Elevbladet 1/2013

ELEVBLADET_1/2013 1

EL

EV

BL

AD

ET

1/2

013

_ F

EB

RU

AR

I

2 ELEVBLADET_1/2013

”Usch, hur ska man hinna med allt, man blir ju gammal så

snabbt”, klagade jag i telefonen häromdagen till min bästa

väninna. Men i stället för att få ett jakande, medkännande

svar följt av den gamla vanliga ”vart-tog-åren-vägen-diskus-

sion” fick jag mig en avhyvling som hette duga.

”Vadå, gammal?!” röt det från luren på andra sidan av landet.

”Du är inte gammal, jag är inte gammal!”

Min vän nöjde sig inte med denna hojtande inledning, utan

vred och vände på mitt ”TantHeidi-utlåtande” så det grövsta

att jag nästan fick dåligt samvete över att jag någonsin yttrat

mig i frågan. Men då skulle jag kanske fortfarande gått runt

och trott jag varit gammal. Vid ynka 23 års ålder.

Åldersnojan. Det verkar som att det kryper längre ner i

åldrarna och ökar med mängden val som allt tidigare erbjuds

åt oss. Det finns så mycket man kan göra, det finns så mycket

man vill göra och ibland blir det överväldigande, ibland

känns det som om man stampar på stället och man kommer

bli 100 år gammal innan man gjort allt det där man klistrat

upp på sin dreamboard.

Men vet du vad? Du hinner!

Det finns ingen åldersgräns för stordåd och tro mig, du kom-

mer att vara ung läääänge ännu. Min mamma som är 64,

säger att hon känner sig som 24. Hon är den mest energiska

personen jag känner och framtidsambitionerna och de högt-

flygande idérna formligen lyser ur människan. Varför ska jag

känna mig gammal och stressad när någon som är 40 år äldre

än mig knappt reflekterar över frågan.

Jag har flera vänner som har ångest över att bli gamla,

skröpliga. De är rädda för att livet springer dem förbi och att

man en dag sitter där oförmögen att göra allt man ville göra.

Men tänk vad mycket onödigt tid som sätts på att grubbla och

angsta. Tid som kan levas till att njuta, leva och göra det bästa

utav nuet.

Det är viktigt att ha ambitioner och att ha sina drömmar

bubblandes på i bakhuvudet. Studier visar att de som aktivt

fokuserar på vad de vill göra/bli/åstadkomma, har lättare att

uppnå sina mål. Det är viktigt att ha mållinjen för ögo-

nen, men det är också viktigt att uppskatta nuet, resan mot

framtiden. I min intervju med Simon Holmström, månadens

inspiratör, pratade vi om det här och han sade: ”Det är viktigt

att våga längta, men ändå vara nöjd där man är”

Med Simon pratade vi också om att den stora valfriheten som

ungdomar har i dag kan leda till lamslagenhet. Vi kan göra

nästan vad som helst, utbilda oss till vad som helst och med

alla val och möjligheter kommer också den där ångesten kry-

pande. Det blir en slags lamslagenhet och den ökar med alla

val, all prestationspress och alla möjligheter. Om man inte vet

vad man vill eller ens orkar fundera över det, ja då kan det

verka enklare att inte välja något alls. Men det vill vi här på

Ebl motverka! Därför har vi i detta nummer i sann framtids-

anda försökt hjälpa dig att minska på framtidsångesten.

Vi har listat en mängd med intressanta, annorlunda utbild-

ningar, vi har tagit reda på vilka branscher som kommer

erbjuda mycket arbetsplatser i framtiden och vi har intervjuat

några människor i arbetslivet om vad deras jobb egentligen

går ut på. Jennifer har benat ut vad folkhögskolan är för något

och Paula har listat alla möjligheter i studieväg som finns

efter högstadiet. Unginfo har bidragit med en informerande

text om studiestödet och Luna har intervjuat en tjej som kör

kombistudier. Vi blickar även tillbaka i tiden med en intervju

om hur det var i skolan för 50 år sedan. Vi har också lite

matnyttigt åt den skoltrötta i form av en drös med spännande

mellanårsberättelser. Sen har vi lite alla hjärtans dagtips, både

recept och film och i vanlig ordning bjussar vi även på fina

bilder, pyssel och recensioner! Vi hoppas detta nummer kan

underlätta dina framtidsfunderingar eller åtminstone erbjuda

en trevlig lässtund!

TEXT: Heidi Hendersson

Våga längta, men var också nöjd där du ärCHEFREDAKTÖR

ELEVBLADET_1/2013 3

Elevbladet 1/2013 - framtid

PÄRM: Matilda Ekman

Finlands Svenska Skolungdomsförbund är skolungdomarnas egen intresseorganisation och riktar sig till elever i grundskolans övre årskurser (åk 7-9) samt studerande på andra stadiet, d.v.s. folkhögskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter.

Förbundsordförande: Anna Ingman, 044 2778 669, [email protected]: Paula Palin, [email protected]: Jessica Sinclair, 09 644 881, [email protected] 1 D 65-66, 00140 [email protected]

Innehåll RedaktionMEDVERKANDE: Heidi Hendersson, Matilda Ekman, Isabella Knopman, Jennifer Granqvist, Luna Teppana, Matilda von Essen, Nikolina Sahlin, Paula Palin, Daniela Ikäheimo, Felicé Hendersson, Fanny Hendersson.

CHEFREDAKTÖR: Heidi Hendersson, [email protected], www.heidiskaos.blogspot.com

ART DIRECTOR: Matilda Ekman, [email protected], www.matildamachine.ratata.fi

ANSVARIG UTGIVARE: Anna Ingman, [email protected]

Ordförande / 4Generalsekreterare / 5Kolumn: En framtid utan nyårslöften / 6Hey Medlem / 7Vad vill du bli när du blir stor? / 8Vad gör du år 2025? / 9Hey Medverkande / 9Har du hört om de här utbildningarna? / 10Folkhögskola, något för dig? / 11Finn Fem Fel / 11Gallup: Vi som gått folkhögskola / 12På den gamla goda tiden / 15Gallup: Vad gör du? / 16Mellanåret- en andningspaus / 17Månadens inspiratör: Simon Holmström / 20Frivillig arbetskraft på andra sidan jorden / 239 bilder / 25Framtiden i våra händer / 26Klipp ut ett vändagskort! / 27Filmtips / 29Recept; chokladkräm och müsli / 31

Elevbladet är Finlands Svenska Skolungdomsförbunds medlemstidning. FSS har gett ut Elevbladet sedan 1920 under namnet Nordan, Svensk Ungdom, Ung Makt och Elevbladet.

4 ELEVBLADET_1/2013

Den eviga frågan som alltid dyker upp. Vad vill du bli när du blir stor? Många har färdigt inbakade planer om att fara utomlands och studera och sen gifta sig rik, eller baka ihop en unge och leva happy family efter studierna. Själv vill jag bara göra människor lyckliga och gå omkring och le på gatan, men å andra sidan så tror jag inte att jag får så bra betalt av att enbart ha ett leende på läpparna.

Vad vill du Anna bli när du blir stor? Jag har alltid skjutit upp på den frågan. Ja, om ni hade frågat mig när jag var fem år gammal hade jag antingen svarat prinsessa, holly-woodfru eller ”en person som kan engelska”. Men åren flög förbi och efter grundskolan skulle jag välja om jag ville börja på en yrkesläroanstalt eller om jag ville klarlägga stu-dent examen. Jag valde gymnasiet med ursäkten att jag får fundera ytterligare tre år på vad jag vill bli när jag blir stor. Studentmössan på skallen vet jag fortfarande inte vart min framtid skall leda mig. Jag avundas de människor som har ett mål i livet med vilken metod de vill bidra i samhället. Men ingen stress, jag vet att jag också snart kommer att hitta min rätta väg.

Att välja studier är svårt, det är grunden på hur din fram-tid skall se ut och vad du skall leva upp till. Fast det finns en

hel del studiealternativ i Svenskfinland så kan det vara lite knepigt att välja rätt utbildning. Men man får inte glömma att man är ung och pigg och har all tid att prova på, om en utbildning inte passar så kan man alltid byta. Att stressa om framtidsplaner leder det bara till en ond cirkel.

Bästa tipset på att inte falla ner i den onda cirkeln är att inte planera allt för långt in i framtiden. Ta en dag, vecka, max ett år i taget och se vilka nya dörrar och kryphål som öppnar sig. Men det är klart, man får drömma om sin fram-tid, om man vill gifta sig och skaffa sig ett mysigt hem på landet eller kanske resa jorden runt är upp till var och en. Ett mellanår eller två rekommenderas starkt, man hinner mogna som människa och får uppleva en hel del utan stress om studier och framtid.

Så jag frågar mig själv ännu en gång. Vad vill du Anna bli när du blir stor? Svaret är att jag aldrig kommer att bli stor. Jag tar mina framtidsplaner som de kommer. Om jag inte är nöjd med dem så tar jag bara ett steg tillbaka och hittar en annan, mer awesome väg.

Stor? I’m forever young.TEXT: Anna IngmanORDFÖRANDE

På sidan 27 hittar du Elevbladets egna vändagskort!

Klipp ut och ge bort till familj och vänner.

Elevbladets egna vändagskort

ILLUSTRATION: Olivia Ekman

ELEVBLADET_1/2013 5

För några dagar sedan köpte jag en pajform. Med bestämda

steg traskade jag till butiken, och tog första bästa form och gick

vidare för att betala den. Det var en ganska vanlig variant, ni

vet, en sån där transparent glas form med lite veckade kanter,

en sån som finns i alla hem, typ. När jag kom till kassan med-

delade expediten förutom pajformens pris på kring åtta euro

att formen har tio års garanti. Tio år. 10. Jag var chockad.

På vägen hem började jag fundera vad jag gjorde för tio år

sedan. Jag hade nyss flyttat tillbaka till Finland, precis lärt mig

svenska och börjat spela piano. Jag fick också en lillasyster,

kan knappt förstå att det redan gått tio år sedan jag för första

gången höll henne i famnen, livrädd för att tappa henne. På

den tiden var jag bombsäker att jag skulle bli veterinär. Se-

nare gick det upp för mig att jag i det yrket faktiskt skulle vara

tvungen att se och ta hand om sjuka djur och inte bara paija

hundar dagarna i ända. Inte min grej.

Nästa naturliga tanke var såklart vad jag skulle göra tio år in

i framtiden. Men där blev det stopp. Det var totalt blankt. Jag

greps av en smärre panik där mitt i allt folkvimmel. Jag kunde

inte ens greppa tanken om att jag någon dag skulle vara 29 år

gammal, skrämmande vuxen, eller vad jag skulle hålla på med

då. Jag har alltid tyckt om att göra planer och såklart har jag

en hel del saker jag vill uppleva och uppnå någon gång i mitt

liv, men de flesta av dessa mål har inget bäst-före-datum. Jag

kan alltså inte säga att jag absolut kommer resa till Brasilien

inom tio år eller att jag helt säkert kommer köpa en lägenhet

i huvudstaden innan jag fyller 29, fastän dessa är grejer jag

drömmer om att göra. I stunden kändes det hemskt jobbigt.

När jag senare satt mig ner vid mitt köksbord, kom jag att

tänka på de diskussioner jag på senaste tiden haft om fram-

tid. Ämnet är aktuellt då största delen av min vänkrets är i

samma situation, med en studentexamen eller yrkesexamen i

baggaget, ett helt drös med drömmar och förhoppningar, och

ingen aning om vad framtiden kommer föra med sig. Efter att

ha ommat och mennat en god stund har vi allt som oftast kom-

mit fram till att det egentligen är helt okej, om inte till och

med befriande, att inte veta vart livet kommer ta oss under de

kommande åren. Skönt att inte på förhand veta vilka misstag

man kommer göra, vilka felsteg man kommer att ta, roligt att

vänta på de fina stunder av glädje som finns i lager för en och

spännande att tänka på alla de möjligheter man har att välja

mellan. Framtiden ska vara oskriven och oklar.

Om tio år hoppas jag att jag får göra något som ger mig lika

mycket glädje som att jobba på FSS gör, att jag fortsättningsvis

har förmånen att känna och lära känna lika fantastiska männis-

kor som nu och att jag alltid har glass i min frysbox. En lägen-

het med rundade fönster och ett badkar skulle såklart också

vara trevligt att ha, men där kan jag kompromissa.

Summa summarum: Jag vet inte var jag och min pajform

kommer hålla hus då garantin på den går ut. Men det vill jag

helst inte veta heller.

Jag och min pajform.

Jag stannar kvar

Framför mig

öppnar sig nya monster

öppnar sig ny jord

öppnar sig nya cirkuskonster.

Bakom mig

visar sig alla bekanta

visar sig ostädade bord

visar sig min ruttna blomplanta.

I min hand har jag bara en nyckel.

Den funkar bara till en dörr.

Och det är min egen.

Jag stannar kvar.

Här.

Dikt av Simon Holmström

TEXT: Paula PalinGENERALSEKRETERARE

Att passa in. Ja. Det finns ju alltid situationer då man känner

”nehep här ska jag inte vara”. Om det nya avsnittet av Des-

perate Housewives eller FIFA 13 kommit ut och man helt har

missat det och vännernas munnar går på rundgång och spott

flyger runt omkring. Och där sitter du utan FIFA 13 och tänker

”jag går på wc sålänge och gömmer mej”. Men om vi tar större

saker. Att inte passa in alls. Jag själv tror ju att alla passar in

någonstans. Du kanske bara umgås med fel människor eller så

är tiden bara inte rätt. Du kan ha sån tur att tonåren går galant,

det kanske bara är finnar, föräldrar och läxor som ”förstör ditt

liv”. Men kanske inte för andra. Dagis kan ha varit kanon. Men

sen på lågstadiet är du personen som bara släpar efter. Sen på

högstadiet är det bra, gymnasiet och vidareutbildningen också.

Ditt jobb på köttfabriken går fint. Sen då du tjänat ihop och ska

flytta till Göteborg för att jobba som psykolog, då går de inte

så bra. Jo, du jobbar bra och sköter dej och så, men jobbkol-

legorna kollar på dej med svenska ögon och tänker bara bastu,

koskenkorva och 6-1 förlusten i ishockey för 15 år sedan. De

tänker ”ja, finnen hittade till Göteborg i alla fall trots havet

emellan”. Du jobbar vidare och hoppas att nån ska prata med

dej på firmajulfesterna. Men icke. Men du hittar en man och

får ett par barn. Du släpar dem tillbaka till Jakobstad och sä-

ger att det blir kul. Om de bara visste hur du ljög. Barnen är

utflugna nu och ditt liv är väl helt okej. Ni blir gamla, gubben

dör och du hamnar på ålderdomshem. Men där märker du ju

att på hemmet finns högstadievännerna du saknat. Så det jag

vill samanfatta är att din tid kommer, chill.

Att passa in – en humoristisk framtidsreflektionTEXT: Nikolina Sahlin

6 ELEVBLADET_1/2013

Varje månad blir jag lika glad när det utkommer

nya tidningsmagasin i butiken. Och i slutet av

året, vareviga år, massproduceras de sedvanliga

artiklarna om nyårslöften. Sida efter sida med

tips på hur man kan få en lysande framtid - ge-

nom förändring. Sedan jag var 15 år har jag ivrigt

slukat alla ord om hur man kan maximera lyckan

genom nyårslöfte efter nyårslöfte. Vad jag inte

visste var att det inte var min egen lycka jag strä-

vade efter, utan samhällets recept på lycka jag

försökte leva upp till.

När jag var tonåring var jag alltid extremt peppad efter nyår.

Nyårslöften var ett måste! Efter att ha frossat i allt i godisväg

under december-månad brukade min hy säga ifrån och jag

hamstrade allt från ansiktsmasker till porminskade hudremsor

för att reparera de små skadorna. Jag skulle börja äta en balan-

serad kost samt ta underbara långpromenader regelbundet för

att få det där efterlängtande D-vitaminet som de flesta råder

brist på under den här årstiden. Kort och gott hade jag massvis

av olika nyårslöften som jag eftertänksamt skrev upp i mitt an-

teckningsblock. I dag har jag valt att avstå helt.

Nyårslöften brukar vara en tradition för de flesta mänskor.

Innan det nya året börjar lovar man sig en eller flera saker

som man vill förändra i sitt liv. ”Äta hälsosammare, sluta röka,

ta tag i träningen, börja med en ny hobby eller någonting an-

nat som skall förgylla det kommande året.” I det stora hela

handlar det om förändring - för en bättre framtid. Nyårslöften

fungerar ofta som en motiverande sporre och en symbol för

att lägga något bakom sig - och välkomna framtiden och dess

möjligheter. Men istället för att med öppna armar välkomna

någonting nytt, blev det bara en sorts press som klamrade sig

fast vid mig varje år.

Jag var så upptagen av att hitta skavanker i mitt liv att jag glöm-

de bort allt annat. Rädslan att vakna upp en dag och ångra

En framtid utan nyårslöftenTEXT: Jennifer Granqvist ILLUSTRATION: Emilia Kannosto

ELEVBLADET_1/2013 7

tillvaron skrämde mig och gör det fortfarande. Och vem vill

ångra att man försökte för lite. Uppnådde för lite. Utvecklade

sig för lite. Gick miste om sin potential. Problemet var bara att

jag redan var självmedveten. Jag skulle inte behövt ägna energi

åt förändringar. Förändringens vind var inte något jag behövde

- utan istället blev det nuet som jag aldrig fick. Framtidsångest

blev lika med nyår för mig.

I år struntar jag fullständigt i alla löften hit och dit. Jag har

fått nog. För mig är nyårslöften inte en ny-start utan ett över-

reklamerat pr-trick för att aldrig våga vara nöjd. Inte bara för

att bli lite bättre, utan även för att konsumera liiite mera. Och

gärna mycket mera. Är jag verkligen pessimist som tycker att

nytt år-nya möjligheter grejen är överreklamerad? Och för vem

gör man det? Är det alla gånger man själv som är så olycklig

att man radikalt vill förändra någonting? Eller är det samhällets

sätt att berätta för oss att vi inte är tillräckliga - något måste

man ju förändra. Och man kan alltid förändra något. Från stora

saker som flyttning eller små som att komma ihåg att smörja

sina kruttorra händerna med handkräm. ”Du kan väl inte ha

det bra?” Vad händer om man aldrig lär sig att stanna upp och

våga vara där man är? Då kommer man jämt att bli besviken.

För det finns alltid någon som har lite mer tränad kropp, lite

bättre jobb, lite bättre självkänsla och lite bättre ekonomi. Och

varje gång jag tänker på det blir jag förbannad.

Det finns en fördom om att mänskor som inte tror på nyårslöf-

ten är några fega jäklar som ältar gamla saker om och om igen.

Som aldrig vågar satsa utan istället klamrar fast sig i rädslan av

att bli besviken. Som aldrig vågar ta för sig och inte vågar tro

på framtiden. Själv var jag en av dem som trodde stenhårt på

den här fördomen. Idag har jag äntligen börjat förstå att det i

dagens samhälle krävs ett stort mod att våga stampa på stället,

om så bara för ett par sekunder. Jag är något slags mellanting

nuförtiden. Nyårslöften undviker jag mer än gärna men sam-

tidigt har jag väldigt svårt att vara nöjd. Jag blir illa till mods

om jag upplever att jag inte utvecklas i den takt jag själv vill.

Allting kan alltid bli bättre man man glömmer att vara tack-

sam, stanna upp och bara vara. Från att ha gäspat av tanken

på mänskor med vanligt svensson-liv till att beundra dem. Och

önska att jag kunde vara mera som dem.

Är det lättare för mänskan mentalt att lämna bakom sig det

gamla när det börjar ett nytt år? Är det någon slags symbol

för att våga se framåt och våga förändra sitt liv? Någon slags

inre ritual som låter oss bearbeta det som varit och se framåt?

Mänskor skulle kanske säga att jag skall sluta vara så jäkla rädd

och våga köra fullt ut istället. Men det är exakt det jag gör - på

det sättet som är rätt för mig. För efter 21 somrar på denna jord

börjar jag äntligen förstå att hur mycket vilja man än har kan

man inte ändra allting på en natt. För vilja, det har jag gott och

väl om: jag är envis som en åsna som min kompis Islam skulle

uttrycka det.

Men det finns de mänskor som lyckas förändra sitt liv till det

positiva tack vare nyårslöften. De som lever på motivation och

njuter på vägen. Och dessa personer fascinerar mig enormt.

Att lyckas lägga all nytt-år-press vid sidan av och bara köra

på - utan att backa, det är något som jag aldrig lyckats med.

De som struntar i förväntningarna och anpassar sig efter sina

egna förmågor. För jag har fortfarande i dag svårt att skilja på

samhällets förväntingar och mina egna. Det är så lätt att falla

dit och så svårt att ta sig ur.

Kanske gäller det att inte ta nyårslöften på för stort allvar. Jag

tror att poängen med nyårslöften från början inte är av ondo.

Kanske fungerade det till en början som någonting sporrande,

förväntansfullt och meningsfyllt. Och kanske har jag bara miss-

förstått allting och förvandlat någonting vackert till motsatsen.

Och kanske är de saker jag strävar efter egentligen ett sam-

lingsnamn för nyårslöften i andras ögon - bara jag som vägrar

erkänna det med rädsla för framtiden.

För det finns alltid tid för förändring och jag väljer att se det

hela som en process. För även om jag erkänner att jag lätt får

tag i den där yttre pressen om hur livet borde vara, så vet jag

att snön inte är vitare på andra sidan. Framtiden kommer ändå.

Och det är dags för mig att lägga den där evinnerliga strävan

åt sidan och bara tillåta mig vara. För under alla år jag radikalt

velat kontrollera varenda liten biverkning av mitt liv har jag

glömt att njuta på vägen. För trots min stora rädsla för att bli

besviken på livet har jag ändå lyckats förändra många viktiga

saker i mitt liv. Och det är dags för mig att se dem.

Selma Moring, andra årets studerande vid Ekenäs Gymnasium

1. Vad har du för sportlovsplaner? Läsa på vårens studentskrivningar och förhoppningsvis åka på en kortare resa med mina vänner.

2. Hur firade du nyåret? I Kuba på en strand med min familj och en flaska rom.

3. Har du något nyårslöfte? Nope

4. Titanic eller The notebook? Tycker att båda är väldigt dåliga. De är inte riktigt min smaks filmer, men om jag måste välja blir det nog Titanic för den är legendarisk.

5. Har du rest utomlands, isåfall vart? Ja, Norge, Sverige, Estland, Italien, Grekland, Kuba, Kina, Kanarieöarna, Portugal, Turkiet, Österriket.

6. Vilket är ditt trevligaste reseminne? Det måste nog vara från min Kubaresa. Det är inte något enskilt minne utan allt. Människorna hade en så fin attityd till livet, musiken var fantastisk och stränderna var underbara.

7. Om du fick träffa tre stycken historiska personer vilka skulle de vara? Hmm, Mahatma Gandhi, Aristoteles och Jesus.

8. Tycker du att dagens ungdomar har möjlighet att påverka i samhället? Om man själv tar initiativ till det JA för ingen kommer bara att servera det till dig utan man måste jobba för att få sin röst hörd.

9. Har du deltagit i något FSS evenemang? Jo, kulturkarnevalen.

TEXT: Isabella Knopman FOTO: Cecilia Sandell

Hey medlem

”För jag har fortfarande i dag svårt att skilja på samhällets förväntingar och mina egna. Det är så lätt att falla dit och så svårt att ta sig ur.”

8 ELEVBLADET_1/2013

Filip Söderlund, Ekenäs Gymnasium 17 år

– Antagligen Ekonom

Gallup:

Vad vill du bli när du blir stor?

Emilia Eriksson, Ekenäs Gymnasium 18 år – Jag vill bli någon som jobbar med TV eller film så kanske producent eller regissör.

August Rosendal, Ekenäs Gymnasium 18 år – Något med filosofi, psykologi eller religion. Sen är jag även intresserad av musikindustrin men också av att jobba med människor.

Linda Finell, Ekenäs Gymnasium 17 år – Ingen aning, men något som ger mycket pengar så att jag kan shoppa och resa.

Cecilia Lintuluoto, Ekenäs Gymnasium 17 år – Vet ej ett direkt yrke men jag vet med säkerhet att det skall vara något praktiskt och varierande. Jag vill heller inte jobba ensam instängd på ett kontor.

TEXT & FOTO: isabella Knopman (Ekenäs)

Lisa Boström, Korsholms högstadium, 13 år – Jag vill gå i Tärnaby skidgymnasium med grenarna slalom, storslalom, super G, störtlopp och superkombi. Det har alltid varit min dröm.

Jenny Eklund, Korsholms högstadium, 13 år – Elmontör. För att jag vill ha ett jobb som är bra betalt och så kan man hjälpa släktingar med arbete.

TEXT: Fanny Hendersson (Korsholm) FOTO: Felicé Hendersson (Korsholm)

ELEVBLADET_1/2013 9

Framtiden i en broschyrLäkare, närvårdare, socialarbetare, busschaufförer, barnträdgårdslärare och svetsare. Dessa är några yr-kesval som med stor sannolikhet kommer att ge jobb i framtiden, enligt Utbildningsstyrelsens nya arbetsgui-de. Broschyren, som går under namnet Yrke 2025 ger en inblick i hur den finlandssvenska arbetsmarknaden kommer att se ut om 13 år. Vårdbranschen och den sociala sektorn är områden som ser ut att sluka flest arbetstagare de närmaste åren.

Heidi Backman, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen

efterlyser unga som vill söka sig till hälsovården eller den

sociala sektorn.

– Inom social- och hälsovårdsbranchen blir behovet bara

större. Med en snabbt åldrande befolkning ökar vårdbehoven.

Backman har tillsammans med kollegor ställt prognosen

Yrke 2025, som ger en fingervisning i vilka yrken och utbild-

ningar som kommer ge arbete fram till år 2025. Prognosen

är anpassad enligt finlandssvenska förhållanden och består

av en broschyr och en webbsida som kan ge vägledning i

valet av utbildning. Guiden listar allt som allt 24 yrken och

utbildningar som anses vara lovande framtidsval. Förutom

social- och hälsovårdsbranschen är den tekniska sektorn och

byggindustrin områden som flaggar med framtida jobbmöj-

ligheter.

– Inom maskin, metall- och biltransportbranschen kommer

det finnas arbete. Byggnadsbranschen är för tillfället skakig,

eftersom det är en väldigt konjunkturberoende sektor. Men

på längre sikt är behovet av arbetare inom området stort,

speciellt byggmästare och arkitekter.

Backman ser även ett stort behov av barnträdgårdslärare

och svenskspråkiga jurister och psykologer.

– Även agrologer behövs. Sysselsättningen minskar inom

lantbruket och pensionsavgången är stor. Men det är svårt att

få 16-åringar att söka sig till lantbruksutbildningarna.

Yrken som det kan vara svårare att sysselsätta sig inom är

bland annat mediekultur, hantverk och bildkonst.

– Musikbranschen ser lite bättre ut. Det finns ett ökande

behov av musiklärare till exempel.

Yrke 2025 prognosen ger en bra inblick i framtidens

arbetsmarknad och är menad som ett verktyg för både

studiehandledare och studerande vid råd och val av utbild-

ning. Backman säger dock att man inte ska stirra sig blind på

rekommendationerna.

– Man ska framför allt utgå från eget intresse och begåv-

ning. Prognosen kan ge stöd i beslutet. Om man är motiverad

och kan sin sak sysselsätts man också lättare.

Vad gör du 2025?

Här är listan på utbildningar som enligt undersökningen ska ge säkert jobb i Svenskfinland fram till år 2025. YRKESUTBILDNING- Barnledare

- Närvårdare (inom dagvården, äldreomsorgen,

handikappomsorgen)

- Finmekaniker, maskinmontör, plåtslagare-svetsare,

verkstadsmekaniker, verktygstillverkare, automations- och

underhållsmontör

- Busschaufför, chaufför, kombinationsfordonsförare

- Försäljare (merkonom)

- Städare (rengöringsservice)

- Lantbrukare

- Trädgårdsmästare

- Skogsarbetare

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING- Socionom

- Sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska,

röntgenskötare, förstavårdare

- Byggmästare, ingenjör i byggnadsteknik

- Ingenjör i maskin- och produktionsteknik

- Ingenjör i automationsteknik och it

- Tradenom

- Agrolog

UNIVERSITETSUTBILDNING- Läkare, tandläkare

- Farmaceut

- Socialarbetare

- Psykolog

- Barnträdgårdslärare, vissa yrkes- och ämneslärare,

specialklasslärare

- Diplomingenjör

- Byggnadsingenjör och byggnadsarkitekt

- Jurist

Namn: Luna TeppanaÅlder: Snart 17Skola: InveonIntressen: Fotboll, fotografering, musik, snowboarding

1. Hur skulle du beskriva dig själv med tre ord? Aktiv, kreativ, glad :)

2. Vad gör du helst en söndagkväll? Ser på Solsidan

3. Favoritfilm? Notting Hill

4. Vinter eller sommar? Sommar!

5. Vad gör dig glad? Mina vänner och Vänner på tv!

6. Vad gör dig arg? Orättvisa

7. Vad vill du bli när du blir stor? Jag har väldigt många drömmar om framtiden men för tillfället skulle jag helst vilja bli fotbollsspelare, fotograf, journalist eller företagare.

HeymedverkandeTEXT: Heidi Hendersson FOTO: Cecilia Lönnqvist

Alla yrken behövs, och om du är

begåvad på ett område och har stort

intresse för det så är också dina

möjligheter att få jobb eller att skapa

en egen arbetsplats rätt goda.

TEXT: Heidi Hendersson

Men kom ihåg!!

10 ELEVBLADET_1/2013

Guldsmed

Axxel, Ekenäs, 12 studieplatser, 3 år

ReservdelsförsäljarePracticum, Ekenäs, 34-36 studieplatser, 3 år

Man kan jobba både i affärer som är specialiserade på reserv-

delar till bilar eller i stora bilhus, som beställare av märkesre-

servdelar.

StatistikÅbo Akademi, Åbo, 30 studieplatser, 3 år kandidatnivå

Som statistiker kan man jobba på bland annat försäkringsbo-

lag, banker eller inom kommunen.

EstenomNovia, Vasa, 18 studieplatser, 3 år, uttagning vartannat år

Bred utbildning med många infallsvinklar på skönhet. Man

kan bland annat jobba som stylist, försäljare, visualist, konsult

eller butikschef.

MedianomArcada, 35 studieplatser

Yrkesinriktningarna du kan välja mellan är on-

line media and art direction, manus och regi, foto och

klipp,producentskap och ljudarbete. Efter examen kan du

jobba som till exempel producent, regissör, regiassistent,

skripta, manusskribent, fotograf i TV- och filmproduktioner,

ljudplanerare eller så kan du jobba med webbdesign, grafisk

formgivning eller programmering.

FloristYrkesakademin i Österbotten, Vasa, 15 studieplatser, 1,5 år

Lämplig för personer med gundutbildning inom trädgårds-

branschen eller arbetserfarenhet från blomsterbranschen

Har du hört om de här utbildningarna?TEXT: Heidi Hendersson FOTO: Madelen Holmström

Kolla in studieinfo.fi!

På addressen www.studieinfo.fi kan du

informera dig om det mesta inom skolväg. Här

kan du söka efter olika utbildningar, få info

om ansökningstider och hur du i praktiken ska

söka till den utbildning du vill gå. På sidan finns

också utbildningsguider och kontaktuppgifter

till rådgivare som kan hjälpa dig i din

utbildningsjakt, samt statistik rörande

utbildning och ansökningar.

När det är dags att söka utbildning är det lätt att fastna i invanda mönster. Man väljer yrken som

man är bekant med och som man vet vad går ut på. Elevbladet vill dock ge dig lite fler alternativ

och presenterar här en liten lista på några yrken och utbildningar som du kanske inte ens tänkt på!

Bildartesan

Inveon, Borgå, 16 studieplatser, 3 år

Utbildningsprogram för grafisk planering

För dig som vill jobba med affischer, reklam, tidningar,

skivomslag och annat inom grafisk planering

SjökaptenHögskolan på Åland, 24 studieplatser, 4,5 år

LogopediÅbo akademi, 13 studieplatser, 5 år magisternivå

Utbildningen leder till magisterexamen och ger kompetens att

arbeta som talterapeut. Talterapeuter arbetar med människans

kommunikationsförmåga: talet, språket och rösten. Taltera-

peuter arbetar även med alternativa kommunikationsmetoder

så som bild- och teckenkommunikation.

På estenomlinjen i Novia lär man sig bland annat om färger och former i stylingsyfte.

ELEVBLADET_1/2013 11

Folkhögskola – något för dig?TEXT: Jennifer Granqvist

Källor: www.studierifinland.com

www.kansanopistot.fi

• Borgå folkakademi• Axxell Folkhögskola• Evangeliska folkhögskolan i Svenskfinland• Fria kristliga folkhögskolan• Houtskärs kyrkliga folkhögskola• Kristliga folkhögskolan i Nykarleby• Kronoby folkhögskola• Lärkkulla-stiftelsens folkakademi• Norrvalla folkhögskola • Svenska Österbottens folkakademi• Västra Nylands Folkhögskola• Ålands Folkhögskola

Svenskspråkiga folkhögskolor i Finland:

För vem? Folkhögskolan härstammar ursprungligen från Danmark och finns idag bara i Norden. I skrivande stund finns det cirka 90 stycken folkhögskolor runtom i Finland, tolv av dessa är svenskspråkiga. Till en folkhögskola kan man söka efter att man avlagt grundskoleexamen. Många nyblivna studenter väljer att ta ett mellanår för att förbereda sig för kommande studier. Oavsett vilken ålder eller vilket skede i livet man är, är folkhögskolan en plats att fördjupa sig i sina intressen, öka sin umgängeskrets och utvecklas som människa.

Varför?Folkhögskolans största fördel är den breda flexibiliteten i studierna. Man sätter också stort värde på att rätta sig efter elevernas individuella förutsättningar och intressen. Olika folkhögskolor erbjuder olika inriktningar, t.ex. teater, musik, fotografi, bildkonst, webdesign och juridik. I många fall fungerar de ettåriga linjerna som förberedande innan fortsatta studier. Många av eleverna bor på internat bredvid skolan vilket ofta bidrar med en hög samhörighet. Gemen-samma projekt och studiebesök/ resor är också ingredienser för den stora trivseln. Ledordet brukar vara att det skall finnas plats för alla.

Studierna I folkhögskolor erbjuds vanligen också öppna universi-tetskurser man kan ha nytta av i framtiden. Det finns flera alternativ; studerande kan genomföra studierna som fler-formsstudier, med närstudiepass, inlärning i arbetet eller som distansundervisning (beroende på skolan). Antagningen genomförs vanligen med hjälp av förhandsuppgifter och personlig intervju.

Folkhögskolorna är upprätthållna av olika organisationer som privata föreningar och stiftelser. I vissa fall är boende och måltider avgiftsfria, men det här varierar beroende på folkögskola och studielinje. Det gäller att vara medveten om kostnaderna innan för att förhindra kommande över-raskningar i form av räkningar. I listan nedanför ser du vilka svensskpråkiga folkhögskolor Finland erbjuder.

SARA

Finn fem fel! ILLUSTRATION Kajsa Lind


1. Namn, ålder, gör2. Vilken folkhögskola har du gått i?3. Vad hade du för förväntningar och vad fick du ut av året?

5. Vad var det bästa och sämsta med året där?6. Har du någon hälsning till andra som är

nyfkna att börja på folkhögskola?

1. Wille Hellström, 21, Civiltjänst/Jobbar2. VNF, bildkonstlinjen3. Bestämde mig att ha ett mellanår efter gymnasiet. Och av en slump hamnade jag där.4. ”Ah, best shit ever!” Man får göra något man verkligen är intresserad av dag in och ut.

Det bästa var precis allting, främst mänskorna! Det sämsta var att året där tog slut...5. Kör hårt bara! Våga!

”Vi som testat – och vet vad folkhögskola går ut på!”

Gallup:

1. Sandra Vaihela, 21, jobbar (på klädbutik)2. VNF, Fotokonst3. Jag kände att det var ett passande val i den livssituation jag då var i. Att gå i folkhögskola

innebar dessutom att jag lärde mig massor utan att behöva lägga ner 3-5 år på det. Jag hade höga förväntningar, jag hade hört mycket gott om VNF och hoppades på att det skul-le bli ett superår. Jag tycker själv att jag lärde mig massor och tillsammans med klasskom-pisarna fick jag utforska olika sätt, taktiker och situationer att använda sig av inom foto.

4. Alla människor man lärde känna, samt att man fick göra många praktiska övningar vilket kändes som en skön variation till gymnasiestudier. Det sämsta var att det ibland kändes det som att man hade hunnit med så mycket mer, tiden att göra övningarna blev ofta väldigt utdragen.

5. Att gå i folkhögskola är ofta dyrt, så var beredd på att det behövs pengar. Annars är det bara att go for it!

TEXT: Jenny Granqist FOTO: Privat


1. Anna Abrahamsson, 22, studerande. 2. VNF, juridiska programmet3. Jag kände att jag behövde ett år för att tänka på min framtid och verkligen bekanta mig

med olika alternativ. Jag hoppades på att få en klarare bild av det utbildningsområde jag då trodde jag skulle vara mest intresserad av - och det fick jag. Efter året på VNF kändes det betydligt tryggare att söka in på den universitetsutbildning jag intresserat mig för.

4. Den sociala gemenskapen som uppstår - man träffar så många olika slags människor, många sådana som man annars kanske inte skulle möta inom sina ”vanliga” umgänges-kretsar. Jag har under tiden på VNF funnit vänner för livet. En annan värdefull aspekt är friheten - man ges utrymme att finna sig själv. Det sämsta var ekonomin - folkhögskola räknas som andra stadiets utbildning och berättigar endast till ett litet stöd. Under mitt år begränsades studiestödet även av mina föräldrars inkomster, eftersom jag var under 20.

5. Ta vara på året och gör det mesta av det. Kliv utanför dina gamla bekvämlighetszoner, vidga vyerna, våga hitta nya sidor av dig själv, och prova olika möjligheter!

1. Vanessa Forstén, 22, studerar fotografi i England2. Digital fotokonst i VNF3. Att jag skulle få reda på om fotografi är något för mig. Jag utvecklades både tekniskt och

teoretiskt inom ämnet som visade sig vara något för mig.4. Alla fina mänskor jag träffade – som jag fortfarande har kontakt med. Det sämsta var att

rutinerna ibland var lite slappa.5. Jag rekomenderar verkligen att börja studera på en folkhögskola. Du hinner i lugn och ro

bekanta dig med ämnet du valt att studera i framtiden. Det finns ingen press heller. Om du inte gillar är det bara frågan om ett år. Jag lärde mig att känna en massa olika människor som jag aldrig skulle träffa om jag inte skulle ha studerat på VNF.

1. Emilia Nyberg, 22, studerar kulturproducentskap på Arcada.2. Jag gick på Västra Nylands folkhögskola med inriktningen digital fotografering.3. Jag hade inte lust att hasta iväg till någon högskola eller universitet genast efter gymnasiet,

så tog ett par mellanår och tillbringade ett av dem på VNF för att utöva ett av mina största intressen och utvecklas som fotograf. Jag förväntade mig att lära mig en massa nya saker och såg fram emot att få använda bland annat studio och kameror som man inte hade tillgång till hemma. Det mesta jag lärde mig var dock på egen hand, eftersom kunskapsnivån (åtminstone i vår klass, det kan ju variera) var ganska ojämn, men det är även på sätt och vis en bra sak eftersom man får ganska fria tyglar att tolka uppgifter och utmana sig själv enligt sin egen förmåga.

4. Utan tvekan alla vänner jag fick! Och maten som serverades var jättegod (maltlimpan var kanske bland de bästa jag ätit) Det sämsta var att det var ganska dyrt att studera på folk-högskolan då vi hade både månads- och materialavgifter. För att finansiera detta jobbade jag mycket vid sidan om och gick på så vis miste om en del roliga evenemang och häng med skolkamrater efter skolan.

5. Om du är lite osäker på vad du vill göra i framtiden, vill syssla med något speciellt intresse eller bara vill ha ett roligt mellanår så är folkhögskola ett mycket bra val. Man lär känna många nya människor som lätt även kan bli vänner för livet!


ANNONSER

facebook.com/skolungdom & facebook.com/elevbladet

Nu finns FSS även som en gilla-sida på facebook!

Håll dig up to date med vår intresse- bevakning, våra evenemang och annat skoj!

LIKE FOR FSS!

V i l l d u i n s p i r e r a a n d r a t i l l at t d e lta i K u lt u r k a r n e va l e n ? J u s t n u s ö k e r v i a m b a s s a d ö r e r r u n t o m i S v e n s k f i n l a n d. H a r d u va r i t m e d F Ö R R o c h

ä l s k a r K U LT U R K A R N E VA L E N ?

d å ä r d u d e n v i s ö k e r !

S k i c k a d i n a n s ö k a n s e n a s t 1 5 . 3 . 2 0 1 3 t i l l e va - h e l e n @ k u lt u r k a r n e va l e n . f i

L Ä S M E R o m H U R D U A N S Ö K E R PÅ w w w. k u lt u r k a r n e va l e n . f i

K u lt u r k a r n e va l e n 2 0 1 3 I I L O V I S A 7 - 1 0 n o v e m b e r .

KO L L A ÄV E N f B .c o m / k u lt u r k a r n e va l e n

B l i K K - a m b a s s a d ö ri d i n s ko l a !


– Året var 1946.

Ulla Westerlund tittar drömmande ut på det snöbeklädda

landskapet på andra sidan fönstret.En fågel flyger graciöst

förbi och hon följer den med blicken. Det har gått 53 år men

det känns som igår säger Ulla och smuttar på en kopp svart

kaffe.

– Jag var sju år gammal och skulle börja skolan. Jag bodde

i Slipars men skolan jag skulle börja i låg belägen i Box. Varje

morgon oavsett väder tog jag min lilla lykta,matsäck och pro-

menerade till skolan. Färden var ca. fem kilometer. Skolskjuts

kom inte på fråga, det fanns inte på min tid.

Box skola var uppdelat i två hus. Man gick tre år i vardera.

Ulla började i småskolan även kallat ”småskis” och när det

var avklarat bar det av till storskolan ”storskis” för de sista

åren.

I den lilla byskolan i Box gick cirka 25-30 elever som kom

från olika håll. Förutom barn så fanns det i skolan två lärare,

en man och en kvinna. Kvinnan jobbade i småskis och hon

var även slöjdlärare för pojkarna och handarbetslärare för

flickorna. Mannen jobbade uppe i storskis.

Det sägs att lärare förr i tiden inte var sena att använda pek-

stickan som bestraffningsmedel men det förekom aldrig i Box.

– Våra lärare slog aldrig oss och kvarsittning var straffet om

man varit olydig.

Glada sommarminnen

På våren då sommarlovet var nära åkte alla barn och lärare

iväg på utfärd.

– Jag minns att vi en solig vårmorgon samlades och sedan

hoppade upp på ett lastbilsflak och så åkte vi på utflykt till

Åbo domkyrka. Vi hade picnick med och så vinkade vi till

alla vi åkte förbi. Då ingen av oss satt fastspända hamnade vi

köra sakta så resan till Åbo tog hela dagen.

Sommarlov fick de i maj och det slutade i september, men

för att kunna ha så långt sommarlov så hade man skola också

på lördagar . Sedan hade man även ”potatisupptagningsle-

digt”. Då fick barnen vara hemma och hjälpa till att ta upp

årets potatisskörd.

Det var inte bara i hemmet barnen fick hjälpa till utan även

i skolan.

– Vi tog alltid in ved till kakelugnen och på hösten så

sopade vi hela gården med kvastar vi tagit med hemifrån.

Vi sopade tills det inte fanns ett ända löv kvar på marken och

inte ett ända strå kvar på kvasten.

Ullas ögon tindrar vid minnet. Hon berättar att det var så

kul när alla hjälpte till. Vädret brukade vara till deras fördel

och det var skönt att få vara ute i friska luften och inte bara

sitta inne på lektioner.

På den gamla goda tidenTEXT & FOTO: Isabella Knopman

Tycker du att skolan är tung?

Tycker du att det är jobbigt att gå den 100

meter långa sträckan mellan busshållplatsen och

ditt hus? Då skulle du gått i skola på 40-talet.

Egen smörgås, sked och tallrik med till skolan

I skolan i dag är vi vana att få allting serverat , maten skall

vara varm och den skall vara god. Helst skall man även få väl-

ja mellan olika rätter. Så var det inte förr. Man hade med egen

sked och tallrik till skolan. I matväg skulle de ha med lingon

som kökspersonalen sedan kokade lingongröt av. Smörgås

och mjölk skulle man även ha med nedpackat. Olika typer av

gröträtter och soppor var det som serverades. Kött var något

som aldrig förekom.

– Min favoriträtt i skolan var makaronivälling, det var det

bästa som fanns. Men man fick nog lov att äta allt annat ändå

även det man inte tyckte var gott.

Dagens skolbarn har det bra ställt men trots att det var

tyngre förr, så ser Ulla bara tillbaka på sin skoltid med ett

leende på läpparna.

– Jag har så många fina minnen och fick många goda

vänner. Men viktigaste av allt vi fick vara barn med stora

områden att leka på, inte som dagens skolgårdar. Jag är lyck-

lig över att jag fick möjligheten att gå i Box skola och det är

något jag alltid kommer att vara tacksam över.

Ulla slutade skolan när hon var 13 år gammal, efter det gav

hon sig ut i arbetslivet. Hon jobbade på Ekenäs sjukhus tills

sin pension och nu njuter hon av livet som pensionär.


Vad pysslar folk med? Och varför? Ebl bad några av sina medarbetare att intervjua bekanta i arbetslivet för att höra varför de gör just vad de gör.

1. Bästa med ditt yrke?2. Egenskaper som behövs för yrket ifråga?3. Var, i vilken skola, har du utbildat dig?4. Varför valde du detta yrke?

Vad gör du?Jessica Parland-von Essen, 43år Bibliotekarie (=informationsspecialist)

1. Omväxlande arbete inom ett område där det händer mycket. I dag arbetar bibliotekarier på många olika sätt, med olika medier.

2. Vår uppgift är att se till att rätt information når rätt människor i rätt ögonblick. Det kräver god allmänbildning, vilket man får med tiden, och god kommunikationsförmåga. Man lär sig något nytt varje dag.

3. För att få behörighet som bibliotekarie ska man ha en valfri examen från ett universitet och läsa informationsvetenskap som biämne. Det kan man läsa vid Åbo Akademi på svenska eller i. Tammerfors på finska. Jag har studerat historia vid Helsingfors Universitet och infor-mationsvetenskap vid Åbo Akademis Öppna universitet.

4. Jag gillar både böcker och datorer, kultur och teknik, så det passar mig perfekt.

TEXT: Matilda von Essen och Nikolina Sahlin

Pia Sahlin, 41 Hemvårdare, studerar till närvårdare

1. Alla härliga äldre människor. 2. Jag skulle nog säga tålamod och så måste du vara social!3. Fria kristliga folkhögskolan i Nykarleby och i hemvårdarskolan i Borgå (men den finns nog inte mera).4. Jamen de blev nog bara så och jag ville väldigt gärna jobba med äldre. Men då på den tiden då jag började, hjälpte vi också till i familjer. Men nu är det bara äldre omsorg.

Mattias Hendersson, egenföretagare, äger leksaksbutik

1. Att jag är min egen lyckas smed, jag får bestämma över min egen tid och uppgifter.

2. förmåga att ”tala med de lärda på latin, och med bön-der på bönders vis” alltså fingertoppskänsla med hur du hanterar kunder, leverantörer och samarbetspartners. Som egenföretagare så är det mycket värdefullt att vara kunnig och praktisk inom många olika områden, eftersom man får vara beredd att ta tag i alla möjliga olika uppgifter och områden. utöver detta så är organisatoriska-, ledar- och strategiska egenskaper viktigt.

3. Jag har nytta av alla mina olika studier, byggnadsteknik, skådespeleri och framförallt ekonomi och marknadsfö-ring som jag studerade i Sälj och marknadshögskolan i Stockholm.

4. Jag har länge drömt om att vara min egen, att kunna på-verka och skapa min vardag och min framtid.

Yrkesvju

1. Bästa med ditt jobb?2. Egenskaper som behövs för jobbet ifråga?3. Var, i vilken skola, har du utbildat dig?4. Varför valde du detta yrke/jobb?

TEXT: Heidi Hendersson FOTO: Privat

Kristian Hendersson, bonde

1. Att man själv får bestämma över sin arbetstid även om

det är långa dagar. Att få jobba med djur och natur och

de olika årstidsinverkan på jobbet. När man jobbar med

djur så kan alltid något oväntat hända så ingen dag är den

andra lik.

2. Stresstålighet, uthållighet,”djuröga” kunna jobba ensam

och ta egna beslut.

3. Naturbruksskola och sen till Agrolog som är yrkeshögsko-

leutbildning inom lantbruksutbildning där man läser om

ekonomi, växter-, husdjur-, skog-, byggnads-, maskinlära

m.m.

4. För att jag är uppväxt på en bondgård och jag trivs med att

själv få bestämma vad jag gör och när. Att det är jag själv

som påverkar hur bra det går för min arbetsplats. Sen är

jordbruk och husdjur mitt stora intresse så min arbetsplats

är både mitt jobb och hobby tillika.

ILLUSTRATION: Sara Karén


Du har just tagit studenten eller så har du

kanske blivit utexaminerad från en yrkesskola.

Vad vill du nu göra med ditt liv? För många kan

det vara svårt att välja en utbildning eller

vidare-utbildning och det kan kännas

skrämmande att direkt hoppa ut i arbetslivet

och jobba inom den branch man utbildat sig

till. Då kan det vara bra med ett mellanår efter

studierna för att vidga vyerna, fundera över

framtiden och hitta nya passioner och intres-

sen. Möjligheterna är oändliga, du kan resa,

volontära, arbeta eller gå en kortare utbildning

inom något du aldrig tänkt på att plugga. Ebl har

pratat med några som tagit ett mellanår och de

är alla rörande överens:

det är en erfarenhet för livet!

Mellanåret– en andningspausTEXT: Heidi Hendersson

Simone Sundström, 21, tog ett ”studie- mellanår” och gick en ettårig utbildning på hemorten, Ålands Hotell- och restaurang-skolas servitrisutbildning. Varför bestämde du dig för att gå en ettårig yrkesutbildning? Jag hade redan bestämt mig för att ta ett mellanår då jag inte ännu kändes mig redo för att flytta hemifrån direkt efter gymnasiet. Dessutom kände jag mig ännu osäker på vad jag ville göra och vad vilken utbildning jag ville söka till. Jag hade egentligen tänkt försöka hitta jobb, men eftersom jag visste att det kanske skulle kunna bli svårt så valde jag att också söka in till servitrisutbildningen. Dels för att jag skulle ha någonting att göra under mellanåret, dels för att man ef-ter endast ett år av studier får en yrkesutbildning. Under de första dagarna i skolan trivdes jag riktigt bra så jag fortsatte resten av året också.

Vad fick du ut av upplevelsen? Det var ett jätte roligt och givande år. Det var skönt efter gymnasiet att få göra något mer praktiskt och samtidigt lära känna nya människor. Jag mognade och fick känna på hur det var att byta bana och att göra något där inte alla ens vänner är med en som i gymnasiet. Man fick testa på självständighet och hur det skulle vara att börja en ny skola i tryggheten av att ännu bo hemma. Jag har nu tack vare utbildningen även en yrkesutbildning och papper på avlagd servitrisutbildning som kan ge mig arbete på många olika ställen i världen om jag skulle behöva extra jobb.

Har du jobbat som servitris efteråt? Nej, bara som inhoppare på hotellets restaurang där jag jobbade i reception sommaren efter utbildningen. Att få

jobb skulle nog inte vara så svårt, men med tanke på att jag flyttade till Åbo för att studera och inte kan finska så bra så stoppar det om man vill söka servitris jobb. Men jag har heller inte haft behov av extra jobb på sidan ännu. Det känns dock bra att veta om jag behöver jobb så har jag stora möjligheter att söka tack vare utbildning.

Vad gör du i dag? Studerar till socionom vid yrkeshögskolan novia i Åbo där jag nu går på mitt andra år

Varför rekommenderar du ett ”studie-mellanår”? För mig var ett mellanår ett bra val. Jag visste inte riktigt vad jag ville göra efter gymnasiet och jag kände mig inte redo att kasta mig in i något. Jag tror mellanår är bra då man får lite mer tid efter till exempel gymnasiet att ta det lite lugnare och fundera över vad man vill göra. Jag valde att gå en väldigt praktisk utbildning och det var skönt efter att ha haft så mycket teoretiskt i gymnasiet. Man fick pausa lite från just det och lära sig om något helt annorlunda. Efter den här nya utmaningen som gick smidigt och där jag trivdes väldigt bra kände jag att jag var mer än redo att fortsätta studera och välja inriktning. Jag har alltid varit lite familjekär och att flytta kändes i början lite läskigt men efter det mellanår som jag hade så var det inga problem; allt fungerade riktigt bra och har fungerat hittills och jag stortrivs i Åbo. Mellanår kanske inte passar alla men för mig kändes det som att jag mognade otroligt mycket under bara ett år. Jag tror inte min flytt till Åbo skulle ha varit lika lyckad om jag skulle ha stressat den och farit redan direkt efter gymnasiet när jag ännu inte hade bekantat mig med alla mina alternativ.

FOTO: Ida Lindqvist


Josephine Åkers, 22 år, jobbade i Sverige Vad gjorde du under ditt mellanår? Under mitt mellanår jobbade jag några månader som assisterande vårdare på ett ålderdoms-hem i Stockholm, Sverige och sedan jobbade jag som servitris på en lunchrestaurang hemma i Vasa, Finland. Två dagar efter att jag tagit studenten flyttade jag med min kompis till en liten ort (Norrtälje) utanför Stockholm där vi bodde och arbetade.

Varför Sverige? Jag ville göra något nytt och sökte därför jobb från bland annat Nordjobb. Jag och min kom-pis sökte även arbete som servitriser på Cypern, men det blev det inget av. Tanken var att åka längre bort än Sverige, men vi fick jobberbjudande därifrån så det fick duga!

Varför bestämde du dig för att ta ett mellanår? Jag ville ta ett mellanår eftersom att jag inte var riktigt säker på vad jag ville söka till för ut-bildning. Ett mellanår gav mej framför allt mera tid att fundera, men även chansen att pröva på nya saker som kanske kunde göra utbildningsvalet lättare.

Vad har du haft för nytta av arbetena? Jag lärde mig väldigt mycket av att arbeta på ålderdomshemmet i Sverige. Jag hade nog som-marjobbat tidigare inom vården, men fick i detta jobb mera ansvar än tidigare. Jag har alltid tyckt om sociala arbeten där man får träffa människor. Det är lite svårt att förklara men att ta hand om människor och skapa förtroende är också något som jag lärde mig, detta behövs inte bara när man arbetar med äldre utan kan tillämpas för människor i alla åldrar och inom många branscher. Jag lärde mig också att klara mig själv när jag nu bodde ensam hemifrån och dessutom långt ifrån familj och vänner. Jag lärde mig också att inte vara blyg utan att ta eget initiativ och prata med nya människor och fråga om hjälp. Dock var detta nog lättare i Sverige än vad man är van med från Finland, i och med att svenskarna var väldigt öppna och villiga att hjälpa. Jag träffade många härliga människor (både personal, klienter och andra) och upplevde roliga och ibland hopplösa äventyr som jag alltid kommer att minnas.

Är du glad över att du tog en paus i studierna? varför? Jag är glad att jag tog paus i studierna. Att arbeta ett helt år kan nog vara roligt, men man tröttnar lätt och det fick mig också att uppskatta och längta efter studierna. Det höjde min motivation till att studera vidare till något som jag verkligen vill hålla på med i framtiden.

Vad gör du i dag? Idag studerar jag till ekonom på Handelshögskolan vid Åbo Akademi, med organisation och ledning inom företag som huvudämne (i princip företagsekonomi).

Roy Mäkifränti, 22 år, jobbar i Nya Zeeland

Varför bestämde du dig för att åka till just Nya Zeeland? Jag ville åka till ett land där man klarar sig på engelska och det går att jobba när pengarna tar slut, därför var NZ bra med ett väletablerat working holiday program. Sen tror jag alla kommer hit mer eller mindre för naturen.

Hur länge ska du stanna/ vad ska du göra? Jag stannar åtminstone juni till slut men biljetten går att boka om så inget är spikat. För tillfället är jag i christchurch och hoppas snart få jobba med att bygga upp staden efter jordbävningen. För övrigt tänker jag vandra runt i national-parker, prova på bungy och eventuellt åka på hajsafari.

Hur mycket förhandsarbete krävdes innan du kunde åka? (söka jobb, sponsor organisationer, visum..) Det krävs inte mycket förhandsarbete alls. Söka visum går fort och är gratis om man är finsk medborgare, annars måste man ordna med reseförsäkringar och ställa telefona-bonemanget på stå. Många använder organisationer, men det behöver man inte. Det organisationen gör för dig klarar man själv på två timmar; skaffa skattenummer och öppna bankkonto. Gör man det själv sparar man dessutom några hundringar.

Hur har upplevelsen varit hittills? Upplevelsen har varit fenomenal, jag har jobbat men också semestrat en hel del. Jag känner mig som en glad emigrant som skapar min egen framtid.

Vad gjorde du innan du for? Innan jag for jobbade jag på en rörfabrik, när arbetskontrak-tet tog slut fanns inget som höll mig tillbaka längre.

Vad ska du göra när du kommer tillbaka? Jag leker med tanken att åka till canada för att göra ungefär samma sak men förmodligen börjar jag studera i någon högskola


Beni Köhler, 28, arbetade i Kanada efter folkhögskolan Varför bestämde du dig för att ta ett mellanår? Jag kom in på YH Novia 2005 men hade 2004 börjat på en två-årig folkhögskola och be-stämde mig för att jag skulle slutföra folkhögskoleutbildningen innan jag fortsatte mina studier. Eftersom det till YH Novia, mediakultur är antagning endast vartannat år så blev jag illa tvungen att hitta på nånting att göra mellan våren 2006 och hösten 2007.

Varför for du till Kanada? Jag hade 2005 varit på en långexkursion (3veckor) från Åbo Akademi till Kanada (och lite usa). Då besökte vi Toronto, Montréal, Vancouver samt Seattle. Jag gillade Kanada och speciellt Vancouver, det är trevliga människor och västkustmentaliteten gjorde ett väldigt gott intryck på mig. Som studerande i Finland får man öppet arbetsvisum till Kanada. Skall man emigrera till Kanada så måste man ha ett arbete färdigt innan man kommer till landet, men via detta program fick jag ett öppet arbetsvisum i hela Kanada, så det var också en orsak.

Vad jobbade du med där? Jag jobbade i en stor bokaffär som försäljare/kassafjant/hjälpreda. Det var ett deltidsarbete på ca 3 dar i veckan. Jag gjorde även freelance fotograferingsjobb åt små företag, konstnärer och musiker i vancouver området.

Vad har du tagit med dig från upplevelsen? Öppenheten som råder hos nordamerikaner smittade av sig, jag kommer ihåg när jag flyt-tade tillbaka till Finland och väntade på mitt flyg till Helsingfors i Frankfurt: vid gaten satt det en massa finnar och jag försökte ju börja snacka med dom men då fick man nog endast den normala finska mottagningen, det vill säga jag ansågs galen. Det var även första gången jag flyttat till ett annat land, vilket var väldigt lärorikt och det har underlättat livet när jag flyttat utomlands. När man flyttar till ett totalt nytt land där man inte har några bekanta över huvudtaget så kan man lätt känna sig ensam ifall man inte lyckas få socialt umgänge, i Kanada var det inte så svårt att få nya kompisar men man lärde sig nog ändå att vara mycket socialare än vad man vanligen är i Finland.

Vad gjorde du efter Kanada? Började studera på YH Novia, Mediakultur, Fotografering. Under mitt sista år bodde jag i Berlin ett halvår och arbetade med mitt examensarbete.

Vad gör du i dag? Idag jobbar jag som pressfotograf på Ålandstidningen i Mariehamn och reser till nya samt gamla ställen alltid när jag har pengar och tid.

Varför skulle du rekommendera ett mellanår (eller två?)? Ett mellanår är bra om man till exempel är skoltrött och vill slippa böckerna ett tag. Men framförallt är det bra om man är vilse i valet av karriär. Under ett mellanår hinner man tänka genom sina alternativ. Har man lite tur hittar man en ny passion.

FOTO: Aino AksenjaFOTO: Elias Brather


Simon Holmström är en filosofiserande mångsysslare. Han vill utforska och lära sig om världen genom alla medel som erbjuds. Han skriver poesi och krönikor, han bloggar och debatterar och han har just avslutat ett filmprojekt som berör ungdomars identitet. Just nu studerar han samhälls- och beteendevetenskap, en ut-bildning som han hoppas ska ytterligare vidga vyerna.

– Jag känner att mina glasögon behöver förbättras. Jag ser världen på ett visst sätt, men jag vet att man kan se världen på flera olika sätt.

Jag har stämt träff med honom på Skype. En solig torsdags

förmiddag klockan 12 trycker jag på den gröna luren märkt

”Simon Holmström”. Några signaler hinner gå fram i en

studerandelägenhet i Örebro, innan en varm och vänlig röst

svarar i andra ändan.

– Hej!, svarar Simon glatt med en åländsk klang i tonen.

Simon är 19 år gammal. Han flyttade till Örebro i höstas

för att studera samhälls- och beteendevetenskap och han

säger att han trivs som fisken i vattnet.

– Det är väldigt intressant och givande. Vi får bland annat

lära oss om olika filosofer och tänkare.

Utbildningen är väldigt bred, vilket föll mångsysslaren

Simon i smaken.

– Jag har inte bestämt mig ännu för vad jag vill göra. Jag vill

bidra och skapa nytta, hjälpa människor på något vis.

Simon säger att han aldrig vetat exakt vad han vill bli. Som

barn kunde framtidsambitionerna ändra från den ena veckan

till den andra.

– Det var allt från austronaut till lärare, säger han med ett

skratt.

Vill synliggöra ungdomarInnan flytten till Örebro uppehöll han sig med flera olika pro-

jekt, bland annat var han webbredaktör på ungdomsportalen

ung.ax, en sida han själv med och startade.

Ung.ax var tänkt att vara en plattform där ungdomar fick

bli hörda.

Hemsidan förverkligades genom att man samlade en grupp

med unga skribenter, fotografer och tekniskt kunniga som

tillsammans utarbetade konceptet till plattformen. Allt som

allt var det cirka tio driftiga ungdomar som skapade forumet,

som drivs i samarbete med Ålands landskapsregering och

Rädda barnen.

– Det var en väldigt inspirerande tid. Jag var först med som

uppstartare och sedan, 2012, anställdes jag som webbredak-

tör och koordinator.

Simon är inte rädd för att tappa fotfästet

TEXT: Heidi Hendersson FOTO: Henrik Henriksson

MÅNADENS INSPIRATÖR


Nu har intresset för plattformen blivit så stor att ung.ax bli-

vit en egen förening och Simon har sakta men säkert gett över

ansvaret till yngre förmågor. Han hoppas att hemsidan, som

fylls med nyheter för ungdomar, av ungdomar och rörande

ungdomar, förblir livskraftig och utvecklas.

– Jag tror det behövs ett forum där ungdomar får höras.

Ungdomars rätt att bli hörda genomsyrar också Simons

senaste projekt, en kortfilm kallad Fina Moln.

Den handlar rent allmänt om ungdomars identitetssökande.

Om kärlek och att hitta sig själv.

Han tror att en film med ett budskap kan göra stor skillnad

och han tycker det finns en lucka i branschen för just det här

typen av filmer.

– När man ser på film, kollar man ofta på action, fantasy,

komedier... Det är underhållning, men de hjälper inte en att

förstå sig själv och samhället bättre.

I arbetet med Fina Moln har cirka 50 ungdomar engagerats.

– Det finns två huvudskådisar och en massa statister från

både Finland och Sverige, berättar Simon.

Arbetet med filmen påbörjades 2011 och avslutades hösten

2012.

– Det var en utmaning. Det var många olika intressen

man var tvungen att kombinera som regissör och producent.

Många viljor som man måste vända mot samma mål.

Filmen har visats på .... (var) och för tillfället vänta Simon

på svar från Yle och hoppas på att kanalen vill visa filmen på

tv. Han har inget nytt filmprojekt på gång för tillfället, men

idérna avlöser varandra.

– Man har ju alltid idér, säger han med ett skratt.

Bokstäver och tankarFörutom att utrycka sig genom kameralinsen skriver Simon

också mycket, både journalistiska texter, krönikor, bloggin-

lägg och poesi. Han har varit filmrecensent för Ålandstidning-

en och skriver nu krönikor för Örebrostudenternas tidning

”Lösnummer”. Genom sina texter försöker han vidga vyer och

öppna upp för nya tankesätt.

– Det finns mycket att skriva om. Man ska ibland bli provo-

cerad när man läser, ibland känna en gastkramande känsla.

Huvudsaken är att det händer något. Det är samma sak som

när jag gör filmer, det handlar inte bara om att ha kul, utan

om vad man vill förmedla.

Sina tankar och funderingar förmedlar han också gärna via

poesin.

– Jag har alltid varit poetiskt lagd. Jag skriver om hur man

kan förhålla sig till sin existens, till andra människor, miljön

och sig själv.

Miljön är ett återkommande ämne för Simon, även utanför

poesins värld.

– Det är en av de viktigaste sakerna vi har att tampas med.

Jag följer med nyheter och bloggar som behandlar ämnet.

Han säger att miljömedvetenhet genomsyrar hans liv på

alla plan och tycker att ungdomar överlag är ganska miljö-

medvetna.

– Det finns en allmän medvetenhet, men också en lamsla-

genhet.

Med miljömedvetenhet följer ofta många val och man ska

vara informerad och handla rätt, vilket kan bli lite ångestfram-

kallande, menar Simon.

– Det blir jobbigt och man talar om bland annat klimatång-

est. Det blir lite samma som att välja utbildning, säger han

med ett skratt.

Simon säger att det blir helt enkelt för många alternativ och

då gör man de enkla, okomplicerade valen eller tar inget val

alls. Simon poängterar att den stora valfriheten för ungdomar

i dag påverkar flera områden och kan bli för mycket för den

unga människan. Istället för att välja och vraka bland alla

möjligheter, gör man istället ingenting. Detta gäller speciellt

utbildning och framtidsplaner. För den villrådige tipsar Simon

att välja något allmännyttigt, en utbildning som erbjuder en

bred bas att stå på.

– Därför valde jag min utbildning, det finns många vägar

att gå efteråt.

Våga!Simon uppmanar ungdomar att våga välja och att inte gräma

sig över det som varit.

– Vi ställs inför en massa val hela tiden. Det gör att vi blir

lamslagna och tänker ”jag borde ha gjort så här i stället”. Jag

har struntat i att tänka på vad som borde ha gjorts bättre. Det

finns otroliga möjligheter att lyckas och även att misslyckas,

men det finns också stora möjligheter att göra något av sina

misslyckanden.

– Det finns ett citat av Kirkegaard som inspirerat hela mitt

liv och vår intervju; ”Att våga är att förlora fotfästet, att inte

våga är att förlora sig själv.”

MÅNADENS INSPIRATÖR

Namn: Simon Holmström

Gör: Studerar samhälls- och beteendevetenskap på Örebro universitet

Gör helst en söndagkväll: Tar det så lugnt det bara går

Det här gör mig arg: Likgiltighet och grymhet

Det här gör mig glad: Se människor som vågar

Kaffe eller te? Kaffe

Film eller bok? Film



”Att lära sig namnen på 24 flickor har varit det mest utmanande hittills”.

Redan innan jag inledde studierna på andra stadiet visste jag vad jag ville göra när jag var klar med dem. Jag skulle åka långt bort från fosterlandet, kartlägga en för mig ny och exotisk världsdel och lära mig leva med fattigdom och utanförskap i den lokala kulturen. Jag ville aldrig åka som utbyteselev mitt under min gymnasietid och surfade av en slump på begreppet ”volontärarbete” på internet.

Vid den tiden insåg jag nog inte ännu vad volontärarbete gick ut på; att göra ett skithårt jobb utan att få in kosing på kontot. Jag visste att idén tilltalade mig, det var allt. Nu, fyra år senare, vet jag exakt vad det går ut på att arbeta frivilligt. Tack vare FSS visste jag faktist vad det gick ut på (volontärarbete) innan jag anlände till Bolivia och inledde mitt arbete här. Jag hade i två års tid arbetet så svetten stänkte, utan ett penni betalt. Men oavlönad var jag inte. Mängden av erfarenheter, kontakter, livsvänner, upplevelser, färdigheter och kunskap kan jag inte räkna på fingrarna, om jag så tar tårna till hjälp. Detta är just vad jag vill ha ut av mitt liv. Pengar tilltalar mig inte och att få betalt i just det och inget annat känns för mig minst sagt som tidsslöseri. Därför förstår jag nu, 20 år gammal, att arbeta så jag förgås utan lön är vad jag gör helst av allt, just nu.

Innan den senaste sommaren visste jag att jag hade ett val att göra inför december månad. Den 5 december skulle jag nämligen utexamineras från min skola och var tvung-en att besluta mig för vad jag skulle komma att syssla med under minst det halvår som fanns mellan dimissionen och intagningsproven till högskolorna. Om jag fann mitt livs kall (som inte skulle kräva högskoleutbildning) kanske det var ett beslut som skulle påverka mig för mer än ett halvårs tid. Monologen om mitt ringa intresse för pengar här tidigare, var en jargong jag upprepade för mig själv ett antal gånger under sommarlovets gång. Efter att ha insett hur mycket pengar man förutsätts sitta på för att kunna

Frivillig arbetskraft på andra sidan jorden

åka till Senegal (för att få användning för min femåriga franskautbildning) och arbeta med barn via en organisa-tion, var jag tvungen att börja lyssna på andra förslag och uppmärksamma andra möjligheter. Via kontakter på de mest tillfälliga vägar fick jag nys om en finlandssvensk dam som ägnat sitt liv åt att starta upp ett barnhem för flickor i Cochabamba, Bolivia. ”Spanska är besläktat med franska och kan därmed inte vara alltför svårt att lära sig”, löd min avgörande teori. Jag skulle, en vecka efter min utexaminering, bege mig till ett av de fattigaste länderna i det enorma Sydamerika. Sagt och gjort. Nu är jag här; jag lär mig spanska med (om man skall tro alla snälla människors uppmuntrande försäkran) raserfart, lär mig handskas med hyperaktiva tjejer, mer eller mindre apatiska ungdomar samt dessutom sliskiga salsadansare, jag får se vikten av omtanke och uppmärksamhet i en människas liv och får på nära håll se ett annorlunda land i förändring. Det är inte bara intressant, det är också abso-lut värt det. Att komma ur sitt inrutade liv i Finland, se att man kan bevara sig själv även i en annan miljö och verk-ligen pressas till att hitta sina styrkor och svagheter, är det bästa som har hänt mig hittills. Det här var ett bra val och jag litar på att detta kommer hjälpa mer än stjälpa mig, då jag kommer till mina vidarestudier två eller tre år senare än vad våra politiker skulle vilja se mig på fakulteten. Å andra sidan kanske de blir glada när de får tillbaka billig, global och anspråkslös arbetskraft i sommar.

Ifall du som läst den här texten vill läsa ännu mer på det urintressanta ämnet ”Lottes liv i Bolivia” kan du göra det på www.lottelotta.blogspot.com.

Den som vill läsa mer om Corazón Grande eller till och med är intresserad av att avlösa mig som volontär här, kan besöka barnhemmets hemsida: www.corazongrande.org.

TEXT: Charlotte Karlsson

En berättelse om ett mellanår på ett barnhem i Bolivia


ELEVKaRSH ELG 2013

Hej alla skoltrötta skolelever! Behöver du en liten paus från provveckor, studentskrivningar och ex-amen? Låter ett veckoslut fyllt av inspiration, roliga workshops, skratt och choklad lockande? Då är FSS Elevkårshelg någonting för dig!

ELEvkårSHELgEn går av StapELn DEn 1-3 marS i pargaS.

DEt BLir En HELg FyLLD av åSiktSSvEntiLEranDE, cHiLLanDE, SäLLSkapSSpEL, roLiga typEr ocH myS mED FSS, aLLtSå något Du garantErat intE viLL miSSa!

under veckoslutet får du chansen att träffa massor av nya människor från resten av Svenskfinland, delta i rollspel och diskutera intres-santa ämnen. vi utlovar fartfylld debatt, spännande program och en speciell gäst i form av Dagsverke rf. som ordnar en workshop med fokus på ungas påverkan.

vill du haka på denna fantastiska helg? anmäl dig då till generalsekreterare paula palin, [email protected] , senast den 19.2! kom ihåg att ange ev. allergier och om du önskar äta kött under helgen,annars antar vi att du äter vegetariskt. Deltagaravgiften är 30€, i priset ingår resor, mat och logi. oBS! anmälan är bindande!

elevkarshelg.ebl.indd 1 24.1.2013 20.39

ANNONS


Nio bilder // Daniela Ikäheimo


e människor som i dag växer upp i Finland erbjuds

möjligheter aldrig tidigare skådats. Vi har privilegietatt

kunna uppnå våra vildaste drömmar och bli vem helst,

göra vad som helst. De säger att 80-talisterna och 90-talisterna

är hungriga, vi vill synas och höras. Och det gör vi; genom

bloggar, talangshower och realitysåpor. Vi vill klättra i karriä-

ren, vi vill göra en skillnad, vi vill lyckas i skolan, få bra betyg,

vi vill göra praktik på häftiga ställen, vi vill resa jorden runt

och vi vill se, smaka och känna allt vad som finns att uppleva

i den här världen. Och det kan vi. Det är ingen omöjlighet

att bli riksdagsman, sångerska, författare, advokat, globetrot-

ter, austronaut eller krigskorrespondent. Vi unga i dag har så

mycket möjligheter och så många vägar att välja mellan att det

i många morföräldrars och farföräldrars ögon kan synas his-

nande vad en 25 åring kan få till stånd under sin korta karriär.

Vi har makt att skapa vår framtid och vårt liv enligt våra egna

premisser och talanger. Men en sak som är värt att komma ihåg

är att ”With great power comes great responsibility”. Att ha

makt innebär ansvar. Ansvar för oss själva, för våra medmän-

niskor och inte minst för vår miljö.

Under de senaste 100 åren har miljöns tillstånd allt snab-

bare försämrats. Vi lever i ett konsumtions-centrerat samhälle

där många kläder och saker är mest bara slit- och släng varor,

Framtiden i våra händereller såkallade ”designed for the dump”. Helt enkelt bara yt-

terligare en vara som snabbt nöts ut och ska ersättas av en

ny i denna eviga och smått hysteriska konsumtionscirkel. En

konsumtionscirkel som nöter på hela ekosystemet, då det till

exempel går åt drygt 2000 liter vatten för att tillverka en enda

t-shirt. Här i Finland ser man inte alltid effekterna av vårt lever-

ne, då vi outsourcaten stor del av den smutsiga produktionen.

Andra, fattigare länder får istället ta miljökonsekvenserna av

vår livsstil, där farliga kemikalier och ohälsosam arbetsmiljö

hör till vardagen. Men det finns många företag som inser nyt-

tan av att producera snygga hållbara saker och kläder som

inte belastar miljön allt för mycket. Kanske är det just du som

driver ett sådant företag en vacker dag?

Vi bränner upp allt fossilt bränsle vi hittar och många fors-

kare säger att vi redan nått kulmen av hur mycket olja vi kan

använda. De säger att det inte kommer att finnas olja kvar om

några årtionden, vilket är en skam och synd i sig själv, men

det tvingar oss också att hitta på nya lösningar på energikrisen.

Lösningar som kräver smarta, ambitiösa unga människor som

har idér och drivkraft att designa en ny framtid. Kanske är det

du som med och utvecklar framgångsrik hållbar energiteknik?

Klyftan mellan rika och fattiga blir allt större. Klyftan mellan

svält och övervikt likaså. I dag är det för första gången nå-

”With great power comes great responsibility”

TEXT: Heidi Hendersson FOTO: Matilda Ekman

D gonsin som antalet överviktiga utnumrerat antalet undernärda

människor i världen. Inkomstskillnader anses, bredvid klimat-

förändringen, vattenbrist och statsskulder, vara det största hotet

mot världsekonomin. De rika blir allt rikare och de fattiga allt

fattigare. Världens 100 rikaste tjänade tillsammans 240 mil-

jarder dollar förra året. Ett belopp som Den internationella bi-

ståndsorganisationen Oxfam International säger skulle kunna

utrota fattigdomen fyra gånger om. Kanske är det du en dag

som är en framgångsrik miljonär som väljer att investera

pengar i utvecklingsländer och beviljar mikrolån åt höger och

vänster. Eller kanske du är den politiker som får till stånd en

riktig förändring gällande inkomstklasserna? Eller kanske du

är den sjuksköterska som volontärar på ett svältdrabbat om-

råde någonstans och hjälper människorna att ta sig igenom

dagen.

Möjligheterna är oändliga och just dina talanger är ovärder-

liga. I dagens värld är det lätt att göra sin röst hörd och göra

en skillnad, vare sig det är på lokal eller global nivå. Oavsett

vad du gör, se till att det är något du känner dig stolt över. Jaga

dina drömmar, bli allt vad du kan bli, var en förebild och gör

smarta, medvetna val. Det är just dig allt hänger på!


HJÄ

RTA

N:

Oliv

ia E

kman

Elev

blad

ets

vänd

agsk

ort,

klip

p ut

och

ge

bort

!


Glad vändag önskar

Till

FOR

M:

Mat

ilda

Ekm

an


Till


Till


Till


Till


Till


Har du en het date inplanerad för vändagen, vill du bara chilla för dig själv eller har ni med ert kompis-gäng bestämt er för att trotsa kärleksflummeriet och fira kvällen i vänskapens tecken? Vad skulle då vara bättre än att spendera kvällen med att mysa framför en bra film! EBL har sammanställt en lista på sevärda filmer för varje situation, det är bara att välja och vraka. Para en av dessa med lite smått och gott att snaska på och du har en legendarisk kväll i sikte!

A Lot Like Love (2005)En lite mer realistisk ”boy-meets-girl” berättelse. En riktig feel-good film.

Scott Pilgrim VS. The World (2010) Aktion-komedi med vrid. Galen och romantisk. Moonrise Kingdom (2012)Drama-komedi, indie känsla. Du kommer kikna av skratt. A Royal Affair (2012)1800-tals-drama. Kungligheter och intriger, riktig 1800-tals romantik.

The Bachelorette (2012) Romantisk-komedi. Fysisk humor och stereotypier i ett underhållande paket. Amélie (2001)Fransk romantisk-komedi. Svart humor och kärlek – kan det bli bättre? Mannen som elsket Yngve (2008)Drama-komedi. Hjärtekrossande och ärlig, en norsk humorbomb. Goodbye Lenin! (2003)Tysk drama-komedi. Intelligent och överaskande. Warm Bodies (2013) Romantisk skräck-komedi. Skrämmande rolig och kärleksfull. Django Unchained (2012) Drama-western. Filmens våldsamhet faller i skymundan bakom den klockrena dialogen och kärlekshistorien som ligger som grund för hela handlingen.

Glad vändags-filmkväll/ Glad anti-vändags-filmkväll!TEXT: Paula Palin ILLUSTRATION: Mikki Boxström

Snälla tro på mig hör på mig ska jag falla ner på mina bara ben ska jag gråta ska jag skrika snälla hör vad jag har att säga:

JAG ÄLSKAR DIG!

Dikt av Daniela Ikäheimo

Illustration:

Olivia Ekman

FOR

M:

Mat

ilda

Ekm

an


Under ERIK är det DU som bestämmer VAD FSS skall jobba för under verksamhetsåret 2013-2014 och VEM som kommer utföra allt det fantastiska som bestäms under ERIK. Det är våra medlemmar, alla skolungdomar, som formar vårt makalösa förbund! Är det något du skulle vilja ändra på i din skolvardag? Har du en lösning på hur man kunde göra den gråa skolvardagen färggrann? Då kan du själv eller tillsammans med ditt kompisgäng skriva in en motion till FSS där du/ni framför era idéer för vad FSS borde göra nästa år för skolungdo-marnas bästa. Motionsdödlinjen är måndagen den 18 mars 2013.

I år kommer ERIK gå av stapel i Finlands soligaste stad Vasa!

ANNONS

Du kan anmäla dig och dina vänner till generalsekreterare Paula Palin ([email protected]) senast måndagen den 8 april 2013! Anmälan skall innehålla namn, födelsetid (dag.månad.år), skola, adress, telefonnummer samt e-post. Kom även ihåg att anmäl eventuella allergier, specialdieter eller andra behov som bör tas i beaktande. Deltagaravgiften är 40€ per person, avgiften innehåller transport till och från Vasa, mat och logi, program, bra feelis och nya vänner från hela Svenskfinland.Att just DU deltar gynnar inte bara dig utom också hela din skola!

ERIK = idéer, vilda debatter, påverkan och fest

Vi ses på ERIK!

19-21 april i VasaFinlands Svenska Skolungdomsförbund kallar till sitt 47. årsmöte Elevriksdagen a.k.a ERIK!

Erik är FSS, ditt förbunds, hösta beslutsfattande organ och ett evenemang du absolut inte vill missa!

2013


Du behöver:

7 dl sojamjölk

1, 5 dl socker

1 1/4 dl vetemjöl

1 tsk vaniljsocker

1 krm salt

6 msk kakao

Gör såhär:

1. Rör ner alla ingredienserna i en kastrull.

2. Koka på full värme och röra om hela tiden.

3. Rör om tills krämen är så tjock som du vill ha den

(när krämen väl kokar går det snabbt!).

4. Servera i stora skålar, tillsätt en klick sojavispgrädde och njut!

Vill du äta lyxig och hälsosam müsli utan att bränna ett hål i plånboken varje morgon? Kvalitémüsli från affären är inte alltid den billigaste och ju längre ner du går i priser, desto mer socker får du tyvärr på köpet. Du kan istället laga egen müsli, spara pengar, skippa sockret och få med allt gott som just du gillar! Nedan finns ett enkelt basrecept på müsli och det är bara att lägga till och ta bort enligt egen smak! Bon appetit!

Du behöver:

5 dl havregryn

3 dl rågflingor

2 dl vetegroddar

1 dl sötmandel (1 dl motsvarar ca 60 g)

3 msk olja

3 msk vatten

1/2 dl flytande honung

1 dl russin

Sätt ugnen på 225°C.

- Lägg havregryn, rågflingor, vetegroddar i en långpanna.

- Hacka mandeln grovt och strö över flingor och gryn.

- Tillsätt oljan och vattnet och blanda noga.

- Ringla över honungen.

- Rosta müslin mitt i ugnen i ca 15 min.

- Rör om några gånger under tiden.

- Blanda ner russinen och låt müslin kallna.

- Lagra i en lufttät burk!

Laga egen müsli!

ChokladkrämTEXT & FOTO: Matilda Ekman

TEXT & FOTO: Heidi Hendersson

Rec

ept f

rån

ww

w.ic

a.se

Månadens spartips!

Recept

ERIK = idéer, vilda debatter, påverkan och fest

32 ELEVBLADET_1/2013www.skolungdom.fi

Documents

Elevbladet 1/2013