12

Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

  • Upload
    kim-gay

  • View
    38

  • Download
    1

Embed Size (px)

DESCRIPTION

2007. Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. ARBETET BAKOM & EXEMPEL PÅ NÅGRA RIKTLINJER. Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Beroendekliniken, Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Svenskt pionjärarbete. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Claudia Fahlke, professorClaudia Fahlke, professor

Psykologiska institutionen Psykologiska institutionen Göteborgs universitetGöteborgs universitet

Beroendekliniken, Område 2,Beroendekliniken, Område 2,Sahlgrenska universitetssjukhusetSahlgrenska universitetssjukhuset

Nationella riktlinjerna Nationella riktlinjerna för missbruks- och för missbruks- och beroendevårdenberoendevården

2007

ARBETET BAKOM & EXEMPEL PÅ NÅGRA RIKTLINJER ARBETET BAKOM & EXEMPEL PÅ NÅGRA RIKTLINJER

Svenskt pionjärarbete

Riktar sig till såväl socialtjänst som

sjukvård, men också kriminal- och

”tvångsvården” (LVM/LVU)

Berör såväl medicinska som

psykosociala insatser

Strävar efter en ”gemensam” plattform

och på sikt till en ökad samverkan

Finns inga tidigare nationella riktlinjer, trotsatt missbruk/beroende bedöms vara en folkhälsosjukdom

Arbetsgången

2000 - 2001: Diskussion och formulering av själva uppdraget

2002 - 2004: Forskare/kliniker från olika discipliner får uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag

2005-2006: Socialstyrelsen utarbetar rekommendationer utifrån faktaunderlaget

Våren 2007: Riktlinjerna publiceras

Sökt efter ”bästa tillgängliga bevis” i en specifik frågaT.ex. hur behandlas personer med kokainmissbruk eller beroende?

Utgått bl.a. från• Vetenskapliga studier• Fallstudier• Klinisk/praktisk erfarenhet

Forskarnas sammanställning redovisas i ”Faktaunderlaget” (drygt 500 sidor)

Bokens innehållBestår av drygt 50 rekommendationer som berör

Upptäckt och förebyggande arbete

Bedömningsinstrument och dokumentation

Behandling av alkohol och narkotika

Samsjuklighet

Gravida kvinnor

SAMVERKAN!

SAMVERKANSAMVERKAN –– finns ettfinns ett behov behov av gemensamma begrepp och av gemensamma begrepp och termertermer Avgiftning Avgiftning →→ AbstinensbehandlingAbstinensbehandling

Dubbeldiagnos Dubbeldiagnos →→ Samsjuklighet Samsjuklighet

Missbrukare Missbrukare →→ Personer med Personer med missbruks-missbruks-

eller beroendeproblemeller beroendeproblem

Försöker reda ut begreppen ”psykosocialt Försöker reda ut begreppen ”psykosocialt stöd” och ”psykosocial behandling”stöd” och ”psykosocial behandling”

Sjukdomsbegreppet – ger förslag på Sjukdomsbegreppet – ger förslag på alternativt synsättalternativt synsätt

SAMVERKANSAMVERKAN – med hjälp av – med hjälp av ”gemensam” ”gemensam” dokumentationdokumentation

Men hur skall vi ”kommunicera och samverka” när det finns en sekretesslag att förhålla sig till?

Dvs. dokumentera insatser av vård och behandling för att underlättakommunikation mellan olika

vårdgivare

AUDITDUDITDOKASI m.m.

Sekretesslagen

“ger tillåtelse för myndigheter att sinsemellan utbyta information om en enskild som missbrukar droger om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling eller annat stöd”

“detsamma gäller i fråga om lämnande av uppgift om gravid kvinna om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet”

Sekretesslagen, 1980:100, 14 kap, 2 §

Med andra ord, sekretesslagen utgör inget “hinder” för kommunikation mellan olika myndigheter

Men också betydelsefullt för Socialstyrelsen → avser att följa upp och revidera riktlinjerna

Forskningen → verifiera eller falsifiera rådande hypoteser

Dokumentation bidrar också till den ”egna” verksamheten då det

underlättar behandlingsplanering

ger möjlighet att följa upp effekterna av insatserna

ger underlag för kvalitetssäkring

Hur ser rekommendationerna ut?

Målgrupp Vilken åtgärd rekommenderas?

Vad är effekten?

Individer med riskfylld alkohol-konsumtion

Kort motiverande rådgivning

Minskad alkohol-konsumtion

Varje rekommendation vilar på en sammanvägning av ”bästa tillgängliga bevis (evidens) och en ekonomisk utvärdering av specifika interventioner eller insatser

Ett exempel: Hur skall personer med riskfylld alkoholkonsumtion behandlas?

Evidens för denna insats?

Ekonomisk bedömning

God evidens Minskade kostnader för sjukvård, socialtjänst

Hur skall vi förhålla oss till riktlinjerna?

Riktlinjerna är rekommendationer som förmedlar kunskap om hur missbruks- och beroendevården kan utvecklas och förbättras

Riktlinjerna är inte tvingande → men beakta Socialtjänstlagen: “insatserna ska vara av god kvalitet med systematisk dokumentation” (2001:453, 3 kap, 3 §)

Hälso- och sjukvårdslagen: “personal ska utföra sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet” (1998:531)

Riktlinjerna öppnar dörren till något nytt…

För första gången ett

nationellt underlag för att utveckla och förbättra missbruks- och beroendevården

På sikt → lika vård och behandling för alla!