Delrapport om svenskars fjällbesök samt inställning till ...miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:30754/FULLTEXT01.pdf6 Nationell överblick 2 2.1 Övergripande resultat 2.1.1 Allemansrätten

FjällMistrarapportRapport nr: 15ISSN 1652-3822maj 2005, Umeå, Sweden

Författare:Peter Fredman, Etour/FjällMistraKlas Sandell, Karlstad Universitet/FjällMistra

FjällMistra-rapport nr. 15

Delrapport om svenskars fjällbesök samt inställning till allemansrätten och skyddade

naturområden – särskilt i fjällen

2

3

Sammanfattning

Denna rapport redovisar resultat från FjällMistras stora attitydundersökning om naturvårdspolitik, rovdjursfrågor, resursplanering m.m. Det var en brevundersökning som under 2004 gick ut till totalt 11 418 människor, framför allt i de fyra fjällänen — Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Urvalet baserades på 150 slumpvis utvalda och permanent bosatta personer från varje kommun i dessa län i åldersgruppen 16—65 år. Som jämförelse har också 1 067 personer bosatta utanför dessa län valts ut. I föreliggande rapport berättar vi om resultat från denna undersökning som handlar om svenskars fjällbesök, inställning till allemansrät-ten och till skyddade områden. Resultaten redovisas först för Sveriges befolkning som helhet, och därefter ett kapitel för varje fjällän inklusive kommuner.

Exempel på viktiga resultat från undersökningen är:

• Allemansrätten har en synnerligen stark ställning i Sverige, där 96 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att ”Allemansrätten är viktig att försvara”. Allemansrättens ställning i Dalarna är starkare än generellt i Sverige medan man i Norrbotten är mer kritiskt inställd, i synnerhet i Arjeplog, Övertorneå och Haparanda kommuner.

• Det är bara några få procent av Sveriges befolkning som anser att det finns för mycket skyddade områden i Sverige, knappt 40 procent vill ha mer skyddade områden, nästan en tredjedel anser att det nu är ”lagom” och cirka en fjärdedel vet inte. Dalarnas län ligger på samma värde som riksgenomsnittet när det gäller andel som tycker att det är för lite skyddade naturområden, i Jämtland ligger man något över. I Västerbotten är stödet lägre för skyd-dade områden och i Norrbotten är tveksamheten relativt sett störst. I det nordligaste länet anser drygt 30 procent att det finns för lite skyddade naturområden i Sverige och 11 procent att det finns för mycket.

• Över 90 procent anser att skyddade naturområden ska inrät-tas ”främst för att skydda naturen”. Även påståendet att skyddade områden ska utformas så att besök underlättas har ett starkt stöd (73 procent), men samtidigt tar knappt en femtedel helt eller delvis avstånd från detta. I samliga län värderas naturskälen högre än tillgänglighetsskälen.

• Det var ett mycket kraftigt bifall till bullerfria områden i fjällen, då mer än nio av tio svenskar anser att detta är positivt eller mycket positivt. Andelen som anser att bul-lerfria områden är positivt eller mycket positivt minskar ju längre norrut man kommer. I Dalarnas län ligger man på

riksgenomsnittet, medan i Norrbottens län anser knappt 78 procent att det är positivt i någon bemärkelse, medan drygt 5 procent anser att det är negativt eller mycket negativt. Exempel på kommuner i respektive län där en relativt sett låg andel anser att bullerfria områden är positivt är Älvdalen, Ragunda, Berg, Storuman, Sorsele, Vilhelmina, Arjeplog, Arvidsjaur och Jokkmokk.

• Knappt en fjärdedel av alla svenskar vill ha mer skyd-dade områden i fjällen, drygt en fjärdedel tycker det är lagom och två procent av svenska folket anser att det är för mycket skyddade områden i fjällen. Även här minskar andelen som anser att det finns för lite skyddade områden i fjällen ju längre norrut man kommer bland fjällänen. På motsvarande sätt ökar andelen som anser att det finns för stor mängd skyddade områden i fjällen ju längre norrut man kommer. Hedemora är den mest positiva kommunen, där drygt 37 procent anser att det finns för lite skyddade områden i fjällen, medan Sorsele är mest negativ och där anser drygt 30 procent att det finns för mycket skyddade områden i fjällen.

• En fjärdedel av svenska folket besökte fjällen under ett år (2003), och av dessa har 54 procent besökt fjällen en gång, 34 procent 2—3 gånger och 12 procent mer än tre gånger. Invånarna i Jämtland var flitigast att besöka fjällområdet, följt av Västerbotten, Dalarna och Norrbotten. Bland de kommuner som ligger utanför fjällområdet, men där en relativt sett hög andel har besökt fjällen, märks Mora (60 procent), Östersund (56 procent), Lycksele (55 procent) och Boden (48 procent).

• Totalt 6,5 procent av svenska folket besökte under 2003 någon av nationalparkerna i svenska fjällen. Här är va-riationen stor mellan länen. I Norrbotten har 27 procent besökt minst en nationalpark, medan i Västerbotten endast knappt 8 procent har gjort det. Invånarna i Älvdalen, Härjedalen, Jokkmokk, Gällivare och Kiruna är flitigaste besökarna i fjällens nationalparker.

• De aktiviteter som flest individer i Sverige som helhet räknar med kommer att öka för egen del i fjällen är längre vandringar och utförsåkning. I samtliga län undantaget Norrbotten är det flest som tror ”vandring med övernatt-ning” kommer att öka mest. I Norrbotten däremot toppas listan av snöskoteråkning och fiske.

❒❒❒

4

Innehåll

1 Undersökningens bakgrund och genomförande ................................................. 5 1.1 Bakgrund ..... 5 1.2 Genomförande ............................................................................................................................ 5 1.3 Denna delrapports inriktning och en läsanvisning ...................................................................... 5

2 Nationell överblick ................................................................................................... 6 2.1 Övergripande resultat ................................................................................................................. 6 2.1.1 Allemansrätten har en stark ställning ................................................................................. 6 2.1.2 För lite skyddade områden i Sverige .................................................................................. 6 2.1.3 Tillgänglighet viktigt men naturskydd ännu viktigare .......................................................... 6 2.2 Fjällspecifika resultat ................................................................................................................... 7 2.2.1 Mer än en fjärdedel av alla svenskar i fjällen under ett år .................................................. 7 2.2.2 Stort stöd för bullerfria områden i fjällen ............................................................................ 7 2.2.3 Vandringar och utförsåkning tror man kommer att öka ...................................................... 7 2.2.4 Möjligen mer, men inte mindre mängd skyddade områden i fjällen ................................... 8

3 Dalarna ..................................................................................................................... 9 3.1 Övergripande resultat ................................................................................................................. 9 3.1.1 Allemansrättens ställning? ................................................................................................. 9 3.1.2 Större eller mindre mängd skyddade naturområden i Sverige? ......................................... 9 3.1.3 Naturskydd eller tillgänglighet? .......................................................................................... 9 3.2 Fjällspecifika resultat ................................................................................................................. 10 3.2.1 Fjäll- och nationalparksbesök? ......................................................................................... 10 3.2.2 Bullerfria områden? .......................................................................................................... 10 3.2.3 Vad kommer man att göra mer av i fjällen? ...................................................................... 10 3.2.4 Mängd och nyttjande av skyddade områden i fjällen? ......................................................11

4 Jämtland ................................................................................................................. 12 4.1 Övergripande resultat ............................................................................................................... 12 4.1.1 Allemansrättens ställning? ............................................................................................... 12 4.1.2 Större eller mindre mängd skyddade naturområden i Sverige? ....................................... 12 4.1.3 Naturskydd eller tillgänglighet? ........................................................................................ 12 4.2 Fjällspecifika resultat ................................................................................................................. 13 4.2.1 Fjäll- och nationalparksbesök? ......................................................................................... 13 4.2.2 Bullerfria områden? .......................................................................................................... 13 4.2.3 Vad kommer man att göra mer av i fjällen? ...................................................................... 13 4.2.4 Mängd och nyttjande av skyddade områden i fjällen? ..................................................... 14

5 Västerbotten ........................................................................................................... 15 5.1 Övergripande resultat ............................................................................................................... 15 5.1.1 Allemansrättens ställning ................................................................................................. 15 5.1.2 Större eller mindre mängd skyddade naturområden i Sverige? ....................................... 15 5.1.3 Naturskydd eller tillgänglighet .......................................................................................... 15 5.2 Fjällspecifika resultat ................................................................................................................. 16 5.2.1 Fjäll- och nationalparksbesök? ......................................................................................... 16 5.2.2 Bullerfria områden? .......................................................................................................... 17 5.2.3 Vad kommer man att göra mer av i fjällen? ...................................................................... 17 5.2.4 Mängd och nyttjande av skyddade områden i fjällen? ..................................................... 17

6 Norrbotten .............................................................................................................. 19 6.1 Övergripande resultat ............................................................................................................... 19 6.1.1 Allemansrättens ställning? ............................................................................................... 19 6.1.2 Större eller mindre mängd skyddade naturområden i Sverige? ....................................... 19 6.1.3 Naturskydd eller tillgänglighet? ........................................................................................ 19 6.2 Fjällspecifika resultat ................................................................................................................. 20 6.2.1 Fjäll- och nationalparksbesök? ......................................................................................... 20 6.2.2 Bullerfria områden? .......................................................................................................... 20 6.2.3 Vad kommer man att göra mer av i fjällen? ...................................................................... 21 6.2.4 Mängd och nyttjande av skyddade områden i fjällen? ..................................................... 21

Bilaga: De aktuella enkätfrågorna i sin helhet .................................................................................... 23

5

Undersökningens bakgrund och

genomförande1

1.1 Bakgrund

Denna attitydundersökning är genomförd av forskningsprogram-met FjällMistra i samarbete med Naturvårdsverket och läns-styrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna. Syfte är att bidra med beslutsunderlag till arbetet med att genomföra riksdagens och regeringens målsättningar för en sam-lad naturvårdspolitik (2001/02:173) på regional och lokal nivå. Undersökningen utgör därför en viktig komponent i arbetet med lokal förankring av naturvård och resursplanering. Den här under-sökningen ingår i en större helhet som kommer att slutrapporteras under 2005 och då även omfatta frågor om rovdjur (bland annat utifrån målsättningen om en sammanhållen rovdjurspolitik, Prop. 2000/01:57), jakt och fiske; förvaltningsfrågor; förutom denna delrapports fokusering på svenskars fjällbesök, inställning till allemansrätten och till skyddade områden.

1.2 GenomförandeI samarbete med de fyra fjällänen — Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten — samt Västernorrlands län och Naturvårdsverket skickades en brevundersökning ut under mars och april 2004 till totalt 11 418 människor. Totalt ingick upp till fyra kontakter med respondenterna. Urvalet, som hämtats från det nationella befolkningsregistret, baserades på 150 slumpvis utvalda och permanent bosatta personer från varje kommun i dessa län i åldersgruppen 16—65 år. Som jämförelse har 1 067 personer bosatta utanför de fyra fjällänen också valts ut. Till boende i Gävleborg och Västernorrland skickades en förkortad version av undersökningsformuläret som enbart innehöll frågor om vilt, jakt och rovdjur (och som inte redovisas i denna delrap-port). För att kunna jämföra proportionerliga värden nationellt och länsvis, har kommunerna i de undersökta länen viktats i förhållande till folkmängd. Av svenskarna utanför de utvalda länen svarade 57 procent av de tillfrågade och i de fyra fjällänen svarade 65 procent av de tillfrågade.

1.3 Denna delrapports inriktning och en läsanvisning

Föreliggande delrapportering av den stora FjällMistraunder-sökningen är fokuserad på frågor om svenskars fjällbesök och inställning till allemansrätten och skyddade naturområden, särskilt i fjällen. Vi redovisar här ett urval av resultaten från

undersökningens frågor med denna inriktning (avdelningarna ”B” och ”C”) och de aktuella frågorna i enkäten återfinns i sin helhet i bilaga. Mer fördjupade analyser på dessa och ytterli-gare frågor ur undersökningen kommer senare att publiceras under andra former. För den här delredovisningen har det varit nödvändigt att göra ett urval av frågor och vi har då prioriterat enligt följande:

det som vi anser på ett mer övergripande sätt indikerar vilken ställning som allemansrätt och skyddade områden generellt har;

det som vi anser indikerar sådant som är av särskilt intresse för förvaltning och politik när det gäller allemansrätt, skyddade områden och friluftsliv/turism;

det som vi anser indikerar fjällregionens ställning bland allmän-heten när det gäller dessa frågor;

där större frågebatterier berör olika aspekter av samma huvud-fråga så har vi valt att fokusera på någon delfråga som vi anser är en bra indikator på den generella inställningen (som exempelvis frågan B:1_1 som berör inställningen till allemansrätten eller B:5_10 som berör förvaltningen av skyddade naturområden);

det som vi anser är speciellt aktuellt eller av särskilt intresse när det gäller framtiden (som exempelvis C:3_10 om bullerfria områden, eller C:5 om vilka aktiviter man räknar med i första hand kommer att öka).

Rapporten inleds med en nationell översikt och vi rekommenderar att man oberoende av specialintresse börjar med att kort titta igenom den avdelningen då vi här mer generellt kommenterar de olika frågornas bakgrund och våra urval till denna rapport. Därefter följer ett avsnitt för varje län (Dalarna, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten) och här redovisas varje fråga på länsnivå och kommunnivå, men även motsvarande nationella värde finns som jämförelse. Både för den nationella översikten och de länsvisa sammanställningarna har vi gjort en indelning i en första avdelning som tar upp hur man ser på frågorna gene-rellt och därefter följer en avdelning som tar upp hur man ser på den här typen av frågor i förhållande till just fjällregionen. Strategin är alltså att man kan följa en viss frågas ställning på nationell nivå liksom på läns- och kommunnivå och där vi i kom-mentarerna i de länsvisa kapitlen begränsar oss till reflektioner som hänger ihop med hur det länets och dessa kommuners svar ser ut i förhållande till helheten.

6

Nationellöverblick 2

2.1 Övergripande resultat

2.1.1 Allemansrätten har en stark ställningI Sverige (och med liknande men inte identiska förhållanden i Norge och Finland) är den så kallade allemansrätten en mycket betydelsefull referensram för allmänhetens fritidsumgänge med landskapet (friluftsliv, naturbaserad turism, utomhuspedagogik, social naturvård etc.). Detta innebär också att all förvaltning när det gäller dessa frågor måste ta detta i beaktande och olika typer av områdesskydd är ett sätt att bland annat reglera sådana förhållanden som annars bygger på allemansrätten. Vi bör också notera att allemansrättens legala ställning i Sverige å ena sidan är stark i termer av att den nämns på en del ställen i lagstiftningen (även i grundlagen) — men att den, å andra sidan, har en mycket svag legal ställning då den i huvudsak bara omnämns som begrepp utan vidare definitioner än vad som ges av att andra lagar gör olika beteenden olagliga (exempelvis hemfridsbrott).

I undersökningen presenterade vi åtta påståenden om al-lemansrätten (fråga B:1 i bilaga) och frågan var formulerad så här: ”Allemansrätten ger möjlighet till att vistas ganska fritt i skog och mark utan markägarens tillstånd. Nedan följer ett antal påståenden om den svenska allemansrätten. Markera för varje påstående det alternativ som stämmer bäst in på dig.” Vi har här valt att redovisa det mest övergripande av dessa påståenden: ”Allemansrätten är viktig att försvara” och utifrån svaren är det ingen tvekan om att allemansrätten har en synnerligen stark ställning bland svenska folket med 96 procent som instämmer helt eller delvis i detta påstående (Fig. 2.1).

1 ,5

2 ,4

9 6

0 2 5 5 0 7 5 10 0

Instämmer helt/delvis

Vet inte

Tar helt/delvis avstånd

Procent

Allemansrätten är viktig att försvara

Figur 2.1

2.1.3 Tillgänglighet viktigt men naturskydd ännu viktigare

Det har funnits, och finns, ett antal olika motiv (i Sverige och internationellt) som återkommer om varför samhället skall engagera sig i naturskydd och naturvård (till exempel genom områdesskydd). Det har handlat om motiv som att det är viktigt för: kulturell identitet och historia, naturetik, turism, biologisk mångfald, pedagogik och som vetenskapliga referensområden. Två grupper av skäl som är särskilt frekventa i diskussionerna handlar om att skydda för människans skull (för friluftsliv, turism etc.) respektive att skydda för naturens skull (till exempel under begreppet biologisk mångfald). En påtaglig strömning i dagens internationella diskussioner kring skyddade områden är hur dessa motiv kan kombineras. I undersökningen lade vi fram tio påståen-den om skyddade områden som man ombads ta ställning till och som handlade om olika aspekter på varför skyddade områden skall inrättas, samt vilka aktiviteter och regler som där bör gälla (fråga B:5 i bilaga). Vi har här valt ut två av dessa påståenden, nämligen att de ”ska utformas så att besök underlättas” och att de ”ska inrättas främst för att skydda naturen”. Bakgrunden är att vi ser dessa två som indikatorer på det batteri av frågeställningar (se bilaga) som handlar om motiv för skyddade områden — vilket förstås också hänger ihop med vilken information, utformning och vilket regelverk som bör tillämpas. Vi kan här se att naturskyd-det för naturens skull, ”främst skydda naturen”, har ett mycket starkt stöd med över 90 procent av svenska folket som instämmer i detta och bara några enstaka procent som tar avstånd (Fig. 2.3 och 2.4). Även påståendet att skyddade områden ska utformas så att besök underlättas har ett starkt stöd (73 procent), men här kan vi också se en minoritet på knappt en femtedel som tar helt eller delvis avstånd från detta.

Något/alldelesför mycket

Lagom

Alldeles/något för lite

Vet inte

Procent

Vad anser du om mängden skyddade naturområden i Sverige?

2 6 ,2

39 ,2

3 1 ,2

3 ,4

0 1 0 20 30 40 5 0

Figur 2.2

generellt vill ha mer eller mindre mängd skyddade naturområ-den. Utifrån detta ställde vi en fråga som löd: ”Vad anser du om mängden skyddade naturområden i Sverige?”, där man hade sex alternativ att välja mellan som gick från ”Alldeles för lite skyd-dad natur” till ”Alldeles för mycket skyddad natur” (plus ”vet inte”; fråga B:2 i bilaga). I redovisningen har vi slagit ihop de två ytterlägena så att vi fått tre kategorier (för mycket; lagom; och för lite) och det är tydligt att det bara är några få procent av Sveriges befolkning som anser att det finns för mycket skyd-dade områden och att knappt 40 procent, vill ha mer skyddade områden (Fig. 2.2). Men vi skall också notera att det är nästan en tredjedel som anser att det nu är ”lagom” och att cirka en fjärdedel inte vet.

2.1.2 För lite skyddade områden i Sverige Det finns en lång tradition av naturskydd och naturvård i hela världen (även om dess kulturella rötter ligger i Västeuropa och Nordamerika). Detta har vuxit fram parallellt med det moderna industrialiserade samhället och det finns ett antal olika strategier för detta intresse som till exempel fridlysningar, områdesskydd (till exempel nationalparker) och hänsynsregler (till exempel för skogs- och jordbruk). I Sverige fyller vår naturskyddshistoria snart 100 år (1909 kom våra första nationalparker och första lagstift-ning) och områdesskydd (inte minst i fjällen) har hela tiden varit ett helt centralt inslag. Det finns idag 28 nationalparker och cirka 2400 naturreservat i Sverige. Samtidigt är etableringen av nya områden ofta en källa till starka konflikter och det är förstås av stort intresse att veta i vilken utsträckning som svenska folket

Kapitel 2

7

Procent

Skyddade områden ska inrättas främst för att skydda naturen

3 ,5

6 ,3

9 0 ,1

0 2 5 5 0 7 5 1 0 0

Instämmer

helt/delvis

Vet inte

Tar helt/delvis

avstånd

Figur 2.4

2.2 Fjällspecifika resultat

2.2.1 Mer än en fjärdedel av alla svenskar i fjällen under ett år

FjällMistras regionala huvudfokus är förstås fjällregionen och i vår undersökning avgränsar vi begreppet så här: ”Med fjäll menar vi kalfjäll, dalgångarna mellan kalfjällen eller trakter där man har kalfjäll inom synhåll. Större tätorter räknas inte till fjäl-len”. Utifrån detta har vi ställt ett antal frågor som på olika sätt relaterar till fjällregionen och den första handlade om i vilken utsträckning man har egna erfarenheter av området och den var formulerad så här: ”Hur många gånger har du besökt svenska fjällen under år 2003?” (året innan det år då undersökningen genomfördes; fråga C:1 i bilaga). Vi kan här se att så mycket som drygt en fjärdedel av svenska folket besökte fjällen under ett visst år (Fig. 2.5). När vi tittade närmare på denna grupp så finner vi att av dessa har 54 procent besökt fjällen en gång, 34 procent 2—3 gånger och 12 procent mer än tre gånger.

När det gäller de skyddade naturområdenas roll så hade vi med en fråga där man ombads ”Markera med ett kryss vilken eller vilka nationalparker i de svenska fjällen du har besökt det senaste året” och utan att här gå in på detaljer om vilka nationalparker som tagit emot dessa besök kan vi konstatera att totalt 6,5 procent av svenska folket under 2003 besökte någon av dessa.

Figur 2.3

Procent

Skyddade områden ska utformas så att besök underlättas

Instämmer helt/delvis

Vet inte

Tar helt/delvis

avstånd1 7 ,3

9 ,7

73

0 2 5 5 0 7 5 10 0

2.2.2 Stort stöd för bullerfria områden i fjällenEtt exempel på en aktuell ”fjällfråga” är i vilken utsträckning som olika områden skall vara ”bullerfria” (i praktiken genom begräns-ningar när det gäller motorfordonstrafik). Vi hade därför med en fråga i undersökningen där vi bad de svarande att ta ställning till påståendet om det var negativt eller positivt i fjällen, ”att det finns bullerfria områden” (som ett av totalt tio påståenden om anläggningar, tillrättaläggning, vildmarksupplevelser med mera; fråga C:3 i bilaga). Vi kan här se ett mycket kraftigt bifall till detta påstående, då mer än nio av tio anser att detta är positivt eller mycket positivt och det är bara någon enstaka procent som ser bullerfria områden som något negativt (Fig. 2.6).

Procent

Hur många gånger har du besökt svenska fjällen under år 2003?

Jag bor i fjällen

Jag har besökt fjällen____ gånger år 2003

Har inte variti fjällen år 2003

7 2 ,1

2 6 ,9

1

0 2 5 5 0 7 5 1 0 0

Figur 2.5

2.2.3 Vandringar och utförsåkning tror man kommer att öka

Det går inte att utforska framtiden, men man kan i viss utsträck-ning med vetenskapliga metoder försöka fånga en del av framti-dens förutsättningar, t.ex. olika förväntningar hos olika grupper (även om detta naturligtvis inte säger något säkert om i vilken utsträckning som dessa förväntningar kommer att infrias). Att i någon mån försöka uppskatta sannolikheten för olika framtida beteenden och intressen är naturligtvis av den största betydelse för till exempel förvaltning och näringsverksamhet. I detta fall så handlar det om rekreation och naturvård i de svenska fjällen. Vi hade därför formulerat en fråga på följande sätt: ”Vilka av följande aktiviteter tror du kommer att öka i fjällen de närmaste 10 åren?”, där man ombads att kryssa för ett eller flera av 18 olika aktiviteter (inklusive alternativet ”ingen aktivitet kommer att öka” samt ett öppet alternativ där man kunde skriva i något man saknade; fråga C:4 i bilaga). Denna fråga följdes av en där man ombads stryka under den aktivitet i föregående lista som

Procent

Vad anser du om att det finns bullerfria områden i fjällen?

Positivt/mycket positivt

Varken eller

Mycket negativt/negativt

1 ,1

6 ,6

9 2 ,3

0 25 50 75 1 00

Figur 2.6

Kapitel 2

8

2.2.4 Möjligen mer, men inte mindre mängd skyddade områden i fjällen

Som en parallell till frågorna nämnda ovan om hur man ser på mängden skyddade områden i Sverige (2.1.2 ovan; fråga B:2 i bilaga) så frågade vi: ”Vad anser du om mängden skyddade naturområden i svenska fjällen?” (fråga C:7 i bilaga). För att få någon indikation på de skyddade områdenas roll (till exempel för nationella besökare i förhållande till lokala) så frågade vi också: ”Vilken betydelse har skyddade naturområden i fjällen för att tillgodose ditt behov av naturupplevelser?”. Resultaten visar oss att knappt hälften ”passar” på den första frågan och svarar ”vet inte” när det gäller om det skall vara mer eller mindre mängd skyddade områden i fjällen (Fig 2.8) — vilket eventuellt i någon mån skulle kunna ses som en konsekvens av att många trots allt inte besökt fjällen på kanske ganska lång tid. I den mån man vill se en förändring av mängden skyddade naturområden i fjällen är det dock ingen tvekan om att det i så fall bör bli mer — inte mindre. Det är knappt en fjärdedel som vill ha mer skyddade områden och drygt en fjärdedel som tycker det är lagom, men det är bara två procent som anser att det finns för mycket skyd-dade områden i fjällen. De skyddade områdena har också stor betydelse för relativt många personers intresse av naturupple-velser, över 40 procent svarar att det har mycket stor, stor eller ganska stor betydelse, och drygt en tredjedel säger att det har

man tror kommer att öka mest för egen del i fjällen (fråga C:5 i bilaga). Tanken bakom detta var att man kan tänka sig att man är något mer ”realistisk” när man svarar för egen del än hur man i största allmänhet uppskattar olika trender (där exempelvis medias prioriteringar kanske kan ge missvisande resultat). Det är denna senare fråga som är underlag för figuren som återges här och vi kan bland annat se att det är aktiviteter som längre vandringar och utförsåkning som flest individer räknar med kommer att öka för egen del. Det är onekligen intresseväckande att så många som knappt en femtedel anger flerdagarsvandring (vilket är en relativt sparsamt förekommande aktivitet idag) som något som man tror kommer att öka för egen del (Fig. 2.7). Vi kan också notera att så få som drygt fem procent anger att ingen aktivitet kommer att öka i fjällen för dem.

Vilken av följande aktiviteter tror du kommer att öka mest för egen del i fjällen?

5,6

0,9

1,6

1,8

2,2

2,3

2,4

2,9

3

3,2

3,5

3,8

5,3

6,9

9,3

13,6

13,6

17,9

0 5 10 15 20

Ingen aktivitet

Annan aktivitet

Cykling / mountainbike

Jakt

Fågelskådning / naturstudier

Bär- eller svampplockning

Paddling / båtturer

Naturfotografering

Ridning

Rovdjursturism

Snowboard

Snöskoteråkning

Fiske

Skidåkning (längd)

Kortare vandring (1-3 timmar)

Vandring endagstur

Skidåkning (utför)

Vandring med övernattning

Procent

Figur 2.7

Något/alldeles för mycket

Lagom

Alldeles/något för lite

Vet inte

Procent

Vad anser du om mängden skyddade naturområden i svenska fjällen?

47 ,6

23 ,6

26 ,6

2 ,2

0 1 0 2 0 30 40 50

Figur 2.8

Figur 2.9

Mycket stor betydelse

Stor betydelse

Ganska stor betydelse

Viss betydelse

Ingen betydelse alls

Procent

Vilken betydelse har skyddade naturområden i fjällen för att tillgodose ditt behov av naturupplevelse?

21 ,4

3 6 ,3

2 1 ,1

13 ,6

7 ,5

0 1 0 2 0 3 0 4 0

”viss betydelse” (Fig 2.9). Mot detta kan dels ställas att det trots allt bara är drygt sju procent som anser att dessa områden har mycket stor betydelse och det är cirka en femtedel som anser att dessa områden inte har någon betydelse alls för deras natur-upplevelser. I sammanhanget bör vi komma ihåg allemansrättens betydelse i Sverige — de skyddade områdena har ofta en helt annan och dominerande roll för utbudet av rekreationsmiljöer och därmed för allmänhetens naturupplevelser i länder utan en allemansrätt liknande vår.

9


3.1.1 Allemansrättens ställning?Allemansrättens ställning i Dalarna är snarast starkare än generellt i Sverige. De kommuner som något (men ändå rätt marginellt) avviker från det generellt massiva stödet är Gagnef, Rättvik, Leksand och Älvdalen (Fig 3.1).

Dalarna 3


0% 20% 40% 60% 80% 100%

Sverige

Dalarna

Vansbro

Malung

Gagnef

Leksand

Rättvik

Orsa

Älvda len

Smedjebacken

Mora

Falun

Borlänge

Säter

Hedemora

Avesta

Ludvika

Instämmer helt/delvis Vet inte Tar helt/delvis avstånd

Figur 3.1

3.1.2 Större eller mindre mängd skyddade naturområden i Sverige?

Dalarnas län ligger ganska precis på samma värde som riksge-nomsnittet när det gäller andel som tycker att det är för lite skyddade naturområden i Sverige och i några kommuner, framför allt Ludvika, Smedjebacken och Borlänge, är stödet för mer skydd högre än i Sverige generellt (Tab. 3.1). Men det finns också skepsis mot mer skyddade naturområden och här bör vi särskilt notera: Malung, Orsa (där samtidigt stödet för mer skydd är högt), Gagnef och Älvdalen. Totalt ligger Dalarna något över riksgenomsnittet när det gäller perspektivet att det finns för mycket skyddade naturområden i Sverige.

3.1.3 Naturskydd eller tillgänglighet?När det gäller synen på olika motiv för att skydda naturområden — här fokuserat på tillgänglighet och naturskydd — så kan vi konstatera att Dalarna, precis som landet i sin helhet, generellt värderar naturskälen högre än tillgänglighetsargumenten (Fig. 3.2 och 3.3). När det gäller naturskäl så ligger man ganska precis på riksgenomsnittet men man värderar tillgänglighetsargumenten något lägre än Sverige generellt. Högst värdering av tillgänglighet som motiv fann vi i Malungs och Älvdalens kommuner och för naturargument i Borlänge och Hedemora.

Tabell 3.1 Vad anser du om mängden skyddade naturområden i Sverige? Alldeles/ Lagom Något/alldeles Vet inte något för lite för mycket

Sverige 39,2 31,2 3,4 26,2Dalarna 39,0 30,3 5,0 25,8Vansbro 37,8 32,2 3,3 26,7Malung 26,7 25,6 14,4 33,3Gagnef 32,9 30,6 8,2 28,2Leksand 38,3 29,8 4,3 27,7Rättvik 35,8 29,5 6,3 28,4Orsa 40,0 33,8 10,0 16,3Älvdalen 28,4 51,0 8,8 11,8Smedjebacken 44,8 28,1 3,1 24,0Mora 32,3 33,3 5,4 29,0Falun 40,6 28,1 6,3 25,0Borlänge 44,4 28,4 1,2 25,9Säter 31,3 36,5 6,3 26,0Hedemora 39,1 34,8 4,3 21,7Avesta 38,3 29,6 3,7 28,4Ludvika 45,7 25,9 2,5 25,9

Figur 3.2



0 % 20 % 4 0% 6 0 % 80 % 1 00 %

S v e r ige

D ala r na

V an s b ro

Ma lu ng

G a g n ef

L e ks a nd

Rä ttv ik

O r s a

Ä lv d a len

Sm e dje b ac ken

M o ra

Fa lun

B o rlä n ge

S ä ter

He d em o ra

A v e s ta

L ud v ika

Kapitel 3

10

Figur 3.3


0% 20 % 40 % 60 % 80 % 1 00 %

S v e r ig e

D a la rn a

V a ns br o

Ma lun g

G ag ne f

L e ks an d

Rä ttv ik

O rs a

Ä lv d a le n

S me d je b ac ke n

M or a

Fa lu n

B o rlä ng e

S ä te r

He d em or a

A v e s ta

L ud v ika



3.2.1 Fjäll- och nationalparksbesök?I Dalarnas län är det knappt fyra procent av de svarande som uppger att de bor i fjällen. Det är framför allt Malungs och Älv-dalens kommuner som här står fram med cirka 45 respektive 35 procent (Tab. 3.2). Bland de kommuner som har en relativt låg andel som uppger att de bor i fjällen, men som samtidigt i stor utsräckning besökt fjällen under det föregående året, kan vi särskilt notera Mora där 60 procent anger detta. Det bör i sam-manhanget noteras att ett antal respondenter svarat att de ”bor i fjällen” trots att den kommun de är folkbokförda i inte är belägen i fjällen enligt den definition vi använt (se avsnittet om nationell överblick). Orsakerna till detta kan vara flera — exempelvis att frågan missuppfattats, är slarvigt besvarad eller att den svarande anser sig bo i fjällen (till exempel i fritidshus) trots att denne är folkbokförd i en kommun utanför fjällområdet.

Ser vi till besök i nationalparker som en indikation på dessa områdens betydelse för länets innevånare, bör vi framför allt notera Älvdalen och Malung där knappt hälften respektive knappt 40 procent anger att de under det senaste året besökt en na-tionalpark (Fig. 3.4). I länet som helhet har 15 procent besökt en nationalpark i svenska fjällen senaste året, vilket är mer än dubbelt så mycket som riksgenomsnittet. 3.2.2 Bullerfria områden?

På frågan vad man anser om att det finns bullerfria områden i fjällen så ligger Dalarna i sin helhet på samma (och alltså mycket höga) nivå som Sverige generellt (Fig. 3.5). Den kommun som ligger lägst är Älvdalen, men även där är det drygt 80 procent som anser att det är positivt att det finns bullerfria områden.

3.2.3 Vad kommer man att göra mer av i fjällen?När det gäller vårt intresse för vilka aktiviteter som man tror kommer att öka mest för egen del de närmaste tio åren, visade det sig att i Dalarna i sin helhet (vilket är det enda vi redovisar här) är det ”vandring med övernattning” som ligger högst med 16,3 procent (Fig 3.6). Andra aktiviteter som minst 10 procent av de svarande anser kommer att öka för deras egen del är: ”vand-

Tabell 3.2 Hur många gånger har du besökt svenska fjällen under år 2003?

Har inte varit Bor Jag har besökt fjällen___ i fjällen i år i fjällen gånger under 2003

Sverige 72,1 1 26,9Dalarna 57,6 3,8 38,6Vansbro 54,9 2,2 42,9Malung 24,7 44,9 30,3Gagnef 61,6 0,0 38,4Leksand 56,4 1,1 42,6Rättvik 62,6 2,2 35,2Orsa 53,8 3,8 42,5Älvdalen 24,2 35,4 40,4Smedjebacken 71,6 0,0 28,4Mora 36,7 3,3 60,0Falun 53,1 2,1 44,8Borlänge 63,8 0,0 36,3Säter 70,5 0,0 29,5Hedemora 79,3 1,1 19,6Avesta 69,6 0,0 30,4Ludvika 63,0 0,0 37,0

Andel som har besökt någon svensk nationalpark i svenska fjällen senaste året

6 ,5

1 5 ,2

1 1 ,4

3 9 ,1

1 0 ,4

1 8 ,5

1 1 ,4

1 9 ,7

4 7 ,4

1 0 ,9

2 5 ,6

1 5 ,4

8 ,9

1 0 ,9

7 ,9

1 0 ,1

1 1 ,5

0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 0

S v e r ig e

D a la r n a

V a n s b r o

Ma lu n g

G a g n e f

L e ks a n d

R ä ttv ik

O r s a

Ä lv d a le n

S m e d je b a c ke n

Mo r a

Fa lu n

B o r lä n g e

S ä te r

He d e mo r a

A v e s ta

L u d v ika

Procent

Figur 3.4

Kapitel 3

11

ring endagstur”, ”fiske”, ”kortare vandring” och ”skidåkning, längd”. Knappt sju procent har kryssat för att ”ingen aktivitet” kommer att öka” för deras egen del.

3.2.4 Mängd och nyttjande av skyddade områden i fjällen?

På vår fråga om man anser att det är för lite eller för mycket mängd skyddade naturområden i svenska fjällen så är det drygt 30 procent i Dalarna som helhet som anser att det är för lite


0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % 1 0 0 %

S v e r ig e

Da la r n a

V a n s b r o

Ma lu n g

G a g n e f

L e ks a n d

Rä ttv ik

O r s a

Ä lv d a le n

S me d je b a c ke n

Mo r a

Fa lu n

B o r lä n g e

S ä te r

H e d e mo r a

A v e s ta

L u d v ik a

Positivt/mycket positivt Varken eller Mycket negativt/negativt

Figur 3.5

skyddade områden mot knappt 24 procent i Sverige generellt (Tab. 3.3). På motsvarande sätt var det tre och en halv procent i Dalarna som ansåg att det är för stor mängd skyddade natur-områden i fjällen (generellt i Sverige 2,2 procent). Den kommun där intresset för att öka mängden skyddade områden är högst är Hedemora med drygt 37 procent. De kommuninnevånare som är mest skeptiska till mängden skyddade områden och anser att det är för mycket bor i Älvdalen och Malung med knappt 13 respektive drygt 11 procent.

När det gäller vilken betydelse som skyddade naturområden i fjällen har för de egna behoven av naturupplevelser kan vi för Dalarna i sin helhet konstatera att man angett ett något lägre värde än vad man gjort i Sverige generellt (Fig. 3.7). De kommuninnevånare som i störst utsträckning uppgett ”mycket stor betydelse” för de skyddade områdena är Leksand, Orsa, Smedjebacken och Avesta.

Figur 3.6

Vilken av följande aktiviteter tror du kommer att öka mest för egen del i fjällen (boende i Dalarnas län)?

Procent

6 ,8

0 ,9

1 ,2

1 ,3

1 ,8

1 ,8

1 ,9

2 ,2

2 ,9

3 ,5

3 ,7

7 ,2

8 ,5

1 0 ,8

1 1 ,2

1 1 ,5

1 3 ,3

1 6 ,3

0 5 1 0 1 5 2 0

In g e n a k t iv i te t

A n n a n a k t iv i te t

P a d d l in g / b å t tu re r

C yk l in g / m o u n ta in b ik e

F å g e ls k å d n in g / n a tu rs tu d i e r

N a tu r fo to g ra fe r in g

J a k t

R o vd j u r s tu r i s m

R id n in g

B ä r- e l l e r s va m p p l o c k n in g

S n o w b o a r d

S n ö s k o te rå k n in g

S k i d å k n i n g (u t fö r )

S k i d å k n in g ( l ä n g d )

K o r ta r e va n d r i n g (1 - 3 ti m m a r)

F is k e

V a n d r in g e n d a g s tu r

V a n d r i n g m e d ö ve r n a t tn in g

Tabell 3.3 Vad anser du om mängden skyddade naturområden i svenska fjällen?

Alldeles/ Lagom Något/alldeles Vet inte något för lite för mycket

Sverige 23,6 26,6 2,2 47,6Dalarna 30,5 28,6 3,5 37,4Vansbro 26,4 28,6 1,1 44,0Malung 28,1 27,0 11,2 33,7Gagnef 22,0 37,8 1,2 39,0Leksand 30,9 28,7 4,3 36,2Rättvik 26,1 33,7 5,4 34,8Orsa 27,5 33,8 5,0 33,8Älvdalen 24,8 47,5 12,9 14,9Smedjebacken 32,6 25,3 2,1 40,0Mora 28,3 27,2 7,6 37,0Falun 33,3 21,9 4,2 40,6Borlänge 31,3 33,8 0,0 35,0Säter 25,0 33,3 3,1 38,5Hedemora 37,4 25,3 1,1 36,3Avesta 32,1 29,5 0,0 38,5Ludvika 29,5 25,6 2,6 42,3

Figur 3.7

Vilken betydelse har skyddade naturområden i fjällen för att tillgodose ditt behov av naturupplevelser?

Mycket stor betydelse Stor betydelse

Viss betydelse Ingen betydelse alls


0% 20% 40% 60% 80% 100%

Sverige

Dalarna

Vansbro

Malung

Gagnef

Leksand

Rättvik

Orsa

Älvdalen

Smedjebacken

Mora

Falun

Borlänge

Säter

Hedemora

Avesta

Ludvika

12

Jämtland 44.1 Övergripande resultat

4.1.1 Allemansrättens ställning?Jämtlands län ligger i linje med allemansrättens generellt starka ställning i Sverige och där Strömsunds och Östersunds kommuner också ligger något över riksgenomsnittet (Fig. 4.1). Något svagare ställning än i Sverige generellt har allemansrätten framför allt i Bräcke och Åre kommuner.

Figur 4.1


Östersunds kommun i Jämtland ligger några procent över riksge-nomsnittet när det gäller stödet för mer skyddade naturområden medan däremot Ragunda, Krokom och Härjedalens kommuner ger ett klart svagare stöd för denna åsikt (Tab. 4.1). Hela Jämt-land är något marginellt mer skeptiskt till mer skydd än Sverige generellt, men även de som här ger kraftigast uttryck för detta, Härjedalens och Krokoms kommuner, avviker inte så dramatiskt från riksgenomsnittet.



0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % 1 0 0 %

S ve r i g e

J ä m tla n d

R a g u n d a

B rä c k e

K ro k o m

S tr ö m s u n d

Å re

B e rg

H ä r j e d a l e n

Ö s te r s u n d

4.1.3 Naturskydd eller tillgänglighet?När det gäller synen på olika motiv för att skydda naturområden — här fokuserat på tillgänglighet och på naturskydd — så kan vi konstatera att Jämtland, precis som landet i sin helhet, generellt värderar naturskälen högre än tillgänglighetsargumenten (Fig. 4.2 och 4.3). Både när det gäller naturskäl och tillgänglighetsar-gument så ligger man knappt under riksgenomsnittet i Sverige. Högst värdering av tillgänglighet som motiv fann vi i Bräcke och Härjedalens kommuner och för naturargument i Krokom. Bergs relativt låga värdering av tillgänglighet som viktigt för skyddade naturområden kan vidare noteras, följt av Östersund och Åre.


Sverige 39,2 31,2 3,4 26,2Jämtland 37,4 33,6 4,4 24,6Ragunda 27,2 41,3 5,4 26,1Bräcke 34,5 43,7 5,7 16,1Krokom 29,8 37,5 6,7 26,0Strömsund 35,8 38,9 5,3 20,0Åre 32,6 28,1 5,6 33,7Berg 38,3 37,2 5,3 19,1Härjedalen 30,9 38,3 7,4 23,4Östersund 43,0 29,1 2,3 25,6

Figur 4.2

Figur 4.3



0 % 20 % 40 % 6 0% 8 0 % 10 0%

S v er ig e

Jä mtla n d

Rag un d a

B r ä c ke

Kr o ko m

S tr ö ms u n d

Å r e

B e r g

Hä r jed a le n

Ö s te r s u n d



0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % 1 0 0 %

S v e r ig e

Jä mtla n d

Ra g u n d a

B rä c ke

K r o ko m

S tr ö ms u n d

Å r e

B e r g

Hä r je d a le n

Ö s te r s u n d

Kapitel 4

13


4.2.1 Fjäll- och nationalparksbesök?I Jämtlands län är det så mycket som 27 procent av de svarande som uppger att de bor i fjällen. Det är framför allt Åres, Här-jedalens och Bergs kommuner som här står fram med cirka 90 repektive 64 och cirka 52 procent (tab. 4.2). Bland de kommuner som har en relativt låg andel som uppger att de bor i fjällen, men som samtidigt i stor utsräckning besökt fjällen under det föregående året kan vi notera Östersund, där drygt 56 procent anger detta. Det bör i sammanhanget noteras att ett antal re-spondenter svarat att de ”bor i fjällen” trots att den kommun de är folkbokförda i inte är belägen i fjällen enligt den definition vi använt (se avsnittet om nationell överblick). Orsakerna till detta kan vara flera — exempelvis att frågan missuppfattats, är slarvigt besvarad eller att den svarande anser sig bo i fjällen (till exempel i fritidshus) trots att denne är folkbokförd i en kommun utanför fjällområdet.

Ser vi till besök i nationalparker som en indikation på dessa områdens betydelse för länets innevånare bör vi framför allt notera Härjedalens kommun där cirka hälften anger att de un-der det senaste året besökt en nationalpark i fjällen (fig. 4.4). I länet som helhet har knappt 12 procent besökt en nationalpark i svenska fjällen senaste året, vilket är knappt dubbelt så mycket som riksgenomsnittet.

Figur 4.4

4.2.2 Bullerfria områden?På frågan vad man anser om att det finns bullerfria områden i fjällen så ligger Jämtland i sin helhet något under den (ändå mycket höga) nivå som gäller Sverige generellt (Fig. 4.5). De kommuner som ligger lägst är Ragunda och Berg, men även där är det drygt 80 procent som anser att det är positivt att det finns bullerfria områden. De kommuninnevånare som ser mest positivt på detta finns i Bräcke och Östersund, vilka båda ligger över riksgenomsnittet.



Sverige 72,1 1 26,9Jämtland 27,5 27,1 45,3Ragunda 50,0 3,4 46,6Bräcke 54,0 4,6 41,4Krokom 20,2 26,0 53,8Strömsund 37,2 18,1 44,7Åre 6,9 89,7 3,4Berg 21,3 52,1 26,6Härjedalen 11,2 64,0 24,7Östersund 29,4 14,1 56,5


Procent

6 ,5

1 1 ,7

4 ,9

1 ,3

5 ,0

6 ,6

8 ,3

5 ,6

5 1 ,6

1 0 ,3

0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0

S v e r ig e

Jä mtla n d

Ra g u n d a

B rä c ke

K ro k o m

S trö ms u n d

Å re

B e rg

Hä r je d a le n

Ö s te rs u n d

4.2.3 Vad kommer man att göra mer av i fjällen?När det gäller vårt intresse för vilka aktiviteter som man tror kommer att öka mest för egen del de närmaste tio åren, visade det sig att i Jämtland i sin helhet (vilket är det enda vi redovisar här) är det ”vandring med övernattning” som ligger högst med 18 procent (Fig. 4.6). Andra aktiviteter som minst 10 procent av de svarande anser kommer att öka för deras egen del är: ”fiske”, ”vandring endagstur”, ”skidåkning, längd”, ”snöskoteråkning” och ”skidåkning, utför”. Knappt fyra procent har kryssat för att ”ingen aktivitet” kommer att öka för deras egen del.

Figur 4.5



0% 2 0% 4 0% 60 % 80 % 1 00 %

S v e r ige

Jä mtla nd

Ra gu n da

B rä c ke

K r okom

S trö ms u nd

Å re

B e rg

H är je da len

Ö s te rs u nd

Kapitel 4

14


På vår fråga om man anser att det finns för lite eller för mycket mängd skyddade naturområden i svenska fjällen är det knappt 26 procent i Jämtland som helhet som anser att det finns för lite skyddade områden mot knappt 24 procent i Sverige generellt (Tab. 4.3). På motsvarande sätt var det knappt sex procent i Jämtland som ansåg att det är för stor mängd skyddade natur-områden i fjällen (generellt i Sverige 2,2 procent). De kommuner där intresset för att öka mängden skyddade områden är högst är Berg och Härjedalen med cirka 28 procent. De kommuninnevå-nare som är mest skeptiska till mängden skyddade områden och anser att det finns för mycket bor i Ragunda och Krokom, med cirka åtta procent som kryssat i dessa alternativ.

När det gäller vilken betydelse som skyddade naturområden i fjällen har för de egna behoven av naturupplevelser kan vi för Jämtland i sin helhet konstatera att man angett ett något lägre värde än vad man gjort i Sverige generellt (Fig. 4.7). De svarande som i störst utsträckning uppgett ”mycket stor betydelse” för de skyddade områdena är de i Ragundas och Härjedalens kom-muner.

Vilken av följande aktiviteter tror du kommer att öka mest för egen del i fjällen (boende i Jämtlands län)?

Procent

3 ,9

0 ,8

1 ,1

1 ,3

1 ,3

1 ,8

2

2 ,9

3 ,5

5 ,3

8 ,5

9 ,4

1 1 ,3

1 1 ,7

1 2

1 6 ,2

1 6 ,4

1 8

0 5 1 0 1 5 2 0

In g e n a k t iv i t e t

A n n a n a k t iv i t e t

P a d d l in g / b å ttu r e r

C yk l in g / m o u n ta in b ik e

F å g e ls k å d n in g / n a tu r s tu d i e r

R o vd ju r s tu r is m

S n o w b o a r d

R id n in g

N a tu r fo to g r a fe r in g

J a k t

B ä r - e l le r s va m p p lo c k n in g

K o r ta r e va n d r in g ( 1 - 3 ti m m a r )

S k id å k n i n g ( u tfö r )

S n ö s k o te r å k n in g

S k id å k n in g ( l ä n g d )

V a n d r in g e n d a g s tu r

F is k e

V a n d r in g m e d ö ve r n a ttn in g

Figur 4.6

Figur 4.7

Tabell 4.3 Vad anser du om mängden skyddade naturområden i svenska fjällen?

Alldeles/ Lagom Något/alldeles Vet inte något för lite för mycket

Sverige 23,6 26,6 2,2 47,6Jämtland 25,8 36,1 5,7 32,3Ragunda 15,9 40,9 8,0 35,2Bräcke 20,9 37,2 5,8 36,0Krokom 24,3 35,0 7,8 33,0Strömsund 27,4 35,8 5,3 31,6Åre 25,8 31,5 6,7 36,0Berg 27,7 37,2 6,4 28,7Härjedalen 28,0 45,2 6,5 20,4Östersund 26,7 34,9 4,7 33,7





0% 2 0% 40 % 60 % 8 0% 10 0%

Sv e r ige

J ämtla nd

Rag un da

B r ä c ke

K r oko m

S tr ö ms u nd

Å r e

B e r g

Här jed a len

Ö s te r s u nd

15


5.1.1 Allemansrättens ställning?Allemansrättens ställning i Västerbotten ligger väl i linje med dess starka ställning generellt i Sverige (Fig 5.1). De kommuner som utmärker sig genom att ge ett särskilt starkt stöd var Norsjö, Robertsfors och Skellefteå, medan Nordmaling och Storuman i stället är exempel på kommuner som ger allemansrätten ett något svagare stöd än riksgenomsnittet.

Västerbotten 5

5.1.3 Naturskydd eller tillgänglighet?När det gäller synen på olika motiv för att skydda naturområden — här fokuserat på tillgänglighet och naturskydd — kan vi konstatera att Västerbotten, precis som landet i sin helhet, generellt värderar naturskälen högre än tillgänglighetsargumenten (Fig. 5.2 och 5.3). När det gäller naturskäl ligger man strax under riksgenomsnittet men man värderar tillgänglighetsargumenten på ganska precis samma nivå som Sverige generellt. Högst värdering av tillgänglighet som motiv fann vi i Åsele och Sorsele kommuner och i det senare fallet värderas tillgängligheten högre än naturskyddsskäl, vilket annars är relativt ovanligt. Högst värdering av naturargument gör man i Umeå.

Figur 5.1



0% 20% 40% 60% 80% 100%

Sverige

Västerbotten

Nordmaling

Bjurholm

Vindeln

Robertsfors

Norsjö

Malå

Storuman

Sorsele

Dorotea

Vännäs

Vilhelmina

Åsele

Umeå

Lycksele

Skellefteå


Sverige 39,2 31,2 3,4 26,2Västerbotten 33,1 37,2 8,7 21Nordmaling 22,5 48,3 14,6 14,6Bjurholm 30,1 45,2 11,8 12,9Vindeln 29,2 37,5 16,7 16,7Robertsfors 23,7 43,0 10,8 22,6Norsjö 38,5 36,3 8,8 16,5Malå 26,7 45,6 15,6 12,2Storuman 27,8 41,1 22,2 8,9Sorsele 16,8 31,6 37,9 13,7Dorotea 32,3 34,4 12,5 20,8Vännäs 26,7 39,6 11,9 21,8Vilhelmina 36,8 34,7 16,8 11,6Åsele 38,0 41,3 9,8 10,9Umeå 34,6 37,5 4,8 23,1Lycksele 43,6 37,2 4,3 14,9Skellefteå 31,8 34,1 11,4 22,7


I Västerbotten är stödet för mer skyddade områden (som vi visat generellt är stort i Sverige) mer modest och det är fler än riks-genomsnittet som anser att det i stället är för mycket skyddade naturområden i Sverige idag (Tabell 5.1). (Men det är ändå mer än tre gånger så många i Västerbotten i sin helhet som anser att det är för lite skyddade naturområden.) Särskilt bör här Sorsele kommun lyftas fram, där det mer än dubbelt så många som vill ha mindre mängd skyddade områden än som vill ha mer (och där ungefär en tredjedel anser att det är rätt lagom som det nu är). Andra kommuner där det är relativt sett få som vill ha mer skyddade naturområden är Nordmaling och Robertsfors. Tar vi också med ett uttalat stöd för att det idag är för mycket skyddade områden så bör vi notera exempelvis Storuman, Malå, Vilhelmina och Vindeln, där mellan drygt 15 och drygt 22 procent anser att det finns för mycket skyddade naturområden i Sverige. Lyckseles kommuninnevånare är de enda som ligger över riksgenomsnittet när det gäller att vilja ha mer skyddade naturområden. Värt att notera är också att andelen som inte tar ställning är lägre än riksgenomsnittet för samtliga Västerbottens kommuner. Figur 5.2



0 % 2 0% 40 % 6 0% 80 % 1 0 0%

S v e r ig e

V äs te r bo tte n

N or d ma lin g

B ju r h o lm

V in de ln

Ro be r ts f o r s

No rs jö

Ma lå

S to ru ma n

S or s e le

D or o te a

V än nä s

V ilh e lmin a

Å s e le

U me å

Ly c ks e le

S ke lle f te å

Kapitel 5

16


5.2.1 Fjäll- och nationalparksbesök?I Västerbottens län är det knappt fyra procent av de svarande som uppger att de bor i fjällen. Det är framför allt Storuman, Sorsele, Dorotea och Vilhelmina kommuner som utmärker sig med sina cirka 35 till 46 procent (Tab. 5.2). Bland de kommuner som har en relativt låg andel som uppger att de bor i fjällen, men som samtidigt i stor utsträckning besökt fjällen under det föregående året, kan vi notera Malå och Lycksele där cirka 55 pro-cent anger detta. Det bör i sammanhanget noteras att ett antal respondenter svarat att de ”bor i fjällen” trots att den kommun de är folkbokförda i inte är belägen i fjällen enligt den definition vi använt (se avsnittet om nationell överblick). Orsakerna till detta kan vara flera — exempelvis att frågan missuppfattats, är slarvigt besvarad eller att den svarande anser sig bo i fjällen (till exempel i fritidshus) trots att denne är folkbokförd i en kommun utanför fjällområdet.

Ser vi till besök i nationalparker som en indikation på dessa områdens betydelse för länets innevånare bör vi, jämfört med de andra tre fjällänen, framför allt notera att det i Västerbot-tens län inte i någon kommun är mer än drygt 10 procent (Malå) som anger att de under det senaste året besökt en nationalpark i fjällen (Fig. 5.4). Länet som helhet ligger således knappt över riksgenomsnittet i detta avseende.

Figur 5.3



0 % 2 0% 40 % 60% 8 0% 10 0%

S v er ige

V ä s te r b o tten

No r dma ling

B ju rh o lm

V ind e ln

Rob er ts f o r s

N or s jö

M a lå

S to r um an

S o rs e le

Do ro tea

V ä nn äs

V ilhe lm ina

Å s e le

Um eå

L y c ks e le

S ke lle f teå



Sverige 72,1 1 26,9Västerbotten 53,3 3,6 43,1Nordmaling 72,7 1,1 26,1Bjurholm 64,1 1,1 34,8Vindeln 51,1 1,1 47,9Robertsfors 75,0 0,0 25,0Norsjö 58,6 2,3 39,1Malå 41,6 3,4 55,1Storuman 18,0 46,1 36,0Sorsele 33,0 35,1 31,9Dorotea 24,2 36,8 38,9Vännäs 62,2 0,0 37,8Vilhelmina 15,1 37,6 47,3Åsele 51,1 4,4 44,4Umeå 49,5 1,0 49,5Lycksele 42,6 2,1 55,3Skellefteå 67,4 0,0 32,6


Procent

6 ,5

7 ,9

6 ,9

4 ,9

5 ,5

2,3

4 ,8

1 0,8

5 ,7

7 ,6

3 ,3

6 ,4

5,6

4 ,5

8 ,7

5,6

8 ,0

0 2 4 6 8 1 0 1 2

S v er ig e

V ä s te r b ot te n

No r d ma lin g

B ju r h o lm

V in d e ln

Ro be r ts f o rs

Nor s jö

Ma lå

S to ru ma n

S o rs e le

Dor o te a

V ä nn ä s

V ilh e lmin a

Å s e le

Ume å

L y c ks e le

S ke lle f te å

Figur 5.4

Kapitel 5

17

5.2.2 Bullerfria områden?På frågan vad man anser om att det finns bullerfria områden i fjällen, ligger Västerbotten i sin helhet något under den (ändå mycket höga) nivå som gäller Sverige generellt (Fig 5.5). De kommuner som ligger lägst är Storuman, Sorsele och Vilhelmina, men även där är det cirka två tredjedelar som anser att det är positivt att det finns bullerfria områden.

5.2.3 Vad kommer man att göra mer av i fjällen?När det gäller vårt intresse för vilka aktiviteter som man tror kommer att öka mest för egen del de närmaste tio åren, visade det sig att i Västerbotten i sin helhet (vilket är det enda vi redovisar här), är det ”vandring med övernattning” som ligger högst med 16,6 procent (Fig. 5.6)). Andra aktiviteter som minst 10 procent av de svarande anser kommer att öka för deras egen del är: ”fiske” och ”vandring endagstur”. ”Skidåkning, utför” och ”kortare vandring” ligger på knappt tio procent. Cirka fem procent har kryssat för att ”ingen aktivitet” kommer att öka för deras egen del.

Figur 5.5

0% 2 0 % 40 % 6 0 % 8 0 % 1 0 0 %

S v e r ig e

V ä s te r b o tte n

No r d ma lin g

B ju r h o lm

V in d e ln

Ro b e r ts f o r s

N o rs jö

Ma lå

S to ru m a n

S o rs e le

Do r o te a

V ä n n ä s

V ilh e lmin a

Å s e le

Um e å

L y c ks e le

S ke lle f te å




På vår fråga om man anser att det är för lite eller för mycket mängd skyddade naturområden i svenska fjällen, är det cirka 23 procent i Västerbotten som helhet som anser att det finns för lite skyddade områden mot knappt 24 procent i Sverige generellt (Tab. 5.3). På motsvarande sätt var det nio procent i Västerbotten som ansåg att det finns för stor mängd skyddade naturområden i fjällen (generellt i Sverige 2,2 procent). Den kommun där intres-set för att öka mängden skyddade områden är högst är Vilhelmina med knappt 29 procent. De kommuninnevånare som är mest skeptiska till mängden skyddade områden och anser att det är för mycket hittas i Sorsele, Storuman och Vilhelmina med cirka 30, 22 respektive cirka 19 procent som kryssat i dessa alternativ. Särskilt bör här noteras den senare kommunens innevånare (Vilhelmina) som alltså samtidigt hade högst andel som ville öka mängden skyddade områden. I Storuman, men framför allt i Sorsele, är det fler som anser att det finns för mycket skyddade områden än för lite. Vi kan också notera att bland Västerbottens femton kommuner är det bara i sex som inte åtminstone en tiondel av de svarande uppger att de anser att det är för mycket skyddade områden i fjällen.

När det gäller vilken betydelse som skyddade naturområden i fjällen har för de egna behoven av naturupplevelser kan vi för Västerbotten i sin helhet konstatera att man angett ett något lägre värde än vad man gjort i Sverige generellt (Fig. 5.7). De kommuninnevånare som i störst utsträckning uppgett ”mycket stor betydelse” för de skyddade områdena bor i Vännäs, Umeå och Lycksele. Vi bör också notera Malås svaranden som inte i något fall uppgett att skyddade områden är mycket viktiga för de egna naturupplevelserna.

Figur 5.6

Vilken av följande aktiviteter tror du kommer att öka mest för egen del i fjällen (boende i Västerbottens län)?

Procent

5 ,1

1

0 ,2

1

1 ,3

2

2 ,6

3

4 ,3

5 ,6

6 ,5

6 ,8

8 ,8

9 ,7

9 ,8

1 3 ,7

1 4 ,3

1 6 ,6

0 5 1 0 1 5 2 0

In g e n a k ti v i te t

A n n a n a k ti v i te t

R o vd j u r s tu r i s m

C yk l i n g / m o u n ta i n b ik e

P a d d l i n g / b å ttu re r

R i d n in g

F å g e l s k å d n in g / n a tu r s tu d i e r

S n o w b o a r d

N a tu r fo to g r a fe r in g

S k i d å k n in g ( l ä n g d )

J a k t

B ä r - e l l e r s va m p p l o c k n in g

S n ö s k o te r å k n in g

K o rta r e va n d r i n g ( 1 - 3 t i m m a r)

S k id å k n i n g ( u t fö r)

V a n d r i n g e n d a g s tu r

F i s k e

V a n d r in g m e d ö ve rn a ttn in g

Kapitel 5

18

Figur 5.7





0 % 2 0 % 40 % 6 0% 8 0 % 10 0%

Sv e r ig e

V ä s te rb o tte n

Nor dm a lin g

B ju rh o lm

V ind e ln

Ro be r ts f o r s

No rs jö

M a lå

S to r um a n

So rs e le

Do ro te a

V ä n nä s

V ilhe lm in a

Å s e le

Um e å

L y c ks e le

Ske lle f te å

Tabell 5.3 Vad anser du om mängden skyddade naturområden i svenska fjällen? Alldeles/ Lagom Något/alldeles Vet inte något för lite för mycket

Sverige 23,6 26,6 2,2 47,6Västerbotten 23,1 37,4 9,0 30,5Nordmaling 12,4 48,3 10,1 29,2Bjurholm 15,4 44,0 12,1 28,6Vindeln 17,7 38,5 12,5 31,3Robertsfors 22,8 42,4 7,6 27,2Norsjö 24,2 47,3 6,6 22,0Malå 17,8 45,6 13,3 23,3Storuman 21,1 36,7 22,2 20,0Sorsele 10,4 37,5 30,2 21,9Dorotea 22,1 36,8 13,7 27,4Vännäs 14,1 43,4 7,1 35,4Vilhelmina 28,7 34,0 19,1 18,1Åsele 17,0 46,6 8,0 28,4Umeå 25,7 35,6 5,9 32,7Lycksele 23,4 41,5 8,5 26,6Skellefteå 21,6 36,4 11,4 30,7

19


6.1.1 Allemansrättens ställning?Norrbotten är det av fjällänen som totalt sett ligger mer mar-kerat under riksgenomsnittet när det gäller allemansrättens starka ställning i Sverige (Fig 6.1). Det är framför allt Arjeplog, Övertorneå och Haparanda kommuner som ger allemansrätten ett något svagare stöd. Exempel på kommuner som i stället utmärker sig för att ge allemansrätten ett markerat högt stöd är: Överkalix, Pajala, Gällivare och Älvsbyn.

Norrbotten 6



0% 20% 40% 60% 80% 100%

Sverige

Norrbotten

Arvidsjaur

Arjeplog

Jokkmokk

Överkalix

Kalix

Övertorneå

Pajala

Gällivare

Älvsbyn

Luleå

Piteå

Boden

Haparanda

Kiruna


I Norrbottens län är tveksamheten relativt sett störst när det gäller frågan om mer skyddade naturområden. Mot Sveriges riksnivå på knappt 40 procent som vill ha mer och drygt tre pro-cent som vill ha mindre mängd skyddade naturområden, ligger Norrbotten på bara drygt 30 respektive 11 procent (Tab. 6.1). I Jokkmokks kommun är det nästan lika många som vill ha mindre som mer skyddade naturområden. Mer än 15 procent som anser att det är för mycket skyddade områden idag finner vi, förutom i Jokkmokk, också i Arvidsjaur, Arjeplog, Pajala och Gällivare. Förutom dessa kommuninnevånares skepsis till mer skyddade områden (jämfört med Sverige i övrigt) kan vi notera att även i Överkalix, Övertorneå, Gällivare och Haparanda är det inte mer än i storleksordningen en fjärdedel av de tillfrågade som vill ha större mängd skyddade områden (jämfört med Sveriges rikssnitt på cirka 40 procent). Älvsbyns kommun sticker ut åt andra hållet, jämfört med den här refererade skepsisen, där nästan hälften vill ha mer skyddade områden. Det bör också förstås påminnas om att även här i det mest skeptiska länet är det trots allt knappt tre gånger så många som vill ha en större mängd skyddade natur-områden än de som anser att det finns för mycket. Det kan också

Figur 6.1

noteras att andelen som inte tar ställning i frågan är betydligt lägre än riksgenomsnittet (undantaget Luleå).


Sverige 39,2 31,2 3,4 26,2Norrbotten 31,6 38,2 11 19,3Arvidsjaur 31,3 35,4 18,8 14,6Arjeplog 26,9 47,3 16,1 9,7Jokkmokk 29,1 40,7 24,4 5,8Överkalix 24,1 46,0 11,5 18,4Kalix 31,4 40,7 9,3 18,6Övertorneå 24,0 50,0 10,0 16,0Pajala 28,2 36,5 16,5 18,8Gällivare 25,8 46,1 18,0 10,1Älvsbyn 47,8 32,2 7,8 12,2Luleå 35,4 27,8 8,9 27,8Piteå 28,8 43,8 11,3 16,3Boden 30,6 43,5 4,7 21,2Haparanda 25,0 50,0 13,9 11,1Kiruna 32,6 38,0 12,0 17,4

Figur 6.2



0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % 1 0 0 %

S v e r ig e

No r rb o tte n

A rv id s ja u r

A r je p lo g

Jo kk mo kk

Ö v e rka lix

K a lix

Ö v e r to r n e å

Pa ja la

G ä lliv a re

Ä lv s b y n

L u le å

Pite å

B o d e n

Ha p a r a n d a

K ir u n a

6.1.3 Naturskydd eller tillgänglighet?När det gäller synen på olika motiv för att skydda naturområden — här fokuserat på tillgänglighet och naturskydd — kan vi konstatera att Norrbotten, precis som landet i sin helhet, generellt värderar na- turskälen högre än tillgänglighetsargumenten (Fig. 6.2 och 6.3). Dock ligger man i båda fallen under riksgenomsnittet och särskilt när det gäller naturskyddsargument värderar man det lägre än i övriga Sve-rige. Högst värdering av tillgänglighet som motiv finner vi i Arvidsjaur, Pajala och Gällivare kommuner och för naturargument i Älvsbyn.

Kapitel 6

20

6.2.2 Bullerfria områden?På frågan vad man anser om att det finns bullerfria områden i fjällen, ligger Norrbotten klart under den (ändå mycket höga) nivå som gäller Sverige generellt (Fig. 6.5). De kommuner som ligger lägst är Arjeplog, Arvidsjaur och Jokkmokk. Där är det drygt 60 procent som anser att det är positivt att det finns bullerfria områden. De kommuninnevånare som ser mest positivt på detta bor i Övertorneå och Haparanda.


6.2.1 Fjäll- och nationalparksbesök?I Norrbottens län är det cirka 10 procent av de svarande som uppger att de bor i fjällen. Det är framför allt Arjeplog, Kiruna, Jokkmokk och Gällivare kommuner som här står fram med cirka 63, 46, 35 respektive 31 procent (Tab. 6.2). Bland de kommuner som har en relativt låg andel som uppger att de bor i fjällen, men som samtidigt i stor utsträckning besökt fjällen under det föregående året, kan vi notera Arvidsjaur, Älvsbyn och Boden där cirka 45 procent anger detta. Det bör i sammanhanget noteras att ett antal respondenter svarat att de ”bor i fjällen”, trots att den kommun de är folkbokförda i inte är belägen i fjällen enligt den definition vi använt (se avsnittet om nationell överblick). Orsakerna till detta kan vara flera – exempelvis att frågan miss-uppfattats, är slarvigt besvarad eller att den svarande anser sig bo i fjällen (till exempel i fritidshus) trots att denne är folkbokförd i en kommun utanför fjällområdet.

Ser vi till besök i nationalparker som en indikation på dessa områdens betydelse för länets innevånare bör vi framför allt notera Jokkmokk, Gällivare och Kiruna där cirka 65, 57 respek-tive 48 procent anger att de under det senaste året besökt en nationalpark i fjällen (Fig 6.4). I länet som helhet är det mer än fyra gånger vanligare att man besökt en nationalpark i fjällen jämfört med riksgenomsnittet.

Figur 6.3



0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % 1 0 0 %

S v e r ig e

No r rb o t te n

A rv id s ja u r

A r je p lo g

J o kkm o kk

Ö v e r ka lix

K a lix

Ö v e r to rn e å

Pa ja la

G ä lliv a re

Ä lv s b y n

L u le å

Pite å

B o d e n

Ha p a ra n d a

K iru n a



Sverige 72,1 1 26,9Norrbotten 54,6 10,4 35,1Arvidsjaur 44,2 9,5 46,3Arjeplog 16,1 63,4 20,4Jokkmokk 25,6 35,4 39,0Överkalix 66,3 0,0 33,7Kalix 77,1 1,2 21,7Övertorneå 72,4 0,0 27,6Pajala 71,8 1,2 27,1Gällivare 34,9 31,4 33,7Älvsbyn 54,0 2,3 43,7Luleå 62,7 2,7 34,7Piteå 58,2 0,0 41,8Boden 50,0 2,4 47,6Haparanda 77,8 0,0 22,2Kiruna 28,1 46,1 25,8

Figur 6.4


Procent

6 ,5

27 ,1

1 9 ,3

3 7 ,0

65 ,4

2 6 ,2

9 ,8

22 ,7

25 ,3

56 ,6

22 ,6

18 ,3

21 ,1

2 8 ,8

9 ,4

48 ,3

0 10 2 0 3 0 40 50 6 0 70

Sv er ige

N o r rb o t ten

A r v id s jau r

A r jep log

Jo kkm okk

Ö v e rka lix

K a lix

Ö v e r to rn eå

Pa ja la

G ä lliv a re

Ä lv s b y n

Lu leå

Piteå

B od en

H ap ar an da

K iru na

Kapitel 6

21

6.2.3 Vad kommer man att göra mer av i fjällen?När det gäller vårt intresse för vilka aktiviteter som man tror kommer att öka mest för egen del de närmaste tio åren, visade det sig att i Norrbotten i sin helhet (vilket är det enda vi redo-visar här), är det ”snöskoteråkning” och ”fiske” med vardera knappt 18 procent som ligger högst tätt följt av ”vandring med övernattning” med 16,3 procent (Fig. 6.6). Ytterligare en ak-tivitet som minst 10 procent av de svarande anser kommer att öka för deras egen del är ”vandring endagstur”. Knappt fem procent har kryssat för att ”ingen aktivitet” kommer att öka för deras egen del.


På vår fråga om man anser att det finns för lite eller för mycket mängd skyddade naturområden i svenska fjällen, är det cirka 22 procent i Norrbotten som helhet som anser att det finns för lite skyddade områden mot knappt 24 procent för Sverige generellt (Tab. 6.3). På motsvarande sätt var det knappt 12 procent i Norrbotten som ansåg att det finns för stor mängd skyddade naturområden i fjällen (generellt i Sverige 2,2 procent). Den kommun där intresset för att öka mängden skyddade områden är högst är Luleå med knappt 28 procent. De kommuninnevånare som är mest skeptiska till mängden skyddade områden finns i Jokkmokk, Arvidsjaur och Gällivare med 26,5, drygt 23 respektive drygt 20 procent som kryssat i att det finns för mycket. I dessa tre kommuner är det alltså fler som anser att det finns för mycket jämfört med för litet skyddade naturområden. Vi kan här också notera att bland Norrbottens fjorton kommuner är det bara i fem som inte minst en tiondel av de svarande uppger att de anser att det finns för mycket skyddade områden i fjällen.

När det gäller vilken betydelse som skyddade naturområden i fjällen har för de egna behoven av naturupplevelser, kan vi för Norrbotten i sin helhet konstatera att man angett ett något lägre värde än vad man gjort i Sverige generellt (Fig. 6.7). Den kommun där innevånarna i störst utsträckning uppgett ”mycket stor betydelse” för de skyddade områdena är Kiruna.

Figur 6.5Figur 6.6



0 % 2 0% 4 0% 6 0 % 8 0 % 10 0 %

S v e r ige

No r rb o tten

A rv id s ja u r

A r jep log

Jo kkmo kk

Ö v e rka lix

K a lix

Ö v er to r n eå

Pa ja la

G älliv a re

Ä lv s b y n

Lu leå

Piteå

B o d en

Ha p ar a n da

K ir u na

Vilken av följande aktiviteter tror du kommer att öka mest för egen del i fjällen (boende i Norrbottens län)?

Procent

4 ,8

1 ,2

1

1 ,7

2 ,1

2 ,2

2 ,6

2 ,8

2 ,9

3 ,2

4 ,4

5 ,9

6 ,7

8 ,7

1 0 ,9

1 6 ,3

1 7 ,5

1 7 ,8

0 5 1 0 1 5 2 0

In g e n a k tiv i te t

A n n a n a k tiv i te t

R o vd j u r s tu ri s m

C yk l in g / m o u n ta i n b i k e

S n o w b o a r d

R i d n i n g

F å g e l s k å d n i n g / n a tu r s tu d i e r

B ä r - e l l e r s va m p p l o c k n i n g

P a d d l i n g / b å ttu r e r

N a tu r fo to g r a fe r i n g

S k i d å k n i n g ( l ä n g d )

J a k t

S k i d å k n i n g ( u tfö r )

K o r ta r e va n d r i n g ( 1 - 3 t i m m a r )

V a n d r i n g e n d a g s tu r

V a n d r i n g m e d ö ve r n a ttn i n g

F is k e

S n ö s k o te r å k n i n g

Kapitel 6

22

Figur 6.7

Tabell 6.3 Vad anser du om mängden skyddade naturområden i svenska fjällen? Alldeles/ Lagom Något/alldeles Vet inte något för lite för mycket

Sverige 23,6 26,6 2,2 47,6Norrbotten 22,2 42,7 11,9 23,3Arvidsjaur 20,0 41,1 23,2 15,8Arjeplog 19,4 50,5 17,2 12,9Jokkmokk 13,3 50,6 26,5 9,6Överkalix 15,1 50,0 9,3 25,6Kalix 20,5 41,0 12,0 26,5Övertorneå 17,7 49,0 8,3 25,0Pajala 17,9 42,9 15,5 23,8Gällivare 16,9 50,6 20,2 12,4Älvsbyn 23,6 49,4 9,0 18,0Luleå 27,8 34,2 10,1 27,8Piteå 19,8 46,9 9,9 23,5Boden 21,2 50,6 4,7 23,5Haparanda 17,8 42,5 12,3 27,4Kiruna 23,3 38,9 15,6 22,2





0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % 10 0 %

S v e r ig e

No rr b o tte n

A r v id s ja u r

A r je p lo g

Jokkmo kk

Ö v e rka lix

K a lix

Ö v e r to r n e å

Pa ja la

G ä lliv a r e

Ä lv s b y n

L u le å

Pite å

B o d e n

Ha pa r a n d a

K ir u n a

23

Bilaga De aktuella enkätfrågorna i sin helhet

24

B1. Allemansrätten ger möjlighet till att vistas ganska fritt i skog och mark utan markägarenstillstånd. Nedan följer ett antal påståenden om den svenska allemansrätten. Markera för varjepåstående det alternativ som stämmer bäst in på dig.

tlehraTdnåtsva

sivledraTdnåtsva

teVetni

remmätsnIsivled

remmätsnItleh

.aravsröfttagitkivränettärsnamellA � � � � �

hcorujdtomtohtteränettärsnamellA.viltxäv � � � � �

ttaretehgiljömerrötsåfakseragäkraM.nettärsnamellaåpaknärksni � � � � �

llåhenniednaggäldnurgsnettärsnamellA.negnintfitsgalieragildytilbaks � � � � �

allägetniaksnettärsnamellA,reppurgedaresinagrotlleisremmok

.gateröfmsirut.xe.t� � � � �

tlleediallägetniaksnettärsnamellA.retuocs.xe.t,reppurgedaresinagro � � � � �

dasnärgebremahaksretsiruT.gninklofebstronättärsnamella � � � � �

renosrepallägarabaksnettärsnamellA.egirevSiattasob � � � � �

Nu följer frågor om skyddade naturområden, d.v.s.naturreservat och nationalparker.I Sverige finns 28 nationalparker och cirka 2 400 naturreservat. Syftet att skydda naturkan variera, men oftast är det för att bevara eller återställa värdefulla naturmiljöer ochbiologisk mångfald samt att tillgodose behov av områden för friluftslivet. I fjällen ärandelen skyddad natur högre än för flertalet andra regioner i Sverige. Även om du aldrighar besökt något skyddat naturområde eller anser dig ha dålig kunskap om dem ber vidig att svara på frågorna så uppriktigt som möjligt.

B3. Vilken betydelse har skyddade naturområden för att tillgodose ditt behov av

naturupplevelser?

Ingen betydelsealls

1 �

Vissbetydelse

2 �

Ganska storbetydelse

3 �

Storbetydelse

4 �

Mycket storbetydelse

5 �

B2. Vad anser du om mängden skyddade naturområden i Sverige?

Alldeles för liteskyddad natur

1 �

Något för lite

2 �

Lagom

3 �

Något förmycket

4 �

Alldeles förmycket skyddad

natur

5 �

Vet inte

6 �

25

B5. Nedan följer tio påståenden kring skyddade naturområden. Vad tycker du är viktigt närnaturområden skyddas?

tlehraTdnåtsva

sivledraTdnåtsva

teVetni

remmätsnIsivled

remmätsnItleh

ednatylfnitrotsahaksnegninklofeblakoL � � � � �

sattälrednukösebttaåssamroftuakS � � � � �

nodrofgnärrethcoretoksönsarökåfaksnaM � � � � �

tetållitaravaksgnindiR � � � � �

sartnumppuakstehmaskrevlleisremmoK � � � � �

tetållitaravakseksiF � � � � �

llivnamravdleppuarögåfaksnaM � � � � �

tetållitaravaksagajttA � � � � �

sasnärgebakstlätigninttanrevÖ � � � � �

nerutanaddyksttaröftsmärfsattärniakS � � � � �

B4. Hur väl beskriver följande påståenden vad du tycker om skyddade naturområden generellt?

tlehraTdnåtsva

sivledraTdnåtsva

teVetni

remmätsnIsivled

remmätsnItleh

låmstkylftuagilverT � � � � �

dlafgnåmksigoloibröfagitkiV � � � � �

nedgybrevö"dnahdöD" � � � � �

reöjlimednassertsvA � � � � �

agilgnägllitråvS � � � � �

adnäkO � � � � �

edajttyntuO � � � � �

anöksrutaN � � � � �

atnassertnitllerutluK � � � � �

B6. Vilken eller vilka av nedanstående instanser/grupper bör bestämma över skötselregler förskyddade naturområden? (markera ett eller flera alternativ)

1 � Staten

2 � Länsstyrelsen

3 � Kommunen

4 � Lokalbefolkningen

5 � Samebyarna

6 � Ingen åsikt

26

tekcyMtvitagen

tvitageNnekraV

relletvitisoP

tekcyMtvitisop

adrojggnindroisnniftedttA,ronnutpos,ttelaotdemrestalpregäl

.m.m,datsdle� � � � �

renoitatslläjfsnniftedttA � � � � �

redeledarekramsnniftedttA � � � � �

tteilibdemniarökannukttAarögttaröfedårmotvitkartta

rerutsgad� � � � �

natungydarelfgisattylfröfannukttAragäv,suhestta � � � � �

erakösebardnalatåftteesarabttA � � � � �

hcorujdatnyslläsrahtedårmottAretxäv � � � � �

5näremdemkramdlivrätedårmottA,gäv,suhetsamränllitretemolik

tsamelet,mmad,eggyhlak� � � � �

vatakrevåpetilrätedårmottAnaksinnäm � � � � �

nedårmoairfrellubsnniftedttA � � � � �

C3. Vad är negativt och positivt i fjällen? Markera med ett kryss det som passar dig bäst.

Nu ställer vi några frågor om de svenska fjällen.Oavsett om du besökt fjällen eller inte är det viktigt att vi får veta vad du tycker. Medfjäll menar vi kalfjäll, dalgångarna mellan kalfjällen eller trakter där man har kalfjäll

inom synhåll. Större tätorter räknas inte till fjällen.

C1. Hur många gånger har du besökt svenska fjällen under år 2003?

1 � Jag har inte varit i fjällen under år 2003

2 � Jag bor i fjällområdet

3 � Jag har besökt fjällen ...... gånger under 2003

- varav vintertid (december-mars) ....... gånger

- varav under våren (april-maj) ....... gånger

- varav sommartid (juni-augusti) ....... gånger

- varav under hösten (september-november)....... gånger

C2. Markera med ett kryss vilken eller vilka nationalparker i de svenska fjällen du har besökt detsenaste året. Skriv efter parkens namn vilken månad (ex mars) du gjorde besöket.

2 � Vadvetjåkka

3 � Abisko

4 � Stora Sjöfallet

5 � Padjelanta

6 � Sarek

7 � Pieljekaise

8 � Sånfjället

9 � Töfsingdalen

10 � Fulufjället

1 � Jag har inte besökt någon nationalpark i fjällen det senaste året

27

C5. Stryk under den aktivitet ovan som du tror kommer att öka mest för egen del i fjällen (väljnågon av aktiviteterna ovan eller skriv dit och stryk under ett eget förslag).

C4. Vilka av följande aktiviteter tror du kommer att öka i fjällen de närmaste 10 åren? (Kryssaett eller flera alternativ).

1 � Kortare vandring (1-3 timmar)

2 � Vandring endagstur

3 � Vandring med övernattning

4 � Fiske

5 � Jakt

6 � Bär- eller svampplockning

7 � Cykling/mountainbike

8 � Naturfotografering

9 � Fågelskådning/naturstudier

10 � Rovdjursturism

11 � Ridning

12 � Skidåkning (utför)

13 � Skidåkning (längd)

14 � Snöskoteråkning

15 � Paddling/båtturer

16 � Snowboard

17 � Annan aktivitet, ange vad:

................................................

18 � Ingen aktivitet kommer att öka

C6. Varför tror du att det kommer att bli så för dig (kryssa för ett alternativ)?

1 � Ekonomi

2 � Ålder/hälsa

3 � Familjesituation

4 � Tillgång till lämpliga

områden

5 � Media/information/reklam

6 � Annan orsak,

ange vad

....................................

C9. Det finns olika anledningar till att man vill skydda natur. Markera det alternativ du anser ärviktigast för bildandet av nya naturreservat och nationalparker i fjällen?

1 � Bevara naturen opåverkad av människan

2 � Skydda hotade arter och ekosystem

3 � Skapa möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser

4 � Referensområden för forskning och undervisning

5 � Annat, ange:....................................................

6 � Jag tycker inte man ska skydda mer natur i fjällen

C8. Vilken betydelse har skyddade naturområden i fjällen för att tillgodose ditt behov avnaturupplevelser?

Ingen betydelsealls

1 �

Vissbetydelse

2 �

Ganska storbetydelse

3 �

Storbetydelse

4 �

Mycket storbetydelse

5 �

C7. Vad anser du om mängden skyddade naturområden i svenska fjällen?

Alldeles för liteskyddad natur i

fjällen

1 �

Något för lite

2 �

Lagom

3 �

Något förmycket

4 �

Alldeles förmycket skyddadnatur i fjällen

5 �

Vet inte

6 �

28

29

30

31

Denna rapport är den femtonde rapporten i FjällMistras rapportserie (ISSN 1652-3822).

Alla rapporter som produceras i denna serie, plus andra skrifter utgivna av FjällMistra, finns tillgängliga som pdf-filer under rubriken ”publikationer” på FjällMistras hemsida:

www-fjallmistra.slu.se

Layout: Anders Esselin, forskningskommunikatör FjällMistra. E-post: [email protected]

Forskningsprogrammet FjällMistras arbete ska resultera i ett effektivare mångbruk av naturresurser i fjällområdet. Målet är att ta fram kunskap och planeringssystem som kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i fjällen och som kan bidra till att de konflikter som finns mellan olika natur-resursanvändare i fjällen blir lättare att hantera.FjällMistra är ett av ett 20-tal stora forskningsprogram inom Mistra (Stiftel-sen för miljöstrategisk forskning).

Documents

Delrapport om svenskars fjällbesök samt inställning till ...miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:30754/FULLTEXT01.pdf6 Nationell överblick 2 2.1 Övergripande resultat 2.1.1 Allemansrätten