Principer  förtillgänglighe  

DHRs föreningshandbok Tips och idéer för medlemmar och förtroendevalda

DHR – För ett samhälle utan rörelsehinder

  2  

   

DHR  2012  Skribent:  Fredrik  Canerstam      

  3  

Innehållsförteckning

 Välkommen till föreningshandboken 4 Kapitel 1 – Styrelsearbetet 5 Ordförandens uppgifter 6 Kassörens uppgifter 7 Bokföringstips 7 Personalansvarig 9 Övriga ledamöter 11 Valberedning 11 Protokoll och protokollsutdrag 12 Kapitel 2 – Verksamheten 14 Kontakt 14 Förslag på sociala aktiviteter 15 Konflikthantering 17 Krishantering 18 Kapitel 3 – Idé och ledarskapsutbildning 19 Steg 1 - Själva idén med DHR 19 Steg 2 – Skapa ett förtroende 19 Steg 3 – Fokusera på resultatet 20 Steg 4 – Behåll orken som förtroendevald 21 Steg 5 – Öka engagemanget bland medlemmarna 21 Steg 6 – Våga möta framtiden 22 Steg 7 – Ledarskapet under förändring 23 Kapitel 4 – Medlemmarna 24 Medlemsvärvning 24 Argument för någon ska bli medlem 25 Sätt att bli medlem 26 Behåll medlemmarna 27 Få flera aktiva medlemmar 28 Kapitel 5 – Intressepolitik och media 29 Sociala medier 29 Planera påverkansarbetet 31 Påverka politikerna 32 Arbetet i samråden 33 Få uppmärksamhet i media 34 Prata med journalister 36 Kapitel 6 – Litteraturtips 37        

  4  

Välkommen till föreningshandboken

Föreningshandboken är en del av projektet med en organisationsutvecklare som

sträckte sig mellan sommaren 2009 till hösten 2012. Projektet finansierades av

De Handikappades Riksförbunds Bidragsstiftelse. Syftet med en

organisationsutvecklare var att ge stötting till avdelningar, distrikt och utveckla

nya arbetsformer. Som avslutning av projektet skulle projektet ge ut en digital

föreningshandbok. Tanken med föreningshandboken är att underlätta

medlemmarnas engagemang inom DHR.

Föreningshandboken i tryckt och pdf-format är indelad i sex kapitel,

Styrelsearbetet, Verksamhet, Idé och ledarskapsutbildning,

Intressepolitik/Media och Litteraturtips. I den digitala versionen finns det länkar

till ytterligare information och möjlighet att ladda ner mallarna för

verksamhetsberättelse och årsmötesprotokoll m.m.

Den digitala föreningshandboken nås via www.dhr.se eller

foreningsboken.wordpress.com

Här är det några frågor eller synpunkter hör av dig till Fredrik Canerstam på 08-

685 80 37 eller fredrik.canerstam@dhr.se

  5  

Kapitel 1- Styrelsearbetet

En DHR-styrelse har en stor bredd på uppgifter som ska utföras under verksamhetsåret. • Bedriva lokalt påverkansarbete i frågor som engagerar DHR. • Hålla medlemmarna informerade och ordnar sociala aktiviteter. • Sköta om verksamhetens administration och ekonomi. • Utse firmatecknare som kan skriva avtal och göra utbetalningar från DHRs konton. • Uppmuntra och genomföra medlemsvärvning. • Ge förslag till verksamhetsplan och budget till årsmötet. • Kan skriva motioner till distriktsårsmötet och förbundsmötet. • Skriva verksamhetsberättelse, med bokslut, för föregående år. Skicka handlingarna, efter årsmötets godkännande till distriktsstyrelsen och förbundsstyrelsen. • Jobba för samarbete med andra inom DHR eller andra föreningarna inom funktionshinderrörelsen.

  6  

Ordförandens uppgifter • Ordförandes roll är att vara den som leder styrelsens arbete, det betyder inte att ordförande ska ta ansvar för allt som händer. • Vara den som i första hand är ansiktet utåt, mot t.ex. medlemmar, media och myndigheter. • Tillsammans med den övriga styrelsen ta fram en vision och mål över hur DHR ska utveckla sig. • Utifrån målen och visionen ta fram en konkreta mål tillsammans med styrelsen och medlemmarna som DHR ska sträva efter. • Delegera och fördela arbetsbördan över hela styrelsen, undvika gör allting själv. • Se till att de övriga styrelseledamöterna och medlemmarna känner sig hörda, sedda och behövda. • Ta sig tid att vara ledig från uppdraget som DHR-ordförande. • Undvika att sitta på posten ordförande för länge och om det är möjligt fundera på hur övergången till en ny ordförande kan se ut.

  7  

Kassörens uppgifter • Har huvudansvaret att ekonomin sköts, men styrelsen har hela tiden ett kollektivt och slutgiltigt ansvar. • Oftast i förening med ordförande tecknar firman vilket är att rekommendera framför att kassören och ordförande tecknar firman var för sig. • Att vara kassör i DHR är ett stort ansvar och kan medföra stor arbetsbelastningen inledningsvis, viktigt att en nyvald kassör får nödvändig utbildning. • Inför varje nytt år föreslå en budget utifrån fastställd verksamhetsplanen och andra fasta kostnader som hyra, telefon, porto och eventuellt anställda. • Ser till att den ekonomiska berättelsen blir färdigställd till årsmötet. • Om det är aktuellt ser till att deklarationen blir inlämnad till Skatteverket och om anställda finns, arbetsgivaravgiften betalas in månadsvis. • Följa upp under året hur ekonomin utvecklar sig och rapportera regelbundet till styrelsen.

Bokföringstips • I bokföringen ska alla ekonomiska händelser finnas med som verifikat. Det kan vara fakturor, kvitton, utbetalningsbesked och inbetalningsavier m.m. • Ett verifikat ska innehålla vilket datum det gäller, en beskrivning om vad det är för verifikat och vilken affär eller liknande verifikat kommer ifrån. • Ett förslag till budget ska tas fram till årsmötet som medlemmarna beslutar om, det är viktigt att budgeten följs. • En ekonomisk berättelse består av en resultaträkning och en balansräkning. Resultaträkningen är en rapport över vad som har hänt ekonomiskt under året och en balansräkning är en rapport över tillgångar och skulder.

  8  

• Hos Skatteverkets finns det tips och regler för ideella föreningar och från Bokföringsnämnden har en broschyr att ladda ner om ideella föreningar

  9  

Personalansvarig i styrelsen • All verksamhet som har anställda ska utse en styrelsemedlem som blir ansvariga för personalfrågor.

• Det är styrelsen i avdelning/distrikt som är arbetsgivare. Utse gärna en ansvarig i styrelsen för personalärenden.

• Anmäla nyanställd till Folksam, eller Collectum. DHR är som arbetsgivare, enligt avtal, skyldig att teckna pensions-, trygghets- och tjänstegruppliv-försäkring.

• Du som arbetsgivare årligen ska genomföra lönesamtal med arbetstagarna. Vid lönesamtalet går du igenom och utvärderar arbetstagarnas kompetens, arbetsinsatser och löneutveckling.

• Genomföra minst ett medarbetarsamtal per år. Medarbetarsamtalet syftar bland annat till att ge chef och medarbetare en överblick över den aktuella arbetssituationen och det uppnådda arbetsresultatet.

• Anmäla er avdelning/distrikt som gruppmedlem till Arbetsgivarföreningen KFO. Riksförbundet DHR innehar huvudmedlemskapet i KFO och står för medlemsavgiften.

• Arbeta aktivt med arbetsmiljön. Du som arbetsgivare är skyldig att se till att dina anställda har en god arbetsmiljö och att de inte skadar sig eller blir sjuka på sitt arbete.

• Alla arbetsgivare enligt diskrimineringslagen ska bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att främja lika rättigheter på arbetsplatsen.

• Alltid skriva anställningsavtal. KFO rekommenderar att arbetsgivaren vid anställningstillfället upprättar ett skriftligt anställningsavtal som under-tecknas av båda parterna, detta oavsett slag av anställning, således även korta visstidsanställningar.

• Lagen säger att alla arbetsgivare måste betala arbetsgivaravgifter för sina anställda. Arbetsgivaravgifterna kallas ofta sociala avgifter.

• Du som arbetsgivare, enligt Medbestämmandelagen, MBL, fortlöpande måste informera och förhandla inför viktiga förändringar i verksamheten och arbets- och anställningsförhållanden.

  10  

• Du kan hitta mer information hos Arbetsgivarföreningen KFOs hemsida Hör av dig till Susanne Wettby, tel. 08-685 80 33 eller e-post susanne.wettby@dhr.se så kan jag registrera dig som användare på KFOs hemsida.

  11  

Övriga ledamöter Ledamöter i en styrelse har viktig uppgift genom att de möjliggör att arbetet kan fördelas jämnare och bli mer effektivt. För att alla i en styrelse ska känna ett ansvar är det bra att ge varje ledamot ett eget ansvarsområde. Ett par exempel på ansvarsområden:

• Medlemsansvarig – en person som har huvudansvaret för avdelningens medlemsvärvning och att befintliga medlemmar vill vara kvar i avdelningen. Se avsnittet medlemsvärvning för tips hur en medlemsansvarig kan arbeta.

• Ansvarig för påverkansarbetet – en person som bevakar vad som händer intressepolitiskt både lokalt och nationellt och ger förslag på olika intressepolitiska aktiviteter. Kan också om intresse finns skriva insändare och försöka få DHR synligt i media.

• Ansvarig för hemsida och sociala medier – ser till att hemsidan uppdateras regelbundet med aktuell information och sköter ser till att ett konto på ett socialt medium (tex facebook fungerar).

Valberedning Välja styrelseledamöter är en av avdelningens och årsmötets viktigaste beslut. Utan förarbetet som valberedningen gör finns det riskerar att personer som inte lämpar sig för styrelsearbete väljs. Valberedningen är vald av årsmötets och är självständiga från styrelsen. Valberedningen har det stora ansvaret att avdelningen får en fungerande styrelse.

• Valberedningen ska till årsmötet komma med förslag på :

- mötesordförande, vice mötesordförande samt mötessekreterare

- antal styrelseledamöter

- ordförande, kassör och ledamöter till styrelsen

- revisorer

- ombud till distriktsårsmötet

  12  

Förslag på protokoll och protokollsutdrag Protokollet är där allt som beslutas ska finns med. Det finns två olika typer av protokoll, beslutsprotokoll och diskussionsprotokoll. Avdelningar rekommenderas att enbart använda sig av beslutsprotokoll vilket kommer att beskrivas här. Allt som beskrivs är bara ett förslag, det är upp till varje styrelse att besluta hur protokollen ska se ut. Följande uppgifter bör alltid framgå av protokollet: - avdelningens namn - typen av sammanträde (styrelsemöte, årsmöte etc) - tid och plats för sammanträdet - vilka som var närvarande - vem som valdes till justerare Nedanstående paragrafer innehåller inga beslut, utan talar endast om att sammanträdet öppnats respektive avslutats. Vad som hände i början och slutet kan också redovisas i dessa paragrafer, t ex Exempel: § 1 Mötets öppnande Ordföranden hälsade välkommen och öppnade sammanträdet--- § 10 Mötets avslutning Ordförande tackade för visat intresse och avslutade sammanträdet Protokollet delas in i paragrafer/punkter som följer föredragningslistan. För att göra protokollet mer lättläst kan man inleda varje paragraf med en mycket kort beskrivning av vad punkten innehöll Exempel: § 8 Aktion på stan En medlemsvärvningsaktivitet planeras den 3 maj på Järntorget klockan 16. Mötet beslutade att genomföra en medlemsvärvningsaktiviteten den 3 maj

  13  

Protokollsutdrag

När firmatecknare ska ändras men även vid andra tillfällen behöver avdelningen styrka med ett protokollsutdrag att årsmötet/styrelsen beslutade på ett vist sätt. Ibland behöver man styrka (bevisa) att föreningen beslutat på ett visst sätt. Bästa sättet att meddela banken eller någon annan instans som Skatteverket om ett beslut som är att sända ett protokollsutdrag. Följande bör vara med: - rubriken: Protokollsutdrag - hela ingressen (typ av möte, namnen på de närvarande, plats och tid) -paragrafen eller punkten med beslut angående val av justerare - den eller de paragrafer/punkterna som utdraget gäller - undertecknandet och justeringen

Firmatecknare När man ska göra ett protokollsutdrag för att posten eller banken ska veta vem som tecknar föreningens firma kan man använda sig av någon av följande tre formuleringar i paragrafen om firmateckning:

§ X Val av firmatecknare A Om enbart kassören får teckna firman: Mötet beslutade att bemyndiga kassören Mona Larsson att teckna föreningens firma B Om kassören och ordföranden får teckna firman tillsammans, d v s båda måste skriva under Mötet beslutade att bemyndiga ordföranden Sven Persson och kassören Mona Larsson att i förening teckna föreningens firma C Om kassören och ordföranden får teckna var och en för sig. Mötet beslutade att bemyndiga ordföranden Sven Persson och kassören Mona Larsson att var för sig teckna föreningens firma

  14  

Kapitel 2 – Verksamheten

Kontakt • Det alltid ska vara lätt att komma kontakt med DHR. Det betyder inte att styrelsen behöver vara tillgänglig dygnet runt men medlemmar och allmänheten ska veta när och hur det går att få tag i DHR. • Ett enkelt sätt att vara nåbar och samtidigt hålla i isär sitt DHR-engagemang med övriga liv är skaffa en mobiltelefon med ett kontantkort som kan cirkulera i styrelsen. Det är en kostnad på ca 400-600 kronor för telefonen och ca 200 kronor i samtalskostnader om få utgående samtal görs. • Första intrycket är betydelsefullt, svara därför helst med DHR och namn som ”DHR-XXX det är XX”. • Informera vilka tider det går att nå DHR, helst ska det vara samma tider under hela veckan. • Ha en e-postadress till avdelningen som inte är knuten till en person. Det finns flera gratistjänster som erbjuder e-post som gmail.com, yahoo och windows live. Adressen kan förslagsvis vara dhrxxx@gmail.com. • Kolla e-posten regelbundet, en bra regel att någon som har mailet bör ha svar inom tre dagar. • Skaffa en hemsida, där kontaktuppgifter och aktuellt program finns. • För de som vill syns inom de sociala medierna är en facebook-sida ett bra första steg, på sidan facebook-skolan går det att lära sig mer. Se mer under avsnittet om sociala medier.

  15  

Förslag på sociala aktiviteter Ibland kan det vara svårt att vara kreativ när det gäller att komma på nya aktiviteter och få medlemmar att stanna kvar som medlemmar. Här kommer några korta förslag på aktiviteter: • Anordna en cirkel om en plats, avslut cirkel genom en resa till platsen. � • Som medlemsvärvning bjud vänner och bekanta på ett möte öppet för alla • Skicka personliga inbjudningar (allas namn bör finnas med om det finns familjemedlemmar) till större aktiviteter som julfester och sommaravslutningen • Uppvakta de som fyller jämt och även de som inte är aktiva medlemmar • Ha medlemsmöten på intressanta platser som kan kopplas till intressepolitiska frågor som flygplatser och järnvägsstationer, i samband med besökt ta upp frågan om ens rättigheter som resenär. • Stadsvandringar med DHR-profil, ta upp byggnader och platser som förbundet har arbetet med. • Ordna kaféer där medlemmar har möjlighet att umgås spontant. • Satsa på kortare endagars resor, är av erfarenhet att endagars resor är mer populära än fler dagars resor. • För DHR lokalt som har nära till ett annat land som Norge eller Danmark, gör en utlandsresa. • Bjud in någon som kan prata om ett lokalt och aktuellt ämne, t.ex. den som är ansvarig för en ny byggnation, fritt val inom hemtjänsten eller någon som har gjort en sportslig prestation. • Samarbeta med andra när det gäller fester. • Bjud en reseskildrare som gärna får lägga till ett DHR-perspektiv om

  16  

tillgänglighet på resmålet. • Anordna olika typer av provningar, inom mat och dryck. • Om DHR lokalt är med i ABF eller annat studieförbund, ta del av deras program och få in egna programpunkter i deras program. • Ha soppkväll för medlemmar och allmänheten, billigt och enkelt. • Filmkvällar för unga gärna på intressepolitiskt tema. • Ordna datakurser för de som vi lära sig surfa, se på tv via internet och e-posta • Kurser i hur en smartmobil kan användas.

  17  

Konflikthanteringen Det är inte så konstigt att det uppstår konflikter i en verksamhet som DHR. De aktiva medlemmarna träffas ofta och alla har sina egna frågor och värderingar som de brinner för. Förbundet har också en policy för hur större konflikter ska hanteras • Försök alltid lösa en konflikt så tidigt som möjligt. En långdragen konflikt är alltid svårare att lösa. • Var prestigelös när en konflikt uppstår. • Det är aldrig bara en persons fel i en konflikt. • Avgör vad konflikten handlar om, för att veta hur ni ska agera. • Samarbete om ert gemensamma problem, även om alla säger att de vill samarbeta i en konflikt är det sällan så. Tank över hur ett samarbete kan bli möjligt, det handlar om att båda ska bli vinnare. • Skilj på vilka intressen det finns och vilka positioner är, genom att skilja på det kan oftast konflikten lösas lättare. • Ta en fråga i taget, försök inte att lösa alla problem på en gång. • Var tydliga med dina intressen men var flexibel när det gäller positionerna. Försök att göra din motpart till partner i konflikten. • Lyssna verkligen på motparten och kontrollera att du har förstått innan du gör ytterligare tolkningar. • Tala för att bli förstådd och kontrollera att så verkligen har skett.

  18  

Krishantering Tyvärr kan alla organisationer hamna i en kris och även DHR har under de senaste åren råkat ut för ett par kriser. När en kris uppstår är det viktigt att vara snabb, vara öppen och ta ansvar. För att kunna vara det är det viktigt att vara förberedd. • Se till att ha högt i tak och låt både medlemmar och eventuella anställa att få framföra kritiska synpunkter på verksamheten. Genom att ha ett öppet samtalsklimat minskas risken att medlemmar och anställda tar upp kritiken i media. • Om kriser slår till kan det vara svårt att hantera situationen. Ta gärna hjälp av en utomstående person som styrelsen har förtroende, kan vara någon från en annan del av DHR eller en helt utomstående person. En kris kan kanske undvikas vid ett bra agerande från början. • Det är mediernas roll att granska och ifrågasätta, precis som DHR anser att andra ska svara på kritik ska vi ställa upp vid en eventuell granskning. • Se till att vara tillgänglig för både media och medlemmar. Vid en kris är det extra viktigt att ha förberett sina svar inför intervjuer med en journalist. Är det omöjligt att säga något hänvisa gärna till ett senare tillfälle. • Dölja aldrig något, genom att redovisa alla fakta undviks spekulationer. • Även om krisen känns liten så förminska aldrig problemet. Det är bättre att förbereda sig för det värsta och sen trappa ner. Visa gärna att ni förstår kritiken som framförs. • Har ett fel begåtts, be om ursäkt och skyll aldrig ifrån er. • Visa att åtgärder har vidtagits för situationen aldrig ska upprepas igen.

  19  

Kapitel 3 - Idé- och ledarskapsutbildning

I en ideell organisation som DHR, är den idén varför förbundet finns central för all verksamhet. En bra verksamhet kräver att de som sitter i styrelsen visar gott ledarskap. Därför har förbundet i samarbete med Ledarinstitutet har tagit fram en utbildning i ledarskap. I föreningshandboken finns det en kort sammanfattning av utbildningen som med fördel kan beskrivas som en studiecirkel. Kontakta förbundskansliet om du vill veta mer eller beställa material.

Utbildningen är i sju steg där olika ämnen tas upp i varje steg. I alla steg finns det först några påstående för att sen följas av diskussionsfrågor, skriv gärna ner svaren och ha det som underlag till en diskussion. Det finns inga helt rätta svar på frågorna. Utbildningen kan också vara ett första bra steg om en avdelningsstyrelse vill hitta ny arbetssätt.

Steg 1 – Själva idén med DHR • Att leda med idé bygger på en personlig övertygelse

• Förmågan att samla människor runt en idé är avgörande för att få framgång både inom DHR och i omvärlden

Frågor på steg 1:

* Vilken är vår verksamhetsidé? �- Ändamål �- Verksamhetsidé �- Uppgift idag �- Kännetecken för verksamheten �- Kvalitetsinriktning

* Vilken är DHRs värdegrund? �- Stadgebundna värderingar �- Ideologiskt grundade värderingar

Steg 2 – Skapa ett förtroende • Förtroende som ledare är alltid viktigt men i en ideell organisation är det helt grundläggande.

• Att bygga förtroende görs kring förbundets idé, ställningstaganden och verksamhet.

• Målet måste vara att skapa största möjliga förtroende mot medlemmarna och de vi ska påverka.

  20  

• Att leda som man lär är ett bra sätt att skapa förtroende

• En stort förtroende skapas genom: �- Fånga upp och uttrycka medlemmarnas önskemål och driva frågorna. �- Följa och tolka omvärlden och föra den informationen till medlemmarna

• Ledarskapets utmaningar och svårigheter. �- Att lyssna inåt – och utmana utåt �- Att lyssna utåt – och utmana inåt

Frågor på steg 2:

* Har DHR ett starkt förtroende utåt?

* Har DHR ett starkt förtroende inom förbundet?

* Arbetar vi med de rätta frågorna?

* Har vi ett tydligt medlemsmandat för den verksamhet vi bedriver?

* Lever vi som vi lär?

* Håller vi idén levande och i centrum för vår verksamhet?

Steg 3 - Fokusera mot resultatet • Lär av tidigare erfarenheterna som: �- Nuvarande verksamhet. �- Hur är genomförandet av våra idéer och verksamheter. �- Uppföljning och utvärdering.

•Ha alltid resultat och målen i tankarna.

Frågor på steg 3:

*Är inriktningen på verksamheten rätt – mot de mest angelägna och aktuella behoven?

* Har vi konkreta, tidsatta och utmanande resultatmål?

* Vi behöver en ”karta”, en gemensam bild av var vi står för att veta vart vi ska gå.

  21  

Steg 4 - Behåll orken som förtroendevald • Brinn och ha ett engagemang utan att bränna ut sig.

• Vila är en förutsättning för att kunna göra bra ifrån sig.

• Att leda sig själv handlar om: �- Se - som handlar om att öka sin självkännedom, vad orkar jag att göra. �- Vilja - som gäller att tydliggöra vad du vill och vad som är viktigt för dig. �- Våga - som handlar om modet att våga försöka utan att på förhand veta resultatet. �- Kunna - som gäller hur du ser på din egna kompetens och ditt eget lärande.

• Ta tag i alltid det viktigaste först. �- Jobba med de rätta frågorna är viktigare än att jobba med frågorna. �- Se till att DHR-engagemanget inte sker på bekostnad av privat livet.

• Ingen annan än jag själv kan hantera min egna stressen men tillsammans kan vi påverka organisationens stress.

•Tecken på organisationen är stressad: �- sättet att formulera mål (orealistiska mål). �- synen på vad som är viktigt �- oförmågan att ta bort gamla arbetsuppgifter �- hur organisationskulturen uttrycker sig.

Frågor på steg 4:

*Har DHR realistiska mål i relation till resurserna?

*Uppmärksammar vi framgång när vi når målet?

*Har DHR bra framförhållning i verksamheten?

*Tar vi bort gamla mål när vi når nya?

Steg 5 - Öka engagemanget bland medlemmarna •Ideell sektor är bland de starkaste krafterna �- ideellt arbete i Sverige motsvarar 300 000 årsanställda

• Som ledare och förtroendevald är en av huvuduppgifterna att få medlemmarna känna sig engagerade.

• Medlemmarna måste få uppmärksamhet så de: �- Känner mening sitt engagemang. �- Känner sig accepterad inom DHR. �- Medlemmen känner sig

  22  

behövs.

• Fyra eventuella faror för DHR som kan minska engagemanget hos medlemmarna. �- Nedvärderar vikten av bra ledare. �- Ideologisk enögdhet. �- Att vara alla till lags och vågar inte ta ställning. �- Frånvaron av en idé, mål och verksamhet.

• Ha bra möten och aktiviteter �- Syftet ska vara tydligt för varje möte �- Mötet ska vara ordnat �- Vara nyskapande och lärande �- Klart för sig vad som ska göras efter mötet

• Ha tid för dialog inom DHR, i en bra dialog har alla samma förutsättningar.

Frågor på steg 5:

* Har DHR en levande dialog?

* Är vår organisation utformas så att alla som vill kan göra en insats?

* Tas alla medlemmars åsikter och idéer tillvara?

* Känner sig alla delaktiga i de beslut som tas?

* Bekräftar och uppmuntrar vi allas insatser?

* Gör vi en utvärdering/uppföljning av verksamheten?

Steg 6 – Våga möta framtiden • DHR måste våga påverka och forma sin egna framtid: �- Genom att anpassa sig till hur samhället förändras �- Om det är möjligt, se det ”som ännu inte är” �- Efter diskussion och beslut gå till handling

• Håll flera handlingsvägar öppna �- Var bered att en fråga DHR driver kan få ett alternativt förlopp och skapa handlingsutrymme för det.

• DHR måste våga mer inom verksamheten �- våga prova både nya sociala aktiviteter och som arbetssätt för intressepolitiken.

  23  

Frågor på steg 6: * Är DHR en organisation som ligger i framkant?

* Har DHR förmågan att möta oförutsedda situationer?

* Vågar DHR pröva, med risk för att misslyckas?

* Har vi en bra självkänsla inom organisationen?

* Är DHR bra på att lära av våra erfarenheter?

Steg 7 – Ledarskapet under förändring • Hur ser förändringstrycket ut mot DHR? �- Från omvärlden mot DHR. �- Från medlemmarna inom DHR.

• Det viktiga att hela tiden hålla förändringen igång. �- Motståndet till förändring består ofta av en kärlek till den nuvarande verksamheten. �- Organisation måste därför ha respekt för dessa personer.

• Den svåra insikten i all förändring innebär att jag som måste ändra mig själv.

Frågor på steg 7:

* Vågar vi i DHR ifrågasätt våran verksamhet?

* Startar vi gärna förändringsprojekt?

* Ger vi utrymme för nya medlemmar?

* Är vi bra på att få med oss alla människor i förändringsarbetet?

* Är DHR bra på att hålla drömmen levande?

  24  

Kapitel 4- Medlemmarna

Medlemsvärvning • Ha en i styrelsen som är ansvarig för medlemsvärvningen och medlemsfrågan i stort. • Medlemsfrågan bör finnas med som en punkt på varje styrelsemöte. • Vara positiv och ha allt ett leende när du värvar medlemmar. • Tro verkligen på det du säger till personen du försöker värva, det märks om du har ett genuint intresse för DHR. • Prata om DHR och vad som händer för vänner och bekanta, vanligaste sättet att gå med i en organisation är via personliga kontakter. • Det bästa sättet att värva är ansikte mot ansikte. • Ha klara argument varför en person ska bli medlem i DHR • Försök inte vara något du inte är (som försöka vara ungdomlig). • Lyssna mer på person du försöker att värva än du pratar själva. • Gör en lokalanpassad version av förbundets välkomstbrev. • Följd upp alltid en värvad medlem med ett telefonsamtal för att hälsa välkommen. • Bjud in den nya medlemmen till ett möte, se till att medlemmen har en kontaktperson ”fadder” som ser till att medlemmen kommer in i DHR.

  25  

Argument varför någon ska bli DHR-medlem • Det självklara valet för dig som har nedsatt rörelseförmåga. • DHR är det förbundet som ligger i framkanten när det gäller intressepolitik och syns ofta i media. • DHR har omfattande sociala aktiviteter och resor. • DHR finns i ca 150 kommuner och som erbjuder lokala aktiviteter och påverkansarbete • Den lokala verksamheten ger möjlighet till social gemenskap och erfarenhetsutbyte. • Tillsammans ges vi större möjligheter att påverka beslutsfattare och politiker. • DHR kan ge råd i frågor inom tillgänglighet, assistans, kommunikationer, arbetsmarknad, socialförsäkring, färdtjänst och hemtjänst. • Tillgång till fri juridisk rådgivning på telefon. • Få vår tidning SHT i brevlådan 7 gånger om året. • Bilrabatter mellan 8 % till 10 % hos BMW, Chrysler, Ford, Hyundai, Mitsubishi, Toyota och Volkswagen. • Möjligheten att hyra lägenhet förmånligt på Teneriffa. • Teckna försäkring hos SalusAnsvar och få samma villkor oavsett om hemmet, villan eller bilen är anpassad eller ej. • 15% rabatt hos ETAC när du handlar något ur deras sortiment på nätet eller via telefon. • Billigare boende på Scandics hotell

  26  

Sätt att bli medlem • Via den lokala DHR-verksamheten som finns i ca 150 kommuner. • Fylla i talongen i medlemsvärvningsfoldern, skicka sen in den portofritt till förbundskansliet. • Använd vår egna facebook-app och passa på att rekommendera DHR till vänner. • Använd formuläret på hemsidan. • Fyll i ansökningsblanketten direkt på skärmen och skicka sen den direkt in till medlemsregistret (kräver adobe reader). • Kontakta medlemsregistret på telefon direkt.

  27  

Behåll medlemmarna • Minst lika viktigt som att värva nya medlemmar är att behålla de som redan är medlemmar. Personer som känner sig behövda, sedda och hörda stannar nästan alltid kvar inom DHR. • Låt en i styrelsen vara ansvarig för allt fungerar kring medlemmarna. • Lyssna också på vad den nya medlemmen verkar intresserad och försök svara upp emot intresset. • Ring runt till medlemmar som inte betalt medlemsavgiften. Människor som har valt att gå ur förbundet kommer med största sannolikhet vara ärlig vad de tycker om verksamheten. • Ta som vana att ringa alla medlemmar, alla har ett behov att känna sig sedda och behövda. • Uppmärksamma medlemmar som fyller jämt eller varit medlemmar länge som 10, 20 eller 30 år och mer. Alla har ett behov att känna sig sedda och bekräftade.

  28  

Få flera aktiva medlemmar • Se till att medlemmarna känner sig accepterade, känner mening med sitt engagemang i DHR och att de är behövda. • Erbjud alla medlemmar en uppgift att göra, som exempel se hur tillgängligheten är på en plats. • Ha regelbunden personlig kontakt med alla medlemmar, som förtroendevald prata med alla som kommer på aktiviteterna. • Våga pröva nya aktiviteter och låt de nya aktiviteterna få tid på sig att utvecklas. • Uppmuntra nya förslag som kommer och våga lämna över ansvaret till andra. • Styrelsen behöver inte göra allt, engagera medlemmar och andra person utanför styrelsen. • Ha kontaktpersoner för alla aktiviteter som genomförs. • Använd tillgängliga och användbara lokaler, undvik att förlägga möten på äldreboenden. Möten på äldreboende signalerar en inriktning på äldre-äldre medlemmar. • Samarbeta med andra organisationer inom funktionshinderrörelsen, studieförbund som ABF, idrottsrörelsen, pensionärsorganisationer och andra intressepolitiska organisationer när det passar. • Ge positiv återkoppling när en medlem har gjort något bra eller en aktivitet har lyckats. I lämplig omfattning kan det vara värt att bjuda på middag eller fika. • Ibland kan det vara bra med riktade aktiviteter, unga personer har andra behov än en som är pensionär och tvärtom.

  29  

Kapitel 5 – Intressepolitik och media

Sociala medier • Ett första steg är att tänka igenom vilka sociala medier som skulle vara bäst att använda för DHR lokalt och vilket syftet är med att börja använda sociala medier. Det finns en uppsjö av olika sociala medier och alla har sin inriktning. Vissa passar bättre för att uppdatera medlemmar och andra för att påverka beslutsfattare m.m. • Försök ha ett personligt tilltal, berätta gärna vem det är som skriver och uppdaterar informationen. Om du är tveksam till att skriva något, tänk över det en extra gång och låt en annan person läsa texten först innan publicering. • Få andra nämna er på sina konton, det ger en större spridning av era åsikter och aktiviteter. Uppmuntra andra att kommentera era inlägg och ställ gärna frågor, var noga med att följa upp eventuella svar. • Svara på kommentarer som ni får, det gäller både på positiva som negativa saker som skrivs. Det signalerar engagemang och uppmuntrar till vidare dialog. Framförallt visar det att DHR bryr sig om medlemmarna och andra som tar sig tid att skriva. • Använd flitigt bilder och även videoklipp om den möjligheten finns. Inlägg som har bilder skapar ett större intresse och delas i större utsträckning än rena textinlägg. • Många tjänster ger möjligheten att koppla ihop olika sociala medier, som när du skriver på facebook kan samtidigt ett inlägg på twitter skapas. Överutnyttja inte möjligheten till korspublicering av inlägg, då personer som läser dina inlägg kan uppfatta det som skräppost. • Facebook är störst inom sociala medier och i september 2012 använde cirka 4,8 miljoner svenskar tjänsten vilket motsvarar nästan 60% av befolkningen. Förutom att göra inlägg är det lätt att skapa evenemang för aktiviteter och publicera bilder.

  30  

• Twitter växer snabbt och användes idag i stor utsträckning av journalister och politiker. På twitter kan inläggen max vara 140 tecken, passar bra för att användas i ett påverkansarbete. Följ intressanta personer inom ert område som tex lokala beslutsfattare. Förutom att skriva egna inlägg svara på andra och vidarebefordra (retweeta) andras inlägg. • Blogg är bra för längre inlägg och mer utförliga kommentarer, det är viktigt att bloggen uppdateras kontinuerligt. Som på andra sociala medier se till att svara på kommentarer och synpunkter. Bra bloggtjänster som är gratis är wordpress.com och googles blogspot. Andra sociala medier som kan vara värda att använda: - Google+ - googles motsvarighet till facebook som ännu liten i Sverige.  �- Pinterest - är en tjänst som fungerar som en klippbok, fortfarande liten i Sverige men är den tjänsten efter facebook som ger mest trafik till andra hemsidor. - Tumblr - en sida för dela bilder, musik och länkar. - Instagram – en bildtjänst för Android och iphone.

  31  

Planera påverkansarbetet • Ha en plan för det intressepolitiska arbetet, en plan underlättar både själva arbetet och utvärderingen. I planen ställ frågor som vad ska uppnås? Vilka är det som berörs av frågan? Finns det andra som jobbar med frågan? Är det några som motsätter sig frågan? • Ha en tydlig målgrupp för påverkansarbetet. Vilka är det som ska påverkas? Tänk gärna att målgruppen kan vara större än ansvariga politiker. • Tänk igenom vilka metoder som ska användas. Är det personliga möten som är viktiga, ska insändare skrivas och ska sociala medier användas. Gör en tidsplan för arbetet, när ska arbetet var genomfört. Sätt också ett slutdatum när kampanjen ska avslutas. Ingen kampanj gynnas av att sakna slutdatum eller rinna ut i sanden. • Ta reda på vilken kunskap som finns i frågan, har det gjort några undersökningar eller artiklar som går att använda. • Sätt ihop en arbetsgrupp av de som är intresserad att arbeta med frågan. Utse en person som är huvudansvarig för arbetet, bestäm hur mycket tid arbetet får ta av deltagarna som ingår i gruppen. • Se till att alla deltagare i gruppen har ett ansvarsområde. • Budgetera för vad påverkansarbetet får kosta. • Viktigaste av allt utvärdera när arbetet är slut. Vad var det som gick bra? Vad behöver förbättras till nästa gång? Hur kan vi arbeta vidare?

  32  

Påverka politikerna

• Börja påverka så tidigt som möjligt i en beslutsprocess, vänta inte till att frågan kommer upp i samråden. Försök att få personliga kontakter med tjänstemännen och politiker, det är oftast personliga kontakter det bästa sättet få förhandsinformationer. • Viktigt att DHR påverkar utanför samråden då frågor ofta är avgjorda när de blir ett ärende för samråden. Ha en post i samråden kan ändå vara viktigt för möjligheten till information och är redan ett upparbetat sätt att påverka för DHR. Kämpa för att DHR alltid ska ha en egen representant i samråden. • Begär möten och samtal med ansvariga tjänstemän och politiker utanför råden. Det ger en möjlighet till en fördjupad dialog och påverkan. • Skriv brev till alla partier och inte bara till ansvarigt kommunalråd eller de som sitter i majoritet. Oppositionen är oftare lättare att få med på ens förslag och kan efter nästa val vara de som sitter i majoritet. • Argumentera utifrån konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Exempel artikel 29 som deltagande i politiska livet och artikel 33 om genomförande och övervakning av konventionen. • När en politiker tar ett beslut som gynnar DHR ge gärna positiv återkoppling, precis som de ska få negativ återkoppling när de tar beslut som går emot av DHR åsikter i frågan. • Skriv underlag till enkla frågor som kommunfullmäktigeledamöter kan ställa eller skriv underlag till en motion som de kan lämna in.

  33  

Arbetet i samråden • Kommunala och regionala samråden är ett av många forum där DHR-lokal kan bedriva intressepolitik. • Ta upp frågor som är viktiga för DHR, låt inte politiker och tjänstemän styra dagordningen. • Se till att DHR så långt som möjligt har en egen representant i rådet om det är praktiskt möjligt. • Var påläst och argumentera för DHRs åsikter hur ett allmänt perspektiv, undvik att prata om enskildas situation och svårigheter. • Håll dig till det ämnet eller frågan som diskuteras, undvik att ta upp flera ämnen på en och samma gång • Gör utåtriktade aktiviteter som insändare av frågorna som kommer upp i rådet. • Återkoppla vad som har diskuterats i samrådet till medlemmarna och ta med medlemmarnas synpunkter. • Skapa gärna nätverk med andra som sitter med i ett samråd för erfarenhetsutbyte. • Undvik att klaga på andra representanter från funktionshinderrörelsen i samrådet, arbeta för att skapa ett enat råd kring frågorna som diskuteras. • Ett sätt att uppnå ett enat råd är att ha förmöten där bara funktionshinderrörelsen deltar. • Se till att få eventuella handlingar i god tid i förväg och att ansvariga politiker får del av era synpunkter, via tex regelbundna träffar och protokollen från rådet tas upp på nämndmötena.

  34  

Få uppmärksamhet i media • Undersökningar är alltid intressanta för media. Siffror och statistik är lätt att göra journalistik av och signalerar trovärdighet. Som exempel gav DHR-undersökningen över hur många lokaler som är tillgängliga på de stora affärsstråken genomslag i lokalmedia. • Använd befintlig statistik som redan finns tillgänglig men inte uppmärksammas. Som exempel, arbetslöshetssiffrorna för personer med funktionsnedsättning som finns på länsnivå eller den öppna jämförelsen hur tillgängliga Sveriges kommuner som Sveriges kommuner och landsting och Handisam publicerar. • Dela ut ett pris till framförallt en person eller organisation som har gjort något bra inom frågor som DHR driver. Priset kan vara ett diplom och kanske en blombukett. • Organisationsnyheter kan vara intressanta för lokalmedier om DHR fått en ny styrelse eller någon från kommunen har fått en representant i förbundsstyrelsen. Även ett samarbete med andra förbund kan vara intressant, försök att få till en unik nyhetsvinkel. • Media gillar när små organisationer vinner över stora. Vinkla en nyhet eller intervju till att DHR är David som slås mot Goliat. • Om det händer något lokalt inom frågor DHR driver, försök haka på nyheten med en egen insändare i frågan eller kontakta journalister och berätta DHRs ståndpunkt. • Lokala nyheter är mer intressanta än riksnyheter, se till att alltid få en lokalvinkel en fråga. • Journalister uppmärksammar gärna orättvisor och uppenbart orimliga förhållanden. Bör användas med viss försiktighet då det lätt blir artiklar med en tycka synd om vinkel när det gäller våra frågor. • Utnyttja årsdagar, det finns en stor mängd dagar då journalister är extra benägna att skriva om frågorna. Det mest självklara är internationella

  35  

funktionshinderdagen men det finns andra dagar som det går att vinkla mot våra frågor till som mänskliga rättighetsdagen den 10 december eller internationella kvinnodagen 8 mars. • Nyhetstorkan som uppstår under sommaren och storhelgerna är ett utmärkt tillfälle att få uppmärksamma frågor som annars har svårigheter att nå ut i media.

  36  

Prata med journalister • Det kan vara väldigt nervöst att prata med en journalist, undvik att bli intervjuad oförberedd. • Om en journalist ringer ta reda på vad du ska intervjuas om. Som regel be om att få återkomma inom kort, det er en möjlighet att tänka igenom vilka svar du ska ge och kolla upp nödvändig fakta. • Fundera om du är rätt person att bli intervjuad, det kanske finns någon annan som kan frågan bättre. Rätt ofta vill journalister ha en ”vanlig” person de kan intervju för sin artikel. • Tänk igenom vad du vill säga till journalisten, skriva gärna upp stolpar över vad du vill få fram. Om det är möjligt försök få till en slagkraftig formulering över vad du vill ha sagt, testa gärna formuleringarna på någon du känner. • Om du ska vara med i ett större sammanhang som tv/radio kan en övningsintervju vara ett bra att känna sig bättre förberedd. • Ha med någon under intervjun som kan ge återkoppling vad som var bra och vad som skulle kunna förbättras inför intervjuer i framtiden. • Journalisten intervjuar dig för du kan frågan. Se till att förklara resonemang som skulle kunna misstolkas eller uppfattas • Säg bara det du kan stå för och en intervju är aldrig slut innan journalisten har gått. • Se till att bara säga saker som stämmer och går att belägga med fakta. Spekulationer eller gissningar avslöjas nästan alltid, svara hellre vet inte på en fråga du är osäker över. • Fråga om det går att få läsa dina citat men ställ det inte som ett krav. • Ge positiv återkoppling om du tycker att intervjun var bra, undvik även hur frestande det än är att ge negativ återkoppling till en journalist.

  37  

Kapitel 6 - Litteraturtips

Böcker: Föreningsboken. Av Svante Pedersson och Lasse Pedersson. ABF. En hand- och uppslagsbok som tar upp allt av intresse för en förening. Första föreningsboken. Av Ulf Bergqvist. ABF. En bok för alla som vill ha en första introduktion till föreningslivet Ordförande. Av Håkan Olander. ABF. Innehåller det viktigaste man behöver för kunna leda en föreningsverksamhet och hålla ett möte. Kassören. Av Gunilla Jerlinger. ABF. Handlar om vad uppdraget som kassör innebär i förhållande till föreningens stadgar, styrelse, revisorer och övriga medlemmar. Sekreteraren. Av Sune Karlsson. ABF. Råd och tips kring sekreterarens roll före, under och efter föreningens möten. Valberedningen. Av Svante Pedersson. Bilda förlag. En metod att genomföra valberedningens arbete som en studiecirkel. Föreningen och demokratin. Av Bo Elmgren. ABF. Ger konkreta exempel på hur man kan arbeta demokratiskt inom förening och diskuterar föreningens möjligheter att påverka samhället och få gehör för sina önskemål. Idéburet ledarskap. Av Sven Nygren. Ledarinstitutet Hemsidor: www.foreningar.se En portal med tips kring hur du driver en förening. Stort avsnitt om ekonomi. http://foreningsresursen.ssc.fi/startsida/ En finsk sida men på svenska, beskriver grundläggande det mesta en styrelse kan behöva veta. Då det är en finsk sida är det vissa saker främst när det gäller anställda som inte gäller i Sverige.

  38  

http://vuxenutbildning.hso.se/showFile.asp?objectId=4646 en folder för lokal påverkans arbete http://www.westander.se/laspawebben.html, korta tips i i påverkansarbete och hur nå ut i media.