Fredag 22 april 2016 - nr 19Lösnummer 30 kr

För dig som vill förändra världen #57tidningensyre.se

GLÖD Under ytan: Lorentz Tovatt om klimatledarskap • Unni Drougge: Oändlig valfrihet kräver Viagra RADAR Kvinnobåt till Gaza • Uppdaterad narkotikapolitik • Syre rapporterar från Brexit-kampanjen ENERGI En syl i vädret: Flummigt och amatörmässigt • Jenny tittar på matbutiker på nätet • Sudoku

Resurser upp i rökSopförbränning – en lukrativ industri • Zoom 13–19

”I den journalistis-ka hedern borde ligga att låta så många sidor som möjligt komma fram. Men när dre-ven kommer igång finns inget sådant.”Lennart FernströmGlöd – Ledare

Snabbast växande nyhets-

tidningen 2015

2

Den lättkränkta journalistkåren

Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm  • www.tidningensyre.se • redaktionen@tidningensyre.se • Prenumerationsärenden: prenumeration@tidningensyre.se och 08-845 033

Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson  •   Redigering och redaktör: Sofia Härén • E-post: fornamn.efternamn@tidningensyre.se

Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570

Lennart Fernströmlennart.fernstrom@tidningensyre.se

Om Storbritannien lämnar EU vill en-dast 32 procent av svenskarna att Sve-rige ska stanna.

Åsa Romson tar flyget tur och re-tur till New York för att signera kli-matavtalet.

Omslagsfoto: Claudio Bresciani/TT

S å har vi fått bevittna ytterligare ett mediedrev. Lika oresonligt, osmak-ligt och nyanslöst som vanligt. I jakten på ett redan skadeskjutet högdjur har vanliga journalistiska

värderingar ingen plats. Att lyckas fälla en tolv-taggare smäller så mycket högre än rapporte-ring som ger en mångsidig bild och förklarar händelser ur mer än en synvinkel.

Makthavare ska självklart granskas, men i den journalistiska hedern borde likväl lig-ga att låta alla, eller åtminstone så många sid-or som möjligt, komma fram. Men när dre-ven kommer igång finns inget sådant, istället känner sig journalister i det närmaste kränk-ta när perspektiv lyfts som inte bekräftar de-ras bild.

I det nu aktuella fallet med Mehmet Kap-lan nöjde sig inte journalisterna med att fäl-la honom, de skulle till varje pris även pres-sa de ledande miljöpartisterna att hålla med dem. Miljöpartister som jobbat med honom i upp till 20 år, och har en betydligt bredare och mer djupgående bild av vad Kaplan står för ska alltså köpa journalisternas berättelse, baserad på några stillbilder och några korta filmsnuttar.

Jag känner inte Kaplan och har ingen koll på hans värderingar. Offentligt har jag inte sett honom säga något som styrker att han skulle dela värderingar med dem han kopp-lats ihop med i drevet. För all del har jag inte heller hört honom ge uttryck för några mer djupgående gröna värderingar. Åtminstone inte utöver synen på mänskliga rättigheter. Tvärtom har han varit ledande när Miljöpar-tiet kommit allt längre ifrån de gröna grund-värdena.

Men även om han inte framstår som speciellt grön ur mitt perspektiv vore det absurt att mer eller mindre kräva att alla som känner honom skulle anamma min ytliga bild av ho-nom. Det hedrar därför Miljöpartiets språk-rör att de står upp för sin bild av Kaplan, den de har sett, att de inte gör det enkla och vän-der honom ryggen som till exempel Modera-terna gjorde med Littorin.

För en stor del av journalistkåren är det

dock djupt kränkande att deras bild och drev ifrågasätts. Precis som om det bara skulle fin-nas en sann bild, precis som om journalister alltid har rätt, precis som om det vore värre att ifrågasätta journalisters jobb och värde-ringar än politikers eller andra yrkesgrupper.

Maggie Strömberg, som skrev en bok full med faktafel om Miljöpartiet, hävdade till och med i Aktuellt att det finns demokratiska pro-blem om politiker kritiserar media. Det är ett häpnadsväckande uttalande som dock verkar finna stöd hos många journalister.

Tveklöst har Kaplan träffat folk med förfärli-ga politiska agendor. Tveklöst hade det varit bättre för honom att låta bli. Men hade det varit bättre för civilsamhället, det offentliga samtalet och byggandet av broar i samhället om han hade låtit bli? Det vet vi bara om vi vet hans politiska agenda. Miljöpartisterna som känner honom bäst är övertygade om att den är god, journalister som vill kunna skry-ta med att ha fällt honom framställer den som ond. Båda perspektiven måste få föras fram.

Självklart väcker Kaplans kontakter med Rafet Candemir många frågor. Turkiet är ett land som ständigt bryter mot de mänskliga rättigheterna, vars regering förföljer och ter-roriserar landets minoriteter. Amnesty Inter-national konstaterar att tvångsdeportationer

pågår till Syrien från Turkiet, och berättar om övergrepp mot flyktingarna i turkiska fängel-ser. Fängelser där flyktingar hamnar utan att delges misstankar om brott, utan tillgång till advokat och utan kontakt med omvärlden. Turkiets brott mot de mänskliga rättigheter-na är många.

Men är Kaplans möten med Candemir mer uppsendeväckande än att den svenska reger-ingen var drivande i beslutet att EU ska skicka 60 miljarder till Turkiet och Candemirs upp-dragsgivare Erdoğan? Är det inte mer upp-sendeväckande att Löfven och hans reger-ingschefskollegor i EU minglar med Erdoğan och betalar honom för att vi ska slippa flyk-tingar?

Listan på frågor som borde ha ställts, dis-kussioner som borde ha hållits, kan göras lång. Men i drev finns det bara plats för en en-sidig förenklad bild av en komplex verklighet. Det verkliga hotet mot demokratin är därför lättkränkta journalister på höga piedestaler som försöker skaffa sig ett åsiktsmonopol.

Miljömärkt trycksak 3041 0673

Det är inte bara Kaplan som hängt med företrädare för den turkiska regeringen. Här syns Sofia Arkelsten, Anna Kinberg Batra och Leif Pagrotsky med Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan.

Foto: Jessica Gow

/TT

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.seGlöd Ledare

3

Hur känns det att arbeta i en bransch som i dag är så starkt ifrågasatt?

– Det kan vara tufft men beror också på hur man ser det. Är det okej att flyga till Thailand någon gång per år men inte att äta kött, för att kött pe-kats ut som en klimat-bov medan det fossild-rivna flyget nästan inte nämns? (…)

Kött är gott och lätt- lagat.

Elisabet Qvarford

Elisabet Qvarford Svenskt kötts nya vd, tidigare Miljöpartiets pressekreterare i riksdagen

Foto: Creative Commons

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.seGlödSidan tre

4

Det franska ordförandeska-pet under ödesmötet COP21 i Paris har hyllats. Men hur ser den inhemska klimatpo-litiken ut? Hur går det med omställningen i Frankrike? Lorentz Tovatt har sökt efter gröna framsteg i den gam-la stormakten. Han berättar om sina fynd på Under ytan.

Frankrike efter COP21 – ledare eller bakåtsträvare?

D et började i Durban, Sydafri-kas tredje största stad, hösten 2012. Fler och fler hade tappat förtroende för klimatförhand-lingarna. Den stora floppen i

Köpenhamn några år tidigare följdes av en ut-dragen process för att se om spillrorna av det så kallade Köpenhamnsackordet kunde bli ett avtal. Men när förtroendet för processen var dött, var det lika bra att börja på ny kula, re-sonerade Sydafrika. Och där föddes det som kom att kallas Durban Action Plan. Ett nytt förhandlingsmandat som skulle leda fram till ett globalt avtal och klubbas i Paris 2015.

Få med sig alla länderDen som följt FNs klimattoppmöten under lång tid vet att detta inte är något ovanligt, utan snarare en del av processen. När man fastnar börjar man om på nytt för att visa att den politiska viljan finns – fast det var brist på politisk vilja som gjorde att det kärvade från första början. Men denna gång var nå-got annorlunda. Ett år efter Durbanmötet började nämligen en av de största diploma-tiska insatserna på många år. Det var Frank-rike som klev in på banan. För att Parismötet inte skulle bli ett nytt Köpenhamn sjösatte man en process för att få med sig alla län-der i världen, redan två år innan mötet skul-le hållas. 

Klimatambassadörer utsågs och skickades ut i världen. När Parismötet satte igång hade de besökt över 160 länder, för att få med sig så många som möjligt och skapa förtroende. Mötet gick som planerat, och med FN-mått mätt är det en succé. Börsen reagerade di-rekt. Fossilbolag föll och förnybara ökade. En stark signal hade uppenbart skickats till värl-den.  

Mycket återstår – detaljer ska förhandlas, avtalet ratificeras (implementeras i den na-tionella lagstiftningen). Men det finns skäl till optimism. Dagen efter att avtalet skrivs på i New York den 22 april i år ska USA ratificera,

och klimatenheten på franska UD kommer att fortsätta året ut för att få med sig fler. 

Det går knappast att ifrågasätta Frankrikes ledarskap och diplomati inför, under och efter Parismötet. Men de flesta är samtidigt överens om att Parisavtalet bara är ett golv att stå på, och att de viktigaste besluten för den gröna omställningen kommer att tas i enskilda län-der och regioner. Så hur ser det ut i Frankrike? 

Svagt klimatarbeteDet beror förstås på vem man frågar. Men i jämförelse med liknande länder ter sig Frank-rikes klimatarbete svagt, både när det gäller resultat och mål. Utsläppen har minskat med 10 procent jämfört med 1990, ett resultat som är betydligt sämre än Tyskland och Storbri-tannien och inte i närheten av Sveriges minsk-ning på nästan 25 procent. Ännu blekare ter sig klimatmålen. Till 2030 ska man minska utsläppen med 40 procent, vilket är det läg-sta målet som är förenligt med EUs gemen-samma målsättning, och till 2050 nöjer man sig med en minskning med 75 procent. Jäm-för detta med det blocköverskridande svens-ka målet att ha nollutsläpp redan 2045!

”Frankrike var först med den så kallade bonus-malus-skat-ten, som lägger en avgift på klimatskadliga bilar och ger en bonus till mer smarta fordon.”

Frankrike tycks ha problem med lobby-ism. Julien Bueb är senior utredare med fo-kus på global ekonomi och utveckling på den franska tankesmedjan CAPS (Centre for Ana-lysis, Planning and Strategy), som är ett organ inom det franska regeringskansliet. Han skrä-der inte orden:

– Den franska klimatpolitiken är helt otill-räcklig. Vi är ett land med goda förutsättning-ar att ställa om och vi har redan jämförelsevis

Lorentz Tovatt är före detta språkrör för Grön Ungdom och var innan dess chefredaktör på Supermiljöbloggen. Nu är han debattör och frilansande konsult.Foto: Privat

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.seGlöd Under ytan

5

låga utsläpp. Men billobbyn är stark och poli-tikerna orkar inte stå emot, säger han.

Han efterfrågar en hög koldioxidskatt för att möta utsläppen från framför allt transpor-ter.

Spännande projektJust transporter är en stor utmaning. Medan de flesta andra sektorer i Frankrike lyckats minska sina utsläpp har ökningen av biltrafik och tung trafik istället lett till ökade utsläpp. Politiska försök har gjorts att hantera situa-tionen. För några år sedan presenterades för-slag på en ny koldioxidskatt. Efter att ha bol-lats mellan parlament och senat lades den fram till lagrådet. Men på vägen hade lagför-slaget, delvis på grund av lobbyism, blivit så fullt av undantag och kryphål att domstolen inte kunde acceptera lagen. Den ansågs vara för orättvis och bidrog inte nämnvärt till sitt syfte – att minska utsläppen. Mer eller mindre samma sak hände med den planerade skat-ten på tung trafik. Det gick så långt att man till och med hunnit montera upp mätinstru-ment. Men när lobbykrafterna blev för starka backade politikerna i sista stund.

”De har satt igång en utfas-ning som inom fyra år ska leda till ett totalförbud mot dieselfordon i Paris.”

Några lyckade exempel finns trots allt. Frankrike var först med den så kallade bo-nus-malus-skatten, som lägger en avgift på klimatskadliga bilar och ger en bonus till mer smarta fordon. I höstas klubbades en ny lag för energiomställning som sätter upp ambi-tionen att kraftigt öka den förnybara energin. Samtidigt agerar man delvis i motsatt riktning då subventioner till förnybart fasas ut.

Sammanfattningsvis kan man säga att den franska nationella klimatpolitiken inte riktigt

håller måttet. Men ska vi räkna ut Frankrike bara för det? Nej, för som i så många andra fall är det i det lokala samhället den intres-santa omställningen sker. När vi vänder blick-arna mot de franska städerna ser vi en hel del spännande projekt.

Cyklandet ökarGrenoble, vackert beläget i en dalgång i de franska alperna, har problemet att luftförore-ningarna inte vill försvinna bort över bergen. Den synliga smogen kan vara en orsak till att staden kokar av grön omställning. Under de senaste decennierna har politikerna arbetat med att vända upp och ner på trafikpriorite-ringen. Från att bilarna fått fritt spelutrymme till att gång-, cykel- och kollektivtrafik nu är i fokus. Genom att konvertera de gamla trol-ley-bussarna till fem spårvägslinjer har man kraftigt höjt kapaciteten i kollektivtrafiken och fått fler av invånarna att välja bort bilen. Utbyggda cykelfält och ett hyrcykelsystem har ökat cyklandet markant och fler gågator i city har skapat en trevligare stad. 

Efter många år av socialistiskt styre i Gre-noble skördade de gröna en jordskredsseger i förra valet – 40 procent i andra valomgången. Detta resulterade i den första gröna borgmäs-taren i en medelstor stad i Frankrike – Eric Piolle. Hans stabschef Odile Barnola berättar om valet: 

– Vi hade två huvudsakliga besked till väl-jarna. För det första ville vi göra omställ-ningen tillsammans med dem. Öka direkt-demokratin och medborgardialogen. För det andra ville vi fortsätta med den stads-omvandling som satte människor i centrum. När medborgarna nu sett hur mycket trev-ligare staden blir med fokus på människan snarare än bilen ville de ha mer av samma sak, säger hon. 

Det är inte bara inom trafik- och stads- omvandling som Grenoble utmärker sig. Där finns också företag som BH Technologi-es, som uppfinner smarta lösningar för effek-

tiv sopsortering och grön offentlig belysning, som exporteras världen över. 

Paris fasar ut dieselnGrenoble ligger i framkant, men är inte helt unikt. I städer som Strasbourg, Nice, Tours, Bordeaux, Besançon och Angers sker liknande trafikomställningar, framför allt med fokus på nya spårvägar. Även i Paris sker framsteg. Vice borgmästare Christophe Najdovski, med an-svar för trafik och offentliga utrymmen, lyss-nar noga när jag berättar om utvecklingen i de nordiska städerna.

– Ni är absolut före oss i flera avseenden. Men vi låter oss inspireras och tar nu steg för steg för att följa i samma fotspår, säger han. 

Han är mest nöjd med kommunens kraft-tag mot dieselbilar, för att motverka luftföro-reningar. De har satt igång en utfasning som inom fyra år ska leda till ett totalförbud mot dieselfordon i Paris. Han är också glad över att 150 miljoner euro ska gå till investeringar i cy-kelinfrastruktur och bilarna i staden börjar få ge plats åt cyklister och gångtrafikanter. Sedan tidigare har Paris också det största lånecykel-systemet i världen och ambitionen nu är att or-dentligt höja andelen cykelresor. 

Svårt att stoppa omställningenFrankrike lämnar ett delat intryck. Proffsdiplo-mati som lett fram till det mest framgångsrika FN-klimatmötet någonsin. Städer som bubblar av grön omställning. Å andra sidan: fossil lob-byism och svaga klimatmål. Men förändring-en kanske måste komma underifrån ändå, i ett land med nästan 70 miljoner invånare? Och det verkar den också göra. På samma sätt som Kalifornien, genom att agera föredöme, lyck-ats få fart på andra delstater, lyckas kanske Grenoble smitta de andra städerna. Och det är svårt att glömma stabschefen i Grenobles en-tusiasm: När folk väl sett vad den gröna om-ställningen innebär är den svår att stoppa.Lorentz Tovatt

Redaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.seGlödUnder ytan

Paris har världens största lånecykelsystem och en vision om väsentligt ökat antal cykelresor.

Foto: Francois Mori/A

P/TT

6

Coop vill bidra till hållbarhet

Foto: Erik A

bel/TT

I Syre nr 57 kritiserade James Brocka i en de-battartikel transparensen i fråga om märkning av livsmedel. Här får han svar från företrädare från livsmedelskedjan Coop och Smak, som är ett certifieringsbolag inom trädgård, lantbruk och livsmedelsverksamhet.

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seGlöd Debatt

DEBATT Först och främst: Tack för ditt en-gagemang i en viktig fråga. Vi ber givetvis om ursäkt för att du inte fått svar på de brev du har skickat till Coop 2013/2014 och vi kom-mer att följa upp detta med vår kundservice-avdelning. Självklart ska alla kunder få svar och vi har alltid en ambition om att svara så tydligt som möjligt, men ibland finns det be-gränsningar.

När det gäller svar kopplat till specifika leverantörer så är vi i vissa frågor bundna av sekretessavtal. Och fullständiga recept kan vi inte lämna ut av konkurrensskäl. Men på förpackningarna är innehåll och certifie-ringsmärkning tydligt. Coop har inga egna produktionsanläggningar, utan använder sig av underleverantörer vid produktion av egna varumärken.

Coop undanhåller inte regler och krav på transparens. De finns att läsa i certifierings-organisationernas regler och krav, lättill-gängliga på deras hemsidor. Tredjepartscer-tifieringarna i sig garanterar att regler och revision utförts. Majoriteten de leverantörer som vi köper varor av får många revision-er av olika slag under ett år; miljö-, socia-la, etiska, djurvälfärds-, kvalitets- och hälso-revisioner.

Coops uppdrag från ägaren via ägardirek-tivet är att uppnå en lönsam och värderings-profilerad detaljhandel, ett medlemskap som ger tydligt mervärde samt att bidra till

hållbar utveckling för både människor och miljö. Det gör vi med hjälp av en tydlig håll-barhetsstrategi. Den innehåller fyra målom-råden:

• Hållbart sortiment, innebärande Ekolo-giskt (KRAV och EU-märkning), Miljömärkt (Svanen, Bra Miljöval, MSC, ASC och Ecola-bel), Hälsosamt (Nyckelhål), Rättvist (Fair-trade) samt svensk ursprungsmärkning.

• Hållbara butiker, innebärande KRAV- märkta butiker med kriterier för förnybar el, naturlig köldmedia, energieffektivitet, avfall och matsvinn, resurseffektiva transporter, hållbart kundvarv samt minskad klimatpå-verkan (butik, kyl/frys, transporter)

• Hållbara leverantörer, innebärande le-verantörer som skrivit på och implemente-rat Code of Conduct och är tredjepartsrevi-derade.

• Hållbar samhällsaktör, innebärande an-del av våra insamlade medel från medlem-mar som går till hjälp-till-självhjälp/bistånd.

Inom dessa har vi satt tydliga mål, som bryts ned i handlingsplaner per avdelning, kate-gori mm. Självklart så måste vi ha en hög spårbarhet på det vi gör i våra processer samt på produktnivå som du/ni efterlyser.

Du är välkommen att kontakta mig för en fortsatt dialog och mer information än vad som ryms i detta insändarsvar.Vänligen, Louise Könighållbarhetschef, Coop

Vad finns egentligen bakom livsmedelsmärkningen? frågade James Brocka i Syre #57.

DEBATT Det är ett par år gammal informa-tion som det hänvisas till i artikeln. Det är mycket möjligt att det 2013 var så att vi en-dast lämnade ut information till myndighe-ter och andra kontrollorgan.

I dag ger vi även ut information om vil-ka företag som är certifierade och vad de-ras certifiering omfattar till allmänheten. Den som är intresserad får vända sig till oss och meddela vilket företag man vill få infor-mation om. Om det gäller många företag, till exempel alla i en viss region, kan det vara så att vi behöver ta ut en avgift för arbetet att ta

I dag informerar vi merfram dessa listor i vårt rapporteringssystem.

Enligt EU-förordningen om ekologisk pro-duktion ska vem som helst kunna få ta del av denna information och det diskuteras på myn-dighetsnivå hur vi ska lösa detta på enklaste sätt. Det kommer troligen mynna ut i någon form av register på nätet som allmänheten kan söka i. Liknande det som finns i Danmark.

Jag hoppas att detta blev tydligt om hur vi hanterar frågan i dag och om du har fler frå-gor kring detta får du gärna höra av dig! Med vänlig hälsning, Gitte A Eskhultrevisionsledare Smak

7

Den rödgröna regeringen sviker miljönDEBATT Så presenterades då vårbudgeten. Där står bland annat att läsa att regeringen har för avsikt att minska anslaget för skydd av värdefull natur, som till exempel skydds-värda skogar, med 250 miljoner kronor.

I och för sig inte särskilt förvånande, för det ligger helt i linje med den miljöpolitik som förts på området i decennier oavsett de regerande partiernas politiska färg. Det har nämligen aldrig funnits någon avsikt att på allvar leva upp till miljömålen. Åtminstone inte om det på något sätt utmanat eller miss-gynnat kapitalstarka särintressen. Med facit i hand är detta helt uppenbart. Inte minst om man ser till vilka åtgärder som vidtagits eller snarare inte vidtagits samt till de ynkli-ga resurser som skjutits till i förhållande till vad som skulle krävas.

De som borde företräda folket och genomföra de av riksdagen fattade besluten om nationel-la miljökvalitetsmål – där ”Levande skogar” ingår som ett – har istället konsekvent före-trätt näringslivet, skogsindustrin och storbo-lagen. Men dem har vi ju inte röstat på. Ändå är det deras agenda som tillåts gälla. Maxi-malt virkesuttag och maximal vinst på natu-rens, miljöns och arternas bekostnad.

Skogsskövlingen har pågått så till den milda grad i det här landet att det snart inte finns några gamla naturskogar kvar att tala om utanför reservaten och nationalparker-na. Det finns betydligt mindre areal skog med höga naturvärden än vad som krävs för

Delta i debatten!Skriv vad du tycker och skicka till glod@tidningensy-re.se. Vi tar emot texter på max 3500 tecken (inklusi-ve mellanslag) men håller du dig under 2500 tecken har du större chans att få in texten. Vi förbehåller oss

Här kunde ditt svar stått. Om du ock-så vill vara med i vår panel, skicka ett mejl till glod@tidningensyre.se. Skicka med en tydlig porträttbild där du tittar in i kameran och bifoga lite infor-mation om vem du är och vilka äm-nen du är intresserad av.

att kunna skydda 20 procent av den produk-tiva skogsmarken, vilket enligt forskningen är en minimigräns för att säkerställa alla skogslevande arters långsiktiga överlevnad.

Utarmningen av den biologiska mångfalden är det i dag största hotet mot vår överlevnad och forskningen visar att det är det områ-de där vi överskrider den här planetens be-gränsningar som allra mest. Klimatet kom-mer på tredje plats (Rockström 2009).

Majoriteten av det svenska folket anser att skogen i första hand ska vara till för dju-ren, växterna och fåglarna, men också för människors välbefinnande i form av rekre-ation, svamp- och bärplockning och turism som för övrigt ger en större slant till stats-kassan än vad massaveden gör. När ska re-geringen i handling visa att man lyssnar och företräder dessa intressen?

Den rödgröna regeringen sviker miljön. Istället för att på allvar ta itu med problemen och skjuta till nödvändiga resurser tillsät-ter regeringen Sveaskogs tidigare skogschef Herman Sundqvist som generaldirektör för Skogsstyrelsen. En man som i radion (P1 Na-turmorgon 5 mars 2016) påstår att det inte längre finns några kalhyggen i Sverige utses alltså av en rödgrön regering till att bli hög-sta chef för den myndighet som ansvarar för skogen – vårt största landbaserade ekosys-tem. Det säger liksom allt.Robert Svenssonmedlem i Skydda Skogen

också rätten att korta texter som är längre. Skicka gärna med en porträttbild (ansiktsbild framifrån) och en pre-sentation av dig själv. Normalt publicerar vi inte texter under pseudonym.

Den 26 april är det 30 år sedan olyckan i Tjernobyl. Har den på-verkat din syn på kärn-kraften?

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seGlödDebatt

Tjernobyl har på-verkat min syn, de-finitivt. Så länge det finns mer miljö- och människovänlig energi som geo-termisk energi, vågenergi, solen-ergi eller vätgasenergi, föresprå-kar jag den sorten. Kärnkraft är det sämsta alternativet enligt mig.

Panelen:

Foto: Privat

Judit Lázár, 62 år, initiativ-tagare till sinnenasrum.se, Härnösand

Människor gör fel alltid och överallt, det går inte att und-vika tekniska eller politiska missar. Tjernobylolyckan visade mig med sina kortvariga som långvariga följder att kärnenergi inte går ihop med människans brister. Ett fel är mycket för farligt och kan förstöra livet för människor och djur i stora områden för evigheter.

Foto: Privat

Annette Chapligin, 40 år, aktiv i RSMH, Asperger-rörelsen och Miljöpartiet, norra Småland

Jag fyllde ett år två veckor innan, så jag minns ju inte hän-delsen som sådan. Men olyckan har ju varit närvaran-de. Från mina föräldrar när vi pra-tat om elektricitet och från mina lärare i skolan när vi pratat om att äta saker från naturen till ex-empel. Det jag tagit störst intryck av är att miljöolyckor inte bryr sig om några nationsgränser. Vi har ansvar för vad som händer andra länder, och de för oss.

Foto: Privat

Olle Hilborn, 30 år, språk-rör för MP Karlskrona, Jämjö

Snart finns inga naturskogar kvar, skriver Robert Svensson från föreningen Skydda skogen.

Fot

o: V

egar

d W

ives

tad

Grø

tt/T

T

8Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se

Radar Nyheter

Statliga Vattenfall har accepterat ett bud från EPH på sin tyska brunkolsverksamhet. Nu ligger frå-gan på regeringens bord och säljplanerna orsakar sprickor inom Miljöpartiet.

I juni 2015 fattade Miljöpartiet ett kongressbeslut om att det vore bättre att behålla kolet i Vattenfalls ägo och avveckla verksamheten. Men redan sam-ma höst aviserade Åsa Romson, språkrör och vice statsminister, att det är lönlöst att försöka hindra en försäljning med hänvisning till att det inte finns riksdagsmajoritet för ändrade ägardirektiv.

Jens Holm, Vänsterpartiets miljöpolitiske talesper-son, tycker att Miljöpartiet undflyr sitt ansvar.

– Jag tycker det är lätt beklämmande att höra ansvariga MP-politiker frånsvära sig ansvaret för Vattenfall med argumentet att de inte har möj-

lighet att stoppa affären. Klart de kan göra det.Holm får medhåll från miljöorganisationer

men även miljöpartister vill att partiet ändrar kurs. Carl Schlyter, ordförande i riksdagens EU-nämnd, vill helt stoppa EPHs bud.

– Nu ska vi analysera hur vi på bästa sätt hittar svagheter i budet och bevisa att det faktiskt inte är affärsmässigt och i linje med ägardirektivet, sä-ger han till SvD.

Maria Wetterstrand, före detta språkrör, menar att kritikerna borde rikta in sig på Socialdemokraterna:

– Socialdemokraterna har hindrat att driva Vat-tenfall ansvarsfullt i alla år som jag har arbetat med dem, säger hon.

EPH ämnar fortsätta att bryta brunkol om affä-ren med Vattenfall går i lås.Klas Lundström

Kolkaoset i Miljöpartiet

I Reportrar utan gränsers senas-te årsindex över pressfriheten i världen halkar Sverige ner tre placeringar: till åttonde plats.

– Trenden är tydlig: hoten har ökat både on- och offline, säger Jonathan Lundqvist, ord-förande i Reportrar utan grän-ser till Syre.

Både i konfliktområden och svenska kommuner är den loka-la situationen i många fall den avgörande för journalistens rö-relsefrihet och benägenhet att idka självcensur. Särskilt det se-nare, menar Lundqvist, är svårt att mäta. Han förespråkar emel-lertid inga lagändringar för att på kort sikt dämpa utveckling-en.

– Det finns bra lagar som säkrar yttrandefriheten. Det är dessutom brottsligt att hota folk. Även om det är frestan-de för politiker är det viktigt att inte stifta lagar som begränsar yttrandefriheten, säger han.

Listan toppas av Finland, i bot-ten finns Nordkorea och Eritrea.

Klas Lundström

Pressfriheten i Sverige minskar

Foto: Bertil E

ricson / TT

Ship to Gazas segelfartyg Estelle före avfärd mot Gaza 2012. Womens’ Boat to Gaza ska börja sin färd vid Medelhavet.

Det talas allt mer om ”frikopp-ling” i miljösammanhang, i meningen att ekonomisk till-växt inte måste leda till mer ut-släpp av växthusgaser, men än så länge pekar mycket lite åt det hållet. Nu har forskare också för första gången tagit ett globalt grepp om frågan och resulta-tet visar att sambanden mellan BNP, utsläpp och ekologiska fo-tavtryck är glasklart.

– I teorin hade det inte be-hövt vara på det sättet men i praktiken ser det ut så, säger Max Koch från Lunds universi-tet som genomfört undersök-ningen med en tysk kollega.

138 länder ingick i studien som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Global Environmental Change.

En av forskarnas slutsatser är att eftersom det brådskar med en minskning av utsläppen så bör man på allvar se över möj-ligheten till ekonomisk nedväx-ling, det vill säga en medveten nerprioritering av ekonomisk tillväxt som politiskt mål.Benita Eklund

Tillväxten som ger utsläpp

Kvinnobåt till Gaza för att bryta blockadenI slutet av sommaren seglar återigen ett skepp till Gaza med målet att bryta den sjöblockad som in-fördes 2007. Den här gången med en helt kvinnlig besättning som ”Womens’ boat to Gaza”.

Vilka som ska ingå i besättningen är inte bestämt men det finns många som är intresserade, berät-tar Ellen Huttu Hansson, talesperson för Ship to Gaza, som är en del av det internationella nätver-ket Freedom Flotilla Coalition.

Hon menar att situationen i Gaza, med bland annat skyhög arbetslöshet och odrickbart vatten, bara förvärrats med åren. Planen är att nå Gaza hamn och förklara blockaden bruten, men syftet med ”icke-vålds-båtaktionen” är också att skapa opini-on kring palestiniernas situation och historia.

– Själva seglatsen, mediearbetet och mötet med lokalbefolkningar och politiker i de olika hamnarna på vägen är en ännu större och vikti-gare del av projektet, säger Ellen Huttu Hansson.

Det har gjorts flera tidigare försök att nå Gaza

och bryta blockaden, senast 2012 då segelskonaren Estelle var nära men bordades av israelisk militär.

Den här gången ska båten avgå från västra Med-elhavet, resan finansieras med insamlingar och donationer. Womens’ Boat to Gaza, eller Kvin-nobåt till Gaza som projektet heter i Sverige, har med sin kvinnliga besättning ytterligare ett fokus.

– Vi vill belysa de palestinska kvinnorna och deras kamp i vardagen. De har också en central roll inom motståndsrörelsen men uppmärksam-mas sällan i omvärlden.

Tidigare resor har omgärdats av medial uppmärk-samhet och stort stöd men har också mötts av motstånd. Ship to Gaza har bland annat kritise-rats för att försöka bryta en blockad som kan mo-tiveras av säkerhetsskäl och för att ha samarbetat med antisemitiska grupper. Organisationen upp-ger att den är partipolitiskt och religiöst oberoen-de och betonar att policyn är att inte samarbeta med antisemitiska organisationer.Benita Eklund

9Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se

RadarNyheter

Vård i stället för ”krig” i narkotikapolitikenFNs generalförsamling samlades i veckan till ett möte om den globala narkotikapolitiken, Ungass. En deklaration antogs för att skärpa arbetet mot narkotikaproblem, men med betoning på respekt för mänskliga rättigheter och vård istället för krig-föring.

– Med tanke på hur förhandlingarna har varit är jag väldigt nöjd med att vi har kommit så här långt, sa Gabriel Wikström, folkhälsominister, till Sveriges Radio, på plats i New York.

2019 ska en ny konferens granska resultaten med de antagna direktiven.

– Först då kan kostnaderna för den rådande kontrollpolitiken leda fram till självrannsakan och ifrågasättanden, säger Magnus Linton, journalist och författare till Knark: en svensk historia.

Siffror från USA visar att 90 procent av de av-

satta resurserna går till polis, militär och domsto-lar och endast 10 till vård och behandling. Den koncentrationen, som Linton kallar ”kostnads-komplexet”, gör att det inte finns tillräckliga re-surser att tackla de stora aktörerna.

– Ska vi bli av med kartellerna räcker det inte med en avkriminalisering. Förbudet mot privat bruk göder den organiserade brottsligheten.

Pierre Andersson, policyrådgivare på nykterhetsor-ganisationen IOGT-NTO, var också på plats i New York. Han gläds åt att motståndet mot legalisering av droger fortfarande är stort och menar att pro-blemet inte är avsaknad av verktyg, utan att de används för lite.

– Det tar tid att förändra den globala politiken, säger han till Syre.

Klas Lundström

Friska djur avlivas som en del av verksamheten i djurparker men nu meddelar två djurparker i Begien att de stoppar detta.

Foto: Janerik Henriksson /T

T

Det är i dag regel att djurparker dödar djurungar av platsbrist. Två parker i Belgien har dock antagit en policy för att inte avliva friska djur.

Med anledning av de nyfödda björnungarna på Skansen uppmärksammar Djurens rätt att unga friska djur regelbundet dödas på svenska djurpar-ker.

2012 och 2013 sköts tre unga björnar på Skan-sen eftersom parken inte kunde hitta en annan lösning. De tre björnungarna föddes 2009 och började 2012 bli könsmogna, vilket ställde till pro-blem, enligt Skansens kommentar till SVT.

Tidigare har medier lyft fram att friska djur avlivas som en del av verksamheten även på Parken Zoo i Eskilstuna och på Ölands djurpark, med anled-ning av platsbrist, och att detta ses som normalt i hela branschen.

Två djurparker i Belgien meddelade dock för-ra veckan att de inte längre kommer att avliva det som kallas ”överskott”.

– Detta beslutet är det första av sitt slag i Euro-pa och att jag hoppas att fler kommer att följa det-ta exempel, uppger Michel Vandenbosch, ordfö-rande för djurrättsorganisationen Gaia, som har varit med i processen att ta fram en ny policy för de två djurparkerna.

Som en första åtgärd ska verksamheten skötas så att ett överskott av djur undviks så långt det är möjligt. Om problem ändå uppstår ska en av fyra lösningar tillämpas: djuret ska flyttas till en annan lämplig djurpark, förflyttas inom de två parkerna, återanpassas till sin naturliga miljö eller placeras i ett djurhem.

Djurens rätt skriver att de applåderar beslutet.Sofia Härén

Djurparker dödar friska djur I dag fredag förväntas fler än 150 länder underteckna klimatavta-let från Paris. För att avtalet ska träda i kraft krävs också att det ratificeras av minst 55 länder som tillsammans står för minst 55 procent av världens samlade utsläpp. Ratifiering kan ta tid ef-tersom det även kräver beslut av parlament på nationell nivå.

Att avtalet bara underteck-nats räcker inte, påpekar Palitha Kohona från FN, och nämner avtalet mot nya kärnvapenprov som ett exempel. Det har fortfa-rande inte trätt i kraft trots att det undertecknades av över ett hundra länder vid FNs högkvar-ter för mer än 20 år sedan.

Parisavtalet är tänkt att börja gälla från och med år 2020. Thalif Deen/IPS

Klimatavtalet undertecknas

18 procent lägre köttkonsumtion med ”nudging”Restaurangkedjan Fazer Food Service vill uppmuntra sina gäs-ter att göra hållbara val och har genomfört flera pilotförsök för att styra konsumtionen från kött till grönsaker.

”Nudging”, som betyder knuffa på svenska, är en me-tod som lyfts allt mer i samband med miljöfrågor. I Fazer Food Services Nudging-försök i Sve-rige ökade konsumtionen av grönsaker med 10 procent. Nu har även ett pilotförsök i Fin-land avslutats och det gav mer anmärkningsvärda resultat: köttkonsumtionen minskade nämligen med hela 18 procent.

Fazer har bland annat place-rat salladen och frukten först på buffén och gett vegetariska rät-ter en mer central placering.

– Det är tydligt att små initi-ativ kan göra stor skillnad och vi är oerhört glada över resul-taten från våra finska piloter. De tillsammans med de svens-ka resultaten bekräftar att vår plan att vidareutveckla och in-troducera det här sättet att ar-beta i alla våra restauranger i Norden kommer att göra stor skillnad, säger Jonny Zachris-son, kvalitets- och miljöchef på Fazer Food Services Sverige i ett pressmeddelande.Benita Eklund

10

Mycket står på spel när Storbritannien går till valI helgen drog valkampanjen inför Storbri-tanniens folkomröstningen om det framtida EU-medlemskapet igång. I potten ligger mer än ett ja eller nej till den europeiska unionen: även prestige, politiska karriärer och regio-ners framtid står på spel.

Fastän lokalval ska föregå EU-omröstningen ges den senare störst politisk prioritet. Från London skickas populära namn från både ja-sidans ”Stronger in” (”Starkare med”) och nej-sidans ”Vote leave” (”Rösta lämna”) till norra England, Wales och Skottland för att övertyga väljarmassorna. Med blandad fram-gång.

Wales präglas av frågetecken kring sin svik-tande stålindustri. Tusentals tunga industri-jobb har flyttats till Asien. Ändå lovar Wales konservativa politiker 50 000 nya jobb och ”verklig förändring”, och tack vare Nordir-land, Skottland och Wales autonoma status kan skattenivåer förändras för företagare, hushåll och tjänster. Till skillnad från i engel-ska regioner.

Nordvästra Englands utmaningar liknar Wa-les. På 1980-talet stängde Margaret Thatcher Newcastles sista kolgruvor utan att erbjuda andra alternativ. Det politiska rörelseutrym-met är starkt begränsat, menar Nick Forbes, Labour-ordförande i kommunfullmäktige:

– Mina händer är bakbundna: 95 procent av Newcastles skatter bestäms i Westminster Ab-bey. Välfärden har blivit lidande på senare år, och med försämrade sociala och ekonomiska förutsättningar blir invånare mer osäkra.

En osäker väljare är Chris Jackson. Han växte upp i Newcastle och för sex månader sedan tog han och en nära vän klivet från bartenderjobbet och öppnade en egen fru-kostrestaurang. Den innebar en ekonomisk risk men det har gått bra, säger han och för-bereder en dubbel espresso.

– Över förväntan faktiskt. Men mycket hänger i luften. Så säger vi visserligen ofta här uppe i norra England. Men nu är det faktiskt så: först med lokalvalen och därefter ”Brex-it”. Det är spännande tider.

”Brexit” är slagordet för nej-sidan till fortsatt EU-medlemskap och har snabbt blivit ett ved-ertaget uttryck i samtal i väntan på bussen, puben och runt köksborden. Få vågar spe-kulera i valutgången. Efter det överraskande resultatet i parlamentsvalet förra våren, där David Camerons storseger kastade Labour i krisbrunnen, har den politiska skutan seglat in på okänt vatten. För att höras krävs hårda

ord. Finansminister George Osborne kallade ”Brexit”-sidan för ”ekonomiska analfabeter” och kungjorde i en 200-sidig rapport att ett EU-utträde skulle kosta närmare en miljon jobb och ansenliga förlorade pund i handel. ”Brexit”-sidan pekar på Kanada och Norge som ingått egna handelsavtal med exempel-vis EU, WTO och USA.

Chris medger att det är svårt att hänga med. Av flera skäl.

– Sedan vi slog upp dörrarna har jag haft en dag ledigt. Men jag vill sätta mig in i frå-gan, att stanna kvar eller lämna EU är en stor och avgörande fråga.

Han har inte bestämt sig men tycker att EU misslyckats i en rad frågor. Chris tillhör en ung brittisk generation vars föräldrar höll nordöstra Englands sista industrirester vid liv och som häpnar över ”Bryssels sätt att be-handla utsatta länder” som Grekland, Portu-gal och Spanien.

– Bryssel påminner alltmer om London. Ett centralpolitiskt centrum som dikterar vill-koren för alla andra istället för att lyssna till folks önskemål.

Kanske är det därför som Londons konserva-tive borgmästare Boris Johnson blev häcklad och utbuad i Newcastle. Det var inte så ”Brex-it”-sidans affischnamn hade tänkt sig kam-panjens kickoffhelg.

Nick Forbes förvånas inte över mottagandet.– Som vanligt kommer de hit från söd-

ra England när det vankas val för att förkla-

ra för oss hur den stora vida världen funge-rar. Folk är trötta på det, särskilt med tanke på vad som skrivits om Boris Johnson de se-naste dagarna.

Han syftar på att både Boris Johnson och premiärministern och partikamraten David Camerons inställning till skatter har genererat många frågetecken. Camerons skatteflykt upp-dagades i de så kallade ”Pa na mado ku menten” medan Johnsons privata förmögenhet blivit ett hett debattämne efter uppgifter om borgmäs-tarens nolltaxering de senaste åren. ”Har hans barn fått generöst med fickpengar?” raljerade New Statesman i en artikel samtidigt som tan-kesmedjan The Equality Trust visat siffror på att klyftorna mellan rika och fattiga – och söd-ra och norra England – ökat kraftigt de senas-te tio åren.

De konservativa Torys är redan splittrade i EU-frågan. Och avslöjandena om Panamado-kumenten och Johnsons skatteplanering har sått än mer splittring i en tid då partiet behöver samla sig inför lokal- och EU-val. För huvud-motståndaren Labour väntas valutgångarna avgöra nye partiledaren Jeremy Corbyns lång-siktiga framtid – och partiets plats som fortsatt politisk kompass i socialt utsatta regioner.

Exempelvis nordöstra England.– Känslan är att lokal- och EU-valen glider in

i varandra. Båda utgår från en och samma sak: socialt och ekonomiskt utsatta regioners plats i det framtida Storbritannien, säger Nick Forbes.Text och foto: Klas Lundström

Margret flydde från Sydsudan och bor nu i Uganda. Sedan stridigheterna startade 2013 har många lämnat landet.

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seRadar Nyheter

”Bryssel påminner alltmer om London. Ett centralpolitiskt centra som dikterar villkoren för alla andra i stället för att lyssna till folks önskemål”, säger Chris Jackson. Men han har fortfarande osäker på hur han ska rösta.

11Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se

RadarNyheter

Nioåriga Ibrahim Abu Ghosh, bror till 17-årige Hussein Mohammed Abu Ghosh, söker igenom spillrorna av sitt hem i flyktinglägret Qalandia, Ramallah. Israeliska militären för-störde hans hem under onsdagen som straff för att brodern genomfört en knivattack i en illegal judisk bosättning i januari.

Foto: Nasser Nasser/AP/TT

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom12

ANNONS

Foto: Björn Larsson A

sk/TT

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom 13

V ärmeverkets skorsten reser sig högt över den öv-riga bebyggelsen i industriområdet Boländerna i Uppsala. Inne i den stora byggnaden lyfter en tung järnklo upp fem ton sopor in i förbränningsugnen. Proceduren upprepas i stort sett dygnet runt i ett

av landets största sopförbränningsverk.– Vi förordar alltid materialåtervinning och minimering en-

ligt den så kallade avfallstrappan. Det avfall som inte går att återvinna har vi möjlighet att på ett ansvarsfullt sätt producera

el, värme och kyla av, till staden och våra kunder, säger Adrian Berg von Linde på Affärsutveckling Vattenfall AB Värme Sverige

I dag bränns ungefär 50 procent av allt hushållsavfall och mycket av det skulle kunna återvinnas istället. Avfall som i nu-läget inte ska återvinnas är exempelvis blöjor och kuvert, men merparten av de brännbara soporna består av matavfall, som kunde ha blivit biogas och olika förpackningar som i sin tur kun-de ha återvunnits. Trots alla fina ord om cirkulär ekonomi och Sverige som ett land i framkanten på miljöutvecklingen står den

Andreas Jakobsson

De flesta är överens om att återvinning är fram-tiden. Men i dagens svenska avfallssystem står återvinningsutvecklingen stilla samtidigt som sop-förbränningen ökar. En stor del av landets fjärr-värme produceras genom att man eldar upp vär-defulla material.

sopornaDe värdefulla

svenska avfallsåtervinningen i stort sett stilla och att de senaste årens satsningar på nya sopförbränningsan-läggningar är en orsak till det är ingen vild gissning.

Ovanligt god affärAtt sopförbränning blivit en het mark-nad beror helt enkelt på att det är en ovanligt god affär för energiföretagen. Till skillnad från traditionell tillverk-ningsindustri, där man betalar för en råvara och av den producerar en pro-dukt som säljs med vinst får de som eldar med sopor betalt i båda leden. Först tar man en avgift för att ta hand om soporna som ligger runt 500 kro-nor per ton och sedan får man betalt för värmen man producerar genom att elda upp dem.

– Jag skulle gärna också vilja ha ett företag där jag får betalt i båda ändar, varför skulle man inte vilja det? Först får man betalt för att ta emot materi-alet och sedan får man betalt för pro-dukten man producerar. Ekonomiskt är det en mycket god affär, miljö-mässigt är det en dålig, säger Robert Falck, tidigare vd för återvinningsfö-retaget SRV och författare till boken Smarta sopor.

Att företagen vill tjäna pengar är förstås inte konstigt. Men man kan

tycka att det borde finnas andra som värnar om miljöintressena, till exem-pel politiker på kommunal, lands-tings- och statlig nivå. Möjligen finns det några, men de flesta verkar lysa med sin frånvaro, åtminstone i den här frågan. Ett problem är förstås att flera av företagen som gör affärer på att bränna sopor är kommun- eller statligt ägda.

Importerade soporIstället för att motverka att återvin-ningsbara material går upp i rök i för-bränningsanläggningarna subventio-nerar man förbränningen. 2010 togs den tidigare sopförbränningsskatten bort, vilket gjorde en redan god affär ännu bättre.

Sedan skatten togs bort har fle-ra nya anläggningar tagits i bruk och kapaciteten har länge varit större än mängden brännbara sopor som pro-duceras i Sverige. För att hålla igång verken och producera så mycket vär-me som behövs får man då importera sopor från andra länder. I Sverige im-porterar man bland annat sopor från Finland, Norge, Storbritannien och Ir-land.  

I Sverige har man genom politiska åtgärder lyckats reducera avfallsde-poni, alltså att man bara lägger sopor-

Robert Falck, tidigare vd för återvinningsföretaget

SRV och författare till boken ”Smarta sopor”.

Foto: Knut Koivisto

Foto: Björn Larsson A

sk/TT

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom14

”Ekonomiskt är det en

mycket god affär, miljö-

mässigt är det en dålig.”

2010 togs den tidigare sopförbränningsskatten bort.

na på tipp, till ett minimum genom politiska styrmedel. År 2000 infördes en deponiskatt och sedan 2005 är det förbjudet att deponera både bränn-bart och organiskt avfall. I flera av län-derna Sverige importerar sopor från är deponi fortfarande vanligt, vilket kan ses som ett argument för att det är lämpligt att vi i Sverige tar hand om deras avfallshantering. Robert Falck håller inte med.

– Givetvis är det helt fel att man im-porterar sopor från hela världen för att ta hand om dem här. Sopor ska inte brännas överhuvudtaget utan återvin-nas. Och om de nu ändå bränns ska de självklart brännas i närområdet. Vi ska inte vara ett världssamvete när det kommer till sopor.

Stor del kan återvinnasFör att få lite mer klarhet i vad det egentligen är som bränns i de svens-ka avfallsanläggningarna går jag ner i soprummet i hyreshuset där jag bor och öppnar ett antal påsar. Innehållet består i första hand av matrester och förpackningar som glasflaskor, mjölk-förpackningar och konservburkar. Det stämmer bra med plockanalyser som Avfall Sverige gjort och som visar att lite över 30 procent av innehållet i brännbartsoporna består av olika för-

packningar. Lite över 30 procent be-står av det oklara ”Övrigt”, som inte är förpackningar, men som till stor del förmodligen skulle gå att återvin-na. Det skulle även matavfallet, som enligt undersökningen står för cirka 28 procent.

Matavfall blir biogasPå Uppsala Vattens biogasanläggning på Kungsängen backar en avfallsbil fram till den ena av de två mottag-ningsfickorna och tippar ner påsarna med det organiska avfallet från olika hushåll i Uppsala. Den kväljande luk-ten är påträngande men verkar inte besvära de anställda som går omkring på anläggningen.

Nere i fickan river en påsriva-re sönder plastpåsarna som skiljs av från innehållet i en trumsikt. Plasten pressas sedan ihop och skickas till för-

bränning medan matavfallet åker vi-dare. Inne i anläggningen sönderde-las avfallet och hygieniseras, det vill säga värms upp till 70 grader för att ta död på bakterier. Efter det rötas avfal-let genom att mikroorganismer bryter ner det organiska materialet i frånva-ro av syre. På det viset bildas biogas och biogödsel.

Den mesta av biogasen används till bränsle som Uppsalas biogasstads-bussar och en del av stadens taxibilar körs på. Av tio kilo matavfall produ-ceras biogas som motsvarar en liter bensin.

– Det startade ju egentligen som ett sätt att få en bättre stadsmiljö i Upp-sala. Genom att bussar och taxibilar körs på biogas får man ju ner partikel-utsläppen och avgasnivåerna ordent-ligt i centrala Uppsala, säger Lennart Nordin, som är sektionschef för Upp-sala Vattens biogasproduktion.

Biogödslet pumpas vidare till en tank och transporteras ut till lantbru-kare runt omkring Uppsala.

– Ju mer som tas omhand ju bätt-re är det ju för miljön. Det här blir ett kretslopp där all koldioxid går runt. Till skillnad från när man använder fossila bränslen så tillför man ju ingen ny koldioxid med biogas, säger Len-nart Nordin.

Biogasanläggningen på Kungsäng-

”Genom att bussar och taxibilar körs på biogas får man ju ner partikelut-släppen och avgas-nivåerna ordentligt i centrala Uppsala.”

Lennart Nordin, som är sektionschef för Uppsala Vattens biogasproduk-tion.

28 %av avfallet som bränns består av matavfall

Foto

: Ing

var K

arm

hed/

TT

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom 15

I Uppsala samlas cirka 14 000 ton matavfall in för biogas från hushåll och verksamheter som slakterier, restauranger och mataffärer.

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom16

”Avfallshanteringen är vårt näst största miljöproblem.”

Foto: Fredrik Sandberg/T

TRedaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se

Zoom 17

skal och kaffesump är jättebra, men att göra det av fullt ätbar mat, som ofta är fallet, är ingen vettig lösning.

Vid sortering av avfall är det istäl-let förpackningarna som är värdeful-last ur energisynpunkt. I topp ligger metall. När det kommer till stål och aluminium sparar man 80–90 pro-cent energi på att återvinna jämfört med att utvinna nytt stål och alumi-nium ur malm. Vid återvinning av papper sparar man 70 procent ener-gi, plaståtervinning sparar 62 procent och vid återvinning av glas sparas 20 procent. 

Var ligger ansvaret?Men trots den goda möjligheten att rädda en stor del av energin som gått åt till att tillverka förpackningarna så har återvinnandet stått i stort sett stil-la i Sverige de senaste åren. Jag und-rar var Adrian Berg von Linde anser att ansvaret ligger. Hos de styrande, företagen eller hos privatpersoner.

– Samtliga inblandade har ett an-svar, ytterst är detta en fråga om kun-skap och ansvarstagande. Vi har med detta i våra guidningar av anläggning-en, att vår plats i avfallskedjan är efter

återanvändning och materialåtervin-ning. Vår verksamhet är av långsiktig natur och därför är det viktigt att hela kedjan fungerar, vi är stolta över att vara en kugge i maskineriet, säger han.

Följer avfallstrappanI Vattenfalls fjärrvärmeverk eldas 360 000 ton sopor upp varje år, av vil-ka merparten skulle ha kunnat återvin-nas istället med olika grad av energi- besparande. En del kritiker hävdar att de stora satsningarna på utbyggnad av sopförbränningsverken bromsar utvecklingen av återvinnandet av so-por, men det håller inte Adrian Berg von Linde med om.

– Vi tycker inte att vi bromsar ut-vecklingen av återvinnande av sopor. Vår grundinställning är i enlighet med den så kallade avfallstrappan, att det som går att materialåtervinna ska gå till materialåtervinning. Det finns i dag också incitament för ökad mate-rialåtervinning eftersom vi tar betalt för att ta emot det brännbara avfallet och förpackningar tas emot utan av-gift av förpackningsinsamlingen. Möj-ligtvis skulle man dessutom kunna fundera på om producenter från bör-

en tar hand om 30 000 ton organiskt avfall per år. Cirka 14 000 ton kommer från Uppsalas hushåll och verksamhe-ter som slakterier, restauranger och mataffärer. Resten kommer från an-dra kommuner. Av avfallet produce-rar man biogas motsvarande 8 000 li-ter bensin om dagen. Och ambitionen är att det ska öka. Det som kan sätta stopp för det är EU.

– Som det är nu är biogasen skat-tebefriad och den säljs till ett tio pro-cent lägre pris än bensin, men nu vill EU att den ska skattas med samma koldioxidskatt som vanlig bensin och det vore ju ett dråpslag. Blir den re-jält mycket dyrare än vanligt bränsle så kommer få privatbilister välja den, säger Lennart Nordin.

Undantaget gäller fram till 2020.

Mycket energi att vinnaBiogasproduktion ger alltså en bätt-re stadsmiljö och har fördelen att den inte tillför någon ny koldioxid i atmos-fären. Men faktum kvarstår att bara ungefär en tiondel av energin som gått åt till att producera maten som blir biogas kommer till nytta i gaspro-duktionen. Att göra biogas av banan-

”Här i Sverige bor-de man helt enkelt

förbjuda värmever-ken att elda avfall.

Det ska självklart återvinnas.”

Foto: Pontus Lundahl/T

TRedaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.se

Zoom18

Kraftbolagen tar ut en avgift på cirka 500 kronor för varje ton sopor de tar emot.

30 %av avfallet som

bränns består av olika för-packningar

jan kunde konstruera varor på ett sätt som gjorde det lättare att återvinna dem, men detta är en fråga för produ-center och konsumenter.

”Borde förbjudas”En soppåses normalvikt ligger antag-ligen någonstans runt fem kilo. Om den innehåller matavfall så kan den generera biogas motsvarande drygt en halv liter bensin. Hamnar samma kasse istället i brännbart ger den 1,5 kilowattimmar energi med ett värde på runt en krona. Båda alternativen är det som borde tas till i sista hand. En-ligt Robert Falck krävs det stora för-ändringar för att få bukt med proble-men.

– Det ser mörkt ut. Det krävs poli-tisk beslutskraft i alla led. I kommu-ner, i landsting och i riksdagen och det verkar inte finnas mycket av det. Avfallshanteringen är vårt näst största miljöproblem. Det största är ju att vi eldar upp för mycket fossila bränslen, men det näst största är soporna. Här i Sverige borde man helt enkelt för-bjuda värmeverken att elda avfall. Det ska självklart återvinnas, säger han.Andreas Jakobsson

Metall

Papper Plast

Glas

80-90 % 70 % 62 %

20 %

Energivinst vid återvinningjämfört med att producera ny råvara

Kritiker menar att de stora satsningarna på utbyggnad av sopförbränningsverk bromsar utvecklingen av återvinning av sopor.

Foto

: Pon

tus

Lund

ahl/

TT

Redaktör: Benita Eklund, benita.eklund@tidningensyre.seZoom 19

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi20

D et kom ett brev till Syre, ett långt, handskrivet brev som var mer char-migt än stringent.

Brevskrivaren tyckte om tidning-en, men han var bekymrad över användningen av orden amatör-mässig och flummig i vissa artik-lar: ”Stryker under ’flummig’, älskar det, flummigt underbart, amatörmässigt: det är proffsen som gör så att blommorna dör och plötsligt släcks ljuset.”

Hur kunde vi använda dessa vackra ord för att beskriva något så fult som maktkåta politiker? undrade han.

När det gäller amatörmässig är det lite sorgligt på något sätt. Ordet amatör kommer ju från franska amateur, som kommer från latin-ska amator – älskare. När ordet lå-nades in till svenskan på 1700-ta-let betydde det just det, någon som älskar det hen gör och som gör det just därför, inte för egen vinning. Det borde bara vara nå-got fint, inte minst i politiska sam-manhang.

Men inte för egen vinning blev till inte som yrkesverksamhet, och amatören kom att bli motsats till den professionella – ett annat ord som har fått en värderande bety-delse. En profession är ursprung-

ligen ett yrke eller en ”officiell anmälan om namn, förmögen-het o. d.” enligt Svensk etymolo-gisk ordbok av Elof Hellquist. Det kommer av latinska profiteri, som betyder anmäla, öppet förklara, och därifrån kommer också pro-fessor, som ju inte är ett proffs vil-ket som helst utan en offentlig lä-rare, eller ”Läsemästare” som ett lexikon från 1600-talet formule-rar det. Även profeten är, enligt den etymologiska ordboken, en som öppet förklarar något.

Hellquist tar inte upp ordet profes-sionell, men ett proffs gör det hen gör med en viss officiell status – i sitt yrke. Därmed kan hen antas vara skicklig, kunnig och van. Om inte är risken stor att hen kallas oprofessionell eller amatör.

Lyckligtvis kan man utöva nå-got som yrke och bli både skicklig och van – och fortfarande älska det! Men det är dem som strävar efter vinning vi ska frukta, inte hängivna idealister, om jag tolkar brevskrivaren rätt. Och det vill han se tydligare uttryckt i Syre.

Flummig då? Numera används det mest i betydelsen vag och sub-stanslös, i sammanhang där pre-cision och substans uppskattas. Så även i texten som brevskri-varen kommenterar. Men på

1970-talet var det en synonym till ord som häf-tig och cool. ”Vad flum-migt!” kun-de betyda ”vad spän-nande och intressant”! Det hade ock-så en annan bety-delse – flummig musik kunde vara lite drömsk och överraskande, och den som rök-te cannabis kunde bli flummig. Antagligen hade det ena en gång hängt ihop med det andra.

Som sig bör är ordets ur-sprung oklart, men enligt Wiki-pedia dök det upp 1973 och kan komma från engelska flummery – struntprat. Flummery i sin tur kommer från walesiska llymru, som är en sorts pudding av sur-nat havremjöl och ibland även betecknar andra söta, mjuka och fadda rätter. Allt enligt bloggaren Blind höna som har sökt igenom diverse lexikon.

Hur puddingen blev struntprat och varför nonsens blev cool på svenska har jag inte funnit svar på. Men i slutet på 1970-talet el-ler början på 1980-talet hände något. Folk började kalla politik

och idéer för flummiga när de an-såg att det rörde sig om substans-löst mumbojumbo.

I modern tid finns somliga po-litiker, jag tänker främst på Jan Björklund, som kallar allt han inte förstår för flum. Till exem-pel pedagogik som är inriktad på elevernas utveckling och kunska-per snarare än på mätandet av desamma. Då tycker jag som vår brevskrivare att flum är under-skattat.

Å andra sidan, om flum verk-ligen kommer från flummery har det närmat sig sina rötter. Om det fortsätter så kommer man kan-ske att kunna kalla en bimbo ( jag använder ordet könsneutralt) för flumpudding i framtiden. Det vore kul.

Malin Bergendal

Flummigt och amatörmässigtVad betyder det egentligen att vara en "amatör", och varifrån kommer ordet "flum"? Det utreder vi i veck-ans En syl i vädret och konstaterar att det inte nöd-vändigtvis behöver vara något dåligt.

Ordet ”flummig” har en oklar historia, men en teori är att det kommer via eng-elska från ett walesiskt ord för mjuk, söt pudding.

Foto: Morguef le

En syl i vädret

En syl i vädret

21Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

EnergiFoto: A

mel E

mric/A

P/TT

Att vara amatör är att älska det man gör – som amatörkonstnären Vesna Suljic som sitter och målar under en konsthelg i en by utanför Sarajevo. Att vara amatörmässig är något annat.

Foto: Morguefle

En syl i vädret

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi22

Mat med Jenny

I år fyller Sveriges enda veganska matkasse fem år. Varannan vecka pre-senteras nya recept och minst 90 procent av kas-

sen är dessutom ekologisk. Gröna Kassen startades 2011 och för ett år sedan tog Ivica Marasovic och Christer Sjöberg över spakarna. Tillsammans har de vågat satsa på visionen om en grönare tillvaro.

Gröna kassen levereras varje vecka tillsammans med enkla re-cept. I kassen finns bönor, linser, grönsaker, matvete, dinkel, pas-ta och quinoa och mejerier ba-serade på soja, havre, ris, nöt-ter och mandlar. Produkter som tofu, Tzay och korvar slinker ock-så ner. Att grönsakerna är valda efter säsong är viktigt för Gröna kassen.

– Vi vill dela med oss av nytti-ga produkter och nyttig kunskap till så många som möjligt och för-medla att det är viktigt för hel-heten att värna om vad vi äter och varifrån vår mat kommer. Vi vill även visa att det inte behö-ver vara en klassfråga att kunna handla ekologiskt, säger Ivica Ma-rasovic, som har lång erfarenhet från livsmedelsbranschen.

Gröna kassens verksamhet startade i Storstockholm och

Uppsala. Numera levereras kas-sen även till Göteborgsområdet, Västergötland och Skåne. Och kassarna har också utvecklats. Nu finns, förutom den ordinarie kassen, även en glutenfri kasse och en för ensamhushåll.

– Vi har en bred kundkrets. Även de som inte väljer en helt vegetarisk kost har blivit medvet-na om vikten av det ekologiska och vill till exempel ha ekologis-ka grönsaker till fisken. Vi har fått mycket fin respons på de flesta rät-ter. Våra nya glutenfria recept som vår kock, Viktor Ingemarsson, ska-pat har fått mycket uppmärksam-het, säger Ivica Marasovic.

Förutom matkassen driver företa-get även en nätbutik. Nätbutiker kan vara ett praktiskt komple-ment för den som inte bor nära storstäder eller där matkassar le-vereras. Planer på att utöka leve-ransområdet finns dock.

– Efterfrågan på Gröna kassen till städer runt i hela vårt rike är stor. Vi får även förfrågningar ut-anför gränserna. Tyvärr kan vi inte lansera kassen i alla städer som önskar det men vi har en plan som vi arbetar efter och som vi tror på, säger Ivica Marasovic.

Jenny Luks

Gröna kassen fyller fem år

B or man inte i stor-stadsområdena kan det ibland vara klu-rigt att få tag på ve-ganska produkter

som ostar, korvar och godsaker. Då kan man beställa från en nät-butik och få varor levererade till dörren. Förutom de helt ve-ganska nätbutikerna finns det också ett stort utbud av veganska varor på matjättarna Mat.se och

Veganska nätbutiker räddar vardagenGröna kassen (gronakassen.se/butiken)Vegansk matkasse och nätbutik. Levererar veganska mejerier, os-tar, sojaprodukter, pastejer och skafferivaror.

Seitanfoods (seitanfoods.se)Vegansk nätbutik som bland an-nat saluför seitanprodukter (glu-tenkött), ostar i storpack och va-ror från ovanliga märken.

Mathem.se samt Coop och ICA. Ett hett tips är också Matsmart.se, som säljer udda och kantstöt-ta partier till lägre priser. Ett kli-matsmart val, helt enkelt.

Goodstore (shop.goodstore.se)

Fysisk butik i Stockholm som även driver nätbutik med stort ut-bud av bland annat veganska me-jerier, skafferivaror och ovanliga godsaker.

Veganboxen (veganboxen.se)Prenumeration på en vegansk snackbox med kakor, chips, go-dis, bars och skafferivaror av oli-ka märken.

Veganlife (veganlife.se)Vegansk nätbutik som saluför bland annat sojaprodukter, skaf-ferivaror, pålägg och pastejer.

23Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

Energi

I mars lanserade Press-byrån en vegansk fralla.

Mat med JennyRedaktör: Sofia Härén, sofia.haren@tidningensyre.se

Den produktive vegoprofi-len Mattias Kristiansson pre-senterar nu sin fjärde helt ve-ganska kokbok, Vegan BBQ (Massolit förlag). Mattas utlo-var färgsprakande barbeque- recept med saftiga vegoburga-re, kryddiga grillspett och spän-stiga grönsaker samt alla slags tillbehör i form av sallader, så-ser och röror. Vegan BBQ finns i butik från och med 2 maj.

Ny grillig kokbokJenny tipsar:

Mat med Jenny

F ör tio år sedan var det nötter och smoothies som gällde om man ville hitta ett ve-ganskt mellanmål i

kioskkedjorna. 2011 lanserade 7-Eleven en sojakorv i några ut-valda butiker men nytt för i år är en falafel- och bulgurwrap som säljs över hela landet. I samma koncern ingår även Pressbyrån, som också saluför falafelwrapen och även en vegansk fralla som lanserades i mars.

Kafékedjorna trappar också upp. I januari efterfrågade Baris-ta tips på veganska rätter, genom en uppmaning på Facebook. I fe-bruari lanserades resultatet: En

ICA presenterar tre nya veganska produkter i sin serie Gott Liv. Det är en champinjonbur-gare med rökig paprika, en bön- och ärtbur-gare och pumpa- och sötpotatispuckar. I sor-timentet finns nu nio veganska produkter, vilket är en klar förbättring för ICA, som för ett år sedan fick kritik för att den nya vege-tariska produktserien till största del var lak-to-ovo-vegetarisk.Ingredienser: Champinjonburgaren innehåll-er bland annat champinjoner, röd paprika, sojaprotein, vete, vitlök och tomat.Pumpa- och sötpotatispuckarna innehåller bland annat pumpa, sötpotatis, sojaprotein, vete och vitlök.Bön- och ärtburgaren innehåller bland annat gröna bönor, gröna ärtor, sojaprotein, vete, koriander, chilipulver, vitlök och persilja.Palmolja: NejEkomärkning: NejFairtrade: NejGMO-fritt: JaCa pris: 22–25 krVikt: 180 g (puckarna) och 200 g (burgar-na)R e l e a s e d a t u m : Vecka 15Var: Tillgängli-ga i samtli-ga  ICA-buti-ker

Nya veganska produkter på ICA

hummuswrap med spenat, röd-lök och valnötter. Och nu lanse-ras även en smörgås och inom kort en grillad macka.

Även kedjan Starbucks har presenterat ett helt paket med veganska rätter. Under våren ser-verar Starbucks en quinoa- och linssallad, en wrap med edama-mebönor samt en chiapudding gjord på sojamjölk och jordgubb. Menyn serveras främst i Stock-holm, Uppsala och Västerås men det ska även finnas veganska al-ternativ på alla Starbuckskafé-er runt om i landet, bland annat i den nya, veganska rawfood- disken.Jenny Luks

Kedjorna ökar tillgängligheten

Vegansk wrap från Barista.

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi24 Syre tipsar

Foto: Leif R Jansson/T

T

Nu lyser tussilagon gul i dikena, i alla fall här i Mellansverige. Om du vill prova en gammaldags hostmedicin kan du passa på. Tussilago är latin – tussis betyder hosta och lago kan komma från agere, som betyder driva bort. Det svenska namnet hästhov är en förvrängning av det gamla namnet host-häva, och så har man länge använt växten.

Häv hostan med tussilago

När det börjar bli varmare vaknar insekterna till liv – även inomhus. Om du har myror in-omhus kan du bli av med dem utan att spruta gift på dem. Strö ut kanel där myrorna finns. De dör inte av det, men de gillar det inte och flyttar därifrån.

Källa: alternativ.nu

Något som mest liknar en vinägrettsås funge-rar som skydd mot fästingar – för både dig och katten eller hunden.

Blanda tre matskedar ekologisk olja, tre mat-skedar ekologisk äppelcidervinäger, en halv pressad citron, två pressade vitlöksklyftor, ett par matskedar torkad rosmarin, salvia och/el-ler timjan. Häll på fem matskedar hett vatten.

Låt blandningen stå i 2–3 dagar. På katten eller hunden kan du dutta oljan med några centi- meters mellanrum från huvudet och längs ryggraden, svansen och tassarna. Gör det en gång i veckan. På dig själv kan du göra på mot-svarande sätt. Du kan också hälla blandning-en i en sprejflaska och spreja den på kroppen.

Källa: expressen.se

Den här blomman har två namn som båda betyder att man använder den mot hosta.

Myror gillar inte kanel

Skydd mot fästingar

Foto

: Mal

in B

erge

ndal

Har du ett tips till ”Syre tipsar”? Har du ett bra tips som du vill sprida till Syres läsare? Mejla till: energi@tidningensyre.se.

Strö ut kanel så flyttar myrorna.

Några garantier för att vårförkylningen försvinner kan vi inte ge, men enligt Shenet.se har tussilago använts mot hosta i tusentals år. Så sent som under andra världskriget uppmuntrade Medici-nalverket folk att samla in tussilago och lämna till apoteken. Man kan koka te på både bladen och blommorna, torkade eller färska. Det finns lite olika recept.

Bloggaren Husmor Anna skriver att hon kokade tre blommor med skaft och allt i en liter vatten i fem minuter. Sedan fick teet dra i fem minuter och därefter ”är det bara att dricka med en stor klick honung i”. Men det går förstås lika bra med råsocker eller något annat sött. Nu är hon på bättringsvägen, rapporterar Hus-mor Anna.

I ett annat recept används 25 gram torkad tussilago, 25 gram is-landslav och 10 gram lakritsrot (islandslav och lakritsrot finns att köpa i hälsokostaffärer). En matsked av blandningen får lig-ga i blöt i en halv liter vatten över natten. Koka det hela i en mi-nut och låt det stå och dra en stund. Pressa i en vitlöksklyfta och drick. Var beredd på att islandslav är oerhört beskt.

Tussilago växer ofta i diken och liknande, men tänk på att inte plocka blommorna vid bilvägar där det kommer avgaser på dem.

Malin Bergendal

25Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

Energi

Snott från distractify

Snott och blandatRedaktör: Lennart Fernström, lennart.fernstrom@tidningensyre.se

Aftonbladet på nätet. Snott från Dagens tabbe

Snott från Banksy

Snott från Dagens tabbe

Snott från Arash Gelichkan på Facebook

Snott från Banksy Street Art

Snott från André Assarsson

Snott från distractify

Snott från André Assarsson

Snott från Imgur

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi26 Allvarligt talat

Lotta SjöbergDet kan alltid bli värre

Nanna JohanssonHur man botar en feminist

27Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

EnergiSyre engagerar!

Fler behöver Syre – ge bort en provprenumeration! Välj mellan en månad (8 nr) för 44 kr, två månader (16 nr) för 85 kr eller tre månader (25 nr) för 125 kr.

Skickas till (inget porto behövs) Syre c/o Mediehuset Grönt

Svarspost20664138

110 04 Stockholm

Mottagare av prenumerationen (glöm inte att informera mottagaren):

Mina uppgifter (hit skickas fakturan):Namn: Mejl: Telefon:

Gatuadress: Postnummer: Ort:

Namn: Mejl: Telefon:

Gatuadress: Postnummer: Ort:

1 månad (8 nr) för 44 kr 2 månader (16 nr) för 85 kr 3 månader (25 nr) för 125 kr

Om du vill ge bort till fler skicka med ett separat papper.

OBS: ge bort-erbjudandet gäller endast er som är prenumeranter. Är du inte det kan du teckna en egen prenumeration på tidningensyre.se.

Intressant läsning. Nu fick ni en ny prenumerant.

Jonas om Mattias Svens-

sons Under ytan ”Oljan som

är stulen av folket”

Artikeln om Wiking Mineral var väl en av de bättre. Men, att ringa bergstaten, läns-styrelser och kommunalråd och fråga om vad de tycker om att ”högerextremister” vill inleda gruvdrift är ju inte smartare än att ringa till den lokala ICA-handlaren och fråga om de tänker stoppa ”högerextre-ma” från att handla där. Men, jag vet ju att ni bara skrivit av vad tönten på Sveri-ges Radio skrivit. Det är rätt så intressant att medan åtskilliga tidningar gång på gång skriver smädesartiklar om Wiking Mineral, ett bolag som mycket riktigt inte ens startat gruvdrift, så går de rikti-ga miljöbovarna under radarn. Bara för att de inte hade någon med ”högerextre-ma” åsikter i sin närhet. Låt oss kalla det ödets ironi.

Daniel (utesluten exsverigedemokrat med egna kopplingar till Wiking) om reportaget om nazister i gruvbranschen i #54

Tack för den bästa tidningen!

Karin

Sossar. Överförmynderi. Sverige.

Få saker gör mig så förbannad som när någon jävla bässervisser ska besluta om vad som är ”värdigt” för någon annan. Om någon vill tälta istället för att bo på flyktingförläggning, för hel-vete låt dem!!! ARGH!!!

Hela den här idiotin med att vi bränner miljar-der på att administrera och påtvinga flykting-arna boende, mat och kläder är ju idioti. Ska vi hjälpa de som kommer hit, ge dem en rimlig månadspeng och låt dem fixa boende, mat och kläder själva. De få som inte kan det (tro mig, det är förbannat driftiga människor som tagit sig runt halva jorden hit) kan den där administra-tionen och centralt beslutandet fixa med.

Lilleman apropå Lennart Fernströms ledare om S försök att tvinga flyktingar kvar på flyktingförlägning-arna

Tack för en fantastisk tidning!

Erik

Jo, jag tycker väldigt mycket om tidningen.

Per-Ola

Hur kan religion = plikt, vördnad, vara en progressiv kraft? Givetvis för makten! Obama ”Gud bevare Ameri-ka” och Putin kysser Guds ställföreträdare.

Hans om Jerker Janssons kröni-ka om islam i Syre #51

Bra tidning, tyvärr har jag inte råd. Fortsatt lycka till.

Maj-Lis

Jag trivs absolut bra med tidningen, ni gör ett bra jobb!

Karl

Jag personligen har inget generellt misstroende eller cementerad ne-gation mot invandrare utan tror att det mycket väl i lagom mängd kan berika de länder som tar emot folk på flykt. Hiztorien (Sic) visar att det utvecklat samhällen. Inte minst skulle en rekrytering till journalist-kåren vara bra eftersom ofta gamla tankemönster inom kåren hämmar samhällets utveckling.

Patrik Brinkmann angående Zoomet om honom och gruvbolaget Wiking Mineral

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi28

H ar du små barn som jag och känner som jag att du egent-ligen inte hade behövt ett ex-tra bidrag för att klara att ge dina barn mat och kläder?

Känner du som jag att du vill hjälpa flykting-arna i deras fruktansvärda situation? Gör som jag gjorde och skänk barnbidraget till barn och människor som har mycket större nytta av det! Det är lätt och gör inte ont men hjäl-per mycket mer än att tänka att någon borde göra något.

Jag pratade med min syster om situationen i Syrien och hur hemskt det måste vara för människorna som är på flykt, som knappt välkomnas någonstans och som ofta har barn med sig eller är barn själva. Min syster och jag har båda små barn och tanken att våra barn skulle utsättas för en sådan situation gör oss gråtfärdiga. Men vad kan vi göra för att hjäl-pa? undrade jag. Det är inte lätt. Då frågade min syster: Ja, varför ger du inte ordentligt med pengar, det är väl ett enkelt sätt att göra något. Några tusenlappar istället för bara någ-ra kronor.

Ja, varför egentligen inte? Varför håller jag så hårt i mina pengar när det ju är en kris,

människor dör, och vi har stängt våra gränser och känner inte ens av krisen. Jag betalar inte mer i skatt på grund av krisen, jag behöver inte dela mitt hus med flyktingar och jag kan köpa mat och allt vi behöver. Och på det får vi till och med bidrag. Barnbidrag. Då slog det mig hur löjligt det känns. Vi får bidrag, och med oss många andra familjer som ofta inte behöver det och där sitter det folk vid Euro-pas gränser och måste föda barn i ett smut-sigt tält, där finns det människor som bär sina döda barn upp för stranden. Och jag får bi-drag.

Barnbidraget är ju en helt fantastisk grej som gör det lättare för många föräldrar att ta hand om familjen, kanske jobba lite mindre eller vad det nu kan vara. Att alla får barnbidrag oavsett förutsättningar kan anses vara bra el-ler dåligt, men det är ett faktum. Det måste finnas ett stort antal föräldrar där ute som får 1 050 kronor i månaden som de inte hade be-hövt till det mest nödvändiga. Nu är det kris, de kronorna kan rädda liv, betala tält, med-icin, kläder, värme, kanske till och med lite trygghet.

Jag har aldrig behövt fundera över hur jag ska kunna ge mina barn kläder, mat och

trygghet. Därför måste jag inte heller funde-ra länge över att ge bort 1 050 kronor i månad-en. Det gick hur lätt som helst. Ett samtal till UNHCR – hej, jag vill höja mitt bidrag från 100 till 1 050 kronor. Tack Peter, det var generöst! Tack själv – klick.

Tror du att du klarar det också? Ge bort ett el-ler flera barnbidrag till UNHCR eller en an-nan hjälporganisation? Har du inga barn, att ge bort det du kan? Det är kris och att beta-la pengar är en av de enklaste, ofarligaste och icke-tidskrävande handlingar som finns. Men självklart har jag sedan tänkt att de där peng-arna kunde jag har lagt på en semesterresa el-ler cykelprylar. Jag skäms inte för den tanken eftersom det är världen jag lever i. Den trygga välfärdsvärlden. Men man måste ändå klara av att också tänka på den andra hemska värl-den, för den försvinner ju inte av att man ig-norerar den. När jag kommer att se 1 050 kro-nor försvinna från mitt konto varje månad kommer jag att tänka på den andra världen istället för på cykelprylar, och sedan hoppas jag att den försvinner!

Peter Krahl Rydbergsmåbarnsförälder

Läsarnas:

Barn i flyktinglägret på Lesbos står i matkö. Ett svenskt barnbidrag kan rädda liv och räcka till mat, mediciner, kläder och mycket annat, skriver Peter Krahl Rydberg.

Foto: Magnus H

jalmarson N

eideman/S

vD/T

T

Får du barnbidrag som du inte behöver? Varför inte skicka pengarna till UNHCR? föreslår Peter Krahl Rydberg. Vill du dela med dig av upplevelser, tankar, dikter, noveller, bilder eller annat på läsarnas sida? Välkommen att skicka det till malin.bergendal@tidningensyre.se!

Ge barnbidraget till någon som behöver det

29Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

Energi

Ordtrianglar

946

731

285

124

897

563

678

312

459

137

285

694

569

342

871

913

456

728

582

946

317

738

651

294

425

879

163

913

462

578

347

859

621

794

186

235

475

381

269

912

634

758

826

543

197

682

795

413

568

127

934

351

279

846

819

567

324

951

632

748

173

285

4 96

526

341

789

874

915

2 63

489

637

152

473

928

615

362

784

591

256

149

837

LättMedelSvår

Facit sudoku

L

F

F

F

GR I F F E L

F ÅG E LFR I

EG LI R

IL E R

L E R

E RS

L

S

S

VÄ GSA L T

VÄ LT A

Ä L T A

ÄST

ÄL

12

Facit ordtrianglar

Medel

8 9

6 2

7

1

3

3

6 9

7 5

2 6

3

1 9 7

2

7 9

4

5 6 8

9

5

8 6

Svår

5 6

3 2

7

1

8

9

2

4 1

8 4

4 9

6

2

4 3

1

6

1

8 3

9 1 3

8

1 2

8

5 6

8

1

9

6

7

3

5 6

4 2 5

8

6

LättSudoku1

8

6

5 2

9

3

3 8

1

9 4

3 1

2 8 5

1 2

Gör så här: Använd bok-stäverna från

raden över för att bilda ett nytt ord på nästa rad. Där finns

också en ny bokstav som ska vara med i det

nya ordet.

1 2

L

F

R

Å

G

I

E R L Ä

S

G

V

A

T

LÄ

Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.seEnergi30

Du missade väl inte tisdagstidningen?

Malin BergendalGlöd – Ledare

Vattenfall säljer sitt brunkolPå måndagen tecknade Vattenfall ett av-tal med de tjeckiska bolagen EPH och PPF Investments om en försäljning av bolagets brunkolsverksamhet. Nu ligger frågan på regeringens bord.

Östhammar folkomröstar om slutförvaretNär det 2011 stod klart att Svensk kärn-bränslehantering (SKB) preliminärt utsett Forsmark att få ta hand om det svenska kärnkraftsavfallet utbrast jubel i Östham-mars kommun. Många hoppas på arbets-tillfällen för lång tid framöver. Slutligt re-geringsbesked i frågan kan komma tidigast i år, men därefter kan slutförvarets öde vila i kommunväljarnas händer.

Kraftiga jordbävningar i Ecuador och JapanUnder helgen drabbades området kring Stilla havet av flera mycket kraftiga skalv. Minst 250 dog i Ecuador och minst 40 i Ja-pan när två jordbävningar inträffade på ön Kyushi där Japans två aktiva kärnkraftverk ligger.

Nordiska rådet debatterar gränskontrollerEfter 60 år av fri rörlighet mellan de nord-iska länderna infördes gränskontroller mellan Sverige och Danmark. Hur det på-verkar det nordiska samarbetet – på kort och lång sikt – diskuteras under måndag-en och tisdagen när Nordiska rådets parla-mentariker träffas för årets temamöte.

De mest utsatta får det allt sämreSverige ligger dåligt till när man mäter hur långt utsatta barn tillåts halka efter. I en jämförelse mellan rika länder hamnar Sve-rige långt ner på listan visar en ny rapport från Unicef om hur sociala orättvisor slår mot barn i höginkomstländer. Våra grann-länder ligger däremot i topp.

400 döda på MedelhavetMer än 400 flyktingar har drunknat på Medelhavet efter att fyra överfulla båtar kapsejsat på väg från Egypten till Italien, rapporterade Daily Mail på måndagen.

F ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är en gång i veckan för glest. Därför smygstartade vi i början av april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det inne-

bär att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgå-van på tisdagar. Du hittar tisdagens nummer på: tidningensyre.se/nummer/nummer-56/

Stort intresse för alternativa bankerDen räntefria JAK-banken har på senare tid fått massor av nya kundförfrågningar som flera medier rapporterat om. Nu tar de yt-terligare steg för att bli medlemmarnas ”förstabank”.

”Vi behöver en strategi för att kun-na överleva på jor-den och något av det viktigaste i den strategin är hur vi använder energi.”

Kampen om kolet fortsätter

Radar – Veckan i bildSyre ger dig de senaste nyhetshändelserna i bilder.

Radar – Nyheter

tidningensyre.se/nummer/nummer-56/

Allt fler barn faller offer för Boko HaramDen humanitära krisen runt Tchadsjön i centrala Afrika fortsätter att förvärras. När-mare tre miljoner människor befinner sig nu på flykt undan Boko Harams härjningar och allt fler barn används som självmords-bombare av terrorgruppen.

Utvecklingsländer berövas hundratals miljarderSkatteflykten som avslöjats genom Pana-ma-dokumenten medför stora mänskliga kostnader i världens utvecklingsländer.

Kanalbygge i Nicaragua har kört fastNästan tre år har gått sedan Nicaragua gav en kinesiskägd firma uppdraget att bygga en kanal rakt igenom landet, tänkt att kon-kurrera med Panamakanalen. Men det jät-telika projektet står nu stilla.

Glöd – Under ytanSvensk drogpolitik gör skadorna värreI tisdags började FNs särskilda möte om narkotikapolitik. Mycket talar för att en minskad inriktning på poliser och straff skulle minska skadorna av narkotika i Sve-rige, skriver Ted Goldberg och Henrik Tham på tisdagens Under ytan. Ändå hål-ler svenska politiker fast vid den narkotika-politik som man har fört sedan 1980-talet.

Greenpeace menar att en försäljning av brunkols-verksamheten till EPH vore en katastrof för både det europeiska klimatarbetet och Sveriges anseende.

Foto

: Pat

rick

Ple

ul/A

P/T

T

31Redaktör: Malin Bergendal, malin.bergendal@tidningensyre.se

Energi

Så här läser du tisdagstidningenDu läser alla artiklar som puffas för på detta uppslag på tidningensyre.se/nummer/num-mer-54/. Som prenumerant ska du ha fått ett mejl av oss i tisdags kväll. Om du inte fick ett mejl med länk för att skapa logg-in trots att du är prenumerant kan det bero på någon av följande saker:• Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla om det ligger där och markera att liknande fram-tida mejl inte ska hanteras som spam. • Vi har inte din mejladress eller den mejl-adress vi har är fel. Mejla dina uppgifter till prenumeration@tidningensyre.se så fixar vi det.Du skapar som prenumerant ett konto genom att gå in på http://tidningensyre.se/lostpassword. Fyll i din e-postadress så får du, om adressen finns i vårt register, ett mejl där du bekräftar det nya kontot.

Zoom

Maten från havetAllt levande kommer från havet och där finns mycket av den näring vi behöver. Jer-ker Jansson tipsar om hur du kan använda alger och sjögräs i matlagningen – och laga en vegetarisk variant av fisksås till asiatisk mat.

Kärnkraften har ingen framtidSvensk kärnkraft kan vara ett minne blott 2020 ifall effektskatten inte avskaffas. Den salvan delades ut på DN Debatt (9/4) av Jo-nas Abrahamsson och Magnus Hall, före-trädare för Vattenfall respektive Eon, indu-strins mäktigaste aktörer. Syre har pratat med energiminister Ibrahim Baylan och gör här ett nedslag i frågan om kärnkraf-tens framtid, med anledning av den senas-te tidens debatt.

Energiminister Ibrahim Baylan.

”Vi ser nu en mycket snabb teknikutveckling och att kostnaderna för de förnybara energisla-gen som sol och vind-kraft går ner, medan kostnaderna för kärn-kraft ligger kvar eller till och med ökar.”

Spotify kostar mig mer än integration

Glöd – Hanna Lemoine

”Mellan tårarna kan man få mycket gjort”I maj skulle Elin Wägner, författare, jour-nalist och feminist, ha fyllt 134 år. Nu talar hon ut i Syre i en av våra ”Omöjliga inter-vjuer” som ger en ny röst åt historiska per-soner – intervjuad av Birger Schlaug.

”Jag betalar mindre till Sveriges integra-tions- och jämställ-hetsarbete och inter-nationella bistånd per månad än det kostar mig att lyssna på mu-sik utan reklampauser när jag joggar?”

Hanna Lemoine frilansskribent, genusvetare,

jämställdhetskonsult och gästkrönikör i Syre

Fridfull matlagning med japansk touchFör den som vill få vegansk inspiration i köket kan vi rekommendera ett besök på Youtube-kanalen Peaceful Cuisine.

Energi – Syre tipsar

Energi – Omöjliga intervjuer

Energi – Syre tipsar

De nummer vi ger ut nu på tisdagar är en betaversion. Allt är inte klart och både vi och webbyrån sitter fort-farande och jobbar med utvecklingen. Vi tror dock att vi i grunden har hittat en fin mix av gammal hederlig nummerbaserad tidning och en modern lättläst webbsida. Vi hoppas därför att ni alla vill gå in och ge oss feedback på denna testversion. Vad är bra? Vad skulle ni vilja ha annorlun-da? Är det något som inte funkar? Mejla dina syn-punkter till jan-ake.eriks-son@tidningensyre.se.

Foto

: Chr

istin

e O

lsso

n/T

T

Foto

: Ode

d B

alilt

y/A

P/T

T

tidningensyre.se/nummer/nummer-56/

Alger är bra vegetarisk mat med smak av havet.

I somras visade en vän mig en artikel om nätdejting han tänkt publicera i DN. Där stod bland annat att Viagrakonsumtionen ökat mest bland unga män i 20-årsåldern. Under hösten kunde jag skönja en högst

tänkbar orsak till detta. Jag loggade nämligen in på en app för lägenhetsbyte. Sambandet mellan en digital bostadsbytartjänst och stigande efterfrå-gan på potenshöjande medel hos dem som minst borde behöva det kan säkert tyckas långsökt, men vänta så ska jag förklara.

Lägenhetsbyte.se för vuxna med ändrade fa-miljeförhållanden har mycket gemensamt med Tinder för unga med familjebildningen framför sig. Här får man hela utbudet samlat i en enda app. För inte så länge sedan fick man välja bland några sketna radannonser och nu denna ocean av valmöjligheter. Grymt, sa grisen.

Problemet uppstår först när man ska välja. Varje beslut framkallar som bekant ett visst mått av am-bivalens, dels för att ett val utesluter alla andra, dels för att felaktiga beslut kan vara ödesdigra. Men vem har sagt att man måste ge besked? Varför säga ja eller nej när man kan säga kanske?

I godan ro kan man glutta in i valfritt antal pri-vata boningar eller glänta på valfritt antal kropps- öppningar, i väntan på det ultimata valet. Något man verkligen vill ha. Så långt allt väl. Om det inte vore för den lilla buggen i appen. För det är inte bara du och jag som kan testa terrängen och kun-na säga ”vi får se”. Alla andra vill också se. Alla vill ju byta upp sig till det bästa bland de tusen alter-nativ som fladdrar förbi, och vart och ett av dessa tusen alternativ bläddrar i sin tur bland ytterligare tusen alternativ, ända upp till slottet med prinses-san och hela kungariket. Varför nöja sig med min-dre?

Vi kanske gick in för att byta oss till en lämpligare bostad eller träffa en vettig partner, men gick ner oss i vallgraven runt slottet. För sådan är den fria marknaden, att det bästa är reserverat åt dem som redan kammat hem toppnoteringarna. Förföriskt

sänder de ut sina locktoner. Jag kan bli din, mitt kan bli ditt! I kanonaden av dagliga löften om att det bästa ligger inom räckhåll kan det vara svårt att se att landgången är uppfälld.

Illusionen om oändlig valfrihet i ett eldorado av möjligheter får oss att hellre välja ingenting än ris-kera att gå miste om allting. Låt en treåring välja glass från GB-kartan och det blir omedelbar kort-slutning. Hellre alla glassar på kartan än bara en i handen. Paralyserade och impotenta inför val vi egentligen inte har kasserar vi de val vi faktiskt har. Det är verkligen att nöja sig med lite.

Och den trångbodda familjen stannar kvar i sin lilla lya med tre sängar i varje rum. Fullt upptagna med att drömma sig in i nya luftslott på bostads-bytarsajten märker inte föräldrarna hur sönerna hunnit bli gamla nog att fixa Viagra så de ska pal-la nästa Tinderligg i den eviga jakten efter det opti-mala bytet. Även de har ju lärt sig att det de kan få inte är något att ha.

Oändlig valfrihetkräver Viagra

www.tidningensyre.se

Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg

Ogrundade på-ståenden om den mänskliga natu-ren – vad fan vet vi om den?

Inför döden är vi alla lika – sug på den!

Unni Drouggeförfattareoch samhällsdebattör

fristående krönikör för Syre

Glöd - Unni Drougge