Elevhälsoplan 2018 · Hur skolan definierar extra anpassningar/särskilt stöd 7 Dokumentation och beskrivning av rutiner vid utredningar 8 1. Utredning och pedagogisk bedömning

Utbildningsförvaltningen Information

Sida 1 (30)

2018-02-31

Södra Ängby Skola

Utbildningsförvaltningen

Södra Ängby Skola

stockholm.se

Elevhälsoplan

2018

Information

Sida 2 (30)

Elevhälsoplan för Södra Ängby skola vårterminen 2018 3

Rutiner för arbete med elever i behov av särskilt stöd 3

Elevhälsoplanens syfte 3

Elevhälsans uppdrag 3

Elevhälsans ansvar och organisation 3

Resurser 4

Mentor och ämneslärare 4

Specialpedagoger 4

Speciallärare 4

Biträdande rektorer 5

Rektor 5

Kurator 5

Socialpedagog 6

Psykolog 6

Skolsköterska 6

SYV 7

Processkarta för arbetet med elever i behov av anpassningar och särskilt

stöd 7

Hur skolan definierar extra anpassningar/särskilt stöd 7

Dokumentation och beskrivning av rutiner vid utredningar 8

1. Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av

särskilt stöd när extra anpassningar inte räcker som insats. 8

2. Åtgärdsprogram 8

3. Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram 9

4. Nytt beslut om åtgärdsprogram 9

5. Utvärdering av åtgärdsprogram 9

6. Beslut om att avsluta åtgärdsprogram 9

Remiss till logoped 9

Tekniska hjälpmedel 10

Dokumentation och utredningar - förhållningssätt 10

Beslut om psykologutredning 10

EHT möten, organisation och anmälan 10

Rutin för anmälan av elevärende till EHT 11

Övergångar 11

Överlämningar mellan skolor och stadier 11

Övergång mellan stadier 11

Utveckling 12

Prioriterade områden för skolan 12

Prioriterade utvecklingsområden för elevhälsan 13

Förväntad effekt 13

Bilagor 14

Extra anpassningar allmänt 14

Extra anpassningar för elev med läs och skrivsvårigheter 14

Extraanpassningar för elev med koncentrationssvårigheter 14

Extra anpassningar för elev med matematiksvårigheter 14

Extra anpassningar för elev med AST 14

Extra anpassningar för elev med särbegåvning 14

Modell för lektion ”södra” Ängbymodellen 14

Handlingsplan för giltig frånvaro 14

Information

Sida 3 (30)

Handlingsplan för ogiltig frånvaro 14

Elevhälsoplan för Södra Ängby skola vårterminen 2018

Rutiner för arbete med elever i behov av särskilt stöd

Elevhälsoplanens syfte Att på ett tydligt sätt beskriva vilka rutiner och vilken arbetsgång som gäller på skolan, och att genom dessa tillgodose att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet utförs på ett likvärdigt sätt för skolans alla elever. Dokumentet ligger till grund för vad som görs, hur det görs, samt hur arbetet skall utvärderas.

Elevhälsans uppdrag Elevhälsan skall enligt skollagen stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Huvudsakligen sker detta genom att tillsammans med skolans personal arbeta med att förebygga och stödja elever i behov extra anpassningar och särskilt stöd pedagogiskt, socialt, informativt och medicinskt. Elevhälsan samlar goda exempel på främjande arbeten kring elever för att därigenom sprida kunskap om vad som kan vara framgångsrikt i elevhälsoarbetet.

Elevhälsans ansvar och organisation Södra Ängby skolas elevhälsoteam leds av rektor. I teamet ingår skolans biträdande rektorer med ett elevhälsoansvar för skolans enheter F-3, 4-6 och 7-9. Kurator, skolsköterskor, SYV, skolans två specialpedagoger samt tre speciallärare samt en socialpedagog ingår i teamet. Elevhälsoteamet träffas en gång i veckan stadievis kring elevärenden. Vid behov kan pedagoger närvara för konsultation. Rektor träffar skolans elevhälsoteam två gånger i månaden, en gång på Stor- EHT och en gång på stadievisa. På stor- EHT samtalas om aktuella strategiska frågor för elevhälsoteamet. Rektor uppdateras på beslut om åtgärdsprogram och håller tvärvetenskapligt samtal om aktuella svåra elevärenden. På stor- EHT diskuteras också frågor kring organisation och strategier för arbetat med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Ärenden kring kränkande behandling tas också upp på dessa möten. Inkludering av alla elever är viktigt för oss. Skolans syn på inkludering är: …när alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen och känner trygghet och acceptans samt upplever meningsfullhet. Detta innebär för oss att undervisningen kan se olika ut för eleverna. Elevens behov ska avgöra vilken form av stöd eleven får. Genom dialog med eleven och/eller elevens vårdnadshavare strävar vi efter att hitta det stöd som eleven uppfattar meningsfullt och begripligt.

Information

Sida 4 (30)

Detta kan innebära att eleven får stödet som enskild undervisning, i mindre grupp, eller i klassrummet tillsammans med klasskamraterna.

Resurser Vi är varandras resurser. Inom skolan finns mängder av kunskap som vi måste ta vara på tillsammans. Arbetslagen för sig, och tillsammans med EHT, är vi en resurs för varandra i skolans arbete med elevernas sociala och kognitiva färdigheter. Våra resurser är arbetsredskap och arbetsmetoder men också vår strävan till bättre kompetens rörande olika pedagogiska och hälsofrämjande insatser.

Mentor och ämneslärare

Har ett ansvar att utvärdera och utforma extra anpassningar på ett sätt som harmoniserar med den kunskap som finns om en elev och/eller elevgrupp. Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska läraren använda sina strategier för extra anpassningar. Lyckas inte dessa ska man rådgöra med specialpedagogen för att eventuellt göra en pedagogisk utredning och ta ställning till särskilt stöd och åtgärdsprogam. Denna utredning skall Specialpedagogen sen kommunicera med respektive biträdande rektor som fattar beslut om eleven har behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram. Undervisande lärare ansvarar för att ta del av de anpassningar som planerats för eleverna. Har också ansvar för att informera skolsköterskan om eventuella utredningar som initierats av vårdnadshavare och därför kanske inte kommer till elevhälsans kännedom.

Specialpedagoger Skolan har två specialpedagoger med ett huvudsakligt uppdrag att utveckla skolans arbete med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Detta sker exempelvis genom handledning av enskilda lärare och arbetslag, observationer, kartläggningar och viss undervisning. Specialpedagogen är också tillgänglig för lärarna i

respektive enhet för att tidigt uppmärksamma och utreda elever i behov av

särskilt stöd

Specialpedagogerna samverkar med lärarna kring extra anpassningar och pedagogiska utredningar. Åtgärdsprogram, ansökningar om verksamhetsstöd och ansökningar till CSI skriver specialpedagogen utifrån beslut i EHT. Specialpedagogerna har ett uppdrag att utveckla lärares förmåga att arbeta med inkludering i undervisningen på grupp- och individnivå. Specialpedagogen ansvarar också för att det finns en aktuell förteckning

över elever i behov av stöd.

Speciallärare Skolan har 3 speciallärartjänster som huvudsakligen arbetar med små grupper eller elever enskilt. Det kan också förekomma att speciallärare undervisar klass för att möjliggöra ämneslärare att undervisa enskilda elever.

Information

Sida 5 (30)

Biträdande rektorer Bitr. rektor ansvarar att elevhälsoarbete utförs enligt delegation och leder det arbetet. Har ett operativt ansvar för elevhälsan och arbetet med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd i respektive enhet. Biträdande rektor beslutar om åtgärdsprogram enligt delegation från rektor. Biträdande rektor kan också kalla mentor till EHT för samtal kring särskild elev. Biträdande rektor meddelar vårdnadshavare beslut om åtgärdsprogram och håller rektor informerad om särskilda elevärenden. Biträdande rektor ansvarar för att dokumentation arkiveras enligt gällande riktlinjer.

Rektor Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas av rektor eller per delegation av biträdande rektor. Om det finns risk för att en elev inte når kunskapsmålen ansvarar rektor, eller den rektorn gett delegation till, för att behoven utreds och att extra anpassningar eller särskilt stöd ges. Rektor, eller den rektor gett delegation till, har även ansvar för dokumentation avseende utredning, åtgärder och utvärdering av de insatser som skolan genomför. Rektor uppdateras fortlöpande kring elever i behov av särskilt stöd av sina biträdande rektorer. Rektor fattar beslut som rör vidare utredningar för elever. Tillsammans med kurator genomför rektor en trivselenkät med eleverna på skolan. Här önskar vi få fatt i eventuella sociala behov som vi kanske missar annars. Rektor genomför också en enkät som syftar till att eleverna kan reflektera kring sitt lärande på olika lektioner. Genom detta kan skolledningen lättare identifiera pedagoger som kan behöva stöd i arbetet med elevernas måluppfyllelse.

Kurator

Kurator arbetar med elevens skolsituation utifrån ett socialt

perspektiv. Kuratorn ser eleven i hela sitt sammanhang, dvs tar reda

på hur det ser ut för eleven även på fritiden, i familjen och i klassen.

Kurator arbetar även med att få till en förändring och för att problem

inte ska uppstå eller förvärras. Kuratorn samarbetar med eleverna, familjerna och skolans personal. Tonvikten i arbetet ligger på att upptäcka svårigheter som dyker upp i skolan och ingripa i ett tidigt skede. Vid behov av längre och mer ingripande samtalsstöd hjälper kurator med hänvisning till andra instanser. Kurator företräder elevens intressen både inom och utom skolan, i exempelvis samarbete med socialtjänst och BUP. Kurator arbetar med samtal på olika nivåer såsom t.ex. stödjande, motiverande, utredande och remitterande. Samtalen kan ske både individuellt eller i grupp.

Kurators arbete är hälsofrämjande och förebyggande. Arbetet sker på

tre nivåer; individ, grupp och organisation, allt med fokus på att skapa

en god miljö för elevernas hälsa, lärande och utveckling.

Information

Sida 6 (30)

Det förebyggande arbetet kan bl.a. ske i samtal med enskilda elever

och/eller elevgrupper, i arbetet med skolans likabehandlingsplan

eller i arbetet med att öka skolnärvaron. Kurator deltar även, i mån av

tid, i undervisningen kring exempelvis samlevnadsfrågor. Kurator

ingår i skolans trygghetsgrupp och fungerar även som länk mellan

elevhälsoteamet och trygghetsgruppen. Kurator har en samverkande funktion på skolan och samarbetar med samhällets andra stödfunktioner så som socialtjänst, BUP, fältarna, fritiden och polis. Kurator är både en operativ och konsultativ resurs på skolan med elevhälsa som huvuduppgift.

Socialpedagog

Socialpedagogen befinner sig ute bland eleverna, främst i korridorer

och uppehållsrum. Arbetet syftar till att i ett tidigt skede fånga upp

elever som av olika anledningar inte mår bra och behöver stöd för att

komma till rätta. Målet är att bygga relationer med de elever som har

svårast för detta och att i samråd med elevhälsan, och främst skolans

kurator, stötta de elever som riskerar utanförskap och skolfrånvaro.

Psykolog Skolan har ingen egen psykolog utan köper in den tjänsten efter behov. Skolan använder psykologen till både handledning och utredning.

Skolsköterska För närvarande har skolan en skolsköterska på 100% som har det övergripande ansvaret. Sedan finns ytterligare en skolsköterska på 20% vars arbete utförs i samråd med den andra skolsköterskan. Skolsköterskan ansvarar tillsammans med skolläkaren för elevhälsans medicinska insatser. Skolhälsovården arbetar förbyggande och följer barnens hälsoutveckling genom att erbjuda regelbundna hälsokontroller, hälsosamtal, vaccinationer och särskilda insatser. Skolsköterskan deltar även vid möten med elever då det finns medicinska inslag i den problematik som eleven har. Elever och vårdnadshavare kan på eget initiativ söka skolhälsovården när så behövs. Skolhälsovården är en förmedlande länk mellan olika instanser såsom BVC, BUP, sjukhus och barnläkarmottagning. Skolsköterskan ansvarar för remisser till olika instanser som t.ex. logoped och andra utredningar. Skolsköterskan har via sin plats i EHT en god kännedom om eleverna i behov av extra anpassningar och särskilt stöd och kan med sin kompetens bidra i detta arbete.

Eleverna erbjuds tre hälsobesök under sin skoltid. Hälsobesöken

innefattar hälsokontroller och individuella hälsosamtal. Mellan

hälsobesöken erbjuds vid behov ytterligare undersökningar.

Information

Sida 7 (30)

Skolhälsovården ansvarar för att alla elever får vaccinationer enligt

gällande vaccinationsprogram.

SYV Studie och yrkesvägledaren erbjuder pedagoger, elever och vårdnadshavare vägledning i frågor som gäller utbildning, framtida yrken och arbetsmarknad. SYV gör detta genom individuella samtal och/eller genom att informera grupper och elever, lärare och föräldrar. SYV arbetar också med att, i samråd med eleven, administrera praktikplatser. Den primära uppgiften är att bistå eleven med information och vägledande samtal kopplat till elevens gymnasieval och framtida yrkesval. Vid behov har SYV även motiverande samtal. SYV-tjänsten är 60 % på skolan.

Processkarta för arbetet med elever i behov av anpassningar och särskilt stöd

Hur skolan definierar extra anpassningar/särskilt stöd

När en elev riskerar att inte uppnå kunskapskraven eller andra

sociala mål erbjuder skolan extra anpassningar. Bifogat

elevhälsoplanen finns exempel på sådana. Dessa är dock i realiteten

omskrivna i ett annat format för pedagogerna så att de lättare kan ta

Information

Sida 8 (30)

del av varandras anpassningar. Skolan har ett system för att

utvärdera dessa vid fyra tillfällen varje läsår. När dessa inte fungerar

för eleven och eleven fortfarande inte når kunskapskraven beslutar

skolan om särskilt stöd. Särskilt stöd kan då vara enligt följande:

regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervisning av en speciallärare under en längre tid

anpassad studiegång, vilket innebär avvikelser från timplanen och de ämnen och mål som gäller för utbildningen, exempelvis att ett ämne eller delar av ett eller flera ämnen tas bort

enskild undervisning placering i en särskild undervisningsgrupp

Dokumentation och beskrivning av rutiner vid utredningar Nedan följer en beskrivning av den dokumentation som används i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Alla dokument finns digitalt under vår gemensamma mapp och under/EHT rutiner, trygghetsarbete på intranätet. De dokument som finns beskrivna nedan har ett nummer framför sig. Detta nummer är detsamma som finns på G: mappen. Gällande extra anpassningar dokumenterar pedagogerna dessa i handlingsplanerna. I elevens IUP under utvecklingssamtal kan hänvisning ske till handlingsplan för enskild elev. Man kan där beskriva vilka anpassningar som används. Blankett för extra anpassning förvaras i elevens mapp fram till eleven slutar på skolan då den arkiveras.

1. Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd när extra anpassningar inte räcker som insats.

Är den blankett som lärare skall använda vid misstanke om

att eleven, trots extra anpassningar, inte når kunskapskraven i

ett eller flera ämnen. Lärarna samverkar i olika grad med

specialpedagogerna i kartläggningar och pedagogiska

utredningar. I det arbetet använder vi skolans lathund för

pedagogiska utredningar. Utredningen lämnas av

specialpedagogen till respektive biträdande rektor som fattar

beslut om åtgärdsprogram skall utarbetas eller inte. Biträdande rektor lämnar dokumenten till expeditionen för

arkivering och diarieföring.

2. Åtgärdsprogram Elev som är i behov av särskilt stöd har rätt till ett åtgärdsprogram. Beslut om särskilt stöd skall ges om biträdande rektor gör bedömningen att extra anpassningar inte räcker till eller om det finns andra tungt vägande skäl för att fatta beslut om ÅP. Biträdande rektor fattar beslut enligt delegation efter att ”Utredning och pedagogisk bedömning” är genomförd av mentor eller ämneslärare tillsammans med specialpedagog. Biträdande rektor kan vid behov lyfta ärendet

Information

Sida 9 (30)

i EHT eller i aktuellt arbetslag inför beslut. Rektor informeras fortlöpande om de beslut som fattas. Lärarna samverkar med Specialpedagogerna vid upprättande av

åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet lämnas till biträdande rektor som i sin tur lämnar till expeditionen för diarieföring. Vårdnadshavare skall alltid ha ett exemplar av det aktuella åtgärdsprogrammet. Mentor informerar berörda pedagoger om innehållet i åtgärdsprogrammet.

3. Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram Fattas av rektor eller biträdande rektor per delegation. Beslut kommuniceras till vårdnadshavare. Den som fattar beslutet ansvarar för att kommunikation sker med vårdnadshavare och ser till att beslutet diarieförs på expeditionen.

4. Nytt beslut om åtgärdsprogram Om utvärderingen av det gamla åtgärdsprogrammet visar att målen inte är uppnådda tas beslut om nytt åtgärdsprogram. Beslut kommuniceras med vårdnadshavare. Diarieförs på expeditionen av den som fattar beslutet. Beslut fattas av rektor eller biträdande rektor.

5. Utvärdering av åtgärdsprogram Skall kommuniceras med vårdnadshavare. Lämnas till biträdande rektor som i sin tur lämnar till expeditionen för diarieföring. Utvärderingen görs av ansvarig lärare, vid behov i samråd med specialpedagog.

6. Beslut om att avsluta åtgärdsprogram Beslutas av rektor eller biträdande rektor per delegation. Beslut kommuniceras med vårdnadshavare. Arkiveras på expeditionen.

Remiss till logoped Elever som uppmärksammas ha läs och skrivsvårigheter/dyslexi eller dyskalkyli ska träffa specialpedagogen vid några tillfällen för att göra en bedömning om vidare utredning. Efter att bedömning och samråd med lärarna skett kan beslut om remiss till logoped fattas av specialpedagog och vårdnadshavare i samråd. Skolhälsan skriver remiss. Eventuell utredning för dyslexi görs tidigast vårterminen åk 1. Dyskalkyli tidigast åk 4.

Information

Sida 10 (30)

Tekniska hjälpmedel Elever som har behov av tekniska hjälpmedel såsom t.ex. datorer har rätt till det. Vid beslut om personlig dator har specialpedagogens bedömning en stor inverkan på beslutet. Beslut om personlig dator tas i skolans ledningsgrupp. Ibland kan elever få prova hjälpmedlet för att se hur och om det används. Vid uppstartsveckan varje läsårsstart går vi igenom rutiner och hjälpprogram med alla elever på skolan. Specialpedagogen ansvarar också för att den enskilde eleven vet hur den ska använda sina hjälpmedel när det tilldelas.

Dokumentation och utredningar - förhållningssätt

I åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar skall elevens

svårigheter beskrivas. Det framgår av blanketten. Det är dock särskilt

viktigt att ansvarig lärare även lyfter fram vid vilka situationer det

fungerar extra bra för eleven, och varför det gör det, och funderar

kring hur undervisningen i klassrummet kan anpassas så att eleven

får den miljö som eleven utvecklas bäst i. Skolan har utarbetat en

lathund för att skriva pedagogiska utredningar. Detta för att

säkerställa att vi får se elevens hela potential och inte bara fokuserar

på det som inte fungerar.

Beslut om psykologutredning

Beslut om vidare utredning skall alltid föregås av en pedagogisk

utredning gjord på skolan. Pedagogisk utredning och diskussionen på

EHT utgör underlag för rekommendation av vidare utredning. Rektor

fattar beslut om psykologutredning i ledningsgrupp eller annat

lämpligt forum. Överenskommelse med vårdnadshavare, att

genomföra en psykologutredning som första steg i en vidare

utredning, dokumenteras i ett möte med mentor, representant från

elevhälsan och skolledare, ett EHM.

EHT möten, organisation och anmälan

EHT sammanträder på onsdagar mellan klockan 13.50 och

15.50.

Ena veckan träffas årskurserna f-6 med biträdande rektor och

specialpedagoger och speciallärare för dessa årskurser.

Samtidigt träffas årskurserna 7-9 tillsammans med biträdande

rektor, ansvariga speciallärare och specialpedagog

tillsammans med kurator och skolsköterska. Detta växlar till

veckan därpå.

En gång/månad har vi ett övergripande EHT, stor- EHT,

mellan 14.20 och 16.20.

Information

Sida 11 (30)

Rutin för anmälan av elevärende till EHT

Alla pedagoger kan ta kontakt med någon medlem av

elevhälsoteamet för samtal. Beroende på ärendets art sker en

samordning med biträdande rektor om huruvida detta skall

lyftas till EHT.

Biträdande rektor gör en prioritering av ärendena och bjuder

eventuellt in pedagoger för konsultation.

Övergångar

Överlämningar mellan skolor och stadier

Övergång mellan stadier

Mellan åk 3 och 4 har skolan som regel att klasserna skall delas i nya

grupper. Huvudregeln är att vi alltid gör så. Till åk 7 gäller samma

princip. De argument som ligger till grund för detta är

Skolan får möjlighet att tidigt planera för nya grupper och

rutiner genom att eleverna får träffa sina nya lärare.

Skolan kan lättare ta hänsyn till enskilda elevers eventuella

behov och svårigheter när man skapar nya grupper. Slutar fler

elever i den ena gruppen är det bra att skapa helt nya grupper

så att man kan ta hänsyn till de elever som blir kvar och

samtidigt skapa grupper som har jämn könsfördelning etc.

Om det blir nya grupper kommer eleverna att utöka sina

kontaktnät. Detta kommer också föräldrarna att göra vilket

kan vara bra när eleverna blir äldre och ändå skaffar nya och

fler kamrater med de utmaningar detta kan medföra.

Information

Sida 12 (30)

Det innebär för skolan att man kan bryta eventuella negativa

kamratrelationer som ibland kan ha en tendens att

stigmatiseras. Andra elever får större möjlighet att starta på

nytt i den nya gruppen.

Skolan viker också minst en halv dag för att ge avlämnande lärare och

mottagande lärare möjlighet att träffas och överlämna eventuella

kunskaper om extra anpassningar och särskilt stöd.

Utveckling

Prioriterade områden för skolan

Elevernas utveckling mot målen

Språkutveckling Skolan är med i Skolverkets läslyft. Skolan genomför samplanerade lektioner där ett språkutvecklande arbetssätt ligger i fokus. Vi använder också olika lässtrategier med eleverna såsom modellen "en läsande klass" och "Bornholmsmodellen". Skola-fritids samverkar för att förankra elevernas läsning genom aktiviteter på fritids. Skolan satsar också på BRAVKOD, ett intensivtränings-program som hjälper eleverna att bli bättre på att avkoda texter och därigenom bli bättre läsare.

IKT och digital kompetens: Skolan kommer att lägga fokus på att utveckla digitala arbetssätt och anpassa sig till en mer digital miljö. Pedagogerna utvecklar också sitt arbete mot de nya kraven på programmering.

Extra anpassningar: Skolan arbetar med att hitta mer generella anpassningar som kan fungera för hela elevgruppen så att vi kan lägga mer fokus på de elever som är i större behov av individuella.

Elevernas lärmiljö

Eleverna ska ha en god arbetsmiljö på lektionerna: Vi följer vår lektionsmodell och skapar förutsägbarhet för eleverna. Om eleverna vet vad som förväntas av dem och erbjuds höga krav kommer fokus att ligga på undervisning.

Eleverna ska känna sig trygga och säkra i skolan: Vi vill involvera eleverna i trygghetsarbetet. Ett arbete både med oss själva och med eleverna kring värdegrundsfrågor.

En ekonomi i balans

Skolan ska hålla sin budget

Information

Sida 13 (30)

Övriga åtgärder

Prioriterade utvecklingsområden för elevhälsan

Elevhälsan vill öka samarbetet med pedagogerna. Därför vill vi göra

det lättare för pedagogerna att ta upp elevärenden i elevhälsoteamet.

Pedagogerna kan alltid lyfta elevärenden till elevhälsoteamet via

specialpedagogen eller annan medlem. Elevhälsan vill också vara den

naturliga samarbetspartnern i arbetet med extra anpassningar och

särskilt stöd.

Arbetet med utvecklingsmöten i arbetslagen fortgår.

Implementering av handlingsplaner måste fortgå.

Aktivitet: Elevhälsans personal tar sig tid att gå runt i skolan, besöka

arbetslagsrummen en gång i månaden för att ge möjlighet till fler

spontana samtal och handledning. Vi ger möjlighet att ta upp

elevfrågor utan att det föregåtts av utredning.

Förväntad effekt

Organisationsnivå

Genom det kollegiala lärande som uppstår på utvecklingsmöten och i

samarbetet kring handlingsplanerna hoppas vi nå en mer lärande

organisation till gagn för alla elever. Detta ska vi mäta vid

betygsanalys.

Genom det mer formella bemötandet från elevhälsoteamet, som vi

planerar för, hoppas vi att skolans syn på inkludering kan bli mer

levande för alla på skolan. Pedagogernas upplevelse av stöd från

elevhälsan kan också öka genom detta.

Gruppnivå

Handlingsplanerna och vårt arbete med att implementera dessa

kommer att hjälpa alla elevgrupper. För eleverna i varje klass blir

pedagogiska hjälpmedel ett mer naturligt ”verktyg” som kan delas av

flera. Studieron förväntas också förbättras om eleverna känner igen

rutinerna vid olika lektioner.

Det här kommer också att höja resultaten på skolan. Vi kan också

mäta detta via brukarenkäten där eleverna ger svar på studiero.

Individnivå

Information

Sida 14 (30)

Varje individ som kan få ett mer riktat stöd kommer också nå bättre

resultat. Vi förväntas kunna mäta det genom att ha en hög andel

elever med godkända betyg i alla ämnen.

Bilagor

Extra anpassningar allmänt

Extra anpassningar för elev med läs och skrivsvårigheter

Extraanpassningar för elev med koncentrationssvårigheter

Extra anpassningar för elev med matematiksvårigheter

Extra anpassningar för elev med AST

Extra anpassningar för elev med särbegåvning

Modell för lektion ”södra” Ängbymodellen

Handlingsplan för giltig frånvaro

Handlingsplan för ogiltig frånvaro

Information

Sida 15 (30)

Handlingsplanen upprättas av ämneslärare/mentor efter samtal med elev och andra

undervisande lärare. Här bestäms för vilka ämnen anpassningarna ska gälla. En kopia av

handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor ansvarar för utvärdering och att berörd

personal och biträdande rektor blir informerad. Handlingsplanen följs upp och utvärderas med

högst en termins intervall.

Alla elever har behov av individuella lösningar. Här nedan följer en lista med anpassningsalternativ

som ämneslärare/mentor kan ha som underlag när den tillsammans med eleven diskuterar

anpassningarna. Vi vill betona att vad en elev är hjälpt av inte behöver vara en lösning för alla. Ofta

kan det dock vara så. En handlingsplan är individuell och anpassad efter just den elevens

förutsättningar. En elev med koncentrationssvårigheter kan ha svårt att komma igång med arbetet,

medan en annan har svårare att stänga ute störande stimuli. Glöm inte att eleven behöver träna

självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Lär eleven hur uppgifterna ska lösas och

låt deras eget ansvar få öka successivt. Det är även viktigt att inte sänka kraven.

Nyanställda lärare och vikarier skall informeras av mentor om elev med särskilda behov

där handlingsplan finns upprättad.

Kryssa i de anpassningar som eleven är hjälpt av.

Anpassningar:

Lektionsplanering och instruktioner på tavlan

Korta genomgångar

Få träning i grundläggande begreppsförståelse innan undervisningen går vidare.

Så stimulifritt klassrum som möjligt

Lämplig placering i klassrummet utifrån behov

Hjälp att komma igång med arbetet under lektionstid

Extra uppsättning läromedel hemma

Information

Sida 16 (30)

Hörselkåpor

Få en sammanfattning i slutet av lektionen

Extra tid vid prov och inlämningsuppgifter

Inga oförberedda förhör eller prov

Hjälp med lektionsanteckningar, genom att t.ex. fotografera tavlan

Hjälp att strukturera och dela upp längre uppgifter i delmoment

Sovrade uppgifter och material

Inleda och avsluta lektionerna på ett tydligt sätt som eleven känner igen från gång till gång

Strukturerad läxplanering på t.ex. mentorstid, som även görs tillgänglig för

vårdnadshavare

Stöd i att få med rätt material med hem (åk4-6)

Information om kommande förändringar

Förförståelse vid större textavsnitt och nya temaområden

Förenkla valsituationer

Information från skolan, t.ex. planeringar, provdatum och läxor görs tillgängligt för

vårdnadshavare och elever.

Anpassningarna gäller följande ämnen:

Sv En Ma So No Sp Idh Mu Bl Sl Hk

Övriga anpassningar:

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

Datum för utvärdering:

____________________________________________________________________________

Information

Sida 17 (30)










förutsättningar. En elev med läs- och skrivsvårigheter kan vara i behov av längre provtid medan en

annan kan vara hjälpt av ett skrivhjälpmedel t.ex. iPad. Kom ihåg att eleven behöver träna

självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Alla elever på skolan har tillgång till

inlästa läromedel via Inläsningstjänst. För dyslexiutredda elever tas hänsyn till genomförd utredning.

Nyanställda lärare och vikarier skall informeras av mentor om elev med särskilda behov där

handlingsplan finns upprättad.


Anpassningar:

Dator/iPad (efter beslut av rektor)

Korta genomgångar

Hjälp att komma igång med arbetet under lektionen

Muntliga prov

Vid muntliga redovisningar bör eleven få frågorna skriftligt i förväg

Uppgifterna upplästa vid prov

Information

Sida 18 (30)

Skriva prov vid datorn/IPad

Längre tid vid prov

Ignorera stavfel vid bedömning

Fotografera lektionsanteckningar (tex med IPad)

Längre lektionsanteckningar via mail (gäller endast elever som inte har IPad)

Inläst skönlitteratur


Information i god tid inför inlämningsarbeten och prov

Inte läsa högt i klassen om det inte är överenskommet

Tydlig information på tavlan




Lättlästa versioner av skönlitteratur

Tillgång till material exempelvis läslinjal, understrykningspenna




_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

_____________________________________________________________________


_____________________________________________________________________

Information

Sida 19 (30)










förutsättningar. En elev med koncentrationssvårigheter kan ha svårt att komma igång med arbetet,

medan en annan har svårare att stänga ute störande stimuli. Glöm inte att eleven behöver träna

självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna arbetet. Lär eleven hur uppgifterna ska lösas och

låt deras eget ansvar få öka successivt. Det är även viktigt att inte sänka kraven.

Koncentrationssvårigheter kan ha olika ursprung och förklaringar. För utredda elever med

konstaterade svårigheter tas hänsyn till genomförd utredning.

Nyanställda lärare och vikarier skall informeras av mentor om elev med särskilda behov

där handlingsplan finns upprättad.


Anpassningar:

Lektionsplanering och instruktioner på tavlan

Korta genomgångar

Så stimulifritt klassrum som möjligt


Hjälp att komma igång med arbetet under lektionstid

Information

Sida 20 (30)

Extra uppsättning läromedel hemma

Hörselkåpor


Extra tid vid prov och inlämningsuppgifter


Hjälp med lektionsanteckningar, genom att t.ex. fotografera tavlan


Sovrade uppgifter och material

Inleda och avsluta lektionerna på ett tydligt sätt som eleven känner igen från gång till gång

Strukturerad läxplanering på t.ex. mentorstid, som även görs tillgänglig för

vårdnadshavare

Stöd i att få med rätt material med hem (åk4-6)

Information om kommande förändringar


Förenkla valsituationer

Information från skolan, t.ex. planeringar, provdatum och läxor görs tillgängligt för

vårdnadshavare och elever.




_________________________________________________________________________________


____________________________________________________________________________

Information

Sida 21 (30)


undervisande lärare. En kopia av handlingsplanen lämnas till specialpedagog och mentor

ansvarar för utvärdering och att berörd personal och biträdande rektor blir informerad.

Handlingsplanen följs upp och utvärderas med högst en termins intervall.





förutsättningar. En elev kan vara i behov av miniräknare medan en annan kan vara hjälpt av laborativt

material. Kom ihåg att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det egna

arbetet. Lär eleven hur uppgifterna ska lösas och låt deras eget ansvar få öka successivt. För

dyskalkyliutredda elever tas hänsyn till det som anges i utredningen.

Nyanställda lärare och vikarier skall informeras av mentor om elev med särskilda behov där

handlingsplan finns upprättad.


Anpassningar:

Korta genomgångar

Tydliga och sammanfattande genomgångar

Hjälp att komma igång med arbetet under lektionen

Anpassning av svårighetsgraden på uppgifterna

Multiplikationskvadrat/tabell (där inte annat anges)

Information

Sida 22 (30)

Möjlighet att använda konkret/laborativt material


Hjälp att strukturera redovisning av uppgift



Tillgång till skriftliga lektionsgenomgångar genom tex fotografering

Information om videolänk inför aktuellt moment

Anpassat läromedel

Anpassning av antalet uppgifter

Miniräknare (där inte annat anges)


_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________


_____________________________________________________________________________

Information

Sida 23 (30)










förutsättningar. En elev med AST kan vara i behov av en anpassning, en annan elev av något annat.

Viktigt att tänka på kring elever med AST är att kontinuerligt uppmärksamma och stämma av elevens

sociala situation. Kom ihåg att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det

egna arbetet. Hänsyn tas till genomförd utredning.

Nyanställda lärare skall informeras av mentor om handlingsplan finns upprättad.


Anpassningar:

Korta genomgångar

Hjälp att komma igång och avsluta sitt arbete under lektionen

Få träning i god grundläggande begreppsförståelse i ämnet innan undervisningen går vidare

Vid all form av skriftlig produktion, visa tydligt hur texten ska vara uppbyggd, dvs. skapa en

modell, en mall som kan följas

Lektionsinnehållet i punktform på tavlan i början av lektionen vilket står kvar under hela

lektionen och eventuellt bockas av

Information

Sida 24 (30)


Information i god tid inför inlämningsarbeten och prov

Frågorna skriftligt i förväg inför muntliga redovisningar

Längre tid vid prov

Fotografera lektionsanteckningar (via tex IPad)

Längre lektionsanteckningar via mail (gäller endast de elever som inte har IPad)


Förförståelse vid större textavsnitt




___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

_______________________________________________________

•


_____________________________________________________________________________

Information

Sida 25 (30)










förutsättningar. Kom ihåg att eleven behöver träna självständighet, egenkontroll och ansvar för det

egna arbetet.

Nyanställda lärare skall informeras av mentor om barn med särskilda behov där handlingsplan finns

upprättad.

Att tänka på med en särbegåvad elev:

• Eleven har mycket specifika förmågor och intressen och tycker om att fortsätta utvecklas inom

dessa. Förmågan kan skilja sig stort mellan olika områden

• Eleven ställer ofta många frågor

• Eleven kan upplevas ha originella idéer

• Eleven kan visa starka åsikter och synpunkter

• Eleven föredrar ofta vuxenrelationer

• Eleven tänker ofta mer komplext och abstrakt än jämnåriga

• Eleven är ofta mycket självkritisk

• Var uppmärksam på om depressiva symtom visas


Anpassningar:

Färre repetitioner

Information

Sida 26 (30)

Använda diagnosiska prov eller dylikt för att identifiera rätt kunskapsnivå

Läsa ett eller flera ämnen med högre årskurs

Möjlighet att tenta av ett ämne

Nationella prov ett år tidigare

Studieteknik

Uppgifter som är öppna/har högt i tak

Extra projektarbete eller leda projekt

Datastöd/interaktiva program

Tillgång till fler och mer avancerade böcker

Ge positiv feedback på ansträngning

Avancerade, fördjupade uppgifter




_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________


_____________________________________________________________________________

Information

Sida 27 (30)

1. Hälsa på eleverna då de kommer in i

klassrummet, kontrollera att alla har med sig

rätt material.

2. Närvarokontroll under tystnad

3. Tydlig start av lektionen genom att gå

igenom dagens lektion. Målen och lektionens

längd skrivs eller har skrivits på tavlan

4. Sammanfattning/avstämning av lektionens

mål

5. Eventuella läxor kommuniceras muntligt och

skrivs på tavlan, (fotograferas av eleverna)

6. Bortplockning och städning, stolar ställs i

ordning

7. Eleverna står vid sina platser och läraren

avslutar och ansvarar för att klassrummet är i

ordning till nästa lektion eller dag.

Information

Sida 28 (30)

Information

Sida 29 (30)

Information

Sida 30 (30)

Documents

Elevhälsoplan 2018 · Hur skolan definierar extra anpassningar/särskilt stöd 7 Dokumentation och beskrivning av rutiner vid utredningar 8 1. Utredning och pedagogisk bedömning