Det centrala innehålletepi.vgregion.se/upload/Naturbruk/Svenljunga/Dokument/GY11...Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer till uttryck

1

DDeett cceennttrraallaa iinnnneehhåålllleett

Här kan du läsa om det centrala innehållet i flera av de kurser som vi erbjuder på

Naturbruksgymnasiet Svenljunga. Du kan läsa mer på www.skolverket.se.

Innehåll Avverkningsmaskiner .............................................................................................................................. 3

Bevarandebiologi ..................................................................................................................................... 3

Biologi 1 ................................................................................................................................................... 4

Engelska 5 ................................................................................................................................................ 5

Engelska 6 ................................................................................................................................................ 6

Entreprenörskap ...................................................................................................................................... 7

Entreprenörskap och Företagande.......................................................................................................... 7

Företagsekonomi 1 .................................................................................................................................. 8

Historia 1a:1 ............................................................................................................................................ 8

Hästkunskap 1 ......................................................................................................................................... 9

Hästkunskap 2 ......................................................................................................................................... 9

Hästkunskap 3 ....................................................................................................................................... 10

Idrott och hälsa 1 ................................................................................................................................... 10

Körning 1 ............................................................................................................................................... 11

Körning 2 ............................................................................................................................................... 11

Marken och växternas biologi ............................................................................................................... 12

Matematik 1a ........................................................................................................................................ 13

Matematik 2a ........................................................................................................................................ 14

Motor- och röjmotorsåg 1 ..................................................................................................................... 15

Motor- och röjmotorsåg 2 ..................................................................................................................... 16

Mångbruk av skog ................................................................................................................................. 16

Naturbruk .............................................................................................................................................. 17

2

Naturkunskap 1a:1 ................................................................................................................................ 18

Odling av djurfoder................................................................................................................................ 18

Religionskunskap 1 ................................................................................................................................ 19

Ridning och körning ............................................................................................................................... 20

Ridning 1 ................................................................................................................................................ 20

Ridning 2 ................................................................................................................................................ 21

Samhällskunskap 1a:1 ........................................................................................................................... 21

Serviceteknik – Naturbruk 1 .................................................................................................................. 22

Skogsmaskiner – specialisering ............................................................................................................. 23

Skogsskötsel 1........................................................................................................................................ 24

Skogsskötsel 2........................................................................................................................................ 24

Skogsskötsel – Specialisering ................................................................................................................. 25

Småskalig skogsteknik ........................................................................................................................... 25

Svenska 1 ............................................................................................................................................... 26

Svenska 2 ............................................................................................................................................... 26

Svenska 3 ............................................................................................................................................... 27

Terrängtransporter ................................................................................................................................ 27

Träning av hund ..................................................................................................................................... 28

Virkeslära ............................................................................................................................................... 28

Virkestransport med skotare ................................................................................................................. 29

3

Avverkningsmaskiner Teknisk grund

� Konstruktions- och funktionsbeskrivningar samt användningsområden för

avverkningsmaskiner och teknisk utrustning.

� Avverkningsmaskiners datautrustning.

� Motorbränslen och smörjmedel.

� Daglig tillsyn, periodisk kontroll och service.

Arbete med avverkningsmaskiner

� Arbete med avverkningsmaskiner på ett avverkningsområde.

� Hantering av kran, instrument och reglage.

� Markskador och miljöpåverkan.

� Datorstyrd skördaraptering.

� Arbete enligt traktdirektiv, arbetsplanering av avverkning, rapportering och uppföljning.

Arbetsmiljö, säkerhetsfrågor och bestämmelser

� Arbetsmiljö och ergonomi samt miljö- och säkerhetsfrågor.

� Säkerhetskontroll inför användning av fordon, redskap och tilläggsutrustning.

� Brandförebyggande åtgärder.

� Lagar och andra bestämmelser inom området.

Bevarandebiologi � Olika växt- och djurarter, utrotningshotade växt- och djurarter samt systematik.

� Artinventering i olika biotoper.

� Biotopkrav, utbredning och hemområden för utrotningshotade djurarter.

� Beteendeekologi.

� Naturbrukets påverkan på utrotningshotade arter och biologisk mångfald.

� Metoder för att bevara utrotningshotade arter.

� Djurparkers bevarandeprogram. Etiska ställningstaganden i samband med bevarande av olika

arter.

� Naturbetesmarker och biologisk mångfald.

� Bevarandefrågor i samband med skogsskötsel och rödlistade arter.

� Biotoprestaureringar.

� Lagar och andra bestämmelser som begränsar handel med utrotningshotade arter.

� Myndigheter och organisationer som arbetar med frågor om utrotningshotade arter.

4

Biologi 1 Ekologi

� Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt

ekosystemtjänster.

� Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om

bärkraft och biologisk mångfald.

� Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som

påverkar detta.

� Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.

Genetik

� Eukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion.

� Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dna-

replikation och mutationer.

� Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö.

� Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor.

Evolution

� Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling.

� Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras

betydelse för artbildning.

� Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång.

� Släktträd och principer för indelning av organismvärlden. Organismernas huvudgrupper och

evolutionära historia.

� Biologins idéhistoria med tyngdpunkt på evolutionen.

Biologins karaktär och arbetsmetoder

� Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.

� Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid.

� Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser,

teorier och modeller.

� Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang.

� Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering

och prövning av hypoteser i samband med dessa.

� Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.

� Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning.

Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar

organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning.

� Bearbetning av biologiska data med enkla statistiska metoder.

� Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang.

� Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor

om hållbar utveckling.

5

Engelska 5 Kommunikationens innehåll

� Ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhälls- och arbetsliv;

aktuella områden; händelser och händelseförlopp; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och

känslor; relationer och etiska frågor.

� Innehåll och form i olika typer av fiktion.

� Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella

förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Engelska

språkets utbredning och ställning i världen.

Reception

� Talat språk, även med viss social och dialektal färgning, och texter som är instruerande,

berättande, sammanfattande, förklarande, diskuterande, rapporterande och

argumenterande, även via film och andra medier.

� Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel intervjuer.

� Skönlitteratur och annan fiktion.

� Texter av olika slag och med olika syften, till exempel manualer, populärvetenskapliga texter

och reportage.

� Strategier för att lyssna och läsa på olika sätt och med olika syften.

� Olika sätt att söka, välja och kritiskt granska texter och talat språk.

� Hur ord och fraser i muntliga och skriftliga framställningar skapar struktur och sammanhang

genom att tydliggöra inledning, orsakssammanhang, tidsaspekt och slutsats.

Produktion och interaktion

� Muntlig och skriftlig produktion och interaktion av olika slag, även i mer formella

sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar, förklarar, kommenterar,

värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och argumenterar.

� Strategier för att bidra till och aktivt medverka i diskussioner med anknytning till samhälls-

och arbetslivet.

� Bearbetning av egna och andras muntliga och skriftliga framställningar för att variera,

tydliggöra och precisera samt för att skapa struktur och anpassa till syftet och situationen. I

detta ingår användning av ord och fraser som tydliggör orsakssammanhang och tidsaspekter.

6

Engelska 6 Kommunikationens innehåll

� Konkreta och abstrakta ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt

samhälls- och arbetsliv; aktuella ämnesområden; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och

känslor; etiska och existentiella frågor.

� Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker.

� Levnadsvillkor, attityder, värderingar, traditioner, samhällsfrågor samt kulturella, historiska,

politiska och sociala förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska

används.

Reception

� Talat språk, även med social och dialektal färgning, och texter, även komplexa och formella,

som är berättande, diskuterande, argumenterande, rapporterande och redogörande, även

via film och andra medier.

� Sammanhängande talat språk och samtal av olika slag, till exempel debatter, föredrag och

intervjuer.

� Samtida och äldre skönlitteratur, dikter, dramatik och sånger.

� Texter av olika slag och med olika syften, till exempel formella brev, populärvetenskapliga

texter och recensioner.

� Strategier för källkritiskt förhållningssätt när man lyssnar till och läser framställningar från

olika källor och i olika medier.

� Strategier för att söka relevant information i större textmängder eller längre sekvenser av

talat språk och för att uppfatta perspektiv och underförstådd betydelse.

� Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer

till uttryck i talat och skrivet språk i olika genrer.

� Hur språk, bilder och ljud används för att påverka till exempel i politiska tal och reklam.

Produktion och interaktion

� Muntlig och skriftlig produktion och interaktion i olika situationer och med olika syften, där

eleverna argumenterar, rapporterar, ansöker, resonerar, sammanfattar, kommenterar,

värderar och motiverar sina åsikter.

� Strategier för att bidra till och aktivt medverka i argumentation, debatter och diskussioner

med anknytning till samhälls- och arbetslivet.

� Olika sätt att kommentera och föra anteckningar när man lyssnar till och läser

framställningar från olika källor.

� Bearbetning av språk och struktur i egna och andras muntliga och skriftliga framställningar,

även i formella sammanhang. Anpassning till genre, situation och syfte.

7

Entreprenörskap � Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom

områden som är relevanta för elevernas utbildning.

� Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger

idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och

idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt.

� Grundläggande projektmetodik: hur man formulerar mål, planerar, organiserar och fördelar

ansvar, genomför, presenterar och utvärderar ett projekt. I samband med det behandlas hur

man identifierar, skapar och samverkar i nätverk.

� Grundläggande mötesteknik och dokumentation.

� Ledarskap och grupprocesser. I samband med det behandlas problemlösning.

� Tillämpad marknadsföring inom projektets verksamhetsområde utifrån lagar och andra

bestämmelser.

� Presentationsteknik anpassad till syfte, mottagare och situation.

� Finansieringsformer inom projektets verksamhetsområde, ekonomisk planering,

dokumentation och uppföljning.

Entreprenörskap och Företagande � Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar,

skapar och samverkar i olika former av nätverk.

� Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.

� Affärsplanens innehåll och uppbyggnad. I samband med det användning av grundläggande

metoder för marknadsundersökning, omvärldsanalys och omvärldsbevakning.

Finansieringsfrågor.

� Mötesteknik i olika sammanhang och med olika syften samt dokumentation. I samband med

det behandlas olika metoder för att lösa problem och fatta beslut.

� Ledarskap och organisation. I samband med det behandlas konflikthantering.

� Affärsmässig presentationsteknik i marknadsföringssyfte anpassad till mottagare och

situation.

� Försäljningsteknik och argumentation.

� Utvärdering av det fiktiva företagets verksamhet med uppföljning av ekonomiskt resultat. I

samband med det utvärdering av gruppens eller den egna arbetsprocessen.

� Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med

det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.

� Företagsekonomiska metoder inom kunskapsområdena kalkylering, marknadsföring och

redovisning.

8

Företagsekonomi 1 � Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden

och ur ett historiskt perspektiv.

� Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett

företag samt affärsidéns utformning och betydelse.

� Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering.

� Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut.

� Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska

ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring.

� Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt

Historia 1a:1 � Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid,

forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda

förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars

beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför

tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med

tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.

� Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala

förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden,

resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter,

jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.

� Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella

förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika

perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

� Tolkning och användning av olika slags källmaterial.

� Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och

samarbetssträvanden.

9

Hästkunskap 1 Biologisk grund

� Olika hästraser: exteriör, signalement, ursprung och användningsområden.

� Hovens uppbyggnad och funktion. Sjukdomar och sjukdomssymtom i hoven.

� Hästars beteenden, historia och domesticering. Hästars roll i samhället genom tiderna.

� Olika fodermedel och grovfoderproduktion samt foderkvalitet och näringsinnehåll.

� Hästars näringsbehov: underhållsbehov samt tillägg för föl, unghästar och vuxna hästar.

� Smittskydd och hygien.

� Etik i samband med skötsel och hållande av hästar.

Arbetsuppgifter

� Hästskötsel, till exempel rykt, hovskötsel, bandagering, dekorativ hästvård samt vård av

utrustning för hästar.

� Stallskötsel, till exempel utfodring, rengöring och iordningställande av stall.

� Underhåll av stallmiljöer, till exempel vad gäller ströbäddar, inredning, tvättning och målning.

� Anläggningsskötsel, till exempel vad gäller staket, träningsbanor, beten och

vattenanläggningar.

� Visning av häst vid hand vid till exempel veterinärbesiktning eller bedömning.

� Förebyggande hälsovård, till exempel iakttagelser och visitering för att bedöma hästars hälsa.

Hästars kroppstemperatur, andning och puls.

� Tolkning av foderanalyser och foderstater.


� Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med hästskötsel.

� Lagar och andra bestämmelser i samband med hästskötsel.

Hästkunskap 2 Biologisk grund

� Skador och sjukdomar samt förebyggande åtgärder.

� Hästsjukdomar, sjukdomstillstånd och dopning samt profylax och rehabilitering.

� Fortplantningsorganen hos hingst och sto. Brunstcykeln hos sto, betäckning, befruktning,

dräktighet samt eventuella komplikationer i samband med detta.

� Avelsvärde, arvbarhet och nedärvning.

� Signalement och färg samt förekomst och placering av tecken och virvlar.

� Exteriör, kroppsbyggnad, hållbarhet och prestation. Exteriörbedömning och avelsvärdering.

10

Arbetsuppgifter

� Planering och genomförande av häst- och stallskötsel utifrån dags-, vecko- och årsrutiner.

� Iordningställande av hästar för transport och lastning.

� Åtgärdande av tappsko: avtagning av skon, raspning av hoven och påslagning av skon.

� Vård av hästar vid sjukdomstillstånd, till exempel sjukbandagering och sårvård.

� Hantering av hästar vid visitering, sjukdom och besiktning.

� Hantering av hästar i olika åldrar. Tolkning och bedömning av olika reaktioner utifrån hästars

naturliga beteende och individuella förutsättningar.

� Beräkning av foderåtgång samt upprättande av foderstat och ekonomisk plan för foderinköp.




Hästkunskap 3 � Hygien och smittskyddsarbete i häststallar.

� Arbete med hästar och utrustning för hästar inom ett specialområde, till exempel, trav,

galopp, dressyr, hoppning, fälttävlan och stuteri.

� Skötsel av stallar och anläggningar.

� Planering av skötselrutiner och utfodringsrutiner i häststallar.

� Etik i samband med hästhantering och hästskötsel.



� Journalföring och rapportering.

Idrott och hälsa 1 � Den fysiska aktivitetens och livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa.

� Motions-, idrotts- och friluftsaktiviteter som utvecklar en allsidig kroppslig förmåga.

� Träningsmetoder och deras effekter, till exempel konditions- och koordinationsträning.

� Rörelse till musik samt dans.

� Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.

� Metoder och redskap för friluftsliv.

� Säkerhet i samband med fysiska aktiviteter och friluftsliv.

� Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och

drunkningstillbud.

� Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation.

� Spänningsreglering och mental träning.

� Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån

ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.

11

Körning 1 � Hästars gångarter och rörelsemekanik.

� Hästars beteende med betoning på deras avspänning, rakriktning, takt och balans.

� Bedömning av hästars hälsa och kondition i samband med olika typer av arbete.

� Hästars utbildning och arbete i olika åldrar utifrån deras individuella förutsättningar.

� Motionsträning och intervallträning.

� Tempobedömning och tidtagarövningar inom körningens discipliner.

� Körning av hästar för olika användningsområden efter hästarnas individuella förutsättningar.

� Tömfattningar, kuskens position och hjälper.

� Grunderna i tömkörning.

� Selning och utrustning av hästar för körning och för olika typer av arbete.

� Skötsel och vård av utrustning, vagnar och redskap.

� Klädsel och utrustning för olika situationer.

� Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med körning av hästar.

� Lagar och andra bestämmelser som rör arbete med hästar.

� Bestämmelser om körning på väg samt i skog och mark.

� Branschens etiska regler i samband med arbete med hästar.

Körning 2 � Hästars rörelsemekanik och avvikelser från normalt rörelsemönster.

� Observation av hästars hälsa och kondition.

� Observation för att förutse vanligt förekommande träningsrelaterade skador.

� Arbetsplaner och träningsprogram inom olika arbetsområden för körhästar.

� Träning av hästar för arbetskörning.

� Utbildning av körhästar i olika åldrar och utvecklingsstadier.

� Hantering av hästar i samband med träning och tävling.

� Tömkörning av skolade hästar efter deras individuella förutsättningar med betoning på

hästarnas avspänning, rakriktning, takt och balans.

� Grunderna i parkörning.

� Utrustning av hästar för olika arbete och anspänningar.

� Skötsel och vård av utrustning, vagnar och redskap.

� Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med arbete med hästar.


� Bestämmelser om körning på väg samt i skog och mark.

� Etik i samband med träning och tävling.

12

Marken och växternas biologi Mark, vatten och luft

� Mark, mineral, berggrund, jordarter och jordmån.

� Jordartsbildning och jordmånsbildande processer.

� Jordarternas egenskaper.

� Växtnäringsämnena och deras kretslopp.

� Kolets kretslopp.

� Markstruktur, markluft, dränering och markpackning.

� Vattnets kretslopp, vattentillgångar och vattenmiljöer samt vattnets rörelser i marken och i

landskapet.

� Försurning i mark och vatten.

� Klimat och väderlek.

Växter

� Olika växtarter i olika utvecklingsstadier.

� Grundämnen och kemiska föreningar i växter.

� Växternas byggnad innefattande växtcellen, växtvävnader och växtens olika organ.

� Vattnet i växten, vattenupptagning och vattentransport.

� Fotosyntes, andning och energiomsättning hos växter.

� Växtnäringsämnen, växtnäringsupptagning och växtnäringsämnenas funktion i växten.

� Växters utvecklingsstadier samt de yttre och inre faktorer som styr och påverkar

utvecklingen.

� Växters pollinering och spridning. Biodlingens betydelse för växternas pollinering.

� Växters egenskaper och ärftlighet.

� Växtskador och deras orsaker, till exempel skador som uppkommer av skadedjur eller

väderlek.

Mikrobiologi

� Mikroorganismer, svampar, bakterier och övriga organismer av betydelse för markens

näringsomsättning och kväveförsörjning.

� Aeroba och anaeroba processer.

� Mikroorganismer som är skadegörare på växter.

13

Matematik 1a Taluppfattning, aritmetik och algebra

� Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och

karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier

för att använda digitala verktyg.

� Strategier för att använda hjälpmedel från karaktärsämnena, till exempel formulär, mallar,

tumregler, föreskrifter, manualer och handböcker.

� Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler samt metoder

för att lösa linjära ekvationer.

Geometri

� Egenskaper hos och representationer av geometriska objekt, till exempel ritningar, praktiska

konstruktioner och koordinatsystem.

� Geometriska begrepp valda utifrån karaktärsämnenas behov, till exempel skala, vektorer,

likformighet, kongruens, sinus, cosinus, tangens och symmetrier.

� Metoder för mätning och beräkning av storheter som är centrala för karaktärsämnena.

� Enheter, enhetsbyten och behandling av mätetal som är centrala för karaktärsämnena samt

hur man avrundar på ett för karaktärsämnena relevant sätt.

Samband och förändring

� Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.

� Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och

amorteringar för olika typer av lån.

� Begreppen förhållande och proportionalitet i resonemang, beräkningar, mätningar och

konstruktioner.

� Skillnader mellan linjära och exponentiella förlopp.

Sannolikhet och statistik

� Beskrivande statistik med hjälp av kalkylprogram samt granskning av hur statistiska metoder

och resultat används i samhället och i yrkeslivet.

� Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter

vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.

14

Problemlösning

� Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och

verktyg.

� Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika

problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa

situationer.

� Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra

ämnen.

� Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Matematik 2a Taluppfattning, aritmetik och algebra

� Metoder för beräkningar vid budgetering.

� Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.

� Strategier för att formulera algebraiska uttryck, formler och ekvationer kopplat till konkreta

situationer och karaktärsämnena.

� Hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning.

� Räta linjens ekvation samt hur analytisk geometri binder ihop geometriska och algebraiska

begrepp.

� Användning av linjära ekvationssystem i problemlösningssituationer.

� Algebraiska och grafiska metoder för att lösa potens- och andragradsekvationer samt linjära

ekvationssystem.

� Lösning av exponentialekvationer genom prövning och grafiska metoder.

Geometri

� Fördjupning av geometriska begrepp valda utifrån karaktärsämnenas behov, till exempel

sinus, cosinus, tangens, vektorer och symmetrier.

� Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och

ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga och yrkesmässiga

sammanhang.

Samband och förändring

� Begreppet funktion, definitions- och värdemängd. Tillämpningar av och egenskaper hos

linjära funktioner samt potens-, andragrads- och exponentialfunktioner.

� Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck,

tabeller och grafer.

� Konstruktion av grafer till funktioner samt bestämning av funktionsvärde och nollställe, utan

och med digitala verktyg.

� Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion.

15

Problemlösning

� Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och

verktyg.

� Hur matematiken kan användas som verktyg i behandlingen av omfångsrika

problemsituationer i karaktärsämnena. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa

situationer.

� Matematiska problem av betydelse för samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.

� Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Motor- och röjmotorsåg 1 Teknisk grund

� Motor- och röjmotorsågens konstruktion, funktion och säkerhetsanordningar.

� Service och underhåll enligt tillverkarens instruktioner.

� Demontering och montering av kedja, svärd och röjsågsklinga.

� Filning och kontroll av motorsågskedja och röjsågsklinga.

Arbete med motorsåg

� Planering och genomförande av trädfällning av normala träd av varierande storlek. Val av

brytmån, sågning av riktskär och fällskär samt fällning.

� Användning av vanliga fällhjälpmedel, till exempel brytjärn och kilar.

� Kvistning och aptering av fällda träd med utgångspunkt från säkerhet och arbetsbelastning.

� Arbetsmetoder och risker med fastfällda träd och stammar i spänn.

� Användning och underhåll av lyftsax, lyftkrok och måttband.

Arbete med röjmotorsåg

� Planering och genomförande av arbetsuppgifter med röjmotorsåg.

� Arbetsteknik vid arbete med röjmotorsåg, till exempel riktad fällning, nedtagning av

hängande träd, buketter, lutande träd och röjningsarbete vid ledningsgator.

� Grundläggande planering av röjningstrakt och uppföljning av arbete med röjmotorsåg.

Arbetsmiljö och säkerhet

� Miljö och säkerhetsföreskrifter vid arbete med motor- och röjmotorsåg.

� Riskmoment vid trädfällning och upparbetning med motorsåg.

� Risker vid arbete med trädbeskärning och arbete från plattform.

� Riskmoment vid arbete med röjmotorsåg.

� Olika attityder till säkerhetsrisker för att undvika olämpliga arbetsmoment och olycksfall.

� Användning av skyddsutrustning vid arbete med motor- och röjmotorsåg.

16

Motor- och röjmotorsåg 2 Arbete med motorsåg och röjmotorsåg

� Detaljplanering och tolkning av givna arbetsinstruktioner.

� Yrkesmässigt arbete med motorsåg och röjmotorsåg.

� Arbetsmetoder och hjälpmedel vid svårfällda träd, till exempel vid framåtlut, bakåtlut, vind,

röta och torra träd.

� Arbete i stormfälld skog.

� Arbetsmetoder och hjälpmedel vid nedtagning av fastfällt träd.

� Miljövård och trädslagsval.

� Ansvar och säkerhet vid arbete utmed fastigheter, vägar och ledningar.

� Uppföljning och rapportering av arbetsresultat och ekonomiskt utfall.

Arbetsmiljö och säkerhet

� Miljö- och säkerhetsföreskrifter vid svåra arbetsmoment med motorsåg och röjmotorsåg.

� Risker vid svåra arbetsmoment med motorsåg och röjmotorsåg.

� Olika attityder till säkerhetsrisker för att undvika eller avbryta olämpliga arbetsmoment.

� Lägesangivelser för arbetsplatser och kontaktmöjligheter vid ensamarbete.

Mångbruk av skog Mångbruk

� Skogsbrukets historiska utveckling och framtida utvecklingsmöjligheter samt

skogsnäringarnas betydelse för samhällsekonomin och för hållbar utveckling.

� Skogsfastighetens produktionsvärden, naturvärden, kulturmiljövärden och sociala värden

med utgångspunkt i praktiska exempel.

� Jaktens, fiskets och friluftslivets historiska utveckling samt framtida möjligheter för turismen.

� Skogsbruksplaner, viltvårdsplaner, naturvårdsplaner och andra planeringsunderlag inom

mångbruk av skog.

� Vanliga svenska viltarter. Deras ekologi, utbredning och beteende.

Arbetsuppgifter

� Arbete med skogsbruk, skogsvård, landskapsvård, viltvård och vattenvård, till exempel

röjning av kulturmiljöer, viltvårdsåtgärder samt anläggning av naturstigar och våtmarker.

� Orientering i skog och mark med hjälp av karta, kompass och GPS.

� Mätteknik, till exempel utsättning, avvägning och inmätning med aktuell teknisk utrustning.

17


� Arbetsmiljö, ergonomi och säkerhet vid förekommande arbeten.


� Miljölagstiftning för skydd av natur- och kulturmiljöer.

� Skogsvårdslagens portalparagraf samt certifieringssystem för miljögodkänt skogsbruk.

� Allemansrätten samt jakt- och fiskerätt.

Naturbruk Introduktion av naturbrukets verksamhetsområden

� Naturbrukets olika yrkesområden och yrkesmiljöer, till exempel arbete inom lantbruk,

skogsbruk, trädgård, hästhållning samt djurvård.

� Arbetsuppgifter med hantering av växter eller djur samt dokumentation av genomförda

arbetsuppgifter.

� Naturbruksprodukter och naturbrukstjänster, till exempel livsmedel, växtmaterial, träråvara,

energiråvara, natur- och landskapsvård samt naturupplevelser.

� Naturens biologiska mångfald och dess betydelse för ett hållbart naturbruk.

� Naturbrukets användning av naturresurser samt naturbruket som resurs för en hållbar

utveckling.

� Naturbrukets utveckling med ett historiskt och globalt perspektiv.

� Miljöhänsyn inom naturbruk, till exempel i samband med gödselhantering,

växtnäringstillförsel, maskinanvändning, djurhållning och skogsskötsel.

Arbetsuppgifter

� Arbetsuppgifter inom naturbruk med användning av handredskap och teknisk utrustning.

� Materialkunskap, materialval och materialanvändning när arbetsuppgifter utförs.

� Underhåll av handredskap och teknisk utrustning.

� Arbetsuppgifter med utgångspunkt från handböcker och instruktioner.

� Körning av basmaskin.

Arbetsmiljö och säkerhetsfrågor

� Arbetsmiljö och säkerhetsfrågor samt skyddsarbete och skyddsronder.

� Första hjälpen.

� Elarbeten enligt lagar och andra bestämmelser om elsäkerhet.

� Brandskydd, brand och brandbekämpning.

� Naturolyckor, till exempel översvämningar, ras och stormar.

� Funktions- och säkerhetskontroll i samband med användning av teknisk utrustning.

� Ergonomi i samband med att olika arbetsuppgifter utförs.

� Lagar och andra bestämmelser som gäller säkerhet i arbetet.

18

Naturkunskap 1a:1 � Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster,

resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

� Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning,

mänskliga rättigheter och jämställdhet.

� Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande

människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

� Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och

experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.

� Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka

naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under

prövning.

� Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan

användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

Odling av djurfoder Arbetsuppgifter

� Arbetsuppgifter i samband med odling av djurfoder, till exempel sådd och skötselåtgärder

samt skörd, transport och lagring av foderväxter.

� Användning av aktuell teknisk utrustning.

� Fältstudier för besiktning och uppföljning av grödornas utveckling samt bedömning av

odlingsåtgärder och skördetidpunkt.

� Skötsel av slåtter- och betesvallar.

� Skötsel av diken.

� Avläsning och tolkning av väderprognoser.

� Miljöhänsyn i samband med odling.


� Ergonomi, arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor i samband med odling.

� Lagar och andra bestämmelser som rör odling, till exempel miljölagstiftning för skydd av

mark, vatten, natur- och kulturmiljöer, biologisk mångfald samt människors hälsa.

19

Biologisk grund

� Foderväxters egenskaper och användningsområden.

� Olika foderväxters odlingsegenskaper, näringsinnehåll och kvalitet.

� Foderanalyser.

� Odlingsjordar och jordmån.

� Vatten, vattentillgångar, vattnets kretslopp, vattenkvalitet, bevattning och dränering.

� Växtnäringsämnen och deras kretslopp.

� Tillväxtfaktorernas betydelse för odlingsresultatet.

� Odlingsplaner och växtföljder.

� Klimat, klimatförutsättningar och klimatets inverkan på odlingsresultatet.

� Ogräs i olika utvecklingsstadier: hjärtbladsstadiet, utvecklat vegetativt stadium och

blommande exemplar.

� Vanliga växtsjukdomar och skadedjur på foderväxter.

Religionskunskap 1 � Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och

hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.

� Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.

� Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.

� Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och

livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida

händelser.

� Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella

samhällsdebatten.

� Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan

tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle

kan vara.

� Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner,

livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.

20

Ridning och körning � Hästars gångarter, renhet och takt med variationer av tempo.

� Hästars gångarter på körplan och motionsslinga.

� Sjukdomar och skador hos hästar i samband med ridning och körning.

� Visitering av hästar med blick och hand.

� Hantering och träning av hästar i samband med ridning och körning.

� Ridning och körning av hästar med utgångspunkt från rid- och körlärans riktlinjer.

� Ridning av skolad häst på ridbana samt i skog och mark.

� Ryttarens sits med balans, stadga och följsamhet genom inverkan av vikt-, skänkel- och

tygelhjälp.

� Körning av skolad häst på bana samt i skog och mark.

� Kuskens följsamhet och inverkan på hästen.

� Motions- och konkörning av skolad häst.

� Visning vid hand av skolad häst.

� Användning och skötsel av utrustning i samband med ridning och körning.

� Val av klädsel och personlig utrustning för olika situationer.



� Bestämmelser om ridning och körning på väg samt i skog och mark.

Ridning 1 � Hästars gångarter och rörelsemekanik.

� Hästars svar på träning med tanke på takt, balans, lösgjordhet, kontakt, stöd, schvung,

rakriktning och samling.

� Bedömning av hästars hälsa och kondition i samband med olika typer av arbete.

� Träningslära.

� Ridning av hästar samt träning av ryttarens sits och ryttarens inverkan på hästen.

� Longering av skolad häst i ändamålsenlig form och i avvägt tempo.

� Grundläggande banhoppning och grundläggande hoppning i terräng.

� Val och anpassning av hästars utrustning för ridning i olika situationer.

� Val av ryttarklädsel och ryttarutrustning för olika situationer.



� Bestämmelser om ridning på väg samt i skog och mark.

� Branschens etiska regler i samband med träning av och tävling med hästar.

21

Ridning 2 � Hästars gångarter och hoppteknik.

� Hästars utveckling, till exempel muskelsättning, kondition, utseende och beteende.

� Observation av hästars hälsa och kondition samt hästars reaktioner på träning.

� Arbetsplaner och träningsprogram för ridhästar.

� Visitering av, utrustning för och ridning av olika typer av hästar.

� Träning av hästar för ridsportens olika grenar.

� Hantering av hästar i samband med träning och tävling.

� Assistans vid löshoppning samt byggande av bana för löshoppning.

� Tömkörning av skolad häst i ändamålsenlig form.

� Val och vård av utrustning till hästar för olika slags arbete.



� Bestämmelser om ridning på väg samt i skog och mark.

� Etik i samband med träning och tävling.

Samhällskunskap 1a:1 � Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och

nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika

nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån

olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och

nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

� De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man

kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.

� Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och

betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.

� Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att

människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

� Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt

konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av

samhällsekonomiska förändringar.

� Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

� Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och

muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.

22

Serviceteknik – Naturbruk 1 Teknisk grund

� Den tekniska utrustningens uppbyggnad och funktion samt dess komponenter.

� Olika material samt deras egenskaper och användningsområden.

� Den tekniska utrustningens styrsystem och kontrollsystem.

� Drivmedel och smörjmedel.

Arbete med teknisk utrustning

� Arbete med service, underhåll och reparationer av teknisk utrustning som används inom

naturbruk, till exempel traktorer, skördetröskor, vallskördemaskiner, grönytemaskiner,

skotare och avverkningsmaskiner.

� Användning av verkstadsteknisk utrustning.

� Arbete med grundläggande svetsteknik för underhåll och reparationer av maskiner och

annan utrustning.

� Användning av handböcker och manualer samt digital utrustning vid service och underhåll av

teknisk utrustning.

� Vård av verktyg och maskiner.


� Funktionskontroll och säkerhetskontroll i samband med användning av verkstadsmaskiner

och teknisk utrustning.

� Säkerhetsfrågor i samband med heta arbeten, till exempel vid svetsning och vinkelslipning.


� Ergonomi och arbetsmiljö i samband med genomförande av olika arbetsuppgifter.

� Lagar och andra bestämmelser, till exempel miljölagstiftning och arbetsmiljölagstiftning.

23

Skogsmaskiner – specialisering Teknisk grund

� Användningsområden för vald maskin, tilläggsutrustning och teknisk utrustning.

� Tekniska system för styrning, kontroll och datainsamling.

� Maskin- och avverkningsekonomi samt investeringskalkyler.

� Aktuell teknisk utveckling – försök och forskning.

Arbete med skogsmaskiner

� Arbetsmetodik och användning av digitala system, datorprogram och GIS vid körning med

aktuell skogsmaskin.

� Planering av körmetoder för att minimera markskador och miljöpåverkan.

� Inställning och körning av maskiner för optimalt utnyttjande i samband med olika

arbetsmoment.

� Funktionskontroll och felsökning på maskiner och teknisk utrustning samt

kvalitetsuppföljning.

� Arbete enligt traktdirektiv.






24

Skogsskötsel 1 � Svenska trädslag samt deras egenskaper, ståndortskrav och användningsområden.

� Begreppet ståndortsindex.

� Vanliga skadegörare på växande träd.

� Förebyggande åtgärder mot vanliga skadegörare på växande träd.

� Grundläggande metoder för tolkning av skogsbruksplaner.

� Röjning och uppföljning av röjningsarbete i olika typer av bestånd.

� Markberedning och olika föryngringsmetoder.

� Gallring och grundläggande metoder för uppföljning av gallring.

� Grundläggande metoder för skogsuppskattning samt användning av

skogsuppskattningsinstrument och gallringsmallar.

� Bonitering med höjdutvecklingskurvor.

� Ekonomiska beräkningar av kostnader och intäkter för olika skogsskötselåtgärder.

� Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med skogsskötsel.


� Certifieringssystem inom skogsbruk.

� Lagar och andra bestämmelser inom området, till exempel skogsvårdslagen.

Skogsskötsel 2 � Skador på växande skog på grund av vind, snöbrott, frost och torka samt vilt, insekter och

svampar.

� Karttyper, planeringsunderlag och traktdirektiv för åtgärder i skogen. Upprättande och

uppdatering av skogsbruksplaner.

� Naturhänsyn och kulturmiljövård.

� Planering och genomförande av beståndsanläggning, beståndsvård, beståndsavveckling,

skogsgödsling och uttag av energiråvara.

� Behov och effekter av olika typer av dikningsåtgärder.

� Ståndortsegenskaper och bonitering.

� Ekonomiska beräkningar och kalkyler för olika skogsskötselåtgärder på kort och lång sikt.

� Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med skogsskötsel.

� Certifieringssystem inom skogsbruk.

� Lagar och andra bestämmelser inom området, till exempel skogsvårdslagen.

� Krav på standard för och underhåll av skogsbilvägar.

25

Skogsskötsel – Specialisering � Särskilda krav inom skogsbruket, till exempel hänsyn till naturvärden, kulturvärden och

sociala värden.

� Planering och genomförande av arbetsuppgifter inom valt specialområde inom skogsbruk, till

exempel ädellövskog, produktion av skogsbränsle, urskogsliknande skogar, fjällskogar,

skärgårdsskogar eller tätortsnära skogar.

� Ekonomiska beräkningar och kalkyler för verksamheten.

� Ergonomi, arbetsmiljö och säkerhet i samband med det valda specialområdet.

� Certifieringssystem inom valt specialområde.

� Lagar och andra bestämmelser, till exempel skogsvårdslagen.

Småskalig skogsteknik Teknisk grund

� Konstruktions- och funktionsbeskrivningar samt användningsområden för maskiner och

teknisk utrustning.

� Inställningar av teknisk utrustning.

� Tillsyn, underhåll och service enligt instruktionsböcker.

Arbete med småskalig skogsteknik

� Arbete med småskalig skogsteknik, till exempel griplastarvagnar, miniprocessorer,

minilunnare och småskalig sågning.

� Användning av tilläggsutrustning.

� Bedömning av kvalitet på utfört arbete och ekonomiskt resultat.


� Ergonomiskt lämplig arbetsteknik.

� Risker i arbetet vid arbete med småskalig skogsteknik.

� Användning av skyddsutrustning.


� Miljö- och säkerhetsföreskrifter.

26

Svenska 1 � Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig

presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel

som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till

kommunikationssituationen.

� Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet,

dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera

väl i sitt sammanhang.

� Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.

� Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.

� Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik.

Grundläggande källkritik.

� Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.

� Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i

skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.

� Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt

tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.

� Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel

ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt

attityder till olika former av språklig variation.

Svenska 2 � Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Användning

av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.

� Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av

texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Normer och stildrag

som hör till dessa texttyper.

� Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära

verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker.

Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och

samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar

i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.

� Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras

användning.

� Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de

samspelar i grammatiken.

� Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk

och dialekter.

27

Svenska 3 � Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i

planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska

hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.

� Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.

� Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning,

sammanfattning och källkritisk granskning.

� Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar

någon aspekt av svenskämnet.

� Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och

dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp.

Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.

� Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden.

Språkförändring.

Terrängtransporter Teknisk grund

� Konstruktions- och funktionsbeskrivningar samt användningsområden för olika fordon och

för teknisk utrustning.



Körning

� Körning av terrängfordon och fordonskombinationer för att genomföra förekommande

arbetsuppgifter.

� Körning av terrängfordon och fordonskombinationer på väg.

� Tillämpning av trafikföreskrifter.

� Användning av fordonets reglage samt tolkning av instrument.

� Hantering av tilläggsutrustning.

� Inställning av förarplatsens utrustning för ergonomisk, effektiv och säker körning.

� Användning av instruktions- och handböcker vid körning och tillsyn.

� Ekonomisk körteknik i terräng och på väg.


� Ergonomi och arbetsmiljö i samband med körning av fordon.




28

Träning av hund � Olika användningsområden för hundar.

� Olika hundorganisationer och deras verksamheter.

� Skötsel av hundar i samband med träning.

� Utbildning, fostran och träning av hundar av olika raser och i olika åldrar.

� Träning av hundar mot uppsatta mål.

� Olika inlärningsmetoder vid träning av hundar.

� Analys av hundindividen och individuell anpassning av inlärningsmetoder.

� Hundars mentalitet och beteende.

� Beteendeproblem och problemlösning.

� Handledning av andra hundförare.

� Begrepp och uttryck inom hundsport i samband med träning av hundar.

� Risker vid hantering av hundar samt hur dessa risker kan förebyggas.

� Lagar och andra bestämmelser som reglerar träning av hundar.

Virkeslära � Olika trädslags egenskaper och användningsområden.

� Träets egenskaper, virkets förädling och användning samt sortiment.

� Skadesvampar och insektsangrepp på virke samt förebyggande åtgärder för virkesskydd.

� Aptering enligt instruktioner.

� Hantering, kvalitetsbedömning, volymberäkning och prissättning.

� Skogliga mått och omräkningstal.

� Ekonomisk aptering och prislistans uppbyggnad.

� Virkesförsäljning, kontraktering och organisation av virkesmätning.

� Uppföljning och virkesredovisning.

� Virkesmätningslagen och andra bestämmelser inom området.

29

Virkestransport med skotare Teknisk grund

� Konstruktions- och funktionsbeskrivningar samt användningsområden för skotare och

tilläggsutrustning.



Arbete med skotare

� Arbete med skotare samt hantering av kran, instrument och reglage.

� Virkestransport med skotare i ett avverkningsområde.

� Hantering av tilläggsutrustning, till exempel band och kedjor.

� Körteknik som minimerar risken för skador på mark, bestånd och miljö samt minskar

bränsleförbrukningen.

� Olika virkessortiment och krav på virkesavlägg.

� Körning på vägar samt trafikkunskap.

� Ekonomisk körteknik.

� Arbete enligt traktdirektiv, arbetsplanering, rapportering och uppföljning.



� Säker hantering av farligt gods och farligt avfall.


� Säkerhet på väg.



Documents

Det centrala innehålletepi.vgregion.se/upload/Naturbruk/Svenljunga/Dokument/GY11...Hur struktur och sammanhang byggs upp samt hur attityder, perspektiv och stilnivå kommer till uttryck