Självständigt arbete inom det

fritidspedagogiska området, 15hp.

Digitala verktyg på fritidshem En kartläggning av användningen i Kronobergs län

Författare: Evelina Stråhle

Handledare: Kristina Holmberg

Examinator: Lena Glaés-Coutts

Termin: VT 2020 Ämne: Didaktik

Nivå: Grundläggande

Kurskod: 2GN01E

i

Abstrakt Title:” Digital tools at leisure homes - A survey of the use in Kronoberg County”

Elever på dagens fritidshem tillhör en generation som är uppväxt med att redan från tidig

ålder använda digital utrustning. Det kan därför antas att denna typ av utrustning ingår

som en naturlig del i fritidshemmets verksamhet. En granskning gjord av

Skolinspektionen visar att digitala verktyg och medier för kommunikation används i liten

omfattning på fritidshemmet. Syftet med studien är att kartlägga hur digitala verktyg

används på fritidshem och vilka kunskaper användningen bidrar till. Datainsamlingen har

genomförts genom enkät och omfattar fritidshem i Kronobergs län. Utgångspunkten för

studien är att nya krav ställs i läroplanen avseende digital kompetens och utgår från

fritidspersonalens syn. Det mest framträdande i resultatet är att personalen har en positiv

inställning och menar att användningen bidrar med kunskap både för eleverna och

personalen. Trots detta anger över hälften av deltagarna att digitala verktyg endast i liten

omfattning används i styrda aktiviteter. Elevernas användning handlar främst om att spela

spel och söka fakta. De kunskaper/färdigheter som digitala verktyg bidrar till är främst

kunskapen om digitala texter, medier och verktyg samt förståelsen av digitala verktyg och

tjänster, vilket är några av de kunskaper som nya läroplanen pekar ut för att utveckla

elevers digitala kompetens. Avslutningsvis visar enkätsvaren att fritidspersonalen ser att

möjligheterna är större än riskerna. Möjligheter att arbeta tillsammans i kreativa

aktiviteter lyfts bl.a. fram, samt att personalen har bättre möjlighet att få en inblick i

elevernas mediakultur. Detta är en viktig aspekt eftersom fritidshemmet i sitt uppdrag ska

utgå ifrån elevernas intresse och därigenom skapa ett lärande.

Nyckelord Digitala verktyg, Personal på fritidshem, Digitalisering, Digital kompetens

Tack Jag vill först och främst tacka min handledare för alla tips jag har fått under arbetsgången.

Vidare vill jag tacka de testpersoner som svarade på min enkät och gav mig förslag på

ändringar innan enkäten skickades ut. Jag vill också tacka de respondenter som tagit sig

tid och svarat på enkäten. Slutligen vill jag tacka min familj och vänner som har varit

stöttande under den tid som uppsatsen har skrivits.

ii

Innehållsförteckning

1 Inledning ____________________________________________________________ 4

2 Syfte________________________________________________________________ 5

2.1 Frågeställningar __________________________________________________ 5

3 Tidigare forskning och annan litteratur __________________________________ 6

3.1 Det digitala samhället och barnen ____________________________________ 6 3.2 Fritidshemmets och fritidslärares roll i skolan ___________________________ 7

3.3 Digitala verktyg i undervisningen ____________________________________ 7 3.4 Lärares digitala kompetens __________________________________________ 8

4 Teoretiskt ramverk ___________________________________________________ 9 4.1 Pragmatismens syn på kunskap ______________________________________ 9

4.2 Pragmatismens sätt att lära __________________________________________ 9

5 Metod _____________________________________________________________ 11

5.1 Val av metod ____________________________________________________ 11 5.2 Datainsamling och utformning av enkät _______________________________ 11

5.3 Urval __________________________________________________________ 12 5.4 Genomförande __________________________________________________ 12

5.5 Bearbetning och analys ____________________________________________ 13 5.6 Bortfall ________________________________________________________ 13

5.7 Validitet och reliabilitet ___________________________________________ 14 5.8 Etiska överväganden ______________________________________________ 14

6 Resultat och analys av enkät___________________________________________ 16 6.1 Bakgrundsfakta __________________________________________________ 16

6.2 Förutsättningar för digitalisering ____________________________________ 17 6.3 Hur lärare och elever arbetar med digitala verktyg ______________________ 18

6.3.1 Pedagogens användning _______________________________________ 18

6.3.2 Elevens användning ___________________________________________ 18

6.4 Utveckling av verksamhet och elevernas kunskaper/färdigheter ____________ 19

6.4.1 Kunskaper som digitala verktyg utvecklar _________________________ 20

6.5 Användning av digitala verktyg - pedagogens perspektiv _________________ 21

6.5.1 Synen på digitala verktyg ______________________________________ 21

6.5.2 Hur verksamheten har påverkats av de nya kraven i läroplanen ________ 21

6.5.3 Pedagogens inställning till nya läroplanen och den egna kompetensen ___ 22

6.5.4 Digitaliseringens möjligheter och risker ___________________________ 23

6.5.5 Kommentarer till enkäten ______________________________________ 24

7 Diskussion __________________________________________________________ 26 7.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 26

7.1.1 Hur lärare och elever arbetar med digitala verktyg __________________ 26

7.1.2 Utveckling av verksamhet och elevers kunskaper/färdigheter __________ 26

7.1.3 Digitaliseringens möjligheter och risker ___________________________ 27

7.2 Metoddiskussion _________________________________________________ 28

iii

7.3 Fortsatt forskning ________________________________________________ 29

8 Referenser: _________________________________________________________ 30

9 Bilagor______________________________________________________________ I

9.1 Bilaga A informationsbrev till rektorer _________________________________ I 9.2 Bilaga B informationsbrev till respondenter ____________________________ II

9.3 Bilaga C enkätfrågor ______________________________________________ III

4

1 Inledning Fritidshem i dagens Sverige möter nu elever som redan från väldigt tidig ålder använder

digital utrustning i form av mobiler, surfplattor och datorer. Teknik och användningssätt

utvecklas hela tiden och det är därför viktigt för nuvarande och blivande fritidslärare att

hålla sig uppdaterad för att kunna tillgodose elevernas behov av kunskap/färdigheter i

vårt digitala samhälle. I det här arbetet undersöks bland annat hur fritidshem använder sig

av digitala verktyg i den dagliga verksamheten. Förhoppningen är att resultaten ska bidra

med kunskaper och förståelse för hur digitaliseringen ser ut och påverkar fritidshemmen.

Fritidshemmets är ett komplement till grundskolan och förskoleklassen, gemensamt utgår

skolan från kapitel 1 och 2 i läroplanen. Fritidshemmets egen del är kapitel 4 som belyser

att undervisningen ska vara upplevelsebaserat och grupporienterat lärande utifrån

elevernas intressen, behov och initiativ (Lgr 11 2019). Vidare ska undervisningen också

vara situationsstyrd och erbjuda eleverna på fritidshemmet tid till rekreation, meningsfull

fritid samt stöd i elevernas sociala gemenskap och allsidiga kontakter som de skapar på

fritidshemmet men även under tiden i skolan (Pihlgren 2017).

De flesta skolor i dagens Sverige har en god tillgång till datorer och lärarnas digitala

kompetens att hantera verktygen är relativt hög (Karlsudd 2019). I jämförelse med andra

länder i Europa väljer dock svenska lärare att använda informations och

kommunikationsteknologi (IKT) i mindre utsträckning än sina europeiska kollegor.

Orsakerna till att användningen begränsas kan vara att utvecklingen som pågår i skolan

är komplex och att användningen av digitala verktyg innebär att nya krav ställs. En annan

faktor som påverkar är lärarnas inställning gentemot ny teknik då den ses som ett hot mot

hur läraren självständigt ska utforma sin undervisning (Karlsudd 2019).

Regeringen har tagit ett beslut som ställer nya krav i läroplanen för att utveckla elevernas

digitala kompetens. Tillämpningen av beslutet skulle påbörjas senast den 1 juli 2018 och

har alltså varit inarbetat i läroplanen i nästan 2 år. Ändringarna i läroplanen innebär bland

annat att programmering ska vara ett tydligt inslag i matematik och teknik, elevernas

förmåga att vara källkritiska ska öka, med hjälp av digitala verktyg arbeta med

problemlösning och omsättning av idéer, samt arbete med digitala texter, medier och

verktyg (Regeringen 2017).

För att stödja digitaliseringsprocessen på nationell nivå i skolan har regeringen tillsatt en

kommission. Kommissionens arbete har tagit sin utgångspunkt i fyra olika livsområden

där eleverna vistas och där behovet av digital kompetens är viktigt. Dessa fyra

livsområden är; utbildning, privatliv, samhällsliv och arbetsliv. Denna utgångspunkt

innebär ett nytt sätt att se på kunskap och lärande, då vardagen och de sociala nätverken

är en stor del av elevernas lärmiljö (Skolverket 2019).

Utifrån en granskning genomförd av Skolinspektionen (2018) framkommer att

undervisning med stöd av digitala verktyg och medier för kommunikation utövas i väldigt

liten grad på fritidshemmet. Syftet med användningen var att ge eleverna möjlighet till

att utveckla sin kommunikativa förmåga, utforska områden och lösa problem. Av

fritidshemmen som uppgav att de arbetar med digitala verktyg fanns en skillnad i

användningen mellan äldre och yngre elever. De äldre fick träna på att möta innehåll som

handlar om ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang medan de yngre vägleds

av personalen kring vilka spel som är mest lämpliga för dem att spela. Enligt rektorer och

personal visar rapporten att tillgången av digitala verktyg är begränsad för att

undervisningen ska kunna bedrivas på ett bra sätt. Utbudet av surfplattor är för litet, varför

5

elevgrupperna måste vara små när man väljer att använda dem. Oftast används det i slutet

av dagen. Rapporten pekar även på att det finns personal och rektorer som inte är helt

positiva till användningen av digitala verktyg, utan menar att den bör begränsas i

undervisningen. Det fanns exempel där man satt en maxtid för användningen per vecka.

Det finns också goda exempel på hur undervisningen kan utövas med digitala verktyg. I

rapporten nämns bland annat att surfplattor används vid fritidslärarens dokumentation av

arbetet. Vidare anges att surfplattor är ett hjälpmedel vid utforskandet av naturen genom

att den användes att filma fåglar för att sedan utifrån filmen skriva en faktatext.

Sammanfattningsvis innebär de nya kraven i att användningen av digitala verktyg är en

betydelsefull del i fritidshemmets verksamhet som behöver vara närvarande i det dagliga

arbetet för att utveckla elevernas digitala kompetens. Vid de tillfällen fritidsläraren

arbetar med digitala verktyg är det också viktigt att tillsammans med eleverna utforskar

dess möjligheter/risker samt vilka användningsområden det kan ha i lärandet.

2 Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga vilken kunskap användningen av digitala verktyg

bidrar till inom fritidshemmets verksamhet. Det innebär att en nulägesbeskrivning

genomfördes av statusen kring digitala verktyg och digital kompetens på fritidshem i

Kronobergs län. Utgångspunkten för studien är de nya krav som ställs i läroplanen för att

utveckla elevernas digitala kompetens och fokus är hur digitala verktyg används av lärare

och elever i vardagen och hur verksamheten påverkas.

2.1 Frågeställningar

• Hur arbetar lärare och elever med digitala verktyg på fritidshemmet?

• Vad har användningen av digitala verktyg bidragit till för att utveckla

verksamheten och elevernas kunskaper/färdigheter?

• Vilka möjligheter respektive risker upplever lärarna är förknippad med

användningen av digitala verktyg på fritidshemmet?

6

3 Tidigare forskning och annan litteratur I detta avsnitt görs en redogörelse för den litteratur och forskning jag tagit del av inför

och under genomförandet av denna studie. Inhämtade kunskaper har varit viktiga

utgångspunkter för studiens problemformulering och framtagandet av enkätfrågor. En

stor del av den forskning som refereras till i avsnittet avser digitaliseringen inom skola

och förskola, då tillgången för studier som behandlar fritidshem varit begränsad. Jag

menar dock att forskningen och slutsatserna från dessa studier även är relevanta för

fritidshem.

3.1 Det digitala samhället och barnen

Eleverna som är på fritidshem idag tillhör den tredje digitala generationen och det innebär

att de har levt hela sina liv där smartphones, surfplattor, sociala medier och ständig

uppkoppling till internet är en självklar del av deras vardag (Cöster & Westelius 2016).

Nilsen (2018) pekar på att det finns en problematik att lärare tar för givet att barn födda

inom en viss tidsperiod också har stor erfarenhet och intresse för digital teknologi. Detta

kan leda till att läraren överskattar elevernas faktiska digitala kompetenser och använder

den digitala teknologin på ett sätt som inte blir bra. Förväntningar på att använda digitala

verktyg kommer från eleverna själva samtidigt som det ställs krav i läroplanen på att

utveckla digital kompetens. Det innebär att det finns påtryckningar att införa och använda

digital teknologi i fritidshemmet. Nilsen (2018) menar att det finns risker när

användningen blir ett självändamål då förskola och skola okritiskt hoppar på olika digitala

trender eftersom syftet med användandet inte är helt klarlagt.

I Sverige förutsätts att alla elever som går i grundskolan har tillgång till digital teknologi

i sitt hushåll. Detta kan dock inte tas förgivet, därför är det viktigt att målsättningarna som

formulerats i läroplanen för digitaliseringsarbetet fullföljs. Det handlar om att uppnå en

hög digital kompetens för samtliga elever så att den stödjer deras kunskapsutveckling och

likvärdighet (Nilsen 2018). Likvärdighetsaspekten blir extra viktig där tillgången på

digital teknologi är ojämn bland eleverna. Samuelsson (2014) har tittat på begreppet

digital ojämlikhet och liknar det vid den situation som råder vid social ojämlikhet. Hon

menar att alla elever måste få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens oavsett

tidigare förkunskaper så att de kan fungera i och påverka samhället, härigenom uppnås

digital jämlikhet.

En fråga som har förekommit i den allmänna debatten är barns ökade tid framför skärmar

och hur den leder till stillasittande barn (Sollerhed 2019). Det finns forskning som tydligt

visar att svenska barn och ungdomars fysiska aktivitet har minskat sedan år 2000 och

orsaken som pekats ut är barn och ungdomars ökade tid framför skärmar (Raustorp &

Fröberg 2018). Utifrån ett annat perspektiv på ämnet finns sidor på 1177 vårdguiden

(2019) som behandlar ämnet ”Barn och Skärmtid” och hur föräldrar ska förhålla sig till

skärmanvändningen. Det finns således en oro för att digitaliseringen kan innebär en ökad

risk för en sämre hälsa bland barn. Annan forskning som har gjorts av Fröberg och

Raustorp (2015) visar emellertid att sambandet mellan stillasittande barn och att de

utvecklar övervikt/fetma är svagt.

Ett annat fenomen som är kopplat till den ökade digitaliseringen i samhället är att det

numera finns många olika nyhetskällor utöver de etablerade medierna. Det innebär att

eleverna på fritidshemmet kan möta information som både kan vara felaktig, missvisande

eller skriven utifrån ett särskilt syfte. En studie gjord av Wineburg, McGrew, Breakstone

och Ortega (2016) visar att det är en utmaning för såväl elever som erfarna akademiker

7

att på ett korrekt sätt värdera källor på internet. Fritidspersonal tillsammans med lärarna

i skolan har här en mycket viktig uppgift i att lära ut om att vara källkritisk och att eleverna

får en möjlighet att träna på detta. Detta är också en av de kunskaper/färdigheter som den

nya läroplanen Lgr 11 (2019) särskilt pekar ut genom att elevernas källkritiska förmåga

ska stärkas.

3.2 Fritidshemmets och fritidslärares roll i skolan

För att sätta in användning av digitala verktyg i ett sammanhang redogörs här ett antal

tankar kring vilken roll som fritidshemmet och fritidslärare har i skolan. Utgångspunkten

för både skolan och fritidshemmet är kapitel 1 och 2 i läroplanen. Fritidshemmet har

utöver det även sitt eget kapitel. Perselli & Hörnell (2019) har visat i en studie hur

fritidshemmet kompletterar skolan i olika ämnen. Resultateten i studien kom fram till att

kompletteringen skedde inom fyra olika kategorier. Den första kategorin benämns - att

samverka, och pekar på att samverkan är en viktig förutsättning för att fritidshemmet

överhuvudtaget ska kunna vara ett komplement till skolan. Andra kategorin handlar om -

att arbeta i klass och ger en förståelse för hur fritidsläraren genomför kompletteringen

över hela skoldagen. Att praktiskt tillämpa är den tredje kategorin där fritidsläraren ger

uttryck för att de ger eleverna möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i praktiken

när eleverna är på fritidshemmet. Avslutande fjärde kategorin – att erbjuda det skolan

saknar, handlar om att fritidsläraren kan komplettera skolan genom att utgå från elevernas

intressen och erbjuda aktiviteter som utvecklar andra typer av kunskaper. Ett exempel där

samverkan mellan klasslärare och fritidspedagog blivit bra redogörs för i läralabbets film:

Fritidshemmet - samverkan med skolan (2018). På Töjnaskolan i Sollentuna bjuds

fritidspedagogen tidigt in i klassrumssituationen och planeringsstadiet av klassläraren.

Detta är för att bättre kunna anpassa undervisningen inom olika ämnesområdena för

eleverna. Att på detta sätt samverka inom ett ämnesområde ger en möjlighet att utveckla

flera kunskaper samtidigt. Skolan står för det teoretiska och fritidshemmet för det

praktiska och kreativa med hjälp av exempelvis digitala verktyg.

Frågan är om fritidshemmet har bättre förutsättningar att utnyttja de digitala verktygens

möjligheter än den obligatoriska skolan med hänsyn till att fritidshemmet är friare i sin

roll att välja innehåll? Fritidshemmet ska enligt sitt uppdrag i större omfattning utgå ifrån

elevernas intressen. Ågren (2015) visar i sin avhandling att medier utgör en stor och

betydande del av elevernas vardagsliv. Det betyder att olika medier är elevernas naturliga

referensramar och de skapar därmed gemensamma plattformar för elevernas lek och

samtal. Personalen på fritidshemmet behöver således vara intresserande och lyhörda för

trender som kommer och går bland eleverna. Vid dessa situationer behöver en värdering

göras av personalen både för att se om det är lämpligt men också om det finns möjlighet

till lärande.

3.3 Digitala verktyg i undervisningen

I forskningsgenomgången förekom ofta begreppet informations – och

kommunikationsteknologi (IKT). Att använda IKT i undervisningen handlar om att

utnyttja tidsenlig teknik i lärandet exempelvis; datorer, läsplattor, ljudböcker, talsyntes

och internet. Fördelarna som lyfts fram är att de kan stödja och motivera eleverna

utifrån deras egna förutsättningar och behov då flera olika typer av medier kan

kombineras i undervisningen. Ambitionerna att använda olika tekniska verktyg i skolan

har funnits länge och redan under 1980-talet påbörjades införandet av IKT i

undervisningen utifrån en regeringsproposition. Förväntningar från staten har därmed

funnits på att IKT ska kunna förändra undervisningen på ett positivt sätt (Fransson,

8

Lindberg & Olofsson 2018). Forsling (2011) visar i sin studie att de förskolor som är

aktiva i arbetet med IKT och medier har utvecklat en bra kompetens och tydliga mål för

hur arbetet med digitala verktyg ska bedrivas. En viktig förutsättning enligt Forsling är

också att pedagogen ser möjligheterna med interaktiva lärandemiljöer för att barnen ska

utvecklas inom området.

Digitala verktyg bjuder in till många möjligheter men vad är det för lärande som sker när

elever och lärare använder digitala verktyg. Nilsen (2018) har gjort en studie kring hur

barn och pedagoger i förskolan interagerar med varandra vid användandet av digital

teknologi. Utifrån studiens frågeställningar kan användandet bland annat ses utifrån en

institutionell kontext. Det innebär att det finns olika syften och användningssätt för

teknologierna. Avgörande för hur användningen sker är om det är pedagogen eller barnen

som tagit initiativ. För barnen i studien används teknologin framförallt som ett redskap

för underhållning, lek, spel och avkoppling.

Klerfelt (2007) har också tittat på vad det är för lärande som digitala verktyg kan bidra

till i förskola, skolan och fritidshemmet när barn arbetar med berättande. Hennes analys

visar vad mötet mellan skolan och mediakultur tar sig för uttryck i samspelet mellan barn

och pedagoger. Vidare visar studien att pedagogen ska vara nyfiken på barnens

mediakultur och låter den komma till uttryck i undervisningen. Barnen behöver också

stöd i sin tolkning av budskapen från medierna som de använder i sina berättelser.

3.4 Lärares digitala kompetens

Europaparlamentet lyfte begreppet livslångt lärande redan 2005 för EU:s medborgare. En

av de kompetenser som nämns i detta sammanhang är digital kompetens som innebär att

människor på ett säkert och kritiskt sätt använder informationssamhällets teknik i såväl

arbetsliv, på fritiden och för kommunikationsändamål (Forsling 2011). Att skolorna har

försetts med digital utrustning i ganska stor omfattning råder det ingen tvekan om, men

tillgången på digitala verktyg innebär inte per automatik att den blir använd på ett

ändamålsenligt sätt (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018). Det krävs också insikt om

att arbetssättet i undervisningen kan behöva förändras för en framgångsrik användning i

verksamheten.

För att kunna lära ut digital kompetens måste läraren själv också besitta denna kompetens.

Utveckling av digital kompetens har enligt Forsling (2011) visat sig ske i växelverkan.

Hon beskriver att många barn har kunskap som är bättre än förskollärarnas och menar att

barnen och förskollärarna kan utveckla en digital kompetens tillsammans i olika typer av

medialekar. Utvecklingen i den digitala världen går snabbt och nya möjligheter utvecklas

hela tiden. I denna situation kan det vara svårt för läraren att både hinna upptäcka, värdera

och förhålla sig till den. Perselli (2014) har visat i en studie kring lärares erfarenheter av

digitala resurser i undervisning att bristen på tid är en faktor som påverkar möjligheten

för läraren att utveckla sin egen kunskap att hitta bland digitala resurser på internet.

Konsekvensen av tidsbrist blir att lärarna inte kan utveckla sin kompetens kring digitala

verktyg och digitalisering. Tallvid (2016) har identifierat fem olika argument som lärarna

för fram när det gäller att arbeta med bärbara datorer i klassrumsmiljön. En av dessa är

avsaknad av teknisk kompetens och då menar han hur digitala läromedel ska hanteras

men även vad läraren gör när det uppstår tekniska problem.

9

4 Teoretiskt ramverk Den teoretiska referensram som används i studien presenteras i detta avsnitt. Det är iklädd

dessa ”glasögon” som jag har betraktat, försökt att förstå och analyserat det insamlade

empiriska materialet.

Användningen av digitala verktyg handlar om att eleverna ska utveckla en digital

kompetens. Användningen av ett digitalt verktyg kan ses som en praktisk handling för att

utföra eller kommunicera något. Lärandet uppstår därmed i interaktion mellan teori och

den praktiska handlingen, ”Learning by doing”. Detta uttryck har sitt ursprung från tankar

framförda av John Dewey ett namn förknippat med den filosofiska traditionen kallad

Pragmatismen (Alexandersson & Swärd 2015).

John Dewey (1859–1952) var en amerikansk filosof som under en lång tid har varit en

betydelsefull tänkare för grundläggande filosofiska förutsättningar inom pedagogikens

område. Han förde fram många argument för skolans betydelse för samhällsutvecklingen

som står sig än idag. Av många betraktas han som lärarprofessionens ”husgud” (Hartman,

Roth & Rönnström 2003).

4.1 Pragmatismens syn på kunskap

Pragmatismen tar sin utgångspunkt i intresset för hur kunskaper fungerar för människor i

deras vardag. Kunskap är sådant som människor har användning av och som hjälper dem

att hantera problem och situationer de möter. Kunskapsbegreppet inom pragmatismen

innebär att det inte går att skilja på teori och praktik utan dessa är integrerade delar av

människors handlingar. Teori utgörs av reflektioner och idéer medan praktik finns i allt

som människor gör. Av denna anledning menar Dewey att sinnliga upplevelser genom

kreativa handlingar är viktig för kunskapsutvecklingen. Dewey menar att det bör finnas

en tydlig koppling mellan undervisningen i skolan och vad barn upplever i sin vardag.

Elevernas liv utanför skolan får inte vara en sak och den undervisning som sker något helt

annat. I sitt resonemang pekar han på relationen mellan hur undervisningen genomförs,

hur skolan som helhet fungerar och hur samspelet med det omgivande samhället ser ut.

Deweys perspektiv är att individen är en samhällsmedborgare som ska känna till de

kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna leva ett bra och bidragande liv i ett

demokratiskt samhälle (Lundgren, Säljö & Liberg 2017). Skolans undervisning måste

därmed vara flexibel och anpassas till aktuella förändringar i samhället (Alexandersson

& Swärd 2015).

4.2 Pragmatismens sätt att lära

Språket är det främsta redskapet för att barn ska kunna tillgodogöra sig kunskaper och

färdigheter som inte är konkreta. För att individens erfarenheter ska kunna byggas på

måste vi kommunicera med andra och det är genom språket som vi kan förstå och

analysera världen. Språket är således kunskapsbäraren och medium för undervisningen.

Att förmedla kunskaper genom språk och kommunikation är centralt i undervisningen

enligt Dewey, men den får inte enbart ske genom att läraren föreläser i klassrummet. En

skillnad ska också göras mellan att ha fakta/information om något och att lära sig något.

Detta resonemang är kopplat till hans kritik att barnen mekaniskt ska ta till sig och minnas

fakta/information. Det handlar här om frågeställningen avseende om lärandet ska vara en

slutprodukt eller en process (Lundgren, Säljö &Liberg 2017). Deweys uppfattning är att

lärande ska ses som en process. Denna innefattar momenten; observation, handling,

erfarenhet och begrepp. Genom processen konstruerar eleverna själva kunskap snarare än

att den ges av någon annan (Alexandersson & Swärd 2015).

10

Deweys synsätt innebär att skolan varken kan eller ska vara en bärare av all den kunskap

som finns tillgänglig (Lundgren, Säljö & Liberg 2017). Detta är extra påtagligt i den tid

vi lever i nu som präglas av en väldigt stor mängd kunskaper och information via internet.

För att kunna hantera denna situation är svaret, enligt Dewey, att människor måste bli

förtrogen med processen genom vilken utveckling av kunskap sker. Lärandet kan liknas

vid hur vetenskap och forskning bedrivs – utifrån ett problem skaffa sig forskaren

information och fakta. Därefter organiseras fakta/information för att komma till klarhet

om problemet. I denna process kan en situation uppstå som innebär att det som vi såg som

ett faktum inte stämmer, utan vi måste ompröva våra tankar. Genom ett systematiskt

arbete fördjupar vi sedan vår förståelse och slutligen kommer vi fram till en lösning på

problemet eller hur vi ska förhålla oss till det. Detta är lärande enligt Dewey (Lundgren,

Säljö & Liberg 2017).

Deweys syn på kunskap och lärande knyter an till fritidshemmets uppdrag om att det ska

vara upplevelsebaserat, utgå ifrån elevernas intresse och att fritidshemmet som

komplement till skolan kan erbjuda eleverna en möjlighet att använda sina teoretiska

kunskaper i praktiken (Lgr 11 2019). På samma sätt kan begreppet digital kompetens ses

utifrån Deweys tankar om kunskap och lärande. Digitaliseringen finns i samhället och är

en betydelsefull del i barns vardagsliv. Användningen av digitala verktyg innebär att en

växelverkan mellan teoretiska och praktiska kunskaper görs. Dessa är viktiga

komponenter för att kunskapsutveckling ska kunna ske enligt pragmatismen.

11

5 Metod I kommande avsnitt ges en beskrivning för de val som har gjorts gällande metod, hur

datainsamlingen konstruerats och genomförts. Vidare tas i avsnittet upp hur urval,

bearbetning och analys gjorts för att därefter föra ett resonemang kring studiens bortfall.

Avslutningsvis redogörs för studiens validitet och reliabilitet samt det forskningsetiska

övervägande som har beaktas i studien.

5.1 Val av metod

Vilken metod som väljs för en studie ska styras av syftet med studien och de

frågeställningar som ska besvaras (Ejlertsson 2015). Denna studie handlade i första

hand om att genomföra en kartläggning av hur användningen av digitala verktyg ser ut

och skulle ge svar som innebar kvantifieringar av olika aspekter kring digitalisering på

fritidshem. Av denna anledning valdes en kvantitativ ansats för studien. Enligt

Denscombe (2018) är fördelen med kvantitativa data att den kan besvara frågor som;

hur många, hur ofta, vilken andel och i jämförelse med. I en situation där vi vill få

information genom att människor aktivt besvara frågor finns två huvudsakliga

datainsamlingsmetoder; intervju och enkät (Ejlertsson 2015). Den datainsamlingsmetod

som ansågs mest lämplig för denna studie var att genomföra en enkätundersökning då

den innebar en möjlighet att på kort tid nå ut till den personal som är verksam i

fritidshemmet. Fördelen med att gå ut brett i undersökningen är att resultaten kan bli

mer representativa för personalgruppens syn på användningen av digitala verktyg och

hur den påverkar.

5.2 Datainsamling och utformning av enkät

Datainsamlingen för studien genomfördes genom utskick av en webbenkät. Valet att

använda en webbenkät och inte en postenkät var given med hänsyn till att frågeställningen

handlade om digitalisering, dessutom spelade kostnads- och tidsaspekten roll för valet.

Det som anges som nackdel för webbenkät jämfört med en traditionell postenkät är att

svarsfrekvensen normalt blir lägre (Bryman 2016).

Med utgångspunkt i studiens forskningsfrågor har 21 frågor/påstående formulerats (se

bilaga C). Vid utformningen av enkäten ställs jag som forskare inför valet att använda

slutna och/eller öppna frågor. I den slutliga versionen av enkäten som skickades ut var i

stort sett samtliga frågor utformade med fasta svarsalternativ s.k. slutna frågor. Fördelarna

som lyfts fram för enkäter som bygger på slutna frågor enligt Bryman (2016) är bland

annat att de är enkla att besvara, möjligheten till jämförbarhet ökar och att bearbeta svaren

blir lättare. Den främsta nackdelen med fasta svarsalternativ som Bryman pekar på är att

det kan vara begränsande, då respondenten kanske vill lämna ett annat svar och på så sätt

går undersökningen miste om att fånga upp alternativa synpunkter kring det studerande

fenomenet. För två av frågorna i enkäten fanns det dock möjlighet för respondenten att

lämna ett eget svar. Syftet med att även använda några öppna frågor var att kunna få svar

där fritidspersonalen använder sina egna ord i beskrivningen kring digitaliseringen på

fritidshemmet samt få en möjlighet att ”fånga upp” tankar som inte rymdes i de fasta

svarsalternativen, vilket är några av de styrkor som anges för att arbeta med öppna frågor

(Bryman 2016). Enkäten har i sin omfattning varit relativt begränsad. Förhoppningsvis

har det medfört att de respondenter som påbörjat enkäten också har slutfört den.

Denscombe (2018) anger att långa komplicerade enkäter medför en stor ”svarsbörda”

som kan påverka hur fullständigt ett frågeformulär bli besvarat.

12

5.3 Urval

Det är vanligtvis svårt att genomföra en totalundersökning som omfattar samtliga som en

studie vill undersöka, varför ett urval måste göras bland de som ska studeras och sedan

rikta frågorna till de utvalda (Eliasson 2010). För kvantitativa studier är sannolikhetsurval

ett vanligt urvalsförfarande och det beror på att den information man får från ett

slumpmässigt urval går att generalisera och dra slutsatser om för hela den undersökta

populationen (Bryman 2016). Då syftet med denna studie har varit att göra en

kartläggning över hur digitala verktyg används på fritidshem i Kronobergs län utgörs

populationen av all personal som arbeta på fritidshem i Kronoberg. En förfrågan gick ut

till rektorerna på skolorna i länet för att få ett godkännande och kontaktuppgifter till

personal på fritidshemmen. I detta steg skedde ett urval som var utanför min kontroll, då

vissa avböjde och andra inte svarade alls. Utifrån rektorernas godkännande gick sedan

enkäten ut till personalen på fritidshemmen. Urvalsförfarandet för studien kan därmed

bäst beskrivas som ett bekvämlighetsurval, de kontaktuppgifter som fanns tillgängliga för

mig fick bli omfattningen och urvalet. Nackdelen att använda denna typ av icke-

sannolikhetsurval är att det inte är möjligt att generalisera resultatet av svaren (Bryman

2016).

5.4 Genomförande

För att nå respondenterna togs en inledande kontakt via mejl med samtliga rektorer för

grundskolorna i Kronobergs län. I mejlet fanns en beskrivning av syftet med

undersökningen och en förfrågan om de kunde tänka sig låta sin personal vara delaktiga

i undersökningen. Ett sätt att påverka svarsfrekvensen för en undersökning är att göra

ämnet intressant för respondenterna och visa att deras deltagande kan göra skillnad

(Denscombe 2018). Att inhämta ett godkännande från rektorerna var därför viktigt, då ett

godkännande från dem också förväntades förmedla att undersökningen hade en betydelse.

I brevet ställdes också frågan om att få tillgång till e-postadressen till berörd personal.

Totalt skickades mejlet ut till 77 rektorer. Arbetet med att utforma enkäten pågick under

tiden som den första förfrågan till rektorerna hade gått i väg. Då svarsfrekvensen efter det

första utskicket inte var särskilt stort, skickades det ut en påminnelse efter två veckor. För

att öka svarsfrekvensen är påminnelse en viktig åtgärd för att följa upp uteblivna svar

(Denscombe 2018). Påminnelsen hade en viss effekt.

Efter att enkäten hade blivit godkänd av min handledare skickades den ut till ett antal

testpersoner för att få ett kvitto på att formulerade frågor fungerade och att det var möjligt

att analysera inkomna svar. Bryman (2016) menar att det är bra att genomföra en

pilotstudie för att säkerställa att frågorna fungerar och att undersökningen i sin helhet kan

bli bra. Det är särskilt viktigt då det handlar om en enkätundersökning eftersom det inte

finns möjlighet att reda ut eventuella oklarheter. Testpersonerna fick besvara enkäten och

ge återkoppling på deras upplevelse av den. Efter utvärdering av testet och några

korrigeringar skickades enkäten slutligen ut till den egentliga målgruppen som var

personalen på fritidshem. Till enkäten bifogades ett informationsbrev (se bilaga B) där en

beskrivning fanns kring varför jag vill genomföra undersökningen för deras verksamhet

och det valda ämnet. Information lämnades också kring förutsättningarna för enkäten som

till exempel att undersökningen är frivillig och hänsyn tas till konfidentialitetskravet.

Åtgärden med en påminnelse efter två veckor användes även för utskicket till

respondenterna och den innebar att svarsfrekvensen ökade med ytterligare cirka 44% (18

stycken). Totalt inkom därmed svar från 59 personer.

13

5.5 Bearbetning och analys

För att bearbeta inkomna svar har Excel använts som verktyg. Arbetet har genomförts

genom att skapa en pivottabell som har gett möjlighet till att kombinera data utifrån olika

svarsalternativ. Andra funktioner som använts för sammanställningen är olika filtreringar

och sorteringar. Framtagandet av de diagram som presenteras i studien har också gjorts

med hjälp av Excel. Då enkäten också innehöll två öppna frågor har även en

innehållsanalys genomförts. Innehållsanalys är ett sätt att kvantifiera innehållet i texter

genom att utarbeta kategorier som sedan används för analysen av texten (Denscombe

2018). Kategoriseringen byggde generellt på läroplanen samt specifikt de förändringar

som lyfts fram i den nya skrivningen kring att stärka digital kompetens.

5.6 Bortfall

Idealet för en undersökning är naturligtvis att samtliga tillfrågade personer i enkäten

också lämnar sitt svar för att få en så komplett bild av forskningsfrågan som möjligt.

Utvecklingen för enkätundersökningar visar dock att deltagandet har minskat betydligt

de senaste decennierna (Ejlertsson 2015). Svarsfrekvensen påverkas i stor utsträckning

av hur undersökningen genomförs, hur respondenterna kontaktas och vad den handlar om

(Denscombe 2018). Utifrån förutsättningarna för studien har den genomförts på ett sätt

som ska främja en bra svarsfrekvens genom att först ta kontakt med ledningspersoner på

skolorna för att härigenom förankra undersökningen. Ämnesområdet i sig bör sedan ha

varit motiverande för respondenterna, då det är en del av deras vardag och det finns

uttalade målsättningar i läroplanen om att utveckla användningen av digitala verktyg i

skolan.

Vägvalen som gjorts för studien visar sig dock inte har varit helt lyckosamma. Av totalt

77 tillfrågande rektorer erhölls kontaktuppgifter från 26 stycken, vilket innebär ett bortfall

på hela 66 %. Eftersom detta endast var det första steget i undersökningen för att nå de

egentliga respondenterna, är det svårt att uttala sig om hur svarsfrekvensen för

undersökningen totalt hade kunnat bli om jag lyckats få direkt kontakt med

respondenterna. En av orsakerna till den låga svarsfrekvensen bland rektorerna kan ha

varit att rubriken i förfrågan har missuppfattats och tolkats som att enkäten var riktad till

dem. Jag misstänker att rektorer får ganska många förfrågningar om att delta i olika

enkäter under ett år och det finns en risk att det infinner sig en enkättrötthet hos dem som

göra att studentenkäter lätt sorteras bort i deras prioritering. En försvårande omständighet

är att förfrågan gick ut ungefär samtidigt som skolorna hamnade i en osäker situation

kring hur Corona pandemin skulle hanteras i grundskolan.

Totalt skickades enkäten slutligen ut till 138 personer inom fritidshemmen i Kronobergs

län. Sammanlagt inkom 59 svar, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 42,8 %. Det externa

bortfallet var därmed ganska stort. Ett stort bortfall medför att det blir svårt att tolka

resultaten och möjligheten till att generalisera minskar (Ejlertsson 2015).

Undersökningen har också haft s.k. internt bortfall d.v.s. respondenter har valt att inte

besvara enstaka frågor (Ejlertsson 2015). Totalt fanns det tio frågor/påståenden med fasta

svarsalternativ som drabbades av denna typ av bortfall. Det interna bortfallet var störst

för påståenden som handlade om; Eleverna använde digitala verktyg till (se diagram 4)

och då särskilt påståendet; Eleverna använder digitala verktyg för att- Söka fakta. Här

var bortfallet 10 % (6 stycken). En vanlig orsak till att respondenten väljer att hoppa över/

inte besvara en fråga är att de upplever den svår eller att den är av för personlig karaktär.

Min bedömning för det aktuella påståendet är att ingen av dessa orsaker bör ha varit

14

förklaringen. Möjligtvis kan respondenterna ha ansett det svårt att svara för elevernas

räkning. För övriga frågor/påstående var bortfallet mellan 3 % - 7 % och tillskrivs helt

enkelt att respondenterna har missat att ange ett svar.

5.7 Validitet och reliabilitet

Med den här uppsatsen har min ambition varit att ta fram intressant och relevant

studentforskning som bygger på data av bra kvalitet. För att kunna bedöma kvalitet i

forskning är validiteten i data och metodens reliabilitet viktiga delar i kvantitativ

forskning (Denscombe 2018). Allmänna validitetskriterier handlar om att kunna

visa/pröva att studiens resultat är trovärdiga, att de går att lita på och att de går att bekräfta

(Allwood och Erikson 2017). Frågeställningarna i syftet har varit min utgångspunkt för

att konstruera enkäten. Med denna koppling och att jag har riktat mig till personal som

arbetar på fritidshem ökar sannolikheten för att den data som samlats in också är relevant

för studiens forskningsfrågor. Den låga svarsfrekvensen ser jag dock som ett problem vad

det gäller om data verkligen bringar någon större klarhet i mina forskningsfrågor, då den

handlade om att kartlägga användning för hela länet. Vidare kan valet av att använda fasta

svarsalternativ ha verkat begränsande och då lyckas inte studien riktigt ge den

kompletta/”sanna” bilden över hur användningen ser ut, hur den bidrar och vilken syn

fritidspersonalen har på digitala verktyg.

För att studiens resultat ska vara trovärdigt har jag varit noga med att försöka förhålla mig

objektiv och inte låta mitt eget omdöme vara styrande när jag genomfört analysen av data,

vilket ibland framförs som ett problem vid kvantitativa analyser (Denscombe 2018).

Analysen har gjorts med stöd från teori, litteratur och tidigare forskning för att i så liten

utsträckning som möjligt påverkas av min egen syn på den aktuella frågan.

Reliabilitet är ytterligare ett begrepp som används för att kunna bedöma kvalitet i

forskningsresultat och handlar om tillförlitligheten i ett frågeinstrument eller för en

enskild fråga (Ejlertsson 2018). Verktyget som används ska kunna samla in data på ett

neutralt och konsekvent sätt (Denscombe 2018). Instrumentet för datainsamlingen har

varit en webbenkät. Utformningen av enkäten har genomförts på ett noggrant sätt med ett

resonemang kring varje fråga för vilken typ av svarskonstruktion som bäst besvarar

frågan/påståendet med minsta möjliga chans till att frågan missuppfattas av respondenten.

Enkäten har också fått provas av ett antal testrespondenter med gott resultat. Min

bedömning är att webbformuläret skulle kunna användas i annan motsvarande

undersökning och ge samma svar på de enskilda frågorna/påståenden.

5.8 Etiska överväganden

Det finns fyra huvudkrav som är nödvändiga att förhålla sig till vid forskning för att se

till att integriteten för de personer som ingår i studien säkerställs. Dessa är;

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet 2011). Vid genomförandet av studien har dessa etiska riktlinjer varit

vägledande. För att uppfylla informationskravet skickades samtidigt med enkäten ett

följebrev där syftet med studien beskrevs. Av följebrevet framgick även att deltagandet

för respondenten var frivilligt samt att deras svar var anonyma och skulle hanteras så

under hela arbetet med studien. Genom att lämna denna information följdes de etiska

riktlinjerna vad det gäller samtyckeskravet och konfidentialitetskravet. Det fjärde kravet

gäller nyttjandekravet och innebär att den information som samlas in bara får användas

för forskningsändamålet. Då studien genomfördes som en del i ett självständigt arbete

inom grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem har den endast

15

använts i detta syfte. Insamlad information har raderats när studien slutfördes. Uppsatsen

kommer också att publiceras i DiVA-portalen. Det innebär att arbetet följer en vedertagen

princip för forskning, då publicering är en integrerad och viktig del i forskningsprocessen

(Vetenskapsrådet 2017).

16

6 Resultat och analys av enkät I följande avsnitt presenteras resultat av inkomna enkätsvar. Löpande görs också mindre

analyser. Enkäten var uppdelad i ett antal huvudområden (se bilaga C) och redogörelsen

nedan följer samma struktur. I avsnittet benämns samtlig personal på fritidshemmen som

pedagoger.

6.1 Bakgrundsfakta

Syftet med enkäten har varit att göra en kartläggning. I dessa sammanhang kan det vara

intressant att titta på olika mönster kopplade till bakgrundsfakta såsom, ålder, kön och

kommun. Då antalet svar är alldeles för lågt har jag valt att inte göra korrelationsanalyser

med bakgrundsfakta som grund. För att ändå ge en översiktsbild av respondenterna,

presenteras här den bakgrundsfakta som samlades in.

Diagram 1: Bakgrundsfakta som visar respondenternas kön, ålder, befattning och kommun i antal.

Könsfördelningen speglar väl den officiella statistiken som gäller anställda på fritidshem

det vill säga att en större del utgörs av kvinnor (Skolverket 2019). När det gäller åldern

återfinns den största antalet i åldersgrupperna 31–40 och 41–50 år. Respondenterna utgörs

framförallt av fritidslärare (56 %). Målsättningen för studien var att få ett representativt

12

1617

9

5

Åldersfördelning, antal

-30 år

31-40 år

41-50 år

51-60 år

61- år

40

19

Fördelning kön, antal

Kvinna

Man

33

7 6 6 52

FRITIDSLÄRARE FÖRSKOLLÄRARE BARNSKÖTARE ELEVASSISTENT FRITIDSLEDARE EJ PEDAGOG.UTB

Befattningar, antal

3

11 11

56

2

1110

ALVESTA LESSEBO LJUNGBY MARKARYD TINGSRYD UPPVIDINGE VÄXJÖ ÄLMHULT

Antal svar per kommun

17

antal svar från respektive kommun som framgår av diagrammet ovan blev detta inte fallet.

Från två av kommunerna var svarsfrekvensen mycket låg.

6.2 Förutsättningar för digitalisering

I denna del av frågeställandet ville jag undersöka vilka förutsättningar som fanns på

fritidshemmen för att kunna arbeta med digitala verktyg och i vilken omfattning

användandet skedde. I regeringens digitaliseringsstrategi framgår att tillgången på

digitala verktyg är en viktig förutsättning för skolans digitalisering (Regeringskansliet

2017). Den inledande frågan var – Använder ni digitala verktyg? Trots att alla har svarat

att fritidshemmet hade tillgång till digitala verktyg, var det två som svarade nej på denna

fråga. Då frågeformuläret inte innehöll någon fråga om varför, har jag ingen förklaring

till orsaken att de valt att inte arbeta med digitala verktyg.

Totalt sett är fritidshemmen i studien väl utrustade med digitala verktyg. Framförallt finns

det läsplattor, datorer och projektorer. I gruppen övrigt/kompletterande utrustning ingår

svar där eleverna har egna datorer/läsplattor som får användas på fritidshemmet. Andelen

som har tillgång till programmeringsverktyg är strax över en tredjedel. En faktor som kan

spela roll för denna typ av utrustning är att den är relativt dyr men å andra sidan finns det

möjlighet att under en begränsad tid låna utrustning från AV-media Kronoberg (2019).

Användningen ställer dock krav på kunskap hos pedagogen för att det ska bli en bra

lärsituation. Kravet på kompetens kan vara en förklaring till att denna typ av utrustning

inte används i så stor utsträckning. Motsvarande problem påvisar Tallvid (2016) när det

gäller användning av bärbara datorer i klassrumsmiljö.

Diagram 2: Tillgången på olika digitala verktyg på fritidshemmet.

Att läsplattor är den vanligaste utrustningen som finns på fritidshemmen skulle kunna

bero på de åsikter som redogörs för i en studie av Henderson och Yeow (2012), där lärare

uttrycker att surfplattor är ett användbart verktyg i undervisningen då de har en praktisk

storlek, är portabla och inte kräver ytterligare tillbehör. Förklaringen till att datorer också

är vanligt förekommande på fritidshemmen kan bero på att denna utrustning har funnits

en längre tid på skolorna och är därmed etablerad.

Om ett mått på digitalisering är hur man lyckats implementera nya verktyg, går det att

påstå att den har varit lyckosam för fritidshemmen som ingått i studien. Dock handlar

implementering också om hur verktygen anammas av användaren och då är frågor som

hur ofta tekniken används och inom hur många och vilka områden mer relevanta

(Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018).

16%

25%

36%

48%

70%

71%

95%

ÖVRIG/KOMPLETTERANDE UTRUSTNING

KAMERA

PROGRAMMERINGSVERKTYG

MOBILTELEFON

PROJEKTOR

DATORER

LÄSPLATTOR

Vilken typ av utrustning finns på fritidshemmet

18

Användningen av digitala verktyg på fritidshemmet är relativt omfattande. Kopplat till

Deweys resonemang att skolan ska spegla utvecklingen i samhället detta (Lundgren, Säljö

& Liberg 2017) fanns en förväntan att fler hade svarat enligt alternativet varje dag. Av

de tillfrågade svarar 46% att de använder digitala verktyg varje dag eller flera gånger i

veckan. Hela 22% svarar att användningen sker mer sällan.

Diagram 3: Omfattningen av användningen avseende digitala verktyg.

6.3 Hur lärare och elever arbetar med digitala verktyg

I denna del försöker studien med hjälp av olika påståenden ta reda på hur personal och

elever arbetade med digitala verktyg. En faktor som påverkar användningen är vems

intresse som är styrande. Fritidsverksamheten ska i stor utsträckning utgå ifrån eleven,

men även hitta en bra balans så att läroplanens målsättningar kommer till utryck.

6.3.1 Pedagogens användning

Pedagogens användning avser framförallt pedagogisk dokumentation och planering av

verksamheten. Över 80% instämmer helt och hållet eller till stor del att de använder

digitala verktyg för dokumentation och planering. Från den avslutande öppna enkätfrågan

fångas följande kommentar upp :”Bra möjligheter för mig som pedagog att dokumentera

verksamheten”

Styrda aktiviteter är ett sätt att få in digitala verktyg i en strukturerad

undervisningssituation på fritidshemmet och kan fungera ihop när olika typer av

temaarbeten genomförs i ordinarie skola (Lärlabbet 2018). Här kommer fritidshemmets

uppdrag som komplement till skolan sig till utryck (Perselli & Hörnell 2019). Av de

tillfrågade var det 47% som menar att de använder digitala verktyg för styrda aktiviteter

medan resterande 53% endast gjorde det till liten del eller inte alls. Svaren tyder på att

just digitala verktyg inte kommer till användning i så stor utsträckning vid styrda

aktiviteter. Detta skulle kunna förklaras av att fritidshemmets uppdrag också innefattar

tid för rekreation och vila (Lgr 11 2019) vilket kan påverka möjligheten att genomföra

styrda aktiviteter. 6.3.2 Elevens användning

I enkäten har pedagogen också fått ta ställning till hur elevernas användning av digitala

verktyg ser ut. Av svaren framgår att spela spel och söka fakta är de två främsta

användningsområdena för digitala verktyg. Men användning av kreativa appar, lyssna på

musik och delta i styrda aktiviteter utgör också betydande delar av användning då

pedagogerna instämmer helt och hållet eller till stor del i dessa påståenden.

12%

34%

32%

22%

Skattning av användningen

Varje dag

Flera gånger i veckan

Flera gånger i månaden

Mer sällan

19

Diagram 4: Visar vad eleverna använder digitala verktyg till på fritidshemmet.

Svarsalternativen var styrda i denna fråga. Att

många av de användningssätt som föreslogs bara

fick strax över hälften i "medhåll" av

respondenterna kan tyda på att det finns andra

användningsområden för de digitala verktygen.

I en pedagogisk verksamhet finns det flera olika intressenter som påverkar hur och i

vilken riktning verksamheten bedrivs. För att få information om vem det är som styr

användningen av digitala verktyg har tre påståenden formulerats till respondenterna.

Diagram 5: Vilka intressenter är styrande för användningen av digitala verktyg.

Svaren visar att eleverna har ett stort inflytande

över att digitala verktyg används i verksamheten

då hela 76 % anger att man instämmer helt eller

till stor del i påståendet – Användningen sker

utifrån elevernas intressen. Även krav som ställs i läroplanen påverkar i stor utsträckning

(66%).

6.4 Utveckling av verksamhet och elevernas kunskaper/färdigheter

Den inledande frågan i detta avsnitt var ett påstående om respondenterna överhuvudtaget

tyckte att användningen av digitala verktyg bidrar med kunskap till eleverna och sig själva

44%

49%

51%

51%

53%

59%

51%

44%

46%

39%

47%

37%

KOLLA PÅ YOUTUBE

KREATIVA APPAR

STYRDA AKTIVITETER

SÖKA FAKTA

LYSSNA PÅ MUSIK

SPELA SPEL

Eleverna använder digitala verktyg till

Instämmer helt el stor del Instämmer inte el liten del

39%

66%

76%

56%

32%

24%

PEDAGOGENS EGNA INTRESSE

KRAV SOM STÄLLS I LÄROPLANEN

ELEVERNAS INTRESSE

Intressenter - Vilka krav och intressen styr användningen

Instämmer helt el stor del Instämmer inte el liten del

20

som pedagoger. En överväldigande del svarade att så är fallet. Hela 92 % instämmer helt

eller till stor del att eleverna får ökade kunskaper genom att använda digitala verktyg och

motsvarande siffra för pedagogerna var 90 %. Som utvecklare av kunskap har digitala

verktyg således ett högt anseende hos personalen på de fritidshem som har besvarat

enkäten.

6.4.1 Kunskaper som digitala verktyg utvecklar

Att använda digitala verktyg får inte vara ett självändamål utan den ska på ett bra sätt

berika undervisningen för att utveckla elevernas färdigheter (Jensinger 2017). I den nya

skrivningen i läroplanen lyfts ett antal specifika kunskaper/färdigheter fram. Då jag med

undersökningen inte ville begränsa svarsalternativen ställdes en har en öppen fråga där

respondenten får använda sina egna ord och beskrivningar.

För att presentera data gick jag igenom varje respondents svar och kategoriserade dem i

tio olika grupper. Utgångspunkten för kategoriseringen har varit begreppet digital

kompetens med kopplingar till pragmatismens syn på kunskap och lärande. Monsén

(2017) sammanfattar de förändringar som eftersträvas genom den nya läroplanen för att

utveckla elevernas digitala kompetens enligt följande; programmering ska vara ett tydligt

inslag i flera olika ämnen, elevernas källkritiska förmåga ska stärkas, eleverna ska på ett

kreativt sätt kunna lösa problem och omsätta idéer i handling med hjälp av digital teknik,

eleverna ska arbeta med digitala texter medier och verktyg, utveckla en förståelse för

digitaliseringens påverkan på individ och samhälle, digitala system och tjänster ska

förstås och användas. Då det fanns svar som inte kunde kategoriserats enligt ovan

genomfördes även ett steg två av kategorisering som utgick ifrån vilka förmågor eleverna

ska utveckla enligt fritidshemmets syftesdel.

I nedanstående tabell presenteras kategorierna. Sex av dessa har alltså utgångspunkt i de

förändringar som fokuserar på att utveckla elevernas digitala kompetens. Övriga tre

kategorier är generella förmågor från det centrala innehållet för fritidshemmet.

Respondenterna har i flera fall beskrivit olika kunskaper/färdigheter som eleverna

utvecklar med hjälp av digitala verktyg. Det innebär att en och samma respondents svar

kan finnas under mer än en kategori. Tabellen visar antalet svar per kategori samt hur stor

del dessa utgör av det totala antalet svarande i undersökningen (59 stycken).

Kategorisering av kunskap/färdigheter Antal Andel

Digitala texter, medier och verktyg 24 41%

Förståelse av digitala system och tjänster 19 32%

Källkritik 16 27%

Programmering 8 14%

Förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle 6 10%

Lösa problem och omsätta idéer i handling 5 8%

Skapande/kreativitet 5 8%

Samarbete 6 10%

Rörelser 2 3%

Ej svar 15 25% Tabell 1. Visar respondenternas svar över vilka kunskaper/färdigheter man ser utvecklas med hjälp av digitala verktyg.

En stor del av respondenterna ger inget förslag på vilka kunskaper digitala verktyg bidrar

med till eleverna. Orsaken till detta är svår att uttala sig om. Av svaren som har lämnats

framgår att arbete med digitala texter, medier och verktyg är kunskaper som förbättras,

även förståelsen av digitala system och tjänster samt källkritik är färdigheter som eleverna

utvecklar på fritidshemmen.

21

Tillvägagångssättet att kategorisera svaren underlättade min analys. Det tar samtidigt bort

helheten i respondenternas beskrivningar. Därför har jag valt att visa några av

fritextsvaren kopplat till den använda kategoriseringen. Svaren visar bland annat att

digitala verktyg kommer till uttryck i praktiska aktiviteter. Lundgren, Säljö & Liberg

(2017) redogör för att pragmatismen förespråkar de praktiska momenten för att utveckla

kunskap.

Koordination då vi använder oss av rörelsefilmer/dansklipp som eleverna får

se på storskärm och dansa/röra sig efter. Allmän kunskap om framförallt skog

och natur då vi tittar på små korta fakta filmer, t.ex. om allemansrätten,

årstider, nedskräpning o.s.v. (Svaret har kategoriserats som: rörelser och digitala medier texter och verktyg)

Beror på vilka verktyg som används och vilken uppgift som ska utföras. Det

är bara att välja och vraka kring vilka förmågor som man vill träna. (Svaret har kategoriserats som: ej svar)

Söka fakta för att underbygga sina resonemang i det situationsstyrda lärandet

och stärka förmågan att utrycka sina åsikter och ståndpunkter. Samt att agera

i olika roller och träna sin förmåga att se på saker utifrån olika perspektiv. (Svaret har kategoriserats som: källkritik, förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och

samhälle)

Likt de Nilsen (2018) utrycker i sin studie att det finns olika användningssätt och syften

med digitala teknologier visar också svaren från respondenterna att de är öppna för och

kreativa i hur tekniken kan användas.

6.5 Användning av digitala verktyg - pedagogens perspektiv

I den avslutande delen av enkäten ställdes sju olika frågor som behandlar pedagogens syn

på; hur digitaliseringen påverkat verksamheten, vilken inställning pedagogen har till

digitalisering och hur de ser på sin egen kompetens.

6.5.1 Synen på digitala verktyg

Undersökningen visar att pedagogen menar att eleverna har en positiv syn på

användningen av digitala verktyg, då samtliga respondenter instämmer helt och hållet

eller till stor del att eleverna tycker det är roligt och intressant att arbeta med digitala

verktyg. Övervägande del (81%) menar också att digitala verktyg har kunnat utveckla

verksamheten på ett positivt sätt.

6.5.2 Hur verksamheten har påverkats av de nya kraven i läroplanen

Med nya krav i läroplanen, att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens

möjligheter (Regeringskansliet 2017), kan man förvänta sig att det har skett olika

förändringar i verksamheten. För att fånga upp några aspekter kring detta formulerades

tre påståenden kring tänkbara förändringar.

22

Diagram 6. På vilket sätt har verksamhetens påverkats av de nya krav som ställs i läroplanen avseende digitalisering.

Av svaren framträder ingen tydlig bild. Hälften uppger att man har fått mer utrustning,

men man kan inte på ett tydligt sätt påstå att användningen har blivit ett naturligt

hjälpmedel i verksamheten utifrån lämnade svar. När det gäller satsningar kring

pedagogens kompetensutveckling för att kunna möta och leva upp till de nya kraven är

svaren tudelade. 59% upplever inte att de fått möjlighet till att utveckla sin kompetens i

någon ökad utsträckning. En liknande bild ges i Riksdagens rapport (2015/16:RFR18) där

lärarna uttrycker ett stort kompetensutvecklingsbehov inom fler it- relaterande områden.

6.5.3 Pedagogens inställning till nya läroplanen och den egna kompetensen

Ytterligare ett påstående har formulerats kring vilken uppfattning respondenterna har till

digitalisering. Denna gång gäller påståendet hur pedagogen upplever de nya krav som

ställs i läroplanen. Svaren överensstämmer väl med den positiva bilden som tidigare

frågor visat gällande inställningen till digitala verktyg (se avsnitt 6.5.1). Övervägande del

(81 %) av respondenterna uttrycker sig ha en positiv inställning till kraven som läroplanen

ställer. Uppfattning kring deras egen kompetens för att kunna möta de ökade kraven som

läroplanen ställer är inte lika övertygade. 58 % instämmer i påståendet kring att de har

rätt kompetens.

Diagram 7. Fritidspersonalens svar om de upplever att de har rätt kompetens för att kunna uppfylla

läroplanens nya mål avseende digitalisering.

41%

46%

49%

59%

54%

51%

PERSONALEN HAR FÅTT ÖKADE MÖJLIGHETER ATT KOMPETENSUTVECKLA SIG INOM OMRÅDET

DIGITALA VERKTYG HAR BLIVIT ETT NATURLIGT HJÄLPMEDEL

MER UTRUSTNING

Hur har verksamheten påverkats av nya krav i läroplanen

Instämmer helt el stor del Instämmer inte el liten del

58%

42%

Har rätt kompetens för att möta de nya målsättningarna

Instämmer helt el stor del

Instämmer inte el liten del

23

6.5.4 Digitaliseringens möjligheter och risker

Forskning inom området digitala verktyg och digitalisering i skolan har pekat på att det

finns både saker som har utvecklats på ett bra sätt men också olika faktorer som utgör en

risk för verksamheten och undervisningen kopplat till den ökade digitaliseringen. Utifrån

fritidshemmets uppdrag har nedanstående påstående kring tänkbara möjligheter

formulerats.

Diagram 8. Vilka möjligheter ser fritidspersonalen att digitaliseringen bidrar med.

Svaren visar att digitaliseringen framförallt innebär

en ökad möjlighet när det kommer till elevernas

samarbete i olika typer av kreativa aktiviteter. En

ökad användning av digitala verktyg i fritidshemmet

kan också ge pedagogen en större möjlighet att få kunskap och inblick i elevernas

intressen och mediakultur. Vilket lyfts fram av Ågren (2015) som betydelsefullt för att

det utgör elevernas naturliga referensram som behöver komma till uttryck i verksamheten.

Vid utformningen av enkäten fanns tanken att ökad användning också skulle kunna ha en

positiv effekt på pedagogens roll att vara ett komplement till skolan med ökad samverkan

som följd. Pedagogernas uppfattning i studien är att digitaliseringen inte medför ökade

möjligheter till samverkan med klasser i någon större utsträckning. Avslutningsvis

ställdes en fråga kring om digitaliseringens möjligheter att påverka konflikter.

Antagandet för påståendet var att läroplanens nya mål kan ha medfört att tillgången på

utrustningen ökat och därmed också sannolikheten för att det inte uppstår konflikter

mellan eleverna i samband med användandet av exempelvis datorer och surfplattor. Om

det varit så tidigare vet jag inte, frågan har därmed tappat lite av sin relevans i studien.

Pedagogernas uppfattning är att digitaliseringen inte inneburit en möjlighet för att

konflikterna blir mindre på fritidshemmet.

Listan på risker som följer av en ökad användning av digitala verktyg kan göras lång. En

studie har visat att skärmtiden har ökat och gjort barnen mindre fysiskt aktiva (Raustorp

& Fröberg 2018). Vidare är kontakten till omvärlden via webben otroligt tillgänglig idag

vilket medför att eleverna lätt kan komma i kontakt med innehåll som är olämpligt i

samband med den fria användningen. Trots innehållsfilter för att ta bort dåligt innehåll

har forskning visat att sådana lösningar till och med ökar risken för att barn ska få syn på

olämpligt innehåll (Przybylski & Nash 2018). Elevernas intressen och erfarenheter har i

stor utsträckning sin utgångspunkt i den digitala världen (Ågren 2015). Hur påverkar detta

traditionella aktiviteter som att pärla, rita och bygga med lego? Ett digitalt verktyg som

exempelvis en surfplatta har ett stort innehåll, som bara är ett par klick bort (Edvardsson,

22%

29%

58%

61%

78%

69%

42%

39%

MINDRE KONFLIKTER

ÖKAD SAMVERKAN MED KLASSER

ÖKAD INBLICK I ELEVER DIGITALA KULTUR

ÖKAT SAMARBETE I KREATIVA AKTIVITETER

Möjligheter som digitaliseringen medför

Instämmer helt el stor del Instämmer inte el liten del

24

Godhe & Magnusson 2018). Detta kan lätt locka till att eleverna håller på med annat när

en styrd aktivitet genomförs. För att undersöka ovanstående har fyra påståenden

formulerats.

Diagram 9. Vilka hot ser fritidspersonalen att digitaliseringen bidrar till.

Av formulerade risk eller ”hotbilder” avseende

digitaliseringen är det framförallt den ökade risken

för att komma i kontakt med olämpligt innehåll

som respondenterna lyfter fram. För övriga

påståenden går det inte att peka på att dessa utgör

något större problem på fritidshemmet. Något överraskande tycks det inte påverka hur

fysiskt aktiva eleverna är, i alla fall inte under tiden de är på fritidshemmet.

Avslutningsvis ville studien mer generellt, få svar på hur pedagogerna bedömde vilken

påverkan digitaliseringen hade. Till övervägande del ser pedagogerna användningen av

digitala verktyg som en möjlighet.

Diagram 10. Avslutande fråga kring fritidspersonalens åsikt om att möjligheterna är större än hoten var det gäller användningen av digitala

verktyg i verksamheten.

6.5.5 Kommentarer till enkäten

Enkäten avslutades med en öppen fråga där respondenterna fritt hade möjlighet att lämna

kommentarer kring enkäten och ämnet. Det var endast en mindre andel (18%) som tog

chansen att förmedla ytterligare tankar om forskningsfrågorna. Från de som ändå valde

att svara har intressanta synpunkter hittats som är värda att lyftas.

I den första kommentaren diskuterar användningen av digitala verktyg utifrån elevernas

förmåga och förutsättningar. Pedagogen behöver här arbeta med olika metoder/verktyg.

Nilsen (2018) har tittat på hur barn och pedagoger interagerar med varandra vid

12%

27%

31%

59%

86%

73%

69%

41%

SÄMRE KONCENTRATIONSFÖRMÅGA (VID STYRDA AKTIVITETET)

MINDRE FYSISK AKTIVITET

PRAKTISKA KUNSKAPER/FÄRDIGHETER KONKURRERAS UT

ÖKAD RISK FÖR ATT KOMMA I KONTAKT MED OLÄMPLIGT INNEHÅLL

Hot som digitaliseringen medför

Instämmer helt el stor del Instämmer inte el liten del

31%

59%

7% 6% 4%

INSTÄMMER HELT OCH HÅLLET

INSTÄMMER TILL STOR DEL

INSTÄMMER INTE ALLS INSTÄMMER TILL LITEN DEL

EJ SVAR

Möjligheterna är större än hoten

25

användandet av digitala verktyg och menar att det finns olika syften och användningssätt

för tekniken.

Om kunskapen ska förmedlas genom digitalisering (läsplatta, dator mm) eller

på andra sätt som t ex rollspel, rörelselekar, muntlig kommunikation lärare -

elev, kreativt skapande etc. - det ska bestämmas utifrån hur man bedömer

elevernas förmåga att tillgodogöra sig kunskaper. Olika metoder har olika

effekt. Olika elever har också olika förutsättningar för att lära sig nya saker.

Om man väljer digitalisering, beror alltså på förutsättningar och effektivitet i

inlärningen hos eleverna. Man kan behöva jobba med olika metoder, där

digitala verktyg /metoder är ett av flera val.

En aspekt som enkätens fasta frågor inte tog upp var hur åldersspridningen på eleverna

eventuellt var en faktor som påverkade användningen av digitala verktyg. Denna åsikt

bekräftas av Ågrens (2015) studie som visar att äldre syskon blir ledstjärnor när deras

mindre syskon börjar upptäcka den digitala värld som det äldre syskonet använder. På

förskolan har Forsling (2011) i en studie visat att många barn har en bättre kunskap kring

digitala verktyg än förskolläraren vilket hon i sig menar inte är något negativt utan då

finns det en möjlighet att tillsammans utveckla digital kompetens.

I och med Digitalisering på fritidshemmet lär de äldre de yngre och växer i

sin roll när de kan mer än pedagogen.

I likhet med skolverkets rapport (2018) som visar att det finns personal på fritidshem som

menar att användningen av digitala verktyg ska begränsas i undervisningen visar även

kommentarerna i denna studie att det finns åsikter som menar att det är viktigt med tydliga

regler så att användningen inte utvecklas på ett negativt sätt.

Tillägga att det är viktigt att tekniken endast får vara ett hjälpmedel, när de

börjar ta över annat. Ska de bort!

Nilsen (2018) har visat att det är riskabelt när användningen av digitala verktyg i skolan

blir ett självändamål utan syftet med användningen måste vara tydlig. Generellt för

kommentarerna som framkom i den avslutande frågan visar att det finns en medvetenhet

bland pedagogerna att digitala verktyg ska bidra till elevens kunskapsutveckling annars

är den inte intressant.

26

7 Diskussion I följande avsnitt genomförs en diskussion kring de insamlade enkätsvaren med

utgångspunkt i studiens teoretiska referensram samt kopplingar till litteratur och tidigare

forskning för att försöka besvara studiens syfte och frågeställningar. Även en diskussion

om studiens metodval samt förslag på vidare forskning görs.

7.1 Resultatdiskussion

Skolinspektion (2018) genomförde en granskning av fritidshem som visade att digitala

verktyg inte används i undervisningen särskilt mycket. Min undersökning har tittat mer

generellt på användningen av digitala verktyg och kan delvis bekräfta Skolinspektionens

bild. Exempelvis anger 53% av respondenterna att man endast i liten omfattning använde

digitala verktyg i styrda aktiviteter. Studien visar också att det var en stor del av

fritidshemmen som angav att digitala verktyg användes mer sällan (se diagram 3).

Inledningsvis visar svaren från personalen som ingått i undersökningen att inställningen

till digitala verktyg och användningen är väldigt positiv då man ser att användningen

bidrar med kunskap både för eleverna och personalen, att den utvecklar verksamheten på

ett bra sätt, att kraven i den nya läroplanen är bra och att möjligheterna med digitala

verktyg är större än hoten.

7.1.1 Hur lärare och elever arbetar med digitala verktyg

Pedagogerna i studien använder digitala verktyg främst till dokumentation och planering

av verksamheten. Elevens användning handlar främst om att spela spel och söka fakta

enligt svaren i undersökningen. Även övriga fasta svarsalternativ har dock ett högt

instämmande (se diagram 4). Enkäten innehöll i denna frågedel inte något fritt

svarsalternativ, vilket innebär att jag inte kan uttala mig om det eventuellt fanns något

annat användningsområde där digitala verktyg kommer till uttryck. Resultaten bekräftar

delvis den förutfattade mening som finns kring att datorer och surfplattor används i stor

utsträckning för att spela spel på fritidshemmet. Motsvarande bild har Nilsens (2018)

studie visat kring förskolan där bland annat spela spel nämns som ett vanligt

användningsområde för barnen. Synen på spelandet har blivit mer nyanserad och det ses

inte enbart som något negativt (Cöster & Westelius 2016). Beroende på vad det är för

spel kan eleverna träna på olika färdigheter. Av respondenternas svar framgår att det

framförallt är elevernas intresse/efterfrågan som styr användningen på de fritidshem som

ingår i studien (se diagram 5). Därför är det viktigt att pedagogen lyssnar in och försöker

ta till vara elevernas intressen för att skapa en lärsituation. Pragmatismen förespråkar att

utgångspunkten för undervisningen ska vara att det finns en koppling mellan skolan och

vad barnen upplever i sin vardag (Lundgren, Säljö & Liberg 2017).

7.1.2 Utveckling av verksamhet och elevers kunskaper/färdigheter

Regeringen har genom den nya läroplanen en ambition att utveckla elevernas digitala

kompetens inom flera olika områden. De förmågor/färdigheter som främst lyfts fram i

studien är att användningen av digitala verktyg bidrar till förståelsen för digitala texter,

medier och verktyg samt förståelsen av digitala system och tjänster (se tabell 1). Dessa

förmågor är viktiga delar för att utveckla elevernas digitala kompetens. Svaren i

undersökningen tyder på att de nya kraven i läroplanen har fått ett visst genomslag.

Pihlgren (2017) lyfter fram att en professionell kunskap måste finnas med i skola,

förskoleklass och fritidshem för att veta vilka aktiviteter och metoder som eleverna lär

sig bäst av. Beroende på vad det är för kunskap som ska läras ut eller utvecklas är det

viktigt vid planering av en styrd aktivitet, oavsett digitalt verktyg eller inte, att utgå ifrån

27

de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Om pedagogen inte har någon tanke med

aktiviteten är det svårt att reflektera kring vad det är för kunskaper som eleverna tränar

på.

För undervisning som handlar om att söka fakta på nätet kan det finnas en risk att

oväntade händelser sker. Om pedagogen i dessa situationer uppmärksammar elevernas

nyfikenhet och bjuder in till samtal kan detta bli ett lärande. Pihlgren (2017) benämner en

sådan här situationen att fånga lärandet i flykten. Svaren i undersökningen ger en tydlig

indikation på att användningen av digitala verktyg bidrar med kunskap för eleverna (se

avsnitt 6.5.1). Det finns således goda förutsättningar för att arbeta med och utveckla

digital kompetens inom fritidshemmets verksamhet.

Svaren från enkäten visar inte på ett tydligt sätt att fritidshemmen skulle ha försetts med

mer utrustning som en följd av att läroplanen ställer nya krav på digitalisering. Cirka

hälften av respondenterna menar att fritidshemmet inte har fått mer utrustning (se diagram

6). Utvecklingen med att införa olika digitala verktyg i skolan har pågått under en ganska

lång tid, vilket kan vara förklaringen till att många fritidshem redan hade en god tillgång

till denna typ av utrustning. Detta bekräftas delvis av Karlsudd (2019) som menar att

skolorna i dagens Sverige har god tillgång till datorer. Ett något överraskande resultat i

studien var att mer än hälften av personalen menade att digitala verktyg inte har blivit ett

självklart och naturligt hjälpmedel på fritidshemmet (se diagram 6). Att personalen

känner sig otrygga och saknar tillräcklig kunskap för att hantera verktygen skulle kunna

vara en tänkbar förklaring till varför de väljer att inte använda dem så ofta. Tallvid (2016)

har visat på samma problematik när det gäller att arbeta med bärbara datorer i

klassrummet. Lärarna menade i hans studie att de saknade teknisk kompetens för hur det

digitala läromedlet skulle hanteras. Delvis kan motsvarande situation ses i denna studie

då hela 42% av fritidshemmets personal menar att de inte har rätt kompetens för att kunna

arbeta med läroplanens nya målsättningar (se diagram 7).

7.1.3 Digitaliseringens möjligheter och risker

Den avslutande frågeställningen i studien var att försöka få svar på frågan kring vilka

möjligheter och risker personalen ser med att använda digitala verktyg i verksamheten. I

denna uppsats tas det kanske lite för givet att användningen av digitala verktyg är något

positivt som fritidshemmen med självklarhet ser som en möjlighet. Skolan ska enligt

Dewey spegla och anpassa sig efter aktuella förändringar i samhället (Lundgren, Säljö &

Liberg 2017). Digitaliseringen är en sådan genomgripande förändring som pågår i

samhället. Ågren (2015) menar att den digitala världen är en stor del av elevernas

vardagsliv som därmed innebär möjlighet till lärande. De möjligheter som jag valt att

undersöka i denna studie handlade om; samarbete i kreativa aktiviteter, inblick i

elevernas digitala kultur, samverkan med skolan och mindre konflikter (se diagram 8). I

efterhand har valet att endast titta på dessa fyra fasta svarsalternativ varit något

begränsande. Studiens resultat visar på att digitaliseringen på fritidshemmen som

undersökts innebär en ökad möjlighet för eleverna att arbeta tillsammans i kreativa

aktiviteter och att personalen har en bättre möjlighet att få information om vad eleverna

gör när de använder läsplattor och internet (se diagram 8). Att på detta sätt få inblick i

elevernas användning påminner om Klerfelts (2007) resonemang kring att pedagogen ska

vara nyfiken på elevernas mediakultur och låta den komma till uttryck i undervisningen.

Det finns naturligtvis också risker när det gäller användandet av digitala verktyg på

fritidshemmet. En av dessa kan vara att eleverna ständigt har tillgång till internet och

därmed i större utsträckning riskerar att komma i kontakt med felaktig information och

28

olämpligt innehåll. Detta är också den främsta risken som fritidspersonalen i

undersökningen pekar ut. Att värdera källor på internet är en utmaning (Wineburg,

McGrew, Breakstone & Ortega 2016) icke desto mindre är det viktigt att personalen på

fritidshemmet väljer att prata om betydelsen av källkritik när eleverna använder internet.

Läraren har en central roll i hur eleverna söker och dem är kritiska till den information

som hittas (Edvardsson, Godhe & Magnusson 2018). Att det finns en viss medvetenhet

om detta på fritidshemmen i studien visar undersökningen då källkritik lyfts fram av flera

respondenter som en av de kunskaper/färdigheter som eleverna utvecklar i samband med

användningen av digitala verktyg (se tabell 1).

Att bli bäst i världen på digitalisering ger signaler om att barn och elever kommer behöva

tillbringa mer tid framför skärmar (Sollerhed 2019). Under flera år har det funnits en

debatt kring skärmtid och att det är ett problem då barnen blir mer stillasittande, vilket

kan påverka deras hälsa. När det gäller fritidshemmen i min undersökning framgår det

inte tydligt att eleverna ägnar sig mindre åt rörelser och fysiska lekar på fritidshemmet då

personalen inte håller med om att digitaliseringen innebär mindre fysisk aktivitet (se

diagram 9).

Generellt kan användningen av digitala verktyg på fritidshemmen och hur den utvecklar

digital kompetens, så som det framkommer i studien, ses utifrån pragmatismens tankar.

Pragmatismen förespråkar att skolan inte får vara skild från det eleverna gör och upplever

i sin vardag (Lundgren, Säljö & Liberg 2017). Denna undersökning visar på att detta

tankesätt kommer till uttryck på fritidshemmen genom att den vanligaste användningen

av digitala verktyg är att spela spel. Även att söka fakta är en vanlig användning enligt

studien. Dewey förespråkar att skillnad ska göras mellan att ha fakta om något och att lära

sig något. Han menar att lärandet ska ses som en process. Att söka fakta på nätet i

samband med att en uppgift ska lösas är en användning av digitala verktyg som väl

stämmer med pragmatismenens tankar att lärandet sker genom processen. Eleverna skapa

härigenom själva kunskapen då den inte ges av någon annan (Alexandersson & Swärd

2015). Merparten av de kunskaper/färdigheter som användningen av digitala verktyg

bidrar till är av den typ som Dewey pekar på är viktiga för kunskapsutveckling. Genom

att varva teori och praktik nås kunskap (Lundgren, Säljö & Liberg 2017). Den praktiska

delen här utgörs av det digitala verktyget som också kräver en teoretisk kunskap för att

kunna hanteras. Andra kunskaper/färdigheter som tas upp i studien, exempelvis källkritik,

handlar om att individen ska känna till saker för att kunna leva ett bra liv i ett demokratiskt

samhälle. Koppling kan även göras till syftet som läroplanen har för att eleverna ska öka

sin digitala kompetens som en betydelse för att individen ska kunna verka i utbildning,

vardagsliv och arbetsliv (Lgr 11 2019).

7.2 Metoddiskussion

Undersökningen syftade främst till att kartlägga användningen av digitala verktyg.

Ambitionen var att nå ut till samtlig personal inom fritidshemmen i Kronobergs län. Det

var utifrån dessa kriterier som valet föll på att genomföra en webbenkät. Metoden lämpar

sig väl för att samla in en större mängd av data som behövs för att genomföra en

kartläggning av ett fenomen. Den insamlade informationen är intressant, men samtidigt

ger den endast möjlighet till en grund och översiktlig beskrivning. En undersökning där

enkäten kompletteras med att intervjua en person från respektive kommun hade kunnat

ge mer fördjupad och förklarande information. Enkäten konstruerades med två öppna

frågor för att just kunna fånga upp åsikter och tankar som kanske låg utanför enkätens

fasta svarsalternativ. En stor del av respondenterna valde att inte lämna något svar på de

29

öppna frågorna, därför värdet av dem blev begränsat. Några tankeväckande utsagor

gjordes dock och har tagits upp i presentationen av resultatet.

Då jag inte lyckades nå ut till samtliga fritidshem och dess personal, utgör de insamlade

svaren inte ett representativt urval för den undersökta personalgruppens syn. Det innebär

att resultaten endast är giltiga för de personer som deltagit i studien. Trots ovanstående

brister menar jag att mitt metodval har uppfyllt målsättningen för studien, då insamlade

data har ett värde och faktiskt kan svara på studiens frågeställningar.

7.3 Fortsatt forskning

Den genomförda undersökningen har visat att digital kompetens är en viktig färdighet

som eleverna på fritidshemmet behöver träna och utveckla. Studiens relevans är att

fritidslärare kan behöva utveckla sin egen digitala kompetens. Dels för att kunna lära ut

men också uppmärksamma så att den används regelbundet. Det handlar här om dess

betydelse för att utveckla digital kompetens och även att det inte uppstår en digital

ojämlikhet mellan eleverna. Fritidslärare behöver också följa vad som händer i det

omgivande samhället. Genom att ha haft utgångspunkten i pragmatismens tankar erhålls

ett tänkande som är väl lämpat för yrkesutövningen som fritidslärare. Dem förespråkar

ett lärande som utgår från elevernas vardag och att det som sker på fritidshemmet inte

får/kan var skilt från samhällsutvecklingen.

Studien som har genomförts omfattar en liten population, därför är undersökningens

resultat osäkert. Det vore värdefullt om studien kunde skickas ut på nationell nivå för att

få ett försvarligt antal svar som skulle även kunna ge ett mer trovärdigt resultat kring

frågeställningarna. Det finns många ytterligare intressanta infallsvinklar att undersöka

kring digitaliseringen och dess användning på fritidshem. Denna studie är gjord utifrån

fritidspersonalens perspektiv. Valda delar av frågorna skulle kunna ställas till eleverna

och skolledarna. Därefter skulle en jämförelse mellan respektive grupps svar på frågorna

kunna göras för att exempelvis se vilka likheter och skillnader som finns. Ett annat förslag

på vidare forskning skulle kunna vara att genomföra någon typ av fallstudie där digitala

verktyg används för att arbeta med hälsa och välbefinnande för att motverka riskerna med

stillasittande.

30

8 Referenser: Alexandersson, Ulla & Swärd, Ann-Katrin (2015). Om lärande och undervisning. Läs-

och skrivportalen, Skolverket. :Tematiska arbetssätt och digitala verktyg

Tillgänglig på Internet: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/name/P03WCPLAR064910

Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori:

för psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Andrew K. Przybylski & Victoria Nash (2018).Cyberpsychology, Behavior, and Social

Networking. Tillgänglig på internet: http://doi.org/10.1089/cyber.2017.0466

AV – media region Kronoberg (2019) Utlåning av teknik.Tillgänglig på internet:

https://avmedia.kronoberg.se/13303-2/

Bryman, Alan (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3.uppl. Stockholm: Liber

Cöster, Mathias & Westelius, Alf (2016). Digitalisering. 1. uppl. Stockholm: Liber

Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Johanneshov: MTM

Digitalisering i skolan: dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i

utbildningen. (2016). Stockholm: Sveriges riksdag Tillgänglig på Internet:

https://data.riksdagen.se/fil/24B42258-6038-470F-80C6-F5CE149F401B

Edvardsson, Jenny, Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2018). Digitalisering,

literacy och multimodalitet. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

Ejlertsson, Göran (2015). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 3.uppl.

Lund: Studentlitteratur

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19 (2019). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/download/18.2a23c2b1698641e369a0a/1555424941513/pdf4

085.pdf

Eliasson, Annika (2010). Kvantitativ metod från början. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur

Forsling, Karin (2011). Digital kompetens i förskolan. KAPET. Karlstads universitets

Pedagogiska Tidskrift. 1:1, s. 76-95 Tillgänglig på internet: Tillgänglig på Internet:

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:490546/FULLTEXT01.pdf

Fransson, Göran, Lindberg, J. Ola & Olofsson, D Anders. (2018). Adequate digital

competence – a close reading of the new national strategy for digitalization of the

schools in Sweden. Seminar.net, 14(2) Tillgänglig på internet:

https://journals.hioa.no/index.php/seminar/article/view/2982

31

Fröberg, Andreas & Raustorp, Anders. (2018) Comparisons of pedometer-determined

weekday physical activity among Swedish school children and adolescents in 2000 and

2017 showed the highest reductions in adolescents. Acta Pædiatrica. Tillgänglig på

internet: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/apa.14678

Fröberg, Andreas & Raustorp, Anders (2015). Klena bevis för att stillasittande ger

kardiometabol ohälsa hos unga »Skräpmat« och sena kvällar framför skärmen del i

komplext samband. Läkartidningen. 112 Tillgänglig på Internet:

http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/RE/%5bDERE%5d/DERE.pd

Hartman, Sven G., Roth, Klas & Rönnström, Niclas (2003). John Dewey om reflektivt

lärande i skola och samhälle. Stockholm: HLS Förlag. Tillgänglig på Internet:

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:697395/FULLTEXT01.pdf

Henderson, Sarah & Yeow, Jeff. (2012). IPad in education: A case study of iPad

adoption and use in a primary school. Proceedings of the Annual Hawaii International

Conference on System Sciences Tillgänglig på internet:

https://www.academia.edu/11449158/iPad_in_Education_A_case_study_of_iPad_adopt

ion_and_use_in_a_primary_school

Hur Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter – en

skrivelse om politikens inriktning (2017). Regeringskansliet. Tillgänglig på Internet:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/skrivelse/2017/11/skr.-20171847/

Jensinger, Edward (2017). 12 tankar om skolans digitalisering. Malmö: Gleerups

utbildning

Karlsudd, Peter (2019). Swedish Student-Teachers in Digital Activities: Digital

Competence Through Development-Oriented Thesis Projects. International Journal of

Computer Science & Information Technology (IJCSIT). 11:3 Tillgänglig på internet:

https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3412885

Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och

pedagogisk praktik. Göteborg: Göteborg University

Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/17189

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2017). Lärande, skola, bildning.

Fjärde utgåvan, reviderad Stockholm: Natur & Kultur

Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad

2019. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-

grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

Läralabbet (2018) Fritidshem - samverkan med skolan. Ur skola. Tillgänglig på internet:

https://urskola.se/Produkter/207090-Larlabbet-Fritidshem-samverkan-med-

skolan?cmpid=del:cl:20200105:urskola

Monsén, Frida (2017). Digital kompetens: i skolan och i klassrummet. Stockholm:

Natur & Kultur

32

Nilsen, Malin (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i

förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet Tillgänglig på Internet:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/57483/1/gupea_2077_57483_1.pdf

Perselli, Ann-Katrin (2014). Från datasal till en-till-en. En studie av lärares

erfarenheter av digitala resurser i undervisningen. Diss. Härnösand: Mittuniversitetet.

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22695

Perselli, Ann-Katrin & Hörnell, Assar (2019). Fritidspedagogers förståelse av det

kompletterande uppdraget. Barn. 37:1, Tillgänglig på Internet:

https://doi.org/10.5324/barn.v37i1.3007

Pihlgren, Ann S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat: att planera och utvärdera.

Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

Regeringen (2017). Stärk digitalkompetens i läroplaner och kursplaner

(Pressmeddelande från utbildningsdepartementet). Tillgänglig på internet:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-

laroplaner-och-kursplaner/

Skolinspektionen (2018). Undervisning i fritidshemmet (Dnr 400–2016:207).

Tillgänglig på Internet: http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-

rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/undervisning-i-

fritidshemmet/

Sollerhed, Ann-Christin (2019). Skärmar riskerar skada förskolebarns hälsa. Svenska

Dagbladet, 9 september. Tillgänglig på internet: https://www.svd.se/skarmar-riskerar-

skada-forskolebarns-halsa

Skolverket (2018). Digitaliseringen i skolan möjligheter och utmaningar. Stockholm:

Skolverket. Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3971

Tallvid, Martin (2016). Understanding teachers' reluctance to the pedagogical use of

ICT in the 1:1 classroom. Education and Information Technologies, 21(3).

doi:10.1007/s10639- 014-9335-7

Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Reviderad utgåva. Stockholm:

Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-

forskningssed_VR_2017.pdf

Wineburg, S., McGrew, S., Breakstone, J. & Ortega, T. (2016). Evaluating Information:

The Cornerstone of Civic Online Reasoning. Stanford Digital Repository. Tillgänglig på

internet:

https://stacks.stanford.edu/file/druid:fv751yt5934/SHEG%20Evaluating%20Informatio

n%20Online.pdf

33

Ågren, Ylva (2015). Barns medierade värld syskonsamspel, lek och konsumtion.

Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

Tillgänglig på Internet: http://su.diva-

portal.org/smash/get/diva2:797123/FULLTEXT01.pdf

1177 Vårdguiden (2019). Barn och skärm tid. Tillgänglig på internet:

https://www.1177.se/Gavleborg/barn--gravid/vard-och-stod-for-barn/en-vag-in-for-

psykisk-halsa-0-17-ar/barn-och-skarmtid/

I

9 Bilagor 9.1 Bilaga A informationsbrev till rektorer

Till dig som är rektor i Kronobergs län. Information och förfrågan om deltagande

i en enkätstudie

Hej,

Då regeringen redan 2017 beslutade att Sverige ska bli bäst i världen på att använda

digitaliseringens möjligheter i skolan vill jag i denna studie öka kunskapen kring hur

statusen och inställningen till digitalisering är på skolorna i Kronobergs län.

Syftet med studien är att kartlägga hur digitala verktyg används på fritidshem och vilken

kunskap användningen bidrar till.

Enkäten är riktad till samtlig personal som arbetar på fritidshem i Kronobergs län. Att

besvara enkäten är frivilligt och svaren kommer att behandlads så att inga obehöriga ska

kunna ta del av detta. Enkäten tar ca 10 minuter att besvara.

För att kunna skicka ut enkäterna skulle jag behöva er tillåtelse och mejladresserna till

den personal som arbetar på fritidshemmet då enkäten kommer att vara elektronisk. I

samband med att jag skickar ut enkäten till er personal bifogas ytterligare information

kring enkäten till respondenterna.

Enkätsvaren kommer att vara anonyma och det kommer inte att framgå vilken skola

som har svarat vad utan jämförelsen kommer att göras kommunvis.

Mitt namn är Evelina Stråhle och studerar till fritidslärare på Linnéuniversitetet i Växjö.

I Utbildningen ingår det att skriva ett självständigt arbete, vilket är anledningen till att

denna enkätstudie kommer att göras. Har du frågor om studien hör av dig gärna.

Växjö 2020-03-20

Studerande: Handledare:

Evelina Stråhle Kristina Holmberg

Mejladress: XXX@student.lnu.se Mejladress: XXX@lnu.se

II

9.2 Bilaga B informationsbrev till respondenter

Enkätundersökning – Användning av digitala verktyg på fritidshemmet

Hej,

Jag har fått dina kontaktuppgifter av rektorn på din skola.

Enkäten är riktad till samtlig personal som arbetar på fritidshem i Kronobergs län. Att

besvara enkäten är frivilligt och svaren kommer att behandlas så att inga obehöriga kan

ta del av individuella svar. Enkäten tar ca 10 minuter att besvara. Lämna svar senast

den 11/5.

Bakgrund

Då regeringen redan 2017 beslutade att Sverige ska bli bäst i världen på att använda

digitaliseringens möjligheter i skolan vill jag i denna undersökning öka kunskapen kring

hur statusen och inställningen till digitalisering är på skolorna i Kronobergs län.

Syftet med studien är således att kartlägga hur digitala verktyg används på fritidshem

och vilken kunskap användningen bidrar till.

Studien görs av mig, Evelina Stråhle, som studerar till fritidslärare på Linnéuniversitetet

i Växjö. Studien är en del av min utbildning och ska ingå i min C-uppsats.

Är du intresserad att få del av resultatet eller har några funderingar kring enkäten hör av

dig.

LÄNK TILL ENKÄTEN:

Växjö 2020-04-05

Studerande: Handledare:

Evelina Stråhle Kristina Holmberg

Mejladress: XXX@student.lnu.se Mejladress: XXX@lnu.se

III

9.3 Bilaga C enkätfrågor

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X