Byanät (Sockennät) för bredband i världsklass...Kund Antal Tillverkningsindustri 280 Lantbruk 3 100 Övrig tillverkning 160 Tjänster 3 300 Övrigt 500 Småhus 13 200 Flerbostadshus

1

Gotland

2011-05- 11--12

Byanät (Sockennät)

för bredband

i världsklass

2

År 2015 bör… 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband

År 2020 bör…

90 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s

Nationellt

Regionalt

Lokalt

PTS Vision ”Alla i Sverige ska ha tillgång till

effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.”

Bredbandsstrategin ------- Sverige ska ha bredband i världsklass!

PTS har gett Svenska stadsnätsföreningen (SSNf) i uppdrag att ta fram en

seminarieserie riktad till byalag och kommuner om hur man anlägger framtidssäker infrastruktur med god funktion och teknisk säkerhet.

PTS arbetar även tillsammans med SSNf med att uppdatera dokumenten

Robusta nät, Robusta noder, Nätdokumentation och SKA (Säker kundanslutning).

Strategi för PTS medverkan i regionalt tillväxtarbete.

Byanät för bredband i världsklass

3

Seminariet genomförs i samverkan med ……

4

……..och stöds av följande aktörer

5

http://www.bredbandivarldsklass.se/sv/

https://www.skanova.se/SKAWEB/index.htm

6

1. En översikt Allmänna betraktelser 3. Affärsmodeller för byalag

Affärsmodeller, öppenhet, övergripande vad som är speciellt och unikt för byalag t ex eget kapital och arbete.

4. Ta initiativ

Initiativ, olika i olika faser, kontakta kommunen och operatör/leverantör, stadgar 5. Etablera projekt

Info och förankring, finansiering, lån, bidrag, skatt och Moms, kalkyl, förstudie, projektplan, beslut, avtal. Kostnadsmodeller.

6. Genomför byggprojektet

Bygg, robusthet, dokumentering, besiktning 7. Driva, äga och förvalta

Förutsättningar och råd för drift- och förvaltningsfasen

8. Länsstyrelser och Sveriges Kommuner och Landsting 9. Sammanfattning och avslutning (PTS + projektet)

Agenda

Seminariet skarvar i förra årets bästa bredbandsprojekt ”Fiber till byn”

(Sweden Broadband Alliance)

Vi har lyssnat till ”Fiber till byn”………...

…och bestämt oss för att bygga ett byanät !!!

7

8

Var är “marknaden” ?

Hur ser marknaden ut på landsbygden ?

……..och bygger på följande scenario

9

”Där marknaden inte bygger ut måste de boende

själva skapa förutsättningar för att bredband med hög kapacitet byggs ut”

Det gäller en investering för framtiden som ger en positiv inverkan

för de boende i byn samtidigt som värdet på den egna fastighet stiger och intresset för att etablera sig i byn ökar.

Om nu marknaden inte bygger ?

Video/DVD 2/18 dagar

Video/DVD 1,5 min

28 k

56 k

2 M

8 M

24 M

10,0

100,0

1000,0

10000,0

100000,0

1000000,0

1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

Internet, hastighetsutveckling, exempel på kapacitets behov

kbit/s

Varför hög kapacitet??

X 30

eller 20 HDTV kanaler

1000 M = 1 Gbit/s

X 2 kanaler

30 bilder 12 sek

Hastighet kbit/s Medeltillväxt = behovstillväxt

100 M

10

10 Mbit/s

3 Mbit/s

Mbit/s

Är mobilt bredband ett alternativ?

1 Mbit/s

0,3 Mbit/s

Uppladdning

Nerladdning

4G system

Tio samtidiga användare

Exempel på kapacitet på mobilt bredband, kapaciteten är

beroende på geografiska förhållande och radiofrekvensen i systemet

Avstånd till användare km

En användare

”Ja som ett komplement till det fasta nätet”

3

100

50

80

40

12

Byanät Ett fiberbaserat bredbandsnät

AP

Byanät

Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till

ett allmänt kommunikationsnät,

Nätoperatör

13

Affärsmodeller för byalag

14

Byanät 2

ON

ON

ON

Byanät 1 Nätoperatör

Byanät Tjänster (TV, Telefon o.s.v)

ON Operatörsnod

15

Byanät 2

ON

ON

ON

Byanät 1 Nätoperatör

AP

Tjänster (TV, Telefon o.s.v)

ON Operatörsnod

AP Nätanslutningspunkt

Byanät Anslutning av operatör

16

Byanät 2

ON

ON

ON

Byanät 1 AP Nätoperatör

AP


ON Operatörsnod

Användarnod

AP Nätanslutningspunkt

Byanät Utbyggnad av byanätet

17

Byanät 2

ON

ON

ON


AP


Byanät Distribution av tjänster

18

Byanät 2

ON

ON

ON


AP


4G

Byanät Uthyrning av kapacitet

19

Sammanfattning av olika affärsmodeller

1. Nätoperatören svarar för anslutning (byalaget avtalar med tjänstedistributör, KO)

2. Nätoperatören svarar för anslutning och distribution av ”egna

tjänster” 3. Nätoperatören är tillika tjänstedistributör (KO) och svarar för

anslutning och distribution av ”valfria tjänster”

20

Kund Antal

Tillverkningsindustri 280

Lantbruk 3 100

Övrig tillverkning 160

Tjänster 3 300

Övrigt 500

Småhus 13 200

Flerbostadshus 9 900

Fritidsbostäder 9 300

Summa 39 740

Om vi antar att hälften av kunderna fiberansluts och att nätavgiften i snitt är 140 kr/mån blir den totala nätintäkten ca 2 800 000 kr/mån (34 000 000 kr/år)

Värdet på den Gotländska telemarknaden ???

21

Driv och förvalta nätet

nätet

Genomför byggprojektet

Etablera projekt

Ta initiativ

Byanätsprocessen, ta initiativ 1

Prata med grannarna och grannbyar

Kontakta Länsstyrelsen och

kommunen

Gör en Marknadsanalys

Bilda förening

Identifiera finansierings-möjligheter

Informera & förankra

Gör en kostnadskalkyl

Översiktlig nätplan

Organisera projektet

Sök finansiering

Bygg nätet

Dokumentera

Besiktiga

Drift och underhåll

Förvalta

Registrera

Deklarera

Beslut

Projektera

Beslut

Ta in offerter

Skriv avtal

Ta fram avtalsunderlag

Slutrapportera projektet

22

Ta initiativ

Prata med grannarna Prata med grannbyn Prata med kommunen • Projektidé • Medfinansiering • Samförläggning • mm Prata med Länsstyrelsen • Offentliga stöd, krav och

ansökningshandlingar • Fornminnen och andra

miljöhänsyn • Övriga tillståndgivare som kan

krävas tillstånd från

23

• Finns det bredbandsinfrastruktur i ditt område idag? • Om ”Ja”, vilken typ av bredbandsinfrastruktur finns det? • Ange vilka operatörer ** som äger nät och som du kan ansluta dig till (t.ex.

operatörer som äger master eller kopparledningar). Ange även om det finns operatörer som äger fibernät i området. (På sajten www.natkollen.pts.se listas fibernät och sändare för mobilnät som finns inom 500 meter respektive 1 000 meter från en angiven adress).

• Bifoga en karta som visar den sträcka som du avser att anlägga.

Markera även det nät som det planerade bredbandet ska anslutas till. • Vilken typ av bredband söker du stöd för? • Ange uppskattade antal - timmar ideellt arbete (tim) - hushåll och företag som får bredband efter projektet - kilometer nät du söker stöd för

Marknadsanalys För stöd till bredband från Jordbruksverket och för samtycke till medfinansiering från PTS

** Anm: Ta en underhandskontakt med nätägare/nätoperatörer/tjänsteleverantörer

http://www.natkollen.pts.se/

24

• Bredbandet ska kunna användas samtidigt av flera operatörer, det vill säga att nätet ska vara öppet för alla operatörer

• Andra tjänsteföretag än de som är inblandade vid genomförande av projektet ska få hyra kapacitet och erbjuda tjänster i nätet, under en period av 7 år räknat från den dag när bredbandet tas i bruk

• Prissättning vid uthyrning av utrymme till andra tjänsteföretag ska vara

skälig, under en period av 7 år räknat från den dag nätet tas i bruk.

Vid medfinansiering från PTS kommer länsstyrelsen eller Sametinget och Jordbruksverket att publicera marknadsanalysen oavsett stödbeloppet. Marknadsanalysen ska finnas tillgänglig för allmänheten under

minst en månad. Det är först en månad efter publiceringen som du kan få ett beslut. Om stödbeloppet blir högre än 200 000 euro skall principerna (9 § i LOU) om offentlig upphandling följas..

Marknadsanalys Intyg

25

Identifiera finansieringsmöjligheter

Nedgrävning av rör i vilket fiberkabeln skall dras Projektledning och andra projektroller Föreningsaktiviteter

Varje medlem betalar insatsen genom t ex eget lån i bank. Den egna kapitalinsatsen kan med fördel spridas ut över åren. Det blir då en naturlig del av hushållets kostnad för tele, TV och Internet. Alternativt kan byalaget ta ett lån (byggkreditiv) för bygget. Varje medlem avbetalar genom en extra månadsavgift Offentliga stödmedel finns i många former och kan utgöra ett betydande tillskott för att täcka projektkostnaden. Vissa kommuner och PTS medverkar med medfinansiering och/eller nätutbyggnad. Kontakta länsstyrelsen för att höra vilka krav som finns i just ditt län. Samförläggning kan t ex vara vid nedgrävning av elkabel, VA, fjärrvärme eller fiber till radiomaster. Här är det viktigt att ha en bra dialog med kommunens planerare. PTS har lämnat föreslag till näringsdepartementet avseende framtagning av en informationsplats ”kanalisationskollen”.

Egen insats i form av arbete

Egen insats i form av kapital

Offentliga stödmedel

Samförläggning

Kontakta alltid din länsstyrelse för att höra vilka krav på finansiering som

finns i ditt län.

26

Möjliga offentliga stödmedel för bredband

Tillväxtverket Strukturfonder

(Regionalt programkontor)

Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet

• Projektstöd • Leader

PTS Medfinansiering av

• kanalisationsstöd (50%) • landsbygdsprogrammet

(25/50%)

PTS Säker och tillgänglig

kommunikation

Skatteverket HUS- avdrag

Kommuner/”Byalag”

Länsstyrelsen vägledning och administration

kanalisationsstöd

landsbygdsprogrammet

27

ROT-avdrag

ROT- avdrag

Reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad räknas som ROT-arbeten och ger rätt till skattereduktion om det utförs i eller i nära anslutning till en bostad som du • äger och som du bor i eller har som fritidsbostad eller • äger och som dina föräldrar bor i.

BREDBAND Nedgrävning av ledningar för bredband ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att bredbandsanslutningen är avsedd att tillföras bostaden. Installation av bredband inne i bostaden ger dock inte rätt till skattereduktion. Observera att kostnad för maskiner inte räknas till arbetskostnad.

BIDRAG Om bidrag eller stöd lämnats från stat, kommun eller landsting för en del av arbetskostnaden ger inte någon del av arbetet rätt till skattereduktion. Om det klart framgår att bidraget eller stödet endast avser kostnader för material kan skattereduktion för arbetskostnad medges.

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 (36 mld kr)

1 Förbättra konkurrenskraften

i jord- och skogsbrukssektorn

3,1 mld kr (5,8 mld kr)

2 Förbättra miljön och

landskapet 13,1 mld kr (23,7 mld kr)

3 Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden

2,3 mld kr (3.5 mld kr)

4 Leader, syftar till att stödja de

tre övriga axlarna. 1,8 mld kr (2,4 mld kr)

Stödmyndigheterna (länsstyrelserna och Sametinget) har genom initiativ från Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket getts möjlighet att omfördela

budgetmedel inom axel 3 till den så kallade serviceåtgärden (åtgärd 321) – dvs den åtgärd som primärt innefattar bredbandssatsningar.

Normalt är det bara möjligt att flytta maximalt 20 procent av medlen från andra

åtgärder inom Axel 3. För bredbandssatsningar finns emellertid inga sådana begränsningar.

28

PTS (20/4) kan medfinansiera medel inom landsbygdsprogrammet som inte är öronmärkta för bredband, och här kan PTS gå in med upp till 50 procent i medfinansiering.

För de medel som är öronmärkta för bredband inom landsbygdsprogrammet, det vill säga notifierade medel inom åtgärd 321, gäller

även fortsättningsvis en maxgräns på 25 procent för PTS medfinansiering.

29

Landsbygdsprogrammet

Medfinansieringsintyg (LSB 12:4) eller beslut om medfinansiering

Projektstöd Ansökan om stöd (LSB 12:2)

• Roller • Projektbeskrivning • Moms, kostnader och resurser • Finansiering • Andra sökta eller beviljade stöd • Upphandlande myndighet ,

enhet • Försäkran

Projektstöd Ansökan om utbetalning (LSB 12:1)

Gäller även delutbetalning

30

Krav avseende öppenhet och icke diskriminering

Bredbandsnätet och kanalisationen ska präglas av öppenhet och principen om icke-diskriminering

LB K

Bredbandsnätet och kanalisationen ska vara robust LB K

Bevilja tillträde till nätet för andra aktörer som har för avsikt att erbjuda tjänster till slutkunder (grossisttillträde svart fiber alt. bitström).

LB

Bevilja tillträde till nätet respektive kanalisationen på icke-diskriminerande villkor, dvs. under likvärdiga omständigheter tillämpa likvärdiga villkor för tillträdet.

LB K

På begäran tillhandahålla ett externt referenserbjudande, dvs. ett typavtal där det framgår vilka produkter som erbjuds och vilka villkor som gäller för tillträdet.

LB

Utforma kanalisationen så att den kan användas samtidigt av två eller flera innehavare av IT-infrastruktur. Dessutom ska innehavare av IT-infrastrukturföretag ha tillträde till kanalisationen på ett icke-diskriminerade sätt. Detta krav på icke-diskriminerande behandling gäller under en period av fem år, från den dag då projektet färdigställdes.

K

Tillmötesgå varje rimlig begäran om tillträde till kanalisationen K

På begäran från myndighet eller part som begär tillträde tillhandahålla dokumentation som visar att tillträde till kanalisationen tillhandahålls på icke-diskriminerande villkor.

K

Krav på den som driver ett bredbandsnät och har medfinansiering inom ramen för från landsbygdsprogrammet (LB) och/eller inom ramen för kanalisationsförordningen (K)

31

Sammanfattning av krav

Kraven syftar till att • förhindra att slutkunder och fastighetsägare blir beroende av en operatör i

monopolställning.

Kraven säkerställs genom • att byalaget behåller kontrollen av byanätet. • att bygga nätet med överskott på kanalisation och/eller fiber. Enklast och

billigast är att förse alla slutanvändare med två till fyra fibrer där inte alla initialt nyttjas.

• att avtalet med operatören medger tillgång till flera tjänsteleverantörer • ett tidsbegränsat avtal med operatören (och en eventuell

kommunikationsoperatör) innefattande tydliga uppsägningsvillkor

32

Statsstödsreglerna måste beaktas vid en överlåtelse av investeringen om det beviljat belopp är under 200 000 euro. Ett överlåtande regleras dessutom i 1

kap. 9 b * SJVFS 2007:43 (femårsregeln för investeringar).

En stödmottagare som har beviljats stöd till investeringar måste använda den för samma ändamål i fem år efter beslutet om stöd. Stödmottagaren måste betala tillbaka stödet om: · investeringen används för annat ändamål än det avsedda, · investeringen ändras i betydande omfattning eller om · stödmottagaren eller annan part får en otillbörlig förmån. Regeln är en tolkning av art 72 i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005.

Kontakta din länsstyrelse för mer information.

Regler som måste beaktas vid en överlåtelse

Vad är bredband – hur fort är fort ?

56 Kbit/s -10 Mbit/s 100 Mbit/s - 1Gbit/s

56 Kbit/s = 2 st samtidiga telefonsamtal 5 Mbit/s = en Tv-kanal 15 Mbit/s en HDTV kanal Skicka en röntgenbild till en vårdcentral med 1 Mbit/s hastighet ca 9 minuter

ADSL 4 Mbit/s ladda ner en DVD film =3,5 tim skicka 1 dag. Via fiber 100 Mbit/s 8 min

Exempel på kapacitet

33

34

Möjliga samverkansformer i olika skeden

Driv och förvalta

nätet

Ta initiativ

Prata med grannarna och

grannbyn


kommunen


Bilda förening



Förvalta

Beslut


Etablera projekt





Sök finansiering

Bygg nätet

Dokumentera

Besiktiga

Registrera

Deklarera

Projektera

Beslut

Ta in offerter

Skriv avtal



Sam

fälli

ghet

sfö

ren

ing

/ Ek

on

om

isk

före

nin

g

35

Förenings- och företagsformer

Ideell förening En ideell förening kännetecknas av att ändamålet är ideellt och/eller att dess verksamhet är ideell. En förening som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen anses inte ha ett ideellt ändamål. För att en sådan förening ska vara en ideell förening i juridisk mening får den verksamhet som bedrivs för att främja ändamålet inte vara av affärsmässig karaktär. En ideell förening kan alltså inte både bedriva ekonomisk verksamhet och syfta till att främja sina medlemmar ekonomiskt. Hur en ideell förening ska drivas bestämmer dess medlemmar i föreningens stadgar. Det finns dock vissa saker som föreningen är skyldig att göra. En ideell förening är t.ex. bokföringsskyldig om dess tillgångar överstiger 1,5 miljoner kronor eller om föreningen bedriver näringsverksamhet.

36

Förenings- och företagsformer

Ekonomisk förening En ekonomisk förening bildas av minst tre fysiska eller juridiska personer. De ska ta beslutet att bilda föreningen, anta stadgar, välja en styrelse samt en eller flera revisorer.

En ekonomisk förening ska främja sina medlemmars ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Medlemmarna ska delta i verksamheten :

• som konsumenter eller andra förbrukare

• som leverantörer

• med egen arbetsinsats, eller

• genom att utnyttja föreningens tjänster eller liknande.

• Den ekonomiska föreningen ska registreras av Bolagsverket.

Hur en förening ska drivas bestämmer dess medlemmar i föreningens stadgar. Det finns dock vissa saker som föreningen är skyldig att göra. En ekonomisk förening är t.ex. bokföringsskyldig och måste i vissa fall betala arbetsgivaravgifter. Medlemmarna i en registrerad ekonomisk förening är inte personligt betalningsansvariga för föreningens skulder utöver insatsen.

Ekonomiska föreningar beskattas för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Skattereglerna är i stort sett desamma som för aktiebolag.

Med näringsverksamhet avses en yrkesmässig och självständigt bedriven förvärvsverksamhet. En sådan verksamhet kännetecknas av självständighet, varaktighet och vinstsyfte

37

Förenings- och företagsformer Gemensamhetsanläggningar och Samfällighetsförening

1 Bildandet av GA regleras av Anläggningslagen (1973:1149). - görs genom lantmäteriförrättning. 2 Förvaltning av GA

a) Delägarförvaltning. Ingen föreningsbildning. Alla medlemmar har veto b) Föreningsförvaltning. Sker genom bildande av en Samfällighetsförening i

enlighet med lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS 1973:1150)

Gemensamhetsläggning är byggnadsverk eller anordning(ar) som inrättats för specificerade ändamål av stadigvarande betydelse för minst

två delägare gemensamt. Fastigheterna inte fastighetsägarna är anslutna till gemensamhetsanläggningen och fastighetens rätt till anläggningen är säkrad för all framtid.

Gemensamhetsanläggningen kan inte överlåtas till extern operatör så samfällighetsföreningen måste ha kontroll över anläggningen och vara ansvarig för driften. (Det operativa arbetet kan dock läggas ut externt.)

Lantmäteriförrättningen är en kostnad som man kan få stöd för genom landsbygdsprogrammet

Lantmäteriet.se Bredbandsutbyggnad på landsbygden – en jämförelse av olika föreningsformer

38



Etablera projekt

Ta initiativ

Etablera projekt

Prata med grannarna och grannbyn


kommunen


Bilda förening






Sök finansiering

Bygg nätet

Dokumentera

Besiktiga


Förvalta

Registrera

Deklarera

Beslut

Projektera

Beslut

Ta in offerter

Skriv avtal



39


Projektledare

Styrgrupp

Administration Bygg

Offertförfrågan Avtal Ekonomi Redovisning

Projektering Entreprenad Installation Dokumentation Registrering

Förstudie och information

Översiktlig nätplan Kostnadskalkyl Förankring

40

Ta fram en översiktlig nätplan

Markera alla intresserade i en karta och gör en översiktlig nätplan

41

Modell för beräkning av investeringskostnaden för fiberanläggningen Beräkningshjälpmedel

Förgrening

Abonnent

A

B

C

D

E

1

2

3

4 5 6 7

8

9

10

Nod i angränsande byanät

AP

AP Anslutningspunkt


Överlämningspunkt

42

Total kostnad 1 200 000 kr ------ Medelkostnad: 24 000 kr per fastighet

Fastighet

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

Kostnader för medlemmarna i Fiberby

Investeringskostnad/fastighet

43

Exempel på betalningsmodeller

Modell 1 Alla betalar lika stor insats för att täcka investerings-kostnaderna Modell 2 De som inte kan betala sin insats kan i stället betala en finansiell avgift (ränta plus amortering), månads- eller årsvis Modell 3 Fastighetsägaren betalar en insats som avspeglar den faktiska kostnaden för sin fastighet

Drift och underhåll: Alla betalar lika månads- eller årsvis.

Investeringskostnad: Engångskostnad (tillkommande bör betala en extra etableringsinsats)

44

Kostnadskalkyl för det passiva nätet i Fiberby

Grundfakta Kommentarer

Antal hushåll totalt 64 Visar potential för utbyggnad.

Antal företag 7

Antal medlemmar 50 Viktigt att få hög anslutningsgrad från början.

Projektkostnader SEK, exkl moms

Grävkostnader 600 000 Anslutningspunkten bör ligga ”mitt i byn”. Kabeln förläggs vanligtvis utefter vägar.

Installation 200 000 Största kostnaden är fiberskarvning.

Materiel 300 000 Rör, dukter, kabel, skarvbrunnar o d.

Projektering 100 000

Total byggkostnad 1 200 000

Finansiering SEK, exkl moms

Fastighetens investering efter extern finansiering

15 000 Kostnaden kan reduceras med eget arbete Därutöver kommer kostnader för den årliga driften.

Extern finansiering

Bidrag från kommunen 180 000 40% av den totala offentliga finansieringen

Bidrag från Landsbygdsprogrammet 270 000 60% av den totala offentliga finansieringen

45

Fiber och IP-telefoni SEK per mån

Installation (lån 25 000kr) 70 (ränta på lån)

Abonnemang Fiber 150

Internetleverantör 35 (10Mbit/s)

IP-telefoni 29

Summa 284

Månadskostnader Exempel från Fiberby

46

Efter en tvist mellan Skatteverket och en fiberförening i Säffle (företrädd av LRF) har nyligen Skatterättsnämnden

beslutat

Föreningen frågar om den insatsbetalning som medlemmen gör enligt vad som framgått utgör en

mervärdesskattepliktig ersättning för tjänst.

Skatteverket anser att insatskapitalet i Föreningen inte utgör ersättning för någon tjänst som Föreningen tillhandahåller medlemmarna.

Moms på fiberanläggningar?

47

Informera och förankra innan ni går vidare

48

Ta fram avtalsunderlag och ta in offerter

• Markavtal • Servitut när det är klart • Ledningsrätt • Medlemsavtal • Anslutningsavtal

• Projektering • Markentreprenad • Installation • Material

Exempel

49

Sök finansiering och fatta beslut om att bygga

50



Etablera projekt

Ta initiativ




kommunen


Bilda förening






Sök finansiering

Bygg nätet

Dokumentera

Besiktiga


Förvalta

Registrera

Deklarera

Beslut

Projektera

Beslut

Ta in offerter

Skriv avtal



51

Byanod

Operatörsnät

Operatörs- anslutning

Överlämningspunkt fastighet

Operatörsnod

Fastighetsnät Fastighetsgräns

Detaljprojektera, skriv avtal och bygg nätet

Nätanslutningspunkt/Överlämningspunkt

Förgreningspunkt

Användarnod

Skarvpunkt

52

Planering av noder, kabelsträckning kabelbrunnar/skåp

All kanalisation skall ha ett märkband

Kabelförläggningsdjup Val av ”rätt” kanalisation

Genomför risk- och sårbarhetsanalyser och bygg robust genom att följa exempelvis Svenska Stadsnätsföreningens rekommendationer för Robusta nät respektive Robusta noder eller

motsvarande rekommendationer

Rekommendationer

53

Tjänsteleverantör

Telia

Gräv utan att skada!

Ledningskollen.se är en tjänst som ska minska antalet avgrävningar. I Ledningskollen begär du kabelanvisning genom att rita in var du ska gräva och får omgående svar om vilka som kan ha ledningar där du ska gräva. Det är gratis att använda Ledningskollen.

54

Mät in och besiktiga

Operatörsnod Byanod

Operatörsnät

Operatörs- anslutning

Fastighetsnät Fastighetsgräns

55

Tjänsteleverantör

Telia

Dokumentera och registrera

+D25

+D24

+D23

+D22

=U44

=U45

=U46

=U47

=U48

+D25

+D24

+D23

+D22

=U44

=U45

=U46

=U47

=U48

Översiktskarta Nätkarta Lägeskarta

Dokumentera nätet i enlighet med Svenska Stadsnätsföreningens rekommendation ”Nätdokumentation”eller motsvarande rekommendationer. (Nätdokumentationen ska hållas uppdaterad och finnas tillgänglig för ansvarig tillsynsmyndighet). Registrera nätet i http://www.ledningskollen.se för att undvika skador på nyförlagda kablar och kanalisation.

56

Tjänsteleverantör

Telia

Ansökan om utbetalning

(LSB 12:1)

Bilaga

(LSA 12:2) • Sammanfattning • Genomförande • Mål och resultat • Slutsatser • m.m

• Antal nya företag som skapats

• Antal bevarade arbetstillfällen

• Antal män/kvinnor • Antal nya arbetstillfällen • Antal deltagare i ev

utbildningar • Antal nya produkter,

tekniker, tjänster, nätverk eller mötesplats

Projektets mätbara resultat


57

Tjänsteleverantör

Telia

Intyga när ditt projekt har medfinansierats av PTS

Jag intygar att jag under projektets utförande har följt PTS villkor för :

• öppenhet och icke-diskriminerande behandling i enlighet med bilaga 1a i

Riktlinjer för ansökan om medfinansiering hos PTS • robust och driftsäker IT-infrastruktur i enlighet med bilaga 2 i Riktlinjer

för ansökan om medfinansiering hos PTS

58

Arbetsgivarens, d v s Byalagets, ansvar regleras av arbetsmiljölagstiftningen.

Det innebär exempelvis att

– Tekniska anordningar skall vara godkända ur säkerhetssynpunkt

– Skyddsanordningar skall vara aktiverade

– Utrustning skall vara besiktigade och godkända

– Arbetsmiljöplan skall finnas för farlig verksamhet, sprängning o. d.

– Relevanta försäkringar ska vara tecknade t.ex. personförsäkringar, ansvarsförsäkringar mm

Glöm inte !!!!!!!!

Din ansökan om slututbetalning måste ha kommit in till stödmyndigheten senast det datum som står i ditt beslut om stöd. Om ansökan kommer in för sent kan du gå miste om en del av stödet. Om du bara skickar in en ansökan om utbetalning och den kommer in för sent kan du gå miste om hela stödet.

59

Driva, äga och förvalta



Etablera projekt

Ta initiativ



kommunen


Bilda förening






Sök finansiering

Bygg nätet

Dokumentera

Besiktiga


Förvalta

Registrera

Deklarera

Beslut

Projektera

Beslut

Ta in offerter

Skriv avtal



60

Drift av byanät

Driftsavtal. Byalaget upprättar ett driftavtal med en extern driftleverantör under en begränsad tid (3-5 år). Driftleverantören svarar för alla aktiviteter kopplade till driften enligt fastställd taxa. Byalaget upphandlar tjänstedistributör på begränsad tid. Tjänstedistributören ansvarar för den aktiva utrustningen. Hushållen beställer tjänster från tjänstedistributören. Upplåtelseavtal. Byalaget hyr ut byanätet till en operatör under en begränsad tid (5-10 år). Operatören tar över ansvaret för drift, förvaltning och tjänstedistribution (kan eventuellt också inkludera tjänster) samt alla kostnader och intäkter för dessa aktiviteter. Hushållen beställer tjänster från operatören. Utvidgning och investeringar i nätet hanteras i ett gemensamt ”förvaltningsråd”..

Det ska finnas en långsiktig drift och förvaltningsorganisation som ansvarar för löpande drift, underhåll enligt underhållsplaner, anpassning och utveckling av nätet. Detta bör skötas av en professionell aktör t.ex . genom:

OBS! Villkoren i avtalen måste uppfylla kraven för offentligt stöd.

61

Byanätet säljs till en operatör

• Byanätet värderas och säljs till en operatör. Byanätet blir operatörens egendom och ansvar.

• Värderingen av nätet och köpeavtalet måste uppfylla kraven från skattemyndigheter och bidragsgivare.

• Drift- och underhållskostnader för nätet för all framtid dras av.

• Byalaget avhänder sig möjligheten att påverka den fortsatta utvecklingen av nätet.

• Byalaget kan inte ta del av eventuella tillkommande intäkter i från nätet.

Om insatsen har fått stöd från landsbygdsprogrammet gäller särskilda regler vid överlåtelse av nätet. Kontakta din länsstyrelse för mer information.

62

Sammanfattning

Driv nätet Genomför

byggprojektet Etablera projekt

Ta initiativ



kommunen


Bilda förening






Sök finansiering

Bygg nätet

Dokumentera

Besiktiga


Förvalta

Registrera

Deklarera

Beslut

Projektera

Beslut

Ta in offerter

Skriv avtal



2-3 månader 3-6 månader 3-6 månader > 5 år

Beroende av markförhållande, antal hushåll, årstid, finansiering mm

63

1. Släpp inte kontrollen.

2. Bygg och driv genom professionella aktörer

3. Säkra enligt PTS LATHUND - öppet och icke diskriminerande - långsiktig förvaltning - följ rekommendationer om robusthet* - dokumentera* - riskanalys

- ledningskollen

Kom i håg

www.ssnf.org RAPPORTER & REMISSER/RAPPORTER/REKOMMENDATIONER

*Robusta Nät, Robusta Noder, Nät dokumentation, Säker Kundanslutning

http://www.ssnf.org/

http://www.ssnf.org/

64

Kommuner ges för första gången ett främjandeuppdrag på bredbandsområdet med stor frihet att avgöra hur detta främjande ska genomföras och utformning av policy för hur kommunen avser att agera – transparens, underlätta samverkan

Skyldighet för kommuner att beakta behov av bredband och elförsörjning i översikts- och detaljplanering (IT-infrastrukturprogram) Möjlighet att reservera mark för teleanläggningar tomrör (kanalisation) noder/kopplingspunkter/master Grävsamordning – en av de viktigaste kommunala främjandeinsatserna ingen skyldighet enligt PBL men stor nytta för kommunen själv. Ledningskollen – verktyg för grävsamordning – samverkan med PTS och Lst ökad tillgänglighet och kostnadsbesparing (i grossistledet) Vägledning – Boverket, PTS, SKL mfl Samlad kommunal strategi för hela bredbandskedjan kommunala kärnverksamheter kommunala bostadsbolag stadsnät (i förekommande fall)

Kommunen och dess roll Nya Plan- och bygglagen (PBL) maj 2011

65

Kommuner ges för första gången ett främjandeuppdrag på bredbandsområdet med stor frihet att avgöra hur detta främjande ska genomföras och utformning av policy för hur kommunen avser att agera – transparens, underlätta samverkan Skyldighet för kommuner att beakta behov av bredband och elförsörjning i översikts- och detaljplanering (IT-infrastrukturprogram med en Samlad kommunal strategi för hela bredbandskedjan, kommunala kärnverksamheter, kommunala bostadsbolag, stadsnät i förekommande fall) Möjlighet att reservera mark för teleanläggningar tomrör (kanalisation) noder/kopplingspunkter/master Grävsamordning – en av de viktigaste kommunala främjandeinsatserna ingen skyldighet enligt PBL men stor nytta för kommunen själv. (Ledningskollen – verktyg för grävsamordning – samverkan med PTS och Lst för ökad tillgänglighet och kostnadsbesparing grossistledet) Vägledning – Boverket, PTS, SKL mfl

Kommunen och dess roll Nya Plan- och bygglagen (PBL) maj 2011

Bredband lika viktigt som väg- och elnät. • Nyttan av bredband: http://bit.ly/jWGcag • Insatser för ökad användning av bredband och internet: http://bit.ly/lrYZqR

http://bit.ly/jWGcag

http://bit.ly/lrYZqR

66

Tillväxtverket

Länsstyrelsen Vägledning och

administration

Byalag nät i glesbygd

Energibolag Stadsnät

Kommun Samhällsplanering

Ägarstyrning

Samordning

Policy

Stadsnätsbolag

Bostadsbolag Fastighetsnät

Region Regional utveckling

(RUP)

PTS

Jordbruksverket

Övriga statliga myndigheter

Företag näringslivsutveckling

Medborgare samhällsservice

Kommunen som lokal samordnare…..

…..i regional samverkan….

Region/Länsstyrelse

Socken Socken

”Projekt” ”Projekt”

Regionalt samverkansorgan IT- Infrastrukturplan/Strategi

…för att optimera utbyggnaden

Operatör

Socken A

Socken B

69

SLUT

Kontaktpersoner

Joakim Aspengren PTS 08 6785500 [email protected]

Camilla Jönsson SSNf 0761106471 [email protected]

Lars Hedberg EkoT Konsult 0707521155 [email protected]

Lars Björkman EkoT Konsult 0739883675 [email protected]

mailto:[email protected]




Documents

Byanät (Sockennät) för bredband i världsklass...Kund Antal Tillverkningsindustri 280 Lantbruk 3 100 Övrig tillverkning 160 Tjänster 3 300 Övrigt 500 Småhus 13 200 Flerbostadshus