Jubileum 2014 | 1

60502

HELSINGBORG 60 ÅR

DEN SVENSKA DJURSJUK- VÅRDENS VAGGA

STRÖMSHOLM 50 ÅR

MOT FRAM-TIDEN MED SKONSAMMA METODER.

DÅ OCH NU DE STÖRSTA VETERINÄR- MEDICINSKA FRAMSTEGEN

Jubileumsutgåva HELSINGBORG 60 ÅR | STRÖMSHOLM 50 ÅR | EVIDENSIA 2 ÅR

2 | Jubileum 2014

60502Det här magasinet ges ut av Evidensia Djursjukvård AB med anledning av att två av våra djursjukhus fyller jämnt.

Djursjukhusvägen 11, 734 94 Ströms-holm | 0220-45800 | info@evidensia.se | www.evidensia.se | facebook.com/evidensia

Magasinet delades ut i augusti 2014. Kontakt: Maria Hofling, press- och infor-mationsansvarig, 0220-600 101 Papper: Edixon 120/190.Tryck: TMG.Produktion: Evidensia Djursjukvård.Omslagsfoto: Fotograf Niclas.AD: Leo Produktion.

Jubileum 2014 | 3

ÄR DU EN HUNDMÄNNISKA eller kattmänniska? Inom Evidensia är vi både och. Och visst är hästen människans bästa vän?

Ja, faktum är att vi gillar alla djur. Oavsett vad ditt djur behöver hjälp med finns

vi till hands. Det har vi gjort sedan allt startade. Sedan den militära hästhållningen med sina sjukstall avvecklades. Sedan bruksdjuren blev sällskapsdjur.

Vårt specialistdjursjukhus i Helsingborg var med och formade den moderna svenska djursjukvården. Dess legendariska veterinär Fritz Sevelius blev inspirerad under en resa till USA för 60 år sedan. Han insåg hur betydelsefulla sällskapsdjuren är för oss. Vi blir allt mer måna om att ta hand om dessa viktiga familjemedlemmar.

Specialistdjursjukhuset i Strömsholm grundades på allvar tio år senare, med rötter i den militära ridskolan. Både djursjukhuset i Strömsholm och Helsingborg firar jämt i år.

Där såddes fröet. Och på den vägen är det. Idag är vi både yngst och äldst. Vårt stolta arv bekräftar det vi säger: Vi ska vara det allra bästa för djuren.

Vi har fortsatt att hämta influenser och kunskap från vår omvärld. Tillsammans arbetar vi för att

driva den veterinärmedicinska utvecklingen framåt. Mot morgondagens djursjukvård.

Det är inget vi bara säger. Vi tror på det vi gör. Evidensia grundades 2012 när några av Sveriges

äldsta och främsta djursjukhus gick samman. Tillsammans är vi starka. Det är den enkla tanken bakom Evidensia.

Idag finns vi från Boden i norr till Höllviken i söder. Vi har även sjukhus och kliniker i resten av Norden!

Vårt hjärta klappar för trygghet. Därför vill vi finnas nära dig och ditt djur. Dygnet runt. Året om.

DEN VERKLIGA STYRKAN I Evidensia är människ-orna bakom vårt namn. Alla våra medarbetare har en sak gemensamt – de brinner för djurens bästa. Vi lär av varandra och satsar stenhårt på utbildning och forskning tillsammans.

Det säger vi även med vårt namn. Evidensia, evi-dens, vetenskapliga belägg. Vi jobbar evidensbaserat och söker sanningen i forskning. Vi ger provsvar som du kan lita på. Vård du kan vara trygg med.

Vi vill se fler friska och lyckliga djur. Friska och lyckliga djur som återfått hälsan.

YNGST OCH ÄLDST.Vi firar!

ORDSPRÅK ”ARGA KATTER FÅR RIVET SKINN”

Ibland hamnar katter i slagsmål. Om det kommer bakterier i såret blir det snabbt en infektion. Därför ska man tvätta noga och åka till veterinär så fort som möjligt om såret behöver sys.

ETT DJURLIV KAN VARA VÄRT ALLT.

ETT DJURLIV KAN VARA VÄRT ALLT.

EN ÄLSKAD FAMILJE-MEDLEMÄR VAD ALLT HANDLAR OM

Historiskt har djur alltid haft en stor betydelse för oss människor. Både som arbetskraft, samarbetspartner och sällskap. Vi vet i dag att kontakten med djur kan ha en läkande effekt. Inte konstigt att många husdjur värderas lika högt som andra familje- medlemmar.

6 | Jubileum 2014

ORDSPRÅK”BÄTTRE MISTA

SADELN ÄN HÄSTEN”

Visste du att på hästsjukhuset står

operationssalen alltid redo för en buk-

öppning? När det handlar om hästar och

bukproblem är tiden en avgörande faktor.

Johan Lenz och Casper Lindegaard.

Louise Blomqvist och Lotta Persson.

Eva-Maria Hohneck Spodsberg.

Jubileum 2014 | 7

NÄR MAN STÅR UTANFÖR Evidensia Djursjuk-huset i Helsingborg är det svårt att föreställa sig det gamla militära området Berga. Av kaserner och sjukstall syns inte ett spår. Den stora fina ridhallen byggdes för några år sedan. Smådjurssjukhuset har stora planer för ny infektionsklinik, föreläsningssal, större butik och större utrymme för operation.

Trångboddhet går som en röd tråd genom hela djursjukhusets historia. Hela tiden har antalet patienter ökat.

LOUISE BLOMQVIST OCH LOTTA PERSSON, chefsduon på Helsingborgs djursjukhus, sitter lutade över varsin lunchsallad och pratar om var Helsingborgs djursjukhus befinner sig just nu.

– För tillfället lägger vi mycket fokus på tillgäng-lighet, att finnas där när kunden vill, säger Louise.

– Ja, och en stor del av jobbet är att läsa av hur djurägaren vill ha det. För det kan man aldrig veta. Någon har kanske en ponny som de vill göra allt för att rädda, medan en annan har en fin häst som man ändå inte tycker det är lönt att jobba med. Orsakerna kan vara många. Sedan måste vi göra det bästa valet av behandlingsmetod efter deras förut-sättningar. Det är svåra beslut att ta och det handlar om stora pengar, säger Lotta.

– Att prata om ekonomi är en naturlig del i vår vardag. Det är en utmaning, men samtidigt stimu-lerande och spännande. Diagnostikens utveckling innebär att det i dag finns helt andra möjligheter att fastställa vad problemet är med ett husdjur. Samti-digt ställer det krav på utbildning och den senaste tekniken. Det medför en högre kostnad på ett ställe, men för djuren innebär det kortare vårdtider och det är positivt, menar Louise.

NÅGRA TIMMAR SENARE i en annan byggnad tvärs över parkeringen håller Johan Lenz på att avsluta sin arbetsdag. Johan är en av tre chefveteri-närer på Helsingborgs hästsjukhus, som njutit av en välfungerande vår och sommar. Inför 60-årsjubileet känner man sig starka och stabila.

– Vi har aldrig haft en så högkvalitativ vård som

vi har i dag, säger Johan med eftertryck.Han visar upp ett gammalt gulnat tidningsklipp

från 1971: ”Nu opereras de med mänsklig teknik” lyder rubriken. Det handlar om en fin hingst som fick ett benbrott lagat genom att fixera det med stålplatta och skruvar.

– Helsingborg har alltid haft en vilja att ligga i framkant. Det är vår tradition. Sista åren har vi höjt kvaliteten ytterligare i alla delar av verksamheten.

Till exempel har hästsjukhuset satsat på att specialisera veterinärerna och delat upp sig i fyra grupper: poliklinik (att jämföra med en vårdcentral), ortopedi, internmedicin och akutavdelning.

– En bra sak med det är att färre veterinärer gör de viktiga operationerna och sköter de svåra sårskadorna. Ju fler fall man hanterar desto bättre blir man. Därför kan vi ha en viss nivå av skicklighet som skulle vara svår att uppnå annars.

TVÅ FAKTORER HAR LOCKAT fram specialist-inriktningen, både på smådjursavdelningen och hästsidan. Dels finns en hög ambition inom veterinärgrupperna. De vill åstadkomma resultat som tål att jämföras med resten av världen. Dels är orsaken det förändrade konkurrensläget.

– Förr var Helsingborg störst och inga andra fanns. I dag finns flera som gör bra saker. Det sporrar oss att komma framåt. Nu när Evidensia bildats har Helsingborg och Strömsholm fått en annan roll tillsammans. Att upprätthålla kvaliteten och spetskompetensen, avslutar Johan.

Ledningen på Evidensia Djursjukhuset Helsingborg 2014

Sjukhuschefer: Louise Blomqvist, Specialistdjursjukhuset, Lotta Persson, Specialisthästsjukhuset.

Chefveterinärer på Specialistdjursjukhuset – Ulrika Dreimanis (vårdavdelningen), Henriette Ström (kirurgi), Eva-Maria Hohneck Spodsberg (poliklinik).

Chefveterinärer på Specialisthästsjukhuset – Casper Lindegaard (kirurgi), Johan Lenz (poliklinik), Anna Öhman (medicin).

60-åringen tar sikte på framtiden.DJURSJUKHUSET I HELSINGBORG:

8 | Jubileum 2014

HELSINGBORGDjursjukhuset i

i årtal och siffror.1954 Sista skån-ska kavalleriet avvecklades i kasernerna på Berga. Regemen-tets veterinär Fritz Se-velius kämpade för sjuk-stallets bevarande och grundade landets första riktiga djursjukhus. Kungen gav länsstyrel-sen i uppdrag att utreda det hela. Beslutet blev en försöksperiod på tre år, med Hushållnings-sällskapet Malmöhus som huvudman.

1956 En operations-sal för stordjur, alltså hästar och nötdjur, iordningställdes.

1964 Hushållningssäll-skapet köpte den fasta egendomen av For-tifikationsverket och tog därmed över det ekonomiska ansvaret.

1969 En provisorisk ombyggnad gjordes i väntan på pengar. Hästar fick en poli- klinikavdelning.

1984 28 420 djur vårda-des på djursjukhuset. Av dem var 11 946 hästar och 13 571 hundar.

1981 Hushållnings-sällskapet beslu-tade att bygga ut i etapper.

1974 20 519 djur vårdades på sjukhuset.

1982 Personal-, kontors- och lagerlokaler byggdes. Samtidigt moderniserades laboratoriet. I samma veva började djursjukhuset få del av hundskattemedlen.

1976 Harry Petters- son började på djursjukhuset och drev frågan om utbyggnad vidare.

”Det är viktigt att få god kontakt med patienten, vilken djurart det än handlar om. Se varann i ögo-nen, klappa djuret och låt det luk-ta på dig, använd rätt namn, tala lugnande och ta god tid på dig.”

Harry Pettersson, mångårig chef för dåvarande Regiondjursjukhuset Helsingborg.

Så här såg huset ut som djursjukhuset övertog från re-gementet. Det byggdes 1912 och finns kvar, men gömt bakom nya utbyggnader.

1954

Vid djursjukhusets start var lantbrukets djur återkomman-de patienter. Så är det inte i dag.

Jubileum 2014 | 9

1999 Verksamheten bolagiserades och delades upp på smådjur, stordjur och Malmö Djursjukhus.

1987 Små-djurskliniken invigdes.

2000 Hushållnings- sällskapet ville sälja eftersom verk-samheten blivit en betungade del av driftbudgeten. Drygt 100 personer jobbade på djursjukhuset i Hel-singborg. I stället bild-ades Stiftelsen Svensk Djursjukvård som drev verksamheten vidare.

1992 Fjärde etappen för hästar stod klar. Här fanns fölavdelning, patologianläggning, isoleringsavdelning och nytt vårdstall.

2002 Ny rehabavdelning invigdes med simbassäng och vattentrask.

2007 Portarna slogs upp till den nybygg-da DC-hallen, ett Di-agnostiskt Center för stordjur. Ett mycket bra komplement till hält- och ridutred-ningar.

2012 Evidensia tar över driften. Stiftelsen fortsätter att vara fastighetsägare via sitt bolag Djurab och delägare i Evidensia.

1985 Stordjurskliniken byggdes på friköpt mark och utrustades bland annat med lyfta-re som underlättade rejält vid sövning av hästar. Tidigare ett tungt jobb.

2013 CT-centret invigdes. Här kan man scanna en stående häst, något man fort-farande är ensamma om i Sverige.

Den tekniska utvecklingen är särskilt tydlig på hästsidan, eftersom det i dag finns helt andra hjälpmedel för att hantera de stora djuren.

2014

10 | Jubileum 2014

Jubileum 2014 | 11

STIFTELSEN SVENSK DJURSJUKVÅRDS ORDFÖRANDE NILS GYLLENKROK:

“Varenda krona går till djursjukvården”

D jursjukhuset i Helsingborg drevs från början av något som än i dag heter Hus-hållningssällskapet Malmöhus. Det kan verka märkligt, men Hushållningssäll-

skapet sysslade med rådgivning inom jordbruk och bondgårdens djur var vanliga patienter på djursjuk-huset från början.

Dessutom bestämdes arrangemanget av riks-dagen. Djursjukhuset i Helsingborg skulle vara djursjukvårdsinrättning för alla de södra länen och Hushållningssällskapet dess huvudman. Ordföran-de i Hushållningssällskapet var alltid den sittande landshövdingen.

Under många år kämpade Hushållningssällska-pet för större och bättre lokaler att bedriva djursjuk-vård i. Det var svårt att få statliga bidrag.

Så småningom lossnade det, tack vare många privata donationer.

Nils Gyllenkrok som suttit med i styrelsen för djursjukhuset de senaste 26 åren fann ganska snart att Hushållningssällskapet inte längre var rätt ägare. Driften av sjukhuset tog mycket resurser.

Ett privat ägande övervägdes, men till slut bild-ade man i stället en stiftelse som tog över ägarskapet för både Helsingborgs och Malmös djursjukhus – Stiftelsen Svensk Djursjukvård.

Till den nya styrelsen knöts flera proffs på veterinärmedicin med stora nätverk och förtroende i branschen. Med kommunfullmäktiges ordföran-de på en styrelsestol fick man även en stark lokal förankring.

När branschen började förändras stod stiftelsen inför två val.

– Ska vi sitta i baksätet eller köra bilen? Vi valde det sistnämnda, säger Nils Gyllenkrok som i dag är ordförande för Stiftelsen Svensk Djursjukvård.

Stiftelsen sålde alltså verksamheten. Sedan Evidensia bildades har stiftelsens roll för-

ändrats. Man är fortfarande delägare i Evidensia och även hyresvärd. Kvar finns också uppdraget – att oberoende verka för djursjukvård i Helsingborg och Malmö. Det ger stabilitet för framtiden.

– Vi delar ut pengar till det vi ser är viktigt i framtiden. Till exempel utbildning inom senaste cancerforskningen i USA.

Bidragen går till investeringar i kompetens, utrustning och lokaler som annars är svåra att räkna hem. Kapitalet består bland annat av donerade pengar från privatpersoner och företag. Donationer är och har alltid varit en avgörande faktor för möj-ligheterna att växa och ta emot allt fler djurägare.

– Jag tycker det är viktigt att betona att varenda krona som doneras går till djursjukvården i Helsing-borg och Malmö. De är öronmärka rakt in i utvalda projekt, säger Nils Gyllenkrok.

JUST NU ARBETAR STIFTELSEN med att förverkli-ga en ny infektionsklinik som ska få namn efter ett par stora donatorer – systrarna Ahlström. Utan dem hade de efterlängtade lokalerna inte kunnat byggas. Infektionskliniken kommer att döpas efter deras hund Agazziz.

Vill man donera pengar till djursjukhuset i Helsingborg ska man kontakta Stiftelsen Svensk djursjukvård. Vem vet, kanske blir nästa utbyggnad uppkallad efter dig.

Stiftelsen bakom djursjukhuset i Helsing-borg delar ut pengar till morgondagens djursjukvård.

ORDSPRÅK ”DÖM INTE HUNDEN EFTER HÅREN”

En hälsosam päls ska vara tät, glansig och lukta friskt eller neu-tralt. Men hudproblem hos hundar är vanligt. Får hunden klåda kan det bland annat bero på parasiter, infektio-ner eller allergi.

Nils Gyllenkrok, ordförande i Stiftelsen Svensk Djursjukvård i Skåne.

Jubileum 2014 | 13

ett svar.

– Ja, en tik som började valpa och efter att fött två valpar utveckla-de magomvridning. Hon blev akut mycket dålig. Tack vare en erfaren uppfödare kom de in snabbt och låg på operationsbordet inom 15 minuter från ankomst. Magsäck-en rättades, fem levande valpar plockades ut och sedan gjordes en gastropexi (fastsyning av magsäcken) enligt standard. Tiken mådde bra och kunde åka hem till sina valpar dagen efter.

Andrea Mårtensson, veterinär, specialistpå hundens och kattens sjukdomar, Evidensia Djursjukhuset Helsingborg Specialistdjursjukhuset.

EN FRÅGA –

– En apa med en sårskada på ryggen som den fått efter ett bråk med en annan apa. Apan sövdes med blåsrör och djurskötaren var tvungen att hålla i armarna på apan under hela behandlingen, för om den fick tag i någon av oss skulle det vara mycket svårt att ta sig loss. När jag sydde ihop såret var jag tvungen att sy så stygnen inte syntes och sätta andra stygn lite här och där kring såret så de andra aporna hade något att pilla på, i hopp om att de inte skulle pilla upp själva såret. Såret läkte utan problem.

Johanna Almerén, klinikveterinär, Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm.

– Ögat hänger ihop med resten av kroppen. Det är väldigt spän-nande. Det är både kirurgi och medicin i ett fysiskt väldigt litet område. Mikrokirurgi innebär att man till exempel jobbar med vävnader som är 0,6 mm tjocka och sen ska man skära bort en tredjedel. Eller sy i dem. Sjukdomar i kroppen påver-kar ögat. Därför är det tur att det finns andra specialister på Strömsholm, som man jobbar tillsammans med.

Maria Källberg, specialist ögonsjukdo-mar, Evidensia Specialistdjursjukhuset Strömsholm.

FINNS DET NÅGOT FALL SOM DU ALDRIG GLÖMMER?

VILKET ÄR DET MEST UDDA DJUR DU BEHANDLAT ?

VAD ÄR SPÄNNANDE MED DITT SPECIALISTOMRÅDE?

– Jag tycker mitt jobb är som allra bäst i det ögonblicket jag får läm-na hem ett djur som mår bra till dess djurägare. Den kärleken och glädjen mellan djur och djurägare är fantastisk och väldigt speciell.

Marie Göransson, veterinär, Evidensia Djursjukhuset Helsingborg Specialist-djursjukhuset.

NÄR ÄR DITT JOBB SOM BÄST?

– Att förstå en häst som har ortopediska bekymmer. Säg att det börjar med ryggont, men ryttaren förstår inte och hästen går länge med det. Sen lägger den över belastningen på frambenen och till slut får den ont där. Det är en utmaning att förstå: Vad har egentligen hänt? Vad kom först? För att kunna hjälpa en häst be-hövs erfarenhet och kunskap.

Anders Norén, chefveterinär på Eviden-sia Specialisthästsjukhuset Strömsholm.

VAD ÄR DEN STÖRSTA UTMANINGEN MED ATT BEHANDLA EN HÄST?

– Det tycker jag absolut! Samt att man noga ser över veterinär-vårdsdelen i lugn och ro så att man vet vad den innehåller om man någon dag behöver ta snab-ba beslut i en akutsituation.

Nina Stein, receptionen, Evidensia Speci-alisthästsjukhuset Strömsholm.

SKA MAN FÖRSÄKRA SIN HÄST?

14 | Jubileum 2014

Jubileum 2014 | 15

Ledningen på Evidensia Djursjukhuset Strömsholm 2014

Sjukhuschefer: Maria Källberg (efterträds i augusti av Mia Runnerus. Maria går in som specialist på heltid) på Specialistdjur- sjukhuset, Marie Westberg på Specialisthästsjukhuset.

Chefveterinärer: Lennart Sjöström, Specialistdjursjukhuset, Anders Norén, Specialisthästsjukhuset.

GENOM ÅREN HAR STRÖMSHOLM varit ett centrum för hästuppfödning, militär ridskola och förstås tillhörande vård av hästar.

– Det är en oerhörd tradition som på sätt och vis förpliktigar. Det är en inspiration att tänka så, säger Anders Norén som är hästveterinär.

Samtidigt har det geografiska läget på landet varit en utmaning.

– Vi insåg tidigt att vi måste ha något unikt att erbjuda. Vi måste ligga i framkant när det gäller utveckling, teknik och att sprida kunskap. Så har vi jobbat i alla år. Ett skäl till att vi lyckats är att vi bestämt oss för att bli väldigt bra på det vi gör, säger Lennart Sjöström.

Han har jobbat på djursjukhuset i Strömsholm i imponerade 42 år och för många är Lennart Sjö-ström synonymt med detta djursjukhus.

Anders Norén, veterinär på hästsjukhuset sedan 33 år, är en annan veteran.

– När jag började på Strömsholm 1981 var vi tre veterinärer på hästsidan. Redan då hade vi ambitionen att vara ett remissjukhus. Som team utbildade vi varandra, för att kunna sköta dygnet-runt-verk-samheten, säger han.

Mycket har hänt sedan dess. Verksamheten har utvecklats till ett specialisthästsjukhus som aktivt rekryterar veterinärer som har spetskompetens inom sitt område, med europeiska mått mätt. Det har bidragit till ett internationellt, utvecklande arbetsklimat.

VETERINÄRMEDICINSKT HAR DJURSJUKHUSET ALLTID haft en särställning. Men själva ekonomin gick det trögare med i början. När väl verksamheten var skuldfri kom en rejäl kalldusch på 90-talet, när hundskatten avskaffades och moms infördes. Djursjukhuset har klarat sig genom motgångar. Från att ha startat i liten skala växte det snabbt till att bli en instans för specialistvård med många remisspa-tienter och svåra fall.

– När man är så stora som vi kan man ha en kontinuitet som gör det möjligt. Vi har alltid flera av allting och kan alltid ta emot patienter. Vi har

aldrig sagt nej till en patient. Sedan vi fick nya ägare har det inte förändrats ett dugg. Ingen har sagt till oss att ändra fokus. Vi ska fortsätta se till att vara på topp hela tiden. Långsiktigheten och kontinuiteten har stärkts ytterligare, säger Lennart Sjöström och syftar bland annat på det enormt starka teamet av

kirurger på smådjurssidan. Även om flera riktigt

tunga namn på Djursjukhuset Strömsholm närmar sig en oundviklig pension finns det ändå hopp om framtiden.

NÄR DET GÄLLER VIDARE-UTBILDNING har djursjuk-huset haft en speciell strategi för att sprida ny kunskap till många medarbetare.

– Det är från USA mycket av utvecklingen kommer. Där-för har vi rekryterat specialister

från USA. Vi har också vid flera tillfällen bjudit in amerikanska specialister som jobbat här i några månader, berättar Lennart.

– Jag anser att vi har en fantastisk kompetens. I och med vår senaste rekrytering av en diplomate i internmedicin från USA blir vi ännu bättre. Av tradition har vi varit starka inom kirurgi och ögon –nu breddar vi oss ännu mer. Det är bra, för det är ju biologi vi jobbar med och då hänger alla delar ihop, säger Maria Källberg.

50 år i djurens tjänst.Djursjukhuset i Strömsholm firar 50 år, men området har en historia som går flera hundra år tillbaka i tiden – något som både förpliktigar och inspirerar.

”Jag har gjort över 6 000 artroskopier och tycker fortfarande att det är lika kul. Det finns de som säger att jag är lite tokig, och det kanske jag är.

Lennart Sjöström, chefveterinär och överveterinär kirurgi.

Lennart Sjöström.På bilden till vänster: Marie Westberg, Maria Källberg, Anders Norén.

FAKTA VAD ÄR EN DIPLOMATE?

En veterinär med in-ternationell specialist-kompetens inom ett område. Utbildningen är omfattande med en examination med mycket högt ställda krav.

DJURSJUKHUSET I STRÖMSHOLM:

16 | Jubileum 2014

STRÖMSHOLMDjursjukhuset i

i årtal och siffror.

1964 Kapten Gunnar Wahlberg från den militä-ra ridskolan startade ett litet djursjukhus. I början var arbets- och militär-hästar vanliga patienter.

70-talet Docent Folke Persson blev sjukhusets första chef. Travsporten växte och varmblod utgjorde hälften av alla patienter. Samtidigt ökade antalet smådjurs-patienter.

1979 11 202 djur behandlades på Strömsholm. 60 personer jobbade på djursjukhuset.

1986 Strömsholm blir regiondjursjukhus. Fler veterinärer remitterade fall till Strömsholm och fler djurägare åkte långvä-ga för att komma till just Strömsholm. Strömsholm blev allt mer specialiserat och filialer uppstod för primärsjukvård.

1984 Djursjukhuset tog emot 15 500 pa-tienter. Som första djursjukhus skaffade man en ultraljuds-apparat.

80-tal Det var rid-boom i Sverige, vilket medförde att man såg fler halvblod och ponnyer på sjukhuset. Mot slutet av 80-talet behandlades cirka 2 000 hästar per år.

1985 ”Djursjukhuset skuldfritt” löd en tidningsrubrik från det här året och chefvete-rinär Lennart Sjöström bad om mindre bidrag.

1982 Nya smådjurs-sjukhuset invigdes. Det finansierades delvis med hundskattemedel från Västmanland och Sörmland.

90-tal Ekonomis-ka bakslag. Full moms infördes på djursjukvård, hundskatten för-svann och det blev lågkonjunktur. 19

64

Här har vi honom, kapten Gunnar Wahlberg som startade djursjukhuset 1964.

Lennart Sjöström började på djursjukhuset på 70-talet och jobbar där än i dag.

Jubileum 2014 | 17

2003 Smådjurssjukhuset tog emot 23 000 patienter. Av dem var 75 procent hund, 22 procent katt och 2 procent övriga smådjur. Magnetka-meran och datortomografin (CT) skaffades, som första djursjukhus i Europa. Dessa maskiner innebar ett fantas-tiskt uppsving.

1996 Första vd:n anställdes. Rid- volten invigdes, som i dag är infektions-avdelning. Några år senare började man med artroskopier – titthåls- operationer.

2004 Sjukhuset växte och växte. Prinsessan Madeleine invigde nya hästsjukhuset. Ny utrustning togs i bruk, fler p-platser tillkom.

2000 Hästsjukhuset tog emot 2 500 hästar per år. Islandshästar blev allt populärare och veterinärerna vårdade allt fler patienter av ovanliga raser. Rehabavdelningen på smådjurssjukhuset invigdes, som den första i sitt slag i Europa.

2011 Utrustning för behandlingar med tek-niken IR/IE skaffades. Metoden innebär att man kan göra ingrepp i kroppen utan att öppna den – minimalt invasiv och skonsam för patienten.

2014 Strömsholm har ett tungt team av specialister inom kirurgi på smådjurs-sidan som saknar motstycke. Tre erfarna Diplomates, en Steg 2-specialist i kirurgi och tre Residents i kirurgi. Knivskarpt!

1992 17 000 pa-tienter togs emot. Specialistinrikt-ningen är tydlig.

20142012 Djursjuk-huset var med och grundade Evidensia Djursjukvård.

”En häst! En häst! Mitt kungarike för en häst!”Visste du att Karl den XI födde upp hästar på Strömsholm på 1600-talet? Han var en erkänt duktig ryttare och lät Ehrenstahl av- bilda sina favorithästar. Några målningar hänger på Strömsholms slott.

BEVINGADE ORD

(Shakespeare)

Strömsholms dreamteam 2014: Susanne Åkerblom, Lennart Sjöström, Barbro Nordquist, Hugo Schmökel. Nedre raden: Barbara Dyall, Ditte Skytte, Sivert Viskjer.

18 | Jubileum 2014

Med en stiftelse i ryggen vågar djursjuk-huset räkna hem tunga investeringar. Det är en trygghet.

FÖR STIFTELSEN STRÖMSHOLMS DJURSJUK-VÅRD har målet alltid varit detsamma: att främja djursjukvårdsverksamheten på Strömsholm.

– Men vår roll har förändrats nu. Förut var vi även företagsledare med ett affärsmässigt tänk. Nu kan vi fokusera och fundera på nyttan för Strömsholm. Bland annat genom att lämna bidrag till verksam-heten. Rollen är tydligare nu. Jag tror det är bra på sikt, säger Leif Eriksson som är ordförande i stiftelsen.

Stiftelsen satsar många miljoner för att bidra till den höga kompetensnivån, till exempel genom residenceutbildningar och diplomates – extraordi-

nära specialistutbildningar som man inte kan begära att djurägare ska finansiera.

Stiftelsen hjälper även till att finansiera speciella projekt och lokaler och lyfter det man annars inte gör: till exempel att köpa in ny avancerad utrust-ning. Med företagstänk kan man kanske inte räkna hem investeringen inom en rimlig tid, men med en stiftelse kan man tänka mer långsiktigt.

– Vi tror att det är viktigt med hög kvalitet. Hög kvalitet och kompetens bidrar till att utveckla djursjukvården. Åker man till Strömsholm ska man få den bästa vården. Möjligheten att klara detta förbättras genom stiftelsens bidrag till angelägen verksamhet. Stiftelsen är ett stöd, en hävstång. Det är det som är det unika när man har en stiftelse. Det bidrar också till att göra Strömsholm till ett av de kvalitetsmässigt ledande djursjukhusen i hela Europa, menar Leif Eriksson.

Vad konkret går ni in och stöttar ekonomiskt?– I budgeten för 2014 lägger vi cirka 6 miljoner kronor på residenceprogram för åtta till tio personer. Vi bekostar även utrustning, som röntgenutrustning för häst, oftalmologisk kirurgi och IR/IE. När det gäller nya metoder så är det kanske inte lönsamt förrän om fem år. Då är enda chansen att stiftelsen bidrar.

Hur fungerar det nu när Strömsholms djur-sjukhus blivit Evidensia?– Stiftelsens styrelse tror att det är det bästa för Strömsholm. Med Evidensia står Strömsholm ännu starkare för framtiden. Vi tycker också att det är viktigt att fortsätta vara en ganska stor delägare i Evidensia och vi har även en plats i styrelsen.

FaktaStiftelseformen var vanlig vid den tidpunkt när djursjukhuset grundades. Det drevs med hundskatten som bidrag och verksam-heten var betydligt mindre jämfört med idag. Senare togs bidragen bort och djursjukhuset blev tvunget att bli mer affärsmässigt för att överleva. På 90-talet kom nya regler stadgarna ändrades för att anpassa Strömsholms stiftelse till den nya stiftelselagen. Då anställdes även den första vd:n, vilket medförde en positiv utveckling. Roller-na blev tydligare och verksamheten professionaliserades. Stiftelsen äger fortfarande fastigheterna och hyr ut till det nybil-dade bolaget Evidensia Djursjukvård. Stiftelsens medel består av arv och gåvor från privatpersoner, avkastning från kapital och inkomster från hyra av fastigheter. Även framtida arv och gåvor är viktiga för Stiftelsens möjligheter att bidra till utvecklingen i Strömsholm.

”Vår roll är tydligare nu”

Leif Eriksson, ordförande i styrelsen för Stiftelsen Strömsholms Djursjukvård.

STIFTELSEN STRÖMSHOLMS ORDFÖRANDE LEIF ERIKSSON:

Jubileum 2014 | 19

Vi vill se fler friska och lyckliga djur.DÄRFÖR SÖKER VI NYA SANNINGAR

I ALLA VÅRA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT.

22 | Jubileum 2014

ATTITYDEN TILL HUSDJUR HAR gradvis föränd-rats. Allt fler djurägare vill göra allt som är möjligt och rimligt för att hjälpa sina djur när de är skadade eller sjuka. I Sverige har vi ett försäkringssystem som underlättar detta och andelen djurägare som väljer att försäkra ökar.

– Så länge det finns djurägare som vill göra mer för sina djur så vill vi lära oss mer. Många områden har utvecklats enormt. I Sverige har vi aldrig kunnat rädda så många djurliv eller erbjuda så bra vård för dem som vi kan i dag. Det gäller inte bara Eviden-sias flaggskepp Helsingborg och Strömsholm, utan djursjukvården generellt sett, säger Johan Lenz, chefveterinär på Evidensias Specialisthästsjukhus i Helsingborg.

SER VI SLUTET på den veterinärmedicinska utveck-lingen? Antagligen inte.

– Vi ser inga tecken på att det stannat av. Det har vi trott många gånger, men vi har haft fel varje gång, säger Lennart Sjöström, Evidensia Specia-

listdjursjukhuset Strömsholms chefveterinär, som jobbat med djursjukvård de senaste 42 åren.

Det pågår en ständig etisk debatt om var gränsen går för vad man ska göra med djur. Det är nyttigt, samtidigt som det är lätt att bli kategorisk.

– Jag tycker att man ska vara försiktig med att bestämma från början att något är felaktigt. Jag minns att jag var emot höftledsproteser för hundar i början. Men så var jag i USA och såg hur bra det gick. Hundarna blev helt återställda. Så varför inte? Så länge man gör det på ett sätt som inte äventyrar djurens välbefinnande, säger Lennart Sjöström.

Om Lennart jämför bakåt i tiden så är det över-huvudtaget inte samma verksamhet eller ens samma yrke som när han läste till veterinär.

– Mängden information har hundrafaldigats och resurserna också. Från början var allt väldigt be-gränsat. När jag gick veterinärhögskolan fyllde man ungefär en anteckningsbok med allt som fanns att veta om både hund och katt. I dag publiceras flera tusen vetenskapliga artiklar varje år för bara hund.

FRÅN PILGIFT TILL 3D-RÖNTGEN.Ofta talas det om den enorma utvecklingen som skett inom svensk djursjukvård – men var har det hänt mest?

Med hjälp av en CT kan fler problem diagnostiseras. Med MR, magnetkamera, kan man upptäcka skallskador och hjärntumörer.

Jubileum 2014 | 23

DETTA HAR HÄNT PÅ 60 ÅR

Diagnostik

• För 60 år sedan fanns inte så många diagnoser. Vi har lärt oss mer om olika sjukdomar och vad de beror på, så att vi kan sätta in rätt behandling.

• Idag finns fantastiska diagnostikmetoder. Som ultraljud, förbättrad röntgen och laboratorieprover. I dag kan man få många och snabba svar på prover.

• Sedan bildverktygen MR (magnetkamera) och CT (datortomografi) kom kan fullständiga diagnoser ställas på ett helt annat sätt. Problem som man inte kunde se tidigare med vanlig röntgen kan nu diagnostiseras med MR eller CT.

Behandlingsmetoder

• Om en patient hade hjärtfel behandlade man förr med digitalis. Nu tar man reda på exakt vad som är felet och sätter in riktad behandling mot just det.

• När det gäller hästar som har kolik har utveckling-en gjort att man kan rätta till diverse fel i magen med medicin eller kirurgi och få de patienterna att överleva. Det handlar om både teknik och kunskap men också narkosutveckling.

Äldre djur

• I dag är vi bättre på att ge vård till gamla patienter, så att de får en så bra ålderdom som möjligt. Äldre djur behöver inte må dåligt eller ha ont för att de är gamla. Det finns vård och dieter för olika tillstånd, behandlingar mot senilitet och man kan kontrollera hur njurar mår för att bromsa utvecklingen om de försämras. Allt detta ger djuret en bättre livskvalitet.

Intensivvård• Inom intensivvården har det hänt mycket, både för hästar och smådjur. Nu följer vi upp, mäter blod-tryck och tar prover som analyseras. I dag kan man göra bättre bedömningar av hur patienter mår och sätta in rätt behandling. Blodbanken gör att vi alltid

kan ge blodtransfusion eller blodprodukter när det behövs. Allt detta har räddat extremt många liv.

Narkos

• Patientsäkerheten och välbefinnandet för djuren har blivit allt viktigare. Till exempel under narkoser. Nu finns sofistikerad övervakningsutrustning som upptäcker komplikationer långt innan de blir allvar-liga. Individuellt anpassad smärtlindrig ges alltid mycket noggrant vid operationer.

• Förr sövde man hästar med pilgift. Det var en mer konstnärlig syssla än veterinärmedicinsk. Det fanns inte någon hästvåg, så man fick göra en bedömning. Nu används avancerad narkos.

• Under åren har det även skett en utveckling av de tekniska hjälpmedlen för att hantera de stora djuren, med skydd för både djur och människor.

Kirurgi

• Artroskopi (titthålskirurgi) har revolutionerat all ledkirurgi, till exempel vid korsbandskador som är vanliga hos hundar. Dessa kan man numera behand-la med mycket bra prognos.

• Titthålskirurgin har även revolutionerat på häst-sidan. Numera kan man utföra operationer i buken med hjälp av laparoskopi, till exempel på klapp-hingstar och vid äggstockstumörer.

• Inom den intraokulära kirurgin, alltså inuti ögat, finns i dag nya tekniker för att behandla till exempel gråstarr, näthinneavlossning och tumörer.

• I dag finns ny skonsam teknik. Med metoden IR/IE kan man utföra ingrepp inuti kroppen utan att öppna kirurgiskt. Saker man inte ens kunde drömma om för 50 år sedan.

• För att undvika de risker som finns i samband med narkos på häst kan man i dag utföra operationer på stående häst. Till exempel laserkirurgi i övre luft-vägarna som vi numera kan diagnosticera med hjälp av dynamiskt endoskop som styrs trådlöst och spelar in under hästens arbete i full fart.

ORDSPRÅK SKÅDA INTE EN GIVEN HÄST I MUNNEN.

Visste du att hästens tänder fortsätter att växa fram till tio års ålder? Äter de tillräck-ligt mycket grovt foder slits tänderna i samma takt och hästen får ett bra bett.

I dag sövs hästar på ett betydligt skonsammare sätt än för 60 år sedan. Här utförs en artroskopi på en armbågsled.

(Bland annat...)

24 | Jubileum 2014

FRITZ SEVELIUS.

Han kallas ibland för den svenska djursjuk-vårdens fader.

Och varför det? Det fanns väl folk före honom som tog hand om och

botade djur?Ja, alldeles säkert. Men 1954 grundade Fritz ett

riktigt djursjukhus, det första av sitt slag i hela lan-det. Och han gjorde en till sak som vi tar för givet idag, men som var nytänkande då. Han tog med smådjuren från första början.

Fritz Sevelius förstod att djursjukvårdens framtid fanns hos sällskapsdjuren, snarare än hos djuren inom lantbruk och militär. Tanken slog honom efter besök på bland annat Angell Memorial Animal Hospital i Boston 1947. I USA öppnades veterinär-utbildningar och smådjurssjukhus över hela landet.

Efter Sevelius koncept öppnade sedan djursjuk-hus i Strömsholm, Stockholm, Örebro och Karlstad.

PRECIS SOM FLERA ANDRA tidiga djursjukhus har djursjukhuset i Helsingborgs rötterna i ett militärt sjukstall.

En del trodde att behovet av djursjukvård skulle minska när kavallerierna lades ned, folk flyttade in till städer och lantbruksdjuren ersattes av maskiner.

Men det blev tvärtom och det förstod Fritz Sevelius, som var en visionär på många sätt. Den lilla skara hårt arbetande veterinärer som han knöt till sig fick veta en sak: ”Om det ska bli något av djursjukhuset måste ni vara vänliga mot både ägare och djur och ge god service dygnet runt”.

Det är lika aktuellt i dag. Dessutom tyckte han att det var viktigt med

ständig fortbildning, som kurser och studiebe-sök världen över. Själv hade han studerat i USA, Schweiz, Österrike, Tyskland, Holland och Dan-mark. Även i dag söker djursjukvårdspersonal ny kunskap från hela världen.

BEHOVET AV DJURSJUKVÅRD VAR stort när Fritz Sevelius grundade djursjukhuset i Helsingborg, men det var inte lätt att driva verksamheten. Han stötte på många motgångar längs vägen.

Fritz Sevelius hade börjat som regementsveteri-när och militären fortsatte att betala hans lön. For-tifikationsverket tog låg hyra. Men det räckte inte för att driva verksamhet dygnet runt och samtidigt täcka kostnaden för att renovera och bygga nytt. I slutet av 60-talet gjordes provisoriska förbättring-ar, men Fritz Sevelius och hans efterträdare Harry Pettersson fick vänta till 1982 innan någon verklig utbyggnad gjordes.

FRITZ SEVELIUS KÄMPADE HELA tiden för djursjukhuset, men han var inte ensam. Han var en karismatisk nätverkare av rang. I sin kamp för att bevara sjukstallet i Helsingborg som ett djursjukhus för allmänheten fick han med sig Veterinärstyrelsen, Veterinärhögskolan, Sveriges veterinärförbund, Malmöhus hushållningssällskap, Malmö och Helsingborgs djurskyddsföreningar och Svenska kennelklubben för att nämna några tunga aktörer.

Fritz Sevelius fick flera fina priser och medalj av kungen. Han gick i pension 1976 och lämnade över stafettpinnen till Harry Pettersson, som även han kom att bli ett tungt namn i branschen.

Född: 1911. Blev 84 år. Färdig veterinär: 1936.Efter examen: Började på Veterinärhögskolans avdelning för kirurgi. Regementsveterinär 1948-1952.Startade Djursjukhuset

i Helsingborg: 1954. Chefveterinär där till pension 1976.Erkänt skicklig kirurg som introducerade flera nya operations-metoder på såväl hund som häst.

Författare till många artiklar om djursjukvår-den. Medförfattare till boken Håll hästen frisk, som säljs än idag. Fick professors namn och medalj av kungen 1980.

Har tre barn varav dottern Ewa också blev veterinär och som var chef på Smådjursklini-ken vid regiondjursjuk-huset i Helsingborg 1985-2000. Har även avlagt doktorsexamen.

VEM VAR FRITZ SEVELIUS?

Grundaren av modern svensk djursjukvård.

Jubileum 2014 | 25

ORDSPRÅK ”MAN KAN INTE LÄRA GAMLA HUNDAR SITTA”

Visste du att minst en av fem hundar drabbas av artros – en kronisk och fortskri-dande ledsjukdom. Man kan tänka sig att en del gamla hundar blir stela av sin artros och får svårt att sitta – oavsett hur läraktiga de är.

Fritz Sevelius undersöker en häst. Förr var det vanligt att bränna vissa skador. Sevelius med sina tre adepter på 60-talet.

26 | Jubileum 2014

Jubileum 2014 | 27

HUSSE OCH MATTE KÄNNER sitt djur bäst. Tillsammans med den kliniska undersökningen som utförs av en legitimerad veterinär bidrar det till en klar bild av vad det är som gör att djuret inte mår bra.

Men vissa saker kan man varken se eller känna. De måste provas. Därför är prover en viktig del av pusslet för att vårda varje djur på bästa sätt.

PROVER KAN TAS AV flera anledningar. Till exempel för att säkerställa en diagnos. Det är extra tacksamt när patienterna inte kan prata och berätta vad som är fel. Provsvar bekräftar misstankar.

Vid akuta tillstånd behandlar man ofta djuret efter provsvaren. Då är det bråttom och proverna avslöjar hur hela djuret mår.

– Det är en viktig del i att rädda liv, säger Ann-Cathrine Sjöström som arbetat många år i laboratoriet på Evidensia Specialistdjursjukhuset Ströms-holm, Europas största veterinär-medicinska laboratorium.

Provsvaren hjälper också till att stabilisera ett tillstånd. Kanske upptäcks skyhöga njurvärden. Då går man vidare med andra undersökningra, till exempel ultraljud eller röntgen.

Om ett djur misstänks lida av en infektion kan ett prov visa vilken sorts bakterie det är. Eller kanske rör det sig om en inflammation på grund av virus eller brännskada? Vid en bakteriell infektion görs en odling, typning och resistensbestämning. Vid typning bestäms vilken sorts bakterie det är och vid resistensbestämning vilket antibiotika som eventu-ellt ska användas.

Det tas även prover i förebyggande syfte, exem-pelvis inför en operation för att se att allt är okej.

Provmaterialet kommer från många olika vätskor och vävnader – såsom urin, ledvätska, lungskölj-

ningar, cellprover och förstås blod.– Blodet är fantastiskt. En analysmaskin mäter

partikelkoncentration, röda och vita blodkroppar och trombocyter samt delar upp dem i olika sorter. Man kan även göra utstryk och färga dem och hitta massor med information, säger Ann-Cathrine Sjöström.

ANDRA GÅNGER TAR ANALYTIKERNA mikro-skopet till hjälp. Genom att se vilken sorts celler ett prov innehåller och hur många de är kan man göra olika bedömningar. Till exempel om en tumör är godartad eller elakartad.

– Mikroskopet är min bästa vän, en otroligt viktig utrustning. Vi har många fina instrument som är vår högra hand, säger Ann-Cathrine.

Det senaste flaggskeppet är ett hormonanalysinstrument som till exempel kan mäta folsyra och B12.

PÅ VÅRA LABORATORI-ER JOBBAR legitimerade biomedicinska analytiker. Eftersom det inte finns någon egen utbildning för veterinär-medicin läser de först en treårig

högskoleutbildning inom humanmedicin som sen byggs på med kurser som rör veterinärmedicinen. Djur har andra system och antikroppar och olika prover avslöjar olika saker på häst, hund och katt. Ann-Cathrine Sjöström är själv en av dem som håller utbildningar i veterinär laboratoriemedicin.

För det är inte bara att ta ett prov. Provet måste tas, analyseras och bedömas på rätt sätt.

– Vi ställer höga krav på vårt laboratorium och kompetensen hos dem som jobbar här. Vi kan stå för alla provsvar som lämnas ut. Vi validerar och analyserar varenda ett, säger Ann-Cathrine.

LABORATORIETS underbara värld.

Har du hört att vi tar för många prover?Vi tycker att det är alldeles lagom.

Läs det här så förstår du varför.

”När jag behandlar vis-sa patienter är ett cyto-logiprov helt avgörande. En av anledningarna till att jag sökte mig hit är att vi har ett så bra lab. För en ögonveteri-när är det nödvändigt.”

Maria Källberg, överveterinär ögon-sjukdomar, om vikten av prover.

Ann-Cathrine Sjöström, legitimerad biomedicinsk ana-lytiker på Evidensia Specialistdjursjukhu-set Strömsholm.

ORDSPRÅK ”EN KATT HAR NIO LIV”

Det är en myt, men däremot visar katter inte smärta särskilt tydligt. Därför kan det vara svårt att upptäcka vissa sjukdomar, som inflammation i buk-spottskörteln. Nu finns det särskilda prover för katter.

Jubileum 2014 | 29

ett svar.

– Med växande resistensproble-matik är det viktigt att ha bra hygienrutiner. Vi som specialist-hästsjukhus tar emot många akut sjuka hästar med sårskador och utför många operationer. Vi arbetar aktivt för att förebygga uppkomst av och minska risken för smittspridning av vårdrela-terade infektioner. Det gäller att göra hygienarbetet möjligt med allt från rätt utformade lokaler till lättillgängliga handfat, handsprit och handskar.

Marie Westberg, sjukhuschef, Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm.

EN FRÅGA –VARFÖR ÄR DET SÅ VIKTIGT MED HYGIEN PÅ ETT DJURSJUKHUS?

– När jag haft ett problem av nå-got slag, som jag löst. Det kan till exempel vara en klurig bakterie som man inte riktigt vet vad det är för någonting, så man får göra fler tester och till slut kommer man fram till ett svar.

Louise Baurén, biomedicinsk analytiker, Evidensia Specialistdjursjukhuset Strömsholm.

NÄR ÄR DITT JOBB SOM BÄST?

– Jag växte upp på en gård i Argentina med hundar, höns, kor, får – och hästar. Jag har alltid älskat djur och i synnerhet hästar, och jag har spelat hästpolo sedan jag var ung.

Jag visste tidigt att jag ville jobba nära djuren och naturen, därför valde jag att studera till veterinär. Innan jag flyttade till Sverige och min nuvarande fru, hann jag jobba några år som veterinär på stora (med svenska mått enor-ma!) fullblodsstuterier. Jag hade turen att jobba för hästägare som satte hästarnas välbefinnande först. I många länder, däribland Argentina, är det ingen självklar-het. Det gör vårt jobb tufft.

Här i Sverige har vi både skyl-digheter och rättigheter som utgår från djurens bästa – vårt djurskydd är något vi ska vara stolta över.

Gonzalo Ortiz Centeno, klinikveterinär, Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm.

VARFÖR BLEV DU HÄSTVETERINÄR?

– Det första jag gör är att hälsa på ägaren och därefter hästen. Jag upplever att hästen bättre accepterar allt vad jag gör med den om jag pratat lite med den först. Sedan tar jag upp anam-nesen (sjukdomshistorien) med djurägaren.

Christian Pedersen, veterinär, Evidensia Djursjukhuset Helsingborg Specialist-hästsjukhus.

VAD ÄR DET FÖRSTA DU GÖR NÄR DU TRÄFFAR EN NY PATIENT?

– Jag tycker absolut att man ska försäkra sitt djur. Jag har sett alldeles för många som tving-ats avliva sina djurkompisar av ekonomiska skäl då de inte varit försäkrade. Det är lättare som djurägare att välja den mest op-timala undersökningen för djuret om man har det försäkrat.

Jennie Kull, djursjukskötare, Evidensia Djursjukhus Helsingborg Specialist-djursjukhus.

TYCKER DU ATT MAN SKA FÖRSÄKRA SITT DJUR?

30 | Jubileum 2014

INGEN MINNS EXAKT NÄR tanken slog ner eller vem som kom på den. Redan för många år sedan brukade Olof Skarman, ägare till Södra Djursjukhu-set och Anders Thunberg, vd för Regiondjursjukhu-set Strömsholm, träffas för att diskutera förändring-ar i branschen.

Något var på gång. Det visste de. Att en konsolidering var på väg förstod de också.

Det hade skett i England långt tidigare – små klini-ker gick samman. Men när skulle det ske i Sverige? Och hur?

Tack vare det nära samarbetet mellan djursjuk-husen i Strömsholm och Helsingborg brukade även Anders Thunberg och Nils Gyllenkrok, ordförande i bolaget som drev djursjukhusen i Malmö och Hel-singborg, träffas och diskutera framtiden. Anders frågade honom: Ska vi inte göra något större?

Till slut fanns bara ett svar: Tillsammans är vi starka.

Men hur? Genom att starta nya kliniker runt de stora sjukhusen? Eller på något annat sätt?

Snart kunde de konstatera att de behövde både

kapital och kompetens för att bli den aktiva del av händelseutvecklingen som de såg framför sig. Investmentbolaget Valedo hade visat intresse redan tidigare och skickat inviter, och nu fick de chansen att bygga ett nytt spännande företag i en dynamisk bransch.

– Vi utvärderade två-tre samarbetspartners och valet föll på Valedo. Så vi bjöd in dem, berättar Anders.

På så sätt valde fyra av landets äldsta och främsta djursjukhus att göra gemensam sak, uppbackade av två stiftelser och med ett svenskt investment-bolag med långsiktigt tänk som majoritetsägare. Helsingborgs Djursjukhus, Malmös Djursjukhus, Strömsholms Djursjukhus och Södra Djursjukhuset bildade grunden i ett nytt, större djursjukvårdsföre-tag. Med liknande värderingar, liknande arbetssätt och samma målsättning – att skapa framtidens djursjukvård.

Ur samarbetet föddes Evidensia. – Vad man än gör måste man göra det fort.

Annars tar någon annan chansen. 100 procent säker

SÅ BILDADES EVIDENSIA.Start i raketfart.

HAR DU HÖRT ATT DJURSJUKVÅRDEN KAPADES AV RISKKAPITALISTERNA? HÄR ÄR VERSIONEN FRÅN DEM SOM FAKTISKT VAR MED.

Jubileum 2014 | 31

kan man aldrig vara. Där kommer magkänslan in. Hade jag inte fått en bra magkänsla hade jag inte fat-tat beslutet, säger Nils Gyllenkrok om tankegångarna.

Evidensia var inte heller först. Andra konsoli-deringar och alternativa ägarformer formades hos konkurrenterna. I Helsingborg hade konkurrensläget förändrats kraftigt. I Strömsholm var sammanslag-ningen solklar på grund av det utsatta läget på lands-bygden. Bildades en kedja utan Strömsholm så fanns risken att de bara skulle skicka affärer inom gruppen – alltså remissfall som är en stor del av verksamheten på ett djursjukhus.

– Jag hade tänket att om branschen i Sverige kon-solideras och Strömsholm inte är med – då kan siste man stänga och låsa om fem år – det vill säga jag. Det är samma utgångspunkt i Helsingborg – att bilda Evidensia hade vi mest att vinna på, säger Anders.

MEN SEN HÄNDE NÅGOT oväntat. Evidensia växte i rekordfart. Under de där tidiga samtalen om fram-tiden kunde ingen gissa att så många skulle vilja vara en del av gruppen. Till gemenskapen har de finaste djursjukhusen och djurklinikerna valt att ansluta sig. I Sverige, Norge, Finland och Danmark.

Nu, två år senare, är Evidensia störst i Norden. Man tar emot fler djurägare och hjälper fler djur än någon annan. Som privat företag är de även ensamma om att ha så många specialister.

– Men vi lägger inte huvudet på kudden för det. Nu går vi vidare. Vi har en stolt tradition att alltid ligga i framkant, och det tänker vi fortsätta med, säger Anders Thunberg.

Evidensias ägare

Evidensia Djursjukvård är ett vanligt svenskt aktiebolag. Ägarna delar Evidensias vision – att fortsätta driva den veterinärmedicinska utvecklingen till förmån för både djur, djurägare och medarbetare.

Vilka är då ägarna? Jo, dessa är:

• Stiftelsen Strömsholm Djursjukvård som tidigare var affärsdrivande ägare av verksamheten i Strömsholm.

• Stiftelsen Svensk Djursjukvård som tidigare drev verk- samheten i Helsingborg och Malmö.

• Olof Skarman Invest. Bakom bolaget står den tidigare ägaren och medgrundaren Södra Djursjukhuset.

• Evidensias ledning och ett hundratal medarbetare.

• Valedo, en svensk investeringsgrupp med huvudkontor i Stockholm. Valedo är en samarbetspartner som bidrar med finansiella resurser till satsningar och investeringar för att förbättra kvaliteten, vidareut- bilda personal och utveckla verksamheten. Valedo är inte operativt aktiva i verksamheten men represente- rade i styrelsen.

Satsningen på Evidensia Djursjukvård bygger på lång-siktighet och engagemang. Det är en av orsakerna till att styrelsen och aktieägarna i Evidensia har beslutat att inga aktieägarutdelningar ska ges. All vinst ska i stället stanna kvar i Evidensia för att återinvesteras i verksamheten.

32 | Jubileum 2014

ALLMÄNTILLSTÅNDETHar hästen ett gott allmäntillstånd? Det är en bra start. Om hästen blir sjuk kan du kontrolle-ra puls, andningsfrekvens, kroppstemperatur och hur slemhinnorna ser ut. Om du tittar på tandköttet ska hinnan vara ljusrosa och fuktig.

MAT IN, MAT UTFörlorad aptit och/eller utebliven avföring är ett av många tecken på kolik. Det är även vik-tigt att en häst får i sig tillräckligt med vatten.

RÖRELSEMÖNSTRETNär en häst har ont ser man det ofta bara på små signaler. Det kan vara svårt att se om den exempelvis är halt. Ett tips är att se hur hästen rör sig på volt.

Vi vill se fler friska hästar.

HUR DIN HÄST MÅR.SÅ HÄR KAN DU SJÄLV KOLLA

Jubileum 2014 | 33

ÖGONENHästen ska obehindrat kunna hålla ett friskt ögat öppet, utan att knipa. Ögat är glansigt och klart utan färgförändring. Titta gärna på din hästs friska ögon, så lär du dig hur de ser ut.

PULSENDu kan mäta pulsen på undersidan och in-sidan av hästens ganasch. En hög vilopuls ty-der på att hästen är sjuk eller har ont. Normal vilopuls är cirka 28-40 slag per minut.

BEN OCH HOVARTa för vana att känna och klämma på din häst, så märker du hur de är i vanliga fall. Sår på benen behöver ofta bandageras för att hållas rena. Vid lednära sår finns det risk för infek-tion i leden. Var uppmärksam.

HÅRREMMENPälsen är en spegel på hur hästen mår i allmänhet. Får hästen bra foder och god omvårdnad är pälsen oftast fin och glansig. Om ett föl inte har blank päls kan det vara ett tecken på att det inte mår bra.

Vi vill se fler friska hästar.

HUR DIN HÄST MÅR.SÅ HÄR KAN DU SJÄLV KOLLA KOLLA SJÄLV: MÅR HÄSTEN BRA?

Fler goda råd för både häst, hund och katt hittar du på www.evidensia.se

34 | Jubileum 2014

Det syns inte, men Anders Thunberg säger att han är lite nervös. Det är ledarskaps-utbildning på Evidensia Djursjukvård och i dag ska Anders Thunberg i egen-

skap av vd för bolaget besöka gruppen. Det brukar han göra. För att prata, men mest för att lyssna. Och svara på frågor. Sådana finns det förstås i ett företag som gjort den resa som Evidensia Djursjuk-vård gjort.

– Jag går på inspiration. Ibland blir det bra, ibland blir det mindre bra. Jag ska på klockan 14, säger Anders medan han kliver in i Thottska villan i Strömsholm för dagens ”gig”, som han kallar det.

Evidensia är ett ungt företag, men det har vuxit snabbt. Även om branschens konsolidering var väntad så gick det fortare än många trodde. På två år har Evidensia blivit marknadsledande med närmare 90 enheter i Norden, varav 60 i Sverige.

– Men ute på enheterna är cheferna fortfarande chefer – det är inte jag. Det är jätteviktigt. De är de viktigaste ledarna. Det nära ledarskapet är skillna-den mellan framgång och mindre framgång, säger Anders Thunberg som tror på en decentraliserad

organisation utan specifikt huvudkontor.

PÅ UTFRÅGNINGARNA KAN ALLA möjliga ämnen dyka upp.

– Det finns ett särskilt engagemang hos med-arbetarna i den här branschen, konstaterar Anders Thunberg.

Av nervositeten märker åhörarna inget. Tvärtom verkar han trivas. Han blir lite yvigare i gesterna, men håller spåret för att hinna ta upp allt han plane-rat under träffen.

– Den här arbetsuppgiften, att åka ut och prata, det hoppas jag ger medarbetarna en kick och dess-utom får jag själv energi. Det är nästan det roligaste med mitt jobb. 90 enheter ska bli ett ”vi”. Där har jag en jätteviktig uppgift. Lyckas vi med kulturarbe-tet så lyckas vi med det andra.

Anders Thunberg pratar om den ökande konkurrensen som både innebär svårigheter och en sporre att bli bättre. Han svarar på frågor om kundnytta, prissättning, växtvärk, ledarskap och företagskultur.

Snart är tiden ute och Anders Thunberg tackar

Anders Thunberg är en av drivkrafterna bakom bildandet av Evidensia Djursjukvård och vd för bolaget. Just nu tillbringar han en stor del av sina dagar med att bygga en gemensam kultur i det unga företaget. Vi följde honom under en dag.

“DET HAR GÅTT FORTARE ÄN VI TRODDE”

Jubileum 2014 | 35

Född: 1963.Bor: Örebro.Familj: Sambo, två barn och två bonusbarn.Bakgrund: Jobbat nästan 20 år med djursjuk-vård, innan det inom läkemedelsindustrin.Första jobbet: Städare på Bofors i Karlskoga.Bästa boken: ”Greven av Monte Cristo” av Alexandre Dumas. Bästa filmen: ”Mitt Afrika” med Meryl Streep.Favoritmusik: Bo Kaspers Orkester.Pryl jag inte kan leva utan: Min Martin-gitarr.Senaste semesterresan: Mallorca.Skänker pengar till: Fadderbarn i Indien.Därför står det en gitarr på mitt kontor: Det måste man ha...Dold talang: Rätt bra på att laga mat faktiskt.Det här gör jag helst på fritiden: Jagar och lagar mat.Då slappnar jag av: När jag är i skogen.Mitt humör är: Stabilt. Jag är ganska lugn.Min personlighet kan beskrivas som: Trygg, snäll men bestämd. Om jag var ett fikabröd skulle jag vara: Troligen en toscabit. Lite seg och hård på ytan, men mjuk inuti.Så sorterar jag min bokhylla: Inte alls, rörigt men välfyllt.Det värsta jag vet: Att bli underskattad och manövrerad.

VEM ÄR ANDERS THUNBERG?

”Du kan leda en häst till vatten, men inte tvinga den att dricka” En fullstor häst dricker cirka 30-40 liter vatten per dag. En del vattenkoppar ger inte nog med vatten per minut. Kolla flödet så hästen får i sig tillräckligt.

för sig och hoppar in i sin bil igen – en hybrid-SUV som han kör 7 000 mil per år. I morgon är det nya möten och nya besök någonstans.

– Jag bor i den här bilen, på hotell på Arlanda och så har jag en lägenhet i Örebro, säger han glatt.

Så har vardagen sett ut de senaste åren, sedan Evidensia påbörjade sin fantastiska resa. På frågan om han kunde föreställa sig att det skulle gå så bra svarar Anders Thunberg:

– Det har gått fortare än vi trodde och det finns mer kraft och synergier i sammanslagningarna än jag kunde föreställa mig. Tillsammans är vi verkligen starka.

ORDSPRÅK

36 | Jubileum 2014

Jubileum 2014 | 37

Det är mycket tryggare att vara hund eller katt i dag jämfört med för 50-60 år sedan och det har vi till stor del forskningen att tacka för.

DET ÄR EN UTMANING att hänga med. Djurägar-nas krav ökar hela tiden. De är mer välinformerade, har läst på och nöjer sig inte. De vill ha hjälp. Det driver utvecklingen, i kombination med veterinär- kårens egna ambitioner och yrkesstolthet – att kunna ge hjälp.

IBLAND SÖKER EVIDENSIAS MEDARBETARE svaren själva, genom klinisk forskning.

På så sätt skaffar de sig bevis för att de behand-lingar och metoder som de använder i djursjukvår-den är de bästa.

– Ofta är det så att man gör en klinisk iaktta-gelse, en observation som man vill undersöka. Jag märkte till exempel att det fanns två behandlings-metoder som fungerar, men den ena är enklare och billigare, berättar Linda Toresson, en av Evidensias prisbelönta forskare.

Men det räcker inte. Det gäller att bevisa det. – Man måste bevisa vetenskapligt att något fung-

erar, inte bara säga att: så här gör jag och det fungerar lika bra. Det är det evidensbaserad sjukvård betyder.

Forskning har alltid haft en stor plats på djursjukhuset i Helsingborg där Linda Toresson jobbar. Henriette Ström är lokal samordnare för forskningen:

– En fråga ligger till grund för all vår kliniska forskning: Hur behandlar man patienter på bästa sätt? Forskning ökar kunskapen om att man gör rätt saker och vi kan ge bättre information om prognos för våra patienter. Vi vill ta reda på vad som är bäst att göra – vetenskapligt bevisat.

För Evidensia är det viktigt – så viktigt att de till och med bakat in det här professionella förhåll-ningssättet till sina patienter i sitt eget namn.

VIDAREUTBILDNING ÄR VIKTIGT INOM djursjukvårdsbranschen och det har det alltid varit.

– I vår bransch är det avgörande att personalen hela tiden utvecklas, säger René Ipsen.

Han är verksamhetsansvarig för ett nystartat utbildningscentrum, Evidensia Academy.

De flesta av Evidensia Academys utbildningar kommer att vara öppna för alla – oavsett om man arbetar hos oss, på sin egen veterinärklinik eller är en del av en annan kedja.

– Evidensia Djursjukvårds önskan är att höja den professionella kvaliteten för hela vår bransch, till glädje för djurägarna som får bättre vård för sina viktiga familjemedlemmar. Det här är ett bevis för att sammanslagningen utvecklar branschen, också på professionell nivå. Det kommer i sin tur leda till bättre levnadsvillkor för kunderna – djuren, säger René Ipsen.

NÄR EVIDENSIA BILDADES SKAPADES också Evidensia Veterinärmedicinskt Forum, EVMF. Här ingår några av Nordens mest erfarna veterinärer. Syftet med forumet är att bevaka och utveckla de veterinärmedicinska frågorna inom Evidensia. På så sätt ska Evidensia fortsätta att hålla högsta veterinär-medicinska kvalitet både nu och framtiden. EVMF är en del av Evidensias ledningsgrupp och har därmed stort inflytande på verksamheten.

EVMF är även med och påverkar utbudet i vårt utbildningscentrum.

Mer makt åt kunskapen.

FORSKNING FÖR EN TRYGGARE FRAMTID

Varför forskas det inom Evidensia? Forskningskoordinator Sverre Seierstad svarar.

– Evidensia har som ett tydligt mål att bedriva forskning i frågor där patientnyttan är stor. Det är viktigt för oss. Det ska vara bra kliniska frågeställningar som vi stöter på ofta. Vi har i dag ett antal forskingsprojekt inom olika grenar av veterinärmedicin. Många av dessa är samarbetsprojekt med andra vetenskapliga aktörer, något som bidrar till att skapa bra kvalitativ forskning. Här kommer vår stora patientmassa till nytta. Klinisk forskning ligger till grund för den praktiska medicinen. Det finns idag ett antal etablerade rutiner som inte är väldokumenterade. Här ser vi behov av mer forskning och vetenskaplig utvärdering.

FAKTA VARIFRÅN KOMMER NAMNET EVIDENSIA?

Att arbeta med stöd i vetenskapliga bevis kallas att arbeta evi-densbaserat. Namnet kom till vd Anders Thunberg när han åkte tåg och funderade: ”Evidensbaserat, evidens – vi ska heta Evidensia!

Linda Toresson, forskande veterinär på Evidensia.Stora bilden: En häst röngtas i CT:n av Casper Lindegaard i Helsingborg.

FOKUS PÅ EVIDENSBASERAD VÅRD

VÅRD NÄR DEN BEHÖVSOAVSETT VILKEN TID PÅ DYGNET

Det djurägare oroar sig mest för att inte få kontakt eller tid för vård när deras djur behöver det. Hos Evidensia är det öppet dygnet runt, året om – även på julafton.

Källa: En undersökning från Svensk Djursjukvård.

TRYGGHET DYGNET RUNT.

Jubileum 2014 | 39

TRYGGHET DYGNET RUNT.

40 | Jubileum 2014

ett svar.EN FRÅGA –

– Ja, det tycker jag att man ska. Många sjukdomar, även många svåra sådana, går att bota i dag. Men det kostar ofta en del pengar.

Nils Wallin Håkansson, veterinär, specialist i ögonsjukdomar, Evidensia Specialistdjursjukhuset Strömsholm.

TYCKER DU ATT MAN SKA FÖRSÄKRA SITT DJUR?

– Ja, flera. Ett av dem var en blandrastik som hade cancer och fick cytostatikabehandling. Hon var alltid så glad för att få komma till veterinären, trots att vi stack henne i benen varje gång. Hon viftade på svansen och hoppade genast upp på bordet. En tacksam och glad patient som levde flera år trots sin sjukdom.

Annika Traneus, veterinär, specialist i hundens och kattens sjukdomar, Eviden-sia Specialistdjursjukhuset Strömsholm.

FINNS DET NÅGOT FALL SOM DU ALDRIG GLÖMMER?

– Redan som 5-åring ville jag bli veterinär. Mina föräldrar har varit väldigt tålmodiga och alltid uppmuntrat mig att genom- föra min dröm.

Som 9-åring började jag rida på ridskola och efter det växte mitt intresse för hästar. I dag är jag en fullständig ”hästnörd” och spenderar mer än 12 timmar om dagen tillsammans med hästar.

Det finns inget roligare än att jobba som hästveterinär och jag blir aldrig trött på det.

Ellen Law, veterinär, Evidensia Djursjuk-huset Helsingborg Specialisthästsjuk-hus.

VARFÖR BLEV DU HÄSTVETERINÄR?

– Allt är relativt och beror nog mycket på djurägarens privata ekonomi samt deras förväntning-ar. Humanvården kostar otroligt mycket pengar. Detta syns dock inte på den räkningen vi får i handen och det är det många människor som inte tänker på. Djursjukvården har gjort stora framsteg den senaste tiden. Känslan om djurets vård var dyr handlar nog mest i slutändan om djurägaren känner att pengarna var värda det eller inte, hur än utgången blev.

Felisia Persson, djursjukskötare, Evidensida Djursjukhuset Helsingborg Specialistdjursjukhus.

ÄR DET DYRT ATT GÅ TILL VETERINÄR?

– Sex zebror skulle flyga från Indonesien till ett annat zoo. Alla var tvungna att vaccineras och chipmärkas innan resan. Zebrorna, som var helt vilda, stod i en box tillsammans eftersom de inte var vana att vara själva. Vi var tvungna att bygga ett skydd av bland annat halmbalar för att komma nära dem. Det blev ganska vingligt men det fungera-de och vi kunde söva dem med bedövningspistol för att komma åt att vaccinera och chipmärka.

Tilman Bringewatt, klinikveterinär, Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm.

VILKET ÄR DET MÄRKLIGASTE FALLET SOM DU BEHANDLAT ?

– Det första jag gör är att etablera kontakt med hästen. Jag hälsar på hästen och försöker läsa av vad det är för typ av häst, om den är ängslig eller trygg.

Camilla Belsing, djursjukskötare, Eviden-sia Specialisthästsjukhuset Strömsholm.

VAD ÄR DET FÖRSTA DU GÖR NÄR DU TRÄFFAR EN NY PATIENT?

Jubileum 2014 | 41

ett svar.

METODEN KOMBINERAR KIRURGI MED avance-rad bilddiagnostik. På så sätt kan man göra ingrepp via blodkärl och kroppsöppningar utan att öppna upp patienten. Det här är en metod som både kan rädda liv och förhöja livskvaliteten för många djur. Att behandlingstiden blir kort och tillfrisknandet går snabbt är två extra bonusar.

André Rowe som arbetar med IR/IE på Eviden-sia Djursjukhuset Strömsholm sammanfattar:

– Man öppnar det som ska vara öppet och stäng-er det som ska vara stängt.

Som exempel kan nämnas förträngningar i urinledaren mellan njure och urinblåsa. Då kan man sätta in ett plaströr som gör att blåsan återfår urinflöde, utan att behöva öppna och operera.

Ett annat exempel är hundar vars luftstrupe kollapsar. Luftrörskollaps, trakeal kollaps, är ett rastypiskt problem som man först försöker behandla medicinskt. När inte det räcker förs ett hålrör, en så kallad stent, ner i strupen och återställer normal passage av luft.

Vid förträngningar på grund av tumörer kan en stent köpa patienten mer tid och ge ökad livskvali-tet, även om tillståndet inte försvinner.

– Ibland finns biverkningar som urinläckage, men det kan vara acceptabelt.

När det gäller kärlmissbildningar, till exem-pel intrahepatiska shuntar, kan tillståndet botas permanent i vissa fall. I andra fall är behandlingen tillräcklig för att djuret ska bli symptomfritt.

VISTELSEN PÅ SJUKHUS ÄR minimal i samband med flera av dessa ingrepp. För en luftrörskollaps handlar det i vissa fall om en dagoperation där patienten åker hem samma dag. Likadant för urin-rörsbehandling. Urinstensbehandlingen kräver två till fyra dagars inskrivning precis som för behandling av levershunt.

För patienten är ingreppet generellt mindre traumatiskt, med kortare narkostid. När utrustning-en väl är på plats är behandlingen heller inte mer kostsam än traditionella metoder.

MORGONDAGENSDJURSJUKVÅRD.Interventionell radiologi/interventionell endoskopi, IR/IE, är en behandlingsmetod som revolutionerar framtidens veterinärmedicin och räddar liv.

SÅ GÅR DET TILLNu kan patienter med kärlmissbildning i levern räddasEn levershunt är en kärlmissbildning som gör att blodet från tarmarna aldrig passerar levern. Tidigare har man oftast bara kunnat erbjuda medicinsk behandling och tillståndet innebar döden för djuret. Nu kan denna kärlmissbildning i många fall behandlas väldigt elegant utan att öppna upp patienten. Först görs en skiktröntgen för att identifiera var proble-met är. Sedan går man in i ett blodkärl i halsen. Med interventionell endoskopi används flera små

instrument som identifierar kärlmissbildningen. Sedan för man in en liten stent – ett litet hålrör – intill stora blodkärlet. Bakom stenten, i själva shunten, bygger man på med ludna så kallade coils. De ser ut lite som fjädrar. En efter en, tills man blockerat venen. Det bildas en propp. En röntgenapparat med rörlig bild gör genomlysning-ar och i kombination med endoskop med kamera ser kirurgen vad hen gör.

André Rowe, klinikveterinär internmedicin på Evidensia Specialistdjursjukhuset Strömsholm.

42 | Jubileum 2014

FAKTA IR/IE DETTA KAN BEHANDLAS:

Olika typer av förträngningar i luftvägar, mag-tarmkanal, urinvägar, hjärta och blodkärl, till exempel på grund av luftrörskollaps, tumörer och urinsten. Även för behandling av kärlmissbildning i levern, så kallad intrahepatisk shunt.

Under hösten 2014 satsar Speci-alistdjursjukhuset

Strömsholm extra på den här tekniken, bland annat genom förstärkt kompetens.

!

Överst: Röntgenbild där stenten i en luftstrupe syns tydligt. Underst: IR/IE-salen på Evidensia Specialistdjursjuk-huset Strömsholm.

Jubileum 2014 | 43

44 | Jubileum 2014

Vi vill se fler friska och lyckliga djur.DÄRFÖR HJÄLPS VÅRA ÖVER SEXTONHUNDRA

ELDSJÄLAR ÅT FÖR VARJE PATIENTS SKULL.

Jubileum 2014 | 45

Vi vill se fler friska och lyckliga djur.DÄRFÖR HJÄLPS VÅRA ÖVER SEXTONHUNDRA

ELDSJÄLAR ÅT FÖR VARJE PATIENTS SKULL.

För oss är varje djur en viktig familjemedlem. Häst eller hamster spelar ingen roll. Alla sällskapsdjur är välkomna till Evidensia! Det är en självklarhet att de ska må så bra som möjligt i varje skede av livet.

Därför vill vi ha en nära relation med dig som djurägare. Har du tillgång till rätt kunskap kan det göra stor skillnad för ditt djur.

SOM DJURÄGARE KAN DU vara trygg med oss. Trygg på flera sätt: trygg som i att ditt djur alltid kan få vård hos oss, om det så är på julafton. Trygg som i att vi erbjuder allt ditt djur kan behöva, från basvård nära dig till den allra mest avancerade vården vid våra djursjukhus. Trygg som i att vi vårdar kostnadseffektivt utan att tumma på kvaliteten. Trygg som att vi har duktiga, erfarna veterinärer i jour som gör en bra första bedömning av läget.

För att nå detta är vi hela tiden på alerten. Beredda att fånga upp nya metoder och tekniker. Man vet aldrig vad som händer från år till år, men det är vårt jobb att ha koll på det.

VI VET ATT DJURÄGARE ofta befinner sig i en utsatt situation när de kommer till oss. Vår uppgift är att förklara på ett begripligt sätt så djurägarens beslut blir så välgrundat som möjligt. För ditt sällskapsdjur finns vi redo att vårda och behandla just när det behövs, dygnet runt, året om. Det är en stark del av vår identitet.

Nu när två av våra grundare firar 60 och 50 år tar vi det ett steg länge och lanserar en rikstäckande kundklubb. Evi-densia plus - En vän för livet. Häng med och få erbjudan-den och tips! Bli medlem på evidensia.se eller nästa gång du besöker våra kliniker och sjukhus.

Framtiden.VART ÄR VI PÅ VÄG NU DÅ?

ORDSPRÅK ”EN SANN VÄN ÄR EN SÄLLSYNT FÅGEL”

Hälsoproblem hos papegojfåglar kan bero på fel foder. Bästa menyn är en blandning av pellets, frukt och grönsaker som serveras på ett stimulerande sätt. Göm gärna maten.

Jubileum 2014 | 47

evidensia.se

Trygg veterinärvård. DYGNET RUNT, ÅRET OM.