Digitalt lärande ger större möjligheter

Åsa Edman, chefsjurist:"Jag sitter på två stolar, kanske tre, när jag tycker till om Överprövningsutredningens nyligen presenterade förslag."

Även vid köp för mindre belopp kan det bli fråga om otillåten direktupphandling

SKL Kommentus på Almedalsveckan på Gotland:

"Fokus är konkurrensutsätt-ning av välfärdstjänster och affärsetik i offentliga affärer"

Malin Broberg, utbildnings ledare:

"Med digitala verktyg kan skolan erbjuda en mer upp daterad utbildning"

53 Med anledning av överprövnings utredningen

"Tre avgöranden rörande processuella frågor"

7

9

Intervju:

Lena Micko ”Stödet från SKL Kommentus blir

allt viktigare”

SIDA 6:

Kaffeexperten Anna Nordström: ”Så får du kaffet i automaten att smaka gott”

HAGS Aneby AB, Box 133, 578 23 Aneby. Tel. 0380 - 473 00 • Fax 0380 - 451 26. hags@hags.com www.hags.se

Upplev vår nya design!

Med våra nya lekställningar får du kvalitet, tidlös design och en mötesplats som är tillgänglig för alla.

hags aneby_77568.indd 1 2015-03-10 11:37

HAGS Aneby AB, Box 133, 578 23 Aneby. Tel. 0380 - 473 00 • Fax 0380 - 451 26. hags@hags.com www.hags.se

Upplev vår nya design!

Med våra nya lekställningar får du kvalitet, tidlös design och en mötesplats som är tillgänglig för alla.

hags aneby_77568.indd 1 2015-03-10 11:37

ALMEDALEN SKL Kommentus finns med under sommarens Almedalsvecka.

Syftet är att föra upp viktiga upphand-lingsfrågor på dagordningen.

– Fokus är konkurrensutsättning av väl-färdstjänster och affärsetik i offentliga affärer, berättar Conny Callin, marknads-chef på SKL Kommentus.

TVÅ SEMINARIER ORDNAS på måndagen och tis-dagen av SKL Kommentus i samarbete med Offentliga Affärer. De riktar sig till politiker, verksamhetschefer och leverantörer.

Affärsetik och moral är ämnet för det för-sta seminariet. Bakom rubriken döljer sig ett växande problem för kommuner, lands-ting och bolag. Allt oftare uppfattar leve-rantörer offentliga affärer som en rättighet istället för en möjlighet att sälja till en marknad stor som nästan en fjärdedel av Sveriges BNP.

Exempel på ologiska leverantörsbeteen-den är hot om överprövning och skadestånd samt att träffade avtal inte uppfylls.

– Vad är det som driver omoralen och hur får vi god etik i offentliga affärer? Det är frå-gor som vi ska diskutera i Almedalen, säger Conny Callin.

Det andra handlar om konkurrensutsätt-ning av välfärdstjänster. Här finns ett nytt EU-direktiv som öppnar för enklare upp-handlingsförfaranden. Nu är frågan om och i så fall hur direktivet ska implementeras i svensk lagstiftning. Utgången är av stor be-tydelse för kommuner och landsting. Under seminariet lyfter vi fram vinstens betydelse för kvalitet i vår välfärd.

– Utöver seminariet ska vi under Alme-dals veckan diskutera frågan med företräda-re för lagstiftare, kommuner, leverantörer och brukare, säger Conny. •

Välkommen till en dialog ur ett annat perspektiv» VÄLKOMMEN TILL en ny tidning, periodisk dessutom. Den heter

"SKL Kommentus Just nu" och handlar om offentlig upphand-ling.

Upphandling är ett område med många paragrafer, men är samtidigt värdeskapande, intressant och stundom underhållande. Framför allt är området under ständig utveckling, såväl på det legala planet som när det gäller upphandlade varor och tjänster.

SKL Kommentus har en dialog med dig som kund genom många kanaler. På webben, med nyhetsbrev, konferenser, på mässor och så vidare. Tidning-en har sin egen roll i den här mixen, genom att berätta om upphandling ur ett annat perspektiv, bland annat genom att presentera leverantörer bakom ramavtalen.

Tidningens perspektiv är läsarens och därför har vi valt att lägga ut hela produktionen på tidningsspecialisten Roxx Communication Group. De skriver, svarar för layout och säljer de annonser som delvis finansierar tid-ningen.

Som den uppmärksamme lä-saren noterade, inledde jag tex-ten med något som på TV-språk kallas cliffhanger. En ny tidning, periodisk dessutom. Periodisk betyder att den är regelbundet återkommande, närmare be-stämt fyra gånger per år.

TEMA FÖR DETTA NUMMER ÄR LÄRANDE. Området handlar inte bara om skolan, även om det är en tung del. Lärande handlar också om

utveckling i arbetslivet och om att hänga med i nya rättsfall av betydelse för alla oss som arbetar med

upphandling. Samt att det inte alltid är nödvän-digt att lära nytt. Det finns ett och annat från förr som fortfarande fungerar, är till nytta och sparar pengar. Som pappersblanketter från SKL Kommentus.

Nästa tidning utkommer direkt efter semes-tern och handlar om teknik. I oktober är temat

hälsa och i första numret 2016, som utkommer i februari, tar Just nu greppet om ett väx-

ande område för upphandling: Tjänster.Tipsa oss gärna om vad vi borde skri-

va om. För tidningens perspektiv är som sagt läsarens.

Välkommen till en stunds trevlig läsning!

Tidningen SKL Kommentus Just nu ges ut av SKL Kommentus. Ansvarig utgivare: Conny Callin, conny.callin@sklkommentus.se. Redaktör: Janne Näsström. Omslagsbild: Rickard L. Eriksson. Mediasäljare: Margareta Karlsson. Annonsoriginal: Malin Svensson. Tryck: Larsson Offsettryck, 2015. Vill du annonsera i SKL Kommentus Just nu? Kontakta Anna-Lena Englund, anna.lena.englund@roxx.se, 0492-793 00. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan.

SKL Kommentus ABTelefon: 08-709 59 00 (växel)Kundsupport: 08-525 029 96Postadress: SKL Kommentus, 117 99 StockholmBesöksadress: Hornsgatan 15, 118 46 Stockholmwww.sklkommentus.se

Välfärdstjänster, etik och moral på agendan i Almedalen

Ställer ut för skolsköterskorna– Pålästa, intresserade och många.

Så är deltagarna på den årliga skol-sköterskekongressen, enligt Ann-Christine Wahlberg på SKL Kommentus.

Det är snart dags igen, årets kongress för skolsköterskor hålls 7–8 maj i Karlstad. 1 200 deltagare väntas från hela landet, vilket är en betydande del av yrkeskåren. Även den här gången ställer SKL Kom-mentus ut och presenterar ramavtal inom skolsköterskornas område.

– Vi ska bland annat presentera årets upphandlade vaccinationsprogram för sko-lorna samt ett talträningsprogram utvecklat av Solveig Elmbring, berättar Ann-Christine Wahlberg.

Annat av intresse är tryckta blanketter, vilka på flera sätt är överlägsna digitala lös-ningar. Exempel är föräldramedgivande vid vaccinering. Ett annat är journaler för barns utveckling, vilket kan bli en övermäktig upp-gift att datorisera för t ex mindre friskolor.

FOTO

: REG

ION

GO

TLA

ND

I SKL KOMMENTUS INGÅR:

Conny CallinMarknadschefSKL Kommentus

Varje år medverkar SKL Kommentus under den välbesökta Almedalsveckan i Visby. Moderator i år är Stig-Björn Ljunggren (infälld bild).

Tema för detta nummer är lärande.

Området handlar inte bara om skolan, även om det är en tung del.

Ledare

ǐ Årets Almedalsvecka i Visby pågår mellan 28 juni och 5 juli.

SKL Kommentus JUST NU | 3

Via ramavtalet “Elevdatorer och surfplattor” kan du köpa eller leasa elevdatorer och surfplattor på ett enkelt och tryggt sätt.

Ramavtalet innefattar även tjänster för pedago-giskt utveckling. Målet med ramavtalet är att förse varje elev och pedagog med en heltäckande lösning inom området - Elevdatorer och surfplattor.

”Vi är mycket nöjda med vårt samarbete med Caperio. De har på ett föredömligt sätt hanterat och distribuerat nära 2000 datorer till våra elever, men framför allt uppskattar vi det utbildningsstöd som våra lärare och skolledare fått under hela resan.”

- Kenth Jagerborn Bendz, Sydskånska Gymansieförbundet

SKOLPARTNER

Inköp elevdatorer/surfplattor & pedagogik till skola

Om Caperio

Vi tar avstamp i era visioner och förutsättningar. Därefter ligger hela vårt fokus på att ni ska få den bästa lösningen för er verksamhet.

Kontaktperson

Jonas HammargrenFörsäljningschef073-518 04 31jonas.hammargren@caperio.se

lead and response unit www.caperio.se

caperio_77418.indd 1 2015-03-03 12:04

DIGITALT LÄRANDE CAPERIO ÄR AVTALSLEVERANTÖR

av teknik och utbildning till Sveriges kom-muner genom SKL Kommentus ramavtal ”Elevdatorer och surfplattor”. Avtalet visar på vikten av att en digital satsning kombineras med fortbildning för lärare och skolledare.

– Om datorer och surfplattor används på rätt sätt kan undervisningen bli mer likvär-dig för fler elever, säger Malin.

Hon är själv pedagog med ett förflutet som högstadielärare. I den egna praktiken har hon sett att klok IT-användning ger resultat hos eleverna och påverkar deras lärande på ett positivt sätt. Förutsättningen är att tek-niken används där den tillför mervärden och blir mer än en elektronisk skrivmaskin.

Enligt Malin handlar det mer om hur elev-ernas arbetsuppgifter kan förändras än om tekniken i sig. Hon har många exempel på positiva effekter. Här följer tre av dem:

Genom att dela dokument med varandra och läraren samarbetar elever på olika plat-ser i realtid. Läraren kan följa med i proces-sen och ge snabb återkoppling. Elevernas lärprocess synliggörs och formativ bedöm-ning underlättas.

– Eleverna utvecklar både sitt och andras skrivande och kunskaper genom att ta del av och bearbeta uppgifter tillsammans. Möjlig-heterna att kombinera olika medier i samma dokument bidrar till att alla kan arbeta uti-från sina förutsättningar och talanger.

MALINS ELEVER FICK SJÄLVA dokumentera lär-diskussioner på film och dela med sig till läraren. Lektionerna blev mer tidseffektiva och samtidigt växte en annan bild fram av flera elever.

– Eleverna visade upp nya förmågor. Även om de var tysta i större grupp så visade de sig kunniga och engagerade i mindre grupp. Som lärare fick jag dessutom allt dokumenterat, ger hon som exempel.

Det tredje exemplet handlar om samarbe-te med elever i andra länder. Istället för att bara skriva brev, kan eleverna prata med var-andra direkt. Istället för att lära sig geografi ur en kartbok, kan de t ex ta virtuella prome-nader i främmande städer.

– Att arbeta med datorer eller surfplattor skapar möjligheter som inte kan erbjudas med papper och penna. Vi står inför en helt ny pedagogisk dimension, säger Malin. •

Digitalt lärande ger möjligheter som papper saknar

Blanketten lever och kan beställas! BLANKETTER I krig heter det att alla uppgifter om kapitulation är falska. Samma sak gäller pappersblanket-ter. Blanketten lever och gör stor nytta.

MÅNGA BLANKETTRYCKERIER har lagts ned, men behoven har inte minskat i samma takt. Ann-Christine Wahlberg på SKL Kommentus har åtskilliga ex-empel på att ryktet om blankettens försvinnande är överdrivet.

– Varje år föds runt 100 000 barn i Sverige. Varje år levererar vi 40 000 tryckta barnhälsovårdsjournaler till landstingen, berättar hon.

Så är det inom många områden. Därför att pappersblanketten är svår att ersätta inom flera områden. Ett annat exempel är blanketten för med-givande för vaccinering i skolhälsovår-den, vilket föräldrar ska godkänna.

– Alla har inte dator och blanketten är mycket enklare att använda för alla parter än en digital lösning, säger Ann-Christine Wahlberg.

Det finns också ekonomiska skäl till att blanketterna lever vidare. T ex kan det vara så att mindre friskolor inte har råd att datorisera sin administra-tion fullt ut. I många fall fyller blan-ketten samma funktion som den se-naste datortekniken.

SKL Kommentus har ett stort sorti-ment av blanketter på lager och resur-ser att utveckla och låta trycka nya blanketter. De mest frekventa finns att beställa i SKL Kommentus webbshop, men i lager finns även ”klenoder” som blankettset för printning på löpande bana. I webbshopen finns en sådan blankett för PRAO. •

I läroplanen från 2011 ställs krav på digital teknik i undervisningen. Samtidigt ska under­visningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.

– Med digitala verktyg och medier kan skolan erbjuda en mer varierad och uppdaterad utbildning, säger Malin Broberg, utbildningsledare och pedagogisk samordnare på Caperio.

Alla har inte dator och blanketten

är mycket enklare att använda för alla parter än en digital lösning.

Så många tryckta barnhälsovårds-journaler levererar SKL Kommentus till landsting och regioner varje år.

Digitala verktyg och medier kan användas i skolan för att kunna erbjuda mer varierad och uppdaterad utbildning.

Malin Broberg, utbildningsledare och pedagogisk samordnare på Caperio.

SIFFRAN

40 000

”Eleverna utvecklar både sitt och andras skrivande och kunskaper genom att ta del av och bearbeta uppgifter tillsammans.”

SHU

TT

ERST

OC

K

SKL Kommentus JUST NU | 5

» DET ÄR NOG SÅ ATT JAG sitter på två stolar, kanske tre, när jag tycker till om Överprövningsutredningens nyligen presenterade förslag i betänkandet Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12). Jag var t.o.m. december ifjol expert i utredningen och hade också ett

par fingrar med i spelet när direktivet till utredningen togs fram. Som huvudse-kreterare i den Wijkmanska utredningen bidrog jag dessutom starkt till att Överprövningsutredningen tillsattes. Remissinstanserna var nämligen inte helt nöjda med hur Upphandlingsutredningen behandlat frågan om överprövningen bör avgiftsbeläggas eller inte.

Min nya stol står på SKL Kommentus. Därmed deltar jag numera i arbetet med framför allt inköpscentralens överprövningar. Har min syn på överpröv-ningen förändrats? Den borde kanske inte det med tanke på allt vi fick höra i Upphandlingsutredningen. Men ändå. Vissa – eller egentligen ett fåtal – leveran-törers agerande förvånar mig mycket. Dessa leverantörer sätter konstant sina egna intressen främst, bryr sig mycket litet om både kommuner och slutkunder samt har en syn på skattemedel som gör mig riktigt bekymrad. Mina kollegor med tidigare erfarenhet från det privata näringslivet blir t.o.m. mycket upprör-da. De påpekar att motsvarande beteende i privat sektor skulle leda till att leverantören omedelbart åker ut. Är det måhända LOU som triggar igång något hos mindre nogräknade aktörer? Bidrar i sådant fall Överprövningsutredningen till att motverka beteenden som är osunda för offentlig sektor?

Det valda spåret är att vidta åtgärder som minskar de negativa konsekvenserna av en överprövad upphandling. Detta enligt min mening det rätta, även om jag gärna hade sett fler förslag i den riktningen. Våra nordiska grannar Norge och Danmark har valt det andra spåret dvs. att minska antalet ansökningar om överprövning genom framför allt att höja ansökningsavgifterna. Det innebär enligt min mening inte nödvändigtvis effektivare processer eller att osunda strategiska beteenden minskar. Min hittillsvarande erfarenhet tyder på att de leverantörer som ägnar sig åt sådant beteende är relativt stadda i kassan.

UTREDNINGENS MEST INTRESSANTA FÖRSLAG är den tidsfrist på 90 dagar för förvalt-ningsrätternas handläggning och det skyndsamhetskrav som föreslås. För SKIs del blir det en avsevärd förkortning av handläggningstiderna och förslaget ökar förutsebarheten för upphandlande myndigheter som genomför upphandlingar enligt en plan. Förslaget som (indirekt) tydliggör vad som kan anses vara synnerlig brådska och skäl för direktupphandling är ett välkommet inslag i syfte att underlätta de upphandlande myndigheternas försörjning av varor och tjänster. Som förslaget är utformat borde det även möjliggöra för inköpscentralerna att göra direktupphandlingar för att undvika överprövningar som innebär att SKI och i förlängningen de avropsberättigade myndigheterna står avtalslösa. En sådan möjlighet minskar också risken för oönskade beteenden, t.ex. att leverantörer ansöker om överprövningar i syfte att tillskansa sig direktupphandlingar under handläggningstiden. I vart fall tar handläggningen inte mer än 90 dagar.

VIDARE VÄLKOMNAS FÖRSLAGET SOM tar bort den ensidiga möjligheten för leveran-törer att få sina processkostnader från en överprövning ersatta genom skade-stånd. Förslaget återställer, som utredningen anger, balansen mellan parterna i upphandlingsmål.

Ett intressant förslag är den s.k. mellanvägen. Den innebär i grova drag att fel eller brister i upphandlingen, som finns innan halva tiden för att lämna anbud eller anbudsansökan har löpt ut men som inte anmärkts till den upphandlande myndigheten inom den tiden, inte ska leda till att domstolen ingriper. Det finns ett något svårtillämpat undantag och ytterligare ett par oklarheter om bestäm-melsens tillämpning. Men jag är i grunden positiv till bestämmelsen. Den kan leda till att upphandlande myndigheter och leverantörer löser problem i dialog istället för i domstol. Förslaget bör därför också kunna leda till att måltillström-ningen minskar.

SKL KOMMENTUS HAR FÖR AVSIKT ATT lämna remissvar och det finns säkert anledning att återkomma i ärendet. •

Chefsjuristens krönika:

Överprövnings­utredningen har valt rätt spår

DIREKTUPPHANDLING Reglerna för direkt upphandling är bedrägligt enkla. Det finns mer att tänka på än gällande gränsvärde 505 800 kr.

– Även vid köp för mindre belopp kan det bli fråga om otillåten direktupphandling, säger Malin Cope, sakkunnig på enheten för upphandlingsstöd vid Konkurrensverket.

OFFENTLIG UPPHANDLING STYRS av EU-direktiv, som har anpassats till svenska förhållanden i bland annat LOU, Lagen om offentlig upp-handling. I båda fallen gäller principerna om proportionalitet, icke-diskriminering, lika-behandling, transparens och ömsesidigt erkännande. Syftet med principerna är fram-för allt att främja konkurrensen på den inre marknaden, ge valuta för skattepengar och motverka korruption.

Det finns flera upphandlingslagar som styr inköpen, men LOU gäller i flertalet fall. Köp av varor och tjänster över gränsen för direkt-upphandling ska annonseras på ett sätt som möjliggör effektiv konkurrens.

Direktupphandlingsgränsen för upphand-lande myndigheter som lyder under LOU är 505 800 kr från 1 juli 2014. För organisatio-ner som lyder under lagen om upphandling inom vatten, energi, transporter och post-tjänster, LUF, eller lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, LUFS, är gränsen högre, ca 939 000 kr. Men det bety-der inte att det är fritt fram att direktupp-handla om inköpet ligger under gränsen.

– Värdet gäller inte en enskild upphand-ling utan samtliga direktupphandlingar av samma slag, från en eller flera leverantörer, som är gjorda under räkenskapsåret, säger Malin Cope.

Kommuner, kommunala bolag och offent-ligt styrda organ som flertalet kommunala bolag är exempel på upphandlande myndig-heter.

Låt säga att en upphandlande myndighet enligt LOU köper kontorsmaterial från flera leverantörer. Gränsvärdet gäller då det sam-mantagna beloppet för denna varugrupp under ett år, från samtliga leverantörer. Överstiger summan direktupphandlings-

gränsen så är huvudregeln att upphandling-en ska annonseras och i övrigt följa LOU.

LOU GER I NÅGRA undantagsfall även möjlighet till direktupphandling trots att värdet över-skrider beloppsgränsen för direktupphand-ling. Det kan vara tekniska eller konstnärli-ga skäl, brådska till följd av oförutsedd händelse utanför den upphandlande myndighetens kontroll, att leverantören har ensamrätt, kompletteringsköp eller att vill-koren är extra förmånliga efter t ex en kon-kurs.

– Reglerna ska tillämpas väldigt strikt och den upphandlande myndigheten måste kun-na visa godtagbara skäl för att tillämpa und-antagen, säger Malin Cope.

ETT EXEMPEL PÅ oförutsedd händelse kan vara en brand. Läckande vatten kan orsaka mot-svarande skada, men om orsaken är bristan-de underhåll är det inte säkert att det bedöms vara en oförutsedd händelse utanför kom-munens kontroll.

Det finns dubbla risker med att inte följa upphandlingsreglerna. Dels kan andra leve-rantörer begära överprövning och domstolen kan ogiltigförklara ingånget avtal. Dels har Konkurrensverket som tillsynsmyndighet möjlighet att stämma myndigheter som gör otillåtna direktupphandlingar. Påföljden kan bli en kännbar upphandlingsskadeavgift.

Upphandling är ett rättsområde under utveckling. Det pågår en omfattande översyn av regelverket till följd av nya upphandlings-direktiv. Vidare är praxis inte heltäckande och det finns därför goda skäl att hålla sig uppdaterad med utvecklingen. Nya upp-handlingslagar beräknas träda i kraft under våren 2016. •

Upphandling under gränsen kan vara otillåten

Trots att man inte nått gränsvärdet på 505 800 kr kan frågan om otillåten direkt-upphandling bli aktuell.

ÅSA EDMANChefsjurist på SKL Kommentus.

ISTO

CK

PHO

TO

6 | SKL Kommentus JUST NU

Telefon: 013-253600 • Se våra återförsäljare på svenningsens.seDin maskinleverantör året runt!

1 HFD 2014 ref. 13 – beslut meddelat den 20 februari 2014

Målet gällde ogiltigförklaring av avtal som Östgötatrafiken ingått med en leveran-tör beträffande avrop av rekryteringstjänster till en regionbeställningscentral för samord-ning av den särskilda kollektivtrafiken. Sam-res AB, som var sökande i målet, yrkade i Kammarrätten i Jönköping att avtalet inte skulle få fullgöras innan annat hade be-stämts, ett så kallat interimistiskt fullgöran-deförbud. Kammarrätten biföll, i det beslut som kom att överklagas till Högsta förvalt-ningsdomstolen (HFD), Samres yrkande. Kammarrätten lämnade ingen motivering till sitt beslut.

HFD tog upp målet till prövning och re-dogjorde för vilka överväganden en domstol ska göra vid yrkanden om interimistiska fullgörandeförbud. HFD jämförde därvid med vad som gäller för avtalsspärr och fann att situationerna är olika, eftersom möjlig-heten att överpröva giltigheten av ett avtal inte upphör vid någon viss tidpunkt. Situa-tionen vid interimistiska fullgörandeförbud är enligt HFD snarast att jämföra med inte-rimistiska beslut enligt 28§ förvaltningspro-cesslagen. Vid sådana beslut ska domstolen bland annat göra en sannolikhetsbedömning av utfallet av den slutliga prövningen av må-let och beakta vilken betydelse det har för enskilda och allmänna intressen att verk-ställigheten av ett beslut skjuts upp.

HFD fann att tillräckliga skäl för interimis-tiskt förordnande inte framkommit i målet.

Kommentar: HFD gör en tydlig distinktion mellan interimistiska beslut som avser av-talsspärr vid överprövning av upphandling och fullgörandeförbud vid överprövning av avtals giltighet. Det är dock SKL Kommentus erfarenhet att domstolar ändå fattar beslut om interimistiska fullgörandeförbud med samma skyndsamhet och lika kortfattade motiveringar som vid beslut om avtalsspärr. HFD:s avgörande har således ännu inte fått fullt genomslag i praxis. Det är upp till upp-handlande myndigheter att sätta press på domstolarna att pröva yrkanden om interi-mistiskt fullgörandeförbud så som HFD fö-reskriver.

2 Kammarrätten i Stockholm mål nr 9880-14 – beslut meddelat den 16 februari 2015

Målet gällde ogiltigförklaring av avtal som Västerås kommun ingått med Atea AB. Efter ansökan från MacSupport AB ogiltigförkla-rade Förvaltningsrätten i Uppsala avtalet, utan att låta Atea yttra sig i målet. Atea över-klagade förvaltningsrättens dom till Kammar-rätten i Stockholm.

Kammarrätten konstaterade att ogiltig-förklaring av avtal innebär ett direkt ingri-pande i den vinnande leverantörens avtals-förhållande med den upphandlande myndig heten. En ogiltigförklaring kan få långtgående ekonomiska effekter för den vinnande leverantören. Dessutom fann kam-marrätten att Atea, om bolaget inte gavs möjlighet att träda in i förvaltningsrättens mål, riskerade att stå utan möjlighet till dom-stolsprövning av frågan. Kammarrätten an-såg följaktligen att förvaltningsrätten hade gjort fel som inte lät Atea yttra sig i målet och målet återförvisades därför till förvaltnings-rätten.

Kommentar: Domstolen måste alltså låta alla parter i ett avtal yttra sig innan avtalet ogil-tigförklaras, för att inte göra sig skyldig till rättegångsfel. En fråga som uppkommer är om detta, tillsammans med vad HFD uttala-de i mål HFD 2014 ref. 13, innebär att även interimistiska beslut om fullgörandeförbud måste föregås av att parterna i avtalet (upp-handlande myndighet och leverantören) måste få yttra sig. Även interimistiska full-görandeförbud innebär direkta ingripanden i parternas avtalsförhållanden och kan få ekonomiska konsekvenser för parterna.

3 Kammarrätten i Göteborg mål nr 6928-13 – beslut meddelat den 3 fe-bruari 2014

Målet gällde Tjörn kommuns upphandling av ramavtal för kommunen och de kommu-nala bolagens behov av tekniska konsulter inom området utredning – VA och dagvatten. Av tilldelningsbeslutet framgick att kommu-nen antog anbuden från tre leverantörer, men att anbudet från BBK Teknik och Miljö-konsulter AB:s anbud inte ansågs uppfylla

ställda krav på specifik kompetens och erfa-renhet hos den personal som skulle komma att utföra tjänsterna.

BBK ansökte om överprövning och anför-de att bolagets anbud inte borde ha förkas-tats eftersom de konsulter som bolaget offe-rerat uppfyllde ställda krav. Dessutom menade BBK att de tre leverantörer som tilldelats upphandlingen fått tillfälle att komplettera sitt anbud på ett otillåtet sätt avseende uppgifter som var helt nya och som avsåg ska-krav. Förvaltningsrätten fann att kommunen hade fog för att förkasta BBK:s anbud och avslog därför ansökan om över-prövning. Eftersom BBK:s anbud rätteligen förkastats fann förvaltningsrätten att bola-get inte längre var presumtiv leverantör. Då bolaget inte kan lida skada av eventuella brister saknades därför skäl att pröva bola-gets invändningar om bl.a. otillåtna komplet-teringar för övriga leverantörer.

BBK överklagade till Kammarrätten i Gö-teborg. Kammarrätten instämde i förvalt-ningsrättens bedömning att kommunen hade skäl för att förkasta BBK:s anbud. Gäl-lande skaderekvisitet uttalade kammarrät-ten att en anbudsgivare som rätteligen för-

kastats normalt inte kan lida skada av att den upphandlande myndigheten inte har beaktat att även andra anbudsgivare borde ha för-kastats. Anbudsgivaren kan emellertid enligt kammarrätten riskera att lida skada i det fall att även alla de övriga anbuden borde ha för-kastats. Mot bakgrund därav fann kammar-rätten att förvaltningsrätten i sin dom rät-teligen skulle ha prövat bolagets invändning att även övriga leverantörer borde ha uteslu-tits. Målet återförvisades därför till förvalt-ningsrätten för ny prövning.

Kommentar: Detta är ett område där praxis spretar. Kammarrätten i Jönköping kom i avgörande den 11 april 2014, mål nr 2658-2667-13, till samma slutsats som Kammar-rätten i Göteborg gjorde. Det kan dock note-ras att Kammarrätten i Jönköping kom till motsatt slutsats i mål 3307-11, vilket även Kammarrätten i Stockholm gjorde den 12 mars 2014 i mål 7070 – 7077-13. EU-domsto-lens dom i mål C-100/12 Fastweb ger visst stöd för att Kammarrätten i Göteborg i det refererade målet kom till en korrekt slutsats. Ett klargörande från HFD vore emellertid intressant. •

Tre avgöranden rörande processuella frågorMed anledning av överprövningsutredningen:

PAT

RIK

SV

EDBE

RG

SKL Kommentus JUST NU | 7

Öka IT-kompetensen i skolan

Med iPad & MacBook som är de mest efterfrågade surfplattorna och elevdatorerna i vensk skola tack vare deras erkända användarvänlighet och pålitlighet.

MacSupport Education har nära 30 års erfarenhet av att leverera kompetens, hård- och mjukvara till svenska skolor och universitet.

Vi har byggt upp ett gediget och helt unikt kunnande på området, vilket gör att ni kan fokusera på lärande, inte på teknik.

För optimal investering, avropa köppris på avtalet ELEVDATORER OCH SURFPLATTOR 2012

Kontakta oss på MacSupport Education

www.macsupport.seeducation@macsupport.setel. 08-4407800

s –

BOKTIPS Minska andelen administration från 80 till 20 procent av arbetstiden.

Det är målet för den nyligen utgivna boken ”Modet att styra”.

Den riktar sig till rektorer, men innehåller me-toder som är till nytta även utanför skolans värld.

Den fullständiga titeln är ”Modet att styra – en idébok om ledarskap i skolan. Författare är Ulf Lindelöw och Thomas Beckman. Ulf är jurist med ett förflutet som domare, kommundirektör och kommunstyrelseord-förande. Thomas har arbetat som rektor på friskolor

och kommunala skolor samt som områdeschef och är idag aktiv i Håbo kommun.

– Vi känner varandra sedan gammalt och hade länge diskuterat ett av skolans stora problem, att rektorerna ägnar sig åt administration istället för pedagogiskt ledarskap, säger Ulf.

Här gäller den klassiska 80/20-regeln. 80 procent administration, 20 procent pedagogiskt ledarskap. Vad göra för att vända allt så att fyra femte-delar av arbetstiden kan ägnas åt att utveckla skolan?

– Det skulle i så fall frigöra ännu mer resurser i organisationen, säger Ulf och ger ett exempel:

– Otydligt ledarskap skapar missnöje i organisationen, vilket i sin tur sprider dålig energi och tar bort lärarnas fokus från eleverna och undervis-ningen.

Tanken var att skapa en handbok för rektorer, men det färdiga resultatet är även av intresse för lärare. Varje lärare är ledare i sitt klassrum. På samma sätt är frågan intressant för andra yrkesgrupper. Problemen som adresseras är generella och förslagen till lösningar möjliga att tillämpa även utanför skolans värld. •

ǐ Boken är utgiven av SKL Kommentus och kan beställas i webb shopen på www.sklkommentus.se. För enstaka exemplar är priset 199 kr och minskar vid större inköp.

BOKTIPS Boken Kommunal vardagsjuridik blev mycket efterfrågad efter det senaste valet.

– Jag har planerat utbildningen för nyvalda efter den och alla har fått var sitt exemplar, berättar Göran Sundberg, kommunjurist i Ystad.

Kommunal vardagsjuridik av Helena Linde är en klassi-ker utgiven av SKL Kommentus. Den tolfte upplagan utkom 2014 med uppdaterat innehåll.

Bokens tyngdpunkt är två viktiga lagar för varje kom-munpolitiker: Kommunallagen och förvaltningslagen. Vidare tar den upp handlingars offentlighet samt yttran-de- och meddelarfriheten. Avslutningen är en praktisk handledning i mötesteknik.

I Ystad beställdes boken med råge för att räcka till alla nyvalda. Några exemplar sökte sig även in i tjänstemän-nens hyllor.

– Det är kanske inte en bok som man bara sticker i handen på nyvalda politiker. Men den är utmärkt att använda i utbildning och utmärkt som en referensbok när man kommit in i det kommunala ar-betet, säger Göran Sundberg.

Han liknar den vid en bok från förr som hette Världen i fickformat, där den viktigaste informationen fanns om alla länder. Men i kommunal utgåva passande i portfölj och bokhyllor. •

ǐ Kommunal vardagsjuridik kan beställas i SKL Kommentus webbshop.

Kommunal juridik för politiker

Bok för ledare som vill mer än att administrera

Boktipset

8 | SKL Kommentus JUST NU

KAFFE Goda idéer uppstår ofta vid diskus-sioner över en kopp kaffe.

Men smakar kaffet beskt, så kommer diskussionen att handla om det istället.

Här berättar kaffeexperten Anna Nord-ström hur man gör för att få gott kaffe ur en dryckesautomat.

Anna Nordström har en bronsmedalj i VM för provsmakning av kaffe. Hon tävlar även i SM i klasserna Brewers Cup (bryggning) och Aeropress. Till vardags är hon utbildare och provsmakare på kafferosteriet Löfbergs i Karlstad.

– Dagens automater kan brygga utmärkt kaffe, om de ställs in och sköts på rätt sätt, säger hon.

Villkoren är samma för automater som vid vanlig kaffebryggning. Utrustningen ska vara ren, vattentemperaturen tillräckligt hög, mellan 92 och 96 grader, och kaffets malning ska passa utrustningen.

– Ju längre kaffet har kontakt med vattnet under tillredningen, desto grövre ska kornen vara. Därför är t ex kokkaffe grövre malt än bryggkaffe, förklarar Anna Nordström.

I TOLV ÅR VAR JAG kommunal-råd i Sollentuna kommun, med ansvar för barn- och ut-bildningsfrågor. Vi satsade tidigt på digital teknik i för-skola och grundskola, inte för teknikens skull utan för att ge lärare och elever bättre verk-tyg att utveckla undervis-

ningen och ge digital kompetens.Satsningen har inneburit att skolorna börjat lära

eleverna läsa och skriva med hjälp av datorer och lärplattor, det har gett effekt, särskilt bland pojkar-na. Resultaten förbättrades med 20 procent i det nationella provet för tredjeklassare. Pojkar och flickor klarade sig lika bra i svenska och matematik.

Digitalisering handlar om undervisning uti-från varje elevs förutsättningar. Som exempel har pojkar i de yngre åren ofta sämre motorik. Med datorns hjälp så var det inte längre ett pro-blem. Pojkarna kunde fokusera på innehåll och siffror istället för på formen och lärde sig lika bra som flickorna.

Som riksdagsledamot fortsätter jag att arbeta med digitaliseringen av skolan. På mina resor runt landet har jag sett både goda och mindre

bra exempel. Tyvärr förekommer det fortfaran-de att en hel klass delar på två äldre datorer eller att det går en läsplatta på sju elever.

I riksdagen arbetar jag för en digitalisering av skolan, bland annat genom en nationell strategi, liknande den som redan finns i Danmark. Där är utrustning och läromedel kommunernas ansvar medan staten svarar för kompetensutveckling av lärarna.

Men samtidigt inser jag att styrdokument och strategier inte räcker hela vägen fram. Viktiga insatser måste göras av kommunerna och ute på skolorna. Och då handlar det om en balansakt mellan det gamla och trygga och det nya och osäk-ra. Det är känslor som vi politiker måste ha re-spekt för, men samtidigt finns så mycket att vinna på att dra nytta av den senaste tekniken. Det handlar om att bestämma sig och ta initiativ. Sve-rige är ett av världens mest digitaliserade länder och det håller inte att skolan ligger så långt efter.

För mig handlar digitaliseringen av skolan om att skapa ny infrastruktur med plats för mjuka värden. Först som sist handlar det om varje barns rätt att få en utbildning utifrån sina förmågor och behov. Oavsett ursprung, kön eller utvecklingsnivå. •

Så får du kaffet i automaten att smaka gott

Olika automater kräver olika malning för att leverera gott kaffe. Smakar det inte gott, så behöver det alltså inte bero på själva kaffet utan på att malningen inte är den rätta.

Hur ska då ett bra kaffe smaka? Så här sä-ger den VM-belönade provsmakaren:

– Behagligt, välbalanserat och runt. Det ska finnas en viss syrlighet när man dricker,

men eftersmaken ska vara lång och behaglig.Det finns andra ”bismaker” som blir allt

viktigare. Det är kaffets miljöpåverkan och ursprung. Löfbergs miljöanalyser visar att 80 procent av miljöpåverkan ligger i ur-sprungslandet. Kaffet kan också vara belastat med dåliga villkor för dem som arbetar på plantagerna och i efterföljande led.

Här finns olika märkningar som stöd, t ex KRAV, EU-ekologiskt, UTZ, och Rainforest Alliance, vilka alla handlar om miljön. Fair-trade är en märkning med fokus på mänskli-ga rättigheter för bättre arbets- och livsvillkor.

SKL Kommentus har ramavtal för dryckes-automater och drycker. Löfbergs är en av le-verantörerna som tillhandahåller ett brett sortiment med kvalitetssäkring för god smak, bättre miljö och mänskliga rättigheter. •

Digitaliseringen lyfter fram mjuka värden

Anna Nordström tävlar i kaffe och är till vardags provsmakare på Löfbergs i Karlstad.

NYHET! – Upphandlingsfrågorna blir allt viktigare. Vi måste samarbeta mera för att köpa smart, klokt och med kontroll över kostnaderna.Det säger Lena Micko, nyvald ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

LENA MICKO HAR genom åren haft flera förtroendeuppdrag inom SKL. Bland annat är hon ordinarie leda-mot i styrelsen för SKL Företag AB, som är moderbolag för SKL Kom-mentus. Sitt största engagemang har hon fram till nu lagt på uppdra-get som kommunstyrelsens ordfö-rande i Linköping.

– Upphandlingsfrågorna är en het fråga, samtidigt som det kommer nya lagar, regler och direktiv. SKL Kom-mentus är ett viktigt verktyg för oss som kommun, säger hon och pekar på att regeringen planerar att bilda en särskild upphandlingsmyndighet.

Linköpings och Norrköpings kommuner har sedan länge ett inköpssam-arbete. I kraft av att vara den fjärde storstadsregionen borde de klara det mesta själva. Men enligt Lena Micko är så inte fallet:

– För vissa upphandlingar krävs det att kompetensen finns nära, för andra är även vi för små och då krävs en samordning på nationell nivå.

Ett exempel på ett område som kräver mer samordning är upphandling av HBV-hem och liknande tjänster. Här har priserna stigit kraftigt och genom SKL Kommentus kan kommunerna ställa krav, hålla ned kostnader och säkerställa kvalitet. Allt mer upphandling av tjänster och komplicerat re-gelverk har även en annan effekt.

– Vi ser hur medarbetare byter jobb för att upphandlingsfrågorna upplevs som för svåra. SKL Kommentus har en allt viktigare uppgift att stödja och vägleda, säger Lena Micko.

Hon lämnar uppdraget som kommunstyrelsens ordförande i Linköping den 17 april. Partitillhörigheten är socialdemokratisk, men i hemkommunen har hon gjort sig känd som en samarbetspolitiker. Vilket har bidragit till att de breda linjerna genom åren legat fast även om majoriteten växlat mellan blocken.

Som ordförande för SKL tänker Lena Micko fortsätta på samma linje. För alla kommuner och landsting tjänar på samarbete och långsiktighet. •

Upphandling är viktigt för SKL:s nya ordförande

Utrustningen ska vara ren, vattentem-

peraturen tillräckligt hög, mellan 92 och 96 grader.

Maria Stockhaus:

ISTO

CK

PHO

TO

RIC

KA

RD L

. ERI

KSS

ON

SKL Kommentus JUST NU | 9

Ledande avtalsleverantör inom Skola, Förskola, Vård och Omsorg sedan 20 år

Tel: 08-556 062 20 | E-mail: mail@formomiljo.se | www.formomiljo.se

Ta gärna kontakt med våra erfarna inredare!

31 butiker från Luleå i norr till Malmö i söder. En pålitlig partner sedan 1832!Tel: 031-724 16 00 • info@grolls.se

31 butiker från Luleå i norr till Malmö i söder.

VI HAR ALLT DU BEHÖVER INOM YRKESKLÄDER OCH PERSONLIGT SKYDD!

Sedan 2012 levererar vi dator-tillbehör, ergonomi och

tonerkassetter till flertalet kommuner och landsting.

Kontakta oss på www.suppliesteam.se eller ring

08 736 18 00 så berättar vi gärna merom hur vi kan hjälpa just er!

SKL77398.indd 1 2015-02-19 10:01:50

Höganäs.Tailored for you.

Höganäs Plus och Eco är en serie arbetsstolar som är anpassade för individen, med ergonomi i minsta detalj. För dig som ofta byter sittställning ser marknadens mest utvecklade stolmekanism till att stolen följer varenda kroppsrörelse. Med

Plus kan du dessutom skräddarsy stolen efter eget behov.

Se fler kombinationer på www.officeline.se/hoganas

Sittställningar: Bakåtgung I balansUtsträcktUpprätt

+561/562

Eco Large

+381/382

Eco MediumEco Small

+362/362 +501/502

KONSUL JOHNSONS VÄG 1, 149 45 NYNÄSHAMN TEL 08-556 119 00 INFO@OFFICELINE.SE

Din leverantör avarbetskläder....Almedahls Alingsås AB ärleverantör av arbetskläderför vård, kök och omsorg till de kommuner som avropar från SKL Kommentus ramavtal.

Almedahls Alingsås ABhar stor erfarenhet avarbetskläder och arbetarkontinuerligt med att utveckla design, funktion och passform.

Är du intresserad av vilkaprodukter vi kan leverera,vänligen kontakta oss så berättar vi mer.

Maila oss på:info@almedahls.com

Ring oss på:0322-66 93 00

www.almedahls.com alm

edahl

s

FICKFAKTA, AFFÄRSCONCEPTS LAGHÄFTE, innehåller mycket användbar upphandlingsinformation, LOU och annan relevant lagstiftning samt en ordlista. Den är spiralbunden i ett praktiskt format som är lätt att ta med sig.

Fickfakta innehåller Lag (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, vår senaste utgåva har versionsnummer 2014,2 och är uppdaterad med lagändringarna som trädde i kraft 1 juli 2014.

ǐ Beställer gör du enklast på vår hemsida affarsconcept.se under fliken upphandling.

Har du en uppdaterad Fickfakta?

10 | SKL Kommentus JUST NU

STUDI Vad ska elever av utländsk härkomst lära sig först: Språket eller skolans ämnen?

Enligt Carl Hamilton på läromedelsför-laget Komplementskolan är frågan inte längre relevant.

– Idag är forskare och erfarna lärare överens om att det bästa är att lära sig båda parallellt. Nu är det möjligt utan dubbla lärare, säger han.

FÖRLAGET ÄR GRUNDAT AV en grupp med blan-dade bakgrunder; lärare och forskare men även andra experter på bildberättande som filmanimatörer och dataspelsutvecklare.

– De grundläggande kognitiva villkoren för det goda lärandet är oförändrade, men världen runt omkring har förändrats och läromedlen behöver anpassas till dagens förutsättningar, säger Carl Hamilton.

Läromedlet heter Studi och finns i ”mol-net”. Det kan användas på dator, surfplatta och mobiltelefon. Genom ramavtal med SKL Kommentus Inköpscentral kan kommuner-na prenumerera på flerspråkiga läromedel i ett växande antal ämnen.

Just flerspråkigheten och den lösning som valts, gör metoden unik. Carl Hamilton för-klarar:

– Vi gör ett gemensamt läromedel för alla elever, oavsett språk. Eleverna kan t ex först lyssna på sitt hemspråk och läsa på svenska för att sedan gå tillbaka och göra tvärtom och gradvis närma sig ämnet via sina båda språk.

I skrivande stund finns tre ämnen på tre språk. Det är kemi, biologi och religion på svenska, engelska och arabiska. Vid termins-starten i augusti 2015 lanseras två nya äm-nen, matematik och fysik, på ytterligare tre språk; tigrinska, som talas i Eritrea, soma-

liska, och dari, som talas i bland annat Af-ghanistan.

– Vi kommer att presentera ett nytt ämne per kvartal och introducera fler språk. Det här är ett läromedel som ständigt utvecklats och eftersom det ligger i molnen så har sko-lorna alltid tillgång till den senaste versio-nen, säger Carl Hamilton.

Efter en pilotsatsning med arabiska under 2014 har tre tecknat avtal för att erbjuda Stu-di till sina skolor. Det är Stockholm, Sollen-tuna och Landskrona. En viktig fördel är att alla elever har tillgång till samma läromedel, oavsett hemspråk, oavsett nivå på svenska.

Utvecklingen sker i samarbete med fem lärosäten. Det är Karolinska Institutet,

Stockholms universitet, KTH, Lunds univer-sitet och University of Oxford. •

ǐ Komplementskolan har ramavtal med SKL Kommentus Inköpscentral, vilket innebär att läromedlet Studi kan beställas som en tjänst för skolor i hela kommunen till ra-batterat pris utan upphandling.

TALTRÄNING – Materialet är utvecklat av en logoped, för andra logopeder. Det är all-mängiltigt och tidlöst.

Omdömet kommer från Karin Glenne vid Logopedkonsulten AB i Saltsjö-Boo och gäller ett talträningsmaterial med över 35 år på nacken.

LOGOPEDERNA FÅR EN allt viktigare roll i ett sam-hälle som bygger på att alla kan kommunice-ra i tal, skrift och läsning. Några har svårare att knäcka den språkliga koden och kan be-höva hjälp av logoped för att utveckla sitt tal.

Idag finns digitala hjälpmedel även inom detta område. Men en klassiker håller ställ-ningarna. Det är ett talträningsmaterial ut-vecklat av logopeden Solveig Embring på 1960-talet och som funnits i sortimentet hos SKL Kommentus sedan 1970.

Materialet består av ett stort antal bilder, olika övningar, lekar och spel. Materialet är papper. Under de första åren var bilderna svart-vita, men numera är det fyrfärg som gäl-ler. Liknande hjälpmedel finns även digitalt.

– Fördelen med papper är att barnen kan ta med sig bladen hem och träna tillsammans med föräldrarna, utan att det behövs teknisk utrustning, säger Karin Glenne.

Hon understryker att det ena inte uteslu-ter det andra. Hon använder själv appar i sin praktik, men talträningsmaterialet tillför en dimension som den digitala tekniken saknar:

– Många barn behöver något mer konkret än bilder att klicka på. Bilder som de kan ta på väcker nyfikenhet och lust.

I materialet ingår bland annat spel som Memory och Finns i Sjön samt övningar för R- och S-ljud, minimala par, grammatik och konsonanter.

– Det mest omfattande materialet i sitt slag och är dessutom utvecklat för det svenska språket av en logoped, säger Karin Glenne. •

ǐ Solveig Embrings talträningsbilder kan beställas i webbshopen hos SKL Kommentus.

Tidlöst på papper för talträning

Alla elever får samma kunskaper oavsett språk

”Eleverna kan t ex först lyssna på sitt hemspråk och läsa på svenska för att sedan gå tillbaka och göra tvärtom.”

”Många barn behöver något mer konkret än bilder att klicka på. Bilder som de kan ta på väcker nyfikenhet och lust.”

Nytt läromedel för flerspråkiga skolor:

ISTO

CK

PHO

TO

ISTO

CK

PHO

TO

SKL Kommentus JUST NU | 11

RAMAVTAL HON INGICK I DEN expertgrupp som knöts till SKL Kommentus upphandling av möbler och inredning till förskola, skola, arkiv, förvaring, kontor och värdeskåp. Ram-avtalet blev klart för drygt ett år sedan och gäller till och med 2016, med möjligt till för-längning.

– Gävleborg har pågående avtal inom det här området, men det nya avtalet erbjöd för-delar inom grupper där vi saknade avtal, säger Annica Kring.

SKL Kommentus samlade en expertgrupp med ett 20-tal personer från olika sektorer inom kommuner och landsting spridda över landet. Gruppen fungerade som kravställare när kriterierna för upphandlingen utarbetades.

– Inom varje område ställs speciella krav och det gäller att de blir uppfyllda om avtalet ska fungera, säger Annica Kring och ger ett exempel från den egna verksamheten:

– För oss är hygienfrågan väldigt viktigt. Möblerna måste t ex vara lätta att rengöra och tåla desinfektion.

ENLIGT HENNE VAR DET en fördel med att det ingick representanter för olika sektorer i gruppen. Kunskaper överfördes mellan om-råden som normalt inte har någon kontakt. Själv upplevde hon att erfarenheter från förskolans värld är viktiga när man inreder lokaler för barn på sjukhus.

Genom att expertgruppen representerade hela kommun- och landstingssverige, fick den större gehör hos leverantörerna än om var och en upphandlat på egen hand.

Vid möten med leverantörer på möbel-mässan gavs även möjligheter att framföra krav och önskemål. Som exempel önskade sjukvården i Gävleborg stolar med det öppna avståndet mellan sits och rygg för enkel ren-göring. En del av leverantörerna lyssnade.

GRUPPEN HADE STÖD AV erfarna upphandlings-konsulter från SKL Kommentus. På så sätt blev arbetet även en form av vidareutbild-ning för de inblandade.

– Jag blev väldigt överraskad när min chef överlämnade ett diplom från SKL Kommen-tus som tack för ett betydelsfull medverkan efter att gruppen avslutat sitt arbete, säger Annica Kring.

Även ur ett rättsligt perspektiv finns för-delar med att skapa en expertgrupp för upp-handling. Ett ramavtal är ingen hundrapro-centig garanti mot överprövning. Låt säga att produkterna eller tjänsterna inte stäm-mer med behovet. Väljer man att köpa något annat med hänvisning till ramavtalet kan det bli fråga om otillåten direktupphandling. När en expertgrupp är med och sätter upphand-lingskriterierna, kommer rätt varor och tjänster med i avtalet. •

Expertgruppen gjorde att rättprodukter kom med i ramavtaletUpphandling genom ramavtal är mer än ett smidigt sätt att upphandla med färre överprövningar.

– Vi kunde påverka leverantörerna att anpassa produkter efter våra behov, säger Annica Kring som är handläggare inom sjukvården i Region Gävleborg.

Returadress:SKL Kommentus Inköpscentral AB117 99 Stockholm

JURIDIK AffärsConcept är landets bredaste konsultföretag inom offentlig upphandling och dessutom ett av de äldsta, grundat 1995.

Sedan 2009 är AffärsConcept en del av SKL Kommentus.

VERKSAMHETEN ÄR UPPDELAD I fem tjänsteom-råden: Upphandling, utbildning, utredning, upphandlingsrätt och uppföljning.

– Våra styrkor är bredden i kombination med spetskompetens inom olika upphand-lingsområden. Det använder vi för att hjälpa kunderna att genomföra lyckade affärer, säger Caroline Hagberg som är affärsområ-deschef för AffärsConcept.

AffärsConcept utför uppdrag över hela Sverige med kontor i Stockholm, Göteborg

och Malmö och har ett 30-tal upphandlings-konsulter/jurister. Tjänsterna är endast tillgängliga för myndigheter, organisationer och företag som har att följa lagen om offent-lig upphandling.

EXEMPEL PÅ UPPHANDLINGSOMRÅDEN där Affärs-Concept erbjuder specialistkompetens är varor och tjänster, byggentreprenader, tek-

niska konsulter, tjänstekoncessioner, lokal-vård, utbildning och olika komplexa tjänster som funktionsspecificerade IT-system.

– Varje år har vi fler än 400 konsultupp-drag och drygt 150 utbildningsdagar, säger Caroline Hagberg och slår ett extra slag för utbildningarna.

– Vi erbjuder både grund- och fördjup-ningsutbildningar i offentlig upphandling och längre utbildningsprogram, hos oss eller på plats hos kund, med mycket bra utvärde-ringar. •

ǐ Ovanstående är en kort sammanfattning av vad AffärsConcept erbjuder. En närmare presentation av tjänsterna och medarbe-tarna finns på www.affarsconcept.se.

AffärsConcept erbjuder bredd och spetskompetens

Våra styrkor är bredden i kombina-

tion med spetskompetens inom olika upphandlings-områden.

”Inom varje område ställs speciella krav och det gäller att de blir uppfyllda om avtalet ska fungera.”

Caroline Hagberg, affärsområdeschef på AffärsConcept.

ISTO

CK

PHO

TO