Mittuniversitetet Östersund 2008-06-02 Institutionen för Samhällsvetenskap Magisteruppsats Corporate Socia l Responsibility

och dess inverkan på lönsamheten

Handledare: Författare: Jan Hemlin David Kunze

Examinator: Håkan Boter

Sammanfattning Corporate Social Responsibility (CSR) har fått en allt större roll under senare år. Fler och fler företag ser värdet av och engagerar sig i frågor rörande miljö, samhälle och socialt ansvarstagande. Under många år har det förts en debatt kring huruvida engagemang i dessa frågor kan ha påverkan på lönsamheten i företag och i så fall vilka samband som finns. Resultaten av tidigare studier har varit olika och ingen tydlig slutsats har kunnat dras. Den här studien syftar till att försöka svara på om CSR har inverkan på företags lönsamhet. En kvantitativ metod valdes för att om möjligt nå generaliserbarhet. Tre nyckeltal från 24 svenska börsnoterade företag under fyra räkenskapsår har studerats och jämförts med en betygsättning från Folksam där företagen graderats utifrån hur väl de presterat inom området CSR. Resultatet blev ett positivt samband med räntabilitet på eget kapital, inget tydligt med räntabilitet på totalt kapital och negativt samband med vinstmarginal. Totalt sett i studien fastställdes därför inget samband.

Abstract Corporate Social Responsibility (CSR) has grown in importance during the last years. More and more companies is recognizing the benefits of and is involving in matters concerning environment, society and social responsibilities. It has during many years been a debate whether there is a link between these questions and financial performance and in that case how this link looks like. The results of the previous studies have not been uniform and no real conclusion has been drawn. This study aims to examine if CSR has effect on profitability by a quantitative method. Three financial ratios from four financial years from 24 swedish public listed companies has been collected. This has been compared with a grade system from Folksam where the companies have been judged from their performance within the CSR area. The result was a positive relation to return on equity, no obvious relation to return on total assets and a negative relation to profit margin. Thus, no relation was found seen to the study as a whole.

Innehållsförteckning 1 Inledning........................................ ......................................................................... 1

1.1 Problembakgrund......................................................................................................... 1 1.2 Problemdiskussion....................................................................................................... 2

1.2.1 Problemavgränsning och syfte............................................................................. 4 1.3 Studiens fortsatta disposition ................................................................................... 4

2 Metod............................................ .......................................................................... 5 2.1 Inledning....................................................................................................................... 5 2.2 Studiens angreppssätt ................................................................................................... 5 2.3 Metodval och datainsamling ........................................................................................ 5 2.4 Tillvägagångssätt.......................................................................................................... 6 2.5 Källkritik ...................................................................................................................... 8 2.6 Reliabilitet och validitet ............................................................................................... 8 2.7 Generaliserbarhet ......................................................................................................... 9

3 Teori............................................ .......................................................................... 10 3.1 Framväxten av CSR ................................................................................................... 10 3.1.1 1950- och 1960-tal.................................................................................................. 10

3.1.2 1970- och 1980-tal.................................................................................................. 10

3.1.3 1990- och 2000-talet............................................................................................... 11

3.2 Användbar redovisningsinformation.......................................................................... 12 3.3 Exempel på företags hållbarhetsarbete....................................................................... 13 3.4 Nyckeltal .................................................................................................................... 14

3.4.1 Räntabilitet på eget kapital......................................................................................... 15 3.4.2 Räntabilitet på totalt kapital....................................................................................... 15 3.4.3 Vinstmarginal.............................................................................................................. 16

3.5 Tidigare forskning ...................................................................................................... 16 3.5.1 Aupperle, Carroll och Hatfield............................................................................... 16 3.5.2 Graves och Waddock............................................................................................... 17

3.5.3 Lerner och Fryxell................................................................................................... 19

4 Resultat och analys .............................. ............................................................... 20 4.1 Sammanställning över nyckeltal Grupp 1 .................................................................. 20 4.2 Sammanställning över nyckeltal Grupp 2 .................................................................. 21 4.3 Räntabilitet på eget kapital ......................................................................................... 22 4.4 Räntabilitet på totalt kapital ....................................................................................... 23 4.5 Vinstmarginal ............................................................................................................. 24 4.6 Sammanfattande analys.............................................................................................. 25

5 Slutdiskussion ................................... .................................................................. 26 5.1 Räntabilitet på eget kapital ......................................................................................... 26 5.2 Räntabilitet på totalt kapital ....................................................................................... 27 5.3 Vinstmarginal ............................................................................................................. 27 5.4 Sammanfattning ......................................................................................................... 27 5.5 Förslag till fortsatt forskning...................................................................................... 29

Referenslista Bilaga 1: Företagens lönsamhet, redovisat per bransch Tabell 1: Nyckeltal för Grupp 1 Tabell 2: Nyckeltal för Grupp 2

1

1 Inledning Här ges en bakgrund till problemet och den problemställning som studien baseras på samt avgränsning. Fortsatt disposition av studien ges i slutet av kapitlet.

1.1 Problembakgrund År 1970 ställde sig professor Milton Friedman frågan vad företag har för ansvar i samhället. Han menade att endast privatpersoner och inte organisationer kunde ha sociala ansvarstaganden gentemot exempelvis familj, välgörenhetsorganisationer och sitt land. Friedmans åsikt var att ett företags enda ansvar är att inom de lagliga ramarna maximera vinsten till sina aktieägare, allt annat är ointressant.1 Andra forskare menade att företagande alltid har berört fler intressenter än bara aktieägarna och att framväxten av Corporate Social Responsibility (CSR) kan spåras ända till 1920-talet då storföretag ville rättfärdiga sitt maktanvändande2. Waino Suojanen presenterade 1954 sin teori, kallad Enterprise Theory. Företaget ses som en social institution där beslut påverkar ett antal intressenter såsom aktieägare, anställda, kreditgivare, kunder, statliga organisationer och allmänheten. Företaget anses ha en roll i samhället och därmed sociala ansvarstaganden. Därför ska företaget också utvärderas utifrån detta.3 Frågor kring företagens ansvar handlade fram till det sena 1980-talet mestadels om industrins påverkan på den yttre miljön i form av utsläpp och avfall. För tillverkande företag innebar det att miljölagstiftningen satte ramarna för hur produktionen skulle ske. Under 1990-talet uppmärksammades frågorna inte bara utifrån de direkta utsläpp som genererades utan också utifrån de kringeffekter som uppstår som utvinning av råvaror, transporter och användning av de färdiga produkterna. Företagen sågs alltmer som ansvariga för den miljöpåverkan som uppstod i tidigare och senare led. Genom denna process började miljöhänsyn utvecklas till ett konkurrensmedel.4 Begreppet miljöredovisning växte fram och fick ett uppsving i början på 1990-talet då företagen började beakta miljöaspekter i högre grad5. Inom allt fler företag, organisationer och politiska organ ses idag hushållning med resurser och god miljö som nödvändiga förutsättningar för en långsiktigt god ekonomi6. Det finns en uppfattning hos en stor del av allmänheten att speciellt stora företag har ett ansvar ur etiska aspekter för den påverkan på miljö och samhälle som orsakas av produktionen och produkterna. Dessutom har affärsetik blivit ett alltmer frekvent avhandlat ämne i svenska styrelser.7 Skandaler som Enron och Worldcom visade i början av 2000-talet på ett moraliskt förfall inom företagsvärlden och ledde till att CSR fick ökat fokus8. Dessa företag visade genom manipulerad bokföring enorma vinster. Aktieägare, investerare och andra intressenter drabbades hårt av bedrägerierna och företagen gick senare i konkurs på grund av sitt agerande9.

1 Friedman, M. (1970) The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits, sid. 1-5 2 Windsor, D. (2001) The future of corporate social responsibility, sid. 229 3 Kam, V. (1990) Accounting Theory, sid. 314-315 4 Hassel, L. et al. (2008) CSR – från risk till värde, sid. 26-27 5 Bergström, S. (2002) Miljöredovisning, sid. 20 6 Westermark, C. (1999) Miljöredovisning, sid. 11 7 Hassel, L. et al. (2008) CSR – från risk till värde, sid. 26-27 8 Owen, D. (2005) CSR after Enron: A role for the academic accounting profession? Sid. 395-396 9 Britannica: Enron – what happened, http://search.eb.com/eb/article-9389621 2008-03-05

2

Svenskt Näringsliv beskriver att någon fullständigt vedertagen definition av begreppet Corporate Social Responsibility inte finns men att det kan innebära alltifrån etiska koder för affärsverksamhet till subventionerade mediciner till tredje världen. De väljer att använda sig av definitionen från den internationella näringslivsorganisationen World Business Council for Sustainable Development (översättning av Svenskt Näringsliv): ”CSR är företagens kontinuerliga åtagande att uppträda etiskt och bidra till ekonomisk utveckling, samtidigt som de förbättrar livskvaliteten hos de anställda och deras familjer likväl som i lokalsamhället och samhället i stort.”10 Begreppet hållbar utveckling innefattar både miljömässiga (ekologiska), sociala och ekonomiska aspekter. Det innebär att behoven hos dagens generationer tillgodoses utan att äventyra kommande generationers.11 I den här studien kommer begreppen CSR och hållbarhet användas omväxlande för ett bättre flyt för läsaren.

1.2 Problemdiskussion De senaste 10-15 åren kan det sägas ha skett en successiv acceptans av hållbarhetsskapande aktiviteter i näringslivet. Delvis på grund av både förändringar i samhället och påtryckningar från olika intressentgrupper, men också på grund av företagsledares ändrade inställning där de fått upp ögonen för att CSR kan vara värdeskapande. Fler och fler företagsledningar tycks arbeta med CSR-frågor och dessutom redovisa resultatet av det.12 Under senare år har vi också sett en dramatisk ökning av intresset kring rapportering av hållbarhet. År 2004 tillhandahöll 80 % av företagen i Londons börsindex FTSE100 (de 100 största företagen i Financial Times Stock Exchange) separata hållbarhetsrapporter13. Dessa rapporter är frivilliga, riktlinjer finns för hur de ska upprättas men inga formella krav14. Svenska företag ligger långt fram i världen när det gäller miljöfrågor och även hela konceptet hållbar utveckling. Genom att vara exportberoende och globalt inriktade har storföretagen varit lyhörda för de internationella marknaderna och tidigt fångat upp intresset kring frågor om ansvar, etik och miljö.15 Motståndare till CSR hävdar att hållbara investeringar är dyra, det positiva utfallet är osäkert och kan ofta skönjas först långt fram i tiden. Resurserna borde istället läggas på att öka effektiviteten i företaget alternativt delas ut till ägarna, allt annat bidrar till en försämrad konkurrensförmåga. Eftersom företaget tillhör ägarna är det dessa som ska gynnas och inte ytterligare intressenter, som blir fallet vid hållbarhetsarbete. Det andra synsättet är att CSR skapar kostnadsreduceringar och mervärden. Förespråkarna menar att den goodwill som uppnås attraherar medarbetare, kunder och andra intressenter och därmed skapas ett mervärde. Ett konstruktivt hållbarhetsarbete kan förbättra villkor för människor och miljö vilket uppskattas av många och därmed skapas konkurrensfördelar. Intressenter som uppskattar företagets arbete fortsätter stödja och göra affärer med dem. På så vis blir utfallet i långa loppet ett ökat mervärde genom högre lönsamhet och utdelning till aktieägarna.16

10 Svenskt Näringsliv (2006-06-27) Från defensiv till proaktiv – Drivkrafterna bakom hållbar tillväxt, sid. 18 11 http://www.kth.se/hallbar/ 2008-04-15 12 Hassel, L. et al. (2008) CSR – från risk till värde, sid. 26 13 Owen, D. (2005) CSR after Enron: A role for the academic accounting profession? Sid. 396 14 Hassel, L. et al. (2008) CSR – från risk till värde, sid. 33. 15 Svenskt Näringsliv (2006-06-27) Från defensiv till proaktiv – Drivkrafterna bakom hållbar tillväxt, sid. 80 16 Hassel, L. et al. (2008) CSR – från risk till värde, sid. 20 och 29

3

Att hållbarhet och företagens samhällsansvar hamnat mer i fokus på senare år säger dock inget om hur företagen ska agera på klokaste sätt. Det kan vara direkt förödande att ignorera hållbarhetsfrågor, speciellt då betydelsefulla intressentgrupper menar att företag bör ta större ansvar för miljö och samhälle. Dock är det inte självklart i alla lägen att inom hela koncernen implementera ett CSR-program fullt ut. Alla företag märker heller inte av eller är utsatta för påtryckningar.17 Vissa företagsledare är inte övertygade om värdet av hållbarhet men engagerar sig ändå i frågorna därför att de känner sig tvungna på grund av omvärldens påtryckningar, inte för att de ser värdet av det hela18. Studier har de senaste 15-20 åren utförts i syfte att undersöka om det ansvarsfulla företaget kan skapa ett ekonomiskt mervärde för ägarna samtidigt som nytta skapas för andra intressenter men det anses fortfarande inte klarlagt. Vissa hävdar att det finns positiva samband mellan hållbarhet och lönsamhet, andra visar på obefintliga eller negativa samband.19 Aupperle et al behandlade i sin studie från 1985 ämnet hållbarhet och lönsamhet. De ansåg att många tidigare studier hade gjorts som visat på positiva samband men att det ofta funnits stora metodologiska brister varför någon slutsats ej kunnat dras utifrån dessa. Författarna försökte undvika problemet genom att konstruera ett eget enkätbaserat instrument med avkastning på totalt kapital som utgångspunkt. De hittade inga statistiskt signifikanta skillnader mellan företag med hög grad av hållbarhet och företag med låg grad, mätt i termer av räntabilitet. Inga belägg kunde presenteras för att hävda att hållbarhet har någon påverkan i endera positiv eller negativ riktning.20 I en studie från 1988 testades ett antal variabler såsom bl.a. socialt ansvar, välgörenhet och lönsamhet mot varandra. Författarna syftade till att göra en studie som tog hänsyn till många olika faktorer för att kunna dra breda slutsatser om CSR har samband mellan olika faktorer i företaget. Då en mängd variabler testades hittades både positiva och negativa samband, men avseende lönsamhet hittades statistiskt säkerställda negativa samband med bl.a. välgörenhet, engagemang i samhället och andel investeringar i etisk verksamhet. Författarna ansåg att tidigare gjorda studier som funnit positiva samband mellan CSR och lönsamhet hade tagit hänsyn till alltför få faktorer.21 Graves och Waddock fann i en studie publicerad 1997 samband mellan lönsamhet och hållbarhet. En hypotes i studien var att finansiell prestanda är beroende av hur företaget förhåller sig till hållbarhet, och att hög grad av CSR inom organisationen således leder till bättre lönsamhet. Resultatet av studien bekräftade hypotesen och den antogs därför. Författarna beskriver det som att företag kan ”do well by doing good”. De menar att investeringar i hållbarhet inte innebär en nackdel i konkurrensen med andra företag.22

17 Hassel, L. et al. (2008) CSR – från risk till värde, sid. 27 18 Ibid, sid. 26 19 Ibid, sid. 30 20 Aupperle, K.E. et al. (1985) An empirical examination of the relationship between corporate social responsibility and profitability, sid. 446-462 21 Lerner et al (1988) An empirical study of the predictores of corporate social performance: A multi-dimensional analysis 22 Graves et al. (1997) The corporate social performance – financial performance link, sid. 303-314

4

1.2.1 Problemavgränsning och syfte Min forskningsfråga har formats mot bakgrund av det intresse som uppstått kring ämnet hållbarhet. Som tidigare nämnts har ett flertal studier gjorts inom området hållbarhet kontra lönsamhet men resultatet har varit olika slutsatser. Ingen tydlig enhetlighet finns. Därför avgränsas den här studien till att behandla lönsamhetsmått och inte andra faktorer såsom marknadsvärdering. Med lönsamhet menas resultat ställt i relation till omsättning, kapital eller något annat23. I denna studie kommer lönsamhetsbegreppet omfatta nyckeltal som räntabilitetsmått samt resultat i relation till omsättning (vinstmarginal). Forskningsfrågan lyder: Har Corporate Social Responsibility inverkan på företags lönsamhet? Syftet är att genom en empirisk undersökning beskriva och förklara om och i så fall hur CSR påverkar lönsamhet för svenska bolag, mätt i form av olika nyckeltal.

1.3 Studiens fortsatta disposition Kapitel 2: Metod En beskrivning av metodval, tillvägagångssätt och hur studien genomförts återfinns här. En redogörelse för problem som haft inverkan på studien ges, samt en diskussion kring validitet och reliabilitet i studien. Kapitel 3: Teoretisk referensram Här presenteras de teorier som ligger till grund för den fortsatta studien. Bland annat redogörs för Hassels bok ”CSR – från risk till värde” samt andra studier som behandlar ämnet hållbarhet kontra lönsamhet. Konkreta exempel tagna från företag på hur de arbetar med hållbarhet ges. En teoretisk redogörelse för de nyckeltal som kommer ingå i studien är också en del av teoriavsnittet. Kapitel 4: Studien Här presenteras de resultat som den empiriska undersökningen utfallit i. Av praktiska skäl vävs analysen av resultatet ihop i samma kapitel, då det skulle bli omständligt för läsaren att ha kapitlen separerade. Kapitel 5: Slutdiskussion Resultatet diskuteras och slutsatser dras kring huruvida hållbarhet påverkar lönsamheten i företag. Förslag till fortsatt forskning lämnas i slutet av kapitlet med idéer om hur studien kan vidareutvecklas.

23 Hansson, S. et al. (2001) Företags- och räkenskapsanalys, sid. 100

5

2 Metod Här ges en beskrivning av hur studien byggts upp, metodval och tekniker samt problem som haft inverkan på studien. En diskussion av alternativa metodval återfinns också.

2.1 Inledning Arbetet startade med en fas av studerande av befintlig litteratur i ämnet för att få en förståelse för ämnets olika aspekter. Jag insåg snart att det är ett område under utveckling, även om en hel del studier gjorts på senare år. Hassels skrift ”CSR – Från risk till värde” fann jag tidigt vilken gav mig en god inblick i ämnet samt ledde in på fler publikationer inom området.

2.2 Studiens angreppssätt Studien gjordes för att undersöka och ge en förståelse för det verkliga förhållandet mellan CSR och lönsamhet baserat på den studerade populationen. Några kausala konsekvenser förväntades inte bli resultatet av undersökningen. På så sätt kan studien sägas vara deskriptiv.24 Jag har i studien utgått från tidigare forskning och tidigare prövade hypoteser. Ur detta material formades min frågeställning och prövades sedan genom en empirisk undersökning för att ge en bild av verkligt förhållande i populationen. Således kan studien anses ha inslag av både induktion och deduktion, ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt.25

2.3 Metodval och datainsamling Studien har genomförts med en kvantitativ metod. Det beslutet bygger på en vilja att kunna göra jämförelser ytligt men brett. Undersökningsenheterna granskades inte i detalj utan fokus har istället varit på att få med ett stort antal enheter. Ett antal företag har studerats med hjälp av offentlig information och ingen personlig kontakt har skett med företagen. Det leder till att problem som subjektivitet minskar som kan vara fallet vid kvalitativa intervjuer, då respondenten kan påverkas av frågors utformning. Uppläggningen av studien blev nu mer standardiserad och ny kunskap som uppkommit under genomförandet ändrade inte på undersökningens planering och uppläggning i samma grad som kan ske när en kvalitativ metod används26. Syftet med den kvantitativa studien var att kunna göra jämförelser ur ett brett perspektiv och om möjligt nå generaliserbarhet. Ett alternativt metodval i studien hade kunnat vara att i detalj granska ett färre antal företag för att få en mer djupgående bild av hur hållbarhet påverkar lönsamhet. Det hade då varit lämpligt att använda sig av en kvalitativ metod, helst med både djupintervjuer och detaljgranskning av företagens eventuella hållbarhetsredovisningar. Jag har dock i den här studien valt att fokusera på kvantitativ data då jag prioriterar generaliserbarhet framför djupgående information i problemet. Vidare hade den kvantitativa studien kunnat utökas till att omfatta alla bolag på Stockholmsbörsen men det är inte möjligt inom de tidsmässiga ramarna för studien. Sekundärdata samlades till en början in för att skapa en bild om kunskapssituationen. Framväxten av CSR, dess ökande betydelse i dagens samhälle samt tidigare gjorda studier kring sambanden mellan lönsamhet och hållbarhet behandlades. För insamlingen har både

24 Arbnor, I. (1994) Företagsekonomisk metodlära, sid. 99 25 Thurén, T. (2007) Vetenskapsteori för nybörjare, sid. 29 26 Holme, I L et al. (1997) Forskningsmetodik, sid. 80-81

6

vetenskapliga databaser och icke-vetenskapliga sådana använts. Litteratur har sökts via Mittuniversitetet genom katalogerna MIMA och LIBRIS. Genom databaserna Google Scholar, Emerald och JSTOR har ett flertal forskningsrelaterade artiklar hittats. Vidare har sökning skett i Google (www.google.se) för att hitta information som inte varit publicerad i vetenskapliga databaser men ändå varit av värde. Exempel på detta är information från Britannicas elektroniska uppslagsverk. De sökord som använts är "corporate social responsibility", "csr", "swedish companies", "definition", "financial performance". Genom artiklarnas källhänvisningar har jag hittat ytterligare material som sökts upp via nämnda databaser. I studien undersöks börsnoterade svenska företag. Anledningen till detta är att CSR bygger på frivillighet från företagen och som Hassel beskriver har stora företag ofta högre grad av tillämpning av hållbarhet inom organisationen än mindre27. Publika bolag är utsatta för mer genomlysning och offentlighet än privata, vilket också leder till att det bör vara lättare att hitta relevant information om dem. Stora företag tillhandahåller mer frivillig information i sina rapporter än mindre28. För själva insamlandet av information om företagens nyckeltal i studien har Affärsdata använts. Det är en databas för affärskritisk information kring alla svenska aktiebolag såsom de fyra senaste boksluten, nyckeltal samt branschinformation29.

2.4 Tillvägagångssätt 2.4.1 Urval av undersökningsenheter För att uppnå god access och genomlysning av bolag utgår jag som tidigare nämnts från publika, börsnoterade bolag. Min ambition var att göra en jämförelse mellan de bolag som presterar väl ur CSR-synpunkt med de som presterar sämre, sett ur finansiellt perspektiv. Vid genomgång och bearbetning av existerande litteratur inom ämnet hittades snart en tidigare studie30 gjord med Folksams index för ansvarsfullt ansvarstagande som grund. Detta index innehöll det jag själv sökte, d.v.s. en förteckning och gradering över hur bolag presterar inom området hållbarhet. För själva urvalet av undersökningsenheter används Folksams index. Det innehåller en sammanställning över samtliga bolag på Stockholmsbörsen och hur de presterar inom området hållbarhet, som Folksam valt att dela upp i delområdena miljö samt mänskliga rättigheter. Min uppfattning var att det genom detta tillvägagångssätt skulle finnas goda möjligheter att hitta den information som krävs för att göra en relevant studie. Att utgå ifrån privata icke noterade företag kunde ha varit ett alternativ, men hade förmodligen försvårat tillgång till information kring respektive företags hållbarhetsarbete. Min uppfattning är också att mindre bolag inte tillämpar hållbarhet i lika hög grad som större, börsnoterade bolag. Därför tar studien sin utgångspunkt i Stockholmsbörsens börslista Large Cap med ett branschbaserat urval. Ett helt slumpmässigt urval kunde ha lett till en sned fördelning då vissa branscher kunde ha blivit överrepresenterade. Enligt Folksams index har vissa branscher bättre hållbarhetsbetyg än andra vilket inte skulle ha blivit rättvisande.

27 Hassel, L. et al. (2008) CSR – från risk till värde, sid. 32 28 Meek, G. et al. (1995) Factors Influencing Voluntary Annual Report Disclosures by U.S., U.K. and continental european multinational companies, sid. 568 29 http://www.affarsdata.se/nyaaffarsdata/?serv=foretaget 2008-03-18 30 Lofthammar, C. et al (2007) Hållbar och framgångsrik?

7

Folksam har betygsatt företag utifrån deras förmåga att hantera enskilda risker inom hållbarhet utifrån den information som finns tillgänglig i offentligt redovisade uppgifter från de undersökta företagen själva. Med detta menas information tillgänglig på hemsidor samt årsredovisning och eventuell hållbarhetsredovisning. Inom området miljö görs en generell bedömning av miljöledningssystem samt styrning av väsentlig direkt eller indirekt miljöpåverkan (miljöprestanda). Mänskliga rättigheter bedöms utifrån anställdas rättigheter, företaget i samhället samt mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Analys och betygsättning utgår från kriterier som baseras på FN:s organisation Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Genom analysen tilldelas företagen poäng utifrån de olika kriterierna och slutligen ges ett totalbetyg. Företagen ges betyg utifrån den information som finns tillgänglig men alla företag tillhandahåller inte sådan information eftersom den är frivillig. Dessa företag har därför inte kunnat bedömas av Folksam och kallas därför för nollföretag, då de får noll poäng.31 Rapporten ger totalbetyg för miljö och mänskliga rättigheter var för sig. Jag har vägt samman dessa för att hitta de företag på Large Cap som presterar bäst totalt, både sett till miljö och mänskliga rättigheter. Det gjordes genom att summera poängen i de två kategorierna som respektive företag erhållit och de företag som har högst totalpoäng i varje bransch väljs ut. Folksam utgår vidare i rapporten från den branschindelning som Affärsvärlden tagit fram med 9 huvudbranscher och 15 underbranscher, med viss anpassning. Indelningen är Kemi och olja och gas, Gruv och metaller, Skog, Transport, Fordon och maskiner, Bygg, Övrig industri, Konsumentvaror, Hälsovård, Telekommunikation, Media och underhållning, Tjänster, IT, Fastigheter, Finans.32 Jag har valt ut det bästa och det sämsta företaget från varje bransch för att ingå i studien (se bilaga 1), detta i syfte att uppnå ett representativt urval. Ett problem som uppstod under arbetets gång var att samtliga branscher inte fanns representerade på Large Cap med två bolag (ett dåligt ur CSR-synpunkt och ett bra). Branschen Kemi, olja och gas valdes bort av denna anledning. Även Transport samt Media och underhållning hade för få företag för att sektorn skulle kunna ingå i studien. Således valdes dessa tre sektorer bort och 12 sektorer återstod, med 2 företag i varje. Totalt ingår alltså 12 * 2 = 24 företag i studien. De företag med högst betyg i sin bransch valdes först ut. Därefter hämtades deras respektive nyckeltal från Affärsdata, och ett snitt för varje lönsamhetsmått räknades ut för de 12 bolagen tillsammans. På så sätt erhölls genomsnittliga lönsamhetsmått för gruppen med bäst hållbarhet, vilken jag har benämnt Grupp 1. På motsvarande vis gjordes för de sämsta bolagen; från respektive bransch valdes de bolag ut som har sämst hållbarhetsprestanda och deras respektive lönsamhetsmått slogs samman och beräknades som ett genomsnitt för gruppen. På så vis erhölls ett snitt för respektive nyckeltal för ”sämsta-gruppen”, kallad Grupp 2. Vidare gjordes hela proceduren för de båda grupperna för de fyra senaste räkenskapsåren för att bredda studien och tydligare kunna se trender. Resultatet av en studie över endast ett år kan ha att göra med tillfälligheter såsom en allmän försämring inom en viss bransch. Genom denna procedur uppstod tre genomsnittliga lönsamhetsmått under en period av fyra räkenskapsår för två grupper: en grupp som presterar bäst inom hållbarhet och en grupp som presterar sämst inom hållbarhet. Det möjliggjorde en jämförelse mellan hur lönsamma företag 31 Folksams index för ansvarsfullt företagande 2007, sid. 8-11 32 Ibid, sid. 11

8

är med hänsyn till hur de presterar inom hållbarhet, dessutom hur de presterat över tid. Alla branscher är också representerade med samma vikt, d.v.s. ett företag från varje bransch i varje grupp. I studien ingår alltså (4 år * 24 företag) 96 enheter. För själva hanteringen av data och framställning av diagram har Microsoft Excel använts. Det hade varit intressant att även studera nollföretagen, d.v.s. de som inte alls ägnat sig åt hållbarhetsrapportering. Tyvärr är inte detta möjligt då antalet nollföretag på börslistan Large Cap är alltför få enligt Folksams rapport. De allra flesta företag på den börslistan presenterar någon form av hållbarhetsrapport och har betygsatts. 2.4.2 Val av nyckeltal De nyckeltal jag valde ut för att ingå i studien är avkastning på eget kapital, avkastning på totalt kapital, samt vinstmarginal. De två förstnämnda är räntabilitetsmått där resultatet sätts i relation till kapital medan vinstmarginal baseras på resultat i relation till omsättningen. Avkastning på eget kapital väljer jag att ha med för det kan sägas vara ett mått på hur väl företaget under året har lyckats förränta ägarnas tillskott. Måttet beskriver hur kapitalet som ägarna bundit i företaget och vill få avkastning på har utvecklats33. Avkastning eller räntabilitet på totalt kapital mäter hur effektivt företagets totala tillgångar använts. Det säger inget om hur tillgångarna finansierats vilket gör det lämpligt för jämförelser mellan olika år samt mellan företag i samma bransch eller olika bransch men med liknande kapitalstruktur34. Vinstmarginalen eller resultat före räntekostnader satt i relation till omsättningen anser jag vara viktig att ha med då den visar hur stor del av varje omsatt krona som årets verksamhet ger i vinst sedan alla ”normala” kostnader täcks35.

2.5 Källkritik Jag har försökt ställa mig kritisk till det material som hittats och sållat bort sådant som jag inte anser behandla riktigt rätt område. Exempel på detta kan vara artiklar som behandlar CSR och lönsamhet, men ur ett kapitalmarknadsperspektiv. Sådana artiklar prioriterades inte eftersom min studie inte bygger på marknadsvärdering av bolagen. Många studier behandlar också enbart miljöperspektiv av CSR och inte helheten, där sociala aspekter ingår. Dessa artiklar valdes bort då de inte till fullo uppfyller syftet med studien. Mycket av den litteratur som finns inom ämnet CSR är i form av vetenskapliga artiklar, vilket bör vara bra ur synpunkten att materialet är producerat i forskningssyfte. Något som kan uppfattas som ett problem är att många av tidigare studier inom området är gamla, vissa från 1970-talet. Då CSR är ett ämne i förändring och utveckling har jag försökt att i möjligaste mån fokusera på nyare studier, men då det inte alltid varit möjligt finns även en del äldre material med. Jag vill ändå hävda att äldre studier inte nödvändigtvis behöver betyda att informationen är obsolet, den kan tjäna som en bakgrund till hur situationen ser ut idag. Hemsidor har använts som referenser i vissa fall men endast om jag bedömt att de representerar seriöst innehåll och är allmänt accepterade. Exempel på en sådan hemsida är Svenskt Näringsliv.

2.6 Reliabilitet och validitet Studiens validitet har att göra med dess giltighet eller relevans. Det är en utmaning att samla in data som är relevant för problemställningen. Det kan innebära problem för validiteten om sekundärdata är insamlad i annat syfte än för den aktuella studien.36 För att hantera detta har 33 Hansson, S. et al. (2001) Företags- och räkenskapsanalys, sid. 127 34 Ibid, sid. 116 35 Rock, B. (1995) Nyckeltalens ABC, sid. 34 36 Halvorsen, K. (1992) Samhällsvetenskaplig metod, sid. 41-42

9

jag valt att i möjligaste mån fokusera på tidigare studier som behandlar just CSR och lön-samhet men det har inte alltid varit möjligt då många studier även behandlar andra aspekter, exempelvis samband mellan CSR och marknadsvärdering. Min förhoppning är dock att validiteten bör bli tillräcklig då jag är medveten om och tagit hänsyn till problemet vid insamlande av material. För att uppnå en hög grad av reliabilitet i studien har jag försökt minimera mätfel och problem vid hantering av data. Reliabiliteten ska kunna garantera att den data som används i studien är pålitlig och kan belysa den vetenskapliga problemställningen.37 Vid insamlandet av data för studien har mitt mål varit att informationen ska vara tillförlitlig. Valet av källa för undersökningen föll på Affärsdata då den databasen är nordens största för affärskritisk information och hanterar stora mängder data. Jag har valt att hämta all information som ligger till grund för studien från Affärsdata i syfte att få en enhetlig och konsekvent undersökning. Vidare påverkas reliabiliteten av hur jag tolkar och bearbetar inhämtade data. Det ställer krav på noggrannhet och objektivitet vid jämförelsen mellan grupper. Reliabiliteten har också att göra med urvalet av företag eftersom det inte är säkert att de företag som presterar bäst lönsamhetsmässigt gör det på grund av sitt agerande inom hållbarhet. Det är dock ett problem som är svårt att undkomma och för att minska dess inverkan har jag valt att studera företagen i grupper istället för att ställa enskilda bolag mot varandra. I det senare fallet hade det varit ännu svårare att avgöra vad som påverkat företagens lönsamhet eftersom så många andra företagsspecifika faktorer spelar in. En aspekt att vara medveten om är att de flesta bolag på Large Cap presterar väl inom området hållbarhet. Det innebär att skillnaden mellan det bästa och det sämsta bolaget inom en viss bransch inte alltid är så stor. I exempelvis branschen Skog presterar alla bolag väl, det sämsta bolaget är förvisso sämst i sin bransch men kan ändå vara bättre än många företag i andra branscher. Vidare kunde inte min avsikt att ha alla branscher representerade till fullo uppfyllas då tre sektorer valdes bort. Trots detta har 24 företag studerats av de totalt 67 som är noterade på Large Cap.

2.7 Generaliserbarhet Studien genomfördes i syfte att om möjligt uppnå generaliserbarhet. Meningen var att studien ska säga något om det verkliga utfallet i hela populationen. Meningen var därför att alla branscher skulle vara representerade vilket inte var möjligt, istället finns 12 av 15 branscher med i studien. De studeras dock över en period av flera år och flera nyckeltal studeras vilket är till fördel för generaliserbarheten. En reservation får dock göras för att de studerade företagen är börsnoterade och därför är det kanske inte möjligt att i full utsträckning generalisera resultatet för alla aktiebolag utan endast publika sådana. Vidare baserar sig urvalet av företag på förhållandet i populationen just år 2007, men jag behandlar ändå dessa företag likadant över den studerade perioden av fyra år. Det är inte säkert att de företag som presterade bäst ur CSR-synpunkt år 2007 också gjorde det år 2006 eller 2005 exempelvis vilket kan vara av betydelse för generaliserbarheten. Det är dock svårt att göra något åt då företagen bör behandlas likadant över den studerade tidsperioden för att få enhetlighet i studien. För att uppnå så god representativitet som möjligt har jag valt att studera företagen i grupper istället för att ställa enskilda bolag mot varandra. På så vis blir branscherna representerade med samma antal bolag.

37 Halvorsen, K. (1992) Samhällsvetenskaplig metod, sid. 42

10

2 Teori Här presenteras den teoretiska referensram som ligger till grund för studien.

3.1 Framväxten av CSR

3.1.1 1950- och 1960-tal Boken ”Social Responsibilities of a Businessman” från 1953 av Howard R. Bowen var den första i en rad publikationer inom ämnet och tog upp att företag var centrum för makt och beslutsfattanden och dess agerande påverkade många människors liv ur olika aspekter. Han argumenterade för att företag har ett ansvar som sträcker sig längre än till endast de finansiella rapporterna. Av andra forskare har han kallats för fadern till Corporate Social Responsibility på grund av sitt tidiga arbete inom området.38 Utvecklingen fortsatte och 1967 beskrev Clarence C. Walton i boken ”Corporate Social Responsibilities” att de huvudsakliga beståndsdelarna är en grad av frivillighet, en koppling till fler intressenter och en syn att kostnader hänförbara till sociala ansvarstaganden inte alltid har någon direkt positiv effekt på företagets avkastning kortsiktigt.39

3.1.2 1970- och 1980-tal Följande decennium fick ämnet ett bredare genomslag då den amerikanska organisationen Committee for Economic Development (CED) år 1971 uttalade sig i ämnet. Det är en oberoende organisation med medlemmar från både näringsliv och forskning som verkar för ekonomisk tillväxt. De konstaterade att företag förväntades ta bredare ansvar än någonsin tidigare samt ta hänsyn till mänskliga rättigheter och bidra till kvalité i det amerikanska samhället mer än bara genom att tillhandahålla varor och tjänster. CED menade att företagen för att kunna överleva var tvungna att anpassa sig till detta p.g.a. allmänhetens förändrade inställning. Debatten tog fart, vissa menade att CSR innebar ett värde för företagen medan andra argumenterade för att det var rent negativt.40 Den främste företrädaren för det senare synsättet var Milton Friedman som gick så långt som att hävda att det enda företag ska ägna sig åt är att maximera vinsten och inget annat41. En teori som växte fram under 1980-talet var intressentmodellen, som hävdar att företaget borde ta hänsyn till fler intressenter. Enligt upphovsmannen Freeman hade detta tidigare saknats och det fanns behov av en modell som behandlade företagsledning på ett nytt sätt. Han utvecklade därför intressentmodellen där företaget ansågs ha många intressenter, fler än de vanligaste såsom aktieägare, kunder och leverantörer. Företaget borde även se till och vårda relationerna till fackföreningar, politiska grupper, statliga institutioner och samhället i stort. Intressentmodellen var inte helt ny utan hade vissa kopplingar till tidigare teorier.42 Exempel på detta är partsteorin, utvecklad på 1950-talet av Waino Suojanen, som ser på företaget som en institution med socialt ansvar. I teorin anses företagsledningen vara ansvarig inte endast gentemot aktieägare utan även mot andra intressenter som kan påverka företagets överlevnad och lönsamhet. Aktieägarna anses ha rättigheter i företaget men dessa prioriteras inte före organisationen självt och dess överlevnad. Partsteorin fokuserar på företagets

38 Carroll, A. ( 1999) Corporate Social Responsibility: Evolution of a Definitional Construct, 270 39 Ibid, 270-273 40 Ibid, 273-277 41 Friedman, M. (1970) The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits, sid. 1-5 42 Freeman, E. et al (2001) A stakeholder approach to strategic management, sid. 3

11

samhällsansvar och inte endast på finansiärernas avkastningskrav. Redovisningen riktas också till en vid krets i syfte att visa hur företaget bidrar till samhället.43 Vidare utfördes under 1980-talet studier för att undersöka om det fanns samband mellan CSR och lönsamhet då det var själva kärnan i den debatt som börjat föras om CSR. Bland dessa studier var Aupperle et al (1985) och Lerner et al (1988). Resultaten var olika och ingen tydlig konsistens kunde urskiljas. Ett flertal studier fann varken negativa eller positiva samband mellan CSR och lönsamhet i företag. 44

3.1.3 1990- och 2000-talet Carroll beskrev 1991 företagande som en pyramid med fyra nivåer: ekonomisk, legal, etisk och filantropisk nivå. I botten av pyramiden är det ekonomiska fundamentet som bygger på att företaget har som uppgift att vara produktivt, lönsamt och möta kundernas efterfrågan. Nästa nivå beskriver att företagande omfattas av legala krav, åtlydnad av lagar och regler vilket är obligatoriskt för alla företag att följa. Ovanpå detta återfinns etiskt ansvar såsom oskrivna lagar, normer och värderingar från samhället. Det är inte obligatoriskt enligt lag att följa men något som samhället förväntar sig att företaget följer. Längst upp i pyramiden återfann Carroll filantropiskt ansvarstagande, exempelvis finansiellt stöd till drogavvänjningsprogram för missbrukare och barnpassning till arbetande mödrar. Detta var något han inte ansåg allmänheten förvänta sig av företagen, snarare något önskvärt. Han ansåg dock inte att toppen av pyramiden var mindre viktig än basen, alla delar bör uppfyllas samtidigt för en hög grad av CSR inom organisationen. Vidare visade det sig 1994 i en enkät riktad till ledande forskare inom området företagsledning att företagsetik var det ämne de ansåg vara mest viktigt för framtida forskning. CSR hamnade på plats 4 av 12.45 Under decenniet kom också begreppet miljöredovisning i fokus och företag i allmänhet började då beakta miljöaspekter av företagande i allt högre grad. Detta i och med att företagens förhållningssätt till miljö åskådliggjordes på ett bättre sätt.46 Under 2000-talet har CSR fått större fokus. Det ekonomiska klimatet som följde efter skandalerna kring Enron och Worldcom bidrog till förändringen samt även att antalet företag som valde att tillhandahålla frivilliga hållbarhetsrapporter ökade. Frågor som rykte, riskhantering och konkurrensfördelar anses som motivationsfaktorer för företagen att ta fram sådana rapporter. År 2002 tillhandahöll 49 % av företagen i Londons börsindex FTSE100 hållbarhetsredovisningar. Två år senare hade andelen stigit till mer än 80 %. Trenden är synlig i flera länder. Fler och fler multinationella företag förbinder sig att följa de riktlinjer som ställts ut för hållbarhetsrapporter av organisationen Global Reporting Initiative (GRI).47 Det är ett multinationellt nätverk som verkar för att ta fram standarder för internationell hållbarhetsrapportering. Medlemmarna består av tusentals experter inom olika områden från 60 olika länder.48 Svenska studier visar att i genomsnitt vartannat större företag i Sverige och även i de flesta andra industriländer lämnar någon form av hållbarhetsredovisning. Andelen varierar mellan sektorer, i exempelvis skogsindustri är andelen något högre.49

43 Kam, V. (1990) Accounting Theory, sid. 314-315 44 Carroll, A. ( ) Corporate Social Responsibility: Evolution of a Definitional Construct, 286-287 45 Ibid, 288-291 46 Westermark, C. (1999) Miljöredovisning, sid. 20 47 Owen, D. (2005) CSR after Enron: A role for the academic accounting profession? Sid. 395-396 48 http://www.globalreporting.org/AboutGRI/WhoWeAre/ 2008-04-06 49 Hassel, L. (2008) CSR – Från risk till värde, sid. 33

12

3.2 Användbar redovisningsinformation Nedan ges en beskrivning av finansiella rapporter; vilken information som är obligatorisk och vilken som är frivillig. Den rent finansiella informationen kan anses vara kärnan i rapporter men fyller inte alltid alla behov till fullo. CSR bygger på frivillig information som är av intresse och efterfrågas av allt fler för att komplettera den obligatoriska finansiella informationen. Den amerikanska organisationen Financial Accounting Standards Board (FASB) har uttalat sig om nyttan av och syftet med redovisningsinformation. De anser att det primära syftet för finansiell rapportering i företag är att tillhandahålla information som är användbar för nuvarande och potentiella investerare, kreditgivare och andra för att fatta relevanta beslut i kreditgivning och liknande. Företaget måste vara anpassningsbart och utföra redovisningen utifrån de behov som användarna har samt anpassa sig till förändrade behov. Genom historien har detta skett och företagen har successivt ändrat redovisningen i takt med att ny efterfrågan och nya behov uppstått. Om innehållet i ett företags redovisningsinformation inte är tillförlitlig kommer investerare att söka sig till andra företag. Exempel på när förändrade förutsättningar uppstått är tider av teknologisk utveckling. Då det i och med detta uppstått nya behov och förutsättningar har också redovisningen varit tvungen att förändras och följa med i utvecklingen. FASB skriver att information ska hålla hög kvalitet samt vara relevant och reliabel för att kunna anses som användbar. Det innebär att den ska kunna göra skillnad i de beslut användaren tar samt representera det som är avsett att representeras.50 Olika kategorier av användare har olika behov av information från företag. Finansiella rapporter upprättas minst en gång om året för att tillgodose behoven från olika användargrupper. Med finansiell rapport avses normalt balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt sådan kompletterande information i form av noter och tilläggsupplysningar som utgör en integrerad del av rapporterna. Informationen som presenteras utgör en grund för olika intressenter att fatta beslut på. Investerare behöver underlag för beslut exempelvis om att köpa, sälja eller behålla företagets aktier medan anställda är intresserade av företagets förmåga att betala ut löner och pensioner samt erbjuda arbetstillfällen. Långivare och leverantörer är intresserade av företagets betalningsförmåga. Syftet med de finansiella rapporterna är att vara underlag för beslut i ekonomiska frågor. Dessa rapporter innehåller dock inte alltid det som är nödvändigt för beslut eftersom det ibland behövs icke-finansiell information för att ge möjlighet till beslutsfattande.51 Kommunikationen och relationen med omvärlden är viktigt och kan vara avgörande för ett företags överlevnad. Med omvärlden avses personal, kunder, leverantörer, ägare och samhället. Det senare representeras av privatpersoner, frivilligorganisationer och myndigheter. Hur företaget förhåller sig till dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på rykte och varumärke. Det anses som mer och mer viktigt för företagen att uppmärksamma frågor kring miljö, sociala aspekter och mänskliga rättigheter. Den explosiva utveckling som skett av företags miljöinformation under senare år tyder på att frågorna är av tilltagande vikt.52 Redovisning och ekonomisk rapportering baseras på standarder från olika organ såsom IASB och FASB men för miljömässig och social prestanda finns ingen jämförbar motsvarighet. Dessa typer av rapporter är frivilliga och därför behandlas de inte på samma sätt som övrig

50 Ibid, sid. 47-53 51 Redovisningsrådet (1995) Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter, sid. 6-8 52 Sveriges Finansanalytikers Förening (1999) Finansanalytikernas rekommendationer 2000, sid. 58-61

13

rapportering där standarder ges ut från olika normgivande organ. Rapporteringen av hållbarhetsprestanda är inte lika långt gången som inom övriga delar av redovisningen.53 I Sverige finns krav om att det i de obligatoriska finansiella rapporterna ska finnas med viss icke-finansiell information, såsom upplysningar om miljö och personal. Detta skall lämnas i förvaltningsberättelsen i den mån det behövs för förståelsen av verksamhetens finansiella utveckling. Att lämna separata hållbarhetsrapporter är dock helt frivilligt men det finns internationella riktlinjer för hur de ska utformas. ”Sustainability Reporting Guidelines” ges ut av GRI och är väl etablerade bland större företag internationellt och det kan anses som god redovisningssed att följa dem för de företag som väljer att lämna hållbarhetsrapport. Riktlinjerna är inte krav på hur hållbarhet ska redovisas utan företagen väljer själva om de vill följa GRI:s råd.54

3.3 Exempel på företags hållbarhetsarbete Sony Ericsson Sony Ericsson är ett 50:50 joint venture mellan Sony Corporation och Ericsson AB. De strävar efter att vara det mest attraktiva och innovativa globala varumärket på mobiltelefonmarknaden. Sony Ericsson arbetar för att alla 7500 anställda samt även underleverantörer ska ta större hänsyn till miljö, socialt ansvarstagande och etik gällande produktutveckling. Företaget satsar på hållbarhet i alla led. Mer konkret innebär det bland annat att alla leverantörer går igenom en utvärdering som säkerställer att de har godkända rutiner och inte använder sig av miljöfarliga substanser i sin egen värdekedja. Kunderna efterfrågar enligt Sony Ericsson miljöhänsyn allt mer och företaget försöker uppfylla detta samt även gå steget längre.55 Swedbank Banken är en ledande nordisk-baltisk bankkoncern med 9 miljoner privatkunder och 500 000 företagskunder. Antalet anställda uppgår till 21 000 och företaget arbetar för att minst 85 % av de anställda samt minst 60 % av kunderna ska tycka att banken är bäst på att ta sitt samhälls- och miljöansvar. Det görs genom att banken aktivt arbetar med att minska påverkan från egen verksamhet och satsar på etiska och miljöinriktade produkter. Swedbank har förvaltat etikfonder sedan 1980 och är i dagsläget störst inom området, sett till storlek på förvaltat kapital. Banken gör löpande miljö- och etikanalyser i de bolag kapital placerats. Om tveksamheter hittas trycker banken på för förbättringar. Företaget följer erkända kriterier för analyserna.56 Trelleborg Trelleborg är en global industrikoncern som bland annat arbetar med att ta fram högpresterande lösningar som tätar, dämpar och skyddar i krävande industriella miljöer. Koncernen är verksam i ett 40-tal länder och har ca 24 000 anställda som alla är utbildade i företagets uppförandekod. Allt arbete ska genomsyras av CSR, att uppnå lönsamhet är målet men inte på bekostnad av miljö eller människor. Klimateffekterna från verksamheten kartläggs för att företaget i nästa steg ska kunna angripa och minimera dem. De produkter som tillverkas ska vara till gagn för samhället och miljön i stort. Man menar att till synes små

53 Schäfer, H. (2005). International Corporate Social Responsibility Rating Systems: Conceptual Outline and Empirical Results, sid. 107. 54 Hassel, L. et al. (2008) CSR – från risk till värde, sid. 33 55 Universum (2008) Corporate Social Responsibility – 14 arbetsgivare som tar sitt ansvar, sid. 24 56 Ibid, sid. 26

14

lösningar kan få stor påverkan på miljön, exempelvis genom produktion av traktordäck som minimerar skadan på känslig jordbruksmark. Genom dessa produkter anser sig också företaget få fördelar gentemot konkurrenterna. Trelleborg anser att CSR inte är en enstaka satsning utan handlar om hela sättet de arbetar och gör affärer på. Trelleborg redovisar årligen sin påverkan på miljö och samhälle genom redovisningskriterier från GRI samt Carbon Disclosure Project, världens största arkiv över företags klimatpåverkan.57

3.4 Nyckeltal Finansiella nyckeltal används framförallt för att beskriva ett företags utveckling över tiden men också mellan företag. Olika nyckeltal kan vara mer eller mindre lämpade att beskriva utvecklingen i ett företag.58 De brukar användas som relationstal för att åskådliggöra hur väl företaget presterat under en viss period, sett till tidigare perioder samt till hur väl det presterat i relation till konkurrenterna. Nyckeltal är ett lämpligt verktyg att visa ekonomiska förhållanden utifrån teoretiska eller praktiska grunder. Genom att visa relationen mellan flera fakta skapas betydelse då data omvandlas till information.59 Att studera nyckeltal kan göras på i huvudsak tre olika sätt. Metoderna har sina starka och svaga sidor och bör användas tillsammans som komplement till varandra. Longitudinell metod innebär att nyckeltalen studeras över en period av ett antal år. Genom detta tillvägagångssätt kan trender och trendbrott i företagets verksamhet och prestation urskiljas. Vanligtvis analyseras en period av tre till fem år då studien bör innefatta en konjunkturcykel. Vissa problem är förknippade med metoden. Avvikelser kan vara hänförbara till förändringar i produktionseffektivitet, investeringar eller finansiell strategi. De kan också vara ett resultat av faktorer utom företagsledningens kontroll. För en utomstående är det ofta svårt att få klarhet i bakomliggande orsaker vilket kan vara ett problem. Vad avvikelsen ett specifikt år beror på är inte alltid självklart. Att använda historiska nivåer på nyckeltal som norm för prestation kan också vara problematiskt då tillfälligt extrema nivåer samt inflation kan ha skapat kortsiktiga trender.60 Det andra sättet att studera nyckeltal benämns tvärsnittsmetod och är en relativ jämförelse. Det innebär en jämförelse av företagets nyckeltal med motsvarande värden för ett liknande företag i samma bransch. Syftet med metoden är att kunna bedöma om nyckeltalet i fråga är för högt eller lågt, sett till normen som i det här fallet är jämförelseföretagen. En avvikelse från normen behöver dock inte alltid innebära att något är fel utan kan ligga i linje med företagets strategi. Olika företag strävar efter olika mål. Ett företag kan exempelvis sträva efter hög omsättning med låg bruttomarginal, detta avspeglas då i att konkurrerande företag kan uppvisa högre bruttomarginal.61 Den tredje metoden innebär att nyckeltal jämförs med ett tidigare fastställt riktmått och kallas därför tumregelmetod. Vanligtvis används önskvärda intervall inom vilka vissa nyckeltal bör ligga. Ofta återfinns i årsredovisningar företagets egna mål för vissa nyckeltal såsom räntabilitet och soliditet. Analytiker kan få stöd i sin bedömning av företaget genom att se till dessa mål och i vilken grad företaget uppfyller dem.62

57 Universum (2008) Corporate Social Responsibility – 14 arbetsgivare som tar sitt ansvar, sid. 32-33 58 Sveriges Finansanalytikers Förening (1999) Finansanalytikernas rekommendationer 2000, sid. 17 59 BAS kontogruppen i Stockholm AB (2006) BAS nyckeltal, sid. 12 60 Nilsson, H. et al (2002) Företagsvärdering med fundamental analys, sid. 131-132 61 Ibid, sid. 131-132 62 Ibid, sid. 131-132

15

3.4.1 Räntabilitet på eget kapital Beräkningar av räntabiliteten i företag är av stor betydelse därför att de visar företagets lönsamhet vilket är avgörande för om företaget kommer överleva och finnas kvar på marknaden på lång sikt. Många företag är dessutom i behov av kraftig tillväxt och de bör då kunna finansiera tillväxten med en stor andel eget kapital.63 Företagets egna kapital är det kapital som ägarna ställt till företagets förfogande. Därmed vill de också ha skälig ersättning för detta.64 Räntabilitet på eget kapital anses vara ett av de viktigaste måtten ur aktiemarknadens synpunkt. Det visar hur väl det kapital som ägarna haft bundet i företaget under året gett avkastning. Räntabiliteten bör vara tillräckligt hög för att ägarna ska vilja låta kapitalet stå kvar i företaget samt för att en eventuell nyemission ska vara möjlig. Vidare är räntabilitetsnivån beroende av hur mycket företaget måste öka det egna kapitalet genom tillväxt för att överleva i en ökande konkurrens. Därtill är eventuell aktieutdelnings storlek av betydelse. Det risktagande som investerarna tar genom att placera sitt kapital i företaget bör avspeglas i den nivå av räntabilitet på eget kapital som företaget ger.65 Avkastning på eget kapital beräknas genom att justerat årsresultat divideras med genomsnittligt justerat eget kapital66. Därmed ges ett nyckeltal som är jämförbart med förräntningstal för andra investeringar, exempelvis bankränta och obligationsränta. Nyckeltalet är därför intressant ur ägarperspektiv men också för att se hur eget kapital utvecklas och därmed om företaget kan finansieras genom det egna kapitalet eller om det behöver tillskott av främmande kapital.67

3.4.2 Räntabilitet på totalt kapital Företagsledningen har ansvar för att alla tillgångar i företaget förvaltas på bästa sätt. De tillgångar som används i rörelsen ska utnyttjas effektivt där och tillgångar av finansiell natur ska hanteras på annat sätt för att förvaltas bäst.68 Räntabilitet på totalt kapital är ett mått som beskriver i vilken grad företagets verksamhet förräntar de tillgångar som det disponerar över, oavsett hur tillgångarna har finansierats. Genom att måttet inte tar hänsyn till tillgångarnas finansieringsform är det ett lämpligt effektivitetsmått för jämförelse mellan olika år, mellan företag i olika branscher samt även för jämförelser med räntor på kapitalmarknaden.69 Måttet lämpar sig mindre bra i företag där balansräkningen är av mindre betydelse för hur resultatet skapats, exempelvis tjänsteföretag.70 Uträkningen sker genom att resultatet efter finansnetto plus finansiella kostnader (resultat före räntekostnader) divideras med den genomsnittliga balansomslutningen71.

63 Sandberg, C. (1995) Ekonomianalys 1995, sid. 90 64 BAS kontogruppen i Stockholm AB (2006) BAS nyckeltal, sid. 32 65 Hansson, S. et al. (2001) Företags- och räkenskapsanalys, sid. 128-130 66 Sandberg, C. (1995) Ekonomianalys 1995, sid. 77-78 67 BAS kontogruppen i Stockholm AB (2006) BAS nyckeltal, sid. 32 68 Ibid, sid. 32 69 Hansson, S. et al. (2001) Företags- och räkenskapsanalys, sid. 115-116 70 BAS kontogruppen i Stockholm AB (2006) BAS nyckeltal, sid. 32 71 Sandberg, C. (1995) Ekonomianalys 1995, sid. 92

16

3.4.3 Vinstmarginal Vinstmarginalen eller resultat före räntekostnader satt i relation till omsättningen beskriver hur stor del av varje omsatt krona som årets verksamhet ger i vinst sedan alla ”normala” kostnader täcks.72 Oavsett om ett företags intäkter kommer från försäljning av produkter eller tjänster har kostnader uppkommit för att generera intäkterna. Relationen mellan värdet på vad som åstadkommits och värdet på de resurser som uppoffrats kan beskrivas som ekonomisk effektivitet. Ju större andel av varje omsatt krona som återstår efter kostnadstäckning desto effektivare kan företaget sägas ha varit.73

3.5 Tidigare forskning Under många år har det diskuterats om företags engagemang i hållbarhetsskapande aktiviteter kan anses vara förenligt med god lönsamhet. Det har argumenterats för och emot att företag investerar knappa resurser i CSR och två inriktningar och skapats: ett kostnadsinriktat och ett värdeskapande synsätt. Argumenten emot baseras på att miljömässiga och sociala investeringar är förknippade med stora utgifter men att något positivt utfall från dem är mycket osäkert. Enligt det kostnadsinriktade synsättet borde istället alla resurser läggas på att öka effektiviteten i företaget, eller om det finns utrymme göra utdelning till ägarna. Motståndarna ser CSR som en otillbörlig omfördelning av resurserna som är något som oseriösa företagsledare ägnar sig åt på bekostnad av företagets konkurrensförmåga och ägarnas bästa.74 Förespråkarna för det värdeskapande synsättet vänder på argumenten och hävdar att det är just det faktum att många intressenters behov tillfredsställs som gör företagen framgångsrika och lönsamma. Företagen anses inte befinna sig i ett vakuum med endast ägare att ta hänsyn till utan är beroende av många intressenter och aktörer för att nå framgång. Om inte företaget vårdar dessa relationer kan det bli på bekostnad av den legitimitet som krävs för att fortsätta bedriva en stabil och lönsam verksamhet. Genom investeringar i hållbarhet uppskattas företagets arbete från många håll vilket genererar mervärden och därmed ökad lönsamhet och utdelning till ägarna. Dessutom ger etiska värdegrunder i organisationen goda medarbetare som producerar effektivare och bidrar till en högre lönsamhet.75 En studie gjord i Australien år 2000 visade att tre fjärdedelar av företagen såg engagemang i hållbarhet som ett sätt att upprätthålla förtroende och stöd samt leva upp till förväntningar från samhälle, stat och anställda. En tiondel av företagen hävdade att engagemanget var ett sätt att ge något tillbaka utan att kräva ersättning, en slags moralisk inställning. Ytterligare en tiondel ansåg att de endast var ute efter att skapa avkastning för sina aktieägare.76

3.5.1 Aupperle, Carroll och Hatfield Aupperle et al behandlade i sin studie från 1985 ämnet CSR och lönsamhet. De tre forskarna hade granskat tidigare studier inom området och hävdade att dessa ofta brast i metodologiska aspekter eller reflekterade subjektiva åsikter istället för att vila på empiriska fakta. Flera författare, bland annat Moskowitz (1972), hade uttryckligen hävdat att investeringar i företag med hög grad av hållbarhet var lönsamma men inga belägg eller empiriska data presenterades 72 Rock, B. (1995) Nyckeltalens ABC, sid. 34 73 BAS kontogruppen i Stockholm AB (2006) BAS nyckeltal, sid. 33 74 Hassel, L. et al. (2008) CSR – från risk till värde, sid. 29 75 Ibid, sid. 29 76 Moir, L. (2001) What do we mean by Corporate Social Responsibility? Sid 16-17

17

som stöd för detta. Övriga metodologiska brister som hittades var bland annat studier som hittat samband mellan CSR och lönsamhet, men där sambandet inte var statistiskt signifikant. Stanley Vance var en av dem som presenterade en sådan studie, där han delade upp företag i grupper baserat på hur utförligt de redogjorde för CSR i sin årsredovisning. Ett företag som hade omfattande redogörelser klassificerades som ett företag med hög grad av CSR. Därefter jämfördes avkastning på eget kapital för de företag som hade mycket respektive lite information om CSR i årsredovisningen. Resultatet blev ett negativt samband som inte var statistiskt säkerställt men Vance drog ändå slutsatsen att investeringar i företag med hög grad av hållbarhet inte var lönsamma. Vidare hade studier gjorts med brister såsom alltför små eller icke-representativa urval. Vissa av de utförda studierna omfattade bara ett år vilket Aupperle et al ansåg vara missvisande. De ansåg att ingen slutsats borde kunna dras utifrån att se till nyckeltal för endast ett år.77 Författarna beslöt sig mot bakgrund av de tidigare tveksamma resultat som presenterats att utföra ytterligare en studie för att söka samband mellan CSR och lönsamhet. I möjligaste mån försökte de undvika de metodologiska brister som tidigare hade funnits. I detta syfte valde därför författarna att skicka ut en enkät för att utvärdera företagsledares inställning till CSR. Enkäten byggde på ett antal frågor med fyra svarsalternativ där svaren utvärderade respondentens inställning till CSR. Svaren vägdes ihop till ett sammanlagt betyg över företagets engagemang. På så vis ansåg författarna att de kunde få en bild av hur företaget presterade inom CSR. Detta jämfördes sedan med företagets prestation inom lönsamhet, mätt i termer av räntabilitet på totalt kapital sett över en femårsperiod. Genom denna procedur kunde företagets inställning till CSR ställas mot företagets finansiella prestation. 241 företagsledare valde att delta i enkäten vilket motsvarade en svarsfrekvens om 30 %.78 Resultatet av studien blev att inga statistiskt säkerställda samband hittades mellan engagemang i hållbarhet och lönsamhet. Enligt studien är det varken positivt eller negativt för ett företag att lägga ned engagemang inom CSR, mätt i termer av räntabilitet på totalt kapital. Författarna fann dock ett starkt negativt samband mellan ekonomiska och etiska inställningar hos företagsledare. Med andra ord fokuserar företagsledare mindre på etiska aspekter ju större fokus de har på ekonomiska aspekter. De företagsledare som i hög grad fokuserar på CSR tenderar att fokusera mindre på de rent ekonomiska aspekterna. Trots den slutsatsen hittades alltså inget samband mellan CSR och lönsamhet, varken positivt eller negativt. Författarna kunde således inte presentera belägg för att CSR har inverkan på företagets lönsamhet men beskrev att det kunde bero på att fel metodologi, angreppssätt eller respondenter valts. De ställde sig frågan om företagsledare var rätt personer att svara på enkäten, kanske borde även anställda ingått.79

3.5.2 Graves och Waddock Företagsledare ställs hela tiden inför beslut hur de ska hantera knappa resurser i ett klimat med ökande konkurrens. Graves och Waddock genomförde sin studie 1997 i syfte att undersöka samband mellan CSR och lönsamhet då de ansåg att företag mer och mer utvärderades utifrån hur de lever upp till förväntningar från samhället. Författarna ansåg att tidigare studier hade funnit positiva samband mellan CSR och lönsamhet men det var oklart

77 Aupperle, K.E. et al. (1985) An empirical examination of the relationship between corporate social responsibility and profitability, sid. 446-462 78 Ibid, sid. 446-462 79 Ibid, sid. 446-462

18

vad som orsakade vad. Antingen kunde CSR vara anledningen till att företaget presterade väl finansiellt sett eller så kunde det också vara så att tack vare en god finansiell situation hade företaget resurser till förfogande att lägga på åtgärder inom hållbarhet.80 De ansåg att området var svårt att studera för att det är komplext och hållbarhet har olika innebörd för olika företag. Tunga industrier kan mestadels ha intressen av utsläppsfrågor medan andra företag lägger mer fokus på exempelvis etnisk mångfald i organisationen eller relationer med kunder, anställda och politiska organisationer. Författarna ansåg också att det fanns behov av en studie över många olika sektorer och med ett stort urval. De var av uppfattningen att enkätundersökningar var en tveksam form för att utföra studier med tanke på svarsfrekvens och eventuell inkonsistens i svar från företag i olika sektorer. Författarna ansåg att det fortfarande vid tidpunkten var oklart vilken inverkan CSR hade på lönsamheten trots att ett flertal studier hade gjorts. De valde att studera ämnet baserat på hypotesprövning där den första hypotesen var att hög lönsamhet leder till förbättrat hållbarhetsarbete och den andra hypotesen var att förbättrat hållbarhetsarbete leder till bättre lönsamhet. Således valde de att behandla CSR som både oberoende och beroende variabel. Detta för att i högre grad kunna avgöra vad som leder till vad. Ett index konstruerades av författarna baserat på åtta variabler som indikerar företagens nivå av CSR, totalt ingick 469 företag. Därefter jämfördes vilken grad av räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på totalt kapital och vinstmarginal företagen i indexet hade, det år som undersöktes var 1990. En regressionsanalys gjordes för att pröva uppställda hypoteser.81 Resultatet av studien var att det fanns stora skillnader i hållbarhet för företag i olika sektorer. Tunga industrier som bygg och anläggning, kemi och malm fick avsevärt lägre betyg än mindre produktionsintensiva branscher som bank och finans. Den första hypotesen som sa att god finansiell prestanda leder till bättre hållbarhetsarbete antogs. Starka signifikanta samband hittades mellan CSR och respektive nyckeltal. Den andra hypotesen som hävdade tvärtom, att företag med hög grad av hållbarhet presterar bättre finansiellt sett, antogs också. Det fanns ett signifikant samband mellan avkastning på totalt kapital och CSR. Inget statistiskt säkerställt samband gällande avkastning på eget kapital hittades men för sambandet mellan vinstmarginal och CSR fanns signifikans.82 Författarna drog slutsatsen av studien att hållbarhet har samband med lönsamhet och att sambandet är positivt. De fann också att båda testade hypoteser i undersökningen antogs vilket innebar dels att hög grad av CSR inom företaget leder till bättre lönsamhet, men också att god lönsamhet kan leda till högre grad av CSR i form av att företaget har resurser till förfogande att lägga på hållbarhetsskapande aktiviteter. Författarna ansåg därför att kausalitet fanns åt båda håll. De fortsatte diskussionen med att säga att företagsledare inte alltid var helt övertygade om värdet av CSR inom organisationen men trots det kunde vissa fördelar ses. Slutligen ansåg de att det vore intressant med en studie som sträckte sig över en längre tidsperiod, då de endast hade undersökt ett år.83

80 Graves et al. (1997) The corporate social performance – financial performance link, sid. 303-304 81 Ibid, sid. 304-310 82 Ibid, sid. 310-311 83 Ibid, sid. 311-316

19

3.5.3 Lerner och Fryxell 1988 presenterade forskarna Lerner och Fryxell en studie i syfte att analysera samband mellan olika variabler inom området CSR. De menade att de tidigare studier som gjorts mestadels fokuserat på lönsamhet enbart i relation till CSR som helhet och därmed tagit hänsyn till alltför få faktorer. Studierna hade inte gått på djupet och undersökt det flerdimensionella i ämnet som CSR enligt författarna är. De ville utöka studieområdet genom att ta hänsyn till fler faktorer. De valde att jämföra olika faktorer såsom andel kvinnor i organisationen och om företaget engagerar sig i välgörenhet mot både lönsamhetsmått och annat som företagsstorlek och marknadsvärdering (P/E-tal). Som lönsamhetsmått använde de sig av räntabilitet på totalt kapital. I studien användes som beroende variabler socialt ansvar, storlek av bidrag till välgörenhet, engagemang i samhället, öppenhet i företaget kring verksamheten, andel kvinnor, andel etnisk minoritet, investeringar i etisk verksamhet samt politiskt engagemang. Mot dessa variabler testades de oberoende variablerna tillgångarnas ålder, grad av annonsering, förändring i kassaflöde, benägenhet till företagsförvärv, företagsstorlek, räntabilitet på totalt kapital, P/E-tal (marknadsvärdering) samt genomsnittlig tillväxtgrad. Testet gjordes genom en regressionsanalys för att kunna ställa alla variabler mot varandra och avgöra om sambanden var statistiskt säkerställda.84 Resultatet av studien var blandade beroende på vilka variabler som testades. I vissa fall hittades positiva samband, exempelvis mellan välgörenhet och tillgångarnas ålder. I andra fall hittades negativa samband. Bland annat välgörenhet, engagemang i samhället, andel kvinnor i företaget, andel minoritet i företaget samt andel investeringar i etisk verksamhet hade negativt samband med räntabiliteten. Vidare visade sig investeringar i etisk verksamhet vara negativt korrelerad med förändring i kassaflöde. Genomsnittlig tillväxt befanns ha negativt samband med ansvar, andel etnisk minoritet i företaget, investeringar i etisk verksamhet samt politiskt engagemang. Sambanden var signifikanta och därmed hade dessa områden negativ inverkan på lönsamhet, kassaflöde och tillväxt enligt studien.85 Författarna beskrev att många tidigare studier hade hittat positiva samband mellan lönsamhet och CSR men att de i sin studie fann negativa samband. Samtidigt hittades positiva samband med variabler som inte berörde lönsamhet. De beskrev det blandade resultatet med att många olika variabler hade använts och att det tillvägagångssättet också var nödvändigt för att ge en rättvisande bild kring hur CSR påverkar verksamhetens olika delar. Företag som ansågs som bäst i studien avseende socialt ansvar befanns i industrier för tillverkning av konsumentprodukter. Genom att i hög grad vara utsatta för och påverkade av konsumenternas krav och intressen borde de vara mer benägna att engagera sig i exempelvis välgörenhet, resonerade författarna. Slutligen ansåg författarna att fortsatt forskning borde utgå från ett bredare synsätt och hantera fler variabler vid studier av CSR och dess inverkan på företag. Faktorer som de ansåg som viktiga att väga in var storlek och bredd i produktutbudet.86

84 Lerner et al (1988) An empirical study of the predictores of corporate social performance: A multi-dimensional analysis 85 Ibid 86 Ibid

20

4 Resultat och analys Här presenteras de resultat som studien utmynnat i. I samma kapitel vävs en analys av materialet in för att läsaren direkt ska kunna tillgodogöra sig både diagram och tolkning på ett överskådligt sätt. Kapitlet avslutas med en sammanfattande analys.

4.1 Sammanställning över nyckeltal Grupp 1

2003 2004 2005 2006 Medel Räntabilitet på eget kapital 5,81 23,49 21,56 25,57 19,11 Räntabilitet på totalt kapital 3,82 9,86 9,78 12,01 8,87 Vinstmarginal 11,74 18,06 26,48 26,62 20,73

Diagrammet ovan visar en sammanställning av resultaten i Grupp 1 och hur nyckeltalen förhåller sig till varandra. Av resultatet kan utläsas att gruppen som presterar bäst med hänsyn till CSR hade växande lönsamhet år 2004, sett till alla tre nyckeltal. Därefter uppvisas blandade resultat, vinstmarginalen stiger år 2005 medan räntabilitet på eget kapital sjunker och även räntabilitet på totalt kapital sjunker marginellt. De två räntabilitetsmåtten uppvisar i stort sett liknande rörelser medan vinstmarginalen skiljer sig åt och utvecklas i motsatt riktning år 2005, då den stiger kraftigt medan övriga mått sjunker. Alla nyckeltal för gruppen som presterar bäst med hänsyn till CSR har stigit under den studerade perioden. Högst tillväxt under hela perioden hittas i lönsamhetsmåttet räntabilitet på eget kapital, som stigit från 5,81 procent år 2003 till 25,57 procent år 2006. Det kan jämföras med vad bankränta var för samma period. Vinstmarginalen har också ökat mycket, med 14,88 procentenheter mellan år 2003 och 2006. Räntabilitet på totalt kapital uppvisar svagast förbättring men trenden har alltså varit stigande totalt sett för samtliga lönsamhetsmått i Grupp 1 under perioden.

21

4.2 Sammanställning över nyckeltal Grupp 2

2003 2004 2005 2006 Medel Räntabilitet på eget kapital 12,1 10,76 19,25 23,88 16,50 Räntabilitet på totalt kapital 9,79 7,91 10,76 13,12 10,40 Vinstmarginal 32,88 25,33 28,84 29,97 29,26

Diagram 2 visar en sammanställning av de tre lönsamhetsmåtten för Grupp 2 och hur de förhåller sig till varandra. I Grupp 2 som representerar de bolag som presterar sämst ur CSR-synpunkt kan hittas att trenden för samtliga nyckeltal är likriktad. Det andra studerade räkenskapsåret sjunker samtliga lönsamhetsmått för att därefter stiga i olika grad. Bäst av de tre måtten totalt sett har räntabilitet på eget kapital utvecklats, från att ha varit 12,1 procent år 2003 till att vara 23,88 år 2006: en ökning med 11,78 procentenheter. Detta är något som kan jämföras med bankränta under samma period. Vidare uppvisar vinstmarginalen störst försämring år 2004 och faller kraftigast. Därefter är tillväxten mer måttfull än för de två övriga nyckeltalen. De två räntabilitetsmåtten visar totalt sett en god ökning under den studerade perioden. Vinstmarginalen bryter detta mönster och redovisar en försämring, från att ha varit 32,88 procent år 2003 till att hamna på 29,97 procent år 2006. Som i diagram 1 har de två räntabilitetsmåtten liknande rörelser medan vinstmarginalen skiljer sig åt från dem. Sammanfattningsvis kan sägas att för den grupp som presterar sämst med hänsyn till CSR har trenden för två av de tre lönsamhetsmåtten varit stigande totalt sett. Vinstmarginalen har sjunkit.

22

4.3 Räntabilitet på eget kapital

2003 2004 2005 2006 Medel Grupp 1 5,81 23,49 21,56 25,57 19,11 Grupp 2 12,10 10,76 19,25 23,88 16,50 Differens i procentenh. 6,29 12,73 2,31 1,69 2,61

Diagrammet jämför räntabilitet på eget kapital mellan de två grupperna. Resultatet av studien visar att räntabiliteten på eget kapital är högre för de företag som presterar bäst inom CSR (Grupp 1) under tre av de fyra studerade räkenskapsåren. År 2003 uppvisade dock Grupp 2 högst värden. Skillnaden mellan grupperna är som störst år 2004 varefter skillnaden i räntabilitet på eget kapital tenderar att minska. Vidare har båda grupperna en stigande trend, räntabiliteten ökar alla år utom ett för båda grupperna. Grupp 1 uppvisar högst medelvärde: 2,61 procentenheter högre än Grupp 2 som är den grupp som presterar sämst sett ur CSR-synpunkt. Räntabiliteten på eget kapital är av intresse för bland annat de som ställt kapital till förfogande hos företaget. Det förräntningstal som erhålls är lämpligt att jämföra med exempelvis bank- och obligationsränta för respektive år. Som lägst har räntabiliteten uppgått till 5,81 procent och som högst 25,57. Grupp 1 har haft både den lägsta (år 2003) och den högsta (år 2006) räntabiliteten på eget kapital. Resultaten stämmer överens med de som Graves et al presenterade i sin studie från 1997. De fann positivt samband mellan CSR och lönsamhet mätt i termer av räntabilitet på eget kapital men sambandet var dock inte statistiskt säkerställt, som det var i fallet med räntabilitet på totalt kapital och vinstmarginal i samma studie.

23

4.4 Räntabilitet på totalt kapital

2003 2004 2005 2006 Medel Grupp 1 3,82 9,86 9,78 12,01 8,87 Grupp 2 9,79 7,91 10,76 13,12 10,40 Differens i procentenh. 5,97 1,95 0,98 1,11 1,53

I diagram 4 hittas att Grupp 2 uppvisar högst räntabilitet på totalt kapital under hela den studerade perioden förutom ett år, 2004. Räntabiliteten för Grupp 1 visar en stigande trend medan Grupp 2 inleder med ett fall varefter räntabiliteten stiger. Skillnaden mellan grupperna är som störst under år 2003 varefter skillnaderna minskar. De två sista studerade räkenskapsåren är skillnaden mellan grupperna 0,98 respektive 1,11 procentenheter. Grupp 2 har högst genomsnittlig räntabilitet på totalt kapital med 10,4 procent jämfört med 8,87 för Grupp 1. Eftersom detta lönsamhetsmått inte tar hänsyn till hur tillgångarna har finansierats är det lämpligt att använda som jämförelse mellan olika år, branscher och med räntor på kapitalmarknaden. Ur studiens resultat kan utläsas att gruppen som presterar sämst ur CSR-synpunkt hade högst räntabilitet på totalt kapital men skillnaden i medelvärde är liten mot Grupp 1. Som tidigare nämnts lämpar sig måttet olika bra för olika företag, det passar bättre för företag där balansräkningen har högre betydelse för årsresultatet. Räntabiliteten har inte konsekvent stigit alla år för grupperna men trots detta uppvisar båda grupperna totalt sett tillväxt under den studerade perioden, sett till räntabilitet på totalt kapital. Resultatet är inte överensstämmande med studien av Graves et al då den fann ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan CSR och räntabilitet på totalt kapital. De slutsatser Lerner et al presenterade var att investeringar i hållbarhet hade ett negativt samband med lönsamhetsmåttet. Enligt diagram 4 levererar företagen med sämst CSR-arbete marginellt högre räntabilitet på totalt kapital än Grupp 1.

24

4.5 Vinstmarginal

2003 2004 2005 2006 Medel Grupp 1 11,74 18,06 26,48 26,62 20,73 Grupp 2 32,88 25,33 28,84 29,97 29,26 Differens i procentenh. 21,14 7,27 2,36 3,35 8,53

I diagrammet kan utläsas att vinstmarginalen är högst för Grupp 2 under samtliga studerade räkenskapsår. Skillnaden är som störst år 2003 då Grupp 2 har 21,14 procentenheter högre vinstmarginal än Grupp 1. Därefter minskar skillnaden och 2006 skiljer det endast cirka 3 procentenheter mellan grupperna. Grupp 2 uppvisar högst medelvärde men Grupp 1 är den som ökar mest under perioden, från 11,74 procent år 2003 till 26,62 år 2006. Vinstmarginalen kan sägas beskriva företagens ekonomiska effektivitet. Ett företag med hög vinstmarginal har större andel kvar av varje omsatt krona sedan kostnaderna täckts. Resultatet mellan grupperna i studien avseende vinstmarginal visar att den grupp som presterar sämst med hänsyn till CSR levererar högst vinstmarginal d.v.s. i den gruppen återstår mest av varje omsatt krona. Resultatet kan dock sägas vara något blandat då Grupp 2 har lägre marginal år 2006 jämfört med 2003. Grupp 1 däremot har lägre vinstmarginal än Grupp 2 alla år men har istället ökat mest under den studerade perioden. Grupp 2 redovisar en kraftigt försämrad vinstmarginal mellan år 2003 och 2004. Sambandet mellan CSR och vinstmarginal kan alltså sägas vara negativt även om en viss inkonsistens finns. Resultatet är inte enhetligt med de som Graves et al presenterade då de fann ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan CSR och vinstmarginal. Deras studie omfattade dock endast ett år.

25

4.6 Sammanfattande analys Avseende diagram 1 och 2 kan ses att mellan år 2003 och 2004 har alla lönsamhetsmått inom grupperna gått åt samma riktning, men åt motsatt håll om grupperna jämförs med varandra. I Grupp 1 steg alla mått men under samma period sjönk samtliga motsvarande mått för Grupp 2. Därmed är Grupp 1 den grupp som förbättrade sina lönsamhetsmått medan Grupp 2 försämrade motsvarande mått under samma period. Vidare har båda grupperna förbättrat sina lönsamhetsmått under perioden med undantag för Grupp 2 där vinstmarginalen sjunkit mellan år 2003 och 2006. Under hela perioden och sett till alla studerade nyckeltal har den empiriska undersökningen utfallit i blandade resultat. Avseende räntabilitet på eget kapital finner jag att Grupp 1, som presterar bäst ur CSR-synpunkt, har högst värden under perioden. Grupp 2 har klart lägre medelvärde även om de under ett av de studerade räkenskapsåren (2003) har högre räntabilitet. Vad gäller räntabilitet på totalt kapital är resultatet tvetydigt. Grupp 2 redovisar högst värden men skillnaderna är inte stora och måtten för Grupp 1 ökar mest under perioden. Vidare uppvisar studien av vinstmarginal negativt samband med CSR då Grupp 2 redovisar högst värden under hela den studerade perioden. Dock har Grupp 1 stadig förbättring av vinstmarginalen medan den för Grupp 2 sjunker under perioden. Teorin beskriver att två olika inriktningar finns inom området CSR och lönsamhet. Det kostnadsinriktade synsättet säger att investeringar av knappa resurser i hållbarhet endast skapar kostnader och därmed påverkar företagets lönsamhet negativt. Det andra, värdeinriktade synsättet säger att även om kostnader uppkommer så är fördelarna som skapas större, och därmed skapas lönsamhet genom investeringar i hållbarhet. I undersökningen har de tre olika lönsamhetsmått som studerats utfallit i olika resultat. Ingen tydlig enhetlighet kan hittas sett till hela studien då resultaten är blandade och inte heller konsekvent överensstämmer med tidigare forskning. Positivt samband mellan CSR och lönsamhet hittas avseende räntabilitet på eget kapital men när räntabilitet på totalt kapital undersöks hittas ett svagt negativt eller inget samband. Studien av vinstmarginal ger ett negativt samband. Den studie som ligger närmast till hands att dra paralleller till avseende helheten är Aupperle et al som inte fann något samband, vare sig positivt eller negativt mellan CSR och lönsamhet. Den variabel de använde som lönsamhetsmått var räntabilitet på totalt kapital, vilken i min studie visat sig ha svagt negativt men otydligt samband med CSR. Avseende just räntabilitet på totalt kapital kan dock sägas att resultatet överensstämmer med studien av Lerner et al eftersom ett svagt negativt samband hittats men sett till hela den här undersökningen kan inte någon enhetlighet skönjas. På så vis kan studien inte kopplas till varken det värdeinriktade eller det kostnadsskapande synsättet.

26

5 Slutdiskussion Här diskuteras de resultat som presenterats i studien. Slutsatser dras kring studiens utfall kopplat till forskningsfrågan ”Har Corporate Social Responsibility inverkan på företags lönsamhet?” Kapitlet avslutas med förslag till hur studien kan vidareutvecklas. Enligt FASB är syftet med finansiell rapportering i företag att tillhandahålla information som är användbar vid beslutsfattande för bl.a. investerare och kreditgivare. Informationen som presenteras ska kunna utgöra en grund för intressenter att fatta beslut. Därför är det av intresse hur företag redovisar sitt hållbarhetsarbete samt hur det påverkar deras lönsamhet. Jag anser att det bör finnas ett intresse från olika intressenter om hur företaget sköter sina icke-finansiella intressen och hur de förhåller sig till CSR. Mot bakgrund av den närmast explosiva utveckling som skett av hållbarhetsrapporter under senare år bör det vara rimligt att tro att intressenter lägger allt större vikt vid detta. Partsteorin utvecklades redan på 1950-talet och hävdade redan då att de beslut som tas i företaget påverkar många intressenter. Företaget måste ta hänsyn till dem för att fylla sin funktion i samhället väl. Dessutom behandlade även Freeman detta i sin intressentmodell som utvecklades på 1980-talet. Samtidigt är exempelvis investerare alltid intresserade av att få avkastning på investerat kapital. Om företaget kan visa på de positiva finansiella värden som skapas som en bieffekt av deras etiska agerande anser jag att det kan vara till nytta för många parter. Kommunikationen med omvärlden är avgörande för företagets överlevnad och lönsamhet. I den här studien har jag försökt belysa och analysera om det finns ett samband mellan CSR och lönsamhet och i så fall hur det sambandet ser ut. Intressant att notera är att gruppernas lönsamhetsmått gick åt olika håll mellan 2003 och 2004. Den bästa gruppen ur CSR-synpunkt ökade samtliga lönsamhetsmått medan den andra gruppens motsvarande mått sjönk. Det kan diskuteras vad detta beror på och om det var så att under just det året var hållbarhet av större vikt i samhället och för företagen, och att det därför gick bättre lönsamhetsmässigt för de företag som presterade bäst med hänsyn till CSR. Sett till år 2004 skulle det kunna sägas att det finns ett positivt samband mellan CSR och lönsamhet. Det sambandet bekräftas dock inte kommande år eftersom det inte finns något lika tydligt fenomen. Avseende just gruppernas samtliga lönsamhetsmått sett över hela perioden och ställda mot varandra anser jag därför att det inte finns något tydligt samband mellan CSR och lönsamhet.

5.1 Räntabilitet på eget kapital När det gäller nyckeltalet räntabilitet på eget kapital kan sägas att den grupp som enligt Folksams bedömning presterar bäst med hänsyn till CSR, också presterar bäst lönsamhetsmässigt. Trots att Grupp 2 under ett av de fyra studerade räkenskapsåren har högre räntabilitet på eget kapital, som framgår av diagram 3, har Grupp 1 högre medelvärde och högre räntabilitet i 75 % av räkenskapsåren (3 av 4 år). Därför anser jag det som motiverat att säga att avseende just det nyckeltalet finns det positivt samband mellan CSR och lönsamhet. Att företaget presterar väl inom hållbarhet är alltså bra för ägarnas förräntning av det investerade kapitalet, åtminstone sett till just det nyckeltalet ensamt. Samtidigt bör observeras att Grupp 2 som presterar sämst med hänsyn till CSR inte har levererat dålig räntabilitet på eget kapital. De har presterat sämre än Grupp 1 men har fortfarande ökat sin räntabilitet markant från år 2003 till år 2006.

27

Vidare kan diskuteras varför Grupp 2 redovisade högre räntabilitet på eget kapital under det första studerade räkenskapsåret. En tänkbar förklaring är att det har att göra med att hållbarhet inte var av lika stor betydelse under det året, d.v.s. att år 2004 och framåt fick hållbarhet större betydelse för både företag och allmänhet. Allmänt under 2000-talet har CSR fått större fokus speciellt i det klimat som följde efter skandalerna kring Enron och Worldcom.

5.2 Räntabilitet på totalt kapital Avseende lönsamhetsmåttet räntabilitet på totalt kapital har ett svagt negativt men tvetydigt samband hittats. Grupp 2, som presterar sämst med hänsyn till CSR, har marginellt högre räntabilitet på totalt kapital än Grupp 1. Därmed skulle ur den här studiens resultat kunna sägas att dåliga prestationer inom CSR är bra för lönsamheten när det gäller räntabilitet på totalt kapital men eftersom skillnaden mellan grupperna är så små tycker jag det är tveksamt att dra slutsatser kring detta. Dessutom är Grupp 1 den grupp som har ökat sin räntabilitet på totalt kapital mest vilket strider emot slutsatsen att Grupp 2 presterar bäst med hänsyn till det lönsamhetsmåttet. Det är intressant att notera att detta räntabilitetsmått inte utfaller i samma resultat som för räntabilitet på eget kapital där Grupp 1 mer tydligt presterade bäst. Det föreligger alltså finnas en skillnad mellan dessa två nyckeltal när det gäller CSR, trots att båda är räntabilitetsmått. Dock är sambandet mellan CSR och räntabilitet på totalt kapital alltså inte tydligt negativt och jag anser inte att det är motiverat att säga att företag som presterar väl ur CSR-synpunkt levererar sämre räntabilitet på totalt kapital än sina konkurrenter. Grupp 2 har högst räntabilitet under tre av de fyra åren samt också högst medelvärde, men å andra sidan är det Grupp 1 som har ökat sin räntabilitet på totalt kapital mest sett till hela den studerade perioden.

5.3 Vinstmarginal Studien av vinstmarginal för de två grupperna har utfallit med negativt samband med CSR. Grupp 2 som presterar sämst resultat ur CSR-synpunkt har genomgående högst vinstmarginal under den studerade perioden. Medelvärdet är också avsevärt högre än för Grupp 1, hela 8,53 procentenheter. Den motsägelse som kan hittas i studien är dock att vinstmarginalen för Grupp 2 har sjunkit medan den för Grupp 1 stigit kraftigt och i slutet av perioden är skillnaderna inte så stora. Den slutsats jag drar av detta är att hållbarhet i den här studien har negativt samband med vinstmarginalen i företag men det är något som tenderar att minska. Om studien skulle utökas till att omfatta senare år är det möjligt att ett positivt samband skulle hittas, förutsatt att trenden fortsätter. Vidare är det intressant att notera att störst skillnad mellan grupperna hittas första året i studien varefter skillnaden minskar betydligt. År 2004 uppvisar Grupp 2 en kraftigt minskad vinstmarginal medan det motsatta inträffat för Grupp 1, de har förbättrats kraftigt. Orsaken till detta kan diskuteras men det skulle kunna sägas ligga i linje med min tanke om att hållbarhet år 2004 fick större fokus hos företag och allmänhet. I så fall skulle det betyda ett det fanns ett starkare negativt samband mellan CSR och lönsamhet åren innan de som omfattas i den här studien.

5.4 Sammanfattning Generellt sett i studien kan sägas att båda grupperna har stadigt ökat sina lönsamhetsmått mellan år 2003 och 2006, med undantag för vinstmarginalen för Grupp 2 som har en svag negativ försämring. Det ligger i ett företags intresse att uppvisa en kontinuerlig förbättring, kanske speciellt för noterade företag som är beroende av att tillfredsställa aktiemarknadens

28

krav på avkastning. Därför anser jag det som fullt rimligt att båda grupperna uppvisar stigande räntabilitetsmått under perioden totalt sett. Alla företag som ingår i studien är stora och har högt börsvärde varför de bör vara stabila och leverera en konstant tillväxt om än inte i så expansiv takt som mindre bolag kan göra. För att kunna dra slutsatser kring studien som helhet bör resultaten från de tre olika lönsamhetsmåtten vägas samman. Jag anser att det inte finns något klart samband åt något håll sett till studien som helhet eftersom tre olika riktningar av samband har hittats. Positivt, negativt och inget tydligt samband kan sägas vara resultatet av de tre mått som undersökts. Det samband som dock kan sägas vara starkast är det positiva avseende räntabilitet på eget kapital med stöd av det motsatsförhållande mellan grupperna som hittades år 2004. Möjligtvis är det som tidigare nämnts så att hållbarhet fick större fokus det året och därför hittades klara skillnader i åt vilket håll resultatmåtten utvecklades. Grupp 1 som presterar bäst med hänsyn till CSR hade stigande lönsamhetsmått medan Grupp 2 som presterar sämst hade sjunkande värden under samma period. Vidare finns det negativa sambandet avseende vinstmarginal även om sambandet är mindre under senare studerade räkenskapsår. Dessutom tillför inte studien av räntabilitet på totalt kapital något för att stärka samband då jag anser det negativa sambandet där vara för svagt för att kunna dra slutsatser från. Sett till alla lönsamhetsmått har studien alltså utfallit i motstridiga resultat och någon klar slutsats anser jag därför inte kunna dras utifrån resultaten som helhet. De tre olika lönsamhetsmåtten visar tre olika utfall. Sammanfattningsvis vill jag därmed säga att i den här studien har inte presenterats empiriska belägg starka nog för att bekräfta varken det värdeinriktade eller kostnadsskapande synsättet. Samtidigt anser jag denna studies resultat vara stöd nog för företag att de inte har något att förlora på att lägga ner resurser inom hållbarhet. Eftersom slutsatsen är att inget av synsätten stöds finns det inget som finansiellt sett talar emot att företagen engagerar sig i hållbarhetsfrågor. Det negativa samband som har hittats för vinstmarginal tenderar i allt högre grad att minska under den studerade perioden. Dessutom finns ett positivt samband avseende räntabilitet på eget kapital och totalt kapital kan sägas inte ha någon direkt påverkan av investeringar i hållbarhet. Jag drar därför slutsatsen att företag som presterar väl inom CSR inte får någon nackdel gentemot sina konkurrenter. Istället anser jag att de kan få andra fördelar än rent ekonomiska, såsom ett gott rykte vilket i sin tur kan få inverkan på lönsamhet och överlevnad på längre sikt. Intressant att diskutera är såsom Graves et al behandlar huruvida det är företagets prestationer inom hållbarhet som har inverkan på lönsamheten eller om det är tvärtom. Kan en god hållbarhet leda till en positiv förändring i eget kapital eller kan det vara så att god lönsamhet leder till investeringar i hållbarhet? Någon slutsats om detta kan inte dras utifrån den här studien. Möjligtvis kan sägas att de företag som är noterade på Stockholms lista för de största börsbolagen, Large Cap, generellt sett har god lönsamhet och därför troligen har resurser att lägga på investeringar i CSR. Dessutom har bolagen på Large Cap enligt Folksams rapport generellt sett en hög nivå gällande hållbarhet vilket kan bero på att de är utsatta för hög grad av genomlysning och granskning. De är därför så att säga tvungna att ta sitt ansvar. Detta kan ha påverkat studiens resultat då skillnaden mellan grupperna kanske inte blir lika stor när endast bolag från Large Cap jämförs, generellt sett presterar de flesta väl inom hållbarhet. Resultatet kan ha blivit ett annat om mindre, inte fullt ut genomlysta bolag hade granskats men problemet kunde då ha blivit access till företagen.

29

5.5 Förslag till fortsatt forskning I den här undersökningen har information hämtats från Affärsdata från totalt 24 företag och behandlats i Microsoft Excel. Ambitionen har varit att söka samband men inte att fastställa dessa statistiskt. Studien kan med detta i åtanke vidareutvecklas med statistiska metoder. På så vis skulle slutsatser kunna dras mera tillförlitligt. Dessutom kan studien bli bredare genom att omfatta samtliga bolag på Large Cap alternativt hela Stockholmsbörsen. En skillnad mot den här studien är då att olika branscher blir representerade med olika vikt eftersom inte alla branscher har samma antal bolag noterade. Ytterligare ett alternativ är att studera privata icke noterade företag för att därmed kunna generalisera resultatet över en större population. Problemet kan då bli tillgång till information då de bolagen inte är lika genomlysta som noterade bolag, varför en kvalitativ ansats kanske skulle vara mer lämplig i det fallet.

Referenslista

Vetenskapliga artiklar, rapporter Aupperle, K.E, Carroll, A, Hatfield, D. An empirical examination of the relationship between corporate social responsibility and profitability. Academy of Management Journal, Vol. 28, No. 2 (1985) sid. 446-463 Carroll, A. Corporate Social Responsibility: Evolution of a Definitional Construct. BUSINESS & SOCIETY, Vol. 38 No. 3 (1999) sid. 268-295 Folksam. Folksams index för ansvarsfullt företagande 2007. (2008) Freeman, E. et al A stakeholder approach to strategic management. Darden Business School Working Paper No. 01-02 (2001) Friedman, M. The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits. The New York Times Magazine, September 13 (1970) Graves, S, Waddock, S. The corporate social performance – financial performance link. Strategic Management Journal, Vol. 18:4 (1997), 303-319 Lerner, D, Fryxell, G. An empirical study of the predictors of corporate social performance: A multi-dimensional analysis. Joumal of Business Ethics 1 (1988) 951-959 Meek, G. Roberts, C, Gray, S. Factors Influencing Voluntary Annual Report Disclosures by U.S., U.K. and continental European multinational companies. Journal of International Business Studies, Vol. 26, No. 3. (3rd Qtr., 1995), sid. 555-572 Moir, L. What do we mean by Corporate Social Responsibility? MCB University Press, 1472-0701 (2001) Owen, D. CSR after Enron: A role for the academic accounting profession? European Accounting Review, Vol. 14, No. 2, (2005) 395–404, Redovisningsrådet. Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter. (Stockholm: Redovisningsrådet, 1995) Schaltegger, S, Synnestvedt, T. The link between ´green´ and economic success: environmental management as the crucial trigger between environmental and economic performance. Journal of Environmental Management (2002) 65, 339-346 Schäfer, H. International Corporate Social Responsibility Rating Systems: Conceptual Outline and Empirical Results. The Journal of Corporate Citizenship, 20 (2005) Svenskt Näringsliv. Från defensiv till proaktiv – Drivkrafterna bakom hållbar tillväxt. (2006-06-27)

Sveriges Finansanalytikers Förening Finansanalytikernas rekommendationer 2000. (Stockholm: Sveriges finansanalytikers service, 1999) Universum. Corporate Social Responsibility – 14 arbetsgivare som tar sitt ansvar (Campus #1, 2008) Walley, N, Whitehead, B. It´s not easy being green. Harvard Business Revies May-June 1994, sid. 46-52 Windsor, D. The future of corporate social responsibility, The International Journal of Organizational Analysis 2001, Vol. 9, No. 3, sid. 225-256

Böcker Arbnor, I. Företagsekonomisk metodlära. (Lund: Studentlitteratur, 1994) BAS kontogruppen i Stockholm AB BAS nyckeltal. (Stockholm : Norstedts juridik, 2006) Bergström, S. Miljöredovisning, andra upplagan. (Malmö: Liber ekonomi, 2002) Halvorsen, K. Samhällsvetenskaplig metod. (Lund: Studentlitteratur, 1992) Hansson, S, Arvidsson, P, Lindqvist, H. Företags- och räkenskapsanalys, nionde upplagan. (Lund: Studentlitteratur, 2001) Hassel, L. CSR – från risk till värde. (Lund: Studentlitteratur, 2008) Holme, I L, Solvang, B. Forskningsmetodik, andra upplagan. (Lund: Studentlitteratur, 1997) Kam, V. Accounting Theory. (New York: John Wiley & Sons, 1990) Nilsson, H, Isaksson, A, Martikainen, T Företagsvärdering med fundamental analys. (Lund : Studentlitteratur, 2002) Rock, B. Nyckeltalens ABC. (Stockholm: Ernst & Young, 1995) Sandberg, C. Ekonomianalys 1995. (Göteborg : Akelius/Liber skatt & information, 1995) Thurén, T. Vetenskapsteori för nybörjare. (Stockholm: Liber, 2007) Westermark, C. Miljöredovisning. (Göteborg: Tholin & Larsson, 1999)

Elektroniska källor Affärsdata: http://www.affarsdata.se/nyaaffarsdata/?serv=foretaget 2008-03-18 Britannica: Enron – what happened, http://search.eb.com/eb/article-9389621 2008-03-05 Global Reporting Initiative: http://www.globalreporting.org/AboutGRI/WhoWeAre/ 2008-04-06 KTH: http://www.kth.se/hallbar 2008-04-15

Bilaga 1 Företagens lönsamhet, redovisat per bransc h

Tabell 1: Nyckeltal för Grupp 1

Räntabilitet på Eget Kapital Räntabilitet på Totalt Kapital Vinstmarginal

2006 2005 2004 2003 2006 2005 2004 2003 2006 2005 2004 2003

Bygg 25,98 27,74 23,77 28,74 7,33 7,47 7,01 7,28 4,15 4,26 3,57 3,66 Fastigheter 21,66 19,15 15,18 15,59 10,53 10,06 8,21 8,31 127,76 112,79 59,49 60,34 Finans 18,9 19,3 24,6 21,8 1,02 1,1 1,33 1 25,3 31,8 27,3 24,6 Fordon och maskiner 33,66 29,8 25,04 18,42 15,72 14,94 13,64 9,33 13,42 12,09 10,53 8,12 Gruv och metaller 51,67 27,33 13,39 -4,11 31,96 13,5 8,5 0,25 24,31 15,05 9,27 0,52 Hälsovård 13,17 19,35 9,97 8,78 12,99 18,11 9,9 11,33 45,13 70,91 33,73 36,66 IT 15,5 27,3 45,9 27,1 9,83 14 20,25 15,7 8,21 11,7 14 9,2 Konsumentvaror 28,99 12,42 18,62 25,51 6,99 5,12 7,16 10,35 4,44 3,26 4,44 6,42 Skog 11,59 0,77 9,67 14 6,53 1,58 5,25 7,73 8,41 2,18 6,72 9,51 Telekommunikation 29,97 31,85 36,74 -20 17,58 17,11 17,74 -3,97 19,92 22,8 23,72 -6,07 Tjänster 26,09 21,95 46,08 19,98 10,61 6,21 13,08 9,78 28,55 24,74 18,78 14,14 Övrig industri 29,65 21,77 12,88 -86,1 13 8,19 6,2 -31,2 9,87 6,22 5,15 -26,24 Genomsn. mått Bästa-gr

25,57 21,56 23,49 5,81 12,01 9,78 9,86 3,82 26,62 26,48 18,06 11,74

Tabell 2: Nyckeltal för Grupp 2

Räntabilitet på Eget Kapital Räntabilitet på Totalt Kapital Vinstmarginal 2006 2005 2004 2003 2006 2005 2004 2003 2006 2005 2004 2003

Bygg 36,39 16,96 7,75 4,16 12,79 8,58 5,12 3,88 11,77 8,99 4,77 3,76 Fastigheter 36,85 31,82 16,27 17,15 17,6 9,7 7,56 7,14 29,24 45,3 24,47 34 Finans 27,11 29,15 14,39 14,9 26,18 26,6 13,86 14,75 91,49 100,22 82,25 62,2 Fordon och maskiner 55,61 49,57 39,4 34,83 28,27 26,97 22,24 18,09 23,09 22,63 18,81 17,47 Gruv och metaller 7,18 12,25 3,08 1,58 7,31 6,58 1,37 -7,19 38,3 13,9 10,4 12,61 Hälsovård 27,71 3,77 21,98 18,72 12,85 3,14 10,55 10,44 26,07 12,6 12,83 10,96 IT 2,02 -3,73 -41,78 -16,33 3,17 3,88 -7,47 -4,18 9,5 3,1 -6,3 -3,6 Konsumentvaror 12,76 11,88 7,71 5,28 12,22 11,48 8,58 17,27 70,66 79,63 104,5 193,98 Skog 12,36 10,82 8,4 13,94 7,21 6,16 7,35 8,87 12,13 11,76 12,5 14,4 Telekommunikation 40,49 30,68 11,66 18,91 14,43 11,72 8,8 33,57 30,4 32,5 27 38 Tjänster 9,19 24,66 21,56 17,84 5,28 9,65 8,37 7,62 3,12 6,77 5,08 4,79 Övrig industri 18,89 13,16 18,65 14,22 10,08 4,69 8,61 7,17 13,82 8,64 7,59 5,96 Genomsn. mått Sämsta-gr

23,88 19,25 10,76 12,10 13,12 10,76 7,91 9,79 29,97 28,84 25,33 32,88