24
Dalens fria lokala tidning Nu på Internet! http://www.algonet.se/~bigboy1/eld Läs Babsans krönika mot våldet! Dalenbladet firade ettårsdagen med tårta! Nu måste något göras mot klottret! Harald, 75 år: – jag tror på barnen! Nummer 1, 1997, Årgång 2 Enskede stadsdelsnämnd • middagsalternativet • dalentyckarna • tävling Livet i en rullstol • In Sauna Veritas • På gång • Kvartersgården • Dikter

Dalenbladet nr 1,1997

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Dalenbladet var en gratistidning som delades ut till 1 500 hushåll i Enskededalen fyra gånger per år under perioden 1996-2004. Från nr 1, 2002 gavs tidningen ut ytterligare ett par år utan Jan Svenssons medverkan, men lades därefter ner.

Citation preview

Page 1: Dalenbladet nr 1,1997

Da

len

s fr

ia l

ok

ala

tid

nin

g

Nu på Internet! http://www.algonet.se/~bigboy1/eld

Läs Babsans krönika mot våldet!

Dalenbladet firadeettårsdagen med tårta!

Nu måste någotgöras mot klottret!

Harald, 75 år: – jag tror på barnen!

Nummer 1, 1997, Årgång 2

Enskede stadsdelsnämnd • middagsalternativet • dalentyckarna • tävlingLivet i en rullstol • In Sauna Veritas • På gång • Kvartersgården • Dikter

Page 2: Dalenbladet nr 1,1997

Dalenbladet nr 5, mars 1997

2

UtgivareFöreningen E.L.D. (Ett Levande Dalen), pg 461134-9

AdressÅsgärdesvägen 103, 121 03 Enskededalen

Telefonsvarare/Fax08 - 648 10 05/08 - 659 01 00

[email protected]

RedaktionGunilla Hårdberg, tfn 08 - 39 20 66Karin Lignell, tfn 08 - 649 40 88Danne Lundberg, tfn 08 - 600 06 64Michael Moschinius, tfn 08 - 659 01 00Annelie Robertsson, tfn 08 - 648 19 82Janne Svensson, tfn 08 - 659 33 60

LayoutJanne Svensson

FörstasidesfotoPeter Knutson

Foto & ansvarig utgivareDanne Lundberg

Annonser&FormgivningMichael Moschinius

TryckReklamtryckeriet, Köping. Tryckt på Silverblade och Scan Matt, miljövänligt papper.Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, reducera och refusera material som inte beställts av oss.

LedarenOj, vad tiden går, nu har vi redan fyllt ett år. Hipp hurra vad vi är bra!

Det är vårt femte nummer som du just nu håller i din hand. Detta jubileumsnummer till ära bjuder vi på mycket smått och gott. För att börja från början — omslaget i fyrfärg, en ny logga. Och så finns vi nu äntligen också på Internet! Dessutom en ny kolumn kallad På Gång där ni som har någon form av aktivitet eller eve-nemang på gång kan puffa lite extra för det. Och som framsidan blygsamt antyder, har vi i detta nummer en verklig celeber gäst-krönikör — Babsan! Vi passar också på att tacka våra f d med-arbetare, Berit Andersson och Gunnel Mellstrand som lämnar redaktionen för andra uppgifter. Vi som jobbar kvar framför vårt tack och önskar lycka till i framtiden. En nygammal medarbetare är Micke Moschinius som kommer att arbeta med våra annonser. Välkommen!

Vidare redovisar vi i detta nummer succén med vårt arrang-emang Dalens Lucia, där 1996 års och tillika historiens första heter Jeklyn Özboyaci.

Dessutom bjuder vi på — Dalentyckarna, Middagsalterna-tivet med bl a en god räksoppa, Janne Svensson har skrivit ett lärorikt kåseri om Konsten att bada bastu, missa inte det! Por-trättet gestaltar Harald Eriksson, 75 år, en mycket intressant man. Karin Lingnell presenterar Enskede stadsdelsnämnd. Ett stort uppslag om Klottret i Dalen kan du också läsa.

Detta för mig till en incident som drabbat mig och “min“ gård Plommongården. De har “peppar, peppar“ hittills varit förskonad från det otyg som klotter är. Men nu var det alltså dags för även oss. Natten mot söndagen den 29 december var det någon som sprejade på väggen utanför mitt köksfönster med stora bokstäver — EA isi 96. En blick runt gården avslöjade att samma medde-lande stod lite varstans på väggarna. Detta inte är någon nyhet, klotter har ju alltid funnits mer eller mindre runt om i Dalen, men inte på min gård, och det är väl sjutton också att man reagerar först när det drabbar en själv. Det finns också förespråkare som tar klottrarna i försvar och säger att det är en livsstil och kallar det för grafitti!

Det säger jag bara, detta är absolut inte grafitti, detta är van-dalism! Nu måste vi reagera, eller vill vi att vårt Dalen skall se ut som ett getto? En annan aspekt — Svenska Bostäder betalar närmare 150.000:-/år för sanering som de på något sätt måste få tillbaka. Hur? Jo, genom höjda hyror, lägre bidrag till föreningar mm. Skriv och kom med förslag på hur vi kan komma till rätta med det här problemet. Märk kuvertet “Klotter”. Jag skulle också gärna vilja få ett brev ifrån signaturen EA isi 96 som kan förklara varför han/hon gör på detta sätt.

På återhörande, er förtrogne

Danne Lundberg

Innehåll

Ledaren ...............................................................................2

Dalens första Lucia .............................................................4

Efterlysning .........................................................................4

Snö Snö Snö ........................................................................4

Vi diskrimineras! .................................................................7

På Gång ...............................................................................8

In sauna veritas .................................................................10

För och emot klottret .........................................................12

Känner du Yngve? .............................................................13

Enskede stadsdelsnämnd — en maktfaktor? .....................14

Allt du behöver veta om stadsdelsnämnderna ...................15

Middagstipset ....................................................................16

Porträttet ............................................................................17

Gästkrönikören ..................................................................19

Pratbubblan .......................................................................21

Dalentyckarna ...................................................................21

Ett våldsoffers berättelse ...................................................24

Page 3: Dalenbladet nr 1,1997

Uffe & Uffemed personal

hälsar gamla och nyakunder

VÄLKOMNA!

ÖPPETTIDERMåndag–fredag 9-19Lördag 9-18Söndag 11-18

Specialerbjudande vecka 10RÄKOR!!

Telefon: 659 68 90, Fax: 659 67 30

✁ ✁RÄKOR

120+

12:90-Kupongen inlöses endast hos:

ICA DALEN i Enskede

Max en kupong per kund. Gäller vecka 10.

LÖFBERGS LILASnabbkaffe, 200g.

35:-/stKupongen inlöses endast hos:

ICA DALEN i Enskede

Max en kupong per kund. Gäller vecka 10.

Page 4: Dalenbladet nr 1,1997

Dalenbladet nr 5, mars 1997

4

Dalens första LuciaFredagen den 13 december kröntes Jeklyn Özboyaci till Enskededalens för-sta officiella Lucia. Drygt 600 röstsed-lar kom in från Dalens invånare och de flesta ville se Jeklyn som vinnare.

Några dagar innan var vi några spända arrangörer med barn som räknade och kontrollräknade alla röstsedlar som lämnats in på ICA. Att det var så många som röstade tyder på att intresset är stort för att fortsätta den nystartade traditionen med en egen Lu-cia i Dalen. I december -97 kommer vi igen med en ny omröst-ning och med ytterligare attraktioner i samband med luciakrö-ningen.

Trots den kalla blåsten och snön på luciakvällen hade cirka 100 personer mött upp i träfflokalen där de bjöds på kaffe, glögg och pepparkakor. I väntan på att de två traktorerna som körde lucia-kandidaterna runt allén skulle återvända, försökte arrangörerna in i det sista locka in fler förbipasserande. Svenska Bostäder representerades av vår nye förvaltare Yngve Persson med fru och dotter Emma. Den senare hade bidragit stort med sina musika-liska kunskaper inför sångrepetitionerna. Dessutom hade hon lyckosamt engagerat några av sina körvänner för att förstärka sånginsatserna. Stort tack till Emma!

Efter den stämningsfulla inledningsmusiken förkunnade Dalen-bladets ansvarige utgivare Danne Lundberg utslaget av omröst-ningen. Våra sponsorer — ICA, Svenska Bostäder, biblioteket, restaurangen, Pressbyrån, Sandborgsgrillen, frisören, Blomman i Dalen m fl presenterades och avtackades. Dessutom nämndes uppskattade insatser av Dalens Damer och medarbetare i fören-ingen E.L.D. Under tystnad klädde några av tärnorna den ny-valda lucian hennes krona och tände de levande ljusen. Så stämde alla in i Luciasången. Då stod tiden stilla i Dalen.

En halvtimme senare var allt över och alla hade gått hem till sitt. Första pris till Lucia var ett armbandsur skänkt av Svenska Bo-städer, som också stod för tröstpriser till tärnorna. De fick också choklad av Pressbyrån, böcker av biblioteket, blomsterkransar av blomsteraffären, hårborste av frisören. Vinnare i omröstningen om Dalens Lucia blev Angelica Friman. Första pris var skänkt av Svenska Bostäder och bestod av en fullpackad miljöväska.

Janne Svensson

Emma Sjöberg med tärnor såg till att Jeklyn Özboyaci blev en strålande Lucia med levande ljus. Foto: Ann-Christin Larsson.

EfterlysningDalenbladet söker en ungdomsrepor-ter!Är du mellan 13 och 19 år, tycker om att skriva och har en upp-fattning om vad ungdomar i Dalen tänker och tycker, kontakta oss. Till nästa nummer plockar vi upp ungdomssidan från föregå-ende nummer. Där ska åsikter och tankar som rör Dalens tonår-ingar komma fram.

Snö Snö SnöSnö är tid för aktiviteter. Barn som tum-lar runt, snöbollskrig, skidor, skridskor listan kan göras lång. Det är en enormt vacker period. Sagolandskap byggs av detta förunderliga som faller ner varje år.

Tung gnistrande snö på grenar, en gräsmatta som förvandlas till ett vithetens mysterium. Ett material som kan omformas till de mest fantastiska figurer.

Jag älskar snö ibland. Men jag blir vansinnig med jämna mel-lanrum.

Varför kan inte Svenska Bostäder få ta hand om all plogning i Dalen. Vad jag har förstått så är Gatukontoret ansvarigt för till exempel vår vackra allé. Den är under all kritik. Jag kan inte ta mig ned till ICA via alla gårdar utan tvingas ut i den förbenade allén. Det är som att köra i dy.

Nu är det inte bara vi i rullstolar som har problem. Alla med osynliga handikapp, eller med ålderdomssvaga ben, barnvagnar etc får kämpa ordentligt för att ta oss fram på detta underlag. Kan man inte på något sätt få Gatukontoret att inse hur viktig allén är?

Gunilla Hårdberg

Page 5: Dalenbladet nr 1,1997

ROCKY’SMÅN-TORS 10–24

FRE-LÖR 12–01

SÖNDAG 12–24

Rocky’s–inte bara hamburgare

N y n ä s v ä g e n 3 1 8 , t e l e f o n 3 9 6 4 5 0

Stans smaskigaste junk-food!40 olika ölsorter från hela världen.

Testa månadens öl, idag.HAMBURGARE, 90/150 GRAM 20/29:-

BACKYARD BARStenkolsgrillat!VARMT BRÖD, med ört&vitlöks smör. 15:-

PLANKSTEK, bearnaise eller grönpeppar sås. 96:-

BIFF-GORGE, gorgonzolafylld lövbiff med sky. 79:-

SKOMAKARLÅDA, –precis så som den ska vara. 79:-

ENSKEDE LÅDA, liten biff, korv, stekt ägg, potatismos. 79:-

BACKYARD LÅDA, liten biff, prinskorv, bacon&purjofräs, stuvad potatis 79:-

BACKYARD BARMån-tis 17–23

Ons-tors, sön 15–24

Fred-lör 15–01

Page 6: Dalenbladet nr 1,1997

Vi har även pen-

sionärsrabatt!

Hälsningar

Inger och Greta

Varför inte boka in ett hembe-sök? Känner du någon som fyller år? Ge bort ett presentkort!

FOTVÅRD FÖR ALLA!

KOM TILL OSS MED DINA ONDA FöTTER.VI BEHANDLAR:

liktornar, förhårdnader, nageltrång och gör avlastningar m.m.

Du får dessutom ett härligt fotbad och massage.

Fotterapeuterna

Bersågränd 11 (Servicehuset)

T-bana Sandsborg

Telefon 648 22 20Vi har 11 års erfarenhet och är medlemmar i Sv. Fotterapeuters Riksförbund.

Page 7: Dalenbladet nr 1,1997

7

Dalenbladet nr 5, mars 1997

Vi diskrimineras!Vi har det så bra här i Dalen. Ingen tycks anse en rullstol vara något kon-stigt. Vi bemöts som alla andra. Tyvärr är detta inte en regel i samhället. Tvärt-om många gånger.

Att leva i rullstol innebär att man alltid måste bevisa extra myck-et vad man kan. En konstig inställning anser jag. Varför sätter man automatiskt en dumstämpel i huvudet på alla som sitter och går?

Kanske just därför att det ofta är så, uppskattar man stämningen i Dalen. Man är en av alla. Men för hur länge? Ska även detta område drabbas av en laglig diskriminering?

Nej, det hoppas jag verkligen inte. Jag tror att vi här är ett så naturligt inslag i bilden att även om förändringar sker i samhället så blir inte synen på oss boende sämre.

I förra Dalenbladet skrev jag om SL och deras förslag om anpass-ning av bussnätet. Jag måste nu få relatera vad som skrivits i tidningen Apropå som utgivs av HSO, Handikappsam-verkan i Stockholms län.

I ett brev som SL skrivit till HO ( Handi-kappsombudsmannen) läser vi bland annat:

“Trafikanter som inte själva eller med med-hjälpare kan använda det ordinarie trafiknätet måste utnyttja specialtransporter för sina resor. Det är inte rimligt att ett trafik-system har som huvudsyfte att erbjuda korta restider, mister sin funktion och attraktivitet genom en anpassning till en minoritet som redan har tillgång till alternativ, dvs färdtjänst ...“

Skamligt SL. Jag och alla andra rullstolsburna är med andra ord mindre attraktiva. Jag blir så brydd. Detta är verkligheten 1997. Vi har ingen diskrimineringslag som gäller för oss. Detta blir resultatet.

I DN Debatt har ämnet om diskriminering varit på tapeten två gånger. Där reagerar de över att vi inte har en vettig lag samt över att den lag som nu ligger på förslag kommer att delas i två delar. Detta skulle för oss innebära att vi hamnar i ett B-lag.

Denna lag skulle vara oss till hjälp inom arbetslivet, men om man lusläser inser man att som kvinna i rullstol så har jag ingen som helst hjälp av den. Jo, förlåt mig på ett sätt. Anta att jag nekas ett arbete trots att mina meriter definitivt är bäst. Då kan jag inte utnyttja lagen mot diskriminering av handikappade, men diskriminerings-lagen för jämställdhet mellan könen skulle passa bra.

Varför kostar man nu överhuvudtaget på sig att arbeta fram en lag för oss om den ändå inte kommer att vara oss till någon hjälp.

Ämnet diskriminering är enormt stort och jag skulle skriva om detta i timmar. Men jag ska bara gå in på en del till och det är Byggnads.

Förenklade regler — bra för vem?Byggnadsarbetarförbundet tycker att reglerna i bostadslagstift-

ningen måste förenklas. Fler ombyggnader av gamla fastigheter skulle kunna ske om man släppte kravet på tillgänglighet. Detta framgick i den bostadspolitiska utredning som Byggnads presen-terade i oktober.

Man anser att för att kunna göra byggandet billigare och därmed skaffa fler jobb för byggnadsarbetare, ska rörelsehindrade bo på bottenvåningen när man bygger hus, för att man därigenom slipper bygga hiss i husen.

Så se opp alla! Flyttar ni så se till att det är till ett hus med en redan befintlig hiss eller se till att åldras med hälsan i behåll. Går detta igenom så kommer ni att få gå i trappor resten av livet. Det positiva kan kanske vara att våra vänner som

flyttar till nya hus utan hiss helt klart kommer att sänka sina kaf-fekostnader om de bor högre upp än bottenvåningen.

En tanke, är Byggnads villiga att bekosta extralås och galler för fönster som en del kommer att vilja ha för att känna sig trygga? Ser jag till mig själv skulle jag aldrig klara av att bo längst ned. En dålig erfarenhet för många år sedan gjorde mig till en hatare av bottenvåningar.

Vi måste få en fungerande diskrimineringslag. Men hur?

I USA finns en så kallad ADA-lag sedan många år tillbaka som fungerar mycket bra. Den innebär bland annat att man kan åka tunnelbana utan hinder, man kan bo högre upp än bottenvåning-en, man kan äta på restauranger och man kan få ett jobb om man har den utbildning som krävs. I det stora hela kan man leva som alla andra enligt likvärdighetsprincipen. Skulle det inte kunna vara något för oss?

Gunilla Hårdberg

Page 8: Dalenbladet nr 1,1997

Dalenbladet nr 5, mars 1997

8

På GångEnskede stadsdelsförvaltning, som du kan läsa om på annat ställe i Dalenbla-det, och Dalens bibliotek bjuder på en rad kulturupplevelser och aktiviteter 1997.

Söndagen den 2 marS kl 14.00 i Enskede sportstuga, Enskedevä-gen 115 visar Abellis Magiska Teater en ursprunglig kasperföre-ställning där Kasper inte är den snällaste av dockor. För barn från 4 år. Fribiljetter beställs från den 24 februari på telefon 08 - 508 16 131.

TiSdagen den 4 marS på Dalens bibliotek berättar Lars Klingberg från hembygdsföreningen om Enskede förr i tiden samt visar in-tressanta bilder från flydda tider.

Söndagen den 16 marS kl 14.00 sätter Teater Tre upp pjäsen om Kung Markatta som ger sig av på en lång resa bland apor, män-niskor himmelens gudar och underjordens demoner. Det hela ut-spelar sig på Dalens kvartersgård. För barn från 10 år. Fribiljetter beställs från den 10 mars på telefon 08 - 508 16 206.

lördagen den 22 marS kl 14.00 i Stureby skola samtalar förfat-tarna Ulf Stark och Astrid Trotzig, som båda växte upp i Stureby, om uppväxtsmiljöns betydelse. Ulf minns Stureby från 50-talet, Astrid var ung där på 70- och 80-talen. Fri entré.

Slutligen ger dockteatern Tittut Söndagen den 23 marS föreställ-ningen ”Vilda Bebin får en hund” efter Barbro Lindgrens och Eva Eriksson böcker om den vilda bebin. Det är en ny uppsätt-ning som vänder sig till barn mellan 2 - 3 år. Fribiljetter beställs från den 17 mars på telefon 08 - 508 16 131. Platsen är Enskede sportstuga, Enskedevägen 115.

Säg hej till en pensionär!Verksamheten på Knuten, frivilligcentralen och fritidsverksamhe-ten fortsätter oförtrutet och programmet ser ut som följer.

Alla dagar - kaffeservering mellan 12.30 - 15.00Varje tisdag kl 13.00 musik eller filmMåndag - bingo, tygtryck och keramikTisdag - bakning, promenadgrupperOnsdag - sittande gymnastik, systuga, spelTorsdag - stickgrupp röda korset, porslins- och korgmålning, spelFredag - vävning, tygtryck, högläsning

Personalen hälsar alla i Dalen välkomna oavsett ålder. Småbarn är inget hinder. I huset bor många äldre, därför finns det ett stort intresse att yngre generationer kommer på besök.

Är du intresserad av akryl och akvarellmålningskurser och kera-mik? Knuten efterlyser en studieledare både på dag-, kvälls,- och helgtid. Vill du starta en egen studiecirkel och behöver lokal hjäl-per man gärna till.

Vad vet du om biblo?Visste du att du gratis kan låna hem — • böcker på svenska och andra språk• tidskrifter• språkkurser• talböcker för läshandikappade• ”bok och band” för lästräning• musik- och sagokassetter och CD för barn• kassettböcker

Du har också tillgång till — • uppslagsböcker och andra referensböcker• tidsskrifter och två dagstidningar• konsumentinformation• information om din hembygd• studiecell• kopieringsapparat• schackspel• pussel för barnDu kan dessutom låna ur Stockholms stadsbiblioteks hela bok-

bestånd genom ditt närmaste bibliotek!

ÖppettiderMåndag 12 - 19Tisdag 10 - 18Onsdag 10 - 18Torsdag 12 - 19Lördag 11 - 14

Citerat från Dalens kulturnätInnebandy varje fredag mellan kl 18.00 och 21.00. Vill du vara med? Kontakta Gerth Molander på telefon 649 05 00.

Schackklubben söker någon schackkunnig som kan vara med och hålla i träffarna på biblioteket på lördagar mellan kl 11.00 och 13.00. Du behöver inte kunna ställa upp alla lördagar, men kän-ner du för att hjälpa till några lördagar under våren, kontakta Siv Bejed på biblioteket, telefon 648 05 69.

Sygruppen har startat igen! Ta med sykorgen och komtill Pop-pelgården torsdagar kl 19.00. Symaskiner finns! Arr: Dalens Kulturnät.

Läxhjälp för skolbarn och vuxenstuderande varje torsdag kl 17.00 - 19.00 på Enskede bibliotek.

”Samhällets Olycksbarn” — ett teateräventyrVill du vara med i folkensemblen? Vill du trumma, dansa, sminka eller bygga sceno-grafi?Den 24 maj är det premiär för Victor Hugos pjäs ”Samhällets

Olycksbarn”. Spelplatsen blir som vanligt i tältet i Margaretapar-ken i gamla Enskede och det behövs massor av insatser. Barn och vuxna arbetar tillsammans med olika praktiska uppgifter kring spelet såsom scenbygge, traktering och biljettförsäljning. Enske-

Page 9: Dalenbladet nr 1,1997

9

Dalenbladet nr 5, mars 1997

Annonsera i Dalenbladet!Nummer 2/97 kommer i början av juni!

Upplaga: 1600 ex.

Utkommer med fyra nummer per år.

Helsida: 1500:-, Halvsida: 750:-

1/4-sida: 500:-, 1/8-sida: 100:-

Kontakta Michael Moschinius på tfn 08 - 659 01 00.

Föräldravandring i DalenUnder några år anordnade föräldrar i Dalen nattvandringar i om-rådet för att få kontakt med ungdomarna som rört sig i centrum. Sedan ett år har denna verksamhet upphört. Av brist på intresse eller engagemang eller någon annan outgrundlig anledning. Om du känner dig manad att ta upp den fallna manteln så finns det jackor och hjälp att få från personalen på kvartersgården. En lo-kal på Hasselgården står även till förfogande.

Man går ut på fredagar kl 21.30, inte för att övervaka och spio-nera, utan för att lära känna ungdomarna, visa sitt vuxna enga-gemang och för att motverka våldet som tyvärr förekommer i allt högre utsträckning. Vi vuxna måste våga vara förebilder och inte lämna våra ungdomar ensamma! Du som har barn, små eller stora, förr eller senare kommer du att ställas inför frågan ”kunde jag gjort mer?”. Och vad svarar du då?

De stora helgerna i antågande som Påsk och Valborg, av tradi-tion stökiga helger, skulle kanske kunna bli annorlunda om vi föräldrar visade oss mer ute bland ungdomarna. Erfarenhet visar att dom faktiskt tycker att det är positivt med vuxenkontakt, tro det eller ej!

Redaktionen

Ny styrelse i E.L.D.På årsmötet den 10 februari ställde den gamla styrelsen sina

platser till förfogande. Till ny ordförande valdes Janne Svensson, sekreterare blev Gunilla Hårdberg och till kassör utsågs Michael Moschinius. Till ordinarie ledamöter valdes Danne Lundberg och Karin Lingnell. Som den observante läsaren redan upptäckt, återfinns samtliga namn även i redaktionen för Dalenbladet. På årsmötet betonades att den nya styrelsen är en s k interimstyrelse i avvaktan på att nya, entusiatiska krafter hittar till föreningen.

Den nya styrelsen har sitt konstituerande möte den 24 februari då planerna för 1997 kommer att presenteras och då också frågan om medlemsskap i E.L.D. Är du intresserad, skriv eller ring!

Redaktionen

despelets folkensemble får möjlighet att samarbeta tillsammans med spännande konstnärer i scenografi, smink, kläder, teknik med mera.

Enskedespelet arbetar efter en vision om en teater som fungerar som forna tiders vattenbrunnar, en naturlig samlingsplats för områdets invånare där det finns plats för möten, kreativitet och skapande. Under våren 1995 satte man upp ”Den Kaukasiska Kritcirkeln” av Bertold Brecht och nu är det dags för ”Samhällets Olycksbarn”.

Föreningen för Enskedespelet har funnits i 15 år. Under den ti-den har man satt upp folkliga spel, forskat i vårt närområdes his-toria, bedrivit barn- och ungdomsverksamhet samt haft semina-rier och uppträdanden på kulturcaféet Café Hörnet. Sedan 1993 driver man en kulturskolaför arbetslösa ungdomar, Teater Avart. Dessa ungdomar får en grundlig utbildning i den folkliga teaterns pedagogik. Kunskaperna de får använder de sig av när de går ut som handledare i de skolor med vilka Enskedespelet samarbetar.

Under våren 1997 arbetar man med Årstaskolan, Nytorpsskolan och Bagarmossens skola. Som ett led i detta utvecklingsarbete i skolorna gav man föreställningen Lysistrate på Årsta Teater un-der februari.

Vill du vara med i Enskedespelet? Hör av dig på tfn 9171 25.

Dags att planera för Dalendagen 1997Förra året arrangerades Dalendagen den 11 maj. Den dagen var blåsig och kall, men arrangermanget drog ändå en hel del människor till vårt centrum. Där bjöds på underhållning, pon-nyridning, tävlingar mm samt torghandel av olika slag. Till detta kopplades olika aktiviteter hos företagen i centrum. Är du intres-serad av att delta på något sätt, kontakta Yngve Persson, Svenska Bostäder.

Dalenbladet på InternetSedan en tid kan du nu hitta alla artiklar i nummer fyra på In-ternet. Målet är att alla nummer, från de ursprungliga och i fort-sättningen ska finnas tillgängliga på nätet. Adressen hittar du på framsidan av detta nummer. Synpunkter mottages gärna. Skriv till Dalenbladet eller skicka ett e-mail!

Redaktionen

Årets vernissage på kvartersgården!Sedan nio år tillbaka har Dalens konstnärer manifesterat sin ex-istens genom den årliga vernissagen på kvartersgården. I år sam-arrangeras denna av E.L.D. och Berit Andersson/Irene Sallander. Du som vill delta med något är hjärtligt välkommen till möte den 10 mars kl 19.00 i Plommongårdens samlingslokal. Om inget intresse finns är risken stor att denna fina tradition upphör! Tag alltså chansen att visa upp dina verk och börja med att komma på ovanstående möte då tid för vernissagen bestäms.

Redaktionen

Page 10: Dalenbladet nr 1,1997

Dalenbladet nr 5, mars 1997

10

In sauna veritasIn sauna veritas eller “i bastun råder sanningen”, är mottot för Svenska Bas-tuakademien. Det kan också uttryckas på ett annat sätt — i bastun får du vara dig själv.

Förutom postkontor, bibliotek, apotek, korvkiosk, pressbyrå, försäkringskassa och restaurang finns det i Dalen, liksom i de flesta förorter och småstäder värda namnet, en inrättning som besöks och används av många av de boende, men som av någon anledning ändå är relativt anonym. För det mesta är den belägen i närheten av en sport- eller simhall. Vid mitt senaste besök funde-rade jag över hur många av Dalens invånare som överhuvudtaget känner till att den finns.

Vad utmärker civilisation och kultur? Är det månne litteratur, konst, kommunikation människor

emellan, mat och dryck, förströelse eller utbildning? Nej, sedan tidernas begynnelse har vårt behov av kroppslig renhet hävdat sig över allt annat. Renhet i dess bokstavliga mening, alltså! Inga filosofiska djupdykningar här inte, en ren själ i en ren kropp. Visst mår du bättre efter en dusch eller ett bad. Ett bastubad är allt detta och mer därtill.

För att förhöja upplevelsen kan du till en låg kostnad besöka Sandsborgsbadet, inleda med en dusch och efter det sätta dig i bastun och bara njuta. Häri ligger hemligheten. Att unna sig en njutningsstund tillsammans med andra, kanske vilt främmande människor. Man måste dock känna till några outtalade regler. Dessa gäller förstås inte om man har tillgång till en egen i käl-laren eller på vinden.

Inne i bastun är alla lika, man badar inte bastu med badbyxorna på, vill man stänka vatten på ugnen för att höja värmen frågar man de andra badande först, förtäring av alkohol är absolut ute-slutet, man duschar innan man sätter sig på laven, man sitter inte i bastu för att bli torr utan för att svettas ut, börja gärna på den nedre laven om du är känslig för värme (då varmluft stiger är det varmast högst upp), ta med en handduk att sitta på, prata inte högt (många vill ha tyst omkring sig för att kunna njuta).

Det finns olika typer av bastubad – rök-, el- eller vedbastu. Vil-ken du föredrar är en smaksak. I Sandsborgsbadet finns en elupp-värmd torrbastu. Vidare finns olika uppfattningar om bastun ska vara fuktig eller torr, d v s om man ska stänka vatten på ugnen för att få ångbildning eller inte. Detta är också en smaksak, själv föredrar jag torrbastun. Vitsen är inte, som många tror, att bastun ska vara så het som möjligt. En jämn värme runt 95 grader är att rekommendera.

Efter badet är det en obeskrivlig njutning att gå ut och doppa sig i bassängen och kanske simma några vändor. På landet och om man har tillgång till en bastu nära en sjö kan det vara lika skönt att efter bastubadet doppa sig i en upphuggen vak eller rulla runt i snön utanför. Det som händer när du sitter i bastun är att porerna i huden öppnas och släpper fram svetten som i sin tur rensar porerna från smuts. Du blir alltså ordentligt ren efter ett bastubad, renare än på något annat sätt.

Visste du detta om bastubad?Bastu [av badstuga], sauna, rum eller hus för svettdrivande bad - bastubad. Förr användes bastun också för torkning av t ex lin, malt, säd och för rökning av fisk och kött — tork- eller rökbastu. Bastun är ett välisolerat rum med lavar att sitta på och har nuför-tiden oftast en elektrisk värmekälla med stenar som hettas upp. Om vatten slås över stenarna blir luften fuktig och känns hetare. För att stimulera huden är det särskilt i finsk bastu vanligt att risa sig med björkruskor. Av den höga värmen kommer kroppen i stark svettning, vilket vidgar hudens kärl och skapar ett lätt blod-trycksfall Detta sänker kroppens aktivitetsnivå och musklerna slappnar av. Kroppen kyls av efter bastun med kallt vatten.

De flesta gamla kulturfolk, skyter, azteker, romare greker m fl ansåg ångbadet som en självklar del av hygien och umgänge. Skyternas bastubad utvecklades i Ryssland och spred sig till Nordeuropa i tidig medeltid. På 1100-talet började man bygga offentliga badstugor i städerna, och badandet blev allt populärare under 1500- och 1600-talen. Men badhusen drog till sig prostitu-tion och sedeslöshet och blev en smittkälla för de allt vanligare könssjukdomarna. Myndigheterna började förbjuda badandet mot slutet av medeltiden och det försvann från större delen av Europa. I Norden fanns det kvar längre, och i Sverige förbjöds hållandet av badhus 1725. Bastubadandet fortsatte dock i svår-tillgängliga trakter i Norrland och bland inflyttade finländare i de nordvästra delarna av landet. På 1900-talet tog det fart igen, och i våra dagar är det på nytt en uppskattad badform i hela världen.

Källa: Bonniers Multimedia Lexikon

Konst du bara får se nakenOm du befinner dig på resande fot och besöker Lund den när-maste tiden kan du i Lunds konsthall besöka utställningen “The Skandinejvian Sauna Project”, en installation av konstnären Peter Johansson. - Jag ser mig inte alls som en provokatör, utan är ute efter en känsla som inte går att beskriva på något annat sätt. I en bastu klär man av sig skalet, upplever något tillsammans och börjar diskutera förbehållslöst, menar Peter Johansson i DN den 2 februari. Så sant, så sant!

Janne Svensson

Öppettider SandsborgsbadetMåndag 13.00-20.00Tisdag 06.30-20.00Onsdag 15.00-20.00Torsdag 13.00-20.00Fredag 06.30-19.00Lördag 07.00-13.00Söndag Stängt

EntréavgifterVuxna engång 35:-, rabattkort 12 ggr 350:-Årskort 1200:-Pensionär/stud/vpl/arb.lös engång 20:-, rabattkort 12 ggr 200:-Årskort 700:-Barn/ungdom 7-18 år engång 15:-Rabattkort 12 ggr 150:-

Page 11: Dalenbladet nr 1,1997

Välkomna! önskar Anne, Annette och Laila

tel: 648 04 50, fax: 648 04 40

Stockholmsvägen 17, 122 62 Enskede Öppet: Månd, onsd, torsd 10–18, tisd 10–20, fre 10–16, lörd 11–15

Våga chansa, visst kan DU!

Klipp ut kupongen nedan och utnyttja vårt fina erbjudande. Du har just tagit första steget

på Din konstnärliga bana. Svårare än så är det fak-tiskt inte. Så lyft telefon-luren och ring direkt och boka en plats. Antalet

platser är begränsat, först till kvarn...

VÄRDEKUPONG

Med denna kupong betalar Du endast 10:- för vår kurs i HOBBYKERAMIK.

(Ordinarie pris 100:-)Gäller tisdagar mellan 1600–2000

Page 12: Dalenbladet nr 1,1997

Dalenbladet nr 5, mars 1997

12

Dalen i Stockholm eller Bronx I New York

För och emot klottretFör ungefär ett år sedan skrev Dalen-bladet om klottret i Enskededalen. Då lovade den dåvarande förvaltaren att allt klotter skulle tas bort så fort det anmäldes. Men i dag finns det lika mycket, om inte mer, klotter på husväg-garna i Dalen.

De flesta tycker att det ser trist ut, och upplever att de får dålig respons från Svenska Bostäder när de anmäler nytillskott på väg-garna i området. Vissa gårdar har drabbats mer än andra och är fyllda med diverse meddelanden och målningar av mer tvivelak-tig estetisk art. Dalenbornas bostäder är skolmaterial för Stock-holms klottrare.

Grafitti – konst?Grafittimålarna ser sig själva som

konstnärer med självklar rätt att använda olika offentliga miljöer som galleri. Att konstverken envist saneras bort irriterar målarna, som tycker att t ex SL:s oförstående atti-tyd är ett tecken på medelålders för-stockning. I grafittifanzinet Under-ground Productions dokumenteras grafittimålningar, främst från tun-nelbanan. Jacob Kimvall (ansvarig utgivare) kallar tidningen för en Sa-lon des refusés för grafittimålarna. På Salon de refusés, De refuserades salong, i Paris 1863 ställde konstnä-rer som Manet, Cezanne, Pissarro och Jongkind ut sina alster som refuserats till den årliga och anrika Parisutställningen. Kimvall anser att grafitti-målarna liksom Manet och co är begåvade och, än så länge, missförstådda konstnärer. Alla är förstås inte fulländade i sin teknik, men de måste ju öva. Och det gör de helst inte på ett skissblock hemma på sin kammare.

Andra, t ex de som står för saneringskostnaderna, tycker att det till största delen handlar om klotter. Och klotter är skadegörelse som kostar samhället miljontals kronor varje år. Dessutom är det en inkörsport till både knark och annan grov brottslighet, menar motståndarna. Medan 1800-talskonstnärerna i Paris drog till sig en stor, uppskattande publik på sin alternativa utställning, så möter klottrarna mest kritik. SL jagar dem med blåslampa, bo-stadsföretag och hyresvärdar suckar, svär och sanerar. Och i både

innerstad och förorter finns en tendens till att lokala föreningar i allt högre grad engagerar sig för att försöka förhindra klottrandet.

I Enskededalen har klottret ökat de senaste tre-fyra månaderna, säger Yngve Persson, Svenska Bostäders nya förvaltare. Svenska Bostäder sanerade förra året klotter för närmare 150.000 kr i Enskededalen. I år har man budgeterat lika mycket för sanering. Frågan är om det är tillräckligt, under hela förra året var det ju mycket som satt kvar på väggarna.

När Yngve Persson tillträdde som förvaltare i november förra året gjorde han ett anbudsförfarande bland olika saneringsfirmor. När den processen var klar beställde han sanering på olika väggar i området, bl a garagen i Blåsut. För ett år sedan lovade den då-varande förvaltaren Sven Sundström i Dalenbladet (nr 2) att allt klotter som anmäls till SB ska vara borta inom 36 timmar.

Vad gör Svenska Bostäder?Nu har det inte riktigt fungerat så och Yngve förklarar varför.

Dels gäller 36-timmarsavtalet bara fasader som vetter mot tun-nelbanan och Dalens allé. Övrigt klotter åtgärdar man så fort som

möjligt. En annan hake är kylan. När det är minusgrader går det inte att sane-ra, vattnet fryser och husväggarna kan spricka. Och det är alltså därför klottret fortfarande sitter på väggarna. Yngve beställde sanering i början av decem-ber, några dagar efter det slog vintern till med åtskilliga minusgrader. Svens-ka Bostäders strategi för att komma till-rätta med klotter är främst att så snabbt som möjligt ta bort det från väggarna. De som klottrar ska inte tycka att det är någon idé eftersom det tas bort på en gång, resonerar man. Enligt Yngve går det att sanera så fort det är plusgrader ute igen. Dessutom medverkar Svenska Bostäder i Lugna gatan, ett samarbete mellan bostadsföretag, polisen, SL, kommuner, m fl för att hitta strategier för att komma tillrätta med brottslig-heten i Stockholm. Yngve Persson vill arbeta för att förbättra organisationen på SB i Enskededalen vad gäller klot-

ter och annan skadegörelse. Bland annat är det viktigt att man alltid

fotograferar och polisanmäler klottrare om man lyckas ta någon på bar gärning.

Det är ingen lätt uppgift att förebygga eller förhindra klottrande. För många av dem som klottrar är det en livsstil. Att leka katt och råtta med polisen är en del av nöjet. Att ha satt sin ”tag” (signatur) på så många ställen som möjligt ger dessutom status i gänget och meriterar till publicering i Underground Productions. Ju svårare ställen man lyckas sätta tagarna på, desto mer presti-gefyllt. Tunnelbanestationer och väggarna i tunnlarna är därför populära ställen att arbeta på. Då handlar det om välplanerade ak-tioner där 30 - 40 personer bombar en station tillsammans. Man följer noga utarbetade planer med skiss över stationen, vakter och

Page 13: Dalenbladet nr 1,1997

13

Dalenbladet nr 5, mars 1997

SL har policyn att ta bort allt som hamnar på väggar och i vagnar, oavsett om det är grafittimålningar eller rent klotter, och spenderar en miljon i veckan på att göra rent, säger Kjell Hultman som arbetar med klottersanering och trafiksäkerhet på SL. I tunnelbanan har man arbetat med klottersanering sedan 70-talet, och har alltså en viss vana. Nu arbetar man mycket med att försöka förebygga klottret genom informationskampanjer. Skolinformatörer går ut på skolorna i Stockholms län och talar om vilka risker man tar om man klottrar. Skolkampanjerna fung-erar bra som förebyggande metod enligt Kjell Hultman. Försök med legala klotterplank har däremot inte blivit någon succé. De sanktionerade målningarna har dragit till sig ”svansen”, de som befinner sig längst ner i klottrarnas hierarki, som kommit och klottrat ner både målningarna och byggnader runtomkring. I Stockholmsområdet räknar man med att det finns omkring 3.000-4.000 klottrare, säger Kjell Hultman.

För hyresvärdarnas/husägarnas del är klottret inte bara en este-tisk fråga. Klottret har nämligen en förmåga att täppa till porerna i betong och annat byggnadsmaterial. När väggarna inte kan andas spricker de till slut. Många hyresgäster tycker dessutom att det är kränkande att få sina husväggar nedklottrade. Det handlar ju oftast just om klotter, i Enskededalen finns det knappast några snygga grafittimålningar. En anonym klottrare säger i en intervju på Postens hemsida, att klottrarna ”respekterar privatpersoner”. Då borde de också rimligen lämna bostadshus i fred. Dessutom är det en ekonomisk fråga. Det är hyresgästerna som i slutändan drabbas av höjda hyror när Svenska Bostäder avsätter stora sum-mor till sanering och reparation.

Karin Lingnell

Foto: Danne Lundberg

Känner du Yngve?Yngve Persson är förvaltare på Svenska Bostäder sedan novem-ber förra året. Han har arbetat på SB i flera år, och kommer se-nast från Tyresö där han också var förvaltare.

— Enskededalen är ett mycket trevligt område med många möj-ligheter. Det är helt unikt med ett så pass stort område som är bilfritt, säger Yngve. Förvaltningsarbetet består till 80 procent av enskilda hyresgästärenden. Där är det viktigt att se till att alla hy-resgäster får ett så korrekt bemötande som möjligt, säger Yngve.

Karin Lingnell

Yngve Persson, ny förvaltare i Dalen.

Enskededalen 1997 – hur länge till?

flyktvägar. Oftast sätts de yngsta på vakt inne i tunnelbanorna för att varna för tågen medan de äldre och mer erfarna målar.

Page 14: Dalenbladet nr 1,1997

Dalenbladet nr 5, mars 1997

14

Enskede stadsdelsnämnd — en maktfaktor?Den var inte lätt att undgå, informa-tionskampanjen i början av året om Stockholms nya organisation i stads-delsnämnder.

Sedan 1 januari i år har Stockholms stad delats upp i 24 stads-delsnämnder med egen politiskt ledning. Nästan all kommunal verksamhet — förskola/skola, socialförvaltning, äldreomsorg, fritidsförvaltning, gatu- och parkförvaltning, bibliotek, kultur, etc — sköts nu i stadsdelarna. När Enskede stadsdelsnämnd hade sitt första möte skedde det däremot i största tysthet och det var inte många, utöver politiker och tjänstemän i nämnden, som dök upp. Mötet hade enbart annonserats i DN och SvD två dagar före det ägde rum. Ordförande Gun Setréus ursäktade sig med

att ”organisationen är så ny” och lovade bättring. I fortsättningen kommer det att annonseras bättre, och mötena kommer att vara första torsdagen i varje månad. Då kan vem som helst komma och ställa frågor på den inledande frågestunden kl. 18.00 och även stanna och lyssna på själva mötet som fortsätter efteråt. Gå dit! Mötena kommer att vara i samlingslokalen mitt emot ICA (ingång baksidan, vid Punkten) så för oss i Enskededalen är det nära.

En av de politiker som sitter i Enskede stadsdelsnämnd är dalenbon Marie Ekberg Lindahl. Hon tycker att organisationen med stadsdelsnämnder är bra och talar engagerat om förändringen. Dels är det en utmaning — en av de viktigaste syftena med reformen är att stärka närdemokratin. Politikerna ska finnas närmare medborgarna, säger Marie.

Det finns också ekonomiska fördelar. I och med att alla verksam-heterna är samlade under ett tak, med en och samma budget, kan resurser samordnas. Marie tror att tack vare stadsdelsnämnderna kommer smällarna från de stora neddragningar, som Stockholms kommun (liksom alla kommuner) har att vänta nästa år, bli något lindrigare.

Vad säger kritikerna?Kritiker till reformen menar att argumentet med närdemokrati

är rent hyckleri. Stadsdelarna har för stora invånarsiffror för att medborgarna verkligen ska kunna få kortare avstånd till besluts-fattarna. Vad som verkligen ligger bakom en stadsdelsorganisa-tion är att den ger den centrala kommunstyrelsen större möjlig-heter att genomföra nödvändiga besparingar, säger reformens motståndare.

På ett möte i november presenterade Helena Wennerqvist de preliminära siffrorna för Enskede stadsdelsförvaltning. Då såg det ut att bli besparingarna på omkring 50 miljoner kronor nästa år. Sedan dess har regeringen i två olika omgångar lovat kommu-nerna extra tillskott. I höstas var det frågan om ett skatteförskott till kommunerna på sammanlagt ca 2,6 miljarder kronor kr, och nu i januari reserverade Göran Persson ett förmodat överskott 1998 till kommuner och landsting. Enligt stadsdelsnämndens senaste uppgifter (mitten av januari) kommer besparingarna att stanna på mellan 30 och 35 miljoner kronor för Enskedes del. Neddragningar kommer i första hand drabba äldrevår-den, främst öppenvården och service-husen. Enskedes två sjukhem har redan tvingats göra stora rationaliseringar de senaste åren så där kommer man inte kunna dra in mycket mer. Skolornas och barnomsorgens budget har kommunfull-mäktige redan fattat beslut om, och den kan inte stadsdelsförvaltningen gå in och ändra nu.

Var ska kontoret ligga?I skrivande stund är det inte klart var

Enskedes medborgarkontor ska ligga. De platser som diskuteras är Enskededalens centrum och Sockenplan. Exakt vilken verksamhet och service som kommer finnas på kontoren ska beslutas någon gång under våren. Tanken är att ta in olika myndigheter som försäkringskassa, socialbyrå, polis, konsumentupplysning etc, men Marie talar om också om andra möjligheter för kontoren: de kan t ex vara en mötesplats med kafé och olika fritidsverksamheter. Det finns också idéer om att någon av politikerna ska finnas där ett par timmar i veckan för att träffa folk och svara på frågor.

Enligt Marie Louise Allberg, som har lett arbetet med medbor-garkontoren, är målsättningen att det ska finnas åtminstone ett kontor i gång i Enskede efter sommaren. Det finns också planer på att de tjänstemän som arbetar för östra delen flyttar från Sock-enplan hit till Dalen, vilket i sådant fall även det skulle bli aktu-ellt till hösten.

Karin Lingnell

Några av de 11 politiska ledamöterna i nämnden: Ariano Benalal, fp, Bo Hansson, s, Arne Bogren, vp, Marie Ekberg Lindahl.

Foto: Karin Lingnell

... vem som helst komma och ställa frågor på den inle-dande frågestunden kl. 18.00 och även stanna och lyssna på själva mötet som fortsätter efteråt. Gå dit! Mötena kom-mer att vara i samlingsloka-len mitt emot ICA (ingång baksidan, vid Punkten) så för oss i Enskededalen är det nära.

Page 15: Dalenbladet nr 1,1997

15

Dalenbladet nr 5, mars 1997

Allt du behöver veta om stadsdelsnämnderna

Grundskolan och fritidshemmenHar du frågor om skolan, klagomål synpunkter? Vänd dig till stadsdelsnämnden.

Nämnden beslutar hur mycket pengar skolan ska få utö-ver den lägsta tillåta skolpeng som kommunfullmäktige faststiällt. Samt hur många eleverskolan ska ta emot, om man behöver bygga ut eller lägga ned och om åtgärder flr elever med speciella behov.

Även den nya Kulturskolan, Vår Teater och Musikskolan som slagits ihop, ansvarar stadsdelnämnderna för.

BarnomsorgenFinns det plats? Tänker de stänga vårt daghem?

Stadsdelnämnden avgör. Om daghem ska byggas ut eller läggas ned. Om privata daghem ska få starta. Om öppna förskolan och lekskolor.

Däremot gäller fortfarande barnomsorgsgarantin, som säger att alla som vill ha en dagisplats ska få det, från det att barnet fyllt ett år.

Park och gataÄr sandningen dålig på trottoaren utanför ditt hus?

Ring stadsdelnämnden. De beslutar om pengar till städ-ning, sandning, skötsel och gräsklippning.

ArbetsmarknadsåtgärderStadsdelnämnden kan flytta pengar från det sociala till olika arbetsmarknadsåtgärder. Det vill säga skapa arbets-tillfällen för människor som går på socialbidrag eller an-nan ersättning.

Till exempel inom miljöområdet, där nämnderna ska agera enligt den s k Agenda 21.

Nämnden ersätter dock inte arbetsförmedlingen och beta-lar heller inte ut KAS eller A-kassa.

Kultur och fritidPlanerar du en nyårsrevy, eller tycker du att det behövs nya fotbollsmål till grusplanen i bostadsområdet?

Ring stadsdelnämnden, de beslutar över pengar till fri-tidsgårdar, mindre fotbollsplaner, strandbad samt till den lokala kulturen, som evenemang i stadsdelen, kulturen på. daghem, skolor, äldreomasorgen.

FaktaFörvaltningsorganisationen, som består av stadsdelsdirektör Helena Wennerqvist och hennes stab på 48 personer, finns på Sockenplan. Chefsekonom är Anders Ödmark. Om-rådeschef Östra Enskede är Ewa Samuelsson. Kultur- och föreningssekreterare för östra delen är Barbro Lindström.

Telefonnummer till stadsdelsnämnden: 508 160 00. Mer information om stadsdelsnämnder finns på biblioteket, där finns också protokoll från nämndens möten. På tfn 020-361011 kan du beställa broschyrer om stadsdelsnämnderna. Stockholms kommunfullmäktige har dragit gränserna för de olika stadsdelarna. Enskede stadsdel omfattar Enskededalen och Gamla Enskede, den östra delen, samt Stureby, Enskedefältet och Enskede Gård vilka bildar den västra delen. Nämndemötena kommer att hållas i hörsalen i Dalen första torsdagen i varje månad. Det börjar med en frågestund klockan 18.00, sedan fortsätter man med själva mö-tet.

Källa: Söder om Söder, 7 januari 1997

Äldre och handikappadeBehöver du hemtjänst? Behöver mormor plats på ålder-domshem? Vill du protestera mot försämringar på service-huset?

Stadsdelsnämnden ansvara för att alla som behöver ska få en god omsorg.

Stadsdelsnämnden besluta om personalbemanning. Om man ska bygga ut eller lägga ned sjukhem, servicehus, åldrdomshem, hemtjänst eller annan service till äldre och handikappade.

Socialtjänsten i övrigtAllt som låg under socialdistrikten har nu förts över på stadsdelnämnderna.

Nämnden tar beslut om t ex omhändertagande av barn eller tvångomhändertagande av missbrukare.

Socialbidrag måste man ge till behövande, men olika stadsdelar kan kräva olika mycket motprestationer av bidragstagaren. Normen för socialbidragen beslutar inte stadsdelnämnderna över.

Page 16: Dalenbladet nr 1,1997

Dalenbladet nr 5, mars 1997

16

MiddagstipsetRäksoppa med ananasdessertFr o m nr 4 av Dalenbladet beslöt vi att låta tidningen innehålla recept på maträtter som du kan prova. Recept på ugnsbakad fjordlax med spenatnudlar och tomatsalsa blev en succé och den här gången presenterar Danne Carlsson ännu ett alternativ till det vardagliga. Ingredienserna till maträtten hittar du till specialpris på ICA, se annons sidan 3. Receptet är tänkt för fyra personer. Lycka till!

Enkel räksoppa500 gr räkor med skal1 liter vatten2 st fiskbuljongtärningar1-2 msk tomatpuré25 gr smör1˚ msk vetemjöl2 dl vispgräddecognacmadeira

Skala räkorna, skölj huvudena och skalen i kallt vatten i en sil. Låt rinna av. Koka skalen i vattnet tillsammans med tomatpurén och buljongtärningarna cirka 15 minuter. Sila. Smält smöret i en kastrull och rör i mjölet. Späd med buljongen och koka på svag värme cirka 10 minuter, tillsätt grädden och smak av med cognac och madeira. Blanda i räkorna och låt soppan bli varm. Servera med rostat bröd.

Danne Carlsson, till vardags köksmästare på Gamla Stans Bryggeri

Varm, färsk ananas med honung, hassel nötter och vaniljglass1 stor ananas50 gr krossade hasselnötter50 gr osaltat smör0,75 dl honung3 cl cognacvaniljglass

Skär av bladändan och rotändan på ananasen. Ställ den upp och skär bort skalet uppifrån och ned. Ta bort ”prickarna” som blir kvar med toppen av en potatisskalare. Dela i 8 klyftor och skär bort det som varit innerst (det hårda) på varje klyfta. Lägg alla ingredienserna, utom cognacen, i en låg, vid kastrull eller trak-törpanna. Ställ på svag värme tills smör och honung ”såsat” sig. Vänd ananasen då och då. Avsluta med att droppa över cognacen. Servera med vaniljglass. Till denna måltid rekommenderas en flaska Casillero del Diablo (nr. 2075) eller en lagom kyld, färsk öl från Gamla Stans Bryggeri.

Välkommmen in till oss i Teliabutiken Ringen!

Vardagar 10.00-18.00Lördagar 10.00-15.00

Page 17: Dalenbladet nr 1,1997

17

Dalenbladet nr 5, mars 1997

PorträttetDet finns de som hävdar att män måste passera 70 för att kunna tala om känslor. Harald blir 76 i vår och han är definitivt mogen att prata både på bredden och dju-pet.

Om det har med åldern att göra eller om han helt enkelt är ett un-dantag från den ordfattiga och fåstaviga prototypen vet jag inte. I alla fall talar han både mycket och gärna om såväl bingolotter och väderlek, som om sin hustru som dog för nästan 30 år sedan och längtan efter de tre barnen som han inte träffar så ofta. Allra helst talar han om barnen han har runt omkring sig, barnen här i Dalen.

Någon familj har Harald inte på nära håll, men han har många vänner och bekanta runtomkring sig. Han räknar upp en lång rad-da namn — ”Bengt på Hasselgården, Ingrid på Körsbärsgården,

Roffe här ovanpå...” — och har en anekdot till var och en. Spe-ciellt när det gäller barn verkar lagret av historier vara outsinligt, att han är förtjust i barn går inte att ta miste på.

Själv växte Harald upp med sina föräldrar och fyra syskon i Gamla stan på 20- och 30-talen.

— På de där gårdarna i Gamla stan fanns inte en buske, inte en blomma, ingenting. Ville man se lite så fick man gå till Tantol-unden eller knalla ut till Djurgården. Några lekplatser fanns inte. Sparkade man boll på gården var det alltid nån som gick och skvallra. Och så kom portvakten och skällde på oss. Jag kommer fortfarande ihåg den saten, säger Harald.

Harald växte upp några årtionden före lyxrenoveringarnas tid, då var det de som hade det dåligt ställt som bodde i de nu så åtrå-värda 1600-talshusen.

— Fördelen med att bo där var att alla höll i hop. Alla var lika fattiga och alla hjälpte varandra.

Kontakten och samhörigheten mellan grannar är något som Ha-rald saknar i dag. Även om han träffar många grannar, och själv hjälper dem som har svårt att gå och handla och laga mat, tycker han att det kunde vara mer gemenskap på gårdarna.

Man borde också hjälpas åt för barnens skull. Även om barnen i dag har bättre lekytor än vad han själv hade som barn, tycker Harald att vi vuxna gör för lite för våra barn.

Själv har han många förslag om vad man skulle kunna göra. En skridskobana i området är ett måste tycker han, ”det hade vi till och med i Gamla stan”.

Och julgransplundring och påskfest, det borde varje gård ordna för barnen.

— Det kan väl kontaktkommittén stå för, vad gör de förresten med alla pengar vi betalar in?

Dessutom måste barnen lära sig dansa, tycker Harald, och vi har en liten diskussion om vad som är ”riktig” dans. — Vals, det är riktig dans, hävdar Harald bestämt.

En annan idé som ligger Harald varmt om hjärtat och som han återkommer till flera gånger är att ordna en Dalen-turnering. Var-je gård samlar ihop ett lag och sedan får de tävla mot varandra i någon sport.

— Det kan vara fotboll, simning, brännboll... det viktiga är att ungarna får träffas och göra någonting tillsammans. Varje gårds -lag ska ha en tröja med gårdens träd eller frukt på och så träffas man nere på ängen och tävlar hela dagen. Sedan så avslutar man med en fest, säger Harald, en 76-åring med barnasinnet kvar.

Karin Lingnell

Vinter i DalenVinter i Dalen, jag minns den som igår,då alla våra små i skridskor förfröso sina tår.Men det var på glada åttiotalet vi hade dessa vanor,att alltid ha tillgång till skridskobanor.De senaste åren har varit skrala,fast gångbanorna varit jättehala.Hur blir det i vinter om vädret tillåter?Om våra barn vill skrinna men bara gråter.Det är bara bra att du slipper ut i kylan gåoch förfrysa dina tår,snart är det vår, barnet mitt.Calle Robert

Page 18: Dalenbladet nr 1,1997

Dalenbladet nr 5, mars 1997

18

Hos oss handlar du alltid–rykande, färskt, nybakat bröd!

Du kan även beställa en smör-gåstårta, gjord efter vårt 45 år gamla originalrecept!

ÖPPETTIDER Mån-fred 06-18, Lör 07.30-16, Sön 9-15

NYNÄSVÄGEN 287, BESTÄLLNINGSTELEFON 08-649 93 12

Välkommen till skönhetssalongen i Sandsborg! • Drivs av auktoriserad hudterapeut som jobbar med DECLEOR- produkter. • Individuell ansiktsbehandling/lymfdränage enl. Dr. Vodders friskvårdsprogram. • Make-up. • Frans&brynfärgning. • Vaxning, diatermi (borttagning av oönskad hårväxt i ansiktet, på ben, mage etc). • Manikyr, fotvård. • Massage, ryggbehandling. • Koppla av en stund i en lugn och hemtrevlig miljö. • Öppet mån-fred 0900-2000, även lörd enl. överenskommelse.

Öppningserbjudande!Ansiktsbehandling 250:-

10-20%rabatt på övriga behandlingarRabattsystem vid upprepade behandlingar och var 8:e

behandling gratis!

Hjärtligt välkommen!

08-648 47 41

Page 19: Dalenbladet nr 1,1997

19

Dalenbladet nr 5, mars 1997

– Ärtans pärtans alla små rara dalenmänniskor!

GästkrönikörenI detta nummer gästas Dalenbladet av Babsan, alias Lars-Åke Wilhelmsson!

Hejsan på er alla dalenbor, eller som mitt alter ego Babsan skulle ha sagt – Ärtans pärtans alla små rara dalenmänniskor! När jag nu blivit tillfrågad att skriva några rader om våld och annat tråkigt som vi blir drabbade av på ett eller annat sätt, skulle jag kunna skriva flera sidor. Jag är en av många som tycker att allt som har med våld eller annan förstörelse av antingen levande el-ler dött material är onödigt och fruktansvärt tråkigt.

När man som jag bor på det så kallade ”fina Östermalm” skulle man kunna tro att vi slipper sånt som kallas olagligt och krimi-nellt. Men så är det ju inte. Ibland känns det tvärtom. I dagarna blev två ordningsmän brutalt nerskjutna på Östermalmstorg av en beväpnad rånare som minuterna innan riktat sin pistol mot ett stackars vetskrämt affärsbiträde mitt på blanka dan.

Och när jag igår kväll gick hem från en trevlig middag på Golden Hits på Kungsgatan, hamnade jag mitt i ett gäng glada och påverkade ungdomar som hittat ett par tomma glasflaskor som stod efter husväggen och jag hann knappt tänka att kanske skulle dom slängs flaskorna i en papperskorg som fanns längre ner på gatan, så pang och krasch täcktes hela trottoaren av glas-splitter som gnistrade i stil med den tunna isbeläggningen.

Jag bet mig i tungan och skrek inte det jag ville, då dessa fem killar hade alldeles för mycket av energi att plocka tomflaskor och sedan slänga dom. Men jag ville säga, – Hör ni era dumma djävlar! Ta av er skorna nu och promenera runt på det här ska ni få se hur kul min hund kommer att ha det här när vi ska passera imorron! Eller, – Ta nu och plocka upp varenda djävla bit!

Men hade jag knystat ett enda litet pip, så hade mina reglerade tänder legat och dekorerat gatan tillsammans med glassplittret... Otäckt nog tänkte jag, att om jag haft en pistol skulle jag ha skjutit idioten i huvudet! Så kanske är inte jag bättre än dom?!

Jag har vid några andra tillfällen lagt mig i och börjat bråka när det inträffat liknande saker. Då har det hänt att folk kommit efter och sagt, – Kul att det är någon som törs! Då kan man undra om dom kommit och hjälpt till om det inte gått att prata sig ur situa-tionen? Eller hade dom bara stått och sett på? Det är ju en sak man inte riktigt vet. Men jag skulle då i alla fall inte kunna se på om någon blev misshandlad eller trakasserad. Jag tycker att det

Krönikör i nästa nummer av Dalenbladet är Martin Timell! Missa inte hans kåseri!

Redaktionen

är vår plikt att hjälpa andra så mycket man kan. Och skulle det bara vara fler som hoppade in i sådana situationer, skulle föröva-ren inte ha en chans. Men vi är alla lika rädda att bli inblandade i sånt som vi inte har med att göra och på så sätt tror vi att vi kan klara oss undan. Men rätt som det är kanske det är ens egen tur! Då står man där och ingen vill hjälpa till.

Hur ska man då få stopp på allt våld och elände? Jag tror att det hela kommer från hemmet och hur man blir uppfostrad. Jag läg-ger hela skulden på föräldrarna, hur dom tagit hand om sitt barn och talat om vad som är rätt och fel. Vad som är mitt och ditt. Sedan vet också jag att en del inte kommer från de bästa familjer, men klarar sig ändå. Och dom är det bara att gratulera. Det måste

vara starka, friska själar i dessa.

Men har man haft det lagom hyfsat och haft någon som brytt sig om vad man sysslar med efter skolan eller vilka man umgås med eller pratat med sina barn om saker och ting på ett vet-tigt sätt, är det en bra början. Så ni föräldrar som skaffar barn i denna värld, tänk på ert ansvar! Det är inte fel från början på bar-net, utan det felet ser ni till att det eventuellt kommer att få. Kanske är det därför jag vid 38 års ålder inte skaffar ett eget barn, utan håller mig till min borderterrier Tarzan. Vi ska snart gå ut på kisspromenad han och jag. Men vi väljer en annan gata än Kungs-gatan ikväll.

En som hoppas på en stad utan våld,

Lars-Åke ”Babsan” Wilhelmsson

Page 20: Dalenbladet nr 1,1997

Dalenbladet nr 5, mars 1997

20

Page 21: Dalenbladet nr 1,1997

21

Dalenbladet nr 5, mars 1997

PratbubblanI nummer fyra av Dalenbladet gällde frågan vad den gamla farbrorn sa till sin bänkgranne. Bland svaren som kom in enades redaktionen om att dela ut förstapriset till Erik Olsson, Täppgränd 113. Eriks förslag löd ”Det me-nar du inte? Gick proppen precis när du skulle klä på dig i morse?!”

Christoffer Steen, 18 år, Plommongården1. 18 år

2. Det är nära till allt, t.ex. till stan.

3. Det finns inga bandymål på min gård. Sen finns det heller inga tennisnät vid ten-nisbanorna.

4. Vill gärna se att det blir mera affärer i centrumet som t ex klädesaffärer.

Mona Vesterberg, 43 år, Grangården1. 4 år

2. Jag tycker att folk börjar engagera sig mer. Sen är det mycket barnvänligt.

3. Styrelsen på min gård missköter sitt jobb tycker jag. Ett uselt centrum!

4. Liva upp centrumet med mer arrang-emang och aktiviteter.

Dalentyckarna1. Hur länge har du bott i Dalen?

2. Vad tycker du är bra med Dalen?

3. Dåligt?

4. Vad skulle du vilja ändra på?

Johnny Marsh, 32 år, Plommongården1. 7 år

2. Barnvänligt. Jag tycker att gemenskapen blir bättre om man har gemensamma in-tressen som typ barn.

3. Stökigt på kvällarna av smågäng i unga åldrar.

4. Upprustning av parken. Bättre underhåll överallt.

Elsa Andersson, 83 år, Pärongården1. 17 år

2. Nära till allt. Det är bra luft i Dalen då det är bilfritt.

3. Saknar ett litet kondis där man kan gå in och ta en fika med sina vänner.

4. Skulle önska att det kom till lite mer personal i servicehuset, dom som jobbar nu går nästan på knäna.

Vinnaren av Pratbubblan nr 4, Erik Olsson, vann en espresso-bryggare!

Foto: Danne Lundberg

Nu undrar vi vad de båda tätt omslingrade dan-sörerna säger på bilden här intill? Gissa och du kan vinna en telefon skänkt av Telia Ringen! Skicka in ditt förslag senast den 1 april till Dalenbladet, Åsgärdesvägen 103, 121 03 Enskededalen redan idag! Personer med anknytning till Dalenbladet får ej delta.

Dig

ital

foto

: M

icha

el M

osch

iniu

s

Foto

: D

anne

Lun

dber

g

Page 22: Dalenbladet nr 1,1997

Dalenbladet nr 5, mars 1997

22

tv, fika eller bara sitta och prata. Tillgång till småbarnsböcker, lego, klossar, etc. finns, så även de allra yngsta finner sig snart tillrätta.

Det finns även, i anslut-ning till replokalen, en fullt utrustad inspel-ningsstudio där band som repat ett tag kan få hjälp med att göra sin egen demo, kostnads-fritt!! Studion går även att hyra för 250:-/timme om du själv skulle vilja göra en inspelning. Den är anpassad för rock-inspelningar, men även midi, sequencer etc. finns.

Karaokekväll

Kvartersgården–en mötesplats för ALLA!På kvartersgården i Dalen kan ungdomar innan en mötesplats, men även föräldrar är välkomna!

Kvartersgården är i förvandling, som alla vet finns inte Stock-holm Fritid längre, stadsdelsnämnderna har tagit över. Det är inte lätt att hänga med i turerna, något som föreståndaren Helène fått erfara. Just nu jobbar man med att få alla nya rutiner att fung-era, allt från personal och budget till det rent praktiska. Förutom Helène så jobbar ytterligare två personer heltid. Dessutom finns sju sk. timledare, vilka går efter ett fast schema, detta för att på bästa sätt kunna bygga upp verksamheten tillsammans med ung-domarna. Det handlar mycket om ömsesidigt förtroende och att bygga just på detta. Till viss del har man även uppsökande verk-samhet; fältassistentens arbetet går ut på att finnas just där ung-domar rör sig. Men mer om dennes arbete i en kommande artikel.

Alla är hjärtligt välkomna in på en fika under eftermiddagen, fram till kl. 17, då man vänder sig till de lite yngre. Mellan 17 och 19 har man stängt, men öppnar därefter igen för de lite äldre. På fritidsgården har man många aktiviteter som man kan syssel-sätta sig med om man känner för det. Man kan sy, spela basket, innebandy och bordtennis, musikintresserade kan boka in en tid i replokalen, i fotolabbet kan man framkalla sina egna bilder, dator finns för dem som vill göra läxor eller bara spela ett tag, titta på

Öppettider:Mån, ons, tors, sön 1330 –1700 1900 – 2200

Fred till klockan 2330

Fredagar kl. 15 är det korvgrillning, köp eller tag med egen!

Foto

: D

anna

Lun

dber

gFo

to:

Kva

rter

sgår

den

Page 23: Dalenbladet nr 1,1997

23

Dalenbladet nr 5, mars 1997

Vi vill att naturen och våra hyresgäster ska må bra. Därför cyklar vi eller kör elbil när vi rör oss på och mellan bostadsområdena. Våra arbetsma-skiner kör vi på trädgårdsbränsle, miljöbensin och vegetabiliska, naturligt nedbrytbara oljor.

All trädgårdsskötsel i bostadsområdena sker utan giftiga besprutnings-medel eller konstgödsling. Vi komposterar också trädgårdsavfall och återanvänder det som jordförbättringsmedel i vår trädgårdsskötsel.

Nu har vi tagit ännu ett steg mot ett miljövänligare boende. Tillsammans med några hyresgäster i Dalen arbetar vi för att minska vattenförbruk-ningen. På Pärongården har vi satt igång ett projekt där vi tar hand om regnvattnet. Regnvattnet används till att vattna träd och rabatter i bo-stadsområdet med. På så sätt sparar vi många liter vatten per år. En god affär, både för naturen och hyresgästerna.

Hos oss bor framtidenSvenska Bostäder är Sveriges största hyresvärd. Företaget äger och förvaltar omkring 53 000 lägenheter i Stor-Stockholm. Vi försöker också vara den bästa hyresvärden. Därför erbjuder vi 24-timmars servicegaranti, flexibelt lägenhetsunderhåll, stort utbud av tillval och egen Boförmed-ling där våra trogna hyresgäster gynnas. Vi arbetar även aktivt med miljöfrågorna.

Ring rätt: Skötsel av gårdarna i Dalen - Urban Wikström, Svenska Bostäder 08 - 680 31 60

Skötsel av träd, bänkar, gatubelysning mm mellan gårdarna-Mikael Martelius, Stadsdelsförvaltningen 08 - 508 210 71

Övergripande förvaltningsfrågor och enskilda lägenhetsfrågor-Yngve Persson 08 - 680 31 60

Vi sparar vattenoch förskönar Pärongården!

Page 24: Dalenbladet nr 1,1997

Dalenbladet nr 5, mars 1997

24

En av anledningarna till att Dalenbladet kom till är den grova misshandeln av min lillebror Christer för nästan på dagen två år sedan, den 27 mars 1995 utanför Fryshuset. För att visa på våldets konse-kvenser bad jag honom att skriva om vad som hände och hur hans vardag ter sig idag två år senare. Jag hoppas att unga, blivande våldsmän-, och kvinnor får sig en riktig funderare efter att ha tagit del av Christers berättelse som publiceras i oredigerat skick.

Danne Lundberg

Hej mitt namn är Christer och jag tänkte skriva om det här med våld jag råkade ut för det för ett par år sedan. Jag hade vart på Fryshuset för att se en kompis spela. När jag skulle gå hem så hoppade ett skinhead på mig. Tyvärr så har jag inget minne av det. El-ler tyvärr är dumt att skriva jag är glad att jag inte kommer i håg det. Det hade vart ok om han hade nöjt sig med att slå ner mig och sedan bara gått men nu fortsatte han att sparka på mig när jag låg medvetslös på marken och även hoppade jämfota på huvudet. Det visade sig att vara ett 17-årigt skinhuvud. som tur va så fans det vittnen. han blev senare gripen och dömdes först till två års fängelse och då överklagade min advokat och han fick ett år till sammanlagt tre år. Jag ham-nade först på Södersjukhuset intensivårdsavdel-ningen. En läkasre berättade också att hjärtat stannade under ambulans färden men de fick igång det och tur var ju det. Jag låg medvetslös

ett par dagar och sen vaknade jag till. jag kommer inte ihåg något från sjukhuset eller vilka som var där och hällsade på. Tyvärr så mins jag inte att min stora idol var uppe. Det är Ulf Lundell men jag har en bild på honom och mig när han sitter bredvid mig i sängen. Jag fick hans skivbox och ett munspel.

Jag fick ligga där från Mars till Maj sedan blev jag förflyttad till Huddingesjukhus. Jag har inte sånt minne att jag kommer ihåg Början av tiden. Men jag hade svårt att gå, jag gick på tårna i Början. För musklerna hade dragit ihop sig så jag fick gå med en rulator. Först så satt jag i rullstol. Men det var inn-an jag kom till Huddinge. När jag väl kom dit så gick jag med rulator. Men det var bara att öva upp sig. Så det var mycket träning och det var ganska jobbigt. Men det gick till slut. Först fick jag ligga i ett ensamt rum sedan flyttade jag ut till ett annat rum så att jag fick en rumskamrat och det var ju lite trevligare. Det hände en anna rolig sak det var en tjej som kom dit på grund av ett fästingbett.

Efter ett par veckor så kom det ett brev till mig från någon och jag läste det och det stod ett telefonnum-mer och en adress. Det var någon som ville träffa mig i Globen där jag jobbar i vanliga fall om jag inte är sjukskriven. Jag slog numret och undrade vem det var som hade skrivit brevet. Det visade sig vara tjejen som fått fästingbett syrra. Det visade att hon bodde i Dalen som min brorsa. Så efter att vi hade träffats i Globen så åkte jag till brorsan och träffade även henne. Vi blev tillsammans och jag åkte rätt ofta till brorsan i Dalen. Det sa jag men jag var hos henne istället. Tyvärr så är det slut mellan henne och mig nu mera. Hon är tvungen och koncentrera sig på det. Jag låg där på Huddinge i åtta månader sen kom jag hem med personliga assistenter. Men nu håller jag på att få bort dem.

Jag har Börjat arbeta några timmar om dagen utan lön det kallas för arbetsträning. Det käns bra. Men det skulle vara ännu bättre om jag fick lön för det jag gör. För pengarna jag fick för misshan-deln så köpte jag mig nya möbler och gjorde en resa till Spanien tillsammans med mina assistenter och en kamrat till mig. Vi åkte till Lanzarote i Maj och var där i en vecka. Jag köpte även en dator med internet så nu håller jag på att sufa på internett där. Jag fick också en godman som skulle tahand om ekonomin. så nu är jag helt skuldfri. Nu börgar allt bli normalt igen och det är skönt. Det jobbiga är att jag ska till sjukhuset snart och kolla synen. så allt var inte bra med mig. Om jag får glasögon så ska ha få betala dem.

Christer Dyrwoold

Aft

onbl

adet

s lö

psed

el 2

7 m

ars

1995