DOKUMENTATION 2003 Information - Kursnavet3 Välkommen till skattemyndighetens Arbetsgivardag Som arbetsgivare eller anställd på ett företags personal- eller ekonomiavdelning är

D O K U M E N T A T I O N 2 0 0 3

Informationför arbetsgivare

www.rsv.se

3

Välkommen till skattemyndighetens

ArbetsgivardagSom arbetsgivare eller anställd på ett företags personal- eller ekonomiavdelningär du en viktig person. Genom att redovisa skatter och avgifter på rätt sätt bidrardu till att samhället fungerar.

Det är många regler som styr redovisningen och reglerna är ibland komplicerade. Vi vet att arbetet med redovisningen kostar både tid och pengarför ditt företag.

För att underlätta ditt arbete vill vi informera om gällande regler så att det blirlättare att göra rätt från början. Vi hoppas att årets arbetsgivardag och vår övrigainformation ska vara till god hjälp.

På vår webbplats www.rsv.se finns alltid aktuella broschyrer, blanketter, elektroniska tjänster och mycket annat som du kan ha nytta av. Där hittar duockså de informationsträffar vi erbjuder runt om i landet och hur du anmäler dig till dem.

November 2003

Mats Sjöstrand

GeneraldirektörRiksskatteverket

.

5

INNEHÅLLsida

Kontrolluppgifter

Kontrolluppgiftsblanketten 6

Kontrolluppgiftens betydelse 7

Vanlig, gul eller grön kontrolluppgift? 9

Kontrolluppgift och skatteavdrag på ränta och utdelning 11

Kontrolluppgiften – Tips 13

Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter

Skatteavdrag 16

Vad innebär F-skattsedeln? 22

Skatteavdrag för näringsidkare med A-skatt 23

Är det lån eller lön? 25

Lön i annan valuta 27

Löneutmätning 28

Förmåner

Allmänt 29

Kort om vanliga förmåner 31

Bilförmån 37

Kostförmån 40

Lånedator 42

Optioner till personalen 44

Gåvor 48

Representation

Intern representation 50

Kostnadsersättningar

Traktamente och tjänsteresor 52

Övriga kostnadsersättningar 60

Skattedeklarationen

Företagsstöd 62

Skattedeklarationen – Tips 64

Skattekontot – Tips 66

Nyheter 68

Utlandsarbete m.m.

Innehållsförteckning 71

Ordförklaringar 102

Bilagor 105

Kontrolluppgifter 107

Läs mer här! 109

Belopp och procent 111

Sökordsregister 114

6

KONTROLLUPPGIFTER

KU10

Sambandet mellan

kontrolluppgift och

skattedeklaration

7

KONTROLLUPPGIFTER

Avstämning

Skatte-deklaration

Kontroll-uppgift

Under inkomståret har skattemyndigheten ingen uppgift om vil-ken lön som utbetalts eller vilket skatteavdrag som gjorts för enviss anställd. Det är först när kontrolluppgifterna registrerats hosskattemyndigheten, som de uppgifterna går att få fram.

KONTROLLUPPGIFTENS BETYDELSE

Kontrolluppgifterna har under årens lopp fått allt större betydel-se. Kontrolluppgifterna, som ursprungligen endast användes förkontroll av deklarerade belopp, är idag det primära underlaget förinkomstuppgifterna i deklarationen. Arbetsgivare och andra ut-betalare har alltså fått ett allt större ansvar för att inkomstuppgif-terna är riktiga.

De uppgifter som arbetsgivaren lämnar på kontrolluppgiftentrycks på den anställdes inkomstdeklaration. Kontrolluppgiftenligger alltså till grund för den anställdes inkomsttaxering, pen-sionsgrundande inkomst och för att han ska bli tillgodoförd deskatteavdrag som arbetsgivaren har gjort under året.

Skattemyndigheten jämför de kontrolluppgifter som arbetsgiva-ren lämnat med redovisningen i arbetsgivarens skattedeklaratio-ner för motsvarande tid. I princip ska totalbeloppen för lön, för-måner och skatt på kontrolluppgifterna överensstämma med mot-svarande totalbelopp på lämnade skattedeklarationer.

Sambandet mellan

kontrolluppgiften

och den anställdes

inkomstdeklaration

8

KONTROLLUPPGIFTER Kontrolluppgiftens betydelse

Ett tips är att du själv summerar och stämmer av beloppeninnan du sänder in kontrolluppgifterna och rättar de eventuellt fel-aktiga skattedeklarationer som lämnats under året. Då undvikerdu onödiga frågor från skattemyndigheten.

Om arbetsgivaren inte lämnar kontrolluppgifter blir de anställdainte automatiskt tillgodoförda de skatteavdrag som arbetsgivarengjort. Den anställde måste i så fall göra en s.k. skattereklamationhos skattemyndigheten. Lönespecifikationerna har då ett stortbevisvärde och det är därför viktigt att den anställde sparar sinalönebesked. Den som betalar ut lön och gör skatteavdrag måstevid varje utbetalningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatte-avdragets storlek (lönespecifikation).

Lönespecifikation

KU10

Den anställde tillgodoräknas A-skatt med det belopp som arbets-givaren fyllt i på kontrolluppgiften i ruta 01, Avdragen A-skatt.Beloppet måste därför stämma överens med summan av deskatteavdrag som arbetsgivaren har gjort. Den anställde blirannars tillgodoräknad fel skatt.

9

KONTROLLUPPGIFTER

Grön kontrolluppgift:

Kontrolluppgift

– Särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta

(SINK)

KU13 (RSV 2340)

och KU18 (RSV 2341)

Vanlig kontrolluppgift:

KU10,

Kontrolluppgift från

arbetsgivare m.fl.

(RSV 2300)

Lön till

studerande

/praktikanter

Gul kontrolluppgift:

KU14,

Särskild kontrolluppgift

(RSV 2303)

VANLIG, GUL ELLER GRÖN KONTROLLUPPGIFT?

Det finns olika kontrolluppgifter för den som haft anställda. Deflesta arbetsgivare ska använda den vanliga kontrolluppgiftenKU10 (RSV 2300). Det finns även andra kontrolluppgifter som vikortfattat beskriver här. Mer information finns i utlandsavsnittet,som börjar på sidan 71.

Gul kontrolluppgift ska lämnas på ersättning till den som helteller delvis ska omfattas av svensk socialförsäkring men inte skabeskattas i Sverige. Gul kontrolluppgift ska också i vissa fall läm-nas för den som ska beskattas enligt lagen om särskild inkomst-skatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). I dessa fall lig-ger blanketten till grund för beräkning av pensionsgrundandeinkomst i Sverige.

Gul kontrolluppgift ska dessutom lämnas när kontant ersätt-ning utbetalats till mottagare som är bosatt i eller ska beskattas iland som Sverige har skatteavtal med, se sid 106.

Grön kontrolluppgift ska lämnas av den som betalar ut ersättningsom enligt beslut från skattemyndigheten ska beskattas enligtlagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (s.k. SINK-beslut). Grön kontrolluppgift ska lämnas även om inkomstengenom beslut av skattemyndigheten befriats från SINK. Denanställde ska inte lämna inkomstdeklaration i Sverige. Normaltska arbetsgivaravgifter redovisas enligt vanliga regler, se utlands-avsnittet 2.1.

Blankett KU13 (RSV 2340) ska lämnas av arbetsgivare i all-mänhet.

Blankett KU18 (RSV 2341) används av Riksförsäkringsverket,Försäkringskassan, försäkringsföretag och andra som betalar utpensioner, livräntor, sjukpenning, A-kasseersättning m.m.

Kontrolluppgift för lön till studerande och praktikanter som vistastillfälligt i Sverige (högst sex månader) ska lämnas på KU13 (RSV 2340). Arbetsgivaren eller den studerande ska ansöka omett s.k. SINK-beslut hos skattemyndigheten.

Observera att intyget för studerande som tjänar högst 16 399kronor (Ändrad beräkning A-skatt skolungdom och studerande,RSV 4301) inte gäller för praktikanter etc. från andra länder.

10

KONTROLLUPPGIFTER Vanlig, gul eller grön kontrolluppgift?

Kontrolluppgift för sjöinkomst KU16 (RSV 2306) ska lämnas närdet gäller en sjöman som är bosatt i Sverige.

Ersättning till en sjöman som är bosatt utomlands och enligtbeslut från skattemyndigheten ska beskattas enligt lagen om sär-skild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK, ska redovisas påkontrolluppgift KU16 (RSV 2307).

Mer information finns i kontrolluppgiftsbroschyren (RSV 304).

Kontrolluppgift

för sjöinkomst:

11

KONTROLLUPPGIFTER

Nyhet

Ränteinkomst

Skatteavdrag på ränta

Utdelning

KONTROLLUPPGIFT OCH SKATTEAVDRAG PÅ RÄNTA OCH UTDELNING

Från och med inkomståret 2002 har kontrolluppgiftsskyldighetenutökats. Ett viktigt skäl är att inkomstdeklarationerna ska vara såkompletta som möjligt vid tryckningen, för att det underlätta fördeklaranterna. Förändringen innebär att en uppgiftslämnare (juri-disk person och enskild näringsidkare) ska lämna kontrolluppgiftoch i de flesta fall göra avdrag för preliminär skatt för fysiska per-soner och dödsbon avseende:◗ ränteinkomster och fordringsrätter, KU20 (RSV 2323) ◗ ränteutgifter och skulder, KU25 (RSV 2336) ◗ utdelning och innehav av delägarrätter, t.ex. aktier, KU31

(RSV 2322)

Kontrolluppgift behöver inte lämnas för enbart innehav av del-ägarrätter (aktier), om kontrolluppgift inte ska lämnas för räntaeller utdelning.

En nyhet är att ovan uppräknade kontrolluppgifter ingår i åretsupplaga av RSV:s gratisprogram, Registreringsprogram för kon-trolluppgifter (RSV 261).

Kontrolluppgiften KU20 (RSV 2323) ska innehålla uppgift om till-godoräknad eller utbetald ränta, avdragen A-skatt och fordrings-rättens belopp vid årets utgång.

Ränteinkomster hos en fysisk person ska beskattas enligt kon-tantprincipen. Räntan ska beskattas det år den kan disponeras(varit tillgänglig för lyftning). Detta gäller oavsett om den harbetalats ut eller inte.

Om det inte framgår någon bestämd förfallodag i avtal, ska rän-tan anses tillgänglig för lyftning när långivaren bokför en upp-lupen räntekostnad i sin redovisning.

Den som tillgodoräknat eller betalat ut skattepliktig ränta är skyl-dig att göra skatteavdrag vid varje tillfälle detta sker.

En juridisk person som betalar ut eller tillgodoräknar ränta tillen fysisk person ska göra skatteavdrag med 30 procent. Sammasak gäller en fysisk person som betalar ut eller tillgodoräknarränta till en annan fysisk person om räntan är en utgift i närings-verksamheten.

Kontrolluppgiften KU31 (RSV 2322) ska innehålla uppgift om ut-delning och innehav (antal och beteckning) av delägarrätter, t.ex.aktier, vid året utgång.

12

Alla svenska aktiebolag, oavsett om det är avstämningsbolageller kupongbolag, ska lämna kontrolluppgift (KU31) på utdel-ning till fysiska personer och dödsbon. För avstämningsbolaglämnar VPC eller bankerna kontrolluppgifter.

På kontrolluppgiften ska hela utdelningen tas upp, även omden helt eller delvis är skattefri. Det är den som får utdelningensom ska visa hur stor del som är skattefri i sin inkomstdeklarationpå blankett K10 eller K12.

Fåmansbolag behöver inte göra skatteavdrag på utdelning.

Redovisning av A-skatteavdrag som gjorts på ränta (KU20) ochutdelning (KU31) ska redovisas i utbetalarens skattedeklaration.

Kontrolluppgift KU25 (RSV 2336) ska innehålla uppgift om inbe-tald ränta, inklusive eventuell ränteförmån och skuldens storlekvid årets utgång. Kontrolluppgift behöver inte lämnas för dröjs-målsränta.

Om en anställd har fått ett räntefritt eller s.k. lågförräntat lånav sin arbetsgivare, ska alltså betald ränta inklusive eventuellränteförmån redovisas på KU25 i ruta 540. Ränteförmånen skaäven redovisas på den vanliga kontrolluppgtiften KU10, genom attförmånens belopp anges i ruta 12 och med kryss i ruta 44.

Mer information finns i broschyren Regler för kontrolluppgif-ter – ränta, utdelning m.m. (RSV 373).

KONTROLLUPPGIFTER Kontrolluppgiften och skatteavdrag på ränta…

Skatteavdrag

på utdelning

Redovisning

av skatteavdrag

Ränteutgift

13

KONTROLLUPPGIFTER

Personnummer?

Meddelande

Förmån i ruta 12

Ruta 41–48

När?

KU10

KONTROLLUPPGIFTEN – TIPS

Kontrolluppgifterna och sammandraget för inkomståret 2003 skalämnas senast den 2 februari 2004. Rättade kontrolluppgifter mås-te lämnas senast den 1 mars 2004 för att de uppgifter som trycksi den anställdes inkomstdeklaration ska bli korrekta. Läs mer omrättelser nedan.

Om du är osäker på den anställdes personnummer – kontaktaSkatteupplysningen (0771–567 567) innan kontrolluppgifternalämnas in.

Meddelande till skattemyndigheten kan inte lämnas på kontroll-uppgiften. Upplysningar och förfrågningar måste göras i separatskrivelse till skattemyndigheten.

Normalt lämnas endast en kontrolluppgift per anställd. Om du harseparata lönesystem, t.ex. för anläggningar på olika orter, ochdärför ibland lämnar flera kontrolluppgifter för personer somarbetat på de olika orterna under året, ska specifikationsnummeranges i ruta 570. Specifikationsnumret används för att skilja påflera kontrolluppgifter för samma anställd hos en arbetsgivare.Specifikationsnumret ska vara unikt för varje lämnad kontrollupp-gift som lämnas för en och samma person. Kom även ihåg attange detta nummer om du skickar in en ny rättad kontrolluppgift.

Om förmån redovisats i ruta 12 ska alltid någon av rutorna 41–48kryssas.

Om någon av rutorna 41–48 kryssats ska alltid ett belopp (nolloch uppåt) redovisas i ruta 12.

Fler än en

kontrolluppgift

per person?

KONTROLLUPPGIFTER Kontrolluppgiften

14

Ruta 25 och 31

Summera

och jämför dina

belopp!

Rättelser

Andra skattepliktiga ersättningar i ruta 31 och 25 ska inte fyllas iav arbetsgivare med ”vanliga” anställda.

Rutorna används bara av dem som exempelvis◗ betalar ut ersättning till juridisk person med A-skattsedel◗ betalar ut vissa livräntor◗ betalar ut från vinstandelsstiftelse◗ betalar ut ersättning till anställda med F-skattsedel◗ betalar ut ärvd royalty◗ har vissa utlandsanställda◗ redovisar forskarstipendium.

Summera all avdragen skatt som du kommer att redovisa på dinakontrolluppgifter och jämför den med den avdragna skatt som duredovisat på dina skattedeklarationer under året.

Den totala summan av lön och förmåner enligt kontrollupp-gifterna ska i princip vara densamma som den som redovisats på skattedeklarationerna under året. Differens kan t.ex. bero på utbetalningar av lön under 1 000 kr samt reglerna för drivmedels-förmån. Vid beräkning av arbetsgivaravgifter värderas drivme-delsförmånen till marknadsvärdet men vid beräkning av skatte-avdrag och på kontrolluppgiften ska förmånen beräknas till mark-nadsvärdet x 1,2.

Om en lämnad kontrolluppgift är felaktig ska rättelse göras en-dast genom att en ny, fullständigt ifylld kontrolluppgift sänds in.Ange rättelsedatum (i ruta 40) på den nya kontrolluppgiften samtgör en kryssmarkering på sammandraget, som anger att den rät-tade kontrolluppgiften ersätter tidigare lämnad. Du får alltså intebara ange de uppgifter som rättats, utan måste lämna en ny

KU10

15

KONTROLLUPPGIFTER Kontrolluppgiften

komplett kontrolluppgift för att uppgifterna på de anställdasdeklarationer ska bli rätt. Om den felaktiga kontrolluppgiften harspecifikationsnummer (se ovan) måste den rättade kontrollupp-giften ha samma nummer.

Om rättade kontrolluppgifter lämnas efter den 1 mars hinneruppgifterna inte tryckas i de anställdas deklarationer. Detta hind-rar naturligtvis inte att rättade uppgifter lämnas även efter den1 mars om den tidigare lämnade kontrolluppgiften är felaktig.

Om en skattedeklaration är felaktig ska en begäran om om-prövning av den felaktiga redovisningen skickas in, t.ex. genomatt en ny rättad skattedeklaration lämnas för perioden.

16

SKATTEAVDRAG

Den som gör skatteavdrag från kontant bruttolön fungerar i prak-tiken som statens uppbördsman. Skatteavdraget är ingen kostnadför utbetalaren, den avdragna skatten är den anställdes pengar,som betalas in till skattemyndigheten och tillgodoförs i slutändanden anställdes skattekonto.

Den grundläggande principen är att preliminär skatt ska betalasför inkomståret med ett belopp som så nära som möjligt motsva-rar den beräknade slutliga skatten för samma år.

Skatteformen är avgörande för om utbetalaren ska göra skatte-avdrag och för vem som ska betala socialavgifter (arbetsgivar-avgifter eller egenavgifter) på ersättning för utfört arbete. Detfinns två slags skatteformer för preliminär skatt: A-skatt och F-skatt.

Den som har F-skattsedel betalar själv sin preliminära skattoch sina socialavgifter. Läs mer om F-skatt på sidan 22.

Den som inte har F-skatt har automatiskt A-skatt.

Betalas ersättning för utfört arbete till någon med A-skatt, skaavdrag för preliminär skatt göras vid varje utbetalningstillfälle.Det krävs alltså inte att det är ett anställningsförhållande. Det harheller ingen betydelse om mottagaren är exempelvis egen företa-gare eller en juridisk person (AB, HB m.m.). Läs mer om närings-idkare med A-skatt på sidan 23.

Den som gör skatteavdrag ska vid varje utbetalningstillfälle lämnamottagaren uppgift om skatteavdragets belopp. Specifikationen ärdet enda beviset på hur mycket skatt som dragits av. Det är där-för viktigt att den anställde sparar denna handling.

Skatteavdrag ska göras från kontant ersättning för arbete. Detfinns en rad ersättningar som skattemässigt jämställs med ersätt-ning för arbete, t.ex. pension, avgångsvederlag m.m., se broschy-ren Källskatt och arbetsgivaravgifter (RSV 401).

Om en anställd förutom kontant lön får andra förmåner, skaskatteavdrag göras på lönen och förmånernas sammanlagda vär-de. På sidan 29 och framåt finns mer att läsa om förmåner.

Om den anställde, vid sidan av lönen, får ersättningar för kost-nader som han haft i arbetet gäller följande:

Allmänt

Skyldigheten att betala

preliminär skatt

Ska skatteavdrag

göras?

Tidpunkten

för skatteavdrag

Lönespecifikation

Skatteavdrag från vad?

SKATTEAVDRAG OCHARBETSGIVARAVGIFTER

17


Skatteavdrag

När ska en

arbetsgivare inte göra

skatteavdrag?

Beräkning

av skatteavdrag

◗ Skatteavdrag ska inte göras på kostnadsersättningen, om kost-naderna får dras av i den anställdes inkomstdeklaration somövriga utgifter, se sidan 60.

◗ Om ersättningen överstiger det belopp som mottagaren får draav, ska skatteavdrag göras på ”överersättningen”.

◗ Om det är uppenbart att ersättningen inte alls får dras av, skaskatteavdrag göras på hela beloppet.

◗ När det gäller traktamente och bilersättning, se sidan 58, därmottagaren i sin inkomstdeklaration får avdrag med schablon-belopp, ska skatteavdrag endast göras på den del av ersätt-ningen som överstiger schablonbeloppen. Motsvarande reglergäller vid beräkning av arbetsgivaravgifter.

Arbetsgivaren behöver aldrig dra skatt eller betala arbetsgivar-avgifter om den utbetalda lönen (inkl. förmåner) sammanlagt an-tas bli mindre än 1 000 kr under hela året. Om 1 000 kronorsgrän-sen uppnås, ska arbetsgivaravgifter betalas från första kronan.

Observera att ersättningar under 1 000 kr alltid är skatteplikti-ga för mottagaren, de ska alltså inkomstdeklareras.

Om lönen (inkl. förmåner) vid ett enskilt utbetalningstillfälle ärmindre än 100 kr, ska skatteavdrag inte göras, även om den sam-manlagda ersättningen under året uppgår till minst 1 000 kr.

Exempel: Saras arbetsgivare betalade i juli ut 950 kr i lön till henne. Inget

skatteavdrag gjordes och inga arbetsgivaravgifter redovisades. I augusti

betalar arbetsgivaren ut ytterligare 900 kr i lön till Sara.

I och med att arbetsgivaren betalar ut ytterligare 900 kr, överstiger den

sammanlagda lönen 999 kr och arbetsgivaren måste göra skatteavdrag.

Dessutom ska arbetsgivaravgifter redovisas från första lönekronan.

På löneutbetalningen i augusti ska skatteavdrag göras på bruttolönen

900 kr och arbetsgivaravgifter ska redovisas på 1850 kr.

Inget skatteavdrag gjordes på den i juli utbetalda lönen. Om arbets-

givaren en viss månad inte har gjort skatteavdrag eller gjort ett för lågt

avdrag, får han inte utan den anställdes egen begäran åtgärda bristen.

Han kan alltså inte en senare månad göra ett förhöjt skatteavdrag. Läs

mer under rubriken ”Höjt skatteavdrag…” på sid 20.

På kontrolluppgiften, ruta 11, Kontant bruttolön m.m. anges 1 850 kr

och i ruta 01, Avdragen A-skatt, skrivs hur stort skatteavdrag som gjordes

på bruttolönen 900 kr.

Skatteavdrag ska göras enligt skattetabell, av den som betalar utersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst. I andrafall, dvs. på sidoinkomster, ska skatteavdrag göras med 30 pro-cent. Om skattemyndigheten har fattat särskilt beslut om hurskatteavdraget ska beräknas (”jämkning”), görs avdraget i stället ienlighet med detta. Läs mer om jämkning på sidan 19 och framåt.

18

Skatteavdrag enligt skattetabell är det vanligaste för löntagareoch pensionärer.

Tabellavdrag ska göras av huvudarbetsgivaren, dvs. av densom betalar ut den huvudsakliga inkomsten. Det finns ett antalolika skattetabeller beroende på vilken kommunal skattesats somgäller för respektive betalningsmottagare. Det vanligaste är attarbetsgivaren hämtar information om arbetstagarens skattetabelloch jämkning via datamedia från centrala skatteregistret (CSR),läs mer nedan. Betalningsmottagaren kan vid behov beställa sinA-skattsedel hos skattemyndigheten, t.ex. via www.rsv.se eller vårservicetelefon 020-567 000, direktval 6701.

Det går att underlätta företagets administration genom att skickaen förfrågan mot centrala skatteregistret. Då får du som arbets-givare de uppgifter som behövs för att göra skatteavdrag utan attden anställde behöver visa sin A-skattsedel. Förfrågan är kost-nadsfri och kan bara göras för fysiska personer.

En person kan ha flera arbetsgivare. Svaren från CSR avserskatteavdrag som ska göras vid utbetalning av ersättning som ärmottagarens huvudsakliga inkomst av arbete.

Svaren från CSR visar personens skatteförhållanden vid in-komstårets ingång.

Skicka förfrågan i tid. Det är många som frågar. Om vi får för-frågan senast vecka 46 kommer svaret före utgången av decem-ber månad.

Läs mer i broschyren Förfrågan mot centrala skatteregistret –avdrag för preliminär skatt (RSV 272).

Förskott på lön redovisas enligt kontantprincipen. Om arbets-givaren i december 2003 betalar ut ett förskott på januarilönen,ska förskottet redovisas i skattedeklarationen för december ochpå kontrolluppgiften för inkomstår 2003.

Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då löneutbetalninggörs, dvs. även från förskott på lön. Skatteavdraget från förskottetska beräknas genom proportionering.

Exempel: Gunnar får i början av månaden ett förskott på 5 000 kr av

sin sammanlagda månadslön, 20 000 kr. Skatteavdraget på hela lönen är

enligt skattetabellen 8000 kr. Eftersom förskottet uppgår till 1/4 av hela

lönen ska skatteavdrag på förskottet göras med 1/4 av 8 000 kr, dvs. med

2 000 kr. Gunnar får alltså ut 3 000 kr ”i handen” av sitt förskott på

5 000 kr. När återstoden av lönen, 15 000 kr, utbetalas vid ordinarie löne-

dag görs resten av det sammanlagda skatteavdraget, dvs. 6 000 kr.

Tabellavdrag

Förfrågan mot CSR

Förskott


Skatteavdrag

19

Avdrag med 30%

Engångsbelopp

Avgångsvederlag

och skadestånd

”Jämkning”

Skatteavdrag ska göras med 30 procent på ◗ sidoinkomster, ◗ ersättning för arbete som är avsett att pågå kortare tid än en

vecka, ◗ ersättning som utgör engångsbelopp, läs mer nedan om

undantag,◗ ersättning till juridisk person.

Som engångsbelopp räknas sådan ersättning som inte avser enbestämd tidsperiod eller inte betalas ut regelbundet. Det kan varafråga om vissa ackordsersättningar, retroaktiv lön, semester-ersättning, provisioner, avgångsvederlag m.m.

Om betalningsmottagaren förutom engångsbeloppet har tids-bestämd lön hos utbetalaren, ska skatteavdrag göras enligt en sär-skild skattetabell för engångsbelopp.

Om han inte har tidsbestämd lön, ska utbetalaren göra skatte-avdrag med 30 procent av engångsbeloppet.

I samband med att en anställd sägs upp sker ofta en förhandlingmellan arbetsgivare och arbetstagare om avgångsvederlagetsstorlek. Ibland benämns en del av ersättningen som ”ideellt ska-destånd”, t.ex. om uppsägningen skett på ett felaktigt sätt. Obser-vera att i princip alla ersättningar som den anställde får av arbets-givaren i denna situation är skattepliktiga, oavsett om ersätt-ningen benämns lön under uppsägningstiden, avgångsvederlageller ideellt skadestånd. Detta innebär att skatteavdrag ska göraspå hela avgångsersättningen enligt tabellen för engångsbelopp.Hela ersättningen utgör även underlag för arbetsgivaravgifter. Påkontrolluppgiften redovisas all sådan avgångsersättning i ruta 11.

Ändrad beräkning av skatteavdrag och särskild beräkningsgrund,är de två former av beslut som skattemyndigheten kan fatta omändrat skatteavdrag. Båda besluten avser så kallad jämkning. Syf-tet med besluten är att preliminär och slutlig skatt ska stämmabättre överens.

Ändrad beräkning av skatteavdrag: Detta beslut är årsbun-det och är vanligt för t.ex. studerande som bara förvärvsarbetarunder en del av året.

Ett beslut om särskild beräkningsgrund eller ändrad beräk-ning av skatteavdrag kan innebära att skatteavdrag ska göras medlägre eller högre belopp än vad som står i skattetabellen. Beslutetkan framgå av A-skattsedeln eller i en särskild handling. Utbe-talaren är skyldig att följa beslutet senast från och med det utbe-


Skatteavdrag

20


Skatteavdrag

talningstillfälle som infaller två veckor efter det att han fått del avbeslutet. Om den anställde får ett nytt jämkningsbeslut med ettlägre skatteavdrag än tidigare, men beslutet kommer så sent attarbetsgivaren redan hunnit dra av ett för högt skattebelopp, skaarbetsgivaren betala tillbaka den för högt avdragna skatten. Åter-betalningen kan bara göras om skatten inte redan är inbetalad tillskattemyndigheten.

Skattemyndigheten kan besluta att skatten vid varje utbetalnings-tillfälle ska beräknas ◗ på ersättningen minskad/ökad med ett visst belopp◗ med viss procent av ersättningen◗ på bara en viss del av ersättningen◗ med visst belopp utöver det som angetts i skattetabell för

ersättningen.

Särskild beräkningsgrund: Denna typ av beslut kan med auto-matik fortsätta att gälla i en följd av år och kallas ofta för ståendejämkning. Beslutet framgår av skattsedeln och av uppgifter fråncentrala skatteregistret, CSR. Läs mer om CSR-förfrågan på sidan18. Besluten är vanliga för t.ex. villa- och bostadsrättinnehavaremed höga ränteutgifter som får skattereduktion på grund av un-derskott av kapital.

Även om en anställd i sin inkomstdeklaration har stora avdrags-gilla kostnader, får arbetsgivaren inte följa en begäran från honomom att skatteavdrag ska göras med lägre belopp än enligt skatte-tabell eller beslut från skattemyndigheten. Detta gäller även om en sådan begäran görs av ägare, företagsledare, styrelsemed-lem etc.

En anställd kan själv begära hos sin huvudarbetsgivare att denneska göra skatteavdrag med ett högre belopp än enligt skattetabel-len. Arbetsgivaren ska då dra högre skatt senast från det löne-tillfälle som infaller sedan två veckor gått från begäran.

Skatteavdrag ska göras från kontant ersättning för arbete. Det äri första hand den kontanta bruttolönen som utgör underlag förskatteavdrag.

Skatteavdrag kan bara göras från kontant ersättning, inte frånen förmån. Om en anställd exempelvis bara har bil- eller bostads-förmån och ingen kontant lön, kan givetvis inget skatteavdraggöras.

Det kan inträffa, t.ex. vid en anställds sjukskrivning, att denkontanta lönen inte räcker för det skatteavdrag som ska göras på

Sänkt skatteavdrag

på begäran av

den anställde

Höjt skatteavdrag

på begäran av den

anställde

Skatt men ingen lön

21


Skatteavdrag

det sammanlagda värdet av kontanter och förmåner. Skatteavdra-get blir då lika med den kontanta bruttolönen och ingenting kanbetalas ut till den anställde. Om det blir en brist, dvs. skatte-avdraget borde ha varit större än bruttolönen, får arbetsgivareninte dra av den skatten vid en senare löneutbetalning, såvida inteden anställde särskilt begär det, se ovanstående avsnitt om höjtskatteavdag på begäran av den anställde.

Exempel: En anställd har varit sjukskriven en längre tid. Vid löneutbetal-

ningen får han en kontant bruttolön på 2 000 kr. Han har dessutom bil-

och drivmedelsförmån värderad till 6 800 kr per månad. Hur stort skatte-

avdrag ska arbetsgivaren göra?

Underlag för skatteavdrag är 8 800 kr. Skatteavdraget görs enligt van-

lig tabell. Det sammanlagda skatteavdraget borde vara 2 300 kr, men

begränsas till kontantlönen på 2 000 kr. Bristen 300 kr kan inte dras av en

senare månad, om inte den anställde särskilt begär det.

Skulle arbetsgivaren ändå betala in ”skattebristen” betyder det att den

anställde fått det beloppet som lön också. Arbetsgivaravgifter ska betalas

och den inbetalade ”skattebristen” ska tas upp som lön på kontrollupp-

giften.

Exempel: En anställd har varit sjukskriven en längre tid. Vid löneutbetal-

ningen får han därför ingen kontant bruttolön, men han har en bilför-

mån. Förmånen redovisas i skattedeklarationen med 6 800 kr. Arbetsgiva-

ren betalar in skatten på förmånen, 1 800 kr.

Arbetsgivaravgifter ska redovisas både på bilförmånen och på skatte-

beloppet, eftersom arbetsgivaren – för den anställdes räkning – betalt

skatten.

På kontrolluppgiften ska skattebeloppet både anges som kontant

bruttolön, ruta 11 och som avdragen skatt, ruta 01.

22


VAD INNEBÄR F-SKATTSEDELN?

Det finns två slags skatteformer, F-skatt och A-skatt. Skattefor-men avgör hur preliminär skatt ska betalas och vem som ska be-tala socialavgifter på ersättning för utfört arbete.

Den som har F-skattsedel, antingen när ersättningen för arbetetbestäms eller när den utbetalas, betalar själv sin preliminära skattoch sina socialavgifter. En F-skattsedel innebär att utbetalarennormalt aldrig är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbets-givaravgifter.

Den som inte har F-skatt har automatiskt A-skatt. Detta inne-bär att en näringsidkare (fysisk eller juridisk person) som inte villha, eller inte kan få F-skattsedel, i stället har skatteformen A-skatt.

Man vet att någon har F-skatt om innehavaren skriver detta påfakturan, på anbudshandlingen, i avtalet och samtidigt anger sittperson- eller organisationsnummer, eller visar upp sitt F-skatte-bevis. Alla som har F-skatt får i början av varje år ett nytt F-skatte-bevis. Om någon visar upp ett F-skattebevis bör du kontrollera attdet gäller för innevarande år och gärna ta en kopia av det.

Det går också bra att ringa Skattemyndighetens servicetelefon020-567 000 (direktval 8102 för faxsvar) eller Skatteupplysningen,telefon 0771-567 567 före utbetalningen.

Fysiska personer som har inkomst både av näringsverksamhetoch anställning kan ha F-skatt och A-skatt samtidigt. Den somhar en sådan kombinerad skattsedel måste meddela utbetalarenskriftligt om F-skattsedeln ska användas i uppdraget. Om det integörs så gäller A-skattsedeln.

Om betalningsmottagaren har eller åberopar en F-skattsedel i ettuppenbart anställningsförhållande ska utbetalaren anmäla dettaskriftligt till skattemyndigheten. Annars kan utbetalaren, tillsam-mans med betalningsmottagaren, bli ansvarig för skatten på er-sättningen.Exempel: Ove har F-skattsedel eftersom han har en klädbutik. Han säljer

butiken och blir istället anställd som servitör på en restaurang. Vid den förs-

ta löneutbetalningen visar han upp sin F-skattsedel. Restaurangen följer

F-skattsedeln, dvs. gör inte skatteavdrag eller betalar arbetsgivaravgifter på

Oves lön. Eftersom det är ett uppenbart anställningsförhållande meddelar

restaurangen skattemyndigheten att Ove har en F-skattsedel. Efter ett par

veckor får restaurangen besked från skattemyndigheten om att Ove nu till-

delats A-skattsedel. Vid nästa löneutbetalning innehåller restaurangen skatt

och betalar arbetsgivaravgifter på lönen. På kontrolluppgiften redovisas

lönen som utbetalades när Ove hade F-skattsedel i ruta 25, och lönen när

han fått A-skatt i ruta 11.

Skatteformer

F–skatt

Hur vet man om

någon har F-skatt?

FA-skatt

Anmälningsskyldighet

23


Utbetalningsavi till Pia:Att betala enligt faktura 30 000 krSkatteavdrag: (30 % beräknat på 20 000* kr) – 6 000 kr

Utbetalas 24 000 kr

*) Ersättning för material och moms ska inte ingå i underlaget förskatteavdrag eftersom dessa poster är specificerade i fakturan.Underlag för arbetsgivaravgifter är 20 000 kr.

SKATTEAVDRAG FÖR NÄRINGSIDKARE MED A-SKATT

En A-skattsedel innebär att utbetalaren av ersättning för arbeteska göra skatteavdrag och (för fysiska personer) betala arbets-givaravgifter. Vid utbetalning av ersättning till näringsidkare medA-skatt gäller följande.Fysisk person: Avdrag för preliminär skatt görs enligt vanligaregler, dvs. enligt skattetabell om ersättningen är mottagarenshuvudsakliga inkomst, eller med 30 procent om ersättningen ären sidoinkomst. Utbetalaren ska betala arbetsgivaravgifter på ut-betald arbetsersättning.Juridisk person: Skatteavdrag ska göras med 30 procent. Ar-betsgivaravgifter ska inte betalas.

Vid utbetalning till en näringsidkare med A-skattsedel ska under-laget för beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter varaersättningen för det utförda arbetet. Ersättning för material ochmoms ska inte ingå i underlaget, under förutsättning att dessaposter är specificerade i fakturan. Observera att reglerna omkostnadsavdrag vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivar-avgifter kan bli aktuella även när en näringsidkare anlitas.

Exempel: Faktura från näringsidkare med A-skatt

A-skatt

Underlag för beräkning

av skatteavdrag

F A K T U R A

PP´s MåleriPia PenselModdlaregatan 16 Till AB X220 00 FÄRGKÖPINGPnr: 661122-4433

Målning av verkstadshall enligt avtal 20.000Material (färg m.m.) 4.000Moms 6.000

Att betala: 30.000

24


Skatteavdrag för näringsidkare med A-skatt

RSV 4720

20000

20000

6564

6000

KU10

20000

6000

Redovisning

i skattedeklaration

Redovisning

på kontrolluppgift

Rad 44: Kom ihåg att ersättning till näringsidkare med A-skatt(fysisk person) också ska tas med i underlaget för arbetsgivar-avgifter.Rad 85: Här redovisas den avdragna skatten (för både fysisk ochjuridisk person).

Ersättning till näringsidkare (fysisk person) med A-skatt-sedel: Ruta 11, Kontant bruttolön m.m. och ruta 01, Avdragen A-skatt.Ersättning till juridisk person med A-skattsedel: Ruta 31,Andra skattepliktiga ersättningar och ruta 01, Avdragen A-skatt.Specifikation i ruta 68.

25


Kontantuttag, allmänt

Kontantuttag,

bokföring på

avräkningskonto

Återbetalning

och kvittning under

kalenderåret

Återbetalning

och kvittning efter

kalenderårets utgång

ÄR DET LÅN ELLER LÖN?

Den intressegemenskap som finns mellan mindre aktiebolag t.ex.fåmansaktiebolag och dess ägare medför att det ibland uppstårfrågor kring hur kontantuttag från bolaget ska bokföras och bedö-mas såväl civilrättsligt som skattemässigt.

Om någon gör kontantuttag från bolaget eller låter bolaget betalaprivata räkningar eller andra privata kostnader, är detta i regelatt betrakta som lön. Detta gäller oavsett hur uttaget rubriceraseller bokförs. Skatteavdrag ska göras och arbetsgivaravgifterbetalas.

För att uttag inte ska anses som lön måste det finnas underlageller handlingar som visar att det handlar om något annat, t.ex.lån, ränta på inlånat kapital eller kostnadsersättning.

Det är inte ovanligt att ägaren har ett avräkningskonto för löpan-de uttag i bolagets bokföring. Att uttagen och/eller privata räk-ningar och kostnader bokförs på ett avräkningskonto i stället förpå ett lönekonto förändrar inte bedömningen att det är fråga omlön. Avstämning av kontot bör göras varje månad.

Det kan dock finnas situationer då uttagen inte ses som lön.Ibland har ägaren lånat in pengar eller har på annat sätt fått enfordran på bolaget. Uttag som avräknas mot denna fordran sesinte som lön.

En ägare till ett bolag kan normalt, förutsatt att det görs underaktuellt beskattningsår (kalenderår), betala tillbaka lön som tagitsut. Det krävs dock att en verklig återbetalning ska ha gjorts, dvs.pengarna ska ha kommit bolaget tillgodo i kassan eller insatt påbank- eller postgirokonto.

Efter kalenderårets utgång kan någon återbetalning av lön frånbolagsägare inte godtas eftersom kontantprincipen gäller ochutbetalningarna ska ha rubricerats och behandlats som lön i läm-nade skattedeklarationer.

Någon kvittningsmöjlighet mot avräkningskonto efter årsskif-tet kan inte heller accepteras. Detta kan exempelvis gälla ett falldär det konstaterats att bolaget utbetalt traktamente till en del-ägare och dessutom tillhandahållit delägaren kostförmån. I ettsådant fall kan någon kvittning av traktamentet mot delägarensfordran inte accepteras. Det går alltså inte att i ett sådant läge attgenom kvittningen förhindra höjningar av delägarens taxeringoch bolagets underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter.

26


Är det lån eller lön?

Låneförbudet

i aktiebolagslagen

Enligt aktiebolagslagen får ett aktiebolag normalt inte låna utpengar till ägare, styrelseledamot eller VD. Detsamma gäller utlå-ning till vissa närstående till dessa. Syftet är att skydda bolagetsborgenärer, men också att förhindra att någon lånar från sitt egetbolag i stället för att ta ut lön.

Om ett lån lämnats i strid med bestämmelserna i aktiebolags-lagen, s.k. förbjudet lån, ska lånebeloppet tas upp som inkomst avtjänst hos låntagaren om det inte finns synnerliga skäl som talarmot detta. Exempel på synnerliga skäl är att lånet har betalatstillbaka före utgången av låntagarens beskattningsår dvs. det ka-lenderår då lånet utbetalades.

Aktiebolaget ska inte betala arbetsgivaravgifter om låntagarenbeskattas. Beskattningen medför ingen pensionsgrundande in-komst hos låntagaren och denne är fortfarande civilrättsligt åter-betalningsskyldig för lånet.

27


LÖN I ANNAN VALUTA

Om lön betalas ut i euro eller i annan utländsk valuta, ska lönebe-lopp och skatteavdrag på kontrolluppgift och i skattedeklarationräknas om till svenska kronor efter den kurs som gällde på utbe-talningsdagen (bankens köpkurs). På den anställdes lönebeskedanges beloppen bara i den utländska valutan.

Exempel: En restaurang i Haparanda har anställt en finsk kock som får sin

lön i euro. Kockens månadslön är 2 000 euro. Den 20:e i månaden gör

arbetsgivaren beräkning av löner och skatteavdrag och skriver ut löne-

besked. Kockens lön räknas om till svenska kronor. Eurokursen den 20:e,

var 9:00 SEK, vilket ger ett lönebelopp på 18 000 kr. Enligt skattetabell blir

skatteavdraget 6 000 kr. Omräknat till euro, efter kursen 9:00 kr, blir skat-

teavdraget 667 euro, vilket anges på kockens lönebesked. Efter skatt får

kocken ut 1 333 euro. På lönebeskedet till kocken ska ingen omräkning till

SEK göras, lön och avdragen skatt anges i euro.

Lönen betalas ut den 25:e i månaden. Eurokursen är då 10:00 SEK.

Den ändrade valutakursen påverkar inte det nettolönebelopp i euro som

kocken får ut. Men det är utbetalningsdagens kurs som ska ligga till

grund för redovisning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i skatte-

deklarationen och på kontrolluppgiften.

I skattedeklarationen redovisas lön med 20 000 kr (2 000 x 10,00) och

arbetsgivaravgifter beräknade på 20 000 kr. Skatteavdraget anges till

6 670 kr (667 x 10,00). Att skatteavdraget på grund av kursförändringen

kan bli något för högt eller för lågt får accepteras eftersom det är fråga

om en preliminär skatt.

På kontrolluppgiften anges lönen till 20 000 kr och skatteavdraget till

6 670 kr. Det är först på kontrolluppgiften som kocken får veta exakt hur

mycket skatt som har betalats in i svenska kronor.

28

LÖNEUTMÄTNING

Beslut

Avdrag

och inbetalning

Skatteavdrag

LÖNEUTMÄTNING – KRONOFOGDEMYNDIGHETEN

Utmätning av lön är den mest använda av de indrivningsåtgärdersom kronofogdemyndigheten (KFM) förfogar över. Löneutmät-ning innebär att KFM meddelar arbetsgivaren ett beslut om att innehålla och redovisa en del av en arbetstagares ersättning tillKFM.

Löneutmätning kan göras i de flesta periodiska ersättningar.Vid löneutmätning beräknar KFM ett belopp för den anställde (hosKFM kallad gäldenär) och hans familjs underhåll. Detta beloppberäknas med ledning av ett normalbelopp. Förutom de bestäm-melser som finns angående normalbelopp meddelar riksskattever-ket årligen rekommendationer om hur beloppet ska beräknas ochvad som ska ingå. Omständigheter som påverkar beloppets storlekär till exempel sjukdomskostnader, familjesituation samt bostads-förhållanden. Löneutmätning kan göras i all ersättning som denanställde får för sitt arbete, när det är praktiskt möjligt.

Vid beslut om löneutmätning underrättas gäldenären, arbetsgiva-ren och sökanden, det vill säga den eller de den anställde är skyl-dig pengar.

Arbetsgivaren ska bekräfta mottagandet av beslutet med mot-tagningsbevis. Om beslutet är felaktigt ska arbetsgivaren kontak-ta KFM. Det belopp som ska innehållas och redovisas till KFMkan vara ett fast belopp varje lönetillfälle, eller allt utöver det be-lopp som gäldenären har rätt att behålla vid varje löneutbetal-ningstillfälle, så kallat maxbeslut.

På löneutmätningsbeslutet finns två belopp. Det ena anger hurmycket arbetsgivaren ska betala till KFM, det andra anger hurmycket per utbetalningstillfälle som den anställde, efter avdrag,har rätt att behålla. Denna summa har den anställde alltid rätt attfå ut. Om pengarna inte räcker till utmätningen ska arbetsgivarenmeddela KFM detta. Det kan inträffa t.ex. vid sjukskrivning.

Eventuella avdrag som arbetsgivaren och arbetstagaren kommitöverens om, exempelvis fackföreningsavgift, ska inte räknas bortfrån den del som ska redovisas till KFM. Avdraget ska istället räk-nas av på det belopp som arbetstagaren har rätt att behålla varjeutbetalningstillfälle. På beslutet står när arbetsgivaren senast skaha betalat in beloppet till KFM.

Observera att skatteavdrag ska göras som vanligt på bruttolönen,innan löneutmätningen görs.

29

FÖRMÅNER

Löneväxling

ALLMÄNT

Med förmåner avser man i princip alla former av ”ersättning förarbete” som en anställd kan få i annat än kontanter. Det kan tillexempel vara frågan om att arbetsgivaren bjuder på måltider elleren nöjesresa, eller att man får disponera arbetsgivarens bil ellerbostad för privat bruk. En förmån uppkommer i princip så snartarbetsgivaren direkt eller indirekt bekostar en privat levnads-kostnad för en anställd. Huvudregeln är att en förmån är skatte-pliktig, såvida det inte särskilt reglerats att den är skattefri.

Förmånerna värderas normalt till marknadsvärdet, dvs. vaddet hade kostat den anställde att själv skaffa motsvarande varaeller tjänst. Ibland görs värderingen schablonmässigt av förenk-lingsskäl, som t.ex. för bil- och kostförmån. Tanken är att beskatt-ningen ska vara neutral mellan kontantlön och förmåner och attdet inte ska finnas någon generell fördel för en anställd att välja enförmån i stället för högre lön. Arbetsgivaren får betala arbets-givaravgifter för skattepliktiga förmåner på samma sätt som förkontant lön.

Löneväxling innebär att en anställd byter en del av sin kontantabruttolön mot en förmån. Bytet kan ske vid ett enstaka tillfälleeller avse en förmån som den anställde får fortlöpande. Sådanabyten är i sig inget nytt. Vid många företag har till exempel an-ställda kunnat välja mellan att få en förmånsbil som alternativ tillen högre bruttolön. Hemdatorerna har också i de flesta fall kom-mit att bli föremål för löneväxling genom att de anställda i prakti-ken själva fått bekosta datorerna genom sänkt bruttolön.

Löneväxling kan i princip göras mot alla skattefria förmånerutom personalvårdsförmåner. Om man byter ut en skattepliktigersättning mot en skattefri förmån av motsvarande värde blir jubåde skatten för den anställde och avgifterna för arbetsgivarenlägre. Se mer om detta nedan.

När det gäller alla former av löneväxling är det viktigt att ar-betsgivaren och den anställde avtalar om hur det aktuella löne-utrymmet ska användas innan den anställde har möjlighet attsjälv disponera medlen, dvs. innan lönen annars skulle ha betalatsut. Om ett visst lönebelopp redan är disponibelt för den anställdeska det beskattas som lön och i det läget är det för sent att börjaomförhandla denna lönepost. Löneväxling kan därför bara göraspå framtida ersättningar.

30

FÖRMÅNER Allmänt

Bruttolöneavdrag eller

nettolöneavdrag?

Vid en löneväxling, eller om arbetsgivaren inte vill stå för kostna-den själv när det gäller någon annan förmån, är det vanligt att denanställde får betala hela eller del av kostnaden via löneavdrag. Härär det viktigt att skilja på bruttolöneavdrag och nettolöneavdrag.

Ett bruttolöneavdrag innebär att den anställde accepterar enlägre bruttolön i utbyte mot en förmån. Sänkningen innebär na-turligtvis att skatten och arbetsgivaravgifterna blir lägre, mensänkningen kan även reducera den anställdes sjuklön, a-kasse-ersättning, pension, dagisavgift osv. Ett bruttolöneavdrag reduce-rar inte ett skattepliktigt förmånsvärde.

Ett nettolöneavdrag innebär att den anställde behåller sin tidi-gare bruttolön, men att en kontant betalning görs till arbetsgiva-ren av skattade pengar, ofta via ett avdrag från nettolönen efterskatt. Det förekommer t.ex. att anställda som har förmånsbil beta-lar ett fast belopp varje månad till arbetsgivaren för förmånen.Förmånsvärdet för bilen reduceras med dessa betalningar, ochskatteavdraget och arbetsgivaravgifterna beräknas på det reduce-rade förmånsvärdet.

31

FÖRMÅNER

Privat sjukvård

Privat tandvård

Hemtjänster

Motion och friskvård

KORT OM VANLIGA FÖRMÅNER

Om arbetsgivaren bekostar offentligt finansierad sjukvård, t.ex.betalar patientavgiften för den anställde, är detta en skattepliktigförmån. Arbetsgivaren har i detta fall avdragsrätt för kostnaden.Om arbetsgivaren däremot bekostar privat sjukvård för en an-ställd, dvs. vård som inte är offentligt finansierad, är detta en skat-tefri förmån. Arbetsgivaren har å andra sidan ingen avdragsrättför kostnaden. En arbetsgivare kan alltså bekosta en läkarbehand-ling hos en privat läkare eller ett privat sjukhus utan att den an-ställde beskattas för denna förmån. Här finns inget som hindraratt arbetsgivaren efter överenskommelse gör ett bruttolöneav-drag för den anställde för att kompensera sig för kostnaden.

På motsvarande sätt kan en arbetsgivare (t.o.m. december 2003)bekosta behandling hos tandläkare för en anställd utan att det bliren skattepliktig förmån. Det är dock viktigt att tandläkaren, oav-sett om det är en behandling hos privat tandläkare eller folktand-vården, inte får någon ersättning från försäkringskassan för be-handlingen i fråga. Vården anses härigenom inte vara offentligtfinansierad. Det är arbetsgivaren som ska avtala med tandläkarenom behandlingen och fakturan bör vara ställd till arbetsgivaren.Även här gäller att arbetsgivaren saknar avdragsrätt men att detgår bra att göra en överenskommelse om bruttolöneavdrag medden anställde.

Observera att dessa regler om skattefri tandvård enligt förslagupphör vid utgången av 2003. Om arbetsgivaren betalar den an-ställdes tandvård under 2004 är denna förmån enligt förslagetskattepliktig. Se vidare under Nyheter sida 69.

En annan förmån som fått ökad aktualitet på senare år är attarbetsgivaren bekostar olika hemtjänster, t.ex. i form av hjälpmed städning, tvätt eller gräsklippning. Även här gäller huvudre-geln att den anställde ska beskattas för marknadsvärdet, dvs. vaddet hade kostat honom själv att köpa motsvarande tjänster. Det ärdock inte alltid det finns en fungerande marknad på orten försådana tjänster för privata hushåll att jämföra med. Marknadsvär-det för förmånen får då normalt anses uppgå till i vart fall arbets-givarens kostnader för hemtjänsterna (inklusive moms).

Motionsförmån av enklare slag och av mindre värde som bekos-tas av arbetsgivaren är skattefri. Detta gäller oavsett om motionen

32

FÖRMÅNER Kort om vanliga förmåner

Tävlingspriser

till anställda

utövas i arbetsgivarens egna lokaler, i hyrda lokaler, eller viaabonnemang hos en gymanläggning eller liknande. Vissa sporterär dock helt undantagna från reglerna om skattefrihet då dekräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning ochoftast utövas skilt från arbetet både i tid och rum. Detta gäller bl.a. golf, segling, ridning, sportdykning och utförsåkning på skidor.

För att förmånen ska vara skattefri krävs att alla anställda er-bjuds möjlighet att delta i någon motion. Stora arbetsgivare kanha verksamhet på olika orter eller vara uppdelade på olika störreorganisatoriska enheter på en ort. Då finns ofta geografiska hin-der eller andra skäl som gör att alla anställda i praktiken inte kanerbjudas samma motionsförmåner. Det räcker då att alla anställdapå orten eller på den avgränsade enheten erbjuds en viss motions-förmån. Man får dock inte avgränsa en sådan enhet till att enbartomfatta en viss personalkategori, t.ex. ledningspersonal eller sälj-personal.

En skattefri motionsförmån ska vara av ”mindre värde”, mendet finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skatte-fri motionsförmån högst får kosta. Ett årskort på en vanlig gym-anläggning kan dock godtas som skattefri motionsförmån. Omarbetsgivaren däremot bekostar motion på exklusiva anläggning-ar där ett högre pris ofta motiveras av andra förhållanden än själ-va motionsaktiviteten blir förmånen skattepliktig.

När det gäller motion och friskvård kan bruttolöneavdrag intetillämpas. Just dessa förmåner får, för att uppfylla kriterierna förskattefrihet, inte vara utbytbara mot kontant lön. Skatterättsnämn-den har lämnat ett förhandsbesked 2003-06-19 med denna tolk-ning. Det går däremot bra att göra nettolöneavdrag för personal-vårdsförmåner. Om ett motionskort på en gymanläggning kostar4 000 kr och arbetsgivaren inte vill bekosta hela kortet kan man avtala att den anställde själv betalar t.ex. 2 000 kr via netto-löneavdrag. Om en anställd sedan vill avstå från motionsförmånenett senare år får ju denne i detta fall ingen högre bruttolön i utbyte.

Enligt förslag ska reglerna för motionsförmåner förenklasnågot fr.o.m. inkomstår 2004. Se Nyheter på sida 68.

Om en arbetsgivare arrangerar tävlingar eller utlottningar blandsina anställda är vinsterna i princip alltid skattepliktiga. Om ar-betsgivaren t.ex. lottar ut en cykel bland de anställda som arbetatövertid under året, blir värdet av cykeln en skattepliktig inkomstför vinnaren. Likaså blir en vinst skattepliktig om arbetsgivaren

33


Tävlingspriser

till allmänheten

Årskort på tåg m.m.

premierar ett bra arbetsresultat, t.ex. om några säljare eller enavdelning belönas med varor eller en weekendresa.

Om ett företag arrangerar en tävling för allmänheten är vinstenskattepliktig för vinnaren om prestationen är avgörande, dvs. omarrangören väljer ut den som gjort en viss prestation t.ex. via enjury. Detta gäller även om prestationen kan tyckas försumbar,t.ex. att hitta på en reklamslogan med företagets namn. Företagetska i dessa fall lämna kontrolluppgift, göra skatteavdrag och beta-la arbetsgivaravgifter enligt vanliga regler. Tävlingsvinster i formav varor etc. (ej kontanter) upp till ett värde av 1 200 kr inklusivemoms är dock skattefria (gäller från och med inkomstår 2003).

Om ett företag arrangerar en tävling för allmänheten där slum-pen är avgörande för vem som vinner är vinsten normalt skattefri.Om företaget helt slumpmässigt drar en vinnare bland inkomnabidrag anses tävlingen utgöra lotteri och då är vinsten såledesskattefri, även om vinnaren i och för sig gjort en prestation i etttidigare skede av tävlingen. Observera dock att man i vissa fallmåste ansöka om tillstånd för lotterier enligt lotterilagen.

Det förekommer att anställda reser så mycket i tjänsten att detblir billigast och enklast för arbetsgivaren att tillhandahålla ettmånads- eller årskort för t.ex. buss-, tåg- eller flygresor. Då är detviktigt att arbetsgivaren och den anställde i förväg avtalar om kor-tet även ska få användas för privata resor. Det är extra viktigt omden anställde inte har för avsikt att använda kortet privat över-huvudtaget. Tänk på att resor till och från arbetet liksom hem-resor på helgerna normalt är privata resor, även om den anställdekan ha avdragsrätt för dem i sin deklaration. Om ingen särskildöverenskommelse om kortets användning har gjorts kan parter-na komma i en svår bevissituation om fråga om hur kortet haranvänts uppkommer i efterhand, t.ex. vid den anställdes taxering.

Om den anställde tillåts använda kortet för privata resor upp-kommer en skattepliktig förmån. Förmånen värderas till kortetsmarknadsvärde om den anställde kan antas använda kortet regel-bundet t.ex. för resor till och från arbetet eller hemresor vid hel-gerna. Samma gäller om den anställde inte för några noteringarom sina privata resor. Om den anställde kan göra troligt att endastett fåtal privata resor gjorts med kortet får förmånsvärdet begrän-sas till marknadsvärdet av dessa enskilda resor. Den anställdemåste då vara beredd att löpande redovisa vilka privatresor somföretagits så att arbetsgivaren kan beräkna förmånsvärdet månadför månad. Om den anställde inte tillåts använda kortet för priva-

34


Betalkort

som arbetsredskap

Abonnemangsavgift

Förmån

av fri utbildning

ta resor bör detta som ovan nämnts avtalas i förväg, och då helstskriftligen. Om det är praktiskt genomförbart kan man även angepå kortet att det endast får användas i tjänsten. Företaget kanäven ha rutiner som innebär att sådana kort lämnas in till arbets-givaren under långhelger, semestrar och andra ledigheter, vilketkan åberopas som bevisning för att privatresor inte tillåts ellerförekommer.

Anställda som reser mycket i tjänsten kan ha behov av ett betal-kort för betalning på hotell och restauranger osv. Många arbets-givare förser sina anställda med sådana kort och den anställde tillåts ibland att även använda kortet för privata kostnader underförutsättning att motsvarande belopp sedan betalas till arbets-givaren. Regeringsrätten har i en dom 2002-12-19, mål nr 1664–2001, angivit att årsavgift för betalkort som arbetsgivaren anskaffat för tjänstebruk vid tjänsteresor inte medför någonskattepliktig förmån även om kortet fått användas privat. Betal-korten godtogs som skattefritt arbetsredskap. Observera att omkortet endast används för privata inköp kan en skattepliktig för-mån uppkomma.

Motsvarande skattefrihet gäller även fast avgift för mobiltelefonsom används i tjänsten som arbetsredskap. Den anställde måstedock naturligtvis själv betala de samtalsavgifter etc. som hänförsig till de privata samtalen för att inte någon skattepliktig förmånska uppkomma.

Det är inte ovanligt att anställda måste genomgå kurser ellerannan utbildning för att hålla sig à jour med utvecklingen inomsitt yrkesområde och för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Idessa fall är det uppenbart att utbildningen är till nytta för arbets-givaren och sådan utbildning brukar även genomföras på betaldarbetstid. Om arbetsgivaren bekostar kursavgifter och litteraturför sådan fortbildning som motiveras av den anställdes arbets-uppgifter är det en skattefri förmån.

Om arbetsgivaren däremot bekostar utbildning som inte moti-veras av den anställdes arbetsuppgifter kan det vara fråga om enskattepliktig förmån. Det kan t.ex. gälla en anställd som på egetinitiativ vill läsa in en högskoleutbildning på kvällstid, dvs. på fri-tiden, för att sedan kunna söka mer kvalificerade tjänster. Omarbetsgivaren i det fallet betalar kursavgifter eller litteratur är för-månen skattepliktig. Orsaken är att kostnader för sådan vidare-utbildning ses som privata levnadskostnader.

35


Förmån av fri

semesterbostad,

fritidsbåt m.m.

Om en anställd riskerar att bli uppsagd på grund av personal-neddragningar eller annan omstrukturering av verksamheten gäl-ler generösare regler för skattefrihet. Då kan arbetsgivaren be-kosta utbildning och andra åtgärder som ökar den anställdes möj-lighet att få ny anställning även om utbildningen inte har någonkoppling till nuvarande arbetsuppgifter. Dessa generösare reglergäller dock inte företagsledare, delägare eller deras familjemed-lemmar.

I många fall kan det vara svårt att göra gränsdragningen mel-lan skattefri och skattepliktig utbildning. Tag då gärna kontaktmed skattemyndigheten innan utbildningen påbörjas.

Förmån av fri eller subventionerad semesterbostad är en skatte-pliktig förmån. För anställda som i övrigt saknar dispositionsrätttill bostaden beräknas marknadsvärdet för de dagar eller veckorsom bostaden fått utnyttjas. Om ett marknadsvärde inte kan be-räknas, t.ex. om jämförbar hyresmarknad saknas på orten, an-vänds schablonvärden. Schablonvärdet för högsäsong är för nu-varande 3 000 kr per vecka och för lågsäsong 1 200 kr per vecka,se Belopp & Procent sidan 111.

Om en anställd, eller en delägare i ett bolag, stadigvarande hardispositionsrätt till en semesterbostad ska beskattning ske förvärdet av att fritt kunna disponera bostaden. Värdet ska i detta fallinte enbart grunda sig på den tid som bostaden utnyttjats, t.ex.tre veckor på sommaren, utan det ska i princip grunda sig på helaåret. Värdering ska göras till marknadsvärdet, dvs. vad det hadekostat den anställde att själv äga eller hyra en motsvarande bostadunder hela året. Man kan jämföra situationen med att någon somprivat äger en sommarstuga har kostnader under hela året, t.ex.för värdeminskning, räntor, försäkring, el och sophämtning, ävenom stugan endast används några veckor varje år. Vid beräkning-en gör man dock reduktion för perioder då bostaden inte varit dis-ponibel, t.ex. vid uthyrning till utomstående. Denna princip ombeskattning av dispositionsrätten, och inte enbart det faktiskautnyttjandet, framgår av regeringsrättens dom 9 oktober 2002,mål nr 26152618-2000.

Motsvarande princip kan även bli aktuell för fritidsbåtar, hus-vagnar och andra liknande tillgångar som en anställd eller en del-ägare har dispositionsrätten till. Tänk på att även dessa förmånerska redovisas i skattedeklarationen varje månad. På kontrollupp-giften redovisas förmånen i ruta 12, kryss i ruta 47 och med speci-fikation i ruta 65.

36


Förmån av fri parkering vid arbetsplatsen som arbetsgivaren till-handahåller för den anställdes privata bil är i princip en skatte-pliktig förmån. Detta gäller oavsett om den anställde har en egenp-plats eller endast kan välja plats i mån av tillgång. Ur den anställ-des synvinkel är det ofta en inbesparing av privata levnadskostna-der att kunna parkera bilen gratis vid arbetsplatsen. Värderinggörs till marknadsvärdet, dvs. vad det hade kostat den anställdeatt själv betala för motsvarande parkering. Om parkeringen pånäraliggande parkeringsplatser eller angränsande gator etc. ärgratis uppkommer normalt ingen skattepliktig förmån (mark-nadsvärdet = 0 kr). Observera även att beskattning inte görs av p-plats för förmånsbil vid arbetsplatsen.

I den mån parkeringen vid arbetsplatsen beror på att denanställde använder sin privata bil för tjänsteresor bör förmånsvär-det reduceras. I de fall den anställde så gott som dagligen (minst160 dagar per år) använder bilen för tjänsteresor uppkommeringen förmån alls.

Om en eller flera anställda har skattepliktig förmån av fri par-kering är det arbetsgivarens uppgift att varje månad beräkna ochredovisa förmånens värde. På kontrolluppgiften redovisas förmå-nen i ruta 12, kryss i ruta 47 och genom att ange fri parkering iruta 65.

Fri parkering

37

FÖRMÅNER

EXEMPEL

Nybilspris, Förmånsvärde per år (inkl. extrautrustning) per månad (2003)

100 000 2 016 24 200

200 000 3 066 36 800

300 000 4 216 50 600

BILFÖRMÅN

I de flesta företag finns minst en personbil eller lätt lastbil somanskaffats för att användas i verksamheten. Så länge arbetsgiva-ren kan visa att fordonet enbart används för tjänsteresor upp-kommer inga skattekonsekvenser. Om en anställd får användaarbetsgivarens bil för privatkörning vid mer än 10 tillfällen underåret eller för mer än 100 mils privatkörning uppkommer dock enskattepliktig förmån. Observera att även resor mellan bostadenoch tjänstestället normalt räknas som privatresor som kan med-föra bilförmån.

Förmånen värderas schablonmässigt med ledning av det fast-ställda nybilspriset för bilmodellen och bilens tillverkningsår.Detta innebär att förmånsvärdet i princip blir lika stort oavsett omden anställde kört 200 mil eller 2000 mil med arbetsgivarens bil.Det spelar inte heller någon roll till vilket pris arbetsgivaren köpteller leasat bilen eller om den anskaffats ny eller begagnad.

På www.rsv.se finns en beräkningsmall för bilförmån med de olikabilmodellernas nybilspriser inlagda där du enkelt kan få fram detexakta förmånsvärdet för en viss bilmodell. På webbplatsen hittardu även information om beräkningsmodellen för förmånsvärdet,koderna för olika bilmodeller och vilka jämkningsregler somfinns för olika arbetsfordon som lätta lastbilar och taxibilar m.m.

Tänk på att värdet av all extrautrustning, som t .ex. olika till-valspaket eller vinterdäck, ska läggas till listpriset innan förmåns-värdet räknas ut.

Värdet av drivmedel för privat körning ingår inte i schablon-värdena ovan. Om arbetsgivaren bekostar drivmedlet ska den an-ställde beskattas även för detta vilket enligt en särskild regel be-räknas till 120 procent av marknadsvärdet av bensinen etc.

I kontrolluppgiften ska arbetsgivaren redovisa ◗ bilförmånsvärdet (ruta 13), ◗ eventuell drivmedelsförmån (ruta 18), ◗ koden för aktuell bilmodell (ruta 14),

38

FÖRMÅNER Bilförmån

Beviskrav

vid bilförmån

◗ antal månader den anställde haft bilförmån, vid del av år (ruta 15),

◗ antal kilometer tjänstekörning för vilka den anställde fått er-sättning i de fall bensinen etc. betalats privat (ruta 16),

◗ om den anställde betalt något av sin nettolön för förmånen(ruta 17) samt

◗ om arbetsgivaren jämkat förmånsvärdet efter beslut av skatte-myndigheten (ruta 48).

Inte sällan är det oklart om en firmabil har använts privat ellerinte, dvs. om någon anställd ska beskattas för bilförmån. I dessafall ska skattemyndigheten kunna visa att den anställde haft ”dis-positionsrätten” över bilen. Med detta avses att den anställde ipraktiken själv kunnat välja när och för vilka resor bilen ska an-vändas. Det kan t.ex. vara fallet för en säljare som regelmässigtfår tillåtelse av arbetsgivaren att ta bilen hem till bostaden efterarbetsdagen. Det kan även gälla en ägare till ett aktiebolag somsjälv avgör bilens användning och var den ska parkeras på kvällenetc. Om dispositionsrätt finns måste den anställde, respektive äga-ren kunna visa att tjänstebilen inte körts privat i mer än ringaomfattning för att slippa förmånsbeskattning.

Den bevisning som vanligen åberopas är en körjournal somvisar att endast tjänsteresor förekommit. Körjournalen ska, för attha ett högt bevisvärde, vara förd noggrant dag för dag med note-ringar om de tjänsteresor som företagits. Den anställde bör ävenkunna visa att han själv, eller hans familj, privat äger eller dispo-nerar bilar som täcker hushållets behov. Om bilen inte får använ-das för privata resor bör den anställde ha ett skriftligt avtal medsin arbetsgivare som reglerar detta. Det är då lämpligt att denanställde lämnar in bilen till arbetsgivaren under långhelger, se-mestrar och andra perioder när den inte används för tjänsteresor.

När det gäller rena arbetsfordon kan den anställde i vissa fallundgå bilförmån även om körjournal inte förts, om inte omstän-digheterna i övrigt talar för att bilen använts privat. Detta kan t.ex.gälla en lätt lastbil som är sliten och nedsmutsad och ständigt harskrymmande last för verksamhetens behov. Bevisvärderingen vidbilförmån framgår av Regeringsrättens domar den 26 april 2001,mål nr 7656-1999 samt 4345-1999.

Sammanfattningsvis finns det alltså inget skattemässigt krav påatt körjournal ska föras för ett företags alla bilar. En arbetsgivarehar dock all anledning att fundera på för vilka bilar det skullekunna ifrågasättas att en delägare eller anställd har dispositions-rätt.

39

FÖRMÅNER Bilförmån

Miljöbilar

För dessa bilar bör körjournal föras. Det innebär naturligtvisett visst merarbete att göra några noteringar vid tjänsteresansslut, men noteringarna kan senare få stort bevisvärde.

Med miljöbil avses en bil som är utrustad med teknik för drift helteller delvis med miljövänligare drivmedel än bensin och diesel,eller med el. Det vanliga är att en miljöbil kan drivas både medbensin och med ett miljövänligare drivmedel.

Det finns en jämkningsregel som innebär att förmånsvärdet fören miljöbil, som regelmässigt är dyrare i inköp, jämkas ned tillvärdet för motsvarande bensin- eller dieseldrivna bil. För vissa avmiljöbilarna ges ytterligare reduktion av förmånsvärdet. En bilsom kan drivas med bl.a. etanol eller naturgas beskattas endastmed 80 procent av förmånsvärdet för motsvarande bensin- ellerdieseldrivna bilmodell, men justeringen får högst uppgå till 8 000kr för helt år. För elbilar ges reduktion ned till 60 procent av mot-svarande värde och justeringen får i dessa fall högst uppgå till16 000 kr för helt år. Nackdelen med att miljöbilen är dyrare iinköp kompenseras då i viss mån av ett lägre förmånsvärde förden anställde. Dessa regler är tidsbegränsade. Enligt lagändring idecember 2002 gäller 60-procentsregeln numera till och med2006 års taxering och 80-procentsregeln gäller t.o.m. 2007 årstaxering. Enligt ett nytt förslag ska reglerna för bägge katego-rierna förlängas till 2009 års taxering. Observera att arbetsgiva-ren årligen måste ansöka om ett jämkningsbeslut för att göra ned-sättningen.

Exempel: En miljöbil som kan drivas med etanol har ett nybilspris på

300 000 kr, vilket enligt huvudregeln hade givit ett förmånsvärde på

50 600 kr. Motsvarande bensin- eller dieseldrivna bilmodell kostar

250 000 kr, vilket ger ett förmånsvärde på 45 700 kr.

Arbetsgivaren får efter ansökan ett beslut av skattemyndigheten att

tillämpa ett reducerat förmånsvärde. 80 procent av 45700 kr uppgår till

36 500 kr, men då reduktionen i detta fall överstiger 8 000 kr fastställs för-

månsvärdet till (45 700 –8 000 =) 37 700 kr. Detta värde används sedan som

underlag för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter och tas upp på kon-

trolluppgiften för den anställdes taxering.

Det krävs inte att bilen faktiskt drivs med det miljövänliga driv-medlet utan jämkningen medges utifrån bilens utrustning.

Om arbetsgivaren bekostar inköpen av naturgas etc. tillkom-mer drivmedelsförmån för den privata körningen på motsvarandesätt som för vanliga bilar, dvs. den anställde beskattas för 120 pro-cent av marknadsvärdet av gasen.

40

FÖRMÅNER

Restauranganställda

Personalmatsal

KOSTFÖRMÅN

Om arbetsgivaren bekostar den anställdes måltider eller mat-inköp är detta normalt en skattepliktig förmån. Fri måltid i formav lunch eller middag, dvs. om måltiden omfattar en lagad rätt iform av en beredd och tillredd varm eller kall maträtt, värderasunder 2003 schablonmässigt till 60 kr. En frukost värderas till30 kr. Enklare smårätter som inte kan anses som lunch eller mid-dag värderas till marknadsvärdet. Om den anställde kontant beta-lar något för måltiden, t.ex. direkt vid inköpet eller via nettolöne-avdrag, avräknas detta från förmånsvärdet.

Restauranganställda har som regel någon form av fri eller subven-tionerad kost. De anställda som omfattas av hotell- och restau-rangbranschens kollektivavtal betalar normalt ett reducerat prisför sina måltider, vilket innebär att ett skattepliktigt förmånsvärdeuppkommer varje arbetsdag.

Exempel: Anna arbetar som servitris på en lunchrestaurang i Kalmar där

kollektivavtalet för branschen tillämpas. De anställda äter en måltid per

arbetsdag och för detta görs avdrag på lönen med 29 kr per dag. I sep-

tember har Anna arbetat 20 dagar så avdrag görs vid löneutbetalningen

med 20 x 29 kr = 580 kr. Samtidigt får hon skatta för ett kostförmånsvärde

på (60–29 =) 31 kr x 20 = 620 kr.

Arbetsgivare som driver snabbmatsrestauranger med begränsaturval rätter, t.ex. gatukök, baguettebutiker, salladsrestaurangeroch liknande ställen, kan efter ansökan få ett beslut om jämkningav förmånsvärdet för sina anställdas måltider. Jämkningen inne-bär att de anställda inte behöver skatta för högre belopp än vadkunderna får betala för motsvarande maträtt och underlaget förarbetsgivaravgifterna blir på motsvarande sätt lägre. Restaurang-er i övrigt som även serverar husmanskost etc. kan inte få någonjämkning. Inte heller medges jämkning om en arbetsgivare i övrigt erbjuder sina anställda en fri måltid och några anställda dåväljer att köpa snabbmat t.ex. i form av en hamburgare eller sallad.

Stordriftsfördelar medför ofta att en personalrestaurang kan er-bjuda luncher till ett självkostnadspris som understiger schablon-värdet på 60 kr. Någon skattepliktig förmån uppkommer då inteså länge arbetsgivaren inte på något sätt subventionerar måltidenoch de anställda betalar självkostnadspriset.

Exempel: En arbetsgivare har beräknat självkostnaden per portion till

50 kr vid personalmatsalen. Hänsyn har då tagits till restaurangens samt-

41

FÖRMÅNER Kostförmån

Måltider vid

övertidsarbete och

”fredagsöl”

Måltider för

lärare m.fl.

liga kostnader, dvs. för råvaror, serverings- och städpersonal, bestick och

inventarier, lokaler för kök och matsal, moms osv. Om de anställda beta-

lar 50 kr uppkommer ingen förmån.

Om de anställda endast behöver betala 40 kr, t.ex. för att arbetsgiva-

ren glömt att inkludera vissa kostnader eller önskat subventionera mål-

tiderna för att fler ska utnyttja personalmatsalen, uppkommer en skatte-

pliktig förmån på 60 kr minus 40 kr (schablonbeloppet minus betalt

belopp), dvs. 20 kr per måltid.

Exemplet visar hur viktigt det är att arbetsgivaren gjort en kor-rekt beräkning av självkostnadspriset. Det krävs inget beslut avskattemyndigheten för att få använda priset på 50 kr, men arbets-givaren kan redovisa sin beräkning som en bilaga till skatte-deklarationen. Bilagan ska sändas separat direkt till Skattemyn-digheten. Om personalmatsalen drivs av en utomstående restau-ratör är det viktigt att den lokalhyra som arbetsgivaren tar ut ärmarknadsmässig för att ingen subvention ska anses uppkommen.

Det finns inget undantag från skatteplikt för måltider som arbets-givaren bjuder på i samband med övertidarbete. Om arbetsgiva-ren bekostar en måltid, t.ex. en pizza eller sallad, till de anställdasom arbetar över en dag ska förmånsvärde redovisas med 60 krper anställd på samma sätt som om de blivit bjudna på lunch. Påmotsvarande sätt uppkommer en skattepliktig förmån om arbets-givaren bjuder sina anställda på t.ex. öl och tilltugg i sambandmed barbesök eller liknande. Förmånen värderas då till arbets-givarens kostnad.

Måltider som lärare eller annan personal vid skola, förskola, dag-hem eller fritidshem får i samband med reglerad tillsynsskyldig-het eller s.k. pedagogisk måltid tillsammans med eleverna etc. ärskattefria. Observera att måltiden inte är skattefri enbart för attläraren själv väljer att äta tillsammans med eleverna.

42

FÖRMÅNER

Vilken utrustning

får ingå?

LÅNEDATOR

Reglerna om skattefria lånedatorer har nu funnits ett antal år. Degrundläggande reglerna för skattefrihet är att alla varaktigt an-ställda på arbetsplatsen ska få samma erbjudande om lånedator,att man bara kan ha en lånedator i taget, och att man återlämnardatorn eller köper ut den till marknadspriset vid låneperiodensutgång. Här tar vi upp några andra frågor som vi ofta får.

Vilken utrustning får ingå i ett datorpaket? Utöver själva datornfår i princip all utrustning som direkt är monterad i datorn ellerstadigvarande ansluten till den godtas. Detta kan gälla högtalare,CD/DVD-brännare, programvara och spel, modem och webb-kamera. Det finns ingen beloppsgräns för vilket värde dennautrustning får ha.

Utrustning som inte godtas som tillbehör till lånedator är somexempel digitalkamera, videokamera, projektor, separat CD- ellerDVD-spelare, telefoner och handdatorer, dvs. utrustning som pri-märt har andra användningsområden och som kan användas se-parat från datorn. I takt med den tekniska utvecklingen har dockdenna avgränsning blivit allt svårare att göra.

Hur gör man med bruttolöneavdraget för den som ska vara tjänst-ledig eller slutar?

Det finns inga skattemässiga krav på att bruttolöneavdrag skagöras eller hur det ska beräknas, men om sådant avdrag görs skasamma regler gälla för alla anställda. Arbetsgivaren och de an-ställda bör redan när låneavtalet ingås reglera vad som ska sket.ex. när någon slutar, blir långtidssjuk eller ska vara föräldra-ledig. Det avgörande är att arbetsgivaren behandlar alla anställdasom kommer i samma situation på samma sätt.

Man kan t.ex. avtala att ◗ om någon (som vill fortsätta att låna datorn) slutar så görs res-

terande bruttolöneavdrag sista månaden,◗ om någon blir långvarigt sjuk så görs avdragen efter sjukperio-

den,◗ om någon vill behålla datorn under föräldraledighet så betalar

man ett kontant belopp till arbetsgivaren varje månad.

Enligt förslag ska bruttolöneavdraget högst få uppgå till 10 000 krper år från och med 2004 för att datorn ska vara skattefri.

Bruttolöneavdrag

43

FÖRMÅNER Lånedator

Är det en skattepliktig förmån om arbetsgivaren bekostar en In-ternetanslutning i bostaden för en anställd?

Ja, enligt huvudregeln är det en skattepliktig förmån eftersomen sådan anslutning ses som en privat levnadskostnad. Detta gäl-ler även i de fall den anställde har en skattefri lånedator i bosta-den. En Internetanslutning med fast månadspris kan dock undervissa förutsättningar anses som ett skattefritt arbetsredskap.

Förutsättningarna är då att◗ tillgången till Internet behövs för att den anställde ska kunna

utföra sina arbetsuppgifter, t.ex. om den anställde saknar ar-betsrum hos arbetsgivaren eller av annan anledning måsteutför sitt arbete i bostaden vissa dagar,

◗ den förmån som den anställde kan utnyttja för privat bruk är avmindre värde (några hundra kronor/månad godtas normalt),samt att

◗ förmånen av privat användning inte kan särskiljas från tjänste-behovet (en fast månadskostnad som inte kan delas upp).

Skatterättsnämnden har behandlat frågan i ett förhandsbesked2003-06-30.

När det gäller skattefria arbetsredskap ska arbetsgivaren alltidgöra en individuell bedömning för varje anställd om villkorenovan är uppfyllda. Det förutsätts även att det är arbetsgivaren somstår för abonnemanget och att betalningen går direkt till leveran-tören. Om arbetsgivaren däremot bekostar en uppkoppling somdebiteras efter utnyttjad tid ska en fördelning av kostnaden görasmellan vad som belöper på tjänsteanvändning respektive privatanvändning. Arbetsgivaren kan då bekosta den anställdes mer-kostnader för tjänsteanvändningen. Om arbetsgivaren även beta-lar den del som avser privat användning ska den anställde beskat-tas för denna förmån med motsvarande belopp.

Internetanslutning

i bostaden

44

FÖRMÅNER

OPTIONER TILL PERSONALEN

I många företag förekommer olika former av s.k. incitamentspro-gram, som kan avse ledande befattningshavare, andra nyckelper-soner eller kanske alla anställda. En vanlig form är olika formerav köp- eller teckningsoptioner, där den anställde kan få del avvärdeökning på företagets aktie.

Skattemässigt kan optioner till personalen delas in i tre kategorier◗ Optioner som är värdepapper◗ Optioner som inte är värdepapper men är en rätt att förvärva

värdepapper◗ Övriga optioner.

Det som skiljer kategorierna åt är beskattningstidpunkten, d.v.s.för vilket år som den anställde ska beskattas för eventuell förmånoch därmed även arbetsgivarens skyldighet att redovisa social-avgifter och innehållen skatt på skattedeklarationen, samt skyl-dighet att lämna kontrolluppgift. Eventuell förmån och dess stor-lek beräknas utifrån förhållandena vid beskattningstidpunkten(skattskyldighetens inträde). Det är därför nödvändigt att be-stämma optionens skattemässiga karaktär.

För optioner som är värdepapper ska förmånen beskattas för detår då förvärvet sker. Förmånsvärdet (tjänsteinkomst) är skillna-den mellan optionens marknadsvärde vid förvärvet och vad denanställde betalar (optionspremien). Därefter beskattas optionensom kapitalvinst eller förlust i inkomstslaget kapital när den avytt-ras (säljs eller utnyttjas genom kontantavräkning). Förmånsvär-det som han beskattas för i tjänst får läggas till optionens anskaff-ningsvärde. Marknadsvärdet kan vanligtvis beräknas enligt dens.k. Black & Scholes-metoden.

Det finns ingen klar definition av vad som är ett värdepapper,utan det får bedömas med hänsyn till optionsvillkoren i det enskil-da fallet. Av stor betydelse är vilka begränsningar som den anställ-de (innehavaren) har att förfoga över optionen gentemot utfärd-aren. Om optionen fritt kan överlåtas och den anställde även vidanställningens upphörande kan tillgodogöra sig optionens mark-nadsvärde, är optionen normalt ett värdepapper. Det har ingenbetydelse att det finns en hembudsklausul som ger företaget enrätt att återköpa optionen till marknadsvärde vid t.ex. anställning-ens upphörande.

Optioner som inte är värdepapper men som innebär en rätt att för-värva värdepapper kallas skatterättsligt för personaloptioner.

Optioner som

är värdepapper

Personaloptioner

45

FÖRMÅNER Optioner till personalen

Kan-tidpunkter Lägsta kurs Antal intjänade aktier

28 jan 1997 30 kr 500 st

28 jan 1998 35 kr 500 st

28 jan 1999 40 kr 500 st

28 jan 2000 48 kr 500 st

Faktiskt utnyttjande

Flertalet utländska optionsprogram (särskilt i USA) är utformadesom personaloptioner.

Utmärkande för personaloptioner är att de◗ förvärvas förmånligt eller helt utan kostnad◗ har lång löptid (vanligtvis 10 år)◗ förfaller om anställningen upphör◗ inte får överlåtas alls eller först efter kvalifikationstiden◗ kan utnyttjas först efter viss kvalifikationstid (vanligtvis efter

fem år).

Dessa optioner beskattas inte vid förvärvet, dvs. när den anställ-de ingår avtalet med arbetsgivaren. Istället sker beskattning näroptionen utnyttjas eller överlåts. Förmånsvärdet är då skillnadenmellan vad den anställde eventuellt har betalt (optionspremien)och vad han får vid utnyttjandet (kontantavräkning) eller vidoptionsförsäljningen. Om optionen utnyttjas genom lösen (köp avaktier) är förmånsvärdet skillnaden mellan aktiernas marknads-värde och vad han betalar (lösenpriset).

Nya regler för personaloptioner infördes den 1 juli 1998.Tidigare skulle förmånsbeskattning ske när den anställde tidigastkunde utnyttja optionen (den s.k. kan-tidpunkten, se nedan beträf-fande övriga optioner). De nya reglerna om att beskattning skaske vid utnyttjandet, ska bara tillämpas för de optioner som intekunde utnyttjas per den 1 juli 1998 och således inte tidigare harförmånsbeskattats.

Vid utnyttjandet av personaloptioner som delvis ska beskattasenligt äldre regler uppstår frågan om vilka optioner som ska ansesutnyttjade först, och i vilken turordning detta ska ske. Options-innehavaren får anses utnyttja sina optioner i kronologisk ord-ning, dvs. i den tidsordning de tjänats in. De delar av optionernasom först intjänats ska också anses vara de som först utnyttjas.

Exempel: Anette deltar i ett utländskt optionsavtal med utfärdandedag

den 28 januari 1996. Avtalet ger Anette rätt till förvärv av totalt 2 000

aktier.

Optionerna intjänas etappvis med 25 procent årligen, lösenpriset är

20 kr per aktie. Optionerna kan utnyttjas enligt nedan. Aktiens lägsta kurs

vid utnyttjandet den 28 januari är 50 kr.

46


Övriga optioner

Den 28 januari 2001 utnyttjar Anette för första gången sitt optionsavtal

för att förvärva totalt 1 300 aktier. Hon väljer att sälja aktierna direkt i an-

slutning till sitt utnyttjande av optionerna.

Optionerna anses utnyttjade i kronologisk ordning. Först måste de

optioner som har beskattats vid kan-tidpunkten (äldre regler före den

1 juli 1998) räknas bort. De första 1000 optionerna faller in under de äldre

reglerna eftersom de kunnat utnyttjas innan den 1 juli 1998. I förmåns-

värdet ingår därför endast värdet för 300 optioner (från kan-tidpunkten

den 28 jan 1999) som faller in under de nya reglerna om beskattning och

avgiftsskyldighet vid faktiskt utnyttjande. Förmånsvärdet beräknas till

9 000 kr (50 kr – 20 kr x 300 st).

När de förvärvade aktierna säljs direkt i anslutning till att optio-nen utnyttjas ska förmånen redovisas som lägsta marknadsvärdepå aktien minus lösenpriset. Själva aktieavyttringen, som är enkapitaltransaktion, redovisas i den anställdes inkomstdeklaration.

Exempel: Anders har utnyttjat 1 000 av sina optioner och förvärvat aktier.

Han bestämmer sig för att sälja aktierna direkt. Lägsta marknadsvärde på

aktien denna dag är 50 kr, lösenpriset är 25 kr. Förmånen beräknas till

25 000 kr (1 000 x 50 kr = 50 000 kr – 1 000 x 25 kr = 25 000 kr).

Aktiens faktiska försäljningspris är 55 kr per aktie. Anders försäljnings-

intäkt för 1000 st aktier blir därmed 55 000 kr. Anders drar av lösenpriset,

25 kr per aktie, dvs. 25 000 kr samt det förmånsbeskattade beloppet,

25 000 kr. Resterande del, 5 000 kr redovisar Anders som kapitalvinst på

blankett K4 i sin inkomstdeklaration.

Upphör den anställde att vara bosatt i Sverige eller att stadig-varande vistas här, ska beskattning ske för de optioner som harkunnat utnyttjas. Om den anställde återvänder till Sverige ska deoptioner som inte kunde utnyttjas vid utflyttningen, beskattas näroptionen utnyttjas eller överlåts, dvs. efter huvudprincipen ovan.

Om förmånen helt eller delvis intjänats genom anställningutomlands, t.ex. i ett annat koncernföretag, ska den anställde intebeskattas för optioner som kunde utnyttjas innan han blev bosatti Sverige eller stadigvarande vistades här.

Till kategorin övriga optioner hör optioner som inte är värdepap-per och inte heller är en rätt att förvärva värdepapper. Det främs-ta exemplet är en s.k. syntetisk option (endast rätt till kontant-avräkning), som har sådana förfogandeinskränkningar att deninte heller uppfyller kravet på att vara ett värdepapper.

Dessa övriga optioner ska förmånsbeskattas när den anställdetidigast kan utnyttja optionen, den s.k. kan-tidpunkten. Förmåns-värdet är skillnaden mellan optionens marknadsvärde vid kan-tidpunkten och vad den anställde har betalat för optionen (pre-

Same-day sale

In- och utflyttning

47


Arbetsgivarens

skyldigheter

mien). Därefter sker beskattning i inkomstslaget kapital, i likhetmed vad som gäller för optioner som är värdepapper.

Om det är en svensk arbetsgivare som gett förmånen ska skatte-avdrag göras, arbetsgivaravgifter betalas och kontrolluppgifterlämnas på samma sätt som för övriga förmåner.

Om förmånen har sin grund i en anställning i Sverige men detär ett utländskt företag som gett förmånen, t.ex. ett utländsktmoderföretag, ska den svenska arbetsgivaren redovisa förmånen.Särskilt för de s.k. personaloptionerna kan den svenska arbetsgi-varen vara ovetande om att den anställde vid viss tidpunkt har valtatt utnyttja sina optioner. Den anställde är då skyldig att i skriftligform meddela sin svenska arbetsgivare om att han har utnyttjatoptionerna och hur stor förmånen är. Han ska upplysa sin ar-betsgivare senast månaden efter utnyttjandet, dock senast den 15 januari om utnyttjandet har skett i december. Arbetsgivarenska behandla förmånen som om han själv tillhandahållit den.

Förmånen kan i många fall överstiga den kontanta bruttolönenför den aktuella månaden. Skatteavdraget kan inte vara större änbruttolönen och arbetsgivaren ska inte heller på eget initiativgöra avdrag för resterande del vid senare löneutbetalningar.

På kontrolluppgiften redovisas förmånen med belopp i ruta 12,med kryss i ruta 47 och specifikation i ruta 65.

Exempel: Lena arbetar som teknisk chef vid Worldwide AB, som är ett

dotterbolag till det engelska moderbolaget Worldwide Ltd. Lenas

månadslön är 40 000 kr. Moderbolaget erbjöd år 2000 samtliga chefer i

koncernen att få köpa personaloptioner för motsvarande 10 kr/styck.

Optionerna gav rätt att tidigast i januari 2003 köpa aktier i det engelska

moderbolaget för motsvarande 150 kr styck. I februari år 2000 köpte Lena

500 optioner för 10 kr styck, dvs. för totalt 5 000 kr.

I mars 2003 noterades moderbolagets aktier i 450 kr och Lena utnyttja-

de då sina optioner. Hon betalade således (500 st x 150 kr =) 75 000 kr och

erhöll 500 aktier i moderbolaget. Härigenom fick Lena en skattepliktig

förmån som värderas till (450 –10 –150 =) 290 kr per option, eller totalt

(290 kr x 500 st) = 14 5000 kr.

Eftersom Lena förvärvat optionerna från ett utländskt bolag i koncer-

nen måste hon skriftligen meddela sin svenska arbetsgivare om förmånen

och dess värde, vilket hon gjorde den 5 april. Arbetsgivaren beaktade för-

månsvärdet vid löneutbetalningen i april på så sätt att skatteavdrag

gjordes (i detta fall med hela den kontanta månadslönen på 40 000 kr)

och arbetsgivaravgifter redovisades på underlaget på totalt 195 000 kr.

Förmånen ska även redovisas på kontrolluppgiften för året.

Om Lena sedan säljer sina aktier ska försäljningen redovisas under

inkomst av kapital i inkomstdeklarationen och eventuell vinst vid försälj-

ningen behöver inte meddelas till arbetsgivaren.

48

FÖRMÅNER

Skattepliktigt

för det mesta

Skattefria gåvor

Jubileumsgåva

Flera gåvor samma år

GÅVOR

Huvudregeln är att alla gåvor som lämnas av arbetsgivaren ärskattepliktiga och i synnerhet om gåvan grundar sig på en arbets-prestation. Skatteplikten gäller också gåvor från ett koncernföre-tag, eller något annat företag som är i intressegemenskap medarbetsgivaren. Gåvor till styrelseledamöter och andra uppdrags-tagare är skattepliktiga.

Det finns gåvor som under vissa förutsättningar är skattefria ochsom en arbetsgivare kan lämna till sina anställda. Det är minnes-gåva, jubileumsgåva och julgåva. Skattefriheten gäller inte omgåvan är pengar. Med pengar jämställs check, postväxel och pre-sentkort som inte avser en bestämd vara. Presentkort, som berät-tigar mottagaren till endast en på presentkortet bestämd varaeller tjänst, kan alltså vara skattefri gåva. Förutsättningen är attdet angivna värdet på presentkortet inte går att byta mot pengaroch att presentkortet i princip utnyttjas vid ett tillfälle, exempelvisbiocheck, tårtcheck, blomstercheck.

Skattefrihet gäller nedanstående gåvor och värden. Med värdeavses marknadsvärdet inklusive moms. Om värdet överstiger an-givna belopp beskattas gåvan från första kronan.

Gåvan ska vara av minneskaraktär och ges till varaktigt anställd(minst 6 års anställning) vid exempelvis högtidsdagar, längre tidsanställning (25 år eller mer) eller när anställningen upphör. Min-nesgåvor kan ges vid maximalt två tillfällen, varav det ena är näranställningen upphör. Värdet får inte överstiga 10 000 kr inklusivemoms.

Om en arbetsgivare lämnar bidrag till en semesterresa kan detaccepteras som skattefri minnesgåva, under förutsättning attarbetsgivaren betalar direkt till resebyrån.

Med jubileumsgåva menas gåva till anställd när företaget firar25-, 50-, 75- eller 100-årsjubileum. Värdet får inte överstiga 1 200 krinklusive moms

En julgåva får inte ha ett värde över 400 kr inklusive moms omden ska vara skattefri.

Om en anställd får flera jul- eller minnesgåvor samma år från olika företag inom en koncern, ses koncernen som en arbetsgiva-re. Under förutsättning att värdet inte överstiger den skattefria

Minnesgåva

Julgåva

49

FÖRMÅNER Gåvor

gränsen bör en av gåvorna vara skattefri och de övriga skatte-pliktiga.

Kostnaden för gåvor till kunder och affärsbekanta vid jul ellerandra högtider är inte avdragsgilla, varken som representations-eller reklamkostnader. Överlämnas däremot en gåva för att inledaeller bibehålla affärsförbindelser, dvs. en representationsgåva,medges avdrag med högst 180 kr per person, exklusive moms.

Gåvor till kunder etc.

50

REPRESENTATION

INTERN REPRESENTATION

Med intern representation avses aktiviteter som riktar sig till före-tagets anställda, tidigare anställda, anställda i koncernföretag, sty-relseledamöter, revisorer, ägare och anhöriga till dessa.

Aktiviteterna kan vara personalfester eller informationsmötenmed personalen. Vid dessa aktiviteter finns enligt vad som fram-går nedan en begränsad avdragsrätt. Avdrag medges normalt inteför fler än två personalfester per år.

Det kan också vara fråga om interna kurser och planerings-konferenser. För dessa är kostnaderna normalt avdragsgilla i sinhelhet som utbildnings- eller konferenskostnader.

Kostnader för intern representation ska ha ett omedelbart sam-band med verksamheten. Det innebär att avdragsrätten inte om-fattar privata levnadskostnader.

Representationskostnader kan avse mat, dryck, hotellrum, tea-terbiljetter och liknande. De kan även avse kostnader för fastigheteller inventarier som används för representationsändamål. I de se-nare fallen medges avdrag med skäligt belopp.

Avdragsramen för lunch, middag eller supé är 90 kr per per-son exklusive moms. För andra måltider medges avdrag medhögst 60 kr per person exklusive moms. Ramen för teaterbiljetterm.m. och kringarrangemang är 180 kr per person exklusivemoms.

Kostnader för måltider vid styrelsesammanträden, revisioner,bolagsstämmor och föreningsstämmor betraktas inte som av-dragsgilla representationskostnader. Om enklare förtäring, t. ex.smörgås eller liknande, serveras kan avdrag medges med högst60 kr exklusive moms per person.

Beloppen gäller både vid intern och vid extern representa-tion i Sverige eller utomlands. Vid avdrag för ingående moms gäl-ler samma avdragsramar. Den som inte har avdragsrätt för ingå-ende moms får kostnadsavdrag med motsvarande belopp plusmoms.

Överstiger representationskostnaden avdragsramarna är dendel av momsen som belöper på den överskjutande delen inte av-dragsgill vare sig som moms eller kostnad, den ska bokföras sominte avdragsgill representation.

Förmån av fri kost vid intern representation är undantagen frånskatteplikt under förutsättning att◗ det är i huvudsak interna möten,◗ sammankomsten varar högst en vecka,

Beloppsramar

51

REPRESENTATION Intern representation

Underhållning

◗ det inte är möten som hålls regelbundet med korta mellanrumsamt att

◗ det är gemensamma måltidsarrangemang.

Om arbetsgivaren i samband med personalfest, jubileum, invig-ning m.m. anlitar en artist gäller följande. För artist som är bosatti Sverige gäller vanliga regler om arbetsgivaravgifter och skatte-avdrag, d.v.s. skatteavdraget styrs av vilken skattsedel artistenhar (A- eller F-skattsedel). För artister som är bosatta utanför Sve-rige gäller särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister(A-SINK). Upplysningar om den särskilda inkomstskatten lämnasav särskilda skattekontoret i Ludvika, tfn 0240-870 00. Underhåll-ningen räknas som sådant kringarrangemang vars kostnader in-går i beloppsgränsen 180 kr exklusive moms per deltagare.

Läs mer i RSV:s rekommendationer m.m. om avdrag för repre-sentation (RSV S 1997:2) som bl.a. finns på www.rsv.se.

52

KOSTNADS-ERSÄTTNINGAR

Den vanliga

verksamhetsorten

TRAKTAMENTE OCH TJÄNSTERESOR

När kan en arbetsgivare betala ut traktamente och resekostnads-ersättning till en anställd utan att behandla dessa som lön, det villsäga utan att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter?

Arbetsgivarens rätt att betala ut skattefria traktamenten ärkopplad till den anställdes rätt till avdrag för ökade levnadskost-nader vid tjänsteresa.

Så länge traktamentet inte överstiger de schablonbelopp somär avdragsgilla för den anställde ska arbetsgivaren varken betalaarbetsgivaravgifter, göra skatteavdrag eller beloppsredovisa trak-tamentet på kontrolluppgiften. Om traktamentet överstiger dessaschablonbelopp ska den överskjutande delen behandlas som lön.I praktiken finns inga skattefria traktamenten, men uttrycketskattefritt traktamente används när det utbetalda traktamentetendast ska redovisas med kryss på kontrolluppgiften.

Begreppet tjänsteresa är inte klart definierat i lagtext. Där stårtalat om resor som den skattskyldige företagit i sitt arbete, dvs. tillett annat ställe än det där han normalt utför sina arbetsuppgifter(tjänstestället).

Tjänstestället är den plats där arbetstagaren utför huvuddelen avsitt arbete. För anställda på kontor, butiker och liknande är bygg-naden där arbetet utförs tjänstestället.

Chaufförer, montörer m.fl. tillhör yrkeskategorier där huvud-delen av arbetet görs under förflyttning eller på arbetsplatser somhela tiden växlar. För dessa är tjänstestället normalt sett den platsdär arbetstagaren utför en del av sitt arbete, som att lämna ellerhämta arbetsmaterial eller utföra förberedande och avslutandearbetsuppgifter.

Om arbete på varje arbetsplats pågår begränsad tid, enligt devillkor som gäller för vissa arbetstagare inom byggnads- och an-läggningsbranschen eller jämförbara branscher, anses bostadensom tjänsteställe.

En anställd kan bara ha ett tjänsteställe hos samma arbetsgiva-re även om han stadigvarande arbetar på två olika orter. Tjänste-stället är den ort där den anställde arbetat flest dagar. Arbetsgiva-ren kan inte själv bestämma tjänstestället genom att avtala att denanställde ska ha viss ”placeringsort”. Det är det faktiska förhål-landet som styr den skattemässiga bedömningen.

Med den vanliga verksamhetsorten menas ett område inom ettavstånd av 50 km, närmaste färdväg, från såväl den anställdes

Traktamente

Tjänsteresa

Tjänsteställe

53

Hel och halv dag


Traktamente och tjänsteresor

Tjänsteresa längre tid

än tre månader

Uppehåll i tjänsteresan

tjänsteställe som bostad. För att skatte- och avgiftsfritt trakta-mente ska kunna betalas ut ska tjänsteresa med övernattning haägt rum utanför den vanliga verksamhetsorten.

Den vanliga verksamhetsorten kan omfatta två geografiskaområden. Det ena har utgångspunkt i tjänstestället och det andrai bostaden. Ibland sammanfaller bostad och tjänsteställe.

Om traktamente betalas ut vid arbete inom den vanliga verk-samhetsorten betraktas detta som lön.

En anställd kan vara på tjänsteresa inom den vanliga verksam-hetsorten t.ex. om han/hon besöker en kund som har sitt kontorinom den anställdes vanliga verksamhetsort. För denna tjänste-resa får den anställde vanligtvis milersättning (resekostnads-ersättning) från sin arbetsgivare.

En tjänsteresa ska vara förenad med övernattning för att den an-ställde ska kunna få skattefritt traktamente. Vid tjänsteresans bör-jan räknas avresedagen som hel dag om resan påbörjas förekl. 12.00. Hemkomstdagen räknas som hel dag om resan avslutasefter kl. 19.00. Det skattefria maximibeloppet för inrikes tjänste-resa är 190 kr för hel dag och för halv dag är beloppet 95 kr. Hållersig ersättningen inom dessa ramar ska arbetsgivaren inte göraskatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter.

När en tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten varatlängre tid än tre månader på en och samma ort kan arbetsgivaren,utan skattekonsekvenser för den anställde, betala ut högst 70 pro-cent av helt maximibelopp per hel dag. När ersättningen håller siginom denna ram ska arbetsgivaren inte göra skatteavdrag ellerbetala arbetsgivaravgifter.

En tjänsteresa anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehållsom beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyraveckor.

Kortare uppehåll för semester eller sjukdom kan leda till atttremånadersperioden förlängs i motsvarande mån. Det innebäratt den tid som arbetsgivaren kan betala ut maximibeloppet för-längs. Förutsättning för en förlängning är att traktamente inte be-talas ut under uppehållet i tjänsteresan och att uppehållet skerunder dagar när den anställde skulle ha arbetat.

Exempel: Anders som bor i Karlstad är på tjänsteresa utanför den vanli-

ga verksamhetsorten, i Stockholm. Efter en månad gör han ett uppehåll i

tjänsteresan. Efter uppehållet återgår Anders till samma arbetsplats och

verksamhet som tidigare, i Stockholm.

54



Vad menas med

en och samma ort?

Tjänsteresa längre

tid än två år

Nattraktamente

A. Om uppehållet varat tre veckor för semester eller sjukdom och trakta-

mente inte har betalats ut av arbetsgivaren under uppehållet, förlängs

tremånadersperioden med tre veckor.

B. Om uppehållet varat i två veckor med tjänstgöring på hemorten och

traktamente inte har betalats ut av arbetsgivaren under uppehållet, för-

längs tremånadersperioden med två veckor.

C. Om uppehållet varat i fem veckor med tjänstgöring på hemorten eller

annan ort så påbörjas en ny tremånadersperiod vid återkomsten.

D. Reser Anders hem till sin bostad varje helg, som normalt är arbetsfria

dagar, förlängs däremot inte tremånadersperioden med dessa dagar.

Hur långt bort måste arbetet flytta för att det ska vara fråga om attverksamheten har förlagts till annan ort?

Tanken bakom regeln om sänkt traktamentsersättning efter tremånaders tjänsteresa är att den anställde efter viss tid kan få nerkostnaderna i och med att han acklimatiserat sig till tjänstgörings-orten. Flyttas arbetet till ny ort så ökar kostnaderna igen.

Det är inte tillräckligt att arbetet utförs på annan plats. Ett byteav nattlogi som beror på det nya arbetets förläggning måste ocksåha gjorts. Inom tättbebyggt område bör en kommun kunna sessom en och samma ort. Inom en glesbygd där en kommun kanomfatta ett mycket vidsträckt område, kan däremot en församlinganses som ort. Om arbetsplatsen är ett specifikt område somt.ex. anläggning, utan anknytning till ett visst samhälle ellerannan bebyggelse, kan själva arbetsplatsen ses som en ort.

För att byte av ort ska anses ha ägt rum i den meningen att enny tremånadersperiod börjar löpa, ska arbetet förläggas till annankommun, församling etc. samtidigt som byte av övernattnings-ställe har skett.

I vissa fall kan tjänsteresan utanför den vanliga verksamhetsortenpågå mer än två år och i dessa undantagsfall kanske tjänsteställetska omprövas. Om tjänstestället fortfarande är detsamma efter tvåår kan arbetsgivaren, utan skattekonsekvenser för den anställde,fortsätta att betala ut högst 50 procent av helt maximibelopp perhel dag. Håller sig ersättningen inom denna ram ska arbetsgiva-ren inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter.

För logikostnader kan arbetsgivaren betala ut ersättning medsamma belopp som den verkliga kostnaden utan skattekonsek-venser för den anställde. Om inte övernattningsmöjlighet tillhan-dahålls av arbetsgivaren kan denne betala ut nattraktamente med95 kr för varje övernattning, skatte- och avgiftsfritt. Om tjänste-resan omfattat tiden mellan klockan 24.00–06.00 anses det vara enövernattning, även om den anställde arbetat.

55



Utrikes tjänsteresa

En arbetsgivare kan betala ut skattefritt nattraktamente närt.ex. en chaufför sover över i lastbilshytten, om det framstår somrimligt att den anställde ändå har haft kostnader i samband medövernattningen.

För att arbetsgivaren ska kunna betala ut skattefria traktamentenvid tjänsteresa till utlandet måste det även här vara fråga om en tjänsteresa förenad med övernattning utanför den vanliga verk-samhetsorten. Om den anställde uppehåller sig i flera länderunder samma dag kan skattefritt traktamente betalas ut med normalbeloppet för det land där den längsta tiden av dagen(06.00–24.00) har tillbringats. Här bortses från restid m.m. medflyg och båt. Om den anställde vistats största delen av tjänste-resetiden i Sverige under avrese- eller hemkomstdagen, motsva-ras skattefri ersättning av maximibeloppet för inrikes resa.

Normabeloppen för respektive land fastställs av Riksskattever-ket. Beloppen framgår av Riksskatteverkets allmänna råd sombl.a. finns på www.rsv.se, välj sökord A–Ö/utlandstraktamenten.

När tjänsteresan pågått längre än 3 månader, respektive 2 år, påen och samma ort ska traktamentet reduceras på motsvarandesätt som för inrikes tjänsteresa för att undvika att ersättningen blirskattepliktig.

För logikostnader gäller samma regler som vid inrikes tjänste-resa, nämligen faktisk logikostnad eller, om logikostnaden intekan visas, 50 procent av normalbeloppet per natt för det land därnatten tillbringas.

När arbetsgivaren sänder ut en anställd för arbete utomlandsen längre period gäller vanligen andra regler, se vidare i utlands-avsnittet, sidan 71 och framåt.

Exempel: Tommy bor och har sitt tjänsteställe i Växjö. En av hans tjänste-

resor ser ut så här: På onsdag morgon klockan 06.00 åker han från Växjö

till Köpenhamn. Han tillbringar dagen i Danmark mellan kl. 10.00 och

kl. 20.00. Därefter åker han över till Malmö. Natten tillbringas i Malmö. På

torsdag återvänder Tommy till Växjö. Tjänsteresan avslutas kl. 16.00.

Tommy har varit en hel arbetsdag i Köpenhamn, någon övernattning

i utlandet har han däremot inte haft. Det var en tjänsteresa, den var förlagd

utanför den vanliga verksamhetsorten och tjänsteresan var förenad med

övernattning. Tommys arbetsgivare har betalat hotellkostnaden i Malmö.

Tommy kan av sin arbetsgivare få följande skattefria traktamente:

onsdag – utlandstraktamente för Danmark,

torsdag – halvt svenskt maximibelopp eftersom tjänsteresan avslutas

före kl. 19.00.

Tommy var både i Sverige och i Danmark under onsdagen men den längs-

ta tiden tillbringade han i Danmark. Därför är han berättigad till ett

”danskt” traktamente.

56

Reducerat traktamente



Traktamente betalas ut till anställda för att ersätta den kostnads-ökning som uppstår när de arbetar på annan ort. Om arbetsgiva-ren betalar den anställdes måltider ska det skattefria traktamentetreduceras, se Belopp & Procent sidorna 112 och 113.

Även om arbetsgivaren står för alla måltider kvarstår ca 10–15procent av skattefritt maximibelopp/normalbelopp vid både in-rikes och utrikes tjänsteresa. Det belopp som kvarstår är avsettatt täcka diverse merkostnader, t.ex. telefon och tidningar.

En måltid som arbetsgivaren betalar för en anställd är somregel skattepliktig (kostförmån). Det spelar ingen roll om mål-tiden erhålls på vanliga tjänstestället eller på en tjänsteresa inomeller utom riket.

TRAKTAMENTE/FRI KOST

Reducering Kostförmånav traktamente

Kost i samband med tjänsteresa ja ja

Obligatorisk hotellfrukost ja nej

Obligatorisk kost på allmänna kommunikationsmedel nej nej

Extern representation ja nej

Måltid – Bjuden av affärskontakt ja nej

Intern representation ja nej

Om utbetalat traktamente överstiger det belopp som den anställ-de får avdrag för efter reduktion på grund av kostförmån, ska detöverskjutande beloppet behandlas som lön.

57



Helgtraktamenten

Resekostnadsersättning

bostad ---------------------- tjänsteställe -------------------- kund

resa till och från arbete tjänsteresa

tjänsteresa

Tjänsteresa

– resa till och

från arbetet

Det förekommer att en arbetsgivare betalar ut traktamente viduppehåll i en förrättning t.ex. under lördag och söndag, även omden anställde inte övernattat på förrättningsorten utan rest hem.

Om en anställd får traktamente trots att han inte övernattat påförrättningsorten är detta lön. Så kallat skattefritt traktamentekan endast förekomma vid övernattning utanför den vanliga verk-samhetsorten. Arbetsgivaren ska därför göra skatteavdrag påbeloppet och betala arbetsgivaravgifter. Beloppet ska redovisassom lön på kontrolluppgiften.

Ibland kan det vara svårt för en arbetsgivare att veta om den an-ställde övernattat på förrättningsorten eller om han rest hem. Föratt arbetsgivaren ska kunna veta om utbetalda ersättningar skaanses som lön bör reseräkningar och tidrapporter utformas så attdet av dessa framgår om den anställde övernattat på förrättnings-orten eller inte.

När den anställde använder egen bil för resor i tjänsten kanskattefri milersättning betalas ut med 16 kr/mil.

Om den anställde använder sin förmånsbil för tjänsteresor kanskattefri milersättning betalas ut med 6 kr/mil om bilens driv-medel är diesel. Är bilens drivmedel något annat än diesel, t.ex.bensin eller miljövänligare bränsle, kan skattefri milersättningbetalas ut med 9 kr/mil. Skattefri milersättning kan endast beta-las ut till den anställde om han betalar drivmedlet själv.

Om den ersättning som betalas ut överstiger ovan angivna be-lopp behandlas det överskjutande beloppet som lön.

Om den anställde kör direkt från bostaden till exempelvis enkund är denna resa en tjänsteresa. Om den anställde däremot”mellanlandar” på tjänstestället startar tjänsteresan där. På mot-svarande sätt bryts tjänsteresan om den anställde besöker konto-ret på hemvägen. Alla resor mellan bostaden och tjänstestället äratt betrakta som privata resor (till och från arbetet). Ersättning förresor till och från arbetet jämställs med lön. Övriga resor till ochfrån kunder etc. är tjänsteresor.

58



KU10

KU10

KU10

Tjänsteresa:Kryss i tillämpliga rutor 51, 52, 53, 54.Belopp som betalats utöver schablonbelopp redovisas i ruta 11.

Resor i tjänsten med egen bil:Skattefri ersättning kryssmarkeras i ruta 50, överskjutande belopp redovisas i ruta 11.

Logi:När ersättning betalats för verkliga kostnader sätts kryss i ruta 56.Om den anställde fått nattraktamente med schablonbelopp, kryss i ruta 51 eller 52.Belopp utöver schablonbelopp för nattraktamente redovisas i ruta 11.

59



Arbetsgivarens

bokföringsunderlag

Reseräkning

Kost:Måltid som arbetsgivaren betalat kryssmarkeras i ruta 42 och schablon-beloppet redovisas i ruta 12.

När anställda för arbetsgivarens räkning arbetat på annan ort eller varit på tjänsteresor ska de lämna reseräkning eller andrahandlingar som underlag för utbetalning av ersättning. Under-lagen bör lämnas till arbetsgivaren i nära anslutning till förrätt-ningen.

Reseräkningar, körjournaler och andra handlingar som rör denanställdes resor i tjänsten är underlag för utbetalning av trakta-mente och reseersättningar. Dessa handlingar ligger bl.a. tillgrund för arbetsgivarens beräkning av skattefria respektiveskattepliktiga ersättningar och för kontrolluppgiften. Det är där-för viktigt att reseräkningar och övriga handlingar är korrekta.Dessa underlag är också verifikationer i arbetsgivarens bokfö-ring.

Detta bör framgå av en reseräkning:◗ Vem som har rest◗ När resan påbörjades och avslutades, datum och tid◗ Ort och vem som besökts◗ Ändamål med resan◗ Kommunikationsmedel (t.ex. egen bil)◗ Vid milersättning med egen bil ska antal körda mil framgå◗ Övriga kostnader som ska ersättas◗ Om övernattning under helger skett på arbetsorten.

KU10

60


Kostnader i tjänsten

Arbetsgivarens

kostnader

Hyresersättning

Om ersättningen gäller ett utlägg t.ex. för materiel som den an-ställde har köpt för arbetsgivarens räkning och kvittot kan ansesvara företagets verifikation, är det istället en utgift i företaget ochinte för den anställde. Ersättningen ska i detta fall inte redovisaspå kontrolluppgiften.

Om arbetsgivaren hyr lokal, garage eller annat utrymme i denanställdes privatbostad är ersättningen skattepliktig, antingen

KU10

ÖVRIGA KOSTNADSERSÄTTNINGAR

Om arbetsgivaren utan att ha underlag betalar ut en schablon-ersättning vid sidan om lönen för att täcka vissa kostnader somden anställde haft i arbetet, t.ex. för egna verktyg, är detta enkostnadsersättning som redovisas i ruta 20 med specifikation iruta 66. Kostnadsersättningen ska inte räknas med vid beräk-ningen av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter om kostnadernaär avdragsgilla vid inkomsttaxeringen för den anställde. Om kost-nadsersättningen överstiger vad som är avdragsgillt i inkomstde-klarationen ska den överskjutande delen behandlas som lön. Detinnebär att den delen ska ingå i underlaget för skatteavdrag ocharbetsgivaravgifter.

Kvitto eller annat underlag som styrker den anställdes kostnadbör lämnas till arbetsgivaren i anslutning till kostnadstillfället.Detta underlag för utbetalningen är också arbetsgivarens verifi-kation i bokföringen.

Om arbetsgivaren betalar ut en schablonersättning, för t.ex.telefon eller parkering, kan denna ersättning anses som lön förden anställde. För att undvika detta är det viktigt att arbetsgivarenhar underlag i sin bokföring på utbetalda ersättningar i form avkvitto, reseräkning eller annan handling.

61


Övriga kostnadsersättningar

som inkomst av kapital, ruta 39, eller som inkomst av tjänst (lön),ruta 11.

Hyresersättningen är skattepliktig som inkomst av kapital för denanställde om◗ arbetsgivaren har behov av lokalen,◗ ersättningen inte överstiger marknadsmässig hyra och◗ det finns ett hyresavtal.

Om arbetsgivaren inte har behov av lokalen, eller om det saknashyresavtal, ska hela ersättningen redovisas som lön. Överstigerersättningen marknadsmässig hyra, men övriga förutsättningarär uppfyllda, är ersättning utöver marknadsvärdet att jämställamed lön.

KU10

62

SKATTEDEKLARATIONEN

FÖRETAGSSTÖD

Alla arbetsgivare får göra avdrag från arbetsgivaravgifterna med 5 procent av avgiftsunderlaget (efter eventuella kostnads-avdrag). För år 2003 är avdraget maximerat till 3 550 kr permånad. Avdraget omfattar inte underlaget för den särskilda löne-skatten. Om ett avdrag helt eller delvis inte kan utnyttjas enmånad får det inte dras av en annan månad. Avdraget ska göras iskattedeklarationen.

För koncerner gäller beloppsgränsen för koncernen gemen-samt. Om moderbolaget har utnyttjat hela företagsstödet kan intedotterbolag göra något avdrag. Om moderbolaget inte kan utnytt-ja hela eller delar av företagsstödet ska det bestämma vilket dot-terbolag som får göra avdraget.

Ett utvidgat särskilt avdrag får göras av företag och ideella före-ningar vid beräkningen av arbetsgivaravgifter om avgiftspliktigersättning har betalats ut för arbete som utförts vid ett fast drift-ställe i stödområde. Avdraget innebär en regional stimulans försmåföretagandet.

Bestämmelserna innebär att ett avdrag får göras med 10 pro-cent av avgiftsunderlaget vid beräkning av arbetsgivaravgifterna.Avdraget får vara högst 7 100 kr per månad. Avdraget får görasutöver den generella nedsättningen enligt föregående avsnitt ochgäller med samma tillämpning och begränsningar.

Bestämmelserna gäller inte om arbetsgivaren är◗ kommun eller landsting,◗ statlig myndighet eller ett statligt affärsdrivande verk,◗ registrerat trossamfund.

Bestämmelserna ska inte tillämpas på ◗ fiskeri-, vattenbruks- eller jordbruksverksamhet, ◗ transportverksamhet.

Bestämmelserna har tidigare inte kunnat utnyttjas för kol- ochstålverksamhet. Detta har fr.o.m. 2003-01-01 ändrats – numeragäller reglerna om utvidgat stöd även dessa branscher.

Observera att skogsbruk berättigar till nedsättning.Till transportverksamhet hör verksamheter som vid närings-

grensindelningen (SNI) har koder som börjar på 60.1 (järnvägs-transport), 60.2 (övrig landtransport), 61.1, 61.2. 62.1 och 62.2(sjö- och luftfart). En utförlig information om dessa SNI-koderfinns på Statistiska Centralbyråns webbplats www.scb.se (välj: Hitta rätt A-Ö/Företagsregistret/Branschindelning).

Generell nedsättning

Utvidgad nedsättning

inom stödområde

63

SKATTEDEKLARATIONEN Företagsstöd

Stödområden

Företag som har blandad verksamhet medges utvidgad ned-sättning för den del av lönesumman som hör till nedsättningsbe-rättigade verksamhetsgrenar.

NORRBOTTENS LÄN: Arvidsjaurs, Arjeplogs, Gällivare, Haparanda,Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Över-torneå kommuner samt Edefors och Gunnarsbyns församlingar iBodens kommun och f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt iPiteå kommun.

VÄSTERBOTTENS LÄN: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå,Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kom-muner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar iSkellefteå kommun.

JÄMTLANDS LÄN: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragun-da, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner.

VÄSTERNORRLANDS LÄN: Sollefteå och Ånge kommuner, Holmsoch Lidens församlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö,Björna, Skorpeds och Trehörningssjö församlingar i Örnskölds-viks kommun.

GÄVLEBORGS LÄN: Ljusdals kommun

DALARNAS LÄN: Malungs, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommu-ner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun.

VÄRMLANDS LÄN: Torsby kommun.

64

SKATTEDEKLARATIONEN

SKATTEDEKLARATION – TIPS!

Gör så här: 1. Skaffa en e-legitimation hos bank eller post, om du inte redanhar en. Denna kan du använda även till andra tjänster på Internet,där det krävs att du ska kunna styrka din identitet. Både myndig-heter och företag håller på att skapa flera sådana tjänster.2. Anmäl på blankett RSV 4801 (hämtas på www.rsv.se) att du villlämna skattedeklaration via Internet. 3. Efter bekräftelse från skattemyndigheten – gå in påwww.rsv.se/E-tjänster och följ instruktionerna.

Den som gör din bokföring kan fylla i uppgifterna i skattedekla-rationen på Internet. När skattedeklarationen är klar sparas denpå fil, som firmatecknaren sedan hämtar upp och skickar in elek-troniskt. Mer detaljerad information finns på www.rsv.se/E-tjänst-er. (Välj: Skattedeklaration/Hur man använder deklarations-tjänsten/Så här går det till att skapa deklarationsuppgifter på filoch Hämta fil med uppgifter.)

Om du inte har någon redovisning en månad – glöm inte att fyllai nollor på skattedeklarationen (rad 39 – moms resp. 90 – arbets-givaravgifter).

Det är lätt att lämna

skattedeklarationerna

via Internet...

...även med

bokföringshjälp!

Kom ihåg nollan!

65

SKATTEDEKLARATIONEN Skattedeklarationen – Tips!

Behöver du en

ny skattedeklaration?

Lämna in originalet!

Beställ via◗ www.rsv.se/Självbetjäning, ◗ servicetelefonen (020-567 000 direktval 6805) eller ◗ Skatteupplysningen (0771-567 567).

Lämna alltid in skattedeklarationen i original. En kopia eller ettfax gäller inte som deklaration. Om originaldeklarationen intelämnas i rätt tid kan förseningsavgift påföras.

66

SKATTEDEKLARATIONEN

Skattekontot

via Internet

Vill du veta ställningen

på ditt skattekonto

– även om du ännu inte

har åtkomst till skatte-

kontot direkt via

Internet?

SKATTEKONTOT – TIPS!

Vill du på ett lätt sätt ha tillgång till ditt skattekonto alla dagar07.00–24.00? Gör så här:

1. Skaffa en e-legitimation hos din bank eller post, om du interedan har en.

Denna kan du använda även till andra tjänster på Internet, därdet krävs att du ska kunna styrka din identitet. Både myndigheteroch företag håller på att skapa flera sådana tjänster.

2. Om det gäller privatpersoner eller enskild firma: Gå in påwww.rsv.se/E-tjänster – nu har du direkt åtkomst till ditt skatte-konto.

För juridiska personer: Lämna anmälan på blankett RSV 4801(hämtas på www.rsv.se). Direkt efter bekräftelse finns åtkomst tillskattekontot via www.rsv.se/E-tjänster.

Då kan du beställa hem ett saldobesked eller kontoutdrag.Saldobesked visar din aktuella kontoställning.Kontoutdrag visar ställningen på skattekontot vid en tidigare

avstämningstidpunkt.Du kan beställa via

◗ vår webbplats www.rsv.se. Välj: Självbetjäning/Beställ/Område Skattekonto, saldobesked/.

◗ servicetelefonen, ring 020 – 567 000 och ange direktval6706 för saldobesked3123 för kontoutdrag

◗ Skatteupplysningen, ring 0771-567 567.

SKATTEDEKLARATIONEN Skattekontoto – Tips!

67

Företagare får från och med den slutliga skatten i december 2003en beräkningsbilaga tillsammans med skattebeskedet. Av dennaframgår beräkningen av skatt att betala eller återfå – och even-tuell kostnadsränta – bortsett från övriga transaktioner på skatte-kontot denna period. På beräkningsbilagan kommer inte even-tuell kompletteringsbetalning (s.k. fyllnadsinbetalning) att finnasmed – denna framgår som vanligt av skattekontoutdraget.

I vissa fall görs automatiska utbetalningar av t.ex. moms frånskattekontot. Det har dock förekommit oönskade utbetalningar –som egentligen skulle kvittats mot F-skatt – eftersom utbetal-ningen gjorts före F-skattens förfallodag. För att komma tillrättamed detta problem har skattemyndigheten beslutat att inte göranågra automatiska utbetalningar under 5 dagar runt F-skattensförfallodatum varje månad.

För att undvika restföring måste både det belopp som man fåttbetalningskrav på och de skulder som därefter uppkommer påskattekontot (fram till nästa månadsavstämning) betalas.

Nyhet!

Beräkningsbilaga för

slutlig skatt.

Inga automatiska

utbetalningar

vissa dagar

Undvik restföring!

68

ÄNDRADE REGLER OM SKATTEFRI MOTION M. M.

I proposition 2002/03:123 har regeringen föreslagit ändringar ibeskattningen av vissa förmåner. Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2004. Riksdagen kommer under hösten att taställning till förslagen.

Förutsättningarna för skattefri motion och annan friskvård för-tydligas och förenklas genom att vissa villkor för skattefrihetenslopas. Det gäller villkoren att motionen eller friskvården ska ut-övas inom en anläggning som regelbundet disponeras av arbets-givaren, utövas enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivarenoch betalas direkt av denne till anläggningens innehavare, vara avkollektiv natur eller i andra fall i ringa omfattning utövas av denanställde. Det avgörande för skattefriheten bör enligt förslaget ihuvudsak vara att motionen eller friskvården riktar sig till helapersonalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att för-månen inte får bytas ut mot kontant ersättning.

I fråga om innebörden av ”mindre värde” och ”enklare slag avmotion och annan friskvård” anser regeringen att något tydlig-görande av dessa begrepp varken är möjligt eller särskilt nödvän-digt. Det får i stället även fortsättningsvis ankomma på rätts-tillämpningen att ta hänsyn till de förändringar som sker medtiden i synen på vad som avses med mindre värde respektiveenklare slag av motion och annan friskvård.

Förmån av resa i samband med att en person börjar eller slutar entjänst (inställelseresa) eller av resa mellan bostaden och arbets-platsen (arbetsresa) ska enligt regeringens förslag inte tas upp tillbeskattning under vissa förutsättningar, bl.a. om andra skatte-pliktiga inkomster inte erhålls på grund av tjänsten. Det kan t.ex.gälla vid medverkan i TV-program. Skattefriheten ska också gällaersättning för sådana resor om ersättningen inte överstiger utgif-terna för resorna, eller när det gäller resor med egen bil, inteöverstiger 16 kronor per mil.

En justering föreslås i fråga om beräkningen av värdet för kost-förmån för att få en bättre överensstämmelse mellan genom-snittspriset och förmånsvärdet för en lunch. Justeringen innebäratt vid beräkningen av värdet för kostförmån för hel dag skabeloppet avrundas till närmaste femtal kronor, i stället för som nutill närmaste tiotal kronor. Med den föreslagna avrundningenkommer en höjning av förmånsvärdet för en lunch att ske i två-kronorsintervall i stället för i fyrakronorsintervall.

Motion och

annan friskvård

Inställelseresor

Värdering

av kostförmåner

NYHETER

69

Sjömän

Förmån av tandvård

Ersättningar

vid förebyggande

av brott

Allmän löneavgift

Förmån av lånedator

Miljöbilar

ÄNDRADE REGLER OM FÖRMÅN TANDVÅRD M. M.

I en lagrådsremiss den 25 september 2003 har regeringen lämnatvissa förslag till ändrade regler bl. a. om förmån av tandvård.Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

I lagrådsremissen föreslås att skattefriheten för förmån av inteoffentligt finansierad tandvård i Sverige och av tandvård utom-lands slopas.

Som en följd av detta slopas även avdragsförbudet för sådanautgifter i inkomstslaget näringsverksamhet.

Enligt nu gällande regler är ersättningar för information somavser ett redan begånget brott skattefri. Denna bestämmelse före-slås nu utvidgad till att omfatta ersättning till den som har bidra-git till att förebygga brott eller att tillgångar tas i beslag.

BUDGETPROPOSITIONEN

I budgetpropositionen har föreslagits vissa lagändringar. Dess-utom aviseras att andra förslag till ändringar kommer att läggasfram till riksdagen under hösten.

Den allmänna löneavgiften föreslås sänkt med 0,12 procent. Dettainnebär att arbetsgivaravgifterna under 2004 kommer att bli 32,70procent.

Regeringen anser att skattefriheten för förmån av lånedator börbegränsas genom att förmånen inte får kombineras med indivi-duella bruttolöneavdrag utöver ett visst belopp (10 000 kr per år).

De exakta reglerna kommer att framgå av förslag som läggsfram till riksdagen under hösten.

Den tidsbegränsade justeringsregeln för miljöbilar föreslås för-längd med tre år för elbilar och för två år för alkohol- och gasbilar.Nedsättningen kommer därmed att gälla för båda bilgruppernatill och med inkomståret 2008.

Regeringen aviserar att den under hösten kommer att föreslåändrade regler. Se lagrådsremiss ovan.

Den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmel-sen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige

NYHETER

70

obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning för arbe-te ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skeppi internationell trafik förlängs till att gälla också vid 2005 års taxe-ring.

ARBETSGIVARAVGIFTER UNDER 2004 FÖR PERSONER FÖDDA 1938

Det nya pensionssystemet kommer från och med 2004 att påver-ka uttagen av arbetsgivaravgifter eftersom pensionsgrundandeinkomst kommer att tillgodoräknas även efter det att en personfyllt 65 år. Under år 2004 bli detta aktuellt för personer som ärfödda 1938 och som fortfarande arbetar och får lön. För dessaska betalas– ålderspensionsavgift 10,21 %– särskild löneskatt 16,16 %Redovisning ska göras i skattedeklarationen på rad 45 och 55.

Observera att för personer födda 1937 eller tidigare ska liksomtidigare särskild löneskatt betalas med 24,26 %.

NYHETER Budgetpropositionen

71

UTLANDSARBETE M.M.

UTLANDSARBETE M.M.

Innehåll

Inledning 72

1 Svensk arbetsgivare– sänder ut person för att arbeta utomlands 73

1.1 Arbete utomlands kortare tid än sex månader 73

1.2 Arbete utomlands sex månader eller mer,men kortare tid än ett år 73

1.3 Arbete utomlands ett år eller längre tid 76

2 Svensk arbetsgivare– betalar lön till utomlands bosatt personför arbete i Sverige 83

2.1 Vistelse i Sverige kortare tid än sex månader 83

2.2 Vistelse i Sverige i sex månader eller mer,men kortare tid än ett år 88

2.3 Vistelse i Sverige ett år eller längre tid 90

3 Utländsk arbetsgivare– med personal som arbetar i Sverige 92

4 Kontrolluppgift till annat land 93

5 Utbetalningar från utlandet med grund i anställning hos svensk arbetsgivare 94

6 Särskilt om utlandsarbete inom Norden 95

7 Gränspendlare 98

8 Utländska nyckelpersoner 100

Ordförklaringar 102

Bilaga – Avtal om social trygghet 105

Bilaga – Skattevtal 106

Gul KU (KU14) 107

Grön KU (KU13) 108

72

UTLANDSARBETE M.M.

INLEDNING

Denna del av dokumentationen har tagits fram för att underlättaför dig som ska lämna gula och gröna kontrolluppgifter.

Valet av kontrolluppgift styrs av den anställdes beskattnings-och socialförsäkringssituation under anställningstiden. Det är vik-tigt att kontrolluppgifterna fylls i på rätt sätt eftersom de ligger tillgrund för att de anställda får de pensionsförmåner som de ärberättigade till i Sverige. Den framtida pensionen baseras påsamtliga år med inkomst enligt det nya pensionssystemet. Medhänsyn till det får ett eller ett par år med missad pensionsrätt stör-re genomslagskraft än tidigare.

En felaktigt ifylld kontrolluppgift kan även medföra att arbets-givaren får betala för höga arbetsgivaravgifter.

Dokumentationen behandlar reglerna för

◗ Registrering i svenskt folkbokföringsregister och skatteregister

◗ Beskattning av inkomst◗ Betalning av arbetsgivaravgifter◗ Slag av kontrolluppgift som ska lämnas för utsänd personal

respektive utomlands bosatta som kommer hit för att arbeta.

Vissa ord och begrepp som återkommer i texten kan vara svåraatt förstå om man inte är van att arbeta med internationella beskattningsfrågor. Förklaring till dessa finns på sidorna 102–104.

73

UTLANDSARBETE M.M.

Arbetsgivaravgifter

Kontrolluppgifter

Registrering

1. SVENSK ARBETSGIVARE– SÄNDER UT PERSON FÖR ATT ARBETA UTOMLANDS

När personer som är bosatta i Sverige sänds utomlands för att ar-beta åt sin svenska arbetsgivare gäller olika regler för skatter ochsocialavgifter beroende på hur lång tid utlandsarbetet pågår.

1.1 Arbete utomlands kortare tid än sex månader

Vid korttidsarbete utomlands ska den anställde fortsätta att varafolkbokförd i Sverige. Personen är därmed automatiskt skatte-registrerad som bosatt i Sverige.

Personer som är bosatta i Sverige är obegränsat skattskyldiga.Det betyder att alla inkomster som personen har ska beskattas iSverige oavsett var inkomsten är intjänad. Den som arbetar utom-lands kortare tid än sex månader är alltid skattskyldig för arbets-inkomsten i Sverige. Skatteavdrag på lön ska göras enligt regler-na i skattebetalningslagen. Ett fåtal undantag finns, se sid 75, Nor-diska skatteavtalet.

Svensk arbetsgivare, eller utländsk arbetsgivare med fast drift-ställe i Sverige, som sänder anställd utomlands för arbete kortaretid än sex månader ska betala arbetsgivaravgifter i Sverige underden tid som utsändningen pågår. Detta gäller oavsett till vilketland den anställde sänds ut.

När arbetsgivaren sänder ut anställda EES-medborgare till ettannat EES-land ska utsändningen styrkas med ett E101-intyg.Från 1 juni 2003 omfattas även personer som är medborgare iland som inte är EES-land om de är bosatta i EU-land med undan-tag av Danmark (se sid. 80, andra stycket). Deras utsändning skadärför från detta datum styrkas med ett E101-intyg. Om anställdasänds ut till land som Sverige slutit socialförsäkringskonventionmed ska utsändningen styrkas med utsändningsintyg. Det är För-säkringskassan som utfärdar intygen.

Vanlig kontrolluppgift (KU10) ska lämnas för person som sändsutomlands för arbete kortare tid än sex månader. Lön, förmåneroch avdragen skatt ska redovisas på vanligt sätt.

1.2 Arbete utomlands sex månader eller mer,

men kortare tid än ett år

Vid arbete utomlands kortare tid än ett år ska den anställde fort-sätta att vara folkbokförd i Sverige. Personen är därmed automa-tiskt skatteregistrerad som bosatt i Sverige.

Registrering

Beskattning

74

UTLANDSARBETE M.M. 1) Svensk arbetsgivare – sänder ut person…

183-dagarsregeln

i skatteavtalen

Personer som är bosatta i Sverige är obegränsat skattskyldiga.Det betyder att alla inkomster som personen har ska beskattas iSverige oavsett var inkomsten är intjänad. Den som arbetar utom-lands minst sex månader kan i vissa fall vara frikallad från skatt-skyldighet för anställningsinkomsten. Skattefriheten kan bero påregler i svensk lag eller bestämmelser i skatteavtal som Sverigehar ingått med det land där arbetet utförs.

Inkomst av anställning i utlandet är skattebefriad i Sverige omanställningen och vistelsen utomlands pågår i minst sex månaderoch inkomsten beskattas i arbetslandet. Arbetet kan bedrivas i etteller flera länder.

Skattefriheten i Sverige omfattar bara sådan inkomst sombeskattas i det land där arbetet utförs. Sexmånadersregeln gällerinte om den anställde gör omfattande besök i Sverige under tidenför utlandsarbetet. Tillåtna besök i Sverige är högst 6 dagar permånad i genomsnitt eller högst 72 dagar under ett anställningsår.Inget hindrar att sexmånadersregeln tillämpas kontinuerligt iflera års tid.

Formellt gäller sexmånadersregeln vid anställningar både i pri-vat och i offentlig tjänst. I praktiken tillämpas den bara för privat-anställda eftersom Sveriges skatteavtal med andra länder vanligt-vis medför att svenska offentliganställda bara beskattas i Sverigeäven om arbetet utförs utomlands.

Den som från början vet att inkomsten av en utlandsanställningkommer att bli skattebefriad enligt sexmånadersregeln kan ansö-ka hos skattemyndigheten om ändrad beräkning av skatteavdrag,s.k. jämkning. Om den anställde inte visar upp ett jämkningsbe-slut från skattemyndigheten där det framgår att skatteavdrag inteska göras, så ska arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt tabell.

Mer information om sexmånadersregeln finns i RSVs broschyrSkattskyldighet i Sverige vid arbete utomlands (RSV 339).

I de skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder, finnsden s.k. 183-dagarsregeln införd. Regeln innebär att inkomst avanställning som en person med skatterättsligt hemvist i Sverigefår genom arbete i den andra staten är skattefri i arbetslandet◗ om personen har en svensk arbetsgivare och ◗ om vistelsen i arbetsstaten inte överstiger 183 dagar under en

tolvmånadersperiod (eller under ett kalenderår enligt vissaskatteavtal) och

◗ om arbetsgivaren inte har fast driftställe i arbetsstaten. Om arbetet utförs i två eller flera länder, där vistelsen aldrig över-

Sexmånadersregeln

Beskattning

75


Vanlig kontrolluppgift

(KU10)

Arbetsgivaravgifter

Kontrolluppgifter

Gul kontrolluppgift

(KU14)

stiger 183 dagar i respektive land, är det fullt möjligt att arbetautomlands under en period på mer än sex månader utan att in-komsten blir beskattad i de länder där arbetet utförs. Sexmåna-dersregeln kan då givetvis inte åberopas som grund för skattefri-het i Sverige.

Även skatteavtalet mellan de nordiska länderna innehåller en 183-dagarsregel. Men 183-dagarsregeln i det nordiska skatteavta-let har ett viktigt undantag: Vid uthyrning av arbetskraft från ettsvenskt företag till ett inhyrande företag i annat nordiskt land fårinkomsten beskattas i arbetslandet även om den anställdes vistel-se i arbetslandet understiger 183 dagar. Om inkomsten beskattasi arbetslandet i enlighet med skatteavtalets regler ska inkomstenundantas från beskattning i Sverige, alltså även om villkoren en-ligt sexmånadersregeln inte är uppfyllda. Vid arbete inom Nordengäller också särskilda regler beträffande betalning av preliminärskatt, se avsnitt 6.

Svensk arbetsgivare, eller utländsk arbetsgivare med fast drift-ställe i Sverige, som sänder anställd utomlands för arbete somkan antas vara längst ett år ska betala arbetsgivaravgifter i Sverigeunder den tid som utsändningen pågår. Detta gäller oavsett till vil-ket land den anställde sänds ut.

När arbetsgivaren sänder ut anställda EES-medborgare till ettannat EES-land ska utsändningen styrkas med ett E101-intyg.Från den 1 juni 2003 omfattas även personer som är medborgarei land som inte är EES-land av EG-förordningen om de är bosattai EU-land med undantag av Danmark (se sid 80, andra stycket).Deras utsändning ska därför från detta datum styrkas med ettE101-intyg. Om anställda sänds ut till land som Sverige slutit so-cialförsäkringskonvention med ska utsändningen styrkas med ut-sändningsintyg. Det är Försäkringskassan som utfärdar intygen.

Om den anställde inte ska beskattas i Sverige för inkomster somintjänats utomlands – men ska omfattas av svensk socialförsäk-ring – ska gul kontrolluppgift med kryss i något av alternativen A – E eller G vid ruta 92 lämnas.

Observera att den anställde ska ha ett jämkningsbeslut frånskattemyndigheten som visar att han inte ska beskattas i Sverige.

Om den anställde ska beskattas i Sverige för inkomster som intjä-nats utomlands, eller inte har jämkningsbeslut som visar att skattinte ska betalas i Sverige, ska vanlig kontrolluppgift lämnas. Lön,förmåner och avdragen skatt ska redovisas på vanligt sätt.

Nordiska

skatteavtalet

76


Beskattning

Ettårsregeln

Om en person arbetat en del av året i Sverige och en del av åreti utlandet ska vanlig kontrolluppgift lämnas för den del av inkoms-ten som avser arbete i Sverige och gul kontrolluppgift för den delav inkomsten som är hänförlig till utlandsarbetet om jämknings-beslut finns.

Om arbetsgivaren innehållit skatt på utlandsinkomsten innanskattemyndigheten fattat jämkningsbeslut ska den avdragna skat-ten alltid redovisas på vanlig kontrolluppgift oavsett att ersätt-ningen ska redovisas på gul kontrolluppgift.

1.3 Arbete utomlands ett år eller längre tid

Den som är bosatt i Sverige men avser att vistas utomlands i merän ett år ska avregistreras från svensk folkbokföring som utvand-rad. Efter det upphör personen att vara automatiskt skatteregist-rerad i Sverige.

Den som avreser från Sverige ska, enligt skattelagstiftningen,anses ha sådan väsentlig anknytning till Sverige att han fortsätteratt vara obegränsat skattskyldig här i landet trots att han vistasutomlands. Detta gäller i fem års tid efter avresan, om inte perso-nen kan visa att han saknar väsentlig anknytning hit (femårs-regeln).

Personer som sänds ut för att arbeta utomlands åt en svensk ar-betsgivare är vanligen obegränsat skattskyldiga på grund av fem-årsregeln. Det betyder att alla inkomster som personen har skabeskattas i Sverige oavsett var inkomsten är intjänad. Anställ-ningsinkomster som intjänas utomlands kan vara skattefria iSverige enligt skatteavtal eller enligt sexmånadersregeln (se av-snitt 1.2). Sexmånadersregeln förutsätter att inkomsten beskattasi arbetslandet.

Den som arbetar utomlands under minst ett år kan dessutom ivissa fall vara frikallad från skattskyldighet, enligt ettårsregeln,för anställningsinkomsten trots att inkomsten inte har beskattatsi arbetslandet.

Om anställningen och vistelsen pågår i minst ett år i ett ochsamma land ska den anställde i vissa fall inte betala skatt i Sverigeför inkomsten även om inkomsten inte beskattas i arbetslandet.Skattefriheten i Sverige gäller bara sådan inkomst som är kvalifi-cerat skattefri i arbetslandet. Med det menas att skattefriheten iarbetslandet måste bero på lagstiftning, administrativ praxis, s.k.proceduravtal eller liknande avtal. Att skatt rent faktiskt inte har

Registrering

77

1) Svensk arbetsgivare – sänder ut person…UTLANDSARBETE M.M.

Bosättning utomlands

betalats i arbetslandet är inte tillräckligt. Ettårsregeln gäller inteom skattefriheten i arbetslandet beror på ett skatteavtal som Sve-rige ingått.

Ettårsregeln gäller bara om arbetet utförs i ett enda land. Ett-årsregeln gäller inte om den anställde gör omfattande besök i Sve-rige eller i annat land under tiden för utlandsarbetet. Tillåtna be-sök i Sverige är högst 6 dagar per månad i genomsnitt eller högst72 dagar under ett anställningsår.

Ettårsregeln gäller vid anställning i privat tjänst. Vid anställ-ning i offentlig tjänst kan ettårsregeln bara tillämpas vid tjänste-export. Med tjänsteexport menas att det är fråga om affärsverk-samhet som är skild från övrig offentlig verksamhet och somdrivs med vinstsyfte.

Den som från början vet att inkomsten av en utlandsanställningkommer att bli skattefri enligt ettårsregeln kan ansöka hos skatte-myndigheten om ändrad beräkning av skatteavdraget, s.k. jämk-ning. Om den anställde inte visar upp ett besked från skattemyn-digheten om befrielse från skatteavdrag ska arbetsgivaren göraskatteavdrag enligt tabell.

Mer information om ettårsregeln finns i RSV:s broschyr Skatt-skyldighet i Sverige vid arbete utomlands (RSV 339).

Vid långvariga utlandsvistelser är det möjligt att den anställde fårsitt skatterättsliga hemvist i arbetslandet. I så fall ska inkomsteninte beskattas i Sverige. Det kan ske på två olika sätt. ◗ Begränsat skattskyldig.Den anställde kan visa att han är varaktigt bosatt utomlands ochatt han inte har någon väsentlig anknytning till Sverige. I den si-tuationen har Sverige inte rätt att beskatta inkomster av anställ-ning i privat tjänst som förvärvas utanför Sverige. Däremot fårinkomster av svensk offentlig tjänst beskattas i Sverige även omden anställde är endast begränsat skattskyldig. ◗ Obegränsat skattskyldig.Den anställde kan visa att han har hemvist i arbetslandet enligtbestämmelserna i ett skatteavtal som gäller mellan Sverige ochden aktuella landet. En förutsättning är att personen är obegrän-sat skattskyldig i arbetslandet och att han uppfyller skatteavtaletsspecifika villkor för hemvist i det andra landet. I den situationensaknar Sverige rätt att beskatta arbetsinkomster som intjänats iutlandet, bortsett från inkomster av svensk offentlig tjänst, ävenom den anställde är obegränsat skattskyldig i Sverige på grund avatt han har väsentlig anknytning här.

Det är skattemyndigheten som avgör om en utflyttad person

78


EG-förordningen

ska anses ha sitt skatterättsliga hemvist i annat land än Sverige.Finns inte annat besked från skattemyndigheten bör arbetsgiva-ren utgå från att en utflyttad person ska behandlas som obegrän-sat skattskyldig, i vart fall under fem år efter utflyttningen (fem-årsregeln).

Svensk arbetsgivare, eller utländsk arbetsgivare med fast drift-ställe i Sverige, som sänder anställd utomlands för arbete somkan antas vara längre tid än ett år ska enligt huvudregeln i svensklag inte betala arbetsgivaravgifter i Sverige under den tid utsänd-ningen pågår. Det gäller alltid när utsändningen sker till landutanför EES-området som Sverige inte har socialförsäkringskon-vention med.

Exempel: AB Lek och Stoj sänder den svenska medborgaren Ulla till Kina

för att studera leksakstillverkning. Avsikten vid utsändningstillfället är att

Ulla ska vara utsänd 15 månader. I och med att arbetsgivaren redan från

början vet att Ulla ska vara utsänd längre tid än ett år ska AB Lek och Stoj

inte betala arbetsgivaravgifter i Sverige. Ulla kommer inte att få någon

framtida pension beräknad på den utbetalade ersättningen. Om Ulla inte

har ett beslut om jämkning ska arbetsgivaren lämna en vanlig kontroll-

uppgift (KU10) där inkomsten ska redovisas i ruta 31 och avdragen skatt i

ruta 01. Om Ulla har ett beslut om jämkning ska arbetsgivaren lämna en

gul kontrolluppgift med kryss vid alternativ F i ruta 92.

När en arbetsgivare sänder en anställd utomlands för arbete somvid utsändningstillfället kan antas vara längre tid än ett år ska,enligt huvudregeln i förordningen, arbetsgivaravgifter inte beta-las i Sverige. Avgifter ska istället, i förekommande fall, betalas iarbetslandet.

I förordningen finns regler om förlängning av en pågående ut-sändning som från början är tänkt att vara kortare tid än ett år.Om arbetet på grund av oförutsedda omständigheter varar läng-re tid än ett år ska den utsända personen fortsätta att tillhörasvensk socialförsäkring, förutsatt att den behöriga myndigheten i det land dit personen sänts ut har gett sitt samtycke. Förläng-ningen kan inte avse längre tid än tolv månader och ska styrkasmed ett E102-intyg. Intyget utfärdas av Försäkringskassan. Omutsändningen har förlängts, och E102-intyg finns, ska arbetsgiva-ren betala arbetsgivaravgifter i Sverige.

Från den 1 juni 2003 omfattas även personer som är medborga-re i land som inte är EES-land av EG-förordningen om de är bosat-ta i EU-land med undantag av Danmark (se sid. 80, andra stycket).

Exempel: En svensk arbetsgivare sänder ut Lisa, som är svensk medbor-

gare, för arbete i Italien under 15 månader. Eftersom man redan från bör-

Arbetsgivaravgifter

79


Land som

Sverige har slutit

socialförsäkrings-

konvention med

jan vet att utsändningen ska pågå längre tid än ett år ska Lisa från första

utsändningsdagen tillhöra italiensk socialförsäkring. Detta innebär att

den svenska arbetsgivaren ska betala socialavgifter enligt italienska

regler. Om Lisa inte har ett beslut om jämkning ska arbetsgivaren lämna

en vanlig kontrolluppgift där inkomsten redovisas i ruta 31 och avdragen

skatt i ruta 01. Om Lisa har ett beslut om jämkning ska arbetsgivaren läm-

na en gul kontrolluppgift med kryss vid alternativ F, ruta 92.

Exempel: Elena som är polsk medborgare bosatt i Sverige sänds av sin

svenska arbetsgivare den 1 juni 2003 till Irland för att arbeta där i 11 må-

nader. Eftersom Elena från den 1 juni 2003 omfattas av EG förordningen

ska hon tillhöra svensk socialförsäkring under utsändningstiden. Utsänd-

ningen ska styrkas med E101-intyg. Om Elena inte har ett beslut om jämk-

ning ska arbetsgivaren lämna en vanlig kontrolluppgift där inkomsten

redovisas i ruta 11 och avdragen skatt i ruta 01. Om Elena har ett beslut

om jämkning som utvisar att skatteavdrag inte skall göras, ska arbetsgiva-

ren lämna en gul kontrolluppgift med kryss vid alternativ A, ruta 92.

Exempel: En svensk arbetsgivare sänder ut Kalle som är svensk medbor-

gare för arbete i Portugal i 11 månader. Kalle ska tillhöra svensk social-

försäkring under utsändningstiden eftersom avsikten är att arbetet ska

pågå högst 12 månader. Försäkringskassan utfärdar ett E101-intyg som

visar att Kalle ska tillhöra svensk socialförsäkring. När utsändningen på-

gått 10 månader upptäcker arbetsgivaren att arbetet på grund av oförut-

sedda omständigheter kommer att ta ytterligare 8 månader dvs. totalt 18

månader. Kalle kan ända få tillhöra svensk socialförsäkring tills arbetet

avslutas. Efter ansökan utfärdar Försäkringskassan ett E102-intyg. Om

Kalle har ett beslut om jämkning, som utvisar att skattavdrag inte ska

göras, ska arbetsgivaren lämna en gul kontrolluppgift med kryss vid alter-

nativ A, ruta 92. Om beslut om jämkning inte finns ska arbetsgivaren

lämna en vanlig kontrolluppgift och inkomsten ska redovisas i ruta 11 och

avdragen skatt i ruta 01.

Sverige har slutit socialförsäkringskonventioner med ett 20-talländer, se bilaga 1. Syftet med konventionerna är att lösa social-försäkringsfrågor för svenskar som arbetar utomlands och för ut-ländska medborgare som arbetar i Sverige. Samtliga konventio-ner innehåller regler om utsändning. Konventionerna följer tvåmodeller när det gäller utsändning. ◗ Den ena modellen innebär att man tillhör hemlandets social-

försäkring under den utsändningstid som gäller enligt konven-tionen. Först efter det att utsändningen passerat den tidenövergår den anställde till att tillhöra arbetslandets socialförsäk-ring (ej avsiktskonvention).

◗ Den andra modellen innebär att den utsände ska tillhöra hem-landets socialförsäkring endast i de fall man redan vid utsänd-ningstillfället vet att utsändningen inte ska vara längre än enviss tid som anges i konventionen (avsiktskonvention).

80


Beroende på vilket land personen har sänts ut till kan arbetsgiva-ren bli skyldig att betala arbetsgivaravgifter i Sverige – 12, 24, 36eller 60 månader. Vilka regler som gäller för respektive land fram-går av bilaga 1.

Från den 1 juni 2003 omfattas även tredjelandsmedborgare,dvs. personer som inte är medborgare i ett EES-land, av EG-förordningen. Det gäller personer som är bosatta i något av EU:smedlemsländer med undantag av Danmark som inte antagit dennya förordningen. Undantaget för Danmark innebär att den nor-diska socialförsäkringskonventionen ska tillämpas när en tredje-landsmedborgare som är bosatt i Sverige sänds ut till Danmark.

Exempel: En svensk arbetsgivare sänder den 1 januari 2002 ut en i Sverige

bosatt rysk medborgare för ett projektarbete i Tyskland i 18 månader.

Fram till och med den 31 maj 2003 gällde socialförsäkringskonventionen

mellan Sverige och Tyskland. Konventionen innebär att den utsände står

kvar i hemlandets socialförsäkring upp till 24 månader. Eftersom utsänd-

ningstiden i detta fall var 18 månader ska den ryske medborgaren enligt

konventionen tillhöra svensk socialförsäkring under hela utsändnings-

perioden och arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige.

Den 1 juni 2003 har utsändningen löpt i 17 månader. Från och med

detta datum ska den i Sverige bosatte ryske medborgaren omfattas av

EG-förordningen. Det innebär att han ska omfattas av tysk socialförsäk-

ring, eftersom avsikten är att utsändningen ska pågå längre tid än ett år.

Arbetsgivaravgifter skall därför inte betalas i Sverige för den 18:e utsänd-

ningsmånaden enligt huvudregeln i EU-förordningen. I ett sådant här fall

kan man vända sig till Försäkringskassan och ansöka om dispens för att få

tillhöra svensk socialförsäkring under hela utsändningstiden om inte

Tyskland (arbetslandet) accepterar det ursprungliga utsändningsintyget.

De socialförsäkringskonventioner Sverige slutit med USA ochKanada omfattar endast pensionsförmåner. En nyhet för året är attfrån och med 1 april 2003 omfattar konventionen med Kanadaäven sjuk- och aktivitetsersättning. En svensk arbetsgivare somsänder ut anställda till USA i högst ett år ska betala samtligaarbetsgivaravgifter i Sverige. Är avsikten att utsändningen skapågå längre tid än ett år men högst 5 år ska arbetsgivaren endastbetala de pensionsanknutna avgifterna i Sverige. När konventio-nen med USA eller Kanada blir tillämplig måste arbetsgivarenbifoga en specifikation till skattedeklarationen.

Exempel: En svensk arbetsgivare sänder ut en anställd för arbete i USA

under 3 år. Den svenska arbetsgivaren ska betala ålders- och efterlevande-

pensionsavgift i Sverige. Övriga avgifter betalas i USA enligt reglerna där.

Arbetsgivaren ska lämna specifikation till skattedeklarationerna. Om den

anställde har har ett beslut om jämkning, som utvisar att skattavdrag inte

ska göras, ska arbetsgivaren lämna en gul kontrolluppgift med kryss vid

xxxxxx xxxxx

81


Förbindelser om

ålderspensionsavgift

(ATP-förbindelse)

Kontrolluppgifter

Gul kontrolluppgift

(KU14)

Fram till och med inkomståret 2000 kunde arbetsgivare tecknaavtal med Riksförsäkringsverket som innebar att arbetsgivarenfrivilligt åtog sig att betala ålderspensionsavgift på ersättning tillsvenska medborgare som tjänstgjorde utomlands. I och med attett sådant avtal tecknades fick den svenske medborgaren i dessafall pensionsgrundande inkomst beräknad på utlandsinkomsten.

Från och med 2001 har möjligheten att ingå förbindelser omålderspensionsavgift upphört. De förbindelser som redan teck-nats gäller till och med utgången av 2005 om de inte sagts uppdessförinnan. För de arbetsgivare som tecknat förbindelser gälleratt de ska betala ålderspensionsavgift på den ersättning för arbe-te som betalats ut till person som omfattas av förbindelsen.

Om den anställde inte ska beskattas i Sverige för inkomster som intjänats utomlands på grund av sexmånaders- eller ettårs-regeln – men ska omfattas av svensk socialförsäkring – ska gulkontrolluppgift med kryss i någon av alternativen A – E eller G i

Ingår landet där arbetet utförs ibland de länder där EG-förordningen ska tillämpas och finns E101-intyg?

Nej

Nej

Har Sverige socialförsäkrings-konvention med det andra landet

och finns utsändningsintyg?

Arbetsgivaravgifter betalasi Sverige

Arbetsgivaravgifter betalasinte i Sverige

▼

▼

▼

▼

▼

▼

▼

Ja

Utsändning som varar i längre tid än ett år – För att reda ut vadsom gäller kan denna metod användas.

alternativ C, ruta 92. Om beslut om jämkning inte finns ska arbetsgivaren

lämna en vanlig kontrolluppgift och inkomsten ska redovisas i ruta 11 och

avdragen skatt i ruta 01.


82

ruta 92 lämnas. Lön redovisas i ruta 11 och förmåner i rutorna 12,13 och 18.

Om den anställde är skattemässigt bosatt utomlands ska gulkontrolluppgift lämnas. Om personen ska omfattas av svensk so-cialförsäkring ska kontrolluppgiften fyllas i på samma sätt sombeskrivits ovan gällande sexmånaders- och ettårsregeln. Om haninte skall omfattas av svensk socialförsäkring skall kontant ersätt-ning redovisas i ruta 11 och förmåner i rutorna 12, 13 och 18 ochkryssmarkering göras i alternativ F.

Observera att den anställde ska ha ett jämkningsbeslut frånskattemyndigheten som visar att han inte ska beskattas i Sverige.

Om den anställde ska beskattas i Sverige för inkomster som intjä-nats utomlands, eller inte har jämkningsbeslut som visar att skattinte ska betalas i Sverige, ska vanlig kontrolluppgift lämnas. Förden som inte ska tillhöra svensk socialförsäkring ska lönen redo-visas i ruta 31. Om den anställde skall tillhöra svensk socialför-säkring enligt EG-förordningen eller socialförsäkringskonventionska ersättningen redovisas i ruta 11.

Om en person arbetat en del av året i Sverige och en del av åreti utlandet ska vanlig kontrolluppgift lämnas för den del av inkoms-ten som avser arbete i Sverige och gul kontrolluppgift för den delav inkomsten som är hänförlig till utlandsarbetet om jämknings-beslut finns.

Om arbetsgivaren innehållit skatt på utlandsinkomsten innanskattemyndigheten fattat jämkningsbeslut ska den avdragna skat-ten alltid redovisas på vanlig kontrolluppgift oavsett om ersätt-ningen ska redovisas på gul kontrolluppgift.


(KU10)

UTLANDSARBETE M.M.

83

Beskattning

Registrering

2. SVENSK ARBETSGIVARE – BETALAR LÖN TILL UTOMLANDS BOSATT PERSON FÖR ARBETE I SVERIGE

När en svensk arbetsgivare anlitar en utomlands bosatt personsom ska arbeta i Sverige ska personen normalt beskattas för sinarbetsinkomst här i landet. Arbetsgivaren ska i de flesta fall göraskatteavdrag och betala socialavgifter på utbetalda ersättningar.Undantagsvis kan en inkomst vara skattebefriad på grund avbestämmelserna i ett skatteavtal som Sverige har ingått med per-sonens bosättningsland, och ibland ska arbetsgivaravgifter intebetalas till följd av reglerna i EG-förordningen. Det kan mycketväl inträffa att den anställde ska vara skattebefriad i Sverige menomfattas av svensk socialförsäkring. Men huvudregeln är att bådeskatter och avgifter ska betalas i Sverige när arbetet utförs här.Regeltillämpningen är beroende av hur lång tid den anställdeuppehåller sig i Sverige.

2.1 Vistelse i Sverige kortare tid än sex månader

En utomlands bosatt person ska inte folkbokföras i Sverige omvistelsetiden här understiger sexmånader. Utomlands bosatta per-soner saknar i de flesta fall svenskt personnummer och tilldelasdärför ett s.k. samordningsnummer när skattemyndigheten förs-ta gången beslutar om att personen ska beskattas här eller omunderlag för framtida pensionsförmån ska beräknas. Samord-ningsnumret ersätter personnumret och ska anges på kontroll-uppgifter och vid kontakter med skattemyndigheten i övrigt.Beträffande personer som tidigare har varit bosatta eller skatte-registrerade i Sverige används det tidigare tilldelade personnum-ret som registreringsbegrepp.

Utomlands bosatta personer som vistas i Sverige under kortaretid än sex månader är i de flesta fall endast begränsat skattskyl-diga. Det betyder att de ska beskattas här i landet bara för vissasärskilt angivna inkomster, bl.a. inkomst från arbete som utförs iSverige.

Observera att personer som tidigare har varit bosatta i Sverigekan vara obegränsat skattskyldiga här i landet även om de vistashär kortare tid än sex månader (gäller personer som har väsent-lig anknytning till Sverige).

Beskrivningen i detta avsnitt tar uteslutande sikte på begränsatskattskyldiga.

84

2) Svensk arbetsgivare – betalar lön till utomlands…UTLANDSARBETE M.M.

När en begränsat skattskyldig person har inkomst av tjänst frånSverige ska den beskattas enligt lagen om särskild inkomstskattför utomlands bosatta (SINK). Den särskilda inkomstskatten är en statlig definitiv källskatt som tas ut med skattesatsen 25pro-cent (15procent beträffande sjöinkomst). Detta innebär att densom är begränsat skattskyldig inte ska redovisa tjänsteinkomsteri inkomstdeklaration. Det är alltid arbetsgivaren som ska göraavdrag för den skattskyldiges särskilda inkomstskatt och betala inskatten till skattemyndigheten. Någon möjlighet att jämka skatte-uttaget finns inte.

Observera att den som vistas i Sverige kortare tid än sex måna-der, men som är obegränsat skattskyldig på grund av väsentliganknytning, beskattas enligt de regler som gäller för den som vis-tas här mer än sex månader, se avsnitt 2.2.

Inkomst från enskild tjänst är skattepliktig enligt SINK endastom arbetet utförs i Sverige, med undantag för styrelsearvodenfrån svenska bolag. De är skattepliktiga enligt SINK även om sty-relsearbetet utförts utomlands.

Inkomst från svensk offentlig tjänst är skattepliktig enligt SINKäven om arbetet utförs utomlands. I övrigt är pensioner frånsvenska utbetalare, svenska socialförsäkringsersättningar, sjö-inkomster från tjänst på svenska fartyg mm skattepliktiga enligtSINK. Ersättningar till artister och idrottsmän omfattas dock inte av reglerna i SINK utan beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. (A-SINK), senedan.

Ersättning på grund av tjänsten eller uppdraget som i SINK-lagen inte uttryckligen har undantagits från beskattning utgör isin helhet skattepliktig inkomst. Avdrag för kostnader medgesinte. Som en konsekvens av detta räknas t.ex. traktamentsersätt-ning som skattepliktig inkomst och ska beskattas utan avdrag.

Ersättningar som uttryckligen undantagits från skatteplikt är◗ ersättning som betalas av arbetsgivaren för kostnad avseende

resa till och från Sverige vid anställningens början och slut◗ ersättning för logi under tid då arbetet utförs i Sverige ◗ inkomster som inte får beskattas i Sverige på grund av bestäm-

melser i skatteavtal◗ ersättning från svensk utlands- eller biståndsmyndighet (gäller

s.k. lokalanställd som är medborgare i arbetslandet).

När det gäller ersättning för logi ställs inte något krav på att bosta-den ska vara belägen i Sverige utan bara att förmånen ska avse tidunder vilken arbetet utförs här i landet. Oavsett om arbetsgivaren

Särskild inkomstskatt


85

UTLANDSARBETE M.M. 2) Svensk arbetsgivare – betalar lön till utomlands…

Särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta artister

och idrottsmän

direkt tillhandahåller logi eller om han mot kvitto ersätter denanställde för t.ex. hotellövernattningar är förmånen skattefri. Påmotsvarande sätt gäller skattefrihet för ersättningar avseenderesa och logi som betalas till ledamöter och suppleanter i styrelseeller liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juri-disk person i samband med förrättning i Sverige.

Även andra skattepliktiga ersättningar än kontanta belopp,t.ex. bilförmån, ska räknas in i beskattningsunderlaget. Det kandå hända att det kontanta beloppet inte är så stort att skatteavdragkan göras fullt ut. I så fall är arbetsgivaren betalningsansvarig förmellanskillnaden.

Exempel: Erkki som är bosatt i Helsingfors har fått ett tillfälligt jobb i

Stockholm över sommaren. Första månadslönen är bara 4 000 kr, men

Erkki får bostadskostnaden 8 000 kr betald av arbetsgivaren och får dess-

utom använda en av firmans bilar på fritiden, värde 16 000 kr/månad. Den

särskilda inkomstskatten blir då 25% x (4000 + 16000) = 5 000 kr. Erkki får

alltså inte ut någon kontant lön eftersom hela beloppet 4 000 kr ska dras

av för att betalas i skatt. Dessutom måste arbetsgivaren lägga till det res-

terande skattebeloppet 1 000 kr och betala in totalt 5 000 kr till skatte-

myndigheten.

För personer som omfattas av SINK ska skattemyndigheten med-dela beslut om särskild inkomstskatt. Beskattningsmyndighet förpersoner som tillfälligt arbetar i Sverige är den skattemyndighetinom vars region arbetsgivaren är registrerad. Beträffande utom-lands bosatta sjömän som uppbär sjöinkomst är skattemyndighe-ten i Göteborg beskattningsmyndighet. I andra fall än de nu an-givna gäller att beslut ska fattas av skattemyndigheten i Stock-holm. Ett SINK-beslut kan meddelas på ansökan antingen av denskattskyldige eller den som betalar ut den skattepliktiga ersätt-ningen. Beslut kan också fattas av skattemyndigheten utan ansö-kan. Mer information om SINK-beskattningen finns i RSVs bro-schyr Skatteregler för personer som bor utomlands (RSV 442).

Ersättningar som betalas till begränsat skattskyldiga artister ochidrottsmän på grund av artistisk eller idrottslig verksamhet iSverige beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utom-lands bosatta artister mm (A-SINK). Liksom SINK är den särskil-da inkomstskatten för artister och idrottsmän en definitiv käll-skatt och den tas ut med skattesatsen 15 procent. Inkomster somomfattas av A-SINK ska inte tas upp i inkomstdeklaration.

Den som betalar ut skattepliktig ersättning ska göra skatte-avdrag och betala in skatten till skattemyndigheten. Skatteuttagetkan inte jämkas.

86


Observera att den som vistas i Sverige kortare tid än sex måna-der, men som är obegränsat skattskyldig på grund av väsentliganknytning, beskattas enligt de regler som gäller för den som vis-tas här mer än sex månader, se avsnitt 2.2.

Med artistisk verksamhet avses personligt framträdande införpublik eller vid ljud eller bildupptagning med sång, musik, dans,teater, cirkus eller liknande. Med idrottslig verksamhet avsesframträdande inför publik, direkt eller genom radio- eller TV-inspelning, vid tävling eller uppvisning. Om en begränsat skatt-skyldig artist eller idrottsman har anställning eller uppdrag vidsidan av den artistiska eller idrottsliga verksamheten, så ska er-sättning för sidouppdragen beskattas enligt reglerna för anställ-ningsinkomster i allmänhet, dvs. enligt SINK.

Skattepliktig inkomst enligt A-SINK är kontant ersättning ochannat vederlag/förmåner som lämnas för utförda prestationerinom artistisk eller idrottslig verksamhet, om inkomsten inte ut-tryckligen har undantagits från skatteplikt. Avdrag för kostnadermedges inte. Eftersom även andra ersättningar än kontanta belopp ska räknas in i beskattningsunderlaget kan det hända attdet kontanta beloppet inte är så stort att skatteavdrag kan görasfullt ut. I så fall är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskill-naden.

Ersättningar som uttryckligen undantagits från skatteplikt är◗ inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fast drift-

ställe i Sverige (beskattning av sådana inkomster sker enligtsamma regler som gäller för obegränsat skattskyldiga)

◗ royalty och liknande periodisk avgift ◗ inkomster som inte får beskattas i Sverige på grund av bestäm-

melser i skatteavtal ◗ ersättning för kostnader för nödvändig resa eller transport

samt förmån av kost och logi i samband med artistisk elleridrottslig verksamhet (skattefriheten gäller även när ersättningför motsvarande kostnader betalas kontant mot kvitto)

◗ förmåner i övrigt om det sammanlagda värdet av förmåner sommottas från en utbetalare under en redovisningsperiod inteöverstiger 0,03 prisbasbelopp (1 200 kr)

◗ frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande artisterfår.

Beskattningsmyndighet är Riksskatteverket genom särskildaskattekontoret i Ludvika. Den som ska betala särskild inkomst-skatt för artist eller idrottsman ska anmäla sig dit för registrering.I motsats till vad som gäller enligt SINK krävs inget beslut eller

87


Arbetsgivaravgifter

EG-förordningen

besked från beskattningsmyndigheten angående utbetalarensskyldighet att göra skatteavdrag enligt A-SINK.

Mer information om A-SINK-beskattningen finns i RSVs bro-schyr Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister,idrottsmän m.fl. (RSV 520).

En svensk arbetsgivare ska enligt socialavgiftslagen (SAL) betalaarbetsgivaravgifter på ersättning som han betalar ut för arbetesom utförts i Sverige. Detta gäller även när ersättning betalas uttill personer som omfattas av SINK. Ersättningar som utgår pågrund av tjänsten eller uppdraget, med undantag för ersättningför resa till och från förrättningen samt för logi under vistelsen iSverige, ska utgöra underlag för arbetsgivaravgifter.

Exempel: AB A har anlitat Eva som är bosatt i Polen för att under tre må-

nader utföra ett arbete åt AB A i Stockholm. Eftersom Eva är bosatt utom-

lands och endast ska vistas i Sverige i tre månader fattar skattemyndighe-

ten ett beslut om SINK. I samband med arbetet i Stockholm åker Eva på

en fyra dagars tjänsteresa till Kramfors. AB A betalar ut traktamente en-

ligt schablon till Eva. Eftersom Eva omfattas av SINK ska arbetsgivaren

göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på hela den utbetalade

traktamentsersättningen. Eva har inte rätt till avdrag för kostnader i sam-

band med tjänsteresan.

Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på ersättningar till sådana ar-tister och idrottsmän som omfattas av A-SINK.

Enligt EG:s förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av sy-stemen för social trygghet (förordningen) är huvudregeln att densom utför arbetet ska tillhöra arbetslandets socialförsäkring ochatt socialavgifter ska betalas i arbetslandet oavsett var den somutfört arbetet är bosatt. Detta innebär att när en svensk arbetsgi-vare avlönar en medborgare i ett annat EES-land för arbete somutförs i Sverige ska arbetsgivaravgifter betalas här. Från den 1 juni 2003 omfattas även personer som är medborgare i land sominte är EES-land av EG-förordningen om de är bosatta i EU-landmed undantag av Danmark (se sid. 80, andra stycket).

I förordningen finns undantag från huvudregeln att den somutfört arbetet ska omfattas av arbetslandets socialförsäkring. Ettav undantagen från huvudregeln är att den som samtidigt haranställning i flera medlemsländer i regel ska tillhöra socialförsäk-ringen i bosättningslandet om han även arbetar där. Detta kan fåtill följd att en person bosatt i annat EES-land som tillfälligt arbe-tar i Sverige för en svensk arbetsgivare inte ska omfattas avsvensk socialförsäkring trots att arbetet utförs här. I dessa fall skaarbetstagaren genom intyg om tillämplig lagstiftning (E 101-intyg)

88


Kontrolluppgifter

Grön kontrolluppgift

(KU13)

Gul kontrolluppgift

(KU14)

Registrering

styrka att han ska tillhöra bosättningslandets socialförsäkring.Intyget utfärdas av socialförsäkringsmyndigheten i arbetstaga-rens bosättningsland. I de fall betalningsmottagaren har ett E 101-intyg, som visar att han ska tillhöra hemlandets socialförsäkring,ska arbetsgivaren inte betala arbetsgivaravgifter i Sverige. Social-avgifter ska i stället betalas i det land där arbetstagaren enligt inty-get är socialförsäkrad. Om den anställde inte visar upp något intyggäller huvudregeln att arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige.

Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på ersättningar till personsom omfattas av A-SINK (artister och idrottsmän). Trots attarbetsgivaravgifter inte betalas här har dessa personer rätt tillframtida pensionsförmåner på ersättningen om arbetet har utförtsi Sverige, varför pensionsgrundande inkomst skall beräknas avskattemyndigheten.

För personer som omfattas av SINK ska grön kontrolluppgift läm-nas. Lön och alla kostnadsersättningar, utom ersättning för kost-nad för resa till och från Sverige och för logi, redovisas i ruta 11.Värdet av skattefri resa till och från Sverige samt värdet av skatte-fri logi ska redovisas i ruta 36. Övriga förmåner som inte utgörkontant ersättning ska redovisas i ruta 12, 13 och 18. Avdragenskatt, 25 procent (15 procent för sjömän), redovisas i ruta 01.

Om mottagaren har ett E101-intyg som visar att han ska tillhöraannat EES-lands socialförsäkring ska den sammanlagda er-sättningen, lön inklusive förmåner, redovisas i ruta 31.

Även i dessa fall ska värdet av skattefri resa till och från Sverigesamt värdet av skattefritt logi redovisas i ruta 36.

För att grön kontrolluppgift ska kunna lämnas ska det finnas ettSINK-beslut. Om SINK-beslut inte finns, men rätteligen borde hafunnits, kan SINK-ansökan lämnas in till skattemyndigheten iefterhand.

För personer som ska beskattas enligt A-SINK ska gul kontroll-uppgift med kryss vid alternativ E i ruta 92 lämnas om inte E101-intyg finns. Den gula kontrolluppgiften medför att personen fårpensionsgrundande inkomst beräknad på den mottagna ersätt-ningen trots att arbetsgivaren inte ska betala arbetsgivaravgifter idessa fall.

2.2 Vistelse i Sverige i sex månader eller mer,

men kortare tid än ett år

En utomlands bosatt person ska inte folkbokföras i Sverige omvistelsetiden här understiger ett år.

89


Beskattning

Utomlands bosatta personer saknar i de flesta fall svenskt per-sonnummer och tilldelas därför ett s.k. samordningsnummer närskattemyndigheten första gången beslutar om att personen skabeskattas här eller om underlag för framtida pensionsförmån skaberäknas. Samordningsnumret ersätter personnumret och skaanges på kontrolluppgifter och vid kontakter med skattemyndig-heten i övrigt. Beträffande personer som tidigare har varit bosat-ta eller skatteregistrerade i Sverige används det tidigare tilldeladepersonnumret som registreringsbegrepp.

Den som inte är folkbokförd i Sverige blir inte automatisktskatteregistrerad. I dessa fall ska personen skatteregistreras ge-nom ett manuellt förfarande. Genom att man lämnar in en ansö-kan om preliminär skatt (RSV 4402), skatteregistreras personenoch en A-skattsedel utfärdas.

Den som stadigvarande vistas i Sverige är obegränsat skattskyl-dig här för alla inkomster förvärvade inom och utom Sverige. Envistelse i Sverige anses stadigvarande när den pågår samman-hängande i minst sex månader. Vid bedömningen bortser manfrån kortvariga avbrott för besök i utlandet, vilket innebär att detinte krävs att personen vistas kontinuerligt i Sverige för att vistel-sen ska betraktas som stadigvarande under en given sexmåna-dersperiod. Det är tillräckligt att den skattskyldige övernattar iSverige i betydande omfattning, och att det under den aktuellaperioden inte finns något mera långvarigt avbrott i vistelsen här.

När vistelsen i Sverige är stadigvarande omfattas den skatt-skyldige av samma skatteregler som gäller för personer som ärbosatta här i landet. Detta innebär att de särskilda lagarna omSINK respektive A-SINK inte är tillämpliga. Den som stadig-varande vistas här ska lämna inkomstdeklaration för den tid vis-telsen pågår, och när ersättning för arbete utbetalas till en sådanperson ska arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt vanliga regler.För att undvika för höga skatteavdrag kan den anställde vända sigtill skattemyndigheten och ansöka om ändrad skatteberäkning,s.k. jämkning.

En svensk arbetsgivare ska enligt socialavgiftslagen (SAL) betalaarbetsgivaravgifter på ersättning som han betalar ut för arbetesom utförts i Sverige oavsett i vilket land den som utfört arbetetär bosatt och oavsett hur lång eller kort tid arbetet pågår om inteE101-intyg finns.

Huvudregeln i EG-förordning är att den som utför arbete ska till-höra arbetslandets socialförsäkring och att socialavgifter ska beta-

Arbetsgivaravgifter

EG-förordningen

90


Registrering

Kontrolluppgifter

las i arbetslandet oavsett var den som utfört arbetet är bosatt.Detta innebär att när en svensk arbetsgivare avlönar en person,som är bosatt i ett annat EU-land eller medborgare i EES-land, för arbete som personen utfört i Sverige ska arbetsgivaravgifterbetalas i Sverige.

I förordningen finns undantag från huvudregeln att den somutfört arbete ska omfattas av arbetslandets socialförsäkring. Ett avundantagen från huvudregeln är att den som samtidigt har anställ-ningar i flera medlemsländer i regel ska tillhöra socialförsäkring-en i bosättningslandet om han även arbetar där. Detta kan få tillföljd att en person bosatt i annat EG/EES-land som tillfälligt arbe-tar i Sverige för en svensk arbetsgivare inte ska omfattas av svensksocialförsäkring trots att arbetet utförs här. I dessa fall ska arbets-tagaren genom intyg om tillämplig lagstiftning, E101-intyg, styrkaatt han ska tillhöra bosättningslandets socialförsäkring. Intygetutfärdas av socialförsäkringsmyndigheten i arbetstagarens bosätt-ningsland. I de fall arbetstagaren visar upp ett E101-intyg, somvisar att han ska tillhöra hemlandets socialförsäkring, ska arbets-givaren inte betala arbetsgivaravgifter i Sverige. Socialavgifter skaistället betalas i det land där arbetstagaren enligt intyget är social-försäkrad. Om den anställde inte visar upp något intyg gällerhuvudregeln att arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige.

Vanlig kontrolluppgift (KU10) ska lämnas när den anställde ärobegränsat skattskyldig i Sverige. Kontant lön ska redovisas påvanligt sätt i ruta 11 och förmåner i rutorna 12, 13 eller 18.

Om den anställde har ett E101-intyg som visar att han ska till-höra annat lands socialförsäkring ska den kontanta lönen ocheventuella förmåner redovisas i ruta 31. Inkomsten blir då intepensionsgrundande i Sverige och arbetsgivaravgifter ska inte be-talas i Sverige.

2.3 Vistelse i Sverige ett år eller längre tid

En person som avser att vistas i Sverige i ett år eller mer ska nor-malt folkbokföras i Sverige. Vid folkbokföringen tilldelas ettsvenskt personnummer. Har personen ett personnummer sedantidigare används det. Ett tidigare tilldelat samordningsnummerersätts av personnumret och får inte längre användas.

Genom folkbokföringen blir personen automatiskt skatte-registrerad som bosatt i Sverige.

I vissa situationer ska person, som vistas i Sverige längre tid änett år, inte vara folkbokförd i Sverige. I dessa fall ska personen

91


Beskattning

Arbetsgivaravgifter

Kontrolluppgifter

skatteregistreras. Genom att man lämnar in en ansökan om preli-minär skatt (RSV 4402), till samma skattekontor som handläggerfolkbokföringsfrågan, skatteregistreras personen och en A-skatt-sedel utfärdas. I samband med det tilldelas personen ett samord-ningsnummer.

Den som är bosatt i Sverige är obegränsat skattskyldig här, föralla inkomster förvärvade inom och utom Sverige, och omfattasav de vanliga skattereglerna. Detta innebär att de särskilda lagar-na om SINK respektive A-SINK inte är tillämpliga. Den som ärbosatt i Sverige ska lämna inkomstdeklaration för den tid bosätt-ningen pågår, och när ersättning för arbete utbetalas till en sådanperson ska arbetsgivaren göra skatteavdrag på vanligt sätt. För attundvika för höga skatteavdrag kan den anställde vända sig tillskattemyndigheten och ansöka om ändrad skatteberäkning, s.k.jämkning.

I avsnitt 2.2 – Vistelse i Sverige i sex månader till tolv månader– förklaras begreppet stadigvarande vistelse. En vistelse i Sverigeanses stadigvarande när den pågår sammanhängande i minst sexmånader. Observera att den kan pågå i tidsperiod som överstigerett år. När vistelsen i Sverige är stadigvarande omfattas den skatt-skyldige av samma skatteregler som gäller för personer som ärbosatta här i landet.

För den som ska arbeta i Sverige ett år eller mer ska arbetsgiva-ren normalt betala arbetsgivaravgifter i Sverige från första arbets-dagen. Om arbetstagaren har ett E101-intyg som visar att han skatillhöra ett annat lands socialförsäkring, ska arbetsgivaren intebetala arbetsgivaravgifter i Sverige.

Vanlig kontrolluppgift (KU10) ska lämnas när den anställde ärobegränsat skattskyldig i Sverige. Kontant lön ska redovisas påvanligt sätt i ruta 11 och förmåner i rutorna 12, 13 eller 18.

Om den anställde har ett E101-intyg som visar att han ska till-höra annat lands socialförsäkring ska den kontanta lönen ocheventuella förmåner redovisas i ruta 31. Inkomsten blir då intepensionsgrundande i Sverige och arbetsgivaravgifter ska inte be-talas i Sverige.

92

UTLANDSARBETE M.M.

Kontrolluppgifter

Skatteavdrag

Arbetsgivaravgifter

3. UTLÄNDSK ARBETSGIVARE – MED PERSONAL SOM ARBETAR I SVERIGE

Utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige ska betalaarbetsgivaravgifter för

◗ lokalanställd personal i Sverige ◗ personal som sänts till Sverige för arbete i längre tid än ett år.

Längre utsändningsperioder än ett år kan förekomma när perso-nal sänds hit från EU/EES-land (EG-förordningen) eller från landsom Sverige slutit konvention med. Det innebär att undantagfinns från regeln att arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige närvistelsen överstiger ett år.

Utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige ska intebetala allmän löneavgift och inte särskild löneskatt.

Utländsk arbetsgivare/uppdragsgivare utan fast driftställe i Sveri-ge ska lämna kontrolluppgift på löner, arvoden, skattepliktiga för-måner och liknande som har betalats ut till en person som ska be-skattas här för inkomsten eller omfattas av svensk socialförsäk-ring.

Kontrolluppgifter lämnas enligt samma regler som gäller försvenska arbetsgivare. Normalt ska utländsk arbetsgivare lämnaen vanlig kontrolluppgift (KU10). Om det finns ett jämknings-beslut som visar att skatt inte ska betalas i Sverige ska gul kon-trolluppgift (KU14) lämnas.

Utländsk arbetsgivare utan fast driftsälle i Sverige ska inte göraskatteavdrag på ersättning för arbete som betalas ut. De anställdaska istället själva betala sin preliminärskatt varje månad.

93

UTLANDSARBETE M.M.

Kontrolluppgifter

4. KONTROLLUPPGIFT TILL ANNAT LAND

Svenska arbetsgivare ska lämna kontrolluppgift för fysisk personsom är bosatt i eller ska beskattas i land som Sverige har skatte-avtal med, se bilaga 2 (utdrag ur RSFS 2002:12). Det innebär atten arbetsgivaren ska lämna kontrolluppgift på utbetalad ersätt-ning för arbete till person som inte ska beskattas för inkomsten iSverige och som inte heller ska omfattas av svensk socialförsäk-ring. Kontrolluppgiften vidarebefordras till det land där personenska beskattas.

Gul kontrolluppgift (KU10) ska lämnas. Ersättningen ska anges iruta 11 och alternativ F i ruta 92 ska kryssmarkeras.

94

UTLANDSARBETE M.M.

5. UTBETALNINGAR FRÅN UTLANDET MED GRUNDI ANSTÄLLNING HOS SVENSK ARBETSGIVARE

Den som betalat ut ersättning – eller utgett förmån – för arbete,ska betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag enligt huvud-regeln. Detta gäller även om något direkt anställningsförhållandeinte föreligger.

Om en person som arbetar för en svensk arbetsgivare får er-sättning (lön eller förmån) från utländsk utbetalare som han inteär anställd hos, och ersättningen har sin grund i anställningenhos den svenska arbetsgivaren, ska den svenske arbetsgivarenbetala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Trots att den svenskearbetsgivaren inte rent faktiskt gett ut ersättningen blir han i des-sa fall skyldig att betala arbetsgivaravgifter och i förekommandefall göra skatteavdrag. Den svenske arbetsgivaren ska redovisaden utbetalade ersättningen från utlandet i skattedeklaration till-sammans med övriga utbetalade ersättningar. Om den utbetaladelönen inte räcker till för att göra hela det skatteavdrag som är hän-förligt till den utländska ersättningen ska något extra skatte-avdrag avseende den inte göras de kommande månaderna ominte den anställde begär det (förhöjt skatteavdrag).

Mottagaren av den skattepliktiga förmånen är skyldig att må-naden efter det att han fått ersättningen lämna upplysningar tillsin svenske arbetsgivare om att han fått den.

Exempel: Kristina som är anställd hos AB Astrakan i Sverige har i april fått

en bonus om 350 000 kr från AB Astrakans dotterbolag i England. Efter-

som bonusen har sin grund i Kristinas anställning i Sverige ska AB Astra-

kan betala arbetsgivaravgifter på den utbetalade ersättningen från Eng-

land. Kristina har 40 000 kr i månadslön.

Arbetsgivaren ska räkna med den utbetalade ersättningen från Eng-

land i underlaget för arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag när han

fått kännedom om utbetalningen. Kristinas lön om 40 000 kr kommer inte

att räcka till för att verkställa skatteavdrag på ett belopp om 390 000 kr.

Något ytterligare skatteavdrag avseende bonusen ska inte göras näst-

kommande månader. Vanlig kontrolluppgift ska lämnas och utbetald lön

och bonus ska anges i ruta 11. Avdragen skatt ska anges i ruta 01.

95

UTLANDSARBETE M.M.

6. SÄRSKILT OM UTLANDSARBETE INOM NORDEN

När en arbetstagare som är bosatt i ett nordiskt land arbetar iSverige åt en svensk arbetsgivare ska skatt betalas i Sverige (vanlig preliminärskatt eller särskild inkomstskatt för utomlandsbosatta, SINK). På motsvarande sätt ska en i Sverige bosatt per-son som arbetar i ett nordiskt land alltid betala skatt i arbetslan-det om han är anställd av en arbetsgivare där. Dessa huvudreglerföljer av bestämmelserna i det nordiska skatteavtalet och gälleroavsett hur kort eller lång tid arbetstagaren vistas i det andra landet.

När en i Sverige bosatt arbetstagare sänds ut av en svenskarbetsgivare för att arbeta i annat nordiskt land kan man inte tillämpa samma enkla regler. Det måste i stället i varje enskilt fallbestämmas i vilket land skatt ska betalas – bosättningslandet ellerarbetslandet. Avgörande är i första hand vistelsetidens längd iarbetslandet – mer eller mindre än 183 dagar. Motsvarande gällernär en arbetstagare från annat nordiskt land skickas till Sverige avsin utländska arbetsgivare för att arbeta här.

För att förhindra att två länder inom Norden samtidigt kräver pre-liminär skatt på samma arbetsinkomst har en överenskommelseom uppbörd och överföring av skatt träffats mellan de nordiskaländerna (det s.k. Trekk-avtalet). Överenskommelsen reglerarvilket land som har rätt att kräva preliminär skatt på anställnings-inkomster till personer som arbetar i annat nordiskt land än sittbosättningsland. Dessutom finns möjligheter att föra över skattmellan de nordiska länderna i situationer där preliminär skatt harbetalts i ”fel” land.

Reglerna om vilket land som har rätt att kräva preliminär skattär utformade med utgångspunkt i 183-dagarsregeln i det nordiskaskatteavtalet.

När en svensk arbetsgivare sänder ut en anställd för arbete i an-nat nordiskt land ska preliminär skatt betalas i Sverige om

◗ den anställde inte vistas i arbetslandet mer än 183 dagar underen tolvmånadersperiod och

◗ arbetsgivaren inte har fast driftställe i arbetslandet och◗ det inte är fråga om uthyrning av arbetskraft.

För att arbetsgivaren, eller den anställde, ska kunna visa att preli-minär skatt betalas i Sverige kan skattemyndigheten utfärda ettintyg. Ansökan om sådant intyg görs på blankett NT1 (RSV 2726).

Den nordiska

uppbördsöverens-

kommelsen

Skatteavdrag

ska göras i Sverige

96

6) Särskilt om utlandsarbete inom NordenUTLANDSARBETE M.M.

Kontrolluppgifter


(KU10)

Gul kontrolluppgift

(KU14)

Grön kontrolluppgift

(KU13)

När de ovan angivna förutsättningar inte är uppfyllda ska skattinte betalas i Sverige. Arbetsgivaren, eller arbetstagaren, kan an-söka om att skattemyndigheten beslutar att skatteavdrag inte skagöras. Ansökan görs på blankett NT2 (RSV 2737).

Om det efter inkomstårets utgång upptäcks att preliminär skatt påarbetsinkomst felaktigt har betalts i annat nordiskt land kan skat-ten på begäran av Riksskatteverket föras över till Sverige. Densätts då in på den anställdes skattekonto och behandlas som i rätttid inbetald preliminär skatt på den inkomst som ska beskattas iSverige.

Beträffande skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter vid arbeteinom Norden gäller i huvudsak samma regler som vid arbete iövriga EES-länder. Att en inkomst är skattefri på grund av bestäm-melser i ett skatteavtal hindrar inte att inkomsten kan vara under-lag för arbetsgivaravgifter.

Observera att Riksförsäkringsverket och motsvarande myn-dighet i Danmark träffat ett särskilt avtal som möjliggör att en an-ställd kan omfattas av anställningslandets socialförsäkring även ide fall då han normalt skulle omfattas av bosättningslandets so-cialförsäkring. Detta gäller t.ex. för den som arbetar från hemmeteller har förtroendeuppdrag. Dispensbeslut ska alltid finnas omavtalet tillämpas. Ytterligare information kan lämnas av Försäk-ringskassan eller Den Sociale Sikringsstyrelsen i Danmark.

Vanlig kontrolluppgift ska lämnas när den anställde ska beskattasi Sverige. Lön ska anges i ruta 11 och förmåner i rutorna 12, 13och 18 om den anställde ska vara socialförsäkrad i Sverige.

Ska den anställde inte vara socialförsäkrad i Sverige, t.ex. an-ställd som är utsänd från Norge i mer än 183 dagar under en tolv-månadersperiod och som har E101-intyg som visa att han står kvari norsk socialförsäkring, ska hela ersättningen anges i ruta 31.

Observera att för den som ska beskattas i Sverige och harbeslut om SINK ska grön kontrolluppgift lämnas, se nedan.

Gul kontrolluppgift ska lämnas när den anställde ska vara social-försäkrad i Sverige men inte ska beskattas här. Beslut om attskatteavdrag inte ska göras (jämkningsbeslut eller NT2-beslut)ska finnas.

Grön kontrolluppgift skall lämnas när den anställde ska beskattasi Sverige och har ett SINK-beslut. Detta kan komma ifråga när

Arbetsgivaravgifter

Överföring av skatt

97

UTLANDSARBETE M.M. 6) Särskilt om utlandsarbete inom Norden

den anställde är bosatt i annat nordiskt land, vistas i Sverige kor-tare tid än sex månader och arbetar vid fast driftställe som t. ex.dansk arbetsgivare har i Sverige. Lön ska anges i ruta 11 och för-måner i rutorna 12,13 och 18 om den anställde ska vara socialför-säkrad i Sverige. Om E101-intyg finns som utvisar att den anställ-de är socialförsäkrad i annat land ska hela ersättningen anges iruta 31.

98

UTLANDSARBETE M.M.

7. GRÄNSPENDLARE

I det nordiska skatteavtalet finns bestämmelser om beskattningav s.k. gränsgångare. En gränsgångare är en person som är bo-satt i en nordisk kommun som gränsar till riksgränsen mot Sve-rige och som arbetar i en svensk kommun som även den liggervid riksgränsen. Förhållandet kan även vara det omvända. Obser-vera att kommunerna inte behöver gränsa mot varandra. För attde s.k. gränsgångarreglerna ska gälla krävs att arbetet är per-sonligt och att personen vistas i sin fasta bostad minst en gång iveckan. Vistelsen i hemmet vid varje sådant tillfälle måste varaminst två dagar. Med ”dag” avses även del av dag. Personer sompendlar mellan bostad i annat nordiskt land och arbete i Sverige,men som inte uppfyller de angivna förutsättningarna, är inte engränsgångare i skatteavtalet mening.

För att belysa de olika beskattningssituationer som kan upp-komma lämnas en rad exempel nedan.

◗ En gränsgångare som dagligen pendlar över gränsen tillsvensk arbetsgivare ska inte beskattas i Sverige för sin arbets-inkomst. Observera att personen är skattskyldig enligt lagenom särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) och enansöka om SINK måste göras (RSV 4350). Först när skatte-myndigheten utfärdat ett SINK-beslut som utvisar att skatt inteska betalas i Sverige kan arbetsgivaren betala ut lönen utan att göra skatteavdrag. En dagpendlare kan ha SINK-beslut,som utvisar att skatt inte ska betalas på arbetsinkomsten i Sverige, i flera år i följd. Inkomsten ska istället beskattas ibosättningslandet. Arbetsgivaren ska lämna en grön kontroll-uppgift (KU13).

◗ En gränsgångare som ska veckopendla över gränsen till svenskarbetsgivare under kortare tid än sex månader ska inte beskat-tas i Sverige för sin arbetsinkomst. Liksom i fallet ovan skaSINK-ansökan göras. Grön kontrolluppgift (KU 13) ska lämnas.

◗ En gränsgångare som ska veckopendla över gränsen tillsvensk arbetsgivare i längre tid än sex månader ska intebeskattas i Sverige. SINK-reglerna ska inte tillämpas eftersomvistelsetidens längd innebär att personen är obegränsat skatt-skyldig i Sverige. Istället ska en vanlig ”jämkningsansökan”göras. Först när personen fått ett jämkningsbeslut som utvisaratt skatt inte ska betalas kan arbetsgivaren betala ut lönen utan att göra skatteavdrag. Om jämkningsbeslut finns ska gul kontrolluppgift (KU14) fyllas i, lön i ruta 11 och förmåner i

Norge och Finland

Gränsgångare

99

UTLANDSARBETE M.M. 7) Gränspendlare

ruta 12, 13 eller 18. Kryssmarkering ska göras i ruta 92 A.Finns inte jämkningsbeslut ska vanlig kontrolluppgift (KU 10)lämnas.

◗ En person som dagligen pendlar över gränsen, från eller tillkommun som inte är gränskommun, för arbete hos svenskarbetsgivare ska beskatts i Sverige enligt reglerna om SINK.Personen ska ha ett SINK-beslut som normalt innebär att skattska dras med 25 procent. Grön kontrolluppgift (KU13) ska läm-nas.

◗ En person som ska veckopendla över gränsen, från eller tillkommun som inte är gränskommun, för arbete hos svensk ar-betsgivare under kortare tid än sex månader beskattas i Sve-rige enligt reglerna om SINK liksom i fallet ovan. Grön kon-trolluppgift (KU13) ska lämnas.

◗ En person som ska veckopendla över gränsen, från eller tillkommun som inte är gränskommun, för arbete hos svensk ar-betsgivare under längre tid än sex månader beskattas i Sverigeenligt vanliga regler. Personen ska ha en A-skattsedel och kanansöka om en sådan på blankett Ansökan avseende preliminärskatt (RSV 4402) eller på en vanlig ”jämkningsansökan”. Vanligkontrolluppgift (KU10) ska lämnas.

Det gamla nordiska skatteavtalet innehöll gränsgångarbestäm-melser även i förhållande till Danmark. Dessa har i princip upp-hört att gälla, men det finns övergångsregler som innebär att densom uppfyllde gränsgångarbestämmelserna den 1 januari 1997fortfarande omfattas av dessa så länge villkoren för att betraktassom gränsgångare uppfylls.

Om villkoren är uppfyllda blir beskattningssituationen i principden samma som redogjorts för gällande Norge och Finland, medskillnaden att någon landgräns inte finns.

För gränspendlare mellan Danmark och Sverige som tillkom-mit efter den 1 januari 1997 gäller att de ska beskattas i Sverigeoch en person som ◗ dagpendlar ska ha ett SINK-beslut. Skatteavdrag ska göras

med 25 procent och grön kontrolluppgift (KU13) ska lämnas◗ ska veckopendla kortare tid än sex månader ska ha ett SINK-

beslut. Skatteavdrag ska göras med 25 procent och grön kon-trolluppgift (KU13) ska lämnas

◗ ska veckopendla längre tid än sexmånader ska ha en vanlig A-skattsedel, skatteavdrag ska göras enligt vanliga regler ochvanlig kontrolluppgift (KU10) ska lämnas.

Danmark

Gränspendlare som inte

är gränsgångare

100

UTLANDSARBETE M.M.

8. UTLÄNDSKA NYCKELPERSONER

Utländska nyckelpersoner som arbetar i Sverige under begränsadtid kan medges vissa skattelättnader. I varje enskilt fall måstebeslut från Forskarskattenämnden finnas för att reglerna ska få tillämpas. När dessa särskilda regler tillämpas medges ävenlättnader beträffande de arbetsgivaravgifter som ska betalas i Sverige.

De personkategorier som kan medges skattelättnader är exper-ter/specialister, forskare, företagsledare och andra nyckelperso-ner som rekryteras från utlandet. Det krävs att den enskilda per-sonen har särskild kompetens som är svår att finna inom Sverigeeller att han har företagsledande uppgifter som medför en nyckel-position i ett företag.

Lättnaderna innebär att 75 procent av lön och andra ersättningarska tas upp som intäkt vid beskattningen. Arbetsgivaren ska göraskatteavdrag på den skattepliktiga delen av inkomsten. Mot-svarande underlag, dvs. 75 procent av ersättningen, används vidberäkningen av arbetsgivaravgifterna. När reglerna är tillämpligablir alltså 25procent av lönen skattefri och fri från socialavgifter.

Dessutom innebär lättnaderna att vissa kostnadsersättningarsom betalas av arbetsgivaren undantas från beskattning och inteheller ingår i underlaget för arbetsgivaravgifter. Skatte- och av-giftsfriheten omfattar ersättningar för– utgifter för flyttning till och från Sverige – utgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola

eller liknande – utgifter för två hemresor per år för arbetstagaren och hans

familj. Ersättning för bostad i eller utom Sverige ska ingå i underlaget förskatteavdrag och arbetsgivaravgifter.

De särskilda lättnadsreglerna gäller under de tre första åren av entidsbegränsad vistelse i Sverige som är avsedd att vara högst femår. Arbetsgivaren ska höra hemma i Sverige eller vara ett ut-ländskt företag med fast driftställe i Sverige. Nyckelpersonen fårinte vara svensk medborgare. Personen får inte heller ha varitbosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under defem kalenderår som närmast föregått det år då arbetet i Sverigepåbörjades. En förutsättning är också att personen stannar i Sve-rige så länge att de skatteregler som gäller för obegränsat skatt-

Nyckelperson

Övriga villkor

Lättnadsreglernas

utformning

101

UTLANDSARBETE M.M. 8) Utländska nyckelpersoner

skyldiga blir tillämpliga, dvs. vistelsen måste uppgå till minst sexmånader.

Ansökan om tillämpning av lättnadsreglerna i fråga om en vissnyckelperson ställs till Forskarskattenämnden. Tills dess att Fors-karskattenämnden har meddelat sitt beslut ska arbetsgivarengöra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter enligt vanligaregler.

Vanlig kontrolluppgift (KU10) ska lämnas för nyckelperson. Denskattepliktiga delen av lön och förmåner anges i rutorna 11, 12, 13och 18. Den skattefria delen, dvs. 25 procent av lön och förmånersamt de skattefria ersättningarna anges i ruta 35.

Om den anställde har ett E101-intyg som visar att han ska till-höra annat lands socialförsäkring ska den skattepliktiga delen avlön och förmåner anges i ruta 31. Den skattefria delen ska redo-visas i ruta 35.

Kontrolluppgifter

102

UTLANDSARBETE M.M.

ORDFÖRKLARINGAR

Se sid. 74.

Personer som inte är bosatta i Sverige, inte vistas här stadigvar-ande eller har väsentlig anknytning till Sverige är begränsat skatt-skyldiga. Det innebär att de bara är skattskyldiga för vissa iskattelagstiftningen angivna inkomster.

För att reglerna om socialförsäkringstillhörighet i EG-förordning-en ska kunna tillämpas måste personer som inte ska omfattas avarbetslandets lag enligt huvudregeln kunna visa vilket lands socialförsäkringssystem de ska tillhöra. Av intyg om tillämpliglagstiftning, E101, framgår det vilket lands socialförsäkring enperson ska tillhöra. I Sverige utfärdas dessa intyg av Försäkrings-kassan.

E102-intyg har samma funktion som E101-intyg, men utfärdas vidförlängning av en utsändning.

Omfattar EU-medlemsstaterna – Belgien, Danmark, Finland,Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna,Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike – samtIsland, Liechtenstein och Norge.

Förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen försocial trygghet. I förordningen finns regler för vad som gäller närsvenskar arbetar i annat EU/EES-land och för vad som gäller närpersoner bosatta i annat EU/EES-land kommer till Sverige för attarbeta. Från och med 1 juni 2002 omfattas även Schweiz av för-ordningen.

Se sid. 76.

Ett fast driftställe är en stadigvarande plats för affärsverksamhet,från vilken verksamheten bedrivs helt eller delvis. Det kan t.ex.vara en plats för företagsledning, filial, kontor, fabrik, verkstad,byggarbetsplats mm. Ett utländskt företag kan också ha ett fastdriftställe i Sverige om någon är verksam för näringsverksam-heten här i landet och för detta syfte har fått och regelbundetanvänder en fullmakt från det utländska företaget.

Fast driftställe

183-dagarsregeln

Begränsat skattskyldig

E101-intyg

E102-intyg

EES-länderna

EG-förordningen

Ettårsregeln

Femårsregeln

xxxxxx xxxxx

103

OrdförklaringarUTLANDSARBETE M.M.

Skatterättligt hemvist

Den som avreser från Sverige ska, enligt skattelagstiftningen, an-ses ha sådan väsentlig anknytning till Sverige att han fortsätter attvara obegränsat skattskyldig här i landet trots att han vistas utom-lands. Detta gäller i fem års tid efter avresan, om inte personenkan visa att han saknar väsentlig anknytning hit.

Person som är anställd i det land där verksamheten ska bedrivas,dvs. en person som inte är utsänd. Begreppet används även om enutsänd person där utsändningstiden gått ut.

Personer som är bosatta i Sverige är obegränsat skattskyldiga.Det betyder att alla inkomster som personen har ska beskattas iSverige oavsett var inkomsten är intjänad. Även den som stadig-varande vistas i Sverige är obegränsat skattskyldig här för allainkomster förvärvade inom och utom Sverige. En vistelse iSverige anses stadigvarande när den pågår sammanhängande iminst sex månader. Vid bedömningen bortser man från kortvari-ga avbrott för besök i utlandet, vilket innebär att det inte krävs attpersonen vistas kontinuerligt i Sverige för att vistelsen ska betrak-tas som stadigvarande under en given sexmånadersperiod.

Samordningsnummer är en enhetlig identitetsbeteckning för per-soner som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Skatte-kontoret tilldelar samordningsnummer för registrering i de egnaregisterna samt på begäran av en myndighet. Syftet med samord-ningsnumret är att myndigheter och andra verksamhetsområdenska ha ett gemensamt begrepp även för personer som inte är folk-bokförda.

Se sid. 74.

Sverige har ingått skatteavtal med ett stort antal andra länder, sebilaga 2. Syftet med skatteavtalen är att undanröja dubbelbeskatt-ning i situationer där mer än ett land enligt sin interna skattelag-stiftning kan beskatta en inkomst.

Detta är ett begrepp som används i skatteavtalen för att fördelarätten att beskatta olika inkomster. När två länder anser en personvara obegränsat skattskyldig i landet är det nödvändigt att i varjeenskilt fall avgöra i vilket av länderna personen har sitt skatterätt-liga hemvist. I varje skatteavtal finns en särskild artikel där detframgår hur man bedömer i vilket land personen har sitt hemvistenligt avtalet.

Skatteavtal

Lokalanställd personal

Obegränsat

skattskyldig

Samordningsnummer

Sexmånadersregeln

104

UTLANDSARBETE M.M. Ordförklaringar

Avtal som Sverige slutit med andra länder för att lösa de frågor påsocialförsäkringsområdet som kan uppkomma när svenskar arbe-tar i utlandet och när utländska medborgare arbetar i Sverige. Förnärvarande har Sverige socialförsäkringskonventioner med ett20-tal länder, se bilaga 1.

Svensk arbetsgivare och utländsk arbetsgivare med fast driftstäl-le i Sverige jämställs, i socialavgiftssammanhang. När man i ut-landsdelen i denna dokumentation läser ”svensk arbetsgivare”ska man i det begreppet även läsa in utländsk arbetsgivare medfast driftställe i Sverige.

Se sid. 84.

Utländsk arbetsgivare utan fast driftsälle i Sverige

Arbetsgivare sänder anställd utomlands för att där utföra ett arbe-te av tidsbegränsad varaktighet för arbetsgivarens räkning.

För att reglerna om utsändning i socialförsäkringskonventioner-na ska kunna tillämpas måste utsändningen styrkas med utsänd-ningsintyg. Utsändningsintyget visar vilket lands socialförsäkringen person ska tillhöra.

Särskild inkomstskatt


(SINK)

Svensk arbetsgivare

Utländsk arbetsgivare

Utsändning

Utsändningsintyg

Socialförsäkrings-

konvention

Bilaga 1

105

UTLANDSARBETE M.M.

Sverige har slutit konvention om social trygghet

med följande länder

BILAGA 1

De nordiska länderna 12 avsiktskonvention

Chile 12 avsiktskonvention

Frankrike 36 avsiktskonvention

Grekland 24 ej avsiktskonvention

Israel 36 avsiktskonvention

Italien 24 ej avsiktskonvention

Jugoslavien, utom Montenegro 24 ej avsiktskonvention

Kap Verde 12 ej avsiktskonvention

Luxemburg 12 avsiktskonvention

Marocko 36 ej avsiktskonvention

Nederländerna 24 ej avsiktskonvention

Portugal 24 ej avsiktskonvention

Schweiz 24 ej avsiktskonvention

Spanien 24 avsiktskonvention

Storbritannien och Nordirland 12 avsiktskonvention

Turkiet 12 avsiktskonvention

Tyskland 24 ej avsiktskonvention

Österrike 12 avsiktskonvention

USA 60 avsiktskonvention

Kanada och Quebec 60 ej avsiktskonvention

Efter maximal utsändningstids utgång omfattas den utsände intelängre av hemlandets socialförsäkring. Då ska avgifter inte betalasi Sverige.

Från och med den 1 juni 2003 har de flesta konventionerna somSverige slutit med andra länder spelat ut sin roll eftersom äventredjelandsmedborgare, dvs. personer som inte är medborgare iett EES-land men bosatta i EU-land, omfattas av EG-förordningen.Observera att Danmark inte har antagit den nya förordningen. Detinnebär att mellan Danmark och Sverige kommer den nordiskasocialförsäkringskonventionen fortfarande vara tillämplig vid ut-sändning av tredjelandsmedborgare som är bosatt i Sverige ellerDanmark. EG-förordningen är inte heller tillämplig mellan EG-län-derna och EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein beträf-fande tredjelandsmedborgare.

EG-förordningen är från och med 1 juni 2002 tillämplig mellanEU:s medlemsländer och Schweiz, men för närvarande inte be-träffande tredjelandsmedborgare.

Konvensionland Maximal Typ av konventionutsändningstid

106

UTLANDSARBETE M.M.

AlbanienAmerikas Förenta StaterArgentinaAustralienBangladeshBarbadosBelgienBoliviaBotswanaBrasilienBulgarienCypernDanmarkEgyptenEstlandFilippinernaFinlandFrankrikeFäröarnaGambiaGreklandGrönlandIndienIndonesienIrlandIslandIsraelItalienJamaicaJapanKanadaKazakstanKenyaKina, FolkrepublikenKoreaLettlandLitauenLuxemburgMakedonien

MaltaMarockoMauritiusMexikoNamibiaNederländernaNorgeNya ZeelandPakistanPeruPolenRumänienRysslandSingaporeSlovakien, RepublikenSpanienSri LankaStorbritannienSydafrika, RepublikenTanzaniaThailandTjeckien, RepublikenTrinidad och TobagoTunisienTurkietTysklandUkrainaUngernVenezuelaVietnamVitrysslandZambiaZimbabweÖsterrike

Länder med vilka Sverige har skatteavtal

Sverige har överenskommelser med vissa länder om utbyte avkontrolluppgifter när inkomsten ska beskattas i det andra landet.Enligt RSFS 2002:12, 6 §, gäller skyldighet att lämna KU för vida-re befordran till de länder Sverige har skatteavtal med.

I dessa fall ska kontrolluppgift lämnas i form av en gul KU(KU14) med kryss vid alternativ F i ruta 92, om inte skyldighet attlämna KU redan föreligger enligt andra regler.

Bilaga 2

BILAGA 2

107

KU14

UTLANDSARBETE M.M.

xxxxxxxxx

108

UTLANDSARBETE M.M.

KU13

109

Rättsinformation

Nyheter

Broschyrer

och blanketter

LÄS MER HÄR!

Det finns mer information att läsa, både i broschyrer och på Riks-skatteverkets webbplats.

Från och med den 1 januari 2004 kommer adressen till vårwebbplats att vara www.skatteverket.se. Under en övergångspe-riod kommer du fortfarande att nå oss på den ”gamla” adressen.

På www.rsv.se finns rättsinformation som t.ex. Riksskatteverketsallmänna råd, föreskrifter och meddelanden. Där finns ocksårättsfall och handledningar m.m. Välj Rättsinformation i meny-raden till vänster och sedan den kategori du söker.

På www.rsv.se finns aktuella skattenyheter och pressmeddelande.

Här är en förteckning över broschyrer som kan vara användbaraför dig som arbetar med löner och kontrolluppgifter.

De flesta broschyrer och blanketter går att beställa eller laddaner på www.rsv.se. Många går dessutom att beställa via vår servicetelefon (020-567 000). Direktvalen för servicetelefonenframgår nedan. Naturligtvis kan du även få de blanketter eller broschyrer du behöver genom att ringa Skatteupplysningen(0771-567 567) eller genom att besöka ditt skattekontor.

Löner och Kontrolluppgifter

Kontrolluppgiftsbroschyren (RSV 304) . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7612

Källskatt och arbetsgivaravgifter (RSV 401) . . . . . . . . . direktval 7606

Bil- och naturaförmåner (RSV 308)

Traktamente och andrakostnadsersättningar (RSV 354) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7302

Skattetabeller (RSV 403) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7712

Regler för kontrolluppgifter– Ränta, utdelning m.m. (RSV 373)

F-skattsedel för företagare (RSV 432) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7609

Till dig som studerar och jobbar (RSV 217) . . . . . . . . . direktval 6501

Registreringsprogram för kontrolluppgifter (RSV 261)

Skatteavdrag enligt tabell med ADB (RSV 433)

Förfrågan mot centralaskatteregistret (CSR) (RSV 272)

xxxx

110

Teknisk beskrivning för redovisningmed ADB-medium (RSV 260)

Mediefakta – för den som redovisarmed ADB-medium (RSV 274) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7904

ELDA (RSV 310) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7610

Utlandsarbete m.m.

Skattskyldighet i Sverige vid arbete utomlands (RSV 339) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7303

Ska du betala skatt i Sverige eller Finland? (RSV 347)

Ska du betala skatt i Sverige eller Danmark? (RSV 356)

Ska du betala skatt i Sverige eller Norge? (RSV 357)

Skatteregler i Norden(RSV 377)

Särskild inkomstskatt för utomlandsbosatta artister, idrottsmän m.fl. (RSV 520) . . . . . . . . . . direktval 7903

Skattekonto

Skattekonto för företagare (RSV 409) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . direktval 7702

Information på andra språk

Arbetsgivaravgift och skatteavdrag (RSV 412)

Utländska företag med fast driftställe i Sverige (RSV 309)

111

BELOPP & PROCENT

Inkomstår Inkomstår 2003 2004

Arbetsgivaravgift 32,82% 32,70%

Särskild löneskatt på förvärvsinkomst 24,26% 24,26%

– för födda 1938 (se nyhetsavsnittet) 26,37 %

Nedsättning av arbetsgivaravgift Generellt avdrag 5% 5%

– maxbelopp/månad 3 550 kr 3 550 kr

Utökat stöd inom vissa områden 10% 10%

– maxbelopp/månad 7 100 kr 7 100 kr

KostförmånHelt fri kost 150 kr …………..

Lunch och middag 120 kr …………..

Lunch eller middag 60 kr …………..

Frukost 30 kr …………..

Bostadsförmån (arbetsgivarens redovisning)

Region Förmånsvärdet/kvm, kr/år

Stor-Stockholm 838 ………….

Stor-Göteborg 809 ………….

Övr. kommuner > 75 000 inv. 736 ………….

Övr. kommuner 692 ………….

Utanför tätort med närmaste omgivningar 623 ………….

Vid den anställdes inkomsttaxering gäller marknadsvärdet.

Förmån av fri semesterbostad

Värderas till marknadsvärdet.

Om hyresmarknad saknas eller värdet är svårt att fastställa:

FjällbostadJul, nyår och feb–april 3 000 kr/vecka ………….

Övrig tid 1 200 kr/vecka ………….

SommarbostadMitten av juni – mitten av augusti 3 000 kr/vecka ………….

Övrig tid 1 200 kr/vecka ………….

Semesterbostad i utlandet 3 000 kr/vecka ………….

Tjänsteresor med egen bil 16 kr/mil 16 kr/mil

Resa bostad – arbetsplatsBilavdrag

- Egen bil 16 kr/mil 16 kr/mil

- Förmånsbil

- bensin m.m. 9 kr/mil 9 kr/mil

- diesel 6 kr/mil 6 kr/mil

xxxx

112

Brytpunkt för statlig inkomstskatt(Vilken bruttoinkomst ska jag ha för att betala statlig inkomstskatt?)

Brytpunkt 1 (20%) 301 000 kr 308 800 kr

Brytpunkt 2 (25%) 447 200 kr 458 900 kr

Skiktgräns för statlig inkomstskatt(Skiktgränsen är gränsen för uttag av statlig inkomstskatt med hänsyn till

grundavdrag, avdrag för allmän pensionsavgift och avdragsgilla kostnader.)

Skiktgräns 1 (20%) 284 300 kr 291 800 kr

Skiktgräns 2 (25%) 430 000 kr 441 300 kr

BasbeloppPrisbasbelopp 38 600 kr 39 300 kr

1/2 prisbasbelopp 19 300 kr 19 650 kr

Förhöjt prisbasbelopp 39 400 kr 40 100 kr

Inkomstbasbelopp 40 900 kr 42 300 kr

Lägsta grundavdrag 11 400 kr 11 600 kr

Grundavdrag på låga inkomster 16 400 kr 16 700 kr

Skattefria traktamenten

Inrikes tjänsteresa (övernattning krävs)

Hel dag 190 kr 200 kr

Halv dag 95 kr 100 kr

Efter tre månader 133 kr 140 kr

Efter två år 95 kr 100 kr

Nattraktamente 95 kr 100 kr

(om arbetsgivaren ej betalat övernattning)

Inkomstår Inkomstår 2003 2004

Reduceringsbelopp inrikes tjänsteresa 2003

Traktamente 190 kr 133 kr 95 kr 57 kr

Reducering för:

Helt fri kost 170 kr 118 kr 85 kr 51 kr

Lunch och middag 132 kr 92 kr 66 kr 40 kr

Lunch eller middag 66 kr 46 kr 33 kr 20 kr

Frukost 38 kr 26 kr 19 kr 11 kr

Reduceringsbelopp inrikes tjänsteresa 2004

Traktamente 200 kr 140 kr 100 kr 60 kr

Reducering för:

Helt fri kost 180 kr 126 kr 90 kr 54 kr

Lunch och middag 140 kr 98 kr 70 kr 42 kr

Lunch eller middag 70 kr 49 kr 35 kr 21 kr

Frukost 40 kr 28 kr 20 kr 12 kr

Skattefria traktamenten (normalbelopp) utrikes tjänsteresa 2003 och 2004

Beloppen finns på www.rsv.se.

113

Reducering av normalbelopp vid utrikes tjänsteresa 2003 och 2004

Helt fri kost 85%

Lunch och middag 70%

Lunch eller middag 35%

Frukost 15%

Bilförmån 2003 och 2004

För beräkning, www.rsv.se eller broschyren Bil- och naturaförmåner

(RSV 308).

Drivmedelsförmån i samband med bilförmån 2003 och 2004

Vid beräkning av underlag för arbetsgivaravgifter:

Marknadsvärdet inkl. moms.

Vid skatteavdrag och redovisning på kontrolluppgift:

Marknadsvärdet x 1,2.

Skattefria gåvor till anställda 2003 och 2004Julgåva 400 kr inkl. moms

Jubileumsgåva 1 200 kr inkl. moms

Minnesgåva 10 000 kr inkl. moms

Representation 2003 och 2004

Extern Utan moms Med momsLunch, middag, supé 90 kr 112,50 kr

Frukost 60 kr 75 kr

Golf, teater etc. 180 kr 190,80 kr

Intern Lunch, middag, supé 90 kr 112,50 kr

Frukost 60 kr 75 kr

Hyra, underhållning etc. vid

personalfest 180 kr 225 kr

Teater etc. 180 kr 190,80 kr

Kostnadsavdrag

Under förutsättning att den anställde/arbetstagaren slutligen stått för kostna-

derna i arbetet (med undantag för traktaments- och resekostnadsersättning vid

tjänsteresa), får arbetsgivare vid beräkning av arbetsgivaravgift och skatte-

avdrag efter beslut från skattemyndigheten göra kostnadsavdrag från utgiven

bruttolön. Kostnaderna ska uppgå till minst 10% av arbetstagarens samman-

lagda ersättning. Om betalningsmottagaren tillhör någon av nedanstående

kategorier får kostnadsavdrag göras utan beslut och utan prövning av kostna-

dens storlek.

Schablonavdrag för 2003 och 2004

Fritidsombud hos försäkringsbolag: 30% av bruttolönen

Musiker och sångartister: 30% av ersättningen

Försäljare inom gravvårdsbranschen: 15% av bruttolönen

Hemarbetare hos industriföretag m.fl.

Med egen maskin för sömnad: 15% av bruttolönen

Skogshuggare med egen motorsåg: 15% av bruttolönen

Skogskörare – se RSV:s föreskrifter RSFS 2001:13.

114

SÖKORDSREGISTER

183-dagarsregeln 74–75, 95,102

A

abonnemangsavgift 34

aktiebolagslagen 26

aktier 11, 45–47

anmälningsskyldighet 22

ansökan om preliminär skatt 89, 91

arbetsfordon 37–38

arbetsredskap 34, 43

artistisk verksamhet 85–86

A-SINK 9, 51, 84–89, 91

A-skatt 9, 11–12, 14, 16–19, 22–24

A-skattsedel 14, 16, 18, 22, 23, 24, 89, 91, 99

ATP-förbindelse 81

avgångsvederlag 16, 19

avräkningskonto 25

avsiktskonvention 79, 105

B

begränsat skattskyldig 77, 83–86, 102

bensin 37–39, 57, 111

beräkningsbilaga för slutlig skatt 67

beskattningsmyndighet 85–87

betalkort 34

betalningskrav 67

beviskrav 38

bilförmån 21, 37–38, 85, 113

bokföring 25, 59–60, 64

bruttolön 16–17, 20–21, 24, 28, 29–30, 32, 113

bruttolöneavdrag 30–32, 42, 69

båt 35

C

CD/DVD-brännare 42

centrala skatteregistret 18, 20, 109

check 48

CSR 18, 20, 109

D

dagpendlar 99

delägarrätter 11

diesel 39, 57, 111

digitalkamera 42

dispositionsrätten 35, 38

drivmedel 14, 21, 37, 39, 57, 113

E

E101-intyg 81, 88–91, 96–97, 101, 102

E102-intyg 78, 79, 102

EG-förordningen 81, 82–83, 87, 89, 92, 105,

ej avsiktskonvention 79, 105

el 35, 39

e-legitimation 64, 66

elektronisk skattedeklaration 64

engångsbelopp 19

etanol 39

ettårsregeln 76–77, 81–82, 102

euro 27

extrautrustning 37

F

FA-skatt 22

fast driftställe 62, 73, 74, 75, 78, 86,

92, 95, 97, 100, 102, 104, 110

femårsregeln 76, 78, 103

folkbokförd 72, 73, 76, 88, 89, 90, 103

fordringsrätter 11

forskarstipendium 14

friskvård 31, 32, 68

fritidsbåt 35

fritidshus 35

F-skatt 14, 16, 22, 51, 67, 109

F-skattebevis 22

F-skattsedel 14, 16, 22, 51, 109

fysisk person 11, 23, 24, 93

företagsstöd 62

förskott 18

föräldraledighet 42

G

garage 60

golf 32, 113

gränsgångare 98–99

gränspendlare 98–99

grön kontrolluppgift 9, 88, 96, 98, 99, 108

gul kontrolluppgift 79, 80, 81–82,

88, 92, 93, 96, 98, 106, 107

gymanläggning 32

gåvor 48–49, 113

gåvor till kunder 49

H

helgtraktamenten 57

hembudsklausul 44

hemresor 33, 100

hemtjänster 31

husvagnar 35

huvudarbetsgivare 18, 20

hyresersättning 60–61

högskoleutbildning 34

höjt skatteavdrag 17, 20

I

ideellt skadestånd 19

Idrottslig verksamhet 85–86

incitamentsprogram 44

informationsmöten 50

intern representation 50–51, 55

internetanslutning 43

115

J

jubileumsgåva 48, 113

julgåva 48, 113

juridisk person 11, 14, 16, 19, 22–24, 85

jämkning 17–20, 37, 39–40, 74, 75, 76,

77–79, 81, 82, 89, 91, 92, 96, 98–99

K

kan-tidpunkten 45–46

kontant ersättning 9, 16, 20, 68, 82, 86, 88

kontantprincipen 11, 18, 25

kontantuttag 25

kontoutdrag 66–67

kost 50, 68, 86, 111, 112, 113

kostförmån 25, 29, 40, 56, 68, 111

kostnader i tjänsten 60

kostnadsavdrag 23, 50, 62, 113

kostnadsersättningar 52, 60, 88, 100, 109

kursavgifter 34

kurser 34, 50

kvalificerat skattefri 76

kvittning 25

körjournal 38–39, 59

L

lastbil 37–38, 55

livräntor 9, 14

logi 54–55, 58, 84, 85, 86, 87, 88

lunch 40–41, 50, 68, 111, 112, 113

lån 11–12, 25–26

lånedator 42–43, 69

låneförbudet 26

låntagaren 11–12, 26

läkarbehandling 31

lärare 41

lätt lastbil 37–38

lönebesked 8, 27

lönespecifikation 8, 16

löneväxling 29–30

lösenpriset 45–46

M

marknadsmässig hyra 61

marknadsvärdet 14, 29, 31, 33, 35, 36, 37,

39, 40, 44, 48, 61, 111, 113

material 23, 52

middag 40, 50, 111–113

milersättning 53, 57, 59

miljöbilar 39, 69

minnesgåva 48, 113

mobiltelefon 34

modem 42

moms 23, 31, 33, 41, 48–49, 50–51, 64, 67, 113

motion 31–32, 68

motionsförmån 31–32, 68

måltid 29, 40–41, 50–51, 56, 59

månadskort 33

N

nattraktamente 54–55, 58, 112

naturgas 39

nettolöneavdrag 30, 32, 40

Nordiska skatteavtalet 95, 98–99

Nordiska uppbördsöverenskommelsen 95

nybilspriser 37

näringsidkare 11, 16, 22–24

näringsverksamhet 11, 22, 69, 86, 102

O

obegränsat skattskyldig 70, 73, 74, 78, 83, 84, 86, 89,

90, 91, 98, 100–101

offentligt finansierad sjukvård 31

offentligt finansierad tandvård 31, 69

optioner 44–47

optionspremien 44–45

P

parkering 36, 60

pedagogisk måltid 41

pensioner 9, 84

personalfester 50

personalmatsal 40–41

personaloptioner 44–47

personalvårdsförmåner 29, 32

personbil 37

personnummer 13, 83, 89, 90

placeringsort 52

planeringskonferenser 50

postväxel 48

praktikanter 9

presentkort 48

privat sjukvård 31

privat tandvård 31

R

reducerat traktamente 56, 112

registreringsprogram 11, 109

representation 49–50, 56, 113

representationsgåva 49

resa till och från arbetet 57

resekostnadsersättning 52, 53, 57, 113

reseräkning 57, 59, 60

resor i tjänsten 57–59

restauranganställda 40

restföring 67

ridning 32

royalty 14, 86

ränteinkomst 11

rättelser 13–14

S

saldobesked 66

same-day sale 46

sammandraget 14

samordningsnummer 83, 89, 90, 91, 103

segling 32

semesterbostad 35, 111

sexmånadersregeln 74–76, 103

116

sidoinkomster 17, 19

SINK 9–10, 51, 84–89, 91, 95–96, 98–99, 104

sjukpenning 9

sjukskrivning 20, 28

sjukvård 31

sjöinkomst 10, 84–85

sjöman 10, 69

skadestånd 19

skatteavdrag på ränta 11–12

skatteavdrag på utdelning 12

skatteavtal 9, 69, 74–77, 84, 86, 93,

95–96, 98–99, 103, 106

skattefria gåvor 48, 113

skattekontot 16, 66–67, 96, 110

skatteregistrerad 73, 76, 83, 89–90

skattereklamation 8

skatterättsligt hemvist 74

skattetabell 17–20, 23

Socialavgiftslagen (SAL) 87, 89

socialförsäkringskonvention 73, 75, 78–81, 82, 104, 105

sommarstuga 35

specifikation till skattedeklarationen 80

specifikationsnummer 13, 15

sportdykning 32

stadigvarande vistas 46, 89, 103

studerande 9, 19, 109

styrelsearvoden 84, 85

städning 31

stödområde 62–63

subventionerad kost 40

syntetisk option 46

sänkt skatteavdrag 20

särskild beräkningsgrund 19–20

särskild inkomstskatt 9–10, 51, 84–87, 95, 98, 104, 110

särskild kontrolluppgift 9

T

tabellavdrag 18

tandvård 31, 69

telefon 42, 56, 60

tjänsteexport 77

tjänsteresa längre tid än tre månader 53–54, 112

tjänsteresa längre tid än två år 54, 112

tjänsteställe 37, 52–57

tjänstledig 42

traktamente 17, 25, 52–59, 84, 87, 109, 112

tävlingspriser 32, 33

U

underhållning 51, 113

utbildning 34–35, 50

utdelning 11–12, 109

utförsåkning 32

uthyrning 35

uthyrning av arbetskraft 75, 95

utlägg 60

utländsk arbetsgivare 73, 75, 78, 92, 104

utländska nyckelpersoner 100

utrikes tjänsteresa 55–56, 112–113

utsändningsintyg 73, 75, 80, 81, 104

V

valuta 27

vanliga verksamhetsorten 52–55, 57

webbkamera 42

veckopendla 98–99

verktyg 60

vidareutbildning 34

videokamera 42

vinstandelsstiftelse 14

väsentlig anknytning 76–77, 83, 84, 86, 102, 103

Å

ålders- och efterlevandepensionsavgift 70, 81

ålderspensionsavgift 70, 81

årsavgift 34

årskort 32–33

återbetalning 20, 25, 26

Ä

ändrad beräkning av skatteavdrag 19, 74, 77

Ö

öl 41

övertidsarbete 41

RSV

454

utg

åva

2. U

tgiv

en a

v R

ikss

katte

verk

et i

nove

mbe

r 20

03.

Documents

DOKUMENTATION 2003 Information - Kursnavet3 Välkommen till skattemyndighetens Arbetsgivardag Som arbetsgivare eller anställd på ett företags personal- eller ekonomiavdelning är