Örebro universitet Örebro University Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden  

 

 

 

 

Examensarbete 15 högskolepoäng C‐nivå 

 

ERFARENHETSÅTERFÖRING FÖR MARK- OCH ANLÄGGNINGSARBETEN INOM

SKANSKA BOKLOK  

Sofie Lundberg och Samuel Gunnarsson 

 

Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng 

 

Örebro vårterminen 2015 

 

 

 

 

 

 

Examinator: Göran Lindberg  

 

EXPERIENCE FEEDBACK WITHIN EARTHWORKS AND CONSTRUCTION WORK IN SKANSKA 

BOKLOK 

 

 

 

           

             

Förord

Detta examensarbete omfattar 15hp och är det slutliga momentet på 

Byggingenjörsprogrammet på Örebro universitet. Det har gjorts med hjälp av Skanska väg 

och anläggning distrikt Mellansverige. Vi skulle främst vilja tacka Peter Thorsén på Skanska 

VoA Örebro som varit vår handledare. Ett stort tack till Johan Eriksson, Ola Sundlöf, Glenn 

Sandin, Mårten Åkesson som ställt upp på intervjuer. Normallägesansvarig Niclas Johansson 

ska ha tack för information som han delgivit oss. Mats Persson på Örebro universitet för 

handledningen. 

 

Örebro universitet maj 2015 

Sofie Lundberg & Samuel Gunnarsson 

 

2  

Sammanfattning

En fungerade erfarenhetsåterföring leder till effektivare och lönsammare processer. Det är i 

synnerhet viktigt för Skanska och Ikeas industrialiserade bostadskoncept BoKlok, där samma 

typ av arbeten ständigt upprepar sig. Skanska har ett verktyg för erfarenhetsåterföring som 

de kallar Normallägen och beskriver olika arbetsmoment i text och video. Arbetet pågår 

med att utvidga innehållet för Normallägen och i dagsläget finns inga för markarbeten inom 

BoKlok.  

Syftet är att undersöka hur erfarenhetsåterföringen fungerar idag och vad som fungerar 

mindre bra i projekten. Finns det erfarenheter som kan användas som underlag till framtida 

Normallägen.  

Arbetet bygger på intervjuer, litteraturstudier och information från Skanska och BoKloks 

intranät.  

Resultaten visar att den erfarenhetsåterföring som sker idag oftast är muntlig mellan 

arbetsledningen på olika projekt och där kunskapen är personrelaterad. Det ska enligt 

Skanskas arbetssätt genomföras ett erfarenhetsåterföringsmöte efter avslutat projekt men 

så är inte alltid fallet. 

 

Projekteringen har visat sig vara bristfällig och ofta har arbetet påbörjats utan färdigställda 

bygghandlingar. Handlingarnas innehåll och kvalitet varierar vilket orsakar högre kostnader i 

slutändan. 

Flera lösningar har presenterats som underlag till fler Normallägen. Det finns dock ett behov 

av att på ett smidigt sätt samla in idéer och erfarenheter då få lösningar idag kommer 

Normallägesgruppen till handa.  

Nyckelord: Erfarenhetsåterföring, kunskapsåterföring, industrialiserat byggande, BoKlok, 

Skanska, Normalläge, best practice. 

   

 

3  

Abstract

Well‐functioning knowledge transfer leads to more efficient and profitable processes within 

organizations due to the establishment of “best practicises” serving as guidelines for present 

and forthcoming projects.  

Within the industrial construction concept BoKlok, an assembly line process where the same 

construction is constantly repeated, Skanska and Ikea share this particular need. The tool 

presently used by the Skanska organization for knowledge transfer is Normallägen, 

describing “best practice” work processes in video and text. This concept is now set to 

expand to the BoKlok ground planning which currently lacks proper knowledge transfer. 

This thesis aims to identify/investigate the knowledge transfer process within the BoKlok 

concept. Is there any “best practices” to be used as future references so called 

Normallägen? 

The thesis is built upon a case study and a theoretical study of literature in conjunction with 

information from the Skanska and BoKlok intranet. The case study consists of interviews 

with organization members with a variety of positions at Skanska. 

Our results show that the current transfer of knowledge within BoKlok projects’ mostly is 

passed on by word of mouth between the management at different projects where 

knowledge is limited in person. According to the Skanska regulations every finalized project 

should have a final meeting regarding the follow up of knowledge transfer but this isn’t 

always the case.   

Construction planning is shown to be inadequate and most often the construction is started 

without the final construction plans. These plans also vary in substance and quality resulting 

in higher expenses in the end. 

Several suggestions/solutions have been given as a foundation for more “best practices” 

(Normallägen). There is however a need for a seamlessly integrated way of collecting all 

these ideas, experiences and “best practices” since few are reaching the “best practice” 

group within Skanska (Normallägesgruppen).  

Keywords: Knowledge transfer, Industrial construction, BoKlok, Skanska, Normalläge, Best 

Practice.   

 

  

 

 

 

 

4  

Ordförklaring

AMA – Allmän material och arbetsbeskrivning, är ett referensverk med beskrivningar och 

krav på material, utförande och färdigt resultat för vanliga arbeten i byggproduktionen. 

BoKlok – Skanska och Ikeas gemensamma bostadskoncept. 

Erfarenhetsåterföring – Dra nytta av tidigare erfarenheter. 

Normallägen – Skanskas verktyg i form beskrivning med tillhörande video för bästa 

utförande på specifika arbetsmoment.  

Prefab – Förtillverkade byggnadselement.  

VoA – Väg och anläggning 

VSAA – Vårt Sätt Att Arbeta, ett styrdokument av Skanska 

VSAB – Vårt Sätt Att Bygga, ett styrdokument av Skanska 

 

 

 

           

             

Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................... 1 

Bakgrund ................................................................................................................................ 1 

Syfte ........................................................................................................................................ 1 

Avgränsning ............................................................................................................................ 1 

Metod ......................................................................................................................................... 2 

Förstudie ................................................................................................................................ 2 

Beskrivning ............................................................................................................................. 2 

Metodkritik ............................................................................................................................. 3 

Empiri ......................................................................................................................................... 4 

Sammanfattningar av intervjuer ............................................................................................ 4 

Teori ........................................................................................................................................... 8 

Skanska ................................................................................................................................... 8 

Industrialiserat byggande ....................................................................................................... 9 

BoKloks historia .................................................................................................................... 11 

Erfarenhetsåterföring ........................................................................................................... 13 

Erfarenhetsåterföring i byggbranschen ............................................................................... 14 

Informationsbank ................................................................................................................. 15 

Beskrivning av Skanskas arbetssätt för erfarenhetsåterföring ............................................ 16 

Erfarenhetsåterföring med avseende på projektering ........................................................ 17 

Analys ....................................................................................................................................... 18 

Resultat .................................................................................................................................... 19 

Erfarenhetsåterföring i nuläget ............................................................................................ 19 

Projektering .......................................................................................................................... 20 

Förslag på Normallägen ....................................................................................................... 22 

Diskussion ................................................................................................................................ 30 

Slutsats ..................................................................................................................................... 31 

Referenser ................................................................................................................................ 32 

Bilagor ...................................................................................................................................... 33 

Intervjuer .............................................................................................................................. 33 

Bildspel ................................................................................................................................. 46 

1  

Inledning Bakgrund Erfarenhetsåterföring är viktigt för att skapa effektiva processer och skapa lönsamhet. 

Särskilt viktigt blir det inom industrialiserat byggande som hela tiden upprepar sig. BoKlok är 

Skanskas och Ikeas industrialiserade bostadskoncept och har funnits sedan 1997.  

 

Det verktyg som Skanska tagit fram för att ta till vara på erfarenheter och förmedla effektiva 

arbetssätt är vad de kallar för Normalläge. Det är kopplat till AMA‐koder och framställs i en 

video med tillhörande arbetsbeskrivning. I dagsläget finns inga Normallägen för 

markarbeten inom BoKlok men arbetet pågår med att ta fram de första för kabeldragning, 

kulvert och plintar. Skanskas målsättning är att utöka Normallägen inom alla områden och 

det finns ett behov av att samla in idéer och förslag till fler. 

 

Syfte  

Syftet är att göra en nulägeskoll av hur markarbetet för BoKlok fungerar idag med avseende 

på erfarenhetsåterföring. Vad fungerar mindre bra i projekten? Finns det erfarenheter eller 

projektspecifika arbetsmoment som kan tas till vara för andra framtida BoKlok projekt och 

vara underlag för nya Normallägen? 

 

Avgränsning  

Denna rapport avser endast erfarenhetsåterföring mellan olika BoKlok‐projekt med 

avseende på markarbeten. Arbetet är gjort i samarbete med Skanska VoA Mellansverige och 

är därför kopplat till deras metoder och arbetssätt. Arbetet med rapporten omfattar tio 

veckors heltidsstudier vilket motsvarar femton högskolepoäng. 

   

 

2  

Metod  

Förstudie Första steget var att ta reda på vad som fanns beskrivet på BoKlok och Skanskas intranät om 

arbetssätt för erfarenhetsåterföring inom markabeten för BoKlok. På både BoKlok och 

Skanskas intranät saknades information helt angående arbetssätt för erfarenhetsåterföring 

gällande markarbeten för BoKlok. Efter samtal med Peter Thorsén, distriktschef Skanska 

VoA Mellansverige, uppmärksammade han Normallägen, Skanskas verktyg för 

erfarenhetsåterföring. Efter vidare undersökning visade det sig att det inte fanns några 

normallägen specifikt för BoKlok. Därefter kontaktades Niclas Johansson, ansvarig för 

Normallägesgruppen, om hur arbetsgången ser ut för att ta fram nya Normallägen. 

 

Beskrivning  

Litteratursökning  

Litteratursökningen har främst genomförts med hjälp av Örebro universitetsbiblioteks 

databaser samt Summon. Ämnessökning har gjorts för sökord som: Industrialiserat 

byggande, erfarenhetsåterföring, kunskapsåterföring, kunskapsöverföring, Markarbeten 

BoKlok, BoKlok och ändringskostnader. Kurslitteratur från tidigare kurser, Kvalitetsteknik A, 

Kvalitetsutveckling I KV1001 och Byggteknik C, Industrialiserat byggande BY3005 har 

studerats. 

Intervjuer För att arbeta fram relevanta intervjufrågor kontaktades Johan Eriksson, arbetsledare för 

BoKlok Björkmossen och i samråd med honom utformades ett underlag. De flesta frågorna 

är utformade som öppna frågor för att intervjupersonerna ska kunna bidra med sin 

erfarenhet. 

Intervjuer har genomförts med olika typer av tjänstemän så som platschef, projektingenjör, 

arbetsledare och även yrkesarbetare för att få en så nyanserad bild som möjligt av 

projektspecifika erfarenheter. Dessa yrkesroller tillsammans ger en nyanserad helhetsbild av 

projekteten med dess svårigheter och lösningar.  

Elektroniska källor Sökningar har gjorts på Skanskas externa hemsida och det interna intranätet, One Skanska, 

för företags‐ och projektspecifik information. Så även för BoKlok, på deras externa och 

interna hemsidor.  

 

 

3  

Metodkritik Litteraturundersökning Alla artiklar som använts är inte vetenskapliga men har som syfte att beskriva till exempel 

BoKloks historia. Litteraturen har använts i begränsat antal och skulle vid en ökning kunna 

bekräfta eller dementera informationen och säkerställa resultatet på ett noggrannare sätt. 

Intervjuer Intervjuer har främst gjorts med tjänstemän och det går därför inte att utesluta eventuell 

informationsförlust mellan yrkesarbetarna och tjänstemännen.  

Elektroniska källor De elektroniska dokument som används har ofta saknat publiceringsdatum och har således 

inte gått att bedöma som aktuella. Det elektroniska materialet som har hämtats från interna 

hemsidor kan ses som subjektiv och kan vara svår att granska då tillgängligenheten är 

begränsad.   

 

4  

Empiri  

Sammanfattningar av intervjuer Sundlöf Ola, platschef BoKlok Visättra Skanska  

Sundlöf arbetade med sitt första BoKlok område, Visättra i Stockholmsområdet. Projektet 

bestod av två olika området, ett med flerfamiljshusen Classichus och ett med 

flervåningshusen Flex.  

 

Det tillvägagångsätt som Sundlöf tillämpade för inhämtning av information inför projektet 

bestod i att kontakta Erkki Eilola, projektchef på Boklok Housing. Tillgänglig information från 

Skanska VoA tillhandahöll av Sundlöfs närmaste chef. Som stöd i det förberedande arbetet 

fanns arbetsledaren Johan Jansén.  

Den största svårigheten inför uppstarten var att ritningarna inte var färdiga och stämplade 

som bygghandlingar samt inte stämde. Färdiga bygghandlingar kom först flera månader in i 

projektet. 

Sundlöf har överfört sina erfarenheter och synpunkter genom projektet till platsledningen, 

BoKlok Housing, Erkki Eilola. För att ta del av andras erfarenheter har Sundlöf haft 

telefonkontakt med annan arbetsledning för BoKlok, från hela VoA Mälardalen. De 

ändringar som berört området har dokumenteras på relationshandlingar och återkopplats 

till BoKlok Housing.  

Ett problem som uppkom i projektet var att förrådsmodulerna inte var anpassade för 

topografin då de placerades i slänt. Lösningen blev kantstöd i form av färdiga betong L‐stöd 

på grund av tidsbrist. För bästa resultat anser Sundlöf kantstöden borde platsgjutas istället. 

 

Johan Eriksson, arbetsledare Skanska  

Eriksson har arbetat på fyra BoKlok‐områden och skall påbörja sitt femte. Erikssons första 

BoKlok område var Vackerby Hage 2 där det byggdes fyra Classichus.  

När Eriksson sökte information inför sitt första projekt fick han som svar att den fanns att 

hämta på BoKloks intranät. Där upplevde han det dock svårt att finna rätt informationen, 

men fann den efter en tids letande. Informationen var överflödig och inte anpassad för 

markarbeten. Eriksson har även tagit del av information från Torbjörn Aläng som tidigare 

varit med och byggt BoKlok.  

Egna erfarenheter som Eriksson har fått med sig har han i sin tur vidarebefordrat till BoKlok 

Housing, projektören och andra medarbetare inom sitt distrikt. Själv har han inte utnyttjat 

varken intranät eller forum i någon större utsträckning då han anser detta vara omständligt.  

 

5  

Eriksson anser att det saknas ett bra forum för att dela ideér samtidigt som att han upplever 

att det inte finns tid för att sätta sig in i ämnet.  

Ett alternativ som Eriksson föreslår som informationsforum för BoKlok är Skanskas NPS 

(NordicProjectSpace) som är Skanskas nuvarande projektportal.  

Feedbacken som lämnats till projektören har lett till att de numera är delaktiga under 

projekteringen och lämnar önskemål på förhand med avseende på hur de vill bygga. Det har 

varit uppskattat av projektören då det är få andra som lämnar feedback. 

Det förbättringsområde som Eriksson ser med BoKlok är främst att handlingarna bör vara 

klara i tid. Annars anser han att de bygger enkelt och försöker optimera varje projekt.  

De praktiska lösningar Eriksson har tillämpat för de BoKlok‐projekt han varit delaktig i 

beskrivs enligt nedan. 

 

Mallar som fixerar ledningarna till nischerna i plattelementet monteras för att minska risken 

för klämning av ledningar vid montage och mer precis placering där de interna ledningarna 

ansluts.  

 

Galgar använda för utsättning av sockelelement vid gjutning, vid montage av grundplatta 

och utsättning av plintar. Det består av rätvinkliga reglar som monteras på mobila profiler av 

pallar som bildar en ram att utgå ifrån vid montage av elementen.  

För att slippa schakta flera gånger, ett huvudstråk och en för belysning, har extra 

kanalisationsrör lagts ner i huvudstråket med el till belysning och sedan gjort kortare stick 

till belysningsfundamenten. Det medför en extrakostnad men fördelen är att kablarna går 

att byta utan att schakta och utnyttja kanalisationen för fler kompletterande ledningar i 

framtiden. 

Grundplattan till förråden tillhörande Classichusen platsgjuts och formen går att bygga på 

olika sätt. Det vanligaste är att använda formplywood. Det har visat sig effektivare att bygga 

den med måttbeställt virke då tidsåtgången halverades och bidrog till en stabilare form.  

För att optimera den strama tidsplanen har de inför gjutning av plattan till radhusen försökt 

att effektivisera genom att färdigställa så mycket av ytan som möjligt.  Ytan ska singlas av 

vilket man normal gör efter att det inre VA är klart. Här har de istället lämnat ursparningar 

för det inre VA så att arbetet kan fortskrida med att placera grundelementen. När inre VA är 

klar så återstår endast ett mindre arbete med att återfylla ursparningarna så nästa steg i 

arbetet kan ta vid så snart som möjligt.  

 

 

 

 

6  

Glenn Sandin, projektingenjör Skanska  

Sandin har varit med vid två BoKlok områden som projektingenjör. Det första var Sågen 1 i 

Knivsta och han är nu på Jurstaberg i Bro, båda i Stockholmsområdet. Båda projekten bestod 

av Classichus och de sista även radhus.  

Sundin började sitt arbete på Skanska när projektet redan var igång. Han var inte involverad 

i det produktionstekniska arbetet. Däremot fanns en mycket erfaren platschef, Ulf Eriksson, 

i detta projekt som byggt flera BoKlok områden tidigare. Sandin hade tagit med sig många 

av de lösningar som användes i Knivsta vidare till Jurstaberg.  

Sundin anser att det saknas en del information på intranätet, men det mesta kompletteras 

med hjälp av markritningarna. Att hitta rätt information har dock varit problematiskt och 

svårt att hitta. De standardritningar som finns lämnar en del att önska enligt Sandin. I vissa 

fall har inte ritningar använts för vissa moment då våra egna lösningar varit enklare eller 

bättre säger Sandin.  

 

Det största problemet som Sundin lyfter fram är att det tillhandahållits ofullständiga 

ritningar vid produktionsstart vilket Sandin menar beror på forcerade tider och få resurser 

under projekteringen vilket varit problematiskt. Bygghandlingarna kom först i senare skede. 

Ur det ekonomiska perspektivet blir det svårt att sätta pris i anbudsskede med ofullständiga 

ritningar. För BoKlok Jurstaberg var markhöjderna inte kompletta vilket medförde att stora 

variationer för kostnader som avsåg fyllnad och sprängning tillkom. För att underlätta detta 

skulle massbalansen prioriteras under projekteringen inför anbudet. Även inom det egna 

projektet delats erfarenheter i relativt stor utsträckning anser Sandin. Det har även delas 

erfarenheter i sidled, det vill säga till andra pågående BoKlok områden. Bland annat har 

BoKlok Östra Frestabys medarbetare varit på studiebesök på Jurstaberg. Vid projektslut hölls 

ett erfarenhetsåterföringsmöte enligt VSAA.  

Feedback till projekteringen bör ske vid erfarenhetsåterföringsmötet anser Sandin men i 

dagsläget resulterar det i relationshandlingar.  

Det finns förenklingar som BoKlok borde tillämpa menar Sandin. Bland annat finns tre olika 

storlekarna på plintarna som används till farstukvisten. För att undvika fel och minska 

hanteringskostnaderna har de använt sig av en och samma typ av plint då det blivit billigare i 

slutändan trots att inköpspriset är högre och plintar blir något överdimensionerat. Även 

BoKloks ritningar har upplevts komplicerade och teoretiska för enkla problem.  

För uppstick av ledningar i nischerna har mallar används för att hålla dem på plats med rätt 

avstånd inför gjutning av plattan.  

Hur Classichusens trappor från loftgången skall ansluta mot marken ger en viss osäkerhet 

menar Sandin. Det finns ingen detaljritning för anslutningen utan man förväntas lösa det på 

plats. I Jurstaberg har fundamenten platsgjutits. I Knivsta användes rester av betongpålar. 

 

 

7  

Mårten Åkesson, yrkesarbetare Skanska Åkesson har varit med och arbetat med fyra olika BoKlok områden. Det första var BoKlok 

Näsbyås i Örebro därefter BoKlok Lingonriset i Balingsnäs, Huddinge. 

I rollen som yrkesarbetare har han erhållit all information i projekten ifrån arbetsledningen. 

Däremot har Åkesson tagit med sig sina erfarenheter från Näsby till Balingsnäs till exempel 

med användningen av mallar. Lösningar försöker de dela med sig av hela tiden menar 

Åkesson och hänvisar till det dagliga arbetet. Vid projektslut hålls ett 

erfarenhetsåterföringsmöte men hur den informationen nyttjas vet inte Åkesson. 

Det Åkesson anser vara en brist är granskning av handlingarna. Höjdsättningen var vid ett 

tillfälle felaktig och plintarna som levererandes hade då felaktiga mått. Det kunde dock 

åtgärdas på plats.  

Samkörningen av ritningar från el, fjärrvärme, avlopp och vatten har fungerat dåligt och 

orsakat oordning.  

Vid utsättning av plintarna i Näsby så tillverkades en rätvinklig mall av reglar med samma 

mått som från husliv till plint. Med hjälp av avståndsmarkeringar på huslivet förflyttas 

mallen från plint till plint. I det här fallet hade alla plintar samma avstånd och därför kunde 

utsättningen ske på kortare tid än normalt och utan hjälp av en mättekniker.  

Niclas Johansson, Normallägesansvarig VoA Skanska.  

Arbetet med Normallägen har pågått under en längre period om ca fem år inom Skanska. 

Det är först under senare tid som det har fått större betydelse. Det beror på att man från 

augusti 2014 har man haft en heltidsanställd för Normallägen och Skanskas affärsplan, där 

fokus på produktivitet har ökat. Syftet med Normallägen är främst att främja 

produktiviteten samt fokus på kostnad och kvalitet. 

 

 

 

 

 

 

8  

Figur 1 Organisationskarta Skanska Sverige AB. (Skanska)

Teori Skanska Historia År 1887 grundades byggföretaget Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet. De var främst 

inriktade mot betongprodukter. Under 1950‐talet tog sig företaget in på den internationella 

marknaden och 1971 etablerade de sig i USA som idag är deras mest expansiva marknad. 

Företaget bytte namn 1984 till Skanska för att bli mer internationellt gångbart. Under 1900‐

talet expanderade Skanska som mest och försäljningen fyrdubblades på bara några år.  

Under 2000‐talet växlade fokus från tillväxt till lönsamhet. (Skanska) 

Organisation  

Skanska AB är idag ett av världens största byggbolag och finns i 10 länder i Europa och USA. 

Intäkterna för 2014 var 145 miljarder kronor i världen och antalet anställda 57 900. Skanska 

strävar efter att skapa hållbara lösningar och ”vara ledande inom kvalitet, grönt byggande, 

arbetsmiljö och etik”. I Sverige är verksamheten indelad i fyra områden: Bygg och 

anläggningsverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell utveckling samt Infrastruktur 

(Skanska). 

Organisationskarta se figur Figur 1: 

Verksamhetens‐områden 

Områden inom  bygg och anläggning 

  Region  Distrikt 

Skanska Sverige AB

Bostadsutveckling

Bygg och anläggning 

Hus

Asfalt & Betong

Väg och anläggning

Norr

Sthlm

Mellansverige

Mark Mälardalen

Östergötland

UppsalaVäst

Syd

Infrastruktur

Grundläggning

Stora projekt

Supportfunktioner

Kommersiell utveckling

Infrastuktursutveckling

 

9  

Kända verk Av Skanskas byggnadsverk är de mest kända Öresundsbron, Ölandsbron, Höga kusten‐bron, lilla Bommen även kallat Läppstiftet i Sverige. Skanskas största projekt någonsin är byggandet av nya Karolinska sjukhuset i Stockholm som ska stå klart år 2016. Internationella kända byggnadsverk är Brooklyn bridge i New York, Cristo Redentor eller ”Jesusstatyn” som den också kallas i Rio de Janeiro och stationsentrén Oculus beläget vid nya World Trade Center i New York.  

Industrialiserat byggande Definition av industriellt byggande Boverket beskriver industrialiserat byggande som "ett övergripande synsätt uppbyggt av 

åtta karakteristiska delområden som alla krävs för att konceptet ska fungera och bilda 

effektiva produktionssystem för bostäder" (Boverket). Det berör såväl de tekniska delarna 

som i organisation och processerna. Industriellt byggande har centralt fokus på 

prefabricering och modulsystem och har genom tiden utökats till högt fokus på processen. 

Boverket har valt att definiera industriellt byggande genom 8 delområden som är 

karakteristiska för industriellt bostadsbyggande. 

 

  1. Planering och kontroll av processen 

2. Utvecklade tekniska system 

3. Förtillverkning av byggdelar 

4. Långsiktiga relationer mellan aktörer 

5. Logistik integrerat i byggprocessen 

6. Kundfokus 

7. Användning av informations‐ och kommunikationsteknik 

8. Systematisk mätning och erfarenhetsåterföring 

 

Alla åtta delområden kan ses som hörnstenar där konceptet faller om en av dessa tas bort. 

Genom att analysera företaget i varje delområde kan man få fram förbättringsåtgärder och 

utvärdera hur långt kommet företaget är inom industrialisering. Exempel på definition av 

företagets industrialiseringsgrad för punkt åtta, Systematisk mätning och 

erfarenhetsåterföring, se Tabell 1(Boverket) 

 

 

10  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Boverket beskriver erfarenhetsåterföring och mätning i industriellt byggande på följande 

sätt (Boverket):  

 

Industriellt bostadsbyggande handlar i stor utsträckning om 

att använda och förfina teknik, metoder och lösningar för 

bostadsbyggande. För att skapa ett underlag för 

vidareutveckling krävs kontinuerliga uppföljningar och 

mätningar i processerna och i arbetet med specifika 

byggprojekt, för såväl hårda som mjuka parametrar. 

Erfarenheter och mätningar analyseras och resultatet blir 

viktig input till vidareutveckling av processer, tekniska 

lösningar, arbetsmetoder etc. Personal från olika delar av 

organisationen bör delta i uppföljningsarbetet och 

uppmanas att bidra med egna förslag till förbättringar och 

utveckling. 

 

Det primära för industriellt byggande är att ständigt jobba med förbättringar och förfina 

tekniken, genom att ta tillvara på företagets kunskap och återföra och ständigt förbättra 

den bästa lösningen så skapas möjligheterna att effektivisera företaget.    

Tabell 1 Tabell över industrialiseringsgrad enligt punkt 8 (Boverket)

 

11  

BoKloks historia  

I slutet av 1900‐talet var behovet av bostäder stort i Sverige men det byggdes till största 

delen exklusiva och dyra bostäder. År 1996 träffades Ingvar Kamprad, grundare av IKEA och 

Melker Schörling, styrelseordförande i Skanska på en bomässa och började då spåna på idén 

om billigare bostäder för de många, "ett nytt folkhem" (BoKlok). Det resulterade i ett 

samarbetskoncept och industrialiserat byggande med prefabricerade hus som fick namnet 

BoKlok. 

 

Husens utformning IKEA fick en stor roll i förarbetet och planeringen av bostäderna då de hade stor erfarenhet 

av att jobba med kundnöjdhet och visste hur folk ville bo. De frågade de potentiella 

kunderna om deras behov och planerade därefter. Skanskas roll blev att bidra med tidigare 

kunskaper om byggande med god kvalitet (BoKlok).  

 

Istället för att omedelbart börja rita tillfrågades tilltänka målgrupperna vad de hade råd att 

betala för sitt boende och utefter de ekonomiska ramarna arbetades husen fram (BoKlok). 

BoKlok designades på samma sätt som alla andra IKEA‐produkter vilket går hand i hand med 

hur tillämpningen av industriellt byggande sker, det vill säga (Skanska):  

1. Stora volymer 2. För serieproduktion 3. Lågt pris 

 

Första flerfamiljshuset som togs fram var Classic Älmhult, se Figur 2, ett flerfamiljshus i trä 

med två våningar. Lägenheterna i marknivå har en altan och på ovanvåningen har respektive 

lägenhet en balkong. På gården finns kallförråd, ett till varje lägenhet.  

 

 

Figur 2 BoKlok Classic Älmhult (BoKlok u.å.).

 

 

12  

Under åren har fler hustyper lanserats i form av radhus, kedjehus, parhus, flerfamiljshus och 

villor. Classichuset har uppdaterats i flera versioner, energieffektiviserats och även utökats 

med en ny modell, Classic Göteborg med pulpettak. Det senaste tillskottet i konceptet är 

flerfamiljshuset Flex som kan varieras i antal våningar med hjälp av moduler som kan 

kombineras på olika sätt (BoKlok). 

Lansering

År 1997 stod de första pilotprojekten klara i form av mindre bostadsområden om 5‐7 

Classichus i Helsingborg, Stockholm, Örebro och Sundsvall (BoKlok). Det blev succé ur 

kundperspektiv tack vare en "lyckad mix mellan två olika företagskulturer som 

kompletterade varandra väldigt bra; Ikea med sitt kostnadstänkande och kundfokus, 

Skanska med sin produktionserfarenhet" som Anders Larsson dåvarande chef på BoKlok 

beskrev det (Hindersson).  

Utveckling och etablering  

Skanska och IKEA hade tillsammans lyckats bra med att sätta fokus på kundernas behov och 

vad de var villiga att betala för deras produkt. Däremot fanns andra utvecklingsområden. 

Största problemet var lönsamheten. Skanska ansåg att den produkt som tagits fram var bra 

och hade stor potential men processen behövde styras upp ordentligt och analyseras för att 

få koll på vilka delar som inte fungerade. Arbetet för ett lönsamt industriellt byggande var 

nästa stora utmaning (Hindersson). 

En del i ledet var att bryta ut BoKlok och bilda ett eget bolag inom Skanska och resultatet 

blev BoKlok Housing AB med sitt säte i Malmö. Samma år började Skanskas att bygga ut sin 

husfabrik i Gullringe i Småland med en egen del endast avsett för BoKlok med avsikt att 

utöka produktionskapaciteten. På så sätt kunde volymen öka och mynnade ut i större 

lönsamhet (Woodnet). Produktionsanläggningen blev alltså helt avgörande för att få 

ekvationen och lönsamheten att gå ihop (Skanska).  

Till skillnad från hur det brukar fungera i byggbranschen blev det produktionsvolymen i 

husfabriken som låg till grund för tidplanen för samtliga processer. Fabriken ger en årsvolym 

på förhand och utifrån den optimeras produktionsprocessen (Hindersson). 

Byggsystemet för husen Det byggsystem som låg till grund för BoKlok med ovan nämnda kriterier var prefabricerade 

element i trä som monteras på plats. Fördelen med prefabricerade element är att de kan 

massproduceras i fabrik, arbetet utförs i en torr inomhusmiljö med god arbetsmiljö, 

materialåtgången och transporter reduceras samt att montaget på plats går fort. På så sätt 

hålls priserna nere. (BoKlok) 

 

 

13  

Områdets uppbyggnad Det finns en konceptuell situationsplan, se Figur 3, för Classic‐områdena. Att bygga vägar är 

dyrt och därför är antalet vägar inuti områdena minimerat. För att lösa 

parkeringsmöjligheterna är parkeringarna belägna i utkanterna av områdena vilket 

dessutom förhindrar bilar där barnen leker. (Resin) Inom områdena finns det grusgångar 

som binder ihop kvarteret. En annan viktig del av konceptet är dess innergårdar med de 

karaktäristiska äppelträden som ska bidra till gemenskap på gårdarna. För att de boende ska 

kunna sätta egen prägel på områdena finns odlingslotterna tillhörande varje lägenhet, 

BoKlok beskriver områdena själva på följande sätt: En kombination av "lägenhetens enkla 

och prisvärda boende med villans omedelbara närhet till gräsmatta och äppelträd" (BoKlok). 

 

Figur 3 Konceptuell situationsplan, flerbostadshus (BoKlok).

Erfarenhetsåterföring Definition Det aktuella begreppet erfarenhetsåterföring eller synonymer såsom kunskapsöverföring 

eller kunskapsåterföring finns inte definierat i sin sammansatta form i Nationalencyklopedin. 

Erfarenhet är däremot definierat som ”på regelmässig verksamhet eller sinnesiakttagelse 

byggande kunskap eller färdighet” eller ”en på upprepad tillämpning byggande färdighet” 

(NE).  

Det sammansatta ordet erfarenhetsåterföring kan definieras som ”Uppsamling och lagring 

av information för användning i nuvarande och kommande projekt” (Johansson & 

Mattsson). 

 

14  

Erfarenhetsåterföring i byggbranschen  Syftet med erfarenhetsåterföring är att minimera antalet fel och öka lönsamheten. Det har gjorts flera studier genom åren inom området i byggbranschen och sammanfattningsvis är erfarenhetsåterföring svårt att genomföra i praktiken. Organisationer och företag är dock angelägna om en väl fungerade erfarenhetsåterföring (Ling & Trygg). Enligt en sammanställning av Ling & Trygg är de främsta orsakerna till detta bristande engagemang, svårigheter att se vinning för andra projekt, tidsbrist, övermäktiga system och att personal som arbetar med uppföljningssystem slutar.  

Olika typer av kvalitetsfel Kvalitetsfel uppstår då erfarenhetsåterföringen inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. 

Ursprunget till kvalitetsfelen har kategoriseras efter funktioner i byggprocessen i en studie 

av Augustsson, R m fl. (1989). Nedan ges en sammanställning av dessa kategorier enligt Ling 

& Trygg.  

 

Beställare; avses sådana åtgärder som har sitt ursprung i ändrade beställarkrav.

Projektering; avser teknisk och arkitektonisk utformning av objektet.

Produktionsledning; avser hur den valda produktionsmetoden genomförts. Funktionen innefattar planering och ledning av produktionen.

Arbetsutförande; avses det arbete som utförts på byggarbetsplatsen, exklusive arbetsledande uppgifter.

Materialleveranser; innefattar leverans av inbyggnadsmaterial. Byggarbetsplatsens materialadministration ingår i produktionsledningen.

Maskiner; innefattar förutom maskiner även produktstyrning och hjälpmedel.

Övrigt; kvalitetsfel som orsakats av andra än ovan nämnda funktioner (t ex stöld eller skadegörelse) samt kvalitetsfel olämpliga att hänföra en funktion (t ex olycksfall).

 

Ekonomiska aspekter Inom industrin har utvecklingen och kvalitetsarbetet framskridit i snabbare takt än i 

byggbranschen. Principen är dock den samma gällande ändringskostnader i olika skeden. 

Ändringar som sker i ett tidigt skede är mindre kostsamma än en ändring som sker under 

produktionen och än mer kostsamt vid ändringar av färdigställt arbete. 

Ändringskostnaderna ökar alltså i snabb takt beroende av när i processen ändringen sker 

(Bergman & Klefsjö). Ändringkostnader inom industrin kan beskrivas enligt Figur 4 nedan: 

 

15  

 

Figur 4 Relativ ändringskostnad (Bergman & Klefsjö)

Generellt anses byggbranschen omogen när det gäller kostnader för kvalitetsbrister och 

förbättringsmöjligheter. Det kan vara avsaknaden om hur mycket kvalitetsbrister kostar för 

den egna verksamheten eller vilka brister som finns och dess orsaker. Därför 

rekommenderar experter från industrin att byggföretagen följer upp och vidtar åtgärder för 

kvalitetsbrister. Med mindre fel och mer förutsägbara processer kan kostnader minskas och 

ledtiderna förkortas. På så sätt kan byggföretagen maximera vinsten i sina projekt 

(Josephson & Lindström). 

Förutsättningarna för byggföretagen att på ett systematiskt sätt mäta och vidta åtgärder för 

kostnader med avseende på kvalitetsbrister anses goda ur flera aspekter. Samma typer av 

arbeten är ofta återkommande, det hålls systematiskt återkommande möten som innefattar 

personer med olika befattningar, rutiner för dokumentation och ett bra forum för 

erfarenhetsåterföring (Josephson & Lindström).  

Informationsbank  

Många företag bygger upp kunskapsbanker i form av databaser innehållande goda 

erfarenheter men också ogynnsamma eller kritiska moment som fel eller avvikelser. En del 

företag är dock tveksamma till detta. Att samla in informationen är oftast det enklaste 

momentet. Svårigheten består i att sprida informationen och göra den tillgänglig för 

användarna. Trots svårigheterna finns ett behov och önskan hos konsulter att utöka och 

beredda kunskapsbanken. Byggföretagens vision är att skapa en fungerande 

informationsbank som på ett strukturerat sätt lagrar och delger lösningar samt problem och 

genom en knapptryckning visar 10‐15 exempel (Josephson & Lindström). 

 

 

1

10

100

1000Planering

Utveckling

Produktion

Användning

Relativ ändringskostnad (logaritmisk skala)

 

16  

Beskrivning av Skanskas arbetssätt för erfarenhetsåterföring VSAA – Vårt sätt att arbeta Skanskas ledningssystem VSAA är framtaget för att förenkla det dagliga arbetet och 

innehåller beslutade och styrande arbetssätt för hela organisationen. Varje del av 

verksamheten har sina specifika projekt‐ och produktionskapitel med gemensam 

utformning. 

VSAB – Vårt sätt att bygga  

Under VSAB samlar Skanska tekniska lösningar och genomarbetade produktionsmetoder. 

Skillnaden mellan VSAA och VSAB är att VSAA beskriver hur verksamheten ska styras och 

VSAB hur byggandet skall utföras i praktiken. De tekniska lösningarna är uppdelade för de 

olika verksamheterna Hus, VoA samt Asfalt och Betong.  

 

Vårt sätt att arbeta för VoA är indelat i tre stycken områden.  

Säkra arbetsmetoder innehåller information om lägsta nivån för att arbeta säkert ute 

på arbetsplatserna.  

Gröna lösningar syftar till att välja utförandemetoder som leder till minskade 

klimatutsläpp.  

Normallägen beskriver goda exempel på effektiva och lönsamma arbetssätt och 

metoder. 

 

Normalläge Det är alltså Skanskas informationsbank som de kallar för Normallägen och som nås via 

intranätet One Skanska. Det är baserade på AMA‐koder och ger en beskrivning av ”det bästa 

arbetssättet att utföra en viss aktivitet på” (One Skanska) Det består även av ett videoklipp, 

arbetsbeskrivning, maxkapacitet, förutsättningar, resurser, påverkande faktorer och 

relaterande länkar till VSAA och annan information på One Skanska. 

Syftet med Normallägen är att öka produktiviteten och skapa förutsättningar för ständiga 

förbättringar. Det finns möjlighet att lämna kommentarer och förbättringsförslag på 

hemsidan för Normalläge och på så vis kan uppdateringar göras efter hand.  

Normallägen tas fram av en normallägesgrupp bestående av erfaren produktionspersonal 

från flera regioner. Grundat på efterforskning och utredning tar de fram vilka arbetssätt som 

är mest produktiva, kostnadseffektiva och kvalitetsmässigt rätt. 

Normallägen skall tillämpas i alla fall där det finns framtaget. Det kan vara underlag för 

arbetsplatsmöten, diskussionsunderlag för kommande arbetsmoment och som redskap vid 

framtagandet av projektspecifika arbetsberedningar. 

 

17  

Det finns även sammansatta Normallägen som består av flera arbetsmoment där 

avgränsningen av respektive moment kan vara svårdefinierad. Det ger ett helhetstänk som 

Skanska ser stora möjligheter med att kunna förbättra produktiviteten och framdriften av 

deras projekt (One Skanska). 

Förslag på nya Normallägen kan lämnas på samma sätt som en kommentar via ett formulär 

på hemsidan för Normallägen. I dagsläget kommer dock de flesta idéerna till nya 

Normallägen från personerna i Normallägesgruppen (Johansson).  

Erfarenhetsåterföring med avseende på projektering  

Erfarenhetsåterföring är betydelsefullt även för konsulter som projektörer. Konsulterna 

upplever ett behov av återkoppling för att få kunskap om användbarheten av handlingarna. 

Det är också relevant om de ritar för mycket eller för lite, alternativt lägger för mycket tid på 

fel delar av konstruktionen. Konsulterna ser helst att de får komma ut i produktionen för att 

ta del av lösningar och se dess effekter med egna ögon (Josephson & Lindström). 

Att skapa ett samarbete mellan yrkesarbetare och projektören har visat sig ha goda effekter 

enligt Svenberg & Öqvists rapport ”Samverkan i Projektplanering ‐ Med stöd från 

yrkesarbetarna”. Det beror på att yrkesarbetarna oftast är de som har mest kunskap om 

olika byggmetoder. Genom samverkan kan fel undvikas redan i projekteringen. Det skapar 

engagemang hos yrkesarbetarna och främjar även utvecklingsmöjligheterna (Svenberg & 

Öqvists).  

 

18  

Analys  

Erfarenhetsåterföring är viktigt då syftet är att minimera antalet fel och öka lönsamheten 

(Ling & Trygg). Det verkar Skanska vara väl medvetna om då det i affärsplanen för 2015 finns 

att läsa att de vill ha ”ökat fokus på produktivitet” (Johansson). Normallägen är ett av fem 

verktyg som Skanska tillämpar för att ett ökat fokus på ”främst produktivitet men även 

kostnad och kvalitet” (Johansson).  

Normallägesverktyget är alltså något som Skanska satsar på och sedan februari 2015 arbetar 

en person heltid med arbetet kring Normallägen. Det gör det intressant att undersöka 

möjligheterna till nya och fler Normallägen, särskilt för BoKlok som är ett industriellt 

byggande där erfarenhetsåterföring är en av de åtta punkterna som definierar industriellt 

byggande enligt Boverket.  

Erfarenhetsåterföring är svårt att genomföra i praktiken, (Ling & Trygg) och det förefaller 

sant även för markarbeten av BoKlok trots att BoKlok funnits sedan år 1997. Samtliga 

intervjuer tyder på att det finns ett behov med att samla relevant information för BoKlok 

lättillgängligt på ett och samma ställe. Det förefaller också som att de erfarenheter som 

finns hos personer som byggt BoKlok inte har tagits tillvara på mer än i bästa fall i form av 

ett mötesprotokoll från ett avslutande erfarenhetsåterföringsmöte.  

Arbetet med att ta fram de första Normallägena för BoKlok är påbörjat men för att kunna 

utöka med fler och göra Normallägen till en bred informationsbank verkar behovet stort att 

samla in erfarenheter och lösningar för olika arbetsmoment.  

 

 

 

 

 

 

 

 

  

  

  

 

 

 

19  

Resultat

 

Erfarenhetsåterföring i nuläget  

Enligt Skanskas arbetssätt skall ett erfarenhetsåterföringsmöte genomföras efter avslutat 

projekt. Så är dock inte alltid fallet vilket Sandin bekräftar då han inte blivit kallad eller 

deltagit på något. Ledningen bör ansvara för att mötena verkligen genomförs eller 

alternativt utser en ansvarig som kontrollerar att mötena hålls. 

Den information som används från BoKloks intranät anses av flera vara svår att hitta. Den är 

dessutom inte anpassad för markabeten och en del information anser Eriksson saknas. Den 

kompletteras i de flesta fall av bygghandlingarna menar Sandin, men inte alltid. I vissa fall 

har ritningar inte ens använts för vissa moment då egna lösningar varit enklare eller bättre 

enligt Sandin.  

Den erfarenhetsåterföring som sker i nuläget är i de flesta fall i form av telefonsamtal 

mellan personer från olika projekt eller delas muntligen från den egna personalen som 

tidigare byggt BoKlok. Även studiebesök har utförts i Jurstaberg av produktionspersonal från 

Östra Frestaby.  

I de fall där ett erfarenhetsåterföringsmöte har genomförts vet berörda intervjupersoner 

inte hur den informationen tas till vara. Det gäller även feedback som lämnats till BoKlok 

Housing. Ett förslag är att föra in i styrdokumentet, VSAB, att mötesprotokoll från 

erfarenhetsåterföringsmöten skall skickas vidare till ansvarig för Normallägen.  

 

Samtliga tar med sig sina egna erfarenheter till nästa projekt men den är i nuläget inte 

dokumenterad för andra att tillgå. Det kan konstateras att samlade erfarenheter, åsikter och 

tips i vilket fall inte finns tillgänglig att ta del av för berörda inom produktionen. Vid 

efterforskningar på BoKlok och intranät saknas information helt angående 

erfarenhetsåterföring. På Skanskas intranät finns inte heller någon information eller 

Normallägen i dagsläget specifikt för markarbeten inom BoKlok.  

Normallägen existerar än så länge inte för BoKlok och omfattningen av Normallägen har 

Skanska som ambition att öka. Det är viktigt att nå ut i organisationen och öka 

användningen för att verktyget ska fylla sin funktion. Det finns mer arbete att göra för att 

förmedla detta ytterligare ”vilket kan vara allt ifrån ökad uppmuntran till tvingande 

åtgärder” (Johansson).  

 

 

 

20  

Projektering Av alla som intervjuades har det varit projekteringen som varit mest problematisk för 

projekten. Inte sällan, på grund av tidsbrist, påbörjas ofta arbeten i produktionen innan 

färdiga bygghandlingar fanns tillhanda. Det leder till felaktig prissättning, fler ändringar och 

högre kostnader. De enskilda arbetsmomenten anses vara relativt enkla enligt samtliga, 

svårigheterna består i avsaknaden av korrekt information. Färdiga bygghandlingar kommer 

när arbetet redan är pågående.  

De brister från projekteringen som framkommit vid intervjuer är följande: 

Bygghandlingarna kommer när arbetet redan är påbörjat. 

Avsaknad av höjder på färdigt golv, sockel och marken utanför. 

Placering av äppelträd på skuggbelagda innergårdar. 

Dräneringsdiken som torkar ur intilliggande häckar. 

Felaktiga höjder på plintar. 

Felaktig höjdsättning för avvattning. 

Samordning av ritningar för mark, VA, fjärrvärme och el se Figur 5.  

Avsaknad av pålar för altaner i aktuella fall 

Ritningar och skrivna handlingar skiljer sig åt angående anslutning av stuprör till 

dagvattenledningar för förråd. 

Avsaknad av höjder på marken i anslutning till trapp. 

 

Figur 5 Bristande samordning för fjärrvärmeledningar. Foto: Mårten Åkesson

 

 

 

 

21  

BoKlok projekteras av många olika konsultföretag och handlingarnas informationsinnehåll 

skiljer sig kraftigt åt, enligt observationer vid intervjuer.  

Ett tänkbart forum för att ge feedback på projekteringen skulle enligt Sandin vara i samband 

med erfarenhetsåterföringsmötet, men då det inte alltid genomförs blir det endast i form av 

ändringar till relationshandlingarna.  

Samtliga entreprenörer har efter sitt första BoKlok‐projekt på eget initiativ engagerat sig i 

projekteringen för kommande BoKlok etapper eller områdens projektering. Det har 

uppskattats av båda parter och förenklat och förbättrat arbetet.  

   

 

22  

Förslag på Normallägen  

Mallar för uppstick av ledningar  Classichusens grundplatta består utav prefabelement som monteras på singlad yta. Samtliga ledningar för varje enskild lägenhet ska komma upp på samma ställe och marginalerna är små när elementen ska lyftas på plats. För att lösa detta har mallar gjorts utefter måtten från ritningar som tillhandhålls av BoKlok, se Figur 6.   

 Figur 6 Mall för uppstick av ledningar. Foto: Johan Eriksson 

            

 

23  

Med hjälp av en träskiva har förborrade hål gjorts för respektive ledningen och på så sätt uppnå rätt noggrannhet på marginalerna mellan ledningarna och yttermåtten mot plattan. En fördel är också att ledningarna hålls på plats tills ytan är färdigsinglad och ledningarna är fixerade. Genom den noggranna fixeringen så riskeras inte ledningarna att klämmas under plattan eller böjas vid montering, se Figur 7 för färdigt resultat. När inre ledningsarbete ska påbörjas blir det inte komplikationer där kopplingar sitter för nära varandra eller inte kan monteras. Mallarna kan sedan flyttas vidare till nästa eventuella grundarbete.  

 Figur 7 Resultat av mallar för uppstick av ledningar efter monterad grundplatta. Foto: Johan Eriksson

 

 

 

24  

Galgar Genom att bygga galgar för Classichusen har man på ett smidigt sätt lagt grunden för all 

utsättning för markarbetet. Galgen sammansätts av reglar i en 90° vinkel på husets 

entrésida. Genom att placera och fästa dem i lastpallar med t.ex. stenar på, se Figur 8, kan 

man få en stabil och samtidigt mobil galge. Där schakten står öppen för uppsticken fästes 

mallen på galgen. För att motverka svackor på galgen stämpas den upp med en stående 

regel, se Figur 8. När ytan är singlad utgår man från galgen som en ram för placering av 

prefabelement, sockelelement eller formsättning för gjutning. 

 

Figur 8 Mobilt system för galgar. Foto: Johan Eriksson

 

 

25  

Galgar för utsättning av plintar Genom att ta hjälp av samma galgar som för mallen och placeringen av plattelementen kan 

plintarna sättas ut. För att få ut längdmåtten till respektive plint utgår man från måtten från 

hörnet på galgen. Måtten från fasad tas ut direkt från galgen. Se Figur 9. 

Ett annat sätt som fungerar när plintarna har samma avstånd från fasad är att tillverka en 

rätvinklig mall av reglar med måtten från husliv till plintkant. Den flyttar man lätt med sig 

och kan snabbt sätta ut varje plint på rätt avstånd från husliv. Genom dess rätvinkliga form 

avviker avståndet minimalt och så precis placering som möjligt kan uppnås. Avståndet 

mellan plintarna får mätas ut på husliv. 

Det finns tre olika storlekar på plintarna till farstukvisten. För att undvika felplacering och 

underlätta hanteringen kan en och samma plintstorlek användas. Det har visats sig billigare 

även om inköpspriset är högre för de plintar som blir överdimensionerade (Sandin).  

Figur 9 Plintutsättning med hjälp av galge. Foto: Johan Eriksson

 

 

26  

Extra kanalisation  

För att slippa schakta flera gånger, ett huvudstråk, se Figur 10, och en för belysning, har 

extra kanalisationsrör lagts ner i huvudstråket med el till belysning och sedan gjort kortare 

stick till belysningsfundamenten. Det medför en extrakostnad men fördelen är att kablarna 

går att byta utan att schakta och utnyttja kanalisationen för fler kompletterande ledningar i 

framtiden. 

 

Figur 10 Kanalisationsschakt Foto: Johan Eriksson

 

 

27  

Form av reglar till förråd  

För formning av förråd finns det många tillvägagångsätt, det som oftast används är att 

bygga formen i formplywood. Att bygga det av, framförallt, plankor och armering har visat 

sig vara nästan dubbelt så tidsbesparande alternativ som formplywood. Genom att 

måttbeställa virket kan så få sektioner som möjligt fås, det spar tid och ökar stabiliteten i 

formen. Först placeras underslån på singlad yta som utgör en grund för de stående reglarna 

som utgör formväggen. För att formen inte ska skjuta strävas den upp, med hjälp av 

förankrat armeringsjärn slås strävorna fast i marken, se Figur 11. Formen går att 

återanvända, då genom att underslån läggs på plats och sen lyfts resten av formen på 

underslån och strävorna slås fast. 

 

Figur 11 Formsättning av förråd. Foto: Johan Eriksson

   

 

28  

Figursingling  

Vid platsgjutning för grundplatta för radhusen så singlas ytan av för formsättning. Genom 

att få inre VA utsatt med hjälp av GPS möjliggörs figursingling för ledningsarbete. Därmed 

går det att färdigställa största delen av ytan så att grundelementen kan placeras och endast 

mindre stråk står öppna för ledningsarbete. När inre VA är lagt går det snabbt att återfylla 

ytan för vidare arbete med isolering och armering. Se Figur 12. 

 

Figur 12 Figursinglad för inre VA. Foto Johan Eriksson

 

 

29  

Trappanslutning mot mark  

För trappan på Classichusens loftgångar finns en osäkerhet för anslutningen mot mark, där 

det oftast inte finns detaljritning. En lösning som utförts är ett platsgjutet fundament med 

stolpskor för fäste av trappen, se Figur 13 och Figur 14. Under ett annat projekt användes 

resterna från betongpålningen, bitarna kapades till rätt bredd och användes på samma sätt 

som den platsgjutna lösningen. 

 

Figur 13 Form för trappfundament Foto: Samuel Gunnarsson

 

Figur 14 Platsgjutet trappfundament Foto: Samuel Gunnarsson

 

30  

Diskussion  

Att använda Normallägen som ett verktyg för erfarenhetsåterföring anser vi vara lämpligt. 

Det är pedagogiskt uppbyggt med enkla instruktioner med tillhörande video. Som 

informationsbank är den dock för liten i dagsläget och antalet Normallägen behöver öka för 

att bli ett relevant och givet verktyg för användaren.  

I och med att BoKlok är ett industriallierat byggande borde det vara självklart att det finns 

Normallägen inom samtliga områden. Då antalet BoKlok‐projekt ökar och fler personer 

kommer att bygga BoKlok är det viktigt att de erfarenheter som finns är dokumenterade och 

tillgängliga. För denna typ av koncept borde erfarenhetsåterföringsmötena verkligen ha 

högsta prioritet för att ständigt kunna förbättras. 

Det är tydligt att projekteringen är BoKlok‐projektens största problematik. Kvaliteten på 

projekteringen varierar mellan projekten. Att färdiga bygghandlingar saknas vid uppstart 

verkar vara mer regel än undantag och leder till ökade kostnader. Att komma till rätta med 

problemen borde vara av BoKloks intresse och ställa krav vid upphandling av projekteringen.  

BoKloks egna intranät för inhämtning av information upplevs som svårt att hitta i, vissa delar 

är inaktuellt och avsaknad av väsentlig information. Ett väl fungerade intranät blir än 

viktigare då det inte enbart är Skanska VoA som bygger åt BoKlok. 

Vi ser ett behov av ett forum som täcker in mer än enbart Normallägen. Som komplement 

skulle en bildbank kunna kopplas till olika Normallägen och en kontaktlista med de personer 

som bygger BoKlok eller har tidigare erfarenheter av det. Den information som framkommit 

på erfarenhetsåterföringsmöten skulle behöva utvärderas av till exempel 

Normallägesgruppen för att hitta förbättringar eller nya Normallägen. Hur arbetet med att 

ta tillvara på information från erfarenhetsåterföringsmöten är relevant att undersöka 

vidare. Det skulle kunna vara i form av ett framtida examensarbete.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31  

Slutsats Det finns flera förbättringsområden för erfarenhetsåterföring i de olika BoKlok‐projekten. 

Att genomföra erfarenhetsåterföringsmöten är grunden för framgångsrik 

erfarenhetsåterföring. Det är också viktigt att den informationen som framkommer 

dokumenteras och görs tillgänglig för andra. Det finns ett behov av att samla all information 

på ett och samma ställe för ett skapa ett naturligt forum som används i det dagliga arbetet.  

Verktyget Normalläge har stor potential men behöver utvecklas och utökas i antal och 

områden. Idag kommer de flesta idéer till Normallägen från personer som arbetar i 

normallägesgruppen. Att hitta ett sätt att på ett enklare sätt samla in idéer från övriga 

organisationen känns angeläget för att lyckas. Därför anser vi det angeläget att undersöka 

vidare hur erfarenheter skall fångas upp och tillvaratas. För att Normallägen skall få större 

genomslag finns ett behov att förmedla detta ytterligare inom organisationen och enligt 

Johansson kan det vara allt ifrån ökad uppmuntran till tvingande åtgärder.  

För att effektivisera markarbetet för BoKlok och minska kostnaderna är projekteringen det 

största förbättringsområdet enligt vad som framkommit av intervjuerna. Det borde vara 

rimligt att arbetet inte påbörjas utan bygghandlingar. Orsakerna bakom försenade 

bygghandlingar och den varierande kvalitén är också ett område som borde undersökas 

vidare.  

Det är tydligt att det finns många bra lösningar och idéer inom företaget. Vår uppfattning är 

att kreativiteten i produktionen är hög och det råder en positiv attityd kring att finna 

lösningar på problemen som uppstår. Vi upplevde att samtliga gärna delar med sig av sin 

erfarenhet, men att den utan en aktiv insamling inte hade tagits till vara på. Det är 

uppenbart att det krävs en mer aktiv form för detta då de flesta förslag till Normallägen inte 

kommer genom formuläret som finns på Normallägessidan utan av personer som ingår i 

Normallägesgruppen.  

Den lösning som vi anser vara aktuell för Normalläge är användningen av mallar för uppstick 

av ledningar i nischerna då flera varit mycket nöjda med denna lösning. Utsättningen av 

plintar bör undersökas vidare för vilken metod som är den mest effektiva då resultatet visar 

på flera lösningar. Det finns god anledning att standardisera storleken på plintarna för att 

underlätta hanteringen och undvika felplaceringar.  

 

 

   

 

32  

Referenser  

Bergman, B. & Klefsjö, B. (2012) Kvalitet från behov till användning. 5. uppl. uppdaterade 

och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur 

Boklok (u.å). Folkhemmet BoKlok, Solvacka Äng, Så här köper du, Bostadsutvecklarna 

BoKlok, Nu bygger vi kloka lägenheter i Växjö, Våra hus. http://www.boklok.se/ (Hämtad 

2014‐12‐16) 

Boverket (2008). Industriellt bostadsbyggande: koncept och processer. 1. uppl. Karlskrona: 

Boverket 

Hindersson, P. (2010). Nystart för Boklok. Byggindustrin. 

http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/nystart‐f%C3%B6r‐boklok‐17761 (Hämtad 2015‐04‐

22) 

Johansson, M. & Mattsson, J. (2006). Nyckelfaktorer för ett mer framgångsrikt byggprojekt. 

D‐uppsats, Luleå tekniska universitet. Luleå 

Josephson, P‐E & Lindström, J. (2011) Följ upp kostnader för kvalitetsbrister. Chalmers 

tekniska högskola. Göteborg: Chalmers Repro 

Ling, P. & Trygg, H. (2007). Utveckling av erfarenhetsåterföring. C‐uppsats, Chalmers 

tekniska högskola. Göteborg 

NTT (2010). Skanska bygger husfabrik i Gullringen. Woodet. 

http://woodnet.se/Nyheter/Skanska‐bygger‐husfabrik‐i‐Gullringen/ (Hämtad 2015‐04‐22) 

Olsson, L. (2015). Normallägen. Skanskas.  http://one.skanska/sv‐se/Home/My‐

unit/Organizational‐units/Skanska‐Sweden/Vara‐arbetssatt/Vsab/Vag‐och‐

anlaggning/Produktionsmetoder/ (Hämtad 2015‐04‐22) 

Resin K. (2013) Mark‐ och anläggningsfrågor i tidigt skede: En studie av samarbetet mellan 

Skanska Väg och Anläggning, Skanska Distrikt Affär och BoKlok Housing AB. C‐uppsats, 

Uppsala Universitet. Uppsala: Polacksbackens Repro. 

Skanska (u.å.). BoKlok. Skanska. http://www.skanska.se/sv/kampanjer/125/BoKlok/ 

(Hämtad 2014‐12‐16)  

Svanberg, Lennart & Öqvist, Roger (2004). Samverkan i projektplanering: med stöd från yrkesarbetarna. C‐uppsats, Chalmers tekniska högskola. Göteborg  

 

 

33  

Bilagor  

Intervjuer  

Sundlöf Ola, platschef BoKlok Visättra Skanska

Du kan få berätta lite allmänt om vad ni gör 

‐”Vi gör markarbeten till 2 BoKlok projekt, det är två fastigheter. Det är ungefär 10000m2. ” 

När började ni? 

‐”Det började i början av juni 2014” 

Har du bygg BoKlok förut? 

‐”Nej det här är mitt första projekt. Jag har jobbat knappt ett år inom Skanska. Jag har förut 

varit projektledare inom träindustrin.” 

Vad fick du för material på förhand? 

‐”Jag började leta upp mina saker på dom kanalerna och dom källorna jag hade från början. 

Tack och lov har jag haft en kanonbra arbetsledare till min hjälp också, Johan Jansén, för 

tillfället på Lingonriset. Han har inte heller bygg något BoKlok.” 

Vart söker du informationen någonstans? 

‐”Hos projektchefen fick jag börja med att söka informationen. I det här fallet, Erkki Eilola. 

Den information som vi hade på Skanska Mark Mälardalen fick jag självfallet av min chef 

också. Men den är ju långt ifrån komplett.” 

Vad tycker du saknades? 

‐”Det är mycket. Ritningar stämmer inte.” 

Om du har kommit på förbättringar, vart vänder du dig då? 

‐”Platsledningen här, BoKlok, Erkki Eilola och sen Enköping (BoKlok Housing AB). Sen efter 

projektet ska vi ha en ordentlig återkoppling. Så BoKlok kan lära sig något från det här och vi 

också, självfallet. 

Vi har byggt på ritningar som inte heller har varit stämplade bygghandlingar. Och det 

konstaterar man ganska snart att det blev trassligt.”  

Har du fått kontakt med några andra som har byggt Flex eller BoKlokområden och hur har 

det skett? 

‐”Ja absolut. På eget initiativ, man ringer och frågar varandra. Hur har ni löst det? Hur har ni 

gjort?” 

 

 

34  

Är det några speciella personer du brukar prata med? 

‐” Nä det blir ju hela mark Mälardalen.” 

Har ni kommit på grejer och fört det vidare? 

‐”Det vi har kommit på har blivit infört i relationshandlingarna. I övrigt så blir det ju BoKlok 

som står för bitarna, jag kan ju inte mer än förmedla sakerna till BoKlok. Jag kan ju inte se till 

så att det kommer in som en handling eller att det kommer fram på ritningar så småningom. 

Där är ju mina befogenheter slut.” 

Har ni dokumenterat någonting under tiden? 

‐”Ja foto, egenkontroller, arbetsberedningar.” 

 

Johan Eriksson, arbetsledare Skanska

När gjorde du ditt första BoKlok område? 

‐”2011, Vackerby hage 2, Classichus, 4st vinkelhus.”  

Vilka var de största utmaningarna då? 

‐”Att hitta måtten till innerhörnen för att kunna få upp uppsticken på rätt sätt. Första 

projektet fick vi ta ritningarna och följa alla A, B och C och sen färglägga. Största utmaningen 

var alltså att hitta måtten.” 

När du skulle börja bygga det här, hur sökte du informationen som du behövde för att 

bygga? 

‐”Jag fick bara till svars att den finns på BoKlok.net” 

Fanns dem där då? 

‐”Ja man fick ju leta, den fanns ju där till slut men man visste ju inte vad man letade efter.” 

Vad var det som var bra med informationen och vad saknades? 

‐”Det som var bra med informationen var att tillslut så kunde man bygga efter den, men det 

som jag saknade var en förenkling med måtten klara från början. För markarbeten behöver 

vi inte ha så mycket mått, vi behöver veta vart vi har plintarna och vart VA ska komma upp 

med elen.” 

Hur många områden har du gjort med BoKlok? 

‐”Jag är inne på mitt fjärde och ska påbörja mitt femte.” 

 

 

 

 

35  

Har du kunnat använda andras lösningar, har du kunnat ringa någon för att ta del av andra 

personers lösningar? 

‐”Ja, det gjorde vi under första, då tog vi hjälp av Torbjörn Aläng som hade ju byggt BoKlok 

tidigare. Jag tog lite hjälp utav honom. Det som man har gjort sen är ju bara att spåna själv. 

Jag är inte heller bättre att jag har fört informationen till andra heller, förutom att vi har gett 

det till byggledaren, till BoKlok då. Det har varit Erkki Eilola, Markus Tjäder, Mattias 

Ebbeström, Mattias Falk. Så vi har vidarebefordrat informationen den vägen” 

Tycker du det finns något bra forum att dela idéer? 

‐”Det sägs att det ska finnas, antingen är jag dålig på att utnyttja det eller så är det för lång 

väg dit. Sen har man inte tiden. Men jag tycker det borde finnas ett enklare, vi tittade ju på 

NPS(NordicProjectSpace), Skanskas projektportal. I stället för G‐disken så har man något 

sådant där, då skulle man kunna ha färdiga mallar för smarta ideallösningar. Jag tror det 

nuvarande är för invecklat, jag har inte försökt ska jag vara ärlig att säga.”  

Blev det som ritningarna eller har ni fått lösa mycket på plats? 

‐”En del saker har lösts på plats. Tornberget är väl det som man har gjort om och skapat 

mest på. T.ex. grönområden har man skapat istället för de ska ha något växthusliknande till 

att det blir en mer allmän plats med grillar och parker, flytta lite lekplatsområden. Mest 

generella hur man lägger interna vägar och kanske flyttar dem lite. Det handlar ju inte om 

att du flyttar en hel väg 20m i sidled. Man skapar lite för att det ska se trevligt ut.” 

Har du gett feedback på projekteringen? 

‐”Jag har gett feedback på projekteringen speciellt uppe på Tornberget och även på Hölö. 

Där vi ändrade om VA framförallt.” 

Har du sett att feedbacken har gett förändringar på senare projekt? 

‐”Nej det har jag inte sett. Men på de senare har vi fått vara med på projekteringsmötena 

och i det läget har vi sagt att vi skulle vilja ha det så här, det är ingen idé att ni sätter er och 

ritar för vi vill ändå göra så och då kommer vi fråga om de kan ändra, så rita så här på en 

gång. Fouad (Ketari) uppskattade vår feedback, han sa att det är bra att man får den för det 

är ingen annan som säger något.” 

Tror du man kan bygga BoKlok på ett enklare sätt? 

‐”Från våran sida vet jag inte, jag tycker vi gör det rätt så enkelt för oss. Vi försöker optimera 

det och hitta smidiga lösningar, för det blir ju projektspecefikt beroende på vad du har för 

markförhållande också. Generellt så skulle man kunna göra det lite enklare genom att man 

har handlingarna färdiga i tid. När de har sålt ett visst antal lägenheter så har de satt 

inflyttningsdatum och har då fått in husen i produktion och vet då vilken vecka de ska få 

husleveransen och det sätter vår gräns för hur mycket vi måste jobba. Det är inte något 

problem för oss, det är bara att vi resurs sätter. Ibland så blir det att man får börja i fel ände, 

du får börja med husgrunden och lägga VA klart i huset och sen släpper ut i första brunn.” 

 

 

36  

Genomgång av bildspel, Powerpoint, BoKlok, Johan Eriksson 

 

Bild 3 Mallarna 

‐”Får du bara mallarna att vara på rätt ställe med hjälp av att fixera dem på det sättet vi 

gjort så kan man fylla och packa runt den samtidigt som du har uppstick i nischerna. Vi har 

utformat mallarna själva utefter den ritning som har ccmått på hålen. Idén kläcktes 

egentligen för mallarna utefter ritningen, efter att man såg en fyrkant på ritningen där man 

har måtten.” 

Vad är syftet med mallarna? 

‐”Du får dem att sticka upp på rätt ställe i huset för att när de ställer på modulerna så har de 

måttet redan från fabrik och då har de lättare att ansluta i stället. 

Vet du om det är några andra som använder samma mall, som ni förmedlat till? 

‐”I våran grupp så har vi gjort det, Södermanland, vi har även förmedlat det till Örebro och 

Västerås.” 

Bild 4 Galgar 

‐”En galge sätter du upp, sen sticker du reglar, du ser till att de står still också. Sen så sätter 

du ut sockeln utefter dem. Sen utefter dem så lägger du en regel och stämpar upp den nere 

i schakten så den inte ska svikta och då behöver du inte sätta upp galgen för hela huset för 

då kan du vara och jobba i den samtidigt som du har ett gäng som kör VA. Så behöver du 

bara ha det där, för det är allt du behöver i det här läget. Och galgen ifråga då, då sätter vi 

regeln rakt över där med måtten från utsättningen, in i själva sockeln så att rören kommer 

på rätt ställe. De bygger ju olika mycket, internkulverten kommer upp är 128mm i diametern 

och då sätter man dem så man får plats med fjärrvärmen som kommer upp, sen får du lägga 

några distanser för VA, för spillen t.ex. Sen har du mallen för vatten och kanalisationsrören.” 

Och galgarna flyttar ni med er från hus till hus? 

‐”Ja jobbar man i till exempel i två till tre hus samtidigt så har man två uppsättningar. Sen 

när de kommer och ska lägga grunderna så fyller du upp och sen ställer de där pallarna, de 

är ju lätta att flytta runt på de där kullarna och sen sätter du ut huset för dem. Vart de ska 

lägga ner sina plattor eller vart de ska sätta sockelelement, eller om de ska forma för att 

gjuta på plats. Det är ett enkelt sätt, lätt att flytta. Du behöver inte slå ner något i backen 

och hålla på.” 

Kan man säga att det är som en ram för att fysisk sätta ut huset? 

‐”Ja det kan man säga, du kan ju ha två stycken där bara om du har ett rakhus.” 

Bild 5 Användning av samma mall för plintar 

Då kan du mäta enkelt utifrån dem. Du har ju sockeln för huset och då sätter du bara ut dem 

från reglarna.” 

 

37  

Varför är det smidigt med mallar? 

‐”Första projektet när vi inte hade mallar fick vi rör klämda och man har ju hört 

skräckexempel. Där ser man hur tajt det är, det är inte många centimetrar på sidorna.” 

Bild 8 – Läggningar av extra kanalisation  

‐”Det här är något jag har tyckt varit mycket smidigt och det är att vi vet hur vi ska ha kablar 

i mark, men om vi ska ha kanalisationsrör som ska dras fiber etc. i Och då har jag sagt att när 

vi ändå har schakten öppna, varför lägger vi inte med lite extra kanalisationsrör för det som 

vi vet ska gå med kabel i mark, det spelar ingen roll du får ingen värmeutveckling på 

belysningskabel t.ex. Och då får vi de att ligga på rätt ställe på en gång. Vi ser ju i våra GPSer 

i maskinerna vart belysningen ska vara, då lägger du kanalisationsröret i närheten av det, 

där schakten är öppen. Kanske behöver vi göra en schakt på 2‐10m och sen sätta 

fundamentet och kapa kanalisationen och sen är det bara att dra kabeln i stället för att 

gräva en ny schakt för att få ner kablarna som ska ligga i mark. BoKlok i sig med sina kablar 

är inga stora kablar så dom tycker det är smidigt för att då finns det även för föreningen om 

dom sen i sin tur vill byta kablarna, då behöver dom inte gräva upp heller.” 

Bild 10 Förrådsform 

‐”Det är plankor, 195‐virke och sen har vi en någon planka nertill så vi får den i rätt höjd.” 

Vad är skillnaden från ”vanliga” fall? 

‐”Jag vet inte riktigt vad som är vanliga fall, men förut har vi byggt av formplywood och då 

har vi bygg sektioner men det tar längre tid att slå ihop dem för man måste bygga en ram på 

dom, man måste skruva fast. Ja det tar 5‐6 ggr längre tid att tillverka den från början. Sen 

kan du fortfarande använda dom, sektionsvis. Men här har du längderna, du beställer virket 

5m långt t.ex. Och då beställer vi två delar, skruvar ihop dom med några skruvar bara. Sen 

lägger du ut reglarna, ställer dom på plats och sen strävar upp den. Pang så är den klar. I 

stället för att det tar kanske en dag att forma så tar det för att singla upp, armera och forma 

tog en dag, annars tog det kanske två dagar. Långsidorna är uppdelade i tre sektioner, 2x5m 

och 1x1m. Då lyfter du över dom till nästa ställe och där har du redan lagt ut underslån och 

sen ställer du dom på plats. Det här höll jäkligt bra.” 

Ni har slagit fast strävorna med armeringsjärn? 

 ‐”Ja precis, vi har slagit ner armeringsjärn med slaghammaren. Det tar jättelång tid, så vi 

optimera det ännu mer. Vi tog pålkap och sen slog vi ut reglar över hela dom där strävorna 

som ligger under formen. Och så la vi fast pålkapen på den och formade runt den. Det 

gjorde att det gick ännu snabbare.” 

 

 

 

 

 

38  

Bild 16 Figursingla 

‐”Det här är ju radhusprojekten, vi singlade ytan för grundelementen. När de sitter på plats 

och mellanväggarna, så kommer rörmokaren och vill lägga sitt inre VA. För att vi ska ha så 

kort tid som möjligt för att återfylla efter att rörmokaren har lagt sina rör, för då vill vi direkt 

lägga isolering och armera. Då har vi valt att göra en linje som vi sätter ut eller som vi har i 

maskinerna så ser vi vart inre VA ska gå och då singlar man inte dessa ytor. Så får rörmokare 

dra det de han behöver och sen så går det fortare för oss att göra färdigt för att dom ska 

kunna fortsätta och gjuta. 

 

Glenn Sandin, projektingenjör Skanska  

Vem är du och vad gör du? 

Glenn Sandin, Projektingenjör. Jobbat i snart 2år, innan det jobbade jag som arbetsledare. 

Högskoleingenjör Byggteknik inom produktion, Uppsala.” 

När gjorde du ditt första BoKlokområde och vilket var det? 

‐”BoKlok Sågen 1 i Knivsta och det var 2013.” 

Vilka var de största utmaningarna då? 

‐”Ett problem som har varit rätt genomgående med BoKlok är att ritningarna stämmer 

sällan. Det är ofta så forcerade tider vid projekteringen att det inte ges sportsliga chanser 

för projektören att ta fram väl granskade ritningar. Det tillsammans med BoKloks 

standardritningar som de har på intranätet är en historia för sig. Det är inte så lätt att hitta 

något, men även kvalitet på standardritningarna lämnar en del att önska. Nu kan jag inte 

tala för husritningarna, men mycket av det som berör våra delar, dvs. markarbeten. Men 

många av dom som jobbar i det här gänget, eller åtminstone har jobbat med dom som är 

kvar har varit med på ganska många BoKlokområden och då har man lärt sig dom här 

grejerna. I många fall så är det så att man nästan inte använder ritningarna för vissa 

moment därför att man har egna lösningar som är enklare eller bättre. För 

BoKlokritningarna har ofta väldigt komplicerade lösningar på ganska enkla problem och 

känns lite väl teoretiska ibland.” 

Vad var största skillnaden när du byggde BoKlok första gången och nu? 

‐”Det är ju ganska likt, det är inte så mycket som har ändrats. Situationen nu är ungefär som 

den var då. Förutom att här är det BoKlok som även har gjort ritningarna på gatan att 

samma problem även föreligger på gatan och inte bara på tomtmark. Men det är precis 

samma anledning, det är ofta så forcerat i projekteringsskedet att resurserna som inte har 

varit så många, typ 1 ½ när du (Sofie Lundberg) har varit inne har haft möjlighet, det har ofta 

lett till att när vi lämnar in anbudskalkyler då har ju vi i bästa fall haft en skiss utan höjder 

och så kommer BoKlok och frågar ”hur mycket kostar det här? När är det klart?”.  

 

 

39  

När du skulle börja bygga BoKlok hur fick du fram den informationen du behövde? 

‐”Jag jobbade inte riktigt i den rollen, jag kom in i projektet efter att det hade startat och 

min huvudsakliga uppgift i det projektet var att reda ut all gammal förändringshantering. 

Det var mycket av förändringshanteringen som inte var påbörjad så det fanns mycket 

ekonomi som behövde regleras och mängder och sådana saker. Så den produktionstekniska 

biten hade jag väldigt lite att göra med i första projektet. Så där hade vi en väldigt rutinerad 

platschef i BoKlok sammanhang.” 

Vem var det? 

‐”Ulf Eriksson, han har byggt säkert 7st sådana här områden. Så jag hade princip ingenting 

med arbetsledning att göra än att jag bara försökte hålla koll på vad han gjorde och ta betalt 

för det, i det fall det inte ingick.” 

Nu till den här gången, var hittar du information? 

‐”Ja det är ju ritningsunderlaget, det är det viktigaste. I vanliga fall på ett projekt får du ju ett 

förfrågningsunderlag som du utgår ifrån, där du har kanske en mängdförteckning, 

stämplade bygghandlingar och ett kontrakt med vad som ingår och vad som inte ingår. Här 

hade Fouad (Ketari) ritat i Bluebeam på detaljplanen så vi hade en skiss helt enkelt att bygga 

utifrån och det hänger ju ihop med det här forcerade projekteringstiden att man inte tar ut 

svängarna ordentligt utan snålar så mycket. Eller åtminstone inte ger tid för dom som ska 

utföra projekteringen” 

Vilken information tycker du saknades? 

‐”Till att börja med fick vi inte bygghandlingarna till produktionsstart och det var definitivt 

inte vid anbudsinlämning. Det betyder ju att vissa saker som inte täcks in måste regleras, 

t.ex. första etappen är inte baserad på en höjdsatt ritning. Då antar man att husen kommer 

läggas i befintlig marknivå, men i det här fallet gällde inte det riktigt alla hus, typ inte de 

flesta. Så det betyder att det är ganska mycket fyllnadsmassor som ska i här och där. 

Marken ska höjas rätt mycket och det är ganska mycket pengar. BoKlok har också en liten 

skräck för bergschakt, alltså sprängning, för de försöker ofta höja tomterna så pass mycket 

så de ska slippa från sprängning men det leder i sin tur att du måste fylla under hus och 

förråd för där kan man inte bara fylla med vad som helst. Utan det är ofta rätt dyra 

köpemassor som man måste använda i stället, så de tar ofta ut varandra.” 

Hur har det löst sig då? 

‐”Det är inga problem att lösa det rent tekniskt, det får ju regleras antingen som ÄTA eller 

om möjligen att man har en nollad post i kontraktet som mängdregleras. I det här fallet blev 

det senare.” 

Har du försökt hitta information på BoKloks intranät? 

‐”Jag har lärt mig hitta hyfsat i trädstrukturen så det går hjälpligt att ta fram ritningar” 

 

 

40  

Tycker du allt finns då? 

‐”Jag vet att tycker att jag har saknat vissa saker, men ofta kompletteras ju dom av 

markritningarna, men inte alltid.” 

Hur många områden har du gjort nu då? 

‐”Det här är min tredje etapp, andra område.” 

Har du på förhand fått ta del av andras lösningar för markarbeten? 

‐”Ja det skulle jag vilja säga, speciellt i Knivsta där platschefen har gjort några stycken 

(områden) så han hade en hel del kluriga lösningar varav många av dom använder vi 

fortfarande.” 

Har du fått det här muntligt? 

‐”Ja man har ju gjort en del egna ritningar, men oftast är det mer praktiska tillämpningar 

alltså sånt som inte du har på detaljnivån av en ritning. T.ex. hur du staplar lättfyllnadsblock 

på mest ekonomiska sätt, så man får så lite svinn som möjligt. Den detaljnivån har du aldrig 

på en vanlig ritning, det behövs inte.” 

Fanns det mycket dokumenterat eller var det mycket mun till mun 

‐”Både och.” 

Har du delat med dig av dina egna erfarenheter? 

‐”Ja det skulle jag vilja säga i ganska stor utsträckning, för att här är det jag efter utsättaren 

och några av gubbarna den med mest erfarenhet av BoKlok.” 

Det är inom ert team, har du delat mig dig ”uppåt”? 

‐”Vi har snarare i sidled, vi har haft andra projekt som har varit här på studiebesök. 

Frestafolket (BoKlok Östra Frestaby) framförallt.” 

Tycker du det finns några bra forum idag för att återkoppla bra idéer, brainstorming… 

‐”Oftast är det i entreprenadslut som det är någon form av erfarenhetsåterföringsmöte. Så 

ej här, eller med BoKlok. Iallafall inte vad jag har varit kallad till.” 

Hur skulle ett sådant forum se ut i så fall? 

‐”Det finns ju ganska väletablerade mallar i branschen för erfarenhetsmöte, jag tror t.o.m. 

att det finns i VSAA att det ska göras.” 

Jag tänker mer en portal, intranät… 

‐”Jag tror nog att det som finns i VSAA är fullt tillräckligt.” 

 

 

 

 

41  

Blev det som det var ritat? 

Ja höjder och sådant ser vi till att det stämmer. Det som brukar behövas justeras är 

markhöjder för att man får en annan blick när man ser det än när man sitter och ritar det. 

Man ser hur vattnet rinner, så gör man justeringar så att inte vattnet ska bli stående på 

ytan.” 

Ger ni feedback på projekteringen, med bra och dåliga lösningar? 

‐”Lite som vi var inne på förut, att sådana saker hade kunnat tas via ett 

erfarenhetsåterföringsmöte. Nu sker det egentligen inte mer än att det kommer på 

relationshandlingarna.” 

Hur tror du att man skulle kunna bygga BoKlok på ett enklare sätt? 

‐”Det finns inte så mycket enklare sätt som man kan säga generellt. Det är alltid lokala 

förutsättningar. Något som är viktigt att man har med sig redan i projekteringsskedet är 

massbalansen. Så man inte behöver köpa in och köra bort mer än nödvändigt, för där ligger 

det jättestora pengar.” 

Hur har det varit med samkörningen av ritningarna, mark, el, fjärrvärme? 

‐”Där har jag för mig att det brukar vara någon sån där BoKlok standardritning att dom inte 

riktigt klaffar med varandra.” 

Vi har gjort förtillverkade mallar som vi använder i plywood med borrade hål till schakten, 

för uppsticken i plattan.” 

Har ni kommit på mallarna själva eller fått idén? 

‐”Det finns nog en ursprungsmall på BoKloks intranät,  men det något med dom där som 

inte stämmer. Har jag för mig.” 

Du hade skrivit ner några punkter? 

‐”BoKlok har en tendens, man borde i många fall kunna förenkla vissa moment en hel del 

med saker som är lite mer lika. Ofta är det så att man använder saker som är väldigt lika, 

men i lite olika storlekar. Det vore ju bättre om man kunde förenkla det så att man hade en 

typ som passade på alla typ. Spelar roll om det kanske är lite dyrare, det kommer ändå tjäna 

in sig på minskad hanteringskostnad. Farstukvistplintar, då brukar vi göra så att, där är det 

ritat tre olika, och så är det lite beroende på kärlfarlighetsklass i området, då har vi en som 

klarar alla de där men som kostar lite mer, men i minskad hanteringskostnad för oss och att 

någon stackare lyckas sätt fel plint. Det kanske blir lite överdimensionerat men det blir ändå 

billigare.” 

 

 

 

 

 

42  

Trapporna ner från loftgången 

‐”Där trappan ansluter mot marken, där har vi ofta en plattrad eller gjuter ett eget 

betongfundament. Vissa av de här lösningarna är jag inte säker på att det ens finns 

upptagna på ritningarna utan det är bara ritat att den ska komma ner, sen är fundament 

ritat för just trappan. Det är ingen detaljritning, det är bara ”här ska den vara”. Sen får man 

lösa det på plats. 

I något sammanhang, Uffe (Ulf Eriksson) sa det, då hade de tagit en snygg gammal 

betongpåle och kapat av den och använd den som fundament för trappan. Blev 

kanonsnyggt!”. 

 

Mårten Åkesson, yrkesarbetare Skanska  

Yrkesarbetare VoA, Örebro. 

När gjorde du ditt första BoKlokområde? 

‐”Första var nog Näsby i Örebro. Var bara med på grunderna av ett hus av tre och sen lite på 

finplaneringen på slutet. Sen i Huddinge, Balingsnäs, Flexhus.” 

Vilka tycker du är de största utmaningarna med att bygga BoKlok? 

‐”Just BoKlok husen i sig, ihop med montaget är lite lurigt med allt folk. Vi ska jobba 

samtidigt som de monterar är alltid bökigt. För alla. Sen just för vår del är det samma 

moment, fast det är BoKlok, markjobbet i sig. Det är ju grunderna som ser lite annorlunda 

ut.” 

Har ritningarna stämt? 

‐”Nä, det vet jag inte.” 

Har det varit svårt att få ut den informationen man har velat ha från ritningarna? 

‐”Det tyckte jag funkade rätt bra i Huddinge, där fanns det fina ritningar som man såg 

höjderna. Men det var ju fel på några ritningar, men det kan ju vara något annat, en 

mänsklig faktor.” 

Vilken typ av fel? 

‐”Det var en höjdsättning som var fel, dom hade tillverkat plintarna efter den 

höjdsättningen så dom blev 5cm för höga. Så hade vi satt dem efter rätt höjd så hade de 

blivit 5cm för höga. Men vi kom på det innan vi hade satt dem så då var det bara att sänka 

ner dem 5cm. Så granska ritningen är en utmaning med. Men ute hos oss så ska man 

egentligen ta förgivet att det är rätt uppgifter man får. Just när det gäller sådana saker, är 

det inte så? 

Men sen att inte ritningarna är synkade heller för just vår del, el, fjärrvärme, avlopp och 

vatten. Det kan bli lite rörigt.” 

 

43  

Har du själv behövt göra någon informationssökning? 

‐”Inte mer än att gå in och be om det, jag vet inte riktning vart man ska hitta dom annars.” 

”Det blir ju hos arbetsledningen för vår del vi får söka informationen. Sen om det finns eller 

dom är rätt och stämmer, det ska ju jag ta förgivet när man får dom.” 

Har du innan ni har börjat fått ta del av andras lösningar? 

‐”Ja det fick vi lite grann. Just det här med mallarna vi gjorde för rören som ska upp i 

nischerna. Då vi varit ute på Näsby och fick lite tips så fick vi lite tips från 

Södermanlandsavdelningen, Johan (Eriksson) och dom hur vi skulle gå tillväga. Sen gjorde vi 

något liknande eller hittade på något eget.” 

Sökte ni informationen aktivt eller hörde andra av sig? 

‐”Nja det var väl egen erfarenhet sen Näsby, då vi löste det på ungefär samma vis. Jag tror 

det var Mattias (Kannius) som pratade med dem eftersom de visste att Södermanland hade 

gjort mycket BoKlok.” 

Finns det några idéer som du delat med dig? 

‐”Ja, tips och idéer försöker man dela med sig av hela tiden. Det finns väl inget specifikt för 

man vet inte riktigt vart man ska vända sig. När jobbet är färdigt har vi haft lite 

erfarenhetsåterföringsmöten med alla berörda. Men sen vart det där tar vägen, det vet inte 

jag. Det är om det går vidare inom arbetsledningen som skriver in det någonstans. Men jag 

vet inte riktigt vart man ska leta efter sådana saker.” 

Har ni gett feedback på projekteringen? 

‐”Vi har ju gett det till våran arbetsledning och jag har pratat med han på BoKlok. Han säger 

likadant, det är ingen sammanstrålning på ritningarna.” 

Tror du man kan bygga BoKlok på ett enklare sätt? 

‐”För våran del är det ganska simpelt eftersom allt kommer upp på samma ställe.” 

Har ni några egna lösningar? 

‐”Det är ju dom där mallarna. Sen gjorde jag en till plintarna som sitter utanför huset. Gjorde 

jag en vinkel. För dom ska sitta med ett visst avstånd från husliv. Då gjorde jag en 90 graders 

vinkel som hade exakt det avståndet. Så istället för att ha hjälp av utsättare så la jag bara 

emot den mot huset och sen spetsen på vinkeln blir ju nollan. Plintarna var fyrkantiga så vill 

man att dom ska stå rakt så gick det att ta för öga sen när man satt alla så kunde man vrida 

dom. I Näsby då hade vi med utsättare hela tiden som satte ut hörnen och så. Nu var man 

inte så beroende ut av det. Vi satte en hel sida på en halvtimme. Sen märkte jag på huslivet 

från hörnet som vi hade vi ett avstånd från det och då märkte jag på grunden så det bara 

räckte med att hålla vinkeln emot. Det kom jag på i Näsby när vi satte alla plintar där, 12st 

runt huset som skulle sitta på samma avstånd hela tiden.” 

 

 

44  

Om det fanns ett forum för idéer, hur skulle du vilja att det såg ut? 

‐”Vart ska vi kunna söka det? Vi har ju inga datorer eller telefoner så vi kan komma in 

någonstans, som yrkesarbetare. Då måste man ha tillgång till en arbetsplatsdator.” 

Om man löser problemet och du har en dator 

‐”Ja då skulle det väl vara ganska enkelt att gå in på vilken sida som helst.” 

Ska det finnas en textbeskrivning och en video eller ska det stå kontaktinformation till rätt 

person? 

‐”Ja det vore perfekt, nummer till någon som vill dela med sig av såna saker. Video kanske är 

överkurs, men bilder är nog enklast. Det är ju inte säkert att en video stämmer på allt.” 

Niclas Johansson Normallägesansvarig VG Väg och Anläggning, Göteborg. 

Hur länge har arbetet med Normallägen funnits och fanns det någon föregångare?  

Arbetet med Normallägen har funnits under en längre tid, mig veterligt under minst 5 år 

men troligen längre, men det är först under den senaste tiden som de har fått större 

slagkraft. Detta med anledning av att man sedan en tid tillbaka (aug‐14) tillsatt en 

heltidsanställd som Normallägesägare, vilket är min roll i dagsläget. Jag har jobbat heltid 

med detta sedan februari 2015 efter att ha tagit över arbetsuppgifterna från Malin Brånemo 

vilket är de enda som fått förmånen att jobba heltid med denna typ av arbetsuppgift. 

Som svar på er fråga så har detta funnits under längre tid och arbetsrollen är en form av 

stafettroll där jag kommer vara verksam till januari 2016, därefter kommer en ny person 

överta mina arbetsuppgifter för att jag sedan skall kunna gå tillbaka till mitt distrikt och 

driva projekt. Det har som ni förstår alltså funnit ett antal föregångare innan mig även om 

det på senare tid blivit mer aktualiserat med Normallägen. Anledningen till detta har och 

göra med vår affärsplan där vi har ett ökat fokus på produktivitet. Det har ni säkert redan 

läst men Normallägen har fokus på främst produktivitet men även kostnad och kvalitet. 

  

Vad är ambitionen med verktyget kommande år? 

Normalläge är precis som ni säger ett av våra fem verktyg för ökad produktivitet varvid vi 

ständigt försöker öka användandet av detta, vi vet att de är rätt sätt även om det är för få 

som använder verktyget. 

Våra kortsiktiga mål i gruppen är att under kommande år fokusera på tre områden: Öka 

kvaliteten, Öka antalet, Öka användandet. 

  

 

 

 

45  

Finns det något forum för att lämna in förslag på Normallägen? 

Här använder vi oss återigen av Oneskanska då det finns ett formulär man fyller i ifall man 

har synpunkter på befintliga eller potentiellt nya Normallägen. Det är tyvärr inte här vi får 

den stora responsen utan istället sker de stora arbetet i våra arbetsgrupper från VoA samt 

Infra. Vi är totalt 40 personer i verksamhetsgrenen som träffas kontinuerligt för att 

kvalitetssäkra existerande NL men även arbeta fram nya. I denna grupp vilket Stefan 

Rydelius är medverkare i sker den största delen av arbete och min roll är att koordinera alla 

arbetsuppgifter kring Normallägen, deltagare och mycket annat… 

Vår sida på Oneskanska utgör alltså vårt forum samtidigt som vi ständigt tar upp muntliga 

åsikter under våra pågående möten. 

  

Efter avslutade projekt genomförs ett erfarenhetsåterföringsmöte. Samlas tankar och 

ideér/mötesprotokoll upp från dessa möten till er som arbetar med Normallägen? 

Likt jag nämnde innan så jobbar vi stenhårt med att öka statusen på Normallägen varvid vi 

anser att detta skall vara lika naturligt som arbetsberedningar. Innan projektstart pratar vi 

ofta om arbetsberedningar men det skall vara lika naturligt att prata om Normallägen, vi 

anser till och med att de borde framgå i våra målkort som vi fyller i innan projektstart. 

Under pågående produktion sker produktionsmöten och då frågar man alltid ifall vi har alla 

arbetsberedningar färdiga för de kommande arbetsmomenten, även här bör man föra ett 

resonemang kring Normallägen. 

Men för att knyta an till din fråga så genomförs dessvärre inte denna kunskapsåterföring 

vilket är tråkigt, helt klart något vi borde ta med oss… Funderar ni på detta så är vi 

naturligtvis också tacksamma ifall ni funderar på hur detta skulle kunna ske, alltså praktiskt 

utförande vilket många gånger är svårt och tungrott. 

  

Hur kommuniceras Normallägen ut i organisationen? 

Från ledningsnivå genomförs en ständig diskussion kring produktivitet och våra fem verktyg, 

ett av detta är enligt innan Normallägen. Kommande affärsplan trycker mycket på 

produktivitet och därmed även Normallägen även om de inte uttalas direkt. 

Under Skanskas samtliga kurser pratar man alltid (i alla fall nästan) om detta så ifall någon 

inte skulle hört talas om Normalläge är jag djupt förvånad. 

Sedan för vi i Normallägesgruppen en löpande diskussion om hur vi anser ledningsgruppen 

skulle kunna förmedla detta ytterligare, kan vara allt ifrån ökad uppmuntran till tvingande 

åtgärder.   

 

46  

Bildspel Powerpoint, BoKlok, Johan Eriksson

 

47  

Egen designade mallar

 

48  

Stadiga ”galjar”

Användning av samma ”galjar” för plintar

 

49  

Varför det är smidigt med mallar

Involverade beställare vid beställnig av plintar som kunde gynna fler projekt

 

50  

 

51  

Smidig och snabb form som håller länge

Skapa och föreslå

 

52  

Resultatet utan plantering

 

53  

 

54  

Figursingling för inre va arbeten som rörmokaren gör

Resultat innan sådd och plantering

 

55  

Resultat innan sådd och plantering