DIREKT - HEM | Movium · vågar rekommendera dessa till detta projekt när arterna ligger på gränsen till sin härdighet? Det finns markvärmeslingor i marken. Jag vet inte hur

Movium Direkt nr 6, 2015 • 1

NYHETSBREV FRÅN MOVIUM – SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING • EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING • NUMMER 6, 2015

Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium

DIREKTKära läsare!Thorbjörn Andersson, landskapsarkitekt och professor vid institutionen för stad & land vid SLU Ultuna, har skrivit en debattartikel med rubriken ”Sju tankar om täthet” (publicerad 21 september på www.unt.se). Artikeln har sin bakgrund i att ”alla pratar om täthet”, men Thorbjörn Andersson menar att den täta staden också har nackdelar. Bland annat skriver han att ett argument som ofta används för att bygga tätare är att det skulle vara mera ekologiskt och hållbart. Det stämmer inte, menar Thorbjörn Andersson. Det är inte så att vi till exempel reser mindre ju fler människor som bor på liten yta och tar som exempel Stockholms invånare: ” ... reser stockholmare mest av alla svenskar. Man reser till lantställen, till shoppingcentra, till platser som ligger utanför staden, till sådant som inte ryms i den täta staden. Kanske till natur eller park”. Thorbjörn Andersson håller med täthetsförespråkare när

de säger att täthet är positivt för det sociala livet. Men, påpe-kar han, med enkel logik förstår vi att tätheten har sina bortre gränser – det finns så många andra faktorer som avgör om staden erbjuder ett rikt socialt liv. Det är intressant att en av Sveriges mest erkända land-skapsarkikter, med många populära stadsutvecklingsprojekt på sitt cv, så tydligt markerar en ståndpunkt som nog avviker en hel del från vad till exempel de stora byggbolagen brukar framföra. De personer som arbetar med att bevara och ut-veckla parker och stadsnära natur får således nya argument i diskussioner kring hållbar stadsutveckling – och kan natur-ligtvis komplettera med alla de rön som blir allt mer politiskt gångbara när det gäller vad stadens utemiljö kan erbjuda i form av urbana ekosystemtjänster.

Hälsningar Göran Nilsson

Central Park i New York, oktober 2015. För några decennier sedan var Central Park en plats fylld av skräp, graffiti, prostitution och kriminalitet. 1980 bildades Central Park Conservancy, en privat nonprofit organization, som fick ansvaret för att sköta, restaurera och utveckla parken. 75 procent av organisationens budget kommer från privata donationer. Organisationens arbete har varit oerhört lycko-samt – nu är parken en grön oas i det tättbefolkade Manhattan som årligen lockar 40-50 miljoner besökare. Foto: Göran Nilsson.

2 • Movium Direkt nr 6, 2015

Ett urval av frågor & svar nyligen dokumenterade av Moviums rådgivareIdentifiering av prydnadsväxtFråga:Har gått bet på en växt och undrar om du kan hjäl-pa oss att identifiera den? Skickar med två bilder!

Svar:Det ser ut som Cotoneaster, antagligen ett nyligen nedskuret häckoxbär, Cotoneaster lucidus. Om så är fallet borde den få fantastiska höstfärger snart. Patrick Bellan

Kopparbjörk och pollenspridningFråga:Jag har en fråga om kopparbjörk, Betula albosi-nensis. Vi har föreslagit den på ett torg i en stad i södra Norrland då den passar mycket bra in i ge-staltningskonceptet samt i storlek och karaktär på träd. Men vi har fått synpunkter på växtvalet med hänsyn till allergiker som vill vistas på torget och uteserveringar under pollenperioden. Som stadsträd i övrigt har vi mest lönn och lind. Mängden björk i och kring staden är dock stor då det nu plante-

Häckoxbär, Cotoneaster lucidus, med infälld detaljbild på bladen.

ras i det närmaste tusen björkar vid infarterna till staden. Det finns även mycket björk i omgivande parkmiljöer, andra gator, bostadsområden och den omgivande skogen. Hur ser pollenperioden för kopparbjörk ut med tanke på att det inte är en inhemsk svensk björk? Frågan handlar ju om den släpper pollen under den period som uteserveringarna finns öppna i staden eller om den har en tidigare pollenperiod som kanske beror på dess proveniens? Svar:Jo, björkpollen kan bli ett problem även om det är kortvarigt. Men extratillskottet som dessa björkar skulle bidra med måste betraktas som negligerbart eftersom det finns både planterade träd och fram-för allt enorma mängder björk vildväxande i det omgivande landskapet och det är ett pollen som sprids åtskilliga mil. Jag ser inte heller att kopparbjörken vare sig bidrar med pollen före eller efter den vanliga björkens spridning och därmed skulle förlänga pollensäsongen. Pollenspridningen


infaller med största sannolikhet inom de inhemska björkarternas säsong i början av maj. Från mitten av maj och resten av sommarhalvåret är säsongen för björkpollen över. Visst kan det finnas proveniensskillnader men i sammanhanget har det ingen betydelse. Vill du helt slippa pollen från den björkplantering du föreslår så är ornäsbjörk, Betula pendula 'Dalecarlica' E, det bästa valet. Den är hansteril, dvs. saknar hängen och därmed pollen. Eftersom detta är en klon så får du, förutsatt ett jämnt planturval från plantskolan, en betydligt jämnare karaktär och som tycker jag stämmer bättre in på ett torg. Tomas Lagerström

Träd som passar in på kyrkogårdFråga:Jag jobbar med en kyrkogård i Hälsingland, zon 5 (4). Kvarteret är från 50-talet och är planterat med oxel i mycket dåligt skick. Vad ska jag re-kommendera som ersättare? Jag funderar kring skogslind. Lönn finns i så stor omfattning att jag vill minska riskerna med för ensartat växtmaterial. Finns det andra träd klassiska från 50-talet som jag kan använda? Svar:Den aktuella delen av kyrkogården är en utvidg-ning som härrör från mitten av 1900-talet. Området domineras av öppna gräsytor genomskurna av ett strikt gångsystem utlagt i en symmetrisk grundform. Träden ingår som viktiga delar i en arkitektonisk gestaltning. I mitten av 1900-talet präglades ofta val av träd och växtlighet av en enkelhet. Inspiration hämtades från den inhemska naturen med nordiska trädslag, såsom exempelvis björk och rönn, men även oxel, vilket vi ser på denna kyrkogård. Vid val av nytt trädslag kan det därför vara lämpligt att försöka hitta trädslag vars storlek, formspråk och karaktär anknyter till tidsandan och de ursprungliga tankarna. Vilka trädslag förekommer naturligt i trakten? Kan några eller något av dessa passa in i den arkitektoniska gestaltningen vad gäller höjd, form och karaktär? Jag vågar mig dessvärre inte på att ge förslag på något specifikt trädslag, det ligger utanför min

kompetens. Trädslagets härdighet är en mycket viktig aspekt, men där bör plantskolan kunna vara till hjälp. Men, väl värt att beakta är också att denna del av kyrkogården ingår som en del i ett större sammanhang. Den gamla kyrkogården runt kyrkan har en äldre trädkrans av lönn. Sju av dessa är noterade som skyddsvärda i den nationella databasen Trädportalen (www.tradportalen.se). För att gynna den biologiska mångfalden, upprätthålla trädkontinuiteten i området och skapa möjligheter för arters spridning kan det därför vara en god idé att överväga att plantera lönn längs någon lämplig del eller sträcka. Detta för att de äldre lönnarna ska ha naturliga ersättare den dagen den gamla trädkransen måste bytas ut. Då har förmodligen värdefulla arter av exempelvis insekter och lavar hunnit sprida och etablera sig på de yngre lönnarna, vilket betyder att arterna kan fortleva i området. Cissela Olsson

Val av träd till gågataFråga:Vi har i uppdrag att projektera om gågatorna i en stad i södra Norrland. Nu kommer frågorna kring trädval. Idag finns det lindar, dessa kommer att fällas eftersom de anses för stora och inte i så bra skick, även om de inte så gamla. Kommunen är intresserad av att inte välja ett så traditionellt artval. Ett problem är dock att det finns få trädarter i kommunen som man kan ha som referenser. Det finns många arter för zon 4 men frågan är om jag vågar rekommendera dessa till detta projekt när arterna ligger på gränsen till sin härdighet? Det finns markvärmeslingor i marken. Jag vet inte hur nära träden och om värmen når dessa. Men vad ser du för för- och nackdelar med olika arter? Kanske kan det bli problem med invintring och för tidig knoppsprickning? Måste jag kanske titta på zon 5 av den anledningen? Här är några arter vi funderat på:- Mindre lind: är 'Greenspire' och 'Rancho' lika härdiga och kan fungera lika bra av den anled-ningen? För båda står zon 4.- Quercus macranthera – persisk ek: denna hade varit intressant men blir tydligen väldigt stor?- Cercidiphyllum japonicum fk Göteborg E –


katsura: zon 4, eventuellt 5. Hur är trädet i högstam till en gågata när arten inte bildar genomgående stam?- Prunus ssiori – druvhägg: kan bären bli ett bekymmer på en gågata? Är zon 4 dokumenterad för att våga testa i vår stad? Hur är tillgången i plantskolorna?- Amelanchier lamarckii fk Ultuna – prakthägg-mispel: ett alternativ om druvhägg eller katsura inte fungerar. En parantes: är det inte i Eskilstuna som det finns platan? Det finns ingen platan i stadsträds-lexikon med zon 3 angiven. Svar:Vi börjar med markvärme. Det finns egentligen inga allvarliga risker med att markvärme skall vara skadligt och äventyra invintringen. Den ovanväxande delen av träden känner av när de skall mogna av medan rötterna kan vara aktiva såväl innan bladen utvecklats på våren samt efter att bladen fallit under hösten. Markvärmen gör även att tjälen och kylan på rötterna inte blir alltför allvarlig vilket är till det positiva då rötterna många gånger är betydligt känsligare än växtdelar ovan mark, som kan hantera betydligt lägre temperaturer. Markvärme kan dock påverka transpirationen, dvs. upptorkningen av marken, vilket gör det torrare än utan denna markvärme. Därför är det viktigt att använda ett växtmaterial som inte är alltför känsligt för perioder av torka. Beträffande mindre lindar så är båda dina förslag lämpliga. Jag skulle vilja lägga till Tilia cordata 'Linn' E, som är ett fint alternativ där utrymmet är något begränsat. Persisk ek är verkligen de stora parkernas träd då den tidigt splittrar upp sin krona och utvecklas till vackra ”sparbanksekar”. Beskurna exemplar av persisk ek blir aldrig bra utan den bör få utvecklas fritt i sammanhang där den kan få breda ut sig – vilket gör den mycket olämplig för trånga gatumiljöer. Vill man ändå ha ek så kan man med framgång använda pelarek (Quercus robur 'Fastigiate Koster'), som är härdig i zon 4. Katsura är ett träd som kräver generösa växtmiljöer med markförhållanden som ger en

jämn tillgång av näring och markfukt. Detta är sällan något som gatumiljöer kan erbjuda – även ifall man i hårdgjorda miljöer har planteringar som är kopplade till lokalt omhändertagande av dagvatten förekommer det perioder av torrare förhållanden. Denna ojämnhet i tillgång av markfukt är något som katsuror svarar dåligt på, de utvecklar inte de kvaliteter som vi så gärna förknippar med detta träd, såsom en tät frodig sommargrönska med alldeles fantastiska höstfärger. Alternativa träd till katsuran, och som levererar liknande säsongskvaliteter men är bättre på att hantera denna ståndortssituation, är rysslönn (Acer tataricum), ginnalalönn (Acer tataricum ssp. ginnala fk Uppsala E), klöverlönn (Acer triflorum), amerikansk rönn (Sorbus americana), ullungrönn (Sorbus ulleungensis 'Legend' E). När det gäller druvhäggen: det är en mycket intressant art som är under utvärdering och förhoppningsvis kommer att vara tillgänglig inom några år. Men idag är tillgången av en pålitlig typ inte så omfattande. Jag hade ändå inte använt den som gatuträd, utan den får nog anses vara ett fint parkträd eller för spännande landskapsplanteringar. Prakthäggmispel (Amelanchier lamarkii in-klusive fk. Ultuna) har allvarliga problem med mjöldagg och man bör undvika att använda arten innan vi vet mer om detta utbrott. Vill man ändå använda ett buskträd med en fantastisk vårblomning och generös fruktsättning kan man testa Malus toringo fk Göteborg E. Den utvecklas till en större buske eller till ett mindre träd med ett något rundat växtsätt, 4-6 meter hög och 4-5 meter bred. Jag känner inte till om det finns plataner i Eskilstuna men det är möjligt då det även finns plataner i Stockholm. Vid användning av plataner i klimat som motsvarar zon 3 (4) bör man använda större trädkvaliteter då mindre plantor är betydligt känsligare och drabbas i större omfattning av frost än äldre träd. Man skall även föra in dem i ett varmt mikroklimat då plataner är värmekrävande träd och kräver inte bara varma förhållanden utan även en lång varm vegetationsperiod. Henrik Sjöman


Variation hos skogsekFråga:Jag har varit på slutbesiktning av en entreprenad där man föreskrivit och planterat många ekar (Quercus robur) med so 16-18 samt 30-35. Fler-talet ekar har väldigt långa och klena toppskott samt mycket oregelbunden krona. En del toppskott har dessutom brutits av, kanske av vind eller ovarsam hantering. Det jag undrar är vad man kan förvänta sig när man föreskriver skogsek? Sorten har väl naturligt ingen jätteregelbunden kronuppbyggnad? Brukar det gå bra att beskära utskjutande sidogrenar och/eller binda upp nytt ledskott mot käpp eller liknande för att skapa nytt toppskott? Svar:Jo, du har uppfattat situationen helt rätt, ekar varierar mycket och har dessutom en oregel-bunden kronutveckling. Har man ett stort plant-skolebestånd kan man säkert plocka ut många som sinsemellan ser lika ut, dvs. lika oregelbundna ut. Det är deras växtsätt. Sedan när du har fröför-ökning så ger det i sig en variation. Jag skulle kunna utveckla din fråga mycket mer men stannar här. Det är lätt att man utgår från jämnheten hos ett parti, till exempel av en lind eller något annat klonförökat när man bedömer träd, och glömmer bort hur förökningssättet påverkar. Sedan har vi toppskottens utveckling. Ek skall levereras med genomgående toppskott även om det inte ser lika spikrakt ut som på många andra trädslag. Sådan är eken. Inte sällan dör toppknoppen men en av de många knopparna i knoppsamlingen i toppen tar då över och brukar få till en hyggligt lodrät topputveckling. Vissa år, till exempel i år, drar årsskotten på många träd iväg rejält, inte minst på ekar, främst för att vattentillgången var god när skotten sträckte ut. Det kan se väldigt pinnigt ut och det gör det ofta på ek. Och visst kan en del av dessa gå av i hanteringen. Det är inte bra men kan avhjälpas, även om tillväxten hämmas och det kräver extra arbetsinsatser, som att binda upp ett kraftigt sidoskott med en längre bambukäpp och ett bind-material som inte stryper. Detta skall sedan tas bort efter 2-3 år.

Extraarbetet är en kostnad som måste betalas av den som orsakat den. Därför är leveranskontroll av växtmaterial en bra åtgärd. Då kan man lätt avgöra var skadan har uppkommit. Då är det också lättare att motivera att returnera växtmaterial som inte håller måttet. Det skall inte göras i slutbesiktningen enligt min mening. Står träden väl på plats är det svårt att motivera entreprenör och beställare att returnera och byta ut växtmaterialen. Avslutningsvis: det är lätt att korrigera ekar med uppbindning och beskärning. Man skall dock notera att det tar sin tid innan man uppnått önskad effekt. Jag tycker att många andra arter reagerar snabbare än ek.Tomas Lagerström

Ståndortskrav för gulvedFråga:Jag undersöker träd till en innergård på bjälklag i Uppsala och har blivit tipsad om gulved. Tror du att det skulle fungera? Det är en skuggig gård, 16 x 60 meter, omgiven av en 14 meter hög byggnad och sedan av ytterligare 20 meter indragen byggnad. Träden skulle få 500-800 mm pimpstensjord att växa i. Vet du om det finns något exemplar av gulved i Malmö som jag skulle kunna titta på? Svar:Tack för din fråga, det låter som ett kul och lite knepigt projekt. Efter korrespondens (med bifogade ritningar och solstudier) sammanfattar jag enligt följande: Gården är skyddad från vind men ligger i djup skugga i stort sett hela dagen. Ni eftersträvar en skoglig känsla, där träden kommer att planteras i bestånd snarare än som solitärer. Individerna skall gärna bilda smala och höga stammar. Då detta är en plantering lokaliserad på en innergård samt på betongbjälklag får träden inte bli för stora. Gården har ingen konstbevattning. Ni har bestämt er för att använda Prunus avium och Quercus cerris och vill nu ha tips på fler arter att använda. Utifrån ovanstående vill jag inte råda er till att använda gulved, även om arten förtjänar en bredare användning. Gulveden (Cladrastis kentukea (syn. C. lutea)) är med skör ved och


relativt svår etablering att betrakta som något exklusiv. Visst passar trädet (i svensk odling) rent storleksmässigt men ståndortsförhållandena samt den värmesumma trädet kräver tror jag inte skulle uppfyllas på gården. Vidare har gulveden en tendens att tidigt splittra upp sig och bli mycket bred. Men visst, trädets grannar kommer att påverka dess habitus, men för att trädet ska uppfylla det habitus ni eftersträvar bör ni plantera unga individer, och gulveden är både långsam och känslig som ung. Zonangivelsen för gulveden anges till zon III, och även om jag är positivt inställd till att arbeta med att tänja zongränser och nyttja platsers mikroklimat tror jag att den ständiga skuggan kommer att verka negativt på gulveden. Botaniska trädgården i Uppsala har minst en åldrad individ i sin samling, vilket tyder på att här finns arbete att göra med att hitta härdiga genotyper. Vill du trots allt titta på gulved i Malmö rekom-menderar jag ett besök i en utsökt plantering längs Inga Marie Nilssons gata (vid ögonkliniken, SUS), där det står ett exemplar i vad jag antar är en plan-tering av Helge Lundström. Alnarpsparken har även den ett storslaget exemplar. Slutligen vill jag nämna några arter som jag tror kan få tillfredsställande utveckling på platsen, tyvärr inget som påminner om gulvedens vackra bladverk. Det närmaste jag kommer är Maackia amurensis, dock är även detta förslag inte klockrent, då arten både är något långsam och värmegynnad. Andra förslag är Acer tataricum (& ssp. ginnala), Sorbus torminalis, Carpinus betulus, Acer negundo, Amelanchier spicata, Pinus peuce, Prunus cerasifera, Prunus grayana, Prunus serotina, Prunus virginiana. Återkom gärna om du vill diskutera vidare! Patrick Bellan

Val av gräs på bjälklagFråga:Vi håller på att projektera en gård i Göteborg som ska byggas på bjälklag.Visionen:Vi vill använda perenna gräs för att skapa samma funktion och form som med hederliga häckar. Vi vill ha raka, strikta ”gräshäckar” som är cirka 150 cm höga. Häckarna ska stå i raka rader och

därmed ge gården ett linjärt formspråk – därför är det viktigt att gräset är rakt och resligt och inte hänger ut så mycket. Gräset ska stå vackert och rama in platser även under vintertid. I ”gräs-häckarna” ska det även finnas markbelysning som lyser upp gräset underifrån och får de att ”brinna” kvällstid. Förutsättningarna:Vi har en avlång bostadsgård som vetter mot väst-sydväst. Dock står grannhusen nära och gården blir därför mest skuggig. Sol cirka 3 timmar per dag under sommaren. Hela gården byggs på bjälklag med en specificerad överbyggnad/växtbädd. Häck-arna kommer att stå i raka rader och ha en cirka en meter bred planteringsyta – ibland omgiven av hårdgjord yta, ibland omgiven av gräs eller andra perennytor med några träd. Vi undrar om ni tror att vår vision går att utföra med dessa förutsättningar och vilka grässorter ni då skulle rekommendera? Vilket c/c bör de stå på för att ge ett tätt intryck men ändå inte drabbas av rost eller andra sjukdomar? De grässorter som vi har funderat på är:Calamagrostis × acutiflora 'Karl Foerster'Calamagrostis × acutiflora 'Avalanche'Mischanthus sinensis 'Kleine Silberspinne'Mischanthus sinensis 'Nippon'

Svar:Jag tycker inte att Miscanthus sinensis är ett bra val på en växtplats som riskerar att bli väldigt torr under långa perioder. Naturligt är Miscanthus förekommande på fukt- eller våtängar i Ostasien och gräset riskerar att inte få optimal utveckling på ett bjälklag. Dessutom ”drösslar” den väldigt genom att släppa sina stora och breda blad som tenderar att blåsa omkring under vinter och vår. Mitt förslag är tuvtåtel, Deschampsia cespitosa 'Bronzeschleier' eller 'Goldschleier', som båda är fina, tuvbildande gräs på omkring 120 cm. Alltså lite lägre än efterfrågat. Jag tycker även att jättetåtel, Molinia caerulea ssp. arundinacea 'Karl Foerster', är ett bra alternativ som blir 150 cm som högst. Till sist även blåtåtel, Molinia caerulea 'Moorehexe', som blir omkring 50 cm högt, men är bäst anpassat för din plats med hänsyn till torka. Eric Wahlsteen


Tall bättre än gran i torra miljöerFråga:Jag skulle vilja föreslå plantering av granar på konstgjorda, långsmala förhöjningar/kullar som är som mest cirka 2 meter höga. Är det en dålig idé då det riskerar att bli en ganska torr växtplats? Finns det några granar som är extra väl lämpade för lite torrare miljöer? Svar:Granar som lider av torka är något av de mest deprimerande man kan uppleva, och jag skulle inte rekommendera att testa detta. Det finns förstås granar som kan hantera torrare förhållanden, såsom stickgranen (Picea pungens – med sorter). Istället skulle jag testa tallar som ett vintergrönt alternativ – man kan beskära dem framgångsrikt så att de får en mer konisk form, vilket man gör framgångsrikt i Ryssland. Tallar för detta ändamål, samt för denna växtplats, är de två- och trebarriga arterna såsom Pinus nigra, P. ponderosa, P. sylvestris, P. heldreichii. Henrik Sjöman

Rost på sylhagtorn?Fråga:Vi projekterar en bostadsgård i Stockholmstrakten och funderar på att använda Crataegus × persimilis 'Splendens', men undrar om den är känslig för rostangrepp? Jag såg några exemplar i gatumiljö i Upplands Väsby som var OK. Vad har ni för erfarenhet av sylhagtorn? Svar 1:Mig veterligen är Crataegus × persimilis mot-ståndskraftig mot rost, likt många andra använd-bara Crataegus-arter från Nordamerika. Mina erfarenheter av detta lilla träd är enbart goda och efter god etablering och uppbyggnadsbeskärning är trädet ett av de vackraste inom släktet, speciellt sorten 'Splendens'. Se dock till att den står väl-dränerat och ljust! Mycket nöje! Patrick Bellan Svar 1:Jag håller med min rådgivarkollega Patrick om att ditt val är utmärkt. Gällande hagtornsrost kan

tilläggas till Patricks svar att svampen värdväxlar med vanlig en (Juniperus communis) men att avståndet måste vara så litet som inom 200 meter för att smitta ska ske. På en är svampen flerårig, men hos hagtornen endast ettårig. Själv upplever jag inte hagtornsrost som något stort problem i den delen av Sverige som jag verkar i (Lund, Skåne) men ibland får jag in rapporter om att exempelvis rosenhagtorn kan se helt bedrövliga ut. Eric Wahlsteen

Risk för trädskada vid byggnationFråga:Det ska anläggas en byggnad i ett naturområde med flera fina exemplar av coloradogranar. Cirka 1,2 meter från föreslagen placering av byggnaden står det ett stort exemplar av en coloradogran som bör bevaras. Problemet är att det ska schaktas cirka 0,8 meter runt huset för att anlägga dränering och då hamnar vi alldeles för nära trädet. Det är eventuellt möjligt att flytta husets läge men då skulle jag vilja veta vilket avstånd vi kan tänkas behöva mellan granen och huset för att granen inte ska ta skada. Hur breder granens rötter ut sig? Hur nära granen är det möjligt att schakta utan att denna tar alltför stor skada? Svar:Det låter väldigt nära att gräva vid en så stor gran. Sannolikt blir det svårt att inte skada granens rotsystem. Men det är alltid svårt att förutse var rötterna breder ut sig. De söker helt enkelt efter så bra förutsättningar som möjligt i form av vatten och gasutbyte. Jag har vidarebefordrat frågan till Örjan Stål för att få en ”second opinion”. Även Örjan menar att schaktet hamnar alldeles för nära trädet, som kommer att ta skada. Problemet är inte att det ska schaktas utan att huset kommer för nära ändå. Dessutom kommer nog trädets grenar att gå rakt in i byggnaden. Fredrik Jergmo

Kräftsår på glanslindFråga:Vid inventering av trädkransen på en kyrkogård såg jag att några träd hade skador på stammarna


(se bild). Träden i fråga är planterade samtidigt och skadorna sitter på samma höjd, cirka 1,7-2 meter upp på stammen. Hur illa är denna typ av skada för träden? Kan trädet på bilden utvecklas och med tiden bli ett resligt träd i trädkransen? Trädkronorna är friska och utan några tecken på stress. Svar:Träden är Tilia euchlora, glanslind. De uppvisar tydliga kräftsår orsakade av en bakterie, Weeping Canker, den har inget svenskt namn, det är ej heller säkerställt vilken bakterie det rör sig om. Tidigt på försommaren brukar man kunna se en vitaktig vätska rinnande ur såren. Bin och fjärilar attraheras av den sötaktiga vätskan. Jag ser tyvärr ingen framtid för angripna träd, om bakterien inte dödar träden kommer de med all säkerhet sekundärt angripas av någon vednedbrytande svamp. Sjukdomen är känd sedan början av 1980-talet. All expertis har en längre tid avrått från att plantera glanslind, av just denna anledning.Björn Vollbrecht

Stamskada på glanslind.

Häxringars inverkan på gräsmattaFråga: Hur skadliga är häxringar för gräsmattan? Hur kan de bekämpas? Svar:Beroende på vilken svamp som ger upphov till häxringen så blir skadorna på gräset mer eller mindre allvarliga. En del svampar påverkar inte gräset alls medan andra tar död på gräset. Bland de som orsakar skador hör två av de van-ligast förekommande ringbildande svamparna, nejlikbroskskivling och jättetrattskivling. Här kan man urskilja tre zoner: a. en yttre zon med stimulerad grästillväxt (svampen bryter ner organiskt material, kväve frigörs och blir tillgängligt för gräset); b. en zon där gräset dödas; och c. en inre zon, där gräset återkommer och uppvisar en kraftig tillväxt och frisk grön färg. Oftast har gräset i den inre zonen ersatts av ogräs. Den största koncentrationen av svampens rottrådar (mycel) finns i den zon där gräset dödas och här växer ofta mycelet ned till 1,5 meters djup. Det aktivt växande mycelet (yttre zonen) växer mycket nära markytan. Ofta tyder uppträdandet av svamp i gräsmattan på dålig näringstillgång. Bara genom gödsling åtminstone en gång per år och vattning vid behov kan man minska risken för angrepp eller hjälpa till att dölja de värsta symptomen. Gräsmattan bör gödslas på våren i samband med att gräset börjar växa. Många gånger härstammar svampangreppet från multnande stubbar, trädrötter eller virkesrester. Då man iordningställer en gräsmatta bör man se till att dylikt material tas bort. Man ser aldrig att två häxringar växer in i varandra. När två ringar möts så försvinner ring-bildningen vid beröringspunkterna. Försök att flytta delar från den ena ringen till den andra och delarna skall tas från den yttre zonen. Att kurativt bekämpa svampar i gräsmattan är mycket svårt. Man kan pröva att med en grep göra tätt med hål där svamparna växer och i den yttre zonen. Vattna sedan igenom ytan ordentligt och pröva sedan något av följande medel: Biologisk bekämpning med preparatet Binab, som består av svamparna Trichoderma atroviride och T. para-


piluliferum, eller behandling med Atamon, som innehåller natriumbensoat och mjölksyra. Pröva 2 dl flytande Atamon till 10 liter vatten och vattna ut denna mängd på cirka 25 kvadratmeter. Inget av medlen har varit med i någon vetenskaplig prövning men det finns indikationer på att de har hämmande inverkan på ringbildande och enstaka svampar i gräsmattan. Maj-Lis Pettersson

Svulster på körsbärsträdFråga:På ett gravkvarter på en kyrkogård i Skåne har vi planterat Prunus 'Accolade' för 5-6 år sedan. Ett av träden har fått en stor utväxt, kan du säga vad det kan vara, varför det uppstått och vad man bör göra åt det?

Svulst på körsbärsträd.

Svar:Den här svulsten är sannolikt orsakad av bakterien som orsakar rotkräfta, Agrobacerium tumefaciens. Svulsterna kan ibland uppstå högre upp på stam-men. Infektionen har skett genom ett sår. När väl den abnorma celldelningen satt igång, kan detta fortsätta även utan bakterien och man vet således inte om bakterien är kvar.

Beroende på hur svulsten sitter kan den hämma växten men det är svårt att avgöra hur allvarlig den kommer att bli. Om trädet växer dåligt, ta bort det. Annars anses ett sådant angrepp vara utan betydelse. Gamla äppleträd som röjs har i vissa fall visat sig ha mycket rotkräfta på rötterna och ändå ha burit rikligt med frukt under sin livstid. Jag har sett poppel med sådana svulster som inte har varit påverkade. Ingrid Åkesson

Skador på årsskott av tujaFråga:Vi upptäckte nyligen skador på tujor. Torkskador tycker jag ser annorlunda ut. Det här utseendet känner vi inte igen! Skadorna sitter bara i topparna på årsskotten, de har spridit sig från förra veckans 5 tujor i en häck till 6 tujor idag.

Svar:Vad jag kan se på medsända bilder så är det svarta partier på tujorna. Denna skada har vi konstaterat på importerade tujor från Holland som första gången kom till Sverige 2009. Exakt samma symptom har upptäckts i England och en vetenskaplig artikel därifrån hade till och med en bild på skadan som helt överensstämmer med i Sverige rapporterade fall. Naturligtvis misstänkte jag att detta var exakt samma problem, nämligen angrepp av svampen Phytophthora lateralis. Jag skrev en artikel om denna sjukdom i Movium

Skador på toppskott på tuja.


Direkt nr 4, 2012, sid. 7. Jordbruksverket skickade prov till ett analyslaboratorium i England och får till svar att det inte rör sig om P. lateralis. Mycket märkligt! Vi har till dags dato inte fått svar på vad detta rör sig om för svamp. Svampen smittar från importerade plantor till redan befintliga plantor som stått planterade flera år på samma område. Jag ber dig skicka prov till Jordbruksverket i Jön-köping. Vad du för övrigt kan göra är att klippa bort alla delar med synliga symptom. Maj-Lis Pettersson

Gatuträd med problemFråga:Har två frågor avseende gatuträd med otrevliga symptom. Träden är planterade hösten 2014 i en kommun norr om Stockholm.1. Lind, Tilia × europaea 'Euchlora', so 25-30, 4 x ompl. Bladen uppvisar gråaktiga fläckar och något skadedjur äter upp bladen så att det bara blir nervaturen kvar. Vad är detta? Är det beroende på den kalla och våta sommaren? Vad kan vi göra, kommer angreppen tillbaka kommande säsonger eller är det något skadedjur som inte överlever vintern?2. Platanus × hispanica 'Stockholmsplatan', so 25-30, 4 x ompl. Trädet släpper bark i stora sjok. Är detta normalt för plataner, kommer den att åter-hämta sig? Svar:1. Det är lindbladstekelns larver som äter på blad-ens undersida. De äter det undre epidermislagret och mesofyllagret (den saftiga delen av bladet).

Skador av lindbladstekelns larver.

Endast övre epidermislagret blir kvar. Detta skade-djur är i dagsläget tämligen vanligt förekommande och det är ingen vacker syn när angreppen berör större delen av trädet. Larverna tar sig ned till marken, förpuppar sig och återkommer oftast till följande år då den fullbildade insekten lägger ägg på bladen. Om ni inte har sett denna insekt tidigare i områ-det på lind (den angriper endast lind) så är risken stor att angreppet har kommit med träden. Angrep-pet har inget med väderleken att göra. Bekämpning av larverna är lätt att utföra i producentledet men betydligt svårare och oftast omöjligt att utföra i en anläggning. Angreppet leder inte till att grenar dör, men plantorna kan försvagas. Varför grenar har dött i detta fall är omöjligt att uttala sig om utan ingående undersökning på plats. 2. Att plataner släpper bark är ju karaktäristiskt för detta växtslag men visst ser det lite väl dramatiskt ut. Hur mår växten för övrigt? Återkom gärna med bilder på kronan. Maj-Lis Pettersson

Avflagnande bark på platan.


Invasion av myror på trädFråga:Vi har problem med myror på träd. Hur skadliga är de för träden? Hur kan vi bekämpa myrorna? Det är en myrstig som går vid stambasen, barken har bitvis slitits ned. Såklart kan man på olika sätt dela av myrstigen så frågan är egentligen om en större mängd myror i något fall påverkar träd negativt? Svar:Misstänker att det rör sig om hästmyror, Campono-tus herculeanus. De bildar ofta satellitbon utanför huvudboet när ett hästmyresamhälle växer. I detta fall har ni ett träd skadat vid stambasen, en tidigare påkörningsskada, som med tiden har utvecklat en internröta. I rötad fuktig ved anlägger hästmyran sitt bo. Med sina kraftiga käkar gnager myrorna ut gångar och håligheter i veden. Hästmyran livnär sig inte av ved, utan insekter, örtartade växtdelar, sav samt svamphyfer. Myrorna utgör alltså ingen större risk för trädets fortlevnad men det gör däremot vednedbrytande svampar, myrorna följer bara efter i den takt som veden bryts ned. Vill ni trots allt bekämpa – behandla själva myrsamhället med myrmedel, det finns ett flertal preparat på marknaden. Björn Vollbrecht

Höjning av markyta vid trädFråga:Jag skulle behöva höja markytan kring några befintliga träd med cirka 300 mm. Det är askar, troligen Fraxinus angustifolia 'Raywood', med ett stamomfång på cirka 35-40. De står idag i en gräsyta och kommer i framtiden att fortsatt stå i en planteringsyta, med någon marktäckande perenn runtikring. Min fråga är om träden klarar att man fyller med matjord intill stammen på detta sätt? Svar:Det är inte tillrådligt att fylla upp så mycket som 300 mm matjord runt etablerade träd. Det som kommer att hända är att det ytliga systemet av finrötter kvävs genom syrebrist och därmed dör hela trädet. Det råder polemik kring frågan om barken tar skada av uppfyllning. Vissa menar att

barken inte påverkas, och att trädet kan klara sig av den anledningen, medan andra menar att det är ett säkert sätt att döda trädet på. För övrigt är askskottssjukan fortfarande ett överhängande problem och dina askar riskerar ändå att bli sjuka med tiden. Att gräva upp dem, markhöja och plantera tillbaka dem uppfattar jag som bortkastade pengar med tanke på risken för askskottsjuka. Välj därför nya träd som planteras på platsen efter att tillbyggnader och markhöjning har gjorts. Eric Wahlsteen

Flytt av trädFråga:Vi håller på med ett större ombyggnadsprojekt där samtliga innergårdar kommer att påverkas vid ombyggnationen. 1995 byggdes gårdarna om och fick den utemiljö som de har idag. På dessa 20 år har mycket utvecklats fint och vi ser ett värde i att kunna ta tillvara det som är värt att bevara avseende växtmaterialet. Det är framförallt klotlönnar med en stamdiameter på cirka 15 cm en meter ovan mark och magnolior med stamdiameter 10 cm en meter ovan mark som vi är intresserade av att kunna flytta. Men det är också uppvuxna och välväxta bokhäckar med en höjd på cirka 140 cm som vi funderar på att kunna återanvända. Några frågor.1. Är det möjligt att flytta dessa träd och vad är överlevnadsprognosen?2. Vad krävs för förberedelser och vad krävs för efterarbete för att lyckas?3. Kostnad i förhållande till inköp och etablering av nya träd av samma sort och storlek?4. Är det möjligt att flytta färdigvuxna häckar av bok respektive avenbok?5. Vilka förberedelser krävs i detta fall och vilket efterarbete krävs för att lyckas?

Svar:Flytt av träd: Vad gäller klotlönn bör ni rotbeskära i höst, med en radie på minst en meter för att nästa höst gräva upp träden med en klump, där radien har ökats till minst 1,2 meter, för att få nya finrötter och en god etablering. Alternativet är att


använda en spadmaskin/trädflyttare redan i år, med en diameter på 2,5 till 3 meter. Magnolior har ett mycket känsligt rotsystem och måste alltid flyttas med en väl tilltagen klump. Även här är hösten bästa tidpunkt. Bokhäck: även den bör grävas upp med klump för att få en god etablering. Gör det i sent i novem-ber när de har uppnått sin invintring och vila. Björn Vollbrecht

Växtbädd för granhäckFråga:Jag undrar om det är bra att tänka enligt följande angående växtbädd för en friväxande granhäck: En förutsättning för att granplantorna ska trivas och få god tillväxt är en bra växtbädd. Marken är i nuläget blöt och en ny växtbädd behöver anläggas med god dränering för att undvika stående vatten i plantornas rotzon. En högt stående grundvattennivå gör att växtbädden bör byggas uppåt, höjd 80 cm. Då ryms dränerande lager samt växtjord i den omfattning som krävs. Viktigt att tänka på är att stora plantor har större rotklump och därmed kan kräva djupare växtbädd. Då marken är blöt i området är det extra viktigt att marken inte kompakteras. Problemet undviks genom en upphöjd växtbädd, men viktigt är att terrassen får avrinning om infiltration inte kan ske. Jag undrar dessutom hur bra det är att gödsla växtbädden för att få bra tillväxt, vi vill inte ha häcken alltför gles då den ska skydda mot insyn. Samt även hur underhållsgödsling ska ske efter plantering. Svar:Det vore bra om det dränerande lagret utesluts om det ligger ovanför eller i grundvattennivån. Det får då motsatt effekt och håller kvar vatten i jorden ovanför skiktet samt bryter den kapillära transporten när det är torrt. Det innebär att jordlagret blir fuktigare när det är fuktigt och torrare när det är torrt. Bygg gärna upp växtbädden med B-jord (sandjord med ingen eller låg lerhalt) om grundvattenytan ligger i underkant av växtbädden. Lite gödsel kan vara bra men var försiktig med kväve! Eva-Lou Gustafsson

Relation mellan näringsämnen i jordFråga:Vi har en näringsanalys där magnesiumhalten i jorden är högre än det föreskrivna värdet i tekniska beskrivningen. Föreskrivet: Mg 4-8, resultat: Mg 10,8. K/Mg-kvoten är 10,7/10,8 = 0,99. Kan för mycket magnesium ha någon negativ påverkan för växtjorden? Svar:Eftersom kvoten är OK och det är balans mellan näringsämnena så ser jag inget problem med denna relation mellan näringsämnena. Eva-Lou Gustafsson

Föreskrivning av jordkvalitetFråga:Vi bygger ett nytt bostadsområde och befintlig matjord har väldigt hög lerhalt. Den ligger nu på upplag i stora högar där ett jordprov är taget. Vi har krävt att jorden ska uppfylla AMA10 och jag har därför sagt att den inte är OK. Nu har entreprenören återkommit med nytt förslag på jord till träd och planteringsytor. Jag skickar med en analys på jorden, den innehåller för lite lera … Till gräsytorna vill de blanda in sand i den ursprungliga jorden men jag är rädd att det blir betong ... Vad anser du om jorden? Vad kan/ska vi göra? Jag kan såklart bara hänvisa till AMA10 men vill höra dina synpunkter då jag insett att jordar är ganska komplexa. Svar:Befintlig jord behöver inte uppfylla AMA:s krav. De kraven gäller tillverkad jord. Det är däremot mycket viktigt att jord med 25 % lerhalt har bra struktur och hanteras mycket försiktigt om den ska användas. Enligt analyserna bör jorden fungera bra till träd och buskar men hur är det med strukturen? Till perennytor är det en fördel med högre mullhalt. Den föreslagna jorden har som du säger väl låg lerhalt till träd och planteringsytor. Risken att fräsa in sand i lerjord är, som du påpekar, att det blir betong. Eva-Lou Gustafsson


Snabb spridning norrut för svårbekämpade hästkastanjsköldlusen

En för Sverige ny sköldlusart, hästkastanj-sköldlusen (Pulvinaria regalis), upptäcktes 2006 på Östra Kyrkogården i Malmö på främst lind, alm och lönn men även på hästkastanj och poppel. Troligen har djuren kommit till Sverige många år tidigare eftersom de förekom i oerhört stora mängder.

Troligen har sköldlusen kommit in i landet med importerade lindar från Holland och/eller Danmark. Spridningen har sedan skett snabbt i västra Skåne upp till Ängelholm och finns nu på flera platser i Göteborg och har även rapporterats från Stockholm.

Polyfag artArten är mycket polyfag (kan leva på många olika växtslag) och är rapporterad från 60 arter från 25 växtfamiljer. Det svenska namnet är något missvisande eftersom arten främst hittas på lind och lönn. Den fullbildade honan är brun till svartbrun med gulaktiga inslag. Angreppen syns på långt håll vilket beror på att honans äggsäckar är stora och vitaktiga. En äggsäck kan innehålla upp till 3 000 ägg. Enligt holländska uppgifter kläcks äggen i juni-juli. Nymfer kan spridas från träd till träd med vindens hjälp men också via fåglars näbbar och ben. Det finns även uppgifter om att flugor och bin kan transportera nymferna. Kastanjesköldlusen förökar sig främst på partenogenetisk väg, dvs. fortplantning utan befruktning. Kastanjesköldlusen dödar inte träden, men de förfulas av sotdaggsvampar som växer i djurens sockerhaltiga avsöndring, så kallad honungsdagg. Angreppen gynnas i stadsmiljö, där träden ofta är stressade av torka och dålig jordstruktur.

Av Maj-Lis Pettersson, Moviumrådgivare i skadedjur på träd, buskar och perenner

Förebygg med bra växtmiljöHästkastanjsköldlus är typexempel på en invasiv art, som kännetecknas av hög reproduktions-förmåga, att arten kan angripa ett flertal växter och att fortplantning främst sker utan befruktning. Att åtgärda sköldlusangrepp är inte lätt. Försök att borsta bort så många sköldar som möjligt med en rotborste (ej stålborste) innan äggen kläcks, dvs. april-maj. Se för övrigt till att träden har den allra bästa växtmiljön.

Källor: C.-A. Gertsson. 2015. Invasiv sköldlusart funnen i Göteborg. Aromia, nr 1, 6-8.C.-A. Gertsson. 2011a. Nya arter och landskaps-fynd av sköldlöss (Hemiptera, Coccoidea) från Sverige fram till år 2010. Ent. Tidskr. 132 (1): 39-45.

Kastanjesköldlusens honor har stora, vita äggsäckar som syns tydligt på långt håll. Foto: Tomas Lagerström


Vad är våtved? Är det en sjukdom eller något annat? Frågan har föranletts av ett par fall som nyligen nått mig som Moviumrådgivare och det finns skäl att fördjupa kunskapen kring denna växtsjukdom.

I Movium Rådgivnings barndom var det Klaus Vollbrecht som lyfte fram våtved i sina många före-drag om trädvård och farliga träd. Rådet var att låta träd med våtved vara, eftersom de inte är farliga och skadan har begränsad påverkan på träden. Vi fick veta att våtved orsakas av bakterier men jag som är växtpatolog kunde inte förstå varför det inte beskrevs som en sjukdom i växtskyddslitteraturen. I år har jag fått två frågor om våtved och fick anled-ning att fördjupa mig i frågan. Jag fick ett mejl och ett par bilder: ”Här kommer mera elände. En kollega till mig kom med de här bilderna på plataner. Det liknar det som vi såg på almar när vi blev drabbade av almsjukan. Jag tror att vi då bara kallade det för våtved.” Jag konstate-rade att det ser ut som ett större vätskande sår eller parti på stammen. Först kontrollerade jag symptomen på den allvarliga platankräftan eller platanvissnesjukan, Ceratocystis fimbriata f. platani (eng. ”canker stain”), som finns på vissa platser i södra Europa, men symptomen stämmer inte. Om man upptäcker mörka, insjunkna partier skulle det kunna vara den sjukdomen. Den är reglerad i växtskyddslagstift-ningen och ska därför anmälas till Jordbruksverket. Sjukdomen har funnits i Europa sedan den upp-täcktes 1972 och har hittills inte spridit sig norrut. Jag är inne på samma linje som frågeställaren, dvs. det ser ut som våtved på bilderna, med reser-vationen att man inte kan vara säker utan att ha studerat träden närmare. I vintras fick jag en helt annan fråga om våt-ved. Då efterfrågades en kortfattad definition av fenomenet. Jag tog tillfället i akt att söka information på nätet för att reda ut begreppet,

Våtved – fenomen med olika ansiktenAv Ingrid Åkesson, Moviumrådgivare i sjukdomar på träd, buskar och perenner

Misstänkt våtved på platan.

dels för att svara på frågan men också av egen nyfikenhet. Det visade sig att det inte finns någon kort definition, i alla fall inte utan en vidhängande förklaring, så det blev ingen kortfattad definition.

Omskrivet i NordamerikaDet finns mycket skrivet om fenomenet våtved, eng.”wetwood”, framför allt i Nordamerika men mycket lite från Europa. Många författare beskriver ”wetwood” eller ”bacterial wetwood” som en sjukdom orsakad av bakterier medan andra beskriver det som ett fysiologiskt fenomen. Många trädslag kan ha symptom på våtved men det uppges vara vanligast i alm och poppel. I alm (Ulmus americana) sammankopplas våtved med en specifik bakterieart, Erwinia nimipressuralis, som ofta anses vara orsak till våtved på just alm. Samma bakterie används ibland för att förklara våtved även i andra trädslag men så enkelt är det inte.


Utsöndring av färgad vätskaUtvändigt syns slemmiga utsöndringar på stam-mar eller grenar, ofta i anslutning till sår eller grenvinklar. Även rötter kan drabbas. Vätskan är från början färglös men så småningom kommer utsöndringarna att anta olika färger på grund av bakterier och andra mikroorganismer som etableras i vätskan. Slemflödet blir då tjockare och slemmigare. ”Slime flux” är ett annat engelskt namn på fenomenet. Vanligen har våtveden begränsad påverkan på trädens kondition men om träden lider av annan stress blir våtveden ytterligare en stressfaktor, vilket kan leda till att träden med tiden förlorar i vitalitet med glesa kronor, döda grenar m.m. I ett stamgenomsnitt är kärnveden mörkfärgad och ser vattengenomdränkt ut. På gränsen till den vattenledande kärlvävnaden syns ofta en ljusare, torr övergångszon. Våtved och slemflöde kan också uppstå i kärlvävnad som svar på skador. Bilder på för våtved typiska stamtvärsnitt finns i referenserna nedan. I skogen är våtved ett virkesproblem, eftersom det påverkar virkeskvaliteten negativt. Många olika trädarter kan drabbas, både löv- och barrträd. Det är mycket vanligt i Ulmus och Populus, som nämnts ovan, men ofta även i Salix, Fraxinus, Abies, Tsuga, Acer, Quercus, Betula, Magnolia och Liriodendron.

Bakterieinfektion via sårBakterier invaderar ofta våtveden. Förutom den specifika bakteriearten som nämns hos alm, Erwinia nimipressuralis, handlar det om en rad olika bakteriearter och släkten, som normalt finns i mark och vatten. Det är således inga växtpatogena bakterier. Infektionen antas ske genom sår av olika slag. Även mycket unga plantor kan infekteras med sådana bakterier. Det är de olika bakterierna inuti våtveden som ger upphov till slemflödet på grund av att gastrycket ökar med bakteriernas aktivitet. Utsöndringarna tränger ofta ut genom ett gammalt sår. När bakterieslemmet tränger ut i luften tillkommer även olika andra mikroorganismer som gör att utsöndringarna kan ha olika färg och konsistens.

Svårt att åtgärdaVåtved är en kronisk åkomma och det finns inga åtgärder varken för att förebygga den eller att bli kvitt den. Vanliga standardråd gäller: Beskär så lite som möjligt. Undvik stress hos träden. Våtveden motverkar rötsvampar på grund av lågt syreinnehåll, så låt den vara.

Blödande sår kan ha flera orsakerBlödande eller vätskande sår på stammar och grenar kan också vara tecken på andra sjukdomar. Blödande hästkastanjer är en aktuell sjukdom som orsakas av en specifik bakterie, Pseudomonas syringae pv. aesculi. Hästkastanjer kan också vara angripna av svampliknande organismer inom Phytophthora-släktet, som ger liknande symptom. Skogsforskare Johanna Witzell har konstaterat Phytophthora i hästkastanj i Skåne. Vid inspektion av en skånsk allé med häst-kastanjer upptäcktes ett träd med stora blödande partier men där kronan var alltför frisk för vara angripet av de här nämnda sjukdomarna. Utifrån de yttre symptomen skulle det kunna vara våtved.

Begreppet ”wetwood” (våtved)Här följer ett urval av referenser med olika förkla-ringar av begreppet ”wetwood”. 1. Ur ett amerikanskt standardverk om trädsjukdo-mar: “Wetwood, a water-soaked condition of wood, occurs in trunks, roots, and branches of many kinds of trees. In some trees, notably elms and poplar, bacteria are consistently, associated with the condi-tion and apparently cause it. Water soaked wood with large numbers of bacteria (bacterial wetwood) is dead, usually discolored, and contains fatty acids that give it a sour or rancid odor.” (Sinclair, Lyon & Johnson. 1987. Diseases of Trees and Shrubs.) Uttrycket ”condition” är tilltalande. Våtveden associeras med bakterier men inte att den orsakas av bakterier, dvs. det är ingen vanlig bakterie-sjukdom. Det är svårt att få en bra översättning till svenska men en direkt översättning skulle bli så här: ”Våtved, ett vattenmättat tillstånd hos ved, uppträder i stammar, rötter och grenar hos många trädslag. I vissa träd, speciellt alm och poppel, är bakterier konsekvent associerade med tillståndet och uppenbarligen orsak till det. Vattenmättad ved


med stora mängder bakterier (”bacterial wetwood”) är död, vanligen missfärgad och innehåller fettsy-ror som ger en sur eller härsken lukt.”2. En information från Colorado State University 2013 beskriver det som en sjukdom: “Bacterial wetwood is a common disease that affects the cen-tral core or bark of many shade and forest trees”. (Jacobi, W.R. Bacterial wetwood. Fact sheet No. 2.910. Colorado State University) http://extension.colostate.edu/topic-areas/yard-garden/bacterial-wetwood-2-910/3. (Dan Gillman. 2011. Wetwood and slime flux. Center for Agriculture, Food and Environment.) Här beskrivs hela våtvedskomplexet med ickepara-sitära bakterier.https://ag.umass.edu/fact-sheets/wetwood-slime-flux4. I nedanstående information förklaras fenomenet ”wetwood” och konstateras att det inte är någon sjukdom. (Anonym. Wetwood. Discoloured, and often smelly wood in living trees. Forest Health Protection, Rocky Mountain Region 2011.) http://www.fs.usda.gov/Internet/FSE_DOCU-MENTS/stelprdb5353707.pdf5. Det finns mycket få referenser från Europa vilket kan vara tecken på att ingen har forskat i frågan här. Svenska skogsforskare behandlar våtvedsbegreppet “false heartwood” i en uppsats om virkeskvalitet i poppel (Johansson, T. & Hjelm, B. Forests 2013). De konstaterar att det inte finns något enhetligt begrepp. 6. Den engelska handboken Diagnosis of ill-health in trees (Strouts and Winter. 1994) lyfter fram det komplexa mellan symptom och sjukdom och kallar den patologiska varianten för ”bacterial wetwood”.

Danska inspelJag fick också förslag via mejl av danska forskare. Tack till Iben Thomsen och Eigil de Neergaard. Egil de Neergaard valde att dela upp begreppet wetwood i två delar. Wetwood används i facklitte-raturen både om ett symptom och om en sjukdom (eller sjukdomskomplex). Delar vi upp det så, blir beskrivningen tydligare och kan sammanfattas enligt följande.

SammanfattningDet finns ingen enhetlig definition av våtved – wet-wood. Den mesta kunskapen kommer från ame-rikansk forskning och begreppet är inte närmare beskrivet för våra förhållanden. Symptomet wetwood: Slemflöde (slime flux), utsipprande växtsaft, illaluktande utsöndringar, vattenmättad ved, missfärgad ved. Sjukdomen bacterial wetwood: I USA beskrivs sjukdomen på flera arter (se ovan) men den före-kommer på många andra trädslag. Olika forskare har försökt identifiera orsaken och har hittat flera olika bakteriearter, oftast ickeparasitära bakterier som förekommer i mark och vatten. Det finns (i USA) en beskrivning på en specifik bakterieart i alm, som anses vara en starkt bidragande orsak till ”bacterial wetwood” – i alm. Det är dock inte bevisat att bakterierna är den primära orsaken. Bakterierna antas infektera genom sår av olika slag. I samband med annan stress, jordpackning, vattenbrist, rotskador, sår m.m. kan ”bacterial wet-wood” vidare bidra till försvagade träd med döende grenar.

Symptom på våtved på hästkastanj.


NyheterStadsträdsseminarium i AlnarpFörlaget Studentlitteratur och författarna Henrik Sjöman och Johan Slagstedt bjuder in till ett semi-narium med anledning av att de två trädböckerna, Träd i Urbana Landskap och sTadsTrädsLexi-koneT, är färdiga och tillgängliga. Seminariet har fokus på Att välja träd för urbana miljöer, det blir presentationer från sex föreläsare. Seminariet är kostnadsfritt och fika (ej lunch) kommer att erbjudas. Mera information på sid. 19. Peter Stahres stipendium till landskapsingenjörerSofia Stenberg och Edd Johansson är 2015 års stipendiater till Peter Stahres stipendium för sitt arbete ”Implementering av öppna dagvattenan-läggningar i innerstaden”. Juryns motivation lyder: ”Sofia Stenberg och Edd Johansson har gjort ett inspirerande arbete som sätter dagvattenfrågan i ett strategiskt samman-hang och samtidigt ger exempel på lösning som kan användas för att avlasta kombinerade system i trånga innerstadsmiljöer. Deras bidrag är inte en ny teknisk lösning utan det faktum att de beskriver en helhet och på ett konkret sätt visar hur man kan gå tillväga för att genomföra ett projekt med öppna dagvattenlösningar. De gifter ihop olika aktörers intressen för blått och grönt i sann Peter Stahre- anda.” Det är första gången landskapsingenjörer tilldelats stipendiet, som inrättades 2010, året efter Peter Stahres bortgång. Peter Stahre var en stor auktoritet inom dagvattenområdet inte bara i Sverige, utan i hela världen. Peter Stahres stipendium delas ut till den som genomför för-tjänstfulla insatser som främjar samverkan och nytänkande inom VA-teknik i kombination med vegetationsteknik.

European Garden Award till Malmö För sjätte gången har en prisceremoni hållits för att dela ut the European Garden Award. Bakom utmärkelsen står Schloss Dyck Foundation och

EGHN – the European Garden Heritage Network. Evenemanget i september ägde rum på Lorens von Ehrens plantskola i Hamburg som ett led i företagets 150-årsfirande. Lorenz von Ehren har varit sponsor av utmärkelsen sedan 2013. Av de fyra utmärkelser som delades ut ham-nade en i Sverige – Malmö stads parker upp-märksammades i kategorin Large Scale Green Concepts. På plats för att ta emot utmärkelsen var stadsträdgårdsmästare Ola Melin samt landskaps-arkitekterna Camilla Anderson och Karin Sjölin. The European Garden Award delas ut i fyra kategorier.1. Best Development of a Historic Park or Garden, vinnare: Herrenhäuser Gärten i Hannover, Tysk-landhttp://cmsen.eghn.org/assets/files/lherrenhausen.pdfhttp://www.hannover.de/en/content/view/full/4486522. Most Innovative Contemporary Concept or De-sign of a Park or Garden, vinnare: Martin Luther King Park i Paris, Frankrikehttp://cmsen.eghn.org/assets/files/lmartinlutherk-ing.pdf http://equipement.paris.fr/parc-clichy-batignolles-martin-luther-king-28173. Special Award of Schloss Dyck Foundation, vin-nare: Schau- und Sichtungsgarten Hermannshof, Weinheim, Tysklandhttp://cmsen.eghn.org/assets/files/lhermannshof.pdfhttp://www.sichtungsgarten-hermannshof.de/index.php4. Large Scale Green Concepts, vinnare: Green Malmö, Sverigehttp://cmsen.eghn.org/assets/files/lmalmoe.pdfhttp://malmo.se/Kultur--fritid/Idrott--fritid/Natur--friluftsliv/Parker/Parker-A-O.html

Årets perenn utseddPerennagruppen har utsett Årets perenn 2016. Valet föll på liten kärleksört, Hylotelephium cauticola, varför beskrivs bland annat i följande text: ”En böl-jande kant på rabatten, snyggt överhäng på krukor


och murar eller en blommande drapering över låga stenar. Det är några av de uppgifter liten kärleksört löser galant. Med nätt storlek, fin form och fräscht utseende hela säsongen passar Årets perenn 2016 perfekt i de mindre sammanhangen.” En särskild höjdpunkt infaller i augusti-septem-ber, då liten kärleksört blommar i lysande rödvio-letta och rosa nyanser. Just den färgstarka höst-blomningen bidrog till valet av Årets perenn berät-tar Jonas Bengtsson, ordförande i LRF Trädgård/Plantskolas Perennagrupp: - Den fina höstblomningen är verkligen en poäng som gör arten extra intressant. Nästan alla andra lågväxande perenner för till exempel murar och stenpartier blommar på våren.Källa: http://www.perennagruppen.com/

Har du kryssat världens 10 bästa parker?Den internationella organisationen World Urban Parks har i sitt nyhetsbrev i september en länk till en artikel i brittiska dagstidningen the Guardian. Artikeln, med rubriken The 10 Best Parks, har skri-

Årets perenn 2016: liten kärleksört, Hylotelephium cauticola. Foto: Marie Andersson.

vits av Rowan Moore, arkitekturkritiker i the Ob-server, utsedd som Critic of the Year vid UK press awards 2014. Topplistan ser enligt Rowan Moore ut enligt följande (utan inbördes rangordning):Ibarapuera Park i Sao Paolo, BrasilienButtes-Chaumont i Paris, FrankrikeBoboli i Florens, ItalienHigh Line i New York, USALandschaftspark Duisburg-Nord, TysklandHampstead Heath i London, EnglandPark Güell i Barcelona, SpanienSummer Palace i Beijing, KinaOlmstead Parks i Buffalo, USABirkenhead Park i Merseyside, England Länk till artikeln: http://www.theguardian.com/culture/2015/aug/07/10-best-parks-urban-green-spaces-high-line-new-york-hampstead-london-park-guell-barcelona Vem i Movium Direkts läsekrets har kryssat flest av dessa parker? Skicka gärna ett mejl till redak-tören och berätta hur många du besökt!Källa: World Park News, September 2015


Nya Grönt kulturarv®-sorter i handelnVåren 2016 kommer flera nya Grönt kulturarv®-sorter i handeln. Då introduceras den fyllda pimpi-nellrosen 'Valdemarsvik', såpnejlikan 'Kvinnsgröta', med en ovanlig mörkrosa blomfärg, och tre hum-lesorter med mycket lång odlingstradition. För första gången lanseras också krukväxter med Grönt kulturarv®-märkning. De två pelargonerna 'Karna' och 'Drottningminne' blir först ut. Även äldre fruktsorter börjar säljas under varumärket. Bland dem finns till exempel 'Åkerö', 'Gyllenkroks astrakan' och 'Säfstaholm'. Nyheterna presenterades för handeln på fack-mässan ELMIA Garden den 29-30 september och kommer att börja säljas i butiker våren 2016. Sedan förut finns nio perennsorter, två rosor, ornäsbjörk och kronärtskocka att köpa under varumärket.Källa: Nyheter från SLU 29 september

Affisch från POM:s hemsida: http://www.slu.se/pom

SLU, Studentlitteratur, Markkompaniet och Movium inbjuder till stadsträdsseminarium:

Att välja träd för urbana miljöerAlnarp 9 december 2015Plats: Aulan, Alnarpsgården

Program 09.00 Välkomna! Henrik Sjöman & Johan Slagstedt09.10 Varför plantera träd i städerna? – ett humanistiskt och kulturhistoriskt perspektiv Allan Gunnarsson09.50 Staden som växtplats och träd för ekosystemtjänster Johanna Deak Sjöman10.30 Fika11.00 Att välja rätt träd för plats och funktion Henrik Sjöman11.50 Lunch

13.00 Mångfald av träd – erfarenheter från Göteborg Eva Maria Hellqvist13.40 Förstå jorden Eva-Lou Gustafsson14.20 Fika14.50 Design och utveckling av landskapsplanteringar Björn Wiström15.30 Trädval och tid Johan Slagstedt16.10 Avslutning

I samband med att de två trädböckerna – Träd i Urbana Landskap & Stadsträdslexikonet – är färdiga och tillgängliga vill vi markera detta med ett stadsträdsseminarium med fokus kring Att välja träd för urbana miljöer. Seminariet är gratis att delta på och fika (ej lunch) kommer att erbjudas.Varmt VälkomnaHenrik Sjöman & Johan Slagstedt


Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp • Tel: 040-41 52 08 • [email protected] • www.movium.slu.se

Information om Moviums egna kurser och semi narier finner du alltid på www.movium.slu.se. Du kan också kontakta Parvin Mazandarani på 040-41 52 11, [email protected].

Kalender November 20155 Parker och allmän plats – Exjobbspresentation och seminarium i Alnarp, även 12 november i Ultuna, info: [email protected] Samhällsbyggnadsdagen 2015 – Den goda kom- pakta staden, konferens i Göteborg arrangerad av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, http://www.sp.se/samhallsbyggnadsdagen11-12 Träddagarna 2015 – Mötet mellan stad och skog, konferens i Umeå anordnad av Svenska Trädföre- ningen, www.tradforeningen.org 12 Näringslivets betydelse för ett bättre liv i staden – Plattformsmöte 4. Seminarium i Malmö arrangerat av Tillväxtverket, www.tillvaxtverket.se12 Bytræseminar 2015, seminarium i Frederiksberg anordnat av Köpenhamns universitet och Dansk Træplejeforening, www.ign.ku.dk12 Liv i staden – CBM:s Mångfaldskonferens i Upp- sala, anordnad av Centrum för biologisk mångfald, www.slu.se/cbm12 BASTA-dagen – Hur fungerar arbetet med medvet- na material i praktiken? Seminarium i Stockholm anordnat av IVL Svenska Miljöinstitutet, www.ivl.se13 Byplanhistorisk Seminar 2015 – Er grønt blot til lyst? Seminarium i Frederiksberg, Danmark, anordnat av bl.a. Institut for Geovidenskab og Naturforvaltning, Københavns Universitet, http://ign.ku.dk/17-19 Besiktningskurs Växt och mark i Norrköping, arrangerad av Referensgrupp Gröna besiktningsmän i samarbete med Movium

18 Asfaltdagar 2015 i Malmö, arrangör: Sveriges Kommuner och Landsting, även den 19 november i Stockholm, www.skl.se18 Ekologisk kompensation – konferens om grön infra- struktur och bevarande av biologisk mångfald i Stockholm, arrangerad av MiljöRapporten, www.miljorapporten.se19 Arkitekturgalan 2015, arrangeras av Sveriges Arki- tekter, https://www.arkitekt.se/20 Urbanforskningens dag 2015: Stadens nya kläder, konferens i Malmö anordnad av bl.a. ISU – Institutet för hållbar stadsutveckling, http://isumalmo.se/evenemang/urbanforskningens-dag/25 Movium Partnerskaps-träff i Stockholm, tema under utarbetande 26 MKB-dagen – med fokus på ekosystemtjänster, konferens i Uppsala arrangerad av bl.a. SLU Forum för MKB och miljöbedömning, http://www.slu.se/mkbcentrum 26-27 Grønn Galla 2015 – Fra grønne visioner til grønne verktøy, konferens i Oslo anordnad av bl.a. FAGUS och BAD,PARK OG IDRETT, www.fagus.no

December 20158 Släppmingel STAD i Malmö, ett Movium-arrange- mang, även den 10 december i Stockholm9 Att välja träd för urbana miljöer, stadsträdssemina- rium i Alnarp (se sid. 19)10-11 Plattformsdagar – Hållbar stadsutveckling, semi- narier och workshoppar i Stockholm, arrangör: Boverket, www.boverket.se

Besiktningskurs Växt och mark17-19 november 2015 på Himmelstalundsgymnasiet i Norrköping

Välkommen till en kurs om växtmaterial – lagar, regler och produktionsmetoder – samt markfrågor och växtbäddar. Teori varvas med praktiska växtövningar och besiktningsexempel. Kursen arrangeras av Referensgruppen Gröna besiktningsmän i samverkan med Movium.

Förlängd anmälningstid: anmälan senast den 2 november, www.movium.slu.se

Documents

DIREKT - HEM | Movium · vågar rekommendera dessa till detta projekt när arterna ligger på gränsen till sin härdighet? Det finns markvärmeslingor i marken. Jag vet inte hur