Embed Size (px)
Citation preview
Examensarbete Kandidatnivå Faktorer som kan försvåra möjligheten för sjuksköterskor att ge personcentrerad vård – en litteraturöversikt. Factors that can complicate the ability for nurses to provide person centred care – a literature review
Författare: Charlotta Danielsson & Malin Gustavsson Handledare: Anna Anåker Examinator: Jan Florin Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2022 Poäng: 15 hp Examinationsdatum: 170530 Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
ABSTRAKT Bakgrund: Enligt den nya patientlagen ska patientens delaktighet i sin egen vård
utökas och förstärkas ytterligare. Som en del i detta arbete så har personcentrerad
vård införts i flera svenska regioner och landsting. Positiva effekter av
personcentrerad vård har kunnat bevisas både hos patienter och vårdgivare.
Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan försvåra möjligheterna för
sjuksköterskor att ge personcentrerad vård.
Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga
artiklar publicerade mellan 2010-2016 ingick i studien. Artiklarna söktes i
databaserna CINAHL och PubMed samt genom fritextsökning i Google Scholar.
Resultat: Det visade sig finnas flera teman med tillhörande faktorer som kunde
försvåra möjligheten för sjuksköterskor att ge en personcentrerad vård.
Framträdande faktorer var bland andra sjuksköterskans förhållningssätt och syn på
sin profession och på patienten, bristande patientdelaktighet, bristande teamarbete
och kommunikation, svagt stöd från organisation och ledning, undermålig miljö
och utbildning samt hög arbetsbelastning.
Slutsats: Flera faktorer som kunde försvåra för sjuksköterskan att ge
personcentrerad vård framkom, där vissa upplevdes som mer avgörande än andra.
För att sjuksköterskor ska kunna ge patienten en vård baserad på patientdelaktighet
så är det av stor betydelse att medvetenheten om dessa försvårande faktorer ökar.
Genom att redan under sjuksköterskeutbildningen arbeta med ett personcentrerat
förhållningssätt så ökar sannolikheten för att implementeringen av personcentrerad
vård inom svensk hälso- och sjukvård skall lyckas.
Nyckelord: Organisation, patientdelaktighet, personcentrerad vård,
sjuksköterskans roll, teamarbete.
ABSTRACT Background: According to the new patient law, patients' involvement in their own
care will be expanded and strengthened further. As part of this work, person-
centred care has been introduced in several Swedish regions and county councils.
Positive effects of person-centred care have been proven to exist for both patients
and healthcare providers.
Aim: To describe factors that can complicate the ability for nurses to provide
person-centred care.
Methods: The thesis project was conducted as a literature review. Ten scientific
articles published between 2010-2016 were included in the study. The articles
were searched in the CINAHL and PubMed databases, as well as through Google
Scholar free text search.
Results: There were several themes with associated factors that could complicate
the possibility for nurses to provide a person-centred care. Prominent factors
include the attitude of the nurse and his or her view of the profession and the
patient, lack of patient participation, lack of teamwork and communication, weak
support from organization and management, poor environment and education, and
high workload.
Conclusion: Several factors that could make it difficult for the nurse to provide
person-centred care were discovered, some of which were perceived to be more
crucial than others. In order for nurses to be able to provide care based on patient
participation, it is very important that awareness of these aggravating factors is
increased. By working with a person-centred approach already during nursing
education, the likelihood of successful implementation of person-centred care in
Swedish healthcare increases.
Keywords: Nurse’s role, organization, patient participation, person - centred care,
teamwork.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION ....................................................................................................... 1
2. BAKGRUND ............................................................................................................. 1 2.1 DEN ÖKANDE PATIENTDELAKTIGHETEN ................................................................... 1 2.2 PERSONCENTRERAD VÅRD ....................................................................................... 2 2.2.1 VAD ÄR PCV? ........................................................................................................ 2
2.2.2 Effekter av implementering av PCV .............................................................. 3 2.3 SJUKSKÖTERSKANS ARBETSLEDANDE ROLL VAD GÄLLER PCV ............................. 4 2.4 IMPLEMENTERING AV EVIDENSBASERAD KUNSKAP ................................................. 5 2.5 PROBLEMFORMULERING ........................................................................................... 6 2.6 SYFTE ........................................................................................................................ 6 2.7 DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP ........................................................................ 6
3. METOD ................................................................................................................... 6 3.1 DESIGN ...................................................................................................................... 6 3.2 URVAL ........................................................................................................................ 7 3.3 FRITEXTSÖKNING ...................................................................................................... 8 3.4 VÄRDERING................................................................................................................ 8 3.5 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ............................................................................................... 9 3.6 ANALYS ...................................................................................................................... 9 3.7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ........................................................................................... 9
4. RESULTAT .............................................................................................................. 10 4.1 SJUKSKÖTERSKANS ROLL ....................................................................................... 10
4.1.1 Syn på sin egen yrkesroll och kunskap ...................................................... 10 4.1.2 Sjuksköterskans förhållningssätt ................................................................. 11 4.1.3 Motivation ........................................................................................................ 12 4.1.4 Synen på patienten ........................................................................................ 13
4.2 PATIENTEN ............................................................................................................... 13 4.2.1 Förväntningar och tidigare erfarenheter ..................................................... 13 4.2.2 Bristande patientdelaktighet ......................................................................... 14 4.2.3 Anhöriga och närstående .............................................................................. 15
4.3 TEAMARBETE ........................................................................................................... 15 4.3.1 Kommunikation mellan yrkesgrupper.......................................................... 15 4.3.2 Språkförbistring .............................................................................................. 16
4.4 ORGANISATION OCH LEDNING ................................................................................ 16 4.4.1 Organisationella strukturer ........................................................................... 16 4.4.2 Utbildning ........................................................................................................ 17 4.4.3 Miljö .................................................................................................................. 18
4.5 ARBETSFÖRHÅLLANDEN OCH -BELASTNING .......................................................... 19 4.5.1 Hög arbetsbelastning och brist på tid med patienten ............................... 19 4.5.2 Dokumentation, rond och administrativt arbete ......................................... 20 4.5.3 Personalbrist ................................................................................................... 20
5. DISKUSSION .......................................................................................................... 20 5.1 SAMMANFATTNING AV HUVUDRESULTAT................................................................ 20 5.2 RESULTATDISKUSSION ............................................................................................ 21
5.2.1 Brister i sjuksköterskans roll och förhållningssätt ..................................... 21 5.2.2 Brist på delaktighet ........................................................................................ 23 5.2.3 Organisationella strukturer och teamarbete ............................................... 24
5.3 METODDISKUSSION ................................................................................................. 25
5.4 ETIKDISKUSSION...................................................................................................... 26
6. KLINISK BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET...................................................................... 26
7. KONKLUSION ......................................................................................................... 27
8. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ......................................................................... 27
9. REFERENSER .......................................................................................................... 28
BILAGA 1 - ARTIKELMATRIS...........................................................................................
BILAGA 2 - KVALITETSBEDÖMNING FÖR KVALITATIVA STUDIER .....................................
1
1. INTRODUKTION Inom omvårdnad så ses människan som en fri individ som kan fatta egna beslut
och skall utifrån sina unika förutsättningar bemötas med respekt, något som ligger
till grund för den personcentrerade vården. Under våra verksamhetsförlagda
utbildningar har vi observerat flertalet situationer där patienten inte har gjorts
delaktig eller blivit sedd som en unik och autonom person. Därför anser vi det vara
av stor vikt att detta område utforskas och belyses, då det dessutom är en av
sjuksköterskans kärnkompetenser att ge personcentrerad vård.
Människan blir patient när hen får professionell vård. Partnerskap med patienten innebär
en ömsesidig respekt mellan å ena sidan patientens och närståendes kunskap om hur det är
att leva med ohälsa/sjukdom, å andra sidan professionernas kunskap om vård, behandling
och rehabilitering (Svensk sjuksköterskeförening, 2016, s.6).
2. BAKGRUND 2.1 Den ökande patientdelaktigheten För att åstadkomma högkvalitativ vård krävs det att patienten är delaktig och har
en central roll i sin egen vård och behandling (Health Innovation Network, 2016).
Den nya patientlagen (2014:8221) betonar vikten av patientens delaktighet i
vården. Patientens egna önskningar kring val av vård- eller behandlingsåtgärder
skall tas hänsyn till. All hälso- och sjukvård skall så långt som möjligt utföras i
samråd med patienten så länge som det inte blir fara för densamme. Lagen
innehåller även bestämmelser om närståendes delaktighet i patientens vård, där de
har rätt att få medverka vid utformningen av vården om inte sekretess hindrar
detta, vilket även patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) styrker. Enligt
omvårdnadsvetenskapen ses människan som en fri varelse som har möjlighet och
förmåga att ta egna beslut samt ta ansvar. Varje människa ses som unik och skall
därefter bemötas efter dess unika förutsättningar och behov. Omvårdnaden har
som mål att främja hälsa och välbefinnande. När människan blir patient hamnar
hen i en beroendeställning till vårdarna, vilket omvårdnaden har som mål att
balansera upp till en mer likvärdig status genom just delaktighet. För att uppnå
detta så är information en viktig aspekt, där patienten får den information som
behövs för att kunna ta det beslut som hen själv känner är bäst (Svensk
2
sjuksköterskeförening, 2016). Här har sjuksköterskan ett ansvar att lyssna på och
lyfta patientens önskningar och välja patientens sida för att på så sätt se till att
patienten och dess anhöriga blir delaktiga (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Som en del i arbetet för att lyckas åstadkomma en större delaktighet så har hittills
åtta regioner och landsting i Sverige börjat implementera personcentrerad vård
(PCV) (Tenggren Durkan, 2016). I och med detta arbete så lyfts vikten av
patientens möjlighet att påverka sin egen vård. Flertalet studier har visat att det
finns evidens för att PCV medför positiva effekter inom hälso- och sjukvården
(van den Pol-Grevelink, Jukema & Smits, 2011; Morgan & Yoder, 2012; Olsson,
Jakobsson Ung, Swedberg & Ekman, 2012). Dock har tidigare studier visat att
implementering av evidensbaserad kunskap inte alltid lyckas helt och hållet (Sales,
Smith & Kochevar, 2006).
2.2 Personcentrerad vård 2.2.1 Vad är PCV? Personcentrerad vård är ett begrepp med flera olika definitioner. Det kan ses som
en formation av ett terapeutiskt berättande mellan patient och vårdare, där grunden
är ett ömsesidigt förtroende, förståelse och en delad samlad kunskap (McCormack,
2003). Vidare bygger PCV på att relationen mellan vårdpersonal och patient
möjliggörs genom god kommunikation inom vårdteamet, samtidigt som patienten
och dess anhöriga involveras i vården (Scholl, Zill, Härter & Dirmaier, 2014).
Begreppet kan också definieras som att det omfattar medkänsla, empati och
lyhördhet inför de värderingar och uttryckta önskemål som finns hos den enskilda
patienten (Institute of Medicine, 2001).
Ytterligare en definition är att PCV ses som en form av omfattande vård som
möter varje enskild patients fysiska, psykiska och sociala behov (Suhonen,
Välimäki & Leino-Kilpi, 2002). Dock representerar inga av dessa definitioner
PCV i sin helhet, utan en kombination av definitioner behöver ligga till grund för
att förstå den kompletta innebörden av begreppet. PCV karakteriseras av en
holistisk strategi där vården som tillhandahålls ska vara respektfull och
individanpassad samt att den tillåter förhandling och valmöjligheter där patienten
3
involveras och görs delaktig i den utsträckning som hen önskar (Morgan & Yoder,
2012).
Inom vården har intresset för PCV blivit större enligt Olsson et al. (2012), då
antalet utgivna och publicerade studier som behandlar PCV stadigt fortsatt att öka
år efter år.
2.2.2 Effekter av implementering av PCV PCV har visat sig ha positiva effekter på den övergripande tillfredsställelsen som
vårdpersonal upplever inom sitt arbete. Dessutom har den känslomässiga
utmattningen varit lägre och den egna arbetsprestationen högre på arbetsplatser där
PCV bedrivits, i synnerhet hos den personal som har uppgett sig vara positivt
inställda till att utföra denna typ av vård (van den Pol-Grevelink et al., 2011).
Det har visats att PCV medför att patienter upplevde en ökad vårdkvalitet, större
tillfredsställelse med vården samt förbättrade hälsoresultat (Morgan & Yoder,
2012). Ytterligare positiva effekter av PCV som har kunnat bevisas genom studier
var till exempel att värden som HbA1c, triglycerider och HDL har minskat.
Dessutom har en lägre risk för att patienten ska gå från öppen till sluten vård
påvisats. Vidare har patientens upplevelse av vårdkvaliteten och dennes påföljande
livskvalitet förbättrats. Vårdtider, vårdreturer och patientdödlighet har även de
minskat i omfattning (Olsson et al., 2012).
Hörnsten, Lundman, Stenlund & Sandström (2005) har kommit fram till att god
information kring patientens sjukdom leder till bättre kontroll över det framtida
levnadssättet, vilket i sin tur främjar livskvaliteten samt chanserna för att
sjukdomsförloppet ska få ett gott utfall. Med god information menas information
som är anpassad efter patientens förmåga att förstå. Larsson och Blomqvist (2014)
har visat att skapandet av en relation med patienten är en av grundstenarna i PCV
och genom detta så medför det en trygghet både för patient och sjuksköterska.
Patienterna upplevde en bättre vård där de blev sedda och förstådda samtidigt som
sjuksköterskorna kände sig trygga med att de kände sin patient och vet vad de
behövde för tillfället. Att låta patienten bli involverad i dess egen vård samt ge
4
information om vad som sker skapade möjligheter till att patienten själv kunde få
välja vad den vill och inte, som i sin tur har lett till ökad delaktighet (Larsson &
Blomqvist, 2014).
Det finns idag mycket skrivet om PCV, dock är kunskapen kring effekterna
begränsade, vilket kan bero på att det är svårt att hitta den rätta
undersökningsmetoden. Vissa av de studier som har genomförts har inte funnit
några signifikanta skillnader vad gäller patientens upplevelser kring vårdens
kvalitet när de jämfört grupper som blivit vårdade utefter PCV med
kontrollgrupper som blivit vårdade enligt sedvanliga rutiner (Olsson et al., 2012).
2.3 Sjuksköterskans arbetsledande roll vad gäller PCV Sjuksköterskeyrket innefattar ett antal olika grundstenar, så kallade
kärnkompetenser, som gör möjligt att yrkeskåren kan arbeta på samma
evidensbaserade sätt. En av dessa kärnkompetenser är PCV (McCormack &
McCance, 2010).
En av grundstenarna i PCV är teamarbete, där sjuksköterskan har en stor roll att
spela. I dagens komplexa hälsovårdssystem är det svårt för en enstaka
yrkeskategori att ge PCV på egen hand. Detta gör det tvärprofessionella
teamarbetet med sjuksköterskan som ”spindeln i nätet” till en nödvändig
förutsättning. Sjuksköterskan är en viktig del av vårdteamet då de möjliggör en
samarbetsrelation mellan de olika yrkeskategorierna, samtidigt som de är
närvarande i den direkta patientkontakten- och vården (Ghebrehiwet, 2011). Det
har visat sig att sjuksköterskestudenter tidigt under deras utbildning får tar del av
vad PCV innebär och att detta har genomsyrat utbildningen (Haugland & Giske,
2016; Schwind, Lindsay, Coffey, Morrison & Mildon, 2014), samt att det sker en
fortlöpande utbildning för de som redan är yrkesaktiva (McCance & McCormac,
2013).
Vidare har McCance och McCormack (2013) kommit fram till att delaktighet är en
viktig del för att lyckas uppnå en god vård. Med hjälp av bättre teamarbete och ett
förtroende inom arbetsgruppen så möjliggörs ett långsiktigt arbetssätt. En av de
största utmaningarna för en sjuksköterska idag är att prioritera de rådande
5
arbetsuppgifterna, då dessa ständigt utvecklas och förändras. Den personcentrerade
vården innebär att sjuksköterskan utövar omsorg och medkänsla, samtidigt som de
uppvisar en professionell kompetens. Dessutom ingår det i sjuksköterskans
profession att hålla sig uppdaterad vad gäller nya rön samt få stöd av den rådande
organisationen kring utveckling och kvalitetsförbättringar och det långsiktiga
lärandet (McCance och McCormack, 2013).
2.4 Implementering av evidensbaserad kunskap Då PCV är en modell som sedan en tid tillbaka implementeras runt om i Sverige
och har visat sig ha goda effekter inom vården är det av vikt att implementeringen
görs på rätt sätt och har en tydlig struktur kring hur det skall gå till (Tenggren
Durkan, 2016). Studier har visat att implementering av evidensbaserad kunskap
inte alltid lyckas helt och hållet (Sales et al., 2006). Det finns metoder som ämnar
koppla ihop teorier, strategier och modeller för att på så vis kunna möjliggöra
insatser eller planerade förändringar. Förändringar som skall främja
evidensbaserade metoder har dock redan åstadkommits, utan att för den skull
innebära att ett omfattande förarbete föranletts. Dock har resultaten från dessa
studier varit vitt spridda, särskilt då försök gjorts att återskapa nya interventioner
(Sales et al., 2006).
Vidare har Sales et al. (2006) kommit fram till att det inte finns någon utbredd
förenande teori vad gäller mänskligt beteende inom organisationer eller när
organisatoriska förändringar skett. De har också visat att det finns en tes som
fortfarande är under granskning, som menar på att det bör finnas en nära koppling
mellan det som utförs i teorin, samt verktyg och redskap som är utformade efter
detta. Sannolikheten för att implementeringen av ett särskilt arbetssätt skulle få ett
lyckat utfall, skulle i och med detta öka (Sales et al., 2006).
Sales et al. (2006) har lyft det faktum att det pågår ett arbete inom
implementeringsforskning för att utveckla de befintliga, samt ta fram nya,
mätinstrument och – verktyg. Ytterligare forskning behöver, och skall, göras på
högre nivåer inom hälso- och sjukvården då i princip ingen interaktion som
genomförs är helt frikopplad från ett i bakgrunden organisatoriskt sammanhang.
6
2.5 Problemformulering PCV har bevisats medföra positiva effekter inom hälso- och sjukvården både för
patienten, personalen och organisationen. Trots detta genomsyrar inte PCV alla
vårdinstanser och det finns svårigheter och utmaningar med att implementera och
bedriva denna typ av vård (McCormack & McCance, 2010). Genom att ta reda på
vilka hinder och svårigheter som finns vad gäller implementeringen av PCV fås en
ökad kunskap som medför att sjuksköterskan kan ge en god och säker vård och
stärka patientens delaktighet.
2.6 Syfte Att beskriva vilka faktorer som kan försvåra möjligheterna för sjuksköterskor att
ge personcentrerad vård. 2.7 Definition av centrala begrepp Delaktighet I detta arbete innefattar delaktighet patientens inflytande, insyn och möjlighet att
påverka sin egen vård.
Organisation
Med organisation i detta arbete avses vårdinrättningen och de olika delar som
inbördes samverkar, och påverkar denna.
3. METOD 3.1 Design Examensarbetet är utformat som en litteraturöversikt. Friberg (2012) menar på att
en litteraturöversikt innefattar att beskriva ett visst område som tidigare studier har
uppmärksammat, där även ett problemområde lyfts fram. Genom noggrann
artikelsökning och analys kan dagens kunskapsläge kartläggas och på detta sätt
sammanställas, för att föra vidare ny kunskap samt upplysa om problemområden
till vidare forskning.
7
3.2 Urval Artikelsökningen ägde rum våren 2017 där väsentliga sökord och termer för
studiens syfte användes (person centered care, person centred care, personalized
care, person focused care, nursing, barriers, problems, challenges, issues, obstacles
och difficulties). En boolesk term användes, vilken var AND. Antal träffar, lästa
abstract och artiklar i sin helhet samt valda artiklar redovisas i tabellform, se tabel
1.
Tabel 1. Sökstrategi och sökresultat * = artiklar som återfunnits i flera sökningar.
Databas Sökord Antal
träffar
Antal
lästa
abstrakt
Antal lästa
artiklar
Antal utvalda
artiklar till
resultat, n=8
CINAHL Person centered care AND Nurse AND Barriers
1493 283 13
0 0 7
0 0 4
2 (I*, VII)
CINAHL Person centered care AND Nurse AND Problems
1493 283 33
0 0 5
0 0 3
1 (III)
CINAHL Person centered care AND Nurse AND Challenges
1493 238 40
0 0 10
0 0 5
2 (II, IV)
CINAHL Person centred care AND Nurse AND Difficulties
801 198 7
0 0 3
0 0 2
1 (V)
CINAHL Person centred care AND Nurse AND Barriers
801 198 11
0 0 4
0 0 2
1 (VI)
CINAHL Person centred care AND Nurse AND Problems
801 198 22
0 0 5
0 0 1
0
CINAHL Person centred care AND Nurse AND Challenges
801 198 34
0 0 5
0 0 2
0
CINAHL Person centred care AND Nurse AND Issues
801 198 26
0 0 7
0 0 3
0
PubMed Personalized care AND Nurse AND Barriers
4834 189 17
0 0 4
0 0 2
0
PubMed Person centred care AND Nurse AND Obstacles
3350 792 5
0 0 2
0 0 1
0
8
PubMed Person centered care AND Nurse AND Issues
8866 1624 153
0 0 16
0 0 4
1 (VIII, I*)
PubMed Person centred care AND Nurse AND Problems
3350 792 25
0 0 3
0 0 0
0
PubMed Person centered care AND Nurse AND Barriers
8866 1624 124
0 0 9
0 0 5
0
PubMed Person centered care AND Nurse AND Difficulties
8866 1624 25
0 0 8
0 0 3
0
De använda databaserna var CINAHL samt PubMed då dessa innehåller ett stort
antal artiklar med omvårdnad som fokus (Polit & Beck, 2017). Fritextsökning
skedde också som komplement till sökning i databaserna. Under urvalets gång
fanns inklusionskriterier med och bevarades arbetet igenom för att få en tydlig
struktur på sökandet, samt för att få fram relevanta artiklar. Dessa
inklusionskriterier innefattade att artiklarna skulle vara skrivna på engelska och
vara högst tio år gamla, skrivna mellan år 2007-2017, för att få fram den senaste
forskningen inom området. Artiklarna skulle vara peer-reviewed samt
originalartiklar och både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. 37
artiklar lästes i sin helhet av båda författarna, varav 27 exkluderades. De tio
artiklar som kom att ligga till grund för resultatet visade sig vara av kvalitativ art.
3.3 Fritextsökning Två av resultatartiklarna, The impact of organisational culture on the delivery of
person-centred care in services providing respite care and short breaks for people
with dementia (2011) samt Barriers and facilitators to the implementation of
person-centred care in different healthcare contexts (2016) har sökts i Google
Scholar med hjälp av fritext. Använda ord var: person centred care,
communication, barriers. Tidsintervall: 2007-2017. Träffar: 4610.
3.4 Värdering De artiklar som ligger till grund för besvarande av litteraturöversiktens syfte
9
granskades enligt Högskolan Dalarnas mall för kvalitativa studier, se bilaga 2.
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006)
och Forsberg och Wengström (2008). Denna mall innefattar ja- och nej-frågor, där
varje ja-svar ger 1p och varje nej-svar ger 0p och utifrån antalet poäng så bedöms
kvaliteten där hög kvalitet motsvarar 80-100 %, medel 70-79 % samt låg 60-69 %.
Denna litteraturöversikt eftersträvade artiklar som hade medel till hög kvalitet. De
tio artiklar som valdes ut och granskades visade sig vara av hög kvalité.
3.5 Tillvägagångssätt Artikelsökningarna skedde separat i PubMed, CINAHL samt genom
fritextsökning. Senare diskuterades det gemensamt vilka abstract som ska läsas
samt vilka artiklar som ska läsas i sin helhet. Artiklarna lästes även separat som
sedan tillsammans diskuterades, och därefter valdes de 10 artiklarna som nu ligger
till grund för resultatet. Detta tillvägagångssätt behölls arbetet igenom samt att de
delar som skrevs på var sitt håll senare sammanställdes gemensamt.
3.6 Analys Analysen av artiklarna utgick ifrån Fribergs (2012) beskrivning, vilket innebar att
studierna översattes till svenska för att sedan läsas fler än en gång för att förstå
helheten. Därefter diskuterades artiklarna och delar som hade relevans för
litteraturöversiktens syfte markerades. Friberg (2012) menar vidare att genom
urskiljning av skillnader och likheter i artiklarna så kan dessa sammanställas för att
sedan ligga grund för resultatet och dess underrubriker.
3.7 Etiska överväganden De artiklar som ligger till grund för resultatet var etiskt godkända (SFS 2003:460)
samtidigt som författarna eftersträvat att egna värderingar skulle uteslutas för att
upprätthålla ett objektivt förhållningssätt. Artiklarna som valdes ut översattes från
engelska till svenska genom diskussion och lexikon. Detta för att på så sätt
undvika feltolkningar och förvrängande av text.
10
4. RESULTAT Resultatet i denna litteraturöversikt är baserat på tio kvalitativa artiklar och
kommer från Storbritannien (5), Australien (3), Iran (1), Sverige (1) och Norge (1).
En av studierna utfördes både i Storbritannien och Sverige. Artiklarna som
resultatet är baserat på finns redovisade i bilaga 1. Resultatet kommer att
presenteras under fem teman innehållande sammanlagt 15 subteman, se figur 1.
4.1 Sjuksköterskans roll
4.1.1 Syn på sin egen yrkesroll och kunskap Esmaeili, Cheraghi och Salsali (2014) har lyft sjuksköterskans egen roll som en
faktor som kunde försvåra PCV. Detta kunde innebära att sjuksköterskan hade låg
tro på sin egen profession, där bristande glädje i sitt yrke och sin yrkesroll samt
acceptans kring arbetsuppgifter ingick. Svårighet att kunna överföra teoretisk
kunskap till praktisk handling visade sig vara en hindrande faktor för
sjuksköterskor att utföra PCV (a.a.).
11
Det visade sig finnas spänningar och oklarheter mellan sjuksköterskor och
samhället vad gällde sjuksköterskans arbetsroll. Sjuksköterskan hade även en oklar
uppfattning kring sin egen roll och kände sig ofta undervärderad, detta visade sig
vara faktorer som försvårade utförandet av PCV (Hutchings, Rapport, Wright,
Doel & Jones, 2012).
Ytterligare något som sågs som ett hinder för implementeringen samt utförandet av
PCV var att sjuksköterskan sågs som en assistent åt läkaren, vilket ledde till att
sjuksköterskan inte hann med de arbetsuppgifter hen hade i första hand men även
att patienten inte hamnade i centrum. Sjuksköterskorna upplevde sig åsidosatta och
det fanns en förvirring kring vad deras egentliga arbetsuppgifter var (Rose &
Yates, 2013).
4.1.2 Sjuksköterskans förhållningssätt Moore, Britten, Lydahl, Naldemirci, Elam och Wolf (2016) har visat att
sjuksköterskans attityd kunde vara ett hinder för PCV då de, medvetet eller
omedvetet, gled tillbaka till ”vanlig” vård eller saknade engagemang, intresse eller
kunskap. Skeptiska och stereotypa attityder medförde att sjuksköterskorna föll
tillbaka i gamla tankesätt och slutade ge PCV. Det visade sig också att det var
vanligt att sjuksköterskor trodde sig ge PCV när de i själva verket inte gjorde det
(a.a.). Chenoweth et al. (2015) har också lyft problematiken kring sjuksköterskors
attityder kring PCV då de i vissa fall trodde att de redan arbetade utifrån detta,
vilket ledde till att de inte var mottagliga för nya kunskaper, något som bromsade
implementeringen av PCV. Vissa sjuksköterskor visade tydligt att de inte höll med
om att PCV var lämpligt att arbeta utifrån. Även ointresse, brist på samarbete och
initiativ rörande PCV visade sig bromsa implementeringen (a.a.).
Enligt Kirkley et al. (2011) har det framkommit att sjuksköterskor som var nöjda
med det tidigare arbetssättet alternativt ansåg att den nuvarande arbetsbördan var
överväldigande visade sig inte vara positivt inställda till en förändring som innebar
ett personcentrerat arbetssätt.
12
Okunskap kring patientens religion, ritualer och tro har enligt Skomakerstuen
Ødbehr, Kvigne, Hauge och Danbolt (2015) visats innebära ett hinder vad gäller
möjligheterna för sjuksköterskan att ge PCV. Denna okunskap ledde till osäkerhet
och känslor av skam och obehag, vilket i sin tur innebar att dessa frågor rörande
kultur och tro inte lyftes inom personalgruppen. Vidare så framkom det att
sjuksköterskorna såg på religion och trostillhörighet som något ytterst privat och
individuellt. Därför var den okunskap som sjuksköterskorna upplevde att de hade
rörande detta ett hinder för att kunna ge PCV, då rädslan för att göra eller säga fel
innebar att sjuksköterskorna tog avstånd från den delen av patientens själsliv (a.a.).
Enligt Skomakerstuen Ødbehr et al. (2015) uppgav sjuksköterskorna att de
upplevde att det var svårt att prata med patienterna om döden och de patienter som
sade sig ha givit upp på livet undvek sjuksköterskorna att diskutera saken vidare
med, trots att patienten gav uttryck för ett behov av vidare samtal.
Sjuksköterskorna resonerade som så att vissa patienter som uppgav sig vilja dö
gjorde detta på grund av depressiva känslor och sjuksköterskorna ville då inte
späda på dessa känslor ytterligare och undvek därför att fördjupa sig i sådana
samtal. Dessutom sade sig sjuksköterskorna uppleva svårigheter med att bemöta en
patients uttryckta vilja att dö, då det uppstod en konflikt huruvida patienten skulle
bekräftas och bemötas med medhållande eller med ett motsägande vad gällde den
förestående döden. Ambivalensen och obehaget rörande samtal kring döden
medförde således ett hinder för sjuksköterskorna att ge PCV (a.a.).
4.1.3 Motivation Esmaeili et al. (2014) har visat att bristande motivation var en faktor som
försvårade, då detta måste existera för att uppnå en välfungerande PCV.
Motivation i detta sammanhang innefattade intresse för, och tro på, arbetssättet
kring PCV och den egna yrkesrollen. Sjuksköterskor upplevde att deras motivation
gällande implementeringen sjönk när de inte inkluderades i beslutfattandet kring
hur implementeringen skulle genomföras. De ville bidra med sin kunskap om hur
det kunde göras på bästa sätt för patienten, vilket de inte tilläts göra (a.a.).
13
4.1.4 Synen på patienten Det har enligt Esmaeli et al. (2014) visat sig att sjuksköterskan deltog allt mindre i
det vardagliga omvårdnadsarbetet i och med att mycket tid gick åt till läkemedels-
och medicinska handlingar. Detta ledde till att helhetssynen kring patientens vård
och behov samt anhöriga gick förlorad. Sjuksköterskan tappade den kliniska
överblicken av patienten och riskerade således att missa tidiga kritiska tecken på
försämring, och fick där med svårt att planera patientens fortsatta vård. Detta sågs
som en faktor som försvårade för sjuksköterskan att ge PCV (a.a.).
Kirkley et al. (2011) har i sin studie gällande vård av personer med en
demenssjukdom kommit fram till att omvårdnaden av patienterna varierade i
kvalitet och omfattning beroende på hur långt fortskriden patienternas
demenssjukdom var. De patienter som hade en långt gången demens ansågs inte
vara i behov av samma typ av omvårdnad som de patienter som fortfarande befann
sig i ett tidigt stadie av sjukdomen, något som visade sig hindra möjligheten att ge
PCV (a.a.).
I de fall sjuksköterskan inte såg att patienten var i behov av annan typ av
kommunikation än det talade språket och därmed lät bli att komplettera med icke-
verbala kommunikationshjälpmedel, så gick en stor del av patientberättelsen
förlorad för de patienter som hade kommunikationssvårigheter (Moore et al.,
2016).
4.2 Patienten
4.2.1 Förväntningar och tidigare erfarenheter Hutchings et al. (2012) har visat att patienten hade ett eget ansvar för att uppnå
PCV och vissa patienter hade inte en god följsamhet till behandlingen då de inte
tog ansvar för sin egen vård. Det visade sig även att patienter hade orealistiska
förväntningar på sjuksköterskan samt att de såg sjuksköterskan som underställd
läkaren. I de fall som sjuksköterskan visade bristande respekt för patienten
försvårades också sjuksköterskans möjligheter att ge PCV (a.a.).
14
Moore et al. (2016) har kommit fram till att patientens hälsoproblem och behov
visade sig kunna vara en faktor som försvårade för sjuksköterskan att ge PCV.
Patienter med psykisk sjukdom upplevde ofta minskad autonomi och
sjukdomsinsikt samtidigt som deras mål kunde vara både orealistiska och farliga.
Svårt sjuka, svaga, patienter med afasi, sederade och vårdkrävande patienter visade
sig också vara patientgrupper som medförde en ökad svårighet att ge PCV.
Patienter som bar på en misstro gentemot vårdpersonal på grund av tidigare
upplevelser eller kulturella skillnader visade sig också utgöra en barriär för att
upprätta ett partnerskap och därigenom åstadkomma PCV (a.a.).
Rose och Yates (2013) har i sin studie lyft problematiken kring att patienten
skapade en relation med, och fick ett förtroende för, endast en sjuksköterska
istället för att skapa relationer med flera. Detta visade sig leda till att patienten inte
alltid lyfte sina funderingar och problem, utan väntade tills de fick kontakt med
den sjuksköterska de hade störst förtroende för. Bristande kontinuitet mellan
patienten och sjuksköterskan gällande informationsöverföring sågs också som en
försvårande faktor. För att kunna bedriva en välfungerande PCV skall patienten få
fortlöpande information om vad som skall ske, men detta försummades i vissa fall
då det var hög omsättning på personal. Detta ledde till att sjuksköterskorna ofta
utgick ifrån att patienten fått uppdaterad information, utan att försäkra sig om att
så var fallet (a.a.).
4.2.2 Bristande patientdelaktighet Moore et al. (2016) har visat att de befintliga maktförhållandena som var
uppbyggda kring läkaren och dennes arbete uppfattades som svåra att förändra.
Patienterna var programmerade att tala och agera på ett visst sätt som begränsade
möjligheterna att genomföra en personcentrerad dialog. Detta då patienterna
genom tidigare besök hos sjuksköterskor och läkare fått en förutfattad mening
kring vilken typ av information de var förväntade att ta upp. Detta kunde medföra
att patientberättelsen gick förlorad och patienten blev en passiv mottagare av sin
egen vård i stället för att vara delaktig (a.a.).
15
Bolster och Manias (2010) har visat att patienterna upplevde att sjuksköterskorna
var stressade och sällan hade tid att stanna längre än vad som krävdes för att dela
ut medicinen. Under dessa stunder så stod de flesta sjuksköterskorna vid sidan av
sängen och tog liten eller ingen ögonkontakt med patienten. Patienterna upplevde
inte att de fått någon närmare relation till någon av sjuksköterskorna, samt att de
inte gjordes delaktiga i den utsträckning som varit önskvärd (a.a.).
4.2.3 Anhöriga och närstående Chenoweth et al. (2015) har kommit fram till att det utifrån sjuksköterskans
synvinkel fanns barriärer för implementeringen av PCV vad gällde patientens
anhöriga och närstående. I studien har de visat att anhöriga och närstående hade
höga förväntningar på sjuksköterskorna samt hade ett kritiskt förhållningssätt. De
anhöriga upplevde missnöje då de inte ansåg att personalen arbetade enligt
lämpliga rutiner, något som de upplevde påverkade patienten negativt. Personalen
arbetade utefter PCV och lyssnade in patienten och vad hen ville för tillfället. I
vissa fall innebar det beslut som de anhöriga inte ansåg var korrekta. Således
framkom att brist på kommunikation mellan anhöriga och personal samt utbildning
för anhöriga blev ett hinder för implementering av PCV. Vidare beskrev studien att
i de fall då anhöriga inte var lika involverade i patientens vård så ledde detta till att
eventuellt viktig information kring patienten inte framkom, något som krävdes för
att kunna ge PCV (a.a.).
4.3 Teamarbete
4.3.1 Kommunikation mellan yrkesgrupper Esmaeili et al. (2014) har kommit fram till att ett bristande teamarbete var en
faktor som försvårade möjligheterna för sjuksköterskan att utföra PCV.
Sjuksköterskan spelade en stor roll i den personcentrerade vården, men det krävdes
att alla yrkesgrupper tänkte likadant kring arbetsformen för att kunna ge bästa
möjliga vård till patienten utefter dennes önskningar (a.a.).
Hutchings et al. (2012) har visat att byråkrati på arbetsplatsen och bristande
relation mellan kollegor visade sig vara två faktorer som påverkade utförandet av
PCV. Det visade sig att informationsutbyte mellan yrkesgrupper, olämpliga ordval
16
dess emellan, oklara gränser kring vem som skall göra vad, men även orealistiska
förväntningar från andra yrkeskategorier påverkade och försvårade utförandet av
PCV (a.a.).
Bolster och Manias (2010) har i sin studie lyft det faktum att sjuksköterskorna
ansåg att bristande kommunikation inom vårdteamet kunde medföra svårigheter.
Kommunikationen med läkarna skedde främst under ronderna och då behandlades
till stor del patienternas medicinering, något som läkaren sedan förmedlade till
patienten. Detta medförde att patienterna inte var medvetna om vilken roll som
sjuksköterskan spelade, vad gällde att se till att rätt medicinering sattes in.
Patienterna utgick från att sjuksköterskan spelade en passiv roll i detta, vilket
försvårade för sjuksköterskorna att ge PCV (a.a.).
Bolster och Manias (2010) har vidare visat att sjuksköterskorna upplevde att
kommunikationen och samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna som jobbade
kring patienten inte alltid fungerade optimalt, speciellt vad gällde
utskrivningsprocessen. De olika disciplinerna upplevdes ofta jobba helt fristående i
förhållande till varandra. Något som kunde medföra att patienterna inte fick den
information som de behövde gällande medicinering och framtida vård, då de olika
yrkesgrupperna utgick ifrån att någon annan redan förmedlat informationen (a.a.).
4.3.2 Språkförbistring Chenoweth et al. (2015) har i sin studie lyft språkförbistring som en faktor som
påverkade implementeringen, då det ledde till bristande förståelse för vad som
skulle göras samt irritation inom personalgruppen då de inte alltid kunde
kommunicera med varandra. För att kunna tillämpa det nya arbetssättet behövdes
förståelse och kunskap, vilket kopplades till att de som inte kunde språket inte tog
till sig den rätta informationen som behövdes för att kunna implementera PCV
(a.a.).
4.4 Organisation och ledning
4.4.1 Organisationella strukturer Organisationen har enligt Esmaeili et al. (2014) visat sig ha en betydande roll i att
17
bedriva en välfungerande PCV, men trots detta så fanns det brister. Sjuksköterskor
nämnde att bristande stöd och otydlig struktur från chefer och organisation samt
låg inkomst visade sig vara hindrande faktorer. Detta var något som i sin tur ledde
till minskad motivation hos sjuksköterskorna (a.a.). Argyle och Kelly (2015) har
också kommit fram till att sjuksköterskor upplevde att de behövde tydlig struktur
kring hur implementeringen skulle gå till utifrån deras yrkesroll, vilket det rådde
brist på. Detta ledde i sin tur till att sjuksköterskor upplevde maktlöshet och brist
på handlingskraft. Samtidigt upplevde de att fokus inom verksamheten låg mer på
organisationen än på patienternas behov. Vidare har Hutchings et al. (2012) skrivit
att det fanns brister mellan politiken, patienterna och vårdpersonalen. Där
krockade behoven hos patienterna och vårdpersonalen med politikens resurser.
Detta resulterade i personalbrist och tidsbrist som i sin tur ledde till att
sjuksköterskan inte hann med det personliga med patienten utan endast hann med
det som var mer prioriterat för stunden (a.a.).
Chenoweth et al. (2015) har i sin studie lyft sjuksköterskornas syn på vikten av
kontinuitet gällande implementeringen, något som krävdes för att kunna
upprätthålla ett fortlöpande rutinarbete. Detta saknades på arbetsplatsen och
medförde således svårigheter för sjuksköterskorna att ge PCV.
Kirkley et al. (2011) visade att tillgången på resurser hade en tydlig inverkan på i
vilken utsträckning som cheferna kunde reglera sjuksköterskornas arbetsbörda och
i förlängningen hur emotionellt krävande denna var. Vilket i sin tur innebar en
försvårande faktor för implementering av PCV. Det visade sig att chefer inte alltid
var medvetna om sina egna behov av utbildning i samband med PCV vilket också
innebar ett hinder för implementeringen. De chefer som hade en ytlig förståelse av
PCV fann det svårt att identifiera de områden som var i behov av utveckling. I de
fall där det verkade krävas ytterligare resurser för att genomföra förändringar så
utgjorde också detta ett hinder (a.a.).
4.4.2 Utbildning Argyle och Kelly (2015) menade på att sjuksköterskor behövde fortlöpande
utbildning gällande evidensbaserad kunskap inom PCV som i sin tur skulle leda
till högre följsamhet i de arbetsrutiner som gällde detta. Bristande utbildning inom
18
PCV ledde i sin tur till att sjuksköterskor inte visste hur de skulle arbeta och
implementeringen av PCV försvårades (a.a.). För att kunna erbjuda
personalutbildningar krävdes det att det fanns tid för detta, vilket det inte gjorde.
Inom verksamheterna fanns det olika grader av erfarenhet, och de med minst
erfarenhet krävde mer utbildning och då även mer tid avsatt för detta, något som
ledde till svårigheter att implementera PCV (Chenoweth et al., 2015).
Andra faktorer visade sig vara brist på uppdaterad information hos sjuksköterskor
gällande nya rön inom vården. Detta tillsammans med otillräcklig utbildning ledde
till svårigheter att applicera ny kunskap, något som hindrade implementeringen av
PCV (Hutchings et al., 2012; Rose & Yates, 2013).
4.4.3 Miljö Hutchings et al. (2011) visade att bristande miljöanpassning för både patienten och
personalen försvårade möjligheten att ge PCV. Bristande miljöanpassning
innefattade avsaknad av utrustning, verktyg, resurser och för patienten nödvändiga
hjälpmedel. Även Moore et al. (2016) kom fram till att fysiska strukturer inom
vårdinrättningen kunde försvåra utförandet av PCV för sjuksköterskan. I de fall
där planlösningen var öppen och personliga utrymmen för patienten saknades,
påverkades kommunikationen med patienten. Känsliga frågor och privata
angelägenheter blev problematiska att diskutera utan att äventyra patientens
integritet och sekretess i de fall patienterna delade sal med varandra (a.a.).
I de fall patienten hade ett ensamt rum eller en sal som låg avsides och avskilt,
kunde detta i stället innebära att patienter blev exkluderade och inte upplevde sig
vara en del av gemenskapen. Detta ledde till att sjuksköterskans möjlighet att ge
PCV försvårades (Clissett, Porock, Harwood & Gladman, 2013).
Det visade sig enligt Clissett et al. (2013) uppstå svårigheter att ge PCV
framförallt till äldre patienter med konfusion. Detta berodde på patienterna blev av
med sina rutiner och att sjuksköterskorna inte tog deras kognitiva nedsättning i
beaktande. Det visade sig att sjuksköterskorna inte tog tillfällena i akt för att
19
inkludera och etablera en relation med patienten och de gick därigenom miste om
att ta del av patientens egen upplevelse av situationen och problemet (a.a.).
Patienternas sängplatser var kliniska och saknade personliga tillhörigheter, något
som medförde att sjuksköterskorna inte lyckades ge patienten stöd i dennes känsla
av identitet. Bidragande var också de situationer där sjuksköterskan inte tagit del
av patientberättelsen tillräckligt noggrant för att veta vilket tilltalsnamn som
patienten identifierade sig med. Slentrianmässigt användes det förnamn som stod i
journalen vilket resulterade i att patienten inte förstod att denne blev tilltalad
(Clissett et al., 2013).
Biomedicinsk kunskap och tekniska aspekter var i vissa fall en nödvändighet för
vården, men dessa faktorer visade sig samtidigt kunna försvåra utförandet av PCV.
Objektiv data och medicinering prioriterades framför att direkt lyssna till
patientens egen berättelse och upplevelse (Moore et al., 2016).
4.5 Arbetsförhållanden och -belastning
4.5.1 Hög arbetsbelastning och brist på tid med patienten I Bolster och Manias (2010) studie uppgav sjuksköterskorna att hög
arbetsbelastning var en faktor som medförde att de hade begränsat med tid för
patienten och därför hade svårt att hinna samtala och skapa en relation med denne.
Hutchings et.al (2012) visade att detta ledde till att sjuksköterskan inte hann med
att lyssna in patienten och dess anhörigas funderingar samt uppföljning av
behandling. Tidsbrist uppstod ofta också till följd av den höga arbetsbelastningen
och patienter som var i akut behov av vård (Bolster & Manias, 2010).
Det visade sig att problematiken med tidsbrist medförde att sjuksköterskor
upplevde att det fanns för lite tid att implementera nya arbetssätt, däribland PCV,
då de upplevde sig tvungna att prioritera det medicinska och kliniska arbetet
(Argyle & Kelly, 2015; Rose & Yates, 2013). Det tog tid att delta i utbildning och
träning rörande PCV och nya kommunikationstekniker för patienter med olika
former av kommunikationssvårigheter. Då tempot på vårdinrättningen ofta var
högt så försvårades införandet av PCV ytterligare (Moore et al., 2016).
20
4.5.2 Dokumentation, rond och administrativt arbete Dokumentation, ronder, rapportering och annan informationsöverföring visade sig
vara tidskrävande. Samtidigt som de stunder sjuksköterskorna upplevde att det var
lugnt på arbetsplatsen så satt de oftast inne på sjuksköterskeexpeditionen och läste
eller dokumenterade i stället för att spendera tid med patienterna (Bolster &
Manias, 2010).
Kirkley et al. (2011) visade att det prioriterades att verksamheten skulle löpa på
smidigt framför att patienternas behov och önskningar skulle tillgodoses. Den
planering och det administrativa arbete som exempelvis utflykter för patienterna
skulle innebära, sågs som ett hinder för att genomföra sådana typer av aktiviteter.
4.5.3 Personalbrist Personalbrist visade sig leda till att sjuksköterskor inte kände att de hann eller hade
möjlighet att utföra vissa uppgifter, som till exempel uppföljning av medicinska
åtgärder och dess effekter. Detta var en faktor som försvårade möjligheterna för
sjuksköterskan att utföra PCV (Esmaeili, 2014; Rose och Yates, 2013).
5. DISKUSSION 5.1 Sammanfattning av huvudresultat Resultatet av denna litteraturöversikt visade att det fanns ett antal faktorer
grupperade under teman som kunde försvåra för sjuksköterskan att ge PCV. Dessa
teman visade sig vara sjuksköterskans roll och synen på den egna professionen,
kunskapen och patienten samt det egna förhållningssättet kunde också medföra ett
hinder för att ge PCV. Patienten framkom också som ett tema, där faktorer såsom
orealistiska förväntningar, bristande patientdelaktighet och anhöriga och
närstående kunde försvåra för sjuksköterskan att ge PCV. Ett ytterligare tema var
teamarbete, där bland annat bristande kommunikation mellan yrkesgrupper samt
bristande samarbete inom arbetsteamet utgjorde ett hinder. Organisation och
ledning och dess strukturer visade sig också kunna medföra barriärer, där låg
inkomst, tidsbrist samt undermålig utbildning och miljö bidrog. Slutligen så var
21
arbetsförhållanden och -belastning ett tema, då det visade sig att en hög
arbetsbelastning, dokumentation, rond och annat administrativt arbete tillsammans
med brist på tid med patienten samt personalbrist kunde innebära barriärer för
utförandet av PCV.
5.2 Resultatdiskussion Baserat på de fem teman som framkom i resultatet synliggörs faktorer som kan
försvåra för sjuksköterskors möjligheter att ge PCV. Från respektive tema i
resultatet bedömde författarna att de mest centrala faktorerna som kan försvåra
sjuksköterskors möjligheter att ge PCV var brister i sjuksköterskans syn på sin
egen roll och förhållningssätt, att patienterna inte upplevde delaktighet, ett icke-
optimalt teamarbete, bristande stöd från organisation och ledning samt hög
arbetsbelastning.
5.2.1 Brister i sjuksköterskans roll och förhållningssätt Enligt International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor (Svensk
sjuksköterskeförening, 2014) har en sjuksköterska fyra grundläggande
ansvarsområden. Dessa är att lindra lidande, förebygga sjukdom samt främja och
återställa hälsa. Detta skall göras med respekt för patienten och oberoende av
dennes personliga förutsättningar såsom ålder, kön, kultur, etnicitet, sexuell
läggning, politiska åsikter, hudfärg, tro etcetera. Ett tema som kunde påverka
huruvida implementeringen av PCV lyckas eller ej visade sig vara sjuksköterskans
roll och dennes förhållningssätt. Resultatet i denna litteraturöversikt visade att
sjuksköterskor ibland upplevde svårigheter att ge PCV i de fall som patienterna
tillhörde och utövade en religion som de inte kände sig bekväma med eller hade
tillräcklig kunskap om. Då trosuppfattning och -tillhörighet kan anses utgöra en
stor och viktig del för patientens identitet, behöver sjuksköterskor få en mer
omfattande undervisning och utbildning inom detta område för att kunna
tillgodose patientens behov. Vidare fastställer ICN:s etiska kod för sjuksköterskor
(Svensk sjuksköterskeförening, 2014) att sjuksköterskan tillsammans med
samhället har ett ansvar för att understödja insatser som främjar allmänhetens
fysiska och sociala hälsa och välbefinnande. Detta gäller i synnerhet de
22
befolkningsgrupper som är sårbara och utsatta. Särskilt intressant blir detta på både
individ-, grupp- och samhällsnivå, då invandringen i Sverige ökar stadigt och
förväntas fortsätta göra det (Statistiska Centralbyrån, u.å.).
Vidare visade resultatet att det finns oklarheter mellan samhället och
sjuksköterskorna angående synen och förväntningarna kring sjuksköterskans roll. I
svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska (2017) ingår rekommendationer om sjuksköterskans yrkeskunnande,
kompetens och förhållningssätt. I yrkeskunnandet ingår arbetstekniska,
yrkesteoretiska och allmänbildande kunskaper. Med kompetens avses
sjuksköterskans förmåga, vilja, kunskap och färdigheter. Området förhållningssätt
innefattar sjuksköterskans agerande och bakomliggande inställning. Inom hälso-
och sjukvården sker kunskapsutvecklingen snabbt vilket ställer höga krav på
kommunikations- och informationsteknologin, kvaliteten och
kostnadseffektiviteten (Socialstyrelsen, 2017). En reflektion av författarna kring
detta är att sjuksköterskans kompetensområde att söka och använda sig av
evidensbaserad kunskap är av stor vikt, då detta är nödvändigt för att kunna möta
samhällets krav på en viss nivå av yrkeskunnande och kompetens. I och med den
ökande invandringen ökar antalet sjuksköterskor som är utbildade i sina
hemländer. Dessa sjuksköterskor kan ansöka om svensk sjuksköterskelegitimation
hos Socialstyrelsen och måste i samband med detta uppvisa tillräckliga
språkkunskaper och beroende på i vilket land som utbildningen har skett vissa
ytterligare intyg (Socialstyrelsen, 2016). Institute of Medicine (2011) lyfter det
faktum att internationellt sett så skiljer sig sjuksköterskans kompetens, roll, ansvar
och titel, något som kan anses behöva beaktas inom vården för att en lyckad
anpassning ska kunna äga rum och därefter medföra goda förutsättningar för dessa
sjuksköterskor att bidra till implementeringen av PCV.
Enligt författarna var det anmärkningsvärt att Chenoweth et al. (2015) samt Moore
et al. (2016) kom fram till att sjuksköterskor i vissa fall trodde att de gav PCV när
de i själva verket inte gjorde det. Detta visade sig kunna leda till att de inte var
mottagliga för nya kunskaper och arbetssätt. I en studie gjord av Phillips (2015)
har det visats att sjuksköterskor uppgav sig vara positivt inställda till
23
evidensbaserad vård, men trots detta ansåg de ändå inte att kunskap om och
utförande av evidensbaserad vård alltid var att föredra. Faktorer som hindrade
sjuksköterskorna från att utföra evidensbaserad vård var en ovilja gentemot
förändringar samt tidsbrist. Upplevelsen av huruvida dessa hinder gick att
överkomma visade sig stå i direkt förhållande till hur mycket praktisk erfarenhet
sjuksköterskorna hade samt hur mycket utbildning och förberedelser de haft tid för
(a.a.). En reflektion som författarna har kring detta är att för att lyckas med
implementeringen av PCV även i framtiden bör det vara av vikt att lägga grunden
för detta tidigt, redan hos sjuksköterskestudenter. I en studie av Haugland och
Giske (2016) framkom det att sjuksköterskestudenter upplevde att deras största
utmaning var att lyckas bli en professionell sjuksköterska, där arbetet med att
implementera en ny arbetsmetod och synsätt som PCV fick komma i ett senare
skede i den professionella utvecklingen. Med en ökad erfarenhet och
självkännedom kunde mer fokus ligga på att fördjupa relationen till patienten.
5.2.2 Brist på delaktighet Implementeringen av PCV inom svenska hälso- och sjukvården syftar till att öka
patientens delaktighet i sin egen vård. Den nya Patientlagen (2014:8221) lyfter
vikten av att patienten ska ha ett stort inflytande, vara delaktig och kunna påverka
sin egen vård. Under temat patienten så visade det sig att en faktor som kunde
försvåra för sjuksköterskor att ge PCV var då patienterna upplevde att de inte var
delaktiga i sin egen vård. Författarna bedömde att en av de viktigaste delarna av
sjuksköterskans vårdande roll är att bidra till patientdelaktighet. Det framkom
också att anhöriga kunde spela en viktig roll vad gällde patientens delaktighet och
inflytande. I de fall då de anhöriga inte var närvarande och involverade i patientens
vård kunde viktig information gällande patienten falla mellan stolarna och i
längden innebära att rätt förutsättningar för delaktighet inte uppstod (Chenoweth et
al., 2015). Därför bedömde författarna att det är av stor vikt att sjuksköterskan i sitt
arbete gör anhöriga och närstående delaktiga i den mån det är möjligt samt som
patienten önskar. McCance och McCormack (2013) påtalar också vikten av
patientens delaktighet för att sjuksköterskan ska kunna ge PCV. Larsson och
Blomqvist (2014) menade på att för att lyckas med detta behövde patienten
involveras vad gällde beslut som rörde dennes egen vård. Det visade sig dock att
24
sjuksköterskorna inte ansåg sig ha den tid som krävdes för att kunna erbjuda detta,
något som ledde till att patienten upplevde maktlöshet (a.a.).
Tidigare forskning har visat att majoriteten av patienterna vill bli sedda som en
komplett människa och önskar vara delaktiga i sin egen vård (Saleem J Alharbi,
Carlström, Ekman, Jarneborn & Olsson, 2014). Ekman et al. (2011) har visat att
för att lyckas identifiera och uppmärksamma patientens behov ansåg
sjuksköterskor att patientens upplevelse av sin eventuella sjukdom behövde
beaktas och denna patientberättelse skulle inom den personcentrerade vården
utgöra en stor del. Vidare har Broderick och Coffey (2012) tillsammans med
Ekman et al. (2011) lyft det faktum att dokumentation på ett personcentrerat sätt
inte alltid skedde tillfredsställande. Detta är något som författarna bedömde viktigt
för patientberättelsen, delaktigheten och kontinuiteten i vårdarbetet, då patientens
önskningar, beslut och överenskommelser annars riskerar att falla bort och
förbises.
5.2.3 Organisationella strukturer och teamarbete För att få en fungerande PCV visade det sig att alla yrkesgrupper behövde tänka
likadant kring ämnet och dess implementering (Esmaeili et al., 2014). I en studie
gjord av McCormack och McCance (2010) lyftes också detta, där teamarbete
visade sig vara en förutsättning för att lyckas. I detta teamarbete hade
sjuksköterskan en stor roll att spela då hen möjliggjorde ett tvärprofessionellt
samarbete. En faktor som författarna såg kan försvåra detta är sjuksköterskans
fortlöpande utmaning att prioritera arbetsuppgifter i samband med att dessa enligt
McCance & McCormack (2013) ständigt förändras. Detta belyses även av Lamb et
al. (2013) som har lyft faktorer som möjliggjorde samt försvårade teamarbete. För
att uppnå ett välfungerande teamarbete var det viktigt att arbetsgruppen hade en
god kommunikation, stöd från organisationen, noggrann dokumentation samt
patientsamtal i samband med att beslut togs. I de fall dessa förutsättningar inte
fanns fungerade inte kommunikationen och teamarbetet optimalt, vilket författarna
såg som en faktor kan försvåra för sjuksköterskan att ge PCV då detta enligt
Bolster och Manias (2010) är nödvändiga grundstenar för implementeringen.
25
5.3 Metoddiskussion Examensarbetet har genomförts i formen av en litteraturöversikt där resultatet
bygger på artiklar med kvalitativ design. Sökningarna har skett i databaserna
PubMed och CINAHL då dessa innehåller ett stort antal artiklar med omvårdnad
som fokus (Polit & Beck, 2017), vilket överensstämde väl med
litteraturöversiktens syfte och gav ökad validitet. Som komplement till detta så
gjordes även fritextsökning i Google Scholar. Sökningarna begränsades till att
innefatta studier gjorda under åren 2007-2017 för att endast få med den senaste
forskningen, något som kan ses som en styrka i denna litteraturöversikt. En
grundlig sökning utfördes med hjälp av olika kombinationer av sökord och termer,
där vissa av dessa fick modifieras för att ge mer relevanta sökträffar, exempelvis
nursing -> nurse. Sökningen har skett systematiskt och dokumenterats noggrant,
och vissa artiklar återkom under olika kombinationer samt i de olika databaserna,
vilket kan ses som en styrka då sökkombinationerna visade sig vara relevanta i
förhållande till syftet. Artiklarna till resultatet översattes till svenska och lästes
flera gånger för att förstå helheten och undvika feltolkningar, vilket ökar
litteraturöversiktens trovärdighet. De valda artiklarna visade sig vara enbart av
kvalitativ art, något som var relativt förväntat sett till litteraturöversiktens syfte.
Det faktum att de studier som ligger till grund för resultatet i litteraturöversikten
har utförts inom vitt spridda vårdinrättningar och patientgrupper kan ses som en
svaghet, då resultatet som framkommit varit kopplat till den aktuella kontexten.
Samtidigt kan detta också ses som en styrka i och med det breda perspektivet som
framkom, då syftet var att undersöka faktorer som försvårar för sjuksköterskan att
ge PCV oavsett vårdform, -inrättning och patientgrupp. Det faktum att studierna
som valdes ut var utförda i olika länder och världsdelar ses som ytterligare en
styrka då perspektivet breddades. Som grund för litteraturöversiktens resultat
valdes tio stycken artiklar ut och granskades enligt Högskolan Dalarnas mall för
kvalitativa studier, mallen är modifierad utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevani
(2006) och Forsberg och Wengström (2008). En av de utvalda artiklarna hade
mixad metod som design och granskades utifrån den kvalitativa mallen då den till
största del byggde på intervjuer. Av dessa tio artiklar så erhöll samtliga hög
kvalitet, något som kan anses stärka reliabiliteten och därmed göra resultatet mer
tillförlitligt.
26
5.4 Etikdiskussion Ett krav som uppfylldes var att artiklarna som valdes ut skulle vara etiskt
godkända och deltagarna vara med i studierna frivilligt, något som lyfts i lagen om
etikprövning (SFS 2003:460), vilket innebär att den enskilda människans integritet
och egenvärde bevaras. I de inkluderade artiklarna var deltagarnas identitet
skyddad och de kunde avbryta sitt medverkande när och om de ville. I detta
examensarbete har det eftersträvats att egna värderingar skulle uteslutas för att
upprätthålla ett objektivt förhållningssätt. Artiklarna som valdes ut översattes från
engelska till svenska genom diskussion och lexikon. Detta för att på så sätt
undvika feltolkningar och förvrängning av text.
6. KLINISK BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET Denna litteraturöversikt lyfter den ökande patientdelaktigheten och samhällets
ökande krav på sjuksköterskan i allmänhet och vården i synnerhet. Samhället bör
byggas upp på en respekt för patienten där denne tillåts och uppmanas till att vara
delaktig och medverka i sin egen vård. För att lyckas åstadkomma detta ses PCV
som det förestående arbetssätt som flertalet regioner och landsting i Sverige redan
har börjat implementera. Något som framkom tydligt i denna litteraturöversikt var
sjuksköterskans roll och förhållningssätt vad gäller huruvida implementeringen
och bedrivandet av PCV blev framgångsrikt eller ej. Därför anses utbildning inom
PCV vara något som är av stor vikt för att detta skall lyckas. Denna utbildning bör
bedrivas redan under sjuksköterskeutbildningen, då detta i sin tur kan leda till att
nyutexaminerade sjuksköterskor redan tänker på ett personcentrerat sätt och ger
denna typ av vård naturligt. Viktigt blir då också att bedriva fortlöpande utbildning
inom PCV för sjuksköterskor som jobbat en längre tid och inte arbetat med denna
vårdform sedan tidigare.
Den ökade invandringen till Sverige medför också en utmaning för dagens hälso-
och sjukvård. Kommunikationssvårigheter, kulturkrockar samt orealistiska
förväntningar och förhoppningar från patientens sida kan innebära svårigheter att
få dessa patienter delaktiga och därigenom ge dem en personcentrerad vård. Därför
27
anses också den kulturella kompetensen och utbildning inom detta vara en viktig
del inom PCV.
7. KONKLUSION Denna litteraturöversikt har visat på flera teman innehållande faktorer som kan
försvåra för sjuksköterskor att ge PCV. För att som sjuksköterska kunna ge
patienten en vård baserad på patientdelaktigheten är det av avgörande betydelse att
det inom sjukvårdens organisation finns en medvetenhet om vilka faktorer som
kan utgöra ett hinder för implementeringen av PCV. Denna litteraturöversikt har
visat att patientens bristande delaktighet, bristande teamarbete, svagt stöd från
organisation och ledning samt en hög arbetsbelastning är viktiga faktorer som kan
hindra införandet av PCV. Genom att arbeta med ett personcentrerat
förhållningssätt redan under sjuksköterskeutbildningen ökar sannolikheten för att
implementeringen av PCV ska lyckas inom svensk hälso- och sjukvård.
8. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING PCV är ett arbetssätt som implementeras runt om i världen och ses som den nya
vårdformen, trots detta har ännu inte de åtgärder funnits som krävs för att få
implementeringen att fungera optimalt. Därav framhävs vikten att ny forskning
framkommer med nya förslag och åtgärder för detta. Vidare har det beskrivits att
det varit svårt att hitta den optimala designen av forskning för att få fram rätt
information och fakta. Det finns ännu ingen komplett design för hur ny kunskap
kring PCV skall framtas, men trots detta har ett antal positiva effekter kring PCV
kunnat bevisas, både för patient och vårdpersonal. Detta innebär att det finns god
anledning av fortsatt forskning kring ämnet.
28
9. REFERENSER
* = Artiklar som ligger till grund för resultatet.
*Argyle, E. & Kelly, T. (2015). Implementing person centred dementia care: a
musical intervention. Working with Older People, 19(2), 77-84. doi:
10.1108/WWOP-12-2014-0041
*Bolster, D. & Manias, E. (2010). Person-centred interactions between nurses and
patients during medication activities in an acute hospital setting: Qualitative
observation and interview study. International Journal of Nursing Studies, 47(2),
154-165. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2009.05.021
Broderick, M.C. & Coffey, A. (2013). Person-centred care in nursing
documentation. International Journal Of Older People Nursing, 8(4), 309-318.
doi:10.1111/opn.12012
*Chenoweth, L., Jeon, Y-H., Stien-Parbury, J., Forbes, I., Fleming, R., Cook,J.,
Cheah,S., Fletcher, S. & Tinslay, L. (2015). PerCEN participant perspectives on
the implementation and outcomes of person-centered dementia care and
environments. International Psychogeriatrics, 27(12), 2045-2057.
doi:10.1017/S1041610215001350
*Clissett, P., Porock, D., Harwood, R.H. & Gladman, J.R.F. (2013). The
challenges of achieving person-centred care in acute hospitals: A qualitative study
of people with dementia and their families. Internation Journal of Nursing Studies,
50(11), 1495-1503. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.03.001
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., ... &
Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care—Ready for prime time.
European journal of cardiovascular nursing, 10(4), 248-251. doi:
10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
29
*Esmaeili, M., Cheraghi, M. A. & Salsali, M. (2014). Barriers to Patient-Centered
Care: A Thematic Analysis Study. International Journal Of Nursing Knowledge,
25(1), 20-22. doi: 10.1111/2047-3095.12012
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2., [uppdaterade]
utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Ghebrehiwet, T. (2011). Nurses and person-centred care. The International
Journal of Person Centered Medicine, (1)1, 20-22. doi:
dx.doi.org/10.5750/ijpcm.v1i1.17
Greenwald, J.L. & Jack, B.W. (2009). Preventing the preventable: reducing
rehospitalizations through coordinated, patient-centered discharge processes.
Professional Case Management, 14(3), 135-140. doi:
Hansson, E., Ekman, I., Swedberg, K., Wolf, A., Dudas, K., Ehlers, L & Olsson,
L-E.(2016). Person-centred care for patients with chronic heart failure- a cost-
utility analysis. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(4), 276-284. doi:
10.1177/1474515114567035
10.1097/NCM.0b013e318198d4e1
Haugland, B. Ø. & Giske, T. (2016). Daring involvement and the importance of
compulsatory activities as first-year students learn person-centred care in nursing
homes. Nurse Education in Practice, 21. 114-120. doi: 10.1016/j.nepr.2016.09.00
Healt Innovation Network. (2016). What is person-centred care and why is it
important. [Broschyr]. London: Health Innovation Network. Från Health
Innovation Network. http://www.hin-
southlondon.org/system/ckeditor_assets/attachments/41/what_is_person-
centred_care_and_why_is_it_important.pdf
30
*Hutchings, H., Rapport, F., Wright, S., Doel, M & Jones, A. (2012). Obtaining
concensus about patient-centred professionalism in community nursing: nominal
group work activity with professionals and the public. Journal Of Advanced
Nursing, 68(11), 2429–2442. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05938.x
Hörnsten, Å., Lundman, B., Stenlund., H. & Sandström, H. (2005). Metabolic
improvement after intervention focusing on personal understanding in type 2
diabetes. Diabetes Research and Clinical Practice, (68), 65-74.
doi:10.1016/j.diabres.2004.08.003
Institute of Medicine (2001). Crossing the Quality Chasm: A New Health System
for the 21st Century. Washington, D.C.: National Academies Press.
Institute of Medicine (US). Committee on the Robert Wood Johnson Foundation
Initiative on the Future of Nursing. (2011). The future of nursing: Leading change,
advancing health. Washington, DC: National Academies Press.
Jormfeldt, H., Brunt, D.A., Rask, M., Bengtsson, A & Svedberg, P. (2013). Staff´s
Experiences of a Person-Centered Healt Education Group Intervention for People
with a Persistent Mental Illness. Issues in Mental Health Nursing, 34(7), 488-496.
doi: 10.3109/01612840.2013.775614
*Kirkley, C., Bamford, C., Poole, M., Arksey, H., Hughes, J. & Bond, J. (2011).
The impact of organisational culture on the delivery of person-centred care in
services providing respite care and short breaks for people with dementia. Health
and Social Care in the Community, 19(4), 438-448. doi: 10.1111/j.1365-
2524.2011.00998.x
Lamb, B. W., Taylor, C., Lamb, J. N., Strickland, S. L., Vincent, C., Green, J. S.
A. & Sevdalis, N. (2013). Facilitators and Barriers to Teamworking and Patient
Centeredness in Multidisciplinary Cances Teams: Findings of a National Study.
Society of Surgical Oncology, 20(5), 1408-1416. doi: 10.1245/s10434-012-2676-9
Larsson, H. & Blomqvist, K. (2014). From a diagnostic and particular approach to
31
a person-centred approach: a development project. Journal of Clinical Nursing,
24(3-4), 465-474. doi: 10.1111/jocn.12628
Lynn, J., Straube, B.M., Bell, K.M., Jencks, S.F. & Kambic, R.T. (2007). Using
Population Segmentation to Provide better Healt Care for all: The ”Bridges to
Health” Model. Wiley on behalf of Milbank Memorial Fund, 85(2), 185-208. doi:
10.1111/j.1468-0009.2007.00483.x
McCance, T. (2003). Caring in nursing practice: The development of a conceptual
framework. Research and Theory for Nursing Practice, 17(2), 101-116. doi:
10.1891/rtnp.17.2.101.53174
McCance, T. & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell
& M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser. (s. 81-110). Stockholm:
Liber.
McCormack, B. & McCance, T. (2010). Person-centred nursing: theory and
practice. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.
*Moore, L., Britten, N., Lydahl, D., Naldemirci, Ö., Elam, M. & Wolf, A. (2016).
Barriers and facilitators to the implementation of person-centred care in different
healtcare contexts. Scandinavian Journal of Caring Sciences. doi:
10.1111/scs.12376
Morgan, S. & Yoder, L. (2012). A concept analysis och person-centered care.
Journal of Holistic Nursing, 30(1), 6-15. doi: 10.1177/0898010111412189
Olsson, L.-E., Hansson, E., Ekman, I. & Karlsson, J. (2009) A costeffectiveness
study of a patient-centred integrated care pathway. Journal of Advanced Nursing
65(8), 1626–1635. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05017.x
Olsson, L-E., Jakobsson Ung, E., Swedberg, K. & Ekman, I. (2012). Efficacy of
person-centred care as an intervention in controlled trials: a systematic review.
Journal of Clinical Nursing, 22(3-4), 456-465. doi: 10.1111/jocn.12039
32
Phillips, C. (2015). Relationships between duration of practice, education level,
and perception of barriers to implement evidence-based practice among critical
care nurses. International Journal of Evidence-Based Healthcare, 13(4), 224-32.
doi: 10.1097/XEB.0000000000000044
*Rose, P. & Yates, P. (2013). Person centred care in radiation oncology: A case
study. European Journal of Oncology Nursing, 17(5), 554-562. doi:
10.1016/j.ejon.2013.02.001
Saleem J Alharbi, T., Carlstrom, E., Ekman, I., Jarneborn, A. & Olsson, L-D.
(2014). Experience of person-centred care – patients perceptions: qualitative study.
BMC Nursing, 13(1), 28. doi: 10.11/1472-6955-13-28
Sales, A., Smith, J., Kurran, G. & Kochevar, L. (2006). Models, strategies, and
tools. Theory in implementing evidence-based findings into health care practice.
Journal of General Internal Medicine, 21(2), 43-49. doi: 10.1007/s11606-006-
0274-x
Scholl, I., Zill, J.M., Härter, M. & Dirmaier, J. (2014). An integrative model of
patient-centeredness – a systematic review and concept analysis. PLoS ONE, 9(9),
345-351. doi: 10.1371/journal.pone.0107828
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 7
februari, 2017, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-
forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtad 6 februari, 2017, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
*Skomakerstuen Ødbehr, L., Kvigne, K., Hauge, S. & Danbolt, L J. (2015). A
qualitative study of nurses' attitudes towards' and accommodations of patients'
33
expressions of religiosity and faith in dementia care. Journal of Advanced Nursing,
71(2), 359-369. doi: 10.1111/jan.12500
Statistiska Centralbyrån. (u.å.). Människorna i Sverige: In- och utvandring.
Hämtad 2 maj, 2017, från Statistiska Centralbyrån, http://www.scb.se/hitta-
statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring
Suhonen, R., Välimäki, M. & Leino-Kilpi, H. (2002). Individualised care from
patients’, nurses’ and relatives’ perspective—A review of the literature.
International Journal of Nursing Studies, (39)6, 645-654. doi: 10.1016/S0020-
7489(02)00004-4
Socialstyrelsen. (2016). Utbildad inom EU eller EES: Sjuksköterska. Hämtad 2
maj, 2017, från Socialstyrelsen, https://legitimation.socialstyrelsen.se/sv/utbildad-
inom-eu-eller-ees/sjukskoterska
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Omvårdnad och god vård [Broschyr].
Stockholm: Brommatryck & Brolins AB. Från Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad [Broschyr].
Stockholm: Brommatryck & Brolins AB. Från Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. [Broschyr]. Stockholm: Åtta.45 Tryckeri AB. Från Svensk
Sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
34
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Tenggren Durkan, J. (2016). Personcentrad vård införs nu i ett antal svenska
landsting & regioner. Hämtad 6 februari 2017, från GPCC Centrum för
Personcentrerad Vård, http://www.gpcc.gu.se/aktuellt/fulltext/personcentrerad-
vard-infors-nu-i-ett-antal-svenska-landsting---reginoer.cid1380844
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing
evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Van den Pol-Grevelink, A., Jukema, J.S. & Smits, C.H.M. (2011). Person-centred
care and job satisfaction of caregivers in nursing homes: a systematic review of the
impact of different forms of person-centred care on various dimensions of job
satisfaction. International Journal of Geriatric Psychiatry, 27(3), 219-229. doi:
10.1002/gps.2719
Willman, A. (red.) (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning
och klinisk verksamhet. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1 - Artikelmatris. Sammanställning av artiklar (n=10) som ligger till grund för resultatet
Författare År Land Nummer
Titel Syfte Design Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Argyle, E., & Kelly, T. 2015 Storbritannien Nr. VI
Implementing person centred dementia care: a musical intervention.
To help to redress this neglect by examining the process of implementing a personalised musical intervention for the clients of a specialist dementia home care service.
Kvalitativ studie Semistrukturerade intervjuer.
n= 5 projektansvariga Även om musikimplementeringen visade positiva effekter så fanns det hinder för genomförandet så som utbildning, ledarskap, initiativtagning samt resurser.
Hög, 80 %
Bolster, D.& Manias, E. 2010 Australien Nr. VII
Person-centred interactions between nurses and patients during medication activities in an acute hospital setting: Qualitative observation and interview study.
To examine how nurses and patients interact with each other during medication activities in an acute care environment with an underlying philosophy of person-centred care.
Kvalitativ studie Naturalistiska observationer och semi-strukturerade intervjuer.
n= 11 sjuksköterskor Multidisciplinär kommunikation och tidsbrist var faktorer som hindrade utförandet av PCV. Sjuksköterskorna strävade efter att ge PCV och ansåg att de gjorde detta, men vissa interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienterna var fokuserade på rutiner i stället för att ge PCV då sjuksköterskorna ansåg att detta var det viktigaste för patienten, något som resulterade i att patienten inte blev delaktig.
Hög, 96 %
Chenoweth, L., Jeon, Y-H.,Stien-Parbury, J., Forbes, I., Flemming, R., Cook, J., Cheah, S., Fletcher & Tinslay, L. 2015 Australien Nr. I
PerCEN trial participant perspectives on the implementation and outcomes of person-centered dementia care and environments
To understand the inconsistencies in PerCEN study findings for PCC and PCE from the perspective of participating managers, nurses, care staff, families, and the facilitators of PCC and PCE
Kvalitativ studie Semi-strukturerade intervjuer.
n=172 29 chefer, 70 sjuksköterskor och vårdbiträden, 73 familjemedlemmar.
Den personcentrerande modellen visade förbättring vad gäller flexibilitet i vårdplaner, personalens uppmärksamhet på behov samt välbefinnande. Studien visade även barriärer så som ledarskap, chefer, personal samt familjemedlemmarnas uppskattning av modellen.
Hög, 80 %
Clissett, P., Porock, D., Harwood, R.H. & Gladman, J.R.F. 2013 Storbritannien Nr. IIII
The challenges of achieving person-centred care in acute hospitals: A qualitative study of people with dementia and their families.
To explore the way in which current approaches to care in acute settings had the potential to enhance personhood in older adults with dementia.
Kvalitativ studie Naturalistiska observationer av patienterna på avdelningen som efter utskrivningen kompletterades med intervjuer som transkriberades och analyserades.
n=29 patienter Vårdpersonalen utnyttjade inte de tillfällen som gavs för att upprätthålla patienternas känsla av identitet och därigenom ge PCV.
Hög, 88 %
Esmaeili, M., Cheraghi, M. A., & Salsali, M. 2013 Iran Nr. VIII
Barriers to Patient-Centered Care: A Thematic Analysis Study.
To explore nurses’ attitudes and experience toward the barriers to achieving patient-centered care in the critical care setting.
Kvalitativ studie Djupgående semistrukturerande intervjuer med tematisk analys.
n=21 sjuksköterskor (16 kvinnor, 2 män).
Tre teman lyftes: Brist på samma kunskap gällande personcentrerad vård inom vårdteamet, personliga hinder samt brist inom organisationen
Hög, 84 %
Hutchings, H., Rapport, F., Wright, S., Doel, M & Jones, A. 2012 Storbritannien Nr. III
Obtaining consensus about patient-cenred professionalism in community nursing: nominal group work activity with professionals and the public.
To report on the development of a ranked thematic list encompassing the positive and challenging exemplars of patient-centred professionalism in community nursing.
Mixad metod Ett anpassat nominellt arbetssätt där fem individualiserade grupper valdes ut. Data analyserades och sedan sammanställdes.
n=34. Resultatet visar tio positiva och tio utmanande exempel av patientcentrerad profession.
Hög, 88 %
Kirkley, C., Bamford, C., Poole, M., Arksey, H., Hughes, J. & Bond, J. 2011 Storbritannien Nr. VIIII
The impact of organisational culture on the delivery of person-centred care in services providing respite care and short breaks for people with dementia.
To explore the role of organisational culture in barriers and facilitators to person-centred dementia care.
Mixad metod Semistrukturerade intervjuer per telefon, 2 fokusgrupper samt djupgående intervjuer med personal och ledning utfördes. Dessa transkriberades och analyserades.
n=70 (49 per telefon, 16 i fokusgrupper samt 5 i djupgående intervjuer).
Fem teman gällande aspekter på organisationsnivå som påverkar PCV framkom; förståelse av PCV, attityder till serviceutveckling, serviceprioriteringar, värdering av personal samt lösningsfokuserade arbetssätt.
Hög, 88 %
Moore, L., Britten, N., Lydahl, D., Naldemirci, Ö., Elam, M. & Wolf, A. 2016 Sverige/Storbritannien Nr. X
Barriers and facilitators to the implementation of person-centred care in different healthcare contexts
To explore the barriers and facilitators to the delivery of person-centred care interventions, in different contexts
Kvalitativ studie Intervjuer med forskare som arbetade med implementering av GPCC-modellen, dessa intervjuer transkriberades och analyserades
n=18 forskare Tre teman med hinder för implementering av PCV framkom; traditionella strukturer och metoder, skeptiska och stereotypa attityder från personalen samt faktorer relaterade till utvecklingen av de personcentrerade interventionerna
Hög, 88 %
Rose, P., & Yates, P. 2013 Australien Nr. II
Person centred nursing care in radiation oncology: A case study.
To describe clinical staff perceptions of implementing a person-centred model of nursing in an outpatient radiotherapy treatment department, using a Primary Nursing/Collaborative Practice framework
Kvalitativ fallstudie Intervjudata erhölls från kliniken. Perioden sträckte sig mellan sex månader.
n=13 Studien visar att implementeringen av denna modell ökade personalens tillfredsställelse på arbetet, ökad självständighet och förbättrad arbetsförhållande mellan personal. Studien visar även att utbildning behövs vad gäller holistisk syn.
Hög, 80 %
Skomakerstuen Ødbehr, L., Kvigne, K., Hauge, S. & Danbolt, L.J. 2015 Norge Nr. V
A qualitative study of nurses' attitudes towards' and accommodations of patients' expressions of religiosity and faith in dementia care.
To investigate nurses' attitudes towards and accommodations of patients' expressions of religiosity and faith in dementia care
Kvalitativ studie Åtta fokusgrupper som intervjuades, intervjuerna blev sedan transkriberade och analyserade.
n=31 (16 sjuksköterskor och 15 vårdbiträden)
Sjuksköterskor och vårdbiträden var osäkra och saknade kunskap angående patienternas religion- och trosuttryck. Sjuksköterskorna upplevde känslor av ambivalens gällande patienternas religiösa förehavanden och hade en oklar förståelse kring vikten av dessa, något som försvårade utförandet av PCV.
Hög, 84 %
Bilaga 2 - kvalitetsbedömning för kvalitativa studier
Fråga Ja Nej
1 Motsvarar titeln studiens innehåll? 2 Återger abstraktet studiens innehåll? 3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald
problematik?
4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5 Är studiens syfte tydligt formulerat? 6 Är den kvalitativa metoden beskriven? 7 Är designen relevant utifrån syftet? 8 Finns inklusionskriterier beskrivna? 9 Är inklusionskriterierna relevanta? 10 Finns exklusionkriterier beskrivna? 11 Är exklusionskriterierna relevanta? 12 Är urvalsmetoden beskriven? 13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende
bakgrundsvariabler?
15 Anges var studien genomfördes? 16 Anges när studien genomfördes? 17 Anges vald datainsamlingsmetod? 18 Är data systematiskt insamlade? 19 Presenteras hur data analyserats? 20 Är resultaten trovärdigt beskrivna? 21 Besvaras studiens syfte? 22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras
av studieresultatet?
23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet? 24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Summa Maxpoäng: 25 Erhållen poäng: ? Kvalitet: låg medel hög Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och
Forsberg & Wengström (2008).
