Direkt april 2012

1

Hundra år i Brasilien

Nr 2 April 2012

Direkt

Så gjorde vi– fyra församlingarberättar s. 8

Välkommen tillKongress 2012 s. 4-7

DIREKT_april 2012_LOKALT.indd 1 4/17/2012 3:13:22 PM

2

Direkt från Evangeliska Frikyrkan utges av Evangeliska

Frikyrkan och utkommer med sex nummer per år. ADress

Evangeliska Frikyrkan, Box 1624, 701 16 Örebro Tel. 019-

16 76 00, E-post [email protected] Webbplats www.efk.se.

Facebook: http://www.facebook.com/evangeliskafrikyrkan

Gåvor Bankgiro 900-

4037, Plusgiro 90 04 03–7.

reDAktion Elisabet

Carleson (redaktör), David

Gelinder och Johanna Lundin. GrAfisk iDé Ulrika

Arenius AnsvAriG utGivAre Anders Blåberg

tryck Skilltryck. Omslagsfoto: Johanna Lundin

tiDninGen skickAs till de som anmält att de

vill ha den, är registrerade för alla utskick från EFK, adresser

genom insända församlingslistor, sänt in gåva till EFK eller

är fadder genom Barnhjälpen. Om ni inte önskar tidningen

kan ni avbeställa den på tel. 019-16 76 00. notistips

mottages tacksamt. Mejla till [email protected].

evAnGeliskA frikyrkAn (EFK)

är en församlings- och missionsrörelse med

298 församlingar i Sverige och drygt 32

000 medlemmar. EFKs församlingar har ett stort internatio-

nellt engagemang med mission i drygt 40 länder. I Sverige

omfattar det gemensamma arbetet församlingsplantering,

församlingsutveckling och utbildning. EFK UNG finns med

som självständig organisation i rörelsen. EFK har 90-konto

då vi uppfyller Svensk Insamlingskon-

trolls kriterier och granskning.

innehåll

Jag tror att du vill vara passionerad! 3

Välkommen till EFKs Kongress 2012 4–5

Församling för alla åldrar en utmaning 6–7

Salt och ljus i praktiken 8-9

Nytt om namn och notiser 10

Svensk mission firar 100 år i Brasilien 11–13

Notiser, kalender och Vi som reser 14–15

Krönikör: Marcus Fritsch 15

JAG DelAr Den känslA som frälsninGsArméns ledare Marie Wil-lermark uttrycker i sin blogg: "Jag kan inte riktigt komma fram till om de-batten om frikyrkan/Svenska kyrkan engagerar mig". Några kända frikyr-koprofilers övergång från frikyrka till Svenska kyrkan har fått debatten om frikyrkan att tända till i medierna. Övergångar mellan kyrkor sker då och då. Frågorna som ställdes var inte nya. Och ändå blev reaktionen kraftfull, samtalen livliga och skribenterna engagerade.

De intryck JAG bär meD miG är att skiljelinjen frikyrka – Svenska kyr-kan blir allt mindre relevant. Nya grupperingar uppstår kring olika frågor och betoningar inom teologi och praxis. Ortodoxa och katolska kyrkor blir mer synliga i samhället och frikyrkorna är inte en homogen grupp. Frikyr-korna lånar från Svenska kyrkan och dess förnyelserörelser, t.ex. Oas-rörelsen, beskrivs av frikyrkliga som en väckelserörelse á genuint frikyr-kosnitt. När frikyrkan tappar gudstjänstbesökare förlorar Svenska kyrkan ännu fler. Mot den bakgrunden blir talet om en övergång från frikyrka till Svenska kyrkan för att bättre möta framtidens utmaningar, mycket märklig.

JAG tänker på kvinnAn viD sykArsbrunnen i Joh. kap. 4. När det började brännas i samtalet med Jesus kastade hon in en het debattfråga: Var ska man tillbe? På berget Gerissim, samariernas heliga plats, eller i Jerusalem? Jesu svar på frågan visade att det inte var geografin som av-gjorde om tillbedjan var rätt. Varsamt och vist förde han henne tillbaka till de viktigaste frågorna.

Det finns AlltiD en risk att vi i sådana här samtal blir självupptagna. Vi glömmer bort att vi finns till för alla de som många gånger inte vet vad skillnaden är mellan

Svenska kyrkan och frikyrkorna. Hela den här debatten känns för dem främmande. Visst måste frågor om vår identitet och uttryckssätt få bearbetas, men försam-lingarna finns först och främst inte till för sig själva. Vi finns till för sådana som kvinnan vid Sykarsbrunnen, som behöver få upptäcka att det finns någon värd att tillbe – och vem det är. Därför har Kongressen temat "Salt & Ljus – ett liv utöver det vanliga". Därför är det oerhört angeläget att lyfta blicken från vårt lokala sammanhang och samtala om hur vi gemensamt tar ansvar för mission i Sverige och i världen. Till det sam-talet inbjuder jag dig att finnas med på Kongressen den 17-19 maj.

Det gemensamma uppdraget

missionsDirektorn

hAr orDet

Foto: simon gelinder

Omslagsbilden

AnDers blåberG missionsdirektor

[email protected]

Silas Valério från församlingsrörelsen CIBB i

Brasilien är tillsammans med sin fru Camila

anmälda som missionärskandidater till Sverige

för att så småningom flytta hit i pionjärt arbete.

Silas var med på jubileumsresan till Brasilien

som du kan läsa mer om på s. 10.

Omslagsbilden


3

Var beredda att bryta upp! Jag tror denna uppmaning gäller oss både som indivi-der, som församling och som samfund. Det gäller vårt sätt att prioritera vårt engage-

mang och våra resurser – gör vi det så att det främjar uppbrott, eller har våra prioriteringar gjort oss bofasta? De som först tog emot Pet-rusbrevet beskrivs i den inledande hälsningen som främlingar i det land där de lever. Vad jag känner igen mig! När jag är ute på stan här i Chiang Mai i Thailand där vi nu bor, är det alltid någon som kallar mig ”farrang”, som betyder utlänning. Det är verkligen en ständig påminnelse om att inte höra hemma. De första kristna kall-lades för vägens folk och jag är övertygad om att vi behöver befolka oss själva, som rörelse, med människor som vet in i märgen vad uppbrott betyder, hur det känns och vad det kräver. Och jag tror inte du behöver fundera så länge vilket sammanhang Jesus kallar dig in i. Någonstans där du kanske känner dig som en främling, men dit Jesus vill gå med dig.

styrs inte Av mAteriellA beGär!

Vi kan förfasas över förbrukningen av naturresurser och den miljö-påverkan som det har, det är verkligen motivation nog att tänka över sina konsumtionsvanor! Men, när jag nu bor i ett utav världens mest människohandelstäta områden, så har jag stött på flera organisationer

i första Petrusbrevets första kapitel utmanas vi till ett passionerat liv. denna utmaning, till ett liv utöver det vanliga, beskrivs på flera olika sätt. Josefin Fållsten, missionär i Asien skriver med inspiration från 1 Petrusbrevet 1:13-21. TexT: JOsefin fållsTen fOTO: JOnas fållsTen

som arbetar med och är väl insatta i problematiken kring människo-handel. De har berättat att en av de vanligaste orsakerna till att någon säljer sitt barn inte är extrem fattigdom, utan konsumtion! Man vill ha ett kylskåp, en tv eller kanske en mobil. Pressen från reklam och omgivande konsum-tionskultur är så stor att man är beredd att sälja sitt barn. Givetvis är detta en mångfacetterad problematik. Men, vi som Jesu efterföljare har all an-ledning att vara motkultur mot konsumismen och dess vidriga konsekvenser!

Jesus är värD vår pAssion

Jag tror inte du är nöjd med ett liv utan utmaningar eller tro utan riktning. Jag tror att alla längtar efter intensiv och glödande överlå-telse! Jag tror att du vill vara passionerad och jag vet att Jesus är värd vår passion!

Jag tror att duvill vara passionerad!

Josefinfållsten

Regionledareför EFK i Asien

läs mer: Josefin Fållsten, Mikael Tellbe och Karl-Axel Johanson leder bibelstudier över 1 Petrusbrevet på Kongres-sen. Läs mer om Kongressen på sid. 4-7.

”JAG tror inte Du är nöJD meD ett liv utAn utmAninG-Ar eller tro utAn riktninG. ” ...

Bilden visar barn i Hmongby i norra Thailand, där EFK verkar för utsatta minoritetsfolk.


4

Välkommen till efKs Kongress 2012! Salt & Ljus

Ett liv utöver det vanliga!

Kongress 2012

17-19 maj Konferensplats Torp

Information, anmälan och ombudsförfarande:

www.e� .se/kongress, 019-16 76 00

Den 17 mAJ kl. 16.00-22.00 arrangeras även EFK UNGs och EFK UNGs Bidragsspårs årsmöten på Götabro kurs- och konferensgård med förhand-lingar, matpaus och samtalsforum på programmet. Dessa årsmöten är inte samtidigt som förhandling-arna och samtalen på Kongressen. Det är därför möjligt att vara ombud på såväl EFKs som EFK UNGs årsmöten. På www.efk.se/kongress och www.efk-ung.se hittar du allt om program, anmälan, priser och logi. Sista anmälningsdag till Kongressen och till EFK UNGs årsmöten är 29 april.

evAnGeliskA frikyrkAns

konGress – 17-19 mAJ 2012


5

Evangeliska Frikyrkans Kongress är församlingarnas högsta beslutan-de organ och hålls vartannat år på Konferensplats Torp utanför Öre-bro, i år den 17-19 maj. Nytt för i år är seminarier (se nästa uppslag) samt gruppsamtal i anslutning till de tre bibelpassen, allt med temat Salt & Ljus. Kjell-Axel Johanson, tidigare pastor i bl.a. Elimkyrkan i Stockholm och som i många år arbetat med församlingsförnyelse och församlingsplantering, leder ett av bibelpassen:

– Det finns många, även kristna, som uppfattar kyrkan som ganska irrelevant. Jag vill visa att den dagens situation och den första för-samlingens situation har stora likheter. Det finns samma utmaningar,

ifrågasättanden och kun-skapsbrist. De första kristna bemötte detta både med budskap och livsstil på ett sätt som gjorde att det inte gick att förbise vad de stod för och trodde på. Och med tiden blev församlingarna den viktigaste förändringsfaktorn i samhället. Jag tror att den vägen fortfa-rande är öppen.

Del i en större vision

Som på tidigare Kongresser finns det många tillfällen till bön, lovsång och att utbyta erfarenheter med andra församlingar. Alla försam-lingsmedlemmar är välkomna. För barnen och tonåringarna erbjuds aktiviteter. Nya EFK-församlingar hälsas välkomna och nya val sker till förtroendeuppdrag.

– Kongressen är ett tillfälle att samtala om vad Gud har gjort under det gångna året, vad Gud vill med EFK och om de utmaningar vi har framåt, säger Susanne Olofsson, en av projektledarna för Kongressen. Jag hoppas att alla som är där känner: ”Tänk att jag får vara en del av allt detta!” Och församlingsrörelsen slutar inte vid Sveriges gränser; regionledarna och flera av våra missionärer är där och berättar mer om det gångna året och vad som är på gång.

Hur kan vi konkret och attraktivt visa att vi är Salt & ljus, visa på ett liv utöver det vanliga? som enskilda, som församling och som församlingsrörelse? Är det möjligt att på nytt bli en missionerande rörelse som starkt påverkar sin omgivning? På Kongress 2012 får du tillfälle att be över och samtala om dessa frågor. TexT: elisaBeT carlesOn

En av samtalsfrågorna på kongressen handlar om de allt fler barnen inom EFK.

Vad betyder de för församlingsrörelsen och hur vi kan visa dem vägen till en egen tro?

Foto:SAndrA SPorrenStrAnd

tre sAmtAlsfråGor

På förra Kongressen antogs målskrivningen EFK2020 och en Strategi för Sverigearbetet. I EFK2020 finns tydliga mål att nå inom tio år, t.ex. 75 nya församlingar, 6 000 fler barn och unga, dubbelt så många missionärer och ett offrande i nivå med tiondegivandet. Tre av utma-ningarna i EFK2020 har valts ut till samtalsfrågor på Kongressen: hur vi är en pionjär rörelse, barn och ungas efterföljelse samt hur fler kan bära den gemensamma visionen. Missionsdirektor Anders Blåberg hoppas att många vill vara med och påverka:

– I EFK2020 tog församlingsrörelsen ut riktningen för de närmaste tio åren, säger Anders. Många har sedan dess bett över och arbetat med innehållet i EFK2020. Nu är det dags för nästa gemensamma steg. Det här är tre frågor vi behöver komma vidare med om målen och bönerna i EFK2020 ska bli verklighet.

månGA utmAninGAr

Och rejäla utmaningar finns det. Sedan EFK bildades 1997 har antalet missionärer inom EFK stadigt sjunkit. Idag finns det 70-80 personer i tjänst internationellt, en halvering på 15 år. Vi vill vara pionjära, samtidigt ser vi att allt färre missionärer idag sänds ut för att plantera nya församlingar — vad betyder det? En annan utmaning är att antalet barn i EFK har ökat med 10 % på två år. Vi ser något av en babyboom i EFK — hur ska vi stärka arbete bland barn och unga i rörelsen? Den tredje samtalsfrågan handlar om hur bärarna av EFKs vision kan bli fler. Idag är det 50 % av församlingarna (med tillsam-mans 60 % av medlemmarna) som står för 90 % av det som försam-lingarna ger till det gemensamma arbetet. Och endast 5 % av det församlingarna ger går till samfundets satsningar i Sverige. Samtalet kommer att handla om vad det ska innebära att samverka inom EFK och hur vi tillsammans kan skapa mer resurser för mission i Sverige.

AnDers blåberG, mis-sionsdirektor för Evangeliska Frikyr-

kan sedan 2006 hoppas på många samtal om hur vi möjliggör visionen om att få se väx-ande församlingar i Sverige och utomlands.

Foto: eliSAbet cArleSon

läs mer www.efk.se/kongress


6

Visst ser vi till barnens bästa och visst vill vi ge dem goda förut-sättningar till ett liv med Gud. Samtidigt brottas många försam-lingar med sin barnverksamhet och med tonåringar som slutar gå till kyrkan. Anna ekvall, pastor med ansvar för barn och familj i Korskyrkan i stockholm, brinner för att gå från ord till handling – till en församling för alla åldrar. TexT: sanDra spOrrensTranD

När Anna Ekvall ska beskriva hur församlingar i praktiken kan arbeta med barn och familjer börjar hon med att slå fast det självklara – en församling utgörs alltid av människor i olika åldrar.

– Eftersom Gud har ordnat så att mänskligheten fortplantar sig mås-te Hans tanke också vara att församlingarna ska fungera för familjer. Vi i kyrkan, och även resten av samhället, delar lätt upp oss i åldersgrup-per, när vi istället borde sträva efter att mötas över generationsgrän-serna. Själva församlingen är ju en familj.

AllA ålDrAr kAn be och hörA GuD

Vissa invanda mönster kan behöva brytas och nya idéer komma till för att alla åldrar ska integreras.

– I gudstjänsten ska barn inte vara ”uppvisningsobjekt”, utan delak-tiga på riktigt. Kanske behövs ett annat tilltal i lovsången för att barn ska inkluderas? Det betyder naturligtvis inte att alla lovsånger byts ut till barnsånger, men vi behöver räkna med att alla åldrar kan lovsjunga, be och höra Gud.

När barnen blir äldre upp-står nya lägen.– Guds plan för människan är att hon växer i förstånd och kunskap. Det ingår inte i planen att unga kristna faller ifrån för att sedan komma tillbaka. När barnen i försam-lingen blir äldre är det viktigt att relationer skapats mellan dem, för den som inte har kompisar i kyrkan blir förstås mindre intresserad av att vara där. Involvera tonår-ingarna, låt dem bli förebilder för yngre barn!

hittA nyA lösninGAr utifrån behov

Nyblivna föräldrar kan ha svårt att orientera sig i församlingen i sin nya roll. Hamnar fokus på det som inte längre fungerar kanske man väljer att dra sig undan. Men det finns lösningar, säger Anna, och tar hemgruppen som exempel.

– Även barnfamiljer ska kunna vara med i hemgrupper. Vissa har sär-skilda familjegrupper, men är man gruppens enda barnfamilj kan man ha samlingarna hemma hos sig. Så gjorde vår familj, och det betydde mycket för barnen att träffa de andra i gruppen. Man får välja olika lösningar för olika tider, vartefter barnen växer upp.

Att integrera livet med Gud och det övriga vardagslivet är en utma-ning i vår kultur och det är upp till föräldrarna att föra vidare en livsstil

församling föralla åldrar en utmaning

AnnA ekvAll, pastor i Korskyrkan i Stock-holm vill underlätta möten mellan olika generationer.

evAnGeliskA frikyrkAns

konGress – 17-19 mAJ 2012


7

sAlt & lJus i DenDiGitAlA revolutionen

Anette Novak med över 20 års erfarenhet från mediebranschen tar oss med in i den sociala medievärldens fördelar, fallgropar och goda exempel.

seminarierpå Kongressen

sAlt & lJus i revolutionens spår

Eva-Lena och Billy Hellmark, regionledare för Mellanöstern talar om vad som händer i Nordafrika när tv-kamerorna inte är på, om kampen för frihet.

sAlt & lJus i DetmoDernA slAveriet Märta C. Johansson, juris doktor talar om människohandeln – det nutida sla-veriet. Ibland är utnyttjandet uppenbart – ibland har vi det framför ögonen men förstår inte vad det är. Vad är människo-handel och vad kan vi göra?

JApAn — om livet efter kAtA-strofernA och De kristnAs länGtAnYusaku Ota, rektor för Kansai Bible Institute och tidigare missionär i Indonesien samt japanmissionären Els-Marie Anbäcken berättar om livet i Japan från insidan och det växande missionsintresset bland kristna.

som räknar med Guds närvaro, säger Anna.– Låt Gud ta plats i samtal på ett naturligt sätt, be tillsammans som

familj och dela bönesvar. Visa att församlingen är en del av livet och inte en av många aktiviteter. Det finns mycket församlingen kan göra för att underlätta för föräldrar att hantera sin roll och sitt ansvar, till ex-empel ha träffar där frågor kring barns andliga utveckling tas upp, och där äldre föräldrar delar sina erfarenheter med yngre. Det gör det också lättare för de yngre och äldre att ta kontakt, kanske vid kyrkkaffet, för att prata vidare. Eller låt äldre par adoptera yngre par!

Att Ge tron viDAre

”Vi skall berätta för kommande släkten om Herrens ära och hans makt och om de under han gjort”, säger Psalm 78. Självklart har bar-nen en fri vilja och rätt att själva ta ställning, men föräldrar kan bli överdrivet rädda att fatta beslut åt sina små barn, menar Anna.

– Det är en känslig sak att diskutera, men ibland lägger föräldrar lite för lätt över besluten på sina barn, t.ex. genom att fråga: ”Vill du gå till kyrkan?”, när det i själva verket är föräldern som avgör vad som är bäst för barnet upp till en viss ålder. Det går heller inte att lägga över ansva-ret för barnets andliga liv på församlingen.

Söndagsskolan är ett bra komplement, men det är viktigt att tänka igenom hur den används.

– Söndagsskolbarnen växer upp och har de alltid varit i söndagssko-lan och aldrig med på gudstjänsten kan det bli en svår övergång. För att åtminstone ge lite gudstjänstvana och en chans för barnen att vara med i exempelvis lovsång är det bra att låta söndagsskolan börja en bit in i gudstjänsten, så att alla är samlade i början.

se behoven hos fAmilJer utAnför kyrkAn

Anna berättar vidare om hur söndagsskolan ursprungligen vände sig till barn vars föräldrar inte var kristna.

– För några decennier sedan hade Korskyrkan söndagsskola på många platser i Stockholm och nådde massor av barn. Sedan flyttade all verksamhet in i lokalen i centrala stan, och då kom bara församling-ens egna barn. Vi har förlorat så mycket mark, men Gud vill att vi ska återta den!

Att jobba lokalt, tänka evangelistiskt och hitta nya, kreativa former är väsentligt. Söndagsskola kan man ha andra dagar i veckan, lokalen kan vara en gympasal. Människor ska mötas där de är.

– Kristna har så mycket att erbjuda familjer. Vi kan starta föräldra- och äktenskapskurser som är attraktiva även för många som inte tror. Vår värdegrund kan vara en inkörsport. Vi behöver också ta större hän-syn till lokala förutsättningar. Är området barntätt kanske församlingen inte i första hand ska starta en gospelkör.

Att berätta om Jesus för barn, innanför och utanför kyrkans väggar, är helt avgörande.

– De flesta kristna fattar beslutet att följa Jesus som barn eller ton-åring. Och när vi delar vår tro med barn måste vi vara äkta – barnen genomskådar oss!

7

Gå viDAre! Anmäl dig på familjelivsläger på Hjälmar-gården den 6-10 augusti och till EFKs familjelivsutbild-ning som startar i november, se www.efk.se/familjeliv.

sAlt & lJus meDkonsekvenser i europAKjell Bonerfält, regionledare för Europa samt Fredrik och Martine Karlsson, blivande missionärer i Frankrike berättar om den nya stra-tegin för Europaarbetet. Hur gör EFK skillnad i Europa idag och vad väntar härnäst?

Anna ekvall och lars-Göran Sundberg, pastor i elimkyr-kan Stockholm leder seminariet "babyboom eFK" — salt och ljus bland barn och familjer", om församlingens uppdrag att stödja familjen att vara den plats där barnet får finna och växa i sin tro. de övriga seminarierna är:


8

Att få göra skillnad på den ort man verkar på. Få vara salt och ljus i praktiken. det är något som många församlingar vill se mer av. elisabet carleson frågade fyra eFK-are om församling-ens initiativ för att nå fler och vad de skulle vilja säga till andra församlingar med samma längtan. Möt fler församlingar på Församlingstorget på eFKs Kongress 2012.

1 hur har ni gått till väga? 2 vilka har ni nått?3 vad skulle du vilja säga till andra församlingar utifrån dina erfarenheter?

salt & ljus i praktiken– fyra berättar

1 Vår utgångspunkt är bibeltexter om att ta hand om änkan, främlingen och den fa-derslösa. Änkan tänker vi är de med ekono-miska svårigheter, främlingarna är flyktingar och andra skyddslösa. De faderslösa är de som saknar förebilder och vägledning. Som verktyg för att möta dessa grupper har vi en musikskola, ett kulturcafé och en fritidsgård.

2 På kulturcaféet träffar vi de flyktinggrup-per som kommer till Götene: irakier, afgha-ner, burmeser m.fl. Vi har fått hjälpa fler att integreras i samhället. Genom musikskolan träffar vi vanliga Götenebor, men även unga som socialtjänsten betalar för. Fritidsgården startade vi när kommunen la ner sin egen pga undermåliga lokaler. Vi erbjöd kommu-nen att hyra in sig i våra lokaler. Så nu driver kommunen gården i samverkan med oss och övriga församlingar i tätorten. Här möter vi unga som saknar förebilder och livsriktning.

3 Alla församlingar vill finnas till för människorna utanför församlingar, och då behöver vi vara uppfinningsrika. Ta reda på behoven som finns på orten genom att t.ex. ta kontakt med myndigheter och utgå från dem. Behoven är många, så ibland måste man välja bort något bra för att göra något annat bättre.

eriK BrysKHepastor i Elimkyrkan i Götene

8

They Ea, stora bilden till höger, anlände med sin man Ea Ea Ree till Landvetter en kall november-dag i bara badtofflor för fem år sedan, på flykt från Burma. Idag har de båda sysselsättning och utgör en viktig del i Elimkyrkan i Götene. Bilden är från en grillutflykt med kulturcaféet. They Ea är längst fram i bild. Bakom henne sitter ett av hennes barn Eh Gay Doh. Längre bak i bilden syns Stig Her-mansson, Ulfgöran Bergqvist (i röd jacka) och till höger i bild Egon Johansson.

They ea fick ett nytt hem


9

1 Vi bjuder på kaffe i Hallonbergens cen-trum, pratar med folk och erbjuder förbön där vi får en ingång. Vi går också bönepro-menader i Hallonbergen och får då också kontakt med människor. Sedan har vi också en tjej i vår grupp som arbetar på ett kafé i centrum och som känner många, så vi får många kontakter på caféet. Där har vi också har vår lärjungagrupp. Ibland samlas vi också i kulturcentrumet till gudstjänst.

2 De människor som finns i Hallonbergens centrum och dess omgivningar. Det är ro-ligt när vi får se konkreta resultat hur Gud verkar. När vi erbjuder förbön så ber vi ofta om helande då många har det behoven och vi har fått se flera helanden. Nyss så var det en tjej som var sjukskriven på grund av svår ischias. Hon blev helad och kunde börja jobba igen.

3 Ja, det handlar ju alltid om att bygga rela-tioner med andra människor i sin omgivning eller kyrkans omgivning, att älska människor som de är och dela med sig av våra liv. Sedan får Gud ta vid.

paTricia asKpastor i Elimkyrkan Västerort, en församlingsplantering av Elimkyrkan Stockholm

1 Det började med att vi hade två barn i församlingen i mellanstadieåldern, vilket innebar att de var betydligt äldre än de andra barnen. Vi började därför våren 2010 med "Fredagshäng" en gång i månaden hemma hos ett av barnen, med aktiviteter, fika och andakt. Barnen bjöd med kompisar och det växte. Efter drygt ett år så blev det för trångt, så vi flyttade till kyrkan och träffades varan-nan vecka.

2 Barnen går nu i fjärde till sjunde klass, och till hösten hoppas vi kunna utöka med en grupp för högstadiet då några börjar åt-tan. Vi letar ledare! De flesta barn i gruppen kommer inte från familjer som är med i kyr-kan och vi har fått god kontakt med många av föräldrarna också.

3 Man behöver inte alltid satsa stort. Det kan vara en styrka att börja småskaligt och låta det växa med tiden. I det här exemplet fungerade det bra, från två barn i ett vardags-rum en gång i månaden till en hel grupp i kyrkan varannan vecka. Det är häftigt att se.

1 På åttiotalet så frågade vår dåvarande pastor Linnea Herren om vad vår försam-ling skulle vara till för. Herren svarade: "Den ska bli en modersfamn". Sedan sjönk medlemsantalet hela tiden och för två år sedan var vi 14 medlemmar. Vi bad under många år att få många barn och unga människor till församlingen men såg ingen utväg att växa.

2 För två år sedan knackade burmesiska kvotflyktingar som var baptister på vår dörr och de har totalt förvandlat försam-lingen. De hade funnits på orten ett tag. Idag är vi 45 medlemmar och sedan till-kommer ju barnen, nu är vi en församling med svenskar som minoritet. Flyktingarna har känt sig oerhört välkomna och redan från början tyckte vi det var viktigt att engagera dem i gudstjänsterna med mötes-ledning och musik, i styrelsen osv. Nu har vi barn- och ungdomssamlingar!

3 Tappa inte modet! Spana efter alla utvägar som kan tänkas. Jag tror att varje församling har någon öppning, någon gåva som Herren kan använda.

eila JOnssOnOrdförande i Storfors baptistförsamling utanför Filipstad

JOHan ValinDerpastor i Helenelundskyrkan, nyaste församlingen inom EFK om deras "Fre-dagshäng", en av deras stasningar.

Foto: eriK brySKHe

9


10

hur är läget på kåfalla i vår?

–Bra, tack! Nu under våren är gården ut-hyrd till arrangemang, församlingshelger, ledardagar m.m. Samtidigt arbetas det med allt praktiskt som en så omfattande herrgård behöver.

Den 9 mars bildades house of Gloria på kåfalla och en styrelse valdes. berätta!

– Det är ett boende för kvinnor och barn i be-

Maria och Dennis Hjalmarson är sedan i höstas före-ståndarpar på Kåfalla Herrgård som EFK har stiftat. Hjalmarsons var tidigare pastorspar i Skogsrokyrkan i Skövde. Gården ligger utanför Lindesberg i Bergslagen.

nytt om nAmn hov av extra stöd, i samarbete med Teen Chal-lenge Sverige. Linda och Filippus Fintling från Kumla är de första medarbetarna och fler kommer att behövas anställas i takt med att verksamheten växer. 4-5 mammor med barn kan bo här samtidigt. Mammornas sysselsätt-ning kommer variera efter behov, t.ex. SFI, studier, praktik eller arbetsträning.

vad är era planer för kåfalla?

– Vi önskar att Kåfalla ska få vara en oas, en plats där man lyssnar in Gud för sitt liv eller tillsammans som ledarskap i församlingen, men även en plats att vårda relationer, t.ex. genom familjeretreater och äktenskapshelger. Vi har även en social profil, att Kåfalla blir en plats där utsatta människor får hjälp och upprättelse. House of Gloria och sommarläger för barn som behöver byta miljö är exempel på det.

elisAbet cArleson vikarierar för Livgi-vande Företag (40 %) 120116-120531.

berit cArlström visstidsanställdes (40 %) som samordnare för Institutet för Religion och Interkulturella Studier (IRIS) på Missionsinstitutet 120201-120930.

mArtin DAvén ungdomspastor i Baptistför-samlingen Filadelfia i Örebro har tackat ja till kal-lelsen från Hagakyrkan i Sundsvall om att bli dess föreståndare. Tjänsten tillträdes 1 september.

JeAnette inGemArson, nätverksansva-rig Livgivande Företag, arbetar 20 % under våren.

elin kullinGsJö visstidsanställdes (30 %) som projektsamordnare för Region Afrika 120315-120531.

mirJAm lunDGren har tillträtt tjänsten som barn- och familjepastor i Smyrna i Habo.

mArie lunDin har tillträtt som församlings-pedagog med ansvar för barn- och familjearbetet i Korskyrkan i Norrköping.

JohAn nilsson avslutar sina pastorsstudier inom Svenska Alliansmissionen och tillträder som föreståndare i Smyrna i Habo efter sommaren.

inGemAr olsson har tillträtt som pastor på del-tid i Ängebykyrkan i Fellingsbro med fokus på nysvenskar.

henrik richArD studerar språk i sin tjänst för EFK i Asien sedan 111216.

tomAs sAnDin som till sommaren avslutar sina studier vid Teologiska Högskolan i Stockholm har tackat ja till kallelsen från Lekebergskyrkan i Fjugesta och Hackvads Baptistförsamling att bli deras pastor. Tjänsten är på 70 % och tillträdes efter sommaren.

Foto: FilliPus Fintling

nyheter från två världar

För mig betyder Dagen att jag kan läsa om nyheter och fördjupande reportage som andra medier missar. I gränssnittet mellan kyrka och sam-hälle är Dagen bäst i klassen!Anders Blåberg, missionsdirektor för Evangeliska Frikyrkan

”

Kundcenter för provprenumeration: 08-619 24 20 eller [email protected]

Ring eller mejla oss!

”1 månad gratis!

anders blåberg_citat_185x122.indd 1 2012-04-13 09:19:05


11

svensk mission firar100 år i Brasilien

erik JAnsson stuDerADe viD John Ong-mans bibelskola i Filadelfiakyrkan i Örebro. Efter att fått förfrågan från Örebromissionens grundare John Ongman att åka till Brasilien reste han som missionär till södra Brasilien 1912. 100-årsjubiléet firades i Brasilien i januari, då en grupp med 30 missionsintresserade EFK-are fanns med som representanter för Sverige (på bilden syns Ros-Marie Johanson (th) och Esther Lucena. I maj firar vi i Sverige.

Foto: iStocKPHoto

iDAG stöDJer efk församlingsrörelsen CIBI, som Erik Jansson var med och grundade. Då Bra-silien är ett land med djupa orättvisor vill EFK upp-muntra församlingarna att förbättra situationen för enskilda människor och även påverka samhället. Läs om hur det kan gå till i praktiken på s. 13.


12

och fattiga. Men man talar även om viljan att ge något tillbaka.

– Det finns en stor tack-samhet för vad Sverige har gjort för missionen i Bra-silien, menar Anna-Maria. CIBI har ett särskilt hjärta för Sverige och vill sända ut mis-sionärer till oss. Brasilianarna är duktiga på predika, evangelisera och att bygga församlingar och där behöver vi stöd.

Under resans gång och i möten med olika församlingar så skedde flera profetiska tilltal kring vad Gud har förberett för Sverige och de berättade att de ber för Sverige. Under 2011 bestämde samfundet CIBI att ha som mål att sända ut Camilla och Silas Valerio som mis-sionärer till Sverige för att arbeta med församlingsplantering och för-samlingstillväxt. Silas är pastor i Brasilien och har tillsammans med sin familj bott i både England och Sverige. De känner starkt att de har en kallelse att flytta till Sverige och förbereder sig nu för att åka ut under 2013. Silas hjälpte till som reseledare för den svenska gruppen under de 17 dagarna i Brasilien, vilket gav tillfällen att öva svenska och höra hur vi svenskar tänker om församlingens betydelse i Sverige. .nu

en resa i erik Janssons fotspår

efter cirka 32 timmar på resande fot steg 30 svenskar ut ur bussen i Santa rosa en sen onsdagskväll i januari. Värmen slog emot oss och vi möttes av kramar och applåder. Vi hade kommit fram till konferensområdet där den fyra dagar långa jubileumskonferensen var i full gång. cirka 2000 män-niskor i olika åldrar var där, många av dem långväga ifrån. TexT: JOHanna lunDin

Som svenskar var vi hedersgäster och fick ta emot all den tacksamhet som genomsyrade hela konferensen. Svenska sånger sjöngs och EFKs missionsdirektor Anders Blåberg, Anders Sundström, pastor i Filadel-fiakyrkan i Örebro samt regionledaren för Latinamerika, Anna-Maria Jonsson, predikade. Vi fick även ta emot minnesplakat från kom-munfullmäktige i Guarani das Missões, den plats dit Erik Jansson kom för att stödja de utvandrade svenskarna år 1912. När de första skandinaviska utvandrarna nådde platsen i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet mötte de stora svårigheter. De hade lockats dit genom att landet marknadsfördes som en exotisk plats med mycket rikedomar, men verkligheten de mötte var istället träskmark och svår-framkomlig terräng. Många dog och de kristna som fanns hade inget fungerande ledarskap.

ett Arbete som fortsAtte i GenerAtioner

Erik gifte sig så småningom med Anna som kom efter från Sverige och de fick fyra barn. Tillsammans stannade de i Brasilien i 40 år och deras döttrar och barnbarnen fortsatte arbetet på andra platser i Bra-silien. Det som började i det lilla missionshuset i Guarani das Missões är idag ett samfund som heter CIBI där mellan 600-700 fria försam-lingar ingår och med cirka 70 000 medlemmar. De har utsända mis-sionärer i sju och snart åtta länder.

EFK stödjer missionen i Brasilien än idag. Idag handlar det mer om att uppmuntra kyrkan att vara aktiv i samhället och försöka för-ändra de orättvisor som finns i landet med stora klyftor mellan rika

Foto: eFKS FotoArKiV

Foto: EFKS arKiv

Foto: Febe löVGren

två ArtiklAr om

brAsilien förr och nu

Anna och Erik Jansson fick se en för-samlingsrörelse födas.

Det svenskA Jubiléet hålls i Filadelfiakyrkan i Öre-bro den församling som sände ut Erik Jansson. 12-13 maj blir det tacksägelsegudstjänst och fest. Representan-ter från Brasilien deltar. Läs mer på www.efk.se.


13

namn blir ärat. Genom den ömhet vi har till människorna så ser de Guds kärlek och kraft i våra liv och de dras till församlingen, säger Marco med ett leende på läpparna.

utbilDninGAr skApAr kontAkter

Församlingen har skapat goda relationer till polisen och myndighe-terna som har öppnat möjlighet till samarbete. Genom socialen och vårdcentralen kommer församlingen i kontakt med de allra fattigaste. Kvinnor träffas på eftermiddagarna och lär sig hantverk så de på sikt kan livnära sig genom att sälja dem. Utanför lokalen möter jag en grupp glada ungdomar som är med i församlingens dansskola. Dans-skolan är ett sätt att sysselsätta ungdomar för att undvika att de ham-nar i drogmissbruk och kriminalitet.

– Det fanns många som vill lära sig dansa men som inte hade möj-lighet och bad därför oss om hjälp, berättar Marco.

Jag går till baksidan av kyrkan, in i ett litet mörkt rum med dato-rer, stolar och bord. Ett tiotal elever sitter där. De är mellan 15-24 år, de flesta är killar. Under fem månader går de en datakurs för att lära

sig hur man använder en dator. Utan den kunskapen är det svårare att få jobb. Om de fullföljer utbildningen med bra betyg, får de ett certifikat som intygar att staten kommer förse dem med jobb.

uppmuntrAn Att fullfölJA skolAn

Ett stort problem i Brasilien är att många barn och ungdomar inte fullföljer sin skolgång. Församlingen försöker motverka det genom att man måste gå i skola för att få vara en del av ett projekt. Och det fungerar. Marco berättar att många av de ungdomar som deltar i de olika projekten har tidigare varit fast

i missbruk och droghandel. Tack vare projekten har de lyckats förändra sina liv.

De cirka 50 000 invånarna bor i bästa fall i enkla murade tegelhus, i ”hus” med pappväggar, i värsta fall är man hemlös. Husen står tätt, tätt och slingriga gränder tar en upp och ner för bergen och igenom området.

Marco var med och röjde upp bland vapen- och droghandeln i om-rådet för cirka tre år sedan. Idag är det ett s.k pacificerat område, där polisen bevakar alla in- och utfarter och patrullerar och cyklar runt för att synliggöra sin närvaro. Ingen av dem bär vapen. Den utökade säkerheten har gjort att arbetslösheten minskat från 80 % till cirka 50 %.

– När jag var med och förändrade området som polis kände jag att jag ville göra något mer för människorna på min fritid, berättar Mar-co. Och eftersom jag är kristen så började jag evangelisera i området. Jag hyrde en liten lokal som blev knutpunkten.

GuDs nAmn blir ärAt

Den församling som Marco tillhör inne i Rio, Igreja de Batista Inde-pendente Medanha, ville vara med och satsa i området. En utpost till församlingen bildades i Batán där de idag har sociala projekt på var-dagarna och firar guds-tjänst på söndagarna med ett 80-tal personer. Församlingen, Igreja Ba-tista Independente Saciar, har ett brinnande hjärta för människorna som bor i Batán.

– Familjer kommer till tro i området och Guds

en församling som görnågot åt orättvisorna

” eftersom JAG är kris-ten börJADe JAG evAnG-eliserA i områDet ” ...

tänk dig att inte kunna gå till skolan eller arbeta kvälls-skift för att du är rädd för att gå ut. det är en verklighet som många människor lever med. batán, ett av många slumområden i rio de Janeiro, var ett sådant område tills för några år sedan. Vid vårt besök i batán under jubileumsresan mötte jag Marco Antoni, pastor och polis. TexT OcH fOTO: JOHanna lunDin


14

608 döptes 2011 608 personer döptes förra året i EFK-försam-lingarna. Vid årsskiftet var vi 32 223 EFK-are, drygt 3 300 fler än för tolv år sedan. Även om antalet församlingsmedlemmar varje år ökar något, minskar antalet församlingar – idag finns det 298 stycken. Det framgår av Församlingsprogrammets årliga statistik.

Den 1 januari 2013 förenas arbetet i Mellan-östern och Europa i en region. Det blir en av konsekvenserna av styrelsens ja i mars till framtidsutredningen för Europa.

Styrelsens ja innebär tre prioriteringar: att fortsätta att grunda församlingar, utöka kam-pen mot människohandeln samt fortsätta verka för minoriteter och migranters rättighe-ter (t.ex. romer). Allt detta ska ske i samar-bete med EFKs systerkyrkor i Latinamerika. som sänder missionärer till Europa. Kjell Bonerfält, regionledare för Europa och tf. biträdande Missionsdirektor, har gjort utredningen: — Det faktum att det redan idag finns många gränsöverskridande projekt runt Medelhavet, t.ex. mediesatsningar, gör en integration med Region Mellanöstern na-turlig. Människohandeln och flyktingström-marna från Nordafrika till Europa känner inte heller några gränser, och här kan vi dra

regionerna Mellanöstern och europai ny gemensam satsning

församlingar utökarFörsamlingen New Life Stockholm har flyttat in i nya lokaler i Bromma för att kunna växa ytterligare. Det är den församling inom EFK som samlar flest personer varje söndag, upp till 700 personer. New Life är inte den enda församlingen som satsar. Elfsborgskyrkan i Falun byter i höst namn till Lugnetkyrkan då man bygger för 30 miljoner i SVT:s f.d. lokaler på Lugnet, ett av Europas största idrottscentrum. Även Enakyrkan i Enköping bygger nytt för att kunna betjäna fler.

Anmäldig nu!

Salt & LjusEtt liv utöver det vanliga!

Evangeliska Frikyrkans Kongress 201217-19 maj Konferensplats Torp

Information, anmälan och ombudsförfarande: www.efk.se/kongress, 019-16 76 00.

Sista anmälningsdag 29 april!

Annons i Direkt.indd 1 4/17/2012 8:52:40 AM

nytta av varandras erfarenheter att hjälpa på bästa sätt. En annan gemensam nämnare är mötet med muslimer, idag är sju procent av Europas befolkning muslimer.

EFK-församlingarna har idag engage-mang i nio länder i Europa; missionä-rerna Martine och Fredrik Karlsson blir viktiga tillskott i den nya satsningen. De

börjar i sommar ett gränsöverskridande arbete bland nordafrikanska immigranter i Sydfrank-rike. Missionären Örjan Bäckryd gick i februari i pension efter 40 års tjänst i Frankrike, och fortsätter nu tillsammans med sin fru Anita ett pionjärarbete i Rouen.

Sista ansökningsdag 8/5

Information och ansökan:

www.missionsinstitutet.se

Missionsinstitutet utrustar för uppdraget. Välj mellan halvfart under hela läsåret eller helfart un-der vårterminen. Ett samarbete mellan Evangelis-ka Frikyrkan, Pingst och Svenska Alliansmissionen.

UTBILDNING I MISSIONOCH INTERKULTUR

MI_DIREKT_12.indd 1 4/16/2012 11:40:59 AM

SOMMARAKADEMIN9 – 12 augusti – Örebro Missionsskola

Medverkande: Magnus Malm, Carolina Johansson, Roy Mc-Cloughry, Åsa Molin, David Åhlén, Patrik Hagman, Elisabeth Sandlund, Carl-Henric Jaktlund och flera av skolans lärare

www.orebromissionsskola.se

Arrangörer:Dagen, Libris, Örebro Missionsskola, Bilda och NOD

Sommarakademin.indd 1 4/16/2012 11:38:15 AM


15

maj 4-6 Sång- och DansSmajl 8-10 Gemenskapsdagar för pensionerade förkunnare, Götabro 11-12 Miniläger Kustgården Kristen Samverkan Småland-Blekinge 12-13 EFK 100 år i Brasilien, Filadelfiakyrkan i Örebro 15-20 Gemenskapsvecka, Kåfalla Herrgård 17-19 Kongress

juni 1-3 Barnkörläger, Östgötamissionen 13-15 SKR:s fortbildningsdagar om funktionshinder, Furuboda 16 Dag om andra halvan av livet, Ryttargårdskyrkan, Linköping 18-24 Torpkonferensen 21-24 Midsommar på Dalagården 22-24 Midsommarkonferens på Arnemarksgården

16-20 Sommarläger Kustgården 21-24 Midsommarkonferens, Ralingsåsgården 27-1/7 New Wine sommarkonferens, Vänersborg 22-26 SommarSmajl Öst, Hjälmargården 28-15/7 Tonårsbibelskola, Flahult

juli 2-6 SommarSmajl Väst, Hjälmargården 9-22 Tonårsbibelskolan på Götabro 10-22 Tonårsbibelskola, Norrmjöle, EFK Mittnorrland 16-22 Familjeläger, Kustgården 30-5/8 Senorendraget och ledarutbildning, Kustgården 20-18/8 Bönemånad för muslimer 22-26 Dans, fotbolls- och vildmarksläger, Bosarp 31-5/8 Tonårslägret SommarChili + XL, Hjälmargården Fullständig kalender finns på www.efk.se

kalender

vi som reserroland lövgren

9/5 Kapellet Götabro 12/5 Jubileumshelg Filadelfiakyrkan, Örebro 6/6 Eksjö camping

margareta mörling

27/5 Mötesplatsen Örebro

knut bertil nyström

2-3/5 Enakyrkan, Enköping 15/5 Flahults ungdomsgård, Hillerstorp

29/5 Vänersborgs Baptistförsamling 10/6 Korskyrkan, Mölndal

Øyvind tholvsen

26/4 Hyllie Parkkyrkan, Malmö 2-3/5 Pastorssamling Enakyrkan, Enköping 8/5 Rydsnäs Frikyrkoförsamling 10/5 Askers Baptistförsamling 13/5 Stora Mellösa Baptistförsamling 22/5 Fristadskyrkan, Eskilstuna

Bara dumma idéer”Sluta prata om dina dumma idéer! Det är bara struntprat!” Så här sa en vän för längesen, vände sig om och försvann. En man stod kvar på bron och titta-de ner mot vattnet och på de två föremålen som hans vän hade kastat i floden. En järnbit som sjönk ner och en träbit som flöt iväg. Nu var det alltså bevisat. Det är förstås bara trä som flyter. Järn sjunker bara. Absolut idiotiskt att prata om att få järn att flyta. Men mannen kunde inte sluta tänka. Var det ett bevis?

Jag vet inte om den mannen var kristen. Om han hade hört talas om Petrus som kunde gå på vatten (Matt. 14:29) eller Elisa som fick järnet att flyta upp (2 Kung. 6:6). Jag vet inte om den mannen trodde på Guds kraft. Men jag vet att den mannen var visio-när och pionjär. Han såg saker som inte fanns. Han hette förresten Joseph Meyer och ägde ett av många skeppsvarv i den lilla tyska staden Papenburg. Alla andra varvsägare tyckte att Josephs idéer bara var dumma. Man kan ju bara bygga fartyg av trä. Det vet varje barn. Alla gör så. Vi har alltid gjort det så här.

Pionjärernas idéer verkar ibland vara konstiga, dum-ma, idiotiska. Pionjärer får ibland tåla lite motstånd. Det ingår också i tjänsten. Men det är bra. Det får oss att tänka mer noggrant. Vi behöver tänka skarpt. Joseph Meyer kunde inte ändra naturlagar. Men han vågade jobba med dem. Vi kan inte ändra Bibeln. Men vi får våga jobba med den.

Förresten, bara en kort tid efter att Josephs vän ”motbevisat” hans teori råkade Papenburgs varv ut för samma situation som kyrkorna befinner sig i idag. Varven som byggde träfartyg blev färre och färre och till sist försvann de helt och hållet. Meyervarvet lyckades däremot inte bara överleva krisen. Idag är det ett av världens största varv som fortsätter att få uppdrag efter uppdrag. Har du en Joseph Meyer i din församling? Är du själv en Petrus eller en Jona? Vart tar du vägen? Är du redo för att flyta på vattnet?

mArcus fritsch Pionjär, H2o i Göteborg

krönikAn

stora testamentsgåvor till efK

Drygt 6,4 miljoner kronor i testamentsgåvor kom in under 2011, ett ovanligt högt belopp. Rolf Nordström handhar dödsbons testamenten:

– Man har sagt att testamentens tid är förbi, men det finns flera som är skrivna sedan EFK bildades. Jag tror att dessa personer ger av kärlek till Gud och mis-sionsrörelsen, men också för att de har ett stort förtroende för att vi förvaltar med-len på bästa sätt.

Information om testamentsgåvor finns i foldern "Ge visionen vidare" som beställs på 019-16 76 00, [email protected]


16

POSTTIDNING B

K O N F E R E N S E N

Midsommarveckan 18-24 juni 2012

Tema: Våga följa JesusMedverkande: Egil Svartdahl | Victor John | Birgitta Sjöström-Aasa | Jenny Petersson | Fredrik Lignell

Micael Nilsson | Anders Blåberg | Esther Lucena | Berit Simonsson | Alf B Svensson | Mikael TellbeJonas Helgesson | Stefan Gustavsson| Hanna Möllås | Lars Johansson | Leif Carlsson

Moni Höglund | Richard & Leona Bergstrom | Lars Adaktusson | m.fl.Musik: Frank Ådahl | Jimmy Needham | Erik Tilling | Therese Fredenwall | Urban Ringbäck

Clas Vårdstedt | Alfred Nygren | Pelle Ankarberg | Mia Fogel | m.fl.

www.torpkonferensen.nu

ARRANGöR SAMARBETSPARTNER

torpnnons_2.indd 1 4/17/2012 2:27:24 PM


Documents

Direkt april 2012