Ekonomisk långtidsprognos Solna stad - Startsida - Lund · 2014 2015 2016 2017 2018 Skatteunderlag, realt ... SKL prognostiserar att skatteunderlaget på lång sikt växer med 4

Långsiktig ekonomisk analys

Lunds kommun 2013-2028 2015-03-31

PwC

Innehåll

DEL I – BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Uppdrag

Tillvägagångssätt och metod

Samhällsekonomiska förutsättningar

Skatteintäkter

Kommunalekonomisk utjämning

Kommunens finansiella mål

DEL II – KOSTNADSFRAMSKRIVNING

Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar

Behovsutveckling för verksamheterna

Investeringar

Framskrivning av verksamheternas kostnader

DEL III –EKONOMISKT UTFALL

Pensionskostnader

Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning

Avskrivningar

Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomiskt utjämning

Kassaflöde och finansieringsbehov

Finansiella nyckeltal, balans- och resultaträkning

Känslighetskalkyler

DEL IV SAMMANFATTNING OCH UTMANINGAR

APPENDIX

2

mars 2015 Lunds kommun

3

4

6

9

16

20

35

39

40

47

54

59

67

68

71

76

78

80

88

94

100

104

PwC

DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

3


PwC

Uppdrag

4


PwC

Bakgrund och uppdrag

Lunds kommun önskar genomföra en ekonomisk långtidsprognos för åren fram till och med 2028.

Analysen ska ta sin utgångspunkt i den demografiska utvecklingen och omfatta de investeringsbehov i till exempel skolor, äldreboenden och förskolor som föranleds av utvecklingen.

Därefter ska en beräkning av det ekonomiska resultatet göras, baserat på den demografiska framskrivningen och SKL:s senaste bedömning av samhällsekonomin.

Analysen kompletteras med uppgifter om pensioner, avskrivningar på befintliga anläggningstillgångar samt finansiella kostnader och intäkter till och med 2028.

Sammantaget ska investeringsbehovet för den skattefinansierade verksamheten fram till och med 2028 belysas.

En särskild analys görs av kommunens framtida kassaflöde för att bedöma hur investeringarna ska finansieras.

5


PwC

Tillvägagångssätt och metod

6


PwC

Tillvägagångssätt

Framskrivningen tar sin utgångspunkt i kommunens befolkningsprognos. I denna ligger antagande om dödstal, födelsetal samt in- och utflyttning.

Utifrån denna befolkningsprognos beräknas det så kallade demografiska trycket, både på drift- och investeringsekonomin.

Detta görs i fasta priser: 2013 års kostnadsnivå.

Kommunens framtida kostnader räknas om i löpande priser med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste bedömning av lön- och prisutvecklingen (februari 2015). Kostnaderna kompletteras med uppgifter från kommunen avseende pensionskostnader, avskrivningar och finansiella poster.

Mot dessa kostnader ställs en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, statsbidrag , utjämning samt fastighetsavgiften. Här används SKL:s skatteunderlagsprognos samt en beräkning av effekten av kommunens befolkningsprognos på intäkterna från den kommunalekonomiska utjämning (inkl. LSS-utjämningen). Utifrån detta erhålles en bedömning av kommunens finansiella förutsättningar för perioden.

7


PwC

Modell för strategisk ekonomisk planering

Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid

och kultur, miljö- och samhällsskydd etc.

KOMMUNAL SERVICE

efterfrågar

DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR

SKATTER, BIDRAG

AVGIFTER

genererar genererar

genererar

FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR

REGERING

påverkar påverkar påverkar

Bostadsbyggande Flyttning

Födda

Döda

påverkar

OMVÄRLDEN

8


BEFOLKNING

*

PwC

Samhällsekonomiska förutsättningar

9


PwC

Samhällsekonomin fram till 2018 Enligt Sveriges Kommuner och Landsting

Trots en stark avslutning av den svenska ekonomin under 2013 utvecklades ekonomin under 2014 svagare än beräknat.

BNP förväntas växa med cirka 3 procent i år, vilket är en nedskrivning jämfört med tidigare prognoser. Nästa år beräknas tillväxten bli bättre och uppgå till drygt 3 procent. Sysselsättningen har dock utvecklats bättre än väntat och också skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt.

Det är en splittrad utveckling inom ekonomins olika delområden vi ser. Inom byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har produktionen vuxit snabbt. Exporten har samtidigt varit svag vilket bidrar till att industriproduktionen backat ytterligare. Den privata konsumtionen utvecklades svagare än väntat under 2014.

2014 2015 2016 2017 2018

BNP 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9

Sysselsättning, timmar

1,7 1,3 1,6 0,7 0,4

Relativ arbets-löshet, nivå

7,9 7,4 6,6 6,5 6,5

Timlön, konjunktur-lönestatistiken

2,8 3,0 3,2 3,4 3,5

Konsumentpris KPIF*) 0,5 0,9 1,6 1,8 2,0

10


*) KPI med fast ränta för att exkluderar effekter på inflationen av ränteförändringar

PwC

Samhällsekonomin fram till 2018 forts. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting

Trots den relativt svaga tillväxten har sysselsättningen utvecklats positivt. Antalet personer i arbetskraften har samtidigt fortsatt växa och arbetslösheten är kvar kring 8 procent.

Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt i nominella termer. Dock är den reala tillväxten stark. I år förväntas tillväxten uppgå till 2,4 procent

Under 2016–2017 förväntas skatteunderlagets reala tillväxt minska något och uppgå till 1,5 procent.

Den långvariga lågkonjunkturen har påverkat lönebildningen. I genomsnitt har timlönerna ökat med 2,5 procent 2013 enligt konjunkturlöne-statistiken och för 2014 prognostiseras 2,8 procent.

Den måttliga ekonomiska återhämtningen gör att SKL prognostiserar att konjunkturell balans nås först under 2017.

2014 2015 2016 2017 2018

Skatteunderlag, realt

1,6 2,4 1,8 1,5 1,2

Skatteunderlag, nominellt

3,2 5,1 5,1 4,5 4,3

11


PwC

Samhällsekonomin efter 2018

Att bedöma utvecklingen av samhällsekonomin på längre sikt (5 till 10 år) är svårt. Tillväxten på längre sikt bestäms av tillgången på produktions-faktorerna arbete och kapital. Med hjälp av uppgifter om tillgängliga produktionsfaktorer idag kan man räkna en BNP som innebär fullt resurs-utnyttjande. Denna definieras som potentiell BNP.

Den viktigaste faktorn är potentiell sysselsättning mätt i antal arbetade timmar. Potentiell sysselsättning är den nivå på sysselsättningen som är förenlig med en stabil löneökningstakt och därmed en inflation i linje med Riksbankens mål på två procent.

Vid fullt resursutnyttjande (utan överhettnings-tendenser) ökar BNP med cirka två procent årligen. Detta möjliggör en löneökningstakt på fyra procent och skatteunderlagsutveckling på motsvarande nivå.

Efter 2018 antas faktisk BNP sammanfalla med potentiell och utvecklingen antas därmed vara ”konjunkturlös”.

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

5500

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

2030

Potentiell BNP BNP

12


PwC

Samhällsekonomin efter 2018 forts.

SKL prognostiserar att skatteunderlaget på lång sikt växer med 4 procent årligen. Samtidigt spås lön- och prisutvecklingen för kommunerna bli gynnsam. Timlönerna i den privata sektorn ökar snabbare än vad priset på det kommunerna köper gör. Det senare består av löner till cirka 75 procent men också av annan förbrukning – som tack vare produktivitetsutvecklingen – i regel ökar långsammare.

Denna priseffekt är därtill bestående över tid till skillnad från det positiva bidraget från arbetade timmar. I genomsnitt kan priseffekten beräknas uppgå till ca 0,5 procent årligen (4 procent skatteunderlag minus 3,5 procent lön- och prisutveckling (0,75*4,0 + 0,25*2,0 = 3,5)).

Det borde således finnas ett utrymme för ambitionshöjningar. Utrymmet kommer dock att behövas för att finansiera den framtida demografin.

2019 2020 2021-2028

BNP 2,0 1,9 2,0

Timlön 4,0 4,0 4,0

Konsumentpris-index

2,9 2,0 2,0

Skatteunderlag 4,0 4,0 4,0

13


PwC

Framtidens utmaning – finansiering av välfärden

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en rapport om finansieringen av framtidens välfärd, Framtidens utmaning –välfärdens långsiktiga finansiering.

I framtiden kommer den demografiska utvecklingen leda till en ökad andel äldre och en ökad försörjningskvot – färre ska försörja fler.

Utvecklingen i Lunds följer riket, men försörjningskvoten är högre i utgångsläget. Andelen yngre pensionärer är den åldersgrupp bland de äldre som kommer att öka mest i Lunds. Även grundskoleeleverna blir fler.

Rapporten syftar till att ge insikt om den utmaning som vi står inför och på så vis öppna upp för politisk diskussion om den framtida utformningen av vårt välfärdssamhälle.

SKL har i sin rapport använt två olika scenarier för utvecklingen i riket.

Alternativ 1: Framtidens befolkning men med dagens prislappar per åldersgrupp. Demografiska förändringar leder till en sammantagen kostnadsökning om 20 procent år 2035.

Alternativ 2: Kostnadsökningen överstiger vad demografin kräver*. Demografisk utveckling tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänster ställer hårdare krav på finansieringen framöver, cirka 50 procent högre kostnader år 2035.

Kostnadsökningen blir i båda fallen större än själva befolkningsökningen, på grund av förskjutningar i åldersgrupperna till ökad andel äldre med större behov av kommunens tjänster.

* Kostnadsökning utöver den demografiska utvecklingen om 1 procent årligen

14


PwC

Framtidens utmaning – finansiering av välfärden Möjliga (och omöjliga) lösningar

SKL menar att ambitionshöjningar i verksamheterna och den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ.

Detta leder till att kommunerna enskilt och tillsammans måste fundera över möjliga långsiktiga lösningar.

Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering.

SKL diskuterar olika förslag för att finansiera välfärden, exempelvis:

• Höjning av maxtaxa för barnomsorg samt av äldreomsorgstaxan

• Tidigare inträde och senare utträde på arbetsmarknaden

• Effektivisering om 3 procent

• Höjning av momsen (på mat)

• Höjning av kommunalskatten med en krona

Sammantaget konstateras dock att dessa förslag inte klarar att möta den kostnadsökning som förväntas genom demografisk utveckling och ökad ambitionsnivå. Mer kommer att krävas.

15


PwC

Skatteintäkter

• Kommunernas skattebas

• Utveckling av skatteunderlaget

16


PwC

Kommunernas skattebas

Basen för kommunalskatten är invånarnas förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomsterna räknas förutom löner även löneförmåner, sjukpenning, a-kassa, pensioner etc. Dessutom ingår inkomst av näringsverksamhet för de företagare som inte bedriver verksamheten i aktiebolagsformen.

Lönerna är den dominerande delen av skattebasen. Därefter kommer pensionerna och de andra skattepliktiga ersättningarna från staten (transfereringarna).

På sikt är sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling.

Längre arbetsliv (tidigare inträde och senare utträde) bedöms vara av stor vikt för den framtida försörjningskvoten i riket. Även högre förvärvsgrad bland utrikes födda är av vikt.

Lönernas dominerande roll i skattebasen gör utvecklingen av sysselsättning och lönenivåer är av avgörande betydelse för hur skattebasen utvecklas.

Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kommunala verksamheten.

Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. Det är därför sysselsättningen, räknat i antalet arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten.


17

PwC

Utveckling av kommunernas skatteunderlag

Skatteunderlaget varierar med konjunk-turerna. Utvecklingen i Lund har varit likartad den i riket, men den har varit något starkare.

Samtidigt har kommunens befolkning ökat snabbare än i riket varför kommunens relativa skattekraft varit i princip oförändrad (se sid 19).

Utvecklingen av kommunens eget skatte-underlag är av underordnad betydelse för kommunens finansieringen då skillnaden till stor del utjämnas via den kommunalekonomiska utjämningen.

18


0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

8,0%

9,0%

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Proc

entu

ell f

örän

drin

g

Riket Lund

PwC

Kommunens skattekraft och skattesats

Skatteunderlaget i relation till antalet bosatta i kommunen ger kommunens skattekraft. Lunds skattekraft uppgick 2013 till 195 584kronor. Vanligtvis stiger skattekraften (mätt i kronor) mellan åren eftersom skatteunderlaget ökar över tid.

I relation till genomsnittet i riket uppgår skattekraften i Lunds till 101,8 procent. Sedan 2006 har kommunens skattekraft i relation till riket varit stabil.

Kommunens skatteintäkter är skatteunderlaget multiplicerat med den av kommunen beslutade skattesatsen. Sedan 2006 har Lunds skattesats varit både sänkts och höjts. Skattesatsen 2014 är den samma som 2006.

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Skattesats 21,24 20,99 20,84 20,84 20,84 20,84 20,84 20,84 21,24

19


0

20

40

60

80

100

120

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Index (riket

= 1

00)

Korn

or per

invånare

Skattekraft kommun, kr/inv

Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun, (%)

PwC

Kommunalekonomisk utjämning

20


PwC

Utjämning mellan kommunerna

Varför utjämning?

De offentliga utgifterna utgör i Sverige en hög andel av bruttonationalprodukten (BNP) och graden av decentralisering av uppgifter till kommuner och landsting är stor i ett internationellt perspektiv.

Eftersom kommuner står för större delen av våra välfärdstjänster genom att de ansvarar för skolan och olika omsorger är de kommunala utgifternas andel av BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommunerna i olika delar av landet liksom de finansiella förutsättningarna att klara dessa uppgifter.

Stora skillnader i invånarnas inkomster

I genomsnitt finansieras ungefär 70 procent av kommunernas kostnader för verksamheten av kommunalskatt. Statens bidrag till kommuner motsvarar i genomsnitt 15 procent.

Resterande intäkter kommer från avgifter, försäljning av tjänster samt övriga bidrag.

Men förutsättningarna för att finansiera sina utgifter skiljer sig åt mellan kommunerna eftersom det finns stora skillnader i hur mycket de olika kommuninvånarna tjänar i genomsnitt.

Den beskattningsbara inkomsten varierar mellan 334 200 i Danderyd utanför Stockholm och 139 400 kronor per invånare i Årjäng i Värmland. Om kommunerna ska få in lika mycket i skatte-intäkter skulle invånarna i Årjäng behöva betala mer än dubbelt så hög kommunalskatt jämfört med de i Danderyd.

21


PwC

Utjämning mellan kommunerna forts.

Stora skillnader i åldersstrukturen

Det finns stora regionala skillnader i ålders-strukturen. Exempelvis är 503 personer av 1 000 i skolåldern i Nykvarns kommun. Motsvarande för Solna kommun är 223 personer.

Detta innebär att behovet av kommunal service, här grundskola, varierar kraftigt mellan kommuner. Givet samma standard kommer kostnaden per invånare att bli betydligt högre i Nykvarns kommun än i Lunds kommun. Mot-svarande skillnader finns inom både gymnasie-skolan och äldreomsorgen.

Stora skillnader i den sociala strukturen

I vissa delar av samhället är de sociala nätverken bräckligare, vilket för många innebär ett större beroende av den offentliga servicen.

Även kostnaden att tillgodose behoven kan vara högre. Sociala problem, som till exempel miss-bruksproblem, tenderar att förekomma i större utsträckning i städer – vilket skapar ett större tryck på socialtjänsten i dessa kommuner.

22


PwC


Stora skillnader i de geografiska förutsättningarna

Bebyggelsestrukturen och geografiska för-hållanden varierar mycket kraftigt mellan landets kommuner.

De ytstora kommunerna i Norrlands inland är glest befolkade, men i till exempel Kiruna kommun som är den största kommunen till ytan, bor över 75 procent av befolkningen i en stor tätort med cirka 20 000 invånare. I andra mycket stora kommuner som Härjedalen och Pajala bor merparten av befolkningen i glesbygden eller i små tätorter.

Långa avstånd och gles bebyggelsestruktur med litet befolkningsunderlag för kommunal service ger kommunerna högre kostnader.

I kommuner med tät bebyggelse finns det bättre möjligheter att dimensionera de olika verk-samheterna och utnyttja stordriftsfördelar, även om det kan uppstå direkta merkostnader även i tätbebyggda områden.

23


PwC


Ojämn fördelning av person med behov av LSS-insatser

Den 1 mars 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen ger personer med utvecklings-störning eller andra stora och varaktiga funktionshinder rätt till olika stöd- och serviceinsatser.

I enlighet med bestämmelserna i LSS genom-fördes en successiv överföring av huvud-mannaskapet (inklusive en skatteväxling) för insatserna enligt denna lag från landstingen till kommunerna. I de flesta länen skedde över-föringen årsskiftet 1994/1995 eller 1995/1996.

Genom att verksamheten tidigare låg inom landstingens ansvar och ofta var koncentrerad till större enheter blev fördelningen mellan kommunerna inom länen mycket ojämn.

Ojämnheten har sedan legat kvar och har även förstärkts genom en specialiserad inriktning på olika typer av behov.

24


PwC


Nationella system för utjämning

Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd.

För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader.

Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och av-giftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.

Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 mars 2005 med vissa ändringar införda från och med 1 januari 2008 och 1 januari 2014.

Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, in-förandebidrag och regleringsbidrag/avgift.

Systemet för LSS-utjämningen gäller sedan 1 mars 2004 med vissa förändringar införda från och med 1 januari 2009.

25


PwC


Inkomstutjämning

I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommunerna och den är i huvudsak statligt finansierad.

Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet.

Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten.

Inkomstutjämningen är långtgående, det vill säga skillnaderna i skatteintäkter efter utjämning är relativt små, givet en genomsnittlig skattesats.

Detta ger att utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av mindre betydelse för kommunens totala intäkter.

Om kommunens skattekraft ökar mer än genomsnittet får den enskilda kommunen lämna ifrån sig merparten av skillnaden och vice versa.

Skatt och inkomstutjämning kr per inv. 2014

Lund Riket Andel av

riket (%)

Skattekraft, kr/inv 200 010 196 651 101,7%

Genomsnittlig skattesats, % 20,65% 20,65%

Skatteintäkter, kr/inv 41 302 40 608 101,7%

Inkomstutjämning, kr/inv 5 149 5 987

Skatteintäkter efter

utjämning, kr/inv 46 451 46 595 99,7%

Skillnad i vald skattesats, % 0,59%

Skillnad i kronor, kr/inv 1 180

Totalt faktiskt utfall, kr/inv 47 631 46 595 102,2%

26


PwC


Kostnadsutjämning

I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader.

Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kom-muner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin.

Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift.

Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra.

Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat.

LSS-utjämning

Sedan 2004 finns ett nationellt kostnads-utjämningssystem för kommunernas LSS-kostnader. Som motiv för ett utjämningssystem angavs att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna samt att det behövs en utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva verksamhet enligt LSS.

Systemet är skiljt från det ordinarie kostnads-utjämningssystemet för kommuner. Skälet är att underlagen inte på samma sätt som i det ordinarie systemet kan anses uppfylla kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen.

Precis som i det ordinarie kostnadsutjämnings-systemet beräknas en standardkostnad för varje kommun.

27


PwC

Marginaleffekter i systemet för kommunal-ekonomiskt utjämning

Grundtanken med utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning.

Av detta följer att resurser som omfördelas ska motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå.

Detta medför att den inflyttade personen som ger kommunen störst intäkt inte är höginkomst-tagaren, utan kanske skoleleven eller den äldre kvinna.

Exemplet på nästa sida visar att utfallet varierar kraftigt beroende på vilken ålder personen som flyttar har, och att personens inkomst har en mindre betydelse.

För en mer detaljerad beskrivning se SKL:s webbplats (www.skl.se) under rubriken Utjämningssystem.


28

PwC

Marginaleffekter i systemet för kommunal-ekonomisk utjämning vid inflyttning – Lunds kommun (2014)

Skatte-

intäkter

Inkomst-

utjämning

Skatteintäkter efter

inkomstutjämning

Reglerings-

post

Struktur-

bidrag

Kostnads-

utjämning Totalt

1-5 år 0 44 707 44 707 212 104 61 609 106 633

6 år 0 44 707 44 707 212 104 32 022 77 045

7-12 år 0 44 707 44 707 212 104 77 023 122 047

13-15 år 0 44 707 44 707 212 104 60 358 105 382

16-18 år 0 44 707 44 707 212 104 78 045 123 068

19-64 år ink 0 kr 0 44 707 44 707 212 104 -32 591 12 433

19-64 år ink 250 tkr 52 100 -4 543 47 557 212 104 -32 591 15 283

19-64 år ink 500 tkr 104 200 -53 793 50 407 212 104 -32 591 18 133

19-64 år ink 750 tkr 156 300 -103 043 53 257 212 104 -32 591 20 983

65-79 år, gift, ink 200

tkr 41 680 5 307 46 987 212 104 -24 948 22 356

80-89 år, gift, ink 200

tkr 41 680 5 307 46 987 212 104 20 162 67 466

90+ år, gift, ink 200

tkr 41 680 5 307 46 987 212 104 109 374 156 677

29


PwC

Statens bidrag till kommunsektorn

Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2014 uppgår det till 64,2 miljarder kronor.

Statsbidraget fördelas efter kommunernas skattekraft. Kommuner med låg skattekraft får ett större tillskott än de med en högre skattekraft. En handfull kommuner har en så pass hög skattekraft att de betalar en avgift till staten.

Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Staten kan dock i sin budget besluta om att förändra bidraget.

Om staten inte tillför nya resurser sker det genom den allmänna löne- och prisutvecklingen en urholkning av bidraget över tid vilket skapar ett behov av effektiviseringar för kommunerna. Enligt en uppskattning från SKL motsvarar ur-holkningen cirka 2 miljarder kronor per år för samtliga kommuner.

Staten är, enligt den så kallade finansierings-principen, skyldig att kompensera kommunerna ekonomiskt vid av staten beslutade verksamhets-förändringar. På motsvarande sätt kan kommunerna få lämna ifrån sig resurser om staten beslutar om ett minskat åtagande.

30


PwC

Statens bidrag till kommunsektorn, forts.

Vidare finns det en praxis att förändringar i skattesystemet som påverkar kommunernas skatteunderlag regleras via det generella statsbidraget. I beräkningarna har vi antagit att staten värdesäkrar statsbidrag efter 2018 med 3,5 procent årligen. Detta motsvarar 33 miljarder för kommunsektorn år 2028. Över tid har staten tillskjutit medel som i genomsnitt motsvarar en värdesäkring.

För Lund innebär denna värdesäkring knappt 346 miljoner i ökade intäkter år 2028. Detta motsvarar 78 öre på skattesatsen.

Det finns dock skäl att ifrågasätta en framtida värdesäkring. SKL presenterar i Ekonomi-rapporten (okt. 2013) en sidokalkyl där statsbidragen låts vara nominellt oförändrade. För kommunerna innebär det 12 miljarder mindre i statsbidrag 2017, vilket motsvarar en skatteökning om 43 öre jämfört 2013.

31


0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

201

3

201

4

201

5

201

6

201

7

201

8

201

9

202

0

202

1

202

2

202

3

202

4

202

5

202

6

202

7

202

8

Milja

rder kro

nor

Oförändrad Antagen utveckling

PwC

Kostnadsutjämning

Via kostnadsutjämningen omfördelas det strukturella kostnadstrycket mellan kommunerna. Det tillförs inga nya resurser via kostnads-utjämningen.

Över tid innebär detta att endast den kommun som möter en demografisk utveckling som är kraftigare än genomsnittet i riket kommer få ett ökat bidrag alternativt en minskad avgift. En kommun med den omvända situationen kommer få se ett minskat bidrag alternativt ökad avgift.

Lunds kommun betalar 2014 en avgift i kostnadsutjämningen på 5 052 kronor per invånare.

Fördelningen per verksamhetsområde redovisas i tabellen till höger.

Verksamhet 2014 Tillägg/

avdrag

Barnomsorg -208

Grundskola -777

Gymnasieskola -945

Individ- och familjeomsorg -540

Äldreomsorg -2 221

Barn med utländsk

bakgrund -32

Bebyggelsestruktur -131

Befolkningsförändring -170

Kollektivtrafik 67

Löner -96

Totalsumma -5 052

32


PwC

LSS-utjämning

Via LSS-utjämningen omfördelas kommunernas strukturella kostnader för LSS-verksamheten. Till skillnad från den ordinarie kostnadsutjämningen används faktiskt antal beslutade insatser.

Lunds kommun bedöms ha en något gynnsam struktur och betalar en avgift till de kommuner som har en ogynnsam struktur. Den gynnsamma strukturen förklaras av att Lunds har relativt färre insatser jämfört med genomsnittet. De insatser kommunen har dock en högre vårdtyngd än genomsnittet (justering vårdtyngd >1).

Sammantaget betalar Lunds en avgift på 87 kronor per invånare 2014.

Kr per invånare 2014

Grundläggande standardkostnad 3 778

Justering vårdtyngd 1,061

Standardkostnad 3 982

Genomsnitt i riket 4 069

Bidrag (+)/avgift (-) -87

33


PwC

Fastighetsavgiften

År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder av en kommunal fastighetsavgift som fastställs av staten men tillförs kommunerna. Vid införandet neutraliserades effekterna genom att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskades med motsvarande belopp.

När fastighetsavgiften infördes 2008 var den finansiellt neutral, såväl för varje enskild kommun som för staten.

Från och med 2009 tillförs den årliga intäkts-förändringen från fastighetsavgiften respektive kommun och adderas till det ursprungliga beloppet 2008. Kommunerna erhåller således inte den faktiska intäkten från fastighetsavgiften för bostäderna i kommunen utan det är endast förändringen mellan åren som läggs till 2008 års belopp.

Utvecklingen av kommunernas intäkter från fastighetsavgiften har varierat avsevärt, såväl mellan åren som mellan olika kommuner.

Fastighetavgiften ökar vid ny fastighetstaxering samt vid den årliga uppräkningen av taket i avgiften. Småhus, bostadshyreshus och ägarlägenheter nybyggda 2012 och därefter är befriade från kommunal fastighetsavgift i 15 år.

Sedan 2008 har Lunds kommunens intäkter från fastighetsavgiften årligen ökat med i genomsnitt 3,2 procent.

34


PwC

Kommunens finansiella mål

35


PwC

Finansiella mål

Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

Mål och riktlinjer ska uttrycka realism och handlingsberedskap samt att de ska kontinuerligt utvärderas och omprövas.

I propositionen skrivs att exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är:

• resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov. Resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin.

Utöver resultatmål nämns några ytterligare områden som kan vägs in när man diskuterar god ekonomisk hushållning:

• skuldsättningen på kort och lång sikt.

• strategier för finansiering av olika delar såsom investeringar och pensioner.

• in- och utbetalningar, d.v.s. betalningsberedskapen.

• risk och andra osäkerhetsfaktorer. (t.ex. borgen för sina företag.)

36


PwC

Skilda förutsättningar – olika resultatmål

A. Lägre resultatkrav för att klara oförutsedda utgifter

B. Högre resultat krav för att helt eller delvis självfinansiera investeringar

C. Högre resultatkrav för att skapa utrymme till amorteringar

D. Högre resultatkrav för att skapa utrymme till amorteringar och självfinansiera investeringar

Lunds utgångsläge och utmaning inför framtiden kan illusteras av den blå pricken i figuren.

37

mars 2015

PwC

Finansiella mål

Kommunfullmäktige i Lund har fastställt följande tre finansiella mål.

Resultatmål

Under den senaste treårsperioden ska kommunen ha ett genomsnittligt positivt resultat (jämfört med kommunallagens balanskrav) som minst uppgår till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning

Investeringsmål

Nettoinvesteringarna får under den senaste treårsperioden i genomsnitt uppgå till högst 12 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning

Skuldmål

Långsiktigt ska kommunens låneskuld per invånare inte överstiga det vägda medelvärdet för landets samtliga kommuner (2013: 19 200kronor per invånare)

38

mars 2015

PwC

DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING I FASTA PRISER

39


PwC


• Teoretiska utgångspunkter

• Kommunens befolkningprognos fram till 2028

40


PwC


Den kommunala verksamheten är i stort dimensionerad efter antalet invånare i kommunen.

Att en kommun med stor befolkning har ”mer” kommunal verksamhet än en liten är tämligen självklart. Två lika stora kommuner kan dock har olika utbyggd kommunal verksamhet. Skillnader kan förklaras av:

• Åldersstrukturen

• Socioekonomiska strukturen

• Graden av ”frivillig” verksamhet

• Ambitionsnivån i obligatorisk verksamhet

• Inslag av entreprenad (påverkar nivån på den verksamhet där kommunen är huvudman)

Den enklaste kommunen att driva är den där befolkningsutvecklingen är stabil och där ålderskullarna är ungefär lika stora mellan åren.

Verkligenheten är dock en annan! Många kommuner har minskat sin befolkning under ett långt antal år. Flertalet kommuner i storstadsområdena har haft en kontinuerlig befolkningstillväxt den senaste 10 till 15 åren.

Både minskande och växande kommuner upplever stora svängningar i ålderskullarnas storlek på grund av historiska fluktuationer av födelsetalen (40-talet, 60-talet, 90-talet).

Efterfrågan på kommunens tjänster behöver nödvändigtvis inte öka eller minska i samma takt som antalet invånare förändras. Alla invånare efterfrågar inte alla delar av kommunernas tjänsteutbud.

För växande kommuner är utmaningen att expandera den kommunala verksamheten på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt.

41


PwC


Efterfrågan på verksamhetslokaler bestäms inte i första hand av hur det totala invånarantalet förändras. Den beror framför allt av utvecklingen för de specifika åldersgrupper som verksam-heterna vänder sig till och av statliga reformer eller samhällsförändringar som påverkar målgruppernas efterfrågan.

Kommunen kan styra vilka områden som ska exploateras och därmed få samordningsvinster med befintlig infrastruktur (förskolor, grund-skolor, vatten och avlopp).

Kommuner med före detta fritidsstugeområden kan uppleva problem när det uppstår efterfrågan på kommunal service i dessa områden.

För de individuella tjänsterna kostar nya lokaler och anläggningar mer än gamla. Finns det ledig kapacitet kan exempelvis en ytterligare elev kosta mindre än genomsnittet (marginalkostnaden). När kommunen slår i kapacitetstaket kan den extra eleven bli väldigt dyr.

För de kollektiva tjänsterna bör det finnas stordriftsfördelar för vissa verksamheter där kostnaden kan öka mindre än vad som följer av befolkningstillväxten.

För en kommun som växer betyder det att fler invånare är med och betalar (amorterar) på kommunens skulder (både ”vanliga” lån och kommunens pensionsskuld).

En kommun i en tätbefolkad region och som har stort markinnehav har också förutsättningar att bedriva en exploateringsverksamhet som genererar ett ekonomiskt överskott.

Viktiga verktyg för att hantera expansionen är:

Bokommunsbyggnadsprognos

Befolkningsprognos

Lokalresursplan

En adekvat resursfördelningsmodell i budgetprocessen

42


PwC

Befolkningsutveckling Utfall 2000-2013 samt kommunens prognos till 2028

Sedan år 2000 har Lunds befolkning ökat med cirka 15 350 personer.

Befolkningsförändringen har varierat mellan 0,5 procent och 2 procent.

I prognosen planeras för en kraftig ökning av folkmängden. Fram till 2028 ska kommunen öka med 26 700 invånare.

Den årliga förändringstakten varierar mellan 1,1 och 1,6 procent.

Ökningen är olika stor i olika åldersgrupper.

0,0%

0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

Utfall Prognos

Anta

l pers

oner

Folkmängd Procentuell utveckling (höger axel)

43


PwC

Befolkningsstruktur Utfall 2013 samt kommunens prognos 2020 och 2028

Vid en analys av kommunens ålderstruktur kan konstateras att kommunen, likt andra kommuner, har svängningar i ålderskullarnas storlek.

Lunds kommun utmärker sig att ha en mycket höga andel av befolkningen i åldern 20-30 år. Vidare har kommunen en låg andel äldre.

Jämfört med 2013 kommer kommunens befolkning att öka i stort sätt samtliga åldersgrupper fram till 2028.

Särskilt stora ökningar väntas bland

grundskoleelever,

personer i åldern 30-40 år

personer i åldern 70-90 år

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

0 å

r

6 å

r

12 å

r

18 å

r

24 å

r

30 å

r

36 å

r

42 å

r

48 å

r

54 å

r

60 å

r

66 å

r

72 å

r

78 å

r

84 å

r

90 å

r

96 å

r

Anta

l pers

oner

2013 2020 2028

44


PwC

Försörjningskvot

Försörjningskvoten är ett viktigt demografiskt nyckeltal. Den belyser något förenklat relationen mellan utgifter för vård, skola och omsorg i förhållande till skattebasens storlek.

Kvoten kan definieras som kvoten mellan den befolkning som inte är ekonomiskt aktiv och den ekonomiskt aktiva befolkningen. Kvot < 1 innebär fler som jobbar än som inte jobbar, och omvänt om kvoten >1. Idag uppgår kvoten till 0,72.

Sverige har de senaste åren haft en mycket gynnsam struktur, eftersom stora åldersgrupper (40-talister, 60-talister) har varit i arbetsför ålder. Demografiska förändringar leder dock till att allt fler ska försörjas. Kvoten år 2028 förväntas uppgå till 0,82 för riket.

Utmaningen som väntar ser dock olika mellan olika regioner i Sverige!


45

Försörjningskvot (ålder) =𝐵𝑒𝑓𝑜𝑙𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 0−19, 65+

𝐵𝑒𝑓𝑜𝑙𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 20−64

Försörjningskvot =𝐵𝑒𝑓𝑜𝑙𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 −𝑠𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠𝑎𝑡𝑡𝑎

𝑠𝑦𝑠𝑠𝑒𝑙𝑠𝑎𝑡𝑡𝑎

PwC

Försörjningskvot (ålder) 2013 till 2028

Försörjningskvoten i Lund uppgår idag till 0,59 och är bland de lägsta bland Sveriges kommuner.

Kvoten förväntas öka till 0,68 år 2028. Utvecklingen i Lund förväntas därmed vara svagare än utvecklingen i riket.

Detta gör att det relativa trycket på den kommunala servicen förväntas vara lägre än i riket. Då kommunen inte möter samma utveckling som i riket kommer kommunens avgift i kostnadsutjämningen att öka.

0,30

0,40

0,50

0,60

0,70

0,80

0,90

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Kvot

Lund Riket

46


PwC

Behovsutveckling för verksamheterna

47


PwC

Behovsutveckling -2013 samt antaganden -2028

I det följande redovisas utvecklingen av antalet brukare eller motsvarande för perioden 2000 till 2013 för de stora verksamheterna. Vidare redovisas valda antaganden för perioden fram till 2028.

Förändringstrycket totalt påverkar kommunens kostnadssida genom ökade löner och hyror (egen regi) och genom ökade utgifter för entreprenader (extern utförare).

Relationen mellan egen regi kontra entreprenad är intressant utifrån ett lokalförsörjnings-perspektiv.

En ökning av antalet brukare i egen regi kan skapa behov av nyinvesteringar. En ökning av antalet brukare i extern regi skapar inte motsvarande behov, då den externa utföraren antas lösa lokalfrågan.

Inga antaganden om förändrade servicenivåer eller relationen mellan kommunal och fristående verksamhet har gjorts. Rådande nivå beräknas fortsätta fram till 2028.

48


PwC

Förskola

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

Utfall Prognos

Anta

l

Antal personer 1-5 år

Förskolebarn, inskrivna

Förskolebarn i kommnens förskolor

Sedan 2000 har det skett en ökning av antal barn i åldern 1 till 5 år. Antal inskrivna har ökat i samma takt. Andel inskrivna i kommunal regi har varit oförändrat.

Fram till 2028 ökar antalet barn i ålder 1 till 5 år.

Givet en oförändrad inskrivningsgrad ökar antalet barn i förskolan med 1 425 barn.

Givet att andelen i kommunens förskolor är konstant förväntas ökningen i de kommunala förskolorna uppgå till cirka 1 126 barn.

49


PwC

Grundskola

Sedan 2000 har det skett en ökning av antal skolungdomar i åldern 7 till 15 år. Då vi har skolplikt samvarierar antalet elever med antalet personer i åldersgruppen. Andel inskrivna i kommunal regi har sjunkit.

Fram till 2028 ökar antalet elever knappt 3 500.

Givet att andelen i kommunens skolor är konstant förväntas ökningen i de kommunala skolorna uppgå till cirka 3 050 barn.

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

Utfall Prognos

Anta

l

Grundskoleelever (folkbokförda)Grundskoleelever i kommunens skolorAntal personer 7-15 år

50


PwC

Gymnasieskola

Antalet ungdomar i åldern 16 till 18 år ökade kraftigt fram till 2008 för att därefter minska.

Förändringen av antalet elever i kommunen har följt utvecklingen av åldersgruppen. Andelen elever som studerar i kommunens gymnasium har legat konstant.

Idag går cirka 5 500 elever i kommunens fyra gymnasium. Under 2014 vänder utvecklingen och antalet ungdomar ökar kraftigt fram till 2o28.

Givet en oförändrad andel av ålderskullarna som väljer kommunens gymnasium av de som är folkbokförda i kommunen blir ökningen 970 elever.

Kommunen har många elever från andra kommuner studerandes vid kommunens skolor. Betalningsansvaret för dessa elever ligger hos respektive elevs hemkommun.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

5 000

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

Utfall Prognos

Anta

l

Gymnasieelever (folkbokförda)

Antal personer 16-18 år

Folkbokförda gymnasieelever i kommunens gymansium

51


PwC

Äldreomsorg – särskilt boende

Sedan år 2000 har antalet personer i åldern över 65 år ökat med knappt 5 300 personer (höger skala). Antalet äldre i särskilda boenden minskade kraftigt under periodens början, men har därefter stabiliserats.

Ett kraftig ökning av antalet personer i enskilda boenden 2007.

Under perioden fram till 2028 förväntas antalet personer 65+ öka med 7 300 personer i Lund.

Givet en oförändrad andel per ålder (5-årsklasser) och kön samt andel i kommunal regi blir ökningen 335 personer.

52


0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

Utfall Prognos

Anta

l

Antal 65+ i särskilda boendeformer

Antal 65+ i särskilda boendeformer kommunal regi

Antal personer 65+ (höger skala)

PwC

Omsorg för personer med funktionshinder – LSS-boende

Under perioden har antalet vuxna i boende med särskild service ökat. Antal barn med boende med särskild service har varit få under perioden

Hur stor andel av dessa drivs i kommunal regi framgår inte av den officiella statistiken.

Givet att antalet LSS-insatser växer i takt med befolkningen förväntas antalet vuxna i boende med särskild service öka med ytterligare 52 personer – vilket motsvarar ett nytt boende vartannat år.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

2000

2002

2004

2006

2008

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

Utfall Prognos

Anta

l

Boende, vuxna i boende med särskild service

Boende, barn i boende med särskild service

53


PwC

Investeringar

Lokaler, infrastruktur och övrigt

54


PwC

Allmänt om strategisk lokalförsörjning

Lund är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och förändras innehållsmässigt den närmaste 15 till 20 åren.

De kommunala verksamheternas behov av lokaler förändras över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken för att stå utan nödvändiga lokaler när det behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kom-munens utbud av lokaler. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering.

Resultatet av lokalresursplaneringen kan innebära investeringar av skiftande storlek.

Investeringsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i kommunen budget- och planeringsarbete. Dels i form av investerings-utgifter och därmed finansierings- och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och kapitalkostnader.

Utmaningen för den strategiska lokalresurs-planeringen är att matcha den framtida demografiska utmaningen med ändamålsenliga lokaler.

55


PwC

Investeringar fram till 2019 Enligt budget, tkr I kommunens budget antas en investeringsplan för de närmaste fem åren. I följande beräkningar har dessa siffror använts för åren fram till 2019. Se tabell till höger

PwC har tillsammans med företrädare från kommunen tagit fram en investeringsplan för åren 2020-2028.

Utgångspunkten i arbetet har varit bland annat varit kommunens befolknings-prognos.

2015 2016 2017 2018 2019

Investeringar 891 765 1 146 020 969 920 837 750 660 780

Fastighets-

transaktioner 20 000 -104 000 0 0

Exploatering -14 263 -80 804 -106 371 -59 700 -34 796

Strategiska

markförvärv 26 000 25 000 25 000 25 000 25 000

Summa 923 502 986 216 888 549 803 050 650 984

56


PwC

Investeringar fram till 2028 Utfall, budget och plan miljoner kronor

Under de senaste åren har kommunen haft en hög investeringstakt. Åren 2011 till 2014 har kommunen investerat för cirka 3 000 miljoner.

Den kommande perioden kommer takten öka ytterligare enligt antagna planer.

Totalt planeras det för investeringar motsvarande 8 700 miljoner fram till 2028.

Investeringsnivån åren 2020 till 2028 motsvarar den långsiktiga nivå som behövs för att täcka volymutvecklingen enligt befolkningsprognosen.

0

200

400

600

800

1000

1200

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Utfall Budget och plan

Milj

oner

kro

nor

57


PwC

Investeringar fram till 2028 Avstämning mot finansiellt mål

Enligt kommunens finansiella mål får nettoinvesteringarna under den senaste treårsperioden i genomsnitt uppgå till högst tolv procent av intäkterna från skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal-ekonomisk utjämning.

Med de antagna investeringarna överskrider investeringsnivå det finansiella målet åren fram till 2020.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Utfall Budget och plan

Investeringar Investering, genomsnitt

Nivå enligt finansiellt mål

58


PwC

Framskrivning av verksamheternas kostnader

• Utifrån 2013 års utfall

59


PwC

Demografisk framskrivning

Den framtida underliggande efterfrågan av kommunal verksamhet kan uppskattas genom en så kallad demografisk framskrivning.

En demografisk framskrivning ger en uppskattning av hur efterfrågan av kommunens verksamhet kommer att utvecklas, givet befolkningsutvecklingen och givet ett konstant utnyttjandemönster av kommunens tjänster.

Utifrån kommunens redovisade kostnader 2013 tas de olika åldersgruppernas genomsnittliga användande och kostnad för de olika verksamheterna fram (se bild 61).

De framtagna kostnaderna skrivs sedan fram med utvecklingen av de olika åldersgrupperna enligt kommunens befolkningsprognos.

Utnyttjandemönstret antas vara konstant över tid, det vill säga:

• servicenivå, andelen som nyttjar verksamheten

• kostnad per person i åldersgruppen, resurstilldelning

Antagandet om konstant utnyttjandemönster kan ifrågasättas. Det finns många icke demografiska faktorer som påverkar efterfrågan på kommunala tjänster, till exempel politiska reformer.

Historiskt sett har sambandet mellan den faktiska efterfrågan och den demografiskt betingade efterfrågan varit svagt.

Kommunernas kostnader har historisk ökat snabbare än vad har varit motiverat av demografin. Det har handlat om ambitions-höjningar både från kommunernas sida och från staten (genom olika reformer).

60


PwC

Demografisk framskrivning - kommunal kostnad per ålder

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

0 å

r

5 å

r

10 å

r

15 å

r

20 å

r

25 å

r

30 å

r

35 å

r

40 å

r

45 å

r

50 å

r

55 å

r

60 å

r

65 å

r

70 å

r

75 å

r

80 å

r

85 å

r

90 å

r

95 å

r

100…

kr

per

pers

on

Kommunal grundkostnad Övriga kostnader Barnomsorg och skola Äldreomsorg

61

mars 2015

PwC

Framskrivning av förskola, grundskola och gymnasieskola

Den prognostiserade befolkningsutvecklingen resulterar i ett ökat kostnadstryck för skolverksamheterna på mellan 25 och 33 procent.

För förskola och gymnasium är utvecklings-takten svagare i början av perioden för att tillta under slutet av perioden.

Ökningen inom grundskolan är som starkast under början av perioden för att efter 2017 mattas av något.

62


80

90

100

110

120

130

140

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Index (2013=

100)

Förskola och pedagogisk omsorg

Grundskola

Gymnasieskola

PwC

Framskrivning av äldreomsorg och omsorg för personer med funktionshinder

Befolkningsprognosen resulterar ett ökat kostnadstryck på drygt 60 procent inom äldreomsorgen fram till 2028. Under samma period ökar kostnaderna för omsorg till personer med funktionshinder med knappt 20 procent.

Framskrivningen tar sin utgångspunkt i 2013-års servicenivåer. Förändras andelen äldre i boende på grund av en förändrad efterfrågan kommer utvecklingen bli en annan. Några antaganden kring förändrad sjuklighet bland de äldre har inte gjorts.

Hur stor del av volymökningen inom LSS Lunds antas kunna tillgodoräkna sig via ett förändrat utfall i LSS-utjämningen är svårbedömt då det beror på utvecklingen i övriga kommuner.

63


80

90

100

110

120

130

140

150

160

170

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Index (2013=

100)

Äldreomsorg Funktionshindrade

PwC

Framskrivning av övriga kostnader

Övriga kostnader antas öka med knappt 22 procent under perioden. Några antaganden om förändrade servicenivåer eller andra förändringar har inte gjorts.

Totalt ökar dessa kostnader med 336 miljoner kronor i fasta priser under perioden.

Här kan man diskutera hur mycket av dessa verksamheter ska ”tillåtas” växa framöver. Merparten av dessa verksamheter är så kallade kollektiv tjänster där ökad befolkning inte nödvändigtvis behöver betyda ökade kostnader.

2013 2020 2028 Totalt

mnkr

Politisk verksamhet 100 110 123 12,4

Infrastruktur och skydd 100 110 123 92,0

Kultur och fritid 100 112 125 88,2

Övrig utbildning 100 111 123 47,7

Särskilt riktade insatser 100 103 109 14,3

Individ- och

familjeomsorg 100 109 121 81,2

Totalt övrigt 100 110 122 335,8

64


PwC

Sammantaget kostnadstryck -2028 Per verksamhet

Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende service-nivåer med mera uppgår det totala kostnads-trycket till 32,9 procent under perioden.

Samtliga verksamheter förutspås öka i volym fram till 2028. Ökningstakten är stabil över tid – dock är de olika verksamheter som växer olika år.

De klart största ökningen sker inom äldreomsorgen.

65


60

80

100

120

140

160

180

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Index (2013=

100)

Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola

Gymnasieskola Äldreomsorg

Funktionshindrade Övrigt

Totalt

PwC

Demografisk framskrivning Totalt i fasta priser (2013)

Kommunens kostnader ökar i fasta priser på grund av det så kallade demografiska trycket med knappt 33 procent under perioden 2013 till 2028 (jfr ökning av totalbefolkningen på 23 procent). Detta ger att den totala kostnaden per invånare ökar.

Den årliga förändringen ligger mellan 1,2 till 2,0 procent.

2013 2020 2028

Kostnad kr/inv. 49 907 50 675 53 113

Index 100 101,5 106,4

66


0

5

10

15

20

25

30

35

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Pro

centu

ell u

tveck

ling

Årlig förändring Ackumulerat

PwC

DEL III EKONOMISKT UTFALL

• Kostnader och intäkter

• Finansiering av investeringar

• Löpande priser

67


PwC

Pensionskostnad

68


PwC

Kommunens pensionskostnad

Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar för dagens pensionärer (avseende intjänande före 1998), dels för de nuvarande anställdas intjänande.

Det totala pensionsåtagande för kommunen uppgår till 2 933 mnkr, inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som ansvarsförbindelse, dels som avsättning i balansräkningen

Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av 2013 till 367 mnkr (inklusive löneskatt).

Den gamla pensionsskulden som intjänats före 1998 redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och uppgår till 2 566 miljoner (inklusive löneskatt) vid utgången av 2013.

69


PwC

Kommunens pensionskostnad

Kommunens pensionskostnad antas öka i takt med den allmänna löne- och prisutvecklingen. I prognosen ligger ett antagande om oförändrat antal anställda.

Den totala pensionskostnaden förväntas uppgå till knappt 484 miljoner kronor 2028 enligt en långtidsprognos från KPA.

Utbetalningar från den gamla skulden ökar fram till 2027 för att sedan minska.

70


0

100

200

300

400

500

600

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Milj

oner

kro

nor

Finansiell kostnad Årets Nyintjänande och premier

Avgiftsbestämd ålderspension Gamla utbetalningar

Totalt

PwC

Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning

71


PwC

Intäkter från skatter Årlig förändring miljoner kronor och procent

Skatteunderlaget och därmed utvecklingen av kommunens skatteintäkter antas följa utvecklingen i riket som redovisats tidigare.

I beräkningen har vi antagit oförändrad skattekraft och skattesats för perioden fram till 2028. Vi har tagit hänsyn till att Lunds befolkning växer snabbare än riket.

Att den årliga förändringen blir allt större beror på att beräkningarna görs i löpande priser.

72


0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Miljo

ner

kro

nor

2015 2016 2017 2018 2022 2028

Procentuell förändring 5,2% 5,0% 4,8% 4,2% 4,8% 5,0%

PwC

Kostnadsutjämning 2014−2028

Kommunens avgift till kostnadsutjämningen ökar under perioden. Orsaken till detta är att kommunens relativa demografiska tryck enligt kommunens befolkningsprognos är svagare jämfört med riket.

Det framförallt andel skolelever som inte ökar i samma takt som de gör i riket som helhet.

Någon bedömning av kommunens sociala struktur görs inte i denna beräkning utan den antas vara relativt oförändrad.

73


-7 000

-6 000

-5 000

-4 000

-3 000

-2 000

-1 000

0

1 000

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Utfall Framskrivning

Kro

nor per

invånare

Barnomsorg Grundskola

Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg

Äldreomsorg Befolkningsförändring

Övrigt Totalt

PwC

Kommunalekonomisk utjämning, 2014—2028

Inkomstutjämning

Kommunens bidrag från inkomst-utjämningen kommer att följa ökningen av skatteunderlaget i riket. Vi har antagit en relativt oförändrad skattekraft i kommunen.

Regleringsposten

Regleringsposten kommer att utvecklas negativt under perioden. Orsaken till detta är att det sker en viss urholkning av statens bidrag till kommunsektorn.

Fastighetsavgiften

Intäkterna från avgiften antas följa inflationen. Ingen effekt av nya bostäder.

LSS-utjämning

• Relativt oförändrat läge gentemot riket

Kostnadsutjämning

• Se sid 73

74


-1 500

-1 000

-500

0

500

1 000

1 500

2 000

201

4

201

5

201

6

201

7

201

8

201

9

202

0

202

1

202

2

202

3

202

4

202

5

202

6

202

7

202

8

Mijoner kro

nor

Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning

Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag

Införandebidrag LSS-utjämning

Fastighetsavgift

PwC

Utveckling av intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Totalt och bidrag till förändring

2014 2015 2016 2017 2018 2020 2022 2024 2026 2028

Skatteintäkter 4,2% 4,9% 4,7% 4,6% 4,0% 4,5% 4,5% 4,7% 4,7% 4,7%

Inkomstutjämnings-

bidrag/-avgift 0,7% 1,1% 0,4% 0,7% 1,2% 0,7% 0,8% 0,7% 0,7% 0,7%

Kostnadsutjämning -2,8% 0,1% -0,1% -0,1% -0,1% -0,3% -0,3% -0,3% -0,4% -0,4%

Regleringsbidrag/-

avgift -0,5% -0,6% -0,3% -0,6% -0,6% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1% -0,1%

Strukturbidrag 0,2% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Införandebidrag 2,7% -0,9% -0,7% -0,5% -0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

LSS-utjämning 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Fastighetsavgift 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,0%

Totalt 4,7% 4,8% 4,1% 4,1% 4,2% 4,8% 4,9% 5,0% 4,9% 4,9%

75


PwC

Avskrivningar

76


PwC

Kommunens avskrivningar 2013—2028

Avskrivningarna för de befintliga tillgångarna har simulerats och minskar naturligt under perioden.

Sedan tillkommer avskrivningarna på ny- och reinvesteringar under perioden. Vi har antagit en genomsnittlig avskrivningstid på 33 år för tillkommande investeringar.

Sammantaget ökar avskrivningarna under perioden. Dels på grund av att kommunen har ökade investeringsvolymer de kommande åren, dels på grund av att anskaffningsvärdet på reinvesteringar är högre än på de befintliga tillgångar som skrivs av.

Det senare är helt naturligt då priserna ökar över tid.

77


0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Utfall Prognos

Miljo

ner

kro

nor

Summa tillkommande

Avskrivningar befintliga tillgångar

Avskrivningar totalt

PwC

Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunal-ekonomisk utjämning

78


PwC

Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning

Under perioden ökar kommunens nettokostnader årligen med mellan 5 och 6 procent på grund av demografin samt löne- och prisutvecklingen.

Kostnadsökningen är lägre under början av perioden på grund av den lägre löneöknings-takten i samhällsekonomin. När sedan konjunkturen vänder och läget på arbets-marknaden förbättras kommer löner att stiga och sätta en press uppåt på kommunens kostnader.

Det underliggande demografiska trycket är någorlunda stabilt under perioden.

Några kostnadsökningar utöver demografi, pris och löner samt ökade kostnader för av-skrivningar och pensioner har inte lagts in.

79


0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

6,0%

7,0%

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Pro

cent

Intäkter Nettokostnader

PwC

Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning

Intäkterna uppvisar ett liknande mönster och ökar årligen mellan 4 och 5 procent. Högre löne-ökningstakt ger en starkare utveckling av skatteunderlaget. Samtidigt ger en snabbare befolkningsökning en starkare ökning av intäkter.

Trots antaganden om värdesäkring på 3,5 procent av statsbidragen sker en urholkning av statens bidrag till kommunerna.

Urholkningen består dels av icke full löne- och priskompensation, dels av kommunernas uppdrag blir allt större då den så kallade försörjnings-kvoten ökar. Värdesäkringen motsvarar cirka 0,5 procent i årlig ökningstakt.

Sammantaget ökar intäkterna svagare än kostnaderna vilket sätter ett tryck på kommunens resultat.

De totala nettokostnaderna ökar med 128 procent under perioden fram till 2028.

Intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning ökar med 99 procent fram till 2028.

Under perioden uppstår således en obalans mellan kostnads- och intäktsutvecklingen.

80


PwC

Kostnader och intäkter - effektiviseringsbehov

Gapet mellan intäkter och kostnader innebär att kommunen inte har möjlighet att fullt ut finansiera det demografiska trycket (inklusive ökade kostnader för avskrivningar), en full löne- och prisuppräkning samt uppnå det finansiella resultatmålet på 2 procent.

För att få intäkter och kostnader i balans och uppnå ett resultat enligt målet kan kommunen

• Succesivt höja skatten med 3,43 kronor jämför med utgångsåret

• Årligen effektivisera i genomsnitt med 0,91 procent

• Kombinera ovanstående i olika utsträckning

81


80%

100%

120%

140%

160%

180%

200%

220%

240%

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader

PwC

Finansiellt gap samt behov av effektivisering

-2020 -2028 Totalt

Gap uttryckt i skattesats för att nå resultatmål 1,97 3,43 3,43

Genomsnittlig effektivisering, procent 1,10 0,58 0,91

Det årlig effektiviseringsbehovet är olika stort olika år. Fram till 2020 när kommunen växer som snabbast är behovet större. När sedan tillväxten avtar blir behovet något lägre.

I beräkningarna ligger en konjunkturlös ekonomi efter 2018. Det kommer med all säkerhet att uppstå även hög- och låg- konjunkturer åren efter 2018.

Detta ger att effektiviseringsbehovet för enskilda år kan både bli mindre och större.

82


PwC

Kassaflöde och finansieringsbehov

83


PwC

Finansiering av investeringar

Kommunens investeringsutrymme utgörs av kommunens resultat och årets avskrivningar.

Kommunens planerar för ett resultat på 2 procent av intäkter från skatter med mera.

För att uppnå detta krävs en årlig effektivisering på i genomsnitt 0,91 procent.

Om kommunens planerade investeringar är större än den likviditet som kommunen skapar via resultat och avskrivningar uppstår ett finansieringsbehov.

Finansieringsbehovet kan lösas genom en kombination av följande:

1. sälja tillgångar (finansiella och/eller materiella)

2. ta upp lån till motsvarande belopp

3. höja resultatmålet och öka den egna finansieringen (dvs. öka den årliga effektiviseringen)

4. omprioritera/minska investeringsutgifter över tid, exempelvis genom att de externa aktörerna tillhandahåller sina egna lokaler

84


PwC

Finansiering av investeringar m.m.

De samlade investeringarna under perioden uppgår till 9,7 miljarder i löpande priser. Samtidigt skapar kommunen via den löpande verksamheten (resultat + avskrivningar) ett överskott motsvarande 7,1 miljarder. Finansieringsbehovet blir således 1,8 miljarder kronor.

Utgifterna är inte jämt fördelade under perioden. I början av perioden är utgifterna som störst. För åren fram till 2021 överstiger utgifterna den egna finansieringen (löpande verksamheten).

I det följande har vi antagit att kommunen löser den resterande finansiering genom upptagande av ny lån motsvarande 1,8 miljarder kronor.

För åren efter 2021 finns ett visst utrymme för amorteringar då den eget skapade likviditeten överstiger investeringsutgifterna.


85

-200

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Milj

oner

kro

nor

Löpande verksamheten Finansieringsverksamheten

Investeringsverksamheten

PwC

Långfristiga lån 2014–2028

Kommunen tar upp lån både för egen finansiering och för kommunens bolag.

Totalt har kommunen lån motsvarande 4,1 miljarder. Av dessa är 2,3 upplånade för bolagens räkning. Kommunen egna låneskuld blir därmed 1,8 miljarder.

Som redovisades ovan är kommunens finansieringsbehov fram till 2028 1,8 miljarder. Lånen ökar upp till knappt fyra miljarder 2021.

Vid en ränta på 3 procent genererar en skuld på 3,5 miljarder räntekostnader motsvarande 105 miljoner kronor.


86

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

4 500

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Miljo

ner

kro

nor

Lån till banker och kreditinstitut

PwC

Kassaflödesanalys givet resultat 2 procent av intäkter från skatter med mera

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Årets resultat 108,7 113,2 117,8 122,8 128,7 134,8 141,4 148,4 155,4 163,1 171,2 179,5 188,2 197,5

Justering ej

likvidietspåverkande

poster 299,2 316,4 319,6 330,0 331,6 344,6 353,4 363,2 373,3 377,7 385,0 396,8 409,6 421,0

Löpande

verksamheten 407,9 429,6 437,4 452,8 460,2 479,3 494,8 511,6 528,7 540,8 556,3 576,4 597,7 618,4

Investeringsverk-

samheten -897,5 -961,2 -863,5 -793,6 -651,3 -590,7 -545,7 -411,1 -481,7 -447,1 -476,6 -581,6 -615,2 -546,6

Nyupptagna lån 489,6 531,6 426,1 340,8 191,1 111,4 50,9 0,0 0,0 0,0 0,0 5,2 17,4 0,0

Amortering av lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -100,5 -47,0 -93,7 -79,7 0,0 0,0 -71,8

Finansierings-

verksamheten 489,6 531,6 426,1 340,8 191,1 111,4 50,9 -100,5 -47,0 -93,7 -79,7 5,2 17,4 -71,8

Årets kassaflöde 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

87


KommunmodellBas12.xlsm

PwC

Finansiella nyckeltal, balans- och resultaträkning

88


PwC

Balansräkning 2014—2028

Kommunens materiella tillgångar växer i takt med att kommunen investerar. Samtidigt minskar samma tillgångarna med årets avskrivningar.

Det egna kapitalet ökar med årets resultat (2 procent av intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning).

Kommunens skulder ökar i takt med den ökade upplåningen.

Balansomslutningen ökar med 38 procent fram till 2028. Ökningen sker främst åren fram till 2021.


89

-20 000

-15 000

-10 000

-5 000

0

5 000

10 000

15 000

20 000

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Miljo

ner

kro

nor

Tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder

PwC

Soliditet

Soliditeten mäter kommunens finansiella styrka på lång sikt. Soliditeten mäts på balansräkningen genom att kommunens totala tillgångar sätts i relation till kommunens eget kapital. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar man finansierat med egna medel.

Kommunerna har dock ett finansiellt åtagande som inte redovisas på balansräkningen, den så kallade gamla pensionsskulden. För att få mer rättvisande bild är det därför vanligt att redovisa soliditetsmåttet inklusive denna skuld.

Kommunen har en omfattande finansiell samverkan med de bolag som ingår i koncernen. Staden vidareutlånar medel till bolagen. Det får en påverkan på balansomslutningen och den soliditet som direkt kan avläsas i balansräkningen. Justerar man för dessa interna förehavanden stärks soliditeten


90

Miljarder kronor 2014 2014 justerat

Tillgångar 10,4 8,1

Eget kapital 4,2 4,2

Skulder 5,8 3,5

Avsättningar 0,4 0,4

Summa eget kapital,

avsättningar och

skulder

10,4 8,1

Soliditet, % 40,4 51,7

Ansvarsförbindelse

pension 2 467 2 467

Soliditet inkl. pension, % 16,7 21,5

PwC

Soliditet -2028 givet 2 procent i resultat Justerat för vidareutlåning till bolagen

Kommunens soliditet försämras fram till 2020 då en stor del av kommunens investeringar lånefinansieras.

Efter 2021 självfinansierar kommunen sina investeringar och amorterar i viss mån. Detta leder till att kommunens soliditet stärks.

Inkluderas den gamla pensionsskulden förstärks soliditen under perioden. Anledningen till det den gamla pensionsskulden minskar genom att utbetalningarna överstiger den årliga uppräkningen.

.

91


0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Soliditet % Soliditet inkl pension %

PwC

Nettolåneskuld 2014–2028 Kronor per invånare

Ett av kommunens finansiella mål är att kommunens låneskuld per invånare inte långsiktigt ska överstiga det vägda medelvärdet för landets samtliga kommuner.

För 2014 uppgår nettolåneskulden till knappt 16 000 kronor per invånare. Det vägda medelvärdet uppgår till 21 900.

Skulden ökar kraftigt fram till 2021 för att sedan falla tillbaka något.

Hur låneskulden i riket kommer att utvecklas fram till 2028 är svårt att veta. Vi vet dock att Sveriges kommuner står inför en period med stora investeringar.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Kron

or p

er in

våna

re

Nettolåneskuld kr per invånare

92


PwC

Resultaträkning 2014−2028, 0,91 procent effektivisering miljoner kronor

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Verksam. intäkter 1 450 1 472 1 483 1 547 1 614 1 693 1 775 1 863 1 955 2 053 2 134 2 242 2 356 2 477 2 605

Verksam.

kostnader 6 397 6 509 6 711 7 002 7 306 7 647 8 003 8 407 8 831 9 268 9 726 10 224 10 734 11 267 11 843

Avskriv. (inkl.

nedskrivning) 284 295 308 314 321 324 337 346 356 365 369 377 387 399 408

Verksamhetens

nettokostnader -5 231 -5 332 -5 535 -5 769 -6 013 -6 278 -6 565 -6 890 -7 232 -7 580 -7 961 -8 358 -8 765 -9 189 -9 646

Skatteintäkt. 4 845 5 084 5 364 5 623 5 865 6 127 6 415 6 717 7 039 7 382 7 746 8 128 8 530 8 953 9 400

Gen. statsbidrag

och utjämning 342 337 280 279 302 325 345 376 402 413 436 459 473 483 503

Finansnetto 58 19 4 -15 -31 -46 -59 -62 -60 -59 -57 -56 -58 -59 -59

Resultat före eo

poster 14 108 113 118 123 129 135 142 149 156 164 172 180 189 198

Reavinster o expl. 39 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Balanskravs-

resultat -25 108 113 118 123 129 135 142 149 156 164 172 180 189 198

93


PwC

Känslighetskalkyler

94


PwC

Känslighetsanalyser

I det följande redovisas två känslighetsanalyser (utöver grundalternativet).

1. Resultat motsvarande 1 procent av intäkterna åren 2015-2028

2. Resultat motsvarande 3 procent av intäkterna åren 2015-2028

För båda scenarios redovisas utöver resultatnivå

• Genomsnittligt effektiviseringskrav

• Effekt på skattesats vid 2028.

• Soliditet exkl. och inkl. pensionsåtagande

• Finansieringsbehov utöver vad skapas i den löpande verksamheten.

• Nettolåneskuld

• i kronor per invånare

• i miljarder kronor

95


PwC

Känslighetanalyser

Resultat 1 procent

Genomsnittlig effektiviseringskrav:

0,86 %

Effekt på skattesats 2028:

3,27 %

Finansieringsbehov:

2,8 miljarder kronor

Resultat 3 procent

Genomsnittlig effektiviseringskrav:

0,99 %

Effekt på skattesats 2028:

3,74 %

Finansieringsbehov:

0,7 miljarder kronor

96


PwC

Känslighetanalyser Solditet 2013-2028

Ju högre resultat kommunen väljer desto högre blir självfinansieringen av investeringarna. Detta påverkar utvecklingen av soliditeten positivt.

I samtliga simulerade resultatnivåer sjunker soliditeten. Vid 2 och 3 procent nås 2014 års nivå eller över i slutet av perioden.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Pro

cen

t

1 procent 2 procent 3 procent

97


PwC

Känslighetanalyser Nettolåneskuld, kr per invånare

Skuldsättningen ökar vid alla tre simulerade resultatnivåer.

Vid en procents resultat mer än fördubblas skulderna jämfört med läget 2014.

Vid 2 och 3 procents resultat finns utrymme för amorteringar efter 2020 vilket håller tillbaka skuldsättningen sett över hela perioden.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

2028

Kro

no

r p

er

invå

nar

e


98


PwC

Känslighetanalyser Nettolåneskuld, miljarder kronor

Skuldsättningen ökar vid alla tre simulerade resultatnivåer.

Vid en procents resultat mer än fördubblas skulderna jämfört med läget 2014.

Vid 2 och 3 procents resultat finns utrymme för amorteringar efter 2020 vilket håller tillbaka skuldsättningen sett över hela perioden.

99


0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

20

13

20

14

20

15

20

16

20

17

20

18

20

19

20

20

20

21

20

22

20

23

20

24

20

25

20

26

20

27

20

28

Milj

ard

er


PwC

DEL IV SAMMANFATTNINGAR OCH UTMANINGAR

100


PwC

Utmaningar

• Hantera utbyggnad inom skola, gymnasieskola samt äldreomsorg

• Påverkar personalförsörjning och lokaler

• Få till avtal som möjliggör att andra aktörer bygger och bedriver verksamheten

• Stora investeringar i verksamheterna kommer krävas

• Investeringar utanför kärnverksamheterna

• Skapa flexibilitet i lokalförsörjningen om befolkningsutvecklingen blir en annan

• Uppnå en effektivisering över perioden på 0,91 procent genom prioriteringar och nya arbetssätt.

• Räkna hem stordriftsfördelar på kollektiva tjänster när befolkningen ökar.

101


PwC

Utmaningar

• Upprätthålla en god framhållning i likviditetplaneringen

• Stora utgifter ska i tid matchas med upplåning

• Skapa goda relationer till kreditmarknaden för att hålla ned ränteutgifter

• Hantera ränterisker

• Uppnå en resultatnivå på 2 procent (gärna högre)

• För att öka självfinansieringen när investeringarna ökar.

• Hålla tillbaka upplåningsbehovet

• Budgetera med marginal

• Förändrade intäkter

102


PwC

Utmaningar

• God ekonomisk hushållning

• Vad betyder det för Lund?

• Är det förenligt med en minskande soliditet och en ökad skuldsättning?

• Är dagens finansiella mål relevanta för den utveckling kommunen står inför?

• Lagstiftarna trycker på att målen ska uttrycka realism och kontinuerligt utvärderas och omprövas

• Ett lågt resultatmål ger mer resurserna till verksamheten initialt men på längre sikt tränger ökade räntekostnader undan utrymmet. Det skiljer lite i effektiviseringsbehov mellan de olika alternativen sett under hela perioden.

103


PwC

APPENDIX

104


PwC

Uppräkningsprinciper och styckkostnad

Verksamhet Uppräkningsprincip Kostnad , 2013

Politiskt verksamhet Befolkning 0–w 463

Infrastruktur och skydd Befolkning 0–w 3 441

Kultur och fritid

Bibliotek Befolkning 0–w 542

Musik/kulturskola Befolkning 7–15 2 395

Övrig kulturverksamhet Befolkning 16–w 859

Fritidsgårdar Befolkning 13–19 5 381

Övrig fritidsverksamhet Befolkning 6–w 1 275

Förskola och skolbarnsomsorg

Öppen förskola Befolkning 0–5 100

Förskola Befolkning 1–5 124 787

Familjedaghem 1–12 år Befolkning 1–12 966

105


PwC

Uppräkningsprinciper och styckkostnad, forts.

Verksamhet Uppräkningsprincip Kostnad, 2013

Öppen fritidsverksamhet Befolkning 6–12 0

Fritidshem Befolkning 6–12 24 756

Skolväsende för barn och ung.

Förskoleklass Befolkning 6 69 036

Grundskola Befolkning 7–15 97 853

Obligatorisk särskola Befolkning 7–15 3 390

Gymnasieskola Befolkning 16–19 63 560

Gymnasiesärskola Befolkning 16–19 4 471

Övrig utbildning

Grundläggande vuxutbild. Befolkning 20–64 578

Gy. vuxenutbild. o påbygg. Befolkning 20–64 5 234

SFI Befolkning 20–64 2 390

106


PwC

Uppräkningsprinciper och styckkostnad, forts.

Verksamhet Uppräkningsprincip Kostnad, 2013

Vård och omsorg

Vård och omsorg enl SoL o HSL (65+) Befolkning 65–w, prislappar se sid 110

Vård och omsorg enl SoL o HSL (-65) Befolkning 0–64 1 335

Insatser enligt LSS och LASS Prislappar se sid 111

IFO, ekonomiskt bistånd Befolkning 20–64 1 888

IFO, vuxenvård Befolkning 20–64 1 541

IFO, barn- och ungdomsvård Befolkning 0–19 5 122

Särskilda insatser

Flyktingmottagande 0-w 312

Arbetsmarknadsåtgärder Befolkning 20–64 615

107


PwC

Uppräkningsprinciper och styckkostnad, äldreomsorg

Givet de kostnader som kommunen har redovisat och antalet personer som erhåller vård i ordinärt respektive särskilt boende har en styckkostnad räknats fram.

Styckkostnaden för ordinärt respektive särskilt boende redovisas för fem åldersgrupper och är uppdelad på män respektive kvinnor.

Skillnader i styckkostnad speglar endast en högre andel som erhåller vård. Någon justering avseende antalet hemtjänsttimmar eller vårdtyngd inom särskilt boende är inte gjord.

Ålder Kön Ordinärt

boende Särskilt

boende Totalt

65-74 år Män 4 906 3 992 8 898

Kvinnor 5 440 6 011 11 450

75-79 år Män 11 607 18 478 30 084

Kvinnor 17 924 18 042 35 966

80-84 år Män 28 972 33 716 62 688

Kvinnor 45 176 59 515 104 691

85-89 år Män 55 676 60 724 116 400

Kvinnor 78 166 116 973 195 139

90-w år Män 98 906 154 517 253 423

Kvinnor 104 465 289 145 393 610

108


PwC

Uppräkningsprinciper och styckkostnad, LSS-verksamheten

Givet de kostnader som kommunen har redovisat för LSS-verksamheten och antalet personer som erhåller omsorg enligt de olika LSS-insatserna har en styckkostnad räknats ut.

För de LSS-insatser där inte kostnaderna finns uppdelade har riktvärden från LSS-utjämningen använts.

Typ av insats Kronor

Bokommun med särskild service

- vuxna (riktvärde) 780 003

- barn 975 004

- barn i familjehem 351 001

Daglig verksamhet 216 026

Övriga insatser

- korttidsvistelse (riktvärde) 259 285

- korttidstillsyn 142 607

- avlösarservice 64 821

- ledsagarservice 64 821

- kontaktperson 25 929

Personlig assistans

- enligt LSS (riktvärde) 559 678

- enligt LASS 279 839

109


Avslutningsvis vill vi...

© 2015 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, “PwC” refers to PricewaterhouseCoopers i Sverige

AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

… tacka för förtroendet och hoppas ni är nöjda med vår insats.

Återkom gärna med frågor!

Henrik Berggren PwC | Kommunal Sektor | Rådgivare offentlig sektor Direkt: +46 (0)10 212 48 22 | Email: [email protected] PwC Sverige 113 97 Stockholm | Torsgatan 21 www.pwc.se

… tacka för förtroendet och hoppas ni är nöjda med vår insats.

Återkom gärna med frågor!

mailto:[email protected]

Documents

Ekonomisk långtidsprognos Solna stad - Startsida - Lund · 2014 2015 2016 2017 2018 Skatteunderlag, realt ... SKL prognostiserar att skatteunderlaget på lång sikt växer med 4