Upload
dinrost
View
73
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Medlemstidning SEKO Post Klubb Årsta Sektion 1 & 2
DIN RÖST juli 2012 nr 2 årg. 5
Teckning av Seth Schuwert
Sommaren är här och med den
kommer lediga dagar. Många av
oss har redan hunnit gå på semes-
ter, och ungdomarna som får möj-
lighet att arbeta under denna tid är
på plats. Stämningen på arbetsplat-
sen förändras. Blandningen av unga
och äldre är stimulerande.
Avtalet klart till slut
Efter många veckor av för-
handlingar fick vi till slut
en uppgörelse med Almega
och Posten. Förhoppnings-
vis kan vi påbörja de lokala
löneförhandlingarna någon
gång i oktober.
Avtalet i korthet
620 kronor i genomsnittlig
löneökning från 1 juni.
1-årigt avtal.
Retroaktiv lön från 1:a
juni, lokala löneförhand-
lingarna startar efter som-
maren.
Omräknat ger avtalet 2,8
procent för medlemmarna i produk-
tionsverksamheten (2,79 procent i
meddelande och 2,84 procent i lo-
gistik).
Ingångslön, timlön och rörliga
tillägg räknas upp med ramen i
branschavtalet.
Förstärkt förhandlingsordning i
branschavtalet men ingen individ-
garanti.
Sifferlöst processavtal med lönesät-
tande samtal för administration och
chefer.
Kollektivavtal om bemanning
upphör att gälla – resursanställning
försvinner.
Oförändrat avtal om personalom-
ställning vid övertalighet.
Oförändrat avtal om allmänna an-
ställningsvillkor (postens villkors-
avtal).
Anställningar
Jag har tidigare skrivit att Årsta
sakta men säkert håller på att bli en deltids arbetsplats. Alla nya perso-
ner som får en tillsvidare anställ-
ning får deltid 55 %. Vår förhopp-
ning är att arbetsgivaren allvarligt
ska tänka över saken, förändra sin
inställning och inrikta sig på fler
heltider. Både för de som får fast
anställning i framtiden och för de
som idag ofrivilligt arbetar deltid.
Inrikespolitik
Till sist några reflektioner angåen-
de det inrikespolitiska dagsläget.
Nu pekar opinionskurvorna enligt
min mening åt rätt håll. De rödgrö-
na partierna går framåt. Samtliga
tre partier har också fått nya ledare.
Svenska folkets förtroende för den
nuvarande regeringen minskar. Vad
beror det på? Jag tror att det är fler
anledningar som ligger bakom sta-
tistiken. För det första har arbets-
lösheten ökat till nästan 9 %, och
ungdomsarbetslösheten är nu över
20 %. Det är ett katastrofläge! För
det andra ökar otrygga anställnings-
former. Idag är det inte lätt att få en
tillsvidare anställning. Dessutom är
det svårare att få heltid.
Detta påverkar direkt de ungdomar
som söker bostad eller banklån. För
det tredje är det hårdare regler i
sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar-
na. De som drabbas får svårare att
klara vardagsekonomin och kan till
sist bli tvungna att vända sig till
socialen för försörjningsstöd. För
det fjärde att staten sålde ut delar
av statliga företag till den privata
marknaden, som senare orsakade
stor arbetslöshet.
Till sist och den främsta anledning-
en är de borgerligas skattesänk-
ningspolitik som hotar vår välfärd. Sammantaget gör detta att Allian-
sens tid är över. Men, fortfarande är
vi bara halvvägs till nästa val. Håll
tummarna! Vi måste vinna nästa
val. Annars är det stor risk att även
Posten säljs privat.
Jag önskar alla en trevlig semester!
Mohibul Ezdani khan
2
Ordförande har ordet
3
Vad sa ni till mannen där borta?
--Jag sa, att han skulle arbetar for-
tare.
Vilken rätt har ni att befalla över
honom?
-- Jag betalar honom för det.
Hur mycket betalar ni honom för
det?
-- 10 kronor om dagen.
Varifrån får ni pengar att betala ho-
nom med?
-- Jag säljer sten.
Vem hugger stenen som ni säljer?
-- Det gör han.
Hur mycket hugger han om dagen?
-- Åh, han hugger en hel del sten
på en dag.
Hur mycket för ni för det?
-- Ungefär 50 kronor.
Men då är det ju han som betalar
er 40 kronor för att ni går omkring
och betalar honom att arbeta forta-
re.
-- Ja, men jag äger ju verktygen
och maskinerna.
-- Hur blev ni ägare av dem då?
-- Jag sålde huggen sten och fick
in så mycket pengar på den att jag
kunde köpa in verktyg och maski-
ner.
-- Vem hade huggit den stenen?
-- Tig, dumbom.
August Strindberg
Johan August
Strindberg, född 22 januari 1849 i
Stockholm, död 14 maj 1912 i
Stockholm, var en svensk författa-
re, dramatiker och bildkonstnär
(målare).
Han räknas som en av Sveriges
mest betydelsefulla författare.
Internationellt är han främst känd
som dramatiker. Under fyra decen-
nier var Strindberg en dominerande
gestalt i det litterära Sverige
(wikipedia)
Mahmud Abubakar
GSM Kväll Din röst: känner du dig orolig
inför
Rosersberg?
Nej jag är inte alls orolig. Det är bra
att posten satsar nya teknik och
avancerade maskiner. Det är bra för
arbetsmiljö.
Din röst: Vad tycker du om din
arbetsvariation?
Det är helt okey med det variation
som jag arbetar med idag.
Din röst: Vad skall du göra i
sommar?
Resa till utomlands .
Frågor till medlemmarna Kapitalismens hemlighet enligt Strindberg
Robert Nyberg
4
Frågor till medlemmarna
.Lisbeht Tammeleht
KSM Kväll
Din röst: känner du dig orolig
inför
Rosersberg?
Nej jag har inte tänkt så lång. Dess-
utom jag har inte fått tillräckligt
mycket information om Rosersberg.
Din röst: Vad tycker du om din
arbetsvariation?
Ja, den är ok.
Din röst: Vad skall du göra i
sommar?
Jag ska jobba hela sommaren. Lyck-
ligtvis får jag ledig varje fredag. Då
är jag ledig fredag till söndag.
Klubb Årstas avtalsyrkan-
den 2012
• Reallöneskydd
• Krontalspåslag
• Återinför en garanterad löneut-
veckling, "trappa", med slutlön i
nivå med nuvarande medellöner
• Garantibelopp i avtalet
• Slå vakt om Personalomställnings-
avtalet och förbättra det genom att
återinföra 58+
• All kvällstid skall ha 38-
timmarsvecka
• All nattid skall ha 36-
timmarsvecka
• Inför valfrihet mellan superOB
och ersättning i kompledighet
• Höjda ob-tillägg, utöver garantini-
vån
• Ingen gemensam pott med oorga-
niserade och andra fackförbund
Antagna vid klubbens budgetmöte
den 19 november 2011.
Frågor till medlemmarna
Fakruddin Ahmed
GSM Kväll
Din röst: känner du dig orolig
inför
Rosersberg?
Nej jag känner mig inte orolig. Jag
har faktisk redan bestämt mig för att
arbeta på det nya terminalen, efter-
som jag bor i norr om Stockholm.
Din röst: Vad tycker du om din
arbetsvariation?
Jag är nöjd med det arbetsvariation
som jag har idag.
Din röst: Vad skall du göra i
sommar?
Jag ska åka till Egypten
Reducerad avgift för
nya SEKO-medlemmar.
Under dina första sex
månader som medlem i
SEKO betalar du 50 kr
per månad i
medlemsavgift.
5
Det sägs att det finns ett intimt
samband mellan våra tankar och
det språk vi använder. Arbetsgiva-
ren kan sägas ha ett tekniskt-
rationellt ordförråd. Det är ett fruk-
tansvärt endimensionellt fantasilöst
språk i total avsaknad av poesi och
skönhet. Världen blir tråkig. Vem
bestämmer vilket språk jag ska an-
vända mig av? Om det roar mig att
kalla en IRM-maskin för ”grunkan
som producerar blod”, vem har då
rätt att säga ”Nej, Gunnar. En IRM
-maskin är inte grunkan som pro-
ducerar blod. Det är något annat.
Det är en maskin. Osv”. Fattar ni
vad jag säger?
De styr våra tankar genom att
tvinga på oss sitt språk. En sådan
verklighetsbeskrivning är psyko-
tisk. Den är vansinnig, så kan man
väl inte säga. Osv.Osv. Så kära
kamrater. Vi måste åter till det au-
tentiska självet. Det sägs att det
fanns en man som hade tusen ord
för att uttrycka olika nyanser av
blått. Men han hade bara ett ord för
kärlek. Så facket och arbetarrörel-
sens nästa uppgift blir att frigöra
arbetarklassens språkliga kreativi-
tet och lära folk hur man sätter ord
på tankar och känslor.
Det sägs att det fanns en kvinna
som kände till två miljoner meto-
der för att tjäna pengar på men
hade ingen metod för att vinna en
annan människas hjärta. På sin ål-
derdom började hon få en känsla av
att ha missat något. Hon gick till
guru Karatata, som var känd som
en vis man. Hon lade fram sitt
ärende. Han tittade på henne och
hans ögon fylldes av tårar. Sedan
skrattade han och sa ”felaktiga pri-
oriteringar”. Kvinnan tänkte för sig
själv ”Vilken gammal dåre.”Satte
sig i sin Rolls Royce, åkte hem till
sin lyxvåning och åt en utsökt mål-
tid till vilken hon inmundigade ett
dyrbart vin. Själv tycker jag att det
är mycket roligare med kärlek än
med materiellt överflöd.
Jag har någon slags vansinnig ide
om en total sammansmältning av
det kvinnliga och manliga, där tra-
ditionellt kvinnliga värden som
omsorg och att vårda relationer blir
viktigare än hela det här tekniskt-
ekonomiska-ideologiska komplexet
som styrs av matematik och ett in-
strumentellt kallt förnuft. Jag vill
ha ett varmt och mänskligt samhäl-
le. Inte fascistoida strukturer som
bottnar i en vansinnig hetsjakt på
ökad profit.
Vad är egentligen pengar?
En slags abstrakt energi som kan
omvandlas till tjänster and material
goods.
Min enkla fråga är, kanske ur ett
rättviseperspektiv på en jord med
begränsade resurser. Bör vi inte
snarast öka mängden an non-
material goods, som vänlighet, ett
leende, en kram osv. Är det alla
gånger så viktigt med den senaste
färgton? När ska mänskligheten
lära sig verklig visdom, att tillfred-
ställa mänskliga behov, i stället för
att som kapitalismen, skapa en
slags omättlig hunger. När ska
mänskligheten börja lära sig att
använda sin intelligens för att ska-
pa verklig lycka och inte producera
fler av dessa otillfredsställda, tom-
ma, neurotiska, sönderstressade,
olyckliga och trasiga människor
som världen förefaller vara så full
av. När ska mänskligheten lära sig
vettiga prioriteringar och lägga ner
mindre resurser på militär forsk-
ning och rustning och mer på att
forska om goda liv.
Slutligen. När ska mänskligheten
lära sig, främst männen, att subli-
mera sin aggressivitet och kamp-
lust till former som är konstruktiva,
inte bara för dom själva, utan för
alla. Till sist. När ska mänsklighe-
ten lära sig att världen består av två
delar. En mjukdel och en hårddel.
En mental del och en materiell del.
Om Petterson har en bil som han
inte lyckas med, så kanske hans
mamma köper honom ett verkligt
lyxåk med massor av finesser.
Den gamla bilen hade dugt.
Poängen är att Petterson måste
lära sig hur man kör bil, hur man
gasar, hur man bromsar och hur
man vrider på ratten osv.
Det är i mötet mellan den menta-
la världen och den materiella värl-
den som något händer.
Ibland behövs inte ytterligare en
teknisk förändring.
Ibland är det rätt att jobba med
inlärning, omprogrammering,
mjukvaran, det mänskliga medve-
tandet, den mänskliga hjärnan osv.
Vem ska artikulera vad Petterson
behöver om inte Petterson själv?
Kanske behöver inte Petterson en
ny fantastisk maskin, en ny mira-
kelraket till Mars, utan en kvinna
som får honom att inse att det finns
andra värden i livet än fantastiska
maskiner, makt och total kontroll.
Kanske behöver Petterson lite
ömhet.
Gunnar
NÅGRA TANKAR OM SPRÅK
6
Verkstaden
Det var en gång en fabrikör som
hade en verkstad . Där måste truckar
fara . Han beställde skyddskor, men
dessa visade sig bara skydda tår-
na. Hälsenorna var i fara så han be-
ställde nya. Dessa hade stål både
bak och fram. Nu upptäckte han att
saker kunde ramla ner från taket.
Han beställde hjälmar. Men kan sa-
ker ramla i huvudet kan de också
ramla ned på axlar . Han beställde
axelskydd med halsskydd. Men så
kom han på att det behövdes rygg-
skydd och bröst och magskydd . Nu
var arbetarna fullt utrustade för att
klara de nya maskinerna och de fa-
ror som lurade . De såg ut som rid-
dare. Men en riddare är en orörlig
person. Han kunde inte sköta maski-
nerna. Så fabriken gick omkull. Låt
oss hoppas att verklighetens fabri-
körer inte skyddar oss till absurdum.
Var lågiska och resonabla.
Vi ska få två nya fabriker med en
massa maskiner, dessa maskiner är
förträffliga enligt postledningen, det
behövs bara 25 sorteringsfack. Ma-
skinerna klarar allt. Vi har hört det
förut. När de första GSM maskiner-
na kom skulle det bara vara 2 sorter-
ingsfack vid varje maskin. Snälla
postledning. Gör inte som fabrikö-
ren i historien ovanför. Titta er
inte blinda på en sak. Se verklighe-
ten
Hälsningar Per Gavelius
Dessa dagar paratas det mycket om
barnfattigdom och ungdomsarbets-
lösheten i Sverige.
Det finns fortfarande många män-
niskor som går utan arbete i Sveri-
ge, och alla dessa människor vill ha
ett jobb. Utan jobb känner man sig
värdelös och deprimerad. Detta i
sin tur skadar hela samhället.
Men vem bryr sig om dessa männi-
skor som känner sig maktlösa? ing-
en
När staten håller på att sänka skat-
ten för de rika går hundratusentals
av våra ungdomar arbetslösa. Med
dessa skatteskänkningspengar kan
man skapa hur många jobb som
helst i den offentliga sektorn som
skriker om hjälp. Men den sittande
regeringen har en annan dagordning
dvs. att sätta oss -arbetarna på plats.
Ibland tycker man att de har gått för
långt. Den sittande
regeringen håller på
att vrida arbetarnas
villkor tillbaka till
1800-talet. Det är
dags att stoppa deras
frammarsch, och ha
en ny regering som
kan försvara våra
(arbetarklassens)
intressen. När den
borgerliga alliansen
går på offensiven så
ökar klyftorna. Pensionerna ryker,
arbetslösa lider, sjuka människor
jagas, all slags diskriminering ökar,
den offentliga
sektorn privati-
seras.
Vi är värda att
ha en ny reger-
ing som kan
stärka vanliga
människors
ställning i sam-
hället. Det
svenska folket
har upptäckt en
sak att den sit-
tande regering-
en inte har nå-
got att göra
med oss (läs arbetarklassen).
På första Maj protesterade tusentals
människor för att hedra de Chicago
hjältarna som offrade egna liv för
en bättre arbetsmiljö. Första maj
var också ett bra tillfälle att visa
den borgerliga alliasen att vi inte
gillar deras politik. Det var fem
Första Maj tåg bara i Stockholm.
Och närmare 30,000 deltog i alla
dessa tåg. Bara vänsterpartiet sam-
lade närmare 20000 deltagare i sitt
första majtåg. Alla var glada och
visade sin kampvilja för en bättre
och en rättvisare värld.
Masood Punjabi
Första Maj- mot orättvisor i Sverige
och världen
7
Namn: Leif Ljungquist
Född: 1953
Familj: Fru och en 19-årig son
Utbildning: Gymnasieekonom
Anställd inom posten:1987
DR: Vad arbetade du innan du
började på posten?
LJ: Televerket och Taxi Stock-
holm
DR: Hur fick du jobbet på pos-
ten?
Började köra lastbil på Tba efter
en annons publicerats i Aftonbla-
det.
DR: Trivs du bra?
LJ: Javisst.
DR: Vad tycker du om arbetsmil-
jön på Årsta?
LJ: Hyfsad för att vara fabriksmil-
jö.
DR: Vad tycker du om DIN
RÖST?
LJ: Känns personlig och nära.
DR: Vilka brister ser du på År-
staterminalen idag?
LJ: Den osäkra framtiden för de
yngre måste vara påfrestande. Ter-
minalen känns trång, vilket ger ris-
ker vid trucktrafik t.ex., men termi-
nalen lär ju tyvärr krympa framöver
så det löser sig.
DR: Vilka brister finns på kajen
där du arbetar?
LJ: I första hand är miljön klimat-
påverkad på ett påtagligt sätt. Kallt
på vintern och varmt på sommaren.
Dammig luft är problem för oss
med dåliga luftrör.
DR: Hur kan vi förbättra dessa
brister? Har du några konkreta
förslag?
LJ: Håll lastportarna stängda så
mycket det går. Informera mera om
ventilationssystemen.
DR: Tänker du fortsätta på pos-
ten?
LJ: Nej, jag går i pension vid nästa
erbjudande som kommer. Jag klarar
mig ekonomiskt och vill inte att nå-
gon kamrat blir av med jobbet för
en gammal gubbjävels skull.
DR: Hur upplever du den nuva-
rande terminalorganisationen?
LJ: Jag är lyckligt förvirrad.
DR: Vad tycker du om friskvård
på arbetstid:
LJ: Om den sker organiserad är den
en bra idé.
DR: Hur vill du att SEKO cent-
ralt skall förhandla det komman-
de avtalet:
LJ: Se till att avtal om anständighet
vid nedskärningar finns.
500 i garantilyft/år och förhandling-
ar om resten av potten. Tänk på de
lågavlönade i ”svarta hålet”.
DR: Vad tycker du om Rosers-
bergs projektet:
LJ: Det känns som onödigt med
tanke på volymutvecklingen. Jag
misstänker att det finns dolda
motiv i projektet: Bortstädning
av hög frånvaro, äldre och
misshagliga genom att man kör
intresseanmälan till Rosersberg
och strikt tolkning av LAS
(mönster från TBA).
DR: Hur kommer det sig att
du blev intresserad av att jobba
fackligt:
LJ: Jag blev blåst på försäkrings-
pengar (oförsäkrad mopedförare av
Televerket 1972) och facket behövs
som motpol när arbetsgivarna har
politisk medvind. Låt oss ändra på
detta 2014! Din röst har värde!
DR: Vilka fackliga frågor är du
mest intresserad av?
LJ: Arbetsrätt.
DR: Hur känns det att ha blivit
invald i sektionsstyrelsen?
LJ: Väldigt hedrande. Jag snyftade
rörd när min son körde hem mig
efter årsmötet. Vilka fina kamrater
jag träffade bl.a. från förr i tiden.
Intervju med Leif Ljungquist Ledamot sektion 1-2
8
Pausrum Kyrkan
”Soffproblemet”
Vad händer i pausrummet? Soffa
efter soffa försvinner, tidigare laga-
des de men man kan inte laga i all
evighet. Vi på dagtid blev glada åt
de nya sofforna, många av oss tyck-
te de var bättre än de svart/beige
randiga som fanns tidigare. Glädjen
varade inte länge snart var den för-
sta nya soffan trasig.
Detta rum nyttjas av flera skift, låt
oss behålla möjligheterna att få sitta
bekvämt, låt oss hjälpas åt att vara
rädda om sofforna. Pinnstolar är
inget bekvämt alternativ.
Är det så att man vill flytta någon
soffa, fråga en kompis om hjälp,
dra inte soffan över det ojämna ka-
kelgolvet, då benen fastnar i skar-
varna vilket medför onödigt slitage.
Med vänlig hälsning:
Lotta, Thomas, Lasse och Eva
Frågor till medlemmarna
Sonny Nordberg
KSM Kväll
Din röst: känner du dig orolig
inför
Rosersberg?
Nej, Jag är inte orolig. Eftersom jag
har arbetat ganska länge på posten.
Därför har jag en större chans att
stanna kvar på
Årsta.
Din röst: Vad tycker du om din
arbetsvariation?
Personligen tycker jag nuvarande
arbetsvariation på KSM är ok. Men
om man tänker helhet i hela termina-
len kanske kan man göra den lite
bättre tycker jag.
Din röst: Vad skall du göra i
sommar?
Resa till Portugal och vara med på
Roskilde festivalen.
BÖRJAN TILL EN
BEGREPPSBILDNING I
EKONOMISKT
TÄNKANDE
Vad är ekonomi?
Man talar om snålhet. Alltså motsat-
sen till generös. Man talar om en ge-
nerös människa. Hon ger mycket.
Man talar om resursslöseri. Man talar
om rovdrift. Alltså ett hänsynslöst
utnyttjande av människor och Jor-
dens resurser. Man talar om tanke-
ekonomi. Alltså tankeprocesser som
blir automatiska och inte kräver så
stor ansträngning. Man säger ”det
kostar för mycket”, ”det var en dyr-
köpt erfarenhet”, ”jag vet inte om det
var värt det”.
Man kan tala om kostnader: Exem-
pelvis den försämring det innebär för
personalen i form av negativ stress
som en förändring innebär. Denna
stress kan alltså ses som en kostnad
som ledningen tvingar på personalen.
Om läget är mycket statiskt kan en
förändring innebära en vinst. Någon
väser. Det där ska du få betala för.
Man talar om ett ekonomiskt arbets-
sätt. Man talar om ekonomiska rörel-
ser, exempel i ett fysiskt samman-
hang.
Gunnar Nilsson
Per Post var ute på sin runda,
då började kunderna undra
varför han hade klappar
med vackra julelappar,
mitt i denna sommarhetta.
Det är min lättja, sa Per.
Ni får dem nu och här,
Jag glömde dem i juletid
och önskar nu i stället sommarfrid.
Så nu vet ni hur det kan gå med en
överarbetad postiljon.
Eder Per G
Per Post
Robert Nyberg
9
.Erik Strömbom
Född 1985
Anställd inom posten sedan 2005
Familj: mamma. pap-
pa och tre syskon
Utbildning gymnasi-
um
DR: Hur fick du
jobbet på posten
Jag fick ett friårs vi-
kariat på 1 år
DR: Trivs du bra?
ES: Ja
DR: Vad tycker du
om arbetsmiljön på
Årsta?
ES: Arbetsmiljön har blivit mycket
bättre sen jag började här, dock
finns det saker som man kan för-
bättra t.ex. buller och ventilation
speciellt på sommaren.
DR: Vad tycker du om DIN
RÖST
ES: Bra tidning
DR: Vilka brister ser du på din
arbetsplats?
ES: Jag skulle gärna se att man från
arbetsgivarens sida hade lite mer
framförhållning när det gäller för-
ändringar och blir bättre på att för
ankra besluten hos personalen.
DR: Är du nöjd med din arbets-
tid?
ES: Jag tycker det fungerar bra med
min arbetstid som jag har idag
DR: Är du nöjd med lönen?
ES: Lönen är väl ok för tillfället
även om den inte är något att skryta
med.
DR: Tänker du fortsätta på pos-
ten?
ES: Om jag får möjlighet till ett
bättre jobb kommer jag att ta det
direkt.
DR: Hur upplever du den nuva-
rande terminalorganisationen?
ES: Den är väl ok. ska bli spännan-
de att se hur det funkar när den nya
organisationen träder i kraft den 9:e
april
DR: Vad tycker du om friskvård
på arbetstid.
ES: Det är bra men man behöver
minst en timme per vecka under
arbetstid för att träningen skall ge
ett bra resultat och arbetsgivaren får
en friskare personal.
DR: Hur vill du att SEKO cent-
ralt skall förhandla det komman-
de avtalet
ES: Jag tycker att vi borde få minst
800 kr per heltidsanställd
sen tycker jag att beman-
ningsföretagsavtalet måst
förhandlas bort.
DR: Vad tycker du om
Rosersbergs projektet
ES: Jag tyck er hela projek-
tet känns osäkert med pla-
nering osv.
DR: Varför har du börjat
jobba för Din Röst ?
ES: Jag tycker det är kull att
skriva plus att det är viktigt
att nå ut med facklig info
till medlemmarna på ett är-
ligt sätt.
DR: Hur kommer det sig att du
blev intresserad av att jobba
fackligt
ES: Jag anser att facket har en vik-
tig roll att spela gentemot vår ar-
betsgivare och att se till att facket
är starkt även i framtiden är något
vi alla tjänar på.
DR: Vilka fackliga frågor är du
mest intresserad av?
ES: Jag är intresserad av arbetsmil-
jö och att vi får rättvisa avtal
DR: Hur känns det att ha blivit
invald i fackets styrelse
ES: Det känns mycket roligt och
givande.
Intervju med Erik Strömbom nyvald i sektion 1-2 styrelse
10
Bilder från sektion 1-2 årsmöte på ABF
11
SEKO POST SEKTION 1-2 ÅRSTA, 120 00 Årsta postterminal. Tel 0104365394
Redaktionen: Mohibul Ezdani Khan och Peter Landberg
DIN RÖST
Avgift
betald
Taxe perque
En glad sommar önskar
Din Röst alla medlemmar