Upload
dotu
View
213
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
2(46)
Innehållsförteckning
1 Inledning ............................................................................................................................... 4
2 Volymer ................................................................................................................................. 5
2.1 Verksamhet ............................................................................................................................. 5
3 Uppföljning av KS Resultatmål .......................................................................................... 7
3.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) .............................. 7
3.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället .............................................. 7
3.1.2 Attraktiv arbetsgivare ................................................................................................... 8
3.1.3 Underhåll på trygg och säker nivå ............................................................................... 9
3.1.4 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande .................................................................... 10
3.2 I Kungälv finns arbete åt alla ................................................................................................ 11
3.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete .............................. 11
3.3 Attraktivt boende ................................................................................................................... 12
3.3.1 Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka ........... 12
3.3.2 Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. ........................................ 13
3.4 Minskad segregation ............................................................................................................. 14
3.4.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet ..................................... 14
3.4.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 16
3.4.3 Barnfattigdomen ska minska ....................................................................................... 17
3.5 Minskad miljö och klimatpåverkan ....................................................................................... 18
3.5.1 Öka andelen kollektivtrafikresenärer .......................................................................... 18
3.5.2 Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp .................. 19
3.5.3 Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete ............................................ 20
3.6 Gör rätt från början – investera i barn och unga .................................................................... 20
3.6.1 Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan ........................................... 20
3.6.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka ....................................................... 21
3.6.3 Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv........................ 22
4 Personal ............................................................................................................................... 24
4.1 Personalvolym ....................................................................................................................... 24
5 Ekonomi .............................................................................................................................. 26
5.1 Kommunövergripande analyser ............................................................................................ 26
5.1.1 Finansiella mål ........................................................................................................... 27
5.2 Periodutfall ............................................................................................................................ 27
5.3 Resultaträkning per 31 augusti 2015 ..................................................................................... 28
5.4 Kassaflödesanalys per 31 augusti 2015 ................................................................................. 29
5.5 Balansräkning per 31 augusti 2015 ....................................................................................... 30
5.6 Investeringsrapport utfall 31 augusti 2015 ............................................................................ 32
3(46)
5.7 Finansiell rapport .................................................................................................................. 34
5.8 Resultatprognos 2015 (12 månader) ..................................................................................... 36
5.9 Prognos budgetavvikelse driftredovisning 2015 ................................................................... 37
5.10 Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer 2015 ...................................... 42
5.11 Koncernföretagen .................................................................................................................. 43
6 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ............................................................ 44
4(46)
1 Inledning
Föreliggande rapport är den andra rapporten för året och den är uppdelad i fyra delar. Volymer,
Uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål, Personal och Ekonomi. Redovisningen bygger på
verkligt utfall januari till och med augusti med prognos för helåret 2015. Inledningsvis presenteras
en sammanställning av målbedömning av kommunstyrelsens resultatmål. Målbedömningen bygger
på aktiviteter, indikatorer och målbedömning på sektorsnivå. Sektorernas tertialrapporter redovisas
på www.kungalv.se (>kungalv.se>kommun och politik>Kommunfakta>Ekonomi).
Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål
Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar)
Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället
Attraktiv arbetsgivare
Underhåll på trygg och säker nivå
Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande
I Kungälv finns arbete åt alla Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete
Attraktivt boende Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka
Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka.
Minskad segregation Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet
Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten
Barnfattigdomen ska minska
Minskad miljö och klimatpåverkan Öka andelen kollektivtrafikresenärer
Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp
Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete
Gör rätt från början – investera i barn och unga Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan
Kunskaperna hos elever och studerande ska öka
Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv
5(46)
2 Volymer
2.1 Verksamhet
Enhet Volymgrupper Volymtal Utfall T2
2015
Plan helår T2
2015
Prognos helår 2015
Arbetsliv o Stöd
Försörjningsstöd + Gemensam mottagning
Antal behandlade ärenden som rör ekonomiskt bistånd, inom enheterna Försörjningsstöd+Gemensam mottagning 556 720 720
Arbetsliv o Stöd Gemensam mottagning
Antal inkomna aktualiseringar 0 - 20 år Gemensam mottagning - Varav leder till nytt ärende, utredning (avslutstyp) 148 250 250
Arbetsliv o Stöd Barn och ungdom 0-20 år
Antal vårddagar institution 0-20 år 1 105 2 250 2 250
Antal vårddagar familjehem 0-20 år 5 576 11 000 10 000
Antal vårddagar konsultlett familjehem 0-20 år 3 047 5 526 5 526
Arbetsliv o Stöd
Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten
Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser Uförarenheten-Barn och Ungdom 158 175 175
Antal köpta insatser extern öppenvård 0-20 år 2 5 5
Arbetsliv o Stöd Missbruksenhet
Antal vårddagar institution 21- år 1 320 1 800 2 000
Antal vårddagar familjevård 21- år 220 700 700
Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år 2 405 2 500 3 500
Arbetsliv o Stöd
Bostad med särskild service, antal brukare Egna boenden, vuxna 91 88 91
Arbetsliv o Stöd Arbetslivscentrum
Antal brukare daglig verksamhet 204 200 210
Servicesektorn Måltidsservice
Antal serverade måltider totalt 1 416 000 2 400 000 2 340 000
Kommunledningssektor Kommunala fastigheter
Elförbrukning (MWh) 10 880 16 700 17 200
Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m2 223 939 223 625 224 000
Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m2 31 514 30 079 31 000
Skola Förskola Antal helårsplatser 1 740 1 823 1 793
Skola Pedagogisk omsorg Antal barn 216 227 230
Skola Förskoleklass Antal elever 563 512 538
Skola Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever 4 090 4 003 4 030
Skola Fritidshem Antal barn 2 477 2 265 2 354
6(46)
Enhet Volymgrupper Volymtal Utfall T2
2015
Plan helår T2
2015
Prognos helår 2015
Skola Grundsärskola Antal elever 28 31,5 30
Skola Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever 1 458 1 520 1 497
Skola Mimers Hus/Gymnasiesär Antal elever 97 102 103
Skola Vuxenutbildning Antal studerande i Kungälv
Skola Fristående förskolor Antal barn 496 502 500
Skola Fristående förskoleklass Antal elever 48 67 48
Skola Fristående grundskola Antal elever 575 592 575
Skola Fristående fritidshem Antal barn 264 303 265
Skola Fristående gymnasieskola Antal elever 315 249 284
Vård och äldreomsorg Platser
Totalt antal platser, i egen regi 386 387 387
Demenslägenheter/Psykogeriatriska lägenheter 162 162 162
Omsorgslägenheter 176 176 176
Vård och äldreomsorg Köpta platser/vårddygn Köpta årsplatser 0,7 1 1
Vård och äldreomsorg Brukare i hemtjänsten
Brukare med hemtjänst 949 1 030 1 030
Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende 988 1 050 1 050
Vård och äldreomsorg
Ersatta timmar i hemtjänsten Timmar i hemtjänsten 262 823 370 000 398 000
7(46)
3 Uppföljning av KS Resultatmål
3.1 Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska
förutsättningar)
3.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället
Tolkning
Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för
att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället.
God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de
verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Indikatorn ekonomi visar på ett prognostiserat underskott för helåret på 9 Mkr jämfört med budget.
Indikatorn över behov visar att flertalet volymtal följer plan. Men, ett antal visar större avvikelser.
Däribland är det timmar i hemtjänsten som visar stor avvikelse från planerade volymer.
Indikatorn kvalitet mäts genom tidningen Fokus ranking. Resultatet för 2015 visar att Kungälv
ligger bra till på en 29:onde plats även om den är en placering sämre än 2014.
Sektorernas måluppföljning visar att en mängd aktiviteter pågår i förvaltningen för att nå målet.
Analys
Att balansera mellan att "gasa" för att få effekt och att "bromsa" för att klara de ekonomiska
villkoren är inte enkelt. Resultaten efter 8 månader visar att förvaltningen arbete med att organisera
resurserna för att möta de krav som ställs på samordning pågår med det finns mycket kvar att arbeta
med.
Så här går vi vidare
Vi fortsätter arbeta med att hantera volymförändringar, ekonomiska avvikelser och justeringar av
kvalitetsnivåer genom samordning och prioriteringar.
Indikator Utfall Målvärde
Ekonomi, KS budgetuppföljning (Mkr) -2 139 -2 130
Behov (Utfall i förhållande till planerade volymer) 77,8% 100%
Kvalitet (Ranking Tidningen Fokus undersökning ”Här är det bäst att bo”) 29 30
Aktivitet
Bilda analysgrupp med uppgift att hitta sätt att systematiskt följa processer genom hela förvaltningen för medveten styrning och ökad samordning.
Pågående
8(46)
3.1.2 Attraktiv arbetsgivare
Tolkning
Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs
och vill stanna.
De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Inom flera områden pågår arbete för att profilera förvaltningen som attraktiv, exempelvis tas på
flera sektorer individuella kompetensutvecklingsplaner fram. Att minska arbetad tid utförd av
timanställd personal ökar kvalité i verksamheten och ger fler personer bättre anställningsvillkor.
Många svårrekryterade tjänster inom skolan inför höstterminen 2015 har lett till att antalet
ansökningar har sjunkit till ca 15 per annons under tertial 2.
En uppföljning av det aktivitetsbaserade arbetssättet i stadshuset är ännu ej gjord, så idag finns inget
underlag som visar på i vilken utsträckning det nya stadshuset bidrar till uppfattningen att Kungälv
är en attraktiv arbetsgivare, även om mångas upplevelse av stadshuset är positiv.
För att få en röd tråd i arbetet med attraktiv arbetsgivare pågår ett arbete med att ta fram ett
Personalpolitiskt program.
Glädjande är att Kungälvs kommun 2016 är nominerad som en av Sveriges mest attraktiva
arbetsgivare av attitydföretaget Universum
Analys Att vara en attraktiv arbetsgivare är ett ständigt pågående arbete och för närvarande fokuseras
arbetet på ledarskapet samt hur stödfunktionernas roll ska se ut framåt. Att kvinnors
medelsysselsättningsgrad närmar sig männens får ses som ett resultat av att de kvinnor som anställts
i förvaltningen själva fått önska sysselsättningsgrad enligt kommunstyrelsens beslut om "önskad
sysselsättningsgrad".
Vid rekrytering och andra externa kontakter är det viktigt att marknadsföra Kungälvs kommun som
en attraktiv arbetsgivare. Utgångspunkten är våra värderingar och när dessa genomsyrar allt vårt
arbete skapas en attraktiv arbetsgivare.
Inom sektorerna vård- och äldreomsorg och arbetsliv och stöd har arbetad tid utförd av timanställda
inte minskat i den utsträckning som är önskvärd. Det beror på att det råder brist på utbildad
personal. Detta påverkar även att införa "bemanning efter behov".
Så här går vi vidare
I arbetet med projektet "optimerad bemanning" fortsätter rekrytering av undersköterskor och
sjuksköterskor.
Arbete pågår med att utveckla introduktion för chefer och medarbetare samt att ta fram
utvecklings/kompetensutvecklingsplaner.
Under september genomförs medarbetarenkäten.
Indikator Utfall Målvärde
Antal sökande per ledig tjänst 15 29
Sjuktal 6,57% 5,6%
Sysselsättningsgraden för kvinnor 92,3 96,6
Andel timanställda 12,9% 11,4%
9(46)
Aktivitet
Välj ut fem jämförelsekommuner som är intresserade av att regelbundet följa upp samma indikatorer som vi.
Pågående
Bilda analysgrupp Pågående
Införa IT-stöd för Avvikelser och tillbud (Attraktiv arbetsgivare) Pågående
3.1.3 Underhåll på trygg och säker nivå
Tolkning
Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Det planerade underhållet har genomförs enligt plan, inklusive kvarvarande åtgärder från 2014.
Under året kommer cirka 135 olika entreprenader att starta upp på ungefär 127 olika objekt
(fastigheter).
Arbetet utifrån underhållsplanerna för beläggning, lekplatser och grönplan går enligt plan. För att
minska antalet akuta utryckningar förebyggs driftstörningar på gatubelysning genom att byta ut
äldre kablar. Även Vatten och avlopp byter ut äldre vatten och avloppsledningar.
Analys
Resterande underhållsåtgärder ser ut att följa plan och utförs under hösten.
Kommunen har för närvarande drygt 220 000 kvm lokalyta och bygger just nu mycket lokaler som
innebär stora kostnader längre fram. Riktvärdet för kommunala lokaler är cirka 150 kr/kvm medan
Kungälv ligger på 92 kr/kvm. För att säkerställa underhåll på en trygg och säker nivå och en god
inomhusmiljö bör Kungälv närma sig snittet.
Så här går vi vidare
Förvaltningen fortsätter att kvalitetssäkra underhållsplanen utifrån perspektiven att
underhållsåtgärderna planeras för genomförande, i rätt tid och tillräcklig omfattning.
Införandet av komponentavskrivning kommer att medföra att de flesta underhållsåtgärderna
kommer att belasta investeringsbudgeten vilket i sig innebär att driftkostnaden för underhållet under
kommande år kommer att minska.
Planer för vatten och avlopps-nät och gatubelysning är under framtagande.
Aktivitet
Statusredovisning av underhållsplan inför tertialrapport 2. Pågående
10(46)
3.1.4 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande
Tolkning
God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för
service, drift och underhåll.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Totalt ligger utfallet för lokalkostnaderna 6 procentenheter lägre än budget för tertial 2. Det beror
främst på att hyrorna inbetalas i förskott och att septembers hyresintäkt är med i utfallet.
Energikostnaderna är ca 1 millioner kronor lägre än budgeterat. Däremot fortsätter det
felavhjälpande underhållet att öka.
Mätning av yt-indikatorer för sektorerna sker en gång om året, genom en lokalrevision per sektor i
samband med årsbokslutet. Antal kvadratmeter i inhyrda lokaler är 31 514 kvadratmeter.
I augusti brann Sandbacka förskola (en-avdelning) vilket innebär att det skett en tillfällig förtätning
på några övriga förskolor. Grundskolan har en generell elevökning varför de flesta skolor är
trångbodda och kompletterade med paviljonger. Gymnasieskolan har däremot en generell
elevminskning och har inte fyllt alla platser inför läsåret 2015/16. Vilket innebär att lokalerna inte
nyttjas maximalt.
Analys
Effektiv samordning gör att tomma lokaler snabbare kan fyllas eller avvecklas efter behov.
En viktig fråga för att kunna lösa förvaltningens både dokumenterade och akuta lokalbehov är
investeringsplanens verkställighet samt vilka resurser som krävs för genomförande.
Inga större lokalanpassningar har genomförts av gymnasieskolans lokaler. Utmaningen för
gymnasiet är tvärtemot övriga verksamheter att det finns mycket plats och få elever.
Så här går vi vidare
Förvaltningen fortsätter att ha fokus på sektorernas lokalbehov och dess lokalförändringar. Det är
viktigt att genomföra investeringsbudgeten. Särskilt fokus läggas på lokaler för sektorerna Vård-
och Äldreomsorg, Arbetsliv och Stöd samt förskolans verksamhet.
Indikator Utfall Målvärde
Lokalkostnader i relation till budget 60% 66%
Lokalytor - antal kvm i egna lokaler
Lokalytor - antal kvm i inhyrda lokaler 31 514 30 000
Aktivitet
Stäm av de föreslagna lokalkostnadsindikatorerna mot branschnyckeltal Pågående
Välj ut fem jämförelsekommuner som är intresserade av att regelbundet följa upp samma indikatorer som vi.
Pågående
Kartlägg nyttjandet av kommunens lokaler Pågående
Bilda analysgrupp för effektivt lokalutnyttjande Pågående
11(46)
3.2 I Kungälv finns arbete åt alla
3.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete
Tolkning
Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att
tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner,
utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete.
Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och
utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Arbetet med målet i förvaltningen följer i stort sett plan. Flera viktiga indikatorer går åt rätt håll och
visar grönt
Arbetslösheten i Kungälv är 1,8% vilket kan jämföras med rikets 4,3% och Västra
Götalandsregionens 4,0%. Vid jämförelse med samma period föregående år är det en förbättring
och vi ligger under målvärdet för året.
Även ungdomsarbetslösheten minskar i Kungälv. Den är för närvarande 3,7% att jämföra med
rikets 7% och regionens 6,6%.
Kostnaderna för försörjningsstöd ligger enligt plan, antalet hushåll beroende av försörjningsstöd har
minskat.
Antalet nyetablerade företag ligger i samma nivå som tidigare och bättre än målvärdet
Efter en trög start i våras har 3 personer fått arbete eller gått vidare till studier efter avslutade
stödanställningar. Det är dock lägre än målvärdet 6
69% av gymnasieungdomarna har efter 2 år arbete eller har gått vidare till studier. Det är bättre än
riket.
Analys
Det gemensamma arbetet i förvaltningen är viktigt för att skapa förutsättningar för fler jobb i
kommunen och arbetet visar resultat. Det är ett fokus på stödanställningar, praktikplatser och
sommarjobb i förvaltningen. Näringslivsrankingen går åt rätt håll även om det inte riktigt når
målvärdet
73% av bemanningsenhetens timavlönade är ungdomar som på detta sätt ges en möjlighet att
etablera sig på arbetsmarknaden.
Så här går vi vidare
Arbetet fortsätter enligt plan. Särskild uppmärksamhet kommer att läggas fortsatt utveckling av det
gemensamma arbetet och analysen av kartläggning av personer som behöver extra stöd för att bli
arbetsföra inom stöd och försörjning.
Projekt Arbetslinjen har initierats. Målet med projektet är att minska den genomsnittliga
biståndstiden samt öka antalet personer som blir självförsörjande.
Vuxenutbildningen startar under hösten lärlingsplatser inom vårdutbildning som syftar till att
utbilda fler undersköterskor som kan täcka Kungälv kommuns behov av arbetskraft inom
vårdsektorn. Vuxenutbildningens fortsätter att anpassa utbudet efter arbetsmarknadens efterfrågan.
Fortsatt arbete med kommunens service och leverans till de lokala företagen. Undersökningen Insikt
visar att företagen i kommunen fortfarande inte är nöjda med den kundservice kommunen erbjuder.
12(46)
Även Svenskt näringslivs undersökning pekar på detta.
Indikator Utfall Målvärde
Arbetslösheten i Kungälv 1,8% 2%
Kostnader försörjningsstöd ska minska 24
Antal stödanställningar 116 105
Antal sommarjobb 415 430
Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking 136
Avtalslojalitet
Hur många får arbete eller går vidare till studier efter avslutade stödanställningar
3 6
Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%)
69 65,8
Antal nyetablerade företag 150
Insikt, förbättra Kungälvs kommuns ranking 66
Aktivitet
Skapa arenor och samverkansprojekt Pågående
3.3 Attraktivt boende
3.3.1 Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre
skall öka
Tolkning
Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Antal lägenheter mindre än 35 kvm är resurskrävande att mäta och har därför inte prioriterats.
Kungälvsbostäder har färdigställt kommunens första trygghetsboende på Kvarteret Orren. Antal
bostäder med särskild service till personer med funktionsnedsättning har ökat med 7 bostäder.
Dessutom har en särskilt anpassad bostad med personlig assistans tillskapats.
Avtal har slutits för 40 vård- och omsorgsplatser som kommer att tas i bruk från oktober. Vid vård
och omsorgsboende har 4 nya platser tillkommit på Gläntan i Kärna. Behovet är enligt
lokalresursplanen 60 nya platser innan årsskiftet. Cirka 20 platser saknas för att nå målvärdet 394
vid årets slut.
Målvärdet för antal bostäder för flyktingar är inte uppnått. Under sommaren ökade antalet
ensamkommande flyktingbarn till kommunen. En särskild grupp har inrättats i förvaltningen som
har ett samordningsansvar kring flyktingfrågan. Gruppen arbetar bland annat med att ta fram
boenden för flyktingar.
Analys
Det finns ett fortsatt stort behov av bostäder för äldre, flyktingar och personer med
13(46)
funktionsnedsättning.
De snabba förändringarna av behoven av boenden för flyktingar gör att långsiktiga handlingsplaner
behöver kompletteras med ett flexibilitet arbetssätt.
Så här går vi vidare
Innan årsskiftet ska förstudier för upp emot 200 bostäder för äldre presenteras.
Boendegrupperna fortsätter organisera arbetet och samarbetet med lokalresursplanerarna inom
kommunen.
Frågan om boende för flyktingar är fortsatt prioriterat under året.
Indikator Utfall Målvärde
Antalet lägenheter (<35 kvm)
Antalet bostäder för flyktingar 6 30
Antalet platser vid vård- och omsorgsboende 338 394
Antalet lägenheter i trygghetsboende 29 29
Antalet lägenheter vid LSS-boende 110 109
Aktivitet
Pröva en aktivitet för att sänka kostnaderna vid nyproduktion av hyresrätter Pågående
3.3.2 Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka.
Tolkning
Genom en förändrad detaljplan- och bygglovsprocess ska antalet färdigställda bostäder öka.
Under mandatperioden skall 2 000 nya bostäder färdigställas, med målet att hälften är hyresrätter.
Utgångspunkt för befolkningsökningen är den av KF fastställda översiktsplanen
Prioriterade serviceorter: Marstrand, Kungälv/Ytterby, Diseröd
Utgångspunkt är antalet bostäder 2014-12-31
Skapa en effektivare, öppnare och tydligare samrådsprocess vid handläggningen av bygglov- och
detaljplaner samt kortare ledtider.
Kommunen skall ej ha regler som överskrider Boverkets regler
Det skall vara en variation av upplåtelseformer
Byggande av bostäder kan ske både som nyproduktion och i så kallade omvandlingsområden
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Flera KS indikatorer visar låg måluppfyllnad. Andel hyresrätter av färdigställda bostäder innebär en
stor arbetsinsats för att samla in. Data har därför inte mätts.
Arbetet med att förändra detaljplaneprocessen och bygglovsprocessen tar tid. Insiktsundersökningen
visar på dåligt resultat för bygglov samtidigt som den egna undersökningen avseende bygglov visar
bättre resultat. Intresset för att bygga i Kungälv upplevs som fortsatt högt.
Nöjd regionindex mäts inte 2015. Mätningen 2014 visade ett bra resultat (grönt).
Analys
Ansökningar visar att Kungälvs kommun är fortsatt en attraktiv kommun för fastighetsinvesteringar
14(46)
vilket är en förutsättning för att nå målet.
Arbete med förändring av arbetsprocesser pågår men kan inte läsas ut i något resultat ännu.
Så här går vi vidare
Under slutet av 2015 och början av 2016 beräknas 8 stycken detaljplaner vinna laga kraft vilka
tillsammans medger 900 nya bostäder. Detaljplanerna finns i Stadskärnan, Ytterby, Marstrand och
Diseröd. Det enskilt största bidraget till antalet möjliga bostäder ger detaljplanen för Kongahälla
östra med 290 bostäder. De två första bygglovsansökningarna för Kongahällaprojektet har kommit
in.
Ett betydande tillskott till antalet färdigställda bostäder är 100 lägenheter i Ytterby centrum som
invigs nu i september.
Handläggningen av ansökningar om planbesked revideras så att större tyngd läggs på att analysera
möjligheten att säkra kommunens lokalförsörjningsplan inom sökandens projekt.
Mer arbete kommer att genomföras för att uppnå högre effektivitet. Det kommande arbetet kommer
att fokusera på bland annat uppföljning och samordning mellan enheter och sektorer.
Indikator Utfall Målvärde
Antal ansökta detaljplaner 9 10
Antal ansökta och godkända detaljplaner 1 4
Antal färdigställda bostäder 114 333
Andel hyresrätter av färdigställda bostäder
Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (Insikt) 45 62
Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (egen enkät)
3,5 3,5
Ökad nöjdhet gällande nöjd region index (NRI) Kungälv som en plats att bo och leva i
Aktivitet
Förändra detaljplaneprocessen Pågående
Förändra bygglovsprocessen Pågående
Anordna seminarier tillsammans med byggherrar Pågående
Utbildning inom ämnet kommunplanering, politik och förvaltning tillsammans Pågående
3.4 Minskad segregation
3.4.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet
Tolkning
Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall En processkartläggning av mottagandet av nyanlända genomfördes i juni 2015. Resultatet av
15(46)
kartläggningen visade på behov av ett förvaltningsgemensamt samordnat mottagande för att
möjliggöra en snabb och kvalitetssäker integrationsprocess.
För närvarande pågår ett förvaltningsövergripande arbete med att hitta lösningar för att hitta boende
och rekrytera personal för att möta den stora tillströmningen av i första hand ensamkommande barn
och ungdomar.
Avtal finns med Arbetsförmedlingen om att ta emot nyanlända i etablering för språkpraktik samt
coachning i arbetspraktik och stödanställning.
Minneskonsert för John Hron genomfördes av den ideella föreningen "Tillsammans för Kungälv"
med stöd från förvaltningen. Arbetet med att se över och förändra föreningsbidragen i kommunen
har bland annat ökad integration som ett fokusområde.
Analys Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för etablering av flyktingar under de första två åren.
Förvaltningen har ansvar för boendefrågorna samt i vissa fall för kompletterande stöd och
försörjning för nyanlända.
För att öka integrationen vid flyktingmottagandet krävs att ett särskilt fokus läggs på att samordna
förvaltningens insatser.
Antalet nyanlända som har rätt till undervisning i kommunens skolor ökar. Det ställer krav på
kommunens verksamheter.
Så här går vi vidare Fortsatt arbete pågår med att hitta boende och rekrytera personal för att möta den stora
tillströmningen av i första hand ensamkommande barn och ungdomar.
Pengar för flyktingguideverksamhet finns och arbetet kommer inledas under hösten. Samordning av
information, vägledning och tjänster till nyanlända är på gång även information till allmänheten
kommer att samordnas.
I de nya riktlinjerna för föreningsbidrag ska utbudet som vänder sig till ensamkommande barn och
ungdomar ses över och utökas. Kommunens kulturutbud ses över inför 2016 med ett fokus att
inkludera fler grupper i samhället. Verksamheten i "Välkomsten" planeras starta våren 2016.
Indikator Utfall Målvärde
Andel ensamkommande i studier/arbete 100% 100%
Antal flyktingfamiljer i försörjningsstöd 33 30
Antal flyktingar i arbete efter avslutad integrationstid, 2 år 0 7
Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart.
53
Aktivitet
Praktikplatser och stödanställningar inom kommunen (Hela förvaltningen) Pågående
Kommunens system för taxor och föreningsbidrag till fritids och idrottsföreningar ses över i syfte att aktivt bidra till ökad bredd och utbud riktat till barn och unga.
Pågående
16(46)
3.4.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen
och öka jämlikheten
Tolkning
Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende
på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra
viktade faktorer.
Föräldrarnas utbildningsbakgrund
Migrationsbakgrund
Familjer med försörjningsstöd
Kön
För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att
erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Skolresultaten för vårterminen redovisas vecka 49.
Under våren genomfördes en social översiktskartläggning i kommunen.
Tre sociala investeringsprojekt beslutats; multikompetent team i förskolan, drogprevention och
teknikstöd i gymnasieskolan. Rekrytering av multikompetent team pågår och är nästan avslutad.
Under hösten kommer teamet att initiera sitt arbete. Det sociala investeringsprojektet "teknikstöd i
skolan" kommer att fortsätta ett år till med fokus på gymnasieskolan. Syftet är att få teknikstödet att
fungera som en etablerad anpassningsinsats integrerad i gymnasieskolans arbete.
Analys
Multikompetenta teamet kommer att ge ökade möjligheter till insatser för barn i behov av särskilt
stöd redan i förskoleåldern.
Elevernas socioekonomiska bakgrund och i synnerhet föräldrarnas utbildningsnivå spelar idag
alltför stor roll för elevernas studieresultat i grundskolan. Alla lärare behöver därför öka sina
kunskaper i att möta alla elever där de är för att utveckla elevernas kunskaper. Att minska
segregationen i skolorna är viktigt då forskning pekar på att det ökar studieresultat hos alla typer av
elevgrupper.
Så här går vi vidare
Som en del av grundskolornas resursfördelningsmodell finns den så kallade strukturresursen.
Strukturresursen omfördelar pengar med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund eftersom
det har ett samband med elevernas studieresultat. Under hösten genomförs en uppföljning av
grundskolornas användning av strukturresursen samt en översyn av strukturresursens effekter på
resursfördelningen i grundskolan.
Gymnasieskolan fortsätter det påbörjade arbetet med kompetensutvecklingsinsatser för alla lärares
möjlighet att arbeta med särskilda anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning.
Under hösten kommer det multikompetenta teamets arbete att initieras.
Teknikstödsarbetet implementeras under hösten på hela Mimers Hus Gymnasieskola. All personal
har fått utbildning i frågan och arbetet fortsätter med att bli en del av det ordinarie elevhälsoarbetet.
Med den sociala översikten som grund pågår analysarbete kring hur ytterligare sociala
investeringsprojekt kan stärka skolans kompensatoriska uppdrag. Arbetet sker i samarbete med
externa aktörer.
17(46)
Indikator Utfall Målvärde
Nationella prov i årskurs 9
Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde -11 0
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 67,3
Fortbildning för lärare, kostnad
3.4.3 Barnfattigdomen ska minska
Tolkning
Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de
förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och
barnfattigdom är som störst.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Antalet barn i familjer med beroende av försörjningsstöd har ökat under tertial två. Andelen
drogrelaterade anmälningar/ansökningar har minskat under tertialen jämfört med föregående.
Indikatorn barnfattigdom är komplicerad att räkna fram.
Social översiktsplan antogs vid kommunstyrelsen den 24 juni.
De tre projekten multikompetenta team i förskolan, riktad drogprevention samt teknikstöd i skolan
har initierats. Projektledare och styrgrupper är tillsatta.
Den 3 september arrangerades ett dialogmöte med folkhälsorådet, strategisk samverkansgrupp och
inbjudna aktörer.
Social översiktsplan har integrerats i förslag till Välfärdsbokslut 2014.
Analys Resultatet av de sociala investeringarna kan inte avläsas då arbetet just har påbörjats och detta är ett
långsiktigt arbete. Något fler barn lever i familjer med försörjningsstöd detta tertial. Det är dock
svårt att dra slutsatser av orsaken till detta. Det går ej att uttala sig om huruvida barnfattigdomen har
ökat eller minskat.
Så här går vi vidare Ambitionen är att tillsammans med interna och externa aktörer arbeta fram riktade sociala
investeringsprojekt utifrån analysens slutsatser. Under hösten kommer de familjer som uppbär
långvarigt försörjningsstöd att följas upp och ett analysteam skall startas för att granska orsakerna
till ökningen av antalet barnfamiljer i försörjningsstöd. Arbetet med att minska barnfattigdomen är
långsiktigt och uppföljningen sker därmed över tid.
Indikator Utfall Målvärde
Barnfattigdom
Drogmissbruk (0-20 år) 7% 70%
Biståndsinsatser inom socialtjänsten 1 949 1 900
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor 229 220
18(46)
Aktivitet
Ta fram en socioekonomisk översiktsplan (Styrgrupp Socioekonomi) Pågående
Utreda, bereda och genomföra olika socioekonomiska projekt utifrån översiktsplanen (Styrgrupp Socioekonomi)
Pågående
3.5 Minskad miljö och klimatpåverkan
3.5.1 Öka andelen kollektivtrafikresenärer
Tolkning
Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker
kollektivt, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall Resultat av antalet resande redovisas i tertial 3.
Föregående år har det byggts många pendelparkeringar. Under 2015 byggs inga nya, däremot
planeras det ytterligare pendelparkeringar under 2016- 2018. Västtrafik kan enbart redovisa antalet
resande på hela linjen, alltså inte ge ett resultat för enbart Kungälvs kommun.
Den 31 augusti var 21 personer anslutna till årskort för västtrafik till reducerat pris som kommunen
erbjuder sin personal.
Analys För att göra kollektivtrafiken mer attraktiv krävs regional samverkan av trafikplanering samt arbete
för att skapa goda lokala förutsättningar.
Erbjudandet om årskort till reducerat pris verkar inte tillräckligt fördelaktigt.
Så här går vi vidare
Under året avser förvaltningen öka arbetet med information och opinionsbildning för att fler ska
välja de kollektivtrafikerbjudanden som finns.
Under kommande år planeras nya pendelparkeringar i Diseröd, Vävra och vid det planerade
Resecentrumet.
Indikator Utfall Målvärde
Antal anställda som ansluter till erbjudande om årskort 21 24
Antal pendelparkeringar i kommunen 0 0
Antal resande med Grön express och Bohusbanan
Antal resande med linjerna till Kärna och Diseröd
19(46)
3.5.2 Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och
koldioxidutsläpp
Tolkning
Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, VA, anläggning,
transport och gatubelysning. Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt
i kommunen.
Utsläpp i sjöar, älvar, bäckar och hav skall minska.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Indikatorn energiförbrukning för uppvärmning av kommunens lokaler redovisas årligen i samband
med bokslut. Solcellsanläggningar på Stadshuset och Björkängens förskola bidrar till att
energiförbrukningen kommer att minska under året.
Målvärdet för energiförbrukning kommunal offentlig belysning har inte fastställts ännu. Antalet
VA-anslutningar ökar. Det nya vindkraftverket ökar självförsörjningsgraden av elenergi.
Indikatorn minskning av fossila koldioxidutsläpp visar mätresultat för 2014 och ligger bra till i
förhållande till målvärde.
Mätning av vattenkvaliteten (kväve, fosfor mm) i fyra vattendrag görs sedan många år av
miljöenheten i samarbete med länsstyrelsen. Resultaten redovisas i årligt miljöbokslut och är
underlag för planering av lämpliga åtgärder.
Analys
Arbetet med minskad energiförbrukning och utsläpp är långsiktigt och aktiviteter pågår enligt plan
med flera indikatorer som visar på en positiv utveckling.
VA-planearbetet och utbyggnad av VA i kustzon medför successivt förbättrad ekologisk status
genom minskad påverkan från spillvatten och dagvatten. Flera delplaner i Va-planen kommer att
beskriva kommande arbete rörande detta.
Så här går vi vidare
Arbetet fortsätter enligt lagda planer.
Samtliga vattendrag har inventerats och åtgärder för att förbättra förutsättningarna för framför allt
öring genomförs varje år. En sammanställning av detta arbete är tänkt att göras under 2015/16.
Förvaltningen planerar att under året införa ett nytt energiuppföljningssystem för att skapa bättre
förutsättningar till att driftoptimera våra energisystem.
Indikator Utfall Målvärde
Öka andelen anslutningar till VA. 64 46
Fossila koldioxidutsläpp ton/invånare från lokaler samt fordon 2,7 3
Energiförbrukning för uppvärmning av kommunens lokaler kWh/kvm (väderkorrigerad förbrukning)
Självförsörjningsgrad av energi (elenergi) 2,3% 2%
Energiförbrukning kommunal offentlig belysning, kWh 405 000
20(46)
Aktivitet
En plan utarbetas för att förbättra den ekologiska statusen i Kungälvs vattendrag (med mät-punkter). En del av arbetet blir att identifiera värdefulla stränder och miljöer, samt översvämningsbenägen mark.
Pågående
Kampanjer, satsningar, information för att få medborgarna att bidra till minskad klimatpåverkan Pågående
3.5.3 Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete
Tolkning
Förvaltningen stödjer KF:s arbete med att ta fram ett politiskt miljöprogram. Parallellt utvecklar och
organiseras förvaltningen för ett miljöledningssystem
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Arbete med miljöpolitiskt program pågår enligt plan. Framtid och Utvecklingsberedningens
miljögrupp leder arbetet politiskt och förvaltningen stödjer med strategisk kompetens.
Analys
Programmet är en viktig grund för ett miljöledningssystem.
Så här går vi vidare
Det miljöpolitiska programmet tas fram under sommaren/hösten för beslut i fullmäktige.
Arbete med miljöledningssystem kommer ske i projektform. Ett projektdirektiv är påbörjat och ska
behandlas i förvaltningsledningen. En förstudie eller projektplan bedöms kunna genomföras under
året.
Indikator Utfall Målvärde
Införa miljöledningssystem under 2015-2018 0 0
3.6 Gör rätt från början – investera i barn och unga
3.6.1 Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan
Tolkning
Från och med höstterminen 2015 ska antal inskrivna barn per avdelning vara i snitt vara 18,5 barn.
Antal personal per avdelning ska i snitt vara samma 2015 som 2014.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Det genomsnittliga antalet barn per avdelning är i september månad 16,9 barn, siffran är en
ögonblicksbild som inte ska förväxlas med årssnittet som budget utgår ifrån. Antalet barn per
avdelning är som högst på våren och som lägst på hösten.
Från och med höstterminens start har antalet platser per förskoleavdelning minskat till 18 från 19.
Indikatorn antal barn per vuxen når målvärdet.
21(46)
Analys
Målet för året är uppnått.
Så här går vi vidare
Vi planerar för nästa sänkning av antalet barn per avdelning som kommer 2017.
Indikator Utfall Målvärde
Genomsnittligt antal barn per avdelning 16,9 18
Personaltäthet, genomsnittligt antal barn per vuxen 5,4 5,5
3.6.2 Kunskaperna hos elever och studerande ska öka
Tolkning
Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former
som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god
skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Inom förskolan pågår två parallella utvecklingsarbeten inom Natur och Teknik (NT): ”NT-
utveckling för förskola” & ”Utvecklingsprojekt med Universeum”. Under våren har en kartläggning
av behov och befintliga kunskaper inom NT har sammanställts.
Indikatorerna för de lägre åldrarna, nationella prov i årskurs 3 och 6 samt betyg i årskurs 6
presenteras i tertial 3.
Andelen godkända elever i årskurs 9 har i jämförelse med 2014 ökat. En stor del av denna ökning
skedde på sommaren då många elever lyckades läsa upp sitt slutbetyg, och därmed bli godkänd i
alla ämnen, på lovskolan. Dessa elever kommer inte att synas i den officiella statistiken eftersom
den bygger på ett nuläge precis efter skolslut i juni. För att få en rättvisande jämförelse presenteras
andelen godkända elever med sommarskolans resultat borträknat. Notera att det är kommunens
egna siffror som presenteras i tertial 2 och dessa är preliminära.
I gymnasieskolan ligger den totala andelen elever med examen ungefär på samman nivå 2015 som
2014. Däremot ser det mycket olika ut mellan olika program och mellan yrkesprogrammen och de
högskoleförberedande programmen. Andelen elever med yrkesexamen har ökat medan andelen
elever med högskoleförberedande examen har minskat något.
Analys
För förskolan så har vårens kartläggning visat var behovet av kompetensutveckling är störst inom
NT-området. Under hösten kommer dessa områden vara i fokus för nätverket av NT-piloter (en
förskollärare från varje enhet).
För att kunna ge alla elever möjlighet att gå ut årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen är det
viktigt att fokusera på tidiga insatser. Lärandet börjar i förskolan och på lågstadiet.
Gällande den stora ökningen av elever med yrkesexamen från gymnasieskolan så bedöms
förklaringen vara en tydligare samordning av kurser mellan enheterna på gymnasieskolan, tydligare
studievägledning och bättre schemasamordning. De flesta elever har haft möjlighet att läsa för
högskolebehörighet inom ramen för 2500 poäng vilket har gett eleverna bättre förutsättningar att
22(46)
hinna med och klara av kurserna.
Så här går vi vidare
NT-utvecklingen i förskolan planeras framgent att ha fokus på "fysikaliska fenomen och enkla
kemiska processer" och fler fenomen ska behandlas. Ett riktat fokus finns vid didaktik där
pedagogers produktiva frågor och barns frågor om ett naturvetenskapligt innehåll ska bearbetas
med stöd av forskningsbaserad litteratur, uppgifter och diskussioner.
Under hösten 2015 kommer samtliga grundskolor, tillsammans med representanter från
Göteborgsregionen, att arbeta med kompetensutveckling för lärare i "bedömning för lärande"
(BFL). Tolv av skolorna kommer även att genomgå matematiklyftet och för deltar i läslyftet. Vecka
44 kommer samtliga lärare i grundskolan att få lyssna till Bo Heilskovs föreläsning. Samtliga
insatser syftar till att öka lärares förmåga att öka lärandet hos samtliga elever oavsett kunskapsnivå.
I gymnasieskolan kommer fokus under hösten och framåt att vara de förbättringsområden som
skolinspektionen påpekade. Dessa är att öka elevernas inflytande över undervisningen, ge
elevhälsan tydligare uppdrag som ska vara förebyggande och hälsofrämjande och arbete, och arbete
med anpassningar och särskilt stöd.
Indikator Utfall Målvärde
Nationella prov åk 6 100
Nationella prov årskurs 3
Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%)
83,1 100
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor 229 220
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) 67,3
3.6.3 Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv
Tolkning
Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. En väl
utbyggd kollektivtrafik möjliggör detta. Erfarenhet från LUPP 2013 utgör grunden för breddning av
kultur och fritidsaktiviteter. Mångfald och delaktighet ska stimuleras
Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en
breddning det vill säga inte mer av samma
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Kulturskolan har genomgått ett förändringsarbete för att kunna ta emot fler elever. Lärarna tar emot
nybörjareleverna i grupp och det medför att fler får chans att börja. Gratis körsång är genomförd på
sex skolor och på Mimers Kulturhus.
För att personer med funktionshinder ska kunna delta i verksamhet inom fritidsgårdarna och andra
fritidsaktiviteter har arbete med att ta fram en handlingsplan för detta påbörjats. Detta arbete har
dock stannat av och ingen plan har ännu tagits fram.
Just nu genomförs den stora ombyggnationen på Mimers Kulturhus. Flera av verksamheterna har
haft stängt under juni-oktober på grund av ombyggnaden. Istället har det öppnats upp tillfällig
biblioteksverksamhet i Stadshuset och förlängda öppettider i Ytterby. Trots detta så har antalet utlån
av media till barn och unga på biblioteken ökat vid jämförelse med samma period förra året.
23(46)
Medborgarnas delaktighet är nyckeln till framtidens Kulturhus i Kungälv. Ett särskilt projekt har
startats kring barn/ungdomars delaktighet. Medarbetare från bibliotek, kultur och trygga
ungdomsmiljöer är projektdeltagare. Arbetet ska utmynna i en ny och öppen kulturverksamhet på
Kulturhuset.
Övriga indikatorer redovisas i bokslutet
Analys
För att kunna säkerställa att alla barn får en bra uppväxtmiljö, god bildning och en aktiv fritid är
kommunens verksamheter mycket viktiga. De ger alla barn samma möjligheter oavsett
hemförhållanden.
Så här går vi vidare
Mimers hus kommer i höst att byggas om och utvecklas med ny verksamhet för barn och unga.
Ambitionen är en verksamhet som är tillgänglig och har en öppen och kreativ verksamhetsform.
Föreningsbidragen ses över och ska ha en tydligare styrning där minskat utanförskap och
inkludering finns med som viktiga incitament.
Indikator Utfall Målvärde
Antal elever i kulturskola
Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet (Lokalt aktivitetsstöd) 161 092
Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken 88 736 88 000
Aktivitet
Kommunens system för taxor och föreningsbidrag till fritids och idrottsföreningar ses över i syfte att aktivt bidra till ökad bredd och utbud riktat till barn och unga.
Pågående
24(46)
4 Personal
4.1 Personalvolym
Anställda
1/8 2015 1/8 2014 Förändring
Antal anställda 3 584 3 249 335
Antal årsarbetare 3 327 2 993 334
Kommentar
Personalvolymen har ökat i samtliga sektorer vid jämförelse 1/8 2014 och 2015. Ökningen ser ut att
ha stannat av under andra tertialet och jämfört med 1/4 2015 är det 110 personer färre den 1/8.
I underlaget ingår både tillsvidareanställd och tidsbegränsad personal med fastställd
sysselsättningsgrad. Antalet tillsvidareanställd personal den 1/8 2015 är 3335 personer vilket är en
ökning med 349 på ett år. Det är således antalet personer med tillsvidareanställning som står för
hela ökningen medan antalet personer med tidsbegränsad anställning i stort sett är oförändrat.
Antal arbetade timmar
Tertial 2 2015 Tertial 2 2014 Förändring
Månadsavlönade 3 206 339 2 847 844 358 495
Timavlönade 343 341 306 445 36 896
Mer/övertid 51 192 49 079 2 113
Summa 3 600 872 3 203 368 397 504
Kommentarer
Det är logiskt att antal arbetade timmar ökar när antalet månadsavlönade ökar.
Sjukfrånvaro
Tertial 2 2015 Tertial 2 2014 Förändring
Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid
6,57 6,23 0,34
Kön Kvinnor 7,29 7,04 0,25
Män 3,57 2,82 0,75
Ålder <= 29 år 3,61 3,3 0,31
30 - 49 år 6,51 5,85 0,66
>= 50 år 7,73 7,44 0,29
Andel sjukfrånvaro>59dagar av total sjukfrånvaro
52,69 53,77 -1,08
Kommentar av utfallet sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron är normalt som lägst under sommaren. Vid jämförelse med motsvarande period förra
året har den ökat något. Den är dock lägre än vid T1- redovisningen. För att komma till 2013 års
nivå som var 5,6% för hela året krävs krafttag i hela organisationen.
25(46)
Sjuklönekostnader
Tertial 2 2015 Tertial 2 2014 Förändring
Sjuklönekostnad, kronor 13 455 445 10 393 845 3 061 600
Beräknat PO, kronor 5 309 518 4 101 411 1 208 107
Summa 18 764 963 14 495 256 4 269 707
26(46)
5 Ekonomi
5.1 Kommunövergripande analyser
Samhällsekonomi
Tillväxttakten i den svenska ekonomin har legat på ca 2,5 procent de senaste två åren. En viss
acceleration kan skönjas de senaste kvartalen. Mycket tyder därför på att BNP-tillväxten stiger till
omkring 3 procent både i år och nästa år, vilket är starkare än den långsiktiga trenden.
Sedan inledningen av 2014 har investeringarna gett det största bidraget till BNP-tillväxten. Därefter
följer privat respektive offentlig konsumtion. Nettot av utrikeshandeln har däremot minskat och
dämpat utvecklingen av BNP. Tillväxten i hushållens konsumtion har saktat in, men hushållens
goda finansiella ställning med stigande disponibla inkomster, högt sparande och kraftigt ökade
tillgångspriser talar för att hushållens efterfrågan ökar i god takt kommande år.
Ökningen av den offentliga konsumtionen har demografiska orsaker. Den växande befolkningen,
med en större andel äldre, ökar behovet av vård, omsorg och skola.
Investeringarna visar på en tydligt stigande trend som omfattar flertalet branscher. Snabbast ökning
står bostadsbyggandet för. Uppgången bedöms fortsätta, även om tillväxttakten sannolikt har toppat.
Arbetsmarknaden är delad. Andelen sysselsatta av befolkningen är mycket hög i vissa grupper, men
låg i andra. Samtidigt förefaller matchningsproblemen ha ökat. Det finns sannolikt lediga resurser
på arbetsmarknaden, men inte mer än att det har börjat uppstå flaskhalsar på vissa håll.
Arbetsmarknaden förbättras ytterligare framöver. Det talar för att löneglidningen tilltar. Däremot
blir sannolikt de avtalsmässiga löneökningarna lägre än vid den förra avtalsrundan från 2013.
Orsaken är att den hårt prövade exportindustrin utgör utgångspunkten för löneavtalen. Sammantaget
stiger de totala löneökningarna, men hamnar ändå lägre än de senaste 15 årens genomsnitt på 3,2
procent.
Exkluderas energi har KPIF-inflationen stigit till ca 1,5 procent under sommaren från ca 0,5 procent
för drygt ett år sedan enligt Riksbankens avvägningar. Inkluderas energi är uppgången av
inflationen mindre då priserna på drivmedel har fallit.
Kronan har stabiliserats i år och det finns redan tecken på att effekterna på inflationen av den
tidigare kronförsvagningen håller på att avta. Löneökningarna är sannolikt heller inte tillräckliga för
att KPIF-inflationen varaktigt ska uppnå 2-procentsmålet.
Risker för en sämre utveckling är på kort sikt främst förknippad med orosmolnen i vår omvärld. På
längre sikt är de obalanser som byggs upp på den svenska bostadsmarknaden ett orosmoment.
Möjligheter till en högre tillväxt står bland annat köpstarka hushåll för. De kan lätta på plånboken
mer än väntat. Vad gäller penningpolitiken överväger risken för att Riksbanken vidtar fler åtgärder
än bedömt.
I sin senaste prognos räknar SKL, i enlighet med SCBs reviderade befolkningsframskrivning, med
en betydligt större flyktinginvandring än tidigare, vilket ger ändrade förutsättningar för sektorn. Det
innebär att arbetskraften och sysselsättningen ökar och att skatteunderlaget därmed blir större. Men
den positiva effekten begränsas av flyktinginvandrarnas svårigheter att etablera sig på
arbetsmarknaden. Flyktingmottagandet innebär också ökade kostnader särskilt inom sjukvård,
barnomsorg, skola och socialtjänst. Dessa kostnadsökningar är under de närmaste åren betydligt
större än de inkomsttillskott som uppstår i form av ökade skatteinkomster. Belastningen på enskilda
kommuner och landsting beror på i vilken grad staten ersätter dessa kostnader. De närmaste åren
påverkas också både skatteunderlaget (minskar) och kommunsektorns pensionskostnader (ökar) av
förändringar inom det allmänna pensionssystemet.
27(46)
5.1.1 Finansiella mål
Indikator Utfall Målvär
de Kommentar
Överskottet skall uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag år 2015.
0,7% 2% Prognosen efter tertial två innebär ett överskott om 15 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet uppgår efter beslut om tilläggsanslag till 41,4 miljoner kronor. Enligt prognosen kommer målet budgetmålet inte att uppnås
Generationsansvar genom finansiellt sparande
0 Indikatorn redovisas i tertial 3.
Soliditeten skall öka under planperioden
12% Indikatorn redovisas i tertial 3.
De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar
345 694,5 Även efter tertial två kan vi konstatera att investeringstakten fortsätter att öka och att budgetmålen inte uppnås. 220 miljoner har
upparbetats per 31 augusti och 345 miljoner prognostiseras för helåret.
5.2 Periodutfall
Utfallet för perioden är 43,8 Mkr för kommunen. Skatteintäkter, skatteavgifter och statsbidrag visar
totalt för perioden en negativ avvikelse på 9,4 Mkr, enligt det senaste cirkuläret från SKL. Utfallet
för finansnettot visar en negativ avvikelse med 9,2 Mkr.
Verksamhetens nettokostnad uppgår för perioden till 1 387,7 Mkr jämfört med 1 306,1 Mkr för
samma period 2014. Nettokostnaden inklusive avskrivningar har i jämförelse mellan perioderna
2014/2015 ökat med 81,6 Mkr eller 6,2 procent.
Periodutfall för nettokostnaderna, Mkr
År Nettokostnad Förändring
2013 1 247,8 7,5 %
2014 1 306,1 4,7 %
2015 1 387,7 6,2 %
Lönekostnaderna ökar med 8,3 procent mellan tertial 2 2015 och motsvarande period 2014. Den
stora ökningen mellan åren hänför sig främst till ökad investeringsvolym samt volymökning inom
sektorerna Vård och äldreomsorg samt Arbetsliv och stöd.
Tabellen nedan visar lönekostnaderna för perioden januari-augusti, exklusive PO-påslag.
Periodutfall för lönekostnaderna
År Nettokostnad Förändring
2013 729,3 6,8 %
2014 754,0 3,4 %
2015 816,6 8,3 %
28(46)
Semesterlöneskulden påverkar varje delårsbokslut. Vid delårsbokslutet i april är
semesterlöneskulden för kommunen hög, då den mesta semestern tas ut under sommaren. Vid
delårsbokslutet i augusti är skulden däremot låg eftersom sommarmånaderna då har passerat. Vid
varje delårsbokslut bokas förändringen av skulden upp och ger en resultatpåverkan. För att göra
delårsresultatet jämförbart med tidigare års delårsresultat visar tabellen nedan resultaten utan
semesterlöneskuldens påverkan.
Förändring semesterlöneskuld, Mkr
År Förändring, Mkr Resultat inkl.
semesterlöneskuld Resultat exkl.
semesterlöneskuld
2013 36,9 -25,8 -62,7
2014 35,9 91,4 55,5
2015 37,1 43,8 6,7
5.3 Resultaträkning per 31 augusti 2015
Utfall Budget Utfall Budget
Belopp i Mkr 2015-08-31 2015-08-31 2014-08-31 2014-08-31
Verksamhetens intäkter 390,3 370,3 378,3 351,2
Personalkostnader -1 081,3 -1 122,1 -1 003,2 -1 033,4
Övriga verksamhetskostnader -623,8 -581,6 -617,4 -600,7
Verksamhetens kostnader -1 705,1 -1 703,7 -1 620,6 -1 634,1
Avskrivningar -72,9 -69,2 -63,8 -63,0
Verksamhetens nettokostnad -1 387,7 -1 402,6 -1 306,1 -1 345,9
Skatteintäkter 1 327,0 1 327,9 1 274,5 1 259,1
Generella statsbidrag och utjämning 120,3 128,8 131,4 123,5
Finansiella intäkter 12,8 22,8 15,4 15,1
Finansiella kostnader -28,6 -29,5 -23,8 -27,5
Förändring av eget kapital 43,8 47,4 91,4 24,3
29(46)
5.4 Kassaflödesanalys per 31 augusti 2015
Belopp i Mkr 2015-08-31 2014-08-31 2014-12-31
Den löpande verksamheten
Årets resultat 43,8 91,4 49,6
Avskrivningar och nedskrivningar 72,9 63,8 97,4
Förändring avsättningar -20,5 -21,6 18,0
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
0,8 0,0 -227,0
Medel för verksamheten före förändring av rörelsekapitalet
97,1 133,6 -62,0
Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd
-57,3 75,3 111,2
Förändring kortfristiga placeringar 145,0 0,0 137,0
Förändring kortfristiga skulder -183,5 66,0 128,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten
1,3 274,9 314,3
Investeringsverksamheten
Ökning/minskning värdepapper -0,4 -63,2 -119,4
Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar
-219,9 -222,2 -381,7
Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar
0,0 0,0 0,9
Investering i finansiella anläggningstillgångar
0,0 0,0 0,0
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
0,0 0,0 0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-220,3 -285,4 -500,2
Finansieringsverksamheten
Upplåning 200,0 65,0 400,0
Amortering -62,0 -65,0 -183,0
Förändring kortfristig del 60,0 -45,0 -30,0
Förändring övriga långfristiga skulder
-0,1 3,4 10,7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
197,9 -41,6 197,7
Årets kassaflöde -21,0 -51,9 11,9
Likvida medel vid årets början 161,5 149,6 149,6
Likvida medel vid årets slut 140,5 97,7 161,5
30(46)
5.5 Balansräkning per 31 augusti 2015
Belopp i Mkr 2015-08-31 2014-12-31 Förändring
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar 32,8 26,8 6,0
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
1 964,8 1 832,1 132,7
Maskiner och inventarier 87,8 79,5 8,3
Summa materiella anläggningstillgångar
2 052,5 1 911,6 140,9
Finansiella anläggningstillgångar 482,8 482,4 0,4
Summa anläggningstillgångar 2 568,2 2 420,8 147,4
BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR
226,2 227,0 -0,8
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Förråd 1,6 1,7 -0,1
Kortfristiga fordringar 539,7 482,3 57,4
Kortfristiga placeringar 0,0 145,0 -145,0
Kassa och bank 140,5 161,5 -21,0
Summa omsättningstillgångar 681,8 790,5 -108,7
Summa tillgångar 3 476,1 3 438,3 37,8
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
EGET KAPITAL
Eget kapital 375,4 325,8 49,6
Årets resultat 43,8 49,6 -5,9
Resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0
AVSÄTTNINGAR
Avsättning till pensioner inkl. löneskatt, Not 1
973,0 991,4 -18,4
Avsättning avslut deponi 3,2 3,2 0,0
Avsättning bidrag till statlig infrastruktur 219,3 221,4 -2,1
SKULDER
Långfristiga skulder 1 169,6 971,8 197,8
Kortfristiga skulder 691,8 875,3 -183,5
Summa skulder 1 861,5 1 847,0 14,4
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
3 476,1 3 438,3 37,8
31(46)
Not 1 Avsättning för ansvarsförbindelse
Enligt beslut i KF 2006-06-19 §139 redovisas åtagandet enligt fullfonderingsmodell.
Kostnadsutvecklingen följer inte samma mönster under hela året, vilket gör att det är svårt att sätta
delårsresultatet i relation med årsprognosen. Nedan följer en tabell där man per sektor kan läsa ut
prognoser för helåret och resultat för perioden januari till augusti.
I tabellen kan man utläsa att prognosen för 2015 visar ett resultat på 15,0 Mkr. Budgeterat resultat
för 2015 är 41,4 Mkr, dvs kommunen visar en negativ avvikelse mot budget på 26,4 Mkr.
Delårsresultat per 2015-08-31 är 43,8 Mkr, budgeterat resultat är 47,4 Mkr. I bilden nedan är
delårsresultatet rensat för semesterlöneskulden på 37,1 Mkr, då denna påverkar resultatet, se
textavsnitt semesterlöneskuld. Resultatet per 2015-08-31 blir då istället 6,6 Mkr, mot budgeterade
47,4 Mkr.
Kommunen består av många olika verksamheter, vilka alla följer olika mönster gällande intäkter
och kostnader. Tar man skolan som exempel är deras år uppdelat på terminer, hamnverksamheten i
Marstrand har sin topp under sommaren osv. Skatterna är i stort sett jämt fördelade när man jämför
delårsresultatet med prognosen. Slutavräkningen avseende skatterna föregående år bokas dock upp i
sin helhet på delårsresultatet.
För att få ökad jämförbarhet i utfall kontra budget arbetar kommunen mycket med att periodisera
intäkter och kostnader såväl som budget. Exempel på periodiserad budget kan vara att man
budgeterar mer lönekostnader under perioden juni-augusti för att möta upp kostnaderna för
semestervikarier.
Budget, prognos och utfall 2015
Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse
Belopp i Mkr 2015 2015 2015 2015-08-
31 2015-08-
31 2015-08-
31
Politisk organisation -16,8 -16,0 -0,8 -10,9 -10,7 -0,3
Kultur och samhällsservice -87,7 -87,7 0,0 -59,2 -59,5 0,3
Kommunledningssektor -199,2 -179,1 -20,1 -116,6 -119,4 2,8
Skola -1 007,9 -1 000,2 -7,7 -661,7 -666,8 5,1
Arbetsliv och stöd -393,4 -368,8 -24,6 -265,8 -245,0 -20,8
Vård och äldreomsorg -452,5 -416,5 -36,0 -306,3 -277,7 -28,7
Samhällsbyggnad -96,2 -84,2 -12,0 -52,2 -56,1 3,9
Servicesektor 0,0 0,0 0,0 -9,5 -3,3 -6,2
Finansiering 76,2 53,9 22,3 51,4 35,9 15,5
Exploatering 9,0 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0
Reavinst 14,5 0,0 14,5 6,1 0,0 6,1
Volymer 0,0 -35,0 35,0
Driftskostnadskonsekvenser 15,0 0,0 15,0 0,0
Verksamhetens nettokostnad -2 139,0 -2 133,6 -5,4 -1 424,8 -1 402,6 -22,2
Skatteintäker 1 991,3 1 991,8 -0,5 1 327,0 1 327,9 -0,9
Generella statsbidrag och utjämning 182,7 193,2 -10,5 120,3 128,8 -8,5
Finansiella intäkter 19,2 34,2 -15,0 12,8 22,8 -10,0
Finansiella kostnader -39,2 -44,2 5,0 -28,6 -29,5 0,9
Förändring av eget kapital 15,0 41,4 -26,4 6,6 47,4 -40,8
32(46)
5.6 Investeringsrapport utfall 31 augusti 2015
Utfall Budget Prognos Budgetavvikelse
Belopp i Mkr 2015-08-31 2015 2015
Avgiftsfinansierade investeringar
36,1 200,0 57,5 142,5
varav
VA verksamhet 29,6 175,0 45,0 130,0
Renhållning 2,7 12,0 5,5 6,5
Övriga avgiftsfinansierade 3,8 13,0 7,0 6,0
Skattefinansierade investeringar
183,8 494,5 285,0 209,5
varav
Samhällsbyggnad 51,9 117,0 70,0 47,0
Kommunledningssektor 131,9 377,5 215,0 162,5
Totalt 219,9 694,5 342,5 352,0
Investeringar
Diagrammet redogör för tidigare års utfall samt 2015 års prognos kontra budget för respektive år.
Inför 2013 ökade den budgeterade investeringsvolymen med 80 procent och det är rimligt att anta
att verksamheterna inte hann med i den omställningen. 2014 präglades mycket av byggnation av
Stadshuset samt fortsatt omställning till en ökad investeringsvolym. Budgeten 2015 (694,5 Mkr
inklusive tilläggsanslag på 44,5 Mkr) innebär att investeringsanslaget dubblerats på två år (budget
2013) och omställningen till ökad investeringsvolym fortsätter. Även om det återstår en hel del
innan budgeterad volym nås verkar det som att verksamheterna är på rätt väg. Prognostiserat utfall
2015 uppgår till 342,5 Mkr, vilket skulle innebära en minskning med knappt 30,0 Mkr (8 procent)
jämfört med 2014. Det ska då beaktas att en tredjedel (130,0 Mkr) av 2014 års utfall utgörs av
Stadshuset. Motsvarande post 2015 uppgår till 30,0 Mkr. Exkluderar man Stadshuset innebär 2015
års prognos en ökning med 30 procent från 2014. Det är viktigt att notera att för att driva den
ökande mängden investeringsprojekt krävs ökad personalstyrka, vilket påverkar driftbudgeten.
VA & Renhållning
Renhållningen prognostiserar att 5,5 av beviljade 12,0 Mkr, kommer upparbetas under året.
VA-verksamheten har en investeringsram på 175,0 Mkr. Några stora projekt utmärker sig i
arbetsomfång och komplexitet; nybyggnad av vattenverk, överföringsledningar inom VA i kustzon
(4 etapper), samt VA-sanering Mariebergsliden-Östra gatan och Bäckgatan. Byggnationen av
vattenverket förbereds och planerad byggstart är under våren 2016, förutsatt att detaljplanen vinner
33(46)
laga kraft. I nuläget är det dock inget som påverkar tidplanen gällande färdigställandet.
Hittills har 29,6 Mkr upparbetats och ca 45,0 Mkr beräknas användas under året. Prognosen innebär
en halvering av prognosen i tertialrapport 1 och beror på att vattenverket samt större projekt inom
VA-kustzon inte löper enligt plan. Det förs diskussioner med markägare för att kunna komma
vidare i arbetet. De flesta investerings- och infrastrukturprojekten löper under mer än ett år då det är
mycket arbete i upphandling, projektledning, besiktning, myndighetskontakter, sökande av tillstånd,
upprättande av erforderliga handlingar mm. Projekten är omfattande och komplexa varför många
förstudier och utredningar måste genomföras innan slutlig projektering startas.
Kommunledningssektorn
Kommunledningssektorn har en investeringsram på 377,5 Mkr. Ombyggnationen av Stadshuset är
avslutad, med 179,0 Mkr i totalkostnad.
Björkängens förskola i Munkegärde invigdes under februari månad och projektet höll budget. I och
med detta frigjordes plats på Olserödsskolan för fler elever.
I västra Ytterby pågår projektering för en ny F-3 skola. Byggstart i början av 2016 med planerad
inflytt höstterminen 2017. Utredning kring vilken typ av idrottshall som ska byggas har försenat
projektet, men denna fråga är nu löst. Ombyggnation av Thorildskolan väntas också komma i gång
senare i år.
I Kareby har skolan byggts till med ett klassrum och ombyggnation av Hålta skola projekteras
under hösten med byggstart i början av nästa år.
I Kärna har fler demensplatser skapats genom tillbyggnad av boendet Gläntan som stod klar för
inflyttning den 1 juni.
Vidare är ett nytt LSS-boende (Lyckan) med 6 + 1 platser och den nya motionscentralen under
byggnation. Planerad invigning, i båda fallen, under hösten. I samband med byggnationen av
motionscentralen kommer även nya parkytor med bland annat utegym att anläggas.
Arbetet med en ny hemsida har pågått under en tid med lansering under hösten.
I enlighet med KS uppdrag pågår även en utredning av förslag till placering och finansiering av en
multiarena.
För 2015 prognostiseras ett utfall på 215,0 Mkr inom kommunledningssektorn. Detta är en stor
avvikelse mot budget med förseningarna av Sparråsskolan och Thorildskolan som största
bidragande orsak. I budgeten 2015 finns 165,0 Mkr avsatt för dessa byggen, men bara 25,0 Mkr
förväntas upparbetas under året.
Samhällsbyggnad
Under perioden har fastighetsinköp (Stan 1:3 och Högebro 5) om 13,5 Mkr genomförts och en ny
parkering vid Fontin färdigställts.
Miljöupprustning Yttern GC etapp 2 Lagvägen & Rollsbovägen, Västra tullen entré framför
Stadshuset och körfält Torsbyvägen är andra större påbörjade investeringar.
Inom Parkverksamheten har främst Klosterparken och strandstråket Fästningsholmen – Nordmanna
och Fästningsholmen – Karantänparken prioriterats under perioden.
Projektering av ett nytt resecentrum har påbörjats och projektet sträcker sig över de kommande
åren.
Verksamhetsmässigt är det idag bättre bemanning på genomförandet av investeringarna.
Kommunen som helhet är i behov av att utveckla skiktet mellan idé/koncept och genomförande.
Exploatering
I samband med tertialrapporter och bokslut sker en genomgång av samtliga exploateringsprojekt
34(46)
och därefter tas ställning till om något/några projekt är aktuella för del- eller slutavräkning.
Ullstorp samt några andra mindre projekt förväntas avslutas under 2015, med en prognostiserad
positiv resultatpåverkan på 9,0 Mkr för året. Totalt har Ullstorp sedan start gett ett positivt resultat
på över 25,0 Mkr. En större delavräkning om 20,0 Mkr gjordes 2008. Exploateringsverksamheten är
inne i en intensiv fas och under åren framöver kommer Kongahälla, Diseröd, Hareslätt, Västra
Ytterby med flera att vara prioriterade områden.
5.7 Finansiell rapport
Låneskuld
Låneskulden har ökat sedan årsskiftet. Ökningen skedde i april och sedan dess har ingen upplåning
skett. Under hösten amorteras sammanlagt 100,0 Mkr. Dessa lån kommer att ersättas och troligen
kommer även nyupplåning att ske.
Riksbankens reporänta sänktes med 10 räntepunkter i början av juli och uppgår nu till – 0,35
procent. Vår genomsnittliga ränta sjunker.
Borgensåtaganden
Borgensåtaganden redovisas årsvis.
Likviditet
Kommunkoncernens likviditet, eller betalningsberedskap, är god. Inom likviditeten finns avsatt
medel för pensionsändamål, 115,0 Mkr, och socioekonomi, 16,4 Mkr (20) efter
kommunfullmäktiges beslut om tillägganslag.
Krav/fordringar/inkasso
Krav/fordringar/inkasso redovisas årsvis.
Låneskuld
Låneskuld 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 2013-12-31 2012-12-31
Extern låneskuld 1 220,0 1 082,0 865,0 865,0 842,0
Varav vidareutlåning, Kungälv Energi AB
470,0 472,0 435,0 435,0 462,0
Genomsnittlig räntesats
1,78 % 2,21 % 2,60 % 2,55 % 3,00 %
Jfr reporänta -0,35 % 0,00 % 0,25 % 0,75 % 1,00 %
Genomsnittlig kredittid, år
2,4 2,6 2,5 2,8 2,8
Genomsnittlig räntebindningstid
2,8 3,3 3,2 2,9 2,8
Swap-kontrakt, Mkr
330,0 425,0 425,0 475,0 385,0
Termins-kontrakt, Mkr
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Räntetaks-kontrakt, Mkr
0,0 100,0 100,0 100,0 100,0
35(46)
Borgensåtaganden
Borgensåtaganden, Mkr 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 2013-12-31 2012-12-31
Totala borgensåtaganden 484,8 576,8 577,6
Varav gentemot allmännyttan 427,4 519,4 519,4
Likviditet, Mkr
Likviditet, Mkr 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 2013-12-31 2012-12-31
Kungälvs kommun 111,0 284,0 65,2 139,3 89,60
Varav, för placerat för pensionsändamål
115,0 145,0 282,0 282,0 250,0
Varav, för socioekonomi 16,4 0,0 0,0
Kungälv Energi AB -18,6 -35,4 -45,5 -68,3 -60,90
BOKAB -17,1 -14,7 -18,4 -19,5 -21,30
Bohus Räddningstjänstförbund *) 2,7 2,9 2,3 9,7
Bagahus AB *) 0,8 0,5 0,5 0,7
Total 78,8 237,3 286,1 343,9 257,40
*) Bohus Räddningstjänstförbund samt Bagahus AB startades år 2013.
Ränteutveckling, procent
Ränteutveckling, procent 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 2013-12-31 2012-12-31
Riksbankens reporänta -0,35 % 0,00 0,25 0,75 1,00
5 års statsobligation 0,10 0,50 0,55 1,75 1,10
Krav/fordringar/inkasso tkr
Krav/fordringar/inkasso tkr 2015-08-31 2014-12-31 2014-08-31 2013-12-31 2012-12-31
Barnomsorg 32,5 41,1 34,2
Äldre- och handikappomsorg 527,1 265,6 207,4
Övrigt 477,5 487,3 1 079,3
Långtidsbevakning 6 309,0 6 296,8 5 525,4
Summa 7 346,1 7 090,8 6 846,3
36(46)
5.8 Resultatprognos 2015 (12 månader)
Prognos Budget Korrigering Korr budget Bokslut Bokslut
Belopp i Mkr 2015 2015 2015 2015 2014 2013
Verksamhetens intäkter
631,3 587,5 587,5 562,8 554,6
Personalkostnader -1 708,3 -1 684,5 -1 684,5 -1 576,0 -1 494,7
Övriga verksamhetskostnader
-952,1 -896,7 -35,0 -931,7 -929,2 -860,0
Verksamhetens kostnader
-2 660,4 -2 581,2 -35,0 -2 616,2 -2 505,2 -2 354,7
Avskrivningar -110,0 -105,0 -105,0 -97,4 -95,7
Verksamhetens nettokostnad
-2 139,0 -2 098,6 -35,0 -2 133,6 -2 039,7 -1 895,8
Skatteintäkter 1 991,3 1 991,8 1 991,8 1 903,2 1 841,8
Generella statsbidrag och utjämning
182,7 193,2 193,2 196,8 172,3
Finansiella intäkter 19,2 34,2 34,2 23,8 25,5
Finansiella kostnader -39,2 -79,2 35,0 -44,2 -34,4 -152,0
Förändring av eget kapital
15,0 41,4 0,0 41,4 49,6 -8,2
Prognosunderlag
Jämförelser med prognosen i tertial 1 redovisas inom parentes.
Budgeterat resultat 2015 uppgår till 41,4 Mkr (45,0) efter beslut om tilläggsanslag för
socioekonomiska investeringar.
Årsplan 2015 bygger bland annat på att det beräknade överskottet i finansnettot budgeteras för
antagna volymförändringar. I resultaträkningen finns därför en korrigeringskolumn, där 35,0 Mkr är
flyttade från finansnetto till övriga verksamhetskostnader.
Prognosen för 2015 bedöms till ett positivt resultat om 15,0 Mkr (7,7) för kommunen.
Kommunens nettokostnad beräknas för hela året till 2 139,0 Mkr mot 2 039,7 Mkr 2014.
Nettokostnadsökningen mellan åren är således 99,3 Mkr eller 4,9 procent. Huvuddelen av
nettokostnadsökningen är budgeterad och uppgår till 4,4 procent från bokslut 2014 till Årsplan
2015.
Därutöver innehåller prognosen ytterligare 1 procent som specificeras enligt följande:
Volymökningar utöver Årsplan 21,5 Mkr (18,1)
Driftkostnadskonsekvenser utöver Årsplan 5,3 Mkr (6,0)
Kostnader som ej budgeterats i Årsplan
o Medfinansiering av statlig infrastruktur 7,0 Mkr (7,0)
o Verksamhetsförändringar 13,4 Mkr (7,5), varav fakturerat från SOLTAK AB i
uppbyggnadsfasen 6,2 Mkr
Intäkter som ej budgeterats i Årsplan
o AFA återbetalning 15,9 Mkr (15,9)
o Exploatering 9,0 Mkr (1,5)
o Reavinster 14,5 Mkr (7,0)
37(46)
Prognos för nettokostnader i verksamheten
Prognos för nettokostnader i verksamheten
Avvikelser mot budget på verksamhetsnivå 2013-2015, belopp Mkr
År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår
2013 1 943,3 -13,4 27,6 47,5 1 895,8
2014 2 030,0 11,0 7,1 -9,7 2 039,7
2015 2 133,6 -17,7 -5,4 2 139,0
Beslutad budget enligt årsplan 2015 var 2 130 Mkr. KF beviljade därefter ett tilläggsanslag för
socioekonomiska investeringar med 3,6 Mkr. Total budget 2015 efter beviljat tilläggsanslag är
därmed 2 133,36 Mkr, prognosen T1 utgår från ursprunglig budget.
5.9 Prognos budgetavvikelse driftredovisning 2015
Budget Korr.
budget Prognos
Varav volymer
Varav drifts-kostnads-
konsekvenser Bokslut
Belopp i Mkr 2015 2015 2015 2015 2015 2014
Politisk organisation 16,0 16,0 -0,8 0 0 13,7
Kultur och samhällsservice 87,7 87,7 0,0 0,0 2,5 93,4
Kommunledningssektorn 179,1 179,1 -20,1 -0,3 -7,5 153,2
Skola 1 000,2 1 000,2 -7,7 0,8 -6,7 965,5
Arbetsliv och stöd 368,8 368,8 -24,6 -19,5 -5,1 369,9
Vård och äldreomsorg 416,5 416,5 -36,0 -35,0 -1,0 408,6
Samhällsbyggnad 84,2 84,2 -12,0 -2,5 -2,5 97,3
Servicesektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,8
Volymer 35,0 35,0
Driftskostnadskonsekvenser 15,0
Summa 2 152,5 2 187,5 -51,2 -56,5 -20,3 2 102,5
Finansiering -53,9 -53,9 22,3 -49,8
Reavinst 0,0 0,0 14,5 0 0 0,0
Exploatering 0,0 0,0 9,0 0 0 -12,9
Total avvikelse mot budget
2 098,6 2 133,6 -5,4 -56,5 -20,3 2 039,7
Förvaltningen
Verksamheten visar en avvikelse på -51,2 Mkr, varav 56,5 Mkr kan hänföras till ökade volymer och
20,3 Mkr utgör driftskostnadskonsekvenser. De 35,0 Mkr som är budgeterade för antagna
volymförändringar är inte fördelade på respektive sektor, utan finns redovisade på en separat rad
ovan, Volymer.
38(46)
Inklusive budgetjusteringen på 35,0 Mkr, finansiering samt exploateringsintäkter och reavinster,
visar förvaltningen en negativ avvikelse mot budget på 5,4 Mkr. Nedan följer en sammanställning
över sektorernas avvikelser mot budget. För en mer detaljspecificerad prognos för respektive sektor,
se tabellen Detaljspecificerad driftredovisning längre fram i rapporten.
Årsprognosen för Kultur och samhällsservice uppgår till 0,0 Mkr Kultur och samhällsservice räknar med att ha en budget i balans. Kostnader för utökningen av det
nya Kundcentret och ett bidrag i form av verksamhetsstöd för professionella kulturutövare vägs upp
av lägre kapitalkostnader för Teatern.
Årsprognosen för Kommunledningssektorn uppgår till -20,1 Mkr Förutom enheterna på Kommunledningssektorn redovisas också övergripande
kommungemensamma kostnader för hela förvaltningen här. Exempel är Bohus
räddningstjänstförbund, SOLTAK AB och Bagahus AB med mera. Här budgeteras också
förvaltningens gemensamma driftskostnadskonsekvenser och tillägganslaget för sociala
investeringar vilket är en av förklaringarna till sektorns överskott på perioden.
Sektorns kostnader för helåret förväntas bli 199,2 Mkr. Sammanlagt avviker kostnaderna negativt
mot plan med 20,1 Mkr, varav 7,5 Mkr avser driftskostnadskonsekvenser och 6,2 Mkr avser ej
budgeterade uppstartskostnader för SOLTAK AB som nu håller på att implementera nytt
ekonomisystem och nytt HR-system.
Jämfört med plan har kostnaderna för IT ökat med 7,5 Mkr. Den kostnadsökningen redovisas som
en driftskostnadskonsekvens. Överförmyndarverksamhetens kostnader har ökat med 1,0 Mkr
jämfört med budget. Behovet av fler överförmyndare har ökat, vilket hänger ihop med det ökade
antalet ensamkommande flyktingbarn. Arvodeskostnaderna har också ökat jämfört med budget.
Arvodet till överförmyndarna har fördubblats. Arvodesnivån var den lägsta i regionen och det var
svårt att rekrytera överförmyndare.
Årsprognosen för sektor Skola uppgår till -7,7 Mkr Sektor Skolas budgetram uppgår till 1 000,2 Mkr. Budgetramen är baserad på det antal barn och
elever som i tertial 2 prognostiserades för 2014. Prisökningar som uppkommer under året ska
finansieras inom ram. Enligt förvaltningens spelregler ska följande nettokostnadsökningar redovisas
separat i våra uppföljningar;
Volymförändringar dvs fler barn och elever
Driftskostnadskonsekvenser till följd av investeringar
Sociala investeringar
Sektor skola har följande volymförändringar;
Antalet barn i åldern 1 - 5 år minskar
Antalet elever 6 - 15 år ökar
Antalet elever 16 - 18 år minskar
Antalet flyktingar kommer med all sannolikhet att öka under hösten. Eleverna kommer att tas emot i
grundskolans förberedelseklass samt gymnasiets språkintroduktion.
Driftskostnadskonsekvenser till följd av investeringar innebär att hyreskostnaderna ökar till följd av
nya paviljonger, ombyggnationer och nya lokaler t ex Björkängens förskola och Tunge skola.
Kommunstyrelsen har beslutat om tre sociala investeringar som berör skolan, teknikstöd,
drogprevention samt multikompetent team för barn i förskoleåldern. Teknikstöd startade 1 mars och
de två andra kommer att starta under 2015.
Stor återhållsamhet råder inom hela sektorn.
Diskussioner pågår med Västtrafik gällande skolskjutsavtal. En reglering avseende 2014 års
skolskjutskostnader är gjord, verklig kostnad är lägre än den uppbokade skulden.
39(46)
Elevantalet i grundskolan har ökat under höstterminen, men minskat på några enheter.
Verksamheten i gymnasieskola och gymnasiesärskola visar för närvarande ett underskott beroende
på minskat elevunderlag. Dessa elevminskningar fördelar sig på olika program på gymnasieskolan
vilket gör att många klasser inte är helt fyllda. Det är dock tillräckligt många sökande till varje
program för att motivera att utbildningen genomförs. De flesta utbildningar/ program är i dag en-
parallelliga det vill säga en klass per årskurs. För att anpassa personalstyrkan efter
volymförändringen omfördelas personal så långt det är möjligt till grundskolan.
Vuxenutbildningen lider av hittills uteblivna statsbidrag både för yrkesvux och för
lärlingsutbildningar. Dessa bidrag har tidigare genom effektivt använda pengar kunnat finansiera
utbildningar som exempelvis vård och omvårdnad som kommunen som helhet ansett vara viktiga
för kommunens arbetskraftsbehov. Prognosen kan bli bättre med bidrag från staten till
vuxenutbildningen. Höstterminen 2015 startade vuxenutbildningen 20 lärlingsutbildningsplatser
inom Vård och Omsorg, denna extra satsning beräknas kosta 0,5 Mkr 2015.
Årsprognosen för sektor Arbetsliv och stöd uppgår till -24,6 Mkr Sektorn totalt: Totalt sett beräknas utfallet till en avvikelse på -24,6 Mkr. Avvikelsen kan hänföras
till volymökning 19,5 Mkr och driftskostnadskonsekvenser 5,1 Mkr. Verksamheterna arbetar med
handlingsplaner för att hålla budget. Utfallet för hela perioden visar på en kostnadsutveckling på 11
procent. Prognosen ligger på 7 procent på helårseffekt, vilket innebär att kostnaderna för köpt vård
beräknas gå ner under året. Kostnaderna ökar främst när det gäller köpt vård, men även
personalkostnaderna ökar sedan sista kvartalet 2014.
Volymer -19,5 Mkr: Sektorn ser en stor volymökning inom främst Missbruksvården, men även
inom Barn och unga. Inom Barn och unga ökade kostnaderna mellan 2013-2014 med ca 8,0 Mkr
och de prognostiseras öka med ytterligare 3,0 Mkr 2015. Antalet barnärenden har ökat med i
genomsnitt 33 procent sedan bokslut 2013, bl a på grund av en lagändring. Även när det gäller
Missbruk så ökar antalet ärenden och kostnaderna beräknas öka med 2,0 Mkr 2015. Daglig
verksamhet har en volymökning motsvarande 2,8 Mkr. Inom LSS verksamheten finns volymökning
av ett nytt serviceboende samt volymminskning inom boende för barn samt personlig assistans.
Driftskostnadskonsekvenser -5,1 Mkr: Dessa kostnader beräknas öka med 5,1 Mkr under året. Det
gäller bl a renoveringar av befintliga boenden samt att ett nytt boende tas i bruk. Utöver detta har
fler lägenheter tagits i bruk för att användas till sociala kontrakt.
Årsprognosen för sektor Vård och äldreomsorg uppgår till -36,0 Mkr Sektor Vård och äldreomsorg prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 36,0 Mkr som
helårsprognos, varav volymökning 35,0 Mkr och driftskostnadskonsekvenser 1,0 Mkr. Beräknad
volymökning inom hemtjänsten är cirka 14 procent jämfört med 2014. Antal boendeplatser har
utökats med 4 nya platser (Gläntan) och flera nya korttidsplatser har skapats (Kastellen). Ökade
kostnader för betaldagar sjukhus och köpta hospiceplatser. Införandet av optimerad bemanning
kommer att negativt påverka verksamheternas personalkostnader. Driftbudget 2015 är på 416,5 Mkr
(inklusive 2,6 Mkr för tilläggsuppdrag och 9,9 Mkr för löneökning 2015), medan verksamheternas
nettokostnad 2014 var på 408,6 Mkr. Sektorn har erhållit närmare 2,9 Mkr i prestationsersättning
för 2014. Dessa medel är av engångskaraktär och skall användas under 2015 för att gagna såväl
patientsäkerhet som fortsatt kvalitetsutveckling inom områdena:
Preventivt arbetssätt
God vård i livets slut
God läkemedelsbehandling för äldre
Sammanhållen vård och omsorg
Årsprognosen för sektor Samhällsbyggnad uppgår till -12,0 Mkr Samhällsbyggnad exklusive VA-enheten och Renhållningen prognostiserar en negativ avvikelse
gentemot budget på 12,0 Mkr vilket är en förbättring med 2,0 Mkr från uppföljningen i tertial 1.
Samhällsbyggnad står för kostnaden för statlig medfinansiering när det gäller byggandet av gång-
40(46)
och cykelbanor och del av Kungälvsmotet. Kostnaden, vilken inte är budgeterad, är 7,0 Mkr 2015
och kommer att öka något kommande år. 2,5 Mkr utgörs av avskrivningar och räntor för färdiga
investeringar samt markköp, övriga 2,5 Mkr avser främst personalförstärkningar. Det är främst
miljöenheten och planavdelningen som förstärkt sin personalstyrka. Även bygglov har anställt, men
lämnar ändå ett litet överskott på grund av att intäkterna för bygglov ökat.
VA-verksamheten: Under tertialen har tillsynsmyndigheten ställt ett flertal krav gällande åtgärder
vid Dösebacka vattenverk. Föreläggandena är förknippade med viten om anmärkningarna inte
åtgärdas. Fler förelägganden är att vänta de kommande månaderna. Under sommaren har
problematik med algblomning uppmärksammats vid Marstrands vattentäkt. Detta har lett till
omfattande insatser med provisoriska filter för att säkerställa vattenkvaliteten, vilket varit
kostnadsdrivande. Flera försäkringsärenden från 2014 års källaröversvämningar har avgjorts under
perioden. Det har resulterat i att ca 0,6 Mkr betalats ut till försäkringsbolag. Prognosen är att
verksamheten skall hålla sin budget.
Renhållningsverksamheten följer budget och därmed planerat resultat.
Årsprognosen för Servicesektorn uppgår till 0,0 Mkr Servicesektorn redovisar en negativ avvikelse för tertial 2 med 5,8 Mkr vilket främst beror på ökade
kapitalkostnader som kommer att kompenseras. Övriga stora avvikelser beror på att en stor del av
det planerade underhållet samt tunga entreprenadarbeten utförs under sommar och höst.
De flesta verksamheterna följer plan. Dock prognostiseras ett underskott hos entreprenadenheten
med 2,0 Mkr pga en försenad ny prismodell och en alltför låg utdebiteringsgrad. Semesterskuld i
samband med verksamhetsövergång kommer att påverka resultatet för Lön och It-enheten negativt
med ca 1,5 Mkr. Lokalvårdsenheten har under året producerat billigare lokalvård och haft fler
beställningar än budgeterat så prognosen för året visar en positiv avvikelse på 2,0 Mkr. Genom
intensivt arbete i köken för att komma åt ökade livsmedelskostnader samt effektivisering av
personal med hjälp av optimerad bemanning prognostiserar måltidsservice ett överskott med
1,0 Mkr.
För året prognostiserar Servicesektorn ingen avvikelse. En ökning av sektorns omsättning
prognostiseras med ca 15,0 Mkr beroende på stora anläggning- och projektarbeten i kommunens
investering- och exploateringsprojekt.
Årsprognosen för Finansiering uppgår till 22,3 Mkr Under detta block redovisas utöver vår pensionsskuld (räntekostnaderna går mot finansnettot),
kapitalkostnader och kommunövergripande poster såsom förändringen av semesterlöneskulden samt
ytterligare några mindre poster. I Kungälvs kommun tar vi ut ett högre PO-påslag på löner än vad
SKL rekommenderar. Dels betalar vi en lägre arbetsgivaravgift för arbetstagare under 25 år och
över 65 år och dels täcker vi kostnader för friskvårdsarbete och andra personalrelaterade insatser på
detta sätt. Genom att kostnaderna understiger det interna påslaget visar vi ett relativt stort överskott
inom de kommunövergripande posterna. Det kan inte hänföras till någon specifik sektor utan vi har
valt att redovisa dessa avvikelser på en övergripande nivå.
Överskottet på Finansiering utgörs av en återbetalning från AFA Försäkring avseende premier för
avtalsgruppförsäkring för år 2004 på 15,9 Mkr, ett överskott på ca 3,0 Mkr avseende PO-påslaget
för friskvårdsarbete samt icke utnyttjad budget för oförutsett KS och KF på 2,0 Mkr. För övrigt
uppvisas endast mindre avvikelser, vilket i stort sett hänför sig till pensionsskulden.
Årsprognosen för Exploatering och Reavinst uppgår till 23,5 Mkr Prognosen för reavinster är 14,5 Mkr för 2015 och avser bl a försäljning av tomträtt och
arrendetomt på Marstrand. Prognosen förutsätter även att bland annat Äggdal ute vid Tofta blir sålt
under året. Enligt prognosen för exploatering beräknar man att slutredovisa Ullstorp samt några
andra mindre exploateringsprojekt. Detta ger en positiv resultatpåverkan på totalt 9,0 Mkr. Inga
intäkter är budgeterade 2015 för vare sig för reavinster eller exploateringsintäkter.
41(46)
Förändring i skatteutfall 2012-2015, %
År Utfall Förändring Mkr %
2012 1 942,5 53,5 2,8
2013 2 014,2 71,7 3,7
2014 2 100,0 85,8 4,3
2015 2 174,0 74,0 3,5
Ser man på prognosen för innevarande år i Mkr, visar det senaste cirkuläret från SKL 15:23 på en
negativ avvikelse mot budget på 11,0 Mkr. Avvikelsen beror bl a på en försämring i utfallet av
LSS-utjämningen, men även andra poster visar mindre avvikelser. Detta vägs dock till viss del upp
av en kompensation till kommunsektorn för att de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar tas
bort i höst. För Kungälvs del innebär detta en kompensation om ca 3,2 Mkr.
Förändring i skatteutfall 2012-2015, Mkr
År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår
2012 1 934,0 15,4 19,9 8,5 1 942,5
2013 2 004,0 10,7 12,2 10,2 2 014,2
2014 2 074,0 34,1 35,7 26,0 2 100,0
2015 2 185,0 -7,6 -11,0 2 174,0
Finansnetto
För finansnettot är prognosen en nettokostnad på 20,0 Mkr, en negativ avvikelse gentemot budget
på 10,0 Mkr. Delposterna i finansnettot är den finansiella kostnaden för pensionsskulden och nettot
av kostnads- och intäktsräntor.
I kommunfullmäktiges rambudget avsätts 70,0 Mkr för finansnetto. Av dessa 70,0 Mkr tas
25,0 Mkr för att täcka "resultaträkningens första rad" där 25,0 Mkr budgeteras som intäkt. 35,0 Mkr
ianspråktas för budgeterad volymökning. Därmed återstår en nettobudget om 10,0 Mkr och
eftersom prognosen i tertial 2 är 20,0 Mkr uppstår en negativ avvikelse om 10,0 Mkr.
42(46)
5.10 Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer
2015
Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse
Belopp i Mkr 2015 2015 2015 2015-08-
31 2015-08-
31 2015-08-
31
Politisk organisation 16,8 16,0 -0,8 10,9 10,7 -0,3
Kultur och samhällsservice 87,7 87,7 0,0 59,2 59,5 0,3
Kommunledningssektorn 199,2 179,1 -20,1 116,6 119,4 2,8
Skola
- Centralt 66,9 63,7 -3,3 41,8 42,4 0,7
- Förskola 280,3 280,8 0,5 184,7 187,2 2,6
- Grundskola och fritidshem 467,4 468,5 1,1 308,4 312,3 4,0
- Gymnasiet & vuxenutbildning 193,2 187,3 -5,9 126,9 124,8 -2,0
Summa Skola 1 007,9 1 000,2 -7,7 661,7 666,8 5,1
Arbetsliv och stöd
- Myndighet 92,3 83,7 -8,6 66,6 55,8 -10,8
- Stöd boende SOL 53,3 53,8 0,5 33,3 34,8 1,5
- Stöd boende LSS 138,6 136,2 -2,4 94,7 90,4 -4,4
- Utbetalt försörjningsstöd (netto) 23,2 24,0 0,8 15,5 16,0 0,5
- Arbetslivscentrum (ALC) 68,3 66,2 -2,2 47,3 44,8 -2,5
- Sektorchef 17,7 4,9 -12,8 8,4 3,3 -5,1
Summa Arbetsliv och stöd 393,4 368,8 -24,6 265,8 245,0 -20,8
Vård- och äldreomsorg
-Sektorgemensamt 10,9 -10,7 -21,5 8,8 -7,1 -15,9
-Biståndsenheten, exkl. kundval 7,3 7,3 0,0 4,8 4,9 0,1
-Biståndsenheten kundval 137,0 130,0 -7,0 91,7 86,7 -5,1
-Äldreboende 200,3 197,3 -3,0 134,9 131,5 -3,4
-Hälso- och sjukvård 75,6 71,6 -4,0 52,1 47,7 -4,4
-Hemtjänst, exkl. larm/natt 3,8 5,3 1,5 1,9 3,5 1,6
-Larm/natt 17,7 15,7 -2,0 12,0 10,5 -1,5
Summa Vård- och äldreomsorg 452,5 416,5 -36,0 306,3 277,7 -28,7
Samhällsbyggnad 96,2 84,2 -12,0 52,2 56,1 3,9
Servicesektorn 0,0 0,0 0,0 9,5 3,3 -6,2
Finansiering -76,2 -53,9 22,3 -88,6 -35,9 52,6
Reavinst -14,5 0,0 14,5 -6,1 0,0 6,1
Exploatering -9,0 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0
Volymer 0,0 35,0 35,0
Driftskostnadskonsekvenser -15,0 0,0 15,0
Summa nettokostnad 2 139,0 2 133,6 -5,4 1 387,7 1 402,6 14,9
43(46)
5.11 Koncernföretagen
Kungälv Energi AB
(Periodutfall 17,6 Mkr, Prognos 29,5 Mkr) Kungälv Energi AB visar för perioden ett positivt utfall på 17,6 Mkr, vilket är 3,8 Mkr bättre än
budgeterat resultat för perioden. Bolagets resultat visas i fyra delar; elnät, värme, stadsnät och
entreprenad, där elnät och värme är de delar som omsätter mest. Prognosen pekar på ett resultat på
29,5 Mkr, vilket är något bättre än budgeterat resultat på 26,7 MKr.
Kungälv Närenergi AB
(Periodutfall 1,5 Mkr, Prognos 1,7 Mkr) Kungälv Närenergi AB är ett helägt dotterbolag till Kungälv Energi AB som bedriver elhandel.
Prognosen för 2015 är 1,7 Mkr vilket är 0,7 Mkr bättre än budgeterat.
Bohusläns Kommunala Exploaterings AB
(Periodutfall 0,2 Mkr, Prognos 0,2 Mkr) Perioden uppvisar ett överskott på 0,2 Mkr. Under perioden noteras en försäljning av tre tomter
inom Arntorps verksamhetsområde. Diskussioner pågår med ytterligare företag som är intresserade
av att etablera sig i Kungälv.
Detaljplanen för Tega Västergård (40 villatomter) är på utställning under september och början av
oktober. Försäljning till villatomtkön planeras starta till årsskiftet. Vidare har positivt planbesked
erhållits för villatomter på Norra Instön. Nu återstår att få dispens från strandskyddet av regeringen
och länsstyrelsen. En begäran om dett håller på att tas fram.
Under förutsättning att planerade försäljningar av industritomter inom Arntorp och Rollsbo kan
genomföras under året bedöms för hela året ett positivt resultat på 0,2 Mkr.
Stiftelsen Kungälvsbostäder
(Periodutfall 11,0 Mkr, Prognos 7,7 Mkr) Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 11,0 Mkr jämfört med budgeterade
7,0 Mkr. Underhållet ligger 5,0 Mkr lägre än budget, men många projekt är i startskedet vilket
innebär att periodens överskott jobbas bort under tertial 3. Kungälvsbostäders resultatprognos för
helåret är 7,7 Mkr, vilket är ca 1,0 Mkr lägre än budgeterat resultat.
Bohus Räddningstjänstförbund (Borf)
(Periodutfall 0,5 Mkr, Prognos -1,0 Mkr) Resultatet för perioden är 0,5 Mkr vilket är något bätttre än budgeterat resultat på 0,0 Mkr.
Prognostiserat resultat för helåret är ett underskott på 1,0 Mkr beroende på högre personalkostnader
än budgeterat. Främst är det kostnaderna inom företagshälsovård och för pensionsavsättningar som
förväntas öka. Det beror således inte på ökad personalstyrka utan denna har minskat under perioden.
Det prognostiserade underskottet kommer till största del att täckas av eget kapital.
Bagahus AB
(Periodutfall 0,1 Mkr, Prognos -0,3 Mkr) Periodens resultat är 0,1 Mkr, vilket är något sämre än budgeterat resultat för perioden på 0,3 Mkr.
Det prognostiserade underskottet på 0,3 Mkr beror på ökade kostnader i samband med rekrytering
av ny VD samt ökade personalkostnader vid VD-överlämning och introduktion av vikarie inför
ordinarie personals beräknade föräldraledighet fr o m sensommar/höst.
44(46)
6 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Redovisningsprinciper samt tilläggsupplysningar
Kungälvs kommun följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis
och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR), med några få
undantag. Fordringar överstigande ett år redovisas som långfristiga, vilket gör att kommunen
avviker från RKR:s rekommendation 20, Redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Övriga
undantag framgår under respektive rubrik nedan. För bolagens redovisning följs Redovisningsrådets
samt Bokföringsnämndens rekommendationer och anvisningar.
Skatteintäkter Kommunen följer RKR:s rekommendation 4, vilket innebär att den prognos för skatteavräkningen
som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerat i december räkenskapsåret har använts
vid beräkning av årets skatteintäkter. Vid delårsbokslut används alltid senaste prognosen från SKL.
Årets redovisade skatteintäkter består av tre olika delar:
de preliminära månatliga skatteinbetalningarna
en preliminär slutavräkning som bygger på SKL:s prognos för bokslutsåret
differensen mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten föregående
bokslutsår
Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Enligt RKR:s rekommendation 18 ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och
gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt i balansräkningen och periodiseras över
anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Kommunen tar från och med 2010 upp
gatukostnadsersättningar bland långfristiga skulder. Från och med 2011 redovisas även
investeringsbidrag och anslutningsavgifter enligt rekommendationen.
Skatteintäkter periodiseras i 12-delar. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras
månatligen, VA-konsumtionsavgifter faktureras varannan månad medan avgifter för sophämtning i
allmänhet debiteras kvartalsvis. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader
uppstår.
Personalkostnader Lönerna är bokförda enligt kontantprincipen. Förändring av semesterlön och övertidsskuld
redovisas som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs som ett procentuellt påslag på
lönekostnaden. Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och
ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under augusti månad tas upp som kortfristig
skuld.
Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Bestämmande av den ekonomiska livslängden görs
utifrån beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning finns i RKR:s idéskrift om
avskrivningar publicerad 2009. Aktivering av anläggningstillgångar sker normalt den månad som
investeringen tas i bruk. Nominell metod används för beräkning av avskrivningar, det vill säga
linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde
45(46)
Avskrivningstider År
VA-anläggningar 33-50
Byggnader 20-33
Gator, broar och hamnanläggningar 20-33
Maskiner, inventarier och bilar 5-20
Datorer och kringutrustning, programlicenser 3-5
Mark och konst Ingen avskrivning
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för
investeringsbidrag, planmässiga avskrivningar och nedskrivningar t o m 2010. Anslutningsavgifter
har redovisats som investeringsbidrag och därmed har kommunens investeringar i VA-anläggningar
nettoredovisats. Från och med 2011 redovisas investeringsbidrag och anslutningsavgifter som
långfristiga skulder och minskar därmed inte anläggningens anskaffningsvärde. Dessa bidrag och
avgifter periodiseras över tid motsvarande tillgångens avskrivningstid. Anläggningstillgångarnas
nyttjandeperiod prövas löpande.
Kommunen har under året påbörjat arbetet med att införa komponentavskrivning enligt RKR:s
rekommendation 11, Materiella anläggningstillgångar. Införandet kommer att ske successivt under
2016 med målet att vara helt genomfört 2017.
Gränsdragning mellan kostnad och investering I Kungälvs kommun gäller att den ekonomiska livslängden ska överstiga tre år och att
anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp för att en anskaffning ska
redovisas som en anläggningstillgång
Exploateringsverksamhet Nedlagda kostnader och erhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhet redovisas som
kortfristiga fordringar och skulder. Under pågående exploatering kan vid årsskiften kostnader
belasta innevarande år och intäkter nästkommande.
Först när exploateringsprojektet del- eller slutavräknas redovisas intäkter och kostnader på
resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar, investeringsbidrag, anslutningsavgifter och
gatukostnadsersättningar aktiveras när ett exploateringsområde är färdigställt i sin helhet. Detta
tillvägagångssätt innebär att kommunen gör avsteg från rekommendationerna RKR 11 och 18.
Pensionsskuld Enligt beslut i Kommunfullmäktige den 2006-06-19 § 139 har Kungälvs kommun bytt
redovisningsprincip beträffande redovisningen av kommunens totala pensionsåtagande. Pensioner
intjänade till och med 1997 har lyfts in som en avsättning i balansräkningen, inklusive särskild
löneskatt. Kommunen har därmed gått ifrån den så kallade blandmodellen och tillämpar istället
fullfonderingsmodellen. Avsikten är att ge en mer rättvisande bild av kommunens finansiella
ställning och utveckling samt att minska den framtida belastningen på kommunen då
utbetalningarna av pensioner ökar. Intjänade pensioner från och med 1998 ingår fortsatt i
verksamhetens kostnader och redovisas som en skuld i balansräkningen. Även utbetalning av
förmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader. Från och med 2000 har
arbetstagaren själv fått möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. Det innebär att kommunen
årligen betalar ut den intjänade individuella delen till KPA som administrerar fördelningen av
46(46)
pensionspengarna till respektive individs valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendation har
den del av pensionsskulden med tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2015, bokats upp som
kortfristig skuld i 2014 års bokslut. Beräkningen av pensionsförmånerna är gjord enligt SKL:s
”Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld”, RIPS 07, och utförda av KPA. Pensionsförpliktelser
för förtroendevalda redovisas från och med 2011 enligt rekommendation 2.
Leasingavtal All leasing i kommunen redovisas som operationell leasing eftersom inga leasingavtal överstiger 3
år. Samtliga hyresavtal gällande fastigheter klassificeras som operationella då de ekonomiska
fördelar och risker som förknippas med ägandet inte överförs till kommunen. Därmed avviker
kommunen från RKR:s rekommendation 13, Redovisning av hyres-/leasingavtal.
Säkring av räntebindning Kungälvs kommun utnyttjar derivatinstrument för att säkra exponeringen för ränterisker.
Säkringsstrategin regleras i Finanspolicy. Kommunen strävar med denna säkringsstrategi efter att
åstadkomma en stabil framtida upplåningskostnad. Målsättningen är att reducera osäkerheten
hänförlig till lån med rörlig ränta.
Lånekostnader Kommunen tillämpar alternativ metod för lånekostnader enligt RKR:s rekommendation 15.
Lånekostnaden beräknas utifrån den genomsnittliga räntan på kommunens långfristiga låneskuld
under perioden, sk generellt lånearrangemang. Det innebär att lånekostnader inräknas i tillgångens
anskaffningsvärde för investeringsprojekt som tar betydande tid i anspråk att färdigställa, detta
under förutsättning att kommunen har lånekostnader vid denna tidpunkt. Ränta under byggtid
tillämpas på projekt som pågår under en period av minst sex månader och där den upparbetade
investeringsutgiften uppgår till minst 5 Mkr.
Bidrag till statlig infrastruktur
Kommunfullmäktige har fattat beslut om att lämna bidrag till statlig infrastruktur avseende
byggandet av GC-banor, utbyggnad av väg 168 Ekelöv-Grokareby samt ombyggnad av
trafiklösning vid E6 Kungälvsmotets östra ramper, totalt 237,9 Mkr. Bidragen skall upplösas under
25 år. Någon nuvärdesberäkning av avsättningen har inte gjorts. I resultaträkningen har redovisats
upplösning av de beslutade bidragen för GC-banor samt E6 Kungälvsmotet med ett belopp
motsvarande en tjugofemtedel. Bidraget avseende utbyggnad av väg 168 har ännu inte börjat lösas
upp eftersom beslutet fattades under 2009 och därmed omfattas av det undantag som anges i RKR:s
rekommendation 6, Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar.
Resultatutjämningsfonder Resultatutjämningsfonder för VA-verksamhet och renhållningsverksamhet redovisas som en del av
kommunens eget kapital.