DEPARTMENT OF BIOLOGICAL AND ENVIRONMENTAL SCIENCES

Förändring av grönområden i Göteborg: Ändamål och fördelning mellan områden

med olika socioekonomiska förutsättningar

Viktor Grahn Degree project for Master of Science (120 hec) with a major in Environmental Science 2016 120 HEC Second Cycle

2

Sammanfattning Göteborg är en av de städer i Sverige där befolkningsmängden förväntas öka som mest. Enligt

översiktsplanen och kommunens andra strategiska dokument ska staden förtätas och byggas ut där

det redan idag finns bra tillgång till infrastruktur och service. Ofta innebär detta att grönområden tas

i anspråk för att göra plats åt bostäder och andra ändamål. Det är väl känt att urbana grönområden

levererar viktiga ekosystemtjänster för invånarna i staden och det innebär en stor utmaning för

kommunen att bevara grönområdena, ta tillvara på ekosystemtjänsterna och samtidigt tillgodose

kraven som uppstår av befolkningstillväxten.

På initiativ från Miljöförvaltningen i Göteborg gjordes denna studie för att kartlägga förändringen av

urbana grönområden och vattendrag, så kallade grönområden, i staden de tre senaste åren, 2013-

2015. Syftet var att undersöka hur stora areal av grönområden som tagits i anspråk och för vilka

ändamål. Detta gjordes genom studier av antagna detaljplaner. Det finns en koppling mellan tillgång

till grönområden och människors hälsa, och utifrån aspekten social hållbarhet har det i arbetet också

undersökts hur förändringen av stadens grönområden varit fördelad i områden med låg respektive

hög socioekonomisk status.

Resultaten visade att de senaste åren har detaljplaner som inneburit någon typ av förändring för

grönområden blivit antagna på ytor motsvarande 400 hektar. På planområden motsvarande ca 240

hektar har grönområdena blivit antingen helt ersatta eller bevarade till viss del. De flesta planer

syftar till att bygga bostäder, verksamheter, gruppboenden och förskolor på grönområden av typerna

Skog, Ängsmark, Gräsyta och Parknatur. Skog är i klar majoritet av grönområdeskategorierna och

Bostäder är klar majoritet av ändamålskategorierna.

Av de 400 hektar som planlagts år 2013-2015 är en klar majoritet med ungefär 340 hektar antagna

inom områden med låg socioekonomisk status. Även när det kommer till totalt antal detaljplaner och

planområdenas area, där förändringar av grönområden planeras att ske, är majoriteten av dessa

kopplade till områden med låg socioekonomisk status, i förhållande till områden med hög

socioekonomisk status. Detsamma gäller även antal planer, och arean på planer, som innebär att

grönområden blir bebyggda. Det är också inom lågstatusområdena det förekommer flest planer som

påverkar särskilda naturvärden.

Tidigare forskning visar ett tydligt samband mellan låg socioekonomisk status och låg tillgänglighet till

grönområden men resultatet i detta arbete visar på en mer komplicerad slutsats. Göteborg har

3

medvetet satsat på att bygga nytt i dessa områden och det har funnits tydliga mål och strategier för

grönområden och naturvärden. Det går därför inte att dra slutsatsen att situationen för personer

med låg socioekonomisk status kommer att påverkas negativt på grund av att stora areal

grönområden kommer bebyggas. Det kan inte utifrån den här studien avgöras om tillgängligheten till

grönområden för personer med låg socioekonomisk status kommer bli bättre eller sämre. Den

planlagda bebyggelsen är mycket omfattande och överrepresenterad inom lågstatusområden och

Göteborgs stad stora möjligheter bygga bort ojämlikheter och säkerställa en god tillgänglighet till

grönområden för personer med låg socioekonomisk status.

4

Summary Gothenburg is one of the cities in Sweden where the population is expected to increase the most.

According to the general plan and the municipality's other strategic documents, the city should be

densified and expanded where there is already good access to infrastructure and services. This often

means that green space will be utilized to make way for housing and other purposes. It is well known

that urban green spaces provide important ecosystem services for the residents of the city and it is a

major challenge for the municipality to preserve the green areas, taking advantage of ecosystem

services, while meeting the requirements arising from population growth.

At the initiative of the Environment Administration in Gothenburg (Miljöförvaltningen i Göteborg)

this study was made to map the change of urban green area and waterways, so-called green spaces

in the city the past three years, from 2013 to 2015. The aim was to examine the size of area of green

space that the municipality plan to utilize and for what purposes. This was done through the study of

adopted zoning plans. There is a link between access to green space and health, and from the aspect

of social sustainability this study also examined how the change of the city's green spaces have been

distributed in areas with low and high socioeconomic status.

The results showed that in recent years 400 hectares of zoning plans have been admitted that meant

some kind of change for green areas. In zoning-areas corresponding to about 240 hectares, green

areas have been either completely replaced or maintained to some extent. Most plans aim to build

homes, businesses, group homes (municipality service homes) and kindergartens in the green areas

of the types forest, meadow, grass area and parks. Forest is in the clear majority of the categories

and green homes are a clear majority of purpose categories.

Of the 400 hectares that was planned 2013 to 2015, a clear majority (around 340 hectares) was

adopted in areas with low socioeconomic status. Even when it comes to the total number of zoning

plans and planning areas' size, where changes of green space is planned, the majority of these relate

to areas of low socioeconomic status, in relation to areas of high socioeconomic status. The same

applies to the number of plans, and the area on the plans, which means that the green areas will be

built. It is also within low status areas we find most plans that affect natural values.

Previous research shows a clear link between low socioeconomic status and low availability of green

areas but the results of this work show a more complex conclusion. Gothenburg has consciously

made efforts in building and expanding in these areas and there have been clear goals and strategies

for green spaces and natural values. It is therefore not possible to conclude that the situation of

people with low socioeconomic status will be adversely affected due to the large area of green space

will be changed. It cannot by the basis of this study be determined if the availability of green spaces

5

for people with low socioeconomic status will be better or worse. The planned buildings are very

comprehensive and over-represented in low status areas and the city of Gothenburg have great

opportunities to eliminate inequalities and ensure good access to green spaces for people with low

socioeconomic status.

6

Innehållsförteckning

Innehåll

Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2

Summary ................................................................................................................................................. 4

Definitioner ............................................................................................................................................. 7

1. Inledning .............................................................................................................................................. 8

1.1 Bakgrund och problemformulering ............................................................................................... 8

1.2 Grönområden och urbana ekosystemtjänster .............................................................................. 9

1.3 Socioekonomisk status och hälsa ................................................................................................ 10

1.4 Situationen i Göteborg ................................................................................................................ 11

1.5 Syfte och frågeställning ............................................................................................................... 12

2. Metod och materialbeskrivning ........................................................................................................ 13

2.1 Utfallskategorier .......................................................................................................................... 13

2.2 Grönområden .............................................................................................................................. 14

2.3 Ändamål....................................................................................................................................... 16

2.4 Geografisk socioekonomisk status .............................................................................................. 16

3. Resultat och analys ............................................................................................................................ 19

3.1 Grönområden och ändamål ........................................................................................................ 19

3.2 Socioekonomisk status ................................................................................................................ 24

3.3 Särskilda naturintressen .............................................................................................................. 28

4. Diskussion och slutsatser ................................................................................................................... 28

4.1 Metod .......................................................................................................................................... 28

4.2 Resultat och frågeställning .......................................................................................................... 29

4.3 Vidare forskning .......................................................................................................................... 30

Referenser ............................................................................................................................................. 31

7

Definitioner

Detaljplan: I plan- och bygglagen (PBL) finns bestämmelser om i vilka situationer en detaljplan ska

göras. Det är bara kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan. Med en detaljplan

reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. En detaljplan

visas som ett bestämt område på en plankarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som

förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel en

illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning (Boverket, 2016).

Grönområde eller grönyta: I det här arbetet innefattar begreppet alla typer av mark inom

bebyggelseplaner som inte täcks av byggnader eller hård beläggning, det vill säga naturområden,

underhållna parker, planteringar och klippta gräsmattor (Wikipedia, 2016c). I det här arbetet

innefattar begreppet även vattenytor inom bebyggelseplaner så som sjöar, bäckar, dammar och

kustremsor.

Socioekonomisk status: Människors socioekonomiska status (typiskt uttryck som hög eller låg) är en

samlad benämning på framför allt vilken utbildningsnivå, yrkesstatus och inkomstnivå personer har.

Dessa kriterier korrelerar mycket väl med livsvillkor (arbetsmiljö, socialmiljö och stress),

levnadsvillkor (rökning, fysisk aktivitet, kost) och psykosociala faktorer (sociala nätverk och känsla av

sammanhang). (Encyklomedica, 2016).

Särskilda naturintressen: I det här arbetet innefattar begreppet olika typer av egenskaper inom ett

aktuellt grönområde som antingen har ekologiska eller sociala värden som exempelvis rödlistade

arter, hög biologisk mångfald, nyckelbiotoper eller är en viktig rekreationsplats för människor.

8

1. Inledning

1.1 Bakgrund och problemformulering

I dagens moderna globaliserade samhälle sker urbanisering i en allt snabbare takt. Nuförtiden bor

mer än hälften av världens befolkning i städer istället för på landsbygden. I Sverige har majoriteten

av befolkningen länge bott i städer och idag är det hela 85% som bor i städerna. Enligt FN:s statistik

på urban utveckling kommer denna siffra stiga till 87,5% år 2025, vilket i sig inte är någon enorm

ökning i procentenheter men med befolkningstillväxten inräknat så motsvarar det ytterligare en

miljon människor i Sveriges städer (FN habitat, 2014).

Bostadsbristen i Sverige är en mycket het politisk fråga. I februari, 2016, rapporterade SVT-Nyheter

att det råder bostadsbrist i 250 av landets 290 kommuner (SVT, 2016). Även Boverket presenterar i

sina utredningar att det råder bostadsbrist i landet (Boverket, 2012a). Problemet är uppmärksammat

av regeringen som bekräftar att det råder allvarlig bostadsbrist i landet och att det borde ha byggts

mer för att följa med i befolkningstillväxtens hastighet. Enligt bostadsministern har

bostadsmarknaden inte klarat av att möta behovet eller efterfrågan på nya bostäder. Detta innebär

att det nu finns starka politiska viljor att accelerera byggandet och regeringens mål är att 250 000 nya

bostäder ska byggas fram till 2025 (Regeringskansliet, 2015). Möjligen kommer kravet på nya

bostäder att bli ännu större. Enligt Boverkets prognos från 2015 kommer det behöva byggas 558 000

nya bostäder mellan 2012 och 2025, varav tre fjärdedelar av dessa behöver byggas i Sveriges tre

största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö (Boverket, 2012b).

Ett accelererat bostadsbyggande kan komma att innebära stora utmaningar ur miljöaspekter.

Sveriges kommuner måste göra stora kraftansträngningar för att bygga bort bostadsbristen samtidigt

som de ska sträva efter att uppnå de nationella miljömålen (Naturvårdsverket, 2016). Städernas

utveckling har stor påverkan på många av de 16 miljömålen som målet Begränsad klimatpåverkan,

Frisk luft och Giftfri miljö men det är framförallt målet med God bebyggd miljö som är mest

intressant på det här området. Riksdagens definition av det sistnämnda miljömålet är att: "Städer,

tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god

regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och

anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god

hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas (Naturvårdsverket, 2016)”. Det är alltså ett

mål som innefattar flera stora områden med allt från energianvändning och avfall från hushåll,

hälsoeffekter i både inomhus- och utemiljön till ekologiska och sociala värden i grönområdena.

9

1.2 Grönområden och urbana ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster kan kortfattat beskrivas som ekosystemens direkta och indirekta bidrag till

människans välbefinnande. Naturvårdsverket sammanfattar ekosystemtjänsterna utifrån följande

kategorier.

• Försörjande. Den delen av naturen som ger det vi lever på, det vill säga de resurser vi

konsumerar. Exempelvis livsmedel, vatten, biotiska råvaror och bioenergi.

• Reglerande och upprätthållande. De funktioner som stabiliserar naturen och klimaten kring

våra samhällen. Det kan gälla klimatreglerande funktioner, flödesreglering av vattendrag och

nederbörd, bullerreducering eller pollinering.

• Kulturella. De natur- och kulturarv som har symboliska värden för människor, friluftsliv,

etiska värden och olika hälsofrämjande effekter (Naturvårdsverket, 2012 sida 5-7).

Enligt Naturvårdsverket bidrar stadens olika grönområden med betydande ekosystemtjänster på

många olika direkta och indirekta områden. Stadens grönområden ser olika ut och har olika

ekosystem och därmed olika ekosystemtjänster. En gemensam ekosystemtjänst från all icke

hårdgjord yta är att jorden och växtligheten bidrar med filtrering och rening av vatten. Det har också

en flödesreglerande effekt som avlastar dagvattensystemen och förhindrar erosion och

översvämningar. Växtligheten har en klimatreglerande effekt genom att absorbera koldioxid från

atmosfären och växtligheten, framförallt träden, utgör effektiva naturliga filter för luftföroreningar,

då gas absorberas och partiklar fastnar fysiskt i växterna. Dessutom har grönområden med växtlighet

ofta även betydande bullerdämpande effekter (Naturvårdsverket, 2012 sida 134).

Naturvårdverket har ett lättöverskådligt sätt att beskriva ekosystemtjänster men det finns många fler

och ämnet kan vara komplext. I en forskningsstudie från Groot et al. (2002) beskriver författarna att

det i litteraturen framkommer en mängd olika sätt att klassificera ekosystemens tjänster. För att

kunna göra övergripande bedömningar av ekosystemtjänster har författarna utvecklat ett

konceptuellt ramverk för att beskriva, klassificera och värdera ekosystemens tjänster på ett tydligt

och konsekvent sätt. I studien presenteras systematiskt de enligt författarna 23 mest relevanta

övergripande ekosystemfunktionerna och ger exempel på vilka ekosystemtjänster som ingår i varje

övergripande funktion (Groot et al. 2002 sida 396-397).

10

1.3 Socioekonomisk status och hälsa

Människors socioekonomiska status används ofta inom medicinsk forskning och är ett begrepp som

vanligtvis baseras på en populations utbildningsnivå, yrkesstatus och inkomstnivå. Dessa kriterier

korrelerar mycket väl med människors livsvillkor som arbetsmiljö, socialmiljö och stress. Även

människors levnadsvillkor, där man kan inkludera rökning, fysisk aktivitet och kost liksom människors

sociala nätverk och deras känsla av sammanhang korrelerar med socioekonomisk status. Det finns

studier som visar att personer med hög socioekonomisk status lever ett längre och hälsosammare liv

än de med låg socioekonomisk status (Encyklomedica, 2016). Exempelvis presenterades det i en

nederländsk studie från 2003 att det finns starka samband mellan människors hälsa och tillgänglighet

till grönområden. I studien konstateras det att en generell ökning av grönområden på 10% kan leda

till minskade sjukdomssymptom motsvarande en ökning av livslängd med 5 år (de Vries et al. 2003

sida 1776).

Stadens grönområden har stor betydelse för människors sociala liv och möjlighet till rekreation och

friluftsliv, vilket spelar en stor roll för välbefinnandet och hälsan. Efterfrågan på bostäder med

attraktiva grönområden i närområdet är också mycket stor. Studier visar att även människors avstånd

till grönområden påverkar hälsan. Dels har man sett att den upplevda hälsan är högre, dels att

livslängden är längre, oberoende av socioekonomisk status (Naturvårdsverket, 2012 sida 135-136).

I en tvärvetenskaplig studie från Lunds universitet kunde forskare visa stora ojämlikheter för tillgång

till grönområden inom populationen i Skåne utifrån grupper med olika ekonomiska förutsättningar,

svensk eller utländsk härkomst och typ av boende. Personer med goda ekonomiska förutsättningar

och personer från Sverige har generellt bättre tillgång till grönområden och har tillgång till

grönområden med bättre kvalitéer. De bor också oftare i hus med trädgård som även det uppskattas

ha god påverkan på hälsan (de Jong et al. 2012 sida 6).

När en stad bebyggs och expanderar är behovet av markyta stort. Det händer ofta att grönområden

tas i anspråk och bebyggs vilket innebär förluster av ekosystemtjänster. Sambandet mellan

människors hälsa och tillgängligheten till grönområden är baserat på vilka ekosystemtjänster ett

grönområde kan leverera, vilka i sin tur är beroende av hälsan och skicket på ekosystemet. Därför är

det viktigt att de urbana ekosystemen och grönområdena tas tillvara men också att de på sköts om

på ett sätt så att de upplevs trivsamma (Tzoulas et al. 2007 sida 170).

11

1.4 Situationen i Göteborg

I Sverige är det upp till kommunerna att planera och bestämma vilka typer av byggnationer som ska

utföras och det är upp till varje kommun att utarbeta egna utbyggnadsstrategier och översiktsplaner.

Göteborgs översiktsplan fastställer att staden ska sträva mot en långsiktigt hållbar utveckling som

kan hantera och ta till vara på den ökande befolkningstillväxten. I planen finns det 13 strategiska

frågor som beskriver stadens utmaningar och möjligheter. Varje fråga har egna mål och strategier

men förenklat kan de beskrivas i följande 13 punkter (Göteborgs stad, 2008):

1. Göteborgs roll i en växande region, staden är kärnan i regionen och det behöver därför finnas

bra infrastruktur och effektiv och hållbar kommunikation och trafik. Regionens kärna ska

också ha attraktiva bostäder, ett attraktivt näringsliv och attraktiva kulturella värden.

2. Attraktiv stadsmiljö, stadsmiljön ska vara attraktiv och stimulera ett rikt stadsliv. Planeringen

ska utgå från människornas möjlighet att röra sig och befinna sig i stadsrummen.

Grönområden ska nyttjas på ett sätt som främjar en god stadsmiljö med så låg miljöpåverkan

som möjligt.

3. Robust samhälle, staden ska byggas robust vilket innebär att tillgången till viktiga resurser

som dricksvatten måste säkerställas samt att det ska byggas säkert mot oförutsägbara

händelser som olyckor och sabotage.

4. Fler bostäder, det ska byggas 2500 bostäder per år fram till 2025 och bostäderna ska vara

varierande, hållbara och byggas i lättillgängliga områden.

5. Växande och förändrad handel, Göteborgs utbud på handel och service ska öka i takt med

den ökande tillväxten i regionen. Detta ska ske på ett hållbart sätt.

6. Expansivt näringsliv, nya företag ska kunna etablera sig i staden och främja en hållbar tillväxt.

7. Nordens logistikcentrum, Göteborg ska bli nordens logistikcentrum vilket innebär att hamnen

och järnvägen ska byggas ut och stärkas. Logistisk infrastruktur i attraktiva centrala områden

ska omlokaliseras.

8. Förändrat transportbehov, behovet av transport kommer öka och det ska åtgärdas med ökad

kollektivtrafik och förbättrad infrastruktur men det är också viktigt att transportbehovet

förändras så att trycket på transportsystemen minskar.

9. Mångfald, tryggt och mänskligt – alla medborgare ska kunna känna tillhörighet och ha

möjlighet att mötas i stadens alla offentliga rum. Stadsdelarna ska kopplas samman och

barriärer överbyggas.

12

10. Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet, staden ska kunna erbjuda goda

rekreationsmöjligheter och erbjuda tillgång till grönområden, lek- och idrottsplatser och

föreningsliv. Borttagna områden som erhåller dessa egenskaper ska kompletteras.

11. Natur- och kulturmiljöer för attraktivitet, Göteborg ska lyfta fram värdena hos sina unika

natur- och kulturmiljöer som kan spela en stor för att främja en attraktiv och hållbar stad.

12. Tillgång till kusten, framtida planering ska främja tillgängligheten till sjöar, vattendrag, kust

och skärgård samtidigt som dessa områden ska förvaltas på ett hållbart sätt.

13. Särskilda lokaliseringar, verksamheter som inte kan finnas i närheten av bostäder ska

planläggas så att de på hamnar i områden som är bra och lämpliga för sina ändamål.

Översiktsplanen är mycket stor och övergripande. Den innehåller flera mål där grönområden spelar

avgörande roller, både när det gäller tillgänglighet och exploatering av dem.

Göteborgs stad har även en särskild strategi för utbyggnadsplanering vilken i enkla drag beskriver att

staden ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt. Strategin innebär en satsning på förtätning vilket

innebär att staden framförallt ska växa inom den redan byggda staden och kring strategiska

knytpunkten utanför stadskärnan, den så kallade ”mellanstaden”. Detta innebär att staden ska

byggas ut genom att bland annat förtätas, kompletteras och utvecklas där det redan finns

infrastruktur, service och kollektivtrafik (Göteborgs Stad, 2014a). Göteborgs stad har även en

grönstrategi som används som beslutsunderlag för stadsutveckling som berör alla de offentliga

grönområden som kommunen råder över. Syftet med strategin är att behålla gröna kvaliteter även

om utbyggnadsstrategin innebär att grönyta i staden kommer bebyggas. Strategin har både sociala

och ekologiska mål där de offentliga grönområdena ska bidra till ett rikt och hälsosamt stadsliv samt

ett rikt växt- och djurliv där ekosystemtjänsterna tas tillvara (Göteborgs stad 2014b).

1.5 Syfte och frågeställning

Göteborg som är en av Sveriges största städer, är en av de platser där det kommer byggas mest för

att uppnå behovet av bostäder i landet (Boverket, 2012). Staden utvecklas i snabb takt och omkring

40 detaljplaner vinner laga kraft varje år. Alla dessa planer ska bidra till att nå miljömålen, främja en

hållbar utveckling och en tillgänglighet av grönområden för alla medborgare i staden. Varje plan har

en egen prövning utifrån bland annat dessa kriterier och mycket annat men det har gjort få studier

på hur mycket grönområden som bebyggts sammanlagt och hur förändringen har sett ut.

Examensarbetet är ett projekt som har uppkommit på initiativ från Miljöförvaltningen i Göteborg

stad i samarbete med Göteborgs Universitet. Miljöförvaltningens uppgift i stadsplanerings- och

13

stadsbyggnadsprocessen är att granska planerna efter miljölagstiftning, strategier och mål, för att

sedan komma med tjänsteyttranden. Från miljöförvaltningens sida är det därför intressant att ta reda

på hur mycket av stadens grönytor som har bevarats respektive tagits i anspråk för andra ändamål i

stadens detaljplaner de senaste åren. Projektet syftar till att undersöka vilka typer av grönområden

som försvunnit och vilka typer av ändamål som ersatt grönområdena. Eftersom det finns en koppling

mellan tillgång till grönområden och människors hälsa utifrån socioekonomisk status undersöks även

hur förändringen av stadens grönområden är fördelad i områden med låg respektive hög

socioekonomisk status.

Examensarbetet syftar till att svara på frågorna:

• Hur stora areal av grönområden har tagits i anspråk för andra ändamål?

• Vilka typer av grönområden har tagits i anspråk för vilken typ av ändamål?

• Hur har minskningen av grönområden varit fördelad mellan olika områden i staden? Finns

det några skillnader i ianspråktagandet av grönområden mellan stadsdelar med hög,

respektive låg socioekonomisk status?

2. Metod och materialbeskrivning

Uppsatsens frågeställningar besvaras genom kvalitativ analys av kvantitativ data insamlad genom

studerade dokument. Arbetet bygger på data från detaljplaner från Göteborgs kommuns diarium. De

senaste tre åren, 2013 – 2015, har 61 planer blivit antagna som på något sätt berör grönområden i

staden. Varje plan har studerats och intressanta variabler för frågeställningen antecknats. Dessa

variabler är: Grönområde innan planutförande, grönområde efter planutförande, typ av ändamål

som grönområdet tagits i anspråk för, förekomsten av särskilda naturintressen, om de särskilda

naturintressena blivit bevarade, planområdets areal och vilken stadsdel planområdet ligger inom.

2.1 Utfallskategorier

Detaljplanernas syfte och därmed ianspråktagande av mark kan variera i stor utsträckning. Somliga

planer innefattar inte ens några nya byggnationer vilket innebär att ingen ny yta tas i anspråk och

därmed inte är relevanta för det här arbetet. Andra innebär bara byggnationer av redan hårdgjord

yta vilket också innebär att de inte är relevanta för detta examensarbete. Resterande, och

majoriteten av alla antagna planer innebär någon form av påverkan på stadens grönområden.

Förenklat har en plan haft någon av följande effekt på ett grönområde: ersatt, bevarat, bevarat till

viss del, tillkommit, eller ändrat karaktär.

14

Innebörden av att ett grönområde blivit ersatt är att samtliga av detaljplanens grönområden blivit

hårdgjord, det vill säga att det har upprättats byggnationer eller blivit belagt med asfalt, grus eller

likande.

Kategorin bevarat innebär att detaljplanens grönområden har behållit sina egenskaper, värden och

karaktär efter planutförandet.

Kategorin bevarad till viss del betyder att planens utförande har lett till att delar av grönområden har

tagits i anspråk. Det är kategorin för de planer då grönområdena inte fullkomligt tagits i anspråk och

hårdgjorts men de har inte heller blivit bevarade. Grönområdenas egenskaper, karaktär och värden

har till viss del ändrats men kan finnas kvar till olika grad.

Inom vissa planer kan grönområden tillkomma där det tidigare endast funnits hårdgjord yta. I

somliga planer har det tillkommit grönområden där det tidigare förekommit andra typer av

grönområden. Dessa planer har inte kategoriserats som tillkommer utan som ändrad karaktär.

På grund av detaljplanernas varierande karaktär och egenskaper kan flera av dessa kategorier

rymmas inom varje detaljplan. Somliga planer kan innebära att en hel skog blir ianspråktagen och

samtidigt innefatta en park som förblir orörd och bevarad. Det finns ingen begränsning på hur många

av dessa utfallskategorier som kan vara aktuella för varje plan. Detta betyder att summan av antalet

kategorier för planernas utfall egentligen sammanlagt blir högre än 61 vilket är summan av antal

planer. Resultatet skulle därför kunna bli väldigt varierande och innebära svårigheter i att finna

gemensamma faktorer för de olika utfallen. Därför har utfallskategorierna approximerats till den

kategori som innebär störst exploatering för grönområdena. Den totala summan av utfall i

resultaten är därför 61 även om detta innebär att vissa planer exempelvis kan vara kategoriserade

som ”bevaras till viss del” då det innan planområdet även finns grönområden som ”bevarats” (se

grunddatan för en mer detaljerad beskrivning av utfallen, plan för plan, i Appendix 1).

2.2 Grönområden

De undersökta planerna innehåller många olika varianter av natur. För att kunna utföra den här

typen av arbete måste kategorierna förenklas så långt det går utan att tappa viktig information så att

kategorierna rymmer alla stadens möjliga olika biotoper och ekosystem samtidigt som antalet

kategorier för enkelhetens skull hålls så få som möjligt. De olika kategorier som representerar

15

detaljplanernas grönområden är Skog, Sly och småträd, Ängsmark, Parknatur, Gräsyta,

Jordbruksmark blåområde och ”Inget”. Grönområdena har kategoriserats efter tolkning av

planbeskrivningen och bara allmänna grönytor finns med i arbetet, alltså inga villatomter eller andra

privata områden.

Skog är ett begrepp som enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation är ett område på minst 0,5

hektar, innefattar träd som är högre än fem meter och att trädkronorna tillsammans täcker minst tio

procent av arealen (Wikipedia 2016a). Sly och småträd har i den här undersökningen fått en egen

kategori trots att innebörden av sly och småträd egentligen kan liknas med ung skog. Ängsmark,

Parknatur och Gräsyta har vissa likheter men behöver ändå särskiljas i olika kategorier på grund av

deras olika egenskaper. En yta med gräs kan variera en del i karaktär. Vissa planer har haft igenvuxen

ödemark, vissa en större välskött gräsmatta, vissa är längre gräs med blommor och enstaka träd.

Skillnaden på Ängsmark och Gräsyta är att ängarna är kvarlevor från en jordbrukskultur där bönderna

skördade olika gräsarter till djurfoder utan att tillsätta näring till jorden. Det blev således en

näringsfattig jord som gynnade några specifika arter som gett ängarna sitt speciella ekosystem som

skiljer sig från övriga gräsytor (Naturvårdsverket, 2016).

Parknatur är de grönområden som specifikt är planlagd för att vara park, det vill säga urbana

grönområden som allmänheten enkelt kan vistas inom. Jordbruksmark innefattar mark som aktivt

används för jordbruk, blåområden är alla områden som är täckta av vattendrag, sjöar eller kust och

kategorin ”inget” innefattar mark som är hårdgjord som berg, asfalt eller grus.

De olika kategorierna för grönområden är i sig inte av något specifikt värde. ”Skog” är exempelvis

jämlikt med ”gräsyta” i det här arbetet. Däremot finns det vissa planområden som innehåller

grönområden med särskilda naturintressen oberoende av grönområdes kategori, vilket noteras som

kategorin Särskilda naturintressen med variablerna ja och nej. Det noteras även huruvida

naturvärdena kommer att bevaras efter planutförandet med variablerna ja, nej och till viss del.

Kategorin är i det här arbetet baserat på både sociala och ekologiska värden som beskrivits i

detaljplanens planbeskrivning. Bedömningen av att planområdet innefattar grönområden med

särskilda naturintressen har gjorts efter följande kriterier: Om det funnits fridlysta/rödlistade arter,

om planen berört ett skyddat område som naturskyddsområde eller natura 2000 eller om det har

bedömts (av planförfattaren) vara ett viktigt rekreationsområde för människor.

16

2.3 Ändamål

Grönområden har tagits i anspråk i planläggningen för alla möjliga sorters ändamål. Kategorierna

som används i materialet är bostäder, gruppboende, förskola, övrig utbildning, verksamheter,

hamnverksamhet och infrastruktur. Bostäder och Gruppboende är två olika kategorier och även om

”bostäder” redan innefattar flera typer av boende som studentbostäder, hyresrätter, bostadsrätter,

villor och radhus så skiljer sig ”gruppboende” i karaktär och behöver en egen kategori. Gruppboende

är kommunens bostäder med särskild service (BmSS) och är därför en blandning mellan boende och

kommunal service. Det råder också brist på BmSS i stora delar av Göteborg, varför en betydande del

av materialet består av planer som endast syftar till att bygga gruppboenden. Liknande förhållanden

råder mellan kategorierna förskola och övrig utbildning. Övrig utbildning innefattar alla typer av

skolor och högskolor förutom förskolor på grund av den övervägande mängd förskolor i materialet

som speglar bristen på förskolor i kommunen.

Kategorin ”verksamheter” innefattar en stor variation av olika ändamål. I de flesta detaljplaner ger

kommunen tillstånd för odefinierad handel och kommersiell verksamhet vilket kan innefatta olika

typer av näring. Det finns även detaljplaner för specifika ändamål som exempelvis hotell, idrott,

camping och religiösa samlingslokaler. Hamnverksamhet har fått en egen kategori och skiljer sig från

övrig infrastruktur eftersom planerna har till syfte att stärka riksintresset för Göteborgs hamn som

får särskild dispens enligt miljöbalken (Länsstyrelsen, 2009).

Infrastruktur innefattar till störst del om- och nybyggnationer av vägar men kan också vara annan typ

av infrastruktur som sopstationer och miljöhus i bostadsområden.

2.4 Geografisk socioekonomisk status

En av arbetets frågeställningar är att undersöka om det finns några skillnader inom planarbetet

mellan områden med hög respektive låg socioekonomisk status. Arbetet kommer utgå från

Göteborgs 10 stadsdelsnämnder. Stadsdelarnas socioekonomiska status är i det här arbetet

framtagna efter en rangordning av andel med eftergymnasial utbildning, medelinkomstnivå och

arbetslöshetsandel. Dessa rangordningar har sedan summerats och rangordningssumman motsvarar

stadsdelens socioekonomiska status (se tabell 1).

För att underlätta analyser och jämförelser har stadsdelarna efter medianen av rangsummorna

delats upp i två grupper. En grupp med hög socioekonomisk status och en med låg.

17

I Göteborg finns det stora skillnader i socioekonomisk status mellan stadsdelarna. Siffrorna som är

redovisade i Tabell 1 är tagna från Göteborgs stads utredningar (Stadsledningskontoret Göteborg,

2013) och Tabell 2 och 3 visar en tydlig klyfta mellan gruppen med hög ekonomisk status och den

med låg.

Tabell 1. Socioekonomisk status – Rangordning och rangsumma per stadsdel.

Stadsdelar

Andel(%) med

eftergymnasial

Utbildning Rang

Medel-

inkomst Rang2

Andel

arbetslösa

(%) Rang3

Rang-

summa

Angered 27 1 179442 1 14 1 3

Östra Göteborg 36 2 187424 2 13 2 6

Örgryte-Härlanda 61 8 284607 8 5 8,5 24,5

Centrum 66 10 280865 7 4 10 27

Majorna-Linné 65 9 278688 6 5 8,5 23,5

Askim-Frölunda-

Högsbo 54 6,5 286529 9 6 6 21,5

Västra Göteborg 54 6,5 319637 10 6 6 22,5

Västra Hisingen 40 4 265578 5 9 3 12

Lundby 50 5 263838 4 6 6 15

Norra Hisingen 37 3 255275 3 7 4 10

55 55 55 165

Det går en geografisk gräns, tydlig i figur 1, som delar Göteborg i nord och syd där

högstatusområdena är placerade i Centrum, Örgryte-Härlanda, Majorna-Linné, Västra Göteborg och

Askim-Frölunda-Högsbo medan lågstatusområdena är Lundby, Västra Hisingen, Norra Hisingen, Östra

Göteborg och Angered, vilket motsvarar Hisingen och stadens nordöstra stadsdelar där gränsen går

längst med Göta älv och vidare in längst med Säveån.

18

Figur 1. Geografisk gräns mellan hög- och lågstatusområden i Göteborg.

19

Tabell 2. Socioekonomisk status - Högstatusgruppen och lågstatusgruppen listad efter rangsumman

och delad vid medianvärdet av rangsumman.

HÖG Rangsumma

Centrum 27

Örgryte-Härlanda 24,5

Majorna-Linné 23,5

Västra Göteborg 22,5

Askim-Frölunda-Högsbo 21,5

LÅG Median = 18,25

Lundby 15

Västra Hisingen 12

Norra Hisingen 10

Östra Göteborg 6

Angered 3

Tabell 2, visar en stor skillnad i rangsumma mellan gruppen med hög status och gruppen med låg.

Mellan Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo skiljer det 6 poäng vilket är mindre än klyftan mellan

Askim-Frölunda-Högsbo och Lundby som motsvarar ett hopp på 7 poäng.

3. Resultat och analys

Det här kapitlet beskriver resultat och analys baserat på data inhämtat från detaljplaner från

Göteborgs kommun. All grunddata finns att tillgå i Appendix.

3.1 Grönområden och ändamål

Studien innefattar resultat från 61 detaljplaner, vilket motsvarar samtliga detaljplaner som inneburit

någon typ av förändring för grönområden i Göteborg mellan åren 2013-2015. Den area som en

detaljplan innefattar kallas vanligen för planområde och den här undersökningen berör därför 61

olika planområden med en sammanlagd area på nästan 400 hektar (3976820 kvadratmeter) vilket är

ett område ungefär lika stort som tre stycken Slottsskogen (Wikipedia, 2016b). Dessa är fördelade på

16 planer för år 2013, 14 för 2014 och 31 för 2015, vilket speglar en stor ökning av bebyggelse i

staden det senaste undersökta året (2015).

20

Figur 2. De 61 studerade detaljplanerna fördelade efter de fem olika utfallskategorierna.

De 61 studerade detaljplanerna är uppdelade som 13 ersatta, 29 bevarade till viss del, 11 bevarade, 3

tillkommer och 5 ändrad karaktär. Ur det här perspektivet, utifrån antal planer har flest

planområden, nästan lika många som alla de andra tillsammans, blivit ”bevarade till viss del”. Utifrån

figur 2 ser det ut som att grönområden i staden blivit bevarade i stor utsträckning. Tillsammans utgör

kategorierna ”bevarad till viss del” och ”bevarad” 40 planer. Eftersom kategorierna ”tillkommer” och

”ändrad karaktär” inte betyder att några grönområden tagits i anspråk och bebyggts kan vi plocka

bort dem ur jämförelsen och sammanfatta resultatet som att 40 av 53 planer blivit ”bevarade” eller

”bevarade till viss del”.

Figur 3. Area i kvadratmeter per utfallkategori.

0

5

10

15

20

25

30

35

Ersatt Bevarad till vissdel

Bevarad Tillkommer Ändrad karaktär

Anta

l pla

ner

Förändring av grönområden

0200000400000600000800000

10000001200000140000016000001800000

Ersatt Bevarad tillviss del

Bevarad Tillkommer Ändradkaraktär

Kvad

ratm

eter

Area per utfallskategori

21

Det är också intressant att titta på storheterna i areal fördelat mellan de olika utfallen. I Figur 3 kan vi

till exempel se att det totalt är större grönområden som blivit ”bevarade” än ”ersatta” även om det,

som vi kunde se i figur 2, var fler detaljplaner som blivit ”ersatta” än ”bevarade” till antalet.

Planområdena där grönområden blivit fullkomligt ersatta med bebyggelse varit mindre till ytan än

planerna där grönområdena blivit bevarade.

När vi tittar på hur de olika planändamålen är fördelade (se figur 4) kan vi se att det sammanlagda

antalet av ändamål är 85 stycken på 61 planer vilket innebär att det kan förekomma fler än ett

ändamål per detaljplan.

Figur 4. Antal ändamål som förekommer i de 61 studerade detaljplanerna.

Det är tydligt att byggandet av bostäder är en klar majoritet av planändamålen, då mer än hälften

(33 av 61) av alla planer innebär att bostäder får byggas. Verksamheter hamnar också högt och detta

kan förklaras dels för att kategorin för verksamheter är den mest varierande (många olika typer av

ändamål, se metodkapitlet) kategorin men också för att de flesta större planer för bostäder också

tillåter upprättande av någon form av verksamhet i samma byggnationer eller områden.

Gruppboende och Förskola hamnar också högt upp med 12 respektive 9 planer.

22

Figur 5. Sammanlagd area för varje planområde fördelat efter ändamålskategorierna.

I figur 5 kan vi se att det är betydande skillnad på storlekarna mellan olika typer av detaljplaner med

olika ändamål. Gruppboende motsvarade 12 planer och hamnverksamhet endast 3. Ändå har

detaljplanerna för hamnverksamhet mer än 3 gånger större area.

Om vi undersöker antalet planer då ändamål tagit grönyta i anspråk jämfört med den totala summan

av planer med det ändamålet, ser vi ett värde på andelen planer då varje ändamål har lett till

exploatering.

Figur 6. Andel planer efter ändamålskategori som haft utfallskategori ”ersatt” eller ”bevaras till viss

del”.

23

Det finns en del skillnader i hur ofta grönområdena exploateras beroende på vilken typ av ändamål

detaljplanerna skrivs för. I Figur 6 kan vi se att planerna med bostäder som ändamål har inneburit att

grönområden tagits i anspråk, det vill säga blivit ersatt eller bevarad till viss del, i 64% av fallen. Det

är intressant att jämföra Gruppboenden och förskolor som var nästan lika många till antalet. Det var

12 gruppboenden och 9 förskolor. I planerna med gruppboenden har grönområdena tagits i anspråk i

100% av fallen men i förskolorna har de bara tagits i anspråk i 67% av fallen. Detta kan bero på

kommunens riktlinjer för förskolor som om det skulle finnas några mål för att barn ska ha tillgång till

naturen till exempel. En annan förklaring kan ha att göra med att arean för förskolorna är tre gånger

så stor som för gruppboendena fastän de är färre till antalet. Det skulle kunna vara så att

detaljplanerna för gruppboendena är utskurna ur större planer och därför inte innehåller någon

natur även om det kanske finns gott om grönområden precis utanför planområdet.

En annan intressant detalj från figur 5 är att kategorin för hamnverksamhet som motsvarar tre

väldigt stora områden tar grönområden i anspråk i alla tre fallen.

Figur 7. Antal förekommande grönområden totalt inom detaljplanerna utifrån

grönområdeskategorierna.

Naturen i Göteborgs stad är sällan helt homogen, och många detaljplaner innehåller flera kategorier

för grönområden, speciellt de som är lite större till ytan. Sammanlagt är det 97 olika grönområden på

61 planer där skog innehar en klar majoritet inom 38 stycken planområden. Sedan följer Gräsyta med

18 planer och sedan Ängsmark och Parknatur med 13 respektive 11 planer. Resterande kategorier,

38

5

13 11

18

25

Grönområden

24

Sly och småträd, Inget, Jordbruksmark, och Blåområde förekommer alla med en frekvens på 5 eller

färre planer, se figur 7.

Eftersom varje plan innehåller så många olika variabler är det svårt att effektivt redovisa exakt hur

mycket av varje grönområdeskategori som har tagits i anspråk för varje ändamålskategori. Tabell 3

visar data från detaljplaner med utfallskategori Ianspråktagen och Bevarad till viss del för att

fokusera på de utfallskategorier som motsvarar exploatering av grönområden.

Tabell 3. Kategorier av grönområden som har tagits i anspråk för olika ändamål

Grönområden/Än

damål

Bostä

der

Gruppboe

nde

Försk

ola

Övrig

utbildning

Verksamh

eter

Hamnverksa

mhet

Infrastru

ktur

Skog 23 8 9 4 9 2 2

Ängsmark 8 3 1 1 8 0 1

Parknatur 8 1 2 2 4 0 0

Gräsyta 7 4 3 2 7 2 1

Sly och småträd 2 0 0 0 2 1 1

Inget 2 0 0 0 0 0 0

Blåområde 2 0 0 0 3 1 0

Jordbruksmark 0 1 0 0 1 0 0

Varje cell i tabellen visar antal planer då en typ av grönområde funnits i detaljplaner för en viss typ av

ändamål. I de planer för till exempel bostäder som har lett till att grönområden tagits i anspråk eller

bevarats till viss del har det förekommit Skog vid 16 tillfällen, Ängsmark vid 6 tillfällen och Parknatur

vid 5.

3.2 Socioekonomisk status

Som vi ser illustrerat i figur 8 är de 61 studerade planområdena, 25 stycken detaljplaner inom

högstatusområden och 36 i lågstatusområden.

25

Figur 8. Antal detaljplaner fördelat mellan låg- och högstatusområden.

Detta innebär att 60% av de aktuella planerna finns inom lågstatusområden. Undersökningen visar

att omfattande detaljplansprocesser varit aktuella i stadens lågstatusområden mellan år 2013-2015

då skillnaderna i planstorlek är betydligt större än skillnaden i antal planer mellan de två grupperna.

Planerna inom lågstatusområden motsvarar en sammanlagd area på 336 hektar och högområdena

en area på endast 62 hektar, se Figur 9.

Figur 9. Sammanlagd area i kvadratmeter fördelat mellan planer inom låg- respektive

högstatusområden.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Låg Hög

Antal planer

0

500000

1000000

1500000

2000000

2500000

3000000

3500000

4000000

Låg Hög

kvad

ratm

eter

Total area planområden

26

Eftersom det finns en betydande skillnad på antalet planer får vi en rättvisare bild av att jämföra

medianvärdet på den totala arean inom respektive område. I figur 10 ser vi en jämnare bild än i figur

9 men det är fortfarande stora skillnader i planernas storlek i förhållande till antalet planer.

Figur 10. Medianvärdet av den sammanlagda arean fördelat i låg- respektive högstatusområden.

Undersökningen visar även att planernas utfall varierar beroende på om de befinner sig inom hög-

eller lågstatusområden. I lågstatusområdena har grönområden fullkomligt tagits i anspråk 10 gånger

medan det bara skedde i 3 tillfällen inom högstatusområdena. Lågstatusområdena har även 5 fall av

utfallskategorin Ändrad karaktär vilket aldrig sker inom hög. Resultatet visar även att något fler

planer inneburit att grönområdena blivit bevarade inom lågstatusområden men fler blivit till viss del

bevarade inom högstatusområden, se Figur 11.

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

låg hög

kvad

ratm

eter

Area medianvärde

0

5

10

15

20

Ersatt Bevarad till vissdel

Bevarad Tillkommer Ändrad karaktär

Fördelning av utfall

Hög Låg

27

Figur 11. Fördelning av planutfall redovisat för hög- och lågstatusområden.

De fem olika utfallskategorierna har olika innebörd och olika betydelse och behöver inte

nödvändigtvis jämföras med varandra. Det som är enklast att jämföra är kategorierna ”ersatt” och

”bevarad till viss del” eftersom båda innebär att grönområden tagits i anspråk. Vid ett första

ögonkast ser det ut som att lågstatusområdena blivit exploaterade betydligt mycket mer än

högstatusområdena. Men om vi lägger ihop de båda kategorierna som inneburit att grönyta tagits i

anspråk får vi 19 planer inom högstatusområden och 23 inom lågstatusområden, vilket är relativt

jämna siffror med tanke på att 60% av alla planer totalt fanns inom lågstatusområden.

Figur 12. Area för utfallskategorierna Ersatt och Bevarad till viss del fördelat i låg- och

högstatusområden.

Om vi istället jämför arean av de två utfallen ser vi att det finns väldigt stora skillnader i hur stora

grönytor som tagits i anspråk för andra ändamål de tre senaste åren inom lågstatusområden jämfört

med högstatusområden. I figur 12 ser vi att grönområden blivit ersatta i planområden motsvarande

ca 800 000 kvadratmeter i lågstatusområden och planområden motsvarande ca 60 000 kvadratmeter

i högstatusområden vilket innebär en storleksskillnad på mer än 13 gånger arean. Även kategorin

”Bevarad till viss del” har en liknande fördelning. Ungefär 1 250 000 kvadratmeter för planer inom

lågstatusområden och ca 270 000 kvadratmeter för högstatusområden, en storlekskillnad på nästan

5 gånger arean.

0

200000

400000

600000

800000

1000000

1200000

1400000

Ersatt Bevarad till viss del

kvad

ratm

eter

Area ianspråktagen grönyta

Låg Hög

28

3.3 Särskilda naturintressen

Av de 61 studerade detaljplanerna var det 18 stycken som innehöll en naturbeskrivning med

särskilda naturintressen. Av dessa 18 planer var det 5 planer som fanns inom högstatusområden och

13 stycken inom lågstatusområden. I högstatusområdena blev 4 av dessa bevarade och den sista till

viss del bevarad. I lågstatusområdena blev 10 värden bevarade, 2 ej bevarade och 1 till viss del.

Generellt var det väldigt få planer som berörde grönområden med särskilda naturvärden, och de

förekom inom högstatusområden till 20% och till 36% inom lågstatusområden.

4. Diskussion och slutsatser

4.1 Metod

Det här arbetet har utgått från förändring av grönområden utifrån varje individuell plan och utfallet

för varje plan har förenklats till en av de fem utfallskategorierna för grönområdenas förändring,

ersatt, bevarad till viss del, bevarad, tillkommer eller ändrad karaktär. Vi har då fått ett resultat som

visar att ett visst antal detaljplaner med grönområden har tagits i anspråk i olika omfattning och i

områden med olika socioekonomisk status. Att använda den här metoden för att studera förändring

har varit enkelt och tidseffektivt men på grund av detaljplanens egenskaper innebär det en del

utmaningar att arbeta på det här sättet.

Ett område kan planläggas för många olika anledningar och vad som avgör områdets storlek och

omfång kan bero på många olika aspekter. En ny detaljplan som blir antagen kan lika gärna vara ett

stort område som ändras för ett nytt syfte eller vara ett nytt område som styckas av från ett tidigare

planområde. Detta betyder att storleken på detaljplanen nödvändigtvis inte behöver reflektera

storleken på det påverkade området.

En konsekvens av metoden är att arbetet tar upp förändringen av grönområden inom detaljplaner,

vilken area dessa detaljplaner har och vilken typ av förändring som sker. Det som inte har undersökts

eller redovisats är hur stora områden inom planområdena som faktiskt är grönområden. Detta

betyder i extremfallet att ett planområde kan vara 100 ha stort, bestå till störst del av berg, grus och

asfalt men det finns en 0,3 ha skogsdunge inom området. Detaljplanen visar att det ska byggas

bostäder och verksamheter på all hårdgjord yta men skogsdungen ska tas till vara på och det byggs

en motionsslinga genom den. Grönområdet har i detta fall blivit bevarat och resultatet blir att 100 ha

hamnar under kategorin ”bevarad”. Det är också viktigt att belysa att alla grönområden i det här

29

arbetet är jämlikt värderade, det vill säga att det inte har tagits någon hänsyn till vilka typer av

ekosystemtjänster som ett område levererar jämfört med något annat. I statistiken som är baserad

på utfall per plan har 0,3 ha ödemark med gräs, samma betydelse som 10 ha skog med hög biologisk

mångfald. En förbättring av metoden hade varit att från början utgå från grönområdet istället för

detaljplanen. Det hade då blivit en mer detaljerad och mindre kompromissad data. I ett tidigt

planeringsstadie av arbetet diskuterades detta, men det upplevdes för otydligt och svårt att räkna på

area. I efterhand kan det konstateras att areaberäkningen ändå blivit osäker i den här studien,

eftersom det är räknat på hela planområdet, att det kanske varit bättre att göra en uppskattning av

arean per grönområde trots allt. En lösning hade kunnat vara någon typ av storlekskategorier av

uppskattad grönområdesarea.

Metoden som används i arbetet är väldigt fokuserad på kategorisering av material, vilket sätter stor

vikt på tolkning av information. Språket och uppbyggnaden i detaljplaner skiljer sig väldigt mycket

från plan till plan och det är upp till den som skriver uppsatsen att tolka texten från

detaljplansförfattaren som i sin tur möjligen har tolkat information från olika konsulter som gjort

undersökningar. Felmarginalen på vilken typ av grönområde och vilka naturvärden de innehåller kan

möjligen därför vara ganska hög.

4.2 Slutsatser

De senaste åren har detaljplaner som inneburit någon typ av förändring för grönområden blivit

antagna på ytor motsvarande upp mot 400 hektar. På planområden motsvarande ca 240 hektar har

grönområdena blivit antingen ersatta eller bevarade till viss del. Det är svårt att enkelt sammanfatta

vilka typer av grönområden som tagits i anspråk för vilken typ av ändamål men. De flesta planer

syftar till att bygga bostäder, verksamheter, gruppboenden och förskolor på grönområden av typerna

Skog, ängsmark, Gräsyta och Parknatur. Skog är i klar majoritet av grönområdeskategorierna och

Bostäder är klar majoritet av ändamålskategorierna.

Om Göteborgs tio stadsdelar delas upp i två grupper efter de med högst respektive lägst

socioekonomisk status visar resultatet att det finns en stor klyfta mellan dessa två grupper.

Resultatet visar även att planernas egenskaper varierar beroende på vilken av dessa grupper

planområdet befinner sig inom. Av de 400 hektar som planlagts 2013-2015 är en klar majoritet med

ungefär 340 hektar antagna inom områden med låg socioekonomisk status. Lågstatusområdena är

överrepresenterade när det kommer till antal detaljplaner, planområdenas area. Samt antal planer

30

som innebär att grönområden blir bebyggda och arean på planer som innebär att grönområden blir

bebyggda. Det är också inom lågstatusområdena det förekommer flest särskilda naturvärden både till

antal och till andel.

Enligt Göteborgs kommuns översiktsplan och utbyggnadsstrategi skulle staden förtätas och byggas ut

samtidigt som grönytorna bevaras i största möjliga mån. I resultatet kan man se följderna av detta då

utfallskategorin ”bevarad till viss del” är den överlägset mest förekomammande. Det blev tydligt

under studien att många grönområden behövdes tas i anspråk för byggnation, men att det var en

viktig del i varje detaljplan att grönytan skulle tas tillvara på och användas på bästa sätt. Oftast

innebar detta att det gjordes kompromisser och anpassningar till grönområde, vilket resulterade i

den höga förekomsten av ”bevarad till viss del”. Detta gäller även förekomsten av särskilda

naturintressen som först och främst inte var speciellt vanligt förekommande och sedan nästan i

samtliga fall behandlades i detaljplanerna genom olika kompensationsåtgärder och villkor för

bevarandet av dessa värden.

Ett av de mest intressanta resultaten i arbetet är den stora skillnaden i ersatt grönyta mellan

områden med hög respektive låg socioekonomisk status. En naturlig slutsats att dra utifrån tidigare

forskning är att detta styrker tesen om att låg socioekonomisk status hör ihop med låg tillgänglighet

till grönområden och i förlängningen sämre hälsa, men i detta fall behöver det inte vara så enkelt.

Tydligt är att de områden som i översiktsplanen och utbyggnadsstrategin beskrivs som

”mellanstaden” och områden där det redan finns närhet till infrastruktur och service till största del

befinner sig inom områden med låg socioekonomisk status. Att bebyggelsen så överväldigande sker

inom dessa områden innebär att stora grönytor tas i anspråk, där människor har lägst

socioekonomisk status men det här arbetet kan inte visa vad detta får för konsekvenser. Det är

planlagt för att stora grönytor i framtiden kommer tas i anspråk men vi har inte någon information

om hur detta påverkar ekosystemtjänsterna. Potentiellt kan det innebära att tillgängligheten blir

bättre och ekosystemtjänsterna nyttjas på effektivare sätt.

4.3 Vidare forskning

Eftersom resultatet visar en mycket stor överrepresentation av bebyggelse och förlust av

grönområden inom lågstatusområden men inte belyser innebörden av detta för människorna som

bor inom dessa områden hade det varit mycket intressant att i vidare studier undersöka

konsekvenserna av det här resultatet. Hur ser tillgången till grönområden ut i lågstatusområden idag

och hur kommer det förändras? Vilka typer av ekosystemtjänster finns tillgängliga idag och vilka

kommer finnas i framtiden. En tanke är att igen använda data från detaljplaner men fokusera på

31

några områden med låg socioekonomisk status och utgå från ekosystemtjänster och tillgänglighet till

grönområden.

Referenser

Boverket 2012, Vision för Sverige 2025. Finnes [2016-05-14]:

http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2012/vision-for-sverige-

2025.pdf

Boverket 2016, Detaljplanplanering. Finnes [2016-05-20]:

http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/detaljplanering

de Groot R, Wilson M.A, Boumans R.M.J. 2002. A typology for the classification, description and

valuation of ecosystem functions, goods and services. Ecological Economics 41, 393–408.

de Jong K, Albin M, Skärbäck E, Grahn P, Björk J. 2012. Perceived green qualities were associated with

neighborhood satisfaction, physical activity, and general health: Results from a cross-sectional

study in suburban and rural Scania, southern Sweden. Health &Place 18, 1374–1380.

de Vries S, Verheij R.A, Groenewegen P.P, Spreeuwenberg P. 2003. Natural environments - healthy

environments? An exploratory analysis of the relationship between greenspace and health.

Environment and Planning A, 35, 1717-1731.

Encyklomedica.se 2016, Socioekonomisk status. Finnes [2016-05-22]:

http://encyklomedica.se/folkhalsa/socioekonomisk-status/

FN habitat rapport 2014, tabell 1.2 Urban population and urbanization by country 1990-2050. Finnes

[2016-05-24]: http://unhabitat.org/wp-content/uploads/2014/03/Table-1.2-Urban-population-

and-urbanization-by-country-1990-2050.pdf

Göteborg stad, Park och natur 2014b, Grönstrategi för en tät och grön stad. Finnes [2016-05-12]:

http://goteborg.se/wps/wcm/connect/0bbf9fb8-a6a9-43bf-9548-

34e7697d8f0e/Gr%C3%B6nstrategi_20140324.pdf?MOD=AJPERES

Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret 2008, Förslag till Översiktsplan för Göteborg

Sammanfattning. Finnes [2016-05-20]: http://goteborg.se/wps/wcm/connect/ad2f96e6-6582-

4cbd-8ade-92cabfff7f2c/Sammanfattning.pdf?MOD=AJPERES

32

Göteborg stad, Stadsbyggnadskontoret 2014a, Strategi för Göteborg 2035 Utbyggnadsplanering.

Finnes [2016-05-12]: http://goteborg.se/wps/wcm/connect/2b48a33f-df7f-4109-8f7e-

6a188582c2cc/up_slutrapport_lag.pdf?MOD=AJPERES

Göteborg stad, stadsledningskontoret 2013, Statistik och analys. Finnes [2016-05-10]:

https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=5&cad=rja&uact=8&ved=

0ahUKEwjygebHqYfPAhVDjiwKHX0KBAEQFgg9MAQ&url=http%3A%2F%2Fwww4.goteborg.se%

2Fprod%2FG-

info%2Fstatistik.nsf%2F3a1ad6102b0c4f0ac1256cdf004881c0%2F63a797f36974a311c1257d12

004b0b20%2F%24FILE%2FG%25C3%25B6teborg.pptx&usg=AFQjCNE3N-

9ECaEk6mpy60YaBhCw7rEg0g&sig2=lOwXkovgtCbEQoLvbB05HA

Länsstyrelsen Västra Götalands län 2009, Rapport 2009:67. Finnes [2016-05-22]:

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2009/

2009_67.pdf

Naturvårdsverket, 2016a, Sveriges miljömål. Finnes [2016-05-20]: http://www.miljomal.se/sv/Vem-

gor-vad/Kommunerna/

Naturvårdsverket 2016b, Skötsel av ängsmark ger mångfald av växter Finnes [2016-09-18]

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-

efter-omrade/Naturvard/Vardefull-natur/Skotsel-av-angsmarker-ger-mangfald-av-vaxter/

Naturvårdsverket 2012, Sammanställd information om ekosystemtjänster, Finnes [2016-05-25]:

https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-

sverige/ekosystemtjanster/ekosystem-ekosystemtjanster-ru-2012/ekosystem-tjanster.pdf

Tzoulas K, Korpela K, Venn S, Yli-Pelkonen V, Ka´zmierczak A, Niemela J, James P. 2007, Promoting

ecosystem and human health in urban areas using Green Infrastructure: A literature review,

Landscape and Urban Planning 81 (167–178).

Regeringskansliet, 2015, Dnr: N2015/790/PUB. Finnes [2016-05-15]:

http://data.riksdagen.se/fil/C1A2D35A-E2D7-4669-B5D8-A42D307A14EC

SVT 2016, Christoffer Wendick 22 februari, Kommunerna: Bostadsbristen är rekordstor. Finnes [2016-

02-22]: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/kommunerna-bostadsbristen-ar-rekordstor

Wikipedia 2016a, Skog. Finnes [2016-05-20]: https://sv.wikipedia.org/wiki/Skog

Wikipedia 2016b, Slottsskogen. Finnes [2016-05-20]: https://en.wikipedia.org/wiki/Slottsskogen

33

Wikipedia 2016c, Grönområde. Finnes [2016-06-18]: https://sv.wikipedia.org/wiki/Grönområde