“Det är ju en helt annan värld

om man går in på Instagram.” En kvalitativ studie om hur offline identiteten påverkas av den

konstruerade online identiteten på Instagram.

Dime Safari & Medra Tito

Sociologiska Instutitionen

Kandidatuppsats I Sociologi, 15 hp

Vt 2019

Handledare: Malcolm Jacobson

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka hur identiteten offline påverkas av den konstruerade

identiteten online på Instagram. För att kunna besvara studiens frågeställning genomförde de

två författarna 8 intervjuer. Deltagarna bestod av unga vuxna inom åldersgruppen 18 - 25 år

och var både kvinnor och män. För att tolka intervjuerna applicerades teorier och koncept från

Anthony Giddens, Erving Goffman och Charles Horton Cooley. Denna studie gjordes mot

bakgrund av sociala medier och självbild samt identitet och Instagram. Resultatet bygger på

fem teman som uppkom under intervjuerna: påverkan, syfte, process, intryck och observationer.

Det studien kom fram till var att deltagarna påverkades av online identiteten men på olika sätt.

Ett sätt var att individer kunde finna sig själva och andra kunde få en sämre självkänsla från

Instagram. Deltagarna var påverkade av andra människor inom plattformen av Instagram när

det kom till processerna för att presentera online identiteten. Processerna kunde innebära hur

deltagarna valde ut bilder, tankeprocesser inför att ladda upp en bild och liknande. Studien

visade att offline identiteten kunde påverkas av online identiteten men andra individers

bedömningar och närvaro hade en betydande påverkan på online identiteten. Detta är en

intressant aspekt av identitet och Instagram som tidigare forskning inte fokuserat på och kan

vara betydande i framtida studier om individers sociala beteende inom sociala medier.

Nyckelord

Instagram, Identitet, Looking-glass self, Reflexivitet, Självbild

Innehållsförteckning

Inledning ................................................................................................. 1

Syfte och frågeställning .......................................................................... 2

Teori och tidigare forskning .................................................................... 2

Identitet och sociologi ......................................................................................... 2

Klassiska teorier ................................................................................................. 2

Anthony Giddens ............................................................................................. 2

Charles Horton Cooley...................................................................................... 4

Erving Goffman ............................................................................................... 6

Tidigare forskning ............................................................................................... 8

Bilder och identitet .......................................................................................... 8

Sociala medier och självbild .............................................................................. 9

Instagram och identitet .................................................................................... 9

Metod och data ...................................................................................... 10

Metodval ..........................................................................................................10

Urval ...............................................................................................................11

Etiska principer .................................................................................................12

Datainsamlingsmetod .........................................................................................12

Praktiskt genomförande .....................................................................................13

Analysprocess ...................................................................................................14

Den egna forskarrollen i insamlingsarbetet ...........................................................15

Metodkritik .......................................................................................................15

Resultat och analys ............................................................................... 16

Påverkan ..........................................................................................................16

Syfte................................................................................................................19

Process ............................................................................................................21

Intryck .............................................................................................................22

Observationer ...................................................................................................24

Diskussion ............................................................................................. 27

Referenser............................................................................................. 32

Bilaga 1 ................................................................................................. 33

Bilaga 2 ................................................................................................. 34

1

Inledning

Instagram är en app som skapades av Kevin Systrom och Mike Krieger år 2010 (Instagram,

2019). Instagram har över 1 miljard användare som har tillgång till appen varje månad och över

500 miljoner användare som använder plattformen dagligen (Instagram, 2019). Detta innnebär

att ungefär hälften av alla människor på Instagram använder appen dagligen. På Instagram kan

människor skapa profiler, ladda upp bilder, följa varandra, följa företag, kommentera/gilla

bilder och videoklipp med mera. Syftet med Instagram är att bidra med en plattform där

människor kan dela sina egna skapelser och interagera med varandra (Instagram, 2019). På

Instagrams hemsida hittar man även allmänna användarvillkor, där ett av villkoren som fångade

intresset var att “Be transparent about your identity and your app's identity” (Instagram, 2019).

Detta blev väldigt intressant eftersom det redan råder en sammankoppling med identitet och

användandet av Instagram. Instagram ger möjligheten för individer att dela med sig av sig

själva, sitt liv och kommunicera med andra individer. Men har individer tagit möjligheten att

uttrycka sin identitet till att modifiera sin identitet? Är individers identitet det de visar upp på

Instagram eller påverkar Instagram hur individer uppfattar sin identitet? Genom att studera hur

identiteten kan påverkas av Instagram kan det ge ett annat perspektiv på hur individers identitet

påverkas av sina egna virtuella handlingar och andras. Koncept som Anthony Giddens

“reflexivitet” och Charles Horton Cooleys “the looking-glass self” tar upp individers

medvetenhet baserat på omvärldens perspektiv. Människor är medvetna om hur de ser ut,

uppfattas och agerar framför andra vilket gör att den individuella människan är väl medveten

om sina processer och utvecklingar men även att människan har en förmåga till att reflektera

över sina beslut och styra sina handlingar, där individen aldrig är begränsad av faktorer som

den inte kan kontrollera eller påverka. I denna mening anses individen endast vara begränsad

av handlingar som individen själv kan styra. Cooleys looking-glass self koncept är menad att

kunna observera hur tanken av andra människor alltid är närvarande och hur föreställningen av

jaget alltid är relation till andra, oavsett om detta sker medvetet eller undermedvetet. Detta

kommer denna studie rikta sig in på, de medvetna valen och presentationerna av identiteten som

individer visar upp på Instagram. I denna uppsats kommer teorierna presenteras samt val av

metod genom datainsamlingen. Därefter presenteras resultatet och analysen med en avslutande

diskussion.

2

Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur offline identiteten påverkas av den konstruerade

identiteten online på Instagram hos individer i ålder 18 - 25 år. Fokus på intervjuerna kommer

att ligga på individens egna uppfattning och reflektioner av sina medvetna handlingar kring

Instagram. Följande frågeställning härleddes:

- Hur påverkas individers offline identitet av den konstruerade online identiteten på

Instagram?

Teori och tidigare forskning

Identitet och sociologi

Inom det sociologiska fältet finns ofta resonemanget om att använda begreppet identitet som

social identitet, vilket betonar att identitet är någonting som görs och händer, inte ett ting som

är (Jenkins, 2014:18). Identitet kan definieras som ett systematiskt sätt att kategorisera och

urskilja likheter och olikheter mellan individer, mellan grupper, mellan individer och grupper

(Jenkins, 2014:19). Identitet innebär alltså processen av att veta vem man själv är, vilka andra

är, att andra vet vem man är, att man själv vet vad andra tror att man är och så vidare (Jenkins,

2014:18). Detta är en strategi för att kunna etablera människans plats i världen (Jenkins, 2014).

Här nedan kommer identitet att diskuteras utifrån olika sociologiska teorier och koncept om

identitet som kan bidra till förståelse av konstruktionen av identitet i sociala medier.

Klassiska teorier

Anthony Giddens

Anthony Giddens diskuterar mänskligt medvetande och skiljer mellan det omedvetna, det

praktiska och det diskursivt medvetna. I det praktiska medvetandet hävdar Giddens att

människan har en förmåga till att reflektera över sina beslut och styra sina handlingar. Det finns

alltså alltid en möjlighet till att ”handla annorlunda” där människan aldrig är begränsad av

faktorer som den inte kan kontrollera eller påverka (Giddens, 1991:36). Praktiskt medvetande

består av minnen och kunskaper som människan använder i sitt vardagliga liv för att kunna

3

hantera olika situationer (Giddens, 1991:36). När vi väl reflekterar och diskuterar över våra

handlingar aktiveras, som Johansson förklarar utifrån Giddens perspektiv, det diskursiva

medvetande, vilket innebär att vi kan förklara våra handlingar med ord (Giddens, 1991:36).

Med det omedvetna syftar Giddens på förträngda minnen och undertryckta motiv. Giddens

hävdar alltså att vissa handlingar än andra i större utsträckning styrs av omedvetna motiv

därmed kan det omedvetna oftast inte uttryckas i diskursiv form. (Giddens, 1991:36). I med

detta kommer det omedvetna endast beröras för att bredda analysen av identitetens påverkan av

Instagram och för att analysera eventuella skillnader i handlingarna eftersom det omedvetna är

svårt att få fram. Det praktiska och det diskursiva medvetna är vad denna studie är intresserad

av och kommer att fördjupa sig i eftersom det är de aktiva valen individerna gör som är till

intresse för studien. Den stora delen av vårt vardagliga beteende handlar oftast om att vi behöver

ha en ontologisk trygghet som grundläggs i barndomen för att kunna agera (Giddens, 1991:37),

vilket innebär en känsla av att kunna lita på omgivningen och ett sätt att hantera olika hot och

faror (Giddens, 1991:37). Giddens använder i stort sett sig av Laings och Eriksons teorier om

mänsklig utveckling där resonemanget oftast är uppbyggt av en ontologisk trygghet. Med hjälp

av dessa teorier försöker Giddens förklara hur människan i relation till sin omgivning stegvis

utvecklar en känsla av tillit, trygghet och kroppslig autonomi. Rutiner bidrar alltså till att

strukturera ett levnadssätt och som i sin tur kan fungera som ett hjälpmedel mot ångest och

känslor av otillräcklighet. Enligt Giddens utgör rutiner och regler en struktur som håller

samman vardagslivet men när människans rutiner fråntas blir de medvetna om hur viktiga dessa

är (Giddens, 1991:54). I denna mening kan individer som är aktiva på Instagram skapa en

trygghet i plattformen som denna studie vill uppmärksamma. Innebörden av att föreslå

Instagram som en del av individers identitet kan uppmärksamma betydelsen som plattformen

har för presentationen av identiteten.

Giddens diskuterar även hur samhället har utvecklats till den moderna samhället och hur det

reflexiva utformandet av kroppen har gått till att bli alltmer fokuserat av jag-identitet och

uttryckandet av individualitet (Giddens, 1991:57). Med reflexivitet menar Giddens att

människan konstant utvärderar sig själv, sina handlingar och mål (Giddens, 1991:36). Det

reflexiva utformandet av den fysiska kroppen är även en produkt av det senmoderna samhället.

Mode, stil och smak har associerats med identitetsskapandet och blir alltmer en del av den

individuella människans kontinuerliga konstruktion av identiteten som Johansson beskriver

utifrån Giddens perspektiv (Johansson 2015: 439). Att välja livsstil har blivit viktigare i det

senmoderna samhället, där individer själva utformar sina livsplaner och blir allt mer en del av

4

jag-identiteten. Johansson förklarar att med livsstil antyder Giddens på olika samlingar av

beteenden, rutiner och vanor som individer utvecklar. En följd av massmedia är även att det har

skapat influenser för hur människor ska leva (Johansson 2015: 440). Detta är även varför denna

studie anser att livsstil är en stor del av vad individer delar med sig av och betraktar som en del

av sin självbild på Instagram. Giddens fortsätter på detta genom att ångesten som människan

upplever grundar sig i individens medvetenhet om att reflexiviteten inte är enkelriktad, utan att

andra individer är närvarande i reflexiviteten likaså (Giddens, 1991:54). Den moderna

människan formas alltså utifrån reflexiva tankar som även formas från externa omständigheter.

Med detta kan Instagram förklara hur individer påverkas av plattformen samt medvetenheten

av andra individers närvaro på Instagram. Att dela med sig av sig själv genom bilder producerar

ännu mer de externa associationerna med identiteten, där att visa bilder på livsstil, klädstil och

intressen blir en del av självbild på Instagram.

Charles Horton Cooley

Sociologen Charles Horton Cooley introducerar sitt koncept om ”the looking-glass self” i sitt

verk ”Human Nature and the Social Order” år 1902 (Cooley, 2017). Cooleys looking-glass self

koncept i helhet är menad att kunna observera hur tanken av andra människor alltid är

närvarande i livet och föreställningen av jaget alltid är i relation till andra, oavsett om det är

medvetet eller undermedvetet (Cooley, 2017). Cooley menar att det egna jaget i olika sinnen

formar den egna föreställningen av jaget och känslan av jaget bygger på hur individen själv

värderar jaget i de andras sinnen (Cooley, 2017). När människan ser sig i spegeln, vårt ansikte,

kroppsform och kläder har föreställningen av jaget utifrån andras sinnen en påverkan på den

egna uppfattningen av dess egna attribut (Cooley, 2017). Föreställningen av jaget menar Cooley

kan då ses utifrån tre principiella element: föreställningen av det egna framträdandet inför andra

personen; föreställningen av den andra personens bedömning av framträdandet, och en sort

självkänsla, som stolthet eller förödmjukelse (Cooley, 2017). Det centrala här är att skiftet från

den första principen till den sista, alltså föreställningen av den andra personens bedömning av

framträdandet, där det som rör sig till en självkänsla inte är av dess egna styrning utan är en

reflektion av dess egna föreställningar utifrån sinnet av andra. Cooley knyter ihop detta genom

att självkänsla formas och differentierar sig alltså även beroende på vilken person det är

människan reflekterar utifrån (Cooley, 2017). Detta är en aspekt av identiteten som är

återkommande hos teorierna i denna studie och kan alltså vara en del av identiteten som kanske

påverkas mest av andras bedömningar. Därmed ansågs detta vara för betydelse i studiens syfte.

5

Konceptet med the looking-glass self motiverar Cooley är att känslan och föreställningar om

jaget påverkas av sociala faktorer och kan endast observeras och förstås utifrån det vardagliga

livet (Cooley, 2017). Processen av the looking-glass self hos barns självkänsla menar Cooley

förklaras enkelt med att barn studerar reaktionen från andra av sina egna handlingar och i de

reaktionerna antar barnen sin egen påverkan över andra människor (Cooley, 2017). Han

förklarar denna teori genom att exemplifiera om hur en sex månaders gammal flicka försöker

få uppmärksamhet genom medvetna och icke diskreta handlingar som hon själv observerat

vilket ger en social makt som, när väl inlärd, utövar det mer och mer (Cooley, 2017). Det är här

som Cooley tar upp ”affectation”, alltså tillgjordhet, där sinnet är ockuperad med vad andra

tycker om det egna jaget. Här rubbas balansen mellan andras bedömningar och den etablerade

karaktären, där att imponera på andra blir en synlig, icke diskret handling. Detta menar Cooley

sedan blir ett inlärt beteende där aktören lärt sig att vara olika sidor av sig själv till olika

människor (Cooley, 2017). Vid det här läget bryr sig aktören ytters mycket om reflektionen av

sig själv vid en viss personlighet och mindre för en annan. När aktören bemästrat vilka

handlingar som ger vilka reaktioner, lever aktören i föreställningar om den egna effekten på

andra människor (Cooley, 2017). Cooley fortsätter på detta där när aktören befinner sig i det

vuxna livet inte kan separera tanken på andra människors bedömningar och sitt uttryck av den

tanken. Det sker samtidigt i den vuxna aktörens komplexa processer, där i denna studie

möjligtvis kan förklara varför dessa reflektioner av identiteten kan vara något omedvetna hos

unga vuxna individer på Instagram (Cooley, 2017). Den föreliggande studien vill få fram

reflektioner från deltagarna, därmed kan det vara svårt att få fram omedvetna handlingar och

tankeprocesser utifrån Cooley och Goffmans syn på det omedvetna som någonting som sker

utan individens kännedom.

Eftersom det ses som svagt att söka efter uppmärksamhet och godkännande i det sociala

vardagslivet, dämpar man det socialt synliga behovet men den är alltid närvarande (Cooley,

2017). Cooleys syn på människor som inte tror sig alls påverkas av andra människors

bedömningar, samtidigt förnekar att det är en viktig del av det sociala jaget och sina handlingar

(Cooley, 2017). Men detta är en illusion som kollapsar helt när aktören bemöts av nedlåtenhet

och förnekande från andra människor (Cooley, 2017). Bemötandet blir överväldigande, aktören

känner rädsla för att bli utesluten från gemenskapen eller hjälplös och inser att andra människors

tankar alltid varit närvarande i det vardagliga livet (Cooley, 2017). Om man reflekterar för

mycket om det sociala jaget och analyserar sina egna mentala processer kommer det att bli

mycket mer tydligt än den egentliga formen (Cooley, 2017). Konceptet av the looking-glass

6

self kan användas för att förstå hur Instagram har en påverkan på individers identitet och hur

den egna perceptionen av sin identiteten i plattformen egentligen baseras på. Det kan hjälpa

studien att förstå bakomliggande motiv hos individernas uppfattade självständighet om sin

identitet på Instagram. Eftersom Instagram innebär processer av val (alltså välja vilka bilder

man laddar upp, vilka man följer, vad man gillar och så vidare) finns medvetenheten om hur

andra ser den egna profilen och hur man själv ser på den. På så sätt kan Instagram fungera som

ett looking glass där den konstanta visuella reflektionen av den egna personen ger en

uppfattning om hur individen själv ser på sin identitet. Även fast Cooleys koncept är skapat i

en tid där sociala medier inte fanns, kan det appliceras i dagens Instagram samhälle då

reflektionerna av identiteten ger starka visuella intryck, kanske även mer än i det verkliga livet.

Julie M Jones förklarade att sociala medier, genom Cooleys koncept the looking-glass, kunde

fungera som en digital spegel och genom anonymitet kan explicit skrivna bedömningar från

alla håll bemötas (Jones, 2015). Detta är en synvinkel för hur Cooleys koncept kan förstås inom

sociala medier och ansågs lämplig att tillämpa i studiens syfte om Instagrams påverkan av

individens identitet.

Erving Goffman

Sociologen Erving Goffman applicerade det dramaturgiska perspektivet på människors sociala

beteende och interaktioner år 1990 i hans bok “ The Presentation of Self in Everyday Life”

(Goffman, 2014:96). I boken introducerade Goffman konceptet som han benämner främre och

bakre region. Med region menar Goffman ett tillfälle att observera framträdandet, där individen

låter sig påverkas av den definition av situationen som uppmanar framträdandet. Framträdandet

har ofta bara ett enda visuellt centrum för den agerande och för publikens del, som till exempel

när en patient talar med en läkare i hans mottagningsrum (Goffman, 2014:97). Med den främre

regionen menar Goffman är den platsen där framträdandet äger rum och där framträdandet kan

uppfattas som ett försök att ge intryck av att den agerandes aktivitet i regionen uppehåller och

framställer vissa normer (Goffman, 2014:97). Dessa normer kan indelas i två breda grupper.

Den ena gruppen redogörs för hövlighetsnormer. Den andra gruppen handlar om hur den

agerande beter sig inom syn eller hörhåll för publiken, men där den agerande inte nödvändigtvis

är upptagen av att tala med eller till publiken. Detta kan refereras till dekorum (Goffman, 2014:

98). De kraven som ställs inom dekorum i en region kan delas in två undergrupper; moraliska

och instrumentella. De moraliska kraven handlar i princip om målen i sig själva och förbinder

sig ofta till regler om att inte ofreda andra, regler om sexuell anständighet och regler om att visa

respekt för heliga platser (Goffman, 2014:98). De instrumentella kraven utgår sig från att vara

7

de krav som arbetsgivaren kan kräva av sina anställda, som till exempel försiktighet om

egendom och uppfyllande av arbetsnormer (Goffman, 2014:98). Normer inom arbete ser olika

ut beroende vilket yrke man befinner sig i. Normen för hur till exempel den agerande ska

uppföra sig ser olika ut, då roller i olika yrken kan variera utifrån hur strikta reglerna är

(Goffman, 2014:99). En kvinna som befinner sig i en kyrka tillåts hon sitta, dagdrömma,

medans i andra yrken kan det krävas att hon ska stå hela tiden, vara pigg och vaken, avstå från

att tugga tuggummi och klä sig efter hennes ekonomiska tillstånd (Goffman, 2014:99). Den

bakre regionen som även kallas för ”bakom kulisserna” kan definieras som en plats, i

association med ett visst bestämt framträdande, där det anses som en självklarhet att med

förstånd och vilja bestrida det intryck som har väckts av framträdandet (Goffman, 2014:100). I

den bakre regionen sker det ”dolda” som publiken inte ser, det som sker innan resultatet. Ett

exempel skulle kunna vara om illusionen av att den döde verkligen befinner sig i en djup och

fridfull sömn. För att kunna fullfölja illusionen krävs det därför att begravningsentreprenören

ser till att den sörjande hålls borta från det behandlingsrum där liken tappas på vätska,

prepareras och sminkas innan de visas upp för det sista framträdandet (Goffman, 2014:103).

Goffmans teori kring den främre och bakre regionen används i olika sammanhang, men i denna

studie ligger fokus på hur det kan tillämpas i det sociala livet. Hur vi uppträder på Instagram

framför den digitala publiken, där uppträdandet sker genom bilderna på det egna Instagram

kontot, kan vara en process av medvetna strategier för att uppnå andra individers förväntningar.

Men bakom skärmen finns andra sidor av individen, där denna studie vill undersöka om

uppträdandet på Instagram kan påverka individens offline identitet.

Goffman talar om något som han kallar för audience segregation och berättar hur människor

agerarar och uppträder olika roller inom olika situationer (Goffman, 1956:83). När vi segregerar

publiken skickar vi också ett meddelande till dessa publikgrupper om att vårt förhållande till

dem är speciellt och unikt (Goffman, 1956:84). Publiken ifrågasätter inte vår prestation, vilket

i sin tur leder till att vi genom audience segregation kan hålla koll på vårt framträdande.

Goffman påpekar även att många saker kan ogiltigförklara våra ansträngningar och hävdar att

vi kan också tycka att våra prestationer kan vara allvarliga eller tvärtom som därmed kan skapa

en fel inställning för våra framträdanden (Goffman, 1956:85). Audience segregation kan vara

svårare eller möjligtvis underlättas inom sociala medier genom att inneha ett öppet konto eller

privat konto på Instagram. Audience segregation kan förklaras till hur personer på Instagram i

allmänhet och personer med flera konton använder sig av olika konton och hur de uppträder

beroende på vilka följare de har och vilket förhållande de väljer att ha med publiken. Därmed

8

kan detta vara en aspekt av Instagram konton som kan vara värt att ta med i studien för observera

hur detta kan påverka presentationen av online identiteten och därmed hur publiken påverkar

denna, möjligtvis även offline identiteten.

Tidigare forskning

Bilder och identitet

För att förstå hur Instagram tillför och påverkar individers identitet menar David Buckingham

är då viktigt att förstå processerna plattformen bidrar med (Buckingham, 2007:41). Instagram

har även en förmåga att underlätta individers reflexivitet vilket är en triggande faktor för

identitetsskapandet (Buckingham, 2007:41). Detta gör att Instagram blir en mer betydelsefull

plattform för individers identiteten och har alltså någon påverkan på identiteten eftersom

reflexivitet innebär utvärderingen och utvecklingen av sig själv som Giddens även betonar

(Giddens, 1991:36). Att genomgå de olika processerna för att generera sitt Instagram konto

tvingas individer att se på sig själva, se andras syn på en själv, som fungerar som en reflektion

på eventuella modifieringar av den egna självrepresentationen (Buckingham, 2007:41).

Eftersom att Instagram utgår ifrån bilder och videos men också bildtexter och kommentarer är

det den visuella aspekten i plattformen som identiteten mest uttrycker sig själv ifrån. Visuella

komponenter visar sig inneha en större påverkan på individers reflexivitet (Buckingham,

2007:41). Då människor inte alltid är medvetna om att se med ögonen är något som är inlärt

och att språket är något som gör människan till en social varelse, kan förmågan att representera

jaget förlora sin kritiska grund. Det är här som Buckingham menar att processer av att använda

sociala medier väcker medvetandet och förklarar varför sociala medier är så betydelsefulla för

identitetsskapandet (Buckingham, 2007:41). De delade, konstruerade och visuella bilderna är

starkt sammanlänkade med individers identitet vilket värdesätter dess plats i det reflexiva

tänkandet (Buckingham, 2007:41). Buckingham menar även att identiteten är förkroppsligad

och att även om detta inte är i tankarna när individer surfar i de virtuella apparna genomförs

alla handlingar från kroppen (Buckingham, 2007:41). Därmed kan detta vara en aspekt som

studien kan beröra för att förstå hur offline identiteten möjligtvis kan påverkas av online

identiteten på Instagram då bilderna kan vara till stor betydelse för identiteten. Buckingham tar

upp det omedvetna men betonar att det medvetna är mer närvarande vilket även verkar vara

sammankopplat med övriga teorier i studien. Detta gör att medvetenheten är till stort fokus i

studien.

9

Sociala medier och självbild

Julie M Jones har tidigare själv forskat om sociala mediers påverkan på individers självbild,

mer specifikt individer som använder plattformen Youtube och dess påverkan på sin självbild

sedan de började ladda upp sina videoklipp (Jones, 2015). Genom att utgå ifrån Charles Horton

Cooleys koncept “the looking-glass self” menar Jones att sociala medier kan fungera som en

digital spegel där andras reaktioner och bedömningar är explicit skrivna (Jones, 2015). I det

verkliga livet förväntas det inte att människor bemöts av förolämpningar och nedvärderingar

men i den digitala världen med möjligheten för anonymitet kan bedömningar från alla håll

bemötas i närvaron (Jones, 2015). Jones intervjuade Youtube användare som kategoriserats

inom politiska eller blogg genre i videoinnehåll (Jones, 2015). Intervjuerna innehöll frågor om

deltagarnas upplevelse av självbild från början av deras Youtube karriär till det nuvarande läget

(Jones, 2015). Det Jones fick fram från sin studie var att deltagarna fått högre känsla av makt

genom sin roll i den digitala globaliserade miljön, högre självförtroende både för sitt utseende

och från att ha överkommit de negativa bedömningarna som fått mottas i sociala medier (Jones,

2015). Detta kan vara en intressant observation som kan antyda på att online-identiteten faktiskt

påverkar offline-identiteten på någon aspekt, i detta fall självkänslan samt självförtroendet hos

individerna på ett positivt sätt. Jones studie kan inspirera förmågan för att kunna tillämpa the

looking-glass self till dagens moderna samhälle där sociala medier möjliggör en plattform för

människor att explicit uttrycka sig själv och mottaga andras bedömningar i en explicit, skriftlig

form. Detta kan ge ett perspektiv på hur sociala medier kan påverka individers självkänsla och

självförståelse av sin identitet. En intressant aspekt när identiteten benämns är just självkänslan,

där självkänsla associeras med en bättre uppfattning av identitet i flera av teorierna som tagits

upp i denna studie. Därmed verkar självkänslan vara betydlig för studiens syfte eftersom det

verkar som att självkänslan ofta påverkas utifrån andras bedömningar.

Instagram och identitet

Isabel Morton framförde en artikel gällande plattformen Instagram och vilka motiv som ligger

bakom individers framställande av sin identitet (Morton, 2018). Detta är likt Goffmans teori

om den främre regionen som tidigare benämnts i uppsatsen, där uppträdandet formas utifrån

publikens förväntningar vilket denna artikel även syftar på (Goffman, 2014: 97). Morton

motiverade att på Instagram kan man redigera och lägga till filter på sina bilder som individer

sedan delar med sig på plattformen antingen offentligt eller privat (Morton, 2018). Morton

fortsätter på detta genom att förklara att fokus för artikeln är att finna motiven för dessa

modifieringar genom att undersöka effekterna av falska representationer av identitet (Morton,

10

2018). Olika teorier och koncept som Morton tog till sig i studien var bland annat “performing

identity offline”, “online identity”, användandet av sociala nätverk och Instagram (Morton,

2018). Det Morton kommer fram till är att eftersom individer kan modifiera sina identiteter på

Instagram representeras ofta en idealiserad version av verkligheten, där det är mer socialt

accepterade och åtråvärda strävas i sociala medier (Morton, 2018). Individer verkar strategiskt

skapa profiler på Instagram för att framföra ett specifikt intryck och endast dela med sig av

positiva händelser, där negativa eller mindre åtråvärda händelser döljs (Morton, 2018). En av

de största motiven för att dela med sig av bilder på sitt utseende visar sig vara på grund av att

självförtroendet höjs, en sorts ego boost, från gillningar och kommentarer från andra (Morton,

2018). Att förändra sin identitet kan även ofta motiveras av viljan att passa in med sociala

grupper och inom sociala medier förväntas det att nå eller följa vissa normer och sträva efter att

uppnå vissa ideal och därmed dölja brister (Morton, 2018). Detta kan alltså hjälpa individer att

känna behörighet till en gemenskap men vidare menar Morton kan de falska representationerna

skapa negativa sociala jämförelser bland de åskådande aktörerna (Morton, 2018). Mortons

artikel är till hjälp eftersom den även utgår specifikt från Instagram som representation av

sociala medier i relation till hur individer framställer sin identitet, där den medvetna

modifieringen av identiteten verkar vara en intressant aspekt för studier av Instagram. De

sociala jämförelserna mellan identiteten och den digitala personan på Instagram är en annan

infallsvinkel även denna studie kommer att rikta sig mot eftersom det eventuellt kan ge en

inblick för hur Instagram påverkar individers identitet.

Metod och data

Metodval

Utifrån forskningsfrågorna och syftet med studien blev valet att genomföra en kvalitativ studie

en mer lämplig metod. Inom kvalitativa studier ligger fokus på tolkning och möjliggör

fördjupade insikter i sociala fenomen (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015:34). Metoden blir

alltså väldigt gynnsam för studier vars fokus ligger på individers egna perception och

erfarenheter. Genom att få ta del av individers tankar, känslor, erfarenheter och händelser från

deras egna ord kan forskare skapa information som annars kan vara svårt att förmedla genom

andra metoder (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015:34). Eftersom denna studie ville undersöka

hur identiteten på Instagram samspelar mellan individens online och offline identitet ligger

11

fokus på individens egna reflektioner och synvinkel, därmed ansågs utförandet av studien

genom kvalitativ metod som lämplig.

Urval

Studiens urval bestod utav kvinnor och män i åldersgruppen 18-25 år och var även bekanta

vänner till forskarna. Totalt var det 4 män och 4 kvinnor. Deltagarna var även bosatta i två olika

städer, Stockholm och Eskilstuna. Stockholm är en storstad och Eskilstuna en småstad. Varför

studien inte fokuserade på kön eller stad som aspekt var för att det inte ansågs relevant för

studiens syftet men var värt att notera för att påpeka variationen i urvalet. Triangulering innebär

olika metoder för att stärka trovärdigheten och kan vara en fördel i studien för att få ett bredare

resultat (Crang & Cook, 2007:128). Åldersgruppen ansågs som en mer relevant aspekt av

urvalet för just denna studie eftersom fokus inte var på skillnader mellan deltagarnas sociala

bakgrund utan endast åldersgruppen som är mest aktiv på Instagram. Vårt urval består av icke-

sannolikhetsurval och syftar sig till att omfatta alla de former av urval som inte görs utifrån de

sannolikhetsprinciper, alltså ett urval som fåtts fram på andra sätt än genom slumpmässig

urvalsteknik (Bryman, 2011:179). Målinriktad sampling är en typ av icke-sannolikhetsurval

och innebär att individer väljs ut utifrån redan definierade kriterier anpassade för studiens syfte

(DePoy & Gitlin, 1999). Detta innebär alltså att urvalet är representativa för målpopulationen,

vilket i detta fall är individer som är som mest aktiva på Instagram (DePoy & Gitlin, 1999). Då

syftet med studien är att undersöka hur den konstruerade identiteten online på Instagram

påverkar identiteten offline hos individer, valdes en kvalitativ metod. Fokus ligger på tolkning

och möjliggör fördjupade förståelse i sociala fenomen, där individens egna perception och

erfarenheter står i centrum (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015:34). Valet av just denna

åldersgrupp är eftersom det är inom denna grupp av individer som är näst mest aktiv på

Instagram, där de mest aktiva åldersgruppen är 12-15 år men på grund av etiska skäl är det valt

att endast inkludera deltagare som är minst 18 år (Internetstiftelsen, 2018). Dock består 60,1%

av alla användare på Instagram globalt av åldersgruppen 18-25, vilket även tillför relevansen

för åldersgruppen (Statista, 2019). Det finns även diskussion om att denna åldersgrupp där

skiftet mellan tonår och vuxenlivet sker, är perioden i livet där individen format sin identitet

och en klarare bild av aspekter av sin identitet till skillnad från mellan tonåren där själva

utforskandet av identiteten är mer aktiv (Berk, 2014:601). Valet av att välja vänner som

urvalsgrupp grundar sig i tanken om att den personliga relation till deltagarna kan bidra till en

djupare intervju och olika nyanser av deltagarnas handlingar på Instagram. Det kan alltså

12

möjligtvis tillåta deltagarna att öppna upp om sin identitet och om den representeras i sociala

medier eller om den altureras.

Etiska principer

Med genomförandet av studien finns det etiska forskningsprinciper forskaren ska vara

medveten om. Vetenskapsrådet presenterar fyra allmänna huvudkrav att följa:

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Syftet är att

bidra med riktlinjer att utgå ifrån vid eventuella situationer som kan ske i förhållandet mellan

forskaren och undersökningsdeltagarna under forskningens gång. Det är alltså ett sätt skydda

individerna inblandade i forskningen.

Informationskravet togs till hänsyn där deltagarna informerades om studiens syfte, deltagarnas

frivillighet att vara med i studien och att deras Instagram konton skulle behövas tas del av i

intervjun (Vetenskapsrådet, 2002:7). Konfidentialitetskravet täcktes då forskarna skyddat

deltagarnas personuppgifter samt var det viktigt att redigera bilderna som deltagarna delat med

sig från sin Instagram på så sätt att man inte kunde identifiera konton (Vetenskapsrådet,

2002:12). Detta blev deltagarna även informerade om i början och i slutet av intervjuerna.

Samtyckeskravet togs till hänsyn då deltagarna var medvetna om deras frivilliga position i

studien samt att de hade valet att dra sig ur studien utan förklaring till forskaren

(Vetenskapsrådet, 2002:10). Deltagarna var även informerade om att ge forskarna tillåtelse att

ta del av bilder från deras Instagram konto och att det eventuellt kunde användas i studiens

rapport. Även detta blev deltagarna påminda om i början och slutet av intervjun så att samtycket

var tydligt eftersom vissa bilder kan vara mer eller mindre privata för deltagarna. Genom

nyttjandekravet informerade forskarna om att det insamlade datamaterialet endast är för

studiens bruk och inte kommer att användas utanför studiens ramverk (Vetenskapsrådet,

2002:14).

Datainsamlingsmetod

Val av datainsamlingsmetod i denna studie var genom 8 fokusintervjuer à 30 minuter (Trost,

2010:43). Fokusintervjuer innebär att intervjuerna är fokuserade på ett specifikt ämne (Trost,

2010:43). Forskarna genomförde vardera 4 intervjuer med 4 separata deltagare var. Valet att

utföra intervjuerna separat var på grund av lokaliseringen av deltagarna och forskarna i sig. Då

forskarna bodde i olika städer samt deltagarna, underlättades situationen genom att separat

13

genomföra intervjuerna. Genom att forskarna intervjuade separat kunde maktrelationen bli

jämnare till skillnad från om båda forskarna skulle vara närvarande per deltagare (Trost,

2010:67). Metodvalet av intervjuerna var att genomföra de genom strukturerade intervjuer, då

forskarna kan skapa en intervjuguide med redan framställda frågor om själva forskningsämnet

(Crang & Cook, 2007:60). Intervjuguiden innehöll även förslag på följdfrågor forskaren

eventuellt kan ställa om det ansågs lämpligt (Kvale, Steinar & Brinkmann, 2007:180). Utöver

detta var forskarna medvetna om att vara aktivt lyssnande och kunna ställa följdfrågor om något

deltagarna svarar är intressant att fördjupa sig i (Kvale, Steinar & Brinkmann, 2007:180).

Intervjuguiden formades utifrån studiens syfte och kunskaper från tidigare forskning samt

teorier, därmed ansåg forskarna att intervjun var strukturerad med öppna frågor (Trost,

2010:42). Öppna frågor innebär frågor utan svarsalternativ (Trost, 2010:42). Fokus vid

intervjuguiden var alltså att skapa frågor som kunde tillåta deltagarna att reflektera på den egna

upplevelsen av Instagram och dess eventuella påverkan på identitet. Strukturerade intervjuer

bidrar med en viss kontroll över intervjun så att samtalen inte avtar för långt från

forskningsämne, vilket kan vara förekommande när en individ ska reflektera om sina

livserfarenheter (Trost, 2010:40). Det var även viktigt att ha i åtanke att även om frågorna i sig

inte ansågs vara känsliga, kunde svaren till frågorna vara känsliga för deltagarna om de

reflekterade över den eventuellt upplevda påverkan som Instagram har, vilket helt beror på

erfarenheten de haft med Instagram (Trost, 2010:69). Detta kan möjligtvis skada tilliten mellan

forskaren och deltagaren i intervjun och leda till att deltagaren inte vågar uttrycka sina inre

reflektioner om forskaren inte hade detta i åtanke (Trost, 2010:69). Därmed var det viktigt för

forskarna att respektera om deltagaren inte ville svara på vissa frågor. Valet att intervjua

bekanta vänner för forskarna ansågs som en fördel där deltagarna i detta fall redan har en tillit

till forskaren på grund av den personliga relationen och därmed kan dela med sig av egna

erfarenheter som deltagaren inte annars skulle.

Praktiskt genomförande

Alla 8 intervjuer genomfördes under 5 dagar och varade i 30 minuter per deltagare. Båda

forskarna genomförde 4 intervjuer var. Eftersom att forskarna tog med deltagare från två olika

städer så bestämdes det att genomföra dessa intervjuer i grupprum på valfritt bibliotek för

vardera stad. Biblioteket resonerades vara en trygg miljö och grupprummen var isolerade för

tystnad, där biblioteket allmänt är neddämpad miljö (Crang & Cook, 2007:64). Grupprummen

i biblioteken ansågs även som en lämplig mittpunkt så att varken forskaren eller deltagaren

14

hamnar i underläge (Trost, 2010:65). Deltagarna kontaktades för att komma överens om en tid

för intervjuerna så att forskarna kunde boka grupprum på respektive bibliotek. Intervjuerna

spelades in med en ljudupptagare från forskarnas mobiltelefoner (Trost, 2010:74). Detta gjorde

det möjligt för forskarna att lyssna tillbaka till inspelningarna och transkribera ner ord för ord.

Inspelningar underlättar även för forskare då minnet inte behöver arbeta lika mycket och

forskaren kan fokusera på själva intervjun (Trost, 2010:75). Nackdelarna med inspelningar är

att lyssna och skriva samtidigt samt spola tillbaka när det behövs, vilket blir väldigt

tidskrävande (Trost, 2010:75).

Eftersom början av intervjuerna lägger vikten för stämningen mellan forskaren och deltagaren

var de inledande frågorna väl utvalda (Trost, 2010:84). Intervjuerna började med att inleda med

frågan “Vad innebär Instagram för dig?” vilket är en öppen fråga som deltagaren kunde tolka

fritt. Forskarna bedömde frågan som en bra inledande fråga som stimulerar deltagaren att börja

reflektera allmänt om Instagram (Trost, 2010:84). Det var viktigt att börja intervjun på detta

sätt eftersom frågan är allmän men samtidigt fokuserad på själva syftet med studien (Trost,

2010:90). Nästa fråga som ställdes var “Vad finns det för fördelar med Instagram?” och “Vad

finns det för nackdelar med Instagram?” vilket var ett sätt få deltagaren att reflektera kring båda

sidorna av Instagram för att övergå till mer specifika frågor om processer av deras Instagram

konto (Trost, 2010:90). Vid intervjuns gång användes en intervjuguide med förberedda frågor.

Men dessa frågor var inte nödvändigtvis ställda i samma ordning utan beroende på hur

deltagaren svarade så anpassade forskarna i vilket ordning vissa frågor skulle ställas genom

intervjun. Frågorna var inte heller ställda exakt som de var formulerade på intervjuguiden utan

anpassades för att få en så naturlig övergång mellan frågorna som möjligt.

Analysprocess

Forskarna valde att fokusera på vad som sades och inte hur med tanken på studies syfte och den

korta tidsramen för själva uppsatsen. Därmed lyssnade forskarna på intervjuerna genom ljud

upptagaren och transkriberade endast det verbala från intervjun i ett WORD dokument per

intervju. Alltså togs inte tonlägen, skratt, pauser och så vidare med i själva transkriberingen.

Därefter lästes transkriberingarna igenom för att få en helhet av materialet. När detta var

avslutat kunde forskarna inleda kodningen. Metod av kodning var så kallad öppen kodning, där

man analyserar sitt material och fokuserar på vad meningen och avsikten bakom uttalandet var

(Crang & Cook, 2007:137). Forskarna markerade uttalanden som verkade intressanta för

15

studiens syfte. Därefter delades dessa uttalanden upp i olika kategorier, alltså olika koder som

kunde sammanfatta uttalandena. Med hjälp av detta kunde forskarna senare samla ihop flera

uttalanden under en och samma kod. Koderna formades fram till 5 koder. Koderna valdes

utifrån studiens syfte och teman som förekom i intervjuerna. Dessa koder markerades med var

sin färg för att senare i dokumentet kunna skilja på vilka uttalanden som är kodade till vad

(Crang & Cook, 2007:137). Vissa av koderna kan överlappa där uttalanden kan passa in i flera

koder, men kan förekomma vid intervjuer som är ett komplext datamaterial.

Den egna forskarrollen i insamlingsarbetet

Intervjuerna var planerade för att få fram så mycket information om deltagarnas erfarenheter

och processer med Instagram på begränsad tid. Detta gjorde att frågorna på intervjuerna

anpassades och formulerades om utifrån deltagarnas svar om forskarna inte ansåg intervjun vara

tillräcklig för vidare tolkningar. Frågorna kan alltså ha ställts olika mellan forskarna och därmed

även bidragit till olika tolkningar av frågorna från deltagarna. Detta har forskarna haft med i

åtanke vid analysprocessen. Forskarna tog med deltagare som de redan hade en personlig

relation till kunde det påverka studien på olika sätt. Vid intervjuerna bidrog detta positivt då

deltagarna hade tillit och var bekväm med att dela med sig av lite djupare tankar. Det kunde

dock påverka hur forskarna förhöll sig i intervjun där tolkningarna av deltagarnas svar kunde

skett för hastigt istället för att låta deltagarna förklara i ord vad de menar. Med detta menas att

deltagarna kan ha varit otydliga med sina svar då forskarna tolkat svaren så som de tror

deltagaren menat utifrån den personliga relationen mellan de. Detta kunde även ha med

forskarnas förförståelse om hur Instagrams processer och påverkan har för de själva bidragit till

en djupare tolkning av datainsamlingen. Att ge förslag på vad deltagaren menade eller försökte

få fram kan ha förekommit då forskarens personliga relation övertar den professionella rollen

som forskare men detta ansågs inte som något större problem eftersom det inte förekom ett

flertal gånger. Det låga antalet av deltagare i urvalet kan ha varit en brist i studien men

deltagarna ansågs vara den grupp individer som frågeställningen och syftet i studien ville

fokusera på, alltså aktiva, unga vuxna på Instagram.

Metodkritik

En svaghet med att använda intervjuer i just denna studie är att intervjuer är svåra att täcka det

omedvetna. Det är svårt att få fram det som görs omedvetet då detta alltså inte är något som

deltagarna tänker på, åtminstone inte ofta. Däremot kan intervjuerna stimulera tankarna och

16

genom att resonera kring sina handlingar kan deltagarna upptäcka sina omedvetna handlingar

och omedvetna motiv. Men som sagt är detta svårare att få fram därmed har forskarna i denna

studie valt att fokusera på de aktiva valet, de medvetna valen som deltagarna gör på Instagram.

Resultat och analys

Påverkan

Ett tema som återkom i intervjuerna var kring påverkan, där antingen det egna beteendet

påverkas eller självkänslan då medvetenheten av andra individer samt bedömningar var

närvarande. En intressant aspekt av Instagram hos deltagarna var just vilken tidpunkt de väljer

att ladda upp bilder. De flesta deltagarna svara med att tidpunkten var viktigt att tänka på. Tiden

som de flesta lägger upp bilder på, då det ansågs som att de flesta på Instagram var aktiva, var

efter människor slutat jobbet och innan midnatt. Många uttalanden förklarade detta med att då

flera är aktiva så får man fler likes och flera får syn på bilden. Detta kan förstås utifrån Goffmans

(2014) teori om främre regionen, där publiken för uppträdandet här är andra Instagram

användare. Instagram profilen hos deltagarna kan ses som ett uppträdande av identiteten och

förväntningarna för uppträdandet kan påverkas av hur deltagarna ser sig själva utifrån andras

ögon. Cooleys (2017) koncept om the looking-glass self betonar just denna process, där

föreställningen av jaget är en reflektion av hur individen uppfattar sig själv utifrån andras

perspektiv. Därmed kan det vara viktigt att ladda upp en bild då de flesta är aktiva, eftersom

publiken blir större och flera reflektioner av individen utifrån andras perspektiv kan

absorberas. Deltagare D2 förklarade principen med tanken av andras närvaro bakom

tidpunktens betydelse:

“Ja faktiskt man tänker ju på vilken tidpunkt när alla är inne på Instagram, vid kvällen efter jobbet. Det är ju oftast då man ser. Om man lägger upp något för tidigt så försvinner det i flödet eftersom flera andra bilder hinner läggas upp och det är inte så många som ser det då. Det är typ därför man tänker att man lägger upp lite senare, inte specifik tid men kvällen tänker jag oftast.” - D2

Medvetenheten om andras närvaro på Instagram påverkade även hur deltagarna hanterade sina

konton och bilder de ville lägga upp. Valet av att inte lägga upp vissa sorters bilder verkade inte

ligga hos deltagarnas egna vilja utan var påverkad av hur andra uppfattar dessa typer av bilder.

Deltagare D5 beskrev denna påverkan som:

17

“[...] inte för att jag tycker det är fel men eftersom, som jag sa innan finns det väldigt mycket krav om vad man ska lägga upp och inte lägga upp. Och jag känner bara att när det finns så mycket krav och så mycket normer när det kommer till sociala medier så tycker jag inte att det är lämpligt att lägga upp någonting som jag vet att många kommer prata mycket om.” - D5

Som Goffman nämner om de moraliska kraven där individer erhåller mål inom sig själva och

förbinder sig till regler om att inte ofreda andra, verkar deltagare D5 förhålla sitt Instagram

konto till det som anses passande vilket även uttalades av flera deltagare (Goffman, 2014: 98).

Deras egna bilder de väljer att ladda upp förhåller sig alltså till de normer som existerar i

Instagram (Goffman, 2014: 98). Därmed kan alltså detta påverka hur deltagarna förhåller sig

till vad som läggs upp på den egna profilen, då närvaron av dessa normer håller deltagarens

självrepresentation inom ramen för vad som anses tillämpligt Instagram. Närvaron av dessa

normer verkade vara ett mönster hos deltagarna. Även medvetenheten av att andra på Instagram

kan se vad deltagarna gillar och kommenterar för inlägg påverkade vad deltagarna valde att

gilla och kommentera. Att bli exponerad för vad man gillar för inlägg på Instagram förklarade

deltagare D3 som något negativt och begränsande:

“Ja det gör jag, jag tänker på det. Så att man inte gillar vad som helst som andra ser. Det känns bara som att folk ser typ varför gillar hon det här? Är det sånt hon intresserad av? Sådana kommentarer vill man inte få.” - D3

Att befinna sig i Instagram här kan tolkas som den främre regionen där deltagare D3 upplever

viljan att hålla tillbaka på vad för inlägg som gillas eftersom andra kan se (Goffman, 2014:

100). D3 är alltså medveten om publiken framför sig och inte gillar inlägg även om intresset

finns där. Detta kan tolkas som vad man gillar kan ibland tillhöra den bakre regionen, något

som D3 vill hålla privat utanför publiken om gillningen kan ifrågasätta karaktären hos D3. Det

kan även bero på att normer kring vad som ska gillas och inte gillas i Instagram är förklaringen

till varför D3 tänker på att andra kan se vad D3 gillar för inlägg (Goffman, 2014: 98).

När deltagarna frågades om utifall de kände sig påverkade eller kände press för att leva upp till

förväntningarna från sitt Instagram konto i det verkliga livet gavs varierande upplevelser, både

positiva och negativa. Instagram kunde både sänka och höja självförtroendet samt självkänslan

vilket individuellt varierade. Ibland upplevdes även detta samtidigt för vissa deltagare. En

deltagare förklarade detta där jämförelsen med andra hade en negativ inverkan:

“Ja och mest genom andras profiler. Det är klart att det är enkelt att jämföra sig med människor i verkligheten men det är ännu jobbigare i jämförelse med personer som har förfinat sig själva och visar den bästa sidan av sig själva.” - D1

18

Här har reflexiviteten utifrån andras Instagram profiler producerat en negativ uppfattning om

självkänslan hos deltagare D1. Genom att jämföra andras Instagram profiler med den egna

förklarar D1 att det skapat en jobbig känsla, även fast D1 är medveten om att andra modifierar

och förfinar sig själva i sina profiler. Det finns en sorts medvetenhet om andras modifierade

självrepresentation men ändå påverkar det självkänslan hos deltagaren.

“Ja ibland så kan man känna så när man är lite extra fin på en bild om man har fixat sig och så. Så kanske man känner att man måste se ut sådär hela tiden. Man tänker inte så hela tiden men ibland kommer det upp att man tänker typ att man inte ser ut så i verkligheten.” -D2

Pressen från sina egna bilder och att leva upp till de kan förklaras genom att bilderna ger starka

intryck för individers självrepresentation och utseendet är en stor del av detta (Buckingham,

2007:41). När deltagaren nämner att man inte alltid tänker på att man inte ser ut som bilden i

verkligheten verkar det vara den visuella aspekten av självrepresentationer som är i fokus. Här

kan alltså de visuella aspekterna leda till att deltagaren reflekterar över sitt utseende och

uppfattar känslan av att deltagaren måste representera jaget i bilden i verkligheten

(Buckingham, 2007:41).

Den positiva påverkan av Instagram förklarade andra deltagare som ett sätt att finna sig själv

genom att våga dela med sig av sig själv på plattformen. Detta kan ses som en positiv effekt av

Cooleys looking-glass self där uppfattningen av den egna identiteten genom andras perspektiv

faktiskt kan höja självkänslan. Genom att anpassa och forma sitt Instagram konto kunde det

hjälpa deltagarens uppfattning om vad som karaktäriserar just dem:

“Jag tror positivt bara för att ..förut så tyckte jag att det var rätt läskigt att allmänt att ha lite attention på sig [...] någonstans så insåg jag det och sen så blev det lite sådär. Genom att ladda upp saker så visar man ändå upp sig själv […] men ja men det höjde en lite faktiskt.” - D7

“Jag tror min Instagram profil nästan hjälper mig finna mig själv lite. Finna vad det är jag vill ska definiera mig själv. Ju mer tid jag lägger på mitt flöde, vad jag vill lägga upp och vad jag vill ska representera mig så ser jag vad som egentligen är jag och vad som egentligen definierar mig.” - D1

Utifrån det som deltagare D1 talade om kring den egna Instagram profilen beskriver D1 att

genom att ladda upp bilder som definierar en själv leder även till en bättre förståelse om sin

egna självrepresentation. Detta kan till exempel förklaras med hjälp av hur Instagram eller

sociala medier i allmänhet tillåter individer att uttrycka sig själva så som de vill bli uppfattade

genom att kunna kontrollera och välja sina egna följare men även bestämma vilka bilder som

laddas upp. Detta kan därför förklaras till att möjligheten till att våga vara sig själv uppmanar

19

oss till att uttrycka jaget i en virtuell form. Flera av teorierna som tagits upp i denna studie kan

möjligtvis betona en negativ och begränsande process av att konstant befinna sig i andra

människors bedömningar men här verkar det som att Instagram faktiskt kan leda till att individer

finner vad som definierar dem.

Syfte

När deltagarna blev tillfrågade om vad de ansåg var syftet med sin Instagram fanns det

återkommande teman bland svaren. För de flesta var syftet med Instagram att dela med sig av

sig själv, att socialisera och kommunicera med sina vänner och nya människor. Det kunde även

fungera för vissa som en tidsfördrift. Instagram var något personligt och skulle reflektera

deltagaren på ett genuint sätt, bland annat när det gällde bilderna man delade med sig. Bilderna

skulle representera delar av livet som deltagarna själva ansåg var värt att dela med sig av. Detta

kunde vara bilder på sig själv, bilder på aktiviteter eller specifika tillfällen. Goffman nämner

något som han kallar för dekorum och menar att dekorum är uppdelat i två grupper; den

moraliska och instrumentella (Goffman, 2014: 98). I det moraliska beskriver Goffman hur den

agerande beter sig inom syn eller hörhåll, vilket i det här fallet handlar om hur deltagarnas

agerande beter sig inom sociala medier, Instagram. Deltagarnas val av att dela med sig bilder

som de själva anser representera delar av deras liv och vardag har enligt Goffmans teori om

dekorum en påverkan på vilka val och bilder deltagarna väljer att ladda upp (Goffman, 2014:

98). Detta går att förklara till hur vissa deltagare förbinder sig oftast till regler för vad som anses

vara viktigt, lämpligt och relevant just för hur de själva vill bli uppfattade av andra (Goffman,

2014: 98). Deltagare D1 förklarade exempelvis detta med att det som förknippades med det

egna jaget var i fokus hos valet av inlägg som skulle laddas upp:

“Eftersom jag tänker mycket på att det ska reflektera mig, så skulle jag ju inte lägga upp någonting som inte känns som mig.” - D1

Det som nästan alla deltagare hade gemensamt var att Instagram var en social plattform för att

dela med sig av sitt liv med sina vänner. Det kunde alltså underlätta för att uppdatera nya

händelser i sitt liv till andra men även ett sätt att få ta del av andras händelser och inlägg. Ett

exempel som deltagare D6 gav var att syftet med Instagram var att bli uppdaterad av andras liv

men även själv vilja hålla sina följare uppdaterade:

“Jag använder Instagram dels för att stalka mina vänner men det är ju lite så att man håller koll på sina vänner, ser vad dem gör men också lägger upp vad man själv gör för man vill visa sina vänner att hej man lever.” - D6

20

Detta kan vara ett exempel på hur stort inflytande sociala medier har på människor, då sociala

medier som Instagram även är ett sätt att bevisa andra att man lever eller är vid liv som i det här

fallet med deltagare D6. Cooleys looking-glass self koncept kan förklaras till hur tanken av

andra människor alltid är närvarande i livet och hur föreställningen av jaget alltid är i relation

till andra, som till exempel genom att ladda upp bilder som kan ses som en individuell

handlingen men är till för att hålla “andra” uppdaterade (Cooley, 2017).

Tre av deltagarna hade fler än ett Instagram konto. En av deltagarna hade 4 konton där varje

konto hade ett enskilt syfte. Deltagaren förklarade att de olika kontona var ett sätt att

kategorisera deras olika intressen i livet utan att samla allting på ett och samma konto.

“Jag har flera för olika syften. Till exempel en för estetiska syften, en för kändisskap och fangirling och sånt, sen har jag en med ett användarnamn jag bara paxat för att jag ska ta senare [...] Det är stor skillnad faktiskt. För alla har olika syften. Min vanliga är ju för att representera mig själv. Sen har jag en för att bara sprida estetiska inspirationsbilder. Det är ju helt olika syften så ja det är helt olika.” - D1

Detta är ett exempel på uttalanden om hur audience segregation kan förklaras utifrån deltagare

D1 som uttalade sig om att inneha olika konton för flera olika syften (Goffman, 1956:83). Med

hjälp av audience segregation kan individen ha koll på sitt framträdande och menar att de har

ett konto där bilderna och inläggen representera en själv, vilket är ett sätt av att kontrollera sitt

framträdande. Deltagaren är alltså medveten om att agerande i de olika konton ser annorlunda

ut, då hen väljer inte att ladda upp bilder som inte anses vara lämpligt för just de kontot som

representerar deltagarens självbild. Det finns alltså en självmedvetenhet där deltagaren skiljer

sina roller i de olika konton för att därmed inte skapa ett förhållande som inte känns vara speciell

eller unik mellan deltagaren och publiken (Goffman, 1956:84). Detta kunde även kännas

igenom då de flesta av deltagarna hade privata konton där endast de som följer konton kan ta

del av innehållet på Instagram profilen. Deltagarna förklarade detta som ett sätt att begränsa

vilka som ser vad vilket Goffman skulle förklara som en del av exklusiviteten (Goffman,

1956:84). Det deltagare D1 nämnde ovan kan även förstås utifrån Cooley’s (2017) affectation

begrepp där deltagaren här är ockuperad med vad andra tycker om jaget och leder till att

deltagaren lär sig att visa olika sidor av sig själv till olika människor, därav har deltagaren flera

konton som representerar olika sidor av deltagarnas identitet (Cooley, 2017). Alla konton var

en del av deltagaren men de verkade inte vara i deltagarens fördel att endast använda ett konto

för alla syften utan genom att dela upp sina sidor kunde D1 förhålla sig till andras förväntningar.

21

Process

Ett tema som kom fram när vi genomförde intervjuerna var att det är en väldigt aktiv process

när man väljer vad och när man presenterar sig själv på Instagram. Deltagarna var väldigt

medvetna om deras val inom plattformen och från när deltagarna hade valt ut en bild tills det

läggs ut kan ske genom olika processer. Vissa deltagare hade inga specifika motiv bakom

bilderna utan laddade upp bilderna utan vidare tankar. Men en större del av deltagarna gick

igenom flera steg innan de delade med sig av sina bilder. Ett mönster var att deltagarna var

medvetna om att de inte ville ladda upp bilder de ansågs vara attraktiva eller olämpliga, utan

främst bilder de själva tyckte såg bra ut. Goffmans koncept om de instrumentella kraven i

dekorum utgår sig att vara ett sätt där den agerande har krav eller normer som den följer

beroende på vart och vilket yrke den agerande befinner sig i (Goffman, 2014: 98). Eftersom

Instagram är till för att andra ska kunna ta del av varandra samt andras inlägg kan användarna

på Instagram spela en stor roll inom påverkan på hur och vilka bilder deltagarna väljer att ladda

upp. Deltagarna är själva medvetna om vilka bilder de väljer att ladda upp och väljer oftast att

ladda upp bilder som de själva anses vara attraktiva. Det är sällan de väljer att ladda upp bilder

som de anser vara olämpliga eller där de själva inte tycker bra om bilden. Olämpliga bilder kan

även betyda bilder där deltagarna själva anser strida mot normen eller för vad som anses vara

en “vanlig” eller “godkänd” bild för Instagram. I denna meningen kan det alltså antyda på att

det finns krav och normer för hur den agerande ska uppföra sig i sociala medier (Goffman,

2014: 99). Deltagare D7 ansåg bilder där deltagaren sett berusad ut som olämpligt:

“Ja, jag hade ju kanske inte lagt upp en bild där jag dels tycker jag ser ful ut eller om jag skulle se full ut hade jag inte velat göra det. [...] lite olämpliga bilder, ja det är väl så.” - D7

“Det var mest osäkerheten. Att det kanske inte var lämpligt att lägga upp eller töntigt.” - D3

Genom att reflektera över valet av att inte ladda upp bilder som ansågs olämpliga eller

oattraktiva som D3 här ovan berättar, kan även förklaras utifrån Giddens koncept om det

praktiskt medvetna (Giddens, 1991:36). Vad som anses olämpligt att ladda upp hos deltagarna

kan ha formats från dess kunskaper och erfarenheter på Instagram (Giddens, 1991:36).

Bilder kunde även planeras i förhand innan de skulle laddas upp, från timmar till månader i

förhand. En deltagare hade även ett helt album med bilder som var planerade att delas på

Instagram. Ibland kunde bilder planeras i förväg för att passa in i deltagarens Instagram profil

som helhet, där deltagaren hade ett tema som alla bilderna skulle passa in i. Deltagare D1

22

exemplifierar på hur den bakre regionen kan definieras som en plats, i association med ett visst

bestämt framträdande, där det anses som en självklarhet att med förstånd vilja bestrida de

intryck som har väckts av framträdandet (Goffman, 2014: 100). Det publiken inte ser är det som

sker bakom kulisserna och det som sker innan resultatet, vilket i det här fallet är processen av

bilderna som deltagaren planerar att ladda upp för att kunna upprätthålla det intrycket och

självbilden som deltagaren vill förmedla genom sin Instagram profil:

“Först så, eftersom jag är väldigt kreativ så utgår jag mycket ifrån hur flödet ser ut. Så därför så kollar jag först upp vad för bild som skulle passa in i flödet i nästa steg först och främst. Sen försöker jag ta någon liknande bild som jag har i skallen, sen försöker jag ta flera bilder själv som duger. Och sen så efter det så handlar det mycket om att få till filter och sånt så det ska passa in med resten. Och sen caption och så.” - D1

Processen av planerandet av bilderna kunde även bli så pass mycket att en deltagare jämförde

sitt Instagram konto med ett jobb:

“Ja men det gör jag verkligen. Det är ju det som gör att man går in i väggen. Det är ett halvtidsjobb det där. [..] jag lägger inte upp vad som helst.” - D6

När deltagarna blev tillfrågade om anledningar bakom borttagna bilder kunde det vara på grund

av att bilderna inte längre representerade en del av dem. Även om deltagarna innehar vissa steg

som de går igenom så kan de ändå i slutändan välja om de vill dela med sig av bilderna eller ej.

Här kan det praktiska medvetandet där individer kan handla annorlunda utifrån individens

vardagliga erfarenheter och kunskaper (Giddens, 1991:36). Det kunde vara på grund av

utseendet förändrats över tid eller att de inte längre passade in i flödets helhet och valdes att tas

bort:

“Varför jag gjort det är för att, it’s not part of me anymore. Nä men ett par bilder har man väl arkiverat för att man känner att dem bilder är ja dem bilder är då och inte nu.” - D6

Intryck

När deltagarna fick reflektera över vilka intryck deras Instagram skulle ge fanns det ett tema av

medvetenhet. En liten andel deltagare tänkte inte mycket på intrycket de ville ge ut på sin

Instagram. De flesta deltagarna verkade de dock ha en ide om vilket intryck deras Instagram

konto skulle ge. Ett populärt intryck hos flera av deltagarna var att det skulle ge en inblick av

vem de var som person. En deltagare förklarade viljan av att förmedla ett känsloladdat intryck

när andra skulle besöka Instagram kontot:

23

“Jag vill att när folk går in i min Instagram ska man få en lugnande känsla och bara känna såhär, jag försöker få fram det som beskriver mig och då är det just de aspekterna jag gillar mest det vill säga natur och konst och sånt.” - D1

Precis som med Goffmans främre region teori vill deltagare D1 bibehålla ett visst intryck i

uppträdandet när publiken, alltså Instagram användarna, får syn på Instagram profilen

(Goffman, 2014: 97). Att D1 ville stimulera en lugnande känsla när Instagram profilen besöktes

av andra var intressant och detta analyserades som intrycket individer vill ge ut när någon stiger

in i ett hem. Det finns alltså en intressant parallell till det rumsliga i Goffmans teori och ett hem

där vi kan ha platser som kanske inte är avsedda att visas. För att förbereda sig inför intrycket

som de vill ge kan processerna som vilka typ av bilder som ska läggas upp vara planerade i den

bakre regionen och sedan vid uppträdandet ska detta ge ett specifikt intryck i den främre

regionen (Goffman, 2014: 100). I och med detta skulle det dock inte se ut som att de försöker

eller lagt ner mycket tid och tankar bakom sina bilder samt profil. När andra går in på Instagram

profilen skulle det inte ge intrycket av att individen lagt ner mycket tid och tanke på bilderna

även om detta var fallet:

“Att man är lite cool, man vill nog att intrycket ska vara eller jag vill nog att intrycket ska vara att jag kanske inte bryr mig jättemycket om det eller att jag inte har lagt mycket effort på det eller tanke fast typ att jag alltid har lagt mycket tanke på det ..jag har väldigt sällan laddat upp en bild sådär spontant.” - D7

Här kan vi alltså se hur att lägga upp bilder spontant inte var en del av processen ska gärna vara

en del av intrycket. Här kan intrycket alltså vara till stor vikt för att inte bli exponerad eller för

att uppfattas som en individ som tänker igenom mycket inför sin Instagram profil. Detta kan

förstås lite mer utifrån Cooley där han betonar hur det ses som svagt att söka uppmärksamhet

och bekräftelse från andra i vardagslivet (Cooley, 2017). Att vilja få det se ut som att man inte

lagt ner mycket tid och tanke bakom bilderna kan vara på grund av att inte ge intrycket av att

vara svag i det sociala sammanhanget på Instagram. Men om man nu skulle utgå från Cooley

är det en styrka att deltagarna kan reflektera över detta då en deltagare som är i förnekelse av

andras inflytande inte kan utveckla sin identitet (Cooley, 2017). Deltagare D6 kunde även

reflektera om detta genom att vara medveten om vad som påverkar intrycket D6 vill ge ut:

“Alltså jag vill ju att andra ska tro att jag är en person som faktiskt skiter i filter, att jag liksom ser över att det ska se så perfekt ut men jag gillar ju att mitt feed ser bra ut.” - D6

Ett annat intressant tema var om hur deltagarna skulle uppfatta sin egna profil på Instagram

utifrån en annan individs perspektiv. Denna aspekt verkade det inte vara liknande svar som vid

vilket intryck de själva skulle vilja lämna. Det verkar finnas en skillnad på vilket intryck

24

deltagarna vill ge ut och intrycket som faktiskt upplevs. Detta kan förstås genom att deltagarens

perspektiv på det egna intrycket förändras när deltagaren tvingas reflektera utifrån andras

uppfattningar, lite som the looking-glass self konceptet (Cooley, 2017). Även om deltagaren

vill ge ett specifikt intryck ligger uppfattningen av intrycket i andras händer. En deltagare

uttalade sig om att intrycket på sin Instagram skulle ge en blick på hur de såg ut och vad den

deltagaren gjorde på fritiden, men kring det uppfattade intrycket av andra kunde detta förmedla

ett annat intryck:

“Att jag har ett väldigt stort ego faktiskt. Mest bilder på mig själv så de kanske skulle tro att jag är självkär.” - D2

D2 förklarar här att ladda upp bilder som för de mesta är på sig själv skulle ge intrycket av att

vara självkär vilket även här betonar på ett intryck som inte var menat att ge ut. Detta kan

kopplas lite med Goffmans audience segregation där publiken kan uppfatta en annan inställning

i uppträdandet (Goffman, 1956:85). När det kom till vilket intryck och vad deltagarna själva

fokuserar på när det gäller andra individers Instagram profiler, kunde det spegla deltagarnas

fokus de tidigare nämnt med sitt egna Instagram konto:

“Samma grej som jag fokuserar på liksom helheten. Jag fokuserar på, okej är deras flöde bra, går det ihop med det andra, vad är det för intryck den här personen försöker ge, vad jag har jag uppfattning om vad de lägger upp och så vidare.” - D1

Att D1 lägger märke till samma attribut av andra som deltagaren själv fokuserar på med de

individuella attributen kan förklaras genom Cooley att individen alltid tänker på sig själv med

andra människors närvaro i tankarna (Cooley, 2017). Vad D1 här fokuserar på hos andra

Instagram profiler kan egentligen grunda sig i vad D1 själv skulle vilja att andra fokuserar på

hos den egna profilen. Eftersom D1 ser på helheten av den egna profilen så fokuserar D1 på

helheten hos andra människors profiler men detta kan alltså enligt Cooley grunda sig i att D1

egentligen utgår ifrån hur andra kommer att uppfatta intrycket hos den egna Instagram profilen

(Cooley, 2017). Alltså har fokus på att vilja ge ut ett specifikt intryck grundat sig i hur andra

ser på profilen och vad andra anser är intressant, inte deltagarens personliga smak.

Observationer

Ett intressant tema som uppstod var bland annat deltagarnas uttalanden kring observationer som

de delade med sig kring Instagram. Uttalanden som tillhörde temat observation handlar bland

annat om Instagram överlag och vad deltagarna tycker om Instagram som helhet. Inom detta

25

tema förekom bland annat vad deltagarna hade för inställningar kring Instagram som till

exempel vilka brister eller vilka vinster Instagram bidrog med utifrån deltagarnas egna

erfarenhet och perspektiv. Detta tema skiljer sig från de 4 andra teman eftersom de inte är

specifikt inriktade på en aspekt av Instagram som de andra teman var. Här var uttalandena inte

riktade på någon specifik handling eller tanke. Detta ansåg forskarna som lämpligt att tolka i

analysen eftersom det gav flera insikter på hur Instagram faktiskt kan påverka identiteten på

olika sätt. Många av deltagarna kunde dela åsikter om att Instagram är en plattform där individer

inte ofta är autentiska eftersom Instagram möjliggör valet att få välja vem man är och hur andra

ser en. Detta var en observation som även uppstått i tidigare forskning om identitet och

Instagram där Isabel Morton även betonade falska representationer av identitet som att visa upp

en idealiserad version av identiteten (Morton, 2018). Möjligheten att själv anpassa vad andra

ser på Instagram gör att många kan vara och visa upp något man inte är vilket kan vara på grund

av strävan för att vara mer åtråvärd (Morton, 2018):

“Man kan ju egentligen lyckas övertyga folk vad som helst på Instagram. Till exempel att man är rik, lever jätte lyxigt och eventfullt liv men man kanske inte göra det.” - D1

Att inte vara autentisk i detta fall menar deltagarna till exempel att individer visar upp ett

utseende som inte överensstämmer med det verkliga livet genom att använda olika appar för att

förändra sitt utseende. Även livsstilen blir partisk, där deltagarna menar att individer ofta väljer

att ha med positiva händelser och framgångar där misslyckanden oftast inte delas. Detta kan

förstås med hjälp av Giddens teori om det moderna samhällets utveckling till att associera

livsstil med identitetsskapandet (Johansson 2015: 440). Individerna i samhället kan med hjälp

av Instagram utforma sina livsplaner och bestämma hur ens identitet ska formas och framställas

inför andra. Detta kan även förklara hur massmedia och dess inflytande har lett till hur

användare som har ett stort antal följare på Instagram, alltså influencers, förmedlar hur

människa ska leva och vad som anses vara ett eventfullt eller lyxigt liv (Johansson 2015: 440).

Detta kan i sin tur förklara varför man väljer att ladda upp eller endast dela med sig av positiva

händelser och framgångar i sociala medier.

En annan deltagare tar även upp att en nackdel med Instagram är de sociala kraven som ställs

på hur plattformen ska användas och vad som tillåts eller anses vara lämpligt att ladda upp. Med

krav menar deltagaren till exempel på de sociala könsnormer för hur man ska se ut på sociala

medier och hur man ska förhålla sig till dem.

26

“ [...] främst hur man ska se ut det här med till exempel hur en typisk tjej ska se ut eller hur en kille ska se ut. Det är mycket såhär krav och mycket såhär ja.” - D5

Detta är ett exempel på hur sociala medier kan uppmana individer till att förändra sin identitet

för att kunna passa in i sociala grupper. Detta är dels för att det förväntas att nå eller följa vissa

normer och sträva efter att uppnå vissa ideal men även dölja brister sina brister som även

Morton fann i sin forskning (Morton, 2018). Normer för hur deltagarna ska uppföra sig på

Instagram är ett återkommande tema och verkar vara en viktig aspekt i det sociala

sammanhanget på Instagram likt de moraliska kraven som Goffman talar om (Goffman, 2014:

98).

Deltagarna delade med sig av erfarenheter där de både upplevt positiva och negativa sidor av

Instagram. Instagram kunde påverka och fungera positivt eller negativt beroende på hur

deltagarna valde att använda plattformen. I denna mening kan det förstås som Cooley beskriver

om att reflektera för mycket av de egna handlingarna kan göra att deltagaren överanalyserar

sina mentala processer (Cooley, 2017). Deltagare D3 talar lite om nackdelar med Instagram och

hur fokus kan skifta från den egna självbilden till andra individers uppfattningar samt

bedömningar:

“Det känns lite tävlingsinriktat typ. Ja mellan användare och alltså alla följare. Att man inte lägger upp för sig själv utan för andra. [...] man lägger mycket tid på att anpassa bilder efter vad andra vill ha och inte mycket för vad man själv vill lägga upp.” - D3

Denna konstanta medvetenheten om hur andra bedömer individens egna val av

självrepresentation på Instagram kan alltså leda till att den egna profilen styrs mer utav andra.

Till skillnad från andra uttalanden tolkades detta som en allmän observation av hur Instagram

skiftats från en plattform som gjorde det möjligt för individer att uttrycka sig själva till en

tävlingsinriktad arena. Detta skulle Cooley mena faktiskt alltid finns där men att individer

reflekterar olika mycket om den närvaron (Cooley, 2014). En deltagare uttalade sig om sina

observationer om Instagram och reflekterade på båda aspekterna av plattformen:

“Absolut är det skillnad på det, alltså det är ju lite så som jag prata innan verkligen. Det är ju en helt annan värld om man går in på Instagram. Speglar ju en annan verklighet. Det är lite sorgligt men lite roligt för den som inte har haft upplevt eller har kompisar för att du blir en annan person och man har rätt och få va en annan person där det är det som är det bra och dåliga.” - D6

Här kan vi se hur Instagram både kan öka uppfattningen av den egna identiteten. Julie M Jones

som tidigare forskat om sociala mediers påverkan på individers självbild diskuterar hur den

digitala världen har påverkat till att deltagarna fått en högre känsla av makt genom sin roll inom

27

sociala medier (Jones, 2015). Med det sagt visar det sig att sociala medier har båda sina för-och

nackdelar där individer med dålig självbild få möjligheten till att skapa en önskad identitet som

inte behöver överensstämma med individens verkliga identitet eller liv. Jones studie kan alltså

ge ett perspektiv på hur sociala medier kan påverka individers självkänsla och uppfattandet av

sin identitet på en väldigt upplyftande skala men studien visar att det kan även påverka

självkänslan negativt (Jones, 2015).

Ett ytterligare exempel på hur Instagram som plattform kan skapa eller förändra individers

identitet är med hjälp av Isabel Mortons artikel gällande Instagram (Morton, 2018). Morton

menar att en av de största motiven för att dela med sig av bilder på sitt utseende visar sig vara

på grund av att självförtroendet höjs från gillningar och kommentarer en får från andra (Morton,

2018). Med det sagt kan detta kopplas till deltagare D6 exempel kring hur individer kan skapa

eller förändra sin identitet och hur detta oftast motiveras av viljan av att passa in i social grupper,

som i sin tur hjälper individer att känna behörighet till en gemenskap.

Diskussion

Syftet med denna studie var att undersöka hur identiteten offline påverkas av den konstruerade

identiteten online på Instagram där fokus låg på individens medvetna val. Utifrån analysen vi

gjort av intervjuer kan vi fastställa på att den konstruerade identiteten online påverkar individers

identitet offline. Påverkan bland respondenterna inom Instagram kunde ske i olika grader och i

olika former. Vissa deltagare ansåg Instagram som en plattform där individen själv får

bestämma vem den vill vara och uppfattas som men att detta inte överensstämmer med ens

verkliga liv eller identitet. Andra deltagare såg Instagram som ett hjälpmedel till att kunna hitta

sig själva och skapa en identitet som definierar individen med hjälp av att ladda upp bilder som

individen själv anser överensstämma med ens självbild. Eftersom att studien inriktade sig på att

offline identiteten skulle påverkas var det intressant att andra individers bedömningar och

närvaro hade en större effekt på online identiteten än online identitetens påverkan på offline

identiteten. Relaterat till Jones tidigare forskning kan detta möjligtvis bero på att sociala medier

idag har blivit sammankopplat till individers självkänsla så pass att identiteten online på sociala

medier blivit viktigare än identiteten offline (Jones, 2015).

28

Teorierna och koncepten som applicerades i studien kunde alla tolka resultatets olika delar mer

eller mindre. De flesta teorier och koncept var utvecklade i en tid där sociala medier inte var en

del av samhället men i denna studie var det sociala tänkandet och handlingarna som fokus var

på. Därmed ansågs de sociala beteendena som förklaras i teorierna och koncepten som samma

sociala beteende i Instagram men i en annan miljö. Giddens koncept om det mänskliga

medvetandet blev i studien väldigt lämplig till att analysera datamaterialet då studiens syfte var

att fokusera på just de medvetna handlingarna och valet som individerna gjorde för att dela med

sig av sin identitet på Instagram (Giddens, 1991:36). Det praktiskt medvetna och diskursivt

medvetna kunde förklara varför deltagarna var så aktivt medvetna i sina val på Instagram

(Giddens, 1991:36). Studiens frågeställning var hur offline identiteten påverkas av online

identiteten och här kunde medvetenheten av sina handlingar hos individerna leda till klarare

reflektioner av hur identiteten faktiskt påverkas i en tid präglad av digitala sociala medier. Det

Giddens tar upp om det omedvetna var mer problematiskt att få fram vid intervjuer och därmed

var detta svårt att tolka hos deltagarna vad exakt som var omedvetna handlingar eller tankar.

Giddens teori om reflexivitet har även visat sig i resultatet där många av deltagarna utvärderade

sig själva och sina handlingar på Instagram, vilket gav denna studie en djupare syn på hur dessa

individers tankeprocesser sker vid hanteringen av sina Instagram konton (Giddens, 1991:36)

Giddens menar själv att vi lever i ett allt mer reflexivt samhälle som snabbt är föränderlig och

skapar en otrygghet där i denna studie kan visa att Instagram möjligtvis skapar en trygg

plattform för de aktiva individerna.

I Cooleys koncept om the looking-glass self tar han upp hur tanken av andra människor alltid

är närvarande i livet och hur föreställningen av jaget alltid är i relation till andra, oavsett om det

är medvetet eller undermedvetet (Cooley, 2017). Med detta sagt har resultatet i studien även

uppmärksammat hur mycket individerna på Instagram är medvetna om andra människor

bedömningar spelar en roll i hur de hanterar deras konton och uppladdningar. Utifrån detta har

Instagram, eftersom deltagarna reflekterat över denna medvetenhet om andras närvaro, kunnat

bidra till att definiera individen och till att hitta sig själv. Det fanns ett mönster av hur medvetna

deltagarna var om närvaron av andra individer i processerna av sin Instagram konton. Cooley

menade att hur individen uppfattar jaget är utifrån hur individen tror sig bli uppfattad av andra,

vilket i det här fallet med Instagram finns spår av. I och med detta kunde dock intrycket även

vara något som påverkade hur deltagarna såg på sin egna Instagram. Här kunde Goffmans teori

om främre och bakre regionen förklara en del eftersom i den främre regionen så kunde normer

29

och förväntningar styra vad deltagarna valde att dela med sig på Instagram (Goffman, 2014:

97). Deltagarna påverkades alltså av andra vad de valde att lägga upp på Instagram vilket är

intressant eftersom de flesta förklarade hur de ville att bilderna skulle representera sig själva.

Goffmans teori om hövlighetsnormer och dekorum kunde appliceras inom den sociala

plattformen även om Goffman utgick ifrån en tid där digitala sociala medier inte var tillgängliga

(Goffman, 2014: 98). Det var även intressant att finna mönstret av hur deltagarna som lade ner

mycket tid och tankar bakom sina Instagram profiler strävade efter att intrycket inte skulle ge

ut vad som skedde i den bakre regionen som Goffman skulle förklara (Goffman, 2014: 97).

Även Goffmans audience segregation applicerades för att kunna förstå när deltagarna hade flera

konton med flera syften eller hade privata konton där de kunde välja vilka som kan ta del av

deras Instagrams innehåll (Goffman, 1956:84).

Flera av respondenterna hade både positiva och negativa inställningar kring Instagram som en

helhet. Många av respondenterna hade liknande åsikter till Instagrams nackdelar. Många av

dessa åsikter handlade om att Instagram eller sociala medier i helhet inte speglade den verkliga

livet och att mycket av det som laddas upp på sociala medier oftast är positiva höjdpunkter och

sällan negativa. Däremot ansåg vissa deltagare att Instagram även har positiva sidor och menar

att genom att själva kunna få bestämma vilka bilder och inlägg som ska laddas upp leder detta

även till att individen själv får välja att skapa sin egna identitet. Detta kan därför analyseras på

ett annat sätt genom att även fast Instagram har en påverkan på hur individers identitet online

behöver detta inte då begripas på ett negativt sätt utan mer som ett hjälpmedel till att finna sig

själv eller konstruera en identitet. Jones hade forskat om sociala mediers påverkan på individers

självbild vilket resulterade till att med hjälp av att ladda upp videoklipp på Youtube ledde detta

till en högre känsla av makt hos deltagarna genom sin roll i den digitala globaliserade miljön

(Jones, 2015). Alltså kan detta antyda på att online-identiteten faktiskt påverkar identiteten i

någon form av utsträckning men att i detta fall är påverkan till en ökad självkänsla och

förtroende hos individen. Men i denna studie producerades inte en känsla av makt hos

deltagarna utav mer av en bättre självförståelse av identiteten. Jones studie kan dock förklara

hur Instagram kan vara till hjälp för individer som har det svårare att modifiera sin offline

identitet och istället må bättre med sig själv genom sin online identitet. Instagram kan alltså

påverka offline identiteten på ett positivt sätt genom att tillföra en plattform där individen kan

uttrycka sig själv på ett annat sätt och även möjligtvis bidra till att finna sin offline identitet

bättre. I studien kom det dock fram att Instagram kunde både höja och sänka självkänslan vilket

30

alltså innebär att Jones har några brister och maktkänslan kan relateras mer till individer med

hög status på Instagram än “vanliga” individer. Instagram kan dock kanske vara till hjälp för

individer som har det svårare att modifiera sin offline identitet och istället må bättre med sig

själv genom sin online identitet utifrån Jones perspektiv. I sådant fall skulle Instagram alltså

kunna påverka offline identiteten på ett positivt sätt genom att tillföra en plattform där individen

kan uttrycka sig själv på ett annat sätt och även möjligtvis bidra till att finna sin offline identitet

bättre. Men detta ligger utanför studiens ramar och kan vara ett förslag för framtida forskning.

I föreliggande studie fick vi fram liknande resultat som tidigare forskning presenterats. I

Mortons artikel framfördes hur individer modifierade sig själva för att passa in i idealet

förenklades av Instagram med alla tillgängliga verktyg för att ändra på bilder (Morton, 2018).

I föreliggande studie kom det fram mer av hur individerna avgränsade vad som delades på

Instagram mer än att modifiera bilderna. Morton betonade även förfalskningen av identitet på

Instagram men i föreliggande studie verkade det inte vara en förfalskning av identitet när

Instagram profilerna formades utifrån andras förväntningar (Morton, 2018). Istället ser man hur

vissa aspekter av identiteten visas upp på Instagram och vissa som döljs. Detta gör inte det

nödvändigtvis till en förfalskning av identitet men mer en avgränsning av identiteten som visas

upp online. Genom att kunna välja vad som ska visas, på vilket sätt och vilken tid inför vilka

människor gav det individerna en frihet att uttrycka sin identitet och skapa profiler som ger en

självrepresentation som individen utan Instagram kanske inte skulle format på samma sätt. Men

det är värt att påpeka att en stor del av valen hos deltagarna hade en påverkan av andra individers

närvaro och bedömningar vilket kan ge en synvinkel till hur pass fria val deltagarna egentligen

hade om hur identiteten skulle presenteras på Instagram.

Det som var återkommande i studien var just betydelsen av självkänslan när det talades som

påverkan från andra. Detta är ett intressant aspekt av identiteten eftersom att vara säker i sig

själv även är ett uttalande för att vara säker på sin identitet. På Instagram där individerna bemöts

av konstanta reflektioner av sig själv båda från den egna synvinkeln och andras perspektiv kan

självkänslan påverkas i högre mån. När självkänslan påverkas skapas en osäkerhet om den egna

identiteten. Men den konstanta reproduktionen av sin identitet på Instagram, att lägga upp bilder

och se sig själv ur en visuell spegel kan faktiskt hjälpa individer att finna sig själva. Kopplingen

mellan självkänslan och identitet kan möjligtvis inneha ett samband som i framtida forskning

skulle vara intressant att forska om kring sociala medier och specifikt Instagram eftersom denna

31

plattform är till för visuella representationer av identiteten vilket visar sig ha ett starkt intryck

för individer (Buckingham, 2007:41). Det skulle vara intressant för framtida forskning att

studera mer kring processerna av hur individer använder Instagram och sammankoppla detta

med identitetsskapande. Processerna verkade även vara påverkade av andra individers

bedömningar och blev därmed en viktig aspekt för studiens syfte och för att svara på

frågeställningen. Studiens fokus var som sagt på påverkan av Instagram men processerna blev

även en betydande aspekt inför själva presentationerna av identiteten som i framtida forskning

kan vara värt att fördjupa sig i. Det kan även möjligtvis vara betydande i forskning om just

individers sociala beteende inom sociala medier.

Det som kunde gjorts annorlunda var tidsplaneringen av studien. Mycket av studien blev skrivet

mot slutet av tidsramen där uppsatsens helhet kunde blivit mer sammanhängande. I studien

användes klassiska teorier för analysen där en fördel även kunde varit att ta med någon eller

några moderna teorier om sociala medier. En annan aspekt som kunde varit till fördel för studien

var om ett intervjutest hade genomförts innan de slutgiltiga intervjuerna med alla deltagare.

Detta kunde givit forskarna en bättre förståelse av materialet och eventuella förändringar i

intervjuguiden som kunde mättat datamaterialet mer.

32

Referenser

Berk, Laura E. (2014). Infants, children, and adolescents. 7th ed. Boston, MA: Pearson

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Buckingham, David. (2007). Youth, Identity, and Digital Media [Elektronisk resurs]. Cambridge: The MIT Press

Cooley, Charles H. (2017). Human Nature and the Social Order. [Elektronisk resurs]. Routledge: Somerset.

Crang, Mike. & Cook, Ian. (2007). Doing ethnographies [Elektronisk resurs]. London: SAGE

DePoy, Elizabeth & Gitlin, Laura N. (1999). Forskning: en introduktion. Lund: Studentlitteratur

Eriksson-Zetterquist, Ulla. Ahrne, Göran. (2015). ”Intervjuer”, s. 34-37. I Ahrne, G. & Svensson, P. (2015).

Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber

Giddens, Anthony (1991). Modernity and self-identity: self and society in the late modern age. Cambridge:

Polity press

Goffman, Erving (2014). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 6. uppl. Stockholm:

Studentlitteratur

Goffman, Erving. (1956). The Presentation of Self in Everyday Life. New York, Anchor Books

Instagram. (2019). About Us. Instagram. https://www.instagram.com/about/us/ [Hämtad 2019-05-10]

Instagram. (2019). Our Story. Instagram. https://instagram-press.com/our-story/ [Hämtad 2019-05-10]

Internetstyrelsen. 2018. 5. Sociala medier Sociala medier används allt mer. Internetstyrelsen.

https://2018.svenskarnaochinternet.se/sociala-medier/ [Hämtad 2019-05-06]

Jenkins, Richard (2014). Social identity. 4. edition New York: Routledge

Johansson, T. (2015). ”Anthony Giddens och det senmoderna”, s. 422-441. I Månson, P (red.), Moderna

samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker (9e: upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Jones, J. (2015). The Looking Glass Lens: Self-concept Changes Due to Social Media Practices. The Journal of

Social Media in Society, 4(1). 2325-503x.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund:

Studentlitteratur

Morton, Isabel. (2018). How False Performance of Identity on Instagram Influence Social Comparisons.

Debating Communities and Networks IX Conference.

http://networkconference.netstudies.org/2018Bentley/2018/05/07/how-false-performance-of-identity-on-

instagram-influence-social-comparisons/ [Hämtad 2019-05-03]

Statista. (2019). Distribution of Instagram users worldwide as of April 2019, by age and gender. Statista.

https://www.statista.com/statistics/248769/age-distribution-of-worldwide-instagram-users/ [Hämtad 2019-05-06]

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Vetenskapsrådet. Stockholm. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2019-05-03]

33

Bilaga 1

Brev till deltagare

Hej!

Vi heter Dime Safari och Medra Tito. Vi läser Sociologi III på Stockholms Universitet. Vi skriver ett

examensarbete där vi vill studera om identitet och Instagram. Instagram har idag över 1 miljard

användare och över 500 miljoner användare som har tillgång dagligen. Vi vill gärna intervjua dig som

är aktiv på Instagram inom åldersgruppen 18-25! Intervjuerna kommer beräknas ta cirka 30 minuter.

Deltagandet är frivilligt och du kan hoppa av studien när du vill. Intervjuerna kommer att spelas in men

endast för syftet av studien och deltagandet kommer att vara anonymt. Du kommer självklart kunna ta

del av studien när den är färdig om du vill! Om du har några övriga frågor eller funderingar kontakta

gärna oss på vårat mobilnummer eller e-post. Vår handledare är Malcolm Jacobson och går att kontakta

på e-post.

Med vänliga hälsningar,

Dime Safari och Medra Tito

34

Bilaga 2

INTERVJUGUIDE

Vad innebär Instagram för dig?

Vad finns det för fördelar med att använda Instagram?

Vad finns det för nackdelar med att använda Instagram?

Kan du visa mig den senaste bilden du laddade upp? Hur många gillningar/kommentarer? Vad

fick du för sorts kommentarer?

Vilken bild är du mest stolt över? Varför?

Tänker du på vilka sorts bilder du laddar upp? Är det något som du inte skulle lägga upp?

Varför?

Tänker du på vilken tidpunkt du lägger upp bilder?

Vilket intryck vill du att dina bilderna ger?

Har du tagit bort eller arkiverat bilder förut? Varför?

Har du planerat bilder att lägga upp men aldrig gjort det? Varför?

Är din instagram privat eller öppen?

Har du flera konton? Varför? Är det någon skillnad på hur du använder konton?

Har du något konto som inspirerar dig?

Vad anser du är det du själv fokuserar på när det gäller din Instagram profil?

När du ser på andras profiler på instagram, vad är det du brukar lägga märke till mest?

Brukar du ofta se på vad andra gillar/kommenterar på för bilder? Tänker du på om andra gör det

på dig? Om nej/ja, varför?

Om du såg på din egna profil på instagram, hur skulle du beskriva din sida?

Är det någon skillnad på den/de identitet/er man uttrycker via sociala medier och den/de man

uttrycker offline? Har du tänkt på det själv någon gång?

Känner du någonsin press för att leva upp till ditt konto i det verkliga livet?

Har Instagram det påverkat hur du ser på dig själv? Hur?

Har du reflekterat på detta förut?