ekon nr. 4 2011

1

HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG STUDENTKÅR


Nr. 4 2011

2

EKON NR 4 2011

3


REDAKTION

Chefredaktör Charlotte Lindberg

Bildredaktör Rasmus Wilhelmsson Viktor Skancke

Layout och design Charlotte Lindberg

Illustration framsida Rasmus Wilhelmsson

Skribent Ellen Andersson

Skribent Sanna Danielsson

Skribent Viktor Skancke

Skribent Caspar Sjöstrand

Skribent Elias Eriksson

Skribent Arvid Raa

Skribent Carl Leander

Skribent Ellen Svanberg

Skribent Martin Hertzman

Skribent Alexander Boukaras

Skribent Rasmus Wilhelmsson

Skribent Alexander Boukaras

EKON - HHGSBox 680, 405 30 Göteborg

[email protected]

HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG STUDENTKÅR Nr. 4 2011

INNEHÅLL

4

6-7

8

10-11

12

13

14-15

16

17-19

20-21

22-23

Balkongångest

Handels Jakt- ochSkyttesällskap

Ekon gräver

Nextopia

Ekon Prognos 2012

KPMG International Case Competition

Vinnaren

Tid

Julklappsrim

Skolanssida

24

26-29

30

31

32-33

34

36

37

38

39

Ledare

Ekon möter CarlBennet

Styrelsen 2011

Direktionen 2011

Konjunkturkollen

Upp - En hjälpande hand på vägen

Ekon på utbytestermin

Signerat Sjöstrand

Ekons Julrecept

Gadden 2011

Jul i Göteborg

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

Hos oss gör du skillnad, varje dag.

Vill du jobba på ett företag där din kompetens, erfarenhet och förmåga kommer till sin rätt? Där din insats får bolaget att växa och där du utvecklar dina unika talanger? Då är du välkommen till Grant Thornton. Vår framgång bygger på ett engagerat samarbete för våra kunders bästa.

Läs mer på www.grantthornton.se/student eller följ oss på Facebook, sök på ”Grant Thornton Sverige Karriär”.

– Var någonstans kan jag göra skillnad?

Malin SöderbergRedovisningsassistent

Fot

o: H

åkan

Mål

bäck

4

EKON NR 4 2011

5


Så var det åter dags för mig att skriva några väl valda ord. Jag har nu offi ciellt varit chefredaktör i snart två månader men mitt arbete med Ekon började tidigare. Vid årsskiftet värvade Rasmus (föregående chefredaktör) mig till Ekon för att han behövde hjälp med annonsförsäljning. Jag som själv aldrig har haft något intresse för tidningsarbete och skriver helst inte mer än nödvändigt tyckte ändå att det lät som en bra idé. Jag fi ck med mig en kompis och vi började ringa och maila alla företag vi bara kunde komma på dock med föga framgång. I februari började jag jobba på HandelsMarketing och mitt engagemang i Ekon blev allt mindre. Sommaren närmade sig och Rasmus hintade om sin avgång och inte kunde jag med att ingen skulle ta hand om vår kära kårtidning. Så jag sa att ”Visst, jag kan hjälpa till och ta lite ansvar”. Vi hade möte med Parham och snart satt jag på mitt första (och hittills enda) styrelsemöte och får beskedet att om Rasmus avgår måste nyval utlysas omgående. Tankarna började snurra. Skall jag vara chefredaktör för en tidning, jag som inte ens kan stava ordentligt? Vid den här tidpunkten viste jag att tidningen hade tre skribenter som var i Sverige plus två som skulle skriva ifrån utlandet samt Rasmus som bildredaktör.

Okej, jag gör det. Beslutet är ett av de dummaste och de allra bästa jag någonsin tagit. Att rekrytera personer till redaktionen, få koll på allt det praktiska och administrativa för hur man gör en tidning, kårens alla system och regler (Jag har numera klippkort hos Inger, HHGS: s ekonomichef), samordna artiklar och bilder, annonsörer samt sist men inte minst lära mig InDesign (någon var tvungen att göra layouten). Detta är mycket för en person på knappt en månad (min första tidning var på tryck 26 oktober). Och det är just det som är det dåliga i beslutet. Mina två första månader av höstterminen var de stressigaste i mitt liv, sova och äta blev sekundärt och tänka på mig själv sköt jag på framtiden.

Men som sagt det är också ett av mina bästa beslut. Det har varit det två mest lärorika månaderna. Så mycket jag har lärt mig om mig själv, både som person och som ledare. Jag avslutade min förra ledare med att skriva ”Våga ta ett Nej” men nu skulle jag vilja lägga till ”Våga säja Nej”. Är det något jag har tagit till mig och försöker lära mig under min tid som chefredaktör är att man kan inte göra allt och det är värt att tacka nej ibland. Var ärlig, har du inte tid så har du inte. Det kommer fl er chanser.

Så, jag är jätteglad att jag tog beslutat och vågade ta ansvaret för Ekon. Under hösten har jag fått in sju nya fantastiska skribenter till min redaktion som verkligen hjälper och stöttar mig. För mig så har layouten rätt naturligt hamnat nära mitt hjärta och både utsidan (i form av storleken på tidningen) och insidan har fått en ny design som jag hoppas att ni skall uppskatta.

Vi har nu börjat diskutera hur vårt 2012 skall se ut och nu vill vi att ni kommer med på det tåget. Hur vill du att Ekon skall vara? Vill du vara en del av Ekon? Är det något du saknar? Något som vi gör extra bra? Tipsa gärna via vår hemsida eller maila oss på [email protected].

Sist men inte minst vill jag skänka en tanke till Roger Wahlberg, lärare i Statistik vid Nationalekonomiska institutet, som gick bort i början av november. Jag hade själv tenta för honom på torsdag kväll och sent på söndagskvällen var han inte längre med oss. Det var första kursen jag haft med Roger och det är få lärare som kan mäta sig i det engagemang och vilja att hjälpa oss att klara tentan. Nu har han tagit sig vidare till Nangijala och jag hoppas att han sitter och smuttar på en god kopp kaffe tillsammans med Carl Friedrich Gauss och William Petty och diskuterar statistiska teorier. Det tror jag att han skulle tycka om.

Jag önskar er, från mig och min redaktion, en riktigt God Jul!

Charlotte LindbergChefredaktör Ekon

Chefredaktören har ordet

6

EKON NR 4 2011

7

EkonINTERVJUAR CARL BENNET

Carl Bennet är en av Sveriges mer förmögna män och äger i sitt eget bolag andelar i fl era svenska företag med internationell verksamhet. Dessutom har han många engagemang i olika styrelser och är bland annat ordförande för Göteborgs Universitet. Vad som kanske inte är lika känt är att han spelar tennis och har spelat dubbel tillsammans med ex-proffset Stefan Edberg. Jag hinner fundera några minuter på vad jag läst på om i förväg innan den sextio år fyllda fi nansmannen dyker upp och hälsar i dörren.

Vi börjar samtalet med att prata om Carls studietid på Handelshögskolan. 1976 tog han examen från Handelshögskolan efter att ha läst klart hela civilekonomutbildningen på två och ett halvt år. Carl berättar ganska stolt att han pluggade metodiskt varje dag som om det var en arbetsdag. Något arbete eller kårengagemang vid sidan av studierna hanns inte med. Det senare menar Carl att han kunde gjort mer av eftersom han tycker det har stor betydelse för studenternas utveckling idag. Carl strör lovord över universitetets kårer när vi pratar.

- Jag har varit inbjuden vid kårerna vid Göteborgs Universitet och sett hur det fungerar och det är ju jätteproffsigt alltså. Mycket mer proffsigt än det var under vår tid. Så jag är inte speciellt orolig för framtiden när man ser vilka människor som är inblandade.

Unders sin egen studietid åkte Carl Bennet iväg till Tyskland ett tag för att praktisera på en bank under ett drygt halvår.

- Det viktiga var kanske inte arbetsuppgiften som sådan utan att jag arbetade där och att jag fi ck gå runt på banken och lära mig språket.

Just de förvärvade språkkunskaperna betonar Carl som något han tycker är väldigt viktigt. Att röra sig i en främmande kultur och umgås med människor som talar ett annat språk kan vara väldigt utvecklande.

- Jag tror stenhårt på det. Det är så bra om du kan bygga på med

ett språk riktigt ordentligt och det tror jag på.

- Du visar din respekt för deras kultur och traditioner och språk. Det ger ett sätt och en relation med människor. Du får ytterligare en dimension av det.

Att språkkunskaper har varit särskilt viktigt i Carls fall är lätt att förstå. Efter praktikarbetet i Tyskland och tagen examen fi ck han arbete på företaget Kockums och ansvarade för försäljning av truckar i Mellanöstern och Afrika. Carl börjar rada upp alla länder han besökte i arbetet, och det känns efter ett tag som att det nog inte fi nns någon i Afrika som kunnat undgå ett erbjudande om att köpa truckar från Sverige.

Carl Bennet är kritisk till beslutet om att utlandsstudenter som kommer för att studera i Sverige skall betala studieavgifter för sin tid här. Han menar att att de internationella studenterna har bidragit till en mångfald och till ett kunskapsutbyte på universiteten som nu riskerar att gå förlorat när färre söker sig hit. Jag frågar om det ändå inte är rimligt att studenter som inte kommer från EU skall få bära kostnaderna för sina studier här.

- Man kan ju säga, att eftersom vi får betala skall de betala - den grundsynen är väl inte helt fel. Men detta har ju varit en oerhörd styrka för det svenska samhället. Sverige hade tidigare en fördel på grund av detta, och du kan säga att väldigt många av de studenter som var här fortsatte sin kontakt och fortsatte studera, de har en relation med Sverige som de bär vidare till andra länder.

I dagarna för intervjun har premiärministern i Grekland beslutat om att genomföra en folkomröstning om ett av räddningspaketen som skall införas i landet, vilket åter har fått eurosamarbetet att svaja betänkligt. Carl hörde till dem som var med och argumenterade för ett införande av euron i Sverige när det var folkomröstning här för åtta år sedan. Men efter den senaste tiden är han inte lika positiv, utan tycker snarare att samarbetet är ett

stort bekymmer. Han tror att det kommer bli en väldigt lång resa att komma tillrätta med problemen och speciellt med Greklands konkurrenskraft.

- Jag ser ju att euron är ett problem för de här länderna som inte har samma konkurrenskraft som till exempel Tyskland. De har ju tidigare klarat sig genom att devalvera. Nu kan de inte det, och så har man samma ränta fastän man har olika ekonomisk aktivitet och olika förutsättningar.

Carl lutar sig fram engagerat och menar att man måste skilja på EU som ett politiskt projekt och euron som ett ekonomiskt. Det har rörts samman i diskussionerna menar han, och i debatten om eurons varande har det använts politiska argument som snarare handlar om EU än om det ekonomiska samarbetet.

- EU, det är ju en politiskt fråga. Det är en fredsfråga. Jag tycker att EU är väldigt klokt, det har fört Europa samman. Det har gjort att vi har engagemang ihop och det har stärkt hela kontinenten. Men EMU, det är ett ekonomiskt projekt i högsta grad! Och det är det som politikerna missar.

Jag frågar Carl Bennet till sist om han vill ge några råd till Handelshögskolans studenter idag.

- För det första, utnyttja studietiden till att skapa relationer med arbetsmarknaden på olika sätt. Det är en enorm fördel att ha det. Kan man vara utomlands en längre tid så är det väldigt bra. Att försöka skaffa sig ett språk till utöver engelskan, det är väldigt bra.

Carl menar också att man skall gå på den inre kompassen och vad man tycker är kul när man söker jobb.

- Var inte för snäv, sök brett. Det viktiga är inte att man får ett klockrent jobb från början utan det viktiga är att man får ett jobb hos någon där man kan utvecklas. Sedan, du vet, man hamnar väldigt ofta där man inte har tänkt sig.

Vi bryter intervjun, men jag passar på att fråga om Carl har några tips för den som inte har handlat julklappar än. Det fi nns faktiskt fl era roliga julklappstips, säger fi nansmannen hemlighetsfullt och skyndar iväg för att hämta tre stycken böcker. Det är Percy Barneviks nyutgivna memoarer och ”Kina – vår tids drama” skriven av före detta ambassadören i Kina, Börje Ljunggren. Något mer utstickande var kanske den tredje boken, ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” av Jonas Jonasson.

- Den måste alla läsa! Den är så kul så det är inte klokt.

När jag skall träffa Carl Bennet för en intervju är det en dimmig och kall dag i början av november. De sista uteserveringarna plockades in för några dagar sedan och klockan ställdes tillbaka en timme förra söndagen. Vi skall träffas i lokalerna som Carl Bennet AB har nedanför Sahlgrenska sjukhuset och det blir en kvarts utmanande promenad från Handelshögskolan i det bistra vädret. När jag kommer fram hälsar assistenten Monica välkommen och visar in i ett ljust konferensrum.

Namn: Carl BennetÅlder: 60Familj: Hustrun Nina och en dotterFritidsintressen: Jakt, tennis och se på fotboll

Text och foto: Elias Eriksson

8

EKON NR 4 2011

9


I styrelsen fi nns både programstudenter och studenter som läser fristående kurser representerade. Vi består av både ekonomi-och juridikstudenter. Ledamöterna i styrelsen har på olika sätt varit aktiva inom kåren tidigare, därav är kunskapen omorganisationen som helhet mycket bred. Många gånger har vi haft en eller fl era ledamöter i styrelsen som varit personligtinsatta i frågor, vilket har underlättat beslutsfattandet. Under verksamhetsåret har Styrelsen stått inför en rad olika beslut –lättare och svårare, mer eller mindre tidskrävande.

Efter en väl förberedd överlämning från ledamöterna ur 2010 års styrelse, hade vi tillräckligt med förkunskap,motivation och entusiasm att träda in i rollen som styrelse. Såsmåningom satte vi också vår egen prägel på arbetsrutinerna och derutinmässiga styrelseuppgifterna blev lättare och krävdemindre tid. I början av mandatperioden arbetade Styrelsen, främst talman då denne är ordförande för årsmötet, mycket medförberedelser inför HHGS årsmöte. Årsmötet är det i särklass viktigaste mötet på året då alla HHGS medlemmar får lämna in motioner och föra fram sina åsikter. Styrelsen ser gärna att fl er medlemmar tar chansen att på årsmötet påverka organisationen. Det är trots allt vårt högst beslutande enhet inom organisationen.

Våren ägnades även åt att lära känna varandra och att sättafi ngret på vilka intressen och kunskaper respektive ledamotbesatt. Något styrelsen jobbat mycket bra med är att fungera som ett organ. Med detta menas inte att alla ledamöter tycker ochröstar likadant, utan att vi respekterar varandras åsikter då lagd röst ligger. För att fungera bra är det i många fall bättre med skilda åsikter i en styrelse då det skapar en diskussion och leder till att ett ämne belyses från fl era håll, vilket i många fall är både viktigt men även nödvändigt för att kunna fatta ett korrekt beslut. Det som diskuteras under mötena och det som ledamöterna är oense om, lämnas i styrelserummet. Alla accepterar att styrelsen röstar med enkel majoritet och att styrelsen utåt sett står fast vid beslutet som tas som ett organ. Vi kan konstatera att vi har fått äran att jobba i en otroligt kompetent styrelse där arbetsklimatet varit mycket professionellt.

Styrelsen har bland annat hand om HHGS ekonomi. På iprincip alla möten godkänner eller avslår vi budgetar inomorganisationen. Under året inkommer många föreningar ochprojekt med revideringar för sina budgetar. Dessa behövergodkännas på styrelsenivå om de omsätter över 100 000kronor, annars kan föreningen eller projektet inte ta på sig fl erkostnader än vad som redan budgeterats för. Styrelsen granskar hurkostnader ställs mot intäkter och hur pengarna disponeras och vilka behov och vilket utrymme som fi nns. Budgetarbetet gör

att styrelsen och aktiva får en chans att samtala och diskutera: oftast är det dock inga problem vid budgetrevideringar och ettgodkännande är en väldigt snabb punkt på mötesordningen.

HHGS Styrelse bär även ägaransvaret för de bolag koncernen har. Vi ansvarar för vårt holdingbolag HHGS Holding som i sin tur har ansvar för kårens bolag: Handels Consulting, Handels Rekrytering, Handels Marketing, Handels Media,Handelsboden och Handels Capital Management. Ett viktigtbeslut styrelsen tagit i år är avtalet mellan HHGS och Handels CapitalManagement. Avtalet betyder att HCM i framtiden kommerförvalta en del av kårens pengar. Den här lösningen är för en studentkår, så vitt vi vet, unik i världen! Vi tror på våra företag och att våra studenter har den kapacitet och förmåga som krävs för att driva dessa verksamheter.

Styrelsen har under året också godkänt och gett avslag förföreningar som vill starta inom HHGS. Föreningslivet ärotroligt viktigt för studentkåren, där fi nns möjlighet att djupdyka i något som intresserar en vid sidan av studierna, träffa vänner ochknyta kontakter. Vi tycker det är viktigt att belysa att styrelsen inte endast godkänner budgetar och avtal samt diskuterarekonomi, utan även granskar projektplaner och stadgar för nya föreningar av olika intresse. Därmed får vi som ledamöter inte bara träffa mycket trevliga och engagerade studenter, utanockså sätta oss in i ämnen som vi inte från början kan till fullo.Styrelsen har under verksamhetsåret godkänt följandeföreningar: Sybariterna, Handels Seglarsällskap (HSS), HandelsPhyllosofer, Nöjesföreningen (NöF), Handels Jakt &Skyttesällskap (HJSS), Blodgruppen, Miljonprogrammet och Handelshjälpen. Bland dessa föreningar kan de som har intresse för teater, musik, fi losofi , god mat och dryck, jakt, segling och bistånd med säkerhet mätta sina intressen.

Snart har ett helt år gått sedan vi blev förtroendevalda vilketbetyder att en ny styrelse snart tar över. Vi har som mål att göra en grundlig överlämning kring årsskiftet samt attavsluta det vi påbörjat och inte lämna över halvfärdiga projekt till kommande styrelse. Detta underlättar mycket för dem som ärnyvalda och skapar goda förutsättningar för en rivstart på nästa årsstyrelsearbete. Att sitta i styrelsen har varit ett otroligt roligt,intressant och framförallt lärorikt. Vi har tagit stora och småbeslut, varit oense och rörande överens, representerat HHGS vid banketter och tillställningar men även lärt oss något om osssjälva och hur en styrelse faktiskt arbetar och vilka frågor ochuppgifter en styrelse möter. Vi har också träffat mångaengagerade Handelsstudenter: kontakter och vänner somtroligtvis kommer fi nnas kvar länge.

Text: Josefi ne Krantz och Amie Svärd

Styrelsen 2011

Josefine Krantz (talman)Andreas Sjöström (vice talman)Emma-Lovisa Renström (sekreterare)

HHGS styrelse för verksamhetsåret 2011/2012 består av 13 ledamöter:

Amie SvärdMarcus NawrockiAlexander EdgrenLinus PalmqvistVictor Bernander

Hampus LarssonLouise GranathMarika LarssonDiana KaricFredrik Greven.

10

EKON NR 4 2011

11


Direktionen 2011Kära medlemmarNär jag gick till val till kårordförande för Handelshögskolans i Göteborg Studentkår hade jag tre områden som jag ville fokusera kring; nämligen kommunikation, hållbarhet och ökade inslag av praktik. Direktionen, den verkställande kårledningen, stöttade dessa tankar i ett tidigt skede. Under året som gått har vi investerat väldigt mycket tid och resurser på att synliggöra HHGS – såväl internt som externt. I detta arbete lyckades vi ta fram HHGS-katalogen – något som denna organisation har saknat och som varit bortprioriterat de senaste åren. Denna satsning har visat sig vara ett positivt medel till att rekrytera nya medlemmar – men katalogen visade sig även att vara ett kraftfullt verktyg för redan aktiva medlemmar att komma i kontakt med varandra. Som medlem är det alltid lättare att vara en ambassadör för HHGS om man lyckats få grepp om HHGS bakgrund, syfte och storlek. Nu fi nns den möjligheten!

Arbetet kring hållbarhet har vi också valt att fokusera på. Under året som gått har vi ansökt om PRME (Principles for Responsible Management Education) samt UN global report – två viktiga initiativ som berör Handelshögskolans hållbarhetsarbete där vi naturligtvis vill vara med och bidra. Vi har även sett över möjligheterna att bli miljödiplomerade hos Göteborgs stad. Detta arbete realiseras under våren 2012 om allting går som planerat.

Fortsättningsvis vill jag uppmärksamma vårt arbete kring ökade inslag av praktik. Frågan om praktik visade sig vara mycket mer komplicerad än vad jag någonsin kunde föreställa mig. Trots att HHGS verkar för att skapa fl er former av praktik och merit, skulle det visa sig vara en större utmaning att få till klassiska praktikinslag och det skulle kräva otroliga resurser; resurser som vi saknar. Vi körde fast. Sedan kom en inbjudan från Chalmers studentkår där de gav HHGS möjligheten att vara med i ”Vakna Göteborg”; ett initiativ från näringslivsrepresentanter och företag som McKinsey, Volvo Cars, Astra Zeneca m.fl . För HHGS fi ck jag som kårordförande äran att sitta med i styrgruppen för att diskutera Göteborgs framtid ur ett studentperspektiv. I detta forum har vi valt att driva frågor som berör inslag av praktik, internship i Sverige och utomlands, stipendier med mera. Resultatet av arbetet i Vakna Göteborg inleds nu där studenter kan söka C-uppsats för Vakna Göteborg och få chansen att komma i kontakt med medverkande företag; något som jag själv kommer att göra och som jag starkt rekommenderar andra studenter. HHGS omnämndes i bland annat Dagens Industri för Vakna Göteborg och franska motsvarigheten till Fortune (L’Expansion).

Avslutningsvis vill jag uppmärksamma att Direktionen har stått för öppenhet och alltid haft som mål och ambition att hjälpa alla studenter få utlopp för sin kreativitet under sin studietid. Jag skulle vilja avsluta denna krönika med att ge en stor eloge till alla aktiva medlemmar i organisationen.

Jag vill även passa på att tacka några personer extra mycket; Dekan Per Cramér och övrig skolledning, Josefi ne Krantz och övriga styrelsen, Mats Håkansson m.fl ., Cecilia Månsson, Victor Lindh, Gustav Klinton, Anna Svensson, Josefi n Boman, Alex Carlson, Anna Gottfridsson, Erik Gustafsson, Jonathan Freyschuss, Eugenia Karlsson. Stort tack till Alexander Edgren, Hannah Larsson samt övriga hos Externa Relationer, Oskar Andersson m.fl ., Eric Jerlin m.fl ., Johan Hedén Hultgren m.fl ., Carina Eriksson, Jennie Wang, Rasmus Wilhelmsson, Charlotte Lindberg, Bego Franco, Inger Larsson, Anders Grund, Sven Gabrielsson och vaktmästeriet! Tack till N&fa.

Tack till alla fi na vänner, pojkvänner, fl ickvänner och familj. Tack och åter tack för det fi na förtroende som vi har fått.

Genom Kårordförande Parham Zadeh,

Direktionen 2011

* Vid SGS styrelsemöte 2011-11-02 fattade styrelsen följande beslut avseende förmåner för kåranslutna studenter: "Kåranslutna studenter i SGS bostadskö erhåller tre månaders extra kötid och därefter en extra månads kötid för varje termin som kåransluten. Fullt genomslag för kåranslutna studenter sker vid terminsstart HT-2012." * Stärkt Handelshögskolans varumärke och studenternas anställningsbarhet genom initiativet ”Vakna Göteborg” * Skapat förutsättningar för Handelshögskolans studenter att komma i kontakt med företag genom arbetsmarknadsdagar som Gadden (97 utställare!), Gaius, Rekon och Utblick * Ökade andelen medlemmar under vårterminen till ca 70 % * HHGS har blivit omnämnda i media ca tio gånger under året * HHGS har startat ett fl ertal nya föreningar, däribland; jakt- och skytteföreningen, Blodgruppen, Handels Entreprenörer, Nöjesföreningen m.fl . * Ökat antalet förmåner för våra medlemmar * Tagit fram HHGS-katalogen * Tagit fram en ny hemsida * Arrangerat 85-års jubileum * Arrangerat externa evenemang och avslutningsfester * Genom våra föreningar arrangerat ett fl ertal resor * Genom Sexmästeriet renoverat Handelspuben * Genom näringslivsutskottet förnyat partneravtal, arrangerat seminarium och lunchföreläsningar * HHGS har genom näringslivsutskottet ordnat så att vi får 15 exemplar av Dagens Industri varje dag * Genom våra stiftelser delat ut över 300 000 kr i stipendier * Aktivt arbetat för att säkerställa studentinfl ytande i utvecklingen av Handelshögskolan * Misstagen och Mistlåhren har fi rat jubileum * HHGS har aktivt arbetat för studenternas arbetsmiljö och som ett led av detta arbete hoppas vi kunna arvodera studiesociala utskottets ordförande under 2012 * Avverkat två HHGS-dagar * HHGS har genom börsgruppen bjudit in Klarnas grundare för seminarium * HHGS har genom vårt internationella utskott arbetat för ökad integration mellan våra svenska och utländska studenter, samt arrangerat ett fl ertal evenemang för alla utbytesstudenter * Startat arbetet kring HHGS alldeles egen mobilapplikation ”HHGS-appen” * Publicerat en debattartikel i SVD * Publicerat en artikel i GP för billigare kollektivtrafi k för studenter * Och så fortsätter det mot oändligheten och vidare… *

Detta är ditt HHGS 2011. Här följer ett axplock av de aktiviteter och åtgärder som HHGS har lyckats med under det gångna året. Enjoy!

12

EKON NR 4 2011

13


Upp Göteborg! är ett projekt av kommunen och Europeiska Socialfonden som skall verka mellan åren 2010 och 2012. Projektet riktar sig till unga mellan 16 och 24 år som bor i Göteborgs stad. Tanken bakom projektet är att underlätta för unga att ta sig ut på arbetsmarknaden, eget företagande eller vidare till fortsatta studier. Kort och gott ska det alltså vara en språngbräda ut i resten av livet, oavsett vad det kan innebära.

Medlemmarna kan få hjälp med rådgivning och inspiration att tänka efter och komma fram till vad de egentligen vill göra. Man kan också gå kurser, få hjälp med cv-granskning, besöka näringslivsevent, få stöd om man vill starta ett eget företag och mycket, mycket mer.

För dig som handelsstudent kan Upp! erbjuda mer eller mindre allt man kan tänkas behöva för sin framtida karriär. Upp anordnar utbildning i det som efterfrågas av medlemmarna, vilket kan vara allt från kurser i Excel, Photoshop eller styrelsearbete. Finns det bara intresse från tillräckligt många fi nns få gränser. På Upp är det medlemmarna som avgör vad de vill ha ut av projektet. Upp anordnar även nätverksträffar och övriga evenemang som riktar sig mot näringslivet vilket är en ypperlig chans för nätverkande och en möjlighet att knyta nya kontakter.

Upp fi nns i stora, fi na lokaler på Drottninggatan bara ett stenkast från Domkyrkan. Som medlem är man alltid välkommen att kika förbi, om så bara för att sitta och plugga.

Några handelsstudenter som utnyttjat Upp är fem killar som går andra året på ekonomprogrammet med analytisk

inriktning. De har startat ett eget redovisningsbolag som heter HFEK Sverige AB. Vd:n Simon Skoog berättar att de kom i kontakt med Upp på en nätverksträff där de egentligen skulle ragga nya kunder. Upp kunde då hjälpa till med deras största bekymmer, bristen på lokal. Att kunna använda Upp: s stora lokaler med konferensrum, whiteboards, fatboys och gratis kaffe har varit väldigt värdefullt för dem. Det ger ett helt annat intryck än att ha sina kundmöten på ett fi k och har gjort att företaget har kunnat lägga mer kraft och energi på själva verksamheten.

Upp har för närvarande ungefär 3 000 medlemmar. Målet är att innan projektets slutdatum, 31 december 2012, ha mer än 6 000 medlemmar. Det skall också tilläggas att projektet mycket väl kan få en förlängning då responsen varit väldigt positiv, men det som är känt idag är att det håller på till och med 2012.

Matilda Hult menar att projektet är unikt på många sätt men främst för att det riktar sig till alla unga inom Göteborgs stad, en sådan satsning har aldrig genomförts tidigare. Hon menar också att det som är speciellt med Upp är att de arbetar med unga som inte är eller varit arbetslösa en längre tid och därför vet att de vill något med sin framtid.

Är man intresserad av vad Upp arbetar med och hur man kommer i kontakt med dem så fi nns det ytterligare information på deras hemsida, www.uppgoteborg.se. De 20 första som kommer till Upp: s lokaler på Drottninggatan och säger EKON i receptionen får dessutom en biobiljett.

Först till kvarn!

Är du osäker på vad du vill göra med ditt liv? Har du kanske redan idéer som du skulle vilja genomföra men inte vet hur, eller bara behöver hjälp på traven? Oavsett vilket så kan ”Upp Göteborg!” vara något för dig. Jag har till det här numret träffat Mathilda Hult som är marknadsförare på Upp Göteborg!

Upp! EN HJÄLPANDE HAND PÅ VÄGEN

Text: Ellen Andersson

”Under början av 2000-talet trodde man att vi till slut hade nått den ultimata ekonomiska balansen. Stabil och kontinuerlig tillväxt. Man hade fel.” Ja ungefär så lät det när SEB:s chefsekonom, Robert Bergqvist, talade på Lisebergsteatern i mitten av oktober. Vidare pratade han om ett nytt sätt att se på den globala ekonomin. Att den är mycket mer volatil nu än för tjugo år sedan och att man inte kan ta för givet att tillväxt består under en längre tid. En ganska dyster långtidsväderprognos, lite sammanfattat.

En ivrig lyssnare frågade vad han föreslog som lösning på de stundande problemen. Svaret var och är lika klyschigt, pretentiöst och enkelt som den här krönikan, och svaret är trovärdighet.

Det vill säga: om de ledande politikerna kan enas om en stark och bestämd plan för hur man ska hantera skuldkrisen, en plan som dessutom får genomslag i media som trots allt har stor makt när det gäller hushållens konsumtionsvanor och sparares mentalitet, är man på god väg. För ekonomi handlar, precis som aktiemarknaden, egentligen inte om vad som sker idag utan vad man förväntar sig om framtiden. Euron lider ju av trovärdighetsproblem, likaså det politiska systemet i USA där man i princip har ett dödläge där kongressen med en majoritet bestående av republikaner blockerar alla Barack Obamas förslag, samtidigt som Obama snabbt kan replikera med sin vetorätt. Occupy Wall Street-rörelsen är just en reaktion på detta, ett tappat förtroende för det globala ekonomiska systemet.

Förtroende är dessutom den enda spelpjäsen man har kvar på schackbrädet. Centralbanker ska sänka styrräntor och regeringar bör budgetera ett statsunderskott i ett försök att stimulera sig till lånande. Detta leder till en högre konsumtionsgrad och på så vis puttar man igång länder som fått motorstopp, ja så brukar läkaren ordinera mot recessioner. Hostmedicinen mot statsskulder är simpel. Öka intäkter eller minska utgifter. Höja skatterna eller minska kostnaderna för den offentliga sektorn.

Så hur ser det ut där ute om vi ska börja dela ut piller till de stora världsekonomierna? Om vi börjar med USA, så har väl ingen missat att man har den högsta skuldsättningen i världen, i skrivande stund tickande mot 15 000 miljarder dollar. Men Obama får inte igenom sina förslag om höjda skatter i kongressen

och man har inte tid att vänta på nyval. Samtidigt har Federal Reserve, USA:s centralbank, redan sänkt sin styrränta till 0 %.

Europa då? Ja det fi nns utrymme kvar att stimulera via Europeiska Centralbankens styrränta, som idag ligger på 1.25 %. Men även i de värst drabbade länderna är skuldsättningen så pass hög att man är helt beroende av livlinor från resten av världen. Dessutom är infl ationen fortfarande relativt hög i Tyskland, Europas största ekonomi.

Slutsats: Läkaren är inne på experimentella studier genomförda på apor, medan patienten egentligen inte har

lust att ta spårvagnen ner till akuten för att köa i väntrummet i sex och en halv timma för att sedan lyssna på predikningar om vad man gjort för att förtjäna sina bölder. Grekland är trötta på att höra att dess invånare är ovilliga att jobba, överbetalda, egentligen förtjänar att stå sitt kast och bara ska räddas för att förhindra att viruset blir en epidemi.

Lösningen? Placebo, såklart. Dämpa västvärldens ångestattacker, som får aktiemarknadens vågar att svälla högre än Östasiatiska tsunamis, genom starka politiska beslut och signaler. Bort med efterkloka fi nansministrar som lyfter varningsfl agg, vi har fattat grejen. Nu gäller det att tro på vår förmåga att kontrollera vår egen ekonomi, med hoppfulla signaler från politiker och högt uppsatta ekonomer, konjunkturens fysioterapeuter.

Självklart måste detta göras försiktigt, annars försvinner trovärdigheten lika snabbt som SAABs anställda till Kina. Poängen är att optimism är modern till tillväxt, precis som skepticism är recessionens fader. Men istället för att fundera över vad som kom först, hönan eller ägget, ska man hämta inspiration från företagsbranschen. Så som Comhem marknadsförde sig ur ett dåligt rykte utan att för den delen leverera en vettig och stabil bredbandsanslutning som motsvarar förväntningarna, så borde EU anställa ett gäng PR-konsulter som kan få världen att tro på framtiden. Kasta in några läkare och så får de tillsammans koka ihop en lösning med ett namn och en TV3-reklam så cool att den får marknaden att andas optimism igen och få EU att återigen presentera rörelsevinster. Denna lösning bör innehålla trovärdighet och vår västvärlds egen placebo.

Hostmedicinen mot statsskulder ärsimpel. Öka intäkter eller minska utgifter"

Nu i vinterns antågande, då dagarna blir mörkare och nätterna kallare, kreditrankingar sänks och ekonomer tävlar om vem som kan vara mest bekymrad över framtiden, är det lätt att ge vika för rädslan. Men frukta inte, lösningen kan vara närmare än SJ:s nästa bortförklaring

14

EKON NR 4 2011

15


Corvinus University of Budapest, Ungern

- Jag ska läsa en utbytestermin i Budapest.- Varför det?Så där lagom generaliserat, var den reaktionen jag fi ck när jagberattäde om mina planer. Och det komiska är att jag tvekade själv. Ack så fel av mig. Jag sökte nämligen som reserv ochhamnade i Budapest mer eller mindre genom att halka på ettbananskal. Tack, herr-fru-eller-vad-som-är-politiskt-korrektBananskal. Jag studerar på Corvinus University of Budapest, i Ungern. I Sverige har folk generellt väldigt dålig koll på Corvinus, men faktum är att skolan är en del av CEMS-nätverket och håller hög status utomlands, om det är vad som räknas för dig. Vår kära skola har ett FEK-avtal med Corvinus, men själv läser jag en blandning av management-kurser och NEK/fi nans-kurser. Det ska tilläggas att det kan vara svårt att hitta kandidatkurser i fi nans, men att man med lite motivation klarar av vissa master-kurser. Tittar vi mer på staden och livet som utbytesstudent, vilketsjälvklart är viktigt, så har jag allt jag kan önska mig. En vacker, lagom stor stad - jag har promenadavstånd överallt jag vill gå - med ett väldigt annorlunda uteliv från hemma. Här handlar det mycket om coola ruinbarer (tänk M2: Backyard) och underground-klubbar, vilket har tagit mig med storm. Det händer alltid något, med olika typer av festivaler runt omkring. Eftersom det ligger i Centraleuropa, fi nns det goda möjligtheter till att upptäckamånga länder och städer. Resor till München, Prag, Wien ochKrakow förekommer frekvent. Som svensk är det extremt billigt här, vilket är av vikt eftersom en utbytestermin är så sanslöst intensiv. I Budapest har man friheten att göra allt man vill, vilket passar perfekt om man vill ha en helhetsupplevelse.Faktum är att jag trivs så bra... att jag stannar en termin till.

Handelshøyskolen BI, Norge

Jag kan omöjligt påstå att det var på grund av den exotiskakulturen, det härliga klimatet eller de vilda festerna som jag åkte till Oslo, Norge, på studentutbyte. Redan vid min ankomst insåg jag att min tid på Handelshøyskolen BI skulle bli en rak motsats till mina presumtioner. ”BI” har ett väldigt gott rykte i Norge och är känd för högklassig utbildning, fräscha lokaler och loca people.När det gäller kursvalet föredrog jag en kombination som var nischad mot ett lite annat område än om jag stannat hemma. De tre kurserna jag läser är Ship Accounting, International Business och Basic Financial management.Att fl ytta till Norge innebär defi nitivt ingen kulturchock utan skillnaderna upptäcks gradvis. En markant skillnad är attSveriges största infl uens är EU, medan Norge är meramerikaniserat. Nationalismen, matkulturen, protektionismen och välfärden är några av de områden som skillnaderna är markanta inom. I Norge har man ett gott öga för svenskar, även om man många gånger skämtar om billig arbetskraft, språket och de stereotypiska ”partysvenskarna”.Studentlivet liknar handels och ofta arrangeras happenings, även om man saknar en karatesittningemellanåt. Det fi nns klassiska studentbarer i Oslo men dit går mest partysvenskar på grund av den relativt låga prisnivån (”bara” 45NOK/öl). Att skolan är en relativt dyr privatskola märks både på studenterna men också på eventen. Underintroduktionsveckan höll man en nollning med abonnerade färjor, stora konserter och dressade fester. Jag är väldigt nöjd med min vistelse i Norge och hardefi nitiva planer på att komma tillbaka hit. Frågan är vilket förtroende man har för en ekonom som åker till en av världens dyraste städer för att studera?

ULB, Solvay Economics och Management School, Belgien

Jag läser min 5e termin på ULB, Solvay Economics ochManagement School i Bryssel och har här valt kurser medinriktning på management. Studentlivet i Bryssel är bra, vi har en motsvarandekårverksamhet som kallas Cercle-Solvay som hittar på events och fester varje vecka som man kan gå på. Annars fi nns här fullt med barer och i downtown är det kända Delirium området du går till. Där fi nns över 300 ölsorter så om du åker till Bryssel är öl det sista som du behöver oroa dig för. Bryssel är som kan anas inte helt olikt Sverige, med det positiva att klimatet är lite mildare. Det återstå att se hur vanligt det är med snö, men enligt ryktet ligger temperaturen runt noll grader under vintern. Det är extremt vanligt att folk röker och dricker öl på barer här istället för en fi ka som vi svenskar är kända för. Det är inteheller helt ovanligt med baguetteätning i den här staden, vart du än går så ser du baguetter eller ”sandwich” vilket också är en vanlig kost i skolan. Min slutsats av maten är att den inte är något vidare här, men Bryssel är en baddare på choklad och öl. Jag måste faktiskt favorisera Sverige ändå och säga att jag är väldigt tacksam över att vi har ett bra system både gällande skola och annat vardagsliv. ULB har ett rörigare system med kurser och det är svårare att lokalisera sig och hitta rätt information på nätet. Jag har det väldigt bra här och trivs med mina roomisar vilket är viktigt för mitt utbyte. Jag är glad för att jag åkte hit, men jag skulle inte vilja bosätta mig här framöver utan för mig räcker entermin gott.

Thammasat University i Bangkok, Thailand

En världsmetropol med ca 10 miljoner invånare i hjärtat av Sydostasien. Mitt utbyte är vid Thammasat University iBangkok. Skolan är en av de två universitet som alla thaisönskar att gå på. Att förklara för en thai att du studerar vidThammasat University leder ofta till att de högaktar dig.Handels har utbyte med BBA (företagsekonomi) International Program, men jag läser även på BE (nationalekonomi). Ett krav är dock att du måste ta minst tre kurser på BBA, men det är även fakulteten som erbjuder alla fi nanskurser. Alla kurser läsesparallellt under terminen, med midterms och fi nals. Vissa kurser har andra examinationsformer.Undervisningen håller generellt en hög kvalitet och det fi nns även ett antal västerländska lärare. Många lärare har höga positioner inom det thailändska näringslivet eller konsulterar regeringen. BBA är det enda program på Thammasat som kräver att du alltid bär skoluniform, undantaget på lördagar. BBA har ocksåobligatorisk närvaro, där du måste skriva in dig innan varjelektion. Du får heller aldrig lämna tentasalen under pågående tentamen. Så lite mer old school än Sverige.De fl esta av thaistudenterna har antingen gått på high school i USA eller gått i internationell skola sedan barnsben, varför de pratar bra engelska. De är också väldigt nyfi kna och pratar gärna med utbytesstudenter, så länge det inte är alltför många av dem i klassen. Thailändare är generellt mycket trevliga och hjälpsamma.Under de senaste 5 veckorna har universitet varit stängt på grund av att större delarna av Bangkok ligger under vatten. Det är osäkert hur situationen kommer att lösa sig. Oavsett detta kan jag rekommendera Thammasat University varmt.Skolan håller hög kvalitet och deras internationellaavdelning ger dig den bästa servicen. Att sedan är klimatet är varmt, levnadskostnaderna billiga och att Bangkok erbjuder dig allt du kan drömma om gör det inte sämre!

Ekon PÅ UTBYTESTERMIN

Olivia Thörner

Alexander Boukaras

Alexander Wetterling

Jag är väldigt nöjd

defi nitiva planer på

hit. Frågan är vilket förtroende man har för en ekonom som åker till en av världens dyraste städer för att

Martin Hertzman

16

EKON NR 4 2011

17


I kölvattnet av den pågående fi nanskrisen har ett fl ertal proteströrelser vuxit fram med krav på institutionella och strukturella förändringar, nu senaste under namnet ”Occupy Wall Street”. Rörelsen, som startades nära fi nansdistriktet Wall Street i USA, har en oklar och inte fullständig politisk vision och har hittills uteslutande ägnat sig åt civil olydnad i form av gatuockupering och protestmarscher.

Trots att rörelsen är decentraliserad och både saknar en politisk plattform och formella ledare går det att urskilja vissa återkommande inslag i deras kritik. Framförallt kritiserar rörelsen det som man uppfattar som resultat av den fria kapitalistiska marknadsekonomin; girighet, förmögenhetskoncentrering och socialisering av privata företags förluster. Man anser att demokratin har urholkats och att staten istället för att tjäna den lilla människan tjänar storföretagen och de redan välbeställda.

Oavsett om man delar Occupy Wall Street rörelsens beskrivning av verkligheten eller inte frågar man sig vad de önskar ersätta det nuvarande systemet med. Enligt vad som uttrycks i intervjuer med deltagare i proteströrelsen verkar lösningen ligga i att ”moderera” och ”justera” marknadsekonomin, eller med andra ord fl ytta mer av makten från den fria marknaden till våra demokratiska institutioner och folkvalda politiker.

Vid ungefär det här stadiet i resonemanget blir den inneboende motsägelsen mellan Occupy Wall Streets analys och lösning uppenbar; man vill minska möjligheten

för vissa aktörer att socialisera privata förluster samtidigt som man vill koncentrera ännu mer makt till staten. Utökade befogenheter och resurser för statsmakten kommer rimligen innebära att ännu fl er privata företag kommer kräva att staten går in och räddar dem vid konkurshot. Den möjligheten att socialisera ett privat företags förluster är ju precis det Occupy Wall Street-rörelsen säger sig vilja motverka. Gränsen mellan politik och näringsliv suddas ut ytterligare, vilket förstärker den redan ojämna maktbalansen mellan ”vanligt folk” och de med ekonomiskt och politiskt infl ytande. Samtidigt vet vi av erfarenhet att de största förmögenhetsklyftorna alltid återfunnits i centralplanerade system med en hög maktkoncentration, vilket ju var ännu en sak Occupy Wall Street ville motverka.

Det verkar också föreligga en viss begreppsförvirring alternativt okunskap inom Occupy Wall Street rörelsen eftersom man återkommande beskyller den fria marknadsekonomin (kapitalismen) för att vara boven i dramat. Det man vänder sig emot, svågerpolitik, marginalisering och förmögenhetskoncentrering är precis vad den fria marknadsekonomi som system skapades för att motverka. Marknadsekonomi utvecklades som ett resultat av det missnöje som fanns med det feodala samhället i vilket vissa människor åtnjöt särskilda privilegier och kunde förhindra andra från att bedriva näringsverksamhet och äga mark. Man konserverade via lagstiftning och myndighetsutövande människors

ställning och ekonomiska möjligheter. Marknadsekonomi erbjöd i kontrast till det feodala samhället varje människa rätten att efter bästa förmåga äga, arbeta och starta företag med samma juridiska förutsättningar som alla andra. En återgång till ett system där lagstiftning dikterar villkoren för individers ekonomiska liv är knappast en lösning på de nuvarande problemen.

Ibland är vi inte alltid nöjda med utfallet när människor fritt får välja själva. Vi har andra prioriteringar och uppfattningar och hade önskat att utfallet istället blivit mer likt det vi själva hade önskat. Ett fritt samhälle måste likväl inom ramen för vad som är tillåtet med hänsyn till mänskliga rättigheter få se ut hur som helst. Endast en diktator anser sig ha rätt att avgöra hur andra ska leva och den dagen vi genom lagstiftning inskränker människors ekonomiska möjligheter och livsval är marknaden inte längre frivillig och samhället därmed inte fritt. De fl esta håller nog med om att det vore en olycklig utveckling.

Slutsatsen blir därför att Occupy Wall Street rörelsen i vissa avseende kan ha en poäng men att deras lösningar skulle motverka sina syften. Istället för att förespråka mer maktkoncentration och ökade befogenheter för våra politiker bör man omfamna de tidigare beskrivna decentraliserade och frihetliga möjligheter som marknadsekonomin erbjuder. Först då kan man få till stånd den förändring man säger sig vill ha. Jag hoppas det inte behövs en till fi nanskris för att fl er ska komma till den insikten.

Efter Tea Party-rörelsens inträde på den politiska scenen har det etablerats flera systemkritiska gräsrotsrörelser som protesterar mot vad grupperna upplever som orättvisor och urholkning av demokratin. Occupy Wall Street-rörelsen är den senaste i raden av gräsrotsrörelser som trots vissa korrekta observationer missar målet grovt och vars åtgärdsförslag enbart skulle innebära att man bet sig själv i svansen.

Occupy Wall Street - HUR MAN BITER SIG SJÄLV I SVANSEN

Signerat: Caspar Sjöstrand

Snart är det jultider! För dig som vill smygstarta eller behöver inspiration inför aftonarnas afton, finns EKON här för dig som en källa till allt det viktigaste (förutom skinkan). Oavsett om du ska fira med mormor eller vill bjuda över lite vänner på jultapas för att dämpa separationsångesten inför jullovet, har vi samlat det allra väsentligaste från det ultimata svenska julbordet. Vi lovar inte helt egenkomponerade recept, men vi garanterar en smakupplevelse som tomten hade offrat en ren och rakat av sitt skägg för. Varsågoda! Och från oss alla, till er alla, en riktigt GOD JUL.

Ekons JULRECEPT

Text och Foto: Arvid Raa

SjöstrandSignerat

18

EKON NR 4 2011

19


Svarte Petter (Julgodis):5 dl socker

1 dl sirap

2 dl grädde

3 msk kakao

1 ½ msk smör

½ msk vaniljsocker

Koka ihop under omrörning i ca 20-30 minuter. Varning, kokar som knäck, kan ej lämnas utan uppsikt! Testa för att se om röran är klar med hjälp av ett kulprov. Vispa sedan tills massan är matt. Bred ut smeten på en långpanna som är täckt med smörpapper. Låt kallna och skär sedan i bitar. Förvaras i kyl.

Kavringsnittar150 gram philadelphiaost

5 skiva(or) kavring

Ca 100 gram Parmesanost

Rödlök

1. Blanda parmesanost och philadelphiaost.

2. Skär varje kavringskiva i 4 bitar och spritsa eller bred på parmesancrèmen.

3. Toppa med fi nskuren rödlök.

EKONs frestelse6 - 8 portioner

3 st gul lök(ar)

5 msk smör

2 burk(ar) ansjovisfi lé(er), à 125 g

14 st potatis(ar), medelstora

4 dl grädde

salt

2 msk ströbröd

1. Sätt ugnen på 200 grader.

2. Hacka löken och mjukstek lätt i 2 msk av smöret. När den är färdigstekt, häll över spadet från den ena ansjovisburken och låtdet dra in i löken.

3. Skala och strimla potatisen.

4. Mixa 3 dl av grädden med 1 ½ burk ansjovis med en stavmixer. Resterande ansjovis klipps i fi na små bitar.

5. Smörj en eldfast och tillräckligt djup gratängform. Lägg i en tredjedel av potatisen, strö en pytteliten nypa salt över, bred ut hälften av den stekta löken, ansjovisgrädden och de klippta ansjovisbitarna. Gör om ovanstående moment i ytterligare ett lager.

6. Avsluta med ett lager potatis och häll över resten av grädden. Strö över en pytteliten nypa salt samt ströbröd. Klicka på resten av smöret.

7. Grädda i 50–60 minuter. Den skall vara ordentligt hopkokad och ha en krispigt brun yta.

EKONbullar1 st gul lök

0,5 dl vatten

1 tsk salt

400 gram nötfärs

4 msk ströbröd

1 krm svartpeppar, malen

1 msk smör

1. Låt ströbröd, salt och peppar svälla i vatten.

2. Riv löken på den fi naste sidan av rivjärnet. Arbeta samman nötfärs, lök och ströbröd till en jämn smet.

2. Rulla färsen till köttbullar, ett tips är att blöta händerna innan du rullar. Stek i smör eller mar-garin på medelstark värme. När de har fått fi n färg, sänk värmen och efterstek i ca 5 minuter.

EKONbenspjäll1.5 kg revbensspjäll, tjocka

1 tsk salt per varje liter vatten

2 lagerblad

4 svartpepparkorn

Glasyr

1 dl tomater

2 msk worcestershiresås

2 msk sirap

1 kryddmått chilipulver

1 vitlöksklfyta

1 tsk paprikapulver

några droppar tabasco

I med revbensspjällen i en kastrull och häll på tillräckligt med vatten.

Häll i peppar, salt samt lagerblad och låt det koka upp.

Låt sedan sjuda på ganska svag värme med lock på i cirka 40 minuter (detta beroende på tjockleken).

Ta ur spjällen och låt de svalna.

Nu ska du grilla dem. Detta görs med indirekt grillning, vilket betyder att du lägger kol på sidorna av träkolsgrillen och grillar spjällen långt från glöden.

Låt grilla i cirka 10 till 15 minuter. Pensla spjällen med glasyr innan du serverar.

Hovmästarsås3 msk senap

1 st äggula(or)

1 msk strösocker

1 krm salt

0,5 krm vitpeppar, malen

1 tsk vinäger

1 dl matolja

1 dl dill, hackad

1 dl crème fraiche

1. Blanda senap, äggula, strösocker, salt, peppar och vinäger i en skål. Tillsätt matoljan först mycket sakta under ständig vispning. Använd gärna elvisp. Efter en stund kan man slå i oljan något fortare. Men var försiktig. Slår man i oljan för fort så skär såsen sig.

2. Avsluta med hackad dill och crème fraiche som ger såsen dess rätta smak respektive krämiga konsistens. Hovmästarsås serveras alltid kall.

20

EKON NR 4 2011

21


Foto: Charlotte Lindberg

22 23

HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG STUDENTKÅRHANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG STUDENTKÅR

Gunnebo slottVad vore väl en julmarknad på slottet, om inte alldeles, alldeles… stängd (?!) under hela december månad. Min julsaga börjar vid Gunnebo slott, dit man enkelt åker buss 752 från Mölndal. En titt in i den lilla butiken, en slädtur genom (hoppashoppas) gnistande landskap och sedan glöggmys i caféet eller julbord på Gunnebo krog, så börjar min berättelse. För lyckligtvis så håller slottet öppet hela vägen fram till jul och är så mysigt att det, trots julmarknadens begränsade öppettider, väl värt ett besök. Jag åker dit med en efterlängtad vän på besök, med förhoppning om att det blir starten på min första, magiska julmånad här på västkusten.

Julfi lmen på GötaplatsenI samband med upptändningscermonin i Julstaden Göteborg den 9 dec, projiceras den första julfi lmen på konstmuseet för året. 1500 kvadratmeter magi visas i tre olika format. I år har vi det utomordentliga nöjet att få se inte mindre än tre frenetiskt fantastiska fi lmer för barn i alla åldrar (tro inte att ni är vuxna bara för att ni på julafton äntligen kan stoltsera för farmor och farfar att ni ”läser vid ett universitet” för att motivera att ni får och faktiskt behöver 4000 i julklapp för akademisk litteratur). Först ut är ”Bengt och Arnes jul” som visas den 9e till 15e december, ”Julens magiska rum” tar plats på Göteborgs stoltaste, största och ihåligaste vägg mellan 16-22 december och avslutningsvis bjuder Goteborg & Co på blockbustern ”Ett hav av jul” ända fram till dan före fyrverkerisprängaredan (23-30 december). Vem behöver SF?

Marknad NordstanJa, under resten av året skulle vi normalt inte rekommendera detta hysteriska masskonsumtionscentra. Men just under juletid är det mycket spännande på gång i Göteborgs shoppingmecka. Oavsett vilket fotbollslag du håller på (så länge du är göteborgare) eller föredrar hockeyindianer, om du gillar tonårsidoler som Eric Saade och Idol 2011-gänget/dagiset, om du föredrar den något mer faderliga Martin Timell, eller bara vill spana in en snygg Lucia, ja här fi nns (eller med tanke på att denna tidning ges ut i mitten av december ’har det funnits’) något för alla. Vaccinera dig, ta något lugnande och vässa armbågarna så är du redo för det kramkalas som är Nordstan under juletid.

En skridskotur på Heden Har du anlag och talang för skridskoåkning är en tur på Hedens spolade is ett givet ämne för en utfl ykt under mellandagarna. Och även om du saknar talang är det värt en omväg bara för att känna på stämningen – en upplyst isbana där barn, vuxna och pensionärer tar sig fram på isen med varierande framgång men med lika glatt humör till toner av julmusik strömmandes från högtalare. Vid sidan om isen fi nns det möjlighet att grilla korv för den som hellre tar det lugnt. Här spelar även GAIS sina matcher i bandy.

Jul på LisebergDet kanske mest klassiska och välkända av alla julevent i Göteborg. Den 18:e november slår Liseberg åter upp portarna till parken, nu upplyst av nästan fem miljoner lampor. Här kan man köpa sina julklappar i någon av de små röda bodarna, åka skridskor, köpa konstverk, åka attraktioner eller bara strosa runt med en mugg glögg och nära och kära. Både hög mysfaktor och en stor portion julstämning. En favorit som tåls att upplevas år efter år!

BältesspännarparkenVill du få mer jul för pengarna? Då ska du besöka Bältesspännarparken under juldagarna! Parken har bytt utstyrsel till ett vinterlandskap med chans att både ta en sväng med skridskor eller en julfi ka i cafét. Varför inte lyssna på den sjungande julgranen som är ett återkommande tema i Göteborg? Ta en promenad uppför Avenyn till Götaplatsen när du ändå är i krokarna för att få maximal julkänsla. Vid Poseidon har du även chans att se årets julfi lm

Julpaddan

Tänkte du besöka Liseberg under julen? Varför inte slå två fl ugor i en smäll och ta paddanbåten dit! För 195 spänn får du både pepparkakor och glögg, en fi n sightseeingtur genom julstaden Göteborg och inträde på Jul på Liseberg. Självklart kommer traditionell julmusik spelas under färden. Som en sann göteborgare kan jag inte annat än att rekommendera att se Göteborg från dess kanaler, speciellt i dessa dagar då staden är utsmyckad till max! Trevlig resa!

Haga nygataJa, helt olikt Göteborgshjulet är inte Haga någon tidsbegränsad företeelse. Tvärtom väntar Haga alltid på dig, och har gjort det väldigt länge. Som en av Göteborg äldsta och fi naste stadsdelar, dessutom k-märkt, bjuder man under julen på allt man kan önska sig för den som vill fl y – eller omfamna julstressen. Marknader med glögg, kaffe, pepparkakor, mössor, vantar och annat småplock kantar denna granrisklädda gågata. Affärerna erbjuder allt från skor lillebrors favoritconverse till mormors favorittvål. Lustiga butiker som erbjuder det något mer oväntade och så många caféer att du inte ens kan räkna dom med hjälp både lillebrors fi ngrar och mormors tår. Mysfaktorn är ofantligt hög även om du bara fönstershoppar och tillgängligheten – bara det faktum att du kan spana in stället på lunchen – är maximal. Missa inte denna eviga Göteborgsklassiker.

Göteborgs-hjuletDen enda platsen i Göteborg där du får uppleva sann hjul-stämning! (Ursäkta den alldeles för uppenbara ordvitsen). Vill du blicka ut över den julupplysta staden från ovan är Göteborgshjulet rätt plats, med en mäktig utsikt som blir ännu bättre under december. Det här är även något för dig som vill leva upp till Handels-myten och gärna spenderar pengar på saker som är lite, lite för dyra. Oavsett anledning är det dags att skynda på om du vill hinna med en tur, efter nyår fl yttas hjulet till Liseberg

Svensk vinter. Inget är väl lika deprimerande som det återkommande snöslasket, mörkret, kylan och pessimismen som tillfaller varje år. Det viktigaste under denna period är att inte bara dra täcket över huvudet och drömma om en varm solig strand – utan att ta på sig vinterjacka och komma ut! EKON har lagom till jul sammanställt redaktionens bästa tips på hur man firar Jul i Göteborg.

Jul I GÖTEBORG

Foto: Viktor Skancke

24

EKON NR 4 2011

25


Ekonomiska biblioteket, Handels stolthet, ett forum för mångårig kunskap där synergieffekterna av allt det intellekt som fi nns samlat på skolan verkligen uppstår. Eller nått sånt. Kanske också den bästa platsen att spana in andra handelselever och vad som gäller just nu, tänker jag när jag slår mig ner vid en plats på balkong ett och blickar ut över lässalen. För trots att fokus egentligen borde ligga på boken framför en är det ju svårt att inte lyfta blicken.

Så jag tittar mig omkring och inser plötsligt att jag känner mig så förbannat malplacerad på den här skolan. Folk är alldeles för snygga på Handels. Otroligt fräscha för att vara en tisdagsmorgon, alla med coola frisyrer och perfekt matchade och trendiga outfi ts. Och här sitter jag, fi nnig och ful i en svettig gammal Bläck-t-shirt från MQ och känner mig som att jag verkligen inte spelar i samma liga, inte ens i divisionen under. Man kanske skulle ha börjat på Chalmers istället ändå. Hetast i klassen liksom. En liten knuff uppåt för självförtroendet.

Killen bredvid mig startar upp sin nyinköpta MacBook Air och loggar in på Avanza. Vad har mitt sketna gamla privatkonto med nollränta hos Swedbank egentligen att komma med mot hans värdepappersportfölj med galet bra avkastning? Antagligen inget. Och om bara jag också hade håret, pengarna och orken att få till den där perfekta Inglourious Basterds-looken på frisyren, då skulle allt kännas lite bättre. Nu har jag ju inte något av dem. Slitet krull, en halvminut och en burk med Dax Vax är materialet jag har att jobba med på morgonen. Jag konstaterar att min bänkgranne är allt jag verkligen vill vara men verkligen inte är.

Det känns ibland som att Handels består av mig, och så alla andra.

Alla andra på Handels är så ambitiösa. Alla andra har två extrajobb och massor av arbetsgivare inom revision och fi nans

som drar i dem och vill anställa dem. Alla andra sitter redan i styrelsen för ett kårföretag och en förening och ägnade hela Gadden åt att lotsa runt representanter från Handelsbanken mellan olika event. Vilken chef kommer vilja anställa mig efter examen när jag konkurrerar om jobben med mina klasskamrater? Klasskamraterna som kan krydda sitt CV med praktikplatser och diverse förtroendeuppdrag. Åttio procent av alla studenter på Handels får jobb inom sex månader efter examen. Visst kommer väl jag tillhöra den där återstående femtedelen?

Men sluta lipa någon gång då.

Det går trots allt över 7000 personer på den här skolan. Antagligen projicerar jag alla dessa människors positiva egenskaper på en enda fi ktiv person: Handelsstudenten med stort H. Handelsstudenten är den där hippa, snygga killen med en dyr datorväska under armen, som kommer få en sjukt hög ingångslön och har ett oerhört tillfredsställande socialt liv. Skägget är vältrimmat men ändå sådär skönt hipster-rustikt och klädbudgeten är skyhög. Men han fi nns inte på riktigt, han är bara en myt, skapad i mitt eget huvud. Och tur är väl det.

Handels fasad kanske kan se lite för välputsad ut ibland. Jag tror inte jag är ensam om att då och då drabbas av irrationell prestationsångest. För jag är ganska övertygad om att allt inte är precis så som det ser ut. För klyschigt nog har alla sina brister, och alla har vi våra bra sidor också. Jag antar att det är ett annat sätt att säga att inte ens de allra mest lyckade av handelselever är perfekta. Sensmoralen kan väl sägas vara: Tro inte att du är sämre än vad du är! Jag har trots allt lyckats komma in på den utbildning jag ville, jag klarar (oftast) mina tentor, något måste jag ju i alla fall göra rätt. Kanske bidrar jag själv till vilka egenskaper bilden av den där perfekta Handelsstudenten har. Och kanske tycker min granne i biblioteket att jag också har något värt att avundas?

Start your career by joining theNordea Graduate Programme

Recruitment ads will be published during January-March, 2012.

For information and application visitwww.nordea.com/career

nordea.com

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

Making it possible

BALKONG-ÅNGEST

En gripande, nära och utelämnande betraktelse från Ekonomiska biblioteket, balkong ett

Text: Carl Leander Foto: Charlotte Lindberg

26

EKON NR 4 2011

27


Jag sitter på Espresso House vid Vasagatan och väntar på att grundarna till HJSS. Martin Beldau dyker upp först och vi börjar gå igenom mina frågor innan Karl Kwarnmark och Per Clausén sammanstrålar med oss. Efter att ha druckit kaffe och pratat lite allmänt om Handels börjar vi gå över till att prata om HJSS som blivit godkänd som förening av styrelsen bara ett par dagar innan. Innan vi går vidare med att prata om HJSS är jag dock nyfi ken vilken bakgrund de har inom jakt.

Hur kommer det sig att ni började med jakt?

- Hmm, skrattar Karl, jag har ingen bakgrund inom jakt utan det är en porträttbild av farfar som sitter uppe hos farmor när han är ute på jakt som är det första jag tänker på när jag hör jakt. Jag ska dock gladeligen se till att min jägarexmanen tas nu under HJSS första verksamhetsår.

Per instämmer, “- Jag har inte heller några tidigare erfarenheter av jakt men har under de senaste åren varit intresserad av att ta jaktlicensen. Framför allt har jag inte haft någon vän som hållit på med jakt så HJSS blir en perfekt startpunkt.”

Martin har dock redan sin licens och har jagat en hel del. Det är även han som haft ett fi nger med spelet att få in Jägarförbundet som främsta samarbetspartner.

Vad är syftet med Handelshögskolans jakt- & skyttesällskap och vad har ni för visioner med föreningen?

Martin förklarar att syftet med föreningen är att främja jakt- och skytteintresset på Handelshögskolan i Göteborg.

“-Vi såg ett stort intresse hos många studenter på Handelshögskolan om att ta upp jakt och skytte som hobby. Problemet som många kan ha är att de inte har någon direkt inkörsport in i jagandet eller socialt umgänge som är aktiva inom det. I dagsläget fi nns det redan ungdomsverksamhet men fördelen vi har är den gemensamma sociala faktorn som är Handelshögskolan i Göteborg. Detta anser vi är en vital aspekt i det hela för att lyckas hålla uppe ett

kontinuerligt engagemang och intresset för föreningen. Vi fi ck direkt väldigt bra respons från både studenter och sponsorer. Sponsorerna

har spelat en betydande roll i att förverkliga idéen om föreningen. Och de har minst sagt varit generösa i att stöda vår verksamhet. Både Jägareförbundet och de kommersiella sponsorerna.

Responsen hos studenter har varit extremt bra med en snabb tillströmning av medlemmar och många ord om uppskattning för vad vi gjort. Vi hade inte kunnat gissa att det hade kunnat gå så bra som det gått hittills.

Sätter det press på er att intresset blivit så stort kring föreningen?

För några månader sedan föddes en ny förening på Handels, Handels jakt och skyttesällskap, (HJSS). Personligen är jag väldigt positivt inställd till jakt men är väl medveten om att det kan vara ett kontroversiellt ämne för många andra. Att jakt har en haft en viktig roll i den mänskliga historien kan ingen förneka, men varför jagar vi idag? Givetvis jagar vi av en rad olika anledningar och många av dem är väldigt enkla. Bara det faktum att det är en fantastisk ursäkt att komma ut i naturen med några goda vänner är ett exempel. I det skiljer sig jakt inte speciellt mycket från svampplockning men det måste ju finnas bättre argument än tradition och nöje, eller? För att utreda detta bestämde sig EKON för att träffa grundarna till HJSS och ta reda på vilken plats jakten har på 2000-talet. Vi fick även tillfälle att följa med på lite spännande lerduveskytte, läs mer nedan.

“ - Ha ha nej, men vår vision är att få en kvarlevande studentförening på Handelshögskolan i Göteborg där man erbjuder folk hjälp att ta upp sitt intresse för jakt och skytte. Vi har fått hjälp från många håll. Framför allt från jägareförbundet som spelar en central roll i att stöda oss. Utöver det har våra övriga sponsorer varit väldigt generösa och hjälp till på många sätt. Självklart har vi även fått stöd från Handelshögskolans studentkår som har varit väldigt stöttande i uppstarten. Vi ser även positivt på idéen om att starta systerföreningar på andra universitet runt om i landet", förklarar Martin”

Efter att ha diskuterat hur trevligt det vore att ha utbytesträffar med andra universitet tar Karl oss tillbaka till ämnet om visioner. “- Det är brist på unga som tar examen och föryngrar jaktlagen. Detta intresse behövs för att inte bara kommuner och privatpersoner måste hyra in jägare för att hålla nere viltbestånden i Sverige. Istället fi nns det "frivilliga" eller intresserade som gärna gör detta och dessutom betalar för jaktmarkshyra, klassisk marknadsekonomi.”

Men jag vill ha svar på den fråga som jag känner är viktigast. Hur ser ni på jakt i det moderna samhället?

Per är snabb med svaret - “Att jaga för sitt uppehälle är blasé, jag ser det som en chans att få komma ut i skog och mark. Självklart är även det sociala kring jakten en stor del av upplevelsen. Ett gott gäng som kommer ut och umgås tillsammans.”

Karl fortsätter “- Som jag tidigare nämnt behövs detta i samhället. Det är väldigt socialt och man kan komma ut i naturen och ha tid för sig själv. Nu jagar man inte för att man behöver täcka basala matbehov utan istället för att det är en sport, att genomföra en jakt med så humana sätt som det går, utan onödigt lidande för djuren. Samt har man smakat en riktigt god älggryta ser man gärna till att det fi nns några kilon i kylen. Sedan hoppas jag att de personer man börjar jaga med nu är de man kommer fortsätta jaga med i framtiden, för efter skolan vet man inte vart alla tar vägen.”

Och sanningen att säga så oavsett vad vi tycker om jakt måste vi skjuta av ett större antal djur varje år i rekreationssyfte ex för att hålla älgstammen nere skjuts 100 000 älgar årligen. Det främsta skälet till detta är för att förhindra viltolyckor som fortfarande står för en betydande del av trafi kolyckorna. 45 000 viltolyckor sker varje år och rådjur och älg står för lejonparten av den siffran. Tyvärr har den här siffran ökat i takt med att jaktlagen blir allt färre. Personligen tror jag vi måste hitta en balans mellan det urbana samhället och naturen där jakt blir ett viktigt led i detta ansvar. Jag vet inte om jag besvarat min fråga om vilken plats jakten bör ha i dagens samhälle men spontant känns det mer sportsligt att skjuta ett rådjur med hagelgevär än ett gödsvin med bultpistol.

VarförJAGAR VI?

Text och Foto: Rasmus Wilhelmsson

Att jaga för sitt uppehälle är blasé, jag ser det som en chans att få komma ut i skog och mark."

28

EKON NR 4 2011

29


Den sista av de fem bilarna sprutar iväg en skur av grus när den sladdar in på parkeringsplatsen vid Hovås Sport och Jaktskytteklubb. Ur den blåa Audin kliver de sista eftersläntrarna i HJSS, Handels Jakt och Skyttesällskap, som idag skall ha sin första offi ciella sammankomst.

Stämningen är god och kamratlig och majoriteten av deltagarna har tagit fasta på jaktens täta sammankoppling med mode och är dagen till ära klädda i tweed eller dylikt. Den mest imponerande kreationen står Louis-Philippe Rembry för iförd ljusa chinos med ändbrodderier och en mörkgrön quiltad jacka med matchande halsduk.

– Vi klär oss bättre än vi skjuter. Skämtar en munter Karl Kwarnmark.

Vi får en grundlig genomgång av kompetent personal på plats. I huvudsak handlar det om säkerhet och vilken ände av geväret du förslagsvis vill befi nna dig bakom. Vi går även igenom vapnet, en dubbelpipigt hagelbössa, samt principerna för att skjuta lerduvor. Ordet lerduva har sitt ursprung från den tiden när man särskilde sporten från den nu förbjudna tvillinggrenen levande duva.

Föga förvånande, när 14 killar från Handels skall göra något tillsammans, utvecklas lerduveskyttet till en prestigefull tävling. Martin Beldau som innehar mest erfarenhet av skytte samt är en av initiativtagarna till HJSS tar plats vid den maskin som i ca 90 km/h slungar iväg lerduvorna eller skeets som de även kallas. Vi skjuter först 10 skott och efter att alla skjutit första rundan avfyrar vi ytterligare 3 skott.

Lerduveskytte visar sig vara betydligt svårare än jag kunnat föreställa mig. Vapnet är tungt och rekylen slår emot mitt nyckelben med obönhörlig kraft. Först nu tvingas jag inse att min infantila idé om att alla otalig timmar med "Duck Hunt" till Nintendos 8-bitars konsol skulle ha förvandlat mig till Carl Hamilton inte fallit ut riktigt som jag hoppats… jag suger.

Lyckligtvis är jag långt ifrån den enda som inte skulle platsa i Svenska Skyttelandslaget. Trots att de fl esta av oss har begränsade erfarenheter av vapen och jakt har vi ett par fantastiskt roliga timmar. Det enda som skapar en mild irritation är den stor mängd åskådare vi dragit till oss i form av mygg. En grupp äldre herrar vid banan intill skjuter minst sagt betydligt bättre än fl era av oss, men verkar inte ha hälften så skojigt eller vara ens bråkdelen så uppklädda.

När jag äntligen med min sista patron lyckas pulverisera min första bjärt orangea lerduva är lyckan total. Asfalttjära och krita sprider sig för vinden och krutröken sprider en ljuv doft av seger eller åtminstone inte förlust. Carl Hamilton kan slänga sig i väggen, att slippa förnedringen att bomma samtliga mina duvor värmer mig mer än det 3 lager kläder jag kände för nödvändigt att bära idag.

"Civilized life has altogether grown too tame, and, if it is to be stable, it must provide a harmlessoutlets for the impulses which our remoteancestors satisfi ed in hunting"

Bertrand RussellNobelpristagare i litteratur 1950

Ekon PÅ JAKT

Text och Foto: Rasmus Wilhelmsson

Vi klär oss bättre än vi skjuter."

30

EKON NR 4 2011

31


Det är kanske inte allmänt känt på Handelshögskolan att Ekon är en tidning med femtio stolta år av regelbunden utgivning bakom sig. Otaliga är de studenter som har medverkat i tidningen under åren, däribland vår förre utrikesminister Jan Eliasson. Längst inne i Handelshögskolans bombsäkra skyddsrum är det stora arkivet placerat där de flesta nummer från starten finns bevarade. Ekon dammade av och tittade närmare på en tidning från det glada åttiotalet.

Ekons redaktion på åttiotalet var en ambitiös skara studenter som åtta gånger per år kom ut med upp till fyrtio sidor tjocka tidningar. I nummer sju 1988 var reportage och kåserier blandat med Götes danslista, och det fanns även en säljes/köpes-spalt där mindre bemedlade studenter försökte göra sig av med vinterpjäxor och syntar. I rekryteringsannonsen ”tut i luren” på kårens sida gjorde den musikaliskt lagde Peter ett sympatiskt försök att värva nya blåsare till skolans bläckblåsförening.

Per Holmgren och ”Svisse” kunde vidare rapportera från höstens stora NESU-konferens i Åbo i ett tre sidor långt heltäckande reportage. Konferensen var tydligen ett lyckat samarrangemang mellan den svenska ekonomföreningen Merkantila Klubben och deras fi nska kamrater sammanslutna under det kanske mindre

smickrande namnet Turun Kauppakorkeaukoulun.

Årets upplaga av Gadden var annars det stora huvudreportaget i tidningen, uppslaget i nio späckade sidor tillsammans med färggrann omslagsbild. Televerket, Bilspedition och Handelsbanken var alla med på mässan och försökte locka talanger, tillsammans med Vänsterpartiets förre ledare och ikon C H Hermansson som medverkade under ett seminarium.

På tidningens baksida hade Posten en stor rekryteringsannons under rubriken ”Vi behöver specialister”. Var man intresserad kunde man ringa kontaktpersonerna Anita eller Birgitta. Lockropet ”Vi är Sveriges största tjänsteföretag med drygt 60 000 anställda” är talande ord som klingar som ett avlägset eko in i en förändrad och avreglerad tid.

Ekon GRÄVER

Text: Elias Eriksson

Välkommen till Nextopia!Text: Sanna Danielsson

Det fi nns en plats där allting är underbart. Där fi nns inga krig, ingen svält och ingen orättvisa. Ingen människa har någonsin känt sig ensam sedan de kommit till platsen. Detta är platsen där varje individ uppfyllt sina allra innersta, innerligaste önskningar. Vi kallar platsen för Nextopia.

I Nextopia har människorna alla de egenskaper de någonsin önskat sig. Här kan Anders skryta för arbetskamraterna om sin fullständigt perfekta golfsving och Lisa har efter många timmars yoga lärt känna sitt inre. En undersökning visar att 99.9 % av invånarna har trivsamma bostäder, platta magar och snälla barn. 78 % uppger att de lägger märke till fågeln som om mornarna kvittrar utanför deras sovrumsfönster. Detta motsvarar alla utom de som föredrar att vakna till klassisk musik.

I Nextopia har invånarna äntligen köpt sig den där lägenheten de alltid drömt om. I den vanliga världen måste lägenheter städas och en fontän i vardagsrummet kan ge vattenskador. I Nextopia existerar inga oförutsedda tråkigheter, har man bara uppnått sina mål och drömmar fi nns ingenting som kan göra att lägenheten inte är precis vad man alltid önskat sig.

Nextopia är platsen där allting är möjligt. En iphone kan göra dig populär och nya löparskor är allt som krävs för att du dagligen ska intervallträna innan solen gått upp. En ny klädstil gör att ditt riktiga, coolare du äntligen kommer fram. Oavsett hur bra du har det idag så kommer allting bli bättre i Nextopia.

Du har säkert redan förstått att alla är lyckliga i Nextopia. I landets grundlagar står att alla Nextopias medborgare har en okränkbar rättighet till konstant och fullständig lycka. Har man väl tagit sig

till Nextopia kan lyckan aldrig avta och lycka i Nextopia innebär perfektion i livets alla dimensioner.

Att ta sig till Nextopia är inte lätt, du måste pussla ihop livet så att din energi fördelas i lagom dos på dig själv, dina vänner, din familj, dina studier eller karriär, ditt utseende, problemen med miljöförstöring, ditt inre lugn, din träning, andras välmående och att hjälpa hemlösa barn. Många har strävat efter Nextopia utan att lyckas ta sig ända fram, men jag vet att du har kapaciteten att lyckas. Har du inte nått ända fram så innebär det att du helt enkelt inte har kämpat tillräckligt hårt, det enda du kan göra då är att kämpa lite längre, lite hårdare.

Bilden av Nextopia fi nns inom dig, den är precis det som du tänker på då du ser på framtiden så som du önskar att den ska bli. I Nextopia är det du önskat dig precis så bra som du föreställt dig att det skulle vara. Nextopia är en förunderlig plats och det enda du behöver göra för att se den är att våga drömma.

Gammal visdom säger att det inte är målet utan vägen dit som är det viktiga. Dagens lyckoforskare varnar för att Nextopia kan göra oss besvikna. Att uppskatta vägen är vad som gör oss lyckliga men skulle det ens fi nnas en väg för oss att vandra om inte våra framtidsvisioner omgavs av Nextopias skimmer?

För dig som vill ha hjälp att hitta just din väg till Nextopia så fi nns www.omojligadrommar.nu med livscoacher som ger individanpassad vägledning för personer med problem att blicka framåt. För dig som anser dig vara realist fi nns numer piller att köpa på Apoteket.

32

EKON NR 4 2011

33


Amy W

inehous

e gör

comeba

ck med

låten

”They

tried to

make

me go

to grav

eyard,

but I s

aid ’no,

no, no

’”

Fredrik R

einfeldt g

ör en cove

r på Eric

Amarillo: ”Om

jag höjer

jobbskatte

avdraget,

vill du r

östa på m

ig då?”

Handels

rätten i

nför stu

dentvänl

iga pris

er

Charlie

Sheen

vaknar

upp n

ykter e

n

morgon

och inse

r att h

an inte

är 23

längre

Mahmou

d Ahm

adineja

d byte

r nam

n på

sitt lan

d till Is

lamska

repub

liken U

ran

Priserna på mozzarella och skivor med Eros

Ramazzotti störtdyker vilket får Italiens ekonomi att

krascha och eurokrisen förvärras därmed ytterligare

Kanal 5 kommer med den nya crossover-

dokusåpan ”Campare söker fru på Ullared”

Ekon

kommer

med

i HHG

S

organisat

ionsschem

a

Greklands parlament outsourcas till

Indien

Handelsstu

denter e

rbjuds p

raktik u

nder stud

ierna

Ludmila Engquist gör co

meback som landhocke

yspelare i O

S i

London

Dressman gör en bra tv-reklam

Zlatan finner sin inre röst, lägger

skorna på hyllan och blir buddist

Apple börjar inse vikten av mänskliga relationer

och lanserar iPet, där folk kan röra vid varandra

digitalt.

Fredrik Reinfeldt i sitt öppningstal vid moderatstämman i Örebro i oktober 2011:”Vi måste lyssna på att allt fler ifrågasätter konsumtionssamhället och hetsen att hela tiden köpa nya saker. Detta hänger också ihop med klimatpolitiken". Vi är övertygad om att Reinfeldt även under 2012 fortsätter att visa prov på sin analytiska förmåga; kanske har han redan innan sommaren också hört talas om växthuseffekten, kanske har han innan hösten också insett att himlen är blå.

Håkan Juh

olt kommer u

t med boken

”Så hitt

ar du rä

tt i

bidragsd

jungeln”

lagom till

deklarat

ionen

Under 2012 tar långköraren om SAAB till sist slut genom att regeringen tar över ägandet med Maud Olofsson som ny VD. Ett annat stort svenskt företag hamnar i kris och rekonstruktion vilket gör det möjligt för fler handelslärare att köpa sig några minuter i rampljuset

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

Riksbanken tror på fallande tillväxt, euroområdet får sitt hårdaste test hittills, Tupac tror på ett nytt album, fjorton riksdagspartier till väntas byta partiledare, Handelspubens DJ:s väntas skruva upp volymen ytterligare. Ja prognoserna är många inför 2012. Det här tror vi blir de största nyheterna för handelsstudenterna 2012:

Ekon PROGNOS 2012

34

EKON NR 4 2011

35


KK SOM I KREATIVITET. Varje kund är unik.Christer följer inga standardrecept varken som chef för vår transak-tionsrådgivning eller när han utövar sitt intresse för matlagning.

G SOM I GLOBALITET. Vi samarbetar i 150 länder. Du har världen som spelplan. Edit som är skattekonsult leder internationella uppdrag, nu senast med KPMG-specialister från 33 länder.

GMP SOM I PASSION. Vi brinner för vårt jobb och våra uppdrag. Som konsult visar Daniel våra kunder vägen till hållbar utveck-ling. På sin fritid lär han fattiga barn i Indien att läsa och räkna.

PFYRA BOKSTÄVER. TUSEN MÖJLIGHETER. Visst. Våra fyra initialer

står för ett av världens ledande kunskapsföretag inom revision, skatter och rådgivning. Men titta också bakom bokstäverna när du letar framtida

arbetsplats. Välj inte oss bara som företag. Välj oss framförallt för vilka dörrar mot framtiden vi kan öppna, vilka människor vi är och vilka värderingar

som driver oss. Du ska ju vara med och fylla bokstäverna med innehåll.

M SOM I MERVÄRDE. Genom att lyssna, ställa rätt frågor och arbeta tillsammans skapar vi mervärde. För Winfred, som är revisor, är det viktigt att lyfta varje kundrelation över det förväntade.

HA

LL

VA

RS

SO

N &

HA

LV

AR

SS

ON

©

201

1 K

PM

G A

B, a

Sw

edis

h lim

ited

liabi

lity

com

pany

and

a m

embe

r fi r

m o

f th

e K

PM

G n

etw

ork

of in

depe

nden

t m

embe

r fi r

ms

affi l

iate

d w

ith K

PM

G In

tern

atio

nal C

oope

rativ

e (“

KP

MG

Inte

rnat

iona

l”),

a Sw

iss

entit

y. A

ll rig

hts

rese

rved

.

318208_KPMG_4_Bokstaver_Student_215x285.indd 1 2011-11-10 09.04

Vi var fyra stolta representanter från HHGS som begav oss till Lund för att hålla Göteborgs fana högt och slåss om segern i världens största casetävling. En mycket utmanande casetävling som till största del handlar om att prestera under tidspress, att kunna kombinera och utnyttja lagets kompetenser optimalt och att leverera en presentation som skall övertyga den mest skeptiska företagsledning. Det är ett skådespel likt den verklighet vi studenter snart kommer att möta. KICC är ett oslagbart koncept som kombinerar kunskapsmässig utveckling och teamutveckling med nätverkande med tunga näringslivsprofi ler, toppstudenter från andra universitet och KPMGs medarbetare.

Efter ett varmt välkomnande i Lund var det på onsdagen dags att ta oss an vårt första case. Varje lag hade 3 timmar på sig att jobba fram en analytisk lösning med en säljande power point och slagkraftiga argument. Direkt därefter hölls presentationen under 20 minuter vilket följdes av 10 minuters frågor (grillning) från de respektingivande domarna. På onsdag kväll bjöds vi på middag och samtliga skolor fi ck framföra en presentation av sin skola och sitt lag. Under torsdagen löste vi ytterligare två case, många redbull och kaffekoppar gick åt under denna intensiva dag!

Domarteamen som bestod av namn som exempelvis Carl-Gustaf De Geer, Jan Dinkelspiel (VD Nordnet) och Susanna Falkengren (Drake i SVTs Draknästet) har under dagarna gett ovärderlig feedback att lägga i ryggsäcken. Att få höra av Carl Gustaf De Geer att vi presenterat en kreativ lösning på Coca-Colas utmaningar i Indien som de själva inte tänkt på och som var fullt realistisk är en riktigt härlig känsla. (Och tänk att en crush på Robinson-Jan 10 år senare skulle resultera i ett visitkort!)

När adrenalinkicken efter sista presentationen på torsdagen hade lagt sig något var det dags för sittning på Lunds Nation. Här presenterades fi nalisterna och de lag som inte gick vidare till fi nalen på fredagen fi ck istället en festlig kväll i sann lundaanda.

Finalen hölls sedan på fredagen mellan Lund, Linköping och Handelshögskolan i Stockholm. Tävlingen och våra dagar i Lund avslutades med bankett i AF-Borgen där Lund presenterades som vinnare till 40.000kr och en resa till Hong Kong för att representera Sverige i den internationella fi nalen. Kvällen följdes av mellanfest för hela sällskapet på klubben T-Bar och senare efterfest i skolans skånelänga där de mest tappra deltagarna höll ut fram emot sextiden på morgonen. En kväll och natt att minnas med spex i världsklass och en viktig seger när Handels i Stockholm erkände att de kopierade texten till Handels Lov från handels.gu.se som deras bidrag till sånghäftet.

Trots en tung besvikelse över att vi inte fi ck möjlighet att ta oss an fi nalcaset så är vi nöjda med vår insats. Marginalerna var helt enkelt inte på vår sida och kanske hade vi valt fel kudde i hotellets kuddmeny. Att missa slutfi nalen med minsta möjliga marginal känns givetvis bittert, men att komma fyra i den stenhårda konkurrensen är ändå en framgång i sig och med den personliga utveckling och upplevelse vi har fått så känner vi oss ändå samtliga som segrare.

Vi vill uppmuntra er alla att söka till KPMG International Case Competition nästa år. Våra tips att tänka på är att lägga stor vikt på en bra presentationsteknik och att kombinera en dynamisk grupp med olika studieinriktningar.

Att få höra av Carl Gustaf De Geer att vi presenterat en kreativ lösning på Coca-Colas utmaningar i Indien som de själva inte tänkt på och som var fullt realistisk är en riktigt härlig känsla.

"

Sverigefinal – 3 dagar, 8 lag, 20 domare

KPMG International Case Competition

Text: Isak Danielsson, Karin Falk, Elin Johansson och Edward Lindqvist

36

EKON NR 4 2011

37


Det diskuteras dagligen om hur vi borde ta vara på vår tid, bli mer tidseffektiva, tidsmedvetna, hinna mer på kortare tid och sluta slösa bort den på just ”ingenting”. Jag såg en kortfi lm som jämförde vår tid med ett bankkonto. Banken sätter in 86400 kr varje dag på ditt konto, och när dagen är slut är bankkontot nollställt. Du får ingen ränta, har inga fondplaceringar, har inga amorteringar och kan inte heller spara dessa pengar till ett senare tillfälle. Du får 86400 kr varje dag och det är upp till dig hur du väljer att spendera dem. Detsamma gäller för tid då du varje dag tilldelas 86400 sekunder – som du varken kan öka, snåla med, eller spara vid senare behov. Vilken Handelsstudent som helst hade tipsat dig om att byta bank med högre ränta och högre avkastning, men du är buden till villkoren och kan bara skriva under med en signatur. Men det fi nns något som du i likhet med pengar har en möjlighet att göra med din tid – att investera den. Tid är en av de mest värdefulla tillgångar du äger där somliga hade sagt, trots vår kapitalistiska omvärld, att tid står över pengar. En annan person som förstod det hela var Benjamin Franklin med sitt kända uttryck; ”Time is Money.”

Men vem är det som bestämmer vad jag ska investera min tid i? Kort och gott – jag själv. Vissa saker som jag kommer att välja att lägga tid på, kommer andra personer kanske att anse som bortslösad och vice versa. Personligen tycker jag att det är relativt bortkastad tid att se på TV-serier som brukar rulla efter varandra under eftermiddagarna. Det förvånar mig att en hel del personer kan lägga ner så ofantligt många timmar

i veckan framför en TV. Och tro mig, jag har försökt. Efter en hård vecka av diverse aktiviteter har jag slagit mig ner framför en TV-serie för att koppla av – men känner mig rastlös efter fem minuter. ”Vad är det egentligen för skit som visas på TV? har jag undrat och samtidigt funderat på hur (i helvete) man kan spendera fl era timmar i veckan åt ”sådant där”. Men om man vänder på steken anses antagligen en del av mina fritidsaktiviteter som bortslösande av tid från någon annan person. Det jag tycker är viktigt är att man gör det som man känner passion för – allt annat kan kvitta. Känner du att du får ut något av att sitta framför TVn? Berikar den din själ? Är nästa program av Desperate Housewifes eller True Blood

veckans måste? Då tycker jag att du ska investera din tid i TV-tittande!

Något som mina vänner utanför Handels har kommenterat om är hur jag orkar lägga ner så mycket tid på att plugga. Mina TV-serie-älskande vänner frågar hur jag orkar lägga ner tid på något som bidrar till en av mina största passioner i livet – att lära mig nya saker. Detta visar i och för sig bara på människors olikheter, men jag kan inte låta bli att undra vad det är i grunden som bidrar till hur vi uppfattar om våra aktiviteter är tidsslöseri eller ej. Beror det på vem som använder tiden eller vad den används till?

Vi blir som sagt tilldelade 86400 kr, eller sekunder, varje dag. Hur väljer du att investera dina?

Tid. Ett ord som i urminnes tider har förbryllat och engagerat otaliga filosofer och forskare. Den är gratis – men ändå ovärderlig, gränslös men trots allt mätbar. Tid genomsyrar och påverkar allt, men kan lätt slösas bort på just ingenting.

TIDText: Ellen Svanberg

Så lever Du livet i stora drag, hur skall jag hinna allt idag?

Jäktet förvandlar Ditt liv till en strid.

Din slogan har blivit: Jag har inte tid.

Den nye eleven som vill utmärka sig lite, det är jag. Den förre detta konsteleven, det är jag. Den nya ekonomen, det är också jag. Jag med det större storhetsvansinnet än Veronica Maggios låt Vinnaren (från albumet Och Vinnaren Är…). När jag meddelade för mina dåvarande lärare och klasskamrater att jag sökt till Handels åkte ögonbryn upp i luggar och en lärare utbröt en kort men ändå tydlig protest i besvikelse (inte konstigt att hon var min favorit lärare så som hon uppmuntrade mig). Och till en viss del höll jag med, för jag var rädd. Rädd för att aldrig mer få teckna av djuren på naturhistoriska igen (fast man luktade konserverad död efter en dag där), att aldrig mer teckna av en dam på 80 år som poserar lika graciöst som en ballerina (så gott som för sin ålder), att aldrig mer få spendera en hel dag med att sitta i en fåtölj på Espresso House på Centralen och teckna av det höga tempot och människor som glider förbi. Det var skrämmande att göra denna totala omvändning.

Jag sa aldrig adjö till konstvärlden, jag kikar fortfarande in på gallerior och får vernissageinbjudningar till Röhsska men jag vet inte om jag någonsin kommer ställa mig framför ett staffl i igen i annat än privat underhållningssyfte. Men ja jag vet det självklara att man kan, alltid, återvända.

Men samtidigt så längtade jag. Längtade efter något nytt. Jag kan inte påstå att jag var ivrig men den dagen då det var dags för första föreläsningen kändes det så rätt. Jag må vara av en ombytlig natur och kanske inte blir här med mer än ett läsår men jag tänker göra det här till ett av mina bästa läsår någonsin. Och jag vill påstå att jag har förutsättningarna för det. Studierna i all ära men Gud bevars vilka människor det fi nns här. Så underbara människor att jag inte tvekar att gå på sittning dagen innan en tenta på ett ämne som jag känner att jag har 46 % koll på (att sittning är kul som hin håle är en helt annan sak).

Är det dessa människor som är min guldkruka i slutet av regnbågen, en bonus eller det verkliga priset för att ha tagit beslutet att gå här? Studier, kunskap och förhoppningsvis lite utveckling är väl garanterat men vad som händer emellan var nog det jag var mest rädd för. Vad förväntas av mig socialt? Kommer jag passa in? Jag önskar att dessa bekymmer bara skulle ha funnits i mitt tonårsliv men de verkar ha följt med mig i alla fall in i mitt liv som 20 åring (det är bara skägget som får mig att verka äldre). Kanske blir man aldrig av med den osäkerheten, och kanske är inte jag den ende som har den kvar från tiden som spinkig, fi nnig och fjunig.

Så det var en nervös yngling på knappa 20 år som klev in i Malmstensalen i begynnandet av Nollningen och med ett leende som mask och med naivitet som sköld försökte jag dölja hur främmande och osäker jag kände mig, första gången jag satte min fot på Handels. Efter tre veckor var rädslan nerslagen och begravd av en bunt goa faddrar och en hög fantastiska människor. Det är nog därför jag känner mig inspirerad att söka till som fadder till nästa år ifall det kommer någon nervös ung människa som behöver få den lilla bekräftelsen att det kommer gå bra det här. Du valde rätt på alla punkter, kanske inte det studiemässiga upptäcker du sen men åtminstone på det sociala och kamratskapsmässiga.

Så här är jag nu, en liten bit (får kväva storhetsvansinnet lite här) av Ekon, en lite mindre bit av Kåren och en pytteliten bit av Handels. Så här är jag, redo att skriva ett nytt kapitel i boken som kallas för Livet. Ja här är han. Den nye eleven som vill utmärka sig lite. Den förre detta konsteleven. Den nya ekonomen. Som inte har någon aning om vart han är på väg men är inte rädd för nuet mer, bara framtiden (men vem är inte det?).

Och vinnaren är… (den förtjusande)

VINNARENText och foto: Viktor Skancke

38

EKON NR 4 2011

39


Arbetsgivare vill ha interkulturell kompetensNär Handelshögskolans ledning pratar med arbetsgivare om vilken kompetens nybakade studenter bör ha, får man tydligasignaler om vikten av interkulturell kompetens, dvs att förstå sig själv och sin egen kultur i mötet med andra kulturer och attrefl ektera över detta. Genom samarbete, utbyte ochkontaktskapande får man ny kunskap, nya erfarenheter och nya idéer. Det ger ömsesidig utveckling. Som student kan manstärka sin interkulturella kompetens genom att ta vara på allamöjligheter att träffa personer med annan bakgrund. Ett sätt är att läsa en termin utomlands. Handelshögskolan har idagdrygt 150 partneruniversitet runt om i världen. Under detsenaste halvåret har Handelshögskolan arbetat med förberedelser för utbytesavtal med fl era kinesiska universitet och i början avnovember var skolans ledning i Kina och träffade:

• Tongji University (i Shanghai)

• Antai College of Economics and Management vid Shanghai Jiao tong University

• Southwestern University of Finance and Economics (i Chengdu)

• Chengdu Electronic University of Science and Technology

• Nordic Center vid Fudan University, Shanghai

• Zhejiang University, School of Management (i Hangzhou)

• Zhejiang University, School of Law

• Zhejiang University, School of Economics

• Zhejiang University, Faculty of Social Science

Samtliga fi nns på listan över de 100 främstalärosätena i Kina. Genom att samordna oss med bådeChalmers och partnerföretag stärks Handelshögskolansförhandlingsposition och resan till Kina resulterade isamarbetsavtal inom student-, doktorand- och lärarutbyte samt Executive Education. Vad gäller studentutbyte skrivs avtal med

Antai College of Economics and Management vid Shanghai Jiao tong University, Southwestern University of Finance andEconomics och Zhejiang University i Hangzhou. Under våren ska Handelshögskolans ledning arbeta med att etablera motsvarande samarbete med lärosäten i Indien.

Några andra nya partneruniversitet där avtalen är klara är:

• Strathclyde Business School, Glasgow

• Yonsei University School of Business, Seoul

• Foreign Trade University, Hanoi

• University of Michigan-Flint, Michigan, USA

Deadline för att söka utlandsstudier läsåret 2012/2013 är den 1 februari. Du söker via www.handels.gu.se/utland

Vad hände sedan? Uppföljning av de som togexamen 2010För fjärde året i rad gör Handelshögskolan en uppföljandeundersökning bland de som tagit examen. I årets undersökningingår de som tagit juristexamen, ekonomie kandidatexamen/magisterexamen eller fi losofi e kandidatexamen/magisterexamen under 2010.

Undersökningen visar att:

80% fi ck arbete inom sex månader efter examen.

97% av juristerna och 79% av ekonomerna ansåg sig ha mycket eller ganska kvalifi cerade arbetsuppgifter på sitt första arbete.

60% hade internationell erfarenhet när de avslutade sin utbildning. Av de som hade läst ekonomprogrammet var siffran hela 77%.

91% ansåg att deras arbete var helt eller delvis relaterat till deras utbildning.

93% skulle rekommendera Handelshögskolan till blivande stu-denter.

Skolans SIDA

Text och foto: Handelshögskolan i Göteborg

Från oss alla till er alla En riktigt God Jul!

En barnmorskaTill den som redan har allt: ett gäng kycklingar, en vattenpump eller slå på stort och ge bort ett helt skolår? På www.presentermotfattigdom.se ser de till så att rätt person får din gåva, så får du ett fi nt kort att ge bort där det står att en bikupa har skänkts i din käras namn. Som hittat.

Nu när julen är kommen och snön faller tyst,Vill jag ge en julklapp som är lite mera schystVissa på jorden har det inte lätt,Därför kändes denna julklapp väldigt rätt!Någonstans i Afrika fi nns det en kvinna,Som på denna julklapp kommer att vinnaFör det är väl det viktiga under denna tid,Att tänka på en mindre lyckligt lottad individ. Så öppna nu och se vad du har fått,Förhoppningsvis har det väl redan framgått…

Vantar för pekskärm På coolstuff.se (ja, vi har fått betalt för den reklamen) kan du beställa det som utgör defi nitionen av vår app-beroende generation: vantar med fi ngerspetsar som man kan använda på sin touch-skärm.

Att frysa på busshållplatsen, är inget du behöver ligga sömnlös om på natten. Måhända ett i-landsproblem i ett kapitalistiskt system. Men med denna julklapp håller du värmen,även när det ska wordfeudas på pekskärmen.

DVD-box Solsidan Detta är perfekt till dem man inte känner så väl, alla gillar väl Solsidan?

I lätt panik har jag köpt denna sak,eftersom jag inte vet vad du har för smakPassar både tjejer och killarNågot som alla på Facebook gillarJag hoppas att du tycker skämten är kuloch önskar dig också en riktigt God Jul

Chokladfontän Vem gillar inte choklad? Med en chokladfontän får man lätt en lyxigare känsla, helt enkelt lite extra fi nans i vardagen.

På julen ska det vara en massa gott,men var inte rädd för att låta ditt midjemått,växa mer och mer för varje minut,så lägg dig ner i soffan och njut!

Dörrmatta med kom-i-håg-text Brukar du oroa dig över att du glömmer ta med något viktigt när du går till skolan och känner i fi ckorna en bra stund innan du springer till bussen? På coolstuff.se kan man köpa en dörrmatta med en checklista på det viktigaste innan man skall gå ut – en tacksam present för alla disträa.

Du har varit glömsk och disträ genom årenglömt nycklar och plånbok och ibland telefonenTa en titt på denna innan du går utså får du nog med dig allt till slut

Ge bort dig själv Är plånboken mager och det fi nns inget att handla som duger? Om du är handlingskraftig och omtänksam kan du lika gärna erbjuda en tjänst som en produkt.

När pengarna tryter, och i huvudet står det stillKan en hjälpande hand, vara det som räcker tillFör är inte den sanna glädjen, att en gåva få geOch vilken tröst för alla att hjälp fi nns till att be

Dammsuga till nästa jul åt pappa, så han sparar på sin ryggMassera och pyssla om mamma, så hon känner sig riktigt snyggSkjutsa systern till hockeyn, brodern till balettTänk vad Du kan göra andras liv så lätt

Så lite som hjälpa farmor med en fakturaEller bara ge sambon en present i natura

En prenumeration på tidningen ”The Economist”Den perfekta presenten till den ambitiöse Handelsstudenten.

En aktiemarknad som fått spad,en affärsgata i blockad,en ny maskin med högre verkningsgrad.

På jobbet, på skolan, efter mötet och på stan,pratas det om politik och business stora delar av dan.Nu kan du bli en av dom,som vet vad alla pratar om.

En omdiskuterad ministerbostad,en Papandreou som ej är jätteglad,då något händer så vet du vad!

Denna klapp är gammeldags,kanske inte ett teknikfreak till lags.Detta är dock mer som förr,som då brevbäraren tog posten till din dörr!

Elektroniskt husdjurSpelar ingen roll om du är fem eller sjuttiofem, alla känner vi oss ensamma ibland. För den som vill slippa dreggel, bajs och håriga soffor rekommenderar vi ett elektroniskt husdjur. På Firebox.com kan du bl.a. hitta "Benji the interactive puppy".

För dig som vill ha hundUtan att för den skull känna dig osund.Sörj er mer, lösningen du ser;Allt vad tekniken ger

För dig som spenderar ensamma kvällar,Inga mer tårar du ska fälla.För dig som gillar djur;Denna julafton har du tur.

Är du en av alla dom,som hela julen undrar om,

hur man finner en klapp så kokett,då hjälper Ekon dig att hitta rätt!

Julklappsrim

Prorektor Olof Johansson-Stenman, rektor Per Cramér och Helena Sjöholm från Utlandsavdelningen på besök på Antai.

40

EKON NR 4 2011

I think, therefore I am here

Do you see an apple? Or a breakthrough? The International Student Business Forum is a place where the very best students from around the world come with one ambition: to become the

leaders of the future. Everyone has ideas, but only some people change the world.

It’s your future, how far will you take it?

Take the next step and apply at www.deloitte.com/sbf

Deloitte International Student Business ForumAthens, Greece, 15 – 19 March 2012

Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Studentkår Ekon • Box 680 • 405 30 Göteborg

Documents

ekon nr. 4 2011