Den hållbara regionen - DiVA portalumu.diva-portal.org/smash/get/diva2:227386/FULLTEXT01.pdfhantera och analysera teoribildningen inom ekologi, socialvetenskap och ekonomi från ett

CERUMWorking Paper 32: 2001Gratis internet utgåvaTryckt utgåva kan köpas från CERUM

Detta dokument får kopieras, men inte säljas.Innehållet får inte ändras på något sätt.

CERUMCentrum för regionalvetenskap901 87 Umeå[email protected] 090-786 51 21Telefon 090-786 60 79

Den hållbara regionenOm förutsättningar och framtidsmöjligheter fören hållbar samhällsutveckling i Västerbottens län

- ett projektförslag

Olof Stjerström, Kulturgeografiska institutionen, Umeåuniversitet (redaktör)Håkan Myrlund, IES/Statsvetenskap, Luleå tekniska universitet,Stig-Olof Holm, Forum för tvärvetenskap, Johan Håkansson,Kulturgeografiska inst., Urban Lindgren, Kulturgeografiska inst.,Jesper Stage, Inst. för Nationalekonomi, Kerstin Westin, Kultur-geografiska inst., Lars Westin, CERUM, Ulf Wiberg, Kultur-

geografiska inst., samtliga Umeå universitet

Umeå UniversityCerum

Centre for Regional Science

Den hållbara regionen

Om förutsättningar och framtidsmöjligheter för en hållbar samhällsutveckling i Västerbottens län - ett projektförslag

Olof Stjernström, Kulturgeografiska institutionen, Umeå uni-versitet (redaktör)

Håkan Myrlund, IES/Statsvetenskap, Luleå tekniska univer-sitet, Stig-Olof Holm, Forum för tvärvetenskap, Johan Håkans-son, Kulturgeografiska inst., Urban Lindgren Kulturgeografiska inst., Jesper Stage, Inst. för Nationalekonomi, Kerstin Westin, Kulturgeografiska inst., Lars Westin, CERUM, Ulf Wiberg, Kulturgeografiska inst., samtliga Umeå universitet

Cerum Working Paper Nr 32isbn 91-7305-078-4issn 1404-5362Address: Cerum, Umeå University, se-901 87 Umeå, Sweden. Telephone: +46 90 786 60 79, Fax: +46 90 786 51 21. www.umu.se/[email protected]

4 Den hållbara regionen

Nyckelord

Hållbar region, Västerbotten, energibalans, emissionseffekter,beslutsstöd, gröna räkenskaper

Innehåll 5

Innehåll

Förord, Lars Westin 6Förord, R Thomas Palo 7Bakgrund 10

Något om syfte och frågeställningar 11Huvudmannaskap och finansiering 11Den hållbara regionen-vad är det? 11

Delprojektutkast: Projekt Hållbar region 13Inledning, 13

Delprojekt 1: Analys av ekologiska hot från lokal till global nivåStig-Olof Holm, Forum för främjande av tvärvetenskap 16

Delprojekt 2: Hållbara nivåer för energiflöden - en regional energibal-ansstudie

Stig-Olof Holm, Forum för främjande av tvärvetenskap 22

Delprojekt 3: Hållbara nivåer för materialflöden - en regional material-balansstudie

Stig-Olof Holm, Forum för främjande av tvärvetenskap 30

Delprojekt 4: Gröna räkenskaper - exemplet Västerbottens länF.K. Jesper Stage, Inst. för nationalekonomi, Umeå universitetDocent Lars Westin, CERUM, Umeå universitet 35

Delprojekt 5: Människa och miljö Befolkningsdynamik i ett regionaltperspektiv

Urban Lindgren, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet 38

Delprojekt 6: Miljöeffekter av förändrade transportsystemKerstin Westin, Transportforskningsenheten, Umeå universitet 42

Delprojekt 7: Regionala nätverk för adaptivitet och flexibilitet vidinterna respektive externa störningar

Håkan Myrlund, Inst. för industriell ekonomi och samhällsvetenskap,Luleå tekniska universitetOlof Stjernström, Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet 46

Delprojekt 8: Integrerad hållbarhetsanalys som beslutsstödUlf Wiberg och Johan Håkansson, Kulturgeografiska institutionen,Umeå universitet 49

CERUM Working Paper 52


Förord

CERUM har haft i uppdrag från Miljöhögskolan att ställa sammanföreliggande rapport om forskningsuppgifter inom området "Hållbarregional utveckling". Uppdraget var även att identifiera ett antal for-skare vid Umeå universitet som har möjlighet att bidra till utvecklin-gen av forskningsområdet. Med utgångspunkt från ett antal samord-nade forskare inom universitetet kan kontakter knytas mot dennationella och internationella forskarvärlden för att utveckla Umeå tillett centrum för forskning och hållbar regional utveckling.

Detta är CERUMs redovisning av uppdraget. Jag vill rikta ett varmttack till Olle Stjernström för hans arbete med att kontakta forskare ochsammanställa antologin. Givetvis finns det även ytterligare kompetentaforskare som kan knytas till en grupp av det slag vi presenterar här ochvi uppmanar de som är intresserade att ta kontakt med CERUM ellerMiljöhögskolan.

Slutligen vill jag tacka Miljöhögskolan för ett intressant och stimul-erande uppdrag. Forskningen om förutsättningarna för att åstadko-mma hållbar regional utveckling är angelägen och ett område där Umeåuniversitet bör ha goda förutsättningar för att hävda sig internationellt.

Umeå i juni 2001

Lars WestinFöreståndare CERUM

Förord 7

Förord

Underbara hypoteser och fula fakta om hållbarhet

I föreliggande redovisning av forskningsinriktningar har en grupp for-skare vid Umeå universitet analyserat begreppet "hållbarhet" med upp-draget att finna forskningsuppgifter med relevans för utvecklingen iVästerbottens län. Det är Miljöhögskolans förhoppning att så mångasom möjligt av idéerna som presenteras kan förverkligas till operativaforskningsprojekt. Projektförslagen har en mångvetenskaplig ansatsoch uppfyller i så motto Miljöhögskolans ambitioner att föra sammanforskare från olika ämnesområden för att analysera och diskutera aktu-ella miljörelevanta problem.

Begreppet miljö innebär ofta olika saker för olika personer och in-tressegrupper. För många associeras begreppet till naturmiljön meddjur, växter och de ekologiska systemen. Ofta är synen att vårt utnyt-tjande av naturresurserna skapar obalans i naturen. Klimatförändrin-gar, nedhuggning av skog, förgiftade vattendrag och luft är aktuellamiljöproblem som vi är medvetna om. Andra associerar begreppetmiljö till samspelet mellan de mänskliga samhällena med sociala ochkulturella aspekter på naturmiljö. Här gäller frågan mer tillgången påjungfruliga områden för rekreation, fritid och inspiration. Många asso-cierar också miljöbegreppet till globala och internationella problem.

Under senare år har begreppet miljö fått en vidgad betydelse efter-som begreppet är hörnstenen i visionen om det hållbara samhället. Deekologiska systemen, ekonomisystemen och de sociala strukturerna ärde tre benen som utgör grundvalarna i ett hållbart samhälle. I den ”nya”politiska ambitionen om ett ekologiskt hållbart samhälle förutsätts attgod miljö också är ett gott samhälle där våra behov och strävanden kantillfredställas. En hållbar utveckling bygger på att de naturliga livsuppe-hållande systemen inte bryts sönder och därför inte längre kan bärasamhällsbyggandet och tillgodose basbehov som försörjning med matoch ren luft. I hållbar utveckling har miljöfrågan omvandlats från prob-lemorienterad till att ge möjlighet till utveckling och lösningar.

I den politiska omvandling i synen på miljön som en del av hållbar-hetsvisionen förändras även relationen mellan politiker och forskare.Tidigare hade forskaren rollen att identifiera miljöproblemen för poli-tikerna och samhället. Nu ska forskaren på ett mer påtagligt sätt bidratill att ta fram lösningar och verktyg för de politiska visionerna med sy-ftet att förebygga miljöproblem och skapa utveckling. Därmed ställshögre krav på att forskaren ska behärska inte bara de naturvetenskapligaeller samhällsvetenskapliga frågeställningarna utan också kunna visa vä-gen till hållbarhet. Denna förändring utmanar på flera sätt forskning-straditioner och arbetssätt inom universitet och högskolor.


Forskningen befinner sig bara i början av att hantera begreppet håll-barhet. Det är angeläget att utifrån vetenskapsteoretiska utgångspunk-ter diskutera hur hållbarhet kan analyseras och hur vetenskapenförhåller sig till begreppet. Framför allt är det viktigt att ringa in de om-råden där forskningen kan bidra till hållbar utveckling, snarare än attenbart mäta miljötillståndet. Angeläget är också att definiera det veten-skapliga innehållet i forskning om hållbarhet i relation till utvecklingeninom biologi, samhällsvetenskap och politik. Viktigt är att forskarenfritt kan ställa fundamentala och grundläggande vetenskapligafrågeställningar vilka förutsättningslöst ger ny kunskap som leder tillhållbarhet.

Det finns flera svårigheter att använda begreppet hållbarhet från envetenskaplig utgångspunkt. En rad egenskaper varieras i tid och rum, irealiteten är hållbart representerad av många olika operationella fak-torer som är olika från fall till fall. Även med hänsyn till epistemolo-giska svårigheter med ”hållbarhet” kan detta begrepp visa sig vara lätt-tare att hantera från forskningssynpunkt än begreppet ”miljö” eftersomen teori om hållbarhet lättare kan formuleras. Det existerar ingen vet-enskaplig teori för miljö. Detta skapar problem då bristen på teoretisktfundament undergräver ”miljö” som vetenskapligt samlingsbegrepp.Utan en avgränsning och utan definition kommer begreppen aldrig attfinna en plats i en teori. Vi efterlyser en ”macrovetenskap” som kanhantera och analysera teoribildningen inom ekologi, socialvetenskapoch ekonomi från ett integrerat perspektiv.

Ändå kan det fastslås att forskningen om hållbarhet måste ta sitt avs-tamp från grundläggande hypoteser om naturen baserade på den biolo-giska vetenskapen och förutsättningarna för livets funktion och sårbar-het. Den försummelse som miljövetenskapen lidit från vetenskapsteo-retiska utgångspunkter kan i stor utsträckning bero på det faktum att vihar svårt att studera och förstå fenomen som opererar på en störreskalnivå än oss själva och som inbegriper komplexa samspel.

Den vedertagna synen på framsteg inom biologi och naturvetenskapär att den leder till förbättringar av naturens/våra livsbetingelser.Genombrott inom medicinska och biologiska vetenskaper, nya insikterom ekosystemen inom skogs- och jordbruk har lett till ökad livskvalitettill gagn för oss alla. Trots detta ger rapporter om världens tillstånd endyster bild av utvecklingen och de hot som ligger framför oss. Det somfortfarande är vår utmaning, är att vi måste utnyttja kunskaperna, så attvi förstår oss själva i ett vidare sammanhang, vårt levnadssätt, våra rela-tioner och uppbyggnaden av våra mänskliga samhällen. Detta utan attvi samtidigt hotar och riskerar att ödelägga och utarma de biologiskaresurserna.

En viktig fråga är hur forskningen om hållbarhet ska bedrivas så attden inte blir för kortsiktig och äventyrar kunskapsproduktionen ochframsteg på längre sikt. Det är troligt att på kort och medellång sikt ko-mmer framstegen att vara påtagliga i riktade insatser mot hållbarhetmen vi måste också tillåta fritt sökande efter kunskap så att kunskap-suppbyggnaden på längre sikt inte undergrävs. Detta är ett av de mestfundamentala hållbarhetskriterierna för forskningens villkor ochförutsättningar. Det kan finnas en risk att en allt för stor forskningsop-

Förord 9

timism bidrar till kortsiktiga framsteg men tenderar att konserveragamla sanningar på bekostnad av ”ny” kunskap.

Man kan konstatera att det finns en vidgad syn och en utsträckt am-bition när vi talar om forskning för en hållbar utveckling jämfört medden mer ensidigt miljöcentrerade forskningen. En fundamentalförutsättning för att hantera den hållbara utvecklingens utmaningar ärtilltron till kunskapens värde och förmåga. Vi bör dock anamma en vissödmjukhet inför kunskapens tillämpningar. Mycket av kunskapen omhållbar utveckling kommer att vara preliminära. Försiktighetsprinci-pen, pröva, utvärdera, omvärdera och att vara öppen för att ändra rikt-ning är en viss strategi. Det finns utvecklingsvägar som är mer ellermindre hållbara liksom det finns samhällen som är mer eller mindrehållbara. Forskningens bidrag blir att hitta det optimala område sombegränsas av sociala, ekonomiska och miljömässiga villkor där hållbarutveckling är möjlig.

Följande antologi som presenterar idéer om forskning är ett förstasteg där några vetenskapliga företrädare fått tillfälle att reflektera omhållbarhetens vetenskapliga innehåll i ett regionalt perspektiv.

Umeå 27 februari 2001

R. Thomas PaloFöreståndare Miljöhögskolan


Bakgrund

På uppdrag av Miljöhögskolan vid Umeå universitet har Centrum förregionalvetenskap (CERUM) utfört en inledande sondering och enpreliminär förstudie där syftet har varit att lägga grunden för etttvärvetenskapligt forskningsprojekt baserat på en vid definition avbegreppet ”hållbar utveckling”. Projektets vetenskapliga bas är lagdmed huvudvikt på samhällsvetenskapliga och humanistiska analysdi-mensioner, vilket inte utesluter de, i dessa sammanhang mer vanligenförekommande, naturvetenskapliga och teknologiska analys-dimen-sioner.

Som en väsentlig del av denna förstudie ingår att samla/skapa en for-skargrupp bestående av forskare från olika discipliner företrädesvis frånUmeå universitet, samt att formulera en plan över en fördjupnings-studie. Koordinator för projektet är för närvarande Olof Stjernström,CERUM och Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet.

I dagsläget har en forskargrupp formerats med företrädare från olikaämnen och institutioner. Dessa har formulerat förslag på projektom-råden/delprojekt som är intressanta inom ramen för hela projektet”hållbar region”. Följande projektområden har identifierats och kort-fattat beskrivits:1. Analys av ekologiska hot från lokal till global nivå. F.D Stig-Olof

Holm, Forum för tvärvetenskap2. Regional energibalans. F.D Stig-Olof Holm Forum för tvärveten-

skap3. Regional materialbalans. F.D Stig-Olof Holm, Forum för tvärvet-

enskap4. Gröna regionalräkenskaper. Docent Lars Westin, CERUM och F.K

Jesper Stage5. ”Människa och miljö” –befolkningsdynamik i ett regionalt perspek-

tiv-. F.D Urban Lindgren, Kulturgeografiska institutionen6. Transportsystemanalys med tonvikt på emissionseffekter, F.D Ker-

stin Westin, Transportforskningsenheten vid Umeå universitet7. Regionala nätverk för adaptivitet och flexibilitet vid interna och

externa störningar. F.D Olof Stjernström, Kulturgeografiska insti-tutionen, Håkan Myrlund, IES/Statsvetenskap, Luleå tekniska uni-versitet.

8. Integrerad hållbarhetsanalys som beslutsstöd. Prof. Ulf Wiberg ochF.D Johan Håkansson, Kulturgeografiska institutionen.Samtliga forskare från Umeå universitet där inte annat anges.

Bakgrund 11

Något om syfte och frågeställningar

Där projektet befinner sig för närvarande kan syftet delas in i entvåstegsmodell.

I den nu aktuella projektfasen är syftet att övergripande beskriva deolika projekt-/forskningsuppslagen och utifrån dessa uppslag ansökaom ett planeringsanslag för fortsatta projektskrivningar och förstudier.

I den andra projektfasen söks medel för att finansiera hela projektet(huvudprojektet). Som underlag till denna stora ansökan finns då ettantal förstudier och konkretiserade delprojektbeskrivningar. Denna fastorde ligga ca. ett halvår framåt.

Det kommande huvudprojektet syftar till att identifiera en regionsmönster av inomregionala och externa stressfaktorer. Häri ligger sär-skilt att belysa spännvidden i effekter och kritiska balanslägen i olikatids- och rumsperspektiv, nätverk med koppling till begrepp som käns-lighet, flexibilitet, adaptivitet, beroende och sårbarhet. Projektet skallfördjupas inom ovan angivna temaområden.

Det breda syftet fyller ändamålet att öka förutsättningen för en merförutsättningslös och explorativ studie om en region och om de be-grepp som står i studiens fokus. Den valda regionen är i detta samman-hang Västerbottens län. Regionen kan liknas vid ett laboratorium därexempelvis lokala och regionala verksamheter och förutsättningar ställsmot globala restriktioner.

Frågeställningarna i detta inledande skede är övergripande. De in-ledande förstudierna bör bland annat komma fram till mer specifikafrågeställningar att arbeta vidare med.

Huvudmannaskap och finansiering

Huvudman för det fortsatta projektet är Miljöhögskolan vid Umeåuniversitet. Det uppdrag CERUM haft från Miljöhögskolan avslutas ioch med redovisandet av denna projektkatalog och framställan omytterligare medel. Den fortsatta finansieringen handlar primärt omprojektet ges möjlighet att nyttja de medel som ställdes i utsikt vid pro-jektstart. Med detta som grundplåt skapas bättre förutsättningar för enbred och genomarbetad ansökan till nationella forskningsråd och EU´sstrukturfonder.

Den hållbara regionen – vad är det?

Rubrikens frågeställning kanske bör få sitt svar under projektets gång.Begreppet ”hållbarhet” har under det senaste decenniet flitigt förekom-mit i debatt och forskning rörande miljö och global utveckling.Begreppet ”hållbarhet” förknippas med, eller ses ofta i sammanhangmed begreppet ”utveckling” – ”hållbar utveckling” eller den mer popu-lära engelska beteckningen ”sustainable development”. En central fråga


i den hållbara utvecklingens anda är betydelsen av geografisk nivå närdenna hållbarhet skall operationaliseras. Givet att nivån inte är globalutan någon annan form av regionalisering blir aktuell uppstår nyafrågeställningar. Hållbar utveckling för vem? Hållbar utveckling övertiden? Behöver utvecklingen vara hållbar över tiden eller kan man dis-kutera i termer av minus- och plustid med avseende på utvecklingenshållbarhet? Kan man på samma sätt tänka sig minus- respektive plusre-gioner med avseende på hållbarhet? Finns det regionala skäl till atttänka sig en regional negativ belastning på naturresurser? Frågor avdetta slag, kan sammanfattas i en tid-rum konstellation. Spelar dettidsmässiga och rumsmässiga variationerna någon roll? I ett globaltsammanhang har dessa frågor stor betydelse vad avser exempelvis rela-tionen mellan i-värld och u-värld.

På samma sätt som man anlägger en tidrumslig dimension på be-greppet hållbarhet kan man anlägga ett sektorsperspektiv. Samhälletsfunktioner är uppdelade i sektorer. Hållbarhet kan tillskrivas en sam-hällssektor utan tanke på andra sektorer. En fungerande avfalls- ochmaterialhantering är av central betydelse men saknar mening då intekonsumtionsmönster och transportsektor behandlas i samma samman-hang. Likväl kan man studera olika samhällssektorer inte minst för attbelysa konsekvenser och förutsättningar för en specifik önskvärdutveckling.

En delvis parallell diskussion till hållbarhetsbegreppet är begreppet”robusthet”. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) använder dettabegrepp i syfte att ringa in ett långsiktigt stabilt samhälle som har enuthållighet mot såväl interna som externa störningar. Ett samhälles ro-busthet innebär både en ekologisk hållbarhet likaväl som en utvecklingmot ett hållbart samhälle ur ett ekonomiskt, tekniskt och socialt pers-pektiv.

Delprojektutkast: Projekt Hållbar region 13

Delprojektutkast: Projekt Hållbar region

Inledning

De utkast till delprojekt som presenteras i det följande, har av förklar-liga skäl hunnit olika långt. För vissa av delprojekten är metodologiskaoch teoretiska utgångspunkter inte självklara. Projekten är delvisberoende av varandra. Synergin dem emellan och projektets hel-hetssträvan gör samarbetet mellan delprojekten nödvändigt. Studienhar ett brett angreppssätt och en helhetsambition som genomsyrar pro-jektet. Ett näraliggande projekt som pågår för närvarande är ”fjällmis-tra”, där studiet av fjällregionen ur ett helhetsperspektiv står i fokus.Idag diskuteras allt mer i termer av lokalt – globalt. Det lokala ärberoende av det globala, samtidigt som de globala sammanhangennödgas inse lokala realiteter. De globala sammanhangen i exempelvismiljö-, befolknings-och naturresurssynpunkt har vi tämligen klart föross. De lokala nedslagen eller de lokala effekterna av globala förändrin-gar är inte lika uppenbara.

De, i projektet, ingående delprojekten representerar både en natur-vetenskaplig och en samhällsvetenskaplig inriktning. Samtliga del-projekt har beröringspunkter med en eller flera andra delprojekt. De treförsta delprojekten har en naturvetenskaplig ansats. Det första projektet”Analys av ekologiska hot från lokal till global nivå” analyseras hotenbåde på lång och kort sikt. De långsiktiga, globala hoten är starktknutna till befolkningsökning och konsumtion. Dynamiken mellan be-folkningsnumerär och konsumtionsnivå/capita ses som central i dennaanalys. I den kortsiktiga analysen står de kortsiktiga ekologiska hoten ifokus. De klassificeras i studien som 1) hot mot människan, 2) hot motandra organismer samt 3) hot mot såväl människan som mot andra or-ganismer. Ett exempel på kortsiktigt hot mot människan är en eventu-ell spridning av den multiresistenta tuberkulosbakterien.

I delprojekt två ”Hållbara nivåer för energiflöden – en regional en-ergibalansstudie”, analyseras och diskuteras det regionala utrymmet förenergiomsättning, med hänsyn tagen till globala målsättningar ochavsaknaden av fossila bränslen och/eller uran. Inledningsvis beskrivsden nuvarande energibalansen. I den fortsatta analysen granskas detframtida behovet av energiomsättning i regionen och vilka samhälls-förändringar detta eventuellt skulle kunna medföra. I denna den senareanalysen sätts framtidscenariot till år 2050.

Delprojekt tre, ”Hållbara nivåer för materialflöden – en regionalmaterialbalansstudie”, avses materialflödet i Västerbottens län och ettförsök till identifiering av uthålliga materialflödesnivåer. Hur ska mate-rialkonsumtionen i Västerbottens län se ut med avseende på resursför-brukning, användning och behov i en framtid?


I de tre ovanstående naturvetenskapligt präglade och övergripandeprojekten leder F D Stig-Olof Holm, Forum för tvärvetenskap, en for-skargrupp som kommer att arbeta med dessa frågeställningar. De treovanstående föreslagna projekten utgör ett väsentligt inslag i hela pro-jektet. Den naturvetenskapliga, systemekologiska ansatsen i dessa pro-jekt utgör en av grunderna för en regional hållbarhetsstudie. Dock ut-gör relationen människa – natur ytterligare ett fundament för dennatyp av övergripande studier. Det finns en tendens att bortse ifrån män-niskans påverkan på de s.k. naturliga systemen. Denna förmåga elleroförmåga måste i slutändan leda till slutsatsen att människan är någon-ting utanför de naturliga förloppen. Människans förmåga att utnyttja,omvandla, förändra, återskapa etc. är en del av naturen (eller skapelsenom man så vill). Hur alltså människan utnyttjar landskapet och denaturliga resurserna är således en nyckelfråga. Denna nyckelfråga kaninte isoleras vare sig från de naturliga systemen eller det mänskliga sam-hällets funktionssätt. Båda storheterna d.v.s. de naturliga systemen åena sidan och människan och hennes samhällen å den andra sidan, ärstarkt relaterade till varandra. Detta utgör ett viktigt argument för deandra delstudierna. Framtiden bygger inte på naturens villkor ellermänniskans villkor var för sig.

I delprojekt 4 tar sig docent Lars Westin och Jesper Stage sig an degröna räkenskaperna. Under de senaste decennierna har nationaleko-nomin som vetenskap utvecklat metoder för värdering av naturligaflöden och nyttjandet av olika typer av resurser. Diskussionen om degröna räkenskaperna är delvis relaterad till diskussionen inom OECDrörande exempelvis utsläppsrättigheter och frågan vem som skall betalaför utsläppen. De gröna räkenskaperna har traditionellt rört den na-tionella nivån. Få studier har haft den regionala aspekten som utgång-spunkt. I denna delstudie beaktas såväl metodutveckling som det em-piriska underlaget för regionen.

I delprojekt 5 ”Människa och miljö” behandlas dynamiken i den re-gionala befolkningsutvecklingen i förhållande till bland annat antropo-gent betingade miljöeffekter. Vilket ”tryck” en individ utövar på sinomgivning beror bland annat på ålder, familjesituation, yrkesval etc.Tanken är att i en planerad systemanalytisk mikrosimuleringsmodellanalysera dynamiska systemeffekter mellan å ena sidan individer och åandra sidan mellan individ och struktur. Den övergripandefrågeställningen rör dock frågan om den hållbara befolkningen. Hurhållbar är länets befolkningsutveckling i förhållande till såväl so-cioekonomiska faktorer som naturliga bärkraftighetsfaktorer? Den in-ledande studien syftar till identifiera de ingående parametrarna i denplanerade modellen samt att skissa på en tänkbar modelldesign. Ans-varig för detta delprojekt är F D Urban Lindgren.

Delprojekt 6 ”Miljöeffekter av förändrade transportsystem” behan-dlar en väsentlig aspekt av det moderna samhället nämligen transporteroch miljöbelastning. Studien syftar till att beskriva transportmönstret iVästerbottens län och analysera företagens benägenhet att förändra ellermiljöanpassa sitt transportbehov. Ansvarig för studien är F.D KerstinWestin.

Delprojektutkast: Projekt Hållbar region 15

I delprojekt 7 ”Regionala närverk för adaptivitet och flexibilitet vidinterna respektive externa störningar” identifieras inledningsvis de be-tydelsefulla beslutsfattande nätverken i länet. Därefter analyseras dessanätverk med avseende på nätverkens förmåga att behandla komplexaproblemområden. Beslutsfattande i en osäker tillvaro ställer stora kravpå nätverkens adaptivitet och flexibilitet. Studien genomförs som en in-tervjustudie med identifierade nyckelpersoner i länet. Ansvariga förprojektet är F L Håkan Myrlund och F D Olof Stjernström.

I det sista föreslagna delprojektet ”Integrerad hållbarhetsanalys sombeslutsstöd” studeras de aspekter som läggs in i begreppet ”hållbarutveckling” genom att analysera planeringsprocessen avseende Botnia-banan. Tonvikten i analysen läggs vid synergin mellan olika sektorsper-spektiv. Dessa sektorsperspektiv har en förmåga att överlappa varandraeller hamna i konflikt med varandra. Hur detta hanteras i en konkretplaneringssituation avser denna studie att behandla. Ansvariga för dettadelprojekt är Prof. Ulf Wiberg och F.D Johan Håkansson.

Sammantaget ger detta en bred analys av de väsentliga verksamheteroch sammanhang som påverkar länets framtida utveckling. I fokus stårändå relationen människa – miljö och samhällets förmåga att hanterakunskaper om långsiktig hållbarhet.


Delprojekt 1Analys av ekologiska hot från lokal till global

nivå

Stig-Olof HolmForum för främjande av tvärvetenskap

Umeå universitet

Analys av ekologiska hot på global nivå

De ekologiska hoten mot jordens organismvärld har ständigt varit när-varande- även utan människans medverkan. En hypotes säger t.ex. attjorden vid ett flertal tillfällen träffats av meteoritregn, kontinenternahar kolliderat varvid vulkanism medfört att solen förmörkats av ask-moln. De fossila lagerföljderna visar att sådana händelser slagit ut storadelar av livet på planeten. Idag är det dock inte i första hand meteori-tregn som påverkar livet på jorden utan en art, bland totalt kanske 15miljoner, – människan. Totalt har vår art kommit att påverka ekosys-temen på ca. 50% av världens landytor. Om man räknar bortimproduktiva områden som öknar och tundror är påverkansgraden73% (Hannah et al. 1994). Jordbruket står för merparten av dennapåverkan, men även skogsbruket har under den senare tidens industri-alism kommit att få stor omfattning. Främst genom dessa areellanäringar har nu den potentiella primärproduktionen på land till nära40% länkats över från ekosystemen till det mänskliga samhället(Vitusek et al. 1986, Vitousek et al. 1997). Detta är den huvudsakligaorsaken till att andra arter numera utrotas i en omfattning på ca.50 000 arter per år. Den utrotningstakten beräknas vara ca. 1000 ggrstörre nu än innan jordbruksepokens början för 10–15000 år sedan(Wilson 1992).

Om framtiden vet vi intet. Vi kan enbart ägna oss åt så goda gissn-ingar som möjligt. En sådan gissning är att orsakerna till eventuellaframtida hot mot Västerbottens befolkning i stor utsträckning står att finnai processer som sker på global nivå. Nyttjandet av jordens ekosystem harnu nått en gräns där produktivitet hos ekosystemen tenderar minska.Ett tecken på denna minskning är att den globala spannmålsproduk-tionen sedan några år planat ut, samt att bristen på färskvatten kommitatt bli akut inom flertalet områden (Brown 1999). Till detta skall läggasatt alltfler vetenskapsmän nu börjar acceptera riktigheten i modellernaför hur de ökande utsläppen av s.k. ”drivhusgaser” påverkar jordens kli-mat (se t.ex. Flavin och Dunn 1999). Den regionala variationen vadgäller människans påverkan på ekosystemen är naturligtvis stor, utifrån

Delprojekt 1 Analys av ekologiska hot från lokal till global nivå 17

satelitbilder kan man se att människans omvandling av ekosystemenvärlden över varierar från 0 till 100% (se t.ex. Hannah et al 1994). Efter-som expansionen tenderar att fortsätta kan man förvänta sig ökandepåverkan i områden som idag har ringa påverkan. De ekologiska hotenvarierar således lokalt- globalt i omfattning och innehåll, men den ge-mensamma nämnaren är människans ökande anspråk på konsumtionav råvaror. En närmare analys av de ekologiska hoten på global nivå –således, på sikt även mot Västerbottens befolkning, skulle därför inne-fatta beräkningar av samverkan mellan och intensiteten hos de olikadrivkrafterna som ligger bakom människans expansion.

Hypotes:

Den traditionella förklaringen till expansionen är interaktionen mellanbefolkningsökning och teknikutveckling (kunskapsackumulering) (set.ex. Malthus 1798, Boserup 1965, Wilkinson 1974). Till denna samver-kan bör även läggas den expansiva drivkraft som ligger i konkurrensenmellan individer och grupper av individer på lokal, nationell och inter-nationell nivå. Förmågan att konkurrera och utöva makt mot andramänniskor har sannolikt haft ett stort selektionsvärde under männis-kans biologiska evolution. Den relativa maktpositionen inom popula-tionen har sannolikt korrelerat positivt till relativt antal avkommorinom populationen. Genom historien har konkurrens mellan männi-skor hela tiden existerat. Makthavare har befäst sin makt genom attverka för ökade möjligheter till konsumtion. Utöver befolkningsökn-ing och kunskapsutveckling, kan således orsakerna till de ekologiskahoten idag på global nivå, sannolikt i viss utsträckning sökas hoskonkurrensfaktorn.

Lester Milbrath har i sin bok Envisioning a Sustainable Society-Learning Our Way Out (1989) beskrivit konkurrensfaktorns del idrivkraften bakom människans nuvarande expansionen som följande:Kapitalet riskerar sina pengar i de företag som förväntas ge högstavkastning. Detta driver fram en konkurrens mellan företag i strävanefter vinstmaximering. De företag som relativt andra likartade företagger lägre vinst riskerar att slås ut. Företagen uppnår vinstmaximeringgenom teknisk utveckling (ökat kunskapskapital). Därigenom kanpriset på produkten sänkas relativt konkurrenterna. Genom att lönerutgör en stor del i produktpriserna eftersträvas en minskad lönekost-nad, d.v.s. minskat antal anställda i förhållande till produktionen.Genom att priserna blir lägre kan köpkraften hos konsumenterna öka.Detta gör att nya produkter kan komma att efterfrågas. Nya företag kansåledes startas som kan suga upp den friställda arbetskraften. Detta sys-tem är till sin natur självgenererande och kräver expansion för sin fort-satta existens. Tillväxtförlopp utanför det mänskliga samhället, t.ex. aven djurpopulation som koloniserar ett nytt område, tenderar att gå motutplaning och en mognad, medan detta system i stället tenderar attständigt accelerera. Om man skall försöka plocka ut olika delar i detta”drivhjul” kan nämnas: ökade krav på företagsvinster, ökade krav pålöneökningar, konkurrens om arbetstillfällen, konkurrens mellan


företag och regioner, ökande efterfrågan på produkter. Sannolikt hardessa krafters samverkan bidragit till att flödet av energi och materialgenom samhällena världen accelererat (se t.ex. Cohen 1995, Loh et al.1998). År 1991 uppgick materialomsättningen i Tyskland per personoch dag till 186 kg in/173 kg ut. Om man inräknar vatten var omsätt-ningen 2558 kg in/2546 kg ut (Bringezu et al. 1995).

De olika komponenterna i Lester Milbraths (op. cit.) förklaring tillexpansionsökningen kan förväntas variera beroende på samhällstyp, –även om vi enbart ser till de industrialiserade länderna. Inom en reno-dlad marknadsekonomi kan kanske kravet på kapitalvinster få en rela-tivt större effekt, medan lönekrav/konsumtionskrav får relativt störreeffekt i länder med mer politiskt inflytande över ekonomin. Genom attanalysera denna variation mellan olika länder skulle man kunna få enökad förståelse för hur konkurrensmekanismerna/ olika typer av mak-tutövande inverkar på hastigheten hos flödet av energi och material.Därmed kunde man få ett grepp om vilka åtgärder som är nödvändigaom man skall lyckas plana ut flödet av material innan andra omstän-digheter, som resursbrist och påföljande konflikter- ökade globala hot,uppstår. Man skulle kunna kalla detta att minska flödet av material ochenergi till hållbara nivåer. En sådan analys skulle kunna ge en ökadförståelse för det samspel mellan olika faktorer som kan utgöra ett hotpå lång sikt mot befolkningen i Västerbottens län.

Metoder, långtidsstudien

I vilken grad människan påverkar naturmiljön beror på samspelet mel-lan tre grundläggande faktorer, 1) befolkningsökning, 2) antalet kon-sumerade enheter produkter per person och tidsenhet, samt 3) mil-jöpåverkan per konsumerad enhet (Miller 2000). Således hjälper detinte i längden att minska miljöskadan per enhet om befolkningenfortsätter att öka eller/och konsumtionen per person fortsätter att öka.För att minska människans påverkan på naturmiljön måste alla trebakgrundsfaktorerna korrigeras. Den totala konsumtionen måsteanpassas till en nivå där ekoeffektivisering, t.ex. kretsloppssystem, geren nettoflödesminskning. Ett exempel som åskådliggör detta är attenergieffektiviteten inom OECD-området ökade med ca. 40% peri-oden 1970–1990 (Schipper at al. 1997), medan energiomsättningensamtidigt ökade med ca. 20% (IEA 1996. Avsikten med dennalångtidsstudie är att jämföra olika länder inom OECD-området beträf-fande förändringen av energieffektivitet och förändringen i energiom-sättning över tidsperioden 1970–1990. En sådan jämförelse kan eventu-ellt visa generella skillnader i förhållandet energieffektivisering ochenergiomsättning mellan länderna. I vissa länder kanske energieffek-tiviseringen kunnat plana ut energiomsättningen, – i andra länder inte.


Analys av lokala – regionala hot på kort sikt, Västerbottens län

Ovan beskrivna studie gäller de generella drivkrafterna bakom dagensekologiska hot, och drivkrafter som är verksamma på alla nivåer, lokalt– globalt. En analys av de kortsiktiga ekologiska hoten mot Västerbot-tens län kan klassificeras i: 1) Hot mot människan, 2) hot mot andraorganismer, samt 3) hot mot såväl människan som andra organismer. Iden första kategorin skulle t.ex. de olika sjukdomar som är artspecifikaför människan hamna. Närheten till Ryssland och de Baltiska ländernainnebär t.ex. ett ökande hot om spridning av multiresistent TBC. Ikategori två hamnar de direkta hot mot andra organismer som män-sklig verksamhet medför. I rapporten ”Miljömål för Västerbottens län”(Alström et al. 1996) finns 295 ”rödlistade” växt- och djurarter i Väster-bottens län upptagna, dock ej rödlistade evertebrater. Den senare kate-gorin beräknas till ca. 200 enbart i västerbottniska skogsmiljöer. Likasåbeskrivs i rapporten hotbilder för olika biotoptyper. Här framgår att dei särklass flest hotade arterna finns i skogsmiljöer. Innehållet i hotlis-torna revideras fortlöpande, så för en mera aktuell hotbild mot länetsväxter och djur bör personal vid naturvårdsenheten på länsstyrelsen iVästerbotten, samt vid artdatabanken i Uppsala kontaktas. Vad gällerden tredje kategorin, direkta hot mot både människor och andraorganismer, bör kanske i första hand nämnas de totalt 6 grafit-moder-erade kärnkraftsreaktorerna (RMBK-typ) som finns i det närbelägnaSosnovij – Bor i Ryssland, samt i Ignalina i Litauen. Till den tredjekategorin hör även försurningsproblematiken. Försurningen, i såvälVästerbotten som Sverige i övrigt, förorsakas huvudsakligen av luft-burna utsläpp från andra länder. En viktig faktor i detta sammanhangär således effekten av internationella förhandlingar, t.ex. uppgörelsen1994, om en halvering av utsläppen av försurande ämnen i Europainom en 30-årsperiod.

Huruvida de ovan listade möjliga kortsiktiga hoten blir verkligheteller ej beror sannolikt i mångt och mycket på utvecklingen interna-tionellt, – huruvida man lyckas anpassa konsumtionen till en nivå, därekoeffektiviseringen ger nettominskningar av energi och materi-alflöden. Utgången av denna anpassning påverkar även möjligheten attbevara rödlistade västerbottniska arter, minska risker för TBC-spridn-ing, samt möjligheten att ersätta farliga kärnkraftsreaktorer. Häri liggerett samband mellan del ett och del två i denna studie

Metoder, korttidsstudien

Analysen av kortsiktiga hot skulle bestå i en sammanställning av litter-atur och andra källor.


Referenser

Ahström, J., Backman, J., Fredriksson- Wennström, M., Jonsson, B., Lönneborg, P.,Marell, E., Mattsson, L., Nilsson, L., Olausson, E., Sköllerhorn, E., Nilsson, P., Per-sson, P-E., Sikku, O.J., Sjöström, J., Östling Norrman, Å. 1996. Miljömål för Väster-bottens län. Länsstyrelsen i Västerbotten.

Boserup, E. 1965. Jordbruksutveckling och befolkningstillväxt, Malmö.

Bringezu, s., Schutz, H., Behrensmeier, R., Schmidt-Bleek, F. 1995. Indicating envi-ronmental pressure for national economies and industrial sectors on the basis of inte-grated economic and environmental accounting. Wuppertal Institute, Wuppertal.

Brown, L. 1999. Mat för nio miljarder. I: Tillståndet i världen, World Watch Insti-tute.

Cohen, J. 1995. Population Growth and Earth´s Human Carryeing Capacity. Science269: 341–346.

Flavin, C., Dunn, S. 1999. Att återuppfinna energisystemet. I: Tillståndet i världen,World Watch Institute.

Hannah, L., Loshe, D., Hutchinson, C., Carr, J.L., Lankerani, A. 1994. A preliminaryInventory of Human Disturbance of World Ecosystems. Ambio 23: 246–250.

IEA 1996. Energy balances of OECD countries. International Energy Agency, Paris.

Kaufman, R.K., Davidsdottir, B., Garnham, S., Pauly, P. 1998. The determinants ofatmospheric SO2 concentrations: reconsidering the environmental Kuznets curve.Ecological Economics 25: 209–220.

Loh, J., Randers, J. MacGillvray, A., Kapos, V., Jenkins, M., Groonbridge, B., Cox,N. 1998. Living Planet report 1998. Overconsumption is driving the rapid decline ofworld´s natural environments. World Wildlife Found, website: www.panda.org

Milbrath, L.W. 1989. Envisioning a Sustainable Sociaty, learning Our Way Out.State University of New York press, Albany.

Miller, G. T. 2000. Living in the environment. Principles, Conditions, and Solu-tions. Brooks/Cole publishing company. London.

Schipper, L. 1997. Indicators of Energy use and Efficiency. International EnergyAgency, Paris.

Schipper, L., DesRosiers, J-P., Justus, D., Cornell, R., Sullivan, S. 1997. The link be-tween energy & human activity, International Energy Agency, Paris.

Suri, V., Chapman, D. 1998. Economic growth, trade and energy: implications forthe environmental Kuznets curve. Ecological Economics 25: 195–208.

Vibe, S. 1994. Är tillväxten exponentiell? Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, Insti-tutionen för skogsekonomi, Rapport 197.

Vitousek, P. M., Erlich, P.R., Matson, P. 1986. Human Appropriation of the Prod-ucts of Photosynthesis. BioScience 36: 368–373.

Vitousek, P. M., Mooney, H. A., Lubchenco, J., Mellilo, J. M. 1997. Human Domi-nation of Earth´s Ecosystems. Science 277: 494–499.


Wackernagel, M., Onisto, L., Linares, A.C., Lópesz, I.S.F., García, J.M., Gurrero,A.I.S., Gurrero, M.G.S. 1997. Ecological footprints of nations: how much nature dothey use? —how much nature do they have? The Earth Council, San Jose, Costa rica,10 march. In: Rothman, D.S. 1998. Environmental kuznets curves- real progress orpassing the buck? A case for consumption – based approaches. Ecological Economics25: 177–194.

Wilkinson, R. 1974. Poverty and Progress: An Ecological Model for Economic Devel-opment, London.

Wilson, E. O. 1992. The Diversity of Life. Harward University Press, Cambridge.


Delprojekt 2Hållbara nivåer för energiflöden - en regional

energibalansstudie


Umeå universitet

Bakgrund och syfte

Hållbarhetsanalyser har tidigare utförts såväl på global som regionalnivå. På den regionala nivån finns t.ex. tidsstudien av hållbarhet iSkottland perioden 1980–1993 (Hanely et al. 1999). I en annan regionalstudie har Gustavson et al. (1999) beskrivit lämpliga indikatorer påhållbarhet inom floden Fraser Rivers avvattningsområde i BrittishColumbia, Canada.

För att kunna gå vidare och närma sig det praktiska genomförandetav de globala och nationella målsättningarna beträffande hållbarutveckling, behövs ytterligare fördjupade regionala studier. Fortfarandesaknas i stort sett sådan forskning, där t.ex. de globala och nationellakoldioxidmålen, eller beräkningar av andra rättvisa konsumtionsutrym-men, ”översätts” till nivåer av uthållig konsumtion inom en viss region.Det är först när man kommer ner på den lokala – regionala skalan sommera verklighetsnära beskrivningar kan göras, t.ex. hur befintlig infras-truktur, kommunikationer, industrier etc, behöver förändras för att deövergripande miljömålen skall kunna uppfyllas. Eftersom förhålland-ena världen över är olika skulle en regional studie även mera i detaljkunna visa vilka möjliga vägar som finns att tillgå för att uppfylla över-gripande miljömål. Exempelvis kan en relativt större andel av koldiox-idminskningen ske genom övergång till biobränslen i det skogssrikanorra Sverige, medan en annan region, låt säga i medelhavsområdet, tillstörre del skulle behöva bygga ut olika typer av solfångare.

Att försöka avhjälpa bristen på sådan regional forskning utgör grundidénbakom detta delprojekt.

Eftersom detta blir något av ett pionjärarbete kan en ”Västerbottens-studie” senare komma att utgöra en ”mall” för regionala miljöutrym-mesberäkningar i andra delar av världen, med betingelser likartade de iVästerbotten, t.ex. vad beträffar klimat, energi och andra naturresursersamt befolkning. I förlängningen kunde kanske miljöutrymmesberäkn-

Delprojekt 2 Hållbara nivåer för energiflöden - en regional energibalansstudie 23

ingar genomföras i våra grannregioner i Finland, Norge, i Kanada, elleri Ryska Karelen.

För att närmare förstå vad som menas med begreppet ”hållbarutveckling” bör man först försöka analysera vad som inte är hållbart påsikt. En sådan utgångspunkt förenklar studien. När väl icke hållbara sit-uationer bestämts kan man sedan nysta sig bakåt för att utröna vilkenutveckling som behövs för att undvika de ej hållbara situationerna. Ensådan utveckling kan sedan kallas ”hållbar”. Bedömningar av mil-jöutrymmen för konsumtion i framtiden är ett sätt att ta fram vargränsen går för vad som är och vad som inte är hållbart.

Vid en regional miljöutrymmesberäkning bör man, liksom vid na-tionella och internationella miljöutrymmesberäkningar, utgå frånnaturvetenskaplig forskning, såsom beräkning av naturresursunderlag,möjligheterna att genom teknik effektivisera eller substituera materialoch energiomsättning. Till detta skall sedan tillfogas samhällsvetenska-plig forskning, t.ex. förutsägelser av handelns framtida betydelse. Depolitiska förutsättningarna och då kanske främst beredvilligheten tillanpassning av konsumtionen inverkar inte i sig på en ”renodlad” mil-jöutrymmesberäkning, men utgör en viktig del i nästa steg- hur manskall uppnå det rättvisa miljöutrymmet för konsumtion. Den typen avsamhällsvetenskaplig/humanistisk forskning, som kanske främst inne-fattar olika beteendevetenskapliga och resursekonomiska aspekter, kansannolikt komma att behövas i ett senare skede då möjligheterna tillgenomförande närmare penetreras.

De nationella miljöutrymmesberäkningar som bedrivits vid Wup-pertalinstitutet har utgått från det totala flödet av materia per tidsenhetper capita. Hela flödeskedjan, inklusive recirkulation av uttjänta varor,har inkluderats. För varje produkt har den sammanlagda vikten av femvariabler beräknats, vatten, luft, abiotiskt råmaterial, biotiskt råmate-rial, förflyttning av material i pedosfär och litosfär. Importen har ävensatts som en egen variabel (Bringezau et al. 1995). Även energi ingår in-direkt i denna beräkning eftersom de olika energiråvarorna kan vägas. Ien regional Västerbottensstudie kan denna metod användas för att geett övergripande mått på den totala omsättningen per person övertiden. Miljöutrymmesberäkningen för Sverige, liksom Europastudienhar satt upp vissa årtal när olika grader av flödesförändringar skall hauppnåtts. De ”hålltider” som satts upp är 2010, 2030 och 2050. Vid dis-kussionerna kring globala koldioxidbegränsningar har tidsramen iblandsträckts ännu längre in i framtiden. FFES-cenariot (Fossil Free EnergyScenario) som studerats vid Stockholm Environment Institute har sattupp år 2100 som det ”stoppår” då fossilbränslen, samt uran skall varaurfasade ur Europas energibudget (Lazarus 1993). I en annan rapportsom publicerats av Naturvårdsverket har tre hypotetiska energiscenar-ion för Sverige år 2050 beskrivits, ett ”postmaterialistiskt” där koldiox-idutsläppen reducerats med 75%, samt två ”materialistiska” därkoldioxidutsläppen reducerats med 50%, respektive 75% (Azar &Lindgren 1998). En av de grundläggande förutsättningarna vid enVästerbottensstudie bör vara att man utgår från ett av dessa årtal,förslagsvis år 2050. Andra grundförutsättningar bör även likna tidigareglobala och nationella studier, d.v.s. att: 1) Fossilbränslen, liksom uran,


skall betraktas som lagerresurser, d.v.s. att de har en bortre parantes,som dessförinnan uppnåtts genom successivt minskad användning. 2)Att ekosystemens långsiktiga produktivitet skall bibehållas i åtskilligagenerationer framgent. 3) Möjligheterna till materiell välfärd skallfördelas mera likartat mellan människor än vad fallet är idag, samt attdetta skall gälla såväl inom som mellan olika delar av världen. Om manapplicerar detta på Västerbottens län innebär det att de som bor iVästerbotten år 2050 skall kunna upprätthålla en dräglig levnadsstan-dard utan att basera denna på uran eller fossilbränslen i någon störreomfattning. Samtidigt skall deras försörjning inte medföra att ekosys-tem degenereras ytterligare i Västerbotten, eller i någon annan del avvärlden. Likaså skall jämlikheten mellan människor över världen hakunnat öka.

När väl beräkningarna för långsiktigt uthålliga nivåer av flöden avenergi och materia är utförda, blir nästa steg att närmare studeramöjligheterna att förändra (minska eller i vissa fall kanske öka) flödenatill de nivåer som är långsiktigt uthålliga. En viktig komponent i ensådan beräkning är skattningar av utvecklingen av befolkningens antaloch ålderssammansättning och geografiska fördelning. Möjligheternatill ytterligare teknisk och organisatorisk s.k. ”ekoeffektivisering” utgören annan viktig del i sammanhanget. Ekoeffektivisering innebär kort-fattat att ny teknik införs, eller att olika samhällsfunktioner förändras,så att resursflödet kan minska i förhållande till utbytet av varor ochtjänster. Exempel på sådan ekoeffektivisering kan vara förändradetransportsystem, olika typer av kretsloppslösningar, eller substitutionav material och energislag. Under 1990-talet var ”kretslopp” något somi olika sammanhang togs upp som en universallösning på ”miljöproble-men”. Hur har det då gått med kretsloppslösningarna och annan typ avekoeffektivisering?

En ”Västerbottensstudie” av energiflödena bör sättas in i ett övergri-pande internationellt fördelningsperspektiv. Om förutsättningen för”hållbarhet” är att regionen befinner sig i en ekonomiskt sett privilegi-erad del av det internationella samfundet kan man knappast tala omverklig uthållighet. Såsom Hornborg (1998) förtjänstfullt påpekar kanen ”förbättrad hållbarhet” inom en del av världen som baseras på min-skad ”hållbarhet” i andra delar av världen starkt ifrågasättas. Dagens in-ternationella handel avspeglar i mångt och mycket en sådan relativfördelning. Köpkraften utgör den symboliska förmågan att göraanspråk på andra människors resurser. De globala samhälleliga energioch materialflödena tenderar således att translokeras från köpsvaga tillköpstarka regioner. I en modell över miljöutrymmet i Västerbotten bördärför en justering ske där även de globala rättviseaspekterna lagts in.

Energiområdet väljs i en första delstudie av miljöutrymmet

Som en första delstudie, något som kan sägas bli en utgångspunkt,väljs energiområdet. Detta val görs utifrån två skäl. För det första kop-


plar energiflödet till i stort sett alla delar av människans försörjning.Tillförseln av hjälpenergi utgör en grundläggande drivmotor för deolika samhällsfunktionerna. Energiomvandling sker såväl i produk-tions-, som i konsumtionsledet. Energiflödet utgör således ett braindirekt mått på ett samhälles totala ”miljöutrymme”. För det andrautgör energiförsörjningen något av vårt samhälles ”akilleshäl” genomatt den till stora delar fortfarande baseras på lagerresurser. Av dessa tvåanledningar blir energiområdet det första område som innefattas idenna delstudie.

Någon gång i framtiden, inom en tidsrymd av någon, eller några fågenerationer kommer sannolikt möjligheterna till energiförsörjningmed billiga fossilbränslen och billig uran att begränsas. Den energi somfinns i solinstrålningen mot jorden är visserligen ca. 10 000 ggr större änden som människan använder globalt, men för att fullt ut ersättadagens omsättning om 100 000 TWh skulle tekniken solceller/vätgasbehöva en yta på ca. 1 milj km2, vilket motsvarar ca. 10% av Saharas yta(Azar & Lindgren 1998). Om man utgår från det energibehov sommänskligheten har år 2050 skulle denna yta kanske utökas ytterligare,kanske fördubblas. Fortfarande finns dock ett frågetecken kring huru-vida exergiproduktionen under en solcells livstid överskrider exergiåt-gången för framställningen av denna solcell. Om denna avgörandeteknikalitet kan lösas öppnas dock en teoretisk möjlighet att skifta frånfossilbränslen till solenergi, men frågan är om detta är praktiskt genom-förbart. Eftersom ca. 90% av mänsklighetens energiomsättning baseraspå fossilbränslen kan det sannolikt bli svårt att i tid hinna länka ut heladen fossila energiomsättning även om en omfattande omställningpåbörjades direkt. Alltfler tecken tyder dessutom på att utsläppen avkoldioxid till atmosfären från förbränning av fossila bränslen kan ko-mma att leda till en omfattande miljö-resursproblematik (IPCC 1995,Flavin 1996, Flavin & Dunn 1998). Av den anledningen kan manförvänta att fossilbränsleanvändningen kan komma att minska redaninnan vi når den situationen då tekniska/ekonomiska begränsningarbegränsar uttagen ur fossilbränslelagren.

Det huvudsakliga syftet med detta delprojekt av ”Västerbottensstu-dien” är att försöka beskriva det utrymme för energiomsättning somfinns inom en viss begränsad region, i en framtida global situation dåmöjligheterna till nyttjande av fossila bränslen och uran upphört.

Metod

Studien inleds med att det nuvarande flödet av energi genom detVästerbottniska samhället beskrivs i ett flödesschema. Utgångspunktför detta blir det energiflödesschema för Västerbotten som upprättatsav Möllersten (1996). En justering av detta sker utifrån förändringarfram till dagsläget. Azar & Lindgren (1998) har tagit fram energiflödes-modeller för Sverige i sin helhet, där olika former av energitillförsel,respektive energiuttag, samt ”det spill som uppstår på vägen” anges. En


likartad modell används i detta fallet för Västerbotten. I ett första avs-nitt ställs följande frågor:

a) Vilken är dagens totala omsättning av energi baserad på fossilabränslen och uran inom Västerbottens län?b) Hur skulle situationen i Västerbotten te sig om vi plockar bort deglobala tillgångarna av fossilbränslen och uran? Vilka möjligheterfinns att med kort varsel ersätta dessa energislag? Går detta attgenomföra? Om så ej är fallet, vilken blir mellanskillnaden mellanförväntat behov och rimliga tillgångar, d.v.s. sparbehovet?

En situation med ett ”tvärstopp” av energitillförseln likartad den ovanbeskrivna kommer sannolikt aldrig att inträffa. Men denna delstudiekan ändå ge en inblick i magnituden på den omställning av energiflödetsom kan vara nödvändig för att uppnå en ”hållbar region”.

I ett andra avsnitt blir utgångspunkten en så realistisk beräkning sommöjligt av den rådande framtida situationen i Västerbottens län vid ettvisst ”stoppdatum”. I den tidigare nationella miljöutrymmesberäknin-gen för Sverige (Eriksson m.fl. 1997), samt den tidigare ”Europastu-dien” (Spangenberg m.fl. 1997) har man utgått från de framskrivna sit-uationerna år 2010, år 2030, samt år 2050. FFES (Fossil Free EnergyScenario), som visar en möjlig global utveckling mot reduktionsmålen,har satt år 2100 som stoppdatum för fossilbränslen (Lazarus m.fl. 1993).I ”Energiläget år 2050 har man beskrivit olika alternativa energiflödes-modeller med nedlagd kärnkraft och kraftigt minskad fossilbränslean-vändning i Sverige år 2050 (Azar & Lindgren 1998). För ”Västerbot-tensstudien” väljs år 2050 som ”stoppdatum” för fossilbränsle ochurananvändningen. Att inte ett tidigare årtal väljs beror på att dagensberäkningar av möjliga uttag av olja.

Följande frågeställningar avses att belysas/besvaras under detta avs-nitt:

a) Vilket är behovet av energiomsättning i Västerbottens län, uti-från ett beräknat globalt och regionalt framtidscenario, år 2050?b) Vilka samhällsförändringar skulle krävas för att i det beräknadeframtidscenariot år 2050 fullt ut kunna ersätta det förväntadebehovet av energi med andra energislag än uran och fossilabränslen?c) Vad skulle förändringarna i praktiken innebära?d) Hur skulle importen och exporten av energibärare mellan Väster-botten och omvärlden te sig?e) I vad mån skulle outbyggd vattenkraft, vindkraft, solceller ochbiobränslen komma att nyttjas i större utsträckning?f) Vilka åtgärder skulle behöva vidtas för att detta inte skulle ledatill bortfall av biodiversitet och annan negativ miljöpåverkan?g) Skulle systemet för transporter, hushåll och service behöva ändrasoch i så fall i vilken utsträckning? Vad skulle detta betyda för vägoch järnvägsnät, hamnar och flygfält?h) Skulle det finnas ett behov av att åter börja bruka nedlagd åker-mark i länet för livsmedelsproduktion, eller kanske för energiän-damål?


i) Vilka är möjligheterna att, utifrån det beräknade framtidscenar-iot, genomföra de erforderliga samhällsförändringarna för att det år2050 skall vara möjligt att fullt ut ersätta fossila bränslen och uranmed andra energislag? Om så ej är fallet, vilken blir mellan-skillnaden mellan förväntat behov och rimliga energitillgångar,d.v.s. sparbehovet?

Analysen består i en övergripande skiss av flöden från olika system förtillförsel till olika system för uttag. Därutöver tillfogas ett antal reellaexempel där den teoretiska flödesmodellen överförs till verkligheten. Påvilket sätt skulle t.ex. systemet för uppvärmning av lokaler i Umeå be-höva förändras? Vad skulle detta konkret betyda för systemet för eldis-tribution i länet? Vad skulle en sådan förändring innebära för industriersom Rönnskärsverken, SCA Packageing i Obbola eller VolvoUmeverken? Hur skulle belastningen på vissa järnvägslinjer, vägar ochhamnar påverkas?

Denna metod att först beräkna ett förväntat framtida scenario ochsedan utifrån detta gå bakåt i tiden för att se vilka förändringar dettascenario kan förväntas ge upphov till brukar kallas ”backcasting”.

Studien innefattar beräkningar av energiomsättniningar ochmöjligheter till substitution av uran och fossilbränslen inom följandesamhällsfunktioner:1. Export/import2. Hushåll och service, inklusive livsmedelsförsörjning3. Transporter4. Industri

Behovssidan i energimodellen kommer delvis att baseras på prognoseravseende det länets demografiska utveckling. En utgångspunkt fördetta blir delprojektet 4 vari länets dynamiska befolkningsutvecklingbehandlas.

Referenser

Andersson, T., Folke, C., Nyström, S., Nycander, G. 1994. Trade and the environ-ment-towards a sustainable playing field. SOU 1994:76.

Azar, C., Lindgren, K. 1998. Energiläget år 2050. Naturvårdsverket.

Bergman et al. 1998. Möjligheter och hinder på väg mot faktor 10 i Sverige. Regering-suppdrag forskning till stöd för hållbar utveckling, bilaga 4a. FRN Rapport 1998:17.

Birgezu, S., Schutz, H., Behrensmeier, R. & Schmidt-Bleek, F. 1995. Indicating envi-ronmental pressure for national economies and industrial sectors on the basis of inte-grated economic and environmental accounting, Wuppertal Institute, Wuppertal.

Burström, F. 1998. Municipal materials accounting and environmental management.Licensiat avhandling vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.

Campbell, C.J. & Laherrere, J.H. 1998. The end of cheap oil. Scientific American,March 1998.


Eriksson, B. m.fl. 1997. Ställ om för rättvist miljöutrymme, Mål och beräkningar förett hållbart Sverige. Miljöförbundet Jordens vänner.

Flavin, C. 1996. Att avvärja hotet om klimatförändringar. Tillståndet i världen 1996.Worldwatch Institute.

Flavin, C., Dunn, S. 1998. Reaktionen på hotet om klimatförändringar. Tillståndet ivärlden 1998. Worldwatch Institute.

Gustavson, K.R., Lonergan, S.C., Ruitenbeek, H.J. 1999. Selection and modeling ofsustainable development indicators: a case studie of the Fraser River Basin, BrittishColumbia. Ecological Economics 28:117–132.

Hanley, N., Moffatt, I., Faichney, R., Wilson, M. 1999. Measuring sustainability: Atime series of alternative indicators for Scotland. Ecological Economics 28: 55–73.

Hintenberger, F., Luks, F., Schmidt-Bleek, F. 1997. Material flows vs. ”natural capi-tal” What makes an economy sustainable? Ecological Economics 23:1–14.

Hintenberger, F., Schmidt-Bleek, F. 1999. Dematerialization, MIPS and Factor 10.Physical sustainability indicators as a social device. Ecological Economics 29: 53–56.

Hornborg, A. 1998. Ekosystem, världssystem och miljörättvisa: om ”grön” beroende-teori och hållbarhetens fördelningsaspekter. I: Hållbart samhälle- en antologi. For-skningsrådsnämnden, Rapport 1998:14.

Krause, F. et al. 1993. Energy Policy in the Greenhouse, International Project for Sus-tainable Energy Paths (IPSEP), Study prepared for the Dutch Ministery of Housing,Physical Planning and the Environment.

Lazarus, M. 1993. Towards a fossil free energy future, the next energy transition.Stockholm Environment Institute, Boston Center.

Lohm, U. et al. 1998. Internationell forskning om uthållig utveckling- material- ochvaruflöden. Regeringsuppdrag forskning till stöd för hållbar utveckling, bilaga 4b.Forskningsrådsnämnden, Rapport 1998:18.

Lönner, G., Baudin, A., Eriksson, L., Hektor, B., Lönnstedt, L. Roos, A. 1997.Framtida marknader för skogsråvara. Naturvårdsverket, Rapport 4719.

Möllersten, K. 1996. Energibalansstudie för Västerbotten. Västerbottens energikontorVENET.

Naturvårdsverket 1997. Omvärlden år 2021- fyra globala scenarier, rapport 4726.

Nilsson, L.J. 1997. The global context. In: Salay, J. (ed.) From fossil fuels to sustain-able energy resources. Session 1 in: A sustainable Baltic Region, The Baltic University.

Reynolds, D.B. 1999. The mineral economy: how prices and costs can falsely signaldecreasing scarcity. Ecological Economics 31: 155–166.

Schipper, L., DesRosiers, J-P., Justus, D., Cornell, R. & Sullivan, S. 1997. The linkbetween energy & human activity. IEA, Paris.

Spangenberg, J. H. (ed.) 1997. Towards Sustainable Europe- The study.

Suri, V. & Chapman, D. 1998. Economic growth, trade and energy: implications forthe environmental Kuznets curve. Ecological Economics 25: 195–208.


Uhlin, H-E. 1996. Energiflöden i livsmedelskedjan- översiktliga beräkningar. Sverigeslantbruksuniversitet, Uppsala.

Wiklund, S-E., Bohlin, A, Remes, M., Åkesson, H., Warnqvist, B., Norrström, H.,Jonsson, T. 1997. Konkurrens om biomassa, regionala obalanser. Rapport 4716.Naturvårdsverket.


Delprojekt 3Hållbara nivåer för materialflöden - en

regional materialbalansstudie


Umeå universitet

Bakgrund och syfte

Genom samspelet mellan befolkningsökning och kunskapsutvecklinghar människans biologiska evolution kommit att övergå i en kulturellevolution. I vilken grad befolkningsökning, respektive kunskap-sutveckling inverkat på denna expansion är en klassisk fråga som for-skningen ännu inte gett ett fullödigt svar på (se t.ex. Malthus 1798,Boserup 1965, Wilkinson 1974). Denna övergång från biologiskutveckling till kulturell expansion kan beskrivas i tre steg, jägar- ochsamlarsamhällen, jordbruk, industri (Kates 1994). I Västerbotten lik-som i andra delar av Världen lever fortfarande alla dessa tre steg kvaridag och fortfarande är steg två, jordbruket av avgörande betydelse försteg tre, industrisamhället. Utvecklingen under de senaste århun-dradena har accelererat. En bra illustration av detta är att medan denglobala befolkningen fyrdubblades perioden 1860–1991, ökade män-sklighetens globala energiomsättning 93 ggr under samma period(Cohen 1995). Parallellt med denna utveckling följde ett ianspråkta-gande av landområden. Perioden 1700–1980 ökade arealerna jord-bruksmarker i världen med 466% (Matson et al. 1997). Mänsklighet-ens accelererande expansion har medfört att enbart ca. 27% av världensproduktiva landytor numera är opåverkade av människor. Om manäven inräknar arealer med låg produktivitet, öknar, tundror etc är pro-centandelen opåverkade arealer ca. 52% (Hannah et al. 1994). Expan-sionen har även medfört att vi direkt eller indirekt kommit att ta ianspråk ca. 40% av den potentiella nettoprimärproduktionen på land(Vitousek et al. 1986, Vitousek et al. 1997) och ca. 8% av nettoprimär-produktionen i haven (Botsford et al. 1997). Det är detta ianspråkta-gande av resurser av en art som medfört att utrotningen av de andraarterna numera är uppe i en hastighet av ca. 50 000 per år, t.ex. hotasnu ca. 25% av världens däggdjursarter av utrotning (Wilson 1992).50 000 arter motsvarar ganska exakt det totala artantalet i Sverige.Likaså är det denna expansion som hela tiden accelererar flödet avmaterial och energi från ekosfären genom teknosfären och tillbaka tillekosfären. Detta materialflöde strukturerar teknosfären alltmer medan

Delprojekt 3 Hållbara nivåer för materialflöden - en regional materialbalansstudie 31

entropiökningen i ekosfären kommit att bli exponentiell. Processenhar nu bl.a. medfört att atmosfärens koldioxidhalt ökat ca. 30%, atttillföreseln av kväve ökat med ca. 60%, att mer än hälften av ytvattnetnu omsätts av människan, att flödet av svavel ökat med ca. 1000% ochav metaller med ca. 2400% (Postel 1996, Vitousek et al. 1997, Karlssonet al. 1997).

Genom att flödet hela tiden ökar, ökar även nedbrytningen av olikaekosystems funktioner, i förlängningen återverkar detta på människorsoch samhällens långsiktiga bärkraftsnivåer. Det lokalt strukturerandeflödet övergår till att bli destruktivt, sett i ett större rums och tidspers-pektiv. Om man ser till historien är det den typen av miljö – människainteraktioner som kommit att innebära civilisationers undergång, t.ex.tror man att den blomstrande kulturen i det bibliska Mesopotamiengick under på grund av att konstbevattning medfört försaltning avodlingsjorden. Liknande process kan sägas gå mot sitt slutskede imånga delar av dagens värld, rapporterna om överuttag av systemensproduktivitet duggar allt tätare (se t.ex. de senaste årens upplagor avWorld Watch Institutes årsrapporter, Tillståndet i Världen). Allt flerbörjar nu inse att vi numera befinner oss i ett tillstånd som kan liknasvid en alltmer accentuerad global ekologisk katastrof. Världssamfundethar vid olika tillfällen tagit initiativ för att motverka denna. Man kansäga att detta internationella miljöarbete startade i och med FNs förstamiljökonferens i Stockholm 1972. 1992 gjordes ett nytt försök i Rio deJaneiro, men inte heller den gången kom någon vändning till stånd. Al-ltjämt ökar flödet av resurser genom samhällena världen över.

Syftet med detta projekt är att överföra detta resonemang till regional nivåoch belysa följande frågeställningar:

a) Hur ser materialflödet ut i Västerbottens län ut idag?b) Var ligger nivåerna för de uthålliga materialflödesnivåerna?c) Hur uppnår vi och bibehåller dessa uthålliga flödesnivåer?

Metod

Fråga 1.

En rad försöks har gjorts att indikera vad som menas med ”hållbarutveckling”. Hanley et al. (1999) har klassificerat några av dessa försökutifrån ekologiska/miljömässiga, ekonomiska, samt utifrån sociala/politiska faktorer, samt tillämpat detta på Skottland. En materialflöde-sanalys kan utifrån denna klassifikation tillföras den kategori sombenämnts ”aggregerad” ekologisk/miljömässig hållbarhet. Under denrubriken tar Hanley et al. upp Jordens vänners Europastudie (Span-genberg et al 1995), samt den studie av ”ekologiskt fotavtryck” somutförts av Rees and Wackernagel (1994). Som utgångspunkt för attbesvara frågorna 1 och 2 ovan, om dagens flödesnivåer samt de långsik-tigt hållbara flödesnivåerna, används dessa referenser, samt även Sveri-gestudien, ”Ställ om för rättvist miljöutrymme- mål och beräkningar


för ett hållbart Sverige” (Eriksson, et al. 1997). Ytterligare basdoku-ment att utgå från blir Världsnaturfondens ”Living planet report 1998”(Loh et al. 1998), samt den analys av materialflödet i Tyskland somutförts av Bringezu et al. (1995). En översikt av metoder för analys avmaterialflöden ges i Burström (1998). För att få fram basdata vad gällermaterialflöden i Västerbotten används ”Kretslopp i Västerbotten-avfallshantering idag och i framtiden” (Eriksson m.fl. 1998). Ytterligaredata hämtas från Skogsvårdsstyrelsen, Riksskogstaxeringen, Skogsin-dustrierna, Västerbottens energikontor, Gruvbolagen (Boliden min-eral, Terra mining AB), samt olika fraktföretag. Även statistisk frånLänsstyrelsen, de olika kommunerna, Naturvårdsverket, samt frånStatistiska centralbyrån tas i anspråk.

Hastigheten hos flödet av materia genom det mänskliga samhälletavspeglar i stor utsträckning hastigheten på människans kvantitativaoch kvalitativa påverkan på naturmiljön. Flödet av material kan såledesäven uttryckas som ett konsumtionstryck. Genom att inkludera såväldet lokala uttaget av resurser, som export och import av resurser frånandra delar av världen, kan detta konsumtionstryck beskrivas i form avett index som uttrycker konsumtionstrycket per person. Om man se-dan inkluderar befolkningstätheten per km2 kan man upprätta kartoröver den globala materialomsättningen per person/km2 inom olikadelar av världen. En sådan global översikt publicerades av Världsnatur-fonden 1998 i rapporten Living Planet Report 1998- Overconsumptionis driving the rapid decline of world´s natural environments (Loh et al.1998). Utifrån denna rapport kan man utläsa att såväl konsumtionenper capita som befolkningstätheten har stor betydelse för det globalakonsumtionstrycket på regional nivå. Det övergripande konsum-tionstrycket brukar även benämnas ”det ekologiska fotavtrycket”. Inomdelprojektet hållbara materialflöden avser jag inledningsvis att användasamma analysmetod som den som legat till grund för WWF rapporten.Detta ger ett mått på det globala konsumtionstrycket per person iVästerbotten, som dels går att jämföra med snittet för den svenska be-folkningen, dels med snittvärden för totalt 152 länder världen över. Ensådan jämförelse kan ge ett mått på i vilken utsträckning innevånarna iVästerbotten i dagsläget uppfyller kraven på ett rättvist miljöutrymme.Utöver den metodik som används av Loh et al. 1998 i deras globalastudie, avser jag även tillämpa den metodik som Hanley, m.fl. (op.cit.)använde för att göra tidsserieanalyser för ett antal hållbarhetsindika-torer för Skottland. I en studie av Bringezu et al. (1995) har materialflö-det i Tyskland kalkylerats, dels totalt, dels per person. I denna studiehar man använt sig av en mer detaljerad kalkyl jämfört med Värld-snaturfondens globala beräkningar. Under projektets gång nyttjas såle-des tre olika rapporter som utgångspunkter. Dessa beräkningar kanförhoppningsvis ge en översiktlig bild av materialflödet i Västerbotten.

Fråga 2.

För att få ett begrepp om framtida långsiktigt hållbara konsumtion-snivåer/materialflöden justeras värdena i ”Europastudien” och i ”Sveri-gestudien” över hållbara flödesnivåer till de specifika förhållanden somgäller i Västerbottens län. År 2050 väljs som den tidshorisont när ett

Delprojekt 3 Hållbara nivåer för materialflöden - en regional materialbalansstudie 33

hållbart flöde skall ha uppnåtts. Detta är den personliga tidshorisontenför många människor som är aktiva idag. Det är även den tidsgränssom används i Sverigestudien över när det hållbara miljöutrymmetskall ha uppnåtts på nationell nivå. I det parallella delprojektet tilldenna studie (energidelen) avses även år 2050 vara den tidpunkt då enhållbar energiomställning bör ha utförts. Den specifika ”Västerbotten-modifieringen” av Wuppertal-institutets kalkyler över Europa, respek-tive Sverige-nationellt (se Spangenberg et al. 1997, Eriksson et al. 1997)bör inkludera faktorer som klimat, naturresurser, och förväntaddemografisk utveckling. Korrigeringen bör även inkludera betydelsenav Västerbottens specifika industristruktur och transportapparat. Föratt få fram data om frågorna kring den demografiska utvecklingen ilänet sker ett nära samarbete med delprojekt 4.

Fråga 3.

När det gäller att besvara frågan om hur vi kan uppnå och bibehållahållbara materialflödesnivåer, krävs först och främst en övergripandeanalys av de olika beteendevetenskapliga/samhälleliga faktorer som his-toriskt sett fram till idag drivit fram ett accelererande materialflöde.

Referenser

van den Bergh, J. C. J. M., Ferrer-i-Carbonell, A., Munda, G. 2000. Alternative mod-els of individual behavour and implications for environmental policy. Ecological Eco-nomics 32: 43–61.

Boserup, E. 1965. Jordbruksutveckling och befolkningstillväxt, Malmö.

Botsford, L.W., Casilla, J.C., Peterson, C. 1997. The Management of Fisheries andMarine Ecosytems. Science 277: 509–515.

Bringezu, S., Schutz, H., Behrensmeier, R. Shmidt-Bleek, F. 1995. Indicating envi-ronmental pressure for national economies and industrial sectors on the basis of inte-grated econimic and environmental accounting. Wuppertal Institute, Wuppertal.

Brown, P. M. & Cameron, L.D. 2000. What can be done to reduce overconsump-tion? Ecological Economics 32: 27–41.

Burström, F. 1998. Municipal materials accounting and environment management.Licenciat avhandling vid Kungliga tekniska Högskolan I Stockholm.

Cohen, J.E. 1995. Population Growth and Earth´s Human Carryeing Capacity. Sci-ence 269: 341–346.

Eriksson, B., m.fl. 1997. Ställ om för rättvist miljöutrymme, Mål och beräkningar förett hållbart Sverige. Miljöförbundet Jordens vänner.

Eriksson, K. 1998. Kretslopp i Västerbotten- avfallshantering idag och i framtiden.Kommunförbundet Västerbotten.

Hanley, N., Moffatt, I., Faichney, R., Wilson, M. 1999. Measuring sustainability: Atime series of alternative indicators for Scotland. Ecological Economics 28: 55–73.


Hannah, L., Loshe, D., Hutchinson, C., Carr, J. L., Lankerani, A. 1994. A prelimi-nary Inventory of Human Disturbance of World Ecosystems. Ambio 23: 246–250.

Hinterberger, F., Schmidt-Bleek, F. 1999. Dematerialization, MIPS and factor 10.Physical sustainability indicators as a social device. Ecological Economics 29: 53–56.

Holm, S.O. 1999. Den globala krisen. I: Friman, E. M.fl. Med tanke på framtiden.En humanekologisk antologi. Forum för tvärvetenskap, Skrifter – nr 6. Umeå univer-sitet.

Karlsson, S., Azar, C., Berndes, G., Holmberg, G., Lindgren, K. 1997. Man and Ma-terial Flows. Towards sustainable material management. I: Rydén (red.): A Sustain-able Baltic Region, Session 3., Uppsala universitet.

Kates, R. W. 1994. Sustaining Life on Earth. Scientific American, October 1994: 92–99.

Kotchen, M. & Reiling, S.D. 2000. Environmental attutudes, motivations, and con-tingent vauation of nonuse values: a case study involving endangered species. Ecolog-ical Economics 32: 93–107.

Loh, J., Randers, J., MacGillvray, A., Kapos, V., Jenkins, M., Groonbridge, B., Cox,N. 1998. Living Planet Report 1998. Overconsumption is driving the rapid decline ofworld´s natural environments. World Wildlife Found, website: www.panda.org

Matson, P.A., Parton, W.J., Power, A.G., Swift, M. J. 1997. Agricultural Intensifica-tion and Ecosystem properties. Science 277: 504–509.

Malthus, T.R.1798. An Essay of the Principles of Population

Milbrath, L. 1989. Envisioning a sustainable Society, Learning our way out. StateUniversity of New York press, Albany.

Postel, S. 1996. En strategi för hållbar vattenförsörjning. I: Tillståndet i världen,Worldwatch Institute.

Rees, W., Wackernagel, M. 1994. Ecological footprints and appropiated carryeing ca-pacity: measuring the natural capital requirements of human economy. In: Jansson,A.M., Hammer, M, Folke, C., Constanza, R. (Eds.), Inproach to Sustainability. Is-land press, Washington DC.

Siebenhuner, B. 2000. Homo sustines- towards a new conception of humans for thescience of sustainability. Ecological Economics 32: 15–25.

Spangenberg, J. (ed.) 1995. Towards Sustainable Europe- The study. Wuppertal Insti-tute.

Vitousek, P. M., Erlich, P. R., Matson, P. 1986. Human appropiation of the productsof Photosynthesis. BioScience 36:368–373.

Vitousek, P.M, Mooney, H.A., Lubchenco, J. Mellilo, J. M. 1997. Human Domina-tion of Earth´s Ecosystems. Science 277: 494–499.

Wilkinson, R. 1974. Poverty and progress: An Ecological Model of Economic Devel-opment.

Wilson, E.O. 1992. The Diversity of Life. Harward University Press, Cambridge.

Delprojekt 4 Gröna regionalräkenskaper - exemplet Västerbottens län 35

Delprojekt 4Gröna regionalräkenskaper - exemplet

Västerbottens län

F.K Jesper StageInstitutionen för Nationalekonomi

Umeå universitet

Docent Lars WestinCERUM

Umeå universitet

Inledning

Alla samhällen är beroende av en god miljö för att kunna fungera väl,men trots det har miljöhänsyn och ekonomisk utveckling ofta hamnati ett skenbart motsatsförhållande i praktiskt beslutsfattande. För att påett bättre sätt kunna belysa kopplingen mellan ekonomi och natur harmånga länder därför börjat arbeta med miljö- och naturresursräken-skaper, så kallade gröna nationalräkenskaper, som ett komplement tillde traditionella nationalräkenskaperna (United Nations, 1999).

Nationalräkenskaper har sammanställts systematiskt av de flestaländer sedan 1930-talet. De är den främsta källan till information omsamhällsekonomin och utgör grunden för ekonomisk analys och ekon-omisk politik. De är dock behäftade med en rad brister, bland annat detvälkända problemet att förslitning av konstgjort kapital räknas som enkostnad medan förslitning av miljön inte gör det. Gröna nationalräken-skaper söker råda bot på detta problem genom att komplettera de tra-ditionella räkenskaperna med fysisk och ekonomisk information ommiljö- och naturresursutnyttjande.

”Naturligt kapital” som exempelvis malm, skog, och djurliv uteläm-nas helt eller delvis i de traditionella nationalräkenskaperna men räknasmed i gröna räkenskaper. Detta innebär att gröna räkenskaper ger ettbättre mått på en nations eller regions totala välstånd än vad de tradi-tionella nationalräkenskaperna gör (se t.ex. Aronsson m.fl., 1997).

Förslitning av detta naturliga kapital betraktas inte som en kostnad ide traditionella nationalräkenskaperna, vilket gör att dessa överskattarden samhällsekonomiska nyttan av att exploatera naturen. I grönaräkenskaper betraktas förändringar i den naturliga kapitalstocken somförslitning eller investeringar i detta kapital och värderas på samma sättsom förslitning eller investeringar i konstgjort kapital, vilket gör att denmiljöanpassade nettonationalprodukten, den så kallade gröna NNP: n,


ger en bättre bild än traditionella BNP- och NNP-mått av den ekono-miska utvecklingen. (Se t.ex. Repetto m.fl., 1989, för skillnad mellantraditionell och grön NNP i ett naturresursberoende land.)

Kostnader för miljöförstöring hänförs i de traditionella national-räkenskaperna till de som tvingas bära kostnaderna snarare än de somvållar dem, vilket gör att branscher som förstör miljön betraktas sommer samhällsekonomiskt lönsamma än de egentligen är, medan debranscher som drabbas av miljöåverkan betraktas som mindre lön-samma. I gröna räkenskaper ses miljöförstöring som en kostnad relat-erad till den bransch som orsakar den, och på samma sätt ses utgifter förmiljöförbättring som en investering snarare än som en kostnad.

Även om både nationalräkenskaper och gröna nationalräkenskaperframför allt utvecklats på nationell nivå har regionalräkenskaper ocksåutvecklats för många olika regioner (se t.ex. Anderstig, 1988) och kananvändas för samma typer av analyser som nationella räkenskaper. Föratt analysera frågan om regional hållbarhet ur ett ekonomiskt perspek-tiv ligger det därför nära till hands att utveckla även naturresurs- ochmiljöräkenskaper på regional nivå.

Att utveckla gröna regionalräkenskaper för Västerbotten kräver attman dels utvecklar traditionella regionalräkenskaper för länet, dels ko-mpletterar dessa med en fysisk och ekonomisk kartläggning av natur-resursanvändning och miljöpåverkan.

Traditionella regionalräkenskaper bör gå att utveckla relativt enkelt.För de flesta branscher behövs bara information om förädlingsvärdeoch kapitalstock, och i den mån denna information inte finns på län-snivå går den att uppskatta med hjälp av nationella data (se t.ex. Milleroch Blair, 1985). För de naturresursberoende branscher där detaljeradinformation är nödvändig, som exempelvis skogssektorn, jordbruket,och gruvnäringen, finns redan detaljerad statistik att utnyttja.

Att kartlägga fysisk utvinning av skog, jordbruksprodukter och an-dra naturresurser och genomföra en ekonomisk värdering av denna böräven det gå att göra på grundval av tillgänglig ekonomisk statistik. Föratt analysera hållbarheten i denna utvinning behövs dock också enstudie av huruvida den del av lönsamheten i dessa branscher som kanhänföras till naturresursutnyttjandet, de så kallade nettopriserna på deolika resurserna, återinvesteras i andra former av kapital eller konsum-eras. Detta torde bli mer komplicerat, eftersom de företag som utnyttjarnaturresurser i Västerbotten ofta ingår i större koncerner och dessa säl-lan redovisar nettopriser separat.

För att få en fullständig bild av hållbarheten i den regionala eko-nomin bör också flödesräkenskaper för centrala naturresurser ställasupp, där användningen av resurser som energi och vatten kartläggs ochkopplas till de branscher som utnyttjar dem och/eller försvårar andrasutnyttjande av dem genom föroreningar eller liknande. På samma sättbör flödesräkenskaper för centrala miljöproblem som koldioxidutsläpputvecklas. Denna typ av studier är ofta mycket tidskrävande, men kanunderlättas genom att samordnas med arbetet med de regionala energi-och materialbalanser som planeras i delprojekt två och tre.

Delprojekt 4 Gröna regionalräkenskaper - exemplet Västerbottens län 37

Referenser

Anderstig, C. 1988. Applied Methods for Analysis of Economic Structure andChange. Cerum Rapport 1988:2.

Aronsson, T. m.fl. 1997. Welfare Measurement, Sustainability and Green NationalAccounting. Cheltenham: Edward Elgar.

Miller, R. E. och Blair, P. D. 1985. Input-Output Analysis: Foundations and Exten-sions. Englewood Cliffs: Prentice-Hall.

Repetto, R. m.fl. 1989. Wasting Assets: Natural Resources in the National IncomeAccounts. Washington, D.C.: World Resources Institute.

United Nations. 1993. Integrated Environmental and Economic Accounting: An Op-erational Manual. Studies in Methods, Handbook of National Accounting, Series F,No. 78. New York: United Nations.


Delprojekt 5Människa och miljö

Befolkningsdynamik i ett regionalt perspektiv

Urban LindgrenKulturgeografiska institutionen

Umeå universitet

Inledning och bakgrund

En viktig aspekt på en hållbar region är dess befolkning. Begreppsåsom exempelvis hållbar utveckling, resiliens, miljömedvetande ärsjälvfallet helt meningslösa på en folktom planet. Bortsett från att alltav människan skapat också skulle vara meningslöst i en sådan extremsituation, går det möjligen att dra vissa paralleller till geografisktbegränsad folktomhet regioner utan befolkning. Vad betyder hållbarutveckling på en sådan plats? En del miljöproblem är globala i sin kar-aktär och får effekter även i områden utan befolkning, andra har entydlig geografisk koppling mellan handling och konsekvens. Forskningom människors beteende visar att vi tenderar att vara mindre oroadeöver risker som materialiseras långt bort respektive i framtiden änrisker som blir till verklighet här och nu (t.ex. Vlek & Keren, 1991).Detta betyder att få människor torde vara engagerade i hållbar utveck-ling och miljöproblem i den befolkningstomma regionen. Begreppethållbar region får således en mening i samspelet mellan dess befolkningoch miljön.

Detta delprojekt tar sin utgångspunkt i interaktionen mellan män-niska och miljö i Västerbottens län som här utgör studieregionen. Lä-nets befolkning har sedan mitten av 1960-talet ökat från drygt 234000till knappt 257000 vid 1990-talets slut. Även om befolkningen ökatmed över 20000 personer under denna 30-årsperiod visar de senasteårens statistik på ett tydligt trendbrott. Den långa uppåtgående trendenkulminerade 1995 för att därefter minska. I ett regionalt perspektiv hardet dock skett en omfördelning i så motto att befolkningen har minskati princip alla kommuner utom Umeå.

Orsakerna till kommunernas befolkningsminskning är mångfacet-terade, men en viktig faktor i sammanhanget är migrationsrörelsernasom över tiden skapat nettoutflyttning i olika stor omfattning. Antaletpersoner som valt att flytta till Västerbottenskommunerna har inte up-pvägt antalet personer som valt att flytta därifrån. På senare tid har mandock kunnat se att förhållandet mellan omfördelning och naturligfolkökning har förändrats i det att befolkningsförändringen allt mindre

Delprojekt 5 Människa och miljö Befolkningsdynamik i ett regionalt perspektiv 39

är ett resultat av migration. Det handlar istället om negativ naturligtillväxt som beror på att det dör fler än det föds (Håkansson, 2000). Attdet förhåller sig på det viset är ett tecken på en åldrande befolkningmed allt fler äldre. Den geografiska fördelningen av befolkningsmin-skningen är inte jämn, minskningen är inte lika stor överallt. Tidigarestudier av befolkningens geografiska fördelning har visat att befolkn-ingsminskningen tenderar att vara relativt störst på den lägsta nivån iortshierarkin. Det är glesbygdens minsta och från tätorter avlägsna byarsom har tappat jämförelsevis flest invånare. Kommuncentra och vissastörre byar har däremot klarat sig bättre. Resultatet av denna process äratt befolkningen allt mer koncentreras till länets större tätorter ochstäder med omnejd. Som en följd av detta tenderar den tätortsnäralandsbygden runt framförallt Umeå med sin expansiva och dynamiskaarbetsmarknad att växa.

Utifrån detta inledande resonemang kan man se två processer;förändring i åldersstruktur och rumslig fördelning som har bäring pådiskussionen om miljöbelastning och hållbarhet. Befolkningens sam-mansättning och utbredning har kopplingar till konsumtionsmönsteroch materialhantering, något som tillsammans med hur samhälletsfunktioner är organiserade påverkar miljöbelastningens omfattning.Allt detta äger rum i ett landskap där naturprocesser måste samsas medkulturprocesser. Människans handlingar, som ett resultat av olika val(av partner, barn, bostad, transporter, inköp etc.), vävs samman medhändelser i naturen (kemiska och biologiska processer). Handlingar le-der till händelser och händelser föranleder handlingar, vilket betyder attvi måste lära oss mer om skärningspunkterna mellan natur och kulturom vi vill närma oss ett mer långsiktigt hållbart samhälle (Hägerstrand,1990). För att kunna göra detta måste vi veta mer om hur handlingarformas i samspel med samhällelig struktur och hur de samvarierar medsocio-ekonomiska faktorer.

Syfte

Delprojektet syftar till att dels ge en kunskapssammanfattning påområdet genom litteraturstudier, dels att konceptuellt utforma en sys-temanalytisk modell för analys av antropogent betingade miljöeffekter.

Systemanalys och mikrosimulering

Systemanalys innehåller metoder och tekniker som används inom enlång rad olika områden. Även om ämnesområdena och tillämpnin-garna skiljer sig åt har de helhetsperspektivet gemensamt, vilket är cen-tralt för detta delprojekt. En systemanalytisk metod är mikrosimuler-ing som gör det möjligt att modellera och simulera individuellabeslutsfattare i ett socioekonomiskt system (Clarke, 1996 m.fl.).Metoden har många fördelar, bl.a. möjligheten att upptäcka och analy-


sera dynamiska systemeffekter mellan å ena sidan individer och andrasidan individer och struktur.

En fråga som en mikrosimuleringsmodell skulle kunna ge svar på ärhur emissioner av växthusgaser (t.ex. CO2) varierar med individuellaoch strukturella faktorer. Gruppen individuella faktorer innefattar in-dividers socioekonomiska karakteristik (t.ex. ålder, utbildning, famil-jesituation, bostadsort, sysselsättning) samt individers värderingar, in-tentioner och beteende. De strukturella faktorerna utgörs av omstän-digheter som individen inte kan påverka, i varje fall inte i ett kort tid-sperspektiv. Politiska beslut i form av exempelvis lagar och beskattningskapar restriktioner på individens framtida handlingsutrymme ochpåverkar därmed hennes vardag. Individens begränsade inkomster gerhenne en budgetrestriktion som hon också måste ta hänsyn till, vilketäven det påverkar vilka handlingsalternativ som är möjliga härnäst.

Den dynamiska mikrosimuleringsmodellen håller reda på regionenssamtliga individer över tiden (demografi och migration), individernassocioekonomiska egenskaper och attribut som med empiriskt skattadeövergångssannolikheter förändras under simuleringens gång. Medhjälp av antingen redan gjorda beteendeundersökningar eller en för sy-ftet specialutformad undersökning erhålls information om variationen ibeteende hos befolkningen. Denna del av modellen kopplas till en poli-tisk och ekonomisk verklighet som delvis är exogent betingad. Politiskabeslut kan ses som experimentvariabler som ändras i olika scenarier.När det gäller regionens arbetsmarknad och sysselsättning är vissa om-ständigheter exogent givna. Konjunktur och global efterfrågan på olikavaror och tjänster modelleras inte utan är exogent givna. Däremot ärdet möjligt att låta produktionen av varor och tjänster för inhemsk kon-sumtion styras av regionens befolkningsnumerär och regional köpkraft.Till mikrosimuleringsmodellen fogas de punkter i systemet där detuppstår koldioxidutsläpp (exempelvis arbetsresor med olika färdmedel,distribution av varor, alternativ uppvärmning av bostäder).

Med hjälp av modellen blir det möjligt att få en uppfattning om par-tiella effekter av olika faktorer på växthuseffekten. Vilken betydelse harförändringar i befolkningens demografiska och socioekonomiska struk-tur (t.ex. äldre befolkning, högre utbildad befolkning, högre ar-betslöshet) i jämförelse med förändringar i beteende eller befolkningensgeografiska fördelning eller politiska beslut eller ekonomins utvecklingmed avseende på emissioner av koldioxid.

Litteratur

Clarke, G.P. (ed) (1996): Microsimulation for urban and regional policy analysis. Eu-ropean research in regional science 6, Pion, London.

Håkansson, J. (2000): Changing Population Distribution in Sweden Long TermTrends and Contemporary Tendencies. Gerum Kulturgeografi 2000:1, Umeå Uni-versity.

Hägerstrand, T. (1990): På väg mot ett integrerat perspektiv. I: Aniansson, B., Kåge-son, M. & Svedin, U. (red): Individ, samhälle och miljö. FRN Rapport 90:1, Forskn-ingsrådsnämnden, Stockholm, s.79–84.

Delprojekt 5 Människa och miljö Befolkningsdynamik i ett regionalt perspektiv 41

Vlek, C. & Keren, G. (1991): Behavioral decision theory and environmental risk man-agement: What have we learned and what has been neglected. Department of Psy-chology, University of Groningen, Department of Planning, Organisation and pol-icy, University of Utrecht, The Netherlands.


Delprojekt 6Miljöeffekter av förändrade transportsystem

Kerstin WestinTransportforskningsenheten

Umeå universitet

Bakgrund

Transportsektorns utveckling är beroende av samhällsutvecklingen istort. Produktion och konsumtion av varor och tjänster genererartransporter, och god tillväxt i ekonomin har hittills oftast resulterat iett ökat transportarbete. Samtidigt som transporterna är en del i denekonomiska utvecklingen skapar de också förutsättningar för dennautveckling. Transportsektorn utgör en betydande del av Sverigesekonomi, och några siffror kan belysa detta: År 1997 svarade transport-sektorn för 5 procent av BNP, 7 procent av de totala investeringarnaoch 5 procent av sysselsättningen i landet (Svenska Åkeriförbundet,1998).

Historiskt har avståndet ansetts avgörande för lokalisering avföretag. Avståndet har kunnat mätas i både transportmöjligheter ochtransportkostnad. Med utbyggnaden av infrastruktur och utvecklingenav transportteknik (och även nya transportmedel) har det geografiskarummet vidgats, och valet av produktionsplats har inte längre begrän-sats. Den ökade internationella handeln vittnar om hur avståndens be-tydelse minskat, och hur man med fungerande transporter kan krympadet geografiska rummet.

Just-in Time i transportsektorn

Även kostnaderna att transportera varor kan sägas ha minskat i bety-delse. Just-In-Time (JIT) står för ett synsätt inom näringslivet som –kortfattat – innebär att reducera tillverkningskostnaderna genom atteliminera alla former av ”slöseri”. Exempel på sådant slöseri är onödigatransporter, onödig hantering (lagerhållning) och kapitalbindning ivaror som inte är i arbete (också lagerhållning). JIT innebär att mantillverkar varje enhet just när den behövs eller efterfrågas. Därmedundviks kostsamma lager, såväl för mellanlagring som för väntan påleverans till slutlig kund. JIT-filosofin har direkta konsekvenser förtransporterna då det berör varuflödet till, inom och från en anläggn-

Delprojekt 6 Miljöeffekter av förändrade transportsystem 43

ing, och det må gälla såväl produktionsanläggningar som serviceanläg-gningar.

Just-In-Time-upplägg kräver snabba, säkra, frekventa och flexiblatransporter, vars upplägg och genomförande kräver minutiös planeringoch sofistikerade datorbaserade logistikprogram. Möjligheterna atthögst väsentligt kunna reducera transportkostnaderna genom atttillämpa JIT är stora för det enskilda företaget, och implementeringenav JIT sker i alla typer av företag, allt från bulttillverkare inom tillverkn-ingsindustri till skolkök inom offentlig service. Kostnaderna för den fy-siska transporten i sig kan vara hög – frekventa och små sändningar,med höga krav på tidsprecision – men kostnadsökningen kompenserasmer än väl av reducerade lager-, hanterings- och kapitalkostnader. Ävenom transportavståndet skulle öka och därmed den faktiska transportko-stnaden, finns ett utrymme inom totala logistikkedjan, och transport-kunden är mer känslig för avvikelser från JIT-upplägget än för varia-tioner i företagets transportkostnad.

Den traditionella uppdelningen av gods mellan olika transport-medel som varit beroende av varuvärde och avstånd har kommit attluckras upp. De senaste decenniernas utveckling med JIT-transporterhar inneburit att lastbilen har tagit en allt större del av marknaden ochblivit det dominerande transportslaget. Vi noterar samma utveckling ihela västvärlden, och man ser inget trendbrott i denna utveckling förnärvarande – biltrafiken svarar för hela ökningen i godstransportarbe-tet!

Transportsektorns miljöbelastning

Transportsektorn, med både gods- och persontrafik, svarar föromkring 20 procent av den totala inhemska energikonsumtionen, ochi huvudsak används oljeprodukter. Personbilar körs främst på bensinoch i mindre utsträckning på diesel, för lastbilar är förhållandet detomvända. Ett mindre antal fordon är anpassade för biobränslen ellerel-/hybriddrift, men detta är fortfarande i ett experimentskede. Trans-portsektorn påverkar miljön på olika sätt – och ofta negativt. Beräkn-ingar från 1995 visar att vägtrafiken släppte ut 24 miljoner ton CO2, ca.24000 ton SO2, och 211000 ton NOX. Användningen av petroleumbidrar till växthuseffekten genom emission av koldioxid (CO2).Vägtrafiken svarar för nästan 80 procent av emissionerna av CO2, ochdrygt 60 procent av NOX, medan utsläppen av SO2 till större delenhärrör från sjötrafiken. Vägtrafiken innebär också, genom nötning avasfalt och däck, motoroljor och bränslen, och från ofullständig för-bränning, utsläpp av hälsovådliga och farliga inandningspartiklar. Des-sutom förorsakar vägtrafiken buller och olyckor (TFK, 1998).

De problem som ökande vägtrafik innebär, samt en allmänt ökandemiljöhänsyn och miljömedvetenhet, har medfört att krav också kom-mit att ställas på miljövänliga eller miljöanpassade transporter. Ett ex-empel är att det inte längre är tillräckligt att efterfråga ekologiskt pro-ducerade varor, utan hela produktionskedjan – inklusive transporterna


– ska vara miljövänlig. Godstransportköpare har traditionelltpoängterat betydelsen av JIT-faktorer som leveransfrekvens, tidssäker-het och ledtid. På senare tid kan en trend skönjas och fler köpare beto-nar miljöaspekterna. För många företag är en miljövänlig eller ekolo-gisk profil en del av marknadsföringen. Miljöcertifiering har blivit alltvanligare för transportföretag, och ”Gröna transporter” har i många fallkommit att användas som marknadsföringsargument. Förutomkvalitetskontroll och ackreditering, certifierar företag sig i olika typer avmiljöledningssystem, såsom ISO 14000 eller EMAS.

Vi ser två utvecklingslinjer för transportsektorn, som kanske inte ärhelt i linje med varandra; Å ena sidan JIT-konceptet som det idag ser utbygger på snabba och flexibla transporter, något som lastbilstrafikenkan uppfylla, å andra sidan krav på miljöhänsyn i transporterna. Fråganär om det är möjligt att kombinera dessa två, om det är möjligt förföretag att miljöanpassa sina logistikupplägg och samtidigt klara av JIT-kraven?

Syfte och metod

Utbudet av transporttjänster varierar mellan olika områden. I de mertätbefolkade – och därmed mer företagstäta – delarna av landet är bådeutbudet av transportslag och operatörer större än i exempelvis storadelar av Norrland. I denna studie ligger fokus på godstransporter iVästerbottens län.

En nyligen genomförd studie av transportköpares vilja att upphan-dla miljöanpassade transporter (Laitila och Westin, 2000) visar att be-tydelsen av miljöhänsyn varierar mellan företag i olika branscher. Mil-jöfaktorn värderas högst av företag inom livsmedelsbranschen, medanman inom byggbranschen till och med menar att en höjning av mil-jöhänsyn från en medelnivå till hög nivå är negativt. Samtidigt skattastransportkostnader och reguljäritet/frekvens högre än miljöhänsyn avföretagen såväl inom livsmedelssektorn som inom tillverkningsindus-trin och byggbranschen. Benägenheten att utforma logistiksystem sominnebär en ökad miljöanpassning kan därmed antas variera högst bety-dligt mellan olika företag.

Syftet med denna studie är att undersöka dels vilka möjligheter företag iolika branscher har att förändra sina logistiksystem till mer miljöanpassadesystem, dels benägenheten eller viljan att miljöanpassa godstransporterna.

Frågor som studien ska besvara är:a. Har företag i ett län som Västerbotten, med långa avstånd ochofta små produktionsenheter, möjligheter att förändra logistiksyste-men så att transporterna blir mer miljöanpassade?b. Varierar möjligheterna och benägenheten att förändra logistik-systemen mellan olika branscher?c. Vilka miljöbelastningar i form av emissioner och olyckor innebärolika logistikupplägg?

Delprojekt 6 Miljöeffekter av förändrade transportsystem 45

d. Vilka förändringar krävs i logistiksystem för att reducera trans-porternas miljöbelastning?

Arbetet genomförs i tre etapper. I den första sker en kartläggning avolika logistiksystem som olika typer av företag i Västerbottens län an-vänder idag. Häri ligger att identifiera transportmedel, sträckor/linjer,kvantiteter och frekvens. I den andra fasen görs en likartad kartläggningav transportörerna, en kartläggning som omfattar bl.a. lastgrad, sam-lastning, rutter och fordonsflotta. Den tredje fasen innefattar en under-sökning av företagens benägenhet att välja alternativa transporter.

Litteratur

Carlsson, J. (2000): Logistiskt förändringsarbete. Akademisk avhandling, Linköpingsuniversitet.

Laitila, T. & Westin, K. (2000): Miljöhänsyn vid val av godstransporter. Vägverket.Publikation 2000:83.

Storhagen, N.G. (1997): Materialadministration och logistik. Liber, Malmö.

Storhagen, N.G. (2000): Godstransporter och logistik. Studentlitteratur.

Westin, K. (1994): Valuation of goods transportation characteristics. Akademiskavhandling. Umeå universitet.


Delprojekt 7Regionala nätverk för adaptivitet och

flexibilitet vid interna respektive externa störningar

Håkan MyrlundInstitutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Avdelningen för statsvetenskap, historia och geografiLuleå tekniska universitet

Olof StjernströmKulturgeografiska institutionen

Umeå universitet

Inledning och bakgrund

Information och kunskap hanteras på alla nivåer i samhället. Informa-tion och kunskap utgör en av grundpelarna i vårt demokratiska system.Vårt individuella sätt att handla och förtroendevaldas och experters(tjänstemän) sätt att agera i olika situationer påverkas bland annat avinformationsflöde, informationens karaktär, kunskapsnivå hos aktörenoch förmåga att tillgodogöra sig information. Ett vagt beslutsunderlagbaserat på otillräcklig information eller oförmåga att tolka informa-tionen leder inte sällan till mindre lyckosamma beslut.

En annan viktig faktor i beslutsfattandet är interaktionen mellanolika beslutsfattare på olika regionala och administrativa nivåer samt re-lationen mellan folkvald å ena sidan och expert eller tjänsteman å denandra sidan. Stora såväl som mindre beslut fattas sällan av en enskild in-divid utan av församlingar eller ett nätverk av individer. Dessa nätverkkan se olika ut från sakområde till sakområde eller skifta karaktär förvarje fråga/beslut. Välkänt är ju de politiska sammanhang där samar-beten kan vara både långvariga och kortvariga.

Ur ett regionalt perspektiv kan troligen ett beredande och beslut-ande nätverk av myndigheter, folkvalda och experter identifieras.Föremålet för detta delprojekt är att inledningsvis identifiera dessanätverk i Västerbottens län för ett antal sakområden.

Ett problem vid alla typer av informationsinhämtande ochbeslutsfattande är graden av regionalt inflytande d.v.s. hur stor grad enfaktor eller sakområde påverkas av påverkbara, inomregionala faktoreroch hur mycket som beror på förändringar i omvärlden. Ett exempel ärden regionala obalansen vad gäller befolkningsomflyttningen. Givet att

Delprojekt 7 Regionala nätverk för adaptivitet och flexibilitet vid interna respektive externa

detta definieras som ett regionalt problem beror lösningen av prob-lemet delvis på hur de regionala beslutsfattarna tolkar relationen svår-påverkbara omvärldsförändringar – påverkbara regionala förändringar.Ju mer svårpåverkbart desto större blir risken att åtgärderna blir verkn-ingslösa eller att beslutsfattarna uppgivet konstaterar problemet.

Ur ett historiskt perspektiv kan sägas att lokala sammanhang såvälsom regionala sammanhang blir allt mer beroende av varandra övertiden. Omvärldens betydelse för den lokala och regionala utvecklingenökar. Ingenting kan, hart när, sägas endast hänföras till lokala förhål-landen. Graden av omvärldsberoende varierar. Graden av regionalsjälvhushållning beror exempelvis på faktorer som klimat, natur-geografi, världsmarknadspriser, transportutveckling, produktutveck-ling, konsumentens priskänslighet o.s.v. Förmågan att åstadkommaförbättringar i den regionala miljön kan, som bekant, ha återverkningarlångt utanför den egna regionen. Försurningsproblemet är ett i raden avexempel. Försurning påverkas bland annat av förekomsten av surt ned-fall. Större delen av det sura nedfallet över Västerbottens län är att hän-föra till utsläpp utanför det egna länet och är därmed oftast svårare attpåverka. Detta bör dock inte hindra att regionala åtgärder sätts in föratt minska de inomregionala utsläppen. Om dessa åtgärder påverkar enviktig regional näring i negativ riktning (genom exempelvis högreavgifter på fossila bränslen) så får åtgärderna mindre genomslag.

Förmågan i dessa regionala nätverk att hantera komplexa frågeställn-ingar utgör delstudiens andra huvudtema. Komplexa frågeställningar,utveckling som definieras som negativ, komplexa miljöproblem etc.skall hanteras i beslutande organ och beredas av ansvariga tjänstemän.

En regional hotbild kan vara snabb och den kan vara långsam.Snabba scenförändringar som ställer höga krav på beredskap är oftastsvårare att hantera just genom sitt oftast snabba förlopp och oväntadeinträde på den regionala scenen. Exempel på detta är snabbt uppkom-mande och allvarliga miljöstörningar av typen stora utsläpp, kritiskanivåer som passerats, olyckor med stora materiella konsekvenser ochmånga döda etc. För denna typ av händelser finns både en regional ochen lokal organisation. Det finns också en planeringsverksamhet medbeteckningen ”Beredskapshänsyn i samhällsplaneringen” där denna typav händelser skall hanteras.

Långsamma förändringar av typen långvarig deposition av mil-jögifter, utflyttning, sned åldersstruktur, svag näringsutveckling, ensi-digt arbetsmarknadsberoende etc. är inte lika dramatiska. Hypotetisktförefaller det oftast vara svårare att mobilisera kraft och resurser tillsmygande negativa förändringar. Dessutom förefaller bilden av om-världsberoendet vara mer komplext vid långsamma förändringar. ”Vikan ingenting göra åt utflyttningen därför att den beror på andra fak-torer än de vi kan påverka”.

Med detta som bakgrund blir det därför intressant att studera de re-gionala nätverkens förmåga att ta till sig och analysera komplexabeslutssituationer.


Syfte och frågeställningar

Syftet med den föreslagna delstudien är att identifiera de regionalanätverk som har betydelse för regionens utveckling samt att analyseraförmågan i dessa regionala nätverk att hantera uppkomna kriser ochlångsiktiga hot.

Följande frågeställningar blir då intressanta:a) Vilka institutioner, organisationer etc ingår som centrala noder idet regionala nätverket?b) Vilka är de ledande personerna i dessa noder?c) Vilken beredskap och förmåga har länets administrativa noderinför hot och kriser av såväl kortsiktig karaktär som långsiktig?d) Hur ser de ansvariga personerna inom respektive central nod påhot och risker?

Metod

Genom att intervjua ett urval av kommunpolitiker och landstingspoli-tiker samt intervjuer med tjänstemän på olika nivåer ringas de region-ala nätverken in och deras förmåga att hantera olika typer av situa-tioner. Vid intervjuerna används ett strukturerat frågeformulär medolika typsituationer.

Delprojekt 8 Integrerad hållbarhetsanalys som beslutsstöd 49

Delprojekt 8Integrerad hållbarhetsanalys som beslutsstöd

Ulf WibergJohan Håkansson

Kulturgeografiska institutionenUmeå universitet

Inledning

För att politiker och tjänstemän skall kunna påverka samhällsutveck-lingen i en önskvärd riktning krävs analyser av vilka utvecklingsten-denser som råder och därpå grundande åtgärder som påverkar olikaaktörers handlingsutrymmen. De offentliga myndigheternas sektorise-rade indelning gör att planeringen vanligtvis bedrivs med starktbegränsad samordning över sektorsgränser. Posten har sin planering,Banverket har sin o.s.v. I regionalpolitiska sammanhang har ofta sek-torsplaneringen framstått som en hämmande utvecklingsfaktor förregioner med en svag och gles samhällsstruktur. En sektoriell planer-ingsansats som fungerar bra i ett nationellt perspektiv kan på denregionala nivån innebära negativa konsekvenser till följd av otillräck-liga underlag för sektorsvisa lösningar.

En allmän politisk önskan idag är att styra in utvecklingen mot enhållbar utveckling. En fråga som infinner sig är vad hållbar utvecklingär? Begreppet beskrivs i t.ex. Bruntlandrapporten som en utvecklingsom innefattar såväl en ekologisk som en ekonomiskt och social uthålligförändring av samhället. Begreppet är till sin karaktär således sek-torsövergripande. I och med Agenda 21 håller en planering mot en håll-bar utveckling på att implementeras. Framförallt är det miljöaspekternasom kommit att stå allt mer i fokus. Detta avspeglar sig på flera sätt iplaneringen på olika nivåer. Ett exempel på denna implementering ärde olika miljöpolicys och miljökonsekvensbeskrivningar som numera ärvanligt förekommande. Dessa är dock sällan samordnade mellan olikasektorsorgan eller mellan de olika aspekterna på en hållbar utveckling.

Det är uppenbart att det finns såväl konflikter som synergismer mel-lan ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsdimensioner. Vadsom är det ekologiskt hållbara behöver varken vara det socialt ellerekonomiskt hållbara. Om man dessutom ser det hela på olika samhäll-snivåer så är det också uppenbart att det kan förekomma interna konf-likter mellan vad som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbartglobalt, nationellt, regionalt respektive lokalt i kommunen eller i orten.


En integrerad analys för en hållbar utveckling måste i första handkunna synliggöra såväl de synergieffekter som de konflikter som finnsmellan ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet samt mellan olikanivåer. För att något skall vara möjligt måste analysen till sin karaktärvara sektorsövergripande.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna delstudie är att analysera vilka aspekter på en hållbarutveckling som läggs i en pågående planeringsprocess av strategisklångsiktig betydelse för Västerbottens län. Studieobjektet är planerin-gen av Botniabanan. Tonvikt läggs på frågan hur synergieffekter ochkonflikter mellan olika sektorsperspektiv (offentliga sektorer somsvarar för näringslivsutveckling, arbetsmarknad, sociala förhållandensamt miljö) respektive samhällsnivåperspektiv (län, kommun, ort/bygd).

Teoretiska utgångspunkter

Denna studie förankras i två olika forskningsområden. Det ena forskn-ingsområdet omfattar beredskapshänsyn i planering av samhällen(BIS). Det andra forskningsområdet är regionalvetenskap med beton-ing på ekonomiska och geografiska synsätt, teorier och metoder.

BIS tar sin utgångspunkt i begreppen robusthet och sårbarhet ochbehandlar ett brett spektrum. En indelning kan göras i teknisk, ekono-misk, social och ekologisk robusthet/sårbarhet. En förutsättning för attman skall uppnå ett mer robust samhälle är att dessa aspekter kommerin tidigt i planeringsprocessen.

I litteraturen om BIS behandlas även hur olika planeringssteganknyter till en hierarki av beslutsfattande. På en övergripande nivå rördet sig om systemval. Därunder finns en makronivå. Här rör det sig omolika lokaliseringsalternativ. Den tredje s.k. mesonivån berör den fy-siska gestaltningen och den sista nivån, mikronivån, berör hur företeel-sen kan utrustas för att reducera risker.

Studien bygger även på Hägerstrands (1993) diskussion om tilläggoch förändringar av existerande strukturer genom lokal och regionalmodulering i form av substitutioner och jämkningar till det redangivna, med bland annat tydliggörande av symbioser mellan stad ochomland. Infrastrukturella investeringar, institutionella förändringarsamt olika slags aktiviteter bland hushåll, företag och myndigheter in-teragerar ständigt på ett sätt som får avtryck på det rumsliga mönstretav lokaliseringar och flöden. En del faktorer i ortssystemet har en my-cket rigid karaktär och kan endast förändras i ett långt tidsperspektiv,medan andra är snabbt anpassningsbara till marknadssignaler eller poli-tiska beslut. Det ackumulerade resultatet av detta över tiden kan ledatill signifikant olika ortsstrukturer i såväl täta som glesa regionala mil-jöer, men med avsevärt tydligare konturer i glesa miljöer. Det ena extre-

Delprojekt 8 Integrerad hållbarhetsanalys som beslutsstöd 51

malternativet, centralortskonceptet, representerar den traditionellastrukturen med starka hierarkiskt präglade centrum- periferirelationeroch med distinkta gränser och tillgänglighetsbarriärer mot grannre-gionens lokala arbetsmarknader. I det motsatta extremalternativet,stadsallianskonceptet, har adderats en ny direkt huvudförbindelse mel-lan stadskärnor och kommuncentra som tänjer ut och integrerar delokala arbetsmarknaderna med fokus på tillgängligheten mellan huvud-noderna, medan övriga delar av ortssystemet och dess interaktion ejberörs av direkta anpassningsåtgärder. Mellan dessa extremalternativryms en rik flora av möjliga samverkansalternativ och strategier bådeinom och utom etablerade administrativa sammanhang.

Studiens uppläggning

Denna delstudie bygger i viss utsträckning på inputs från de andra del-projekten. I inledningsskedet ringas de väsentliga sammanhangen in.Analys av de olika utvecklingstendenserna sker i nära samarbete medde övriga delprojekten.


Cerum Working Paper

1 Einar Holm och Ulf Wiberg (Red.), Samhällseffekter av Umeå univer-sitet, 1995.

2 Örjan Pettersson, Lars Olof Persson och Ulf Wiberg, Närbilder av väs-terbottningar – materiella levnadsvillkor och hälsotillstånd i Västerbottenslän, 1996.

3 Jeanette Edblad, The Political Economy of Regional Integration in Devel-oping Countries, 1996.

4 Lena Sahlin och Lars Westin, Prissättning av subventionerad kultur.Vilka är de internationella erfarenheterna?, 1996.

5 Lars Westin och Mats Forsman, Regionerna och finansieringen av infra-strukturen: Exemplet Botniabanan, 1997.

6 Erik Bergkvist och Lars Westin, Estimation of gravity models by OLSestimation, NLS estimation, Poisson, and Neural Network specifications,1997.

7 Niklas Nordman, Increasing Returns to Scale and Benefits to Traffic. ASpatial General Equilibrium Analysis in the Case of Two Primary Inputs,1998.

8 Lars Westin och Niklas Nordman, The dialogue of universities withtheir partners: The case of Umeå University, Sweden, 1998.

9 Robert Sörensson, Systemanalys av godstransporter. Simulering av enuppgraderad Inlandsbana, 1998.

10 Carina Sundgren, Beräkning av bruttoregionprodukter för Sverigesregioner. En analys av metodvalet och regionindelningens betydelse, 1998.

11 Erik Sondell, Halvtidsutvärdering av Interreg-projektet Virtual Educa-tion Environment MittSkandia, 1999.

12 Erik Sondell, Det regionala uppdraget: En fjärde uppgift?, 1999.

13 Örjan Pettersson, Population Changes in Rural Areas in Northern Swe-den 1985–1995, 1999.

14 Robert Pettersson, Foreign Second Home Purchases: The Case of Nor-thern Sweden, 1990–96, 1999.

15 Patrik Asplund och Niklas Nordman, Attitudes toward the Third Mis-sion: A Selection of Interviews from Seven Universities in Sweden, 1999.

16 Kent Eliasson, Magnus Johansson och Lars Westin, European Integra-tion: Eastern Europe and the Swedish Regions, 1999.

17 Janerik Gidlund, Sverker Sörlin och Susanne Gidlund, Ensam hemma.Den norrländska elitens nya syn på regional utveckling, 2000.

18 Christine Hudson, The University and Regional Reciprocity, 2000.

19 Linda Helgesson, Why Some Girls Go to School and Others Don’t. Astudy about girls’ education on an upper primary level in northernMozambique, 2000.

20 Hans Åkerlind, Framtidens stad, 2000.

Cerum Working Paper 53

21 Göran Aldskogius, Urban Policy in the Structural Policy of the EuropeanUnion, 2000.

22 Leif Kåpe, Förändringar i medelstora svenska städer, 2000.

23 Örjan Petterson, Anna Nordström, Linda Rislund, Utvärdering avLEADER II Stad och Land - Hand i Hand, 2000.

24 Sören Olsson, Stadens attraktivitet och det offentliga stadslivet, 2000.

25 Maria Asplund, Elektronik- och dataingenjörsutbildningen i Pajala, Stu-dentperspektivet, 2000.

26 Lars Marcus, On Architectural Knowledge, 2000.

27 Henry Etzkowitz, Patrik Aslund och Niklas Nordman, Beyond Hum-boldt: Emergence of Academic Entrepreneurship in the U.S. and Sweden,2001.

28 Maria Asplund, Om måluppfyllelsen för Umeå universitets elektronik-och dataingenjörsutbildning i Pajala, 2000.

29 Maria Asplund, Anna Nordström, Utvärdering av SAMS-projektet,2001.

30 Eva Bergdahl och Magnus Rönn, Planering för funktionsintegrering -problem och utgångspunkter, 2001.

31 Maria Asplund, Ex Ante utvärdering av E12 Alliansen - En analys avförarbeten, beslutsdokument och målsättningar, 2001.

32 Olof Stjernström (red.), Stig-Olof Holm, Johan Håkansson, UrbanLindgren, Håkan Myrlund, Jesper Stage, Kerstin Westin, Lars Westin,Ulf Wiberg, Den hållbara regionen. Om förutsättningar och fram-tidsmöjligheter för en hållbar samhällsutveckling i Västerbottens län - ettprojektförslag, 2001.

Documents

Den hållbara regionen - DiVA portalumu.diva-portal.org/smash/get/diva2:227386/FULLTEXT01.pdfhantera och analysera teoribildningen inom ekologi, socialvetenskap och ekonomi från ett