Droger i nöjeslivet - SNPF · 2015. 4. 21. · 10 augusti 2012. Utgivning v.38, 2012. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] OMSLAGET:

Nr 3/2012

SVENSKA

POL ISFÖREN INGENS T IDSKRIFT

Utbildningskonferensen i Göteborg

Cannabis – ett hot mot mänskligheten

Utmaningar för narkotikakontrollen i framtiden

Anabola steroider och kroppsbesiktning

Bomber och narkotika i Bangkok

Droger i nöjeslivet

1SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012

INNEHÅLLLedaren .................................................................................................. 2Info från styrelsen .................................................................................... 3Redaktörens spalt.................................................................................... 3Utbildningskonferensen: SNPF – 25-åring som fortfarande växer ...... 6Tema: Narkotika i nöjeslivet Narkotikapoliserminskarinflytandetförkriminellaikrogmiljön .. 10 Se mig inte som en ”pinne” ........................................................ 14 Krogar Mot Knark innebär samverkan ........................................ 18 Verktygiarbetetmotnarkotikaikrogmiljö .................................. 22 Livsstilsmottagningen ................................................................. 26Cannabis – ett hot mot mänskligheten .................................................. 30Cannabisnotiser..................................................................................... 34Haschärendet IOR – en Nalle Puh-saga i Sundsvall? ........................... 35Utmaningar för narkotikakontrollen i framtiden ...................................... 42Vem får inneha narkotika för hundutbildning? ........................................ 46Många nya narkotika ............................................................................. 47Rättsrutan – Nya gränsvärden allmängods i den undre världen ........... 50Info från SKL – Haschdatabasen ........................................................... 51Notiser: Världen runt ........................................................................... 54 Landet runt ............................................................................ 55Anabola steroider och kroppsbesiktning................................................ 58Hemmatillverkning av AAS-preparat – Hur vanligt är det? .................... 59”En lång och tragisk historia som hade kunnat förhindras” ................... 61Bomber och narkotika i Bangkok ........................................................... 64Utbildningskonferensen: Utställare och andra sponsorer – Årsmötet - Föreläsningarna - Stipendiater .............................................................. 69Boktips .................................................................................................. 76Internetdroger syns inte i den nationella beslagsstatistiken .................. 78Stipendierutan ...................................................................................... 80

Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENSTidskrift

ANSVARIG UTGIVARE:Mika Jörnelius

CHEFREDAKTÖR:Gunnar Hermansson (GH)

REDAKTIONSKOMMITTÉ:Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktörChristoffer Bohman (CB)Lennart Karlsson (LK)

ADRESS:SNPF:s TidningPolismyndigheten i Västra GötalandLKP – NarkRBox 429401 26 GöteborgTelefon: 070-751 53 71Webb: www.snpf.org

SVENSKA NARKOTIKA- POLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING:c/o Mediahuset i Göteborg ABMarieholmsgatan 10415 02 GöteborgTelefon: 031-707 59 55Fax: 031-84 86 [email protected]

MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅRAnsökan om medlemskap inges tillstyrelsen Svenska Narkotikapolis-föreningen;Box 429, 401 26 GöteborgTel: 010-562 83 53. Ansökan via hemsidan www.snpf.orgPostgiro SNPF 63 73 06-2

ADRESSÄNDRING:Via www.snpf.org eller e-posta till [email protected]

MANUSSTOPP:10 augusti 2012. Utgivning v.38, 2012. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp [email protected]

OMSLAGET:Droger i nöjeslivet

PRODUKTION OCH TRYCK:Åkessons TryckeriaktiebolagBox 148, 361 22 EmmabodaTelefon. 0471- 482 50www.akessonstryck.se

ISSN 1101-6817

3/12 Årgång 25

Sidan 34-35

Sidan 10-11

11SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-201210 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012

I en färsk rapport från Brå framgår att antalet anmäl-ningar om utpressning ökat med mer än 350 procent sedan år 2000 (Brå 2012:6). Utpressning som affärside är också ett av de problem som förekommer i krogmil-jön och som kan kopplas till kriminella grupperingar. Under hösten 2010 kunde vi vid Ungdoms- och nar-kotikagruppen i Helsingborg konstatera att en 22-årig man med koppling till ett kriminellt mc-gäng hade satt i system att bötfälla personer i krogmiljön. Hans måltavlor var ofta personer som han träffat i tidigare sammanhang. När 22-åringen hade valt ut sin måltavla lät han en medhjälpare provocera fram ett bråk med denna. Medhjälparen var antingen en ”icke skräckin-jagande” ung man eller ung kvinna. När provokatören väl lockat måltavlan att reagera genom att fysiskt el-ler verbalt försvara sig klev 22-åringen fram. Eftersom

måltavlan tidigare träffat 22-åringen var det känt att han hade kopplingar till ett kriminellt mc-gäng, ingick i det lokala huligangänget och var allmänt känd som en fi ghter. Att han dessutom hade de obligatoriska tatu-eringarna hjälpte säkert också somliga att minnas. När 22-åringen klivit fram anklagade han genast måltavlan för händelsen och krävde upprättelse för ”kränkning-en” mot medhjälparen och indirekt mot honom själv. Det meddelades måltavlan, mer eller mindre underför-stått, att han nu hade att välja mellan att betala sig ur situationen med pengar eller med sin hälsa. Boten som meddelades av 22-åringen var, i de fall vi känner till, initialt ca 10 000 kronor. Den tenderade dock att om-gående växa rejält vilket 22-åringen ansåg vara skälig ränta när han inte fi ck betalt direkt på plats och tiden började gå.

Narkotikapoliser minskar inflytandet för kriminella i krogmiljön

Att arbeta mot narkotika i krogmiljön handlar inte bara om att lagföra narkotikabrotts-lingar eller minska våldet. Det är även ett verktyg som kan vara effektivt när det gäller att minska inflytandet från kriminella grupperingar.

Narkotikabrott en sårbarhetEn av de drabbade måltavlorna var själv verksam i krogbranschen och hörde av sig till Ungdoms- och nar-kotikagruppen. Även om vi inte lyckades motivera mål-tavlan att anmäla brottet gav kontakten värdefull infor-mation som kunde användas i syfte att sätta stopp för 22-åringen. Det var också till slut narkotikastraffl agen som blev 22-åringens fall. Efter många PL19 kontrol-ler och ett par negativa urinprov fi ck vi honom tillslut när han hamnade i bråk på en krog där vi befann oss. Han omhändertogs enligt LOB och vid skyddsvisita-tion påträffades tio redlinepåsar innehållande vardera 1gram kokain. Vid efterföljande husrannsakan i hans bostad hittades ytterligare tre hekto portionsförpackad kokain. Den 22-årige mannen tog på sig all narkotika och dömdes till ett års fängelse.

Kontroll är bra, förtroende är också braJag vill hävda att det var tack vare Ungdoms- och nar-kotikagruppens kontinuerliga och kontaktskapande arbete i krogmiljön som 22-åringens affärsverksamhet, i form av utpressning och narkotikaförsäljning, kunde stoppas. Krogpersonal med förtroende för oss kunde peka ut rätt riktning och när tillfället gavs fanns vi på rätt plats.

Faran lurar vid vattenhåletJag brukar likna krogmiljön vid vattenhålet på Afrikas savann. Likt djuren vid vattenhålet samlas man för att

dricka, äta och lägga grunden för fortplantningen. Men vattenhålet lockar även de som har onda avsikter, de som lever på andras bekostnad. Helsingborgs krogmiljö är ständigt utsatt för kriminella grupperingar med olika intressen såsom narkotikaförsäljning, utpressning, pen-ningtvätt och svarta inkomster. Till detta kommer den kriminella livsstilen där det är oerhört viktigt att visa upp vem man är genom dyra bilar, sedelbuntar, kvinnor och genom att fl exa sitt skrämselkapital för omgivning-en. Vi ser detta varje kväll när MC-gängen vill komma in på krogarna med sina synliga gängsymboler eller

TEXT: JONAS BERG, gruppchef Ungdoms- och Narkotikagruppen Helsing-borg

FOTO:FREDRIK JOHANSSON, Helsingborgs Dagblad

Utpressningar i krogmiljön har blivit en affärsidé bland kri-minella grupper.

Helsingborgs krogmiljö är ständigt utsatt för kriminella grupperingar med olika intressen.


MIL

JÖM

ÄR

KT ÅKESSONS TRYCKERI

LICENSNUMMER 341093

11SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012

22-åringen var det känt att kriminellt mc-gäng, ingick i

allmänt känd som en de obligatoriska tatu-

eringarna hjälpte säkert också somliga att minnas. När 22-åringen klivit fram anklagade han genast måltavlan

upprättelse för ”kränkning-indirekt mot honom själv.

eller mindre underför-mellan att betala sig ur

med sin hälsa. Boten som de fall vi känner till,

tenderade dock att om-22-åringen ansåg vara skälig

direkt på plats och tiden

effektivt när det gäller som blev 22-åringens fall. Efter många PL19 kontrol-ler och ett par negativa urinprov fi ck fi ck fi vi honom tillslut när han hamnade i bråk på en krog där vi befann oss. Han omhändertogs enligt LOB och vid skyddsvisita-tion påträffades tio redlinepåsar innehållande vardera 1gram kokain. Vid efterföljande husrannsakan i hans bostad hittades ytterligare tre hekto portionsförpackad kokain. Den 22-årige mannen tog på sig all narkotika och dömdes till ett års fängelse.



dricka, äta och lägga grunden för fortplantningen. Men vattenhålet lockar även de som har onda avsikter, avsikter, avsikter de som lever på andras bekostnad. Helsingborgs krogmiljö är ständigt utsatt för kriminella grupperingar med olika intressen såsom narkotikaförsäljning, utpressning, pen-ningtvätt och svarta inkomster. inkomster. inkomster Till detta kommer den kriminella livsstilen där det är oerhört viktigt att visa upp vem man är genom dyra bilar, bilar, bilar sedelbuntar, sedelbuntar, sedelbuntar kvinnor och genom att fl exa fl exa fl sitt skrämselkapital för omgivning-en. Vi ser detta varje kväll när MC-gängen vill komma in på krogarna med sina synliga gängsymboler eller


35SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-201234 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012

Nacksta är ett område som under många år präglats av arbetslöshet, missbruk och våld. För 5-6 år sedan nåd-de området en tveksamt hedrande hög placering på en nationellt framtagen lista där antalet händelserapporter om skadegörelse och våld, antalet arbetslösa, antalet som hoppade av skolan etc. vägts ihop till en sorgesam kvot över människors misär.

Området har inte på något sätt lämnats att förfalla. Det kommunala fastighetsbolaget köpte för några år sedan upp de mest skandaliserade huslängorna från ett bolag med något mer tveksamt ryckte. Man satsade på att renovera och att fräscha upp både inre och yttre miljöerna. Kameraövervakning och rökförbud i trapphus var andra åtgärder som skulle normalisera förhållandena i området. Sundsvalls stad visade alltså att man såg problemet och ville åstadkomma en för-ändring.

Vad har detta med ärende IOR att göra då? Kanske inget, kanske är det bara en fond man måste måla för att veta vart IOR utspelar sig.

Bakgrund Informationerna som ligger till grund för ärendet är många och sträcker sig långt bak i tiden. Centralfi gu-rerna är två bröder vars haschförsäljning, trots deras relativa ungdom, har pågått i nästan tio år. Bröderna och deras kompisar är vad socialtjänsten kallar ”gårds-ungar”, de kommer från forna Balkan och har växt upp i Nacksta med den nämnda problematiken som en ständig följeslagare. Personalen på fritidsgården fl ag-gade tidigt för bröderna och deras kompisar när det gällde småstölder och annat ofog.

Kontakt med socialtjänsten var den ena sidan av myntet, en annan var att bröderna hade en dragnings-kraft som enligt gårdspersonal och socialtjänst fick andra att vilja gå i deras fotspår.

Bröderna har alltid röka (hasch och marijuana, red. anm.), det kanske inte alltid håller högsta klass, men de har alltid röka och de skickar kilovis. Naturligtvis har det under åren gjorts punktinsatser mot det här gänget, men allt har pekat på att de under tiden bara byggt sig starkare.

Stora haschaffärer på gång Ärendet IOR inleds i oktober 2011. Hemliga tvångs-medel och en personalförstärkning till spaningsroteln inhämtade från närpolisens ungdomsgrupp skall enligt planen bli framgångsfaktorer.

Eftersom Nacksta sedan många år har ett lika pri-mitivt som effektivt kontraspionage, där en spanare eller polisbil upptäcks och rapporteras till alla som för tillfället har orent mjöl i påsen, så finns en tydlig angreppsplan.

Haschärendet IOR – en Nalle Puh-saga i Sundsvall?EMIL LUNDBERG, Spanare/Utredare Grova brott Västernorrland

Att kalla Nackstaområdet för Sundsvalls Rosengård eller Bergsjön kanske är lite för mycket, ungefär som att kalla hela Sundsvall för Norrlands Chicago, men jämförelsen går ändå att göra, om än i liten skala.

☞ forts s 38

Två av organisationens huvudmän. Den yngre brodern i brö-draparet t.v. och hans kusin t.h. poserar för kameran. Bilden är anträffad i en beslagtagen dator.

Ungdomar i cannabishärva i YstadEn omfattande cannabishärva har nystats upp un-der våren i Ystad, skriver Skånskan.se. Polisen har haft spaning på en 18-årig man som sålt cannabis till ett 50-tal personer, de fl esta ungdomar. En stor del av knarkaffärerna har skett i närheten av en skola i Ystad och de fl esta köparna är från Ystad eller från mindre orter i närheten.

Polisen har fått namn på ett stort antal ung-domar som figurerat i utredningen. Därför bjöd socialtjänsten och polisen in alla föräldrar i kom-munen som har barn i åldrarna 14-19 år till ett stormöte för att informera.

Den 18-årige cannabisförsäljaren åtalades i april för grovt narkotikabrott och för att tillsam-mans med en 22-åring ha skjutit mot tingsrätten i Ystad i november 2011. De båda satt då i en bil och med en soft airgun sköt de sönder fönsterru-tor till ett värde av drygt 73 000 kronor. De hade också skjutit mot ett radhus och förstört fönster och en altandörr. Brotten rubricerades som grovt olaga hot och grov skadegörelse.

Källa: Skånskan.se

Gymnasieelev rånade för att köpa haschDen tonåriga fl ickan i Falun var ute efter pengar för att kunna betala sitt behov av hasch. Hon stal en väska från två unga kvinnor som stod och pratade på en kyrkogård. När kvinnorna försök-te ta tillbaka väskan hotade hon dem med kniv. Den ena kvinnan ringde polisen och kunde peka ut var rånaren gömt sig.

Hon var påverkad av cannabis när hon greps. Tonåringen berättade att hon strax innan rånat en annan ung kvinna på hennes plånbok som inte innehöll några pengar. Flickan var i stort behov av att köpa hasch som hon rökt dagligen sedan 13-årsåldern. Hennes konsumtion var nu ungefär fem gram hasch om dagen som hon brukade betala 300-500 kronor för. Hon hade bland annat sålt hasch till andra skolelever för att finansiera sitt missbruk.

Efter gripandet flyttades gymnasieeleven till ett behandlingshem på Gotland.

Källa: Dala-Demokraten

Cannabisnotiser

Grannar avslöjade odling i ÖrträskMånga gånger har cannabisodlingar i villor avslö-jats sedan grannar larmat polisen. På de fl esta håll har man i en liten by koll på vad som händer i grannskapet, som fallet var i Örträsk i Västerbot-ten.

I en villa avslöjades i januari 2011 en cannabis-odling som upptog ett helt våningsplan. Polisen fick tips av allmänheten som både känt kraftig doft och lagt märke till andra avvikelser i och omkring huset.

Fyra män och en kvinna greps och åtalades senare för grovt narkotikabrott. De dömdes för att ha framställt tolv kilo cannabis. Två av män-nen fick tre års fängelse och de övriga något lägre straff.

Källa: Västerbottens-Kuriren.se

Polisen kände cannabislukt – avslöjade odlingEn cannabisodling sprider dofter och det uppfat-tade en före detta narkotikapolis när han var med några kollegor på uppdrag i Olofström. Dofterna kom från ett hus där en 32-årig man greps efter-som han mycket riktigt odlade cannabis.

När polisen gjorde tillslag fann man ett odlingstält, värmelampor, fläktar och annan utrustning, samt 1451 gram cannabis sativa.

Mannen dömdes till 6 månaders fängelse för odling av den beslagtagna mängden och han berättade att han tillverkat minst 2950 gram cannabis under två år.

Källa: Blt.se

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012

Narkotikamissbruk är aldrig resandes ensak. Hur man än vrider och vänder på denna fråga finns där alltid andra som lider eller löper risker som en konsekvens av att narkotika brukas. Narkotikaproblematiken är en komplex företeelse, en mänsklighetens förbannelse som kräver åtgärder och förhållningssätt inom många segment och på många plan. I det globala perspektivet kan man inte undvika att addera farorna med narko-tika till andra bekymmer som hot mot fred och miljö. Narkotikan finns där som en betydande faktor i allt-för många miljöer med fattigdom, våld och mänskligt lidande.

Omvärlden följer med fasa det som pågår i Mexico. På senare år snart 50 000 döda med narkotika som förtecken. En grym utveckling som under senare tid exploderat från ett bekymmer med en kriminell miljö med många mord och lemlästningar till dagens ofatt-bara facit. I den miljön har alltid funnits en Plaza Boss som huvudfigur för kvarterets narkotikaförsäljning. En position som tidigare i patriarkalisk hierarki upp-rätthölls av en medelålders man som efterträtt sin far. Dagens Plaza Boss är 15 år och finns på den tronen som nybliven miljonär i snitt i 6 månader innan han dödas i konkurrens om reviret. Det är den 15-åringen som tar de lokala besluten om vilka som skall mördas. Gängutveckling á la 2012. Ur de här fattiga miljöer-na rekryteras de som får rollen som narkotikakar-tellernas smugglare av narkotika till USA. Än mer häpnadsväckande blir det när man ser hur vissa av de smugglade preparaten tas om hand av grannen i norr. Den välfinansierade legaliseringslobbyn har genom fula finter och apkonster nått framgång inte minst i Kalifornien. Politikerna har inte tagit till sig sakkun-skap och har gått på argumenten om det ofarliga och för medicinering nödvändiga med marijuana. Möten har arrangerats där friska förespråkare placeras i rull-stolar för att inför beslutfattare och publik gråtandes vittna om sina påhittade krämpor som man kan få bot mot genom marijuana. Redan har det gått över styr. Det finns enskilda läkare med över 90 000 patienter på sin lista till vilka de förskriver. Som svampar ur jorden etableras ”dispensiaries” ett slags marijuana apotek där det inte sällan finns vakthållning med stöd av maskingevär. Ett område i Los Angeles har fått 1500

etableringar. I San Fransisco är spridningen likartad. Helt plötsligt hävdar miljontals människor lidande och ett behov av förskriven marijuana och de blir hörsam-made. Att den förskrivna marijuanan har sitt ursprung från narkotikakartellerna i Mexico och finansierar den kriminaliteten glöms för säkerhets skull bort.

Vi har all anledning att stödja våra kollegor inom polis, åklagare och tull som är de som mest hängi-vet försöker hålla emot och vrida utvecklingen rätt. National Narcotic Officers Associations Coalition, NNOAC som SNPF tillhör är den organisation som kämpar hårdast och professionellt med att vittna och vinna USA,s politikers uppmärksamhet såväl lokalt, delstatligt som federalt. Det har rönt både framgång och motgång. SNPF ser det som angeläget att vi del-tar aktivt. Förloras slaget i USA så kommer det att få negativa konsekvenser även här. Vi har bidragit med vår erfarenhet från den utveckling vi hade med fri förskrivning på 60-talet och dess negativa konse-kvenser med en epidemisk spridning av narkotika. Den erfarenheten har man med stor tacksamhet tagit emot och den används redan som ett starkt argument i diskussionerna.

Det finns ett fåtal med en avvikande uppfattning även i vårt land som gärna ser att narkotika släpps fritt. Representant för SNPF har inbjudit legalise-ringsivrarna att ta sig en titt in i det verkliga helvete narkotikamiljöerna erbjuder och där polisers insatser utgör en möjlig räddning för individerna. En resa i den riktningen blev tydligen för magstarkt för de som kän-ner sig som tryggast i den flummiga kokongen där man spunnit in sig i de mest häpnadsväckande argument om det fria och rätta med att unga i allt högre grad röker cannabis. Självutropade narkotikaexperter gärna med eget narkotikabruk i bagaget släpper vissa debatt-program i TV oansvarigt gärna fram som en patetisk krydda på en i övrigt slarvig anrättning. Det är inte mycket som talar för att man nämnvärt påverkar den 97-procentiga folkliga förankringen mot narkotika med att heja på skolbarns bruk av narkotika.

Anders StolpeVice ordförande i SNPF

LedarenLedaren

Info från styrelsen Den årliga utbildningskonferensen, som sträcker sig över tre dagar, är höjdpunkten i SNPF:s arbete. Årets konfe-rens på Svenska Mässan/Hotel Gothia i Göteborg blev ännu en succé och vi vill därför tacka alla er som bidrog till denna lärorika och trevliga weekend, alla duktiga föreläsare, volontärer, personalen på Hotel Gothia och Svenska Mässan och inte minst alla er drygt 700 delta-gare.

Styrelsen tar nu sommaruppehåll och börjar i höst pla-neringen för utbildningskonferensen 26-28 april 2013 i Karlstad.

En riktigt skön sommar önskar vi alla läsare!

Vi saknar fortfarande några e-postadresser till vårt medlemsregisterVi vänder oss till er som nyligen bytt mailadress eller kanske inte tidigare anmält er e-postadress till oss.

Gör det via adressändring på hemsidan så underlättar det när vi behöver kontakta er.

Bli Stödmedlem!Till dig som inte kan bli ordinarie medlem i SNPF (anställd inom rättsväsendet), men ändå vill få tidningen i brevlådan fem gånger per år, bli Stödmedlem!

Besök www.snpf.org och läs mer om stödmedlemskap.

Du är mycket välkommen med din ansökan.


Redaktörens spaltSom många redan vet så kommer tidningen i år ut med fem nummer, varav detta är nummer tre. Nummer fyra och fem kommer i september och december. Vi räknar med att kunna fortsätta med den ordningen även kommande år.

Allt fler externa skribenter bidrar till att ge tidningen ett blandat inne-håll och det är vi naturligtvis mycket tacksamma för.

Det är fel att säga att Regeringen har varit särskilt framträdande i nar-kotikadebatten under senare år, men i år har man valt att satsa miljoner på att motverka missbruket av cannabis. Varför? Jo, cannabis är den största drogen av alla och både hasch och marijuana tilltalar såväl unga som vuxna.

Under flera års avsaknad av ”skrämselpropaganda” har de okun-niga och de som vill legalisera can-nabis fått stort utrymme i massmedia och på nätet. Idag är det inte bara ungdomar utan också allt fler vuxna som faktiskt tror att cannabis är en ganska harmlös drog. Men att vanlig tobaksrökning är skadlig för hälsan, det vet alla. Informationen har gått fram och antalet rökare har minskat, åtminstone bland vuxna.

Det är således hög tid att saklig information om cannabisrökningens verkliga skador kommer ut. Inte bara invånarna utan hela samhället blir lidande av att en allt större del av folket är drogpåverkade. Vad händer när dagens drogliberala ungdomar blir beslutsfattare? Hur kommer sam-hället att fungera? Är vi kanske redan där i flera länder?

Kanske lite väl drastiska farhågor, men frågorna behöver ställas och beaktas innan det är för sent.

Trevlig sommar!GUNNAR HERMANSSON

070-751 53 71

I detta nummer medverkar följande externa skribenter:Jonas Berg, gruppchef för Ungdoms- och narkotikagruppen i Helsingborg, sid. 10-12

Daniel Knudtzon, Krogkommissionen Stockholm, sid. 18 och 22

Erik Stassais,projektledare för Livsstilsmottagningen i Stockholm, sid. 26-27

Emil Lundberg, spanare och utredare vid roteln för grova brott i Västernorrland, sid. 35-39

Niclas Pettersson, Lars Lundberg, Karin Grafström och Johanna Dalgaard, Droganalysenheten SKL, sid. 51

Bosse Petersson, narkotikaroteln i Göteborg, f n tjänst vid OSCE i Belgrad, sid. 64-66



SNPF bildades i april 1987 vid den första utbild-ningskonferensen som hölls inför 87 deltagare på Hindås Hotell, beläget mellan Göteborg och Borås. Sedan dess har medlemsantalet ständigt ökat och är nu ca 3200.

På utbildningskonferensen i år var deltagarantalet begränsat till ca 700, men fler än 1000 medlemmar hade velat komma om möjligheter hade funnits att ta emot så många.

Ett brett utbud av föreläsningar lockade många åhö-rare. Vid årets utbildningshelg, som arrangerades till-sammans med Göteborgs stad, fanns också 17 utstäl-lare på plats för att visa upp sina produkter för konfe-rensdeltagarna i pauserna mellan föreläsningarna.

Konferensen invigdes på fredagseftermiddagen av Narkotikapolisföreningens ordförande Mika Jörnelius och därefter hälsades deltagarna välkomna till Göteborg av Carina Persson som är chef för länskrimi-nalen i Västra Götaland.

Carina Persson slog fast att SNPF är störst i landet när det gäller att tillhandahålla narkotikainformation inom rättsväsendet, något som det återkommande stora deltagarantalet tydligt talar för.

Narkotikamarknaden är i ständig förändring och nya erfarenheter och kunskaper behövs. Genom SNPF:s konferenser knyts också ovärderliga kontakter mellan medlemmar från olika myndigheter, menade Carina Persson.

Årets ObservationCarina Persson avslutade sitt anförande med att dela ut stipendiet Årets Observation på 5000 kronor till Mag-nus Bergelin, som arbetar som spanare på Länskrimi-nalen i Göteborg,

Bakgrunden var att då Bergelin i juni 2011 stod och tankade sin tjänstebil på väg hem efter ett uppdrag i södra Sverige, observerade han en känd narkoti-kabrottsling på macken. Något i beteendet väckte Bergelins intresse när personen lade ner ett paket i

SNPF – 25-åring som fortfarande växerTEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON

Lördagen avslutades som vanligt med en stor bankett där serveringspersonalen presenterade sig och fick applåder.

Länskriminalens chef i Västra Götaland, Carina Persson, talade vid invigningen och hälsade alla välkomna till Göteborg.

För sitt rådiga agerande efter en iakttagelse fick Magnus Bergelin ta emot stipendiet Årets Observation av sin chef Carina Persson.

Svenska Narkotikapolisföreningen firade 25 år på hemmaplan när den årliga utbildningskonferensen hölls på Hotel Gothia/Svenska Mässan i Göteborg den 4-6 maj.



SNPF – 25-åring som fortfarande växerTEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON

bagagerummet på sin bil och hastigt begav sig mot Göteborg. Bergelin insåg att bilen måste undersökas och han följde efter.

Genom kontakt med vakthavande befäl i Göteborg fick han så småningom hjälp av flera radiobilar och den misstänkta bilen stoppades. Bergelins intuition resulterade i beslag av 6,5 kilo hasch som låg i bilen. Vid husrannsakningar hittades ytterligare 1 kilo hasch.

Förutom beslaget blev en person dömd till 3 år och 2 månader i fängelse till följd av Bergelins observation och rådiga insats.

100 skott avlossadesDetta var rubriken på fredagens föreläsning om rånför-söket mot Loomis värdedepå i Umeå i maj 2009 då vild skottlossning utbröt.

De tre föreläsarna Peter Lundberg, Rikskriminalens utredningssektion, Frank Nelvig, tekniska roteln i Umeå och kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström från Internationella åklagarkammaren i Stockholm hade alla deltagit i utredningen av rånförsöket som ägde rum under Kristi himmelfärdshelgen 2009.

Rikskriminalpolisen hade då under en tid haft ett antal mer eller mindre kända rånare under uppsikt genom spaning och telefonavlyssning. Det kom under spaningarna fram indikationer om att ett rån skulle genomföras i Umeå under våren. Eftersom det rörde sig om personer med erfarenhet av värdetransportrån, antog polisen att det var Loomis värdedepå i Umeå som var ett tänkbart mål.

Nationella insatsstyrkan grupperade sig omkring Loomis och den 24 maj körde rånarnas två hyrda bilar in på området. Dessförinnan hade rånarna lämnat en brinnande bil utanför polishuset och en brinnande motorcykel vid Östra Gymnasiet för att skapa kaos och förvirring i Umeå före rånet. Man hade haft observa-törer vid Loomis och bränderna iscensattes när värde-transporten hade anlänt.

En av rånarbilarna körde fram till byggnaden och apterade en sprängladdning på Loomis dörr. Den andra bilen stannade vid grinden och poliserna på plats ger sig tillkänna. En eldstrid inleddes, en av polisens hundar blev dödad och en rånare allvarligt skottskadad. Allt gick mycket fort. På högst två minu-ter avlossades ett stort antal skott från båda sidor. Rånarna på plats greps och dömdes i ett par fall till 6-åriga fängelsestraff. n

+Forts sid 69För tredje året i rad stod Västeråsbandet Henko Benko Band för musiken på banketten.

Peter Lundberg, Frank Nelvig och Hans-Jörgen Hanström redogjorde för rånförsöket i Umeå och den efterföljande utredningen.

Gotlandspolisen Erik Gutesson är en numera välkänd toast-master på SNPF:s konferensbanketter. Han är dessutom en sångare av klass.


I en färsk rapport från Brå framgår att antalet anmäl-ningar om utpressning ökat med mer än 350 procent sedan år 2000 (Brå 2012:6). Utpressning som affärside är också ett av de problem som förekommer i krogmil-jön och som kan kopplas till kriminella grupperingar. Under hösten 2010 kunde vi vid Ungdoms- och nar-kotikagruppen i Helsingborg konstatera att en 22-årig man med koppling till ett kriminellt mc-gäng hade satt i system att bötfälla personer i krogmiljön. Hans måltavlor var ofta personer som han träffat i tidigare sammanhang. När 22-åringen hade valt ut sin måltavla lät han en medhjälpare provocera fram ett bråk med denna. Medhjälparen var antingen en ”icke skräckin-jagande” ung man eller ung kvinna. När provokatören väl lockat måltavlan att reagera genom att fysiskt el-ler verbalt försvara sig klev 22-åringen fram. Eftersom

måltavlan tidigare träffat 22-åringen var det känt att han hade kopplingar till ett kriminellt mc-gäng, ingick i det lokala huligangänget och var allmänt känd som en fighter. Att han dessutom hade de obligatoriska tatu-eringarna hjälpte säkert också somliga att minnas. När 22-åringen klivit fram anklagade han genast måltavlan för händelsen och krävde upprättelse för ”kränkning-en” mot medhjälparen och indirekt mot honom själv. Det meddelades måltavlan, mer eller mindre underför-stått, att han nu hade att välja mellan att betala sig ur situationen med pengar eller med sin hälsa. Boten som meddelades av 22-åringen var, i de fall vi känner till, initialt ca 10 000 kronor. Den tenderade dock att om-gående växa rejält vilket 22-åringen ansåg vara skälig ränta när han inte fick betalt direkt på plats och tiden började gå.

Narkotikapoliser minskar inflytandet för kriminella i krogmiljön

Att arbeta mot narkotika i krogmiljön handlar inte bara om att lagföra narkotikabrotts-lingar eller minska våldet. Det är även ett verktyg som kan vara effektivt när det gäller att minska inflytandet från kriminella grupperingar.

TEXT: JONAS BERG, gruppchef Ungdoms- och Narkotikagruppen Helsing-borg

FOTO:FREDRIK JOHANSSON, Helsingborgs Dagblad


Narkotikabrott en sårbarhetEn av de drabbade måltavlorna var själv verksam i krogbranschen och hörde av sig till Ungdoms- och nar-kotikagruppen. Även om vi inte lyckades motivera mål-tavlan att anmäla brottet gav kontakten värdefull infor-mation som kunde användas i syfte att sätta stopp för 22-åringen. Det var också till slut narkotikastrafflagen som blev 22-åringens fall. Efter många PL19 kontrol-ler och ett par negativa urinprov fick vi honom tillslut när han hamnade i bråk på en krog där vi befann oss. Han omhändertogs enligt LOB och vid skyddsvisita-tion påträffades tio redlinepåsar innehållande vardera 1gram kokain. Vid efterföljande husrannsakan i hans bostad hittades ytterligare tre hekto portionsförpackad kokain. Den 22-årige mannen tog på sig all narkotika och dömdes till ett års fängelse.



dricka, äta och lägga grunden för fortplantningen. Men vattenhålet lockar även de som har onda avsikter, de som lever på andras bekostnad. Helsingborgs krogmiljö är ständigt utsatt för kriminella grupperingar med olika intressen såsom narkotikaförsäljning, utpressning, pen-ningtvätt och svarta inkomster. Till detta kommer den kriminella livsstilen där det är oerhört viktigt att visa upp vem man är genom dyra bilar, sedelbuntar, kvinnor och genom att flexa sitt skrämselkapital för omgivning-en. Vi ser detta varje kväll när MC-gängen vill komma in på krogarna med sina synliga gängsymboler eller

Utpressningar i krogmiljön har blivit en affärsidé bland kri-minella grupper.




där Black Cobra medlemmar inte missar ett tillfälle att uppdatera ordningsvakterna på sitt gatu-cv. En annan viktig del i problematiken är de tuffa konkurrensvillko-ren för krögarna som gör dem mottagliga för oseriösa partners med ekonomiskt fördelaktiga upplägg.

Hearts and mindsI Helsingborgspolisens satsning för att minska infly-tandet i krogmiljön från kriminella grupperingar har Ungdoms- och narkotikagruppen flera viktiga uppgif-ter. Grundpelaren är att upprätthålla en god informell kontaktyta gentemot krögare och kroganställda. De ska veta vad vi heter och ha våra telefonnummer i sina mobiler. Handskakningar, artigheter och en pratstund över en kopp kaffe är viktigt. Oavsett vad underrät-telser, rykten eller registerhistorik kan säga om mot-parten. Krogpersonalen ska känna att vi alltid är bästa vänner, till dess att det finns något konkret som tvingar oss att agera som tjänstemän. Den här inställningen gör att vi får telefonsamtal och information som våra uni-formerade kollegor aldrig skulle få.

Vi genomför även regelbundna utbildningar med ordningsvakter där vi tillsammans övar ingripanden i krogmiljön enligt de gripandetekniker som används av Delta- och Romeopersonal i SPT-konceptet. Tanken bakom detta är att ordningsvakterna ska känna samhö-righet med poliserna i Ungdoms- och narkotikagruppen.

Oavsett vilka sympatier somliga må ha med kriminella personer och grupperingar, eller vilken inställning de har till narkotika och dopning, vill vi skapa så pass starka band till oss att deras benägenhet att agera i vår anda ökar. Resultaten av dessa utbildningar har inte låtit vänta på sig. Antalet telefonsamtal från vakterna har ökat och är fler än från övriga. Vi konstaterar också att ordningsvakten som tidigare släppte in sin bästa polare, tillika känd langare av anabola steroider och narkotika, nu nekar denne att komma in på krogen.

Upplevd upptäcktsriskFörutom de stödjande och kontaktskapande insatserna arbetar vi med att störa och synliggöra de personer som har kriminella intressen i krogmiljön. En sådan person kan rapporteras av oss för ringa narkotikabrott flera gånger under en månad och blir konsekvent kontrol-lerad enligt polislagen när förutsättningarna finns. Vi vill att de här personerna ska känna till oss och vår närvaro i krogmiljön. Därför spanar vi sällan utan ini-tierar ett ingripande så fort det är möjligt. Vi försöker även följa gäng med kriminella personer när de rör sig mellan krogarna. Vi står då synligt sida vid sida med personalen i entrén och ger dem stöd i deras beslut.

Målsättningen är att de som har kriminella intres-sen i Helsingborgs krogmiljö alltid ska tvingas tänka på Ungdoms- och narkotikagruppen när de tar på sig skorna för att gå ner på krogen. Jag vill tro att några av dem då tar av skorna igen och återvänder till tv-soffan. n

Referens:Brottsförebyggande rådet, Brå (2012). Utpressning i Sverige. Rap port 2012:6.

Ungdoms- och narkotikagruppen uppträder synligt på kro-garna i Helsingborg som ett stöd till personalen.

Faktaruta• Ungdoms- och narkotikagruppen i

Helsingborg har arbetat i krogmiljön sedan 2007.

• Krögarna, polisen och Helsingborgs Stad träffas i Krognätverket var tredje månad.

• Helsingborg är medlem i det nationella nätverket Krogar mot Knark

• Ungdoms- och narkotikagruppen har ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte med bl.a. Krogsektionen i Stockholm.

• Tillgångsinriktad brottsbekämpning och informationsinsatser är viktiga verktyg i polisens krogarbete


Genuint svensktillverkade fönster, säkerheten får Du som standard.GAR ANTER AD KVALITET • SÄKERHET • SVENSKTILLVERKAT • KUNDANPASSAT

V ackert & högst personligt!

F Ö N S T E R O C H F Ö N S T E R D Ö R R A R M E D S Ä K E R H E T S O M S T A N D A R D

Sunnerbo Fönster ABBox 53, Besöksadress: Emmabodavägen 9, 382 21 Nybro

Tel. 0481-475 30, Fax. 0481-475 49e-post: [email protected] www.sunnerbofonster.se

Besök vår hemsida och ladda nervår produktbroschyr.

www.sunnerbofonster.se


Lördag den 19 maj 2007, kl. 03.50Jag och min kollega går in på en av Stureplans natt-klubbar för att leta påtända personer. En vanlig kväll med många personkontroller som mer och mer sker på rutin. Vi sveper av nattklubben och bestämmer oss snabbt för en kille som står på dansgolvet. Jag känner igen honom som bartender från ett av Stockolms större ställen och jag ber honom följa med ut i ett personalut-rymme. Detta blir det första av många möten oss emel-lan. Den här gången hittar jag en påse kokain i hans ficka. Senare ska det visa sig att han även ”snortat” kokain från påsen under kvällen. En i raden för mig – början på en jobbig resa för honom!

Onsdag den 18 april 2012, kl. 13.10Jag går in på en av Stockholms mer välkända nattklub-bar och reflekterar över att det var 5 år sedan vi sågs första gången då han kommer emot mig. Våra samtal har inte alltid varit friktionsfria, men nu träffas vi på andra premisser. Vi slår oss ner i en soffa med varsin kaffe. Vi kallpratar först om Stockholm noir men kom-mer snabbt in på tiden efter vårt första möte.

Inrutat och fyrkantigt frågar jag:– Hur gammal var du när du testade första

Se mig inte som en ”pinne”


gången?– Jag var nog 21-22 när jag tog kola första gången.

Det var tillfället som gjorde det samt att jag var nyfi-ken. Jag hade testat gräs som tonåring men bara vid något enstaka tillfälle. Det var inte min grej. I kola hit-tade jag dock en verklighetsflykt. Det var kul och jag mådde bra när jag tog det. En verklighetsflykt fast med kontroll. Tyckte jag hade järnkoll i alla fall. Jag hittade en känsla som jag sen ville tillbaka till. Jag blev aldrig aggressiv, tvärtom. Krogen är en jobbig miljö att jobba i, då man jobbar med en service som oftast blir per-sonlig. Man har folk upp i ansiktet hela tiden och det kanske är därför många kroganställda har behovet att fly verkligheten. Det är ju ingen hemlighet att många får problem med sprit – och narkotika.

– Vi träffades en del under tiden du höll på. Hur ser du på de mötena idag?

– Jag vill medge att jag var sjukt bitter. Under den här tiden var jag ute mycket och under en tvåmåna-ders period blev jag kollad ca 30 gånger. Kände mig förföljd och allt resulterade i att jag blev av med flera bartenderjobb som i sin tur resulterade i att jag blev av med lägen-heten. Jag var bitter och skyllde allt på sys-temet.

– Hur ofta tog du kokain?

– Det var inte varje dag. Ibland någon gång i månaden och ibland fem dagar i rad. Det kändes inte så farligt eftersom det kändes så skönt. Jag planerade aldrig att ta kola innan jag gick ut, men efter ett par drinkar kom suget. Att hitta kola var ald-rig några problem. Man kände alltid någon som kände någon. Vi brukade skoja om att det var lättare att få tag i kola än i försäkringskassan.

– Tog du någon gång kokain utan att dricka alkohol?

– Jag har testat det men det var inget vidare. Med alkohol - extrovert. Utan alkohol - introvert. Efter det ville jag aldrig dra kola utan alkohol i mig.

– Du sa att du blivit av med jobb och lägen-het, men vad är det värsta som hände dig som indirekt eller direkt kan kopplas med ditt ko-kainanvändande?

– Det värsta var att jag en dag insåg att jag blivit två personer. Mina grundvärderingar försvann när jag var på. Jag betedde mig som skit mot min partner och gjorde grejer som ”jag” aldrig skulle göra. Även om ruset varar i ca 45 minuter, så är man inte sig själv dagen efter och jag blev rädd för mig själv. Kunde komma på mig själv sittandes på en buss hem från krogen och tänka ”vad fan håller jag på med”. Ren

ångest! Jag har dock aldrig stulit eller snott något för att betala droger. Jag hade inte en spänn och flyttade runt bland polare efter att jag blivit av med lägenheten. Låg på en soffa och lovade mig själv att ta tag i mitt liv - nästa vecka. Men så blev det inte. Jag vill nog tro att jag är stark som tog mig upp därifrån. Det fanns liksom inget val för mig. Men många hade nog kört ner sig hårt. Men jag inser att ”resan” min nog är for life. Jag har nog aldrig pratat så här öppet om det tidigare. Får lite rysningar.

– Känner du nåt sug idag?– Även om kokain smakar skit så kan jag fortfa-

rande längta efter den där kemiska smaken. Slussens tunnelbana kan lukta lite som kola på sommaren så jag försöker undvika den. Idag känner jag inget sug efter drogen men måste erkänna att jag ibland har ett sug efter att vara oansvarig. Skita i allt!

– Du har blivit kollad rätt många gånger. Har du något tips till de poliser som jobbar i krog-miljön?

– En enkel sak, som fick mig att må bra, är att ringa upp perso-nen man tagit ett par dagar efter. Det gjorde du och jag kände inte mig som en pinne i statistiken. Jag fick ett samtal, du ringde mig på ”min” mobil. Se människan i mötet och plocka upp dem. Alla är inte starka. Sen

finns det en sak som karakteriserar de som jobbar på krogen och det är att de flesta är ”se mig, hör mig – personer”. Se dem och ni kan få mycket ut av det.

Vi säger hejdå till varandra i entrén och ett välmående fyller min kropp. Detta samtal var på många sätt olikt våra tidigare och det är just sådana här samtal som får en att reflektera över uppdraget vi har. Syftet med ar-betet och det motiverar mig till att jobba vidare i dessa miljöer som ofta är väldigt påfrestande. Vi spelade inte våra roller idag utan var två killar, födda samma år, som pratade och hade nog kunnat hänga om om-ständigheterna varit annor- lunda. n

Christoffer Bohman

””jag kände mig inte som en pinne i statistiken. Jag fick ett samtal, du ringde mig på ”min” mobil



KMK är ett nationellt nätverk med 50 kommuner anslutna (mars 2012). Syftet är att genom samarbete minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö.

Vi vet att många ungas drogdebut sker i samband med att de dricker alkohol. Därför är det viktigt att upptäcktsrisken, vare sig den är reell eller upplevd, är så stor som möjligt på krogen. Vinsten i att folk inte känner sig trygga med att knarka på krogen är stor och mångbottnad. Kan vi hålla en person från att hamna i ett narkotikamissbruk, är det värt all möda i världen. Det finns också andra vinster. Ibland kan man höra att det inte tjänar något till att försöka upptäcka eller lagföra det egna bruket. Narkotikamarknaden styrs pre-cis som alla andra marknader av tillgång och efterfrågan och kan man då minska efterfrågan kommer tillgången automatiskt att minska. I Stockholm har det genom STAD-projektet genom-förts statistiskt säkerställda undersökningar som visar att nekningarna i krogdörren för narkotikapåverkan har ökat från sju och en halv procent för fem år sedan till sextiofem procent idag.

Siffrorna visar inte på en liknande stegring i antalet narkotikapåverkade gäster utan på att genom samver-kan och utbildning av krogpersonal och ordningsvak-ter och att krogar valt ett aktivt ställningstagande mot narkotika, så är den faktiska upptäcktsrisken väldigt mycket större idag.

Inom KMK samverkar kommunen, krogar-na och polisen. Kommunens del är att ta ett politiskt beslut och för-ankra metoden i det drogförebyggande arbetet. Kom-munens alkoholhandläggare och drogsamordnare job-bar tillsammans med krogen för att hålla arbetet aktivt och sprida bland kommunens invånare att krogen är ett ställe där man skall slippa träffa narkotikapåverkade personer.

Krogarna jobbar aktivt med att deras miljö skall bli narkotikafri, genom att utbilda sin personal i hur man upptäcker om en person kan ha tagit någon narkotika

och sedan vad man skall göra om man misstänker det. Det kan vara allt från att ringa polisen till att prata med krögaren om man tror att en kollega missbrukar narkotika. Krogarna jobbar ofta också aktivt med förändringar i krogmiljön för att försvåra ett bruk och underlätta för personalen att upptäcka narkotika-påverkade personer. Det kan vara saker som att öka belysningen i dörren och i rökområden, få bort plana ytor på toaletten och öppna upp lokalen så personalen får bättre överblick.

Polisens del i samarbe-tet är att stötta de andra aktö-rerna med utbildning. Polisen sitter ofta på väldigt bra kun-skaper om narkotika, narko-tikaattribut och dess kulturer, kunskaper som hjälper personal att reagera. Polisen har också en roll i att hjälpa till med bedömningen om en gäst är narkotikapåverkad och i så fall lagföra den personen och hjälpa krogen i arbetet med att slippa narkotikapåverkade gäster.

Allt arbete i KMK är till för att anpassas lokalt och det som fungerar i Gävle kanske inte gäller i Göteborg. Olika städer

har olika förutsättningar, några har många serverings-tillstånd och andra har färre. Vissa polismyndigheter har möjlighet att jobba aktivt och preventivt i krog-miljö då andra måste lägga resurserna en helgnatt på helt andra saker. Det viktiga är att man samarbetar och hittar det sätt som passar ens egen ort och ens egna förutsättningar. Oavsett hur man gör så är vin-sterna ofrånkomliga - samarbetet kommer att minska narkotikabruket i kommunens offentliga vardagsrum. Minskat narkotikabruk kommer att minska vålds-brottsligheten på allmän plats. n

För mer info kolla KMK på youtube, facebook och på krogarmotknark.se

Daniel KnudtzonKrogkommissionen Stockholm

Krogar Mot Knark innebär samverkanSamverkan har blivit ett populärt ord för myndigheter idag. Genom justitieministerns initiativ har flera myndigheter börjat samarbeta mot brottslighet och se möjligheter i sekretesslagstiftningen där man tidigare såg problem. Att samverka är precis det som Krogar Mot Knark (KMK) handlar om.



Bara den lokala polisen vet hur narkotikan bäst bekämpas på hemorten. Krogar Mot Knark administreras av Göteborgs stad men i styrgruppen sitter representanter från hela vårt avlånga land. För att verkligen ge möjligheter att lokalt anpassa det narkotikapreventiva arbetet i krogmiljö har KMK tagit fram ett nationellt utbildningsmaterial för poliser. Utbildningen ger verktyg i samarbetet med krogen så som preparatkännedom, hur man kan arbeta i krog-miljö och vad kan man göra för att försvåra missbruk i krogmiljön. För att utbildningen skall spegla Sverige så mycket som möjligt, så är det utbildningsmaterial som KMK tagit fram en bra blandning av metoder, erfarenheter och kunskap från Helsingborg, Karlstad, Stockholm med flera platser.

En eller två gånger om året bjuder KMK in poliser till Stockholm för en heldagsutbildning. Under utbild-ningen får deltagarna möjlighet att anpassa materialet till sin ort och göra det personligt. När man sedan själv skall utbilda på hemorten så är stora delar av förbere-delserna redan gjorda. Då kan utbildningsdeltagarna ta med sig materialet hem till sin myndighet och där genomföra en lokalt anpassad utbildning för krögare, serveringspersonal och ordningsvakter. Tanken är att hundra par ögon är bättre än bara några få.

Undersökningar visar att kroganställda som yrkesgrupp själva är överrepresenterade användare i narkotikastatistik. Betyder det att vi inte skall utbilda på grund av risken att ge gratis information till folk som inte vill samarbeta? Så vill vi inte se på saken. Även om det finns folk som vi utbildar som själva har ett missbruk, så finns det andra saker som kommer att intressera dem. Ingen som jag talat med som jobbar på krogen skulle känna sig trygg att dela kassa med någon som missbrukar narkotika. Kan man få en attitydför-ändring hos krogpersonalen kommer den krogen att attrahera gäster med samma attityd.

Stockholm har det ganska förspänt när det gäller narkotikaprevention i krogmiljö eftersom polismyn-digheten där kunnat satsa på en egen sektion som sedan flera år jobbar i krogmiljö. Utbildningarna där sker till stor del i samarbete med kommunen och dess STAD-satsning (Stockholm förebygger alkohol och drogproblem). Inom STAD skall alla som jobbar med att servera alkohol på krogen gå en tvådagars utbild-ning i ansvarsfull alkoholservering. Som en del av den utbildningen har Krogsektionens poliser en och en halv timme till att prata om narkotika på krogen dels ur ett arbetsmiljöperspektiv och dels för att ge hjälp till att upptäcka missbruk. Det innebär att i princip alla som jobbar på krog i Stockholm får möta polisen, ställa frågor och få en möjlighet att knyta en personlig

kontakt. Dessutom blir den upplevda upptäcktsrisken väldigt stor.

STAD och KMK utbildar med Krogsektionens hjälp också ordningsvakter, krögare och serveringsan-svariga. Det sker under en tredagars utbildning som innehåller samtal kring preparat och lagstöd, evidens-baserad forskning från Karolinska sjukhuset om nar-kotikans inverkan på människor, berättelser från folk som blivit narkotikaberoende i Stockholms krogmiljö och en heldag med teatergruppen Solvere som sätter ihop olika scenarion och problem för deltagarna att lösa tillsammans.

Så har man valt att göra i Stockholm och det pas-sar bra där men det är absolut inget facit. För att allt skall bli så bra som möjligt så erbjuder KMK ett bra innehåll och du får ta dina förutsättningar och göra det till ramar för hur en utbildning och ett narkotikapre-ventivt arbete kan se ut hos dig. n

Daniel Knudtzon

Verktyg i arbetet mot narkotika i krogmiljöDroger i nöjeslivet


BakgrundPoliserna vid krogsektionen i Stockholm har sedan länge fokuserat på att ändra attityden mot narkotika på krogen samt arbetat konsekvent mot att minska och försvåra hanteringen i dessa miljöer. Uppdraget har ge-nomsyrats av vetskapen att så länge det finns efterfrå-gan så finns det tillgänglighet. En av arbetsmetoderna har därför varit och kommer alltid att vara att leta efter personer som nyligen börjat missbruka droger. Krogsektionen märkte att allt fler de mötte önskade förändra sin livsstil eftersom de såg sitt användande som problematiskt och destruktivt. Polisens roll är att upptäcka, ge konsekvenser på personers handlande men även att få dessa personer att sluta använda nar-kotika. Krogsektionen var handfallen då det inte fanns något bra alternativ gällande vård att slussa dessa per-soner till och ett behov av att knyta till sig en vårdkon-takt som man kunde hänvisa dessa människor till var stort. Ofta då krogsektionen lyckats med att motivera någon att söka öppenvården, fick de ofta höra att per-sonen vänt om redan i vänterummet då han eller hon inte känt samhörighet med de allt tyngre missbrukarna som satt där. För polisen bör det yttersta målet vara att minska den upprepade utsatthet som dessa individer lever med.

LivsstilsmottagningenKrogsektionen skickade därför en förfrågan till bero-endevården som ledde till ett 1-årigt samarbetsprojekt (2008-2009) mellan Beroendevården i Stockholm läns landsting och Stockholmspolisens krogsektion. Målet för samarbetet var att få fler att söka vård och som ett led i detta utbildades flertalet poliser vid krogsektionen i Motiverande samtal, MI, som är en strukturerad och effektiv samtalsmetodik för beteendeförändring.

Under detta samarbetsprojekt hänvisade krogsek-tionen totalt 35 personer till Beroendecentrum och den nya ”Livsstilsmottagningen”. Av dessa genomförde 19 personer behandlingen med mycket goda resultat, det vill säga de valde en livsstil helt utan droger och kriminalitet. Därutöver remitterades 10 personer till annan vård och 6 valde själva att avsluta sin behand-ling efter första mötet. Den behandling som erbjöds gick i stort ut på att se helheten i livet, att identifiera det som fungerar och det som skapar problem. Alla i behandling kom till slutsatsen och insikten att droger och kriminalitet inte ledde till en framtid de önskade sig och att den livsstilen förändrade deras personlighet på ett negativt sätt.

Pilotutbildning i motiverande samtalPolisen saknar i vissa fall verktyg för en effektiv kom-munikation med personer i riskzon då man ofta har svårt att relatera till personen och den situation som personen befinner sig. Vi begår ofta misstaget att be-rätta hur individen ska agera, medan grunden till moti-verande samtalsteknik ligger i att genom frågor få per-sonerna själva att inse saker. Verktyget, Motiverande Samtal MI, är en strukturerad samtalsmetod som ge-nom utbildning och utökat användande kan underlät-ta för poliser i det dagliga arbetet. Genom att polisen använder sig av en samhällsgemensam samtalsmetodik kan fler individer motiveras i livskriser samt att polisen upplevs som mer professionell och motiverande. Ett tjugotal poliser i Stockholms city kommer att utbildas i Motiverande samtal, en pilotutbildning som kommer att vara kopplad till den polisiära verksamheten. För att stärka samverkan och få ett likriktat förhållningssätt så kommer beroendevården att vara delaktig i denna pilot som startar i mitten av maj. Beroendevården har också ansvaret för just Livsstilsmottagningen.

Livsstilsmottagningen TEXT: POLISASSISTENT ERIK STASSAIS, projektledare

Projektledaren, polisassistent Erik Stassais, ses här tillsam-mans med Ulf Wahlgren som är kontaktperson och tillika behandlare på Livsstilsmottagningen.



Nuläge och framtidsvisionerPolisassistent Eric Stassais, som tidigare arbetat på Krogsektionen, är projektledare/kurschef för projek-tet som startats av Stockholmspolisens utvecklingsav-delning i början på 2012. Eric har en bakgrund som mentalskötare inom missbruk och psykiatri och svarar även som polisiär debriefingledare i Stockholms län. Projektet har inletts med att marknadsföra Livsstils-mottagningen till samtliga distrikt och avdelningar i Stockholms län.

Målet för polisanställda ska vara att på ett enkelt sätt kunna hänvisa personer mellan 18-35 år som lever i riskzonen till Livsstilsmottagningen eller kunna motivera personen till ett alternativt handlande och liv. Viktigt att påpeka är att det alltid är individens frivillighet som ligger till grund för behandling vid Livsstilsmottagningen och inget personen kan dömas till.

Polisanställda möter ofta personer där små medel kan spela roll för en förändringsprocess. Projektet tar sikte på att minska den upprepade utsattheten genom att fånga upp individer innan de blivit föremål för sam-hällets åtgärder. Genom att polisanställda får känne-dom om Livsstilsmottagningen kommer flera personer att kunna hänvisas till rätt stöd och vård.

Livsstilsmottagningen finns idag på Riddargatan 1 på Östermalm i Stockholm. Ett stenkast från Stureplan, men förhoppningsvis kan mottagningen utvärderas och att fler län i Sverige öppnar likvär-diga mottagningar. På mottagningen jobbar flertalet kompetenta behandlare och läkare som är specia-lister på KBT-behandling och Motiverande samtal. Livsstilsmottagningen tar emot personer från hela Stockholms län då Livsstilsmottagningen samarbetar med hela Stockholms läns landsting. För vissa indi-vider finns det andra behov än kanske bara samtal så mottagningen remitterar vidare om andra behov finns, till exempel psykoterapi, anhörigverksamhet eller läkelmedelsassisterad behandling.

Livsstilsmottagningen använder tre tillfällen till att göra en arbetsplan för individen och vid första

mötet kan vederbörande välja att vara anonym. Samtalen som ska påverka individens beteendeför-ändring brukar sen pågå tills klienten är nöjd, ca 10-20 tillfällen med egen träning mellan gångerna. Livsstilsmottagningen erbjuder också uppföljning efter sex respektive tolv månader för att se att för-ändringen består.

Den tänkta behandlingen skiljer sig mot sedvanlig missbruksbehandling då den inte nödvändigtvis är direkt inriktad på att förändra drog- eller alkohol-vanor. Istället vill Livsstilsmottagningen lyfta fram livsstilen hos den unga personen och hjälpa personen att fundera över hur han/hon lever sitt liv och om man upplever att det finns skäl att förändra den. Metoden är motiverande samtal där man lyfter fram tveksamheten som ofta finns i att använda droger eller konsumera för mycket alkohol. Detta är dock inte nödvändigt då det kan finnas andra svårigheter som den unge hellre vill ta upp och som upplevs som problematiska. Tanken är att terapeuten skall fungera mycket mer som en livsstilsvägledare än en renodlad behandlare. De metoder som valts ut är av sådant slag att de kan användas för missbruksrelaterade problem eller dålig mående i form av depression/ångest och livsstilsfrågor. Behandlingen kan ges i grupp såväl som enskilt och vid behov kan naturligtvis också farmakologisk behandling bli aktuell. MI är person-centrerat, vilket betyder att det är personens syn på sin situation och sina val, som är i fokus för samtalet, inte samtalsledarens.

Förhoppningsvis leder även pilotprojektet gällande MI utbildning för polisen till en nationell implemente-ring av denna arbetsmetod och förhållningssätt.

Polisanställda kan läsa mer om projektet på intra-polis, sök: Motiverande samtal Stockholm. n

Livsstilsmottagningen finns än så länge bara vid Stureplan i Stockholm.

Livsstilsmottagningen samarbetar med Stockholms läns landsting och tar emot personer från hela länet.




Under flera år har åsikter om att cannabis inte är far-ligt blivit en sanning för ungdomar. De krafter som vill legalisera cannabis är mäktiga och välorganiserade och ser till att få mycket reklam i medier världen över.

I USA har det gått så långt att elever på college har fått problem för att skolans ledning inte tillåter att de röker sin medicinska marijuana på skolgården, eftersom marijuanarökning egentligen är förbjuden i landet. I 16 delstater kan man enkelt få marijuana på recept och då rimligen få rätt att ta sin ”medicin” när man vill och behöver. Sådana elever väljer marijuana framför skolarbetet.

I Sverige tycks situationen ur ett globalt perspektiv fortfarande vara god. Andelen ungdomar som röker hasch och marijuana är klart färre än i många andra europeiska länder, men ökningen av missbruket ser ut att gå snabbt.

Regeringen har insett faranFör att cannabismissbruket inte ska hamna på en eu-ropeisk genomsnittsnivå, väljer regeringen nu att sat-sa pengar på motåtgärder. En del i satsningen är att Statens Folkhälsoinstitut får 4 miljoner kronor för att sammanställa forskningsresultat och utvärderingar av redan genomförda satsningar som rör narkotikamiss-bruk och i synnerhet cannabis. Arbetet ska leda till att öka kunskapen i kommuner och landsting och den ide-ella sektorn.

En större satsning kallad Trestad 2 riktar sig mot det ökande cannabismissbruket bland ungdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här ligger missbru-ket klart över riksgenomsnittet och mer än var femte ungdom under 25 år har uppgett att de använder hasch eller marijuana. I Skåne har det skett en 50-procentig ökning av cannabismissbruket på åtta år, enligt en folkhälsoenkät.

Målet med Trestadssatsningen är att bryta trenden genom förebyggande arbete, tidigare insatser för att minska tillgängligheten och förbättra resurserna för vård och behandling.

Alla måste hjälpas åt att slå hål på myternaRegeringen, ansvariga myndigheter och hela vuxenvärl-den måste nu bryta en trend som man tillåtit växa sig

stark. Ungdomar är ju idag övertygade om att cannabis, särskilt marijuana, inte är farligt för hälsan. Alkohol som vuxna gladeligen konsumerar anses vara farligare.

Det finns idag många missförstånd och stor okun-nighet om cannabis som vuxenvärlden måste ta initia-tiv till att förklara och rätta till. Problemet är att de flesta vuxna själva är dåligt insatta i skadeverkningar och andra risker med cannabis och droger i allmänhet.

Den offentliga narkotikadebatten har varit nästan död i flera år, men undantag för legaliseringsdebatten, samtidigt som den medicinska kunskapen om skade-verkningar av cannabis och andra droger har ökat.

Ungdomar som ”vet allt” tänker inte på att deras hjärnor ännu inte är fullt utvecklade och därför särskilt sårbara för effekterna av den numera betydligt starkare marijuanan. De märker inte att de gradvis förändras under regelbundet missbruk av cannabis, skolarbetet blir lidande och livet blir präglat av ointresse och pas-sivitet för annat än drogen. En del drabbas av psykoser och panikångest, tillstånd som knappast är en bra grund för att ta steget in i vuxenvärlden.

Trots att narkotikabekämpning inte längre har högsta prioritet i en del polismyndigheter, görs många goda insatser för att avslöja missbruk och förhindra langning av cannabis. Den allt vanligare och ibland storskaliga hemmaodlingen av cannabis är angeläget att bekämpa. Stora förtjänster lockar den organiserade brottsligheten, samtidigt som domstolarna nu börjat sänka straffen för grova narkotikabrott. n

Gunnar Hermansson

Cannabis – ett hot mot mänskligheten

Cannabis är det mest missbrukade narkotiska preparatet i Sverige liksom i en stor del av den övriga världen. Tillgången på hasch och marijuana är större än på länge och missbruket ökar bland ungdomar, särskilt bland pojkar i storstäderna.


Ungdomar i cannabishärva i YstadEn omfattande cannabishärva har nystats upp un-der våren i Ystad, skriver Skånskan.se. Polisen har haft spaning på en 18-årig man som sålt cannabis till ett 50-tal personer, de flesta ungdomar. En stor del av knarkaffärerna har skett i närheten av en skola i Ystad och de flesta köparna är från Ystad eller från mindre orter i närheten.

Polisen har fått namn på ett stort antal ung-domar som figurerat i utredningen. Därför bjöd socialtjänsten och polisen in alla föräldrar i kom-munen som har barn i åldrarna 14-19 år till ett stormöte för att informera.

Den 18-årige cannabisförsäljaren åtalades i april för grovt narkotikabrott och för att tillsam-mans med en 22-åring ha skjutit mot tingsrätten i Ystad i november 2011. De båda satt då i en bil och med en soft airgun sköt de sönder fönsterru-tor till ett värde av drygt 73 000 kronor. De hade också skjutit mot ett radhus och förstört fönster och en altandörr. Brotten rubricerades som grovt olaga hot och grov skadegörelse.

Källa: Skånskan.se

Gymnasieelev rånade för att köpa haschDen tonåriga flickan i Falun var ute efter pengar för att kunna betala sitt behov av hasch. Hon stal en väska från två unga kvinnor som stod och pratade på en kyrkogård. När kvinnorna försök-te ta tillbaka väskan hotade hon dem med kniv. Den ena kvinnan ringde polisen och kunde peka ut var rånaren gömt sig.

Hon var påverkad av cannabis när hon greps. Tonåringen berättade att hon strax innan rånat en annan ung kvinna på hennes plånbok som inte innehöll några pengar. Flickan var i stort behov av att köpa hasch som hon rökt dagligen sedan 13-årsåldern. Hennes konsumtion var nu ungefär fem gram hasch om dagen som hon brukade betala 300-500 kronor för. Hon hade bland annat sålt hasch till andra skolelever för att finansiera sitt missbruk.

Efter gripandet flyttades gymnasieeleven till ett behandlingshem på Gotland.

Källa: Dala-Demokraten

Cannabisnotiser

Grannar avslöjade odling i ÖrträskMånga gånger har cannabisodlingar i villor avslö-jats sedan grannar larmat polisen. På de flesta håll har man i en liten by koll på vad som händer i grannskapet, som fallet var i Örträsk i Västerbot-ten.

I en villa avslöjades i januari 2011 en cannabis-odling som upptog ett helt våningsplan. Polisen fick tips av allmänheten som både känt kraftig doft och lagt märke till andra avvikelser i och omkring huset.

Fyra män och en kvinna greps och åtalades senare för grovt narkotikabrott. De dömdes för att ha framställt tolv kilo cannabis. Två av män-nen fick tre års fängelse och de övriga något lägre straff.

Källa: Västerbottens-Kuriren.se

Polisen kände cannabislukt – avslöjade odlingEn cannabisodling sprider dofter och det uppfat-tade en före detta narkotikapolis när han var med några kollegor på uppdrag i Olofström. Dofterna kom från ett hus där en 32-årig man greps efter-som han mycket riktigt odlade cannabis.

När polisen gjorde tillslag fann man ett odlingstält, värmelampor, fläktar och annan utrustning, samt 1451 gram cannabis sativa.

Mannen dömdes till 6 månaders fängelse för odling av den beslagtagna mängden och han berättade att han tillverkat minst 2950 gram cannabis under två år.

Källa: Blt.se


Nacksta är ett område som under många år präglats av arbetslöshet, missbruk och våld. För 5-6 år sedan nåd-de området en tveksamt hedrande hög placering på en nationellt framtagen lista där antalet händelserapporter om skadegörelse och våld, antalet arbetslösa, antalet som hoppade av skolan etc. vägts ihop till en sorgesam kvot över människors misär.

Området har inte på något sätt lämnats att förfalla. Det kommunala fastighetsbolaget köpte för några år sedan upp de mest skandaliserade huslängorna från ett bolag med något mer tveksamt ryckte. Man satsade på att renovera och att fräscha upp både inre och yttre miljöerna. Kameraövervakning och rökförbud i trapphus var andra åtgärder som skulle normalisera förhållandena i området. Sundsvalls stad visade alltså att man såg problemet och ville åstadkomma en för-ändring.

Vad har detta med ärende IOR att göra då? Kanske inget, kanske är det bara en fond man måste måla för att veta vart IOR utspelar sig.

Bakgrund Informationerna som ligger till grund för ärendet är många och sträcker sig långt bak i tiden. Centralfigu-rerna är två bröder vars haschförsäljning, trots deras relativa ungdom, har pågått i nästan tio år. Bröderna och deras kompisar är vad socialtjänsten kallar ”gårds-ungar”, de kommer från forna Balkan och har växt upp i Nacksta med den nämnda problematiken som en ständig följeslagare. Personalen på fritidsgården flag-gade tidigt för bröderna och deras kompisar när det gällde småstölder och annat ofog.

Kontakt med socialtjänsten var den ena sidan av myntet, en annan var att bröderna hade en dragnings-kraft som enligt gårdspersonal och socialtjänst fick andra att vilja gå i deras fotspår.

Bröderna har alltid röka (hasch och marijuana, red. anm.), det kanske inte alltid håller högsta klass, men de har alltid röka och de skickar kilovis. Naturligtvis har det under åren gjorts punktinsatser mot det här gänget, men allt har pekat på att de under tiden bara byggt sig starkare.

Stora haschaffärer på gång Ärendet IOR inleds i oktober 2011. Hemliga tvångs-medel och en personalförstärkning till spaningsroteln inhämtade från närpolisens ungdomsgrupp skall enligt planen bli framgångsfaktorer.

Eftersom Nacksta sedan många år har ett lika pri-mitivt som effektivt kontraspionage, där en spanare eller polisbil upptäcks och rapporteras till alla som för tillfället har orent mjöl i påsen, så finns en tydlig angreppsplan.

Haschärendet IOR – en Nalle Puh-saga i Sundsvall?EMIL LUNDBERG, Spanare/Utredare Grova brott Västernorrland

Att kalla Nackstaområdet för Sundsvalls Rosengård eller Bergsjön kanske är lite för mycket, ungefär som att kalla hela Sundsvall för Norrlands Chicago, men jämförelsen går ändå att göra, om än i liten skala.

+� forts s 38

Två av organisationens huvudmän. Den yngre brodern i brö-draparet t.v. och hans kusin t.h. poserar för kameran. Bilden är anträffad i en beslagtagen dator.


De hemliga tvångsmedlen skall enligt planen iden-tifiera kontakter med redan kända haschåterförsäljare och identifiera nya.

När de i sin tur gjort köp hos bröderna och deras kamrater så skall spaning och bevisbeslag göras på andra håll i Sundsvall. Allt för att långsamt bygga ärendet underifrån samtidigt som den initiala spanings-insatsen inte skall behöva ske i området där bröderna är veritabla haschhjältar och polisen är något som ungdomarna lärt sig förakta och varna sina äldre kam-rater för.

Nåja, alla planer till trots, under första veckans spaning blir det plötsligt en resa till Malmö för en av bröderna och två i tipsen utpekade ”åsnor”. Det börjar lukta jordskredsseger för polislaget och det på rekord-tid. I Malmö kontaktas personer med kopplingar till Bandidos, personer som enligt Malmökollegorna är stora i rökabranchen. Man lämnar Malmö utan att vare sig via telefon eller på annat sätt meddela sig om att de förmodade förhandlingarna gått bra eller dåligt.

Efter hemkomst till Sundsvall väntar spaningsgrup-pen med spänning på resultatet av Malmöresan. Har man beställt 10, 15 eller 20 kilo? Hur kommer grejerna hit? Kommer våra förmodade åsnor att möta upp halvvägs? Frågetecknen hopade sig och inget av dem ville räta ut sig. Cannabisförsäljningen var småskalig i förhållande till vad tipsen sagt, men det är ju inte så svårt att förstå om det stora partiet ligger runt hörnet och väntar.

Stickspåret Medan väntan började kännas outhärdligt lång konsta-terades att bröderna och deras kamrater i väntan på sin beställning verkade ta mindre partier från en lokal kran i Sundsvall. Han identifierades med tiden som en sedan tidigare känd svarttaxiförare med en dom för männis-kosmuggling i bagaget och han kom snart att få en allt större roll.

All information tydde på att det borde komma ett större parti från Malmö, men bröderna i Nacksta lade ideligen ut krokar till både Borås, Gävle, Hudiksvall och gud vet vart. En smygande oro om att något gått snett i Malmö spred sig i spaningsgruppen. Svarttaxiföraren levererade kontinuerligt vad som uppfattades som tillfälliga nödlösningar i väntan på de egna varorna. Men hur länge kunde den här ”fri-åkaren” på haschmarknaden få fortsätta utan att han drogs med in i utredningen på allvar.

Den smygande oron växer ytterligare. Hade infor-mationen varit fel? Var analysen fel? Var det i själva verkat svarttaxiföraren som var huvudman istället för bröderna?

Hundratals spaningstimmar läggs i och kring områ-det, resultatet är på intet sätt dåligt, men det är ju den stora leveransen som alla väntar på.

I grevens tid Ett antal bevisbeslag var säkrade trots huvudmännen relativt magra tillgång. I början av december började det dra ihop sig till en resa ut i Europa för svarttaxi-

föraren. En ny och fördjupad analys av svarttaxiföra-rens kontakter med bröderna och deras underhuggare klargjorde att det skett åtminstone en sådan resa förut och att det inte var långsökt att tro att de kilon som förmedlats hämtats hem vid en sådan resa.

Alltså var det dags för ytterligare hemliga tvångsme-del, något som tidigare inte känts operativt möjligt med tanke på den begränsade personalresursen. Den 14:e december rullar telefonavlyssningen igång på svart-taxiföraren, den 17:e anländer han och en annan man åter till Västernorrlands län med bil efter en non-stop resa ut i Europa.

I utrymmet för reservdäcket påträffas vid kontroll ca 25 kilo cannabis, 1900 ecstasytabletter och nästan 2 kilo amfetamin.

Svartaxiföraren hade visat sig vara en ”dark horse” som spaningsgruppen till en början inte ens hade med i utkanten av den omfattande kartläggningen. Som tur var hade spaningsledningen inte stirrat sig blind på den mest förväntade utgången och vågat byta spår, något som nu betalt av sig med ett ovanligt stort beslag för att vara norra Sverige.

En sista offensiv Tillslaget och förlusten av partiet orsakar oro i leden, en hel kedja av händelser sätter igång och den tydliga känslan är att man desperat söker ett ersättningsparti, och det fort.

Det är i det här läget alltför många människor i brö-dernas närhet att hålla reda på.

Vetskapen om att vem som helst, när som helst kan sätta sig i en bil eller på ett tåg och bli den som hämtar partiet gör det snudd på outhärdligt för spaningsgrup-pen som nu är ännu mindre till följd av utredningen kring de två som redan gripits.

Precis som befarat och mitt i julhelgen finns plötsligt ett parti hasch i bröderna ägo. Försäljning med den fart och intensitet som alla tips och informationer gjort gällande tar fart. På bara några dagar görs fler affärer än under många långa månader av väntan för såväl haschförsäljare som spanare.

Delar av beslaget från den 3:e januari. Haschkakor som sål-des under namnet ”jude”.Foto: Polisen Sundsvall


Ytterligare bevisbeslag görs och en sammanställning av materialet som samlats in under tre månaders spa-ning ger vid hand att det nu räcker till för att hämta in kärngruppen i Nacksta.

Den tredje januari i gryningen, med dramaturgiskt riktiga inslag som kammaråklagare och spaningsled-ningen i en helikopter över Nacksta, så sker tillslaget mot bröderna och deras medgärningsmän.

Beslagen blir ytterligare några kilo hasch samt vapen och ammunition.

Utredningen och HD:s senaste domar Det stod snart klart att den kommande utredningen skulle måsta bli av jätteformat för att på något sätt möta de nya krav på bevis som HD ställer.

Medan dagar och månader förflöt förhördes ett 60-tal personer som misstänkta för såväl ringa narko-tikabrott som grova.

En bild av en ett nätverk växte fram, ett nätverk där alla på ett eller annat sätt är möjliggörare för de andras brottslighet. I förhör berättade missbrukare hur de köpt cannabis av såväl en gammal kvinna som av ett litet litet barn. I datorer hittades bilder där vuxna och barn poserade med skjutvapen och i en av brödernas

datorer en film där den yngre av dem en nytänd joint i munnen laddar en pistol och skjuter rakt ut i skogen.

I skrivandes stund pågår rättegången mot huvud-männen och deras köpare. I försvarets strategi kan man mellan raderna läsa in HD:s nya krav och i åklagarens pläderingar lika så, men naturligt vis med olika mål-bilder.

Den förundersökning som lämnades in till åklagaren innehöll oavsett de slutgiltiga domarna en bild av hur två bröder, en kusin till dem och en barndomsvän till-sammans med en något äldre svarttaxichaufför försett otaliga Sundsvallsbor med cannabis. Utredningen har också visat att den cannabis som sålts även hamnat på flera andra orter i och utanför länet för att sedan säljas vidare, i många fall till ungdomar.

I åklagarens stämningsansökan finns 46 personer misstänkta, fem av dem för grovt narkotikabrott, ytter-ligare två är åtalade både för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. De 39 övriga är köpare av allt från kilon till gram, många har i sin tur sålt narko-tikan vidare, andra har brukat den själv.

Åter till Nacksta Men blev det då tillslut någon skillnad i Nacksta? I köl-vattnet av utredningen har socialtjänsten och försäk-ringskassan fått upp ögonen för skenskrivningar och skengiftemål som resulterat i bidragsindragningar och kontroller. Ett stort antal ”guldstjärnor”, dvs. sedan tidigare helt okända missbrukare har identifierats och operation IOR har helt klart rört om i Sundsvalls can-nabisgryta för en tid.

Några veckor efter tillslaget pratade en av Sundsvallspolisens brottsförebyggare med persona-len på fritidsgården i Nacksta. De gav en bild av en attitydförändring bland de yngre. Många hade sökt upp fritidsledarna för att prata om det som hänt. Sammantaget kan sägas att de kriminella idolerna som krängt hasch och stolt visat upp sina guldlänkar och tatuerade underarmar nu inte bara hade glorian på sned, den hade rasat ner över axlarna, och ”kidsen” på fritidsgården var inte längre lika imponerade. Kanske kan det på sikt göra skillnad. n

Kriminalteknikernas konstnärliga ådra kom att visa sig vid fotodokumentationen av det hasch som smugglats in i Sverige.

Närbild på en av de ”B.B-kakor” som såväl spanare som langare väntade länge på.


Narkotikakontroll under 100 årAllt sedan den första opiumkonventionen (1912) har kontrollsträvandena hela tiden haft syftet att begränsa den tillåtna användningen av narkotika och andra reg-lerade medel till medicinska och vetenskapliga syften. En snävt begränsad hantering av narkotika tillåts i Sverige även för utbildning av personal (preparatkän-nedom), övning av sökhundar (luktprov) m.m.

Under de första femtio åren var uppslutningen bakom narkotikakontrollen total i det internationella samfundet. Under senare år har den internationella narkotikakontrollen – liksom många länders inhem-ska narkotikakontroll – utsatts för betydande utma-ningar. Kritiker har ifrågasatt narkotikakontrollens berättigande. Den privata opinionsgruppen Global Commission on Drug Policy (2011) har föreslagit bl.a. avkriminalisering av eget bruk av narkotika, försök med beskattning och liknande i stället för förbud.

Ur administrativ och rättslig synpunkt är dock två andra framtida utmaningar mot narkotikakontrollen viktigare, nämligen mot dess aktualitet och dess effek-tivitet.

AktualitetNarkotikakontrollen måste vara aktuell för att kunna möta hot i samtiden och den nära framtiden.

Från början reglerades endast ett litet antal substan-ser som internationell narkotika. För att säkerställa att alla länder ställde dessa medel under kontroll räknades de upp på särskilda förteckningar. I de nu gällande FN-konventionerna (1961 och 1971) och i de flesta länder har man behållit systemet med uppräkning av specifika substanser.

Svagheten med uppräkningsdefinitionen började uppmärksammas på 1970-talet med ett ökande flöde av s.k. designade droger (eng. ”designer drugs”). Dessa

är substanser som har samma grundstruktur som någon viss känd narkotika men vars struktur designats så att den avviker på någon viktig punkt från alla reg-lerade narkotika. De kan därför fritt säljas som potenta rusmedel fram till en särskild reglering som narkotika. Kring millennieskiftet hade problemen med uppräk-ningsförfarandet blivit så tydliga att man började dis-kutera andra sätt att definiera narkotika, bl.a. genom att ange verkan. Så sker idag för dopningsmedel i lagen om kontroll av vissa dopningsmedel (1991:1969). Där anges de reglerade medlen både genom uppräkning och genom verkan.

Antalet designer drugs med narkotikalika effek-ter har skattats till flera tusen. Under senare år har uppmärksamheten riktats särskilt på syntetiska (substituerade) katinoner (uppskattade till ett 50-tal) och syntetiska cannabinioider (uppskattade till flera hundra). Inom EU har det senaste året omkring 50 nya missbrukssubstanser rapporterats till drogobservato-riet (EMCDDA) i Lissabon.

I Storbritannien har man hanterat de substituerade katinonerna genom att (med ett specifikt undantag) till narkotika räkna en hel klass med substanser som har en gemensam grundstruktur och vissa specifika tillägg (radikaler). USA:s kongress behandlar just nu en ny lag om syntetiska cannabinoider. Den väntas införa bestämmelser om att ämnen som har en viss grundstruktur och en viss verkan på CB1-receptorn (och därmed förmåga att framkalla likartade rus som cannabis) skall anses vara narkotika.

Med tanke på den betydande kompetens och det starka profitintresse som finns bakom utvecklandet av nya substanser kommer det troligen förr eller senare att bli nödvändigt att komplettera uppräkningsdefinitio-nen för narkotika med en verkansdefinition.

Minst lika viktigt är dock att skapa ett fungerande system för bevakning av det internationella drogpano-

Utmaningar för narkotikakontrollen i framtiden

Trots 100 års utveckling av den internationella och svenska narko-tikakontrollen står denna fortfarande inför betydande utmaningar.


ramat. Bevakningen behövs för att framställa underlag för formell narkotikaklassning och för farlighetsbe-dömningar men även för information till professionella grupper inom sjukvård och rättsväsende som möter nya substanser ute i missbrukarleden.

En annan betydelsefull sida av narkotikakontrol-lens aktualitet gäller att den verkligen täcker alla straffvärda förfaranden, t.ex. hantering av naturdroger som innehåller narkotikaklassade substanser men inte själva är förtecknade som narkotika.

För att möta utmaningarna mot dess aktualitet måste narkotikakontrollen förstärkas med en allsidig bevakning av nya substanser, nya missbruksmönster, nya förfaranden (modus operandi) m.m. Detta kräver en kraftfull kompetensutveckling på flera nivåer, från forskning till forensisk service.

EffektivitetNarkotikakontrollen måste vara effektiv, d.v.s. uppnå avsedd verkan på narkotikamissbruk och narkotika-brottslighet.

Sverige har väldokumenterade erfarenheter av att stegvis förstärka narkotikakontrollen, allt efter som missbruket och brottsligheten utvecklats. När Narkotikastrafflagen (1968:64) infördes för att möta en tilltagande internationell brottslighet höjdes straffmax-imum för olovlig hantering av narkotika till fyra år (1969: sex år, 1972: tio år). När Narkotikastrafflagens bestämmelser om brottsliga förfaranden visade sig ha luckor (så var t.ex. befordrande av vederlag för narkotika (”knarkpengar”) länge straffritt) gjordes 1983 en omfattande teknisk revision av de straffbara gärningarna. När det olovliga bruket (”missbruket”) samma år förklarades vara straffritt genom en dom i Högsta domstolen kriminaliserades till slut olovligt bruk (1988). Närmast att utreda är möjligheterna till en komplettering av den svenska narkotikadefinitionen så att en substans räknas som narkotika oavsett om den är naturligt förekommande eller syntetiskt fram-ställd.

Kompetens, d.v.s. ”förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter” (SIS), är en funktion som ständigt utvecklas hos brotts-organisationer (annars slås de snabbt ut av konkurren-ter eller myndigheter). Därför måste även samhällets organ ständigt utveckla och förfina sin kompetens för brottsbekämpning. Här finns dock, som Kenney (2007) påpekat, en betydande skillnad mellan byrå-kratier och brottsorganisationer. Byråkratier bygger sin kompetens på regler (”techne”) och har långsam anpassning. Brottsorganisationer har sin kompetens i snabb fattningsförmåga, smidighet och intuition (”metis”). Det ligger i brottslingarnas intresse att ständigt uppmärksamma nya droger, nya modus ope-randi, nya samarbetspartners och konkurrenter o.s.v. Uppfinningsrikedomen kan vara mycket stor: när ett sydamerikanskt narkotikasyndikat var tvunget att dumpa ett stort parti narkotika från ett flygplan ner i havet utanför USA:s gulfkust för att undgå ingripande från kustbevakningen fann de att narkotikan flöt på

vattnet. Observationen ledde till att man experimente-rade med utsläpp av vattentätt förpackad på narkotika utanför kusten för upphämtning från snabba motor-båtar.

Narkotikakontrollens effektivitet kan även under-grävas av brister i den administrativa kontrollen av tillåten användning, t.ex. överförskrivning eller avdrift från underhållsprogram.

För att möta utmaningarna mot narkotikakontrol-lens effektivitet behöver samhället hela tiden utveckla ett bredare spektrum av motåtgärder. Det handlar enligt cybernetikern Ashby (1956) om ”erforderlig variation”: i kamp mellan två system vinner det som har den bredaste och nyansrikaste repertoaren av åtgärder.

Konsekvenser för polisenEn markant försvagning av narkotikakontrollen skulle snabbt få stor betydelse för brottsutvecklingen i sam-hället och därmed för polisens arbete. Man kan före-ställa sig bl.a. följande konsekvenser.

1. Antalet klassiska narkotikabrott (enligt Narkotikastrafflagen) skulle minska kraftigt. Däremot skulle det vid en legalisering och beskattning av vissa narkotika kunna bli en betydande smuggling från län-der med lägre narkotikaskatter.

2. Langningen till ungdomar skulle fortsätta, efter-som ungdomar utgör den viktigaste debutåldern för narkotikamissbruk. Samtidigt kan man räkna med att vissa åldersgränser skulle anses bli politiskt nödvän-diga, ungefär som i fråga om alkohol.

3. Rekryteringen till missbruk (icke-medicinskt bruk) skulle bli mer omfattande när tillgängligheten

Omkring år 1900 bedrevs en omfattande internationell han-del med opium i Asien. Handeln underhöll ett omfattande missbruk. Men den var även en viktig skattebas för många regeringar. En period omkring år 1900 hade den brittiska administrationen i Straits Settlements (motsvarar dagens Malaysia och Singapore) mellan 45 och 59 procent av sina årliga skatteintäkter från opium. Bilden visar ett paket opium från statsmonopolet i Singapore. (LaMotte, 1920)

+� forts s 46


ökar. Ur denna grupp nybörjare kommer sedan fler personer att rekryteras till s.k. tungt missbruk.

4. Rattfyllerifall och trafikolyckor skulle öka när fler förare kör bil påverkade av mer lättillgängliga droger.

5. Olyckor på arbetsplatser skulle bli mer frekventa och kräva fler polisutredningar, där efterforskande av drogpåverkan blir en väsentlig del av spårandet efter kausalfaktorer, t.ex. personligt ansvar.

6. Sociala konflikter, särskilt i familjerelationer, skulle bli fler och farligare, eftersom alla droger mins-kar hämningar.

7. Antalet brott av vårdslöshetskaraktär skulle öka. Det skulle främst gälla s.k. ”fyllegrejer”, som gär-ningsmannen sannolikt inte skulle ha gjort i nyktert tillstånd.

För att kunna hantera en ökning av ovanstående typer av brott och konflikter vid ett ökat missbruk kommer det för polisens del att krävas ett väsentligt bredare åtgärdsregister enligt principen om erforderlig variation. Det kan bli fråga om större kapacitet för spaning och utredning, bättre kunskaper om upptäckt av drogpåverkan, känsligare forensiska metoder för drogtestning, ökade färdigheter i konflikthantering m.m. Men det ligger också i polisens intresse att samhällets narkotikakontroll fungerar även på andra områden. n

Jonas Hartelius

Referenser kan fås från författaren.

Vem får inneha narkotika för hundutbildning?Sedan privata företag börjat träna hundar för sökning efter narkotika har frågan uppkommit om de kan och bör få inneha narkotika för sådant ändamål.

I en dom 2009 upphävde Kammarrätten i Stockholm en dom från Länsrätten i Uppsala län om att tillåta ett privat aktiebolag att inneha narkotika för utbildning av sökhundar. Regeringsrätten vägrade prövningstill-stånd.

När lagen (1992:860) om kontroll av narkotika skrevs om 1998 tilläts innehav av narkotika även för ”annat samhällsnyttigt ändamål som är särskilt ange-läget”. Tillägget ”som är särskilt angeläget” gjordes efter påpekande av lagrådet för att skapa en snäv avgränsning för sådan användning. Det kan vara fråga om innehav för utbildning i preparatkännedom eller träning av narkotikahundar.

Frågan om innehav för hundutbildning ventilerades av Narkotikautredningen (SOU 2008:120), som dock inte lade något förslag i frågan.

Narkotikakontroll är enligt folkrätten en statsfunk-tion. FN-konventionerna ålägger de anslutna staterna att tillåta användning endast för vetenskapliga eller medicinska ändamål. Utanför det ligger hanteringen inom tull- och polismyndigheter m.fl. av narkotika i samband med beslag, analys och förstörande. Sådan hantering har ansetts ingå i den traditionella brotts-bekämpningen och behöver därför inte regleras i konventioner eller lagar. Om en stat skall gå utanför den folkrättsligt tillåtna hanteringen av narkotika bör detta ske endast inom statsfunktioner. Det kan förutom utbildning även vara fråga om t.ex. använd-ning av narkotika som gaser vid ordningsinsatser (t.ex. fentanyl i aerosolform, som vid teaterstormningen i Moskva 2002).

För forskning med narkotika gällde tidigare att sådan endast kunde tillåtas vid institution som drivs av staten. Numera tillåts sådan forskning vid institution som ägs eller stöds av staten eller av kommun.

För att skapa tydligare regler kring tillåtet privat innehav av narkotika bör riksdagen i samband med nästa revision av narkotikalagstiftningen ändra den relevanta paragrafen till att lyda ”… annat samhälls-nyttigt ändamål som är särskilt angeläget och bedrivs av staten.” (tillägget med kursiv).

Hundutbildning är en laglig verksamhet, liksom handel med kemikalier. Att förbjuda en privat hund-skola att inneha narkotika för sökhundsutbildning är dock inte större ingrepp än att exempelvis förbjuda kemikaliefirmor att handla med en viss substans när denna klassas som narkotika. n

JH

Narkotikafri barndom en mänsklig rättighetI en ny bok visar den svenske juristen Stephan Dahlgren och den rumän-ska forskarstuderanden Roxana Stere att barn och ungdomar har rätt till en narkotikafri uppväxt. Det folkrättsliga stödet finns i FN:s konvention om bar-

nets rättigheter. Där säger artikel 33 att parterna skall skydda barn från olaglig användning av narkotika och förhindra att barn utnyttjas i den olagliga handeln med sådana ämnen.

Med den nya boken kommer den aspekten på skydd för barn att lyftas fram mycket tydligare på samma sätt som skyddet mot utnyttjande i exempelvis sexhandel.

JH Dahlgren & Stere: The Protection of Children from Il-licit Drugs – A Minimum Human Rights Standard, FRI förlag 2012.


Även under det senaste året har ett betydande antal substanser klassats som narkotika i Sverige. Från den 1 januari 2011 fram till början av maj 2012 rörde det sig om totalt 15 preparat (se tabell). För att ett nytt preparat skall klassas som narkotika måste det visas att preparatet förekommer till missbruk och är skadligt.

Nya substanser bevakas av bl.a. Statens Folk-hälsoinstitut (FHI) och EU:s drogobservatorium (EMCDDA) i Lissabon. FHI har på sin hemsida en lista över ämnen som utreds för klassning som narko-tika. Listan är delvis ett resultat av förfrågningar från åklagare som tagit nya substanser i beslag och öns-kat besked enligt ”Förstörandelagen” (SFS 2011:111) huruvida en klassning kan förväntas. FHI:s lista upp-dateras återkommande. EMCDDA har under senare tid rapporterat upptäckt av omkring 50 nya substanser årligen inom EU-länderna. I ett längre perspektiv kan man räkna med att ytterligare hundratals substanser kan bli missbrukade och förr eller senare klassade som narkotika. Bara inom området syntetiska cannabinoi-der (som ingår i vissa varianter av ”Spice”) beräknas det totala antalet till flera hundra.

Blandad samlingEn blandad samling preparat har narkotikaklassats den senaste tiden. Ofta rör det sig om s.k. analoger, som är preparat som har samma huvudsakliga struktur och därmed ofta samma huvudsakliga effekter som en ti-digare känd drog. För de flesta nya narkotika är do-kumentationen ringa om risker m.m.

AM-694 och AM-2201 är syntetiska cannabinio-ider.

Bufedron och 4-MEC är syntetiska katinoner.

2-DPMP (desoxipip-radol) är en syntetisk centralstimulantia med effekter som metylfeni-dat men väsentligt längre verkanstid (upp till fem dygn).

JWH-122, JWH-203 och JWH-210 är alla syntetiska katinoner.

4-HO-MET är en tryp- taminanalog med psilo-cybinliknande effekter.

5-MeO-DALT är en psykedelisk tryptamin som kan framkalla för-

lust av kroppskänsla samt starka visuella hallucina-tioner.

Metoxetamin (”mexxy”, ”mket” m.fl.) har effekter som ketamin eller PCP med bl.a. upphetsning, halluci-nationer och katatona tillstånd. Det kan även ge upp-hov till en känsla av att medvetandet lämnar kroppen. Ett dödsfall har hittills rapporterats i Sverige.

Mitragynin är den psykoativa substansen i kratom (Mitragyna speciosa) och har centralstimulerande effekter vid lägre doser och dämpande vid högre. Kratom som växtberedning är inte uttryckligen klas-sad som narkotika. Det är veterligen aldrig avgjort om kratom omfattas av narkotikakontrollen.

O-desmetyltramadol (ODT, ”Krypton”) är nära släkt med tramadol och har vållat minst nio dödsfall i Sverige.

pFBT är en syntetisk kokainanalog, dock med sva-gare verkan än kokain.

RCS-4-Orto isomer är en syntetisk cannabinoid med hög toleransutveckling. Medlet kan orsaka bl.a. förvir-ring och försämrat minne.

Tramadol har fått det tidigare undantagen om doser för medicinskt bruk borttagna. Numera räknas all tra-madol som narkotika.

Aktuella för klassning?FHI har föreslagit regeringen att gammabutyrolakton (GBL) och butandiol (BD) skall klassas som narko-tika. Eftersom medlen har en legitim industriell han-

tering kräver en narkoti-kaklassning ändringar i författningar m.m. Beslut väntas under sommaren.

Läkemedelsverket dis-kuterar fortfarande en narkotikaklassning av Pre-gabalin (Lyrica®), som är ett läkemedel mot bl.a. ångest och utreds f.n. av Läkemedelsverket. Propofol (Diprivan®) används som narkosme-del och har missbrukats av bl.a. amerikansk sjuk-vårdspersonal. Inget for-mellt förslag är framlagt om någondera.� n

Jonas Hartelius

(Presslagd 15 maj 2012)

Nya narkotika från den 1 januari 2011Substans Datum FörfattningO-desmetyltramadol 2011-05-05 SFS 2011:309Bufedron 2011-09-01 SFS 2011:9584-MEC 2011-09-01 SFS 2011:958Mitragynin 2011-09-01 SFS 2011:958JWH-122, 203, 210 2011-09-01 SFS 2011:958pFBT 2011-09-01 SFS 2011:9582-DPMP 2011-09-01 SFS 2011:958Tramadol (undantag bort) 2012-03-15 SFS 2012:42 AM-694 2012-05-01 SFS 2012:152AM-2201 2012-05-01 SFS 2012:1524-HO-MET 2012-05-01 SFS 2012:152Metoxetamin 2012-05-01 SFS 2012:1525-MeO-DALT 2012-05-01 SFS 2012:152RCS-4-Ortoisomer 2012-05-01 SFS 2012:152

Många nya narkotika


§ Rättsrutan § § Rättsrutan §

§ Rättsrutan § § Rättsrutan §

Nya gränsvärden allmängods i den undre världenVice överåklagaren Astrid Eklund och kammaråkla-garen Sara Malmhester från Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm gick under en före-läsning på årets utbildningskonferens igenom Hög-sta domstolens (HD) dom från den 16 juni 2011, den dom som i ett slag raderade ut en tidigare klar, tydlig och sträng praxis för straffvärdebedömningen vid narkotikabrott, och ytterligare ett antal domar som levererats därefter och som cementerar den nya praxisen. Det var mycket tydligt att utvecklingen på området väcker starka känslor. En av åhörarna undrade om HD:s ledamöter är narkotikaliberaler, vilket därmed skulle ha påverkat domstolens ställ-ningstaganden.

Ingen skugga ska falla på den som har missför-stått tidigare uttalanden av HD, som numera gör gällande att art och mängd ska vara av underord-nad betydelse och dessutom hävdar att detta är ett synsätt som gällt sedan 1981!

Exempelvis ansåg HD i NJA 2004 s. 354, att trots att andra särskilda omständigheter saknades, var arten och mängden av narkotika sådana att brottet måste betecknas som grovt narkotikabrott och till och med ge ett straffvärde som ”klart överstiger minimum”. Ett annat och mera tydlig exempel är NJA 2010 s. 592. Där uttalar HD bl.a. att den åta-lade hade tagit befattning med så mycket narkotika att straffvärdet väsentlig översteg vad som krävdes för att det skulle anses motivera maximistraffet. Man skriver också att i fall som avser särskilt stora mängder narkotika krävs mer för att förmildrande omständigheter ska slå igenom än när straffvärdet med hänsyn till arten och mängden narkotika ligger i gränsområdet för straffmaximum.

I vilket fall som helst måste vi - utan lagändring och nya förarbetsuttalanden - acceptera den nya praxisen. Riksåklagaren har i en skrivelse den 9 maj 2012 gett uttryck för detta men anser att om det inledningsvis saknas uppgift om andra omständig-heter än art och mängd (typiskt kurirfallet), måste dessa omständigheter ändå vara utgångspunkten för hur brottet ska rubriceras och för bedömningen av straffvärdet. De gamla tabellerna bör man dock inte längre använda. Tanken är att en befattning med

en stor mängd narkotika innebär en presumtion för att befattningen utgör ett led i en organiserad narkotikaverksamhet, och förundersökningen bör därefter inriktas på att utreda alla omständigheter som har betydelse för rubriceringen och straffvär-debedömningen. Riksåklagaren anser vidare att nya tabeller som kommer att utarbetas aldrig får bli normerande, de får bara vara vägledande och detta endast om de direkt speglar HD:s praxis. Nya tabeller bör, för att kunna vara vägledande i kurirfallen, innebära att gränserna för grovt brott i förhållande till de gamla tabellerna fördubblas. D.v.s. för heroin blir hållpunkten 50 gram, kokain 100 gram, amfetamin 500 gram, cannabis 5 kg och för kat 400 kg. För ecstasy bör gränsen inte sättas under 2000 tabletter, LSD 2000 tripper, Rohypnol 10 000 tabletter á 1 mg och för GHB 30 liter. Gränsen mellan ringa brott och brott av normalgra-den bör för ecstasy gå vid 15 tabletter, LSD vid 15 tripper, Rohypnol vid 75 tabletter á 1 mg och för GHB vid 15 cl. För övriga preparat kan de gamla gränsvärdena tillämpas.

Jag gissar att det trots allt kommer att utarbetas nya tabeller som kommer att få lika stor betydelse för som de gamla tabellerna. Detta är i vilket fall som helst något som kurirerna räknar med. En kurir som nyligen har åtalats vid Helsingborgs tingsrätt har i förhör uppgett att han ”jobbar” som kurir och att han för den aktuella transporten av 4 kg amfetamin hade fått tillräckligt betalt för att täcka det straff på fängelse fem år som han riskerade. Fängelse fem år är exakt det nya straff-värde som hovrätten över Skåne och Blekinge numera har som hållpunkt för narkotikabrott avseende befattning med 4 kg amfetamin.

Joakim ZanderInternationella

åklagarkammarenMalmö


Info från SKL, Droganalysenheten

SKL har under många år inte bara analyserat de haschbeslag som kommer in, utan även katalogise-rat dem utifrån egenskaper såsom färg, form, stor-lek och inte minst präglingar och stämplar. Syftet med detta är att kunna länka olika beslag med lik-nande utseende till varandra, eftersom dessa beslag kan ha gemensamt ursprung, och leverera informa-tionen för spaningsändamål till polisen.

SKL har tidigare tillhandahållit informationen genom att profilera beslagen kemiskt på liknande sätt som vid jämförelseanalys. Detta är dock en ganska tidskrävande process och dessutom behövs ett omfattande referensförråd av material. Därför föddes idén att man istället för att profilera mate-rialen kemiskt enbart skulle titta på de stämplar som finns på haschkakorna. Detta ger en osäk-rare information, men har fördelen att man får ett mycket snabbare svar. Det planerades för att samla bilder på präglingar och stämplar samt haschkakor med ovanligt utseende i en databas som skulle vara tillgänglig för polisen på motsvarande sätt som den nationella vapendatabasen som finns på SKL.

Nu vidtog ett omfattande arbete dels för att bestämma vilken information som ska finnas i

databasen och sedan även lägga in all data. I data-basen finns alla haschmaterial med stämplar från och med år 2008 som inkommit från polisen, och även en del material från Tullen och Norge. Vid det här laget innehåller databasen närmare 500 olika poster och den är nu mogen att göras till-gänglig för alla inom polisen att söka i.

Haschdatabasen presenterades på SNPF:s utbildningskonferens och lanserades på IntraPolis direkt därefter. Genom att söka på HADB (HAschDataBasen) hittar man den på IntraPolis.

Polisen har nu ett enkelt sätt för att snabbt se om aktuella stämplar har förekommit tidigare och på så sätt få nya spaningsuppslag. När de hittar en stämpel som liknar den aktuella stämpeln i databasen betyder det att ett eller flera liknande beslag har analyserats på SKL. Polisen kontaktar då oss på SKL för att få närmare information om var dessa beslag är gjorda.

Niclas Pettersson, Lars Lundberg, Karin Grafström och Johanna Dalgaard

Droganalysenheten

SKL:s Haschdatabas

SKL:s haschdatabas innehåller nu bilder på haschkakor med närmare 500 exempel på stämplar och präglingar och andra egenheter.


Världen runt

Hells Angels erkänner jättebeslag av hasch i KöpenhamnTvå fullvärdiga medlemmar i Hells Angels och en tidigare medlem i klubben är tre av fyra åtalade i Köpenhamn i ett ärende som gäller insmuggling av 3,6 ton hasch. De åtalade har i huvudsak erkänt, till åklagarens stora glädje, eftersom han nu kan korta ner rättegången med 17 dagar.

Den 53-årige huvudmannen har erkänt del-aktighet i hanteringen av knappt ett ton och de övriga erkänner att de varit kurirer eller lagerhål-lare för liknande mängder.

Polisens bevis bygger bland annat på kame-raövervakning av ett av de ställen som använts som mellanlager. Man är också övertygad om att haschpartiet skulle till Christiania, eftersom så stora mängder knappast kan omsättas på något annat ställe i landet.

Källa: Jyllandsposten, jp.dk

Polisen i Köpenhamn tror att det stora haschpartiet skulle distribueras ut via Christiania.

Danskt heroin lagras på hemlig platsGratisheroinet kostar skattebetalarna 300 danska kronor per dos. Det är ungefär en tredjedel av vad det kostar på gatan.

Vallmon som heroinet framställs av odlas i Tasmanien i Australien. Det skickas sedan till Schweiz, där drogen tillverkas. Från Schweiz flygs heroinet till Danmark under rigorös säkerhet. Från Kastrups flygplats förs det i en penningtransportbil till en hemlig plats på Själland där det lagras.

Inte ens heroinklinikernas chefer vet var det lagras. De gör beställningar och får sedan heroinet levererat. Det förvaras sedan i kassaskåp och klini-kerna har direktlarm till polisen.

Källa: Torben Ballegaard, chef för kliniken Valmuen i Köpenhamn (TT)

Anmälde stöld av egen cannabisodlingKanske det något korkade paret i England hade rökt lite för mycket av sitt eget lager när de beslöt att ringa polisen och anmäla att deras cannabisod-ling, värd 10 000 £, hade blivit stulen.

När polisen kom till platsen fann de krukor där cannabis blivit skördad och en mindre mängd torkad skunk fanns kvar. Mannen erkände att han odlat cannabis och att dussintals plantor blivit stulna.

När polisen skulle gripa honom för den erkända brottsligheten, tog kvinnan fram en luftpistol och hotade en polisman. Han lyckades avvärja hotet och kollegorna kom till hans hjälp och satte hand-bojor på den drogpåverkade kvinnan.

Paret dömdes till ett års villkorligt fängelsestraff. Mannes fick dessutom 240 timmars samhällstjänst och kvinnan måste ingå i ett behandlingsprogram för sitt missbruk.

Källa: www.thisismoney.co.uk

276 ton läkemedel lämnades inDrug Enforcement Administration, DEA, orga-niserade och ledde för fjärde året en Take Back Day, återlämningsdag, av receptbelagda och även narkotikaklassade läkemedel. 276 ton läkemedel lämnades in över hela USA den 28 april i år och sammanlagt 774 ton har tagits emot under de fyra återlämningsdagarna.

Mediciner som ligger oanvända i hushållens medicinskåp kan hamna hos missbrukare. I USA är läkemedelsmissbruket alarmerande. Fler ame-rikaner missbrukar läkemedel än kokain, heroin och hallucinogener tillsammans, enligt en studie 2010. Andra studier visar att missbrukade läke-medel ofta kommer från familj och vänner och från hemmens medicinskåp.

Källa: DEA

Haschbeslag i Norge hos ”slalomturister”.Ett holländskt par i 50-årsåldern blev stoppade av norska tulltjänstemän från Kongsvinger vid en ru-tinkontroll på riksväg 21 i Eidskog. Det var i slutet av februari och paret förklarade att de var på väg till Hurdal för att åka slalom.

Men eftersom förklaringen inte verkade trovär-dig och ingen skidutrustning fanns i bilen, blev narkotikahund tillkallad och markerade att det fanns narkotika under baksätet. I golver hittades 30 kilo hasch i ett antal paket.

Källa: Toll.no


Landet runt

”Knarkblockets” upphovsman fick fyra års fängelseEn 27-årig man drev en websida där många köpte och sålde droger. För detta dömdes han till fyra års fängelse för grovt narkotikabrott av Attunda tings-rätt i Sollentuna.

Mannen startade sajten 2010 som ett forum där drogliberaler kunde mötas, men sajten utvecklades till ett slags ”Knarkblocket”. Många medlemmar lade upp annonser med erbjudanden om olika slags narkotika, ibland med rabatter till dem som köpte ofta och mycket. En dag i somras fanns 900 sådana annonser och 2900 medlemmar besökte sajten.

Hemsidan stängdes i februari i år sedan data-servern spårats till Litauen där myndigheterna kopierade innehållet och lämnade uppgifter till svensk polis.

– Det faktum att han lagt upp hemsidan, drivit hemsidan och möjliggjort för andra personer i hela Skandinavien att sälja narkotika och att det riktats mot bland annat ungdomar, gör att han döms, säger kammaråklagare Gunnar Fjaestad till ABC.

27-åringen uppgav i tingsrätten att han tappat kontrollen över verksamheten och han förnekade att han tjänat pengar på narkotikaaffärerna som pågått på hans hemsida.

Källa: Drugnews.nu/SL

Populär tidningNär Citypolisen i Stockholm gjorde husrannsakan hemma hos en man, misstänkt för häleri, hittade man också cannabis, anabola steroider – och en SNPF-tidning. Mannens flickvän hade tagit med tidningen hemifrån eftersom hennes pappa spons-rat SNPF som annonsör och därför fått tidningen.

Flickvännen medgav också att hon rökt canna-bis sedan 14-årsåldern, men aldrig blivit avslöjad. Hon fick nu lämna urinprov som var positivt på cannabis.

Carl Tocklin, City Polismästardistrikt

Acetonförsäljningen ökade markantI COOP-butiken i byn Hadars utanför Boden öka-de plötsligt försäljningen markant av kemiskt ren aceton efter sommaren 2011. När butikens perso-nal sökte information hos Socialförvaltningen fick man vata att aceton kan användas vid tillverkning av spice, dvs. örtblandningar som missbrukare rö-ker. Eftersom butiken inte har någon åldersgräns för köp av aceton, valde man att ta bort aceton från hyllan och istället sälja över disk.

Polisen märkte också en markant ökning av beslag av aceton tillsammans med torkade örter som innehöll den syntetiska cannabinoiden JWH-122. Den substansen var då inte olaglig men blev narkotikaklassade den 1 september 2011. Åsa Dahlberg

Torkade växtdelar i en skål sprayas med en acetonlös-ning blandad med t.ex. JWH-122. När acetonet avdun-stat efter något dygn är växtdelarna impregnerade med en syntetisk cannabinoid och rökning ger då en ruseffekt som liknar cannabis.

Tablettpåverkad läkare vaknade upp bakom rattenEn kvinnlig läkare åtalades i april för grovt rattfyl-leri efter att ha kört bil påverkad av det narkoti-kaklassade sömnmedlet Stilnoct, skriver Västerbot-tens-Kuriren.

Hon förklarade sig med att hon sovit dåligt en period och tog tre tabletter Stilnoct istället för en, som är normal dos. Tabletterna hade hon skrivit ut till sig själv.

Sedan hon lagt sig och somnat har den kvinnliga läkaren inget minne av vad som hänt förrän hon vaknade bakom ratten i sin bil. Det fanns vittnen som berättade att hon kört på fel sida av vägen flera gånger, kört på saker och även kört rakt över en rondell.

Socialstyrelsen utreder också läkarens för-skrivningsrätt och lämplighet för att utöva yrket. Läkaren ingår nu i ett kontrollprogram och drog-testas regelbundet.

Källa: Dagens Medicin


För ringa dopningsbrott är föreskrivet böter eller fängelse högst sex månader, samma som för ringa narkotikabrott. Förutsättningen för kroppsbesiktning – urin- och blodprovstagning - är alltså desamma som vid misstanke om bruk av narkotika, om man skäligen kan misstänka att en person nyligen och olovligen har brukat något av dopningslagens preparat.

Sammanställning av AAS-tester i urin under tio årUnder åren 1999-2009 analyserades AAS i urin på be-gäran av polis i 6362 fall. Det framgår av den veten-skapliga studien Anabolic androgenic steroids in police cases in Sweden 1999-2009. Studien gjordes av bland andra Yvonne Lood på Rättsmedicinalverkets avdel-ning för rättsgenetik och rättskemi (Rättskem) i Linkö-ping och Mats Garle som är chef för Dopinglaborato-riet i Huddinge.

Av de 6362 fallen är merparten av urinproven tagna vid misstanke om eget bruk av AAS och ökningen har varit markant sedan 2006. En mindre men ökande del av proverna var tagna på gärningsmän misstänkta för våldsbrott och en del prover härrörde från förare miss-tänkta för trafikbrott.

Totalt sett var 31,5 procent av proverna positiva på en eller flera anabola steroider och andelen positiva prov ökade i takt med att fler prover togs.

Studien omfattade också 5779 urinprover från Kriminalvården. Där var nästan 19 procent positiva på AAS i början av testperioden, men den siffran sjönk till 6,6 procent 2009, trots att antalet prover ökade.

De som testade positivt på AAS i prover tagna och insända av polisen var huvudsakligen män, de flesta i åldrarna 20-32 år. Substansen nandrolon var den man oftast träffade på, följt av testosteron. Dessa båda injektionssubstanser kan också upptäckas längre tid i urin än övriga AAS-substanser.

Substanserna metandienon, stanozolol, boldenon, trenbolon och drostanolon var också vanliga i urinpro-verna. Totalt identifierades 13 olika AAS-substanser under 2009 mot 5 olika under 1999.

De personer som lämnat positiva urinprover under 1999 hade bara en eller två olika AAS-substanser i

kroppen, medan upp till åtta olika substanser anträf-fades i prover 2009.

De AAS-positiva proverna påvisade också ett blandmissbruk med narkotika och andra läkemedel. Cannabis och bensodiazepiner var de narkotikaklas-sade droger som oftast förekom, i ungefär en tredjedel av fallen, följt av amfetamin och kokain.

Även blodprov kan analyseras vid ringa dopningsbrottNär polisen skäligen misstänker en person för ringa dopningsbrott genom eget bruk av dopningsmedel, skickas rutinmässigt urinprov till Linköping med be-gäran om rättskemisk undersökning för analys av ana-bola steroider, som också inkluderar testosteron. Avdel-ningen för rättsgenetik och rättskemi (Rättskem) har metoder för att säkert påvisa anabola steroider och dess metaboliter i urin.

Även intag av testosteron kan påvisas i urin, men testosteron är också en kroppsegen substans. För att påvisa intag av testosteron (T) bestäms då också det kroppsegna hormonet epitestosteron (E). Kvoten T/E är normalt mindre än två, men om T/E är större än 12 talar detta starkt för att testosteron tillförts, enligt Rättskems utlåtande. Man anger också den uppmätta halten testosteron som normalt hos män brukar vara 25-75 nanogram per ml urin. Om halten är t.ex. 800 nanogram per ml urin, talar detta för att testosteron tillförts.

När AAS missbrukas i kurer brukar vanligtvis läkemedel som klomifen, tamoxifen, anastrozol och letrozol användas för att motverka vissa negativa effekter av AAS. Även dessa substanser omfattas av dopningslagen § 1.4 och är alltså olagliga att använda utan läkares ordination och förskrivning.

De ovannämnda läkemedelssubstanserna kan påvi-sas i blod av Rättskem. Om förutsättningar finns för kroppsbesiktning kan därför blodprov skickas till Rättskem med angivande av vilken eller vilka substan-ser som analysbegäran avser.

För mer information, kontakta Yvonne Lood på Rättskem i Linköping.

Gunnar Hermansson

Anabola steroider och kroppsbesiktningEget bruk av anabola steroider och de övriga preparaten som omfattas av dopningsla-gen är sedan 1999 ett lagbrott i Sverige (ringa dopningsbrott) såvida bruket inte sker på medicinska grunder och att en läkare har förskrivit preparaten på recept.


Runt om i Sverige upptäcker polisen och tullen allt oftare illegal framställning av ampuller och tabletter/kapslar som innehåller anabola steroider. Aktiva AAS-substanser levereras sedan flera år av ett okänt antal ki-nesiska företag och smugglas in i Sverige. Övrig utrust-ning kan beställas helt lagligt på internet. Dessutom är tillverkningen mycket enkel och lukrativ och de straff man riskerar betydligt lägre än om det gällt narkotika.

Nyligen slog tullen och polisen till mot en mycket omfattande verksamhet med storskalig tillverkning och försäljning av bland annat AAS-preparat. Tretton personer häktades inledningsvis och den illegala verk-samheten bedrevs sedan flera år på olika orter i landet. (Vi får anledning att återkomma till detta ärende i kommande nummer av tidningen.)

I vissa fall är AAS-tillverkningen blygsam och endast avsedd för det egna och kompisarnas bruk. Men i regel vill man tjäna mer pengar på hanteringen och säljer en del av sina produkter på nätet. En av dessa var 25-årige Prokupla i Borås.

Steroidfabrik i liten ettaI maj 2011 blev polisen i Borås tipsade av Tullverket om att Prokupla fått en försändelse från USA som inne-höll glasampuller, kapsyler, förslutningsutrustning och en hel del annat som är avsett att användas vid AAS-tillverkning.

Prokupla är en kroppsbyggare och enligt Tullverkets data hade han beställt liknande varor under flera år från en leverantör i USA. Polisen började kartlägga Prokuplas förehavanden och fick snart anledning att hämta honom till förhör. Man gjorde också husrann-sakan i hans lilla etta med sovalkov. Där fann man en större mängd AAS-preparat och utrustning som ”leder tankarna till en mindre fabrik”, enligt tingsrätten. I lägenheten fanns också etikettskrivare för utskrift av egenhändigt komponerade etiketter i företagsnamnet Biohazard Laboratories till de olika preparaten. Vidare beslagtogs datorer och skriftlig bevisning som styrkte att Prokupla sålt en betydande del av de framställda preparaten på internet.

Han dömdes av tingsrätten för grovt dopningsbrott till 2 års fängelse och förverkande av 100 000 kronor, en dom som hovrätten mildrade till 1 år och 2 måna-ders fängelse och 50 000 kronor förverkades.

Vad som är värt att lyfta fram är att injiceringspre-parat framställdes i denna lilla och ostädade lägen-het. Det enda som tydde på en viss renlighet var den utrustning som fanns för sterilisering av glasampul-ler. Prokupla och likasinnade AAS-tillverkare runt om i landet har ändå avsättning för sina produkter. Efterfrågan är uppenbarligen mycket stor och inhemskt framställda ampuller och tabletter har ersatt större delen av den tidigare smugglingen från Sydeuropa och andra länder. n

Källa: Peter Hallstensson, Polisen i Borås.

Gunnar Hermansson

Hemmatillverkning av AAS-preparat– hur vanligt är det?

Olaglig framställning av anabola steroider kan kanske konkurrera med hemmaodling av cannabis i omfattning att döma av alla avslöjanden de senaste åren.

Enkel utrustning för att fylla kapslar med pulver.I denna lilla enrummare bodde Prokupla och skötte såväl framställning som distribution av AAS-preparat.


För en tid sedan fick vi ett mail från Britt-Mari som på nära håll upplevt ett onödigt och tragiskt dödsfall till följd av en ung mans missbruk av anabola steroider, AAS. Hennes barns kusin vara bara 23 år när han an-träffades död.

Istället för att köpa blommor till begravningen, ville Britt-Mari och hennes familj skänka pengarna till

en förening som arbetar förebyggande mot AAS och andra droger.

Vi uppskattar väldigt mycket att hon valde att stödja SNPF:s verksamhet och att Britt-Mari dessutom skrev och berättade om bakgrunden till den unge mannens död. Historien om Kalle kommer att användas i före-byggande syfte i olika sammanhang.

Historien om Kalle

Har för ett kort tag sedan varit och begravt en 23-årig nära anhörig som till följd av anabola och lugnande medel inte orkade leva längre utan valde att avsluta sitt liv alldeles för tidigt.Här är en kortfattad historia om honom, jag kallar honom för Kalle.

Kalle var en osäker liten tanig kille som ville bli sedd. Han hade få kompisar och i skolan var han utstött. Efter hans död har det framkommit att han även var mobbad.Han ville alltid visa sig bäst, han kunde allt men när det väl gällde så kunde han nästan ingenting om allt det han så gärna ville kunna. När han var i 12-årsåldern hamnade hans två år äldre syster snett här i livet och föräldrarnas tid gick åt till att försöka få hjälp åt systern. Det tog all deras tid och vad lille Kalle gjorde var det ingen som såg.Han höll sig instängd på sitt rum då han var hemma - allt som oftast ensam.Dataspel blev hans vän. När Internet kom in i våra liv blev det än mer data för Kalle. Han var i skolan och på sitt rum.Kalle gillade snabba bilar och motorcyklar. Hög fart skulle det vara. På gymnasiet utbildade han sig till bilmekaniker, han var fortfarande bäst och kunde mest enligt sig själv. Han ville helt enkelt bli sedd.Någon gång under denna period väcktes nyfikenheten på att träna på gym och få muskler. Han uttryckte det så här ”vänta ni så ska ni få se att jag kommer att få muskler”.Det blev körkort, bil och motorcykel och mycket snabb fart. Livet kunde blivit så bra.Han fick jobb efter gymnasiet på en bilverkstad.Började träna på gym och blev väldigt fort ”biffig”. Det var många som reagera och sa till föräldrarna, som inte ville ta till sig utan förklarade med ”han tränar ju så mycket och tar proteinpulver”.Vid fortsatt påstötning blev svaret ”vi har frågat honom och han tar inget”. T o m hans missbrukande syster reagerade. Kalle hade svårt att sova, satt uppe på nätterna och spelade dataspel. Drack väldiga mängder energidryck. Efter ett tag föll han ner i en djup depression, klarade inte sitt jobb utan blev sjukskriven och fick lugnande medel utskrivet. Under denna period låg träningen på is och han blev smal och tanig igen.Det gick ett tag och han kom igång med sin träning igen och åter blev han snabbt stor och biffig. Han försökte få sin omgivning att tro att det berodde på proteindrinkar och ”muskelökningspulver” som han tog som tillskott. Det har framkommit efter hans död att han vid denna tidpunkt börjat injicera anabola, tidigare ”bara” tagit tabletter. Hans liv hade blivit ett helvete. Kunde inte sköta sitt arbete ordentligt, han var fortfarande deltids sjukskriven. Sov inte på nätterna, hallucinerade - hörde folk i lägenheten trots att det bara var han där. Fick raseriutbrott utan anledning. Kunde sova dygn i sträck. Alltid rödmosig och småirriterad och ryggen full av akne. Till slut så tog dessa kemiska preparat en alldeles för ung människas liv. Kalle orkade inte, hans kropp var slut. Han hittades liggande död i sin soffa.Jag vet att ni i SNPF lägger ner ett enormt arbete på drogförebyggande verksamhet. Hoppas att ni fortsätter ert enormt viktiga arbete så att ni kan förhindra att sådana här onödiga saker händer.

Mvh, en ledsen ”moster”

”En lång och tragisk historia som hade kunnat förhindras”


I slutändan blev det ett enkelt val eftersom min vän och kollega Lennart Östberg erhöll tjänst som nordiskt sambandsman i Bangkok i januari månad 2011.

Den 5 februari 2012 anlände jag med min hustru Helen Ljungqvist till flygplatsen i Bangkok där Lennart mötte upp vid piren. Hans första kommentar var ”Av alla 250 passagerare ser du tröttast ut”! Tack vare Lennarts kännedom om den stora flygplatsen, lotsade han oss snabbt och smidigt igenom alla kontroller.

Därefter tillbringade vi två dagar i Bangkok innan vi fortsatte resan till Koh Samui där Lennart arrangerat ett boende på ett excellent hotell. Själv hade Lennart full upp med arrangemanget med invigning av det nya nordiska sambandskontoret som skulle ske den 15 februari. Eftersom svenska ambassaden var i behov av större ytor var Lennart och Måns tvungna att hitta ett nytt kontor vilket de sedemera gjorde, ett par kvarter från svenska ambassaden. Jag återkommer senare i

berättelsen om sambandsmannafunktionen och invig-ningen.

I planeringen hade Lennart i tankarna att jag skulle få träffa generalen som är ansvarig för narkotikabe-kämpningen på Koh Samui och även Koh Phangan. Anledningen till det planerade mötet var främst den sistnämnda ön, där full moon och half moon partyn, eller närmare bestämt ravepartyn, sker regelbundet med ungdomar som är kraftigt påverkade av narko-tika.

Tyvärr var generalen tvungen att lämna ön för en tjänsteresa så mötet blev cancellerat.

Det blev i alla fall ett besök på Koh Phangan där kollegorna Christina Doris Lindgren och Björn Petersson med son tillbringade sin semester. De har stor erfarenhet av ön och har tillbringat flera semestrar där. När ravefesterna äger rum är de flesta hotellen fullbokade av påtända ungdomar. Vid ett tillfälle hade en barnfamilj stigit ombord på snabbåten från Koh Samui med destination Koh Phangan. Emellertid fanns det så många kraftigt påverkade ungdomar på båten så familjen ångrade sig och klev av båten.

Dagen innan vi anlände till Koh Phangan hade Björn varit på apoteket på ön. Samtidigt var en annan påtänd kund inne och ville handla Diazepam utan recept. Mannen blev dock nobbad. Han uttryckte sig då att han minsann lyckats handla Diazepam utan recept i andra delar av Thailand.

Koh Phangan är en trevlig ö för barnfamiljer men att den blivit en raveö är beklagligt. Samtidigt generar ravepartyn en hel del pengar för öborna med tanke på hotellbeläggningar, mat etc.

Invigning av nya sambandskontoretEfter åtta dagar på öarna återvände jag och Helen till Bangkok. Tyvärr, anlände vi för sent för att kunna delta vid invigningen.

Lennart berättade dock senare att ungefär 100 personer var inbjudna, bland annat representanter

Bomber och narkotika i BangkokTEXT OCH FOTO: BOSSE PETERSSON, OSCE Belgrad

Våren 2009 erhöll jag Rikspolisstyrelsens stipendium i samband med Svenska Narkotikapolisförenings konferens i Göteborg. Jag var helt ovetande över min chef Eric Blomstrands nominering men blev väldig glad över utmärkelsen. Samtidigt bör-jade det snurra i huvudet vilket resmål som kunde vara intressant att besöka.

Lennart Östberg (t.v.) informerar Bosse om det aktuella läget i Thailand.


från Rikskriminalpolisen i Sverige och NEC som är motsvarigheten i Danmark. Lennart och Måns hade även bjudit in thailändska representanter och tidigare sambandsmän som tjänstgjort i Bangkok. Bland annat kom Yngve och Lilian Danling till invigningen.

Det kan tilläggas att en bomb utlöstes i en lägenhet i Bangkok samma dygn som invigningen. Tre personer med iransk ursprung greps och av den anledningen rådde stor aktivitet i Bangkok och främst vid den inter-nationella flygplatsen.

En dag tillbringades i det nya sambandsmannakon-toret. Lennart, Måns Sörensen och deras sekreterare Aphanchanit Ngaosuvan, som arbetat under 20 år med nordiska sambandsmän, visade oss runt och berättade om planeringen och byggandet av kontoret. Utrymmena var som ett skal när man bestämde sig för att acceptera lokalen. Sedan var det upp till RKP och NEC att anlita en firma för att bygga väggar, golv och dra allt det elektriska. Lennart berättade en underlig sak, att man måste återställa lokalen som ett skal när man flyttar från adressen. Innerväggar och golv mm måste tas bort.

Den nya adressen är Park Ventures, 1001A, 10th floor, 57 Wireless Rd. Bangkok 10330 Thailand

Vidare berättade Lennart och Måns att de är sido-ackrediterade i Filippinerna, Vietnam, Kambodja och Laos. Det innebär naturligtvis en hel del resande till dessa länder. Lennart säger att narkotika, sexbrott och ekonomisk brottslighet är huvuddelen av ären-dena som behandlas av sambandskontoret. Enligt hans bedömning verkar den ekonomiska brottsligheten tendera att öka i Thailand. Svarta pengar i Sverige som investeras i Thailand.

Vad som är effekten av den massiva turismen av svenskar i Thailand, är antalet omkomna under 2012. Trots det bara gått två månader har 33 svenska turister bland annat dött i trafikolyckor och dykningsolyckor. Det är fler än under hela 2011.

Under 1980-90 talet arbetade jag med Lennart på narkotikaroteln i Huddinge och flera ärende berörde heroinsmuggling från Thailand. Enligt Lennart är smuggling av vitt heroin fortfarande aktuellt från Thailand till Stockholm. Senast i februari 2012 upptäckte Lennart en person som bokat flyg från Bangkok till Stockholm. Lennart meddelade länskrim i Stockholm och personen kontrollerades vid ankomsten till Arlanda. Det påträffades cirka 2.5 hg vitt heroin som var uppstoppat.

Opium/poppyodlingar i Thailand 2011-2012Sambandsmännen uppger att opiumproblemen kvar-står i Thailand med omnejd. Måns deltog in en raid i norra Thailand i början av 2012 där man förstörde ett större fält med vallmofält.

Enligt Lennart och Måns finns det uppgifter i en undersökning att nya opiumfält uppstår. Samtidigt fortsätter man att odla på gamla opiumfält. De nya fälten är belägna i Paper, Om Koi District samt Chiang Mai provinsen. Anledningen att de nya fälten finns i nämnda området, är bland annat svårighe-ten att upptäcka dem i de otillgängliga landskapen. Opiumodlingarna göms mer eller mindre i bergster-räng, som ofta är täckt med moln och dimma, eller djupt in i skogen. Detta medför problem för myndig-heterna som försöker upptäcka fälten med hjälp av flygspaning.

Trots svårigheterna med att upptäcka opiumodling-ar, har man lyckats få ner odlingarna med 20 procent jämfört med samma period augusti-december 2011. Anledningen är bland annat dåliga väderleksförhål-

Måns Sörensen och Lennart Östberg tillsammans med sekre-teraren Aphanchanit Ngaosuvan, som har arbetat 20 år på det nordiska sambandskontoret i Bangkok.

Opiumodlingarna göms i bergsterräng eller djupt in i skogen: Foto Måns Sörensen.


landen för odlingarna samt den frekventa spaningen av myndigheterna i de aktuella områden som tidigare nämnts.

I undersökningen som gjorts angående opiumod-lingar under tiden augusti 2011 fram till januari 2012 avslöjades opiumodlingar i fyra norra provinser upp-gående till 1171 opiumfält på en areal av totalt 157 hektar:

Chiang Mai 853 opiumfält (112.67 hektar)Tak 183 opiumfält (26.96 hektar)Mae Hong Son 117 opiumfält (14.19 hektar)Kampaengphet 18 opiumfäl (3.7 hektar)

Orsaken varför opium fortfarande odlas i Thailand, är bland annat att opium fortfarande används/miss-brukas i landet. Naturligtvis är fattigdomen en annan orsak vilket utnyttjas av drogbaronerna som tvingar eller övertalar arbetare att arbeta på fälten.

Den dominerande produktionen av opiumodlingar kommer naturligtvis från Afghanistan. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Cirka 195 700 hektar användes som odlingsmark under 2010. En liten ökning jämfört med 2009.

Dessutom är Afghanistan tillsammans med Marocko huvudproducenter avseende cannabisproduktionen.

I Myanmar (Burma) har opiumodlingarna ökat med 20 procent från 2009.

Crystal metamfetamin i ThailandEtt annat stort problem i Thailand är crystal metamfe-tamin som också är känt som ”ice” vars missbruk har ökat markant de sista två åren. På grund av renhetsgra-den som uppgår till cirka 90 procent, har det visat sig att beroendet ökat bland missbrukarna med svåra följ-der som resultat beträffande hälsotillstånden för dem.

Vidare verkar det som att metamfetaminet är geo-grafiskt bundet till laboratorier som finns där miss-bruket förekommer. Med andra ord finns labben där efterfrågan av narkotikan är som störst. Beträffande precursors och andra kemiska substanser som används vid framställning av narkotikan, finns en stor rörlighet inom landet och man transporterar ämnena genom de olika regionerna.

Man har ökat kontrollen i Thailands norra och nordöstra gräns och satt upp check points för att kunna hejda den ökade smugglingen av narkotikan.

Två veckor i Thailand bara försvann i ett nafs. Jag och Helen tog farväl av Lennart och hans fru Lena. Trots den långa flygresan lär vi nog besöka dem i Bangkok någon gång i framtiden.

Slutligen ett stort tack till kommissarie Eric Blomstrand i Västra Götaland , RPS som utdelade stipendiet, samt sambandmannakontoret i Bangkok med Lennart Öst-berg i spetsen. n

Odling av opiumvallmo förekommer fortfarande i norra Thailand, om än i mindre skala än förr. Foto: Måns Sörensen.



Utställare och andra sponsorerÄven i år hade ett antal organisationer och företag valt att delta som utställare under konferensen. Deras närvaro är ett stort stöd för Narkotikapolisföreningen och det bidrar till att vi trots allt kan genomföra en utbildningskonferens med så många deltagare till ett starkt subven-tionerat pris.

Årets utställare var:AleforsstiftelsenBMW MotorradConcateno ScandinaviaFöräldraföreningen Mot Narkotika, FMNGaddex International ABKriminaltekniska laboratoriet, SKLKrogar Mot KnarkKSAN, Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och NarkotikafrågorMicro SystemationRiksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbru-kare, RFHLSalen & Wikander Teknik ABSensabuesSensecSiemens Health Care DiagnosticsSwedish Radio SupplyVolkswagenVWR International

De som är markerade med fetstil är också Stöttepelare i SNPF. Läs mer om Stöttepelare på www.snpf.org

Utställarna och ytterligare några företag, kom-muner och organisationer har också medverkat som annonsörer i konferenstidningen och i flera fall också i medlemstidningen.

SNPF:s styrelse ber att få framföra ett stort och innerligt tack till er alla för att ni på detta sätt stödjer vårt förebyggande arbete mot narkotika och andra droger.

Concateno har ett stort utbud av drogtester för analys av både urin, saliv och hårprover.

Göteborgs stad, spon-sor och samarrangör med SNPF, represen-terades under fredags-kvällens mingelmiddag av Elisabet Rothenberg, som är kommunfull-mäktiges 1:e vice ord-förande.

BMW motorcyklar intresserade Aron Backman från narkoti-karoteln i Norrbotten.

VWR International, ett företag i laboratoriebranschen som tillhandahåller drogtester som bl.a. används av polisen.



Årsmötet 2012Efter lördagens föreläsningar hölls SNPF:s årsmöte i närvaro av som vanligt en liten men trogen skara. Jo-nas Hartelius blev också som vanligt vald att leda mö-tet, som i år inte innefattade några beslut utöver val av olika funktioner.

Två personer lämnade i år styrelsen. Det var Jan Westling fån Länskriminalen i Stockholm som ingått som adjungerad och som invald i ett tiotal år. Även Jane Palmborg från Kriminaltekniska laboratoriet, SKL, lämnade styrelsen.

De båda ersattes av Kim Nilvall från Rikskriminalpolisens underrättelsesektion och Christoffer Bohman som är chef för Stockholmspolisens krogkommission. Christoffer ingår också sedan ett år i medlemstidningens redaktion.

FöreläsningarnaEn av styrelsens stora utmaningar under året är att hitta intressanta och lärorika ämnen och bra föreläsare till konferenserna. I år kunde deltagarna välja bland dessa 18 föreläsningar:

Geografisk profilering, Det kriminalarboristiska perspektivet och sociala medier, Utvidgat förverkande, Droger inom intensivvård och farlighetsbedömningar, Narkotika på gatan, Operativ juridik, MärkDNA-ett nytt arbetsverktyg, Polisens arbete mot narkotika, Grovt narkotikabrott utan beslag, Hur hanterar vi överförskrivande läkare och missbruk bland vårdper-sonal, Spice-från grönt te i Nödinge till dödsdrog i USA, Anabola steroider-missbruk med konsekvenser, Gäng i förorten, Omfattande försäljning av internet-droger, Mycket nytt på drogfronten, På jakt efter nya substanser, Förändrad syn på straffvärdet vid narkoti-kabrottslighet, Knarket utrotat från svenska fängelser?

Andreas Carlsson från SKL:s droganalysenhet berättade bland annat om hur han och hans kollegor numera ständigt får lägga pussel för att identifiera nya och okända substanser som förekommer bland polisens och tullens beslag.

Jonas Hartelius och SNPF:s sekreterare Gill Eriksson genom-förde årsmötet rutinerat och med ackuratess. Jonas och SNPF:s vice ordförande Anders Stolpe är de två som medver-kat och haft en roll i SNPF:s samtliga utbildningskonferenser under de gångna 25 åren sedan föreningen bildades.

Avösning i styrelsen. Från vänster: Jan Westling och Jane Palmborg har avtackats med blommor och nya i styrelsen är nu Christoffer Bohman och Kim Nilvall.

Nils René från Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Malmö inbjöd under sin föreläsning till ett ännu bättre sam-arbete med SNPF:s medlemmar för att avslöja och stoppa de läkare som överförskriver narkotiska preparat.



StipendiaterUtbildningskonferenserna innebär också utdelning av ett flertal stipendier till förtjänstfulla narkotikabekäm-pare. Så också detta år, men av någon oförklarlig anled-ning meddelade Rikspolisstyrelsen en vecka före konfe-rensen att det narkotikastipendium på 25 000 kronor som RPS har delat ut i ett tjugotal år på SNPF:s utbild-ningskonferenser, inte kommer att delas ut mer. Någon närmare förklaring till detta har inte lämnats.

Svenska Carnegie Institutets polisstipendium tilldelades hundföraren Susanne Lindblom och hunden Isa vid Po-lismyndigheten i Västra Götaland.

Tullverkets stipendium till Årets narkotikabekämpare delades mellan Christina Nordh och Tomas Pettersson på Tullkriminalen i Malmö.

CNOA-stipendiet delas ut av Mediahuset och innebär en resa till narkotikapoliskonferensen i Kalifornien i november. Mottagare blev Inga-Lill Svensson, narkoti-karoteln i Karlskrona.

PNOA-stipendiet delades nu ut för andra året. SNPF bjuder i år Lennart Alette, Tullkriminalen i Göteborg, att resa till narkotikapoliskonferens i Harrisburg i Pennsylvania i början av 2013.

PTN-stipendiet, ett SNPF-stipendium för resa till valfri europeisk PTN-sambandsman, tilldelades i år Lennart Karlsson, som är narkotikaansvarig vid Citypolisen i Stockholm. Lennart har aviserat att han vill besöka sambandsmannen i Istanbul.

PG Boij, SNPF:s ovärderliga datastöd i olika sammanhang, inbjöds av NNPF:s ordförande Mette Rooth till konferensen i Molde i oktober.

Inga-Lill Svensson, narkotikarotelns stöttepelare i Karlskrona sedan många år, får resa till Kalifornien på konferens i höst. Mika Jörnelius förmedlade.

Therese Mattsson, ny generaltulldirektör, överlämnade Tullverkets stipendium till Christina Nordh från Malmö.

Hundföraren Susanne Lindblom tar emot SCI-stipendiet av Peder Langenskiöld. Stipendiet delar hon med den fyrbenta arbetskamraten Isa.


Boktips

I natt är du död

Detta är fjärde boken om po-lisen Thomas Andreasson och hans bästa vän bankjuristen Nora Linde.

En kylig septemberdag hittas den unga psykologistudenten Marcus Nielsen hängd i sitt studentrum.

Tomas Andreasson har pre-cis kommit tillbaka från en lång

sjukskrivning men har svårt att engagera sig i jobbet.När han träffar Marcus föräldrar och mamman

bedyrar att sonen absolut inte kan ha tagit livet av sig lovar han att forska vidare. Nora Linde är på väg att skiljas och söker efter ny harmoni i livet.

Spåren leder till en grupp män som utbildades till kustjägare i mitten av 1970-talet. När två av dem dör på ett mystiskt sätt inser polisen att man jagar en serie-mördare.

Boken är spännande och innehåller allt från hämnd och pennalism till besatthet Viveca Sten använder sig av det allt vanligare tricket att låta de historiska händel-serna vävas in mellan kapitlen i kursiv stil. Handlingen är annars en fyndig historia om vuxenmobbning och som läsare försöker man gärna lista ut vem som är den skyldige. I denna bok förändrade aningarna flera gånger och upplösningen blev till sist ganska oväntad.

Författare: Viveca Sten

Bokförlag: Månpocket

Recension av böckerna: Åsa Dahlberg

Fågelskrämman

Kriminalreportern Jack McEvoy kopplar ihop två liknande fall och kommer en intressant mord-historia på spåren.

Vad han inte vet är att mörda-ren kan följa hans förehavanden och hans förehavanden kan bli det sista han gör i livet.

Jack McEvoy står vid vägs ände i sin karriär som kriminal-

reporter. Efter 6 år på tidningen har han fått sparken. Han har även fått det tvivelaktiga nöjet att lära upp sin efterträdare En gång var han en riktig höjdare på tidningen men nu är han gårdagens nyheter på Los Angeles Times. Han har dock bestämt sig för att skriva ett sista och avgörande mordreportage som både skall kröna och avsluta hans karriär. När en gammal kvinna kontaktar Jack och anklagar honom för att ha skrivit en felaktig artikel om hennes mordåtalade son, anar han möjligheten till ett sista scoop.

Jack har fått upp ögonen för Alonzo Winslow, en

sextonårig knarklangare som sitter inne efter att ha erkänt det brutala mordet på en ung kvinna som hittats strypt i bakluckan på sin bil, men när Jack gräver dju-pare i historien inser han att Winslows bekännelse bara är båg och att grabben till och med kan vara oskyldig.

Jack kopplar ihop bakluckemordet med ett liknande fall i Vegas och han kommer en mördare på spåren som lyckas undkomma radarn för både Polisen och FBI. Mördaren har total koll på läget, men bara om någon är honom på spåren.

Boken är trovärdig, skickligt skriven och ruggigt spännande. Den börjar aningen segt men när den väl kommer igång så finns det ingen återvändo, det är bara att skjuta undan alla måsten för att så fort som möjligt ta reda på hur det hela kommer att sluta.

Författare: Michael Connelly

Förlag: Norstedts

ÄnglavakterAtt gräva där man står och om kampen att inte förlora fotfästet - så kan man sammanfatta Kristina Ohlssons bok Änglavakter.

En hund gräver upp ett styckat lik i ett skogsparti i Midsommarkransen utanför Stockholm. Det visar sig vara den unga studenten Rebecca Trolle som varit försvunnen i två år.

Medan Stockholmspolisen under ledning av Alex Recht försöker få grepp om situationen görs fler fynd på platsen.

Gropen innehåller fler lik och döljer en lång och gräslig historia.

På ett ålderdomshem sitter en stum barnboksförfat-tarinna. Hennes namn dyker gång på gång upp i utred-ningen, och hon har tidigare avtjänat ett fängelsestraff för mord på sitt barns far.

Spåren leder till det vidrigaste av alla sanningar och när polisen Fredrika Bergmans älskade make Spencer helt plötsligt dras in i utredningen trappas allting snabbt upp. Spencer i sin tur är anklagad för sexuella övergrepp på en av sina studenter och avstängd från Universitet där han arbetar.

Till sist närmar sig utredarna upplösningen men det återstår bara en fråga: Vems tur är det att läggas i graven då mördaren återigen beger sig till Midsommarkransen.

Boken skall läsas i sängen i timmar utan att något annat stör och gör man det dras man in i historien och hänger med karaktärerna som om det vore ens egna nya vänner eller ovänner. Roman innehåller en lagom dos av polisernas privatliv även om det kanske inte känns helt realistiskt att så många i gruppen blir personligt påverkade av utredningen.

Kristina Ohlsson är i mitt tycke en av de bättre deck-arförfattarna just nu.

Författare: Kristina Ohlsson

Bokförlag: Pocketförlaget

ÄnglavakterAtt gräva där man står och om kampen att inte förlora fotfästet - så kan man sammanfatta Kristina Ohlssons bok Änglavakter.

styckat lik i ett skogsparti i Midsommarkransen utanför Stockholm. Det visar sig vara den unga studenten Rebecca Trolle som varit försvunnen i två år.

Anabola Androgena SteroiderUpplaga 2.1

Den globala marknaden för anabola androgena steroider, AAS, är mycket omfattande och lukrativ. Missbruket av AAS-pre-parat är etablerat och den illegala hanteringen belas-

tar rättsväsendet och sjukvården alltmer.

I skriften Anabola Androgena Steroider ges en oriente-ring om bakgrunden till problemet fram till den aktuel-la situationen, missbruksmönster, effekter och bieffek-ter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethan-del, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder.

Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena Steroider är också kompletterad med ett antal nya bil-der. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäck-ande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grund-läggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget sam-hällsproblem.

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy MobergUtgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF

ANABOLA ANDROGENA STEROIDER

Anabola Androgena Steroider 2.1

Gunnar Hermansson och Tommy Moberg

Mandom, mod och morske mänEn bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson

Behovet av hjälp och behand-ling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-miss-bruk och våld är ett vederta-get faktum men mörkertalet

är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgär-der behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medi-cinskt, rättsligt och socialt.

Den idiotiska klubbenEn bok av Göran Bohlin

Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens ef-

terhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till dro-ger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautveck-lingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m.


Narkotika, dop-ningsmedel och hälsofarliga varorUpplaga 11.1

Narkotika, dopningsme-del och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska miss-brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras samman-

sättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverk-ningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakli-gen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och pro-pagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplys-ningar om viktiga juridiska och medicinska termer.

Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopnings-medel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbrukspro-blem. Den har utgivits även på engelska, estniska, is-ländska och ryska.

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkoti-ka-polisföreningen.

Boktips

11.1

385 000 ex.

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs:• sammansättning,• ruseffekter, • skadeverkningar,• vanliga missbruksmönster och• russymptom.

I särskilda avsnitt ges översikter över skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Fylliga ordförklaringar redovisar viktiga juridiska och medicinska termer. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer, pro pa gandamaterial och historiska miljöer.

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor, som härmed utkommer i sin elfte upplaga, har i 20 år använts i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.

Beställning:[email protected]

ISBN 978-91-87514-36-4

DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARL IGA VAROR

Narkotika

Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org

Ny upplaga

När nya syntetiska droger dyker upp till försäljning på diverse hemsidor på internet, är de så gott som alltid oklassade, dvs. inte förbjudna att sälja eller köpa och använda. Ökningen de senaste fem-sex åren har varit stor och ser inte ut att avta.

Ett gemensamt namn för dessa droger har varit RC-droger, Research Chemicals. De säljs också som sådana och inte för mänskligt bruk.

Ärendetillströmningen av RC-droger är hög på SKL efter de senaste årens ökning. 2005 utgjorde de 9 pro-cent av ärendena. 2008 hade mängden ökat till 12 pro-cent och 2010 till 24 procent, enligt Andreas Carlsson på SKL:s droganalysenhet.

Syntetiska cannabinoider utgör en stor del av RC-drogerna. Efterhand som vissa substanser etable-

ras och klassas som nar-kotika, dyker nya upp. På senare tid är det AM 2233 och AM 1220 som varit populärast och de är heller inte förbjudna, ännu.


Den nationella statistiken över tullens och polisens be-slag av narkotika och dopningsmedel sammanställs av Rikskriminalpolisens underrättelsesektion. Siffrorna för 2011, som offentliggjordes i slutet av mars, är häm-tade ut polisens Beslags- och Analysregister (BAR) och ur Tullverkets beslagsregister. Den ordningen har man haft i många år och även om åtminstone polisens re-gister inte är helt hundraprocentigt, så är felkällorna ungefär desamma.

Vid jämförande av det antal beslag som myndighe-terna har gjort under de senaste tio åren, kan därför vissa trender utläsas. Exempelvis att antalet heroinbe-slag minskat stadigt från 1271 beslag under 2001 till 314 under 2011. Likaså har amfetaminbeslagen blivit färre genom en halvering under de senaste fem åren. Beslagen av marijuana har däremot fördubblats på fem år. Narkotikaklassade läkemedel, som sedan några år är den näst största preparatgruppen i statistiken efter cannabis, och dopningsmedel har ökat under 2000-

talet och legat på ungefär samma höga nivå sedan 2009.

Den uppmärksamme betraktaren ser att den hastigt ökande gruppen s.k. internetdroger (huvudsakligen syntetiska cannabinoider och katinoner) inte tas upp i statistiken, trots att de enligt Kriminaltekniska labora-toriet, SKL, nu utgör 24 procent av deras analysupp-drag åt polisen.

Steve Alm, som är strategisk analytiker på RKP underrättelsesektion och ansvarar för sammanställ-ningen av beslagsstatistiken, medger att det är en brist. Men BAR-registret är gammalt och inte konstruerat för att särskilja nya droger. I nästan tio år har man på Rikspolisstyrelsen diskuterat att byta ut BAR-registret mot något modernare och från årsskiftet 2011/2012 är BAR ersatt av ett nytt register som kallas TVÅNG. Hur detta kommer att fungera är det i nuläget ingen som vet, enligt Steve Alm.

Gunnar Hermansson

Internetdroger syns inte i den nationella beslagsstatistiken

Nya internetdroger – RC-droger – ökar stort bland SKL:s ärenden

Den syntetiska cannabinoi-den AM 2233 är tillsam-mans med AM 1220 de dominerande drogerna av denna typ i nuläget.

Drogfokus 2012 arrangeras i Norrköping 24-25 oktober 2012

på Louis De Geer konsert och kongress.

Arrangörsgrupp 2012: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Dopingjouren, Kriminalvården, Läkemedelsverket, Regeringens ANDT-sekretariat, Rikspolis-styrelsen, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Statens institutionsstyrelse (SiS), Sveriges kommuner och landsting (SKL), Trafikverket, Transportstyrelsen, Tullverket samt Norrköpings kommun.

Vi ses i Norrköping!

– Sveriges nya mötesplats för alla som arbetar mot alkohol, narkotika, dopning och tobak!

Nu är det dags att anmäla sig till Drogfokus 2012!

RunnagårdenRunnagården är ett LVM-hem för kvinnor med alkohol- och drog- beroende och för kvinnor med samtidiga psykiska störningar (dubbla diagnoser).

Vi arbetar med en integrerad psykosocial och medicinsk behandling med fokus på fyra områden:• Manualbaserad beroendebehandling• Utredning• Kognitiv verksamhet• Motivationsarbete

Box 413, 701 48 Örebro Tfn 019-603 29 00 Fax 019-25 43 89 Besöksadress: Lingonstigen 2 B, Örebro E-post: [email protected]


SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania.Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org.

Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I KalifornienStyrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org

SNPF:s stipendium för Årets ObservationStipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.

SNPF:s PTN-stipendiumStyrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nord-isk PTN-sambandsman i Europa.

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens

Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tull-tjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkoti-kabekämpning.

Svenska Carnegie Institutets polisstipendiumStipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat.

ResebidragMedlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebi-drag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org

STIPENDIERUTANFöljande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomine-ringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbild-ningskonferenser.

Nr 4/2012

SVENSKA

POL ISFÖREN INGENS T IDSKRIFTI nästa nummer som kommer ut i september

Substitutionstema: Narkotika mot narkotikaberoendeDroger i byggsektornmed mera

Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 10 augusti 2012.

Documents

Droger i nöjeslivet - SNPF · 2015. 4. 21. · 10 augusti 2012. Utgivning v.38, 2012. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] OMSLAGET: