Dokumentation Mölndals första implementeringskonferens

Mölndals implementeringskonferens den 21 november 2012

Vernissage, viktning och handlingsplanerEfter samtalspassen sattes dokumentationen från varje grupp upp på väggarna för att alla deltagare skulle få möjlighet att gå runt och läsa och ge kommentarer på de samtal man själv inte varit delaktig i. Vernissagen avslutades med en viktning då deltagarna fick place-ra ut röda prickar på de samtal som de ville gå vidare med och jobba fram en handlings-plan kring. De sju samtal som fick flest prickar valdes ut.

InledningUlla-Britt, en av projektledarna i SamTidigt, inleder dagen med att presentera projektet. Därefter tar Gunnel från Mölndal över och presenterar bakgrunden till varför Mölndal har valde att gå med i projekt SamTidigt. I Mölndal har man valt att fokusera på barn med normbytande beteende, det är också det som är temat för dagen.

Open SpaceSophia, också projektledare i SamTidigt, tar över och berättar upplägget för dagen. Syftet är att redan nu börja implementera projektet i kommunen. Och då krävs det att fler än de som ingår i den lokala pilotverkstaden tar del av projektet. Sophia berättar om Open Space, den metod som ska användas under konferensen. Det var en man vid namn Har-rison Owen som utvecklade modellen efter att ha upptäckt att det var kaffepauserna som folk värderade högst efter en stor konferens. Då fick man nämligen prata med intressanta människor utifrån frågor som man själv valt. Open Space bygger alltså på flera parallella samtal i smågrupper. Varje samtal kretar kring en fråga, som diskuteras och dokumenta-ras för att sedan delges den stora gruppen under en vernissage. Deltagarna får röra sig fritt mellan samtalen, man stannar endast i ett samtal så länge man känner att man har något att delge eller hämta av diskussionen.

Deltagarna fick inventera frågor som de ville diskutera tillsammans med andra. Invente-ringen resulterade i 16 olika samtal fördelade på två samtalspass.

Tema Dokumentation Grupp 1

Post-its



Post-its




Post-its


Post-its

Dokumentation Fortsättning grupp 7


Post-its


Post-its


Post-its

Tema

Dokumentation Grupp 11



Tema

Dokumentation

Grupp 14



Post-its

Dokumentation Fortsättning grupp 16

Handlingsplaner

Vad? 1. Vision: att varje barn ska bli bekräftat utifrån sina

egna förutsättningar och förmågor. Skapa sam-manhang där varje barn kan lyckas. Liknande Göteborgs Stad: salutogent förhållningsätt inom hela socialtjänsten.

2. Önskar gemensamma föreläsningar, om att se och möta barnet. Och om att hålla i möten och vilket språk som används gentemot barnen m.m.

3. En checklista utifrån forskning, vad man ska tänka på när man håller i möten. Exempelvis utvecklingssamtal.

Hur? 1. Skapa positivt forum – exempelvis en sida på

Facebook. 2. Förankra uppåt och förverkliga neråt. Förankra

synsättet uppåt i utvecklingsledningen, hos Kris-ter Ferm. Även hos Mio Saba och andra förvalt-ningschefer.

3. En arbetsgrupp tar fram en cheklista utifrån ma-terial och forskning som redan finns.

När? 1. När mandat finns.2. När gruppen har fått mandat uppifrån, sätter de

igång att jobba fram en cheklista.

Vem?Gruppen skapar en arbetsgrupp om de får mandat att jobba med att ta fram en cheklista.

1:a steget? Förankra uppåt.

Grupp 1 – Bemötande, bekräftelse och sammanhang

Vad? 1. Utveckla de verksamheter som redan finns. Kon-

taktpersoner ska även fungera som konsulter på olika sätt, och ingå i team på skolan. Kontaktper-sonerna ska inte vara personliga, utan länkas till en tjänst. Många är intresserade av att jobba med handledning.

2. Bli bättre informera om sina verksamheter.

Hur?1. Inventering av vilka team i skolor/soc.tjänst som

kan vara naturliga ställen att stoppa in kontakt-personer i för att börja samverka.

2. Mölndals hemsida behöver moderniseras. Man kan också skapa en bloggsida eller liknande, för

att skapa en dialog. Eller använda sig av andra sociala medier så som Facebook. Exempel 1: Lu-cys fritids. Exempel 2: Malmö – sostanterna på nätet. Studiebesök?

När? Tar första steget under hösten.

Vem? Gunnel och Kia. Skolpsykologer bidrar gärna till handledning! Var ej rädda att fråga!

1:a steget? Gunnel och Kia gör inventering. Lämpligt att ha gjort den innan de träffar förvaltningsledningen, 12 dec.

Grupp 3 – Samverkansmötesplatser

Vad? En grupp får uppdrag att jobba med samverkan. Likt grupp 8, fast på en annan nivå än chefsnivå. Få in samverkan tidigt, redan iförskolan. När skola och socialtjänst pratar med varandra är det ibland svårt att förstå varandra, man pratar olika språk.

Hur? Gruppen presenteras på nästa pilotverkstad, den 30 november.

När? 30 november.

Vem?Pilotverkstaden

1:a steget? Presentera gruppen på pilotverkstaden.

Grupp 4 – Samverkan i ett tidigare skede

Vad? 1. Det måste finnas ett forum på olika nivåer. För-

valtningscheferna på nivå 1 har redan ett forum för samverkan. Men cheferna på nivå 2 och 3 sak-nar ett sådant forum.

2. Uppdatera, revidera samverkansdokument som finns! Det måste även ske en information på nivåerna 1,2,3 kontinuerligt kring styrdokument med mer.

3. Gemensam kompetensdag studiedag under vecka 44. För alla förvaltningar. Önskan att få hit Ben Furman.

Hur?1. Skapa forum på nivå 3 minst fyra gånger per år.

Tjänstemännen måste informera nämndpoliti-kerna om att det måste ske en samverkan mellan förvaltningarna.

2. Ska vara tydligt på alla förvaltningssidor på mol-net (intranätet). Sidan på molnet ska heta sam-verkan. Hemsidan måste göras om.

3. Tar hjälp av Danuta och projektteamet för att bjuda in Ben Furman.

När?1. Under SamTidigt-tiden.2. Ska vara klart 2013-12-013. V.44 2013.

Vem?1. Tjänstemännen måste informera nämndpoliti-

kerna om att det måste ske en samverkan mellan förvaltningarna.

2. Förvaltningschefer samt förvaltningskommuni-katörerna har ansvar för att dokumentationen kring samverkan läggs upp på molnet.

3. Danuta och projektteamet.

Grupp 8 – Samverkan mellan förvaltningarna på chefsnivå

Grupp 10 – Hur kan vi tillsammans stärka föräldrarna till en resurs i vårt samarbete?

Vad? Gemensamt bemötande. Förhållningssätt - att se för-äldrar som resurs. Samarbete AFF och skola. Samar-bete tidigt, lyfta det positiva.

Hur? • En gemensam handledning, en konsultation i

ärenden.• Ett gemensamt första möte vid anmälan. Ett fyr-

partsmöte. Rutinen finns hos AFF är att bjuda in till ett sådant möte vid anmälan från skolan. Men rutinen hålls inte alltid. Bli bättre på det.

Vad?1. Processhandledning för alla pedagoger och kura-

torer. De ska få en utbildning, eller i varje fall en uppfräschning på det de redan kan, i handledar-skap. Viktigt att behålla kompetensen internt.

2. Vart vänder man sig när problem uppstår? Svårt komma in i socialtjänsten..

Hur?1. Uppdragsutbildning genom GU eller vända sig

till Britt- Marie.2. Prova idén med att ha fasta kontaktpersoner från

socialtjänsten till varje skola. Viktigt att förankra i förvaltningsledningen.

När? Planerar att det ska vara i gång till vårterminen.

Vem? Tord och Tobias håller i frågan.

1:a steget? Gunnel, Tobias och Rolf lyfter frågan den 12 decem-ber då de har ett möte med förvaltningsledningen.

Grupp 11 – Hur stöttar vi pedagoger i det allra svåraste?

Vad? Skola och socialtjänst vill och behöver träffas. Har de samma bilder av vad som är uppdraget/problemet? Talar skola och socialtjänst samma språk?

Hur? Gå på gemensam föreläsning och sedan jobba (workshops) med det man hört. Inte bara på chefsni-vå.

Vem? Pilotverkstad ska jobba med detta.

Grupp 16 – När blir ett normbrytandebeteende ett problem?

Documents

Dokumentation Mölndals första implementeringskonferens