Regeringen har gett Nutek i uppdrag att, i samverkan med Sveriges Kommu-ner och Landsting (SKL), Almega och Socialdepartementet, driva ett projekt som syftar till att utveckla entreprenörskap och upphandlingar inom vård och omsorg. I denna skrift görs en närmare beskrivning av hur en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg bör utformas.

En kärna i förslaget är att en vägledning med kvalitetssäkrade texter ska tas fram ur vilken beställare och upphandlare ska kunna hämta inspiration och färdiga formuleringar när de tar fram förfrågningsunderlag.

Ett första utkast till en vägledning för upphandlingar av primärvård, äldre-omsorg respektive starroperationer redovisas som en bilaga till denna skrift. Texterna i vägledningen har utformats i diskussioner med ett antal tematiska arbetsgrupper bestående av främst beställare och upphandlare med intresse för de frågor som berörs. I slutskedet av arbetet har även ett antal leverantörer bjudits in att ge synpunkter och kommentarer på arbetet. Mycket arbete åter-står i arbetsgrupperna innan texterna är kvalitetssäkrade, och varken Nutek eller övriga som deltagit i arbetet tar något ansvar för att de krav och villkor som redovisas är tillräckliga eller ens lämpliga att använda i enskilda upp-handlingar. Nutek har ändå valt att publicera texterna för att ge inspiration och inbjuda till en diskussion om vilka krav och villkor som är lämpliga att ställa vid upphandlingar.

En vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg

En vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg

EntrEprEnörskap och upphandlingar inom vård och omsorg

Nutek stärker näringslivet i hela Sverige genom att bidra till fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. In

fo 0

73-2

008.

For

m: O

rdfö

rråd

et A

B T

ryck

: Dan

agår

ds G

rafis

ka. T

ryck

t i 3

00 e

x ok

tobe

r 20

08. D

äref

ter

tryc

k vi

d be

hov.

En vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg

Bilaga till Nuteks förslag till handlingsprogram för entreprenörskap och förnyelse i vård och omsorg

Info 073-2008

Nutek Upplaga: 300 ex Produktion: Nutek Stockholm oktober 2008 Färgtryck: Danagårds Grafiska Nutek Info 073-2008

Har du frågor om denna publikation, kontakta

Stefan Jönsson

Telefon 08-681 94 49

E-post stefan.jonsson@nutek.se

Förord

Regeringen har gett Nutek i uppdrag att, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Almega och Socialdepartementet, driva ett projekt som syftar till att utveckla entreprenörskap och upphandlingar inom hälso- och sjukvården samt omsorgen. Uppdraget redovisas i skriften Förslag till handlingsprogram för entreprenörskap och förnyelse i vård och omsorg 2009-2013. I denna skrift görs en närmare beskrivning av hur en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg bör utformas.

Handlingsprogrammet är utformat av Nutek med arbetsinsatser från SKL, Almega och Socialdepartementet. Arbetet med vägledningen har dessutom stämts av med ett arbetsutskott bestående av Lena Svensson och Magnus Ljung, SKL, Stefan Holm, Almega, Lisbeth Johnson, SOI, Anders Wennerberg, LfU, Klas Öberg, Socialstyrelsen och Anne Bylund, Nätverk Uppdrag Hälsa.

En kärna i förslaget är att en vägledning med kvalitetssäkrade texter ska tas fram ur vilken beställare och upphandlare ska kunna hämta inspiration och färdiga formuleringar när de tar fram förfrågningsunderlag. Som en illustration av hur vägledningen kan komma att se ut redovisas ett första utkast till vägledning för upphandlingar av primärvård, starroperationer respektive äldreboenden som en bilaga till denna skrift. Texterna i utkastet har utformats i diskussioner med ett antal tematiska arbetsgrupper bestående av främst beställare och upphandlare som arbetar med de tjänster som berörs. I slutskedet av arbetet har även ett antal leverantörer bjudits in att ge synpunkter och kommentarer på arbetet. Mycket arbete återstår i arbetsgrupperna innan texterna är kvalitetssäkrade. Varken Nutek eller övriga som deltagit i arbetet tar därför något ansvar för att de krav och villkor som redovisas i utkastet är tillräckliga eller ens lämpliga att använda i enskilda upphandlingar. Nutek har ändå valt att publicera texterna för att ge inspiration och inbjuda till en diskussion om vilka krav och villkor som är lämpliga att ställa vid upphandlingar.

Ingela Blixt Tf generaldirektör

Stefan Jönsson Delprojektledare

Sammanfattning

Nutek föreslår att en utvecklingsfunktion för upphandlingar av vård och omsorg inrättas. Utvecklingsfunktionen bör ges i uppdrag att ta fram en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg. Vägledningen utgörs av en databas med kvalitetssäkrade texter som ställs till förfogande för beställare och upphandlare av vård och omsorg och som kan användas vid utformning av förfrågningsunderlag vid upphandlingar av vård och omsorg. Vägledningen tas fram av utvecklingsfunktionen för vård och omsorg i nära samverkan med tematiska arbetsgrupper som består av beställare, upphandlare, berörda myndigheter och leverantörer. Vägledningen bör även innehålla kvalitetssäkrade modeller för utvärdering av anbud och uppföljning av kontrakt.

Mål för vägledningen:

Vägledningen bidrar till att de krav och villkor som ställs vid upphandlingar av vård och omsorg är lätta att förstå och besvara, relevanta, proportionerliga, transparenta och möjliga att kontrollera och följa upp.

Vägledningen bidrar till att de krav och villkor som ställs i förfrågningsunderlag är anpassade efter den aktuella upphandlingen och ger utrymme för innovationer och en mångfald av leverantörer och lösningar.

Vägledningen bidrar till att antalet formella fel i förfrågningsunderlag och anbud minskar.

Beställare och upphandlare ser vägledningen som ett relevant och användbart verktyg som underlättar upphandlingsprocessen.

Vägledningen bidrar till att upphandlingar av vård och omsorg utvecklas mot upphandlingar av resultat och kvalitet

Leverantörer ser upphandlingar av vård och omsorg som intressanta marknader med höga krav på kvalitet och kreativitet

Ett första utkast till en vägledning för upphandlingar av primärvård, starroperationer och äldreboenden har tagits fram och redovisas som en bilaga till denna skrift. Regeringen gav i oktober 2008 Nutek i uppdrag att fortsätta arbetet med vägledningen fram till den 31 mars 2009 och att förbereda ett överlämnande av arbetet med vägledningen till Kammarkollegiet.

Innehåll

1 Bakgrund _________________________________________ 1

2 Beställare och upphandlare behöver stöd att utforma förfrågningsunderlag___________________________________ 5

3 Nuteks arbete med att ta fram en vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg _____________________ 9

4 Organisation och resurser för en utvecklingsfunktion för upphandlingar av vård och omsorg ______________________ 13

5 Befintliga stöd till beställare och upphandlare __________ 19

6 Andra aktiviteter av betydelse för upphandling av vård och omsorg _____________________________________________ 23

Referenser __________________________________________ 27

Bilaga 1. Deltagare i arbetsgrupper ______________________ 29

Bilaga 2. Ett första utkast till en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg _____________________________________ 35

1

1 Bakgrund

En allt större andel av den offentligt finansierade vården och omsorgen utförs numera av privata leverantörer. Att vård och omsorg utförs av privata aktörer är inte någon ny företeelse. Innan den offentliga sektorn började expandera kraftigt under andra halvan av 1900-talet bildades nya verksamheter inom vården och omsorgen ofta på initiativ av privata aktörer, t.ex. genom donationer eller av ideburna organisationer. I många fall har sådana verksamheter tagits över av kommuner och landsting, medan ett mindre antal fortfarande finns kvar med eller utan offentlig finansiering.

Det är alltså inte något nytt att vård och omsorg sker i privat regi, eller ens att dessa tjänster utförs av privata aktörer med offentlig finansiering. Den stora skillnaden jämfört med tidigare är snarare är att regelverket har förändrats. Det centrala regelverket är lagen om offentlig upphandling (LOU), som bl.a. innebär att den upphandlande myndigheten först måste definiera sina behov i ett förfrågningsunderlag. Förfrågningsunderlaget ska i princip innehålla alla krav och villkor som kommer att gälla under avtalsperioden, och det ska också framgå hur valet av leverantör kommer att gå till.

Kvalitet och resultat

Förfrågningsunderlaget är av central betydelse i en upphandling, inte minst eftersom den upphandlande myndigheten måste beskriva den tjänst som ska utföras eller de resultat som ska uppnås. Att beskriva komplexa tjänster som vård och omsorg på ett tydligt och uttömmande sätt kan vara svårt, och det finns hela tiden en uppenbar risk att man beskriver hur verksamheten ska vara organiserad istället för vilka resultat och vilken kvalitet man vill ska levereras.

Det är angeläget att offentliga upphandlingar av vård och omsorg utvecklas i en riktning mot upphandling av funktion och resultat snarare än organisation. Det är också viktigt att funktion och resultat beskrivs på ett sätt som väl speglar de behov som finns och att det görs en ordentlig uppföljning av att leverantören verkligen levererar enligt sitt kontrakt. Fokus i upphandlingsprocessen bör vara att göra en god affär, vilket inkluderar att upprätthålla en god konkurrens och en mångfald av aktörer.

2

Nutek har föreslagit att ett organ för metodutveckling och stöd till upphandlare ska inrättas

De senaste åren har Nutek i flera olika sammanhang intresserat sig för offentliga upphandlingar. En återkommande iakttagelse är att förfrågningsunderlagens utformning har en mycket stor betydelse, inte minst för mindre företags möjligheter att lämna anbud. Det saknas också en nationell samordning av förfrågningsunderlag, vilket innebär att varje förfrågningsunderlag har en egen struktur och egna formuleringar av krav, villkor och utvärderingskriterier. Detta, tillsammans med möjligheterna för andra leverantörer att begära överprövning på grund av formella fel, innebär att de företag som lämnar anbud måste lägga ner ett stort arbete på att utforma anbudet i enlighet med förfrågningsunderlaget och kontrollera att det inte finns formella fel.

Uppdraget

Regeringen gav i december 2007 i uppdrag till Nutek att, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Almega och Socialdepartementet, driva ett projekt som syftar till att utveckla entreprenörskap och upphandlingar inom hälso- och sjukvården samt omsorgen. Regeringen konstaterar i uppdraget till Nutek att det finns behov av att stärka och samordna insatserna på nationell nivå i syfte att stödja och utveckla den offentliga upphandlingen på regional och lokal nivå. Inom ramen för uppdraget finns därför uppgiften att ta fram en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg.

I uppdraget ingår att ta fram en lättillgänglig, användarvänlig och dynamisk

vägledning för både upphandlare och för dem som definierar uppdrag och

krav på kvalitet. Vägledningen ska tas fram utifrån målgruppernas behov och

bör kunna kopplas till Socialstyrelsens arbete med nationella

kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvård samt omsorg. Vägledningen bör

även kunna fungera som stöd från ett leverantörsperspektiv då

förfrågningsunderlagen bör bli tydligare och mer transparanta. Ansvaret för

drift, uppdatering och kostnad bör klargöras. Användandet ska vara frivilligt.

Även i denna del ska inledningsvis konferenser och seminarier anordnas för att

väcka eller etablera frågeställningarna.1

Lag om valfrihetssystem

Regeringen har lagt en proposition som innebär att en lag om valfrihetssystem (LOV) kommer att införas vid årsskiftet 2008/2009. Den nya lagen innebär att kommuner och landsting kommer att kunna

1 Regeringsbeslut S2007/11029/HS

3

överlåta till den enskilde brukaren att välja mellan ett antal olika leverantörer avseende vård och omsorgstjänster. Även i LOV kommer kommuner och landsting att behöva beskriva sina behov och sina krav och villkor i ett förfrågningsunderlag. Förfrågningsunderlagen ska enligt LOV publiceras i en nationell databas med löpande annonsering, där potentiella utförare kan se vilka krav och villkor som gäller för att få avtal som leverantör i olika kommuners och landstings valfrihetssystem.2

Många av de svårigheter som Nutek och andra iakttagit i samband med offentliga upphandlingar – att definiera kvalitet och göra uppföljningar etc. – kommer således att kunna vara aktuella även med de nya reglerna. En viktig skillnad är att man genom att tillämpa LOV inte behöver rangordna leverantörerna eftersom kontrakt ska tecknas med samtliga leverantörer som uppfyller de krav som ställs.

Förslag i budgetpropositionen att inrätta ett nationellt upphandlingsstöd

I budgetpropositionen för 2009 gör regeringen en omfattande satsning för förbättrad offentlig upphandling. Enligt regeringen anser många av dem som upphandlar och lämnar anbud att det är krångligt med offentlig upphandling, vilket innebär att inte minst många små företag avstår från att lämna anbud. Mot denna bakgrund anser regeringen att Kammarkollegiet bör ges i uppdrag att införa ett upphandlingsstöd som ska ta fram ”modellförfrågningsunderlag” och ge råd och stöd i upphandlingsprocessen för att underlätta för upphandlande myndigheter, enheter och företag.3

Ett praktiskt nationellt upphandlingsstöd bör inrättas som kan underlätta

arbetet för upphandlande myndigheter och enheter att ta fram, åtminstone i

vissa delar, enhetliga förfrågningsunderlag och ge vägledning om hur

upphandlingsprocessen kan genomföras. Det underlättar även för

leverantörerna när de ska lämna anbud. Ett väl utformat upphandlingsstöd

medför att leverantören kan ägna mindre tid åt att besvara anbud och mer tid

till att sälja, utveckla och tillhandahålla varor och tjänster. Ett sådant stöd

minskar också sannolikheten för att olagliga direktupphandlingar genomförs.

Regeringen föreslår i avsnitt 13 att ett praktiskt nationellt upphandlingsstöd

inrättas på Kammarkollegiet och att det utformas i samverkan med

upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer. Vidare kan regeringens

2 Prop. 2008/09:29 3 Pressmeddelande från Finansdepartementet 2008-09-22

4

satsningar på en vägledning för upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster

komma att samordnas med upphandlingsstödet (dnr S2007/11029/HS).4

Därutöver anslår regeringen resurser för en e-upphandlingsplattform i syfte att ta tillvara de effektivitetsvinser som finns att hämta för både upphandlare och företag i en mer utvecklad elektronisk upphandling. Även detta uppdrag kommer att gå till Kammarkollegiet. Sammantaget uppgår dessa två satsningar till 22 miljoner kr om året.

Kammarkollegiet kommer också att ta över det ansvar för IKT-samordning och IKT-upphandlingar som tidigare legat på Statskontoret och nu ligger på Verva. Vidare fick Kammarkollegiet under sommaren i uppdrag av regeringen att utveckla och förvalta den nationella databas som ska inrättas för LOV-annonser.

Uppdrag till Nutek att förbereda ett överlämnande av arbetet med vägledningen till Kammarkollegiet

I slutet av oktober 2008 gav regeringen Nutek i uppdrag att fortsätta arbetet med vägledningen fram till den 31 mars 2009 och förbereda ett överlämnande av arbetet med vägledningen till Kammarkollegiet.

Förkortningar och begrepp

Med vård och omsorg avses hälso- och sjukvård samt omsorg.

LOU – lagen om offentlig upphandling (2007:1091)

LOV – lag om valfrihetssystem (se Prop. 2008/09:29)

LfU – Landstingsnätverket för upphandling

SKL – Sveriges Kommuner och Landsting

SOI – Sveriges Offentliga Inköpare

4 Prop. 2008/09:1 UO2 sid 36

5

2 Beställare och upphandlare behöver stöd att utforma förfrågningsunderlag

Allt bestäms i förfrågningsunderlagen

En upphandling inleds med att en upphandlande myndighetbeskriver sina inköpsbehov i ett förfrågningsunderlag. Av förfrågningsunderlaget ska det framgå vilka krav som ställs på den upphandlade tjänsten och på leverantörerna och hur anbuden ska utvärderas. Eftersom alla villkor för upphandlingen ska framgå i förfrågningsunderlaget är det här möjligheterna för företag att konkurrera avgörs.

I normalfallet är arbetet med en upphandling fördelat på två roller inom en kommun eller ett landsting – beställare respektive upphandlare. Beställaren är den eller de som företräder det behov som ska tillfredsställas genom upphandlingen. Ofta är beställare tjänstemän på en sakförvaltning, t.ex. äldreomsorgsförvaltningen. I landstingen finns det ofta en stabsfunktion med särskilda tjänstemän som arbetar med att formulera behoven av vård och omsorg. Upphandlarna är ofta specialister knutna till en juridisk funktion som enbart arbetar med hanteringen av upphandlingar. En upphandling inleds ofta med att en projektgrupp bildas med företrädare för berörda förvaltningar (beställare) som får i uppdrag att formulera behov och, i senare skeden, göra bedömningar och värderingar av inkomna anbud. Upphandlaren har en viktig roll i projektgruppen, bland annat genom att ge stöd och råd om upphandlingsformalia och kravställandet ur ett konkurrensperspektiv.

De regler som omgärdar offentliga upphandlingar säger egentligen ganska lite om hur ett förfrågningsunderlag ska vara utformat, annat än att de i praktiken måste innehålla all information om den aktuella upphandlingen och att de inte får strida mot de EG-rättsliga principerna. Det är dock mycket viktigt att förfrågningsunderlagen är formellt korrekta eftersom leverantörer kan begära överprövning i länsrätt om de anser att det finns formella fel i förfrågningsunderlaget eller om den upphandlande myndigheten på något sätt gjort formella fel i hanteringen, t.ex. att de inte följt vad som sagts i förfrågningsunderlagen. För den upphandlande myndigheten innebär

6

en överprövning att hela upphandlingsprocessen blir försenad. I vissa fall kan det till och med bli nödvändigt att göra om upphandlingen. När det gäller upphandlingar av vård och omsorg kan detta leda till svårigheter för kommuner och landsting att fullgöra sina åtagande mot medborgarna.

Risken för överprövningar innebär att upphandlare måste lägga ner mycket arbete för att försäkra sig om att reglerna följs och att förfrågningsunderlagen är korrekt utformade. Även om rätten att begära överprövning är viktig för leverantörernas möjligheter att få en korrekt behandling innebär risken för överprövningar att beställare och upphandlare lägger stor vikt vid att följa de formella reglerna istället för att ägna sig åt andra önskvärda aspekter vid upphandlingen, t.ex. att främja småföretag, miljö, utveckling av innovationer eller att över huvud taget ”göra en bra affär”. En överprövning kan också innebära att beställare och upphandlare måste göra en otillåten direktupphandling för att verksamheten ska fungera utan avbrott.

Beställare och upphandlare efterfrågar stöd att definiera och värdera kvalitet

Som underlag för arbetet med vägledningen har två kartläggningar av hur upphandlingar av vård och omsorg går till genomförts med hjälp av konsulter. Den ena kartläggningen handlar om vilka stöd och verktyg som används. Kartläggningen visar att det är vanligt att använda annonseringstjänster, mallar och nätverk. Mallarna kan vara tidigare använda förfrågningsunderlag från den egna verksamheten eller från andra verksamheter. Användningen av mer strukturerade mallar förekommer också, antingen genom att man själv tagit fram ett system eller att man använder mallar från exempelvis LfU (Landstingsnätverket för Upphandling). Kartläggningen visar att ett särskilt viktigt stöd just i den här typen av upphandlingar är nätverk som ger tillgång till andras erfarenheter och idéer. Generellt upplevs verktygen fungera tillfredsställande, även om de i de flesta fall inte är specifikt anpassade efter den här typen av upphandling.5

Den andra kartläggningen handlar om hur kvalitet värderas vid upphandlingar av vård och omsorg. Kartläggningen visar att beställare och upphandlare ser många svårigheter i att definiera vad som menas med kvalitet och formulera kvalitet i relevanta, tydliga och mätbara kriterier som kan användas i förfrågningsunderlagen. Skillnaderna är stora mellan olika upphandlingar både vad gäller innehåll och hur

5 Nutek info 045-2008

7

kvalitet definieras, vilket kan försvåra för leverantörerna. Några kvalitetskriterier är mätbara och enkla att värdera, men ofta är kriterierna så vagt definierade att det är svårt att uppnå lagstiftningens krav på transparens vid värderingen. Kartläggningen lyfter fram svårigheten med att säkerställa att den upphandlade och avtalade kvaliteten också blir verklighet. Några, men väldigt få, av de intervjuade uppger att uppföljningen tydligt utgår från de kvalitetskriterier som stipulerats i förfrågningsunderlaget. I några intervjuer har det framkommit att det knappt finns något rutinmässigt uppföljningsarbete.6

Checklistor och mallar efterfrågas

En iakttagelse i de båda kartläggningarna är att vissa intervjuade lyfter fram den komplexitet som upphandlingar av vård och omsorg innebär, och att det för en upphandlare kan vara svårt att säkerställa att förfrågningsunderlaget är komplett och och att upphandlingsprocessen är i enlighet med LOU.7 I rapporterna drar konsulterna slutsatsen att checklistor och mallar bör utformas och göras tillgängliga för beställare och upphandlare. Syftet bör vara att säkerställa att avtal och förfrågningsunderlag uppfyller juridiska krav och innehåller alla väsentliga delar. För att förbättra förutsättningarna för att göra välavvägda val föreslås också en samling med goda exempel på utvärderingsmetoder och relevanta och mätbara kvalitetskriterier.

De konsulter som genomförde kartläggningarna rekommenderar också insatser för kompetensutveckling för personal på upphandlingsenheter och sakförvaltningar. De påpekar också att det finns ett behov av att tydliggöra politikernas roll i upphandlingarna.

Även en studie som genomförts på uppdrag av Konkurrensverket konstaterar att de formella kraven vid offentliga upphandlingar är mycket strikta och omfattande och att de uppfattas vara svåra och omständliga att uppfylla för leverantörerna. Det förekommer även att felaktiga krav ställs i förfrågningsunderlagen. I rapporten föreslås att upphandlande myndigheter ska ges utbildning i att skriva och utforma förfrågningsunderlagen på ett enkelt sätt.8

6 Nutek R 2008:40 7 Nutek info 045-2008 8 Konkurrensverket (2008)

8

En utvecklingsfunktion för offentliga upphandlingar bör inrättas

Som tidigare nämnts har Nutek i flera tidigare rapporter föreslagit att det bör inrättas en utvecklingsfunktion för metodutveckling, analyser och uppföljning av offentliga upphandlingar.9 Att det finns ett behov av stöd och vägledning för beställare och upphandlare har också framkommit tydligt i de rapporter som tagits fram inom ramen för detta projekt10. Det förekommer också otydliga krav, vilket medför bristande transparens i upphandlingsprocessen. Vidare förekommer det att de krav som ställs inte följs upp på ett systematiskt sätt. Detta kan innebära en konkurrenssnedvridning eftersom de leverantörer som vet vilka krav de inte behöver uppfylla ges en kostnadsfördel. Dessutom kan förtroendet för offentlig upphandling och privata leverantörer i allmänhet påverkas negativt.

Om varje förfrågningsunderlag innehåller egna definitioner och egna formuleringar av krav och villkor blir det svårt för leverantörer att bedöma vad som krävs för att uppfylla de krav som ställs. Det blir därmed svårare för leverantörer att vända sig till flera kunder. Om förfrågningsunderlagen i högre utsträckning skulle beskriva uppdragen på ett likartat och jämförbart sätt skulle det bli lättare för leverantörer att lämna anbud i flera olika kommuner och landsting. Detta skulle gynna både konkurrensen och de företag som vill expandera och sprida de affärsmässiga riskerna genom att rikta sig till flera köpare.

En ökad standardisering av de olika delar som ingår i ett förfrågningsunderlag skulle också förenkla upphandlingsprocessen och minska kostnaden att genomföra en upphandling. Därmed borde det bli lättare för beställare och upphandlare att pröva nya metoder och modeller och över huvud taget göra fler upphandlingar. Behovet av ramavtal skulle minska. Genom att tillhandahålla kvalitetssäkrade texter och modeller för utvärdering och uppföljning bör också risken för överprövningar på grund av formella fel minska. Vägledningen syftar således inte till att vara en generell mall för hur upphandlingar av vård och omsorg ska utformas. Tvärtom är syftet att underlätta för kommuner och landsting att anpassa sina upphandlingar efter lokala och regionala förutsättningar.

9 Nutek R 2007:24, Nutek R 2005:21 10 Nutek R 2008:45, Nutek info 045-2008, Nutek R 2008:40

9

3 Nuteks arbete med att ta fram en vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg

De rapporter som Nutek tagit fram om offentliga upphandlingar de senaste åren har främst handlat om att identifiera problem och hinder för företag att delta i upphandlingar och om vilka kostnader som är förenade med att lämna anbud i upphandlingar. När Nutek fick uppdraget att utveckla en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg krävdes ett annat arbetssätt. Av samtal med Socialdepartementet gavs tydliga besked om att det som avsågs med en vägledning inte bara var en skrift eller ett dokument, utan att det handlade om att sätta igång ett arbete som skulle fortsätta över tid samt att bygga upp någon form av databas som ska kunna användas vid utformningen av förfrågningsunderlag.

Nutek formulerade redan i inledningsskedet ett antal utgångspunkter som sedan har präglat arbetet med vägledningen, bl.a. följande:

För att få en bred användning måste vägledningen vara känd och respekterad av användarna, dvs. upphandlare, beställare och andra som medverkar vid utformningen av förfrågningsunderlag.

De nätverk och den kunskap som redan finns bör utnyttjas så effektivt som möjligt.

Vägledningen bör på sikt kunna utvidgas för att omfatta även andra upphandlingar än vård och omsorg.

Ytterligare en utgångspunkt var att Nutek inte borde ta på sig långsiktiga åtaganden. Nuteks verksamhet hade under flera år varit föremål för diskussioner, och i början av mars 2008 presenterade regeringen en proposition med innebörden att Nutek skulle läggas ned vid årsskiftet 2008/2009 för att ersättas av en ny och mer renodlad myndighet med liknande arbetsuppgifter. Datumet för nedläggning har senare flyttats fram och är nu den 31 mars 2009.

Två kartläggningar av hur upphandlingar av vård och omsorg går till

Som underlag för arbetet med vägledningen beställde Nutek två kartläggningar av hur det går till när kommuner och landsting upphandlar vård- och omsorgstjänster. Den ena kartläggningen avsåg

10

att ge en bild av vilka stöd och verktyg som används av beställare och upphandlare när de upphandlar vård- och omsorgstjänster. Den andra handlade om hur det går till att definiera och värdera kvalitet (dvs. alla andra aspekter än pris) vid sådana upphandlingar.

Samtidigt inleddes ett intensivt arbete med att identifiera vilka personer och aktörer som är aktiva inom området och intervjua dem för att få en uppfattning om hur en vägledning skulle kunna utformas. Förutom möten med enstaka personer, främst beställare och upphandlare, myndigheter och forskare, har även ett par mindre seminarier och workshops anordnats.

De båda kartläggningarna presenterades på separata frukostseminarier under våren 2008. Konsulternas iakttagelser och slutsatser kommenterades och diskuterades av paneler med företrädare för både leverantörer och myndigheter. Kartläggningarna publicerades under sommaren 2008 som två separata rapporter, Stöd och verktyg vid upphandlingar av vård och omsorg11 respektive Värdering av kvalitet vid upphandlingar av vård och omsorg12.

Tre tematiska arbetsgrupper

Nutek anordnade i maj en workshop med deltagare från bl.a. SKL, Almega, Nätverk Uppdrag Hälsa, Konkurrensverket, Företagarna, Vårdföretagarna och Socialstyrelsen samt ett antal beställare och upphandlare i kommuner och landsting. Syftet var att identifiera vilka olika aktiviteter som pågår och diskutera inriktningen på Nuteks fortsatta arbete med vägledningen. Under mötet nåddes konsensus om att arbetet skulle utgå från LfU:s mallar och struktur, och att dessa skulle kompletteras med texter från bl.a. Nätverk Uppdrag Hälsa.

Mot bakgrund diskussionen bildade Nutek därefter ett antal tematiska arbetsgrupper för att diskutera såväl inriktningen på arbetet som den konkreta utformningen av texter i förfrågningsunderlag. Nutek har fungerat som sekretariat i arbetsgrupperna och ansvarat för att ta fram förslagstexter och andra underlag.

En arbetsgrupp har arbetat med kravspecifikationen vid upphandlingar av primärvård. Området valdes eftersom flera landsting hade påbörjat förberedelser för att införa valfrihetssystem inom primärvården och således skulle kunna dra nytta av diskussionerna. Det finns också avsevärda erfarenheter av upphandlingar av primärvård eftersom flera landsting redan idag 11 Nutek Info 045-2008 12 Nutek R 2008:40

11

upphandlar primärvård. Två andra grupper arbetar med kravspecifikationen för upphandlingar av äldreboenden respektive starroperationer.

En särskild grupp inrättades för att arbeta med formaliadelarna av förfrågningsunderlagen, där en förhoppning är att det ska gå att på sikt enas om ett dokument med ”allmänna villkor”, som beställare och upphandlare kan hänvisa till i förfrågningsunderlagen istället för att upprepa krav och villkor som bara syftar till att klargöra förhållandet mellan parterna och hur avtalet ska tolkas.

I inledningsskedet innehöll inte arbetsgrupperna några andra representanter för leverantörer än Almega. En viktig anledning var att vissa deltagare ansåg att det var viktigt att inte någon eller några leverantörer ska ges möjlighet att påverka förfrågningsunderlagen eller ges tidigare information än andra leverantörer vid en upphandling. Arbetsgrupperna utgjordes således främst av beställare och upphandlare samt företrädare för Nutek, SKL, Almega och berörda myndigheter. Beställare och upphandlare har också understrukit att vägledningen i första hand bör tas fram ur ett beställar- och upphandlarperspektiv, eftersom det är de som utformar förfrågningsunderlagen som ska vara användare av vägledningen. I slutskedet av arbetet har leverantörer bjudits in till diskussioner om förfrågningsunderlagen, och avsikten är att de i fortsättningen ska ingå i arbetet.

Särskilda möten har också hållits med olika leverantörer av upphandlingssystem och med andra aktörer.

Arbetet med vägledningen har utgått från LfU:s mallar

Som ovan nämnts utgår arbetet med vägledningen från de malldokument och den struktur som tagits fram av LfU för upphandlingar av medicinteknisk utrustning. Detta innebär att vägledningen än så länge består av ett Word-dokument med konkreta förslag till formuleringar av hur krav och villkor i förfrågningsunderlag kan formuleras. Syftet är att beställare och upphandlare ska kunna välja att använda hela eller delar av vägledningen när de tar fram förfrågningsunderlag.

Genom att utgå från LfU:s mallar uppnås en rad fördelar:

LfU:s mallar är förankrade hos många upphandlare vilket bör underlätta spridningen av vägledningen.

12

Mallarnas struktur används redan idag (åtminstone delvis) av några landsting och kommuner

Det finns redan förslag till formuleringar på stora delar av innehållet i förfrågningsunderlagen områden.

De bygger på en enkel men användbar teknisk lösning (Word-dokument)

Kommuner och landsting behöver inte känna sig hindrade att ändra och göra tillägg

Vägledningen har därefter kompletterats med de texter som tagits fram av Nätverk Uppdrag Hälsa och texter som hämtats ur kommuners och landstings förfrågningsunderlag och andra dokument. Texter och rubriker som inte ansetts nödvändiga eller lämpliga i sammanhanget har tagits bort eller ändrats. Vidare har begrepp, definitioner och svarsalternativ diskuterats och konsekvensändrats i hela dokumentet. Detta innebär att även om arbetet således har utgått från LfU:s struktur och formuleringar har vägledningen därför nu fått en helt annan form och innehåll.

Arbetet med vägledningen har bara inletts, och det kommer troligen att ta tid innan det finns ett färdigt förslag som alla inblandade är nöjda med.

Ett arbetsutskott för övergripande frågor

Som ett stöd i arbetet med att utforma en vägledning har Nutek inrättat ett ”arbetsutskott” med företrädare för bl.a. SKL, Almega, Socialstyrelsen, SOI, LfU och Nätverk Uppdrag Hälsa. Arbetsutskottet har gett synpunkter på hanteringen av övergripande frågor i arbetet med vägledningen. Arbetsutskottet har också haft en viktig roll att föra ut information om det pågående arbetet inom sina respektive organisationer. Formellt sett har Nutek fattat alla beslut under arbetet med regeringsuppdraget, och arbetsutskottet har således inte haft något ansvar för arbetet.

Vilka personer som deltagit i arbetsutskottet och andra arbetsgrupper redovisas i bilaga 1.

13

4 Organisation och resurser för en utvecklingsfunktion för upphandlingar av vård och omsorg

En liten men permanent organisation

Nutek anser att det är viktigt att arbetet med metodutveckling, analyser och uppföljning av offentliga upphandlingar sker på ett systematiskt och långsiktigt sätt. Det handlar om att upprätthålla en process där flera aktörer bör vara engagerade, såväl beställare och upphandlare i kommuner och landsting som andra myndigheter och leverantörer. För att en sådan process ska vara framgångsrik krävs en professionell ledning som kan styra upp arbetet och svara för kvalitetssäkring. Nutek anser att det inte är tillräcklig att arbeta i nätverk, eftersom nätverk är beroende av att de personer som deltar har tid och möjlighet att lägga ner tid och resurser för att arbetet ska leda någon vart. Det går inte heller att lägga något ansvar på ett nätverk, eftersom arbetet alltid är beroende på att deltagarnas tid och intresse.

Nutek föreslår därför att en utvecklingsfunktion för upphandlingar av vård och omsorg inrättas. Utvecklingsfunktionen bör ha resurser för att utföra kartläggningar och analyser och att utveckla metoder och verktyg. Det bör därför också finnas personal med kompetens att beställa och i viss mån själva utföra analyser och kartläggningar av upphandlingar. Mycket bör kunna göras genom att anlita konsulter och forskare, men det kan också finnas anledning att engagera enskilda personer kommuner och landsting genom projektanställningar och samarbeten.

Utvecklingsfunktionen för vård och omsorg bör ha följande arbetsuppgifter:

Underlätta upphandlingsprocessen för beställare, upphandlare, intresseorganisationer och leverantörer

I samarbete med beställare, upphandlare, myndigheter och leverantörer fortsätta att utveckla och sprida en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg

14

Verka för att de krav och villkor som ställs vid upphandlingar är enkla att förstå och besvara, proportionerliga, transparenta, relevanta och är möjliga att kontrollera och följa upp

Verka för att krav och villkor inte i onödan begränsar leverantörers möjligheter att använda ny teknik eller nya organisatoriska lösningar

Verka för upphandlingar av resultat och kvalitet

Verka för goda kontakter och informationsutbyte mellan beställare och upphandlare och leverantörer

Verka för en effektiv uppföljning av upphandlingskontrakt

Webbaserad databas med kvalitetssäkrade texter som kan användas i förfrågningsunderlag

Utvecklingsfunktionen för upphandlingar av vård och omsorg bör ges i uppdrag att ta fram en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg. Med vägledning avses en databas med kvalitetssäkrade texter som ställs till förfogande för beställare och upphandlare av vård och omsorg och som kan användas vid utformning av förfrågningsunderlag vid upphandlingar av vård och omsorg.

Vägledningen bör tas fram av utvecklingsfunktionen för vård och omsorg i nära samverkan med tematiska arbetsgrupper som består av beställare, upphandlare, berörda myndigheter och leverantörer. Vägledningen bör dels kunna användas som en checklista för vad som bör ingå i ett förfrågningsunderlag, dels ge konkreta förslag till formuleringar av krav och villkor m.m. Vägledningen bör även innehålla kvalitetssäkrade modeller för utvärdering av anbud och uppföljning av kontrakt.

Vägledningen bör utformas så att de krav och villkor som ställs lätt kan anpassas till den aktuella upphandlingen. De krav och villkor som tas med i databasen bör vara lätta att förstå och besvara, relevanta, transparenta, proportionerliga och möjliga att kontrollera och följa upp.

En viktig utgångspunkt bör vara att det alltid är den upphandlande myndigheten som måste avgöra vilka krav och villkor som skall ställas i en upphandling. Det är därför viktigt att vägledningen utformas så att det är möjligt för kommuner och landsting att ställa egna krav och i övrigt anpassa sina upphandlingar efter lokala och regionala förutsättningar. I många fall är det troligen lämpligt att vägledningen innehåller flera alternativa formuleringar för att täcka in olika behov och förutsättningar.

15

Får att få en bred spridning av utvecklingsfunktionens arbete bör det inte vara förenat med några kostnader att använda sig av de tjänster som erbjuds.

Den webbaserade vägledningen bör ha följande egenskaper:

Tillhandahålla konkreta förslag till formuleringar av krav och villkor i förfrågningsunderlag för upphandlingar av vård och omsorg

Vara ständigt uppdaterad och ta hänsyn till ny lagstiftning, ny teknik, nya behov och nya domstolsavgöranden etc.

Tillhandahålla modeller för utvärdering av anbud och uppföljning av kontrakt m.m.

Vara utformad så att den kan göras tillgänglig i kommersiella upphandlingssystem

Vägledningen bör tas fram av utvecklingsfunktionen i nära samråd med beställare, upphandlare, myndigheter, intresseorganisationer och leverantörer.

Arbetet i de tematiska arbetsgrupperna bör fortsätta

Nutek anser att är angeläget att utvecklingsfunktionen fortsätter arbetet med de tematiska arbetsgrupperna eller på ett liknande sätt har ett nära samarbete med personer och aktörer som har kunskap och erfarenheter av upphandlingar, såväl av att utforma förfrågningsunderlag som att lämna anbud.

För att underlätta en överföring av arbetet med vägledningen har Nutek undvikit att formalisera arbetsgrupperna. Istället för att utse ordförande i arbetsgrupperna har Nutek fungerat som ordförande, och de personer som deltagit i arbetet har inte heller formellt utsetts av Nutek. Detta har också underlättat för att personer som deltagit i arbetet att skicka andra som man ansett vara mer lämpade för de frågor som diskuterats.

På längre sikt kan det finnas anledning att ge arbetsgrupperna en mer formaliserad roll och klargöra ansvarsfördelningen mellan utvecklingsfunktionen och arbetsgrupperna. En möjlighet är att utvecklingsfunktionen, på ett liknande sätt som Miljöstyrningsrådet, gör öppna inbjudningar till arbetsgrupper med tydliga och väl avgränsade ämnesområden. Det finns dock argument som talar emot en sådan uppdelning. Miljökriterier handlar ofta om mätbara krav och kriterier på relativt väldefinierade produkter, där det dessutom ofta finns forskningsresultat som underlag i arbetet. Vägledningen för

16

upphandlingar av vård och omsorg handlar dock om hela förfrågningsunderlag för upphandlingar av komplicerade och sammansatta tjänster, där det ofta finns oklarheter om tjänsternas innehåll och kvalitet.

Nutek förordar därför att den modell som hittills tillämpats under arbetet, där arbetsgrupperna inte formaliserats och där sammansättningen av arbetsgrupperna tillåts variera över tiden, används tills vidare. I takt med att vägledningen utvecklas kommer det att utkristalliseras frågeställningar som behöver belysas närmare, vilket innebär att det då kan vara lämpligt att forma nya arbetsgrupper.

En referensgrupp bör inrättas

Nutek anser att det är viktigt att utvecklingsfunktionen för upphandlingar av vård och omsorg har ett nära samarbete med beställare och upphandlare. Arbetet vore meningslöst om inte beställare och upphandlare känner förtroende för upphandlingsstödet och för de verktyg som de tillhandahåller. Det är också viktigt att utvecklingsfunktionens arbete utformas i nära samarbete bl.a. SKL, näringslivsorganisationer och statliga myndigheter. Utvecklingsfunktionen bör därför inrätta en referensgrupp eller liknande organ som ges insyn i arbetet och ges möjlighet att föra fram synpunkter och förslag. Referensgruppen bör ha ungefär samma sammansättning som det ”arbetsutskott” som följt Nuteks arbete med vägledningen.

Nya kartläggningar och rapporter

Utvecklingsfunktionen bör ta fram nya kartläggningar och faktaunderlag som bidrar till utveckling och ökad kvalitet i upphandlingsprocessen. Under arbetet med att ta fram vägledningen har det framkommit flera ämnen som vore lämpliga att belysa närmare i syfte att hitta rekommendationer och lämpliga lösningar, t.ex. följande ämnen:

Redovisnings- och betalningsrutiner

Leverantörskrav på ekonomisk stabilitet

Utvärderingsmodeller

Uppföljning av kontrakt

Referenstagning

Det finns också andra frågor som är av mycket stor betydelse för upphandlingar och för leverantörers möjligheter att leverera utlovad kvalitet, t.ex. ersättningsmodeller och uppräkningsklausuler. Just i

17

dessa frågor pågår det ett arbete där SKL och Vårdföretagarna försöker hitta lämpliga lösningar. När dessa arbeten utmynnar i resultat och rekommendationer bör dessa tas med i vägledningen.

Ersättning för resekostnader

Ett särskilt problem är att det kan vara dyrt för framför allt för små kommuner att delta i arbetsgrupper och andra aktiviteter som anordnas i Stockholm. Förutom en eller flera dagars ”förlorad” arbetstid kan detta innebära att kommunen ibland måste betala både flygresor, hotellkostnader och traktamenten, samtidigt som utbytet på kort sikt av arbetet kan vara relativt litet. För att underlätta deltagande av beställare och upphandlare i alla delar av landet bör utvecklingsfunktionen kunna stå åtminstone för rese- och logikostnader för personer som deltar i utvecklingsfunktionens aktiviteter (t.ex. arbetsgrupper och utbildningar). Detta bör även gälla representanter för leverantörer som deltar i arbetet.

Utvecklingsfunktionen bör också använda sig av kompetens som finns ute i landet genom regelbundet att ”låna in” personal från kommuner och landsting. Detta bör lämpligen ske genom projektanställningar eller riktade uppdrag som i så fall ska upphandlas.

Resurser

Nutek bedömer att kostnaden för en utvecklingsfunktion för upphandlingar av vård och omsorg uppgår till omkring 4 miljoner kr per år.

Därtill kommer kostnaderna för att bygga upp den webbaserade vägledningen, vilket uppskattas kosta omkring 1 miljon kronor under år 2009. Kostnaderna för förvaltningen uppskattas därefter uppgå till omkring 200 000 kronor per år.

Uppdrag till Nutek att förbereda ett överlämnande av arbetet med vägledningen till Kammarkollegiet

En central fråga under arbetet med vägledningen har varit hur arbetet ska organiseras när Nuteks uppdrag upphör. I slutet av oktober 2008 löstes denna fråga genom att regeringen gav Nutek i uppdrag att fortsätta arbetet med vägledningen fram till den 31 mars 2009 och förbereda ett överlämnande av arbetet med vägledningen till Kammarkollegiet.

18

Insatser inom ramen för handlingsprogrammet

Förutom förslaget att inrätta en vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg föreslår Nutek också ett antal konkreta insatser som bör genomföras som en del av handlingsprogrammet.

En seminarieserie om upphandlingar av vård och omsorg

Utvecklingsfunktionen bör ges i uppdrag att anordna en seminarieserie om upphandlingar av vård och omsorg. Under 2009 och 2010 bör minst ett seminarium genomföras i varje län. Seminarierna bör anordnas i samarbete med kommuner och landsting samt lokala aktörer och nätverk.

Syftet bör vara att presentera arbetet med vägledningen och få till stånd diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan beställare, upphandlare och leverantörer om frågor som rör upphandlingar och uppföljning och därmed skapa förståelse för varandras problem och ambitioner.

Kostnad: 1 miljon kronor under 2009 och 2010.

Utvärdering efter tre år

I det uppdrag Nutek fått att ta fram ett förslag hur en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg, och av kontakterna med Socialdepartementet, framgår att det handlar om en permanent funktion som inte, som övriga handlingsprogrammet, skall vara tidsbegränsad.

Nutek anser ändå att det finns anledning att göra en utvärdering efter tre år och undersöka vilka effekter vägledningen och utvecklingsfunktionen haft bl.a. ur ett småföretagsperspektiv. Av särskilt intresse är om det har blivit lättare för företag att delta i upphandlingar, om antalet upphandlingar har ökat, om antalet överprövningar minskat och om antalet anbud i upphandlingar har ökat.

Kostnad: 500 000 kr under år 2011.

19

5 Befintliga stöd till beställare och upphandlare

Aktörer och nätverk som arbetar med upphandlingar

Nutek har under arbetet med detta projekt försökt identifiera vilka aktiviteter som pågår för att samordna innehållet i förfrågningsunderlag och på andra sätt utveckla upphandlingar, särskilt av vård och omsorg, i Sverige. Kontakter har därför tagits med de myndigheter och andra nationella aktörer som på ett eller annat sätt skulle kunna ha en sådan roll.

Nutek uppfattar att uppdraget handlar om en vägledning för kommuners och landstings egna upphandlingar av vård och omsorg. Vi har därför endast tagit med myndigheter och andra aktörer som arbetar generellt med upphandlingar, inte sådana som arbetar med centrala ramavtal (t.ex. Vervas IKT-upphandlingar).

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

SKL har avsevärd kompetens på upphandlingsområdet inom sin juridiska avdelning. SKL ger framför allt stöd i upphandlingsfrågor till sina medlemmar samt anordnar kurser och seminarier. SKL har också ett nätverk som arbetar med att utveckla upphandling av äldreomsorg samt nätverk för vårdval och lokala konkurrensprogram. Däremot bedriver SKL inget arbete för att samordna upphandlingar eller av vilka krav som ställs i förfrågningsunderlag.

SKL har en särskilt referensgrupp för upphandlingsfrågor (REFU) för att diskutera offentliga upphandlingar och andra näraliggande frågor. I referensgruppen ingår, förutom flera av SKL:s förbundsjurister, omkring tio upphandlingschefer i kommuner och landsting.

Kommentus

Kommentus är ett helägt dotterbolag till SKL. Kommentus Upphandling erbjuder bl.a. kommuner och landsting att delta i samordnade upphandlingar. Syftet är att genom att samla inköpsvolymerna ställa höga krav på storkundsrabatter, funktionalitet och miljöanpassning. Kommentus utför även delar av upphandlingsprocessen för de kunder som så önskar.

20

Enligt Kommentus hemsida kommer man från hösten 2008 att satsa på att bredda verksamheten och identifiera nya upphandlingsområden för till exempel landstingssektorn. Kommentus kommer också att förstärka samarbetet med ägaren SKL.

Statliga myndigheter

Konkurrensverket (KKV) är förvaltningsmyndighet för den offentliga upphandlingen i Sverige. Enligt sin instruktion ska KKV bl.a. verka för en effektiv offentlig upphandling till nytta för det allmänna och marknadens aktörer och verka för en enhetlig tillämpning av de nationella upphandlingsreglerna. KKV utövar också tillsyn över den offentliga upphandlingen. KKV ska inom sina tillsynsområden och i lämplig omfattning utfärda allmänna råd.

Ekonomistyrningsverket (ESV) koordinerar den statliga inköpssamordningen, vilket bland annat innebär att samordna arbetet mellan de ramavtalsansvariga myndigheterna och övriga statliga myndigheter i syfte att uppnå en effektivare inköpsverksamhet för staten. I Frittvalutredningens betänkandet LOV att välja - Lag Om Valfrihetssystem (SOU 2008:15) föreslogs att ESV skulle ges i uppdrag att administrera den nationella databas som kommuner och landsting enligt lagförslagen skulle annonsera sina valfrihetssystem i. Detta uppdrag gavs dock senare till Kammarkollegiet.

Varken KKV eller ESV anser sig ha något uppdrag eller mandat att arbeta för att samordna de krav som ställs i förfrågningsunderlag vid upphandlingar.

Den enda nationella aktör som har ett uppdrag att arbeta med verktyg och mallar eller på annat sätt ge konkret stöd vid utformningen av förfrågningsunderlag är Miljöstyrningsrådet, som utarbetar miljökriterier som kan användas vid upphandlingar. Deras uppdrag är dock avgränsat till miljöområdet.

Det finns också flera nätverk och föreningar som arbetar för att utveckla upphandlingar.

Sveriges Offentliga Inköpare (SOI)

SOI är en förening som organiserar en hög andel av alla upphandlare och andra tjänstemän som arbetar professionellt med offentliga upphandlingar, både på statliga myndigheter och i kommuner och landsting samt även i andra aktörer som omfattas av LOU. SOI är därför en av de största och viktigaste aktörerna inom svensk offentlig

21

upphandling. SOI arrangerar utbildningar och konferenser och organiserar även nätverk på regional nivå.

Landstingsnätverket för upphandling (LfU)

LfU är ett nätverk inom SKL för personer som arbetar med upphandlingsfrågor i landstingen. LfU har utarbetat mallar för förfrågningsunderlag för upphandlingar av medicintekniska produkter och läkemedel. De flesta medlemmar i LfU är också medlemmar i SOI.

Nätverk Uppdrag Hälsa

Nätverket Uppdrag Hälsa är ett nätverk för tjänstemän som arbetar nära den politiska ledningen i landstingen med att formulera uppdrag och beställningar av hälso- och sjukvård. Nätverk Uppdrag Hälsa har ett mycket nära samarbete med syskonnätverket Nätverk Hälsa och Demokrati som arbetar för att öka befolknings- och behovsperspektiven i styrningen och ledningen av vården och omsorgen. Hösten 2007 genomförde Nätverk Uppdrag Hälsa ett seminarium tillsammans med LfU där man redovisade det arbete som gjorts inom nätverket med att ta fram och samordna mallar för förfrågningsunderlag för hälso- och sjukvård. När regeringen gav i uppdrag till Nutek att arbeta med en vägledning för beställare och upphandlare lades detta arbete på is för att undvika dubbelarbete, och arbetet har sedan återupptagits inom ramen för Nuteks arbete med vägledningen.

Gemensamt för SOI, LfU och Nätverk Uppdrag Hälsa är att de i allt väsentligt saknar egna resurser och att verksamheten nästan uteslutande bygger på att enskilda medlemmar är engagerade och har möjlighet att lägga ner arbetstid på detta arbete.

Upphandlingsstöd i andra länder

Kommissionen publicerade i juni 2008 en skrift med goda exempel på hur olika EU-länder arbetar för att underlätta små och medelstora företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Flera av de exempel som tas upp rör olika informationscenter som ger information om upphandlingar och upphandlingsregler till företag och/eller till upphandlande myndigheter. Som exempel nämns att i Österrike har den centrala upphandlingsorganisationen upprättat ett ”kompetenscenter” för upphandlingar som ger stöd till upphandlande myndigheter att upprätta förfrågningsunderlag. I Nederländerna har en särskild myndighet inrättats, PianoO, som försöker hjälpa upphandlande myndigheter att bli mer professionella i sina

22

upphandlingar och som ger information om upphandlingslagstiftning och praxis. Man underlättar också spridning av best praxis genom regelbundna seminarier för upphandlande myndigheter. Även Tyskland, Island, Litauen och Bulgarien nämns som exempel på länder som inrättat informationscentra för upphandlare och leverantörer. 13

Rådgivningsenheten för offentlig upphandling i Finland

I Finland finns det en särskild enhet, Rådgivningsenheten för offentlig upphandling, som har i uppgift att förbättra upphandlingskompetensen överlag, ge information om offentlig upphandling till upphandlingsenheter och företag, befrämja strategisk planering inom offentlig upphandling och påverka utvecklingen av de offentliga marknaderna. Rådgivningsenheten finansieras och administreras av Finlands Kommunförbund och Arbets- och näringsministeriet.

På rådgivningsenhetens hemsida (www.upphandling.fi) publiceras aktuella upphandlingsnyheter, ges information om upphandlingslagstiftning och rättspraxis. Hemsidan innehåller också modeller och anvisningar för hur man kan genomföra upphandlingar och svar på typiska frågor och problemsituationer i upphandlingsprocessen. Rådgivningsenheten svarar i första hand på allmänna frågor som gäller upphandlingslagstiftningen. Däremot ger man inte svar på enskilda kundrelaterade frågor, man ger inte officiella utlåtanden i upphandlingsärenden och man granskar inte upphandlingsdokumentens innehåll.

13 European Code of Best Practices Facilitating Access by SMEs to Public Procurement Contracts (SEC(2008)2193

23

6 Andra aktiviteter av betydelse för upphandling av vård och omsorg

I detta avsnitt beskrivs ett antal aktiviteter som har betydelse för upphandlingar av vård och omsorg. När aktiviteterna leder fram till resultat bör de tas upp i vägledningen i form av rekommendationer och färdiga förslag till formuleringar t.ex. om hur rapportering och uppföljning av upphandlade verksamheter ska gå till. Förslagen och rekommendationerna bör, innan de tas in i vägledningen, diskuteras i de tematiska arbetsgrupper som berörs, och dessa får ta ställning till vad som är rimligt och lämpligt att ta med i vägledningen.

En tydligare och förstärkt tillsyn av socialtjänsten

Regeringen aviserar i budgetpropositionen för 2009 en tillsynsreform som innebär att tillsynen av socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska slås ihop och samordnas i Socialstyrelsen. Regeringen föreslår även att tillsynen ska tillföras 30 miljoner kronor per år från och med 2009. Syftet med en samordnad tillsyn är bl.a. att bidra till att uppmärksamma och tydliggöra svagheter som finns i vårdkedjan mellan kommunernas och landstingens insatser. En tillsyn som har ansvar för både hälso- och sjukvård och socialtjänst kan bidra till att utveckla både samordningen och insatserna och ett bättre resursutnyttjande.

Socialstyrelsens arbete med nationella indikatorer för god vård

Såväl när vård och omsorg upphandlas av privata leverantörer som när verksamheter bedrivs i egen regi är det viktigt det ställs krav på verksamheterna utifrån relevanta och mätbara kvalitetskriterier. När det finns sådana kriterier är detaljstyrning inte nödvändig och verksamheten kan utvecklas och förbättras under stor frihet. Det är därför av stor vikt att kvalitetsindikatorer utvecklas och att de kvalitetsindikatorer som finns används för inrapportering och uppföljning av verksamheter.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram nationella indikatorer för nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Under 2008 har Socialstyrelsen arbetat med att ta fram en första version av ett nationellt indikatorset för god vård. Det nationella indikatorsetet kommer att innehålla såväl generella som sjukdoms-

24

/patientgruppsspecifika indikatorer. De nationella indikatorerna ska användas för att följa upp att svensk hälso- och sjukvård motsvarar förväntningarna på god vård, det vill säga om den kan anses vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik samt ges inom rimlig tid. Indikatorerna ska också kunna användas som underlag för att utveckla verksamheterna och för att öppet redovisa verksamheternas resultat. Indikatorerna ska vara tydliga, pålitliga, mätbara, accepterade och möjliga att registrera kontinuerligt i olika typer av register. Målsättning är att det nationella indikatorsetet ska kunna normeras samt användas för att löpande följa upp den svenska hälso- och sjukvården. Ytterligare indikatorer kommer att utvecklas och komplettera indikatorsetet framöver.

Vidare har Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla indikatorer inom ramen för sitt uppdrag att utarbeta Nationella riktlinjer. Indikatorer ska dels spegla god vård för det område riktlinjerna omfattar och dels spegla de viktigaste rekommendationerna i riktlinjerna. Även dessa indikatorer ska kunna användas som underlag för att utveckla verksamheterna och för att öppet redovisa verksamheternas resultat. Socialstyrelsen använder dessa indikatorer som underlag för uppföljning av hur riktlinjerna följs och påverkar praxis.

Vägledningen bör innehålla krav att leverantörer dels använder de av Socialstyrelsen beslutade nationella indikatorerna för god vård, dels rapporterar dem enligt Socialstyrelsens rekommendationer.

Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister finns inom hälso- och sjukvården. I dagsläget har många av registren brister i täckningsgrad, vilket borde kunna åtgärdas om uppdragsgivarna ställer krav på inrapportering i registren när man gör upp om uppdrag med såväl interna som externa utförare. Registren fyller i många avseende behovet av att bedöma en enskild aktivitet inom vården, t ex resultatet av en operation tekniskt sett, medan de ”mjuka” kvalitetsaspekterna hos utförarna inte mäts i en omfattning som tillgodoser beställarnas behov av att få ett eller flera mätvärden ur ett helhetsperspektiv som beskriver det hälsoekonomiska perspektivet.

Vägledningen bör innehålla krav på att leverantörer rapporterar till de av Beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister rekommenderade kvalitetsregistren. Med en ökad rapportering bör också möjligheterna att använda registren öka.

25

Ersättningssystem

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att driva två projekt som syftar till att utveckla infrastrukturen för beskrivningssystem inom hälso- och sjukvården samt ett projekt som syftar till att undersöka relationerna mellan kostnader och mätbar kvalitet. SKL har fått pengar av regeringen för projekt som syftar till att utveckla och stödja kostnadsberäkningar per patient, undersöka vårdval och mångfald, utveckla helhetsorienterade ersättningssystem samt system som baseras på kvalitet inom hälso- och sjukvården. Arbetet kommer att pågå till och med den 1 juni 2010 då en slutredovisning samt förslag på framtida insatser lämnas till Socialdepartementet. 14

Elektroniska upphandlingssystem

Det finns flera system för att hantera upphandlingar och utforma förfrågningsunderlag på marknaden. En kartläggning som utförts på uppdrag av Nutek visar att knappt hälften av de tillfrågade landstingen och kommunerna använder upphandlingssystem. Än så längre används upphandlingssystemen främst som ett administrativt stöd genom upphandlingens olika faser, från utformning av förfrågningsunderlag och annonsering till värdering, efterannonsering och avtalsskrivande. Däremot är det endast ett fåtal kommuner och landsting som har tagit ett steg till och börjat använda elektronisk upphandling, där förfrågningsunderlagen utformas som elektroniska blanketter och leverantörerna inte längre behöver lämna anbudet i pappersform.15

Nutek ser flera stora fördelar med elektroniska upphandlingssystem. Framför allt eftersom de ofta innehåller funktioner som gör det omöjligt för leverantörer att lämna in ofullständiga anbud. Om förfrågningsunderlagen utformas som elektroniska blanketter med svarsrutor där leverantörer enkelt kan markera att de uppfyller de obligatoriska kraven kan risken för slarvfel minskas och arbetet underlättas avsevärt både för leverantörer och för de som ska granska anbuden. Vissa upphandlingssystem kan även erbjuda tjänster i samband med hantering och uppföljning av kontrakt.

Flera av de elektroniska upphandlingssystemen erbjuder också en möjlighet att utforma förfrågningsunderlag genom att upphandlaren kan utgå från en färdig struktur och välja mellan färdiga formuleringar från tidigare förfrågningsunderlag. Att utgå från tidigare förfrågningsunderlag och klippa och klistra är visserligen

14 Regeringsbeslut 2007-12-19 S2007/10987/HS 15 Nutek Infonr 045-2008

26

något som förekommit länge, men eftersom det blir så mycket enklare när det sker i ett elektroniskt system finns det en uppenbar risk att upphandlare slentrianmässigt använder tidigare formuleringar utan att göra en ordentlig bedömning av om de är lämpliga i sammanhanget. Elektroniska upphandlingssystem ställer således avsevärt högre krav på de mallar som används. Olämpliga krav och villkor kan få en ännu bredare spridning, och möjligheterna till anpassningar till det unika i varje upphandling kan minska, beroende på vilka mallar som används och vilka möjligheter till anpassningar som finns i systemet. Genom att knyta de elektroniska upphandlingssystemen till vägledningen skulle det däremot kunna bli ett enkelt och effektivt sätt att sprida goda exempel på krav och villkor vid upphandlingar.

Vägledningen bör därför utformas så att den enkelt kan användas och spridas i kommersiella upphandlingssystem. Innehållet i vägledningen bör även vara tillgängligt utan tillgång till sådana system.

27

Referenser

Europeiska kommissionen (2008), European code of best practices facilitating access by SMEs to public procurement contracts, Commission staff working document SEC(2008)2193.

Konkurrensverket (2008), Behovet av stöd och hjälp till små och medelstora företag vid offentlig upphandling.

Nutek (2005), Småföretag och offentlig upphandling. Hinder och möjligheter för små företag att delta i offentliga upphandlingar, Nutek R 2005:21.

Nutek (2007), Offentliga upphandlingar inom vård och omsorg, Nutek R 2007:24.

Nutek (2008), Offentlig upphandling – vad tycker företagen är krångligt?, Nutek R 2008:06.

Nutek (2008), Stöd och verktyg vid upphandlingar. En kartläggning av vilka stöd och verktyg som används vid upphandlingar av vård- och omsorgstjänster, Infonr 045-2008.

Nutek (2008), Värdering av kvalitet vid upphandlingar av vård och omsorg, En kartläggning av hur landsting och kommuner värderar kvalitet vid upphandlingar av vård- och omsorgstjänster, Nutek R 2008:40.

Nutek (2008), Entreprenörers affärsmöjligheter inom vård och omsorg. Intervjuer med kommuner, landsting, företagsfrämjande stödaktörer samt entreprenörer, Nutek R 2008:45.

Nutek (2008), Förslag till handlingsprogram för entreprenörskap och förnyelse i vård och omsorg 2009-2013, Info 075-2008.

www.upphandling.fi

28

29

Bilaga 1. Deltagare i arbetsgrupper

Arbetet med vägledningen har skett i nära samarbete med beställare och upphandlare i kommuner och landsting samt med representanter för leverantörer och berörda myndigheter. Ett antal arbetsgrupper har skapats för arbetet med förfrågningsunderlagen.

Stefan Jönsson, Marie Andersson och Maria Holdo, samtliga Nutek, har fungerat som sekretariat i arbetsgrupperna. För att underlätta arbetet för den som ska ta över arbetet med vägledningen har Nutek undvikit att formellt utse arbetsgrupperna och har inte heller utsett några ordföranden. Istället har Nutek (Stefan Jönsson) fungerat som ordförande i samtliga arbetsgrupper.

Arbetsutskottet

Arbetsutskottet har hanterat övergripande frågor i arbetet med vägledningen. Det är dock Nutek som har ansvaret för uppdraget, och det har därför hela tiden varit Nutek som fattat alla beslut under arbetets gång. Arbetsutskottets roll har således främst varit att förankra arbetet och bidra med synpunkter om hur förslaget bör utformas. Nuteks ambition har varit att arbetet ska ske i samförstånd, men för att inte hindra arbetets gång har Nutek inte begärt att arbetsutskottet ska ta ställning till förslagen. Arbetsutskottet har också haft en viktig roll att föra ut information om det pågående arbetet inom sina respektive organisationer.

Arbetsutskottet har utgjorts av:

Lena Svensson, SKL

Magnus Ljung, SKL

Stefan Holm, Almega

Klas Öberg, Socialstyrelsen

Lisbeth Johnson, SOI

Anders Wennerberg, LfU

Anne Bylund, Nätverk Uppdrag Hälsa

Arbetsutskottet har haft möten sju möten under perioden juni – oktober 2008.

30

Arbetsgrupp primärvård

Denna arbetsgrupp består främst av beställare och upphandlare av hälso- och sjukvård i landsting och har arbetat med att ta fram en kravspecifikation för upphandling av primärvård. Anledningen till valet av primärvård var att flera landsting förbereder upphandlingar av primärvård (och/eller införandet av vårdvalssystem), samtidigt som andra redan har stora erfarenheter att dela med sig av. En utgångspunkt för arbetet har varit att förfrågningsunderlagen, med undantag av utvärderingskriterierna, kommer att kunna vara användbara vid tilldelning av kontrakt i ett valfrihetssystem.

Deltagare i arbetet:

Stefan Holm, Almega

Henrik Moberg, Socialstyrelsen

Pia-Britt Hildebrand, Landstinget Värmland

Anders Östlund, Västra Götaland regionen

Bo Enheim, Landstinget Västernorrland

Gunilla Fredriksson, Landstinget Örebro

Gunnar Stålberg, Landstinget Dalarna

Henning Sand, Landstinget Östergötland

Håkan Rundberg, Region Skåne

Mikael Lindström, Landstinget Östergötland

Olle Olsson, Landstinget Gävleborg

Peter Ölund, Landstinget Stockholm

Arbetsgruppen har haft möten fyra möten under perioden juni-oktober 2008.

Från den 30 september har även leverantörer deltagit i arbetsgruppens arbete. Efter förslag från Vårdföretagarna och inbjudan till ett flertal leverantörer har följande företrädare för leverantörer deltagit i arbetsgruppens arbete:

Eva Röjmark, Praktikertjänst

Thomas Schneider, Famna

Kurt Ericsson, Bergslagsgården

Klas Wahlström, Aleris

Arbetsgrupp äldreboenden

Denna arbetsgrupp består främst av beställare och upphandlare från kommuner som arbetar med upphandlingar av äldreboenden eller näraliggande frågor. Därutöver har flera personer som arbetar på länsstyrelser med tillsyn av äldreboenden deltagit i arbetet. Bakgrunden

31

till att valet av just äldreboenden är att det även i ett valfrihetssystem kommer att behövas upphandlingar av äldreboenden.

Deltagare i arbetet:

Berto Lindbom, Huddinge kommun

Bo Silén, Länsstyrelsen i Östergötland

Thomas Larsson, Länsstyrelsen i Jämtland

Josefin Berg, Länsstyrelsen i Stockholm

Börje Hoflin, Östersunds kommun

Lena Brosché, Varbergs kommun

Eva Brantäng, Göteborgs stad

Marie Silfverstolpe, Almega

Gudrun Staf-Torstensson, Stockholms stad

Iris Råsbrant, Länsstyrelsen Jönköping

Per-Åke Johansson, Solna kommun

Pia Wangberg, Umeå kommun

Elisabet Ulvenäs, Linköpings kommun

Mikael Blomberg, Tyresö kommun

Arbetsgruppen har haft tre möten under perioden augusti – oktober 2008.

Från oktober har även leverantörer deltagit i arbetsgruppens arbete. Efter förslag från Vårdföretagarna och inbjudan till ett flertal leverantörer har följande företrädare för leverantörer deltagit i arbetsgruppens arbete:

Jonas Jarborn, Carema

Hans Leistedt, Attendo Care

Jenny Hjalmarsson, Famna

Håkan Bystedt, KFO

Anki Martens, HSB Omsorg

Klas Wahlström, Aleris

Arbetsgrupp starroperationer

Denna arbetsgrupp har arbetat med att ta fram en kravspecifikation för upphandlingar av starroperationer. Valet av starroperationer kommer av att starroperationer (till skillnad från t.ex. primärvård) är en relativt väldefinierad tjänst som bland beställare och upphandlare anses vara okontroversiell och okomplicerad att upphandla. Det bör därför vara enklare att kunna komma fram till ett färdigt

32

”modellförfrågningsunderlag” för starroperationer än för mer svåravgränsade tjänster som t.ex. primärvård.

Deltagare i arbetet:

Gunnar Moa, SKL

Elisabeth Malmborg, Västra Götaland

Anita Cronholm, Stockholm

Arbetsgruppen har haft ett möte i september 2008. Ytterligare ett möte hölls i oktober, men det skedde efter att denna skrift skickats till tryck.

Arbetsgrupp för allmänna villkor och formalia

Arbetsgruppen har arbetat med förfrågningsunderlagens formalia och med allmänna villkor vid upphandlingar. Möjligheterna att få en mera likformig utformning av förfrågningsunderlagen och avtalen bedöms vara större här än när det gäller andra delar av förfrågningsunderlagen.

Magnus Ljung, SKL

Stefan Holm, Almega

Gunnar Stålberg, LfU

Matilde Unge, Miljöstyrningsrådet

Ulrika Dyrke, Företagarna

Pia-Britt Hildebrand, Landstinget Värmland

Thomas Karlsson, Östersunds kommun

Olle Olsson, Gävleborg

Arbetsgruppen har haft tre möten under perioden augusti – oktober 2008.

Möten med leverantörer och andra intressenter

Nutek har haft flera möten med representanter för olika leverantörer av vård och omsorg, både med intresseorganisationer och enskilda företag, bland annat följande:

Christer Andersson, Aleris

Claes Forsberg, Norlandia omsorg

Hans Leistedt, Attendo Care

Klas Wahlström, Aleris

Kristina Bardh, Cosmos

Kurt Ericsson, Bergslagsgården

Stefan Holm, Almega

33

Ulrica Dyrke, Företagarna

Johan Qvist, Carema

Jonas Jarborn, Carema

Jenny Hjalmarsson, Famna

Håkan Bystedt, KFO

Lena Widman, KFO

Kerstin Eriksson, Famna

Nutek har också haft ett antal möten med forskare, konsulter, tjänsteleverantörer och andra som arbetar med upphandlingsfrågor.

34

35

Bilaga 2. Ett första utkast till en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg

I detta avsnitt redovisas ett utkast till en vägledning för utformning av förfrågningsunderlag för upphandlingar av vård och omsorg. Utkastet är utarbetat av Nutek i samarbete med ett antal arbetsgrupper bestående av beställare, upphandlare, företrädare för myndigheter och organisationer samt leverantörer. Utkastet är utformat med avsikt att beställare och upphandlare ska kunna använda vägledningen som utgångspunkt vid framtagandet av förfrågningsunderlag och anpassa det efter den tjänst som ska upphandlas och efter lokala behov. Nutek vill understryka att texterna fortfarande är ett arbetsmaterial och att varje upphandling är unik. Varken Nutek, de personer som deltagit i arbetet eller de organisationer de representerar kan därför ta något ansvar för att de krav och villkor som föreslås är tillräckliga eller lämpliga i en enskild upphandling.

Det är upp till Den upphandlande myndigheten att, vid varje upphandling, säkerställa att de krav som ställs uppfyller kraven på likabehandling, ickediskriminering, transparens, ömsesidigt erkännande och proportionalitet.

Synpunkter, kommentarer och förslag på utkastet kan lämnas till Nutek, som kommer att fortsätta arbetet med att utveckla vägledningen fram till den 31 mars 2009 då arbetet kommer att överlämnas till Kammarkollegiet.

Läsanvisning

Svart text – rekommenderad formulering (i den mån den är relevant i sammanhanget)

[Röd text] – kommentarer och anvisningar till den som utformar anbud (tas bort i det färdiga dokumentet).

Blå kursiv text – text som skall ersättas med vad som är relevant i sammanhanget.

Grön text – alternativ formulering

36

37

1 Inbjudan att lämna anbud

1.1.1 Den upphandlande myndighetens benämning på upphandlingen

[Kortfattad rubrik på upphandlingen]

1.1.2 Kort beskrivning av upphandlingen

[Beskriv den tjänst som ska upphandlas samt befolkningsunderlag, särskilda förhållanden och behov, näraliggande verksamheter etc som är av relevans för uppdraget.]

1.1.3 Kontraktsperiod

[Ange kontraktsperioden och eventuella möjligheter till förlängningar]

1.1.4 Beräknat värde av upphandlingen för hela kontraktets löptid

Uppskattat totalt värde av upphandlingen för hela Kontraktets löptid beräknas till 000 SEK.

1.1.5 Upphandlingsförfarande

Alt 1 Tilldelning av kontrakt enligt LOV

Förfrågningsunderlaget avser tilldelning av kontrakt enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV).

Alt 2 Förenklad upphandling enligt LOU

Förenklat förfarande enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Upphandlingsformen innebär att tilldelningsbeslut får föregås av förhandlingar med leverantör/er. Anbud kan komma att antas utan föregående förhandling.

1.1.6 Sista datum för mottagande av anbud

200X-XX-XX

38

1.1.7 Bakgrund och syfte

[Beskriv hur verksamheten bedrivs idag och varför upphandlingen görs.]

1.1.8 Uppgifter om den upphandlande myndigheten

Officiellt namn

Organisationsnummer

Postadress

Kontaktpersoner

E-post

Internetadress

1.1.9 Uppgifter om upphandlingen

Den upphandlande myndighetens referensnummer på upphandlingen

CPV-kod

Ytterligare upplysningar kan erhållas från:

Är det möjligt att lämna anbud på delar av upphandlingen?

Anbud skall skickas till:

Minimiperiod under vilken Leverantören är bunden av sitt anbud

1.1.10 Detta förfrågningsunderlag skall vara underlag för anbud

Ett anbud i denna upphandling skall utgöras av ett besvarat och undertecknat förfrågningsunderlag, eventuellt med kompletteringar och bilagor. Det/de anbud som vinner upphandlingen kommer att utgöra underlag för Kontrakt. De svar som Leverantören lämnar på de frågor som ställs i förfrågningsunderlaget kommer således att ingå i Kontraktet.

Anbud kan komma att förkastas om svaren är ofullständiga eller saknas. De svar som lämnas i förfrågningsunderlaget har företräde om Leverantören lämnar motstridig information på annan plats i anbudet, t.ex. accepterar ett obligatoriskt krav och samtidigt tillför villkor i anbudet som strider mot detta krav.

39

1.2 Innehållsförteckning

1 Inbjudan att lämna anbud ___________________________ 37

1.1.1 Den upphandlande myndighetens benämning på

upphandlingen ____________________________ 37

1.1.2 Kort beskrivning av upphandlingen_____________ 37

1.1.3 Kontraktsperiod____________________________ 37

1.1.4 Beräknat värde av upphandlingen för hela kontraktets

löptid ____________________________________ 37

1.1.5 Upphandlingsförfarande _____________________ 37

1.1.6 Sista datum för mottagande av anbud __________ 37

1.1.7 Bakgrund och syfte_________________________ 38

1.1.8 Uppgifter om den upphandlande myndigheten ____ 38

1.1.9 Uppgifter om upphandlingen__________________ 38

1.1.10 Detta förfrågningsunderlag skall vara underlag för

anbud ___________________________________ 38

1.2 Innehållsförteckning _____________________________ 39

2 Kravspecifikation primärvård ________________________ 45

2.1 Uppdragsbeskrivning primärvård____________________ 45

2.1.1 Tjänster som ska kunna utföras på mottagningen _ 45

2.1.2 Målgrupper _______________________________ 47

2.1.3 Tillgänglighet, öppettider/telefontider ___________ 48

2.1.4 Barnhälsovård_____________________________ 48

2.1.5 Hemsjukvård______________________________ 49

2.1.6 Hemrehabilitering/Dagrehabilitering ____________ 50

2.1.7 Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och

sjukvården _______________________________ 50

2.1.8 Influensavaccination av riskgrupper ____________ 50

2.1.9 Provtagning_______________________________ 50

2.1.10 Medicinsk service __________________________ 51

2.1.11 Medicinteknisk utrustning ____________________ 51

2.1.12 Hantering av medicintekniska produkter_________ 52

2.1.13 Tilläggstjänster ____________________________ 52

2.2 Personal och krav på kompetens ___________________ 52

2.2.1 Verksamhetschef __________________________ 52

2.2.2 Kompetens för utförande av uppdraget _________ 52

2.3 Lokaler, utrustning och inventarier __________________ 53

40

2.4 Uppföljning och statistik___________________________ 53

2.4.1 Uppföljning _______________________________ 53

3 Kravspecifikation starroperationer ___________________ 55

3.1 Uppdragsbeskrivning_____________________________ 55

3.1.1 Målgrupper och indikationer __________________ 55

3.1.2 Vårdtjänst – kataraktoperation i dagkirurgi _______ 55

3.1.3 Vårdprogram och kvalitetsregister _____________ 56

3.1.4 Samverkan _______________________________ 56

3.1.5 Tillgänglighet______________________________ 56

3.1.6 Personal och krav på kompetens ______________ 57

4 Kravspecifikation äldreboenden _____________________ 59

4.1 Uppdragsbeskrivning_____________________________ 59

4.1.1 Service och omvårdnad _____________________ 59

4.1.2 Aktiv och meningsfylld tillvaro_________________ 60

4.1.3 Individuell genomförandeplan_________________ 60

4.1.4 Individuell omvårdnadsplan __________________ 61

4.1.5 Måltider__________________________________ 61

4.1.6 Tidning och TV för boende ___________________ 62

4.1.7 Kläder, Textiler och tvätt _____________________ 62

4.1.8 Privata medel _____________________________ 63

4.1.9 Kontaktperson_____________________________ 63

4.1.10 Tolk_____________________________________ 63

4.1.11 Ledsagare________________________________ 64

4.1.12 Trygghetslarm_____________________________ 64

4.1.13 Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar ________ 64

4.1.14 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)________ 65

4.1.15 Läkemedelshantering _______________________ 65

4.1.16 Tandvård och munhygien ____________________ 66

4.1.17 Aktivering och rehabilitering __________________ 66

4.1.18 Medicinsk fotsjukvård _______________________ 67

4.1.19 Inkontinensvård ___________________________ 67

4.1.20 Vård i livets slutskede _______________________ 67

4.1.21 Inflyttning och utflyttning _____________________ 68

4.1.22 Skyldighet att ta emot enskilda efter biståndsbeslut 68

4.1.23 Tomplatsförsäljning till annan kommun__________ 69

4.1.24 Kostnadsansvar för utskrivningsklar patient ______ 69

4.2 Lokaler och inventarier mm ________________________ 69

4.2.1 Alt 1 Kommunen tillhandahåller lokaler__________ 69

41

4.2.2 Alt 2 Verksamheten bedrivs i Leverantörens lokaler 71

4.2.3 Städning av lokalytor mm ____________________ 71

4.2.4 Lyftar och fast monterade hjälpmedel___________ 71

4.2.5 Utrustning och förbrukningsartiklar _____________ 72

4.2.6 Nyckelhantering ___________________________ 72

4.2.7 Säkerhet/Larmsystem_______________________ 72

4.2.8 Omhändertagande av avlidna, transport och förvaring

________________________________________ 73

4.3 Personal och Krav på kompetens ___________________ 73

4.3.1 Verksamhetschef __________________________ 73

4.3.2 Personal, omfattning utbildning mm ____________ 73

4.3.3 Läkare___________________________________ 74

4.3.4 Delegering _______________________________ 74

4.3.5 Kostansvarig______________________________ 74

4.3.6 Personalkläder och legitimation _______________ 74

4.3.7 IT-system och telefoni_______________________ 74

4.3.8 Dokumentation ____________________________ 75

4.3.9 Arkivering ________________________________ 76

5 Administrativa föreskrifter __________________________ 77

5.1 Upphandlingsföreskrifter __________________________ 77

5.1.1 Anbudets form och innehåll __________________ 77

5.1.2 Intyg från myndigheter ______________________ 77

5.1.3 Ekonomisk stabilitet ________________________ 78

5.1.4 Helt eller delat anbud _______________________ 79

5.1.5 Ersättning för upprättande av anbud____________ 79

5.2 Prövning av anbud ______________________________ 79

5.2.1 Uteslutning av leverantörer enligt LOU__________ 79

5.2.2 Kvalificering av leverantör____________________ 79

5.2.3 Kvalificering av anbudet _____________________ 79

5.2.4 Tilldelningskriterier _________________________ 79

5.3 Tilldelningsbeslut________________________________ 80

5.3.1 Upplysning om tilldelningsbeslut_______________ 80

5.3.2 Kontrakt _________________________________ 80

6 Upphandlingskontrakt______________________________ 83

6.1.1 Uppgifter om leverantören ___________________ 83

6.1.2 Kontraktsperiod____________________________ 83

6.2 Kommersiella villkor _____________________________ 84

6.2.1 Uppdrag och ersättning _____________________ 84

42

6.2.2 Anbudspriser______________________________ 84

6.2.3 Prisjustering ______________________________ 84

6.2.4 Fakturerings- och betalningsvillkor _____________ 84

6.2.5 Underlag för ersättning för momskostnader ______ 85

6.2.6 Verksamhet som inte ingår i Kontraktet _________ 85

6.3 Villkor för all vård och omsorg ______________________ 86

6.3.1 Övergripande utvecklingsuppdrag _____________ 86

6.3.2 Samverkan _______________________________ 86

6.3.3 Dokumentation och journaler _________________ 86

6.3.4 Rapportering______________________________ 87

6.3.5 Kvalitetsregister ___________________________ 87

6.3.6 Informationsförsörjning ______________________ 87

6.3.7 Avvikelser, Lex Maria och Lex Sarah mm________ 87

6.3.8 Kvalitetssystem____________________________ 88

6.3.9 Brukarenkäter/patientenkäter _________________ 88

6.3.10 Publicering av åtaganden och uppföljningsresultat_ 88

6.3.11 Information och marknadsföring _______________ 88

6.3.12 Informationsmöten _________________________ 89

6.3.13 Gåvor och donationer _______________________ 89

6.3.14 Personal _________________________________ 89

6.3.15 Meddelarfrihet_____________________________ 89

6.3.16 Revision _________________________________ 90

6.3.17 Inför kontraktets upphörande _________________ 90

6.3.18 Katastrofsituation och höjd beredskap __________ 91

6.4 Särskilda villkor hälso- och sjukvård _________________ 91

6.4.1 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet __ 92

6.4.2 Tillgänglighet______________________________ 92

6.4.3 Vårdgaranti _______________________________ 93

6.4.4 Utbildning och praktik _______________________ 93

6.4.5 Forskning och utveckling ____________________ 94

6.4.6 Remisser_________________________________ 94

6.4.7 Sjukresor_________________________________ 94

6.4.8 Asylsjukvård ______________________________ 94

6.4.9 Tolk_____________________________________ 94

6.4.10 Läkemedel _______________________________ 94

6.4.11 Personliga hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial

________________________________________ 96

6.4.12 Drift av annan verksamhet ___________________ 96

6.4.13 Försäkringar, ansvar och åligganden ___________ 96

43

6.4.14 Patientnämnden ___________________________ 97

6.4.15 Sekretess ________________________________ 98

6.4.16 Utfärdande av vårdintyg _____________________ 98

6.4.17 Medicinskt och ekonomiskt ansvar _____________ 98

6.5 Särskilda villkor inom socialtjänsten _________________ 98

6.5.1 Ledningssystem ___________________________ 98

6.5.2 Insyn i verksamheten _______________________ 98

6.5.3 Information om leverantören__________________ 99

6.5.4 Avvikelser och anmälningsskyldighet ___________ 99

6.5.5 Beslut om insatser och bistånd________________ 99

6.5.6 Villkor tilläggstjänster _______________________ 99

6.5.7 Samverkan _______________________________ 99

6.5.8 Förvaltningsövergripande uppdrag ____________ 100

6.5.9 Forskning och utveckling (FoU) ______________ 100

6.5.10 Försäkring_______________________________ 100

6.5.11 Lokal beredskapsplan______________________ 100

6.6 Allmänna villkor ________________________________ 101

6.6.1 Lagar och förordningar samt riktlinjer och policys_ 101

6.6.2 Tillstånd ________________________________ 101

6.6.3 Handlingars inbördes ordning________________ 101

6.6.4 Tillägg och ändringar av kontraktet____________ 101

6.6.5 Ändringar av riktlinjer och policies ____________ 102

6.6.6 Ogiltig bestämmelse i kontraktet______________ 102

6.6.7 Force Majeure____________________________ 102

6.6.8 Tvist och tillämplig lag______________________ 103

6.6.9 Förtida upphörande _______________________ 103

6.6.10 Överlåtelse av Kontraktet ___________________ 104

6.6.11 Ändrade ägarförhållanden __________________ 104

6.6.12 Förhållande till tredje part ___________________ 104

6.6.13 Underleverantörer_________________________ 104

6.6.14 Miljö ___________________________________ 104

6.6.15 Uppförandekod för leverantörer ______________ 105

6.7 Bilagor _______________________________________ 105

6.7.1 Bilagor till förfrågningsunderlaget _____________ 105

6.7.2 Bilagor som skall ingå i anbudet ______________ 105

6.7.3 Hänvisningar till andra standardavtalsbestämmelser

beaktas inte _____________________________ 105

6.7.4 Begäran om sekretess av delar av anbudet _____ 106

6.7.5 Underskrifter _____________________________ 106

44

45

2 Kravspecifikation primärvård [I detta avsnitt beskrivs ett antal verksamhet som kan ingå i ett uppdrag för primärvård i ett landsting. Eftersom landstingen har olika organisationslösningar där delar av primärvården sköts av separata enheter bör kravspecifikationen ses som en bruttolista där beställare och upphandlare måste avgöra vilka delar som är aktuella vid varje enskild upphandling.]

2.1 Uppdragsbeskrivning primärvård

Med primärvård avses hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser.

2.1.1 Tjänster som ska kunna utföras på mottagningen

Kontraktet omfattar:

Första linjens hälso- och sjukvård med planerad och oplanerad vård i form av utredning, diagnostik, behandling, rådgivning och uppföljning

Tidigt insatta hälso- och sjukvårdsinsatser

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser

Omgående bedömning och behandling av sjukdomstillstånd som kräver omedelbart medicinskt omhändertagande

Leverantören skall:

Arbeta förebyggande, tidig upptäckt, stöd och behandling av livsstilsrelaterad ohälsa samt utveckla det förebyggande arbetet mot bland annat övervikt, rökning, alkohol och psykisk ohälsa

Tillse att fysisk aktivitet, vid behov, ingår som en del i behandlingen vid sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS).

Ge kunskap om och stöd till egenvård

Medverka till tidig upptäckt av barn som far illa

Prioritera äldre med stora och sammansatta vårdbehov samt kroniskt sjuka patienter till fasta och kontinuerliga vårdkontakter

Erbjuda hälsosamtal till listade patienter som fyller 75 år under kalenderåret.

46

Följa de regler och rutiner kring utskrivningsklara patienter som är fastställda av Den upphandlande myndigheten

Vid behov, hjälpa patienten vidare till rätt instans i hälso- och sjukvårdssystemet eller rätt huvudman/myndighet och aktivt bidra till samordning med dessa

För sina listade patienter ansvara för vaccinationsverksamhet enligt de beslut som tas av Den upphandlande myndigheten

För sina listade patienter konstatera dödsfall i hemmet och kontakta anhöriga/närstående såvida inte annan myndighet gör detta samt utfärda dödsbevis eller se till att annan gör detta. Detta ansvar gäller när patienterna befinner sig i den kommun eller stadsdel där Leverantörens verksamhet är lokaliserad.

För sina listade patienter skyndsamt initiera/genomföra undersökning och bedömning av eventuellt behov av tvångsvård om inte annan överenskommelse har gjorts med psykiatrin. Leverantören har rätt att fatta sådant beslut om omhändertagande som behövs för undersökning för vårdintyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och som inte kan utföras med patientens samtycke. Det innebär att Leverantören, om behov skulle uppstå, kan begära polishandräckning. Detta ansvar gäller när patienterna befinner sig i den kommun eller stadsdel där Leverantörens verksamhet är lokaliserad.

Efter behovsbedömning, och i förekommande fall vårdplanering, förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial och näringsprodukter liksom upprätta ansökan om hemsjukvårdsbidrag enligt Den upphandlande myndighetens föreskrifter.

Delta i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete som bedrivs av kommuner och andra aktörer.

Följande tjänster skall kunna utföras på mottagningen:

EKG-undersökning

Spirometriundersökning

Inhalationsbehandling av akut astma/obstruktiv bronkit/KOL

Lilla kirurgin (planerat och oplanerat för alla åldrar)

Recto- och proctoscopi

Enkel gynekologisk vård som exempelvis provtagning för VS, diagnostik och behandling av flytningar skall kunna genomföras

Öron näs- och halsundersökning och behandling på primärvårdsnivå

Hjärt-lungräddning med hjärtdefibrillering samt

47

Utfärda medicinska utlåtande och intyg enligt gällande lagstiftning.

Beskriv hur kraven uppfylls

2.1.2 Målgrupper

Målgrupper som omfattas av samtliga delar av uppdraget

För följande grupper gäller samtliga delar i uppdraget.

Personer som är listade hos Leverantören

Personer som kontaktar Leverantören och som ännu inte är listade hos någon Leverantör

Personer som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom Europeiska Unionen (EU). Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Den upphandlande myndigheten

För de två första grupperna gäller att personerna skall vara folkbokförda i länet/regionen eller kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).

Andra patienter

För följande grupper skall oplanerade mottagnings- och hembesök genomföras om personerna kontaktar Leverantören och bedöms vara i behov av medicinskt motiverade oplanerade hälso- och sjukvårdsinsatser:

Personer som är listade hos annan leverantör och som tillfälligt vistas i Leverantörens närområde

Personer som är folkbokförda i en annan del av Sverige och som tillfälligt vistas i länet/regionen, t.ex. turister och studerande

Alt 2 Andra listade patienter har rätt att komma

Personer som är listade hos annan leverantör kan erbjudas planerade besök även i andra fall.

[Eventuell ersättning för sådana besök bör i så fall regleras i ersättningssystemet]

Personer från EU/EES-land som är studenter, utsända eller av annat skäl tillfälligt vistas i länet/regionen, t.ex. turister har rätt till nödvändig

48

vård. Med nödvändig vård avses också vård som orsakas av kronisk sjukdom. I sådana fall skall även planerade besök genomföras.

Tillfälliga behov hos övriga vårdsökande, t.ex. från övriga världen och asylsökande, som vistas inom området skall också tillgodoses. För asylsökande barn skall sedvanlig hälso- och sjukvård erbjudas.

Personer som är folkbokförda i annat län och som tillfälligt vistas i länet/regionen kan erbjudas planerad vård i form av hemsjukvård om patienten eller Leverantören har gjort en överenskommelse med personens hemlandsting/region om ekonomisk ersättning.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

2.1.3 Tillgänglighet, öppettider/telefontider

[Här bör det framgå vilka krav som ställs på öppettider och jour under kvällar, nätter och helger. ]

Beskriv hur kraven uppfylls

2.1.4 Barnhälsovård

Leverantören skall

Aktivt erbjuda barnhälsovård till barn 0-6 år och deras föräldrar, enligt angivna målgrupper, i enlighet med Den upphandlande myndighetens program för barnhälsovården

Genomföra screeningundersökningar utifrån fastställda riktlinjer och dokument som framgår av programmet

Erbjuda vaccinationer enligt Socialstyrelsens aktuella vaccinationsprogram och av Den upphandlande myndigheten beslutade riktlinjer

Erbjuda tandhälsoövervakning i samarbete med tandhälsovården

Aktivt samverka med psykologkonsult i syfte att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnet eller i familjen samt vid behov lotsa till adekvat insats inom primärvård, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och vuxenpsykiatri

Utöver basprogrammet komplettera hälsoövervakningen med individuellt stöd och insatser efter bedömning i varje enskilt fall

Förmedla kunskap till familjerna om barns utveckling och behov samt risker i barnets hemmiljö

Förmedla kunskap till barnfamiljerna om egenvård och hälso- och sjukvårdsutbudet för barn i Den upphandlande myndigheten

49

Ge råd vid ohälsa och sjukdom samt vid behov hänvisa till rätt vårdnivå

Medverka till tidig upptäckt av barn som far illa

Erbjuda kontakt med BVC inom en vecka efter överlämnandet från eftervården

Erbjuda hembesök till alla föräldrar med nyfödda inom en månad efter inskrivning samt vid behov eller efter önskemål från familjen. Hembesök skall även erbjudas, inom en månad efter inskrivning, till föräldrar med barn som inte tidigare haft kontakt med någon BVC.

Erbjuda samtliga föräldrar att delta i föräldrautbildning för att stödja och motivera ett aktivt föräldraskap. Verksamheten skall utformas och bedrivas så att samtliga föräldrar har möjlighet att delta i utbildningen. Information och stöd skall anpassas utifrån föräldrarnas olika behov. Utbildningen kan bedrivas i grupp eller enskilt.

Då risker i barnens närmiljö uppmärksammas påtala detta till berörd myndighet

För att upprätthålla en god kvalitet i verksamheten skall en sjuksköterska inte ha färre än 200 barn, fördelade på åldrarna 0-6 år, varav minst 25 nyfödda (=0-åringar) per år.

Beskriv hur kraven uppfylls

2.1.5 Hemsjukvård

Leverantören skall erbjuda hemsjukvård som vid behov ges i patientens bostad.

Patienten skall vara registrerad som mottagare av hemsjukvård.

Insatserna skall ha föregåtts av vård- och omsorgsplanering.

Vårdas patienten i hemmet men kräver sjukhusets resurser (exempelvis vid palliativ vård) är specialisten på sjukhuset fortfarande patientansvarig om inte annat överenskommits.

Instruktion och information om vad den enskilde behöver samt hur detta bäst genomförs ansvarar Leverantörens personal för. Fortbildning och handledning av primärkommunens personal är en primärkommunal uppgift.

50

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

2.1.6 Hemrehabilitering/Dagrehabilitering

Hemrehabilitering/dagrehabilitering skall vid behov erbjudas patienter som skrivs ut till hemmet med rehabiliteringsbehov eller de som av Leverantören bedöms ha medicinska behov av rehabilitering. Syftet är att höja funktions och/eller aktivitetsnivån hos patienten.

Vårdplanering skall upprättas inför förestående rehabilitering och följas upp.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

2.1.7 Läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården

Leverantören skall ansvara för läkarinsatser och samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården eller motsvarande inom närområdet enligt gällande kontrakt mellan Den upphandlande myndigheten och länets kommuner. Vårdcentralen skall erbjuda personer i särskilt boende fast läkarkontakt med den läkare som har ansvar för läkarinsatserna i boendet.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

2.1.8 Influensavaccination av riskgrupper

Alt 1 Leverantören får ersättning för influensavaccinering

Influensavaccinering för riskgrupper och personer över 65 år skall utföras och ersätts av Den upphandlande myndigheten enligt fastställd prislista.

Alt 2 Influensavaccinering ingår i uppdraget Influensavaccinering för riskgrupper och personer över 65 år skall utföras och ingår i uppdraget.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

2.1.9 Provtagning

Laboratorieprovtagning samt preoperativa bedömningar på patienter hänvisade från annan vårdgivare skall utföras och ersätts enligt fastställd prislista.

51

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

2.1.10 Medicinsk service

Med medicinsk service menas tjänster inom laboratoriemedicin. För medicinsk service där Leverantören inte har hela kostnadsansvaret skall Leverantören anlita leverantör av medicinsk service som Den upphandlande myndigheten har kontrakt med.

För medicinsk service där Leverantören har hela kostnadsansvaret kan Leverantören antingen välja leverantör som har kontrakt med Den upphandlande myndigheten eller leverantör som är ackrediterad av SWEDAC . Leverantör som bedriver eget närlaboratorium skall ha ackrediterat detta hos SWEDAC.

Leverantör som utför s.k. patientnära analyser för egna patienter skall kvalitetssäkra analyserna genom kontrakt med laboratorium ackrediterat av SWEDAC. Leverantören skall följa Den upphandlande myndighetens anvisningar om metoder som får användas och formerna för kvalitetssäkring av dessa.

[Ange var Den upphandlande myndighetens anvisningar finns att hämta]

Den upphandlande myndigheten äger rätt att granska Leverantörens nyttjande av medicinsk service.

Beskriv hur kraven uppfylls

2.1.11 Medicinteknisk utrustning

Leverantören har det övergripande medicintekniska ansvaret i sin verksamhet.

Alt 1 Leverantören använder Den upphandlande myndighetens befintliga utrustning

Leverantören ansvarar för driftkostnaderna för den utrustning som används. Driftkostnaderna omfattar reservdelar och service.

Förteckning över befintlig utrustning vid övertagandet skall upprättas i samråd mellan båda parter och tilläggas. Vid nyanskaffning av medicinteknisk utrustning under kontraktsperioden skall Den upphandlande myndighetens investeringsprocess användas. Om anskaffningen avser utrustning som kostar under ett halvt basbelopp skall detta bekostas av Leverantören. Om anskaffningen avser utrustning över ett halvt basbelopp räknas det som investering.

52

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

2.1.12 Hantering av medicintekniska produkter

Leverantören skall tillgodose de väsentliga kraven gällande hantering av medicintekniska produkter.

Leverantören ska anlita den upphandlande myndighetens steriltekniska avdelning

Leverantören skall teckna kontrakt med Den upphandlande myndighetens steriltekniska avdelning. Den upphandlande myndigheten svarar för kostnaderna enligt de regler och rutiner som gäller för egenregiverksamheten.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

2.1.13 Tilläggstjänster

Följande tilläggstjänster är tillåtna – skall vara lägre prioriterade.

Hälsokontroller och vaccinationer

Hälsokontroll, exempelvis vid omprövning av körkort, och vaccinationer för reseprofylax får utföras.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

2.2 Personal och krav på kompetens

2.2.1 Verksamhetschef

Leverantören skall ha en verksamhetschef.

[Verksamhetschefens uppgifter framgår av bl.a. förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården].

Beskriv hur kraven uppfylls

2.2.2 Kompetens för utförande av uppdraget

Leverantören skall ha en bemanning som säkerställer kontinuiteten i verksamheten och hälso- och sjukvårdspersonalen skall ha erforderlig legitimation och kompetens.

Läkare vid mottagningen skall vara specialist i allmänmedicin eller kan i vissa fall vara specialist i geriatrik eller pediatrik.

Sjuksköterska som ansvarar för distriktssköterskeuppgifter skall vara specialistutbildad distriktssköterska.

53

Personal som utför psykosociala insatser med särskild kompetens skall vara socionom med kompetens motsvarande tidigare steg 1 eller psykolog eller ha annan hälso- och sjukvårdsutbildning med kompetens motsvarande tidigare steg 1.

Övrig personalkompetens om kan behövas på en mottagning är t.ex.

• Dietist

• Fotterapeut/Medicinsk fotvård

• Sjukgymnast

• Arbetsterapeut

• Psykolog

• Naprapat

• Kiropraktor

Beskriv hur kraven uppfylls

2.3 Lokaler, utrustning och inventarier

All utrustning som används inom verksamheten skall uppfylla vedertagna standarder och krav på tillförlitlighet, prestanda och kvalitet för att tillförsäkra en ändamålsenlig funktion. Leverantören ansvarar för att all utrustning erhåller fortlöpande service och förebyggande och felavhjälpande underhåll.

Leverantören skall i anbudet visa att ovanstående krav uppfylls och hur service och underhåll av utrustning avses tillgodoses.

Beskriv hur kraven uppfylls

2.4 Uppföljning och statistik

2.4.1 Uppföljning

Den upphandlande myndigheten och Leverantören genomför en gång per år uppföljningsmöte för det aktuella kontraktet. Parterna har rätt att påkalla ytterligare uppföljningsmöten om det anses nödvändigt. Leverantören skall medverka i denna uppföljning och lämna erforderliga uppgifter till den upphandlande myndigheten.

Leverantören skall i förekommande fall delta i nationella uppföljningar av verksamheten

54

Månadsrapportering

Leverantören skall månadsvis rapportera följande via Den upphandlade myndighetens hemsida:

• [ange rapporteringskrav]

Kvartalsrapportering

Leverantören skall kvartalsvis rapportera följande via Den upphandlade myndighetens hemsida:

• [ange rapporteringskrav]

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse för upphandlade verksamheter skall upprättas årligen och överlämnas till Den upphandlande myndigheten.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

55

3 Kravspecifikation starroperationer

3.1 Uppdragsbeskrivning

3.1.1 Målgrupper och indikationer

Uppdrag enligt detta Kontrakt omfattar:

Patienter äldre än 18 år som är folkbokförda i länet/regionen eller kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).

Personer som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familje- medlemmar flyttar inom Europeiska Unionen (EU). Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i länet/regionen.

I målgruppen ingår inte patienter som av medicinska skäl kräver narkos eller speciell medicinsk teknisk utrustning.

Patienterna skall i första hand prioriteras utifrån medicinsk behovsbedömning och i andra hand efter kötid. Leverantören skall se till att patienten opereras inom gränsen för vårdgarantin. Om detta inte är möjligt, ansvarar Leverantören för att patienten hänvisas till annan inom uppdraget auktoriserad vårdgivare. Överenskommelser mellan leverantörer och patienter som innebär särbehandling och åsidosättande av ovanstående prioriteringsprinciper, får ej förekomma.

Uppdraget gäller för de patienter som hamnar i indikations grupp 1,2 och 3 enligt NIKE.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

3.1.2 Vårdtjänst – kataraktoperation i dagkirurgi

Oftalmologisk förundersökning enligt NIKE skall genomföras för att bedöma operationsindikationer. Dessutom skall information inför operation ges och biometri genomföras, sådan undersökning kan genomföras av annan än operatören.

Leverantören ansvarar för att förundersökning och operation utförs av samma läkare. Andelen av förundersökningar som inte leder till operation skall ej överstiga 3 procent.

56

Minst ett återbesök hos Leverantören inom 28 dagar efter utförd operation för kontroll av operationsresultatet med preliminär eller slutlig refraktionering.

Komplikationer som uppstår i samband med det operativa ingreppet eller i dess omedelbara anslutning skall bedömas och åtgärdas av Leverantören förutom de fall som kräver akutsjukhusets resurser.

Operation av katarakt skall göras med av Den upphandlande myndigheten upphandlade linser.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

3.1.3 Vårdprogram och kvalitetsregister

Leverantören ska följa Ögonläkarföreningens State of the Art- dokument med kliniska riktlinjer för katarakt (www.swedeye.org/index.htm).

Leverantören ska följa för uppdraget tillämpliga nationella riktlinjer, SBU-rekommendationer, regionala samt lokala vård- och handlingsprogram.

Leverantören ska rapportera till relevanta kvalitetsregister. För detta uppdrag avses för närvarande nationella kataraktregistret (www.cataractreg.com). Vid registrering i registret ska även synhälso- enkäten (NIKE) fyllas i. Cat quest kontroll vid 6-9 månader efter katarakt- operationen det gäller 1/12 av patienterna. I uppdraget ingår att Den upphandlande myndigheten äger rätt att inhämta resultat direkt från registret.

Leverantören ska ha rutiner för att garantera god hygien som följer gällande riktlinjer.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

3.1.4 Samverkan

Leverantören skall ha rutiner för samarbete med en akutenhet och ögonläkare med vårdkontrakt för att remittera patienten i de fall det krävs.

Beskriv hur kraven uppfylls

3.1.5 Tillgänglighet

Vårdtjänsten skall erbjudas inom länet/regionen.

57

[Ange vilka öppettider som ska erbjudas]

Leverantören skall vid behov vara tillgänglig för patienter per telefon under hela den tid verksamheten har öppet.

Vid de tider Leverantören inte har öppet skall det finnas möjlighet att lämna återbud per telefonsvarare. Dessutom skall information ges om verksamhetens öppettider

Beskriv hur kraven uppfylls

3.1.6 Personal och krav på kompetens

All personal skall ha adekvat utbildning och erfarenhet för verksamheten. Vid operation skall sjuksköterska med kompetens för uppdraget finnas i salen. Leverantören skall garantera att samtliga opererande läkare är specialister inom området och självständigt har utfört kataraktkirurgi de senaste fem åren. För att upprätthålla skicklighet skall självständigt opererande läkare genomföra minst 400 operationer per år.

Beskriv hur kraven uppfylls

58

59

4 Kravspecifikation äldreboenden

4.1 Uppdragsbeskrivning

4.1.1 Service och omvårdnad

Omvårdnad, service, och hälso- och sjukvårdsinsatser

Leverantören skall svara för de boendes omvårdnad, service, hälso- och sjukvårdsinsatser (till- och med sjuksköterskenivå) dygnet runt. Insatserna skall ges i enlighet med kommunens biståndsbeslut. Boendet skall fysiskt erbjuda en väl anpassad och trygg miljö för sina hyresgäster.

Självbestämmande och integritet

Verksamheten skall inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Till ett värdigt liv hör:

integritet såsom rätt till ett privatliv och kroppslig integritet

möjlighet att upprätthålla sitt självbestämmande

individanpassning och delaktighet i beslut och insatser

insatser av god kvalitet

ett gott bemötande av den äldre och dennes närstående

Till välbefinnande hör att den äldre känner trygghet och meningsfullhet.

Särskild hänsyn skall tas till de boendes behov och önskemål ur språkliga, etniska, kulturella och religiösa aspekter Den boende skall erbjudas möjlighet att behålla eller utvidga sitt sociala nätverk.

Delaktighet

Den boende, företrädare för denna och, om den boende så vill, närstående skall ha rätt att delta i beslut som rör den egna personen. De boende och deras närstående skall ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av service, daglig tillvaro, personlig omvårdnad och i den hälso- och sjukvård som ges. Leverantören skall regelbundet anordna och delta i möten med de boende, gode män och närstående. Särskild hänsyn skall tas till personer med demensdiagnos.

Trygghet och kontinuitet

För att garantera trygghet och säkerhet skall personal vara tillgänglig dygnet runt. Kontinuitet såväl vad gäller personal som vad gäller tider

60

för olika insatser, måltider etc. är av avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Den boende skall kunna lita på att behov av vård och omsorg blir tillgodosedda samt veta att hjälpen kommer när behov föreligger .

Omvårdnaden skall så långt som möjligt anpassas efter en normal dygnsrytm. Det får inte förekomma att boendes sänggående och uppstigning styrs av schemaläggning och/eller personalrutiner utan dessa skall anpassas efter den enskildes förutsättningar, behov och önskemål.

Möjlighet att vara ute

De boende som själv vill och kan vistas ute skall få regelbunden möjlighet till detta.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.2 Aktiv och meningsfylld tillvaro

Leverantören skall se till att de boende får möjlighet till fysisk, psykisk, social, kulturell och andlig stimulans efter var och ens förutsättningar, behov och önskemål. Leverantören skall sträva efter att de boende skall uppleva sin dag som meningsfull utifrån sina behov och förutsättningar. Individuella önskemål och intressen skall så långt möjligt tillgodoses.

Aktiviteter skall erbjudas inom den egna verksamheten men också i samverkan med närstående, föreningar och frivilligorganisationer. En viktig del av verksamheten är att skapa trivsel, engagemang och samhörighet för och mellan de boende.

Beskriv hur kraven uppfylls

4.1.3 Individuell genomförandeplan

En individuell genomförandeplan skall upprättas för varje person som bor i vård- och omsorgsboende. Genomförandeplanen skall upprättas inom 15 dagar från placeringen. Genomförandeplanen skall utformas i samråd med den boende och närstående och bygga på biståndsbeslutet och övriga underlag som överlämnas i samband med inflyttning. Boende skall få en kopia av sin genomförandeplan. Planen skall beskriva den enskildes behov och hur dessa tillgodoses över hela dygnet. Genomförandeplanen ska ge en samlad beskrivning av hur var och en får sina behov av omsorg tillgodosedda enligt socialtjänstlagen.

61

Genomförandeplanen skall revideras vid behov dock minst en gång per år.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.4 Individuell omvårdnadsplan

En individuell omvårdnadsplan ska upprättas för varje person som bor i vård- och omsorgsbostad. Omvårdnadsplanen skall upprättas av omvårdnadsansvarig sjuksköterska i samverkan med den enskilde och/eller dennes företrädare. Som underlag för omvårdnadsplanen finns också eventuell läkarjournal samt epikris från ev. tidigare vårdnadshavare. Omvårdnadsplanen ska ge en samlad beskrivning av vilka behov individen har av hälso- och sjukvård. Planen skall upprättas och revideras i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.5 Måltider

Leverantören ansvarar för att de boende får välsmakande, varia-tionsrik och näringsmässigt riktigt sammansatt kost serverad till rätt temperatur.

Måltidsmiljön skall stimulera till trivsamma måltider utan stress och som speglar tiden på dygnet, veckodagen, årstiden samt högtiden. Gemenskap för social samvaro eller avskildhet vid måltiderna skall anpassas utifrån kundens önskemål och behov.

De boendes önskemål om mattider och maträtter skall respekteras. Det skall finnas en matsedel som är detaljerad och förståelig.

Mat skall serveras efter ett tremålssystem (frukost, lunch och middag) med tre mellanmål. Det skall finnas möjlighet att tillgodose enskilda önskemål om något att äta och dricka även på andra tider än vid de ordinarie måltiderna. Tidpunkten för morgonmålet (frukosten) skall anpassas efter den boendes önskemål. Intervallerna mellan måltiderna skall vara sådana att ”nattfastan” inte överstiger 11 timmar. Även möjlighet till nattmål skall finnas.

Leverantören skall se till att de boendes behov av olika typer av specialkost relaterade till olika sjukdomstillstånd tillgodoses samt vid behov konsistensanpassas. Livsmedel för speciella medicinska ändamål, t.ex. sondnäring, näringsdryck, berikningspulver och energimoduler, skall erbjudas efter medicinsk/omvårdnadsbedömning och ordination.

62

Leverantören har ett ansvar för att uppmärksamma faktorer hos den enskilde som har betydelse för förmåga och vilja att äta, samt att vidta de åtgärder som är möjliga för att anpassa måltider och mathållning så att brukaren får ett tillräckligt näringsintag.

Livsmedelslagens krav skall efterlevas.

Löpande uppföljning

Kostens kvalitet och de boendes generella ”nöjdhet” med maten skall följas upp regelbundet och minst två gånger per år.

Alt 3 Koster av etiska, kulturella och religiösa skäl

Även koster av etiska, kulturella och religiösa skäl tex lakto-ovo-vegetarisk kost, fläskfri kost skall erbjudas

Alt 4 Näringsinnehåll

Livsmedelsverkets rekommendationer om näringsinnehåll skall följas och stämma per 2 veckor. Innehåll av vitaminer och mineraler i kosten skall följa svenska näringsrekommendationer (rekommenderad näringsdensitet för planering av kost till grupper), och stämma per 4 veckor.16

Beskriv hur kraven uppfylls

4.1.6 Tidning och TV för boende

De boende skall ha tillgång till dagstidning och TV i gemensamma utrymmen.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.7 Kläder, Textiler och tvätt

Leverantören skall svara för att de boendes personliga kläder, sänglinne, täcke och kuddar m.m. tvättas utan kostnad för de boende, med undantag för kemtvätt. Tvätt och skötsel av kläder, textilier mm skall göras efter behov.

Ett buffertförråd av linne för akuta behov skall finnas. Leverantören svarar för alla kostnader som är förbundna med anskaffning av buffertförråd, tvätt och skötsel av det som anges ovan.

16 Arbetsgruppens erfarenhet var att Livsmedelsverkets rekommendation är svår att tillämpa och följa upp, och att det är viktigare att maten är god så att de boende äter.

63

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.8 Privata medel

De boende, närstående, god man eller förvaltare sköter i normalfallet den personliga ekonomin.

Leverantören skall kunna hjälpa till med handhavande av fickpengar vid behov mm. Det skall finnas skriftliga rutiner för förvaring och redovisning av de boendes privata medel som följer kommunens rutiner.

All personal skall informeras om de rutiner som gäller för hantering av privata medel och om det förbud som råder för personal att ta emot gåvor.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.9 Kontaktperson

En person i personalen skall vara kontaktperson och stå för huvuddelen av omvårdnadsinsatserna för var och en av de boende. Kontaktpersonen skall företräda och vara ett praktiskt stöd i det dagliga livet samt vara en länk till närstående m.fl.

Kontaktpersonen skall utses i samband med inflyttning. Den boende skall ha möjlighet att påverka valet av kontaktperson. Om den boende inte är nöjd med sin kontaktperson skall den ha rätt att byta.

Kontaktpersonen skall ha en utsedd ersättare så att kontinuiteten kan upprätthållas under semestrar och annan frånvaro.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.10 Tolk

De boende skall ges hjälp med språklig kommunikation vid tal- syn- och hörselnedsättning samt att anlita tolk vid behov.

Alt 1Leverantören svarar för tolkkostnader

Leverantören svarar för tolkkostnader.

Alt Den upphandlande myndigheten svarar för tolkkostnader

Leverantören skall anlita tolk eller tolkförmedling med vilken Den upphandlande myndigheten har avtal. Den upphandlande myndigheten svarar för tolkkostnader.

64

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.11 Ledsagare

Leverantören skall svara för att personal eller annan lämplig person vid behov följer med den boende till sjukhus, läkare, tandläkare, frisör etc. De boende skall också kunna få hjälp med att göra småärenden, mindre inköp och liknande.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.12 Trygghetslarm

Alt 1 Kommunen ansvarar för larmsystem

Leverantören skall använda kommunens larmsystem. Kommunen ansvarar för larmsystemets funktion.

Leverantören skall dygnet runt ansvara för att larmanrop via trygghetstelefon från boende omedelbart besvaras och åtgärdas.

Leverantören skall bekosta utbildning till personalen när det gäller larmutrustning. Löpande service, underhåll och nyanskaffning av personsökare, larmklockor samt övrig larmutrustning skall bekostas av Leverantören. Leverantören svarar för batterier till trygghetslarmet och är betalningsskyldig för kostnader för fel i handhavande och förkommen utrustning.

Leverantören skall omgående meddela kommunen om larmet inte fungerar som det ska.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.13 Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar

Leverantören skall uppfylla det hälso- och sjukvårdsansvar som kommunen har för de boende, såväl kostnadsansvar som medicinskt ansvar.

[Beskriv ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting]

De boende skall ha tillgång till en omvårdnadsansvarig sjuksköterska. I den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans uppgifter ingår att tillsammans med den enskilde identifiera frisk- och riskfaktorer. Den enskildes friska sidor skall tillvaratas och stimuleras i syfte att höja livskvaliteten. Sjuksköterska skall finnas tillgänglig alla tider på dygnet med en inställelsetid om högst 30 min.

65

I samband med inflyttning skall en sjuksköterska bedöma vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som den boende behöver få hjälp med och om det är något som sjuksköterskan skall åtgärda, till exempel läkemedel, samt dokumentera detta i journalen. Sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut skall inom 14 dagar ha upprättat en fullständig journal avseende anamnes, status, åtgärder, eventuella planer och riskbedömningar för fall, nutrition och trycksår.

Leverantören skall kunna ge kvalificerad hälso- och sjukvård avseende såväl fysiska som psykiska funktionshinder inom ramen för sjuksköterskekompetens. Hälso- och sjukvården skall efter läkares ordination kunna omfatta:

Syrgasbehandling

Nutrition via sond och intravenös närings- och medicintillförsel

Kvalificerad smärtlindring

Större såromläggningar

Blodtransfusion

Kontroller och provtagningar

Beskriv hur kraven uppfylls

4.1.14 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)

Alt 1 Kommunen ansvarar för MAS

Kommunen ansvarar för medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Alt 2 Leverantören ansvarar för MAS

Leverantören skall tillhandahålla medicinskt ansvarig sjuksköterska.

[Ange om kommunen fortfarande har tillsynsansvar]

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.15 Läkemedelshantering

Leverantören skall svara för hämtning av läkemedel, lämning och hämtning av prover m.m. De boende som behöver läkemedel skall kunna få dessa i dosetter eller efter förskrivares ordination som ”DOS-recept”, som innebär att läkemedlen delas i färdiga doser på apoteket. Förrådet bekostas av Den upphandlande myndigheten.

Leverantörens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för

66

läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet som dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering.

Leverantören skall minst en gång per år låta genomföra en kvalitetsgranskning av läkemedelshantering och Akut och Buffertförråd av en legitimerad receptarie eller legitimerad apotekare. Denna kvalitetsgranskning skall bekostas av Leverantören. Leverantören skall medverka vid årliga läkemedelsgenomgångar för samtliga boende tillsammans med vård- och omsorgsboendets läkare.

Leverantören skall säkerställa att det finns tillgång ett Akut och Buffertförråd som kan användas vid akuta situationer eller enligt generella skriftliga direktiv ordinerade av läkare.

Om läkemedel är individuellt förskrivna på recept eller för dosexpedition betalar den enskilde på sedvanligt sätt upp till högkostnadsnivå för läkemedel.

[EGENVÅRD – behöver ev tas upp]

Beskriv hur kraven uppfylls

4.1.16 Tandvård och munhygien

Leverantören ansvarar för att den som är berättigad till uppsökande verksamhet informeras om möjligheten till en munhälsobedömning per år. Munhälsobedömning utförs i den enskildes bostad och personal från boendet bör då alltid vara med. Leverantören ansvarar vidare för att personalen följer de instruktioner som framgår av det munvårdskort som upprättas vid bedömningstillfället. I de fall Den upphandlande myndigheten har behov av ett intyg om uppsökande tandvård skall Leverantören utfärda detta.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.17 Aktivering och rehabilitering

Leverantören skall se till att kommunens ansvar för rehabilitering och förebyggande insatser uppfylls. De boende skall stimuleras att använda sin förmåga att klara sig själv och leva ett så normalt liv som möjligt med hänsyn till vars och ens förmåga.

Sjukgymnast och/eller arbetsterapeut skall ansvara för handledning av personal samt vara handledare i kvalitetsarbetet kopplat till måltidssituationer samt aktiviteter i verksamheten.

67

Leverantören skall tillhandahålla all utrustning för ADL-träning och sjukgymnastik som inte betalas av den upphandlande myndigheten.

Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel och uppföljning. I de fall aktiva rehabiliteringsinsatser är biståndsbedömda krävs att en rehabiliteringsplan upprättas.

Beskriv hur kraven uppfylls

4.1.18 Medicinsk fotsjukvård

Leverantören ansvarar för att de boende får medicinsk fotvård i de fall en boende fått en remiss för detta.

Medicinska fotvårdare som anlitas av Leverantören skall ha erforderlig kompetens. Med detta avses undersköterskeutbildning samt utbildning som fotterapeut/fotvårdsspecialist (minst 20 veckor) eller ettårig eftergymnasial utbildning till fotterapeut/fotvårdsspecialist samt genomgången grund- och fördjupningskurs i fotvårdsterapi i diabetesvård eller motsvarande utbildning.

Alla medicinska fotvårdare skall ha rutiner för att garantera god hygien.

Beskriv hur kraven uppfylls

4.1.19 Inkontinensvård

Leverantören skall svara för att det bedrivs en kvalitetssäkrad inkontinensvård samt att individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel görs av sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel.

Beskriv hur kraven uppfylls

4.1.20 Vård i livets slutskede

Personer som vårdas i livets slutskede skall få kvalificerad vård och ett värdigt omhändertagande. Vården skall vara individuellt anpassad och vid behov innehålla aktiv smärtlindring för såväl fysisk som psykisk smärta. Det skall alltid upprättas en skriftlig vårdplan inför vård i livets slutskede.

Ingen ska behöva dö i ensamhet. Närstående skall om möjligt hållas informerade och göras delaktiga

68

Vården skall så långt som möjligt genomföras efter den enskildes önskemål. Om den enskilde själv inte kan uttrycka sina önskemål skall synpunkter inhämtas från närstående eller god man.

Inför döden ska särskild omtanke och hänsyn visas de närstående och det är ett uttalat ansvar för personalen att informera och stödja. I detta ansvar ingår att Leverantören garanterar att personalen har kunskaper och förutsättningar att så långt det går anpassa vården av den döende och omhändertagandet efter döden till den enskildes önskemål. Särskild hänsyn skall tas till de sedvanor som kan betingas av kulturell eller etnisk bakgrund.

Leverantören skall ansvara för att den avlidne tas om hand på ett värdigt och respektfullt sätt och att närstående omgående underrättas samt får möjlighet att ta farväl i lugn och ro.

Beskriv hur kraven uppfylls

4.1.21 Inflyttning och utflyttning

Leverantören skall anmäla till Kommunen genast efter kännedom om att platsen ska bli ledig och senast ett dygn efter det att platsen blev ledig anmäla ledig plats.

Leverantören skall ge enskilda som fått biståndsbeslut möjlighet att se lägenheten. Om erbjudandet accepteras upprättas ett hyresavtal i andra hand med kommunen.

Leverantören skall genast meddela den kommunen när en lägenhet blir ledig och Leverantören skall omgående kunna ta emot person som blir anvisad ledig lägenhet. Den beställande nämnden ansvarar för att det upprättas andrahandskontrakt mellan den äldre och kommunen.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.22 Skyldighet att ta emot enskilda efter biståndsbeslut

Leverantören skall ta emot enskilda som beviljats bistånd av kommunen. Kommunen skall informera Leverantören och ge skriftliga underlag beträffande den enskilde samt annan information som behövs för att Leverantören skall kunna utföra sitt uppdrag.

Om det inte finns särskilda skäl som hindrar tillgång till lägenheten, är Leverantören skyldig att efter anmälan snarast ta emot ny boende, oavsett vårdtyngd, som beviljats biståndsbeslut.

69

Boende skall ges möjlighet att bo kvar, om den boende och dennes närstående så önskar, även om behovet av stödinsatser förändras. Den boende skall i livets slutskede erbjudas vård, trygghet och närhet genom närvaro av personal i hemmet.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.23 Tomplatsförsäljning till annan kommun

Leverantören har rätt att sälja tomplatser till andra än Den upphandlande myndigheten endast om Den upphandlande myndigheten skriftligt godkänner detta.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.1.24 Kostnadsansvar för utskrivningsklar patient

Leverantören åtar sig att svara för att boende som vårdats på sjukhus ska kunna återvända till sitt boende. Förutsättningen är att sjukhuset bedömt den boende vara utskrivningsklar och att Den upphandlande myndigheten bedömt att denne kan återvända till boendet. Fullföljs inte detta åtagande skall Leverantören ersätta Den upphandlande myndigheten för vad denne nödgas utge till Den upphandlande myndigheten för sjukhusvistelse.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.2 Lokaler och inventarier mm

4.2.1 Alt 1 Kommunen tillhandahåller lokaler

Lokaler

Leverantören skall bedriva verksamheten i de lokaler som anvisas (se bilaga). Kommunen förvaltar fastigheten och ansvarar för underhåll.

[Beskrivning och ritningar över lokaler bör redovisas i bilaga]

Kommunen disponerar samtliga lokaler medan Leverantören har tillgång till de lokaler som krävs för uppdraget. Leverantören kan efter överenskommelse med kommunen få möjlighet att även använda andra lokaler. Leverantören får endast använda lokalerna till den avtalade verksamheten om inget annat överenskommes.

Leverantören svarar för alla löpande kostnader för lokalernas drift och verksamhetens genomförande. Leverantören tecknar egna avtal om el, vatten, värme och sophantering m.m.

[Driftskostnader bör redovisas i bilaga]

70

En särskild förteckning skall upprättas beträffande av Den upphandlande myndigheten ägd konst som förvaras i boendet. Kommunen svarar för de särskilda skyddsanordningar som kan behövas med anledning av konsten.

Inventarier

Leverantören skall svara för underhåll, reparationer och återanskaffning av inventarier, inklusive sängar och utrustning. Leverantören har kostnadsansvaret för dessa anskaffningar. Anskaffningar över ett prisbasbelopp skall godkännas av kommunen. För inventarierna gäller att de är kommunens egendom och ska vårdas väl av Leverantören.

Lägenheter och gemensamma utrymmen

De boende hyr sina lägenheter (inkl. gemensamhetsutrymmen) av kommunen.

De gemensamma utrymmena är möblerade och utrustade. Leverantören får för uppdragets utförande nyttja samtliga inventarier, inklusive sängar och utrustning som idag finns i lokalerna.

De boende svarar oftast själva för möbler och övrig inredning (förutom sängar). I mycket enstaka fall önskar den boende inte själv svara för möbler, det åligger då Leverantören att svara för möbleringen.

Besiktning före och efter kontraktstiden

En gemensam tillträdesbesiktning av lokaler och inventarier skall genomföras av en oberoende besiktningsman och ett besiktningsprotokoll med inventarieförteckning och värdering av inventarier skall upprättas. Kommunen bekostar besiktningen.

Leverantören skall i samband med att uppdraget avslutas tömma lokalerna på inventarier, utrustning och annat som tillhör Leverantören. Detta skall ske i samråd med Den upphandlande myndigheten och en eventuell ny leverantör.

Efter avtalsperiodens slut skall lokalerna vara i samma skick som vid periodens start. Hänsyn skall tas till normal förslitning. Detsamma gäller om lokalerna renoverats under perioden. Inventarier och annan utrustning skall vid återlämnandet vara i fullt brukbart skick, med hänsyn till normalt slitage. En gemensam besiktning av lokaler och inventarier skall därvid genomföras av en oberoende besiktningsman

71

och ett besiktningsprotokoll med inventarieförteckning och värdering av inventarier skall upprättas. Besiktningen bekostas av kommunen. Om värdet vid slutbesiktning överstiger värdet vid tillträdet efter avdrag för normal förslitning ersätter kommunen Leverantören för mellanskillnaden.

Beskriv hur kraven uppfylls

4.2.2 Alt 2 Verksamheten bedrivs i Leverantörens lokaler

Leverantören tillhandahåller lokaler och ansvarar för samtliga kostnader för drift och underhåll.

De boende hyr sina lägenheter av leverantören.

Beskriv hur kraven uppfylls

4.2.3 Städning av lokalytor mm

Leverantören skall se till att samtliga lokaler som Leverantören har tillgång till är välvårdade och städade.

De boende bekostar flyttstädning.

Beskriv hur kraven uppfylls

4.2.4 Lyftar och fast monterade hjälpmedel

Kommunen ansvarar för och bekostar lyftarskenor och andra fast monterade hjälpmedel, inkl. nödvändiga nyinstallationer och reparationer. Leverantören skall svara för löpande underhåll, besiktning och service som skall göras. Leverantören ansvarar för kostnader som uppstår på grund av att Leverantören ändrar organisation eller arbetsmetodik.

Mobila lyftar och lyftmotorer till takskenor, inkl. lyftbygel , skall tillhandahållas av Leverantören, som även svarar för besiktning, underhåll, service och reparation av dessa. Leverantören svarar också för lyftselar och annan tillhörande utrustning samt kompletteringsköp.

Leverantören ansvarar för att all personal har kunskaper i användan-det samt att instruktioner och nödvändiga tekniska data finns lätt tillgängliga.

72

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.2.5 Utrustning och förbrukningsartiklar

Leverantören skall tillhandahålla förbrukningsartiklar såsom toalettpapper, hushållspapper, diverse engångsmaterial (ex. tvättlappar, servetter, madrasskydd m.m.), tvättmedel, sköljmedel, diskmedel, glödlampor, städutrustning och diverse rengöringsmedel. Leverantören får inte ta ut en avgift för sådana förbrukningsartiklar av de boende.

Leverantören ansvarar för och bekostar fortlöpande återanskaffning av madrasser, så att dessa alltid håller god hygienisk standard. När det gäller övrig sängutrustning, sänglinne, handdukar, textilier m m.m. skall Leverantören tillhandahålla detta kostnadsfritt i de fall den boende inte själv kan ordna detta.

Leverantören skall ha rutiner för att införskaffa, handha, kontrollera, underhålla och kassera medicinteknisk utrustning.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.2.6 Nyckelhantering

Leverantören skall i verksamheten ha skriftliga rutiner för handhavande av nycklar såväl för de boendes lägenheter som för andra lokaler. Nycklar till läkemedelsförråd får endast handhas av legitimerad sjuksköterska.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.2.7 Säkerhet/Larmsystem

Kommunen ansvarar för att det finns en godtagbar säkerhetsnivå beträffande brandlarm, brandsläckningsutrustning, säkra utrymningsvägar m m och att det inte finns särskilda säkerhetsrisker betingade av de boendes ålder eller funktionsnedsättningar. Vid behov förbundna med kostnader eller liknande avseende säkerhet ska kommunen kontaktas.

Personalen skall regelbundet informeras om rutiner och säkerhetsarbete. Kommunen och Leverantören ansvarar tillsammans för återkommande övningar och personalinstruktioner för evakuering av de boende.

Leverantören skall svara för att Systematiskt Brandskyddsarbete utförs enligt de förordningar, föreskrifter och allmänna råd som gäller för verksamheten och lokaler.

73

Leverantören ansvarar för utryckningskostnader vid falsklarm som Leverantören orsakat.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.2.8 Omhändertagande av avlidna, transport och förvaring

Leverantörer ansvarar för att ta hand om dem som avlider på boendet. Kroppen skall tas om hand på ett värdigt sätt. De efterlevande skall visas hänsyn och omtanke. Den avlidnes kultur och religion skall beaktas. Leverantörens ansvar upphör när kroppen lämnats ut för kistläggning eller motsvarande.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.3 Personal och Krav på kompetens

4.3.1 Verksamhetschef

Leverantören skall ha en verksamhetschef.

[Verksamhetschefens uppgifter framgår av bl.a. förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården]

Beskriv hur kraven uppfylls

4.3.2 Personal, omfattning utbildning mm

Leverantören skall garantera att verksamheten är bemannad dygnet runt årets alla dagar med sådan kompetens och med sådan personalstyrka att de boende alltid tillförsäkras nödvändig tillsyn och säkerhet såväl beträffande medicinsk som personlig omvårdnad. Detta innefattar krav på att scheman läggs så att det finns tillräcklig tid för överrapportering mellan arbetspassen, och att det finns skriftliga säkra rutiner för detta.

Leverantören skall säkerställa att det i boendet finns arbetsledning dygnet runt. Detta skall genomföras så att det dygnet runt finns en tydligt utpekad ansvarig, som personal och boende kan identifiera.

Leverantören svarar för att det alltid finns tillräckligt med personal av olika yrkeskategorier med adekvat utbildning och tillräcklig kompetens för att upprätthålla god kvalitet i hälso- och sjukvård, i demensvård, inom vårdhygien och livsmedelshygien, omvårdnad och service, rehabilitering samt för att tillgodose säkerhet, aktivering, stimulans och en innehållsrik vardag för de boende.

74

Beskriv hur kraven uppfylls

4.3.3 Läkare

Leverantören skall ha rutiner för samverkan med läkare och för att läkare kontaktas vid behov.

Alt 1 Kommunen ansvarar för tillgång till läkare

Den upphandlande myndigheten ansvarar för att brukarna har tillgång till läkare.

Alt 2 Leverantören ansvarar för tillgång till läkare

Leverantören skall ansvara för att brukarna har tillgång till läkare.

Beskriv hur kraven uppfylls

4.3.4 Delegering

Delegering av en arbetsuppgift får endast ske när det är förenligt med god och säker hälso- och sjukvård. Delegering skall tillämpas restriktivt och ske skriftligt.

Beskriv hur kraven uppfylls

4.3.5 Kostansvarig

Leverantören skall ha en särskild utsedd person som är kostansvarig.

Beskriv hur kraven uppfylls

4.3.6 Personalkläder och legitimation

Leverantören ansvarar för att tillhandahålla och tvätta de kläder som personalen behöver i verksamheten.

All personal skall kunna legitimera sig.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.3.7 IT-system och telefoni

Alt 1 Leverantören använder Den upphandlande myndighetens system

Leverantören skall rapportera hyror och utförda prestationer i Den upphandlande myndighetens registrerings- och debiteringssystem för

75

äldreomsorg. Leverantören svarar för samtliga kostnader som detta innebär. Om Den upphandlande myndigheten ersätter det nuvarande systemet med ett annat under kontraktstiden är Leverantören skyldig att ansluta sig till detta.

Leverantörens skall vara ansluten till Den upphandlande myndighetens växel.

Kostnadsuppgifter för installation, drift, utbildning eller köp av tjänster kan erhållas hos den upphandlande myndigheten. [hänvisa till var information kan erhållas]

Leverantören skall ha en hemsida som presenterar den/de verksamheter som utförs på uppdrag av den upphandlande myndigheten. På hemsidan skall det framgå att avtal finns med den upphandlande myndigheten. Krav kan också komma att ställas på att uppföljningar och kvalitetsredovisningar ska presenteras på hemsidan.

Alt 2 Leverantören ansvarar för IT-system

Leverantören väljer själv och bekostar den IT-lösning och den telekommunikationslösning som driften av verksamheten kräver.

Beskriv hur kraven uppfylls

4.3.8 Dokumentation

Löpande dokumentation av verksamheten

Omvårdnadspersonal skall föra anteckningar i journal så att det är möjligt att gå tillbaka i dokumentation och se om den boende fått de insatser han/hon har rätt till.

Syftet med all dokumentation är bl.a. att det ska vara möjligt att systematiskt följa upp att boende får de insatser han/hon har rätt till.

Det skall finnas fungerande rutiner för informationsöverföring mellan arbetspass mm.

All dokumentation som rör den enskilde skall förvaras på betryggande sätt så att obehöriga inte får tillgång till den.

Information om förändringar i verksamheten

Leverantören skall informera den beställande nämnden om avvikelser från beställning, förändringar i den boendes vårdbehov eller andra

76

viktiga förändringar i den boendes situation, som kan föranleda behov av åtgärder från den beställande nämnden.

Den upphandlande myndighetens tillgång till dokumentationen

Leverantören ska, under förutsättning att den boende medgett det, i samband med nyprövning av biståndsbeslut eller när Den upphandlande myndigheten begär det, lämna över kopior av dokumentationen som rör vårdtagaren.

Alt Dokumentation görs i Den upphandlande myndighetens system

Dokumentation skall ske i det system som anvisas av den upphandlande myndigheten. Den upphandlande myndigheten tillhandahåller datorutrustning och anslutning. Leverantören skall betala självkostnader/hyra. Separat överenskommelse/avtal mellan Leverantören och Den upphandlande myndigheten skall träffas inför tillträdet.

Leverantören ansvarar för att personalen har utbildning för att använda det system som används.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

4.3.9 Arkivering

När Leverantörens åtagande enligt detta avtal upphör ska, under förutsättning att vårdtagaren medgett det, dokumentationen överlämnas till den upphandlande myndigheten.

Dokumentationen skall, under förutsättning av den enskildes medgivande, överlämnas i original eller kopia enligt gällande lagstiftning till Den upphandlande myndigheten.

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

77

5 Administrativa föreskrifter

5.1 Upphandlingsföreskrifter

5.1.1 Anbudets form och innehåll

Anbudet skall vara skriftligt och på svenska samt undertecknat av behörig företrädare hos leverantören.

Efterfrågade uppgifter skall besvaras direkt i förfrågningsunderlagets dokument. Dessa svar har företräde om Leverantören lämnar motstridig information på annan plats i anbudet, t ex accepterar ett obligatoriskt krav och samtidigt tillför villkor i anbudet som strider mot detta krav. Om hänvisning till annat dokument görs är det viktigt att det tydligt framgår under vilken punkt eller rubrik i detta dokument informationen finns. Anbud kan komma att förkastas om svaren är ofullständiga eller saknas.

5.1.2 Intyg från myndigheter

Alt 1 Den upphandlande myndigheten inhämtar uppgifter om leverantören

Den upphandlande myndigheten inhämtar följande information om leverantören:

Kopia på vid ansökan gällande registreringsbevis från Bolagsverket

Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, (Skatteverkets blankett SKV 4820)

F-skattsedel

Information om skulder hos kronofogdemyndigheten och eventuell uppgift om betalningsuppgörelse

Utländsk leverantör skall insända motsvarande dokumentation eller meddela var motsvarande dokumentation kan inhämtas.

För företag under bildande gäller att företaget skall vara bildat vid kontraktstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket.

Alt 2 Leverantören ska bifoga följande dokument

Leverantören skall bifoga följande dokument:

78

Kopia på vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket).

Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, (Skatteverkets blankett SKV 4820)

F-skattsedel

Information om skulder hos kronofogdemyndigheten och eventuell uppgift om betalningsuppgörelse

Intygen skall inte vara äldre än tre månader. Utländsk leverantör skall insända motsvarande dokumentation.

För företag under bildande gäller att företaget skall vara bildat vid kontraktstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket.

Alt 3 Uppgifter om underleverantörer

Avser Leverantören att utnyttja underleverantörer för att genomföra delar av uppdraget skall Leverantören lämna motsvarande information för dessa så att Den upphandlande myndigheten ges möjlighet att göra motsvarande kontroll enligt ovan för underleverantörer.

5.1.3 Ekonomisk stabilitet

Leverantören skall ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra Kontraktet med Den upphandlande myndigheten. Den upphandlande myndigheten kommer bedöma Leverantörens förmåga att fullfölja ett kontrakt av denna storleksordning under kontraktsperioden genom att ta in kreditupplysning.

Den upphandlande myndigheten begär in kreditupplysning från Kreditupplysning AB. Leverantörer skall kunna uppvisa motsvarande rating A eller högre.

Leverantör som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Leverantör som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa t.ex. aktiekapital, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t.ex. lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär.

79

5.1.4 Helt eller delat anbud

Alt 1 Anbud ska lämnas för hela uppdraget

Anbud skall lämnas för hela uppdraget.

Alt 2 Anbud kan lämnas på hela eller delar av uppdraget

Anbud kan lämnas för hela eller delar av uppdraget. Den upphandlande myndigheten har rätt att anta lämnade anbud i sin helhet eller i delar.

Kontrakt kan komma att tecknas med flera leverantörer.

5.1.5 Ersättning för upprättande av anbud

Den upphandlande myndigheten medger inte ersättning för upprättande av anbud.

5.2 Prövning av anbud

Efter anbudsöppning sker prövning av anbuden enligt nedan.

5.2.1 Uteslutning av leverantörer enligt LOU

Leverantör som omfattas av någon av de omständigheter som räknas upp i LOU 10 kap 1§ och 2§ utesluts från vidare prövning.

5.2.2 Kvalificering av leverantör

Leverantören prövas mot de kvalificeringskrav som ställs enligt förfrågningsunderlaget.

5.2.3 Kvalificering av anbudet

Anbudet prövas avseende obligatoriska krav som ställs på anbudet och efterfrågad vara/tjänst.

5.2.4 Tilldelningskriterier

Alt 1 Tilldelning av kontrakt enligt LOV

Samtliga anbud som uppfyller de krav som ställs i förfrågningsunderlaget tilldelas kontrakt.

Alt 2 Lägsta pris

Under förutsättning av att inkomna anbud uppfyller kraven enligt ovan, kommer det/de anbud att antas som erbjuder lägsta pris.

80

Alt 3 Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet

Under förutsättning av att inkomna anbud uppfyller kraven enligt ovan, kommer det/de anbud att antas som är det, alternativt de, för Den upphandlande myndigheten ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn tagen till följande viktade utvärderingskriterier:

1. kriterium 1

2. kriterium 2

3. etc

Alt 4 Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet inom ramen för fast pris

Under förutsättning att inkomna anbud uppfyller kraven enligt ovan kommer det anbud antas som erbjuder bäst kvalitet enligt följande kriterier

1. kriterium

2. kriterium …

5.3 Tilldelningsbeslut

5.3.1 Upplysning om tilldelningsbeslut

Den upphandlande myndigheten informerar samtliga leverantörer (anbudsgivare) som lämnat anbud för den aktuella upphandlingen om vilken eller vilka leverantörer som tilldelats det aktuella kontraktet.

Tilldelningsbeslutet innebär inte att Den upphandlande myndigheten har tecknat kontrakt.

En leverantör är bunden av sitt anbud till dess att upphandlingen avslutats genom att kontrakt undertecknats, dock längst den minimiperiod som anges i avsnitt 1.1.9.

5.3.2 Kontrakt

Efter tilldelningsbeslutet tecknas kontrakt med antagen/na leverantör/er. Kontraktet baseras på detta förfrågningsunderlag och antaget anbud.

Kontrakt kommer till stånd först när Kontraktet undertecknats av den upphandlande myndigheten, som i och med undertecknandet accepterar Leverantörens anbud.

81

Den upphandlande myndigheten får teckna kontrakt tidigast 10 dagar efter att upplysning om tilldelningsbeslut lämnats till samtliga leverantörer.

82

83

6 Upphandlingskontrakt

6.1.1 Uppgifter om leverantören

Leverantör

Organisationsnummer (personnummer om enskild firma)

Postadress:

Telefon:

Webbplats:

Behörig/a företrädare i samband med anbudsgivning och kontrakt (namn 1)

Behörig/a företrädare i samband med anbudsgivning och kontrakt (namn 2)

Kontaktperson 1, ansvarig för anbudet

E-post:

Kontaktperson 2, ansvarig för kontraktet

Telefon:

Mobil:

E-post:

E-postadress för utskick av upplysning om tilldelningsbeslut:

6.1.2 Kontraktsperiod

Kontraktsperioden är 200X-XX-XX – 20XX-XX-XX med möjlighet för Den upphandlande myndigheten att förlänga kontraktsperioden X år i taget, dock högst X år. Den upphandlande myndigheten skall meddela Leverantören om förlängning senast tolv månader före kontraktsperiodens utgång.

Vid kontraktsperiodens utgång upphör Kontraktet att gälla utan uppsägning.

Oaktat ovanstående kontraktstid äger Den upphandlande myndigheten rätt att förlänga kontraktsperioden i lämplig omfattning, dock högst sex månader, i det fall en överprövning enligt Lagen om offentlig upphandling föranleder försening vid kommande upphandling. Den upphandlande myndigheten skall meddela Leverantören om förlängning senast sex månader före kontraktsperiodens utgång.

84

6.2 Kommersiella villkor

6.2.1 Uppdrag och ersättning

Leverantören åtar sig till Den upphandlande myndigheten utföra tjänster i enlighet med kravspecifikationen i detta kontrakt samt enligt de villkor som framgår av antaget anbud.

Ersättning utbetalas enligt följande principer:

[Här redovisas ev. fasta ersättningar, rörliga ersättningar samt eventuella ersättningstak m.m.]

6.2.2 Anbudspriser

Alla priser skall anges i svenska kronor exkl. mervärdeskatt.

Anbudspriser

Aktivitet/åtgärd Beräknad volym Anbudspris

[t.ex. vårddygn (t.ex. föregående års volym)

6.2.3 Prisjustering

[Ett samarbetsprojekt pågår mellan SKL och vårdföretagarna. När de kommit fram till en modell som kan användas för prisjusteringar av avtalsvillkor bör detta föras in här]

6.2.4 Fakturerings- och betalningsvillkor

Rapportering

All inrapportering och redovisning skall ske på datamedium. Leverantören skall senast den 15:e i varje månad redovisa all den verksamhet som bedrivits föregående månad genom att insända en faktura samt redovisa vårdkontakterna via datamedia enligt särskilda anvisningar från Den upphandlande myndigheten.

Faktureringsvillkor

Vid ofullständigt eller felaktigt lämnade uppgifter äger Den upphandlande myndigheten rätt att innehålla den ersättning som är kopplad till dessa uppgifter i avvaktan på att fullständiga eller riktiga uppgifter lämnas.

Fakturering får inte överlåtas på tredje part utan skriftligt godkännande av Den upphandlande myndigheten.

85

Den upphandlande myndigheten betalar inte expeditions-, faktura-, miljö- eller andra avgifter från Leverantören eller tredje part.

Alt 1 Betalning mot faktura

Om det inte finns anledning till anmärkning mot faktura eller verkställd leverans erläggs betalning inom 30 dagar räknat från att fakturan inkommit till den upphandlande myndigheten

Leverantören skall sända fakturor till nedanstående adress:

[Ange fakturaadress]

Alt 2 Betalning för beläggning Innevarande månad med avräkning.

Leverantören skall rapportera beläggning per den XX senast den XX varje månad. Den upphandlande myndigheter betalar ersättning den XX samma månad baserat på beläggningen den XX, med avräkning för faktisk beläggning föregående månad.

Dröjsmålsränta

Om Den upphandlande myndigheten inte betalar faktura i rätt tid skall dröjsmålsränta utgå enligt räntelagens bestämmelser.

6.2.5 Underlag för ersättning för momskostnader

Leverantör skall specificera hyreskostnaden vid fakturering. Som hyreskostnad räknas även städning och sophantering.

Om det inte är möjligt att specificera hyreskostnaden vid varje faktureringstillfälle skall i stället ett skriftligt underlag lämnas av Leverantören efter varje årsbokslut som utvisar hyreskostnadernas andel av de totala kostnaderna.

6.2.6 Verksamhet som inte ingår i Kontraktet

Utöver den verksamhet som omfattas av detta Kontrakt bedriver Leverantören följande verksamheter inom länet/regionen.

Följande näraliggande verksamheter med anknytning till den verksamhet som omfattas av Kontraktet avser Leverantören att bedriva under Kontraktstiden

Leverantören får [härutöver] inte utan skriftligt medgivande av Den upphandlande myndigheten avkräva eller ta emot annan betalning för verksamheter inom länet/regionen än vad som följer av detta Kontrakt.

86

6.3 Villkor för all vård och omsorg

6.3.1 Övergripande utvecklingsuppdrag

Leverantören skall medverka i övergripande utvecklings- och uppföljningsarbete som bekostas av den upphandlande myndigheten.

6.3.2 Samverkan

Leverantören ansvarar för att samverkan sker med lämplig vårdenhet eller annan samarbetspartner när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av leverantören. Leverantören skall aktivt medverka till att skapa smidiga övergångar mellan olika leverantörer i syfte att bidra till en väl fungerande vårdprocess utifrån patientens perspektiv.

6.3.3 Dokumentation och journaler

Leverantören skall i journalsystem registrera diagnoser och vårdkontakter enligt av Den upphandlande myndigheten fastställd terminologi [Hänvisning].

Leverantören skall upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar och förordningar.

Dokumentation skall ske på ett sådant sätt så att revision kan ske vid behov.

Överlämnande av journalhandlingar i samband med driftövertagande skall ske utan kostnad.

Vid utlämnande av kopior av patientjournal till patient skall Leverantören följa Den upphandlande myndighetens regler om avgiftsbeläggning vid utlämnande av kopior av allmän handling.

Leverantören skall, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till annan leverantör som lämnar vård till patienten. Leverantören äger inte rätt till någon ersättning för detta.

Med journal avses journaler oavsett vilka media de är lagrade på.

När en samordnad patientjournal blir aktuell skall Leverantören följa anvisningar från Den upphandlande myndigheten avseende detta.

Dokumentation för hälso- och sjukvård inom socialtjänsten

Journalhandlingar skall finnas för varje person för att beskriva dels den vård och omsorg som ges enligt hälso- och sjukvårdslagen (patientjournallagen 1985:562)) och dels det stöd, service och omvårdnad som ges med stöd av lagen om särskilt stöd och service till

87

vissa funktionshindrade (LSS) samt socialtjänstlagen (SoL). Journalerna skall förvaras oåtkomligt för obehöriga.

För personer i särskilda boendeformer skall journaler enligt hälso- och sjukvårdslagen och SoL/LSS förvaras samlade på det särskilda boendet men åtskilda. Journalerna skall vara lätt tillgängliga för berörd personal.

6.3.4 Rapportering

Leverantören skall lämna de uppgifter som efterfrågas av Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen för arbetet med kvalitetsindikatorer för öppna jämförelser och äldreguiden. Uppgifterna lämnas till den upphandlande myndigheten.

6.3.5 Kvalitetsregister

Leverantören skall rapportera till de nationella kvalitetsregister som Den upphandlande myndigheten anger.

6.3.6 Informationsförsörjning

Leverantören skall ha ett IT-stöd som ger effektivt stöd för vårdprocessen och en effektiv informationssamverkan med andra vårdgivare. För att möjliggöra en sammanhållen vårdinformation om patienten skall Leverantören utforma IT-stödet utifrån Den upphandlande myndighetens regler och rekommendationer.

Leverantören skall rapportera verksamhets- och prestationsinformation samt diagnoser till Den upphandlande myndigheten och tillsammans med Den upphandlande myndigheten genomföra uppföljningar.

Leverantören skall skydda sin information mot otillbörlig åtkomst och förstörelse i enlighet med Den upphandlande myndigheten riktlinjer för informationssäkerhet. Hur skyddet genomförs skall dokumenteras. Leverantören skall på begäran kunna uppvisa denna dokumentation för Den upphandlande myndigheten.

6.3.7 Avvikelser, Lex Maria och Lex Sarah mm

Leverantören skall under kontraktstiden följa Den upphandlande myndighetens anvisningar för rapportering av avvikelser.

88

Leverantören skall under kontraktstiden ha rutiner för hantering och rapportering av avvikelser enligt lex Maria och lex Sarah. [SOSFS 2005:12].

6.3.8 Kvalitetssystem

Kvalitets- och ledningssystemen skall kontinuerligt följas upp, utvärderas och utvecklas utifrån verksamhetens behov och förändringar i Socialstyrelsens allmänna råd mm .

Leverantören skall göra de uppföljningar av verksamheten som krävs för att säkerställa att Leverantörens åtaganden och ansvar uppfylls samt att ansvaret för kvalitetsarbete i övrigt uppfylls.

6.3.9 Brukarenkäter/patientenkäter

Den upphandlande myndigheten äger rätt att genomföra enkäter med den metod, frågeställningar, tidpunkt och intervall som Den upphandlande myndigheten bestämmer. Leverantören skall lämna underlag om patienter och/eller brukare. Den upphandlande myndigheten äger resultaten av enkäterna och rätten att publicera dessa.

Leverantören har rätt att publicera resultat av enkäter som berör den egna verksamheten.

6.3.10 Publicering av åtaganden och uppföljningsresultat

Leverantörens beskrivning av sin verksamhet och Leverantörens åtaganden kan, liksom resultatet av vissa uppföljningar, komma att publiceras på Den upphandlande myndighetens hemsidor.

6.3.11 Information och marknadsföring

Leverantören ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter.

Leverantören ansvarar för att de egna uppgifterna i Den upphandlande myndighetens informationsmaterial är korrekta och aktuella. Leverantören ansvarar för att marknadsföring av verksamheten är saklig och följer Den upphandlande myndighetens riktlinjer för marknadsföring.

89

Alt Leverantörens informationsmaterial ska godkännas av Den upphandlande myndigheten

Leverantörens informationsmaterial skall godkännas av den upphandlande myndigheten.

6.3.12 Informationsmöten

Leverantören skall vara representerad på informationsmöten Den upphandlande myndigheten kallar till.

6.3.13 Gåvor och donationer

Gåvor eller donationer av inventariekaraktär inklusive konst och konsthantverk skall dokumenteras och skriftligen meddelas den upphandlande myndigheten.

6.3.14 Personal

Leverantören skall ha personal i sådan omfattning som krävs för att utföra uppdraget i enlighet med Kontraktet.

Leverantören skall tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen.

Leverantören skall anmäla vem som är verksamhetschef till Socialstyrelsens vårdgivarregister. Leverantören skall hålla Den upphandlande myndigheten informerad om vem som är vårdenhetens ansvarige verksamhetschef.

Leverantören ansvarar för att personal (inklusive vikarier och ersättare) inte erhåller ersättning från nationella taxan under den tid de är verksamma hos Leverantören och utför tjänster enligt Kontraktet.

Personal med patientkontakt skall tala och förstå svenska.

6.3.15 Meddelarfrihet

Meddelarfrihet för anställda i Den upphandlande myndigheten regleras i svensk lag. Anställda hos Leverantören, inklusive underleverantörer, skall omfattas av motsvarande meddelarfrihet. Leverantören förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar. Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser

90

företagshemlighet som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Leverantörens anställda utanför det område som Kontraktet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt 16 kap. sekretesslagen.

6.3.16 Revision

Den upphandlande myndigheten har rätt att under avtalsperioden låta genomföra förvaltningsrevision, medicinsk revision samt granskning av Leverantörens debiteringsunderlag.

Förvaltningsrevision innebär att Den upphandlande myndighetens revisorer, i enlighet med lag, ska granska all verksamhet som Den upphandlande myndigheten bedriver inom sitt verksamhetsområde. Den upphandlande myndighetens revisorer eller de som revisorerna utser att företräda dem skall få ta del av sådan handling eller uppgift som är nödvändig för granskning av Leverantörens fullgörande av kontraktet.

Vid granskning av Leverantörens debiteringsunderlag skall Leverantören lämna ut de uppgifter som Den upphandlande myndigheten begär om dessa uppgifter kan lämnas ut i enlighet med LYHS. Leverantören skall medverka till och underlätta för Den upphandlande myndigheten att få dessa uppgifter utlämnade, bland annat genom att medverka till att patienterna lämnar sitt medgivande till att de av Den upphandlande myndigheten begärda uppgifterna lämnas ut.

Den upphandlande myndigheten svarar för ersättning till den som utför den revision som Den upphandlande myndigheten beställt.

Medicinsk revision [endast inom hälso- och sjukvård]

Den medicinska revisionen skall kunna omfatta granskning av sådana uppgifter som Leverantören kan lämna ut, enligt reglerna i Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS), till den som utför revisionen. Leverantören skall vara behjälplig med att tillhandahålla de uppgifter som krävs för att revisionen skall kunna genomföras.

6.3.17 Inför kontraktets upphörande

I god tid innan detta kontrakt upphör att gälla är det Den upphandlande myndighetens ansvar att förbereda om och hur verksamheten skall drivas vidare. Inför ett sådant beslut och i

91

förberedelserna i genomförandet av detta beslut skall Leverantören lämna de uppgifter till Den upphandlande myndigheten som Den upphandlande myndigheten begär vid de tidpunkter Den upphandlande myndigheten anger. Om kostnaderna för att ta fram de efterfrågade uppgifterna är väsentliga har Leverantören rätt till ersättning från Den upphandlande myndigheten. Leverantören är inte skyldig att lämna ut uppgifter som kan vara till men för leverantören.

Leverantören skall i händelse av att verksamheten övergår till en annan leverantör, medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för invånare och patienter, för Den upphandlande myndigheten och för berörd personal. Leverantören skall samverka med Den upphandlande myndigheten och den nya Leverantören enligt Den upphandlande myndighetens anvisningar.

Vid verksamhetsövergång skall Leverantören till ny utförare eller till Den upphandlande myndigheten överlämna alla handlingar som berör verksamheten och som omfattas av detta kontrakt och som inte enligt lag ska förvaras hos någon annan.

Vad som sägs i denna paragraf gäller oavsett om Kontraktet upphör att gälla till följd av att avtalstiden går ut eller till följd av förtida upphörande.

6.3.18 Katastrofsituation och höjd beredskap

Leverantören är skyldig att delta i totalförsvarsplanering, överläggningar och övningar för att kunna verka även under katastrofer, kriser och krig.

Leverantören skall vid höjd beredskap, katastrof-, kris- och krigsläge samt epidemiläge 3 (influensapandemi eller motsvarande katastrofläge) följa direktiv ställda av Den upphandlande myndigheten för utförande av tjänsterna.

Leverantören skall medverka vid av Den upphandlande myndigheten organiserade övningar i sådan omfattning att Leverantören kan bedriva en fortsatt verksamhet även i kritiska lägen. Leverantören skall lämna Den upphandlande myndigheten de upplysningar som kan behövas för totalförsvarsplaneringen.

6.4 Särskilda villkor hälso- och sjukvård

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Ett hälsofrämjande och

92

sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Den som söker hälso- och sjukvård skall få den vård, behandling och rådgivning som bedöms relevant i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Leverantören skall bedriva ett aktivt riskförebyggande arbete för att förhindra vårdskador.

Vården skall ges med respekt för alla patienters lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Verksamheten skall präglas av hög etisk medvetenhet. Leverantören skall tillhandahålla vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Vården skall ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa skall vägs in i de kliniska besluten.

Vårdens resurser skall användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många behövande som möjligt till nytta. Vård skall ges på lägsta effektiva omhändertagandenivå.

6.4.1 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Leverantören skall inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12.

6.4.2 Tillgänglighet

Leverantören skall svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning.

Leverantören skall göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar.

Leverantören ansvarar för att det finns för verksamheten ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. De lokaler och den utrustning som är avsedda för patienter skall vara anpassade och tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar.

Leverantören skall följa Plan- och Bygglagens krav och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder.

93

Leverantören äger inte rätt att utan Den upphandlande myndighetens medgivande reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter.

Det skall vara möjligt för Den upphandlande myndigheten, andra leverantör och samarbetspartners att kommunicera med Leverantören via telefon, brev, telefax och e-post.

6.4.3 Vårdgaranti

Leverantören skall, inom ramen för tecknat kontrakt tillämpa Den upphandlande myndighetens vid varje tidpunkt beslutade besöks- och vårdgarantier och delta i uppföljningar av besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Den upphandlande myndighetens anvisningar.

Leverantören åtar sig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård- och besöksgarantier.

6.4.4 Utbildning och praktik

Leverantören skall tillhandahålla kliniska utbildningsplatser för vård- och medicinstuderande och utrymme för AT- och ST-tjänstgöring för läkare. Leverantören skall i första hand ta emot studerande från utbildningar i länet. Leverantören skall ansvara för att de kliniska utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som följer av examenskraven för respektive utbildning.

På klinik med ansvar för specialistutbildning får läkare utföra operationer under handledning av behörig operatör enligt ovan.

Leverantören skall på Den upphandlande myndighetens begäran ta emot och handleda studerande i verksamhetsförlagd utbildning och fältstudiedagar från högskolor/universitets vårdutbildningar och i förekommande fall även andra utbildningar, tex. läkarsekreterarutbildning.

Leverantören skall utan särskild ersättning tillhandahålla praktikplatser för studerande från vårdutbildningar på gymnasienivå i länet.

Landstinget svarar för utbildningsläkare anställning och lön samt landstingsintern utbildning. Beslut om tillsättande av utbildningsläkare fattas av landstinget och sker i samma omfattning och på samma villkor hos Leverantören som inom övriga landstingets familjeläkarverksamhet. Landstinget svarar för ersättning för den verksamhetsförlagda sköterskeutbildningen.

94

6.4.5 Forskning och utveckling

Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter skall vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader för Leverantören regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Leverantören och den som begär ut uppgifterna.

Leverantör skall medverka i kliniska prövningar. Detta åtagande regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Leverantören och den som genomför den kliniska prövningen.

6.4.6 Remisser

Leverantören skall följa de krav och regler Den upphandlande myndigheten har för utfärdande av remisser.

6.4.7 Sjukresor

Leverantören skall ha kännedom om och följa Den upphandlande myndighetens regler för sjukresor och vara patienten behjälplig med att ordna sjukresa. Sjukresorna bekostas av den upphandlande myndigheten

6.4.8 Asylsjukvård

Med asylsökande m.fl. avses i detta avsnitt asylsökande enligt lag 2008:344 Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. Asylsökanden skall erbjudas vård som inte kan anstå.

Asylsökande och gömda som inte har fyllt 18 år skall erbjudas vård i samma omfattning som bosatta i den upphandlande myndigheten.

6.4.9 Tolk

Leverantören skall tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Leverantören skall anlita tolk eller tolkförmedling med vilken Den upphandlande myndigheten har avtal. Den upphandlande myndigheten svarar för tolkkostnader.

6.4.10 Läkemedel

Läkemedelsbehandling skall ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. Valet av distributionsform skall ske utifrån den enskilda patientens medicinska situation.

95

Leverantörens förskrivning skall ske i enlighet med de rekommendationer som utfärdas av eller förmedlas av Den upphandlande myndighetens läkemedelskommitté. Undantag från kommitténs rekommendationer kan göras när det är medicinskt motiverat.

Kontakter med läkemedelsleverantörer

Det åligger Leverantören att ta del av producentoberoende läkemedelsinformation som förmedlas bland annat via läkemedelskommittéerna.

Kontakter och samverkan med läkemedelsindustrin skall följa de kontrakt och överenskommelser som har träffats av Den upphandlande myndigheten med berörda intressentorganisationer.

[Hänvisning till överenskommelsen].

Blanketter och förskrivningsstöd

Recept och hjälpmedelskort skall vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod med koppling till Leverantörens uppdrag enligt Kontraktet. Det åligger Leverantören att tillse att Leverantörens arbetsplatskoder används på ett korrekt sätt.

Leverantören skall planera för och införa förskrivarstöd så snart sådant finns tillgängligt i journalsystemet.

Kassation av läkemedel

Kassation av läkemedel skall ske på ett miljömässigt korrekt sätt.

Deltagande i kliniska prövningar

Kliniska prövningar av läkemedel som genomförs av Leverantören eller som Leverantören medverkar i, skall senast vid start meddelas Den upphandlande myndigheten.

Alt 2 Leverantören ska använda Den upphandlande myndighetens avtal

Upphandlade läkemedel och varor där Den upphandlande myndigheten har rabatter skall användas om det inte finns medicinska skäl däremot.

96

Uppföljning

Leverantören skall följa upp sin läkemedelsförskrivning i förhållande till läkemedelskommitténs rekommendationer eller andra riktlinjer som fastställs av regionen och i övrigt delta i den uppföljning som sker i regionen.

6.4.11 Personliga hjälpmedel och visst förbrukningsmaterial

Leverantör som i sitt uppdrag har att efter behovsbedömning eller vårdplanering förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter skall följa Den upphandlande myndigheten anvisningar, regler och beställningsrutiner. Leverantören skall vara väl förtrogen med aktuellt hjälpmedelsutbud och tillhandahålla utrymme för hantering av bashjälpmedel till och från brukaren.

Leverantören skall informera brukare/anhörig om hantering av hjälpmedlet samt om kostnader för eventuell hyra.

Leverantören ansvarar för att ta ut eventuell avgift av patienter/brukare för hjälpmedel enligt Den upphandlande myndighetens beslut [Hänvisning]. Avgiften skall tillfalla den upphandlande myndigheten.

Alt 2 Leverantören ska använda Den upphandlande myndighetens avtal

Upphandlade varor där Den upphandlande myndigheten har rabatter skall användas om det inte finns medicinska skäl däremot.

6.4.12 Drift av annan verksamhet

Leverantören får bedriva annan hälso- och sjukvårdsverksamhet utöver åtagandet i detta kontrakt. Sådan verksamhet får dock aldrig inverka negativt på kvaliteten och tillgängligheten avseende Leverantörens utförande av åtagandet enligt detta kontrakt.

Eventuell annan verksamhet som bedrivs av Leverantören ska, om Den upphandlande myndigheten så begär, hållas åtskild från den verksamhet som regleras i kontrakt med den upphandlande myndigheten. Leverantören skall se till att detta är tydligt för patienterna.

6.4.13 Försäkringar, ansvar och åligganden

Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen tecknas av Den upphandlande myndigheten.

97

Leverantören är skyldig att utan kostnad tillhandahålla de intyg, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall.

Leverantören har fullt ansvar för sitt åtagande enligt Kontraktet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av åtagandet.

Leverantören skall hålla Den upphandlande myndigheten skadeslös om krav väcks mot Den upphandlande myndigheten som en följd av Leverantörens handlande, eller underlåtenhet att handla. Ansvaret gäller för krav som väcks under detta kontrakts giltighetstid och under en period av tre år därefter, utom i fall av uppsåt eller grov vårdslöshet, då ansvaret gäller till dess preskription inträder.

Den upphandlande myndigheten skall snarast underrätta Leverantören om krav framställs mot Den upphandlande myndigheten som omfattas av föregående stycke. Den upphandlande myndigheten skall inte utan Leverantörens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Leverantörens ersättningsskyldighet.

Den upphandlande myndigheten är skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Den upphandlande myndigheten framförs som omfattas av Leverantörens ersättningsskyldighet.

Leverantören skall ersätta Den upphandlande myndigheten för samtliga kostnader och förluster som Den upphandlande myndigheten förorsakas som en följd av Leverantörens fel eller försummelse.

Leverantören åtar sig att teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar som håller Den upphandlande myndigheten skadelös vid eventuell skada. Leverantörens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som Leverantören tecknat.

Leverantören skall från tid till annan fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter.

6.4.14 Patientnämnden

Den upphandlande myndighetens patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Leverantören svarar för. Leverantören skall snarast, och utan kostnad, ge nämnden den information och svar på ställda skrivelser som begärs.

98

6.4.15 Sekretess

Leverantören skall tillse att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) och Sekretesslagen. Leverantören ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av en absolut sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal.

6.4.16 Utfärdande av vårdintyg

Leverantören har rätt att fatta sådant beslut om omhändertagande som behövs för undersökning för vårdintyg enligt lag om psykiatrisk tvångsvård och som inte kan utföras med patientens samtycke. Det innebär att leverantören, om behov skulle uppstå, kan begära polishandräckning.

6.4.17 Medicinskt och ekonomiskt ansvar

Verksamheten skall bedrivas på Leverantörens medicinska och ekonomiska ansvar.

6.5 Särskilda villkor inom socialtjänsten

6.5.1 Ledningssystem

Leverantören skall ha ett ledningssystem som uppfyller de krav som finns i lagar och föreskrifter. Ledningssystemet skall bl.a. innehålla rutiner för systematisk klagomålshantering, rutiner för avvikelsehantering samt rutiner för att upptäcka, förebygga och förhindra övergrepp och brister i vården.

6.5.2 Insyn i verksamheten

Leverantören skall ge Den upphandlande myndigheten insyn i verksamheten och samarbeta så att Den upphandlande myndigheten kan genomföra tillsyn, uppföljningar och utvärderingar enligt följande:

Verksamhetsuppföljning enligt HSL och SoL.

Uppföljningar av hur den enskildes omvårdnadsbehov tillgodoses.

Uppföljning av att kvalitetskrav, åtaganden och andra villkor uppfylls. I detta ingår kontinuerlig uppföljning av täthetsschema och personalens kompetens.

99

6.5.3 Information om leverantören

Leverantören skall tillhandahålla en information om verksamheten som är riktad till de boende och andra berörda. Informationen skall godkännas av Den upphandlande myndigheten innan det sprids.

Den upphandlande myndigheten kommer att tillhandahålla informationsmaterial om alla leverantörer.

Leverantören skall lämna aktuell verksamhetsinformation till förvaltande nämnden för uppdatering av Upphandlande myndighets hemsida.

6.5.4 Avvikelser och anmälningsskyldighet

Det skall finnas rutiner för anmälan av avvikelser och missförhållanden jml 14 kap 2 § SoL. Rutiner skall vara väl förankrade hos all personal. Leverantören ansvarar för att de förvaltande och beställande nämnderna omedelbart får kännedom om sådan anmälan.

Leverantören skall i anbudet redovisa rutiner och villkor vid avvikelser i enlighet med HSL (lex Maria) och anmälningar för missförhållanden enligt SoL (lex Sara)

6.5.5 Beslut om insatser och bistånd

[Beskriv rutiner för beslut om insatser och bistånd som omfattas av uppdraget]

6.5.6 Villkor tilläggstjänster

Med tilläggstjänster avses tjänster som inte i någon grad ingår i biståndsbeslutet och åtagandet enligt detta avtal.

Leverantören skall informera Den upphandlande myndigheten och enskilda om vilka tilläggstjänster som erbjuds.

6.5.7 Samverkan

Leverantören och Den upphandlande myndigheten ska samverka för skapa bästa möjliga förutsättningar för uppdragets genomförande och en god vård och omsorg vid boendet.

Leverantören ska även samverka med anhöriga, gode män och förvaltare, sjukvården och färdtjänst m.fl.

100

Leverantören och Den upphandlande myndigheten är skyldiga att informera varandra om förändringar som kan påverka förutsättningarna för vardera partens åtaganden och ansvar.

6.5.8 Förvaltningsövergripande uppdrag

Leverantören skall medverka i kommunövergripande utvecklings- och uppföljningsarbete som bekostas av den upphandlande myndigheten.

6.5.9 Forskning och utveckling (FoU)

Leverantören skall medverka i de forskningsprojekt, inom ramen för gällande FoU-policy, som Den upphandlande myndigheten initierar och bekostar.

6.5.10 Försäkring

Krav från skadelidande skall i första hand regleras av Leverantören eller Leverantörens försäkringsbolag.

För krav som den skadelidande riktar mot den kommunen gäller följande: Leverantören förbinder sig att följa den reglering som kommunen eller kommunens försäkringsbolag gör och att till kommunen återbetala samtliga kostnader till följd av regleringen.

6.5.11 Lokal beredskapsplan

Kommunen har en lokal beredskaps- och handlingsplan vid större olyckor eller händelser av katastrofkaraktär. Om planen utlöses skall Leverantören medverka i den del som berör boendet.

Boenden för vård- och omsorg kan komma att användas som mottagningsplats i händelse av katastrof. Leverantören skall vara införstådd härmed och åta sig att följa kommunens anvisningar om en krissituation skulle inträffa.

Leverantör skall upprätta planer samt utbilda/informera och regelbundet öva sin personal, bl a tillsammans med räddningstjänsten i kommunen i syfte att ha en handlingsberedskap för exempelvis brand, andra svåra olyckor, sabotage, elavbrott eller utebliven vattenförsörjning.

101

6.6 Allmänna villkor

6.6.1 Lagar och förordningar samt riktlinjer och policys

Leverantören skall vid utförande av uppdraget följa alla tillämpliga lagar, förordningar och andra författningar samt normer och föreskrifter som från tid till annan är eller blir tillämpliga eller som på annat sätt berör Leverantören vid utförandet av uppdraget enligt detta Kontrakt.

Den upphandlande myndigheten ansvarar för att kontinuerligt uppdatera och hålla tillgängligt de riktlinjer och policys som hänvisas till i Kontraktet.

[Beskriv hur Den upphandlande myndigheten tillhandahåller riktlinjer och policies.]

6.6.2 Tillstånd

Leverantören skall ha de tillstånd och bemyndiganden samt uppfylla sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. För de fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller F-skattesedel skall Leverantören omedelbart meddela Den upphandlande myndigheten detta.

6.6.3 Handlingars inbördes ordning

Om kontraktshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan i följande ordning:

1. Skriftliga ändringar och tillägg till kontraktet

2. Detta kontrakt med bilagor

3. Kompletteringar till förfrågningsunderlaget

4. Förfrågningsunderlaget

5. Kompletteringar till anbudet

6. Anbudet

6.6.4 Tillägg och ändringar av kontraktet

Tillägg och ändringar i Kontraktet skall för att gälla vara skriftliga och undertecknade av båda parter.

102

6.6.5 Ändringar av riktlinjer och policies

Den upphandlande myndigheten har rätt att, genom politiskt beslut, ändra villkoren i de riktlinjer, policies och ersättningssystem som skall tillämpas enligt detta Kontrakt. Så snart Den upphandlande myndigheten har fattat beslut om ändring av villkoren skall information om ändringen och de nya villkoren hållas tillgängliga för Leverantören.

Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, skall Leverantören inom 60 dagar från den tidpunkt ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Den upphandlande myndigheten att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Den upphandlande myndigheten inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Den upphandlande myndigheten angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt.

Om Leverantören meddelar Den upphandlande myndigheten att den inte accepterar de ändrade villkoren och Den upphandlande myndigheten vidhåller ändringen i förhållande till Leverantören, upphör Kontraktet att gälla 12 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Kontraktet i sin lydelse före ändringarna.

6.6.6 Ogiltig bestämmelse i kontraktet

Om någon bestämmelse i Kontraktet skulle vara ogiltig innebär det inte att Kontraktet i sin helhet skall anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parternas utbyte av Kontraktet skall skälig jämkning ske.

6.6.7 Force Majeure

Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Kontraktet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen.

Part som påkallar Force Majeure enligt stycket ovan skall utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten därav.

103

Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske.

För det fall Force Majeure varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Kontraktet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten.

6.6.8 Tvist och tillämplig lag

Tvist med anledning av detta kontrakt skall avgöras av svensk allmän domstol i den ort där Den upphandlande myndigheten svarar i tvistemål. Tvisten skall avgöras med tillämpning av svensk rätt.

6.6.9 Förtida upphörande

Båda parter har rätt att säga upp Kontraktet till omedelbart upphörande om:

Den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Kontraktet; eller

Den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Kontraktet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten.

Vidare har Den upphandlande myndigheten rätt att säga upp Kontraktet till omedelbart upphörande om:

Leverantören omfattas av någon av de omständigheter som räknas upp i LOU 10 kap § 1 och2 och som innebär att leverantören ska eller kan uteslutas vid tilldelning av kontrakt

Leverantören kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, försatts i konkurs, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger;

Leverantören eller någon i dess ledning, enligt den tillsynsmyndighet som granskar Leverantören, har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning;

Leverantören vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Den upphandlande myndigheten;

Ägarförhållandena hos Leverantören eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har meddelats Den upphandlande myndigheten.

104

Om Kontraktet sägs upp på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot Kontraktet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna kontraktsrättsliga principer.

Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten.

6.6.10 Överlåtelse av Kontraktet

Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Kontraktet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Kontraktet utan den andra partens skriftliga samtycke.

6.6.11 Ändrade ägarförhållanden

Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Leverantören eller hos Leverantörens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Den upphandlande myndigheten. På begäran av Den upphandlande myndigheten skall Leverantören lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Leverantörens möjligheter att uppfylla Kontraktet.

6.6.12 Förhållande till tredje part

Leverantören skall utföra tjänster enligt Kontraktet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Den upphandlande myndigheten utöver vad som framgår av Kontraktet.

6.6.13 Underleverantörer

Om Leverantören anlitar underleverantör för utförande av åtaganden enligt Kontraktet skall Leverantören ansvara för underLeverantörens åtagande såsom för sitt eget.

Leverantören skall, på Den upphandlande myndighetens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas.

6.6.14 Miljö

Leverantören skall i sin verksamhet enligt detta Kontrakt verka för att minska sin skadliga miljöpåverkan och för att de i Den upphandlande myndighetens miljöpolitiska program vid varje tidpunkt gällande miljömål uppnås.

[Hänvisning till Den upphandlande myndighetens miljöpolitiska program].

105

Leverantören skall samverka med Den upphandlande myndigheten i miljöfrågor och, då Den upphandlande myndigheten så begär, redovisa hur Leverantören, vid uppfyllandet av uppdraget enligt detta Kontrakt, arbetar för att uppfylla Den upphandlande myndighetens miljömål.

[Om Den upphandlande myndigheten vill ställa specifika miljökrav bör detta göras i kravspecifikationen, gärna med tillämpning av Miljöstyrningsrådets kriterier.]

6.6.15 Uppförandekod för leverantörer

[Miljöstyrningsrådet har hösten 2008 inlett ett arbete med att formulera sociala och etiska krav vid upphandlingar]

6.7 Bilagor

6.7.1 Bilagor till förfrågningsunderlaget

Följande dokument är bilagor och utgör således delar av detta förfrågningsunderlag:

Överenskommelse om IT-system

6.7.2 Bilagor som skall ingå i anbudet

Till anbudet skall bifogas följande dokument:

Nedanstående uppgifter är inte nödvändiga om Den upphandlande myndigheten hämtar dem direkt från berörda myndigheter.

Kopia på vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket)

Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820.

F-skattsedel

Information om skulder hos kronofogdemyndigheten och eventuell uppgift om betalningsuppgörelse

Ja, obligatoriskt krav enligt ovan uppfylls.

6.7.3 Hänvisningar till andra standardavtalsbestämmelser beaktas inte

Leverantör skall acceptera villkoren i detta Kontrakt i sin helhet. Om leverantör anger att man accepterar villkoren men samtidigt hänvisar till andra kommersiella villkor, t.ex. andra

106

standardavtalsbestämmelser, kommer dessa villkor inte beaktas och ingår inte i kontraktet.

Ja, upphandlingskontraktet accepteras utan hänvisningar till andra kommersiella villkor

6.7.4 Begäran om sekretess av delar av anbudet

Anbud i offentliga upphandlingar är i normalfallet allmänna handlingar efter tilldelningsbeslutet. Om Leverantören önskar att delar av anbudet skall omfattas av sekretess skall nedan anges vilka avsnitt och med motivering varför.

Följande delar av anbudet bör omfattas av sekretess

6.7.5 Underskrifter

Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna erhållit varsitt.

För Den upphandlande myndigheten

För leverantören

Ort och datum

Ort och datum

Namn

Namn

Namnförtydligande

Namnförtydligande

Ort och datum

Ort och datum

Namn

Namn

Namnförtydligande

Namnförtydligande

Böcker och rapporter från Nutek 2006-2008

Försäljning sker via www.nutek.se/publikationer eller Nutek, Box 4044, 102 61 Stockholm. Tel 08-681 91 00 Orders: www.nutek.se/publikationer or Nutek, Box 4044, SE-102 61 Stockholm. Phone +46 8 681 91 00

Cumulative List of Publications issued by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth 2006-2008

Nutek har publicerat följande utredningar i bokserien (B). Nutek has published the following reports from the Booklist (B).

B 2006:1 Lokal ekonomi för hållbar tillväxt. Ny omarbetad upplaga.

B 2006:2 Entreprenörskapsbarometern 2005 – unga mer positiva till att bli företagare

B 2006:3 Att vara sin egen. Unga företagare med utländsk bakgrund – villkor och strategier

B 2006:4 Storstadsutveckling för nationell tillväxt – ett analysunderlag

B 2006:5 Storstäder och ekonomisk tillväxt en kunskapsöversikt

B 2006:6 Service som tillväxtmotor i industriföretag

B 2006:7 Invadörerna

B 2007:1 Entreprenörskapsbarometern 2006

B 2007:2 Företagens framväxt i vård- och omsorgssektorn

B 2007:3 Prognoser visioner och förhoppningar

B 2007:4 Entreprenörskapsbarometern 2007

B 2008:01 De nya affärsinnovationerna

Nutek har publicerat följande utredningar i rapportserien (R). Nutek has published the following reports from the Reportlist (R).

R 2006:01 Näringslivets administrativa kostnader på miljöområdet

R 2006:02 Näringslivets administrativa kostnader på jordbruks- skogsbruks- och fiskeområdet.

R 2006:03 Näringslivets administrativa kostnader på arbetsrättsområdet

R 2006:04 Att mäta produktivitetspotentialen - Rapport om Productivity Potential Assessment (PPA)

R 2006:05 Kapitalförsörjning i småföretag

R 2006:06 Strategiska projekt inom den regionala utvecklingspolitiken

R 2006:07 Riskkapitalbolagens aktiviteter, fjärde kvartalet 2005

R 2006:08 Villkor och strategier för unga företagare med utländsk bakgrund

R 2006:09 Välfärdssektorns omstrukturering: Förekomst av och villkor för små företag i mindre kommuner

R 2006:10 Storstadsutveckling för nationell tillväxt – förslag och råd från forskare

R 2006:11 Verktyg för hållbar regional utveckling – Stöd och tips för ett lyckat förändringsarbete

R 2006:12 Riskkapitalbolagens aktiviteter, första kvartalet 2006

R 2006:13 Kartläggning av arbetsställen och sysselsatta inom hälsa, vård och omsorg i privata driftformer 1990-2004

R 2006:14 Intraprenader i Umeå

R 2006:15 Uppföljning och resultatutvärdering av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet Budgetåret 2004

R 2006:16 Riskkapitalbolagens aktiviteter, andra kvartalet 2006

R 2006:17 PPA – En metod för att bedöma produktivitetspotentialen i verkstadsindustrin

R 2006:18 Framtidens arbetsmarknadsregioner - Ett uppdrag från Ansvarskommittén

R 2006:20 Klassificering och perception - en studie av genusaspekter på SNI-koden som klassificeringsverktyg av näringsgrenar

R 2006:21 Offentlig upphandling som drivkraft för innovation och förnyelse

R 2006:22 Kartläggning av regler på fordonsindustrins område

R 2006:23 Hemparty – en bra affär?

R 2006:24 Infrastruktur och ekonomisk tillväxt – en makroekonomisk översikt

R 2006:25 Riskkapitalbolagens aktiviteter och annan finansiering i tidiga skeden, tredje kvartalet 2006

R 2006:26 Det sociala företaget och samhället - Socioekonomiska bokslut för Vägen Ut! och Basta

R 2006:27 Läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik i Sverige

R 2007:01 Mätningar av företagens administrativa kostnader på statistikområdet

R 2007:02 Mätningar av företagens administrativa kostnader på bygg och fastighetsområdet

R 2007:03 Mätningar av företagens administrativa kostnader på livsmedelsområdet

R 2007:04 Bland pneumatiska sköldpaddor och teknikfreaks - Utvärdering av KomTek i Härnösand 2003-2006

R 2007:05 Är miljöinnovationer mindre framgångsrika än andra innovationer?

R 2007:06 Finansieringssituationen vid företagande för utrikes födda kvinnor och män

Böcker och rapporter från Nutek 2006-2008

Försäljning sker via www.nutek.se/publikationer eller Nutek, Box 4044, 102 61 Stockholm. Tel 08-681 91 00 Orders: www.nutek.se/publikationer or Nutek, Box 4044, SE-102 61 Stockholm. Phone +46 8 681 91 00

R 2007:07 Riskkapitalbolagens aktiviteter och annan finansiering i tidiga skeden, fjärde kvartalet 2006

R 2007:08 Hur mycket kostar det att vänta? - en kontrafaktiskt analys

R 2007:09 Transporter och besöksmål - Rapport från RTS' Reseforum

R 2007:10 Globalisation and Regional Economies - Case Studies in the Biotechnology Sector

R 2007:11 Globalisation and Regional Economies - Case Studies in the Automotive Sector

R 2007:12 Globalisation and Regional Economies - Case Studies in the ICT Sector

R 2007:13 Sjukvården - en tjänstebransch med effektiviseringspotential

R 2007:14 Riskkapitalbolagens aktiviteter och annan finansiering i tidiga skeden – Första kvartalet 2007

R 2007:15 Ökad integration och mångfald – i det regionala tillväxtarbetet R 2007:18 Uppföljning och resultatvärdering av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet – Budgetåret 2006 R 2007:22 Invandrares företagande – En studie av utlandsfödda företagare i Sverige

R 2007:23 Effekter av avreglering och konkurrensutsättning – Med fokus på vård- och omsorgssektorn

R 2007:24 Offentliga upphandlingar av vård och omsorg

R 2007:25 Statens budget och regionernas utveckling – Vad har hänt de senaste 15 åren?

R 2007:26 Effekter av 10 års samlade företagsstöd till ett Karlskoga i förändring

R 2007:27 Riskkapitalbolagens aktiviteter och annan finansiering i tidiga skeden – Andra kvartalet 2007

R 2007:28 Stärkt miljöprövning i enklare former

R 2007:30 Näringslivets administrativa kostnader för bokföring

R 2007:32 Riskkapitalbolagens aktiviteter och finansiering i tidiga skeden – Tredje kvartalet 2007

R 2007:34 Utfall och styrning av statliga insatser för kapitalförsörjning ur ett könsperspektiv

R 2008:01 Mer vård för pengarna

R 2008:02 Näringslivets administrativa kostnader för associationsrätt

R 2008:03 Näringslivets administrativa kostnader på produktområdet

R 2008:04 Näringslivets administrativa kostnader på konsumentområdet

R 2008:05 Näringslivets administrativa kostnader för tull- och utrikeshandel

R 2008:06 Offentlig upphandling – vad tycker företagen är krångligt?

R 2008:08 Forskning om invandrares företagande – en litteraturöversikt

R 2008:09 Riskkapitalbolagens aktiviteter och finansiering i tidiga skeden, Fjärde kvartalet 2007 samt Helår 2007

R 2008:10 Näringslivets administrativa kostnader på energiområdet

R 2008:11 Näringslivets administrativa kostnader för hälso- och sjukvårdsområdet

R 2008:12 Näringslivets administrativa kostnader på transportområdet

R 2008:13 Näringslivets administrativa kostnader på finans- och försäkringsområdet

R 2008:14 Näringslivets administrativa kostnader inom kommunikationsområdet

R 2008:15 Kompletterande skattemätning Näringslivets administrativa kostnader

R 2008:16 Vägledning följeforskning

R 2008:17 Vad menas med cleantech?

R 2008:21 Företagens villkor och verklighet 2008 – dokumentation och svarsöversikt

R 2008:22 Näringslivets administrativa kostnader för konsumentlagstiftningen – uppdatering för 2007

R 2008:23 Näringslivets administrativa kostnader för livsmedelsområdet – uppdatering för 2007

R 2008:24 Näringslivets administrativa kostnader för miljöområdet – uppdatering för 2007

R 2008:25 Näringslivets administrativa kostnader för bygg- och fastighetsområdet – uppdatering för 2007

R 2008:27 Näringslivets administrativa kostnader för statistikområdet – uppdatering för 2007

R 2008:28 Näringslivets administrativa kostnader för transportområdet – uppdatering för 2007

R 2008:29 Näringslivets administrativa kostnader för tull och utrikeshandel – uppdatering för 2007

R 2008:30 Näringslivets administrativa kostnader för årsredovisning – uppdatering för 2007

R 2008:32 Näringslivets administrativa kostnader för bokföring – uppdatering för 2007

R 2008:33 Näringslivets administrativa kostnader för associationsrätt – uppdatering för 2007

R 2008:34 Näringslivets administrativa kostnader för arbetsrättsområdet – uppdatering för 2007

R 2008:35 Näringslivets administrativa kostnader för kommunikationsområdet – uppdatering för 2007

R 2008:36 Näringslivets administrativa kostnader för energiområdet – uppdatering för 2007

R 2008:37 Näringslivets administrativa kostnader för finansiell lagstiftning – uppdatering för 2007

R 2008:38 Näringslivets administrativa kostnader för hälso- och sjukvårdsområdet – uppdatering för 2007

R 2008:39 Näringslivets administrativa kostnader för jordbruks-, skogsbruks- och fiskeområdet – uppdatering för 2007

R 2008:40 Värdering av kvalitet vid upphandlingar av vård och omsorg

R 2008:42 Näringslivets administrativa kostnader för skatteområdet – uppdatering för 2007

R 2008:43 Uppföljning och resultatvärdering av regionala företagsstöd och stöd till projektverksamhet 2007

R 2008:44 Kringtjänster till vård och omsorg

R 2008:48 Svensk export inom hälso- och sjukvård samt omsorg

Böcker och rapporter från Nutek 2006-2008

Försäljning sker via www.nutek.se/publikationer eller Nutek, Box 4044, 102 61 Stockholm. Tel 08-681 91 00 Orders: www.nutek.se/publikationer or Nutek, Box 4044, SE-102 61 Stockholm. Phone +46 8 681 91 00

R 2008:49 Export av vård- och omsorgstjänster – Utvecklingen ur ett europeiskt perspektiv

Ett litet urval av skrifter från Nuteks infoserie (Info). A small selection of publications from Nutek´s Informationlist (Info)

Info 093-2006 Storstadsutveckling för nationell tillväxt – en sammanfattning

Info 094-2006 Storstäder och ekonomisk tillväxt – en sammanfattning

Info 107-2006 Regioner i arbete för ökad tillväxt. En skrift om de regionala tillväxtprogrammen 2005

Info 127-2006 Hållbara affärer – Samarbete för lönsamhet och bättre miljö i Östersjöregionen

Info 001-2007 NYTTA - Nuteks arbete med uppföljningar, effektvärderingar och utvärderingar

Info 002-2007 Ägarskifte med förnuft och känsla - Vägledning inför ägar- och ledarskiften i företag

Info 001-2008 Starta företag – information och vägledning från sex myndigheter som hjälper dig att spara tid på

vägen till eget företag

Info 005-2008 Fakta om svensk turism och turistnäring 2008

Info 018-2008 Nuteks Årsbok 2008

Regeringen har gett Nutek i uppdrag att, i samverkan med Sveriges Kommu-ner och Landsting (SKL), Almega och Socialdepartementet, driva ett projekt som syftar till att utveckla entreprenörskap och upphandlingar inom vård och omsorg. I denna skrift görs en närmare beskrivning av hur en vägledning för upphandlingar av vård och omsorg bör utformas.

En kärna i förslaget är att en vägledning med kvalitetssäkrade texter ska tas fram ur vilken beställare och upphandlare ska kunna hämta inspiration och färdiga formuleringar när de tar fram förfrågningsunderlag.

Ett första utkast till en vägledning för upphandlingar av primärvård, äldre-omsorg respektive starroperationer redovisas som en bilaga till denna skrift. Texterna i vägledningen har utformats i diskussioner med ett antal tematiska arbetsgrupper bestående av främst beställare och upphandlare med intresse för de frågor som berörs. I slutskedet av arbetet har även ett antal leverantörer bjudits in att ge synpunkter och kommentarer på arbetet. Mycket arbete åter-står i arbetsgrupperna innan texterna är kvalitetssäkrade, och varken Nutek eller övriga som deltagit i arbetet tar något ansvar för att de krav och villkor som redovisas är tillräckliga eller ens lämpliga att använda i enskilda upp-handlingar. Nutek har ändå valt att publicera texterna för att ge inspiration och inbjuda till en diskussion om vilka krav och villkor som är lämpliga att ställa vid upphandlingar.

En vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg

En vägledning för beställare och upphandlare av vård och omsorg

EntrEprEnörskap och upphandlingar inom vård och omsorg

Nutek stärker näringslivet i hela Sverige genom att bidra till fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. Info

073

-200

8. F

orm

: Ord

förr

ådet

AB

Try

ck: D

anag

årds

Gra

fiska

. Try

ckt i

300

ex

okto

ber

2008

. Där

efte

r tr

yck

vid

beho

v.