�

”Från helvetets brevskola” till Jesu församling s 6–7

Nr 6 December 20�0

Direkt

Folkhögskola förmedlararbete med mening s. 4-5

Navi såg himlen genom gliporna i taket s. 11-13

2

Direkt från Evangeliska Frikyrkan utges av Evangeliska

Frikyrkan. DIREKT från Evangeliska Frikyrkan utkommer

med sex nummer per år. ADress Evangeliska Frikyrkan,

Box 1624, 701 16 Örebro Tel. 019-16 76 00, Fax 019-16

76 11 E-post info@efk.se Webbplats www.evangeliskafri-

kyrkan.se. Gåvor Bankgiro 900-4037, Plusgiro 90 04

03–7. reDAktion

Elisabet Carleson, David

Gelinder, Johanna Lundin.

GrAfisk iDé Ulrika

Arenius AnsvAriG utGivAre Staffan Jenemark

tryck Tabergs tryckeri. Omslagsfoto: Lisa Ljunggren.

tiDninGen skickAs till de som anmält att de

vill ha den, är registrerade för alla utskick från EFK, adresser

genom insända församlingslistor, sänt in gåva till EFK eller är

fadder genom Barnhjälpen. Om ni inte önskar tidningen kan

ni avbeställa den på tel. 019-16 76 00.

evAnGeliskA frikyrkAn (EFK) är en

församlings- och missionsrörelse med 309

församlingar i Sverige och cirka 30 000

medlemmar. EFKs församlingar har ett stort

internationellt engagemang med mission i drygt 40 länder.

I Sverige omfattar det gemensamma arbetet församlingsut-

veckling och utbildning. EFK UNG finns med som självstän-

dig organisation i rörelsen.

innehåll

Jesu händer och fötter i världen 3

Korv Stroganoff till lunch 4–5

Från helvetets brevskola 6–7

Arbete med mening 8–9

Notiser och Nytt om namn �0

Rätt till sitt eget språk i Kambodja ��–�3

Notiser, kalender och Vi som reser �4–�5

Krönikör: Ann-Britt Björk �5

Söndag morgon och telefonen ringer. En kvinna i luren presenterar sig och säger: – Jag är orolig för min granne. Jag har inte hört att hon spolat på morgo-nen. Tänk om det hänt henne något, att hon blivit sjuk eller trillat? Du har ju hennes nyckel, kan inte du se vad som hänt? Kvinnan som inte spolat var gammal medlem i församlingen där jag var pastor. Den omsorgsfulla grannen som ringde mig bodde i våningen under henne. Ingen hemsjukvård i världen kan leverera sådan koll som grannar med öron och ögon öppna. Samtidigt är detta en bristvara i vårt land. Vem orkar bry sig på det sättet?

iDAG kAn vi styrA vilkA vi vill vara tillgängliga för. Statistik visar att 70 % av svenskarna inte känner sina grannar. Samtidigt kan vi som aldrig förr vara tillgängliga för dem vi väljer att vara det för. Du ser vem som ringer och kan välja att svara eller inte. Du väljer att öppna dörren eller inte, beroende på om det är en vän eller en okänd. Det vi uppskattar hos vänner är framför allt deras vilja att låna ett öra, eller en hand – att vara tillgängliga. Samtidigt vet vi att de har lika mycket som alla andra, men vänner emellan värderas tillgänglighet högre än måsten. Problemet är när vi ständigt väljer ut vilka vi vill vara tillgängliga för. Det sker en uppdelning utifrån vilka vi relationer vi värderar mest.

Jesus toG itu meD Det synsättet och kritiserade sin tids ledare. Han menade att felet låg i att de sovrade vem som var min nästa. Vem ska jag bry mig om? Och så berättar Jesus om den barmhärtige samariern för att visa hur fel de tänkte. Han som var mest olik dem, brydde sig mest. Jesus manade: – Var tillgänglig för den slagne mannen!

JAG läser in Att Jesus uppmanar oss till en diakonal hållning till hela livet. Närhelst ett behov blir synligt och vi kan möta det är det läge att bry sig och vara tillgänglig. Vem det är som behöver vår insats är underord-

nat. Känd eller okänd – spelar ingen roll. Värt att fundera på är också hur tillgängliga vi är som församlingar. Hur tillgänglig

gör vi gudstjänsten för att möta de behov som finns hos nya besökare? Försöker vi möta behov på orten eller församlingens egna? Hur tillgängliga är vi för de vi har svårt för, men som har stora behov?

nåGrA kAnske unDrAr hur det var ställt med damen. Jo, hon var pigg och blev glatt överraskad av att väckas av sin pastor en söndagsmorgon!

Att vara tillgänglig

missionsDirektorn

hAr orDet

Foto: simon gelinder

Gino på bilden är en av besökarna till luncherna

i Korskyrkan, Stockholm. Läs mer på s.4.

Omslagsbilden

AnDers blåberG missionsdirektoranders.blaberg@efk.se

GOD JUL ÖNSKAR REDAKTIONEN!

3

Diakonin som ett särskilt verk-samhetsområde inom kyrkan, diakon som ett särskilt ämbete härleds ofta till händelsen i Apostlagärningarna kap. 6, där lärjungarna utsåg några män

som skulle se till att de grekisktalande änkorna fick mat. De troendes antal hade vuxit och därmed ansvaret för de behov som fanns. Lär-jungarna upplevde att ordna med måltider tog tid från ordets förkun-nelse, så de delegerade det ansvaret till några med gott anseende och var ´”fyllda av ande och vishet”.

Ordet och bönen fick inte försummas, inte heller att praktiskt möta människors dagliga behov. De första kristna såg till att tro och handling följdes åt bland Jesu efterföljare.

Delegerat ledarskap är viktigt i en växande verksamhet. Det som dock kan vara en fara är om vi börjar värdera varandras ansvar som mer och mindre viktigt. Genom kyrkohistorien kan vi se en tendens till att vilja göra just det. Den sociala omsorgen som i början var starkt knuten till förkunnelsen har på olika sätt institutionaliserats, och kyrkans främsta uppgift har i många fall reducerats till att för-valta och förmedla ordet genom tal och skrift.

Diakoni handlar om att tjäna. Tjänandet är det sätt på vilket Gud predikar för oss. Ord och handling är oskiljaktiga när Guds kärleks-budskap förmedlas. Jesus delegerade inte bort att tvätta lärjungarnas fötter. Han undervisade dem samtidigt som han utförde handlingen: ”Om nu jag som är er herre och mästare har tvättat era fötter, är

diakoni är själva praktiken av det kristna livet. diakoni gäller alla som vill följa Jesus. diakoni är kristen livsstil. TexT: AnnikA lAger wATrOus FOTO: phil smiTh

också ni skyldiga att tvätta varandras fötter.” I Jesu liv och gärning är ordets förkunnelse och diakonala handlingar sammanfogade i ett och samma bemötande av människor.

Om kyrkans uppgift är att förmedla Guds kärlek genom att vara Jesu kropp i världen, behöver vi både tala och handla. Ordet blev människa skrev Johannes och syftade på Jesu människoblivande. Skulle kyrkan vara un-dantagen detta? Om EFK-församlingarna ska vara en trovär-dig förvaltare och förmedlare av Guds kärlek, måste vi göra ordet till vår livsstil. Att till exempel dela ut julblommor och besöka ensamma medmänniskor blir då inte bara en smula omtanke, utan goda exempel på hur vi är Jesu händer och fötter i världen.

Diakoni är att vara Jesu händer och fötter i världen

AnnikA lAGer WAtrous

Skolpastor och lärare vid Liljeholmens folkhögskola, medlem i diakonala rådet

inom EFK

läs mer: Inom EFK finns ett diakonalt råd vars uppdrag är att utmana, uppmuntra och stödja de lokala församlingarna i ett diakonalt förhållningssätt. Mer infromation hittar du på www.efk.se /diakoni.

”tJänAnDet är Det sätt på vilket GuD preDikAr för oss.” ...

4

”...skArA som prAtAr, skrAttAr, GApAr, svär, berömmer kockArnA, spil-ler kAffe och tAr en höG ost-mAckor till. ” ...

tänkte att människor vill vara lika Gud, men Gud och människor är olika. Flickor och pojkar är också olika, men de passar bra ihop ändå, och snart kanske de kommer på att de

kan passa ihop hela livet.” Gino gillar att komma till Korskyrkan och äta och konstaterar när han ser sig omkring bland borden att han kän-ner alla här.

"uteliGGAre i nitton och ett hAlvt år"

Vid samma bord som Gino sitter Sten, en man som också är bekant med många i loka-len. Om andakten säger han att han bara sit-ter med i bakgrunden, men att han brukar se

Lunchserveringarna i Korskyrkan är öv-ningar i att behålla kontrollen och våga släppa den samtidigt. En gång i månaden fylls Linnésalen – där det annars fikas efter gudstjänsterna – av en stor och mångskif-

tande skara som pratar, skrattar, gapar, svär, berömmer kockarna, spiller kaffe och tar en hög ostmackor till. Att servera den skaran är också bland det roligaste man kan göra en lördag. Just den här dagen serverar vi korv Stroga-noff. Vi kallar det ”lunch för hemlösa”, men alla som har behov av ett gratis mål mat är välkomna. Som vanligt ringlar en lång kö fram till maten så fort klockan slagit tolv. 100 till 250 personer brukar äta. Innan dess har de gäster som velat, kunna gå på andakt i kyrksalen.

Gino (till vänster på bilden) var med på andakten och vill gärna berätta hur han spann vidare på det han fick höra: ”Jag

lördagar dåmänniskor ger och får

när kylan och snön tränger sig på, vill man inte gärna påminnas om det faktum att cirka 18 000 personer lever i hemlöshet i Sverige. Nästan 3 000 av dem* finns i Stockholm. EFK-församlingen Korskyrkan i Stockholm har sedan flera år tillbaka luncher för hemlösa, för närvarande en gång per månad. Sandra Sporrenstrand, en av de ansvariga för församlingens luncher, berättar om hur det kan gå till. TexT: sAnDrA spOrrensTrAnD FOTO: lisA lJunggren

5

kristna tv-program ibland.”Skriv att jag har varit uteliggare i nitton och ett halvt år. Det är inte så många som faktiskt är uteliggare, men jag är det. Jag håller en låg budget, jag varken röker eller dricker, och jag tycker det är bra att sådana här matställen finns.”

"AlltiD behAGliGt här"

Det är övervägande män som kommer och äter, men kanske var femte gäst är kvinna. En av dem är Gilla, en kvinna som lyser som en sol när hon visar upp en liten krokodil av glaspärlor som hänger från hennes halsband. En vän har gjort den åt henne.

– Egentligen heter jag Gunilla, men det kallades jag bara när de var arga på mig när jag var liten, säger Gilla, och berättar vidare om varför hon har kommit till Korskyrkan i dag. Det är alltid behagligt här. Jag har det lite dåligt nu, min man dog för sex år sedan och jag har fått Alzheimer.

Gilla uppehåller sig inte länge vid det, utan ler istället stort och pratar på om allt annat mellan himmel och jord. Hon är en riktig glädjespridare.

Vi är ett tiotal personer som hjälper till under dagen, med matlagning, servering och

daniel Back är pastor med inriktning i undervisning och diakoni i Korskyrkan i Stockholm. Korskyrkan är med i nätver-ket ”diakoni för hemlösa” tillsammans med Frälsningsarmén, svenska kyrkan, grannen immanuelskyrkan och ny ge-menskap. TexT: elisAbT cArlesOn

Nätverket är öppet och fler är välkomna. Tillsammans arbetar de för de stockhol-mare som lever i hemlöshet för att bättre se och möta behoven, se vilka gemensamma resurser som finns och utbyta erfarenheter. Lördagsluncherna är en del i nätverket. När jag talar med Daniel om arbetet återkommer han flera gånger till betydelsen av samtalet kring borden.

– De som kommer till luncherna är inte bara behövande. De är våra medmänniskor som vi vill lära känna bättre. Samtalen mel-lan vi som ordnar luncherna och gästerna kanske är det viktigaste som händer på lördagarna.

en levAnDe GemenskApVad betyder luncherna för er som församling?

– De betyder naturligtvis mycket för dem som kommer dit, men det betyder mycket för oss att få möjlighet att etablera kontakt med människor vi inte annars kanske skulle träffa. Vi vill inte vara en institution som ger mat och efterrätt utan något större, en le-

vande gemenskap och en mötesplats. Det här är en del av församlingslivet. Luncherna kan också vara ett sätt för församlingsmedlem-marna att se hur det är att arbeta med socialt utsatta människor och få mersmak för det.

– Min vision är att församlingen ska präg-las av en mångfald av människor, fortsätter Daniel. Det är en lång väg kvar dit, men vi är på väg. Jag skulle vilja uppmuntra alla församlingar att etablera fler kontakter med människor som lever i hemlöshet eller är socialt utsatta på andra sätt. Det är bara att våga och så lär man sig efter vägen.

all annan service som behövs. De flesta av oss återkommer vid nästan varje tillfälle, men Åsa Andersson är med för första gången. Hon har framför allt arbetat i köket, inte serverat, men ändå hört flera positiva kom-mentarer från gästerna som verkligen gillar maten.

– Jag har länge tänkt vara med på luncherna, berättar Åsa, men det har inte fungerat med mitt jobbschema förrän nu. Jag kommer gärna tillbaka när jag kan. Alla bör vara med på det här! Man ger, men får så mycket tillbaka.

*Stockholm Stads mätning från 2010 och Soci-alstyrelsens senaste rikstatistik från 2005

”Vi lär oss efter vägen”

Daniel Back vill se Korskyrkan präglad av mångfald.

5

I Linnesalen, Korskyrkan i Stockholm, dukas maten upp för alla som vill komma och äta.

6

tillverkADe en bomb

2006 hände något som fick Love att stanna upp. En drogkund till honom var styvpappa till en tonårskille. Det visade sig att styvsonen och en kompis till honom var skyldiga 125 000 kronor, utgifter de trodde de hade blivit bjudna på under en kroghelg. Nu var de kidnappade. Love erbjöd sig att medla. Ett jättebråk utbröt mellan kidnapparna och Love och då styvpappan inte fick fram pengar, flyt-tades skulden över på Love. I den situationen var han då tvungen att markera mot pappan. Love tillverkade en bomb och åkte till famil-jens villa.

– Då inser jag plötsligt att jag håller på att spränga en familj i luf-ten. Och jag är inte en person som gör sådant!

blir livräDD

Love flyr. I en ödeskåk på landet koncentrerar han sig på att överleva. En dag ser han på farstukvisten boken ”Från helvetets brevskola” av C.S. Lewis. Än idag vet han inte hur den hamnade där. Han börjar läsa och blir – livrädd.

– Det som stod i boken var mitt liv. De relationer jag hade med an-dra människor byggde på att trampa

på andra, berättar Love. I boken beskrivs hur demoner påverkar män-niskor att göra just det. Så här i efterhand kan jag se hur Gud hade försökt få kontakt med mig hela mitt liv, men inte lyckats. Till slut tröttnade han väl och visade svart på vitt hur mitt liv var! Den boken var ett andligt uppvaknande och jag ville träffa människor som visste något om Gud.

Love kapar direkt alla band med den kriminella världen och bor i sin systers tvättstuga. Han börjar besöka församlingarna i Örebro.

"Från helvetets brevskola" till Jesu församling

"Då inser JAG plötsliGt Att JAG håller på Att spränGA en fAmilJ i luften" ... love blom

troende. ensamstående pappa. morfar. så vill love Blom, till-förordnad chef för KRIS i Örebro presentera sig. Idag lever han för att hjälpa andra och församlingen är hans andra hem. men som nybliven pappa såg livet helt annorlunda ut. TexT Och FOTO: elisAbeT cArlesOn

När Love berättar om sitt liv för mig, är det med en snabbhet och eftertänksamhet som få människor kan kombinera. Rakt på sak men med sorg i ögonen nämner han att, 24 år gammal då han blev pappa för första gången, firade med att ”tända på och gå på krogen”.

– Jag var inte mogen för att få barn. Hemifrån hade jag inga verktyg hur man är en pappa, konstaterar Love, idag 47 år. Ett ti-digt minne är när jag sitter i bilen med min alkoholiserade far, på väg till hans älskarinna. Vi hade det bra ställt ekonomiskt, men det var ett kärlekslöst hem.

Som liten fick Love hjälpa sin pappa att gömma om spriten för sin mamma. Fem år gammal berusade han sig med thinner. Sju år gammal lärde han sig att göra inbrott. I gymnasiet började han röka hasch. När Love själv blev pappa följde han i sin pappas fotspår och var ”notoriskt otrogen”. Vapen-, narkotika- och misshandelsbrott och fängelseperioder kan också läggas till på listan. Förhållandet med mamman höll till och med 1996. 2001 gifte han sig med en annan kvinna och fick en son. Äktenskapet varade i tre år. 2004 förlorade han också sitt arbete. Det året började missbru-ket ta över tillvaron helt.

en morfArs

berättelse

Love Blom vill utifrån sina egna erfarenhete hjälpa andra människor.

7

En annan attityd han mötte hos några var att när han nu var förlåten, skulle hans erfarenheter ner i glömskans hav. Det hjälpte honom inte.

– Jesus kan laga allt i ett brustet hjärta – om han får alla bitar, säger Love. Jag är som en gammal kran som ska stängas av. Det tar tid och det krävs bön.

litAr på Den heliGe AnDe

I höst har boken ”Som en blomma på månen” där Love är medförfat-tare kommit ut på Sivarts förlag och har uppmärksammats av bland andra SVT. Boken består av brev, skrivna till sina barn av föräldrar på Sveriges anstalter. Intervjun närmar sig slutet och jag frågar vad man kan göra för att hjälpa familjer där en av föräldrarna sitter inne.

– Mammorna på anstalterna har det värst. Pappor med barnvagnar på besök syns aldrig till, däremot mammor. Knyt kontakter, lyssna aktivt, erbjud dig att ta med barnen till fängelset. Det viktiga är att du har en genuin passion för att hjälpa. Missbrukare är skeptiska och ser snabbt vad du går för. Går du in med en dold agenda att berätta om Jesus är du fel ute. Lita på att den helige Ande verkar och hitta passionen i ditt liv! Det gäller vad du än gör.

Intervjun är slut. Jag går ut i vinterkylan och tänker på fotona på Loves barn och barnbarn i hans arbetsrum. Och jag tänker att jag precis har fått träffa en morfar som har mycket att ge sina barnbarn.

Det är inte alltid lätt. Han möter tidigt dubbla budskap. Ibland var det ingen som talade med honom överhuvudtaget. I en församling blev han väl mottagen på en gång. Där döptes han också 2008. Idag är han på väg in i en EFK-församling i Örebro.

– Idag vet jag att ingen är befriad från synd, säger Love, men som nyfrälst visste jag inte det. Jag trodde också att allt skulle lösa sig när jag blev döpt, men så var det ju inte.

I sitt letande efter församling försökte han passa in, slutade svära och la sig till med en krystad gammelsvenska. Språket var inte den enda kulturkrocken. Love berättar om en gång han var inbjuden till bönegrupp i en smakfullt inredd villa, med vänliga människor och hembakat fika.

– Jag var övertygad om att en regissör snart skulle ropa ”Bryt”! Sce-nen kändes för overklig för att vara sann.

en kuvös för för tiDiGt föDDA

Loves råd för att människor med hans bakgrund ska känna sig be-kväma i församlingarna är att bygga en kuvös för ”för tidigt födda”, där man under en tid får dela erfarenheter, ledda av en erfaren kristen med bakgrund från ett dysfunktionellt liv.

– När du kommer från helvetet och möter ”ljumma gammelkrist-na” så blir du som en fackla. De kan inte relatera till dina erfarenhe-ter, men de suger åt sig din historia. Det är svårt att identifiera sig med dessa som ny i församlingen.

”Du menAr Att Din resA och DinA erfArenheter blir viktiGAre än Att lärA kännA DiG?”

– Ja, ibland kan det vara så. Till saken hör också att före detta miss-brukare som jag hungrar efter bekräftelse, en bekräftelse man får genom att människor lyssnar till hur jag blev frälst. När de sedan har tröttnat på min historia, när de har gett vad de kan, avtar bekräftelsen och man blir besviken på nytt.

kriminellAs revAnsch i sAmhället

(kris) är en riksorganisation för före detta kriminella, som startades av 12 före detta kriminella 1997. grundidén är att medlem-mar från KRIS gör regelbundna besök i fängelserna samt möter upp den som ska friges efter ett fängelsestraff, som ett stöd för ett förändrat liv. läs mer på www.kris.a.se.

läs mer: KRIS har ett omfattande arbete över hela Sverige och har idag cirka 5 000 medlemmar på 25 orter. Lokalavdelningen i Örebro är den största med cirka 400 medlemmar. KRIS har även spridit sig till sex andra länder. Läs mer på webbplatsen: www.kris.a.se

8

Folkhögskolaförmedlar arbete

med mening

örebro folkhöGskolA har en lång his-toria och startade redan i slutet av �800-talet som en av Sveriges första folkhögskolor. Evangeliska Frikyrkan blev huvudman för skolan 2005 och verk-samheten flyttade 2008 till nya lokaler i Vivalla, ett förortsområde i Örebro. Skolans huvudkurser är Allmän linje, Fritidsledarutbildning, bibelskolekurser och uppdragsutbildningar. Ungefär �20 elever och olika typer av deltagare är involverade i skolans ordi-narie verksamhet. Skolans flytt har inneburit mycket positivt både för skolan och för området Vivalla. Bland annat har skolan fått förtroende och medel från kommunen och det kommunala bostadsbolaget att ha en samordnande funktion för Vivalla centrum och de aktiviteter som sker där. Även folkhögskole-kurser vid Götabro kurs- och konferensgård drivs av Örebro Folkhögskola.

Monika Holmlund-Johansson är SOL-teamare och gör två besök i veckan hos varje kontaktperson.

9

– SOL, står för Stödja och Lyssna, berättar Willy Höglund, coach och samordnare för skolans uppdragsutbildningar. Själva idén med just SOL-team är att de deltagare vi har ska besöka framförallt äldre människor för att stödja dem på olika sätt och för att lyssna på deras berättelser, fortsätter Willy.

är meDmänniskor

Ungefär sextio personer är engagerade i SOL-team och reaktionen hos de äldre som får besök har varit mycket positiv.

– Jag får ofta höra att det jag gör är betydelsefullt, berättar SOL-teamaren Monica Holmlund-Johansson. Jag och den äldre personen hinner med saker som exempelvis hemtjänsten inte har tid med: ta promenader, fika, samtala, läsa tidningen eller titta i fotoalbum. För den äldre blir jag då en medmänniska som har tid att finnas där och lyssna på den andra människans berättelser om sitt liv och vardagliga händelser, fortsätter Monica. Det är lite ovanligt i dagens samhälle, men oerhört betydelsefullt.

Monica besöker de äldre två gånger i veckan och träffar övriga SOL-teamare en gång i veckan på en gemensam samling.

– När man inte har en naturlig arbetsgemenskap eller ett arbete är detta en väldigt givande miljö att vara i, berättar Monica. Dels känner jag mig behövd när jag besöker de äldre, någon efterfrågar mig och mitt kunnande, precis som på ett vanligt arbete. Och dels så är jag del i en större social gemenskap med övriga SOL-teamare vid träffarna på folkhögskolan.

inDiviDuellA lösninGAr Ger lånGsiktiGA resultAt

Folkhögskolan prioriterar personlig kontakt med alla deltagare i SOL-teamet för att stötta och hitta individuella lösningar tillvar och en.

– Det tror jag är styrkan med just vårt arbetssätt, berättar Willy Höglund. Vi vill lära oss mycket om våra deltagare genom att träffa

evangeliska Frikyrkan är sedan 2005 huvudman för Örebro Folkhögskola. Skolan ligger i förortsområdet Vivalla och är en förändrande kraft – både för män-niskor på skolan, men också för området Vivalla. skolan driver bland annat uppdragsutbildningar åt Arbetsförmedlingen i syfte att hjälpa människor att få ett arbete. SOL-team är en sådan uppdragsutbild-ning. TexT Och FOTO: DAViD gelinDer

– Att uppmuntra och bekräfta äldre genom positiva samtal och ett äkta engagamang. Det omfattar det jag vill göra som SOL-teamare, berättar Monica Holmlund- Johansson

dem regelbundet, både i enskilda samtal och i gruppträffar. Det handlar om att kunna matcha SOL-teamaren med den person som vill ha besök, så att det ska fungera så bra som möjligt i den rela-tionen. När vi möter våra deltagare så utgår vi också från ”viktigt och vill”, vad är viktigt och vad vill personen med sitt liv? Därifrån ”coachar” vi så långt vi kan i den riktning deltagaren vill gå. Vi tror att det är en av orsakerna till att vår statistik ser så bra ut; nästan 50 % av dem som har slutat hos oss har gått vidare till anställning eller studier, berättar Willy.

helhetssyn på människAn

Idén om SOL-team växte fram under förra året och den passar väl in i folkhögskolans policy och helhetssyn på människan.

– Vårt mål och ambition är att våra deltagare ska växa som män-niskor, säger Willy. Vi vill ge dem utrymme och förutsättningar till det och det är vår drivkraft. Vi vill odla en kultur som ger människor möjlighet att upptäcka sig själva och den potential man har. För-hoppningsvis leder det till ett varaktigt arbete och då har vi lyckats ännu mer. Jag brukar alltid säga till våra deltagare när de kommer första gången att: bara så ni vet, vi vill bli av med er så fort som möj-ligt, säger Willy och skrattar.

Ger verktyG för frAmtiDen

Skolans uppdragsutbildningar är beroende av konjunkturen i sam-hället, men oavsett framtiden för utbildningarna så är dagens delta-gare det främsta målet.

– Vi återkommer till att det är deltagarna som är i fokus hela tiden, säger Willy. Vår önskan och ambition är att vi kan ge verktyg för en långsiktig och varaktig lösning för de olika människor vi mö-ter. Vi kan ge dem referenser, utbildning och erfarenhet som inte är flera år gammal utan som är dagsfärsk. Det är betydelsefullt och en viktig del i hur framtiden blir för våra deltagare, säger Willy.

läs mer: Läs mer om folkhögskolan och deras utbild-ningar på www.orebrofolkhogskola.se

Willy Höglund, coach och samordnare för skolans upp-dragsutbildningar

�0

vilken relation har du till konferensen?

Jag har varit på Torpkonferensen varje år sedan 1997. Eftersom min man har haft mycket ansvar där har det varit självklart för mig att finnas med. Jag gillar att engagera mig så jag har haft lite olika uppgifter genom åren. Allt ifrån att breda räkmackor åt café

Barbro Nyström, börjar vid årsskiftet och arbeta som samordnare av Torpkonferensen. Barbro arbe-tar även som inspiratör i Immanuelskyrkan, Örebro.

nytt om nAmn

kG AnDersson går i pension och avslutar därmed sin tjänst som pastor och föreståndare i Saronkyrkan i Hallsberg.

AnDreAs och Anneli DAGernäs kommer att avsluta sina tjänster i Tanzania den

Sion och ansvarat för glasscaféet till att vara behjälplig bland förbönsteamet och vid ton-årskonferensen.

Du ska börja arbeta med konferen-sen som anställd, berätta?

Jag kommer att arbeta som samordnare på 30 %, tillsammans med David Gelinder 20 %, och planera och förbereda för mycket av det som sker under konferensen. Jag har ju inte börjat min tjänst än, men jag har suttit med på ett par sammanträden och det har känts jätteroligt.

vad ser du mest fram emot med detta nya jobb?

Jag gillar att ta kontakt med olika människor och det ser jag fram emot. Men det största kommer ändå att vara att se människorna under konferensen i trivsam gemenskap, i ar-betsgemenskap, i tillbedjan, ta nya steg med Jesus i sina liv... och veta att det här har jag varit med och gjort möjligt!

eFk på världsomfattan-de missionskonferens

�974 antogs Lausannedeklarationen, ett ma-nifest för tro och mission som ligger till grund för EFKs missionssyn. I år var dags för den tredje ”Lausannekonferensen”. Bertil Ekström, ledare vid Missionsinstitutet: ”Under temat “Ty Gud försonade hela världen med sig genom Kristus” (2 Kor 5:�9) samlades i slutet av oktober över 4 500 delegater från �97 länder i Kapstaden, Sydafrika. Huvudsyftet med kon-ferensen var en uppdatering av den kristna kyrkans utbredning i världen och en utvärde-ring av evangeliets framgång sedan �9�0.” Läs mer på www.lausanne.org/cape-town-20�0 eller i Missionsinstitutets nyhetsbrev, www. missionsinstitutet.se.

�0

sista december. Anneli ska jobba 50% som pastor i Elimkyrkan, Skövde. Dessutom ska hon läsa själavård på kvartsfart. Andreas kommer att studera halvtid på ÖMS. Därutöver lite uppdrag för EFK region Afrika, samt församlingsbesök.

sue och kJell DAvén avslutar sina StepOut professionaluppdrag i Nepal i slutet av januari 20��.

rikArD eDefors är föräldraledig � dec 20�0 - 3�juli 20��

Anne ekvAll som arbetat med UMU och gått SALT-utbildningen i Stockholm är ny anställd i Korskyrkan i Stockholm för att bli dess barn- och familjepastor.

AnnikA kArlsson som nu arbetar som pastor i en krets av församlingar på Tjörn kom-mer att bli ny pastor i Tingsryds baptistförsam-ling. Tjänsten tillträdes under våren.

tomAs lunDström börjar jobba med festival Frizon på 60% from � jan 20��.

AnnA olsson har avslutat sin pastorstjänst i Lännäs frikyrkoförsamling.

per-olof ”boppe” perhAmn är ny pastor i Västerportkyrkan i Kalmar. Tjänsten tillträdes i februari.

sylviA roxenmyrs visstidsanställning om �00 % går från �0��0� över till en tillsvidare-anställning. Sylvia arbetar som administratör på Sverigekontoret i Örebro.

inGemAr strAnD, Ulricehamn, ny pastor och föreståndare på 50 % i Saronkyrkan, Hallsberg.

en missionell kyrka i ett efterkristet sverige

14-15 JAn stockholm

Det församlingsgrundande nätverket inbjuder till en konferens i Stockholm för att tillsam-mans utforska vad det betyder att vara en missionell kyrka i ett efterkristet Sverige. Talar gör bl.a. Michael Frost, direktor för Tinsley Insti-tutet vid Morling College i Syd-ney, Australen. Läs mer på www. missio-nellkyrka.word-press.com.

Gåvor från EFK-församlingarna och enskilda behövs fortfarande till det gemensamma arbetet som sker inom Evangeliska Frikyrkan, cirka �� miljoner innan årets slut. Framförallt gäller det verksamheten i Sverige, såsom pastorsutbildning vid Örebro Missionsskola som har långt kvar i för-hållande till vad som behövs samlas in. Årets sista månader brukar kännetecknas av ett högre gi-vande jämfört med resten av året, en förutsättning även i år för att nå budget.– Vi är tacksamma för församlingarnas engage-mang för den gemensamma missionen, säger Gudrun Boström, biträdande missionsdirektor. Samtidigt är behoven i världen enorma. Som missionsrörelse vill vi hela tiden kunna behålla de missionärer vi har och sända ut fler, och även på andra sätt sprida Guds rike. I "Vision för mission" som i dagarna går ut till församlingarna beskrivs EFK-församlingarnas mission och vad som behövs samlas in för att förverkliga det nästa år. Ett utdrag finns som bilaga till detta nummer.

December slutspur-ten för givande

Foto: stinA nordin

��

eFk i kambodja– arbetar för rättigheter

efks insAtser i kAmboDJA Kambodja är ett av de fattigaste länderna i Asien. Människor på landsbygden lever på mycket små ekonomiska resurser. Några av dem är de etniska minoriteterna. De är folkgrupper som under lång tid levt isolerat utan möjlighet att påverka samhället. EFK har under många år haft missionärerna Mariam och Phil Smith i landet som har arbetat för biståndsorganisationen Inter-national Cooperation Cambodia (ICC). ICC arbetar i provinsen Mondulkiri bland folkgruppen bunong. Genom att bedriva tvåspråkig undervisning hjälper man dem att uttrycka sina språkliga och kulturella problem gentemot regeringen.

Foto: phil smith

��

�2

förlorADe sin mor som liten

Navi förklarar att hon ser tillbaka på sin barndom som väldigt svår. – Jag var sjuk nästan hela tiden när jag var liten. Vi var väldigt fat-tiga. Vi kunde se himlen genom taket och var tvungna att sitta hela tiden vid elden för att hålla värmen. Mina armar var svarta utav askan, förklarar hon och stryker med handen längst sin arm. Min mamma dog när jag var runt sju år av malaria eller något liknande. Det tog hårt på oss alla, särskilt min pappa. Vi frågade ofta honom när vi skulle få träffa mamma igen men han sa bara att hon var på en plats där man inte kunde träffa henne. Jag har flera syskon som har dött, det är bara jag och min syster Rom kvar. Men idag har min pappa åtta nya barn ihop med min styvmor. De bor här i byn.

länGtADe efter Att få tro

– Han drack väldigt mycket alkohol för att dämpa sorgen efter min mor och det var en väldigt jobbig tid, berättar Navi medan regnet strilar ner utanför då det är regnperiod i Kambodja. Modern var troende men när hon dog försvann tron från hemmet. Navi och hennes syster Rom sjöng alltid psalmer när de var ute och vaktade djuren och bestämde att om de en dag fick möjlighet att tro på Jesus så skulle de bli det. En dag kom några kristna på besök till byn och då tog systrarna emot Jesus i sitt liv. De kristna bad även för pappan och hans nya fru, men han tvekade länge på beslutet. När han var onykter ville han det, men tog tillbaka det när han nyktrat till. Först efter ett par år bestämde han sig för att tro på Jesus fullt ut och idag arbetar han som lärare i församlingen i byn. Församlingen har funnits sedan 1997 och är idag ett femtiotal per-soner som träffas i en brun träbyggnad med ett vitt träkors över yt-terdörren. De har söndagsskola och ett bibelstudieprogram. Tyvärr är det svårt att utöka till något mer då ingen har pengar att ge.

– Jag vill gärna göra saker för Gud och för barnen i byn. Jag är sön-dagsskollärare och går bibelstudieprogrammet, men skulle vilja göra ännu mer. Helst skulle jag vilja göra sånger till barnen.

navi såg himlen genom gliporna i taket Navi tillhör bunong-folket i Kambodja, en förtryckt minoritetsgrupp som inte har fått möjlighet att lära sig att läsa och skriva på sitt modersmål. men nu börjar de få upprättelse. TexT: JOhAnnA lunDin

I ett litet träskjul har Phloek Navi sin egna lilla butik, som även är hennes hem, där hon säljer lite småsaker. Ibland går försäljningen med vinst och då utökar hon sortimentet lite. Navi, som hon kallas, är 27 år och bor idag i byn Kao Lak i östra Kambodja tillsammans med sin man och tre barn. Hon tillhör den etniska folkgruppen bunong som är en av många minoritetsgrupper i Kambodja. Bu-nong-folket får kämpa för att behålla sin identitet som folk och blir ofta utnyttjade och lurade på sin mark av affärsmän för att de inte kan läsa eller skriva på landets huvudspråk khmer. Genom biståndsorganisationen International Cooperation Cambodia (ICC) får bunong-folket hjälp att kämpa för sina rättigheter, bland annat genom att lära sig att läsa och skriva på bunong. Navi är en av de personerna. EFKs missionär Mariam Smith, som jobbar för ICC, möter Navi i november och tolkar samtalet mellan henne och en av medarbetarna från Sverigekontoret som besöker projektet.

FOtO: JOEL SvERKER

efk i en AnnAn Del Av värlDen

EFKs medarbetare Mariam Smith (t.v) i samspråk med Navi.

�3

blev lärAre så fort hon lärt siG läsA

När Navi var sjutton år så kom det ett team från ICC till byn där hon bor. De erbjöd henne och flera att lära sig att läsa och skriva på deras eget modersmål bunong.

– När jag hade lärt mig ytterst lite så frågade personer från ICC om jag inte ville utbilda mig till lärare för att kunna undervisa på min fritid. Så jag gick en två veckor lång lärarträning och sedan började jag undervisa andra, säger Navi och ler brett. Jag tog psalmboken och letade upp ordet jag. Sedan utgick jag från de bokstäverna när jag lärde mig nya ord och så växte mina läskunskaper successivt. Svårast var det med mate-matiken. När det skulle vara nollor och hur många.

Navi var lärare under sex år och sedan så slutade eleverna att komma till skolan. En del av dem gick in till städerna runt omkring och andra tvingades att arbeta. ICC försökte hjälpa till och motivera eleverna att stanna men lyckades inte. Så idag har Navi lagt lärarinsatsen åt sidan och driver sin lilla butik. Hennes syster Rom lånade henne lite pengar från banken, så att Navi skulle kunna starta sin verksamhet.

läs och skrivkunskAper är nyckeln till föränDrinG

Livet blir lättare för bunong-folket om man kan läsa och skriva, det är Navi själv ett vittnesbörd på. Många män i bunong-familjer dricker mycket alkohol och låter kvinnan och barnen slita hårt i hemmet och för att försörja dem. Men om männen får lära sig att

läsa och skriva blir de även mer upplysta och får insikt om att man inte ska slå sin kvinna eller kräva av barnen att de ska jobba hårt, menar hon:

– Det är svårt att säga till sin egen man att man vill förändra ar-betsfördelningen i hemmet, det är bättre att vara ett föredöme. När jag är tillsammans med en familj där kvinnan gör mycket av sysslorna

och mannen ingenting så brukar jag fråga varför han inte gör något. Sedan berättar jag att vi brukar delar på sysslorna i min familj.

Att kunna läsa och skriva medför så mycket annat, att man vet och kan saker. Det är en förutsättning för att förändra så-dant som inte är bra. Det blir även naturligt att börjar analysera vilka konsekvenser en handling får.

– Min man tycker det är bättre att gå iväg och jobba för någon annan och få lite pengar

för dagen än att satsa på vår gård så vi kan försörja oss därigenom. Ett av Navis barn kommer in i den dunkla butiken och sätter sig i

hennes knä. Hon fortsätter. – Nu när jag hittar en tidning så kan jag läsa den och ta del av

information som jag möter. Vi som kan läsa kan ju även hjälpa andra och förklara hur saker och ting fungerar.

Vi avslutar samtalet med att fråga hur hon ser på framtiden. – Jag önskar att alla mina barn ska få gå i skolan och så skulle jag

vilja lära min man att läsa och skriva, säger hon och ler.

Navi tillsammans med sin man och sina tre barn. Navi har lånat pengar av sin syster för att starta en butik, som ligger i anslutning till hemmet.

”vi som kAn läsA kAn Ju även hJälpA AnDrA och för klArA hur sAker och tinG funGerAr. " navi

Foto: thorine Arenius

�4

Djupare tro och mer livFörsamlingsnära utbildningar vid Örebro Missionsskola• Pastors/prästutbildning

• Teologiska program, 1-4 år

• Religionsvetenskap, särskilt för blivande lärare

• Missionsinstitutet

www.orebromissionsskola.se019-30 77 50

På Örebro Missionsskola utbildas och tränas människor för uppgifter i Guds rike. Om du vill arbeta - eller på annat sätt engagera dig - i den kristna församlingen, undervisa i religionskunskap, eller helt enkelt fördjupa din bibelkun-skap för egen skull, så finns din utbildning hos oss.

DIrekt_dece_10.indd 1 2010-11-30 11:29:46

Dagen.se

Tisdag 18 maj 2010

Årgång 66 Nr 74 Pris 12 kr – med Svenska Journalen 37 kr

BiBelorDeT: Du döljer ditt ansikte, och de blir för-

skräckta, du tar ifrån dem deras ande, och de dör och

blir åter till mull.Psaltaren 104:29

Foto

: Mar

léN

e N

äSlu

Nd

Hon vet hur man får

barn att äta uppHur får man barn att tycka

om annat än fiskbul-

lar, falukorv och ma-

karoner? Genom att

använda spännande

kryddor, bra råvaror

– och ha tålamod. Det menar

Karolina Sparring, kocken som

bytte den egna restaurangen

mot ett förskolekök. SiD 17

Kristen tro blir orientalisk dansKulTur: Magdalena Mar-

tinsson använder ett ovanligt

konstnärligt uttryckssätt för att

berätta om sin kristna tro. ”Go-

thic fusion bellydance” förenar

orientalisk och modern dans.

– Jag använder en symbolik i

dansen som tillhör den kristna

tron, säger hon. SiD 12–13

Snickarboden blev

hans nya predikstolFolK: Även en pastor kan gå

i väggen. Det fick Anders Ols-

son erfara. Hobbysnickeriet gav

nya krafter och hjälpte honom

fördjupa sin gudsrelation. I dag

är hantverket han formar i sin

snickarbod hans predikan.SiD 14–15

Carola sjunger för

Victoria och DanielFolK: Carola

Häggkvist kom-

mer att sjunga

på kronprin-

sessan Victo-

rias och Daniel

Westlings bröl-

lopsmiddag. En

önskan från självaste brudparet.

– Jag kommer att sjunga så

det känns ända in i benmärgen,

lovar Carola. SiD 15

EFK avsäger sig vigselrätten

evangeliska frikyrkan har tagit ett unikt beslut. det blir

första kristna samfund att avsäga sig sin vigselrätt.

– Visst är det ett pionjärt beslut, säger anders Blå-

berg, missionsdirektor.

I debatten på kongressen var det flera stora försam-

lingar som tyckte man skulle vänta med att bestämma

sig, men själva omröstningen gav ändå ett tydligt

resultat.SiD 4—5

Foto

: th

oM

aS M

aNFr

edh

Foto

: daV

Id W

ING

reN

Foto

: Ker

StIN

do

yle

liten & STor

ledare: Den laddade äktenskapsfrågan skaver i flera samfund. SiD 2

Carola.

Missionskyrkorna

bestämmer själva

om homovigslarSiD 10–11

alliansledare vill se en mångfald av församlingar

SiD 6—7

pionjärpastor gör Jesus synlig SiD 6–7

Biskop Thidevall gav känga åt Svenska kyrkan

SiD 8—9

Clown ny i eFS styrelse

Dagen.se

BiBelorDet: Lyckligt det folk som vet att hylla dig, Herre, de får vandra i ditt ansiktes ljus. Psaltaren 89:17

onsdag 14 juli 2010Årgång 66 Nr 106 Pris 12 kr – med Svenska Journale

Elaine Bergqvist, retorikexpert.

Svenska kläder sys under dåliga villkor

På tio år har klädkonsum-tionen ökat med 60 procent i Sverige. Samtidigt demonstrerar textilarbetarna i Bangladesh för bättre arbetsvillkor.

– Bojkott är inte det rätta, menar Cecilia Kennberg på Rena kläder. SiD 4–5

Argentinsk prästför homoäktenskap

I dag röstar Argentina om att godkänna äktenskap för homosexuella. Den lutherska prästen Lisandro Orlov tillhör den minoritet av de evangelis-ka kristna som stöder försla-get. Han ser likheter med deras egen situation. Förr hade inte heller protestanter rätt att gifta sig.

SiD 8

Snart dags för SVt:s”Sommarandakt”

På söndag startar program-met ”Sommarandakt från Bjär-ka-Säby”, där programledaren Ragnar Dahlberg möter män-niskor i ett samtal om deras er-farenheter i livet.

HoppKristna centret i Kenya är gatubarnens sista chans

de vet aldrig hur mycket de kommer att få äta eller om de får vara ifred från polisen. livet för Kenyas gatubarn är hårt, men mitt i en till synes hopp-lös situation finns det några som vill hjälpa de unga killarna till ett bättre liv – personalen på det kristna centret. SiD 12–13

”predikanter talar som politiker”Många predikar till de redan frälsta. De använder en termi-

nologi som inte andra förstår. Det säger retorikexperten Elaine Bergqvist som ser många lik-heter mellan hur politiker och predikanter talar.

KD-politikern Maria Larsson håller med och säger att hon arbetar mycket med att hålla personliga tal. SiD 6–7

Varsågod!Här får du en julklapp att ge till dig själv eller en vän. Dagen än en obunden tidning på kristen grund som ger dig dagsaktuella nyheter om kyrka och samhälle, heta debatter som engagerar – med ett kristet perspektiv.

KOD

: PR

1M

SÄLJ

SÄTT

: EFK

NAMN

ADRESS

POSTNR | ORT

TELEFON

MEJL

Ja tack! Jag vill prova Dagen gratis en månad.

Prenumerationen upphör automatiskt efter en månad. Dagen utkommer tisdag-fredag. Erbjudandet gäller hushåll som inte prenumererat på Dagen de senaste sex månaderna. Gäller endast inom Sverige. Kundcenter 08-619 24 20, info@dagen.se

TexTa

Svarspost121 565 600

110 00 Stockholm

DAGEN BETALARPORTOT

1 månadGRATIS!

Drygt 60 miljoner kronor förmedlade till ut-satta människor i världen. Det är resultatet av en framgångsrik idé; att sälja bra, be-gagnade varor och ge bort överskottet till mission. De två Bra & Begagnat-butikerna i Örebro betyder mycket för att kunna för-verkliga EFK-församlingarnas mission. I år firar Bra & Begagnat 15-årsjubileum. Bra & Begagnat-butiken i Nasta, som från start har letts av föreståndaren Bengt-Åke Gustafsson, var den första med varumär-

ket Bra & Begagnat. Tanken är att just sälja bra och begagnade saker i rena och fräscha butiker. Idag har modellen spridit sig till fler orter och det finns idag åtta butiker med varumärket Bra & Begagnat i Sverige. I dessa butiker går merparten av överskottet till Evangeliska Frikyrkans so-ciala projekt, däribland Ge för livet-insam-lingar. Resterande fördelas av personalen i respektive Bra & Begagnat-butik.

bra & begagnat firar 15 år

Stödjer EFKs julgåva 2010

�5

januari �4-�5 En missionell kyrka i ett efterkristet Sverige. Michael Frost, Australien är huvud- talare. Kår 393, Stockholm. �9 Heart for muslims, Husby- kyrkan i Stockholm 20 Synd och samtid: ekume- nisk studiedag på Örebro Missionsskola. Medv. bl.a. Elisabeth Sandlund och Joel Halldorf

februari 5 EFK mot 2020, Korskyrkan i Västerås �2 EFK mot 2020, Ryttagårdskyr- kan i Linköping �9 EFK mot 2020, Östermalms- kyrkan i Kristianstad 26 EFK mot 2020, Korskyrkan i Umeå EFK mot 2020, se annons på Direkts baksida

kalender

vi som reserAnders blåberg

��/�2 Hagakyrkan,Sundsvall �2/�2 Ljustorp 23/� Korskyrkan, Karlstad 5/2 Korskyrkan, Västerås 6/2 Klockaregårdskyrkan, Malmbäck �2/2 Ryttargårdskyrkan, Linköping �3/2 Korskyrkan, Stockholm fm �3/2 Helenelund em 26-27/2 Korskyrkan, Umeå

roland lövgren

�9/�2 Elimkyrkan, Skövde �6/� Lekebergskyrkan, Fjugesta

knut bertil nyström

5/�2 Korskyrkan i Stockholm 4/� Pingstkyrkan i Emmaboda 9/� Rydängskyrkan, Rydsnäs frikyrkoförsamling �6/� Korskyrkan i Stockholm �9/2 Östermalmskyrkan, Kristianstad 5/3 Elim i Skövde �2/3 Betel i Kristdala

öyvind tholvsen

��/� Matteuskyrkan, Göteborg 22/� Ledarsamling Dalagården 30/� Askers Baptistförsamling 5/2 EFK mot 2020 i Västerås �2/2 EFK mot 2020 i Linköping 15/2 Filadelfia Ljungsbro �7/2 Tystberga och Runtuna �9/2 EFK mot 2020 i Kristianstad

en spakväll gjorde skillnadEn oktoberafton, några dagar efter min älskade mam-mas begravning frågade vår dotter om hon kunde få rå om mig och ge mig ett fotbad. Hon hade antagligen sett mina trötta och sorgsna ögon, lyssnat in mina ordlösa signaler och bestämt sig för att pyssla om sin mamma.

Väl hemma hos dottern visade hon mig till soffan med mängder av sköna kuddar. Sen bar hon fram ett härligt varmt fotbad som mina kalla fötter fick sjunka ned i. Det blågröna fotsaltet smälte under mina fotsulor. Vilken känsla! Uppmuntrande ord om att hon ville ge tillbaka lite grann, för allt jag gjort för henne under årens lopp, landade mitt i mitt hjärtas epicentrum. Då brast det för mig. Jag kunde inte längre hålla tårarna tillbaka: sor-gens, saknadens, trötthetens, frustrationens och tack-samhetens tårar... – Gråt du mamma, det behöver du, hörde jag min äls-kade dotter säga medan hon torkade mina fötter på handduken i sitt knä och fortsatte att massera dem. Min dotter antydde att det hon gjorde för mig också var viktigt för henne. Min spakväll avslutas med en här-lig smörgås, te, ett glas med friskt vatten och en stund av lågmäld bön för varandra. Jag påminner mig hur Jesus förespråkar ett sant tjä-naremönster, när han tvättar lärjungarnas fötter, torkar dem med en linneduk och säger: "Om nu jag Er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter... Tjänaren är inte förmer än sin herre och budbäraren är inte förmer än den som har sänt honom. När ni vet detta, saliga är ni, om ni också gör det." (Joh. �3:�4-�7) Diakoni handlar om att hjälpa, betjäna och tjäna. Det kan ske på många olika sätt. Att finnas till för någon som är inne i en livskris kan utgöra skillnaden mellan hopp och förtvivlan för en medmänniska. Nutidsmänniskans behov av tröst, hjälp och vägledning tycks öka, medan tillgången till "verklig hjälp" är svårare att hitta.

Så, vi behövs alla i tjänandets tjänst som "diakoner" i vår vardag. Kanske missar vi den "verk-liga glädjen – saligheten" om vi avstår.

Ann-britt bJörk skribent och medlem i Korskyrkan, Umeå

krönikAn

byggstart för eFks nya sverigekontor

I slutet av november grävdes det första spadtaget för Evangeliska Frikyrkans nya Sverigekontor. Det kommer att ligga granne med Örebro Missionsskola och i närheten av Örebro universitet. Det �480 kvadratmeter stora tvåvåningshuset ska på övre plan rymma 35 medarbetare. Nedre plan ska hyras ut. � dec. 20�� ska huset stå klart. Läs mer på www.efk.se

�6

POSTTIDNING B

AgeNdA för eN missioNsrörelse i sverige

Västerås, Korskyrkan Lördag 5 februari 10.00-15.30Hans Jansson

Linköping, Ryttargårdskyrkan Lördag 12 februari 10.00-15.30Carl-erik sahlberg

EFK mot 2020eN strAtegisk dAg för AllA ledAre i försAmliNgeN

Kristianstad, Östermalmskyrkan Lördag 19 februari 10.00-15.30John van dinther

Umeå, Korskyrkan Lördag 26 februari 10.00-15.30Anders Blåberg

Skövde, Elimkyrkan Lördag 5 mars 10.00-15.30rebecka Pippert

Anmälan senast 2 veckor innan. mer info och anmälan via www.efk.se/2020

Jesuscentrerad | missionellt församlingsliv | gemensam efterföljelse | Andlig fördjupning | gott ledarskap