Cyklopedin 2016 nr 2

CYKLOPEDIN#2 - APRIL 2016

www.cykloteket.se

Standard, hybrid, el - vilken cykel passar dig?TEMA CYKELPENDLING

Inspirationsmagasinet fr en fullndad cykelupplevelse

Fr oss som faktiskt r ute och cyklar

KRUTGUBBEN DANIEL BELL

Smakprov frn rets kldkollektionSNYGGARE CYKELKLDERBLLJUS P TV HJUL

Vi har trffat tv cyklande poliser

87-ringen sadlar om till elcykel

CYKLOTEKET MITT I STANZenit Service Store p Mster Samuelsgatan

Vad r MIPS? MIPS (Multi-Directional Impact Protection System) r en patenterad teknologi som utvecklats fr att minska rotationspfrestningar som orsakar skador p hjrnan vid vinklad kollision. Konventionella hjlmar testas genom att slppa dem vertikalt mot en plan yta och de r utformade med detta test i tanke.

MIPS r designat fr verklighetenfokus ligger p hur de flesta olyckor i sjlva verket intrffarmed en vinklad pverkan p huvudet. Genom att imitera hjrnans eget skyddssystem kan MIPS absorbera mer energi frn en vinklad smll mot huvudet genom att skapa ett glidlager mellan hjlmen och huvudet.

MIPS frndrar sttet vi ser p hjlmskerhet.

SUTTON MIPS

Sutton r en lgprofilshjlm laddad med smarta lsningar fr att hjlpa stadscyklisten och cykelpendlaren att f ut mer av sin cykling.

Avtagbar, reflekterande, mjuk skrm Integrerat fste fr lyse Reflekterande, frstrkt port fr anvndning av U-Lock Ultrasuede vaddering MIPS utrustad Omsvepande In-Mold polykarbonat skal med EPS linning Cord Loc passformssystem 8 ventilationshl med interna luftkanaler

Vinklad kollision

Rakt islag

Frskjuten pverkan

Rotationspfrestning

Mips_Sutton_Cyklopedin_215x280.indd 1 2016-04-01 16:27:41

CYKLOPEDIN #2 2016 | 3

Cykla r frihet. Att ta sig fram fr egen maskin, ljudlst med bara vindens sus som ackompanjemang. Utan ker. Utan buller. Utan utslpp. Alla som cyklar gr det av egna orsaker. Cykla fr att f trning. Cykla fr att ta sig till skolan eller jobbet. Cykla fr att stmma trff med din krlek, eller cykla bara fr att just cykling r krlek.

Minns knslan nr du fick din frsta cykel? Minns gldjen du knde nr du cyklade runt med kompisar-na nr du var liten? Bara fr att det var s kul. Frsk att hitta tillbaka till den knslan igen. Cykla ska inte vara krngligt och kravfyllt, utan hrligt, enkelt och fullt av gldje och frihet.

Ge dig ut och cykla redan idag. Inte fr att du mste. Bara fr att du vill!

Foto

: Igo

r Ste

vano

vic/1

23rf.

com

4 | CYKLOPEDIN #2 2016

INNEHLL #2TEMANUMMER PENDLING OCH VARDAGSCYKLING

Miljvnlig medvindAllt om elcyklar - vad, varfr, hur?

60

Urban, hybrid, trekking...Vi reder ut begreppen om pendlarcyklar

16

Mat fr cyklisterHenrik Orre serverar laxpanna med pasta

34

Daniel Bell 87 rCyklat sen fre andra vrldskriget

30

Blljus p tv hjulMt lagens lnga arm som cyklar

Powerpendla till jobbetKonkreta trningstips fr vardagscyklisten

4212

36

54

46 33

CYKLOPEDIN 2014 | 5NY KOLLEKTION I BUTIK NU.

De hrdaste passen avnjuts bst p morgonen, innan dimman lttar.

NR SKOGEN VISKAR DITT NAMN


ag kan villigt erknna en sak. Jag har aldrig varit en cykelpendlare. Jag skyller alltid p att alltid vara p sprng - att jag mste ivg p ngot dr jag behver annat frdmedel n cykel; handla, hmta barnen,

ka p nt mte jttemnga kilometer bort eller bara att det r lite kallt eller att regnet hnger i luften. Men jag har frskt. Det har alltid misslyckats. Jag r avundsjuk p exempelvis min Eurosportkollega Anders Adamson, som cyklar till jobbet och mellan mten ret runt. Den frmgan skulle jag ocks vilja ha. Trots att han har nra till allt fr han ihop enormt massa mil varje r vilket ger extra motion och dessutom r miljvnligt.

Det sistnmnda r en stor anledning till att mnga stora stder i Europa frsker f ner bilanvndandet genom att f fler att cykla. ven i vrt avlnga land grs frsk. Det kanske har lyckats skapligt, men det man inte r lika framgngsrik med r hur sjlva cykelmiljn r fr pendlarna. I bde Stockholm och Gteborg finns numera vgtullar och de som kr bil in till stderna fr betala trngselskatt. Trngs man

fr man allt betala. Det man kan konstatera r att det faktiskt blivit lugnare i citytrafiken, i alla fall knner jag av det i Stockholm. Vad finns d fr alternativ? Givetvis kollektivfabriken, men hur ser det ut fr de som vljer att cykla i Stockholm? Om ni frgar mig s r in-frastrukturen fr cyklister ett skmt. Jag kan nog sga att jag cyklat mycket i vr huvudstad. Ingenstans som jag kan komma p har man lagt ner speciellt mycket tid till tanke fr hur man ska gra det bra fr vardags-cyklisten. Eller fr all del motionsditon. De flesta cykelvgar, p de f platser de finns, r fr smala. ven i Borlnge, dr jag bor, har vi en cykelvg p vardera sidan av Stationsgatan som r s smal att man mste balansera fr att inte komma ver till de gendes sida. Ofta gr cykelvgarna sida vid sida med gngstrken varfr man oftast fr zick-zacka sig fram. Eller s r det bara en heldragen linje mellan cykelvg och bilvg, och dr cyklisten ska fara fram r det inte ovanligt att bilar str parkerade. Rtt vad det r finner man en stolpe mitt i vgen. Ibland ocks en cementsugga. Fr att inte tala om att cykelvgar helt pltsligt tar slut, och s fr man i alla fall ka p den bilvg man just inte fick ka p. Det finns hur mnga tokiga och knasiga exempel

som helst som aldrig, och d menar jag verkligen aldrig, skulle accepteras av oss nr vi ker bil.

Vi har vldigt mycket att lra av exempelvis Danmark och inte minst Kpenhamn. Dr satsar man enormt mycket p cykelpendlingen och dr accepteras ocks cyklisterna p ett helt annat stt. Jag minns nr jag 2011 var i denna pulserande huvudstad i samband med cykel-VM. Adamson och jag bodde p norra sidan och jobbade p sdra. Vi cyklade emellan och den respekt jag knde fr varandra i trafiken har jag sllan om ngon gng upplevt. Som cyklist mrkte man att man kunde vara trygg att man fick cykelvgen fr sig sjlv, att bilisterna vid korsningarna alltid stannade fr att slppa frbi cyklister. Det kndes nstan lite surre-alistiskt, men samtidigt vldigt njutningsfullt. Det var fr fem r sen. Utvecklingen fr cykelpendlandet fortstter. Idag cyklar runt 30% till sina jobb i Kpenhamn, mlet r tminstone 50%.

Gldjande nog fortstter cyklismen p alla fronter att ka ocks i Sverige. Vardags-, pendlings- och mo-tionscyklandet. Snart kan det bara inte enbart snackas om att utveckla infrastrukturen, det mste ocks hnda ordentliga saker. Snart kan man inte bara lgga smslantar p cyklingen och miljarder p bilismen. Snart r det fr mnga som har intresse av att anvnda cykeln som transport- och motionsmedel att man inte lngre kan ignorera det. Gldjande r ocks det faktum att det finns ngra skickliga krnikrer och debattrer som r p cyklisternas sida och som dagligen jobbar fr att cyklisterna ska kunna knna mer sedda och inte minst knna sig skrare i trafiken. Ocks inom politiken vxer antalet cykelintresserade, s det gller att ha tlamod. Men ocks att ta ansvar sjlva. Oftast r vi som gillar att cykla vldigt kritiska nr vi knner oss motarbetade, men vi r inte alla gnger s duktiga att sjlva cykla skert heller. Samtidigt som cyklandet kar, s passar mnga p att tvla frn hemmet till jobbet och tillbaks. Stll er exempelvis vid valfri korsning en morgon p ngon av Stockholms infartsleder fr cyklis-ter, s frstr ni vad jag menar. Vi mste brja med att sjlva respektera varandra och vriga trafikanter. D kan vi krva respekt tillbaka.

Avslutningsvis, att skriva denna krnika har inspi-rerat mig att frska cykelpendla igen. Skam den som ger sig.

signerat Roberto VacchituttoBICI

J

Ciao, Roberto

CYKLOPEDIN 2014 | 7

LEV LIVET P TV HJUL

Pendla, t rna, f rakta grejor e l ler bara ha kul och staj la b land dina vnner v i har cyklarna som ger dig trygghet och s j lvfrtroende. Al l t id med nordiskt anpassade kval i tetskomponenter och garant ier.

facebook.com/TrekBicycleSweden | t rekbikes.com

Cyklop_NordicLine.indd 1 01/04/16 14:40


HETT FETTSETT

NYTT

BEET IT Doping r skit. Dremot rdbetsjuice, som r det nya svarta nr det kommer till superduperen-ergi. Lite av naturens magi - Nitrit omvandlas i din kropp till kvveoxid och som hjlper dig att hushlla med syret, vilket d i sin tur rcker 3-4% lngre. 27 spnn fr 70 ml:s magicshot.

ETT DELIKAT MNE Vi knner inte till ngon cyklist som vill ha ont i rumpan. Rtt sadel och bra cykelbyxor r givetvis grundplten till trivsel i nmnd region. Och fr mnga r ven byxsalva ett mste och vi rekommenderar d topptestade Morgan Blue till nsta lngpass. Finns ven damspecifik salva - killar och tjejer har nmligen lite olika bakteriekultur dr nere. 160 kr.

TRAFIKPLANERING Eller kanske brist p... Bilden (som r lnad frn Internet av oknd fotograf) talar fr sig sjlv. Och s hr illa ser det ut p fler stllen n vad som r rimligt. Kan du tnka dig samma scenario om det var en bilvg?!

KLOCKREN Genom founding-sajten Kickstarter har den supercoola cykeldatorn Omata ftt se dagens ljus. En snygg, lttlst och retrodesignad analog display kompletteras med avancerad teknologi invndigt, bl.a. GPS. Vi hller tummarna fr att den under nsta r hittar till oss i Svedala.

OAKLEY SLPPER SIG Eller kanske snarare slpper ifrn sig, och vi pratar om nyheter. Den hr gngen r det Oakley EVZero som endast vger 22 gram - vrldens lttaste prestandaglajjor! Kommer in under vren, ven med Prizm-lins, och de kommer att kosta frn 1.650 kronor.


HETTNYTT

WAHOOS SENASTE Innovativa fretaget Wahoo slpper nu sin frsta GPS-dator: Elemnt. r som alla deras produkter mycket anvndar- och integrationsvnlig, plus att den har ngra helt nya smarta funktioner. Den kostar 3.790 kronor och du kan lsa och se mer om den p cykloteket.se.

THE EAGLE HAS LANDED S kommer d snart den frsta 12-delade komponentgruppen. Det r MTB-gruppen SRAM XX1 Eagle som r tnkt att, en gng fr alla, att skrota alla framvxlar. Utvxling frn 10 tnder till 50 tnder, d.v.s. 500% skillnad. Till 2017 lr vi f se de frsta Eagle-utrustade hojarna.

NDVNDIG OCH ONDIG FAKTA OM CYKLAR OCH ANNAT Den som cyklar till jobbet fr i genomsnitt 260 trningspass per r. Den som trnar p

gym fr i genomsnitt 40 pass per r.

Mnniskan har aldrig varit s stillasittande som idag. I Sverige sitter vi mest stilla i hela EU och p 20 r har svensken blivit 5 kilo tyngre.

Vardagscyklisten har 15% mindre sjukfrnvaro. Frtida ddlighet r 28% lgre bland vardagscyklister. Regelbunden cykling minskar risken fr: hjrtsjukdomar, benskrhet, diabetes (typ 2),

hgt blodtryck, brst- och tjocktarmscancer, parkinson och demens, milda depressioner, ngest och nedstmdhet.

1995 cyklade ungdomar 15-24 r nstan dubbelt s lngt som gruppen 40-65 r. Enligt mtningar 2014 r det gruppen 40-65 r som cyklar mest av alla i Sverige.

Flera vetenskapliga studier visar att vi blir lyckligare nr vi cyklar till jobbet. Sex kronor per kilometer r genomsnittskostnaden fr bil. D har man rknat in inkp,

gande, frskring, service och drift. Enligt samma utrkning r siffran fr en ny cykel 66 re.

2015 kade frsljningen av elcyklar med 70% i Sverige.

I samband med att Pekingborna skulle hem efter helgfirande i oktober 2015 intrffade det som klassas som tidernas vrsta bilk. Osannolika tio dagar tog det fr en del bilister ta sig hem. Bl.a. stod trafiken stundtals helt stilla mellan Hong Kong och Peking, en strcka p ca. 200 mil.

Snittfarten fr bil i Peking rknas om ngra r vara 15 km/h. Vad har du fr snittfart till jobbet p cykel?

Smarta! Inte s smarta...

TREK DOMANE SLR Teknikerna p Trek verkar inte direkt vara ngra latmaskar. Fr nu, mitt i ssongsupptak-ten, kommer nya Domane SLR. Dr har man utvecklat det vibrationsdmpande IsoSpeed-lnkaget, som de nu har lyckats klmma in i ramens styrhuvud. Samtidigt har lnkaget i sadelrret blivit stllbart och hojen mer integrationsvnlig fr ny elektronik. Utlovad kontroll, komfort och prestanda. Trek Domane SLR Disc 49.990 kr.

VRA KUNDER R SMARTARE I vr kundunderskning i vintras svarade 90% av vra kunder att man alltid anvnder hjlm nr man cyklar. 2014 var riksgenomsnittet 37%, vilket tyder p att Cyklotekets kunder r mycket smartare. Av de som svarade att de inte anvnder hjlm, var vanligaste svaret: Jag anser att jag inte behver ngon hjlm. Hmmmmmm....


Cykloteket_215x280_mos.indd 1 2016-04-04 14:07

HETT FETTSETT

NYTT

SKIVBROMSDEBATTEN Skivbromsens vara eller inte vara p landsvgscyklar har varit p tapeten under en tid. UCI har gett dispens och nyligen under Flandern Runt krde fr frsta gngen ett helt Pro Tour-team med skivbromsar. Vi gissar att ganska snart, kommer det vara mer regel n undantag, att vi fr se skivbromsade hojar p de stora landsvgsloppen.

SLIPPA STRIPPA Vi vlkomnar nya Specialized Roubaix cykelbyxa fr tjejer. Ytterligare en hngselbyxa med smidig ppning i ryggen, vilket d underlttar nr det r dags fr toabesk. Smart och lttanvnt magnetfste fr hngslena p ryggen. 990 kr

VATTENTT VSKA Vi har ett gng pendlarvnliga vskor i olika utfranden - stora som sm. Kanske bst i klassen r Vaude Augsburg. Vattentt, gott om utrymmen och fack med plats fr bl.a. laptop och bandytermos. Sitter stabilt p cykeln med hjlp av ett pakethllarfste, som du enkelt kan ta bort och d funkar den ven som axelremsvska. Din fr endast 1.290 kr.

BIKES VS CARS 2015 gjorde regisren och filmmakaren Fredrik Gerttens en dokumentrfilm som skildrar en global kris dr all yta i stderna r slukade av bilar och ett stndigt vxande, smut-sigt, bullrande trafikkaos. Filmen visades p SVT i november 2015 och finns ven att se till 13 maj p SVT-play.

25 mm 23 mm 28 mm

THIS ONE RUNS ON FAT AND SAVES YOU MONEY

THESE ONES RUNS ON MONEY AND MAKES

YOU FATBRETT R FETT Det r inte bara p MTB:s som dcken blir bredare. Den gamla normen med 23 mm breda dck p racerhojar brjar nu mer och mer att stllas p skam. De flesta proffsen kr idag p minst 25 mm, och vi lagerfr flera tvlings-dck upp till 28 mm. Den lilla viktkningen kompenseras av mer komfort, bttre rull och vghllning, samt bttre punkteringsskydd.

CYKLOPEDIN 2014 | 11

Cykloteket_215x280_mos.indd 1 2016-04-04 14:07


Tjnsterna r inte helt unika i den svenska stadsbilden.

Men fortfarande r det mnga som vrider p huvudet nr

dom ser lagens lnga arm p cykel. Vi har trffat tv av

pionjrerna fr den cyklande polisen i Stockholm.

Mt Fredrik Hellgren och Krister Drakeklint.

BLLJUS

p tv hjul

Text och foto: Niclas Sjgren


Vi trffas p Mariatorget, Sdermalm. Vdret r en sn dr vertydlig vrkftsmll. Visst, det r den ljusa rstiden men nederbrden och tempera-turen skvallrar om att Stockholm de facto r en stad i norra Europa, inte jttelngt frn polcirkeln. Det handlar fortfarande om rtt rejla kldpro-cedurer med lngbent och handskar om du vill cykla, inte minst fr uniformerad polis p cykel. Nr jag knallar fram till Fredrik Hellgren och Krister Drakeklint str dom och pratar med en man i lparoutfit som stannat till fr att tjitttjatta. Nr vi gr frbi busshllplatsen vid Hornsgatan hejar en ldre man glatt och slnger upp ett par positiva omdmen om det hr med poliser som cyklar. Och nr vi gr vidare mot kafet i hrnet St Paulsgatan och Swedenborgsgatan stannar ytter-ligare en medborgare till fr att heja. Kort sagt, det r ganska tydligt att kontaken med allmnheten blir mer sjlvklar nr uniformerad polis sitter p en cykel istllet fr i en bil. Fredrik och Krister, som bda jobbat mer n 20 r som poliser menar att en cyklande polis har flera frdelar jmfrt med bilburna.

De flesta tycker att det r enklare att ta kontakt med oss. Man knner inte att man str p samma stt som nr man ska knacka p en bil. Och vi r ju till fr att bli strda, om vi nu inte hller p med ngot ingripande sklart. Dessutom r vi snabbare att ingripa n nr vi kommer med bil. Cykeln gr vi oss av med s hr (knpper med fingrarna) medan bilen mste parkeras, stnga av motorn, ta ur nyckeln, kliva ur och lsa. Man kan brja jobba direkt nr vi kommer p plats. Det behver ju inte bara vara att man jagat nn. Dessutom har vi i och med cykeln alltid ett skydd med oss. Och s r vi ofta mycket snabbare n bilarna i stan eftersom vi kan vlja andra vgar. Nackdelarna r vl vdret och att vi r oskyddade. Det ska man inte glmma. sger Fredrik.

Vi gr in p kafet. Alla dricker givetvis snut-kaffe (allts det som numera kanske betraktas som lite gammaldags: bryggkaffe). ven hr p kafet r allmnheten p hugget. En kafbeskare till och med gr fram till bordet och hejar lite vl spooky p Fredrik, som om dom knde varandra vldigt vl. I polisradion som Krister har pslagen med lg volym knastrar information om morgonens bombdd i Belgien. Beredskapen r inte hjd fr Stockholms del men visst r alla lite speciellt frberedda en sdan dag. Krister och Fredrik berttar att det finns en uttalad policy att polisen ska komma nrmare medborgarna. Dels genom fotpatrullerande poliser, dels genom cyklande poliser. Men prioriteringen r glasklar. Det finns inga egna dedikerade tjnster som cyklande polis p heltid. Idag finns det 45 utbildade cykelpoliser. Ytterligare 48 ska utbildas i r.

Men de hr poliserna ska frmst jobba med radiobilsverksamhet och bevakning. Till exem-pel om det intrffar ngot som i Belgien. Att ha poliser p cykel och synlighetsambitionen kommer lngre ner p priolistan. Det r frst efter att vi gjort det vi har p mstelistan som vi kan f ut cyklande poliser. Och d gller det att vi har utbil-dat folk. Vi ska dessutom jobba tv och tv.

Tyvrr r det r lite fre och efter Bataclan, bombdden i Paris i hstas, med det hr. Fre kunde vi lttare komma ut p cykel, fyra fem dagar i veckan kanske. Men efter r det mer spo-radiskt, sger Krister.

Som cyklande polis handlar det om flera olika uppdrag. Att se till att trafikreglerna fljs r bara ett. Hr kan man ltt inse att en cyklande polis lttare kan stta sig in cyklisters vedermdor. Dlig skyltning, farliga passager, smarta frbt-tringar i cykelinfrastruktur.

Vi r ju inte bara ute efter att stta dit cyklis-ter. Vi vill frmja cyklandet. Vi r sjlva cyklister. Jag (Krister) cyklar ofta ett par mil om dagen till och frn jobbet och Fredrik cyklar nio kilo-meter varje dag enkel vg till jobbet. Vi stoppar sjlvklart bilister ocks som gr fel. Vi stoppade nyligen en som skulle kra upp mot Slussen frn Gamla stan, dr man inte fr kra. Annars r det att f bort bilar som str i cykelkrfltet det vanligaste.

Vi r ocks med i en remissgrupp som exem-pelvis ska titta p ett 100-tal enkelriktade gator och om dom kan ppnas fr cykling, som det r i till exempel Kpenhamn. Vi har varit ute och kol-lat, dels var det r mjligt med tanke p vgbredd, dels hur cykelfldet gr. Man skulle i s fall ta bort enkelriktningen och stta dit en fordonstrafik frbjuden-skylt istllet (mot bilarnas frdriktning).

Sen gller det att f bilisterna att frst det hr. Att dom inte ska prejas, sger Fredrik.

I Stockholm har under senare r allt fler cyklis-ter p gatorna skapat en viss polarisering. De mest militanta cykelhatarna ser cyklister som djvulens sndebud och har till och med skapat grupper p Facebook dr man raljerande pratar om hur man bst ska kunna meja ner inte minst medel-lders mn i lycra. Cyklisternas mest fanatiska fresprkare ser det mer som att cyklisterna, tack vare att de gr miljn renare, sig sjlva friskare och trafiken i storstad sknare har ett s starkt moraliskt vertag att de i princip kan gra vad som helst. Nr det gller att bryta mot lagen verkar dock de som sitter i bil ha ungefr lika rymlig moral som de som sitter p cykel. Hrdrar man det ur ett cykelperspektiv kan man sga att bilister r notoriska fartsyndare med taskig empati och cyklister har smre disciplin vid rdljus och stoppskyltar. Polisen ser givetvis ngot mer objek-tivt p saken.

Cyklisterna r ju precis som bilisterna gontjnare. Sen r inte alla s uppmrksamma heller. Vi kan st vid ett rdlyse och man tycker att vi syns ganska bra i dom hr gula polisvstarna, nd kr en del bara frbi. En del sitter till och med och pillar med telefonen nr dom cyklar, sger Krister.

Om man frgar en cyklist, dom flesta har ju krkort, om dom brukar kra mot rtt ven med bilen, s brukar det bli en tankepaus.

Men oavsett att cyklister aldrig kr ihjl bilister s vill Fredik betona att med fler cyklister fljer ett strre ansvar. Den som cyklar r ju oskyddad. S ven om man har rtt, i lagens striktaste mening, mste man vara uppmrksam p vad som hnder runt omkring en.

Man kan inte alltid skylla ifrn sig. Att peka !

Cyklarna r av mrket Santos med alu-miniumram och har anvnts av hollndska polisen i 15 r. Flgbromsarna r hydrauliska. 11-vxlade Shimano Alfine-nav. Konstruk-tionen tl en hel del vld. Vikten ligger p cir-ka 13 kilo. Till detta kommer cirka 10 kilo att bra p kroppen (skyddsvst, pistol, batong, blte med mera) och ytterligare ngra kilon p cykeln (verktyg, gps, radio). P vintern har man dubbdck. ven p Hornsgatan. Skulle man prata bilsprk skulle den hr cykeln vara en motsvarighet till en vanlig Volvo, sger Fredrik.

!Fredrik och Kristers tre frslag fr att gra Stockholm till en bttre cykelstad.

1. Gr ngot vettigt av cykelmiljarden. Det finns lsningar utomlands, det r bara att se sig omkring.

2. Ta hnsyn det gller alla trafikanter. Se trafiken som ett system.

3. Lt nd g fre rtt. Ha verseende med varandras misstag. Frlt varandra. Alla kan ha en dlig dag, det mste man ha ver-seende med. Man fr vja fr folk ibland.


finger t alla andra nr det gller det gemensamma trafikutrymmet funkar inte. Cyklisterna har precis lika stort ansvar, cyklisterna har inget frikort ven om dom anser att dom inte orsakar lika stor skada om dom gr fel som en bilist kan orsaka om han gr fel. Det hr inte till saken, man mste gra rtt fr sig eller tminstone gra rtt, sger Fredrik.

Om vi ska frmja cykling tror jag vi gr det bst genom att ta de cyklister som inte skter sig.

Fredrik och Krister har varit tv av de drivande nr det gller att skapa utrymme fr cyklande poliser i Stockholm. Utbildningen har skett bland annat i Amsterdam. Och nr man pratar cykling i Amsterdam fr bda ngot vtt i gonvrn. Att vi har massor att lra av hollndare, danskar, italienare och spanjorer rder det ingen tvekan

om. Tempo, disciplin, att ge tecken, visa hnsyn, i princip allt r vriga europer verlgsna p. Jag undrar frsynt om det finns ngot som vi stock-holmare kunde lra vra cyklande vnner i till exempel Amsterdam. D skrattar de bda fikande konstaplarna rtt.

Det r svrt att hitta verhuvudtaget ngot som helst bra jmfrt med till exempel Am-sterdam. Annat n att vi har framtiden fr oss. Hollndarna har ju hllit p med cyklande poliser i 15 r.

Efter en lng paus fyller Fredrik i: Man skulle kunna nmna sopsaltarna som

man kr i frorterna, att man sopar cykelvgarna och saltar, det vet jag inte om det finns p s mn-ga andra stllen. Men visst r det en stor skillnad. Kpenhamn och Amsterdam r som en helt annan

vrld. Man delar trafikutrymmet bttre.Vart r vi p vg hr i Stockholm d? Det finns uppenbarligen en hg politisk

ambition fr cyklismen. Men dr r kunskaps-nivn rtt lg nr det gller att slutfra den idn. Se p cykelmiljarden* till exempel. Cheferna sitter p sitt vningsplan och funderar ut nt men nr detta ntt ner i hierarkin s r det som viskleken, det kommer ut nt helt annat n det man frst sa. Omlggningen vid Slussen till exempel. Dr har vi pratat med projektledarna och sen nr man gr ut och kollar hur det verkligen blev s blev det inte som det var tnkt. D mste man g tillbaka till entreprenren och sga att nu blev det inte s hr och han ja men jag lejde en kille till att gra det si eller s. Det krvs bde bttre styrning och bttre uppfljning hur man anlgger trafikplan-erna. Istllet fr att uppfinna hjulet varje gng kan man titta p hur man gjort i Kpenhamn och Amsterdam. Att verkligen titta p proffsen, sger Krister medan han hller upp ptr till oss.

!*Cykelmiljarden kallas den satsning som innebr att Stockholms stad kommer att satsa sammanlagt en miljard kronor fram till 2018 fr att bygga ut infrastrukturen fr cykling i Stockholm. Genom cykelmiljarden genomfrs den s kallade cykelplanen och cykeln som transportmedel att prioriteras upp vsentligt. Cykelleder som binder ihop stadens olika delar och cykelstrken mel-lan kommunerna utgr ryggraden i denna satsning. Stockholm rustas fr att mta en kraftig kning av antalet cyklister de kom-mande ren.

Prislista fr att cykla fel (kronor)Cykla mot rtt ljus 1500Lta bli att lyda polisens anvisning 1000Inte stanna vid stopplikt 1000Inte iaktta vjningsplikt 1000

Cykling i mrker:Strlkastare saknas/ur funktion/bristfllig 500Baklyktan saknas/ur funktion/bristfllig 500Reflexer saknas/bristflliga 500Utan tnd belysning 500

Ringklocka saknas/ur funktion 500Cykla p fel vgbana (till exempel p gngbana/trottoar) 500Cykla p vg med Frbud mot motorfordonstrafik 500Cykla p vg med Frbud mot infart 500Cykla mot enkelriktat 500Otilltet antal passagerare (skjutsning) Svl frare som passagerare 500Inte vja fr gende vid obevakat vergngstlle 1500Cykla ver sprromrde/sprrlinje 800Lta bli att se till att passagerare under 15 r har cykelhjlm 500Inte ge tecken (till exempel vid svng/krfltsbyte) 500

Antal godknda ordningsbotsfrelgganden i Stockholms stad 2013:Ingen belysning, strlkastare saknas, cykel: 1038 stEj iakttagit stopplikt, cykel/moped: 833 stFrt fordon mot rtt ljus, cykel/moped: 954 st

Klla Polisen.se

!I Stockholm finns det omkring 80 mil cykelbanor och cykelflt.


Energize your lifestyle shimano-steps.com

LIFECYCLE

SHIMANO STEPS. DET INTELLIGENTA, TYSTA OCH ENKLA E-CYKELSYSTEMETEtt system med komponenter som tillfredsstller dina behov, aldrig sviker dig och hjlper dig att prestera

nnu bttre. Det r nyckeln. Omdefiniera dina grnser med SHIMANO STEPS och f en ny aptit p livet.

P E-CYKELN TAR JAG MIG TILL ALLA STADENS HRN.

david martin

NU MED AUTOMATISK

VXLING

SHI150906_Steps Ad_Commuter_215x280_SE.indd 1 2016-03-31 16:51:18


r cykelpendlingen en fluga? Enligt media s rder det just nu en cykelboom i vrt rike och antalet jobbpendlande cyklister i vr huvudstad kar markant frn r till r. S ja, sett ur det perspektivet r det sant. ven om sjlva boomen i s fall startade redan fr sex-sju r sedan. Och i en stad med akut vxtvrk r det inte s konstigt att cykeln mnga gnger blir det bsta alternativet, ven fr personer som inte kategoriserar sig sjlva som cyklister. Bilar fyller ut vra vgar och trafiken r ibland ett skmt. De kommunala frdmedelena finns dr, men utbyggnadstakten hnger inte med inflyttningstakten. Fr mnga r idag samtalsm-net hur man tar sig till jobbet lika naturligt som att prata om vdret. Naturligtvis r det fler faktorer som samverkar, men de tidigare starkaste argu-menten som; hlsa, milj och ekonomi, har nu ftt sllskap med TID. Mnga som brjar ta cykeln till

jobbet blir verraskade av att det faktiskt inte tog s lng tid att cykla dit. Och i bakhuvudet vet man ju att man fr allt det dr andra p kpet.

Som cykelhandlare kan vi glatt konstatera att pendlingscyklismen fortstter att ka, men det r emellant trngt p vra pendlingsstrk. Inte heller hr hnger infrastrukturen riktigt med, ven om planer finns fr fler och bttre cykelbanor. Bilister, gngare och cyklister mste helt enkelt samsas nr det r trngt. Ta det lugnt alla som cyklar r nd hjltar!

De flesta som brjar med att cykelpendla anvnder sig av cyklar frn vr kategori Urban. Samlingsnamnet p flera olika cykeltyper och modeller, som alla har sitt breda anvndningsom-rde som gemensam nmnare. Fr att hitta helt rtt bland modellerna gller det att ta reda p hur du ska anvnda din cykel och vad du prioriterar.

Ska den vara ltt och snabb fr att vara lmplig att trna med? Eller ska den vara robust och klara av barnstol eller vskor? Kanske du vill ha en modell fr att smidigt och komfortabelt kunna cykla p stigar och grusvgar? Det kan ocks vara andra, nog s viktiga detaljer, som r hgsta prioritet fr dig; skrmar och pakethllare, inkapslade vxlar, en viss sittstllning. Eller s vill du kanske ha en cykel som r s allround som mjligt?

Sporthybrider r cyklar som r designade att cykla fort med, nstan som en racer fast med rakt styre. Vr populraste och fortfarande en vxande kategori med praktiska cyklar som du ocks kan trna p. Cyklarna r rena och sportiga men samtidigt har du mjlighet att montera dit en barnstol eller skrmar, fr att gra cykeln mer praktisk till vardags.

URBAN

kra cyklar med mnga namn...

TREKKINGHYBRIDERGRAVELBIKESTANDARD

Foto

: Spe

cial

ized


NEUTRALBra position fr sportiga vardagscyklister eller om du vill f motion p din cykel. Hr blir det lttare att ka pedalfrekvensen

KOMFORTEn komfortabel sittstllning som ger dig bra verblick i trafiken, plus att du kan ta i lite i uppfrsbackar.

UPPRTTNr komfort r viktigare n fart. Mycket behaglig sittstllning ven om den inte r mest krafteffektiv.

SPORTIGEn sportig sittstllning dr du bttre nyttjar stora muskelgrupper och d blir mer krafteffektiv samtidigt som du fr mindre luftmotstnd.

SITTSTLLNINGSittstllningen r A och O fr att du ska trivas

p din nya cykel eller inte. Det r ju en stor skill-nad om du vill ha en cykel att promenadcykla med ngon gng d och d, mot att om du vill passa p att hinna genomfra ett trningspass p vg till jobbet!

Vi livnr oss p att slja cyklar och fr att fortstta med det fr vi inte fuska. Mlsttningen r att alla kunder ska g frn Cykloteket med rtt cykel, och d krvs det att vi tillsammans med dig som kund ser p hur du sitter p cykeln och stller adekvata fljdfrgor. P s vis hittar vi rtt typ av cykel efter det kan vi brja prata om utseende, utrustning, vxlar, pris, vikt etc.

STORLEKSGUIDEI kategorin Urban/Standard r det inte alltid

man har full valmjlighet nr det kommer till ramhjd. Vissa standardcyklar kommer bara i en storlek, vissa modeller anges storlek i S-XL och andra i centimeter. Men var inte orolig, r du osker hjlper vi frsts till att prova ut rtt storlek till dig.

48 cm 160 - 169 cm50 cm 167 - 174 cm52 cm 172 - 177 cm54 cm 175 - 182 cm 56 cm 180 - 187 cm58 cm 185 - 190 cm60 cm 188 - 195 cm63 cm 193 - 200 cm

S 155-174 cmM 170-183 cmL 177-190 cmXL 187-200 cm

Trekking r robustare modeller som hmtat inspiration frn mountainbikes. Med sina grvre ramar, mnstrade dck och dmpade framgafflar r de mycket lmpliga fr dig som grna cyklar p grusvgar. Trekkingcyklarna har lite mer upprtt sittstllning, som tillsammans med den dmpade framgaffel, ger mer komfort.

Pkldda hybrider eller standard-hybrid. En cykel som ser ut som en standard-cykel, med skrmar och pakethllare, men r utrustad med utanpliggande vxlar fr att rulla bttre. Har oftast lite mer upprtt och kom-fortabel sittstllning och blir en mycket praktisk brukscykel. Finns modeller med bl.a. dmpade framgafflar, integrerad belysning och andra fina funktioner.

Tjej r ett eget sortiment. Vi har ett antal tjejspecifika cyklar i Urban-sortimentet. r ju egentligen helt vanliga hojar men med ngra avgrande anpassningar till den kvinnliga anato-min. Tjejer har, i proportionerlig jmfrelse med killar, lngre ben men kortare ryggar och armar. S fr att slippa ligga ver cykeln r tjejcyklarna lite kortare - vilket d ger en normal sittstllning. Finns ocks ngra modeller med det klassiska lga insteget. Observera att mnga tjejer sitter bra p vanliga hybridcyklar (fr killar) och d funkar en sdan utmrkt, och ven omvnt frsts.

Gravel Bike r frvisso cyklar med bocksty-ren och d egentligen inte med i Urban-kategor-in. Men de sljs och anvnds till strsta delen av just cykelpendlare. En Gravel Bike (grusvgsrac-er) r fr den som lskar att cykla men inte vill vara bunden till endast slt asfalt. Robusta och tliga cyklar med skivbromsar, som ocks visar sig vara perfekta att pendla till jobbet med. Framfr allt fr den som har en bit dit, att d kunna inte-grera ett trningspass med sin till-jobbet-resa.

Standard r klassikern i sllskapet. Cyklar med fotbroms helt enkelt. Kanske ngot tyngre cyklar, men dremot eleganta cyklar med mycket komfort, driftskerhet och kvalitet. Funkar ut-mrkt att pendla p om strckan inte r fr lng. Se standardcyklar p sidorna 46-48.

Elcyklar har en liten elmotor som ger dig extra fart. Mycket trivsamt att susa fram med en knsla av vinden i ryggen och stndigt lite nerfrsbacke. Sklen till att vlja en elhoj kan vara flera. Men sett till investeringen ska man i frsta hand se en elcykel som ett frdmedel och d jmfra kostnaderna och upplevelsen med; bil, moped, buss etc. Se vra elcyklar p sidorna 62-63.

VRA VANLIGASTE PENDLARTYPER En del mnniskor gillar fgelskdning. En del sysslar med plane-spoting. Vi gillar att spana in olika cykelpendlartyper. Tidigt p morgonen och senare p eftermiddagen kan man skda dem i horder, d de gemensamt frflyttar sig i stora klungor lngs cykel-strken in mot Stockholm City. De rr sig i ett organiserat kaos bland andra trafikanter, med fullt fokus att undvika sammansttningar med varandra. En del har brttom, andra tar det lite lugnare. Oftast ifrda skyddande hjlm p huvudet. Gemensamma drag r en stor frihetsknsla och ett leende p lpparna. Oavsett art gillar vi alla, svl promenadcyklister som memils (medellders mn i lycra). Mt vra vanligaste pend-lartyper p sidan 18-21 och lt dig inspireras till att bli som en av dem.


Nina bor i Hammarby Sjstad och jobbar mitt i stan vid Kungs-trdgrden. De cirka fem kilometerna cyklar hon s ofta vdret tillter p en sjuvxlad Skeppshult standardcykel. Det gr ganska snabbt att cykla dit och Nina tycker inte det behver g s vrst mycket snabbare heller. Hon gillar att sitta sknt och ta cyklingen i ett behagligt tempo och frska njuta en smula istllet fr att stressa. Eftersom Nina inte har ngot behov av att duscha nr hon kommer till jobbet, s har hon heller ingen direkt cykelutstyrsel. Vanliga klder gr bra, kanske en jacka som tl lite vind, och s en snygg cykelhjlm s klart. Cyklar runt 100-150 mil per r.


Manuel r sllskapets mest inbitne cyklist, han cyklar som trning och han tar cykeln vart n han ska oavsett vder. Han bor i Barkarby och jobbar p byggen, s frdvgen ndras vartefter var pgende jobb befinner sig. Men oftast handlar det om att ta sig int stan. Manuel cyklar p en Specialized Crux cyclocross, som han valde fr att den r snabb, bekvm och tl pendlingscykling i skiftande frhllanden. Knslan nr man kommer in p jobbet efter ett trningspass r svrslagen, bsta sttet att starta dagen. Det r ven vldigt bra stt att f in sin trning i vardagens alla andra msten. Rekommenderar pendling till alla. Han har under de senaste ren lrt sig uppskatta cykelspecifik utrustning Det funkar s mycket bttre med rtt klder. En riktig hjdare r min nya Windstopperjacka, Gore Phantom med avtagbara rmar, som gr det ltt att anpassa kldseln efter behov. Cyklar 400-500 mil per r.


Emil bor i Nacka och jobbar vid Grdet och har strax ver en mil till jobbet. Ingen bilvnlig strcka, det gr vl an att ka kommunalt, men helst av allt cyklar jag, sger Emil. Problemet tidigare var vl att ibland hopade sig urskterna; dagishmtning, dliga duschmjligheter, och det blev ingen cykling. Men med elhojen kan jag cykla riktigt snabbt vid behov, eller s kan jag minska motorstyrkan och istllet f lite bra motion. Den tar ju ut den dr sista biten av latmask i en ocks. Emil frsker att vara miljvnlig och ser sitt kp av elcykel som ett frdmedel att stlla mot; bil, buss eller moped. Han vljer klder efter vder och efter hur mycket han vill ta i fr dagen. Cyklar 200-250 mil per r.


I Tby bor Jenny som representerar vr van-ligaste pendlarcyklist, d.v.s. hon bor i frorten och pendlar in till jobbet. I Jennys fall ligger jobbet i Frihamnen, och hon tar sig dit p en ltt och snabb hybridcykel. Jenny frsker hlla igng med sin trning, men det r inte alltid det lttaste med ett snvt vardagspussel som ska g ihop. P vintern blir det pass p Friskis & Svettis och emellant ngon lprunda, men det r den vardagliga cykelpendlingen som r basen i Jennys trning. Ibland r jag pigg och tar mina 16 km till jobbet som ett trningspass. Medan vissa dagar tar jag det lugnare och cykeln blir mer ett trans-portmedel men jag fr i alla fall motion. Jenny ville ha en snabb och mngsidig cykel

och sger att den nya hybridcykeln frn Spe-cialized har gett cyklingen ett stort lyft.

Cyklar i trningsklder Sknast och mest praktiskt, sger Jenny. Cyklar

350-450 mil per r.


SPORT

SPECIALIZED SIRRUS ELITE DISC Krt barn har mnga namn, men just sportiga hybridcyklar borde kanske heta Sirrusklas-sen!?! Snabba Sirrus, med sin breda repertoar, r nu den urbana pendlarcykeln nummer ett i vrt avlnga land. Nu med ny ram med bl.a. flackare sadelrr vilket ger mer komfort och bttre ergonomi, samtidigt som den r tillrckligt lng fr att ge den dr sportiga och snabba upplevelsen. Har kolfibergaffel fram, hydrauliska skivbromsar, samt ltta hjul. En modern hybrid som funkar lysande till rdljusracing i innerstadsmiljer samtidigt som den r det bsta valet fr pendlaren som sker motion p sin vg till och frn jobbet. Kontaktpunkterna med cyklisten, i det hr fallet handtag och sadel, r utrustade med Specializeds ergonomiskt utformade Body Geometry-produkter. Skrmar, pakethllare, barnstol? - inga problem!PRIS: 8.990 KR

SPECIALIZED SIRRUS COMP DISC Populra Sirrus Comp r, i jmfrelse med lillebror Elite, utrustad med finare komponenter, vas-sare hjul samt med barends. Perfekta valet fr dig som cyklar mycket och drfr har lite hgre krav p komponentvalen.PRIS: 11.990 KR

SPECIALIZED SIRRUS ELITE CARBON DISC I vrt storsljande Sirrus-sortiment finns det ocks modellerna du helst vill ha - de med kolfiberram. Gr snabba Sirrus nnu lttare och nnu snabbare (..typiskt va, att den ska vara s jkla snygg ocks!?). Den nya kolfiberramen r dessutom specifikt utvecklad fr just hybridcykel. Annars brukar man ta en racerram och slnga p ett rakt styre, vilket inte riktigt ger samma balans. En hoj som besegrar trafiken i inner-stadsmiljer samtidigt som den r grym att cykla lngre mo-tions- eller pendlingspass med. Allround hoj som frmodligen r bland det snabbaste du kan hitta med ett rakt styre. PRIS: 13.990 KR

SPECIALIZED SIRRUS EXPERT CARBON DISC Hr har vi d modellen fr dig som vill g All in i ditt val av hybridhoj. Utskt kolfiberram med kolfiber ven i sadelstolpe och framgaffel, utrustad med driftskra komponenter och riktigt schyssta hjul.PRIS: 17.990 KR

1 0 0 % W AT E R P R O O F S O C K S , H AT S & G L O V E S

S E A L S K I N Z . C O M

W e n a a s N o r d i c A S : i n f o @ w s f . s e

S E A L S K I N ZH A LOOV E R S H O EA W O R L D F I R S T

GRAVEL

TREK 720Hr har vi ytterligare en s.k. Gravel Bike som poppar upp i sortimentet. Vi bockar och bugar dmjukt. Det verkar som att utbudet inte kan bli stort nog fr den nya Gravel-trenden frn Amerikat, som visar sig ha skapat cyklar som r 100% perfekta fr oss storstadssvenskar som vill ha en om och svrstoppad landsvgscykel med skivbromsar. Str i frsta hand i butik fr den som vill baka ihop sin jobbpendling med trning, d.v.s. DU som lser detta. r ven utrustad med fsten fr pakethllare och skrmar, s den r precis lika perfekt som lngmilare och touringhoj. Nu sitter det p ett par praktiska och ganska coola drybag-vskor, s den r ju redan nu startklar fr lite lyxigare kreditkorts-touring (VADD!...slpa p tlt?). Har en fin aluminiumram utrustad med plitliga 105-komponenter, framgaffel i kolfiber och de nya smarta TRP skivbromsarna. Ramen r ocks frberedd fr DouTrap S (Bluetooth-sensor) och under styrlindan sitter det dmpande gel.PRIS: 16.990 KR

SPECIALIZED DIVERGE ELITEHr r den! Vr tippade storsljare infr 2016 - Diverge Elite. Nr Diverge-cyklarna kom ifjol small det nmligen bara till, och hux-flux var en helt ny kategori fdd: Gravel Bike. Otroligt mngsidiga landsvgscyklar som ocks visar sig passa oss svenska motionspendlare helt per-fekt. Strst i segmentet r Specialized med sina Diverge-cyklar. Grym hoj det r viktigare att du kommer fram i ur och skur, oavsett underlag, n att du kommer fram aerodynamiskt korrekt. En hoj som r robust som en cyclocross, men r mer lik en racer i geometri och utvxling. Utrustad med skivbromsar och har rum fr bredare dck, ven dubbdck fr plats, samt frberedd fr skrmar och pakethllare. Just Diverge Elite har blivit begvad med den finare Smartweld-ramen och modellen kapar d en hel del vikt. Se fler Diverge-modeller p vr hemsida. PRIS: 14.990 KR


SPECIALIZED DOLCE EVO Efter fjolrets braksucc med Diverge-cyklarna s tar Specialized fram en tjejspecifik modell; Dolce Evo, som vi naturligtvis lyfter in i sortimentet. En s kallad Gravel Bike - otroligt mng-sidiga landsvgscyklar som ocks visar sig passa oss svenska motionspendlare helt perfekt. Just Dolce Evo har den finare Smartweld-ramen och modellen kapar d en hel del vikt och fr en snabbare knsla. Med kolfibergaffel och Zertz-zoner tar man bort udden av smvibrationer och komforten r p topp. Tjejspecifika delar i styre, sadel och geometri. Har dessutom plitlig och komplett utrustning som; Shimano Tiagra-komponenter, skivbromsar med hydraulik i bromsoket, plus tre flaskstll, multiverktyg och en smart frvaringsburk.PRIS: 15.490 KR

TJEJSCOTT SUB SPORT 20 SUB Sport r en sportig trekkingcykel som str redo fr alla typer av cykelturer - lnga och korta, p asfalt eller grusvg. En minst sagt vlutrustad hybridcykel med bl.a. egenutveck-lade skrmar och pakethllare. Belysningen fram och bak drivs av en dynamo i framnavet - supersmidigt! Justerbar styrstam lter dig f en sittstllning som passar just dig. Frutom plitliga Shimano-vxlar r den utrustad med lyxig sadel, kraftigt std, fina reflexdck, lsbar framdmpare, samt med ett roterande kedjeskydd. PRIS: 10.490 KR

SPECIALIZED VITA COMP DISCVita Comp var ifjol en av vra mest efterfrgade modeller; ntligen en tjejhybrid med pre-standa, var ett allmnt omdme. Som en Sirrus Comp, fast med tjejspecifika anpassningar i ram och vissa komponenter. Vitas ltta och rappa ram r lite kortare n Sirrus fr att om man r tjej med normala proportioner inte ska behva ligga som ett streck ver cykeln (Mn har vanligtvis fula lnga armar och lng ful rygg, vilket gr att dom stackarna behver stora fula cyklar.). Utrustad med plitliga komponenter, snabba hjul och hydrauliska skivbromsar frn Shimano. Kontaktpunkterna med cyklisten r utrustade med ergonomiskt utformade delar. En modern hybrid som funkar lysande till rdljusracing i innerstadsmiljer samtidigt som den r perfekt fr pendlaren som sker motion p sin vg till och frn jobbet. Skrmar, pakethllare, barnstol? - inga problem!PRIS: 11.990 KR

SCOTT SUB CROSS 30 SOLUTION Hr har vi en stilren SUB Cross med tjejspecifik solution-ram. En modell som oavsett underlag tar dig dit du vill. SUB Cross r ocks vra hybridcyklar med den bredaste repertoaren; grusvgar, motion, cykelsemester eller vardagspendling - inga problem! Den dmpade framgaffeln (lsbar) ger kad komfort samt bttre vghllning p smre underlag. Du fr, till en verkomlig prislapp, hg funktion och plitlig driftskerhet. Gr naturligtvis att utrusta med skrmar, pakethllare mm.PRIS: 8.990 KR


TREKKING

SCOTT SUB CROSS 20 Den stiliga SUB Cross 20, r i jmfrelse med Cross 30, utrustad med finare kompo-nenter som lmpar sig fr dig som cyklar riktigt mycket och kanske under vinter-halvret. Har dessutom ett LockOut-reglage p styret som gr det busenkelt att lsa/lsa upp gaffeln vid behov. Gr att utrusta med skrmar och pakethllare.PRIS: 10.990 KR

SCOTT SUB CROSS 30 SUB Cross r snygga frscha hojar som oavsett underlag tar dig dit du vill. r ocks hybrid-cyklar med en bred repertoar; grusvgar, motion, cykelsemester eller vardagspendling - inga problem! Den dmpade framgaffeln ger kad komfort samt bttre vghllning p smre underlag, gr att lsa i sega motlut. r ven lite snllare i geometrin och ger d mer upprtt och komfortabel sittstllning. Den stiliga SUB Cross 30, som till en verkomlig prislapp, ger dig hg funktion och plitlig driftskerhet. PRIS: 8.990 KR

SPECIALIZED ARIEL (DAM)/CROSSTRAIL SPORT DISC Ariel/Crosstrail r perfekt fr dig som sker en hybridcykel som ocks ska klara av lite smre underlag. Till skillnad frn de lite rejsigare modellerna, typ Sirrus, har Ariel/Crosstrail dmpad framgaffel och lite bredare dck, vilket ger mer komfort plus att den galant klarar t.ex. grusvgar. r ocks lite mer komfortabel i sittstllningen. Dmparen kan du lsa fr att undvika svampeffekt nr du r i lnga uppfrsbackar. Allts; en prisvrd och snygg hoj med brett anvndningsomrde! Skrmar, pakethllare, barnstol? - inga problem!PRIS: 6.990 KR

Foto: SCOTT/Simon Ricklin


PKLTT

SCOTT SUB SPEED 10 Snabb pendlarhoj med evighetsknsla! Populra SUB 10:an r en modern och praktisk hybridcykel fr cyklister som vill ha ngot plitligt, snabbt och omt i sin vardag. Hr har vi en urban hoj med cool grafik som dessutom har tta inkapslade vxlar i det mycket fina Shimano Alfine-navet, och istllet fr kedja har den remdrift. Resulterar i en cykel som r tyst, kladdfri och vldigt driftsker. Har fin aluminiumram med snyggt invndig vajerdragning, hydrauliska skivbromsar, samt coola frgmatchade skrmar. Skruvhl fr pakethllare.PRIS: 12.990 KR

SPECIALIZED SOURCE ELITE DISC Source r en modern och frdigpaketerad hybridmodell. Liknar i grunden de ltta och snabba Sirrus-cyklarna, fast hr med noggrant utvalda och snyggt matchande delar vilket gr Source mer komplett. Blir mycket mngsidig och perfekt fr pendlings-/lngfrdscykling. Har bl.a. ege-nutvecklade skrmar och pakethllare, riktigt snyggt! Har ocks ett driftskert dynamonav som driver den kraftiga Supernova-framlampan, samt bakdioderna som man elegant har lyckats integrera i pakethllaren. Finns i dam- och herrmodell.PRIS: 10.990 KR

SCOTT SUB SPORT 20 SUB Sport r en sportig trekkingcykel som str redo fr alla typer av cykel-turer - lnga och korta, p asfalt eller grusvg. En minst sagt vlutrustad hybridcykel med bl.a. egenutvecklade skrmar och pakethllare. Belysningen fram och bak drivs av en dynamo i framnavet - supersmidigt! Frutom plitliga Shimano-vxlar r den utrustad med lyxig sadel, justerbar styrstam, kraftigt std, fina reflexdck, lsbar framdmpare, samt med ett roterande kedjeskydd. Finns i dam- och herrmodell.PRIS: 10.490 KR

SKEPPSHULT FAVORIT SPORT HERR/DAM 9-VXL rets lckerbit? Med nya Favorit Sport har Skeppshult lyckats kombinera en stor dos retroknsla med praktiska och sportiga egenskaper. Och mycket talar fr att hojen kommer att g hem hos alltifrn stilskande hipsters till... mer vanligt folk. Fr att f lite extra rull p hjulen har man valt bort fotbromsen och ven satt dit nio utanpliggande vxlar. Naturligtvis byggt en-ligt de klassiska hantverkstraditionerna, snt ndrar man inte p. Smakfullt kryddad med exklusiva detaljer frn engelska Brooks. r i vrigt komplett utrustad med bl.a. praktisk korg och godknt ls.PRIS: 10.490 KR


Hikers on Mt. Tam used to say were crazy. Roadies called it a fad. Clunkers, tension discswe left our eyes open, put our heads down, and kept innovating. We kept evolving, and today, the Turbo Levo embodies a design unimaginable 40 years agoa trail bike with 530 watts of climb-crushing power. A trail bike that gives you the power to ride more trails. specialized.com/turbo-levo

ON YOUR LEFT

Untitled-1 1 05-Apr-16 10:26:09 AM


RICKARDRALJERAR...

...OM ATT RAKA BENENAtt promenera ett varv p Sdermalm i Stockholm innebr att man troligen kommer att se fler skggbrande mn n man ngonsin tidigare gjort, i alla fall enligt samstmmiga uppgifter frn flera olika personer frn olika hrn i vrlden som hamnat just dr, p sder. Men hur r det med hrvxt om man r cyklist? Ja, p hakan och vrigt i ansiktet r det troligen helt okej, s lnge man inte har ett s kallat Oboyringsskgg, ven kallat

KTH-skgg, men ska man smlta in i en landsvgstvlingsklunga r rakade ben nrmast ett mste. Varfr d, undrar den oinvigde. Ja, det r nu det blir problem. Varfr? r det fr att det r sknare att f mas-sage? r det fr att det r snyggare? r det fr att man helt enkelt bara gr det? Svaret r ngot oklart, men ligger vl ngonstans mitt emellan alla tre alternativen. Rakade ben r heller inte bara ngot som frekommer inom cykelsporten, utan bland de flesta idrotter, mjligen snooker undantaget. Titta p valfri fotbollsmatch i valfri toppliga i valfritt land. ALLA spelare har rakade ben, s vi kanske r ngot p spren nr vi hnger p det dr bra-nr-man-fr-massage-spret.

En bekant till undertecknad, en person som gjort tskilliga ssonger i elitklungan i Sverige berttar att paniken hen knde nr hen kom p, kvllen innan den frsta tvlingen fr ssongen att hen hade orakade ben nrmast var total. Inga hyvlar hemma, ingen mjlighet att rtta till misstaget. Det terstod bara att kra med benvrmare den tvlingen, och skylla p ngon spansk doktor som pstr att man inte ska cykla med bara ben om temperaturen lg under 26 grader. Och det gr den oftast i Sverige s det gick ju bra den gngen.

Frsta gngen jag rakade benen var p en resa till Gran Canaria med min cykelklubb, typ vintern 1995 eller 1996. Vi hade under dagen blivit omkrda av Team Once under vr frd till toppen av n och jag knde att, skulle jag ta min cykling till nsta niv, var det detta som terstod - att f blanka, snabba, slta ben, som dessutom hade lite frg p sig vilket de aldrig hade normalt i januari mnad. Sagt och gjort, efter att ha lnat ihop lite rakprylar frn kompisarna var det bara att stta igng, och snart kunde jag beskda ett par riktiga cyklistben. ntligen. Jalabert (en snabb cyklist p 90-talet) skulle ha nickat frtjust om han sett mina pkar, tnkte jag nog. Eftersom jag efter det tillfllet aldrig hamnat i ngon elitlandsvgs-klunga utan huvudsakligen trampat runt i nackareservatet eller andra fina MTB-stllen har det saknats incitament fr att upprtthlla mina blanka, snabba, slta ben. Ingen har liksom brytt sig, allra minst jag sjlv, s benen har ftt terta sin ursprungliga hriga form. Senast jag rakade benen, innan denna gng, var fr fem r sedan nr jag skulle cykla landsvgscykel med en redaktr hemmahrande i Nynshamn, och som jag har frsttt saken r man vldigt noga med sin benrakning om man r frn Nyns, s jag var helt enkelt tvungen att raka dem. Och s nu d. Redaktr Forss tyckte att det nog vore bra fr mig att terigen f knna den dr proffsiga knslan av rakade ben, s jag var liksom tvungen. Fram med hyvel och rakldder igen och en stund senare var mina pkar lite mer pro-mssiga. Och det slr mig igen, att den strsta skillnaden fr mig r knslan av ett par tajta jeans mot ett par nyrakade ben. Nr jag sitter p cykeln knner jag ingen skillnad alls, till det r jag fr lngsam. Jag kommer aldrig f ngon benmassage, om jag inte prjsar fr den sjlv, och jag kommer aldrig behva positionera mig i en tvlingsklunga med hjlp av blankheten p benen.

Kort sagt, jag r skeptisk. Hret fr nog vxa sig vilt igen. Jag r gammal nog att bestmma sjlv.

EFTER

FRE

Det Rickard inte vet om cykel r inte vrt att veta! tminstone framstr det med onskvrd tydlighet att Rickard sjlv tycker s, ifall du skulle rka frga honom i mnet. Fr att ge er en klarare bild av denne kom-munaltjnsteman och sjlvutnmnde cykelguru kan vi bertta att han lever och andas cykel, tycker att det r vldigt roligt att montera stnkskrmar, har gt sju titancyklar samtidigt och kan de flesta av Beatles texter utantill. Man kan nstan lta sig tro att Rickard r helt normal tills han tar fram sin lskade samling av top-caps karln har ver hundra stycken!

I Cyklopedin kommer du kunna lsa nr Rickard raljerar om snt som handlar om cykling, men kanske mer om snt som bara nstan handlar om cykling...


MTB-FESTEN!WWW.LIDALOOP.SE

11-12 JUNI 2016


Daniel Bell har cyklat sedan fre andra vrlds-kriget. Smaka p det tidsperspektivet. Nr Neil Armstrong tog mnsklighetens frsta steg p mnen hade han cyklat i tre decennier. Nr den frsta iPhonen introducerades hade Daniel cyklat i 70 r. I r r Daniel 87 och har cyklat ganska imponerande strckor bde hemmavid och utspritt p exotiska platser ver hela klotet. Det lter som en underdrift om man sger att denne gentleman, brdig frn Skottland, boende i Stockholm sedan tidigt 1960-tal, cyklat mycket. Vldigt mycket. Och han r inte frdig med cyklingen n. ven om den ndrat form och intensitet ngot ver ren. Vi mtte upp p Cykloteket Norrtull fr att vara med om de sista finjusteringarna p den nya elcykel Daniel precis kpt och ltit Cyklotekets mekaniker Brynjar Binni Astvaldsson modifiera efter en seniorcyklists nskeml.

Varfr blev det just cykling Daniel? Jag har cyklat i hela mitt liv. Det ingick i

arbetarkulturen p bruksorterna. Under min uppvxt i Skottland var det med cykeln man tog sig runt. Det var vl samma fr bruksorter i Sverige. Det mest naturliga och sjlvklara sttet att frflytta sig. Man sparade ju pengar ocks genom att cykla. Till skolan. Till jobbet. Och sen, nr man blir ldre upptcker man att cyklingen gr att du kan upptcka saker. Upptcka lnder, upptcka kulturer. Dr jag vxte upp var det bland annat shipbuilding, stora fartyg allts, som gav arbetstill-fllen. Jag jobbade p ett varv och p den tiden, 40- och 50-talet, jobbade man sex dagar i veckan, ven lrdagar. Och nr man slutade p lrdagen hoppade alla p cykeln och cyklade ut p landet, ut till havet, till Loch Lomond. Det var kvinnorna som gjorde matsck och skickade ivg oss. Jag vet

Krleken tog honom till Sverige. Musiken tog honom till Dramaten. Och resan r inte ver n. Fascinationen fr vackra cyklar r p vg att ta Daniel Bell p nya ventyr.

DANIEL BELLSnya instrument

Namn: Daniel BellFdd: GlasgowBor: StockholmUrsprung: SkottlandNyckeltal: 87 (antal r), 1963 (flyttade till Sverige), 250 (effekt i watt p elcykeln), 10 (antal vxlar),20 (mil i veckan som pendlare)Yrkesroll: Musiker och kompositrKnd fr: Gjorde bland annat musiken till Ingmar Bergmans Oscarsbelnade mastodontfilmsproduk-tion Fanny och Alexander.

Aktuell: Seniorcyklist som smider storslagna planer med den nya elcykelteknologin

Text: Niclas SjgrenFoto: Johan Gustafsson

Pho

to: H

ari P

ulko

Augsburg III L 12226

LOVE NATURE

love performance

Everyday stress can pack it up! The large sized Augsburg L bike bag accompanies your fast paced lifestyle with ease, helping you to stay on top of things with a laptop compartment and clear compartmentalization.

S16_BS_GB_Cyklopedin_107_5x280+5.indd 2 19.01.2016 08:52:40

att mamma tyckte det var sknt att ha hela dagen fr sig sjlv. Att inte behva ta hand om ngon p ett tag. Jag hade ett Primus-kk som man kunde fsta p ramen p cykeln och jag minns att min farfar visste var alla frskvattenkl-lorna i skogen fanns.

Daniel tog med sig intresset fr cyklingen nr han med stora drmmar kte till London och musikhgskolan dr. Han lyckades hitta ett extrajobb. Dit han givetvis cyklade.

Jag flyttade till London 1949 och gick p college. Jag var en mycket ambitis ung musiker. Och p ntterna spelade jag trumpet p en nattklubb, Eve club p South Regent street, du vet, en bit frn Oxford Circus p vg ner mot Picadilly. Jag brjade vid klockan ett p natten och slutade vid fem p morgonen. Jag cyklade alltid. En gammal damcykel, fr jag hade ju no money. Och varje morgon hrde jag sirenerna. Det var poliserna som krde ikapp mig och skulle se legitimation. Men det var bara svepskl fr att dom till slut krvde att jag skulle spela ngot fr dom innan jag fick ka. Dom var vl uttrkade. Det var fre videons tid, men det var vl som en filmscen. Och s var det bara hem och sova tv timmar innan skolan. Men det var okej. Det r det ju nr man r ung.

CYKELN - SCOTT E-SUB TOUR 20Specifikationer (komplett cykel i butik)Antal vxlar: 10Bakvxel: Shimano DeoreBatteri: Bosch LiLon 36V 400wh, Intuvia DisplayBelysning: Fram: Spanninga Kendo. Bak: Busch & MllerBromsar: Shimano BR-M355 hydraulisk skivbromsDck: Continental E Contact 700x42 mmFlgar: Mach 1-640, SapimekrarGaffel: Suntour NEX HLO, LockOutMotor: Bosch Active 250W systemRam: 6061 AluminiumVevparti: FSA Metropolis 18t, kedjeskyddVxelreglage: Shimano Deore

Modifieringar enligt Daniel Bells specifikationer: Dmpargaffeln r utbytt mot en superltt Planet-X-gaffel i kolfiber. Styret r ett modifierat bockstyre frn en gammal racercykel. Stnkskrmarna r borttagna (fr utseendet och viktens skull). Ytterligare ett kilo sparas i och med de handbyggda hjulen med DT-flgar

R460, nu med 28 mm dck. Damram med extra lgt insteg. Det hr r ett ambitist projekt, inte jttekomplicerat, men ambitist, sger Brynjar Astvaldson.


Fr att gra en vldigt omfattande historia vldigt mycket mindre omfattande kan vi krympa ihop historien och bertta att Daniel trffade en svensk kvinna och flyttade med henne till Sverige 1963. Han jobbade till slut som musikchef p Dramaten. Bland annat med sna legendarer som Ingmar Bergman. Och alla som sett Fanny och Alexander kan nu lgga till kunskapsbanken att det r en mycket berest cyklist som skrivit musiken till den Oscarsbelnade mastodontfilmen.

Jag minns att jag var en av de frsta, i Stockholm i alla fall, som cyklade till och frn jobbet. Jag hade kpt en Raleigh, en sportcykel, p Intersport 1963. Jag var musikchef p Dramaten och cyklade varje dag frn Nacka, till och frn job-bet. Det var 26 kilometer tur och retur varje dag. Minst sex dagar i veckan i ver 20 r. Jag kedjade fast cykeln utanfr Dramaten varje morgon.

Men det rckte givetvis inte att bara anvnda cykeln fr att pendla. Daniel och hans fru kom att bli s bitna att de styrde kosan utomlands. Sjlvklart med cykel.

Jag har cyklat ver hela vrlden. Australien och Nya Zeeland till exempel dr vi var i ver ett halvr. Thailand flera gnger. Kambodja. Italien. Vldigt mnga resor i Frankrike. Allra helst till Auvergne, dr vi varit flera gnger. Skottland s klart och det var fruktansvrt regnigt (skratt). Polen. Man ser helt andra delar av vrlden, helt andra saker som man inte ser nr man ker bil. Vi har ocks varit flitiga med utflykter hemma i Sverige. Att bara ta bilen till Upplands Vsby och cykla mot Rimbo och tillbaka. Eller Linderds-sen i Skne. Det blir ett stt att leva, en livsstil. Man mste frst att det r vgen som r mdan vrd, som Karin Boye skrev. Varje dag kan man

upptcka nya saker, nya platser, nya mnniskor. Med cykeln r det ltt att stanna. Kliva av och titta p en katedral, beska ngot, hitta en restaurang, hlsa p ngon.

Idag r allts Daniel i frd i frd med att hmta ut en ny cykel. Med ren har ambitionen snkts ngot nr det gller hjdmeter och kilometer. Sik-tet r dock fortfarande att uppleva ventyret frn sadeln. Med den nya elcykeln tnker sig Daniel att kompensera den effektfrlust som stigande lder trots allt medfr. Fr Daniel tnker cykla lnge till.

Om jag vore 25 skulle jag ha s hr mycket styrka (mttar med armarna ungefr som en storfiskare skulle mtta en gammelgdda som han tappat). Men med ldern gr det givetvis nedt med styrkan. Om jag kan kompensera fr den frlusten kan jag nd fortstta att cykla. Men elcyklar brukar se ut ungefr som sna vi kallade prstcyklar (visar en upprtt position). S kan jag inte sitta, jag har alltid cyklat sportcyklar s det var vi tvungna att gra om. ven om ldern pverkar positionen s vill jag nd komma fram lite.

Och idag r det batteriets rckvidd som fr bestmma rutten. Vi campar inte heller lngre. Du vet, man ska upp och kissa p natten... vta ftter, kallt, ont i ryggen p morgonen... ja, det stadiet r frbi s vi siktar p hotell och vandrarhem, sger Daniel fr att sekunden senare instruera Brynjar i vilken hjd han vill ha bromsreglagen p det modifierade bockstyret. Det r tydligt att en 87-ring r ungefr lika ivrig som en femring nr det gller sin nya cykel.

Frutom sjlva den funktionsdrivna designen och modifieringen av Daniels cykel finns ven en gnutta ffnga med i resonemanget. Daniel har alltid gillat stram design. Design som kommer ur

funktion utan egentlig extravagans. Kanske som ett musikinstrument, eller i alla fall tanken p hur man bygger instrument.

Cykeln r ett bra exempel p seris design. Det ting som har en tydlig funktion r vacker. Tror du mig inte kan du ta en fin skruvmejsel. Eller en kvalitetsspik tittar du noga s ser du att proportionerna och finishen p denna spik faktiskt r vacker i sig sjlv. Varfr d? Jo, fr den har en tydlig funktion. En fiol, hela skapelsen, den ska vibrera, ge klang nr strken drar p strngarna. Halsen, kroppen, stallet. Allt ska stmma. Drfr blir en fiol vacker.

Daniel och jag kommer in p fiolbygge. Och en av vrldens frmste designers, eller instrumentma-kare vlj sjlv vilket epitet du vill ge honom.

Stradivarius ja, fortstter Daniel. Han blev 90. Han hade aldrig haft semester. Det var ju p 1600-talet. Men en gng om ret gick han till en speciell skog i Val di Fiemme i Alperna och knack-ade p trden. Han markerade de trd som skulle huggas fr att senare anvndas fr de legendariska fiolerna. Men lt oss titta p en cykel. Varfr har inte en cykels grunddesign ndrats de senaste 100 ren? Visst har ngra detaljer ndrats, men designen r densamma. Ramen, hjulen, propor-tionerna. Det r pedaler, styre, bromsar, kedja. Det r en skapelse, en creation, eller hur. Man behver inte mer, du kan se att den r snabb, ltt och snygg. Samma fr en fiol. Den r vacker fr att den har en funktion - det r det som bestmmer, avslutar Daniel Bell och sveper med handen mot den cykel som snart ska rullas ut frn butiken.

Nu finns det ngra olika varianter av bakvxlar, ven frn Shimano, men det hr r den vanligaste typen och principen r densamma.

1. Kontrollera ndlgena med de bda skruvarna (bild 1). Den vre skruven justerar ytterlget, d.v.s. det minsta drevet och den tyngsta vxeln. Och den nedre skruven justerar s tillika det innersta lget. Dessa skruvar bestmmer inom vilket omrde bakvxeln rr sig, vilket d ska vara detsamma som kassettens bredd. Observera att om cykeln r kpt p Cykloteket r dessa lgen redan injusterade. Det r nmligen dumt att laga det som inte r trasigt...

2. Vxla upp kedjan till det innersta lget (strsta drevet p kassetten bak). Kontrollera genom att med handen trycka p bakvxeln (bild 2). Om vxeln vill frbi det innersta drevet fr du justera ndlget med den nedre skruven. Skruva lngsamt, om du skruvar in fr lngt kommer inte vxeln att kunna vxla upp kedjan. Ingen fara om det r ett litet glapp, de flesta bakvxlar har en millimeters inbyggt glapp, bara vxelns vre rulltrissa nu r i linje med det strsta drevet.

3. Enklast att kontrollera ytterlget, den vre skruven, r att vxla ner till tyngsta vxeln och att lossa p vajern (bild 3). Nu kan du fysiskt med handen knna lget nr du trycker p bakvxeln. Om du skruvar p den vre stllskruven kan du nu se hur bakvxeln rr sig (bild 4). Justera s att vxelns vre rulltrissa r i linje med det minsta drevet. Fst nu vajern, som du spnner lagom hrt.

4. Vxeljustering. Har du 2-delat vevparti spelar det ingen roll var kedjan ligger. Har du 3-delat vevparti, lgg d kedjan p mittendrevet. Vxla ner till tyngsta vxeln (det minsta drevet bak). Veva runt samtidigt som du vxlar upp till det nst tyngsta lget. Om kedjan inte vxlar upp, spnn vajern med justerskruven (bild 5) tills kedjan hoppar upp. Finns inte justerskruven p bakvxeln s finns den p vxelreglaget (bild 6). Vxla sedan igenom alla lgen, samtidigt som du vevar, och finjustera vid behov med sm fina 1/4-varv. Klart!

1 2

3 4

5 6

Felsk. Hr nedan r ngra vanliga orsaker till att det kanske nd inte gick s bra...

1. Vajer och vajerhlje r i dligt skick. Blir d fr mycket friktion och vajern rr sig dligt byt! Att byta just vajrar och hljen r ofta enklaste sttet att f en risig cykel att knnas orisig.

2. Vxelrat r snett; d.v.s. den delen dr bakvxel r fastskruvad i. Kan ha ftt en smll om cykeln t.ex. har ramlat olyck-ligt. Gr det inte att rikta, kp ett nytt vxelra.

3. Bakvxeln. Den kan vara gammal och trg eller skadad. I s fall byt bakvxel.

Gick det t skogen?

SHIMANOBAKVXEL

Justering



Frhoppningsvis har det mesta av vintern frsvunnit nu. Du kanske ska cykla Vtternrundan till sommaren och har redan brjat nta kilometer utomhus? Glm inte att ta rtt och bra p vgen dit. Om du r ute p lnga trningsturer p 4-5 timmar s r det viktigt att du fyller p energi direkt efter trningen fr bsta mjliga terhmntning. Den hr matrtten gr vldigt snabbt att gra, ca 25-30 min, och det r en mycket bra sammansatt rtt med protein, kolhydrater och grnsaker.

Text och recept: Henrik Orre Foto: Patrik Engstrm

MATfr cyklister


300 gr laxfil250 gr broccoli150 gr grna bnor2 stk hela bok choy sallad rd chili2 msk sojassParmesan

Gr s hr:1. Skr laxfiln upp i grova trningar.2. Bryn den snabbt runt p alla sidor, den fr grna vara lite r i mitten!3. Dela broccolin i sm buketter, skr bnorna i mindre bitar.4. Koka broccoli och bnor i saltat vatten i ca 3-4 min, kyl ned i kallt vatten.5. Skr bok choy i grova bitar (skippa roten).6. Finhacka den rda chilin7. Stek bok choy, broccoli och bnorna tills de fr en gyllene frg.8. Strssla ver den hackade chilin, hll p sojassen och lt det koka in.9. Lgg fisken ver grnsakerna i pannan.

Servera med kokt pasta, toppad med rikligt med Parmesan.

Laxpanna

Crme Frache ss3 dl ltt crme frache1 tsk grovkornig senapTabascoSalt och peppar

Gr s hr:1. Blanda allt i en skl och rr ihop.2. Servera tillsammans med den nystekta fisken och grnsakerna.

Kokboken Vlochef av Henrik Orre innehller 80 smakrika recept och massor av spnnande anekdoter kring Henriks liv bland cyklar och cyklister. Boken finns att kpa p Cykloteket fr 300 kr.

Henrik Orre r till vardags kock fr Team Sky - ett proffslag p landsvgscykling med bas i England. Med ett frflutet i bl.a. norska kocklandslaget och som kkschef p Mathias Dahlgren - Matsalen, har Henrik enorm erfarenhet av mat. Han har rest vrlden runt med teamet och lrt sig vad som fungerar fr cyklister. I Cyklopedin bjuder han p unika recept som r lika bra fr dig som r aktiv tvlingscyklist, som fr dig som mest cyklar till och frn jobbet. Fokus fr recepten r att det ska bygga p bra rvaror och att det ska vara snabbt och enkelt att tillaga. Allt fr att du ska kunna lgga mer tid p din cykling.

Smaklig mltid!


Snygg MTB-hjlm med grym passform som dessutom r utrustad med det skra MIPS-systemet. GIRO MONTARA MIPS 1.890 KR. Stort utbud av hjlmar finns p hemsidan och i butik.

SHIMANO S40RS r sportglasgon med lite smalare utformning, och d frmst tnkt fr tjejer. Kommer med extra lins och kostar 790 KRONOR.

Hr r ett snyggt exempel p stilren trningstrja i skn design. Heter NORRNA /29 TECH T-SHIRT, bellar 450 SPNN och funkar utmrkt till bl.a. MTB.

NORRNA FJR FLEX-1 r klassiska bike-shorts som r s skna att man aldrig vill ta av sig dem. Finns i herr och dam och i flera frger. 1.490 KR

VAUDE ROOMY fr 890 KRONOR r en ryggsck med tjejspecifik utformning p brremmarna. Rymmer upp till 20 liter. Du hittar fler ryggsckar och Camelbaks i butik och p cykloteket.se.

SHIMANO WM64 fr 1.180 KR r prisvr-da tjejskor som du dessutom kan fynda ihop med SPD-pedaler. Se sidan 55.

HUNDRATJUGOFEM KRONOR! S lite kostar det att infrskaffa ett par kanon-skna CRAFT COOL BIKE-STRUMPOR.


TJEJERvrens cykelgrejer f

r

En superltt vindjacka som man kan pula ihop i jackans egen ficka och alltid kan ha med sig. Grymt praktiskt cykelplagg. VAUDE PRO WINDSHELL 990 KR.

GIRO SONNET MIPS r en snygg och populr tjejhjlm. Nu kampanj; 1.190 KR (1400 kr), s den lr inte bli mindre poppis.

SPECIALIZED BG SPORT handskar fr 330 KRONOR ser till att grepp och komfort r p topp.

GORE ELEMENT SPEEDY fr 790 KR r en stilren cykeltrja i sknt funktionsmate-rial. Passform fr all typ av cykling. Fler modeller hittar du p Cykloteket.

Landsvgskor med damlst och BOA-spnne. Fr tjejer som sker komfort och prestanda p landsvgsrundorna. SPECIALIZED EMBER 1890 KR.

Vr verlgset mest slda cykelbyxa fr tjejer. Med smart ppning i ryggslutet fr att lsa nature calls-behov. GORE POWER 3.0 HNGSELBYXA 1.090 KR


CRAFT har alltid sttt fr bra kvalitet till en rimlig penning. Men med nya GRAN FONDO-plaggen kan vi nu ven lgga till asfrsch design i den parametern. Trja fr 890 KR.

Ett par OAKLEY JAWBREAKER med Prizm Road-lins har optik och frgtergivning specifikt framtagen fr landsvgscykling. 2.200 KRONOR dyrt tycker en del (som inte har ngon koll), ett mste sger vi.

Coola armvrmare frn svenska VOID, de hr fr 290 KR. Fler stilskra Void-plagg hittar du i butik eller p cykloteket.se.

Trots att brallorna r riktigt skna kommer nog inte att gra dig till en bttre cyklist. De kommer dremot att, speciellt ihop med trjan, gra dig till en sjukt snygg cyklist. CRAFT GRAN FONDO 1.290 KR.

Dr Roger Minkow r ingen ondskefull Marvel-karaktr. Nej, SPECIALIZED BG-HANDSKAR fr 430 KR med oslagbar komfort r resultatet av hans ergonomi/anatomi-forskning ss kan han skjuta eld bara genom att tnka...

Och som pricken ver i:et i CRAFT GRAN FONDO-orgien har vi givetvis ett par dito matchande strumpor. 125 KRONOR, Halleluja!

GRIP GRAB RACEAERO 250 KR r ett par slimmade skoverdrag i lycra som antingen; 1. Gr dig mer aerodynamisk. 2. Dljer dina gamla precis skitfula cykelskor fr omvrlden.

Var r den? Var r den? Var r den? Vi har hrt att VOID har en city-camo-designad vst som passar utmrkt i asfaltsdjungeln. 890 KR.

CYKLOPEDIN #2 2016 | 39LANDSVGEN

upplagt fr att dra ut p

Vi har ett gng Pro Tour-hjlmar (som anvnds av proffs) men det r bara BELL GAGE som r utrustad med MIPS. Din fr bara 1.950 KR.

GORE OXYGEN WS fr 1.490 KR r en till synes helt vanlig cykeltrja. Men i och med den har vindskyddande Windstopper-material blir det ett otroligt mngsidigt plagg.

GORE POWER r ett tryggt kp om du r ute efter komfort i de nedre regionerna. Till i r ven med skyddande windstop-per ovanfr grenen. Pris 1.190 KR.

Fr 990 SPNN fr du VAUDE PRO WINDSHELL-jackan. En genomtnkt och superltt jacka med god rrlighet och ventilation. Blir till en liten boll om du stuvar ner den i frvaringsfickan.

SHIMANO R171 fr humana 1.980 KR. Med sula i kolfiber och aerodynamisk utformning tjnar du watt och tid. Stort utbud av skor hittar du p cykloteket.se.


Cykeltrja i sknt avslappnad MTB-stil. r i tekniskt material och har en liten ficka fr Visa-kort och bilnyckel p sidan. SPECIALIZED ENDURO COMP 590 KR

Ett trepack skna cykelstrumpor i funk-tionsmaterial frn GRIP GRAB fr endast 220 KRONOR. Det r bra pris det!

OAKLEY RADAR EV PRIZM TRAIL 2000 KR. Med den nya Prizm-linsen lyfts sko-gen frger fram, kontrasten kar och du ser faktiskt bttre. Vi har krt med Prizm i ett r nu helt jkla grymt!

BELL EVENT XC r en ltt och vlventil-erad MTB-hjlm som dessutom bde r MIPS-utrustad och p kampanj fr 1.050 KR. Kolla sjlv p sidan 55.

Tighta och fljsamma MTB-shorts som r tnkta att rejsa crosscountry med. Frvntad storsljare till i r eftersom den ven ingr en lstagbar SWAT-hngselbyxa. SPECIALIZED ATLAS PRO 1290 KR.

Tunn och ltt regnjacka i andasmaterial frn NORRNA. Snygg i skogen men funkar verallt. FJR DRI-1 2.390 KR. Stort utbud av jackor hittar du p Cykloteket.

I r har vi premir fr BONTRAGER cykel-skor. FORAY MTB kostar 1.890 KRONOR och r en snygg och mycket vlgjord sko. Kom in och prova vettja.


SKOGENgrsligt snygga klder fr

CAMELBAK LOBO rymmer 6 liter prylar och 3 liter med vtska. Perfekt fr ngra timmar i skogen, eller till Cykelvasan. 990 KR

NORRNA /29 TECH T-SHIRT fr 450 KR r en sval skn och tischa med polygiene-teknik som frhindrar odr. Mngder av trjor hittar du i butik eller p cykloteket.se.

Med tunn stoppning i handflatan har du fortfarande full knsla om styre och reglage perfekt fr MTB. Lngfingrade SPECIALIZED BG GRAIL kostar 480 SPNN.

En rackarns snygg hjlm som ocks rkar vara rackarns skn p skallen. r dessutom begvad med det dokumen-terat skrare MIPS-systemet. GIRO MONTARO 1890 KR.

Hr har vi dem: FJR-SHORTSEN som kostar 1.490 KR. Stilrena kompisar som funkar till allt frn svettig skogscykling till att skta grillningen eftert med en IPA i handen. Se fler NORRNA-SHORTS p cykloteket.se.

Fina SPECIALIZED COMP MTB r svrsla-gen i s-mycket-sko-som-mjligt-fr-pengarna-kategorin. ETTUSENSJUHUN-DRANITTIO str det p prislappen.


Oavsett om du har lngt eller kort att cykla till jobbet s kan du se till att din pendling inte bara handlar om att ta dig frn punkt A till punkt B, utan pendlingen kan ocks bli ett jttebra trningspass. Cykel r en av de mest heltckande idrotterna, dr du kan trna allt ifrn lnga distanspass p 5-6 timmar till extremt hgintensiva spurter p bara ngra sekunder. Tv personer som bgge har att cykla som sysselsttning kan sledes se helt olika ut.

Fr dig som vill f ut mer trningseffekt av din cykelpendling:

Nr du pendlingscyklar s r det kanske mjligt att utka turen p hemv-gen s att detta blir till ngon form av distanspass, men vill du vara tidsef-fektiv och f ut mesta mjliga trning per timme s ska du istllet satsa p att lgga in hgintensivare inslag.

Gr s hr:Hitta en backe som finns ngonstans i anslutning till din pendlingsvg,

backen behver inte vara srskilt lng eller brant, men den ska grna erbjuda ett hyfsat jmnt motlut och inte ligga i ett pendlingsstrk dr du str dina medcyklister, medtrafkanter och fotgngare. Vlj skra strckor! Nr du pendlar hem frn jobbet s ser du till att spurta minst 3 ggr i denna backe, spurten br vara absolut maximal - du ska ta i s mycket du orkar frn start! Nu tnker du att Detta lter ju helt galet, jag r i medelldern, det r livsfarligt att hlla p och ta i allt man orkar i min lder!!! Tvrtom, sger vi! Genom att utstta kroppen fr hrdare insatser s kommer du att f en rad hlsovinster som kommer att hlla dig vltrnad och frsch. Genom att ta i maximalt s

Chris Froome - en av vrldens bsta cyklister. Robert Frstemann - ocks en av vrldens bsta cyklister (men med lite grvre kropp...).

POWERPENDLATILL och frn JOBBET

Att ta cykeln till och frn jobbet r suvernt! Du spar pengar jmfrt med om du skulle ta bussen eller bilen, samtidigt som du fr rra p dig. Mnga av oss har idag vldigt stillasittande arbeten, s drfr gller det att motionera nr mjligheten ges.

Text: Isak Strmberg CRT/Johan Hasselmark Aktivitus

Foto: 123rf.com

3 TIMES THE LOVE!GripGrab Regular Cut Socks

Now availableas 3-pack atCykloteket

WWW.GRIPGRAB.COM/SEGripGrabSverige GripGrab

Cyklopedin-107-5x208mm.indd 1 01-04-2016 10:36:42

stimulerar du dina snabba muskelfibrer och bibehller/utvecklar p s vis din benstyrka - starka ben r oerhrt viktigt fr att f livskvalitet lngt upp i ldrarna. Eftersom benmusklerna r vldigt stora muskelgrupper s kommer du ocks att ka din mnesomsttning, vilket ocks gr det lttare att bibehlla/g ner i vikt. Dessutom s stimulerar snabba rrelser p hg intensitet ditt nervsystem, vilket gr att dragkedjan av muskler som ska spnnas och slappna av blir smidigare, ditt rundtramp blir sledes mer effektivt ven vid normal anstrngning och din kropp lr sig att inte dsla mer energi n ndvndigt nr den trampar. Eftersom cykling till skillnad frn t.ex. lpning inte belastar kroppen p samma stt, s r denna typ av spurttrning ltt att genomfra ven fr den relativt ovane cyklisten utan att man riskerar att skada sig. Spurttrning r oerhrt roligt- och ngonstans vill jag nd vga pst att den roliga trningen r den som du kommer att hlla fast vid lngst!

Faktum r att redan 1958 skrev den legendariska fysiologen och profes-sorn P-O strand om vikten av rycktrning i boken Hur man ska f bttre kondition. Redan d avhandlade han de goda effekterna av korta hrda intervaller under 10-60 sekunder. Idag kallas det populrjournal-istsikt fr HIIT (High Intensity Intervall Training) och anses nstan vara trningsrevolutionerande... Inget nytt sger vi!

Vi gillar det enkla begreppet rycktrning och avslutar med att sga - Kr hrt och lycka till!

Visste du att.... Avseende allmn hlsa r konditionen en avgrande faktor. Kondi-

tion kan mtas i syreupptagningsfrmga i form av hur mycket syre du kan tillgodose kroppen med, maximalt i milliliter syre per minut och kilo kroppsvikt. Det kallas ven fr testvrde eller VO2max-vrde. Testvr-det kan mtas absolut med ett VO2max-test, men kan ven skattas fram statistiskt med ett sub-maximalt test.

Om man har ett konditionstal under 35 ml/kg/min s kar den statis-tiska risken fr livsstilsrelaterade sjukdomar (hjrt- och krlsjukdomar, diabetes, demens och vissa typer av cancer) med 20-30%. Ligger man under 35ml/kg/min har man ven svrt att orka med en normal arbetsdag p 8h ven om man har ett stillasittande arbete!

Vad krvs d genrellt fr att genom livet hlla ett konditionstal ver 35? Nu tnker du skert avancerade intervaller och dubbla gymkort... Men nej. Fr de allra flesta behvs 150min lgintensiv aktivitet/rrelse i veckan (promenad, cykling, aktivt trdgrdsarbete etc) eller 75min/veckan i form av hgintensivare trning/aktivitet (hrdare cykling, lpning/jogg, inten-sivt trdgrdsarbete... s att du fr upp puls och blir rejlt svettig).

Ett annat stt att formulera aktivitetsnivn r 30 min aktivitet om dagen, dr man 2-3 gnger i veckan jobbar intensivare s att man fr upp pulsen och blir svettig. Det innebr att cykelpendling kommer att uppfylla grundnivn fr aktivitet fr de allra flesta! Kom ihg att aktivitet inte mste vara just trning i snygga tights. Det kan verkligen vara alla former av vardagsaktivitet!

Att artikelfrfattarna kan sin sak om trning rder inget tvivel om. Isak Strmberg r till vardags bl.a trnare fr Cykloteket Racing Team, fystrnare fr AIKs J20-lag i ishockey och ven testledare p Aktivius. Johan Hasselmark r chef fr Aktivitus testklinik i Stockholm. Han har en bakgrund inom multisport och tillhr ett av Sveriges frmsta multisportlag - FJS. En av hans strsta meriter r individuella segern 2014 i en av vrldens tuffaste triathlon p Ironmandistans - Celtman.


PROFFSMOTIONRERSPONSORER

cyklotekets

I frra numret kunde ni lsa lite om vem jag r och vad som driver mig till att trna. Nu har jag, efter testet p Aktivitus och det personliga trningsprogram jag fick, kommit igng rejlt med trningen. r nu inne p min fjrde vecka med ca. fyra till fem pass i veckan, utver min pendlingscykling. Jag har i de allra flesta fall krt mina pass separat frn pendlingen. Nu nr temperaturen stiger hoppas jag p att kunna kra ngra fler av lngpassen p vg hem frn jobbet. I mitten p mars tog jag ett av lngpassen p vg hem och temperaturen var kring noll (brrr), s nu ser jag fram emot vrmen som kommer gra cykelgldjen nnu strre.

Stor del av trningen r anpassad fr att frbttra kraft och uthllighet infr Cykelvasan i augusti.

Snart kommer jag ven att f kostrd av Aktivitus. Hoppas drmed att jag kan f en bttre balans mellan trning och kost, s att jag verkligen orkar ta ut mig till hundra procent p varje trningspass. Nyligen krde jag ett mjlksyrapass p spin-ningcykel och knde mig faktiskt lite sliten, s dagen efter lyssnade jag fr en gng skull p kroppen och tog mig en vilodag (jag cyklade sklart fram och tillbaka till jobbet, fattas bara).

Jag har nu ocks haft mjlighet att kra ett antal skogsrundor med min Trek Procaliber 9.8 - en galet rolig cykel! Den har dmpning i framgaffeln, men utver det har Trek en patenterad lsning i sadelstolpfstet som gr att sttar och ojmnheter tas upp p ett bra stt. Jag har sedan tidigare en heldmpad MTB av annat mrke och kan mjligen i vissa riktigt stkiga partier sakna heldmpning. Men d mer-parten av skogskrningen r p stigar, grusvgar och liknande r Procaliber en helt fantastisk kompis i skogen. Att dessutom endast behva vxla med en hand r helt underbart, kommer jag ngonsin kunna g tillbaka till min gamla MTB?

Rolle Viktoria

I februari skte vi tv vanliga cyklister att sponsra som proffsmotionrer under ett r, med cykel, klder, hjlm, skor, GPS, trningsupplgg m.m. Gensvaret var jttestort och bland ver femhundra anskningar valde vi till slut ut Viktoria och Rolle. Tv skna personer som ocks pstod sig vara envisa och motiverade. Vi kommer att flja vra proffsmotionrer bl.a. hr i Cyklopedin och p vr Facebooksida hela vgen fram till slutexamen p Cykelvasan.

Du kan sjlv flja dem via vra sociala medier: Facebook: https://www.facebook.com/Cykloteketsproffsmotionar/ Instagram: https://www.instagram.com/cyklotekets_proffsmotionar/

Sedan frra numret av Cyklopedin har jag hunnit med att testas hos Aktivitus; ett konditionstest p cykel med mtning av puls och effekt. ven mjlksyra mttes fr att bestmma vr uthllighet. Utifrn detta fick jag vrden p aerob och anaerob trskel, fettfrbrnningskapacitet, max- och terhmtningslaktat samt hur vra personliga trningszoner ska se ut. Aktivitus har utifrn detta lagt upp ett 16-veckors trningsprogram som jag nu fljer. Jag r inne p vecka 2 i programmet och det r vldigt kul och motiverande. Mycket intervaller, vilket jag gillar, och i helgen ska jag testa p mitt frsta lngpass p tre timmar. Dessa lngpass kommer vara jtteviktiga fr mig, fr i nulget knner jag att benen tar slut vid 1,5-2 timmars cykling.

Jag kr mnga av mina pass p vg till eller frn jobbet. Superbra och en frutsttning fr mig att kunna baka in cykelpassen i vardagsschemat, som annars r fullt med att jobba, hmta/lmna p dagis och att vara med barnen mm. Ett lngpass per helg fr det dock bli och hr turas vi om, mannen och jag, d han ska cykla Vtternrundan i juni och ocks behver nta timmar.

Vi har ftt strikta order frn Aktivitus att gra skillnad p trning och pendling, all pendling ska ske i lugnt G1-tempo s svrt! Man vill liksom alltid komma fram s fort som mjligt, plus att det r vldigt mentalt jobbigt fr en tvlingsinriktad person som jag att bli omcyklad trots att man r pigg.

Jag har ven ftt vr supersnabba cykel Trek Procaliber 9.8. Just nu r cykeln lite bttre n mig ute i skogen, men jag knner att vi kommer bli goda vnner efter lite mer skogspass.

Skogen r ju ett helt nytt omrde fr mig och jag knner att jag r lite harig dr ute, s trningslgret i Lida kommer bli toppen! Jag har stora frvntningar p det.

Nyligen var jag ven och hmtade min cykeldator; Garmin Edge 520. Suvern! Verkar ha massor av bra:iga funktioner som jag mste stta mig in i. Snart r det ocks dags fr en Body Geometry Fit, s att jag och cykeln blir i harmoni.


ABUS BYGELLS GRANIT X-PLUS 540 - ABUS PANTENTERADE POWERCELL TEKNIK GER HGSTA SKYDD MOT SLAG - OCH DRAGATTACKER

- X-PLUS CYLINDER GER HGSTA SKYDD MOT T.EX. DYRKNING


Foto

: Sup

erst

udio

Standardcyklarsom gr lngt utver det vanliga


som gr lngt utver det vanliga

SKEPPSHULT NATUR 7-VXL Cykelmodellen Natur r smlndska Skeppshults signatur-modell och en mer klassisk svensk standardcykel kan du inte hitta. r precis lika skn att cykla p som den r vacker att titta p. Natur m ha ett traditionellt utseende, fast nu utrustar med moderna kvalitetskomponenter frn bl.a. Shimano. Med komplett grundutrustning plus lite extra detaljer som: dynamonav, godknt ls och punkteringskyddade dck med reflexsidor. Sjlva cykeln byggs fr hand i cykelfabriken i Smland och r ett hantverk med rtter frn 20-talet. Finns ven i svart.PRIS: 7.790 KR

SKEPPSHULT NATUR PREMIUM 7-VXL En mer klassisk svensk standardcykel n Skeppshult Natur kan du inte hitta och hr dessutom i De Luxe-utfrande. D med all grundutrustning plus lite extra detaljer som: dynamonav, punkteringskyddade dck, stllbar styrstam och korgvska - samt handgjorda lderprodukter frn engelska Brooks; sadel, handtag och sadelvska. PRIS: 9.890 KR

SKEPPSHULT SMILE 3-VXL Ibland ser man ngot hrligt gammalt som man verkligen inte kan lta bli att gilla. Om du knner s fr ldre hederliga dam-cyklar ska du absolut komma in och kika p Skeppshult Smile. Byggd enligt gamla svenska hantverkstraditioner i djupaste Smland fast den r utrustad med moderna och driftskra komponenter. Resultatet r en hrlig damcykel i superkvalitet som r lika skn att cykla, som den r att titta p. Helt enkelt en cykel man blir glad av. PRIS: 5.990 KR

SKEPPSHULT NOVA 7VXL Den alltid populra Nova r en urtypisk svensk standardcykel dr inget fattas - vldigt praktisk och samtidigt mycket hllbar. r en ngot sportigare cykel n t.ex. Natur och blir d mer pendlarvnlig. Nova har dessutom, inte helt ovntat, blivit utnmnd till Bst i test i Rd & Rn. Utmrkt modell fr dagligt bruk. PRIS: 7.290 KR

SKEPPSHULT FAVORIT 7-VXL Vnta nu, r det en ny cykel eller en riktigt vlbevarad gammal 70-tals hoj? Vi kper reaktionen men kikar man nrmare p modellen Favorit s hittar man en vlbyggd kvalitetscykel med moderna delar. Ingen dcksdynamo som hnger p trekvart. Bromsar som funkar - bde fram och bak. Likas med vxlarna, de kommer att g att anvnda i ur och skur. Till sist sadeln, som inte hr hemma p ett tortyrmuseum. En riktigt bra hoj helt enkelt ...men med lite hrlig retroknsla. En komplett utrustad svensk standardcykel med sju vxlar, praktisk korg och godknt ls. PRIS: 7.490 KR


Foto

: Tre

k

TREK MARIEHAMN Prisvrd modell med vacker klassisk utformning och som naturligtvis ocks r komplett utrustad - krklar helt enkelt! Har ram i aluminium som gr den lttare n man tror och den r utrustad med tre lttsktta Shimanovxlar. PRIS: 5.490 KR

TREK STOCKHOLM DELUXE Populra Trek Stockholm DeLuxe en perfekt modell fr dig som r sugen p en klassisk cykel, som inte vger bly och som r prisvrd. Snygg att titta p, hrlig att anvnda och plitlig att ga. r dessutom ltt, vilket gr det enklare att hantera den n traditionella standardcyklar. En sjuvxlad modell med lite lyxknsla och d med finare delar som sadel, handtag, korg och de snyggt frgmatchande skrmarna. r i vrigt krklar med kedjeskydd, pakethllare, lysen, ls, punkteringstliga dck och skrmar. PRIS: 6.990 KR

TREK S724 Vi gillar! Och det r svrt att inte bli frtjust i den hr hojen. Hr har Trek verkligen lyckats med att f en vanlig stand-ardcykel att se inbjudande, exklusiv och hrlig ut. Byggd p en ltt och fin aluminiumram som r utrustad med snyggt designade kvalitetsdelar. Naturligtvis med Shimanovxlar och fotbroms, men har ocks detaljer som bl.a; dynamonav - du slipper en elndig dckdynamo, stllbar styrstam, gelsadel, godknt Abusls och punkteringskyddande reflexdck. PRIS: 8.490 KR

TREK S720 S720 r en av vra mest slda standardcyklar. En tappning av hederlig klassisk standardcykel, fast i ett snyggt och modernt utfrande. Med sin ltta och styva aluminiumram upplevs cykeln som bde snabbare och roligare n mnga konkurrenters. Med inkapslade vxlar (7 st), bromsar och navdynamo, fr du dessutom en driftsker och bekymmersfri modell. Justerbar styrstam hjlper dig att hitta en sittstlln-ing som passar dig. r fullt utrustad med belysning, skrmar, pakethllare, std, kedjeskydd och godknt ls. Finns som herr- och dammodell. PRIS: 7.990 KR


SKE_ANN_Cy kel_cyklo_215x280.indd 1 2016-03-30 13:42


Cykloteket har jobbat med Pearl Izumi sedan tidigt 90-tal och de r en vra

sjlvklara partners i vrt sortiment. r inte bara vra cyklande kunder som

uppskattar plaggen, de flesta av oss sjlv har mycket frn Pearl Izumi i vra

cykelgarderober. Men trots att de r pionjrer och fregngare, plus att de r

det strsta cykelkldesmrket i USA, r det mnga i Sverige som inte knner

till dem. Vi satte oss ner med vr svenske Pearl Izumi-representant Johan

Carlsson och fick oss en historielektion och samtidigt en nutidsuppdatering.

1984 - Team USA 1993 - John Tomac 1980 - Carol Addy 2012 - Marcel Kittel


HISTORIEN OM PEARL IZUMI Fr de flesta inbitna cyklister r Pearl Izumi ett knt var-

umrke. Men det r f som knner till den intressanta historien som ligger till grund fr vad Pearl Izumi r idag.

Fretaget grundades redan r 1950 i nrheten av Nagano i Japan, av Kenji Shimizu. Han jobbade inom textilindustrin och lrde sig mycket om d

Documents

Cyklopedin 2016 nr 2