ELAN boken

  • View
    222

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

KREM Elan-boken

Text of ELAN boken

  • ELAN PROGRAMMET 1

    ELANProgrammet

    2006-2009

  • 2 ELAN PROGRAMMET

    Projektledare: Monika Adsten, Elforsk, 101 53 StockholmProduktion: Kreativ Media AB

    Texter: Lars MagnellGrafisk form: Gabriella LindgrenOmslagsbild: Interactive Institute

    Foto: Lars Magnell om inget annat angesTryck: Planograf i januari 2010

    ISBN: 978-91-85649-17-4

  • ELAN PROGRAMMET 3

    INNEHLL

    ELAN PROGRAMMET INLEdNING OcH FRORd 2Ett smrgsbord av resultat 3ELAN och Ingemar Stenmark 5

    AMR FjRRAvLsTA MTARE OcH vIsuALIsERING 6Automatiska mtinsamlingssystem ppnar fr nya mjligheter 7Det ska vara enkelt Visualisering av elanvndning i flerbostadshus 10Visual wattch, elstatus i mobilen 13Effektstyrning i Gteborg 16Alla vinner p timmtning 20kad elfrbrukning med statistiktjnst? 24

    ENERGIRELATERAdE bEsLuTssITuATIONER 26Vem kper vad och varfr? 27Bad och kk intressantare n klimatskal 29Det krvs missnje fr att byta uppvrmningssystem 31Att inte vlja r ocks ett val 34Generationstillhrighet lika viktigt som inkomst och boendeform 36ELAN ger oss bekrftelse 39

    ENERGIANvNdNING I vARdAGEN 40S anvnds elen 41Krishantering i elsystemet Vem ska bra ansvaret? 43Dubbla budskap frsvrar energieffektivisering 47Att bo i passivhus krver anpassning 50Barn frsknar elanvndningen 53S anvnder vi hushllselen 55Egen el en omogen bransch 58Man ska akta sig fr att moralisera 61

    ENERGIRELATERAd INFORMATION OcH kOMMuNIkATION 64Ny teknik skapar frvntan 65Efterlyses: Den tydliga elrkningen 67Vad r 1 kWh? 69Mtaren kommer 71El vad r det? 74Kronor och ren frstr alla 77

    Lrdomar frn projekten 79

  • 4 ELAN PROGRAMMET

    eLaN Programmet

    Bild: Matton

  • ELAN PROGRAMMET 5

    eLaN Programmet

    Monika Adsten

    ELAN-programmet brjar bli knt som det kunskapsnav inom beteen-derelaterade energifrgor som vi hade hoppats att det skulle bli. Drfr knns det ocks lite snopet att vi har ntt till slutet av programmet. Som vanligt nr man har smakat p ngot gott s vill man ha mer fr att f knna smaken igen. De forsknings-arenor vi har ordnat i Katrineholm har varit mycket uppskattade, bde fr sin form och fr sitt innehll. Det r ltt att konstatera att det finns ett behov av mtesplatser dr forskare, myndigheter och energibranschen tillsammans kan diskutera den hr typen av frgor. Jag hade vldigt stora frvnt-

    ETT sMRGsbORd Av REsuLTAT

    ningar infr vad som skulle komma fram under den hr etappen av ELAN-programmet. Vi gjorde ett grundligt frarbete fr att bestmma vad vi skulle arbeta med och hade frmnen att kunna vlja mellan en rad spn-nande projekt. Nu kan jag st hr och blicka ut ver ett smrgsbord av resultat som faktiskt till och med ver-trffar mina hga frvntningar. Jag vill passa p att rikta ett stort tack till forskarna, programstyrelsen, finansi-rerna och alla ni andra runt omkring som har hjlpt till p olika stt och gjort programmet mjligt.

    Monika Adsten, ElforskProgramledare fr ELAN

  • 6 ELAN PROGRAMMET

    eLaN Programmet

  • ELAN PROGRAMMET 7

    eLaN Programmet

    Thore Sahlin

    P 1970-talet blev ELAN knt som ett skidmrke fr utfrskning. Visst var det p sdana skidor som Ingemar Stenmark flg nerfr branterna. Innan ELAN och Stenmark var utfrskning i tvlingssammanhang, fr oss svenskar, en liten hndelse som ibland lystes upp av ett fantomk av Bengt-Erik Grahn, som nstan alltid fljdes av att han kte ut i andra ket. Jag knner igen mycket av samma sak nr det gller energieffektivise-ring. Energieffektivisering bestr av ett antal tekniska lsningar:

    effektivare produktion effektivare distribution effektivare styrning Teknik r dock inte allt ven om en del ingenjrer tror det. Vrt beteende i stort och smtt pverkar ocks och

    ELAN OcH INGEMAR sTENMARk

    dessutom mycket mer n man tror. Det r hr vrt ELAN kommer in. Hur fr vi mnniskor att bete sig p ett stt som tekniken och marknaden medger? Det r detta som r ELANs huvuduppgift. Under den senaste perioden av ELAN har mycket arbete utfrts som leder oss mot en energieffektivare vrld. Vi frstr mer och mer vad det r som pverkar mnniskors be-teende. Du kan lsa mer om detta i denna bok som jag hoppas skall ge dig inspiration till att utveckla energief-fektiviseringen ytterligare.

    Trevlig lsning nskar jag er

    Thore SahlinOrdfrande fr ELAN

  • 8 ELAN PROGRAMMET

    amr fjrravLsta mtare och visuaLiseriNg

    Bild: Interactive Institute

  • ELAN PROGRAMMET 9

    amr fjrravLsta mtare och visuaLiseriNg

    sedan den 1 juli 2009 mste elkundernas elmtare lsas av minst en gng i mnaden. detta innebr att elrkningen som skickas till kunderna numera baserar sig p det avlsta mt-vrdet fr varje mnad och inte ett schablonvrde som tidi-gare. Mnga elntsbolag har drtill satsat p mtinsamlings-system som klarar timvis avlsning vilket innebr ytterligare mjligheter och frdelar.

    AuTOMATIskA MTINsAMLINGssysTEM PPNAR FR NyA MjLIGHETER MEN HuR skA MTvRdENA PREsENTERAs?

    Anders Gransson r konsult och verksam hos Profu AB.

    Mot bakgrund av detta har tv del-program inom ELAN genomfrts. Det ena, AMR-timmtning, har studerat vrdet av timmtning och timvrden. Medan delprogrammet AMR-visuali-sering underskt hur elfrbrukningen och elkostnaden p bsta stt kan redovisas fr kunderna. Det handlar om att gra elan-vndningen synlig fr kunderna. Det

    vill sga att ge en terkoppling till hur deras elanvndning ser ut och drtill ta vara p de mjligheter som timmtning ger nr det gller att synliggra den verkliga elkostnaden. Det sistnmnda fr att bland annat kunna pverka efterfrgan p effekt, sger Anders Gransson, som lett programmet. Timmtning har belysts i tv del-

  • 10 ELAN PROGRAMMET

    amr fjrravLsta mtare och visuaLiseriNg

    projekt. Det ena i syfte att allmnt pvisa frdelar med att utnyttja tim-vrden. Projektet har ven studerat samspelet mellan eltariff och nttariff med mera. Meningen r att denna rapportering ska utmynna i frslag till branschstandard betrffande hante-ring av timvrden. I det andra timmt-ningsprojektet har svl affrsmodel-ler som teknik som mjliggr en strre prisknslighet hos kunderna testats.

    kad prisknslighet viktigtEn kad prisknslighet fr el r en av nycklarna till att f den nordiska elmarknaden att fungera nnu bttre. Huvuddelen av alla elkunder kper el till fast pris. Det betyder att de inte knner av prissignalerna p el-marknaden och drfr inte heller har incitament att anpassa sin efterfrgan med hnsyn till priserna. Efterfrgan frblir hg ven under situationer med hg belastning p systemet, trots att priserna stiger. Vilket om det vill sig illa kan leda till effektbrist. Ytterligare en dimension kring detta, som har tillkommit de senaste ren, r hur vi ska klara att introducera stora volymer vindkraft i det nordiska elsystemet.

    Ett bttre skdliggrandeNr det gller omrdet visualisering s handlar det sammanfattningsvis om

    olika stt att skdliggra kundernas elfrbrukning. Utgngspunkten r att terkopplingen br vara snabbt upp-daterad och ltt tillgnglig, och att el-branschen alltmer utnyttjar de kanaler som kunden r van vid att anvnda, som till exempel mobiltelefon, Internet och digital-tv. Men informationen br vara enkel att ta till sig, framhller Anders Gransson. S r det verkligen. Stapel-diagram p elrkningen fungerar till exempel utmrkt liksom signalfr-gerna grnt, gult och rtt, som ett av programmets delprojekt konstaterar, sger Anders Gransson som ocks uppmrksammat att det r lttare och mera givande att gra jmfrelser med sin egen elfrbrukning n med andra hushll. Ett nskeml frn kunderna r ocks att kunna se vad enskilda ap-parater frbrukar. Det visar sig att flera kunder efterfrgar lsningar dr man till exempel kan hlla sin mobiltelefon framfr diskmaskinen fr att f infor-mation om dess frbrukning. Man kan le t sdana ider men det r helt klart ett kundnskeml och br drfr tas p allvar, menar Anders Grans-son, som ocks framhller att energi-tjnster kopplade just till mobiltelefo-nen har en stor utvecklingspotential.

  • ELAN PROGRAMMET 11

    Nr det gller resultaten frn timmtningsprojekten kan man till exempel konstatera att mycket vore vunnet om elkunderna avrknades med timupplsning istllet fr mnads-avlsning. D skulle mnga av de problem som idag finns p elmarknaden

    kunna lsas. Alla berrda parter skulle dessutom kunna tjna eko-nomiskt p en sdan nyordning, framhller Anders Gransson med hnvisning till resultaten frn projektet Timmtning fr alla, som redovisas mera ingende p sidan 20.

    En vanlig frlngningssladd med grendosa kan anvndas fr att skdliggra hur mycket strm som hushllet anvnder. Nr strmmen passerar sladden lyser den, ju hgre frbruk-ning desto intensivare sken.

    amr fjrravLsta mtare och visuaLiseriNg

    Bild: Interactive Institute

  • 12 ELAN PROGRAMMET

    dET skA vARA ENkELTdet gr att skdliggra elfrbrukningen s att den blir tydlig och enkel att frst fr elkonsumenterna. Men informationen ska vara ltt att ta till sig. vanliga stapeldiagram fungerar till exempel bra. det visar flera studier, dribland slutrapporten frn projektet visualisering av elanvndning i flerbostadshus.

    amr fjrravLsta mtare och visuaLiseriNg

    Cajsa Bartusch r verksam vid Akademin fr hllbar samhlls- och teknikutveckling, Mlardalens hgskola.

    I projektet har olika designkoncept fr individuell terkoppling till hushll som bor i lgenhet tagits fram och utvrderats. Koncepten omfattar en portabel skrm, en webbaserad statis-tiktjnst och grafisk frbrukningsinfor-mation p elfakturan. Ett vergripande resultat frn projektet r att enkelhet och lttill-gnglighet tveklst r de viktigaste framgngsfaktorerna nr det gller frbrukningsinformation till elkonsu-menter. Enkelhet och lttillgnglighet r ocks en frutsttning fr att stad-komma en ndamlsenlig terkopp-

    ling till hushllen p bred front. Tradi-tionella stapeldiagram i kombination med frgsym