ELAN boken

ELAN PROGRAMMET 1

ELANProgrammet

2006-2009

2 ELAN PROGRAMMET

Projektledare: Monika Adsten, Elforsk, 101 53 StockholmProduktion: Kreativ Media AB

Texter: Lars MagnellGrafisk form: Gabriella LindgrenOmslagsbild: Interactive Institute

Foto: Lars Magnell om inget annat angesTryck: Planograf i januari 2010

ISBN: 978-91-85649-17-4

ELAN PROGRAMMET 3

INNEHÅLL

ELAN PROGRAMMET – INLEdNING OcH FöRORd 2Ett smörgåsbord av resultat 3ELAN och Ingemar Stenmark 5

AMR – FjäRRAvLäsTA MäTARE OcH vIsuALIsERING 6Automatiska mätinsamlingssystem öppnar för nya möjligheter 7Det ska vara enkelt – Visualisering av elanvändning i flerbostadshus 10Visual wattch, elstatus i mobilen 13Effektstyrning i Göteborg 16Alla vinner på timmätning 20Ökad elförbrukning med statistiktjänst? 24

ENERGIRELATERAdE bEsLuTssITuATIONER 26Vem köper vad och varför? 27Bad och kök intressantare än klimatskal 29Det krävs missnöje för att byta uppvärmningssystem 31Att inte välja är också ett val 34Generationstillhörighet lika viktigt som inkomst och boendeform 36ELAN ger oss bekräftelse 39

ENERGIANväNdNING I vARdAGEN 40Så används elen 41Krishantering i elsystemet – Vem ska bära ansvaret? 43Dubbla budskap försvårar energieffektivisering 47Att bo i passivhus kräver anpassning 50Barn förskönar elanvändningen 53Så använder vi hushållselen 55Egen el – en omogen bransch 58”Man ska akta sig för att moralisera” 61

ENERGIRELATERAd INFORMATION OcH kOMMuNIkATION 64”Ny teknik skapar förväntan” 65Efterlyses: Den tydliga elräkningen 67Vad är 1 kWh? 69Mätaren kommer 71El – vad är det? 74Kronor och ören förstår alla 77

Lärdomar från projekten 79

4 ELAN PROGRAMMET

eLaN Programmet

Bild: Matton

ELAN PROGRAMMET 5

eLaN Programmet

Monika Adsten

ELAN-programmet börjar bli känt som det kunskapsnav inom beteen-derelaterade energifrågor som vi hade hoppats att det skulle bli. Därför känns det också lite snopet att vi har nått till slutet av programmet. Som vanligt när man har smakat på något gott så vill man ha mer för att få känna smaken igen. De forsknings-arenor vi har ordnat i Katrineholm har varit mycket uppskattade, både för sin form och för sitt innehåll. Det är lätt att konstatera att det finns ett behov av mötesplatser där forskare, myndigheter och energibranschen tillsammans kan diskutera den här typen av frågor. Jag hade väldigt stora förvänt-

ETT sMöRGÅsbORd Av REsuLTAT

ningar inför vad som skulle komma fram under den här etappen av ELAN-programmet. Vi gjorde ett grundligt förarbete för att bestämma vad vi skulle arbeta med och hade förmånen att kunna välja mellan en rad spän-nande projekt. Nu kan jag stå här och blicka ut över ett smörgåsbord av resultat som faktiskt till och med över-träffar mina höga förväntningar. Jag vill passa på att rikta ett stort tack till forskarna, programstyrelsen, finansiä-rerna och alla ni andra runt omkring som har hjälpt till på olika sätt och gjort programmet möjligt.

Monika Adsten, ElforskProgramledare för ELAN

6 ELAN PROGRAMMET

eLaN Programmet

ELAN PROGRAMMET 7

eLaN Programmet

Thore Sahlin

På 1970-talet blev ELAN känt som ett skidmärke för utförsåkning. Visst var det på sådana skidor som Ingemar Stenmark flög nerför branterna. Innan ELAN och Stenmark var utförsåkning i tävlingssammanhang, för oss svenskar, en liten händelse som ibland lystes upp av ett fantomåk av Bengt-Erik Grahn, som nästan alltid följdes av att han åkte ut i andra åket. Jag känner igen mycket av samma sak när det gäller energieffektivise-ring. Energieffektivisering består av ett antal tekniska lösningar:

effektivare produktion effektivare distribution effektivare styrning Teknik är dock inte allt även om en del ingenjörer tror det. Vårt beteende i stort och smått påverkar också och

ELAN OcH INGEMAR sTENMARk

dessutom mycket mer än man tror. Det är här vårt ELAN kommer in. Hur får vi människor att bete sig på ett sätt som tekniken och marknaden medger? Det är detta som är ELANs huvuduppgift. Under den senaste perioden av ELAN har mycket arbete utförts som leder oss mot en energieffektivare värld. Vi förstår mer och mer vad det är som påverkar människors be-teende. Du kan läsa mer om detta i denna bok som jag hoppas skall ge dig inspiration till att utveckla energief-fektiviseringen ytterligare.

Trevlig läsning önskar jag er

Thore SahlinOrdförande för ELAN

8 ELAN PROGRAMMET

amr – fjärravLästa mätare och visuaLiseriNg

Bild: Interactive Institute

ELAN PROGRAMMET 9


sedan den 1 juli 2009 måste elkundernas elmätare läsas av minst en gång i månaden. detta innebär att elräkningen som skickas till kunderna numera baserar sig på det avlästa mät-värdet för varje månad och inte ett schablonvärde som tidi-gare. Många elnätsbolag har därtill satsat på mätinsamlings-system som klarar timvis avläsning vilket innebär ytterligare möjligheter och fördelar.

AuTOMATIskA MäTINsAMLINGssysTEM öPPNAR FöR NyA MöjLIGHETER– MEN HuR skA MäTväRdENA PREsENTERAs?

Anders Göransson är konsult och verksam hos Profu AB.

Mot bakgrund av detta har två del-program inom ELAN genomförts. Det ena, AMR-timmätning, har studerat värdet av timmätning och timvärden. Medan delprogrammet AMR-visuali-sering undersökt hur elförbrukningen och elkostnaden på bästa sätt kan redovisas för kunderna. – Det handlar om att göra elan-vändningen synlig för kunderna. Det

vill säga att ge en återkoppling till hur deras elanvändning ser ut och därtill ta vara på de möjligheter som timmätning ger när det gäller att synliggöra den verkliga elkostnaden. Det sistnämnda för att bland annat kunna påverka efterfrågan på effekt, säger Anders Göransson, som lett programmet. Timmätning har belysts i två del-

10 ELAN PROGRAMMET


projekt. Det ena i syfte att allmänt påvisa fördelar med att utnyttja tim-värden. Projektet har även studerat samspelet mellan eltariff och nättariff med mera. Meningen är att denna rapportering ska utmynna i förslag till branschstandard beträffande hante-ring av timvärden. I det andra timmät-ningsprojektet har såväl affärsmodel-ler som teknik som möjliggör en större priskänslighet hos kunderna testats.

ökad priskänslighet viktigtEn ökad priskänslighet för el är en av nycklarna till att få den nordiska elmarknaden att fungera ännu bättre. Huvuddelen av alla elkunder köper el till fast pris. Det betyder att de inte känner av prissignalerna på el-marknaden och därför inte heller har incitament att anpassa sin efterfrågan med hänsyn till priserna. Efterfrågan förblir hög även under situationer med hög belastning på systemet, trots att priserna stiger. Vilket om det vill sig illa kan leda till effektbrist. Ytterligare en dimension kring detta, som har tillkommit de senaste åren, är hur vi ska klara att introducera stora volymer vindkraft i det nordiska elsystemet.

Ett bättre åskådliggörandeNär det gäller området visualisering så handlar det sammanfattningsvis om

olika sätt att åskådliggöra kundernas elförbrukning. Utgångspunkten är att återkopplingen bör vara snabbt upp-daterad och lätt tillgänglig, och att el-branschen alltmer utnyttjar de kanaler som kunden är van vid att använda, som till exempel mobiltelefon, Internet och digital-tv. Men informationen bör vara enkel att ta till sig, framhåller Anders Göransson. – Så är det verkligen. Stapel-diagram på elräkningen fungerar till exempel utmärkt liksom signalfär-gerna grönt, gult och rött, som ett av programmets delprojekt konstaterar, säger Anders Göransson som också uppmärksammat att det är lättare och mera givande att göra jämförelser med sin egen elförbrukning än med andra hushåll. Ett önskemål från kunderna är också att kunna se vad enskilda ap-parater förbrukar. – Det visar sig att flera kunder efterfrågar lösningar där man till exempel kan hålla sin mobiltelefon framför diskmaskinen för att få infor-mation om dess förbrukning. Man kan le åt sådana idéer men det är helt klart ett kundönskemål och bör därför tas på allvar, menar Anders Görans-son, som också framhåller att energi-tjänster kopplade just till mobiltelefo-nen har en stor utvecklingspotential.

ELAN PROGRAMMET 11

När det gäller resultaten från timmätningsprojekten kan man till exempel konstatera att mycket vore vunnet om elkunderna avräknades med timupplösning istället för månads-avläsning. – Då skulle många av de problem som idag finns på elmarknaden

kunna lösas. Alla berörda parter skulle dessutom kunna tjäna eko-nomiskt på en sådan nyordning, framhåller Anders Göransson med hänvisning till resultaten från projektet Timmätning för alla, som redovisas mera ingående på sidan 20.

En vanlig förlängningssladd med grendosa kan användas för att åskådliggöra hur mycket ström som hushållet använder. När strömmen passerar sladden lyser den, ju högre förbruk-ning desto intensivare sken.



12 ELAN PROGRAMMET

dET skA vARA ENkELTdet går att åskådliggöra elförbrukningen så att den blir tydlig och enkel att förstå för elkonsumenterna. Men informationen ska vara lätt att ta till sig. vanliga stapeldiagram fungerar till exempel bra. det visar flera studier, däribland slutrapporten från projektet ”visualisering av elanvändning i flerbostadshus”.


Cajsa Bartusch är verksam vid Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens högskola.

I projektet har olika designkoncept för individuell återkoppling till hushåll som bor i lägenhet tagits fram och utvärderats. Koncepten omfattar en portabel skärm, en webbaserad statis-tiktjänst och grafisk förbrukningsinfor-mation på elfakturan. Ett övergripande resultat från projektet är att enkelhet och lättill-gänglighet tveklöst är de viktigaste framgångsfaktorerna när det gäller förbrukningsinformation till elkonsu-menter. – Enkelhet och lättillgänglighet är också en förutsättning för att åstad-komma en ändamålsenlig återkopp-

ling till hushållen på bred front. Tradi-tionella stapeldiagram i kombination med färgsymbolik har, oavsett design-koncept, bevisat sin funktionalitet i det avseendet, konstaterar forskaren och projektledaren Cajsa Bartusch vid Mälardalens högskola.

Historisk återkoppling ger mestDen grafiska förbrukningsinformatio-nen på fakturan är den återkoppling som når i särklass flest hushåll och den har därför en särställning i det här sammanhanget. Det som elkun-derna tycks ha störst glädje av och lättast att ta till sig är den så kallade

ELAN PROGRAMMET 13


Enkelhet och lättillgänglighet är de viktigaste framgångsfaktorerna när det gäller förbruknings-information till elkonsumenter. Vanliga stapeldiagram fungerar till exempel bra.

historiska återkopplingen med jämfö-relser av den egna elförbrukningen bakåt i tiden. – Men det finns också ett ganska stort intresse av att jämföra den egna förbrukningen med den genomsnitt-liga förbrukningen i liknande hushåll. Miljömedvetna elkonsumenter har dessutom uttryckt intresse för infor-mation om den egna förbrukningens konsekvenser för miljön och klimatför-ändringarna. Men vill man lägga till även sådan information ökar förstås komplexiteten, säger Cajsa Bartusch.

Webbaserad statistiktjänstNär det gäller webbaserad informa-

tion om elförbrukningen har projektet kunnat påvisa att användandet av olika statistiktjänster kräver ett ganska stort engagemang av elkunderna. De som aktivt väljer en sådan tjänst är de konsumenter som också aktivt intres-serar sig för sin elförbrukning. Det innebär även att deras mottaglighet är större, och att enkelheten och lätt-illgängligheten i informationen i detta fall inte spelar fullt så stor roll som när det gäller förbrukningsinformation på elräkningen. – Men även här har vi använt oss av stapeldiagram och färger med starkt signalvärde, som grönt gult och rött, för att göra informationen tydlig.

14 ELAN PROGRAMMET


Och det har fungerat mycket bra, alla kan trafikljusen, så här talar färgerna sitt tydliga språk.

EnergiklockanEnergy AWARE Clock, eller Energi-klockan som den även kallas, är ett av två designkoncept inom projektet där en portabel skärm ger informa-tion om elförbrukningen. Skärmen, som till formen liknar ett stiliserat gökur, tillhandahåller funktioner med mer eller mindre direkt åter-koppling. Visuellt och pedagogiskt jämför den dagens konsumtion med konsumtionen bakåt i tiden. Klockan är sladdlöst ansluten till elmätaren och åskådliggör med ett ljussken i urtavlan i olika färger hur hushållets elanvändning går upp och ner. Att den här typen av förbruk-ningsinformation är intuitivt tillgäng-lig är viktigt, konstaterar Cajsa Bartusch. Det visar sig dock att an-vändarna även har ett behov av mer konkret information i form av reella förbrukningsvärden. En annan slutsats är att Ener-giklockan och liknande koncept lämpar sig bäst för återkoppling som avser den innevarande månaden. Detta eftersom användare har ett visst behov av egen bearbetning av förbrukningsinformationen i samband

med uppföljningar av elanvändning-en på längre sikt.

Alla koncept fungerarSamtliga designkoncept som har ut-vecklats och utvärderats inom ramen för projektet har inneburit att hushål-lens elanvändning sker mer medvetet och de har i viss mån lett till ener-girelaterade beteendeförändringar. Frågan om dessa leder till en energi-effektivisering på längre sikt kvarstår dock, menar Cajsa Bartusch. Den tydligaste ”upptäckten” i pro-jektet är annars att hushållen upplever ett starkt behov av information om enskilda apparaters elförbrukning. – Den typen av så kallad uppdelningsåter-koppling anser hushål-len vara en förutsättning för att effektivisera sin energianvändning och den går därför inte att bortse från, framhåller Cajsa Bartusch. Energy

AWARE Clock


Rapporten visualisering av elanvändningen i flerbostadshus, Elforsk rapport 09:38, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

ELAN PROGRAMMET 15


vIsuAL WATTcH ELsTATus I MObILENEn vanlig mobiltelefon kan bli ett utmärkt hjälpmedel för att påverka människors energikonsumtion. det visar projektet a, som bland annat tagit fram de fiktiva mobiltjänsterna ePulse och echat, som båda ger återkoppling av kundens elförbruk-ning och därmed stimulerar till minskad energianvändning.

Magnus Bång är verksam vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet

På samma sätt som man har koll på bensinförbrukningen när man kör bil borde man kunna ha koll på sin elför-brukning. Ungefär så har utförarna av studien Visual Wattch resonerat när de undersökt om en mobiltelefon kan tjäna som verktyg för att synlig- och tydliggöra ett hushålls elförbrukning. Tillsammans med elkunder (lägenhets-hushåll och villahushåll) har det an-ordnats studiegrupper där deltagarna diskuterat hur mobilen skulle kunna tjäna som informationsbärare för

hushållets elkonsumtion och därmed stimulera till en minskad förbrukning.

Lätt att förståProjektet visar att det är enkla mo-biltjänster som efterfrågas av elkun-derna. De ska vara lätta att förstå och de bör innehålla en lättförståelig visualisering över den personliga en-ergiförbrukningen och ge information vid avbrott och avvikelser. Utifrån denna kravbild har ett antal tänkbara energitjänster utveck-

16 ELAN PROGRAMMET


lats, berättar projektledaren Magnus Bång, som av dessa särskilt lyfter fram koncepten ePulse och eChat. ePulse är en enkel skärmsläckare som elkunden kan ladda ner direkt från webben. Den är kopplad till det egna hemmets elmätare och ger direkt återkoppling av elförbrukning-en, både visuellt och i form av ljud. En rörlig och färgsatt puls på skärmen indikerar hur förbrukningen varierar i hemmet. Varannan timme eller vid en större förändring ger telefonen ifrån sig ett ljud som ska skapa medveten-het om förbrukningen men inte störa brukaren. – Idén är att elkunden själv ska

kunna välja en passande visualisering bland en mängd olika bilder och ljud, säger Magnus Bång som framhåller att ePulse skulle kunna lanseras redan idag under förutsättning att man inför timavläsning. Tekniskt skulle denna tjänst kunna se ut på olika sätt. Närmast till hands är en applikation som kommunicerar med nätbolagets databasserver.

echatDet andra konceptet som Magnus Bång lyfter fram, eChat, är en tjänst där nätbolaget ger löpande infor-mation om hushållets elförbrukning, eventuella elavbrott samt annan rele-

eChat, är en tjänst där nätbolaget ger löpande information om hushållets elförbrukning, eventuella elavbrott samt annan relevant information.

ELAN PROGRAMMET 17


vant information via mobilen, som till exempel tips och råd om hur hushållet lättare kan minska sin förbrukning. Tjänsten inkluderar även en funktion som förklarar när det är låg/hög last i elnätet och billig/dyr el. Elkunden kan även välja att få meddelande i form av ett sms när lasten förändras. Även detta koncept skulle idag rent tekniskt kunna utvecklas, enligt Magnus Bång. Däremot tyder en-kätsvaren från den undersökning som gjorts i anslutning till pro-jektet att laststyrning inte tilltalar kunderna, i alla fall inte om detta inbegriper ett stort engagemang från kunden. Andra undersök-ningar visar dock att kunderna har en ganska stor beredskap för att tillfälligt minska sin elförbrukning givet vissa förutsättningar. Det kan till exempel röra sig om att ett mycket högt elpris tillåts att slå igenom till kunden under en kall vinterdag när effektuttaget är högt.

skarp tjänstI projektet Visual Wattch framkommer att mobilanvändarna även kan tänka sig att betala för mobiltjänster om de är lättanvända, förståeliga och ger medvetenhet om avvikelser. – En ny generation mobiltelefoner kommer nu ut på marknaden och det

är troligt att tjänster knutna till dessa blir en viktig del av elbolagens kund-kommunikation, säger Magnus Bång.

Rapporten visual Wattch, Elforsk rapport 08:25,finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

18 ELAN PROGRAMMET


EFFEkTsTyRNING I GöTEbORGMånga elkunder kan tänka sig att förbruka mindre el de timmar på dygnet då efterfrågan är som störst och priset på elbörsen är som högst. det visar flera studier, däribland försök hos elkunder i Göteborg.

Peter Fritz är verksam som konsult hos Sweco AB.

Elbranschen har med flera intressenter initierat ett antal projekt som under-sökt möjligheten att begränsa elkun-dernas effektuttag när efterfrågan på el, och därmed elpriset på elbörsen, är som högst. Elpriserna på elbörsen varierar timme för timme och är van-ligtvis högre på morgonen och den tidiga kvällen då hushållen ökar sin elanvändning i samband med matlag-ning och andra hushållsbestyr. I den senaste studien av detta slag (vintrarna 2007/2008 samt 2008/2009) deltog eluppvärmda hushåll i Göteborg Energis nätom-råde. I projektet testades både direkt styrning och indirekt styrning av kun-dernas elförbrukning.

Hos de direkt styrda kunderna fjärrstyrdes husets vattenburna upp-värmningssystem av nätbolaget, så att värmen och därmed effektuttaget kunde sänkas under perioder med höga priser. De indirekt styrda kunderna fick i stället information om elbörspriset via en hemsida och förväntades med hjälp av denna själva anpassa sin elförbrukning.

Goda resultatResultatet av såväl dessa som tidigare försök är goda och pekar på att det finns betydande möjligheter att styra efterfrågan på el med hjälp av priset. Därmed ges också förutsättningar att

ELAN PROGRAMMET 19


skapa en bättre dynamik på elmark-naden, vilket bland annat kan leda till minskat behov av dyr reservkraft. Det framhåller Peter Fritz, pro-gramansvarig för forskningsprogram-met Market Design i vars regi pro-jekten genomförts. Det senaste i sam-arbete med ELAN-programmet* och Göteborg Energis forskningsstiftelse. – Försöken har slagit mycket väl ut, tycker jag. De direkt styrda kunder-na märkte knappt av att innetempe-raturen föll när värmepannan styrdes ner under perioder med högt pris. Vi kunde också notera att värmesystemet inte strävade efter att kompensera för temperatursänkningen efter det att styrningen upphört. Kunderna upplevde till och med att innetempera-turen blev behagligare eftersom ef-fektreduktionen skedde samtidigt som matlagning och andra aktiviteter tog vid, vilket i normala fall leder till över-temperaturer som nu kunde undvikas tack vare styrningen, säger Peter Fritz. Även försöket att lagra värme alstrad under perioder med lågt pris föll väl ut. – Den typen av energilagring borde vara speciellt intressant för hus med värmepumpar eftersom dessa är effektivare när utomhustemperaturen

är högre, och det finns en koppling mellan utomhustemperatur och elbörs-priset under vintertid. På vintern är utomhustemperaturen vanligtvis som högst på eftermiddagen medan priset oftast är som högst precis efteråt mellan klockan 17 och 19. Genom att låta värmepumpen gå på högre effekt under tidig eftermiddag när den är som mest effektiv och sedan dra ned effekten direkt efteråt när priset är som högst uppnås en dubbel vinst, framhåller Peter Fritz.

duschade som vanligtNär det gäller de kunder som styrdes indirekt visade de sig som väntat vara mer aktiva än de som styrdes utifrån. De tog reda på när priserna var höga respektive låga och anpassade sin förbrukning därefter. Vanligaste åt-gärden var att skjuta på användning av disk- och tvättmaskiner. Kunderna var dock inte beredda att gå hur långt som helst för att sänka förbrukningen under perioder med högt pris, de duschade till exempel som vanligt även om priset råkade vara högt. De direkt styrda kunderna kände inte samma behov av att engagera sig. Medan de indirekt styrda kunder-na hade en god bild av hur elpriset

* Från ELAN deltog Erika Jörgensen, Lunds universitet, som utförde kundintervjuerna.

20 ELAN PROGRAMMET

varierade brydde sig de direkt styrda kunderna nästan inte alls om detta. De var heller inte lika intresserade av att vidta manuella åtgärder som att undvika att köra disk- eller tvättma-skiner under perioder med högt pris. Och de var i mycket liten grad intres-serade av att använda den tillhörande hemsidan med information om aktu-ella priser, historisk information om förbrukning och kostnader.

svårt att förståFör att locka med elkunderna i pro-jektet behövdes någon typ av avtals-konstruktion med tydliga fördelar som kunde motivera kunderna att delta. För ändamålet användes ett elavtal kallat ”Fastpris med returrätt”. Det är en tariff som bygger på ett rörligt elpris samtidigt som en del av den inköpta volymen el prissäkras. Tanken är att ge incitament att reagera på prissig-

naler samtidigt som större kostnadsva-riationer över året kan undvikas. De direkt styrda kunderna fick även rabatt på elkostnaden för att man tillåtit att uppvärmningssystemet fjärrstyrdes. Det skulle dock visa sig att ett dylikt avtal inte var så lätt för alla kunder att förstå. – Direkt styrda kunder hade mycket vaga uppfattningar om vad tariffen egentligen gick ut på. Många trodde dock att de förstod, men sedan när man frågade dem om detaljer visade det sig att de missförstått hur den fungerar, säger Peter Fritz. De indirekt styrda kunderna hade bättre grepp om tariffen och var de deltagare som ställde de flesta frå-gorna om den. Ett antal personer har dock inte uppfattat att tariffer med rörligt pris faktiskt kan innebära en ekonomisk risk. När detta blev klart för dem ansåg de att detta borde

amr - fjärravLästa mätare och visuaLiseriNg

ELAN PROGRAMMET 21


betonas starkare i avtalet. – Det framkom också tydligt att många har svårt att förstå skillnaden mellan effektstyrning och en allmän re-duktion av energiförbrukningen, säger Peter Fritz, som i efterhand kan kon-statera att ett avtal baserat på ett rent elbörspris, det vill säga ett spotpris, hade varit betydligt enklare att både hantera och förklara för kunderna. – Men jag tror ändå att man med tiden kan lära sig att förstå den här typen av avtal, som har sina givna fördelar både för elkunderna och för elhandlarna. Det är också med den här typen av kontrakt som alla stora kunder handlar el, och det finns egentligen inget skäl till att inte också slutkunderna skulle kunna handla elen likadant och därigenom öka sina möjligheter att påverka sina kostna-der. Fördelen för elhandlaren är ju också uppenbar då denne slipper den volymrisk som uppstår när kunderna handlar elen till fasta priser. Nätägarna i sin tur kan ha ett antal incitament för att intressera sig för avtal där kunderna ges möjlighet att anpassa sin elförbrukning efter rådande elpriser. För det första kan en reduktion i det maximala effektuttaget minska kostnaderna för abonnemang mot överliggande nät. En annan möjlig drivkraft är att ett sänkt effektut-

tag minskar behoven av förstärkningar av det egna nätet. Vidare kan nät-ägarna sälja tjänster till olika aktörer, exempelvis mätvärden eller effektstyr-ningstjänster, menar Peter Fritz.

krångligt med hemsidaEn intressant iakttagelse är att många kunder i försöket klagat över att de behövt logga in på en hemsida för att få information om sin elförbrukning och om elpriset. – Man ska nog inte ha för stora förhoppningar om att folk kommer att vara aktiva bara för att det finns en hemsida med information. Däremot framförde flera deltagare att de hade föredragit en separat dataskärm med fast uppkoppling så att informationen blev mera lättillgänglig, och det är ju en intressant möjlighet, säger Peter Fritz. Det bör tilläggas att en förutsätt-ning för att kunna genomföra fältför-söken i Göteborg var att kundernas elförbrukning kunde avräknas per timme, vilket inte alla landets mätin-samlingssystem klarar i dagsläget.

Rapporten Att följa elpriset bättre: Prismodeller och styrteknik i fält-försök, Elforsk rapport 09:70, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu ellerwww.elforsk.se

22 ELAN PROGRAMMET


ALLA vINNER PÅ TIMMäTNING sedan en tid tillbaka måste hushållskunders elmätare avläsas minst en gång i månaden, men det vore högst önskvärt om mätarna istället avräknades med timupplösning. då skulle många av de problem som idag finns på elmarknaden kunna lösas. Alla berörda parter skulle dessutom kunna tjäna ekono-miskt på en sådan nyordning.

Det finns mycket starka argument för att inte nöja sig med bara månadsvis avläsning av hushållens elmätare, som är obligatoriskt sedan 2009. Av de fjärravlästa mätsystem som nu har installerats hos elkunderna kan mer än 90 procent klara även timvärden. Det öppnar för stora möjligheter, framhåller Peter Fritz, som förordar att de hinder för en generell timav-räkning som nu finns undanröjs. Då skulle de nätägarna som så önskar kunna erbjuda sina kunder ömsesidigt attraktiva avtal. Även elhandlarna och elmarknaden i stort skulle tjäna på timavräkning.

PrissignalerI rapporten Timmätning för alla fram-hålls vikten av ökad så kallad efter-frågeflexibilitet på elmarknaden, det

vill säga att kunderna har möjlighet att svara på signaler om knapphet. Så är det inte nu för det stora flertalet, vilket bland annat är bakgrunden till att elsystemet riskerar att överbe-lastas under kalla vinterdagar. Detta har som bekant i sin tur medfört att Svenska Kraftnät ålagts uppgiften att tillhandahålla en effektreserv. – De flesta bedömare är överens om att en förutsättning för att leve-ranssäkerheten på elmarknaden ska kunna upprätthållas med normala prismekanismer är att elförbrukningen faktiskt påverkas av höga priser. Detta eftersom det är så dyrt att hålla pro-duktionsanläggningar i reserv för si-tuationer som förväntas uppstå mycket sällan. Det vore billigare att vidta åtgärder som leder till att kunderna i stället drar ner på förbrukningen vid

ELAN PROGRAMMET 23

de sällsynta tillfällen då effektbrist hotar. En annan anledning till att låta normala prismekanismer styra elan-vändningen är att en ökad priskänslig-het ger förutsättningar för en stabilare och mer förutsägbar prisbildning i ansträngda situationer, säger Peter Fritz och pekar på att den största po-tentialen för den önskvärda men hittills outnyttjade efterfrågeflexibiliteten finns hos hushållskunderna och då speciellt hos hushåll med elvärme. – Men för att denna potential, som vi uppskattar till 2000 MW, ska kunna utnyttjas krävs att timavräkning införs.

Många goda skälMen det finns, som antyds ovan, även andra goda skäl att införa timavräk-ning på bred front. Utifrån kundens perspektiv finns flera fördelar och det som särskilt framhålls är att timmät-ning ger förutsättningar att utforma och erbjuda prismodeller där kunden kan spara pengar genom att anpassa sin förbrukning. Timmätning medger även pre-sentation av dygnsprofiler vilket gör elförbrukningen tydligare, därmed får kunden bättre information om var det finns besparingsmöjligheter. Det går även att anföra miljöargu-ment. En minskad elförbrukning under

ansträngda lägen minskar ju behovet av fossileldad kraft.

Hinder i vägenKruxet är dock att det idag finns ett antal hinder för timavräkning, så som dagens regelverk är utformat. Till exempel föreskriver ellagen att alla kunder med ett säkringsabonnemang på högst 63 ampere ska schablonav-räknas. Ett annat hinder är att omkring hälften av de mätsystem som nu instal-leras inte klarar att ta hem timvärden

Den stora potentialen för en ökad efterfråge-flexibilitet finns hos hushållskunderna och då speciellt hos hushåll med elvärme, framhåller Peter Fritz.


24 ELAN PROGRAMMET


dagligen, något som mätföreskrifterna kräver om kunden ska timavräknas. Detta krav hör ihop med hur balans-avräkningen, det vill säga avräk-ningen mellan Svenska Kraftnät och balansansvariga aktörer, är utformad. – Vi tycker dock att det borde räcka med att nätägarna samlar in och rapporterar mätvärden månads-vis, förutsatt att reglerna för balans-avräkning ändras. Ett annat skäl till att ändra reglerna för balansavräk-ning är att nuvarande ordning även innebär att kostnaderna för vindkraft blir onödigt höga, säger Peter Fritz och hänvisar till rapportens förslag till hur ovanstående hinder skulle kunna undanröjas.

TimvärdescentralUtöver detta föreslås även att en na-tionell timvärdescentral upprättas. Fanns en timvärdescentral skulle nätägarna bara behöva mäta och samla in sina mätvärden och i övrigt slippa den ganska komplexa och omfattande efterbearbetningen av mätvärdena. En sådan storskalig lösning skulle även innebära att kost-naden för mätvärdeshanteringen per

kund blev jämförelsevis låg. De här tankegångarna passar också väl in med de intentioner som lett fram till att elbranschen numera har en gemensam informationsväxel, den så kallade EMIX. – Med EMIX är grunden lagd för en nationell timvärdescentral. Det är ett stort jobb som redan är utfört, informationsutbytet är strukturerat, beslutsvägar är definierade med mera. Representanter för EMIX har under arbetets gång också uttryckt att en timvärdescentral är en naturlig utveckling av EMIX om aktörerna skulle efterfråga en sådan, framhåller Peter Fritz som hoppas att de förslag till förenklingar för nätägarna som framförs i rapporten kommer att ge-nomföras. – Då tror jag faktiskt att nätägar-na skulle välja timavräkning helt frivil-ligt, av det enkla skälet att det skulle framstå som det mest fördelaktiga.

Rapporten Timmätning för alla, Elforsk rapport 07:62, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

ELAN PROGRAMMET 25

Foto: Hans Blomberg, Vattenfall

26 ELAN PROGRAMMET


ökAd ELFöRbRukNING MEd sTATIsTIkTjäNsT? vad händer med elförbrukningen om elkunderna får tillgång till verktyg som gör det möjligt att kontrollera och följa sin el-förbrukning på ett tydligt och enkelt sätt?

De flesta skulle nog utgå från att detta skulle leda till lägre elförbrukning, eftersom ett dylikt verktyg rimligtvis borde ge en bättre förståelse för elan-vändningen och el- och energikostna-derna i hushållet. Denna hypotes har också varit en utgångspunkt i ELAN-projektet Info via digitala kanaler och dess potential att förändra elanvänd-ningsmönster. Den har dock visat sig stämma dåligt med verkligheten. Åtminstone att döma av resultaten från de fallstudier som gjorts hos Skånska Energis, Öresundskrafts och E.ONs kunder. De flesta hushåll som där fick tillgång till en internetbaserad statis-tiktjänst med information om sin elför-

Jurek Pyrko är professor i energihushållning vid Institutionen för Energivetenskaper, Lunds universitet

brukning ökade sin elanvändning.

Hur hänger detta då ihop?– Ja, kanske är det så att de som såg sin ökande elanvändning och högre elräkningar började använda tjänsten för att få bättre förståelse och bekräf-telse på att fakturorna var korrekta, menar projektledaren professor Jurek Pyrko, Lunds universitet. Detta medan de som minskade sin elanvändning inte hade något att bekymra sig över och därmed inget behov av en statistiktjänst. Det verkar också, att döma av enkätsvaren i studien, som om många kunder inte har förstått syftet med tjänsten. Att

ELAN PROGRAMMET 27


komplettera tjänsten med energiråd-givning på olika nivåer vore därför angeläget och det är också något som efterfrågas av flera kunder, fram-håller Jurek Pyrko. Det finns också många som har försökt att använda statistiktjänsten men upplevt problem med syste-met och därför gett upp och slutat använda den.

Olika mycketSom grupp betraktat har de som använt tjänsten ökat sin elanvändning med nästan 30 procent i jämförelse med åren innan de började använda den. Men i samma grupp finns det också hushåll som minskat sin elför-brukning. Dessa ”försvinner” dock när man ser till den totala förbrukningen. Värt att notera är att inte alla använ-dare av tjänsten har utnyttjat den lika mycket.

sammanfattningsvis dras följande slutsatser i studien: Det är omöjligt att slå fast huruvida statistiktjänster leder till minskad eller ökad elförbrukning hos användarna. En stark anledning till att använda statistiktjänsten är att hushållen vill ha kontroll över sin elförbrukning. Det går inte att påvisa att användare av statistiktjänster har haft ett mer en-

ergihushållningsfrämjande beteende än ickeanvändare. Tidsbrist, problem med tjänsten och bristfällig kontakt med företaget var de främsta orsakerna till att kunderna valde att inte använda statistiktjänsten. Det krävs ett stort intresse och enga-gemang hos hushållen för att skapa förutsättningar till att elanvändningen ska bli lägre. Tjänsterna kan ge hus-hållen en bra grund för beslut om en-ergibesparing och energieffektivisering och utgöra en bra hjälp på vägen som en kunskaps- och informationskälla.

Bild

: Sie

men

s

El-info via digitala kanaler – Potential att förändra elanvänd-ning i bostäder, Elforsk rapport 09:90, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

28 ELAN PROGRAMMET

eNergireLateradebesLutssituatioNer

Bild: Siemens

ELAN PROGRAMMET 29

Anna-Lisa Lindén är professor i sociologi och verksam vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

eNergireLaterade besLutssituatioNer

vEM köPER vAd OcH vARFöR?vad och vilka faktorer är styrande när ett hushåll ska investera i ny eldriven teknik, som till exempel ett nytt uppvärmningssys-tem eller nya vitvaror? Och hur skiljer sig de olika hushållens preferenser åt när det gäller valet av utrustning/apparatur?

– Man kan konstatera att det finns en hel del forskning kring beteendebeslut och beteendeförändringar i allmän-het, men att kunskapen om vilka faktorer som påverkar köpbeslut och valet av teknisk utrustning i bostaden är mycket begränsad. Det säger so-ciologiprofessorn Anna-Lisa Lindén vid Lunds universitet som lett delprogram-met Energirelaterade investeringsbe-slut och styrande faktorer, i syfte att närmare undersöka hushållens eltek-nikkonsumtion och dess drivkrafter.

Höljt i dunkelVad som är känt sedan tidigare är att både brukarvanor och investe-ringsvanor ser annorlunda ut i olika generationer, vilket kanske inte är så märkligt. De som själva tillhör en äldre generation eller sett sina far- eller morföräldrar släcka lyset i rum där ingen vistas, vet att man var mer sparsam med sin elförbrukning förr i tiden. Även kön, ålder, inkomst med mera styr ens beteende som elkonsu-ment. Till detta ska läggas så kallade

30 ELAN PROGRAMMET


förvärvade faktorer, det vill säga den kunskap man på olika sätt skaffat sig som underlag för sina värderingar och attityder, konstaterar Anna-Lisa Lindén. Men hur dessa faktorer i detalj styr elkonsumenternas beteende har delvis varit höljt i dunkel, i synnerhet när det gäller hushållens investeringsvanor. Så ett övergripande syfte med det aktuella programmet har varit att un-dersöka de tillskrivna- och förvärvade faktorerna och hur dessa påverkar hushållens beslutsprocesser vid köp av ny eller kompletterande energidriven teknik. Detta även avseende upp-värmningssystem, som när de byts ut eller konverteras ställer innehavaren

inför en rad beslut rörande, teknik, avskrivningstid, energikostnader och underhåll med mera, betonar Anna-Lisa Lindén. – Att bättre förstå olika kundgrup-pers beteenden, behov och använd-ningsmönster är till nytta både för myndigheter och energiföretag och jag hoppas att de resultat och slutsat-ser som vi nu kan presentera kommer att bidra till detta, säger Anna-Lisa Lindén. En viktig slutsats är till exempel att beslut som ligger bakom energieffekti-viseringar och byte av uppvärmnings-system många gånger är känslomäs-siga. – Ofta handlar det om missnöje, för att det drar i huset, det är kallt om fötterna med mera, och det sätter igång en process som leder till beslut av flera olika slag. Det har också visat sig att man som husägare ofta tar intryck av vad grannar, vänner och bekanta säger och gör när det gäller energianvänd-ning och åtgärder. – Det finns ett grupptryck från grannar i enhetligt byggda områden och kanske borde man i framtiden, när man ser på målgrupper, mera ta hänsyn till detta och inte betrakta villaägare som en homogen och stor grupp, menar Anna-Lisa Lindén.

Bild: Siemens

ELAN PROGRAMMET 31


bAd OcH kök INTREssANTARE äN kLIMATskALEnergieffektiviseringar i all ära men hur ser vår energikonsum-tion ut – egentligen? vem konsumerar vad och hur mycket och i vilken typ av hus bor energikunden?

Detta är frågor som behöver redas ut innan man bestämmer sig för vilka stimulansåtgärder som ska vidtas för en minskad energikonsumtion. Det menar professor Anna-Lisa Lindén vid Lunds universitet, som i projektet Värme i bostäder gjort en kartläggning och kvantitativ analys av var och hur energi för uppvärm-ning inom bebyggelsesektorn förbru-kas med fokus på bebyggelsetyper och deras ålder, ägarkategorier, hushållstyper och uppvärmningssätt. Och detta är faktiskt någonting som inte har gjorts tidigare. – Man kan väl säga att det är nytt att man gör den här typen av mycket fokuserad analys. Grundmaterialet från SCB finns förstås där i energista-tistiken och den demografiska data-basen. Detta mycket omfattande och svåröverskådliga material har jag bearbetat och analyserat för att på

så sätt åskådliggöra olika aspekter av energiförbrukningen.

stor del elvärmeDetta är en angelägen uppgift efter-som sektorn bostäder och service står för 40 procent av den totala energian-vändningen i landet, framhåller Anna-Lisa Lindén. Enbart uppvärmning och varmvatten svarar för 60 procent av den andelen. Andra bakgrundsfakta är att ener-gianvändningen inom sektorn bostä-der och service totalt uppgår till 141 TWh per år (2008). Större andelen av energin, 87 procent, används för uppvärmning, varmvatten och drift av apparater och installationer. Det kan också konstateras att el är den vanligaste uppvärmningsformen i småhus. Elvärme enbart eller i kombi-nation med värmepumpar och andra uppvärmningssätt står för hela 40

32 ELAN PROGRAMMET


procent av energin som används för uppvärmning i småhusbebyggelsen. I flerbostadshusen är däremot fjärrvär-me det vanligaste uppvärmningssättet.

demografiska egenskaperFörutom uppvärmning används en stor andel el för andra ändamål i hushållen, så kallad hushållsel. Under trettio år fram till år 2005 mer än fördubblades konsumtionen av hushållsel till 19,7 TWh. Skillnader i förbrukning hänger samman med apparatinnehav, antalet armaturer, köksmaskiner med mera. Antalet eldrivna apparater och maskiner i bostaden hänger samman med antalet hushållsmedlemmar och hur man använder sin utrustning. Hushållets demografiska egenska-per, såsom storlek, ålder och bete-ende är mycket viktiga faktorer som förklarar skillnader i förbrukning, konstaterar Anna-Lisa Lindén. En annan mycket viktig omstän-dighet är det nu pågående genera-tionsskiftet i småhus från 1970- och 1980-talen och därtill att stora ombyggnader och renoveringar är nära förestående när det gäller flerbostadshus byggda mellan 1940 och 1970. Även generationsskiftet i småhusen innebär oftast omfattande ombyggnader.

– Det rör sig dessutom om ett mycket stort bestånd av småhus, omkring 2 miljoner hushåll. Så dessa ombyggnader kommer att påverka den framtida energiförbrukningen och utfallet beror på hur ombyggna-der och renoveringar görs. Det finns fortfarande stort utrymme kvar för energieffektivisering av klimatskal (väggar, fönster, tak) och uppvärm-ningssystem inom småhusbebyggel-sen, men det är inte säkert att det är det första som en ung familj tänker på när den flyttar in i ett 70-talshus. Många är mer intresserade av att göra kök och badrum mera trendiga, menar Anna-Lisa Lindén. Därför är det viktigt att definiera den del av bebyggelsen som inom de närmaste decennierna behöver genomgå större ombyggnader och renoveringar. Det är också angeläget att identifiera de hushållstyper som äger dessa fastigheter. Först då kan man skapa effektiva budskap och styrmedel till tydliga målgrupper och därmed lättare nå önskvärda resultat, menar Anna-Lisa Lindén.

värme i bostäder, Elforsk rapport 07:61, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

ELAN PROGRAMMET 33


dET kRävs MIssNöjE FöR ATT byTA uPPväRMNINGssysTEM I arbetet med att energieffektivisera bostadsbebyggelsen är det viktigt att känna till och förstå bakgrunden till de beslut som konsumenterna fattar inför byte av till exempel uppvärm-ningssystem. I studien ”Att värma bostäder – påverkansfakto-rer och beslut” har forskaren Erika jörgensen undersökt hur vi agerar när det gäller energirelaterade investeringar i hemmet.

Erika Jörgensen är verksam vid sociologiska institutionen, Lunds universitet

De aktörer inom bostadssektorn som ingår i studien är fastighetsägare, fastighetsförvaltare av flerbostadshus och småhusägare, som är den grupp som har studerats mest ingående.

Hur gör grannen?Studien visar att de påverkansfakto-rer som är viktiga för småhushållens beslutsprocesser kring både byte och komplettering av uppvärmningssystem är snarlika. Intressant att notera är

också att beslutsprocesserna till stor del handlar om missnöje. – Personerna i ett hushåll börjar inte fundera på att byta ut sitt upp-värmningssystem om de inte är miss-nöjda med det befintliga systemet. Men man måste också ha kunskap om vilka alternativ som finns. Och denna kunskap förvärvar man ofta på grund av sitt missnöje, eftersom det gör en mera mottaglig för information om alternativa lösningar, konstaterar

34 ELAN PROGRAMMET


Erika Jörgensen som är verksam vid Lunds universitet. När man väl befinner sig där blir också ekonomiska incitament och ekonomiska styrmedel viktiga i besluts-processen, liksom informativa styrme-del i form av reklam och olika typer av informationsmaterial. – I bostadsområden med liknande hus och stark sammanhållning och gemenskap mellan hushållen kan man också konstatera att grannarna har en stark påverkan på varandra när det gäller beslut kring det egna huset, tillägger Erika Jörgensen.

Tillräckligt braI konsekvens med detta är hushåll som inte överväger att byta uppvärmnings-system i regel nöjda med sitt nuva-rande system, vilket uppfattas som ”tillräckligt bra”. Därmed undersöker de inte heller närmare vilka alternativ som skulle kunna vara aktuella. När det gäller hushållens be-slutsprocesser kring åtgärder på klimatskalet utgör husets ålder, kon-struktion och skick grundläggande påverkansfaktorer. – Men för att göra stora investe-ringar krävs även ekonomiska incita-ment, som att man har behov av att sänka sina uppvärmningskostnader. Och även i det här fallet är påverkan

från grannar, som genom egna erfa-renheter och liknande förutsättningar rekommenderar vissa åtgärder, ytterli-gare en faktor att beakta, säger Erika Jörgensen. När det gäller beslut som tas vid val av vitvaror är dessa inte lika lång-siktiga eller kostnadskrävande. Vitva-ror är produkter som hushållsmedlem-marna kommer i mer direkt och regel-bunden kontakt med, vilket gör att det är andra typer påverkansfaktorer som spelar in här, menar Erika Jörgensen. – En vitvara ska framför allt uppfyl-la de funktioner som hushållet efterfrå-gar, då man som användare har satt upp vissa krav på hur man ska kunna nyttja den nya vitvaran. Man vill också känna trygghet i sitt val genom att köpa en välkänd produkt som är omtalad för god kvalité. Utöver detta tillkommer att vitvaran ska vara ener-gisnål och passa in i den övriga köks-inredningen, men detta är faktorer av underordnad betydelse. Sammanfattningsvis kan man säga att två påverkansfaktorer är avgö-rande vid småhusägarnas beslut kring långsiktiga och kostnadskrävande energirelaterade investeringar, nämli-gen husets byggnadsperiod och upp-värmningssystem. Detta är styrande för hur nöjd man är med nuvarande förhållanden, vilket i sin tur påverkar

ELAN PROGRAMMET 35

hur öppen och motiverad man är till att vidta åtgärder.

skillnader beroende på ägareNär det gäller flerbostadshussektorn konstaterar studien att det finns be-tydande skillnader i hur olika typer av aktörer ser på och arbetar med energibesparande åtgärder. Olika typer av aktörer har olika ekonomiska handlingsutrymmen och olika ägardi-rektiv att jobba med energifrågor. Kommunala bostadsbolag har ofta höga energisparmål, samtidigt som vinstkraven inte är så höga, vilket medför att klimatskalsågärder och andra kostnadskrävande energi-sparåtgärder kan framstå som intres-santa. Stora privata bostadsbolag har däremot höga vinstkrav och går bara in och gör omfattande åtgärder som

medför stora ekonomiska besparingar. Fastighetsförvaltningsorganisa-tionerna (som inte själva står som ägare till fastigheterna) tillhandahål-ler energitjänster som bland annat omfattar förslag på energibesparande åtgärder. För att fastighetsägarna ska uppfatta åtgärdsförslagen som intres-santa och genomförbara bör de inte medföra omfattande kostnader eller betydande ingrepp i fastigheten. I studien fastslås att de viktigaste påverkansfaktorerna inför energirela-terade beslut inom flerbostadshussek-torn är energisparmål, vinstkrav och ekonomiska resurser.

Bild

: Sie

men

s

Att värma bostäder – påverkans-faktorer och beslut, Elforsk rapport 09:41, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

36 ELAN PROGRAMMET


ATT INTE väLjA äR OcksÅ ETT vAL det är ganska få elkunder som bytt elhandlare, även om el-handelsbytena ökat under senare år. vad kan detta bero på och hur resonerar konsumenten kring produkten el, val av elhandlare, elavtal och information med mera? dessa frågor söker sitt svar i studien ”Hushåll på elmarknaden – Information och agerande”.

Åsa Thelander är verksam vid institutionen för Service Management, Lunds universitet.

Som elkund har man i princip tre val-möjligheter när det gäller att välja vem man ska köpa sin el av. För det första kan man välja att inte göra någonting alls, vilket betyder att man som tidigare får el från sin befintliga elhandlare (elleve-rantör) enligt ett så kallat tillsvidareav-tal. Ett sådant avtal fungerar ungefär som ett bolåneavtal med rörlig ränta i så måtto att det saknar bindningstid, men det är också dyrare än andra elavtal. I detta fall kommer även nät-avgiften att debiteras samtidigt som el-

handelsavgiften eftersom nätverksam-heten, som är en monopolverksamhet, ofta ingår i samma koncern som elförsäljningen (till exempel Vattenfall Elförsäljning/Vattenfall Eldistribution). En annan möjlighet är att stanna kvar hos sin nuvarande elhandlare men att träffa ett avtal, till exempel ett avtal med 3 års bindningstid. Tredje alternativet är att byta elhandlare och avtal, vilket betyder att man då får två elräkningar: en för elhandelsavgiften och en för nätavgif-ten eftersom man inte kan byta nät.

ELAN PROGRAMMET 37


Ingen brist på informationI tidigare studier och statistik benämns elkonsumenter som inte aktivt valt elhandlare eller avtal som passiva. En förklaring till denna passivitet uppges vara att elkunderna upplever att de inte fått tillräcklig information. – I den här undersökningen framkommer emellertid att andelen passiva elkunder inte är så stor som statistiken ger sken av. Konsumenter kan ha stannat hos sin elhandlare men ändå ingått ett avtal, men detta räknas inte som ett aktivt val i statisti-ken, säger forskaren Åsa Thelander, Lunds universitet, som lett studien. Undersökningen visar också att de som ser ut att vara helt passiva, det vill säga de som varken bytt elhand-lare eller avtal, har välgenomtänkta argument för sitt agerande. – Men de uppger inte brist på information som ett motiv utan snarare att de är för bekväma eller lata för att agera. De ser heller ingen nytta med att byta elhandlare eller elavtal. Det är inte information i sig som elkunderna saknar, slår Åsa Thelan-der fast. De flesta är medvetna om sina möjligheter på elmarknaden och anser sig inte behöva mera information om just detta. Däremot saknar många information om hur de ska göra för att bli aktiva elkunder.

Många vill också veta varför de ska agera. De vill få information som klargör de olika typer av nytta man kan få av att byta elhandlare eller elavtal utöver rena prisfördelar. – Elkundernas bedömning av och inställning till information visar att deras agerande på elmarknaden inte kan betraktas som ett informationspro-blem som utgörs av informationsbrist. Elkundernas egna bedömningar är snarare att det behövs underlättande åtgärder om hur de ska gå tillväga för att kunna göra bättre behovsan-passade val. Kommunikationens roll borde därmed snarare handla om att komplettera med strategier för sådana underlättande åtgärder, menar Åsa Thelander.

Hushåll på elmarknaden – Information och agerande, Elforsk rapport 09:08, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

38 ELAN PROGRAMMET


GENERATIONsTILLHöRIGHET LIkA vIkTIGT sOM INkOMsT OcH bOENdEFORM den generation som var ung åren efter andra världskriget och som ibland kallas Rekordgenerationen tycks ha en större benägenhet att spara energi än sina barn. det är en väsentlig slutsats som kan dras när människors energibeteende studeras i ett generationsperspektiv.

Annika Carlsson-Kanyama är verksam vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Energi- och miljösäkerhetsgruppen.

En tidsresenär som gör en resa tillba-ka till 1950-talets Sverige skulle säkert förundras över den tämligen påvra livsstil som då var vardag för de flesta hushåll. Det som på den tiden var lyx, om det överhuvudtaget fanns, är idag något som många gånger tas för självklart, som till exempel möjligheten att resa utomlands på semester. På 1950-talet hade man på sin höjd råd med camping- och cykelsemestrar och levde även mycket enkelt i övrigt, både när det gäller boendestandard

och konsumtionsvanor. Men det var inget konstigt med det, så levde de flesta, och att en sådan livsstil följakt-ligen inte gav så hög energiförbruk-ning är heller inte märkligt. Men hur ser energikonsumtionen ut idag för den generation som växte upp under dessa levnadsbetingelser och under dessa och andra tidsperioder?

Få tidigare studierJa, faktum är att det inte finns så många studier där man använt sig av

ELAN PROGRAMMET 39

en generationsanalys för att förklara skillnader i energianvändningen inom en befolkning. Det konstaterar Annika Carlsson-Kanyama som är en av få forskare som använt sig av detta grepp. Hon anser att genera-tionsvariabeln är lika viktig för att förklara skillnader i beteenden som till exempel inkomst och boendeform och hon har lett ett projekt i ELANs regi med detta i fokus. – Analysen av hushållens kon-sumtion i kvantitativa termer och över tid i den här studien bekräftar och

förstärker bilden som ges av andra generationsanalytiker. Det vill säga att det finns stora skillnader i uppväxtvill-kor mellan de generationer som lever i Sverige idag, och att det har stor betydelse för hur man ser på energi och energieffektiviseringar, konstate-rar Annika Carlsson-Kanyama.

sparberedskapMan kan därmed sluta sig till att det bland dagens svenska befolkning finns mycket olika referensramar när det gäller att föreställa sig vilka kon-


40 ELAN PROGRAMMET


sumtionsstilar som är möjliga jämfört med hur vi lever idag. Den genera-tion, exempelvis, som var ung åren efter andra världskriget och en bit in på 1950-talet och som ibland kallas Rekordgenerationen växte upp under helt andra förhållanden än dagens unga. Det var en tid som trots att den präglades av framåtanda och opti-mism idag nog skulle uppfattas som ganska torftig eftersom man levde så mycket enklare och sparsammare då. Hos Rekordgenerationen finns följaktligen en helt annan beredskap att spara energi även om dessa män-niskor har anammat den livsstil som är rådande idag. För dagens unga däremot, som saknar dessa referens-ramar och vars livsstil snarare präglats av en nästan obegränsad tillgång till energi, ser verkligheten annorlunda ut, framhåller Annika Carlsson-Kanyama. – Detta tycker jag att marknads-förare av energieffektivisering bör ta fasta på när lösningar för att minska energianvändningen söks.

Bild: Siemens

Bild: Siemens

Hushållens inköp av eldriven hushållsutrustning och energi: en analys med fokus på olika generationer, Elforsk rapport 08:23, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

ELAN PROGRAMMET 41


ELAN GER Oss bEkRäFTELsE ”ELAN har varit nyttigt, för det visar svart på vitt att vi måste bli bättre på att stärka våra band till kunderna, och att vi bara kan göra det om vi lär oss att förstå hur de resonerar.”

Det säger Maria Nilsson, ansvarig för marknadskommunika-tion och analys hos E.ON Försäljning och företagets representant

i ELANs programstyrelse. Hon medger samtidigt att det inte är så lätt att kom-municera med kunderna, åtminstone inte elkunderna eftersom el är en ”låg-intresse-produkt”. – Det är svårt, jättesvårt. Men vi måste ju ändå göra vårt bästa om vi ska kunna behålla våra kunder. Vi måste så att säga lojalisera kunderna och det kan vi bara göra om vi kan skapa ett intresse kring produkten el.

Forskningsresultaten pekar bland annat på att kunderna inte efterfrågar mer information utan relevant information. Hur ser du på det? – Ja, detta är helt klart något vi måste jobba ännu mera med. Vi måste bli bättre på att förstå vilken typ av information som kunden är intresserad av och att väcka intresset för energi-

frågorna hos kunderna, säger Maria Nilsson. – En del av det som kommit fram i forskningen kände vi till men det är ju bra att få det bekräftat och det skapar ju samtidigt incitament att verkligen ta tag i de här frågorna, framhåller Maria Nilsson som menar att elbolagen gene-rellt har för svaga band till sina kunder. – Det är, om man ska se det från den krassa sidan, inte viktigt för kunden att vara kund hos E.ON, Vattenfall eller Fortum eller någon av de andra aktörer-na till så stor del. Därför måste vi göra mera för att få budskapen att gå fram, och bland annat av den anledningen tycker jag att ELAN är viktigt för att man skapar en konstruktiv dialog kring energifrågorna. Det behövs helt enkelt mer kunskap om beteenderelaterad forskning och energi inom branschen. – Om vi bättre förstår hur kunderna använder energi så kan vi också bli bättre på att ge råd som känns rele-vanta. Det i sin tur kan lära oss att seg-mentera våra kunder så att vi därmed också blir bättre på att kommunicera med dem på rätt sätt.

42 ELAN PROGRAMMET

eNergiaNväNdNiNg i vardageN

Bild: Matton

ELAN PROGRAMMET 43

Kajsa Ellegård är professor vid avdelningen Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.


sÅ ANväNds ELEN Mobiltelefoner, datorer, plasmaskärmar, mp3-spelare med mera, med mera. det kommer ständigt ny informations- och kommunikationsteknologi, och den får så småningom en given plats i våra hem. Men hur används prylarna och hur förändras användningen över tid? ja, hur ser egentligen elanvändningen ut i det dagliga livet i bostaden?

Elanvändningen i barnhushåll kan med fog antas skilja sig från elan-vändningen i pensionärshushåll. Men även utåt sett likadana hushåll kan ha helt olika aktivitetsmönster och därmed skilda sätt att använda el. Det är därför viktigt att särskilt studera samspelet mellan hushållsmedlemmar-na samtidigt som hushållssammansätt-ningen beaktas, understryker Kajsa Ellegård, verksam som professor vid Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, och programledare för delprogrammet Elanvändning i vardagen inom ELAN.

Hon pekar också på vikten av att ta hänsyn till den ökande indivi-dualiseringen av såväl innehav som användning av informations- och kom-munikationsteknologi. Länge använde hela hushållet samma tv-apparat, men numera har hushåll ofta flera tvapparater och inte sällan flera datorer. Mobiltelefonen är självklart en individuell teknik. Individualise-ringen gör att elanvändningen per person i flerpersonshushåll ökar och närmar sig den i enpersonshushåll. En annan slutsats är att kunskapen om hur och när hushåll lär sig att ta nya

44 ELAN PROGRAMMET


värmesystem och apparater i bruk har stor betydelse för användningen av energi. – Det är inte el utan den funk-tion elen bidrar till att fylla som är huvudsaken. Kunskapen om elan-vändningen för att till exempel kunna tillgodogöra sig de funktioner som informationstekniken erbjuder är liten, och i hushåll med många intres-serade användare kan den posten vara mycket högre än man tror, kon-staterar Kajsa Ellegård vidare. – Ska utsläppsmål och energief-fektiviseringsmål nås behöver den

kunskapen öka. Elen är nu så inbäddad i varda-gen och dess olika aktiviteter att man så att säga behöver avvänjas. Det vill säga elens roll för vardagens väl-befinnande bör lyftas fram och tydlig-göras så att människor i sina hushåll kan återta kontrollen över elen på ett reflekterande sätt. – Därmed blir kunskap om hur man lär sig hantera och samordna användningen av elapparater i vardagen en central fråga med stor betydelse för den framtida elanvänd-ningen.

Bild: Matton

ELAN PROGRAMMET 45


Jenny Palm är universitetslektor och docent vid avdelningen Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.

kRIsHANTERING I ELsysTEMETvEM skA bäRA ANsvARET? Alla har sin syn på saken, men långt ifrån alla vet vad som verkligen gäller. ja, så ser det ut när man studerar ansvarsfrå-gan i samband med ett större elavbrott. I projektet Rättvis upp-lysning har relationerna mellan kommun, elnätbolag och elkun-der i samband med störningar i elförsörjningen skärskådats.

Ett större elavbrott innebär stora påfrestningar på hela samhällsap-paraten. När elen inte fungerar är det heller inte mycket annat som fungerar. Men konstigt nog verkar det inte finnas någon enhetlig strategi för hur ett omfattande elavbrott ska hanteras av de inblandade, det vill säga el-nätskunder, myndigheter och elnätsbo-lag. Ofta går det ganska bra ändå, men tydliga skillnader i förhållnings-sättet och i synen på ansvar framträ-der när man skärskådar hur aktörerna faktiskt agerar när ljuset slocknar och

alla apparater upphör att fungera. Det är något som projektet Rättvis upplysning tydligt visar.

HandlingsutrymmeI projektet diskuteras kommuners, elnätsbolags och elanvändares rela-tioner och ansvarsfördelning utifrån erfarenheter och upplevelser som dessa haft i samband med stormarna Per och Gudrun. Särskild vikt har lagts vid hushållens handlingsutrymme, det vill säga möjligheter och restriktioner att upprätthålla en fungerande vardag

46 ELAN PROGRAMMET


vid elavbrott. Materialet har samlats in i Östergötland genom enkäter, in-tervjuer och observationer. Den bild som framträder i studien är att det saknas en klar ansvarsför-delning kring elförsörjningen och att det är svårt att bilda sig en uppfatt-ning om hur man som drabbad eller inblandad ska agera när strömmen försvinner långvarigt. Detta gäller inte minst drabbade hushåll. – Både elnätsbolag och kom-munledningar förväntar sig att el-nätskunderna ska ha en ganska god beredskap vid elavbrott, vilket framför allt hushåll på landsbygden också har. Ett problem är att elkunderna själva inte är medvetna om de här förväntningarna. Ungefär hälften av de intervjuade hushållen anser att de har fullgjort sina åtaganden enbart genom att betala elräkningen, konsta-terar projektledaren Jenny Palm och pekar därmed på en brist i kommuni-kationen mellan kund och nätbolag.

Otydlig lagstiftningÄn värre är att det ofta även brister i kommunikationen mellan elnätsbolag och kommunledning, vilket kan hindra viktiga prioriteringar som exempelvis fördelning av reservkraft. Att det förhåller sig så tycks till stor del bero på att lagstiftningen på

området är otydlig, men också på att det ofta inte finns något formaliserat samarbete mellan kommunledningar och elnätsbolag kring hur man ska agera i krissituationer, konstaterar Jenny Palm. – Däremot finns ofta ett informellt samarbete mellan elnätsbolagen och kommunerna och i de fall där kom-munen äger det lokala elnätsbolaget sker en naturlig samverkan. I till exempel Kinda och Norrköping finns informella nätverk med nätbolaget E.ON, vilket direkt påverkade dessa kommuners möjligheter att agera i samband med stormen Per. På samma sätt har kommuner som äger elnätsbolag andra möjligheter än de kommuner som inte äger nätet själva att påverka både underhåll och prio-riteringar. De har större kontroll över nätet och känner till svagheter och vet till exempel på vilka punkter behov av reservkraft är som störst. Studien uppmärksammar också att det saknas upparbetade nätverk där hushållen på något sätt finns represen-terade. Istället för nätverk använder kommuner och elnätsbolag olika medier för att informera hushållen, som till exempel radio, telefonmedde-landen, Internet med mera. Hushållen själva använder däremot upparbetade nätverk med

ELAN PROGRAMMET 47

grannar och vänner vid elavbrott. De boendes kännedom om varandra är en viktig del av landsbygdens kris-beredskap. Därigenom ser man inte bara till varandras välmåga utan sam-ordnar också kommunikationen med bolag och kommun.

Olika tolkningarDet framkommer också att både kommuner och elnätsbolag gör olika tolkningar av om prioritering är möjlig eller inte. E.ONs representant betonade att det inte var lagligt att prioritera mellan elanvändare och menade att en kommun juridiskt saknade möjligheter att påverka E.ON i dessa frågor. En kommun kunde diskutera och ha önskemål om

prioriteringsordning, men det var i slutänden E.ON som beslutade. Norr-köpings kommun däremot menade att prioritering mellan användare var möjlig och även gjordes. Norrköpings kommun såg positivt på möjligheten att påverka E.ON som stor nätägare i kommunen att följa den prioriterings-lista som kommunen upprättat. I Linköping var Linköping Kraft-Nät och kommunen överens om att prioriteringar mellan elanvändare var möjlig, dock inte enligt Ellagen. Däremot enlig lagen om extraordinä-ra händelser, eftersom de menade att elavbrott var av sådan ”akut stödåt-gärd” som förarbetena till lagen avser (se 4 kap 3 §). Generellt menade kommuner som

I studien diskuteras kommuners, elnätsbolags och elanvändares relationer och ansvarsfördelning utifrån erfarenheter och upplevelser som dessa haft i samband med stormarna Per och Gudrun.


48 ELAN PROGRAMMET


äger energibolag och kommuner med upparbetade nätverk med elnätbola-gen att prioriteringar av hur elförsörj-ningen ska fördelas i samband med störningar är möjliga. Dessa kommu-ner har också utarbetat listor för vilka verksamheter som ska prioriteras. Kommuner som inte äger elnätbolag och som inte ingår i något nätverk menar däremot att det av juridiska skäl och med hänvisning till ellagen inte går att prioritera mellan elanvän-dare. Dessa kommuner har heller inte tagit fram några prioriteringslistor och för inte någon dialog med bolagen kring detta. Vad får då detta för konsekvenser för elnätskundernas handlingsutrym-me, det vill säga hushållens förutsätt-ningar att upprätthålla en fungerande vardag under ett elavbrott? Ja, här visar studien tydligt att det är svårare för hushåll att upprätthålla en god vardag i kommuner där elnät-bolag och kommunledning inte sam-verkar i nätverk. I dessa kommuner finns inte samma krisberedskap och det planeras i mindre utsträckning för vilka åtgärder som ska vidtas i jämfö-relse med kommuner där det finns ett etablerat samarbete. Hushållens förmåga att själva hantera och parera negativa följder av elavbrott beror till stor del på

den information de får. Den kan förmedlas genom en välfungerande hemsida, telefonkontakt och media. Andra resurser som kan bidra till in-formationsförmedling till hushållen är lantbrevbärare och att elnätsbolagen upprättar tillfälliga lokalkontor, vilket skedde i Östergötland efter stormen Per. Erfarenheterna efter Per visar också att hushållen ofta har mycket god beredskap för elavbrott. Kaminer och portabla elverk gjorde att många kunde upprätthålla en någorlunda fungerande vardag. Flertalet hade också stearinljus och ficklampa hemma. Studien visade samtidigt att andra hushåll verkar anse att elavbrott är en del av vardagen och dessa gjorde inget speciellt för att parera olika konsekvenser av avbrot-tet. De hade tillit till att elnätbolagen snart skulle åtgärda felet och väntade helt enkelt med att till exempel tvätta eller med andra elberoende hushålls-sysslor.

krishantering i elsystemet, Elforsk rapport 08:15, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

ELAN PROGRAMMET 49


dubbLA budskAP FöRsvÅRAR ENERGIEFFEkTIvIsERINGPolitiker och myndigheter uppmanar oss att spara energi. sam-tidigt driver de samhällsutvecklingen mot en alltmer omfat-tande datorisering och teknifiering av vardagslivet. budskapen går inte ihop, konstaterar forskarna Eva Törnqvist och kristina karlsson vid Linköpings universitet.

Beräkningar visar att omkring en fem-tedel av svenskarnas hushållsel idag förbrukas av hemelektronik – det som forskarna benämner informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Flera studier tyder på att denna del av elförbrukningen nu ökar snabbt. Om bara drygt tio år spås den utgöra 45 procent av hushålls-elen. Trots att apparaterna i sig många gånger blir energisnålare, så växer ändå den samlade elförbruk-ningen. Förklaringen är bland annat att antalet hemelektronikapparater i

hushållen ökar – samtidigt som de står på och förbrukar energi under fler timmar. För att lyckas med energibespa-ring på detta område krävs ökad kunskap om de ofta komplexa drivkrafter som styr användarnas beteende. Den slutsatsen drar Eva Törnqvist och Kristina Karlsson efter att ha djupintervjuat medlemmarna i ett antal hushåll om deras elanvänd-ningsvanor i en ny ELAN-rapport, som till stor del bygger på djupintervjuer med medlemmarna i ett antal hushåll.

Eva Törnqvist (till vänster), universitetslektor och Kristina Karlsson, forskarassistent, är båda verksamma vid avdelningen Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.

50 ELAN PROGRAMMET


24-timmarssamhälletDet är inte bara krassa kommersiella intressen som förmår konsumenterna att lägga pengar på ny hemelektronik – och därmed på växande elräkning-ar. Även myndigheter och politiker bejakar utvecklingen. Vi uppmanas exempelvis att deklarera på nätet och att betala för bussresan via sms. Am-bitionen är tydlig: Hela befolkningen ska integreras i it-samhället. – Allt fler tjänster kräver tillgång till elektronisk utrustning. Vare sig vi vill det eller inte motas vi in i 24-timmars-samhället, säger Eva Törnqvist.

– Argumentet är inte enbart att ge oss frihet att uträtta våra ärenden när vi själva vill. Utan även att samhället kan spara in på transporter och driv-medel.Men det faktum att mer IKT-använd-ning leder till ökad energiförbrukning är det ingen större uppmärksamhet kring. – Även tillverkningen och destruk-tionen av alla apparater förbrukar energi, liksom att bygga och driva den infrastruktur som krävs, påpekar Kristina Karlsson. De båda forskarna hävdar inte att

Bild: Samsung

ELAN PROGRAMMET 51

hushållens ökade användning av elek-troniska apparater alltid är av ondo ur energisynpunkt. Nettoeffekten av ny teknologi kan vara svår att mäta och isolera från livsstilsförändringar i stort. Dock anser de att det ofta saknas en kritisk grundhållning från samhällets sida. Är exempelvis digi-tala fotoramar en nödvändig produkt?

Alla har egen TvEtt delprojekt har tittat närmare på or-sakerna till några av de förändringar som driver den ökade elförbrukning-en: Som att apparatanvändningen i hushåll med flera personer blir alltmer individualiserad – allt oftare har varje familjemedlem sin egen tv, dator, mobil, digitalkamera med mera. Därmed ökar också den sammanlag-da användningstiden och den totala elförbrukningen. En annan frågeställning som fors-karna försöker reda ut är vilka driv-krafter som ligger bakom tendensen att lämna apparater i stand-byläge – eller rent av påslagna – fast vi inte aktivt använder dem. Ointresse och bristande kunskap är en del av för-klaringen, men även andra faktorer spelar in: Bekvämlighet, den relativt låga energikostnaden och en känsla av att vi redan gör tillräckligt för miljön. Hur användare kan komma att

utnyttja kommunikationsutrustning på ett oförutsett och innovativt sätt – och vilka energikonsekvenser detta får – är temat för rapportens andra delpro-jekt. Ett exempel som detaljstuderas är hur artjagande fågelskådare under åren utnyttjat ny tillgänglig teknik för att på allt mer sofistikerat sätt informera varandra om sina senaste observationer. Med tanke på de komplexa driv-krafter som tydligen styr hur vi använ-der våra prylar – vore det inte bättre att helt enkelt lägga tyngdpunkten på att göra själva utrustningen så energi-snål som möjligt? – Detta är något vi funderat mycket på. Det finns inget enkelt svar, svarar Kristina Karlsson. – Kanske är det så att vi främst ska inrikta oss på energisnåla appa-rater. Men det är också viktigt att inte glömma bort det övegripande energi-perspektivet. Inte minst har politikerna ett ansvar när de driver samhällsut-vecklingen i en riktning som kräver alltmer IKT-användning.


Energitjuv eller sparverktyg? Användning av informations- och kommunikationsteknologi i hushåll, Elforsk rapport 09:86, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

52 ELAN PROGRAMMET


Charlotta Isaksson är verksam vid avdelningen Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.

ATT bO I PAssIvHus kRävER ANPAssNING Hur är det att bo i ett så kallat passivhus? det vill säga i ett hus som saknar konventionellt uppvärmningssystem och som i huvudsak får sitt värmebehov tillgodosett enbart av den värme som alstras av belysning, elapparater och av dem som bor där.

När passivhusen i Lindås var nya fanns tveksamheter om huruvida deras annorlunda värmesystem skulle kunna förenas med krav på ett be-hagligt inomhusklimat. Men det har visat sig att de boende lärt sig att reglera värmen i husen, som också utrustats med ett elbatteri i anslutning till värmeväxlaren. Det visar forskaren Charlotta Isaksson, Linköpings univer-sitet, som i ett ELAN- och tillika dok-torandprojekt intervjuat de boende i syfte att undersöka hur de använder sig av och förhåller sig till tekniken i dessa mycket välisolerade hus.

små hushåll får inte upp värmenTidigare studier har visat att de flesta i Lindåshusen är nöjda med sitt boende, men att det kan vara en ut-dragen process att anpassa sig till ny teknik. För många av de boende tog det tid att nå en trivsam värmekom-fort, och det fanns egenskaper som försvårade samspelet med värmesys-temet. – Passivhusen passar olika bra beroende på de boendes vardagliga tidsrytm och aktivitetsmönster. Är man många i hushållet och använder

ELAN PROGRAMMET 53


hushållsapparater mycket, blir det en väsentlig del av uppvärmningen. Men om antalet hushållsmedlemmar är få och om de dessutom går tidigt och kommer hem sent, får man inte upp värmen på samma sätt, konstate-rar Charlotta Isaksson.

LärprocessIntervjuerna har visat på en rad mindre problem för de boende att lära sig systemen, som sammantaget

ibland blivit rätt stora: – De boendes försök att hantera värmen är i mycket en problemlös-ningsprocess. De stöter på flera små osäkerheter som måste göras begrip-liga för att tekniken ska fungera. De ställer sig till exempel frågor som: ”Stämmer instruktionerna? När ska jag aktivera extravärmen? Vilken temperaturinställning är den rätta? Vad händer då gäster kommer på besök?” De boende måste lära sig

När passivhusen i Lindås var nya fanns tveksamheter om huruvida deras annorlunda värme-system skulle kunna förenas med krav på ett behagligt inomhusklimat. Men det har visat sig att de boende lärt sig att reglera värmen i husen.

54 ELAN PROGRAMMET


att handskas med de variationer som finns i vardagen. I ny teknik finns alltid en inne-boende osäkerhet om hur den ska fungera. Försvårande var att passivhusens luftvärmesystem inte fungerade som tänkt, de boende för-sökte alltså att lära sig att hantera ett bristfälligt system. Om passivhusens värmesystem är svårare än andra, är dock en fråga som Charlotta Isaks-son vill lämna obesvarad. Hon kon-staterar att även andra värmesystem kan vara svåra att greppa i början. Att stödja de boende med infor-mation är ett sätt att underlätta an-passningen. Enligt Charlotta Isaksson bör sådan information utgå från hur värmesystemen fungerar i relation till de boende och deras levnadsvillkor. Slutsatsen blir då att kompletterande information måste utformas efter en tids användning och då i samverkan med användarna, så att man vet vad de behöver stöd med. Charlotta Isaksson menar att flytten till ett passivhus inte enbart kan sägas vara fördelaktigt utifrån ett energiperspektiv. Det finns tydliga exempel på att boendet lett till både mer resurskrävande vanor och ett större beroende av el för uppvärm-ning än i hushållens tidigare bostä-der. Bland annat fick hushållsappara-

terna en ny roll genom att de bidrog till uppvärmningen. – Min tolkning är att denna länk mellan uppvärmning och hushållsap-paraterna inte stimulerar till effektiv energianvändning. Samtidigt finns det också tydliga exempel som pekar på att flytten till passivhuset har lett till ett minskat beroende av el för uppvärmning, resurssnåla vanor, men också en mer hållbar syn på värmekomforten. För att förstå vilka konsekvenser implementeringen av energieffektiv teknik har för användningen av energi är det enligt Charlotta Isaks-son nödvändigt att undersöka tek-niken utifrån ett användarorienterat perspektiv.

uthålligt lärande om värmen, Elforsk rapport 09:98, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

ELAN PROGRAMMET 55


Johanna Sjöberg är doktorand vid avdelningen Tema Barn, Linköpings universitet.

bARN FöRsköNAR ELEN varför avbildas barn i annonser för tvättmaskiner, internet-abonnemang och värmepumpar när de sällan använder pro-dukterna? Enligt reklamvärlden är ekvationen enkel: Produkt plus barn är lika med positivt.

Genom att studera annonser ur Sköna Hem, Allt i hemmet, Vi i villa och Vår bostad har forskaren Johanna Sjöberg, Linköpings universitet, ringat in hur barn framställs för att sälja el-drivna apparater. Resultaten redovisas i rapporten Konstruktioner av barn och elanvändande teknik i reklaman-nonser. I studien konstateras bland annat att barnen kan ge elprodukterna fler positiva drag, till exempel att appa-raterna och deras vardagliga funktio-ner avdramatiseras. – Reklamens barn fungerar som demonstratörer av produkternas an-vändningsområden. De lyfter fram

den osynliga elektricitetens vardagliga självklarhet, menar Johanna Sjöberg.

Trygg och enkel elproduktNär barn associeras med natur och naturlighet verkar eltekniken enkel. Naturligheten avdramatiserar tek-niken och laddar produkterna med en ”familjär och omhändertagande trygghet”. El framstår därmed som någonting okomplicerat och välfungerande – även om inte barnen själva framställs som apparaternas användare. En intressant aspekt är att annons-barnen aldrig tillhör tidningens förmo-dade målgrupp. Barnen används istäl-

56 ELAN PROGRAMMET


let för att skapa mening i reklamen. I vissa fall fyller reklambarnen en identitetsskapande funktion för an-nonsens vuxna, som då ges en trygg (föräldra-)roll.

barnen är framtidenNär barnen i sällsynta fall visas som subjekt med egen vilja och budskap görs detta i relation till önskan om miljöhänsyn. Gentemot annonsläsaren kan det fungera tack vare att barn ofta uppfattas som framtidssymbol, konstaterar Johanna Sjöberg. Barn i reklambilder ger sam-manfattningsvis en möjlighet att på ett positivt sätt väva samman nutiden med framtiden samtidigt som synen på barns naturlighet avdramatiserar modern teknik och laddar apparater-na med familjär, omhändertagande trygghet. Denna symbolik möjliggör bilder av barn i reklam för diverse produkter och apparater.

Elbranschens ansvarFinns det då några problem runt användandet av barn i reklam för eldrivna produkter? Enligt Johanna Sjöberg är det problematiskt att barn inte har makt att emotsätta sig marknadens be-skrivningar och användning av dem i reklamsammanhang. Här har el-

branschen ett ansvar, tycker hon. – I annonserna fungerar barn som förevändning för att vuxna ska köpa nya produkter. Det framställs som om barn får ett bättre och lyckligare liv på grund av konsumtion av nya elan-vändande apparater, säger Johanna Sjöberg. – Rimligheten i detta kan man ifrågasätta. Det kan därför uppfattas som ett problem att barn exploateras i annonser för sådana produkter.

Ett köp för livet. Barn uppfattas ofta som framtidssymbol, konstaterar forskaren Johanna Sjöberg. Illustration ur rapporten och Allt i hemmet, nr 3, 1990.

konstruktioner av barn och elan-vändande teknik i reklamannon-ser, Elforsk rapport 09:65, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

ELAN PROGRAMMET 57


Joakim Widén är doktorand vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik,Uppsala universitet.

sÅ ANväNdER vI HusHÅLLsELEN När prognoser pekat på minskad elförbrukning, bland annat mot bakgrund av att apparaterna i våra hem blir allt elsnålare, visar fakta att elförbrukningen i stället ökat.

– Att prognoserna ofta stämmer så dåligt beror till del på att man så sällan tar hänsyn till människors anpassning till nya apparater och ändrade vanor. En orsak är att beteendevetenskapliga resultat är så svåra att omsätta i siffror, säger Joakim Widén, forskare vid Uppsala universitet. Den modell han har tagit fram inom ramen för ELAN-projektet Elan-vändning i vardagen ska inte bara kunna ge bättre prognoser utan ge-nerellt öka kunskapen om hushållens konsumtionsmönster. Ett viktigt mål har varit att få fram ett verktyg för att

studera matchningen mellan elbehov och elproduktion. – Det handlar bland annat om att kunna hantera effekttoppar, som uppstår när många hushåll använder elapparater samtidigt, till exempel i samband med frukostbestyren i hemmet. Det finns över lag ett stort behov av mer detaljerad kunskap om till vad och när el används i hushål-len, säger Joakim Widén.

solcellssystemEtt konkret område där modellen redan använts är vid datorsimule-ringar av småskalig elproduktion

58 ELAN PROGRAMMET


med solceller. – Det finns en risk för spännings-ökningar i ett lokalt nät med många små solcellssystem om det plötsligt uppstår en överproduktion av el. Ett sätt att parera den risken är att genom simuleringar skaffa kunskap om hur människors elanvändning bättre kan anpassas till elproduktio-nen. Indata till modellen kommer från en pilotstudie av Statistiska central-

byrån som bearbetats vid Linköpings universitet. I denna så kallade tidsan-vändningsstudie har 431 personer i 169 hushåll fått föra dagbok över sina aktiviteter i hemmet. – I grundmaterialet framgår när och hur länge olika personer till exempel dammsuger. Men inte ef-fektförbrukningen. Så jag har fått börja med att gå till produkttester i Råd och Rön och ta fram effekten hos en genomsnittlig dammsugare – i det

ELAN PROGRAMMET 59


fallet 1000 watt, förklarar Joakim Widén, som på liknande sätt betat av apparat för apparat och kopplat deras effekt och förbrukning till när och hur de används.

Från 200 till 400 wattHur ser då hushållens effektförbruk-ning ut? Ja, på natten är den som väntat måttlig, men det krävs ändå en hel del elkraft för att driva tv-appa-rater och datorer i stand-byläge samt kylskåp, frysar och annan utrustning som måste stå på. I snitt använder hushållen 200 watt för detta. Sedan ökar uttaget kraftigt i samband med frukostbestyren mellan klockan sex och sju på morgonen, då spisar, brödrostar, kaffekokare med mera träder i tjänst. Under denna timma är det genomsnittliga effektuttaget 400 watt i småhusen respektive 300 watt i lägenhetshushållen. – Sen minskar det en aning och ligger och flackar på en ganska jämn nivå fram till kvällstoppen. Timmen mellan klockan 19 och 20 är den som ställer elsystemet på störst prov, då ökar effektuttaget till 800 watt i småhusen och 500 watt i lägenheterna. – När modellen har körts mot direkt uppmätta data, har den visat sig ge lastkurvor som stämmer väl

överens med dessa. Data kan i modellen brytas ner till såväl individnivå som till enskilda aktiviteter. Detta för att få fram att tv-tittandets effektbehov inte bara visar en topp runt klockan 21 (vardagar), utan också att yngre personer ser på tv på förmiddagar betydligt mer än äldre, för att ta ett typexempel ur vardagen. Joakim Widén framhåller att modellen kan användas dels för visu-alisering av elanvändningen, dels för att skapa detaljerade elförbruknings-kurvor i olika simuleringsprogram där det är förhållandevis lätt att byta ut ingående parametrar som ändrade vanor och elförbrukning hos hushållens alla prylar.

Modellering av lastkurvor för hushållsel utifrån tidsanvändnings-data, Elforsk rapport 08:54, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

60 ELAN PROGRAMMET


EGEN EL – EN OMOGEN bRANscH Hushållsproducerad el från solceller eller små vindkraftverk väntas öka kraftigt enligt flera bedömare, bland annat El-säkerhetsverket. Men ännu så länge är marknaden omogen och olönsam.

– Lagstiftningen har inte hunnit med. Osäkerheten kring vilka regler som gäller hämmar marknaden, menar Jenny Palm, energiforskare vid Lin-köpings universitet, som lett projektet Småskalig elproduktion för en hållbar utveckling där återförsäljare och köpare av solceller och små vindturbi-ner har djupintervjuats. – Marknaden drivs i hög grad av eldsjälar som inte tjänar några pengar på det här. Men de ser andra värden, som en vilja att driva på utvecklingen, göra sig oberoende av nät- och elbolag och göra en insats för miljön, konstaterar Jenny Palm. En användare säger: ”… det känns vettigt att producera sin egen el, ungefär som att fiska sin egen fisk eller äta sin egen potatis”.

En statussymbolFlera av de intervjuade hushållen menar att i till exempel Tyskland och

Kalifornien är solceller en statussym-bol och att andra länder har kommit betydligt längre än Sverige i att upp-muntra och förenkla för människor att bli småskaliga producenter. Några anger också ekonomiska motiv i tron att egenproducerad el på sikt faktiskt kommer att löna sig. ”Jag räknar kallt med att energipriset kommer att ligga på det dubbla om 10 år”, säger en av de intervjuade. Återförsäljarna av solcellsanlägg-ningar och små vindkraftverk uppger att kundernas vanligaste frågor handlar om kostnader, hur anlägg-ningarna fungerar och hur regelverket ser ut. Ett av företagen menar att privatkunder inte sällan har en orea-listisk förhoppning om hur mycket el en anläggning kan producera. När de får klart för sig att det inte är så mycket som de trott avstår de från att investera. Dålig lönsamhet, krav på timmät-

ELAN PROGRAMMET 61


ning samt avsaknaden av tvåvägsmä-tare är andra faktorer som återförsäl-jarna anger som skäl till att kunderna väljer bort deras produkter. I undersökningen framkommer att många som investerat i en solcells-anläggning eller vindsnurra är frus-trerade över krångliga och otydliga regler och att det är svårt att få vettiga besked från till exempel elnätsbolagen. – Produkterna som vi har tittat på har i vissa fall marknadsförts med att det i princip bara är att stoppa in en sladd från sin elproducerande anläggning i närmaste eluttag, säger

Jenny Palm. – Problemet är att du inte får göra så av elsäkerhetsskäl, men försälj-ningen hade pågått i flera år innan detta uppmärksammades. Först har kunderna investerat, sen kommer nya krav på fast installation och då måste återförsäljarna gå ut till hushållen igen och hjälpa till med detta. – Många menar också att elnätsfö-retagen tar ut alltför stora anslutnings-avgifter och andra kostnader. Andra tycker att elnätsföretagen verkar mot-sätta sig installation av nettomätare och har svårt att svara på frågor om

62 ELAN PROGRAMMET


vilka regler som gäller. En förklaring till det osäkra läget är, enligt Jenny Palm, att man har väntat in de nya regler som ska komma våren 2010.

Nya regler inte bättreRegeringen har nu föreslagit att små-skaliga producenter ska slippa betala nätavgift och att det blir enklare att få tillstånd att koppla upp sig på nätet. Kravet på timmätning kvarstår dock enligt regeringsförslaget och det blir inte heller i fortsättningen möjligt att kvitta köpt el mot den man produ-cerar (nettodebitering), vilket utreda-ren Lennart Söder har föreslagit. Anders Richert, chef för nätenhe-

ten på Svensk Energi, är liksom utre-daren Lennart Söder kritisk och menar att kunderna bara kommer att märka marginella förändringar mot idag. – Det som regeringens lagförslag inte lyckats fånga är att Söders utred-ning innehåller ett antal förslag som tillsammans skulle ge en positiv effekt, men som var för sig knappt innebär något, säger Anders Richert.

ELFöRETAGEN POsITIvA TLL EGEN ELMikroproduktion av el – som innebär att elkunderna också blir elprodu-center – blir sannolikt nästa stora omvälvning på elmarknaden. Det tror Kjell Jansson, Svensk Energis vd, som vill att branschen på bästa sätt ska under-lätta den utvecklingen. Möjligheterna för privatpersoner att börja producera egen el är en utveckling som elbranschen givetvis välkomnar och stöttar. Kjell Jansson anser att det också kan vara en positiv kraft i klimatarbetet.

För vidare information om egenproducerad el se: www.svenskenergi.se/mikroel

småskalig elproduktion för en hållbar utveckling, Elforsk rapport 09:64, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

ELAN PROGRAMMET 63


”MAN skA AkTA sIG FöR ATT MORALIsERA” det är lättare att utforma träffsäkra styrmedel om man förstår hur människor resonerar. då får de också större acceptans, vilket i förlängningen kan ge mandat för nya styrmedel.

Det menar Peter Bennich på Ener-gimyndigheten, som framhåller att ELAN-programmet av just den anled-ningen är värdefullt. – Forskningen inom ELAN har gett substans åt statistiken. Den talar om för oss hur folk resonerar, vad som ligger bakom förändringar i energianvändningen. Sådana föränd-ringar kan man annars konstatera rent statistiskt, vilket vi också gör i egna undersökningar. Men det är först när man kan tränga bakom siffrorna, genom till exempel intervjuer, som man kan få en djupare förståelse av energianvändningen, dess förändring

och mera långsiktiga effekter och det leder också till träffsäkrare prognoser, säger Peter Bennich Han tillägger att den typ av bete-enderelaterad forskning som bedrivs inom ELAN bidrar till att tidigt fånga upp trender som ännu inte syns i sta-tistiken. – Om man bara ser på siffrorna, kan man idag till exempel konstatera att användningen av underhållselek-tronik har ökat markant under de senaste 15 åren. Detta hade man förmodligen inte kunnat förutse, för låt oss säga 10 år sedan, bara med hjälp av statistik, utan man hade

Peter Bennich är handläggare hos Energimyndigheten vid Avdelningen för hållbar energianvändning.

64 ELAN PROGRAMMET


också behövt studera hushållens inköp av elektronik mera på djupet. Det är först då som trenden blir uppenbar, säger Peter Bennich, vis av erfaren-heten att användningen av hushållsel har ökat kraftigt trots många progno-ser som pekat på motsatsen. – När man införde energimärk-ningen på vitvaror för 10–15 år sedan, så trodde man ju att hushålls-elen skulle gå ned eftersom vitvarorna blev energisnålare. Delvis hade man förstås rätt, för vitvarornas elanvänd-ning har gått ner med nästan en tred-jedel. Men den minskningen äts, som vi numera vet, upp med råge av att vi samtidigt fått in många fler datorer, tevespel och annan hemelektronik i hemmen. Nåväl, hur gör man då för att få elförbrukningen att minska, handlar det bara om styrmedel, som skatter med mera? – Ett sätt är att se till att de varor som människor köper energiklassas, så att man som konsument kan se hur mycket de förbrukar. Ett annat är att tvinga fram energisnålare ap-parater via lagstiftningen, vilket är syftet med EU:s ekodesigndirektiv. Det kommer bland annat innebära att den onödiga elförbrukningen kopplad till stand by-funktionen på sikt blir mindre än en watt till skillnad mot idag då

den kan vara hur stor som helst. Men någon straffskatt på till exempel datorer kommer vi inte att få se? – Nej, det tror jag inte, det skulle nog inte bli allmänt accepterat. Istäl-let är det viktigt att underlätta för människor att göra kloka val när de handlar prylar, säger Peter Bennich som heller inte tror att det är en framkomlig väg att moralisera över människors elförbrukning. För visst har många hushåll till exempel fler datorer än de verkligen behöver men det kan ändå finnas rimliga skäl till att det är på det viset, menar han, och det får man ha respekt för. – Men när du ändå köper den där tv:n eller datorn, lägg då in även energiförbrukningen som en parame-ter, precis som att du tittar på pixlar och upplösning med mera. Som myndighet kan vi hjälpa till att göra konsumenterna medvetna om de här valen. Om bara konsumenterna är medvetna så skapar även de ett tryck och ett mandat för oss att sätta press på tillverkarna av elektronik och andra hushållsapparater, säger Peter Bennich som inte utesluter att denna press kan bli hårdare i framtiden. – Ett tänkbart scenario i framtiden kan vara ännu tuffare krav, för även om de krav som till exempel sätts av

ELAN PROGRAMMET 65


ekodesigndirektivet är en bra början, så finns det oftast stort utrymme för att gå ännu längre. Men när jag säger det vill jag samtidigt under-stryka att det är en ren spekulation från min sida. Hur som helst pågår det en intressant diskussion om hu-ruvida vi kanske borde koncentrera oss mer på hur mycket energi som är tillräckligt att använda, det vill säga energy sufficiency, och inte bara hur effektivt den används, alltså energy efficiency. Ett sådant synsätt skulle kunna leda till mycket tuffare krav på hur mycket energi olika tillämpningar

får förbruka, till exempel att det sätts ett absolut tak på TV-apparaternas elförbrukning, vilket förmodligen också skulle leda till att apparaterna inte kan bli hur stora som helst. – Men vägen dit är lång och just nu koncentreras mycket av arbetet inom EU på att fortsätta arbetet med att beta av produktgrupp för produkt-grupp inom ramen för ekodesign och energimärkning. Här kommer både tekniska underlag och förståelse av hur vi använder våra apparater att fortsätta spela en stor roll.

66 ELAN PROGRAMMET

eNergireLateradiNformatioN ochkommuNikatioN

ELAN PROGRAMMET 67

Inger Lindstedt är professor i medie- och kommunikationsvetenskap och verksam vid Malmö högskola.

eNergireLaterad iNformatioN och kommuNikatioN

”Ny TEkNIk skAPAR FöRväNTAN” Hur kommunicerar nätbolagen med kunderna när ny teknik ska införas? Och hur tar kunderna till sig den information de får i samband med teknikskiften – förstår man den överhuvudtaget?

Dessa angelägna frågställningar har bearbetats i delprogrammet Kom-munikation kring energi och vardags-frågor under ledning av professor Inger Lindstedt vid Malmö högskola. Mer konkret har studierna undersökt vilka argument som energibolagen använder för att motivera införandet av ny mätteknik, det vill säga de drygt 5 miljoner nya mätare som nu har installerats hos elkunderna, och hur informationen kring mätarbytena för-medlats, till exempel vilken nytta som har lyfts fram. – Ny teknik skapar alltid förvän-tan, konstaterar programledaren Inger

Lindstedt som till vardags är verksam vid Malmö högskola, avdelningen Konst, kultur och kommunikation. – Det innebär att kunderna har förväntat och fortfarande förväntar sig viss nytta av de nya mätsystemen. Det vi tagit reda på är hur denna för-väntan ser ut och hur energibolagen bemöter den. Vi har också undersökt vilka kanaler som används för att kommunicera med kunderna, säger Inger Lindstedt.

Talar förbi kundernaKommunikationen kring elmät arna har studerats ur såväl företagens som ur

68 ELAN PROGRAMMET


kundernas perspektiv. Detta med mål-sättningen att förstå människors behov och önskemål kring information och kunskap och hur detta kan omsättas till bättre kommunikation mellan ener-giföretag och kunderna. Och då inte bara utifrån att mätare installeras utan utifrån kundernas totala behov och förväntningar när det gäller energifrå-gor, framhåller Inger Lindstedt, som idag kan leverera flera intressanta slutsatser. Det är framför allt tydligt att ener-gibolagen i sin kommunikation ofta talar förbi elkunderna, vilket till stor del beror på att kommunikationen inte har kundens intresse, behov eller kunskaper som utgångspunkt, menar Inger Lindstedt. – Många energiföretag berättade till exempel inte att det skulle dröja, efter det att de nya mätarna hade in-stallerats, innan det kom fakturor som baserade sig på månadsförbrukning-en. Många företag har också missat att informera om att fakturorna med det nya systemet blir olika månad för månad. Det har skapat misstro och oro hos många kunder eftersom de trott att räkningarna tvärtom nu skulle bli jämnare, säger Inger Lindstedt som även uppmärksammat att kunska-pen om energi och måttet 1 kWh är mycket bristfällig.

– En kilowattimme är ungefär lika abstrakt som Einsteins relativitetsteori och följaktligen något som de flesta har mycket svårt att ta till sig. Denna okunskap är heller ingenting man skäms för eftersom man delar den med så många andra. Därför vore det bättre att använda andra sätt att be-skriva förbrukning än kilowattimmar. Det behövs något slags omvandlings-tabell för elförbrukningen – och ett annat mått som är enklare att förstå, understryker Inger Lindstedt. Ett annat råd är att energiföre-tagen måste bli bättre på att bygga relationer till kunderna. – De borde lära känna kunderna bättre och ta reda på vilka behov de har. Genom öppenhet från företagets sida kan kunderna också lära känna sin elleverantör och då kan relationer byggas, säger Inger Lindstedt som också råder elföretagen att bli tydli-gare med vad de vill åstadkomma. – Många kunder uppfattar att det är motsägelsefullt att vi ska spara el. Vem tjänar på det? Kunderna menar att elleverantörerna är företag och ska tjäna pengar. Varför pratar de så mycket om att vi ska spara el? Det är viktigt att tala om vad man vill och varför, att vara tydlig i sin kommunika-tion.

ELAN PROGRAMMET 69


EFTERLysEs:dEN TydLIGA ELRäkNINGEN Elräkningen ger en unik möjlighet att kommunicera. Men det gäller att utforma informationen på rätt sätt, annars ratar kun-derna alla kloka råd. detta framkommer i en kunskapsöversikt som sammanställts inom ramen för ELAN.

I det nya energitjänstedirektivet som antogs av EU 2006 ställs nya krav på hur elbolagen ska informera sina kunder när det gäller deras ener-giförbrukning. Bland annat måste elräkningen utformas så att man lätt kan få en överblick över sin elkonsum-tion. Där ska grafiskt också framgå hur elförbrukningen ser ut över tid i ett jämförande perspektiv. Syftet med denna återkoppling är att ge elkonsu-menterna incitament att spara energi. För att få grepp om hur en sådan elräkning kan utformas på bästa sätt har en kunskapsöversikt sammanställts över aktuell forskning på området. Ett tjugotal rapporter och artiklar har studerats under ledning av professor Inger Lindstedt vid Malmö högskola.

ännu ingen bra lösningTrots en ganska omfattande forskning på området verkar inget elbolag ännu ha lyckats att utforma ett diagram som

ger en effektiv återkoppling till elför-brukningen, konstaterar studien. – Det betyder att det i dagsläget inte finns någon självklar lösning på hur förbrukningen ska presenteras grafiskt, säger Inger Lindstedt. Den sammanställning som nu gjorts ger ändå en ganska god väg-ledning om vad som fungerar bra och vilka saker som bör undvikas. Det finns olika sätt att åskådliggö-ra ett elförbrukningsmönster grafiskt. Man kan visa hur förbrukningen ser ut i ett historiskt perspektiv med jäm-förelser bakåt i tiden eller som jäm-förelser med exempelvis grannarnas elförbrukning. Ett tredje alternativ är den så kallade uppdelningsåterkopp-lingen som visar kundens förbrukning uppdelad på olika slag av hushållsap-parater och annan energikrävande utrustning. En kombination av olika sätt att göra återkopplingen är att föredra,

70 ELAN PROGRAMMET


menar Inger Lindstedt. – Historisk återkoppling i kombi-nation med en eller två av de andra två formerna för återkoppling, gärna i samband med råd om energi och energisparande, borde sammantaget ge ganska goda resultat. Vid skapandet av historisk åter-koppling är tidsaspekten en viktig fråga, konstaterar studien. Man måste bestämma hur långt bak i tiden man ska presentera jämförelsen samt på vilket sätt informationen delas upp. – En månadsvis uppdelning ger visserligen mycket siffror och staplar för kunden att hålla reda på, men

med en väl genomarbetad graf borde detta inte bli något problem, tror Inger Lindstedt.

krångla inte till detEtt annat sätt att ge kunden informa-tion om sin elförbrukning är att sätta upp mål för hur denna kan minska. En fördel med en sådan metod är att återkopplingen i högsta grad blir personlig, vilket i sig visat sig vara ett effektivt sätt att kommunicera. Råd om energi och energispa-rande bör också finnas med och stå i relation till de andra formerna för återkoppling, menar studien. – De flesta är faktiskt intresserade av sin elförbrukning och av att spara energi. Elräkningen ger en unik möjlighet för elbolaget att visa sina kunder hur de kan använda elen mera effektivt. Men för att lyckas med det måste informationen vara enkel och lätt att förstå och inte minst vara personlig. Blir råden för all-männa tar kunderna inte dem till sig. Vilket framgått av flera rapporter och artiklar, säger Inger Lindstedt.

De flesta är faktiskt intresserade av sin elförbrukning och av att spara energi framhåller Inger Lindstedt.

Att presentera förbrukningen, Elforsk rapport 07:44, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

ELAN PROGRAMMET 71


vAd äR 1 kWH? som bekant har nätbolagen bytt ut hushållens elmätare så att dessa kan leverera månadsvärden. Men det är svårt för elkun-derna att förstå vilka fördelar detta kan ge.

Det finns många förhoppningar knutna till det faktum att landets alla hushåll nu fått månadsavläsning av sina elmätare. Fakturan ska bli tyd-ligare, det ska bli lättare att spara energi, kunderna ska få bättre koll på sin elförbrukning med mera. Det är åtminstone vad myndigheter och energibolagen hoppas. Men vad tycker kunderna? Ja, inte så mycket alls, och det beror till stor del på att elkunderna saknar kunskaper om energimåttet kilowattimme, konstaterar professor Inger Lindstedt vid Malmö högskola. – I våra intervjuer framgår det med all tydlighet att nästan ingen av de tillfrågade förstår begreppet 1 kWh och vad det innebär för deras förbrukning av el. De kan heller inte räkna ut hur mycket en apparat förbrukar i energi eller om det är lönsamt att satsa på energisnålare alternativ, säger Inger Lindstedt som drar slutsatsen att denna okunskap också förklarar det mycket måttliga intresset för de nya elmätarna.

Mätaren ingen stor sakDet är också tydligt att elkunderna är medvetna om sin okunskap och därmed distanserar sig från frågan om månadsavläsning och vad detta innebär. – Bytet av elmätare har varit en stor sak för elnätbolagen, men en liten sak för kunderna. Elkunderna har en allmän, vag uppfattning att mätarbyte slulle ske, men få visste varför. Man har inte heller några

72 ELAN PROGRAMMET


stora förväntningar på vad som ska komma ut av de nya mätarna. Men beror detta ointresse på att elnätsbolagen inte har kunnat förklara fördelarna med månadsav-läsningen och de nya mätarna? Jo så förhåller det sig, menar Inger Lind-stedt, även om hon också vill fram-hålla att många nätbolag verkligen har försökt att nå ut till sina kunder i frågan. – Men för att kunna ta ställning till olika produkter och deras en-ergiförbrukning måste man också förstå vad som förbrukar energi och i det här fallet vad måttenheten 1 kWh innebär. Om man inte förstår kilowattimmar är det inte heller lätt att förstå hur och på vilket sätt man kan förändra sitt beteende. Då kan man heller inte se sambandet mellan energimåttet och det egna beteendet och de apparater man använder. Därför borde elbolagen för att lyckas i sin kommunikation med kunderna överge kilowattimmen som beskri-vande mått. – Det är bättre att använda jäm-förande mått, som man ofta gör inom journalistiken, som till exempel att något är lika stort som tre fotbolls-planer eller tungt som en buss och liknande, föreslår Inger Lindstetd. Utmaningen för energibolagen

är att möta kunderna där de kun-skapsmässigt befinner sig. Införandet av de nya elmätarna är, som sagt, ingen fråga för kunderna. Det är snarare hur energibolagen använder mätresultaten som kommer att vara avgörande för kundernas möjligheter att förstå och engagera sig i sin egen förbrukning. – För att öka kundernas intresse och vilja att engagera sig i energi-frågorna måste energiföretagen utgå från kundens perspektiv och sätta kunden i fokus, säger Inger Lindstedt som också framhåller att det krävs mer forskning kring hur man gör el-förbrukningen till en viktig fråga.

Mätaren kom – vad hände?, Elforsk rapport 08:76, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

ELAN PROGRAMMET 73


Karin Mårdsjö Blume är docent vid Linköpings universitet där hon nyligen tillträtt en tjänst som dekan för utbildningsvetenskapen.

MäTAREN kOMMER På vilka sätt kommunicerar elnätsföretagen inför ett stort teknikskifte, som det som nu skett när alla hushåll fått nya fjärravlästa elmätare? I rapporten ”Mätaren kommer” redogör docent karin Mårdsjö blume, Linköpings universitet, för de olika retoriska grepp som använts för att informera kunderna om bytet och dess konsekvenser.

Hon har bland annat kunnat konsta-tera att företagen använt en rad olika grepp och kanaler för att få fram sina budskap. När det gäller valet av genre är det tydligt att elnätsföre-tagen totalt sett arbetat med en stor bredd: brev, broschyrer, annonser, vykort och ”road shows” med kändi-sar som dragplåster med mera. In-formationsbehovet har varit stort och därmed också kreativiteten i valet av kommunikationssätt.

skillnad små och stora företagEtt vanligt sätt har varit att att ställa

retoriska frågor som till exempel: ”kostar bytet något för mig?” Svar ”nej, bytet är kostnadsfritt.” Ett annat grepp var att upprepa värdeladdade ord som enkelt, fördelar, dagsfärsk information. Kommunikationssättet har dock skiljt sig mycket åt mellan de olika företagen. Skiljelinjen verkar gå mellan stora och små företag, eller mellan företag som har eller inte har en stark lokal förankring. De företag som är väl förankrade på en ort – och då i allmänhet inte så stora – har arbetat med brev och direktkontakt.

74 ELAN PROGRAMMET


Medan de stora, internationella bolagen arbetat med många fler kon-taktkanaler för att fånga kundernas intresse och skapa kontakt.

Ring IsmetSlående är till exempel hur ett mindre företag med lokal förankring som Alvesta Energi valt att informera i brev på följande vis: ” Tillfälligt Avbrott – Alvesta elnät har planerat att besöka dig den…mellan kl…Passar ej tiden var vänlig ring Ismet och meddela vilken tid som passar…….” – Här ser man hur företaget

vänder sig direkt till kunderna och ger dem information om den kom-mande händelsen. Den lokala framto-ningen blir tydlig i och med referen-sen till en enskild person, konstaterar Karin Mårdsjö Blume. Ett stort internationellt företag som E.ON måste använda en annan strategi och gjorde det exempelvis såsom bilden ovan visar. Den retoriska ansatsen handlar i det här fallet om att både ge fakta och att skapa trygghet. – Målet med kommunikationen för företagen är både att förmedla fakta om det kommande bytet och att

Den retoriska ansatsen i denna annons vill både ge fakta och skapa trygghet.

ELAN PROGRAMMET 75


skapa känslor av trygghet inför bytet. Trovärdigheten och tryggheten sam-spelar med varandra. Även här är företagens lokala förankring viktig. Arbetet med att skapa trygghet och trovärdighet är mer omfattande för de företag som inte har en självklar förankring på en viss ort. De mindre och lokalt starkare förankrade företa-gen kan skapa kontakt och trovärdig-het på annat sätt. Så det utskickade materialet blir mer kortfattat, och mer inriktat på fakta, som i exemplet från Alvesta Energi, säger Karin Mårdsjö Blume.

Naturlig del av hemmetHur stämmer då elnätsföretagens sätt att kommunicera överens med den kunskap som allmänt finns av kommu-nikationen kring ny teknik? – Forskningsmässigt har man funnit att det är viktigt att knyta kom-munikationen till brukarnas vardag och att inte ha en alltför teknisk framtoning i den information som sprids. Det handlar inte bara om att veta vad tekniken handlar om. Det är också viktigt att förmedla en positiv stämning och framför allt att visa att tekniken blir en naturlig del av hemmet och livet där. För att komma vidare i den analysen vore det värdefullt med en

ingående studie av olika brukartyper för att få del av deras preferenser när det gäller språkbruk och grafiska medel, menar Karin Mårdsjö Blume. Vilka sätt att förmedla kunskap och skapa kontakt fungerar – och vilka fungerar inte? – De andra delstudierna i detta projekt tangerar de frågorna och då kanske särskilt Inger Lindstedts studie Mätaren kommer – vad hände ( läs mer om detta på sidan 69, ”Vad är 1 kWh?”). Men det vore också intressant med en djupdykning i de retoriska förutsättningarna, avseende bild och text, för att sprida ny teknik till hushållen.

Mätaren kommer, Elforsk rapport 08:75, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

76 ELAN PROGRAMMET


EL – vAd äR dET? Om el- och energifrågor står längst ned på kundernas dagord-ning, hur ska man då väcka deras intresse och engagemang för en effektivare energianvändning?

I projektet El – vad är det? har design-studenter vid Malmö högskola, under ledning av fotografen och designlä-raren Christel Brost, tagit fram olika designkoncept i syfte att stimulera till ökad medvetenhet om vad el är för något och hur man kan använda den klokare. En utgångspunkt har varit att avvika från det schablonmässiga uttrycksätt som ofta används när tips om olika typer av elbesparande åt-gärder ska marknadsföras. Istället har konstfärdiga broschyrer, affischer och till och med en barnbok tagits fram. Anslaget är såväl pedagogiskt (barn-boken) som en smula provocerande som affischen med budskapet ”El finns inte!” Affischen ingår som en del i designkonceptet Upplysningen, som vill väcka uppmärksamhet och kittla människors fantasi genom att synas på bussar och stortavlor. Av de fyra koncept som prövats i projektet visar sig just Upplysningen fungera bäst. – Konceptet bygger på påståen-den som tar fasta på den förvirring

som finns kring el och energi. Det provokativa anslaget att ”el finns inte” eller att ”kWh är en myt” väckte up-penbart igenkänning hos elkonsumen-terna. I relation till de andra förslagen så upplevdes detta som mest tydligt, konstaterar Christel Brost.

de elaka eltjuvarnaÄven barnbokskonceptet fungerade bra. Boken som fått titeln Hustomten och elakingarna anspelar på gamla sagor om tomten som man ska hålla sig väl med på gården. I det här fallet ska han hjälpa till med att få bort ela-kingarna, det vill säga eltjuvarna som gömmer sig i stand by-funktioner med mera. Sagan är skriven på vers som en Elsa Beskow-bok för att stimulera till att de goda råden ska fastna i minnet. – Sagoboken gick hem hos barn-familjer med små barn. Men förslaget blev ändå inte förstahandsvalet när man skulle välja sin favorit, då vann konceptet Upplysningen för sin tyd-lighet. Men många av de tillfrågade tyckte att sagoboken trots det borde

ELAN PROGRAMMET 77


Under ledning av fotografen och designläraren Christel Brost har designstudenter vid Malmö högskola tagit fram olika designkoncept i syfte att stimulera till ökad medvetenhet om vad el är för något. På bilden håller Christel Brost upp det förslag som fått bäst genomslag.

78 ELAN PROGRAMMET


finnas i skolor och daghem, och hemma hos barnfamiljer så att barnen tidigt kan lära sig om en effektivare energianvändning. Syftet med designprojektet är att påvisa människors behov och önske-mål kring information och kunskap, så att förutsättningar för en bättre kom-munikation mellan energiföretag och kunderna kan skapas.

Med glimten i ögatEn viktig slutsats är att kommunikatio-nen måste bygga på långsiktighet och knyta an till kundernas intresse, behov och kunskap. Det är inte mer informa-tion som behövs, utan rätt utformad information som utgår från kunderna, menar Christel Brost. – Konceptet Upplysningen knyter an till allas vårt ointresse och bristfäl-liga kunskaper om el och energi, och var just därför framgångsrikt. Det talar till kunderna med glimten i ögat, säger Christel Brost som också konsta-terar att mycket få människor förstår begreppet kWh. – Och det är förstås också en viktig anledning till att Upplysningen blev en klar vinnare. Det uppskattades även för att designstudenterna avstått ifrån att använda bilder. Affischerna med sitt avskalade textbudskap upp-levdes som renare, tydligare och mer

direkt i sitt tilltal. Även avsaknaden av färg gjorde att den stack ut i informa-tionsbruset i det offentliga rummet. – Om man väljer att använda fotografier i samspel med text så bör man avstå från att använda ett bild-språk som påminner allt för mycket om annan reklam. Risken är annars stor att man går i dussinfällan, det vill säga att budskapet drunknar i reklam som ser likadan ut. Låt istället bildspråket ha en mer redaktionell karaktär. Ett journalistiskt bildspråk, där man talar genom en serie bilder som bär ett berättande snarare än att försöka förmedla en känsla, menar Christel Brost.

Boken Hustomten och elakingarna anspelar på gamla sagor om tomten. I det här fallet ska han hjälpa till med att få bort elaking-arna, det vill säga eltjuvarna som gömmer sig i stand by-funktioner med mera.

El – vad är det? koncept för kom-munikation om el, Elforsk rapport 09:57, finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

ELAN PROGRAMMET 79


Lars Ejeklint är energiexpert hos Vattefall.

kRONOR OcH öREN FöRsTÅR ALLA det var inget fel på ambitionerna, elkunderna skulle informe-ras på bästa sätt inför den stora mätarreformen. ändå blev det inte riktigt som man tänkt. det säger Lars Ejeklint, energiföre-tagsrepresentant i ELANs programstyrelse.

– Vi hade för mycket fokus på tekni-ken och för lite på användaren, och det är ett skäl till att det inte blev så lyckat när Sveriges nätbolag skulle informera om mätarbytena, säger Lars Ejeklint, som i sitt jobb som energiexpert hos Vattenfall jobbar mycket med olika typer av energi-rådgivning. Mätarbytet var en liten sak för kunderna och en stor för nätbola-gen, konstaterar ett av delprojekten inom ELAN. Men egentligen borde det inte ha varit så svårt att få kun-derna mera intresserade – i alla fall

inte med facit i hand, menar han samtidigt. – Jag tror till exempel att man borde ha avdramatiserat det hela, börjat lite i en annan ände med att bygga upp en förväntan stegvis hos kunderna, något i stil med: ”Nu är det dags att byta teknik från de här gamla mekaniska mätarna. De nya mätarna bär med sig vissa fördelar, till exempel att de möjlig-gör räkningar som baserar sig på det avlästa mätvärdet varje månad. På sikt kommer tekniken dessutom möjliggöra nya tjänster som du som

80 ELAN PROGRAMMET


kund kommer att ha nytta av.” Men kunderna förstår ju inte heller måttet 1 kilowattimme, visar studierna. Hur ska man lösa det? – När jag jobbar med energiråd-givning pratar jag aldrig kilowattim-mar, då använder jag istället procent och kronor och ören. Till exempel att man kan spara 400 kronor på elräk-ningen om man dammsuger bakom kylskåpet, har rätt temperatur i det och avfrostar frysen. Det förstår alla. Hade jag i stället sagt att du genom dessa åtgärder kommer att minska energiförbrukningen med ett antal kilowattimmar så förstår däremot få innebörden av det. – Sen är det klart att man inte helt kan överge måttet kilowattimmar för det är ju så vi mäter volymen av den el vi säljer, men vi måste bli bättre på att försöka översätta det så att kunderna förstår det bättre. Man kan ju till exempel resonera utifrån vad som är en normal förbrukning av el, alltså vad som är en typisk förbrukning för ett visst slags hushåll och sedan göra jämförelser, reso-nerar Lars Ejeklint, som tycker att ELAN gett värdefulla insikter om hur elkunderna förhåller sig till sin ener-gianvändning. – Det vi, inom energibranschen, borde ta till oss är att mer utgå från

kunden och kundens vardag, lite mer ”utifrån” perspektiv och därmed mindre ingenjörskommunikation. Kunderna har stort förtroende för en-ergibolagen så vi har alla en förtro-endebas att bygga på i vårt fortsatta arbete.

ELAN PROGRAMMET 81

LäRdOMAR FRÅN PROjEkTEN utgå från kundens intresse,

behov och kunskapMånga energiföretag berättade inte att det skulle dröja innan det kom fakturor baserade på förbrukningen, eller att med det nya systemet kommer fakturorna att bli olika månad för månad. Det har skapat misstro och oro hos kunderna. Eftersom man pratade om att man med den nya elmätaren skulle betala för den fak-tiska förbrukningen förväntade man sig jämnare fakturor med den nya tekniken.

Tänk inte i teknik – tänk i vad som är bra för kundenKunskaperna om el och energi och måttet 1 kWh är mycket begränsade, nästan obefintliga. Det måste man ta hänsyn till när man kommunicerar med sina kunder.

Använd andra sätt att beskri-va förbrukning än 1 kWhDet är bra med någon form av indika-tion på sin förbrukning, och den bör komma direkt. Den ska vara synlig, gärna i köket, och visa den aktuella förbrukningen. Eftersom de flesta inte förstår vad 1 kWh står för och hur

det är relaterat till det egna beteendet måste förbrukningen visualiseras på något annat sätt. Det behövs en ”om-vandlingstabell” för elförbrukningen – och ett annat mått som är enklare att förstå.

bygg relationer med kundernaLär känna kunderna och vilka behov de har. Genom öppenhet från före-tagets sida kan kunderna också lära känna sin elleverantör och relationer byggs. Öppenhet och synlighet är viktigt för att åstadkomma en god kommunikation och relation.

var tydlig i kommunikationenMånga kunder uppfattar att det är motsägelsefullt att vi ska spara el. Vem tjänar på det? Kunderna menar att elleverantörerna är företag och ska tjäna pengar. Varför pratar de så mycket om att vi ska spara el? Det är viktigt att tala om vad man vill och varför, att vara tydlig i sin kommuni-kation.

skapa tillit och förtroendeNär man känner tillit och förtroende för sitt elföretag litar man också på den information man får.

82 ELAN PROGRAMMET

käLLHäNvIsNING / RAPPORTLIsTA Rapporterna nedan finns att ladda ned från www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

Visualisering av elanvändningen i flerbostadshus (sid 10) Elforsk rapport 09:38 Visual Wattch (sid 13)

Elforsk rapport 08:25 Att följa elpriset bättre: Prismodeller och styrteknik i fältförsök (sid 16)

Elforsk rapport 09:70 (kan även laddas ned från www.marketdesign.se) Timmätning för alla (sid 20)

Elforsk rapport 07:62 (kan även laddas ned från www.marketdesign.se) El-info via digitala kanaler – Potential att förändra elanvändning i bostäder (sid 24)

Elforsk rapport 09:90 Värme i bostäder (sid 29)

Elforsk rapport 07:61 Att värma bostäder – påverkansfaktorer och beslut (sid 31)

Elforsk rapport 09:41 Hushåll på elmarknaden – Information och agerande (sid 34)

Elforsk rapport 09:08 Hushållens inköp av eldriven hushållsutrustning och energi: en analys med fokus

på olika generationer (sid 36) Elforsk rapport 08:23 Krishantering i elsystemet (sid 43)

Elforsk rapport 08:15 Energitjuv eller sparverktyg? Användning av informations- och

kommunikationsteknologi i hushåll (sid 47) Elforsk rapport 09:86 Uthålligt lärande om värmen (sid 50)

Elforsk rapport 09:98 Konstruktioner av barn och elanvändande teknik i reklamannonser (sid 53)

Elforsk rapport 09:65 Modellering av lastkurvor för hushållsel utifrån tidsanvändningsdata (sid 55)

Elforsk rapport 08:54 Småskalig elproduktion för en hållbar utveckling (sid 58)

Elforsk rapport 09:64 Att presentera förbrukningen (sid 67)

Elforsk rapport 07:44 Mätaren kom – vad hände? (sid 69)

Elforsk rapport 08:76 Mätaren kommer (sid 71)

Elforsk rapport 08:75 El – vad är det? Koncept för kommunikation om el (sid 74)

Elforsk rapport 09:57

ELAN PROGRAMMET 83

84 ELAN PROGRAMMET

Documents

ELAN boken