Examensguiden HT 11

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVETwww.examensguiden.seSedan 1990

ww

w.ex

amen

sguid

en.se

Posttidning BAvsändare: Compro Media ABBox 6910, 102 39 Stockholm

Läs om hur det är att jobba hos: • Alstom • FOI • HP • IKEA • ITT Water & Wastewater • KPMG • Lantmännen • MAQUET • NCC • OKG • Perstorp • Sandvik • Setra • SKB • Sveriges Ingenjörer • Tetra Pak • Trafi kverket • Tria

Tävla och vinn en

jobbsökar-

bok!

Karin Adelsköld:

”Killar har ingen teknikgen”

KarriärDen dolda

arbetsmarknadenArbetsgivarnas bästa

jobbintervjutips

Så anställer cheferna

ArbetslivProfi le Analyzer

säger digvem du är

Roliga kontorsprylar

Mingla på rätt sätt

3EXAMENSGUIDEN HT11

Chefredaktör: Matilda Andréasson, [email protected]

Ansvarig utgivare: Erik Bergdorf

Medarbetare i detta nummer: Astrid Feldreich och Malin Svensson

Grafi sk form: Helena Wikström

Omslagsbild: Theresia Köhlin

j a g s k r e v e n g å n g e n n o v e l l om en jobbintervju från hel-

vetet. Karaktären i berättelsen började svettas, fi ck tunnelseende, började

svara alltmer osammanhängande och kollapsade till slut på kontorets

toalett. Det är givetvis en ganska överdriven bild av nervositeten kring

en intervju, men jag tror ändå att många av oss kan känna igen bitar av

det. Det är helt enkelt ganska jobbigt att sitta mittemot ett, eller fl era, par

granskande ögon som ska bli övertygade om att just jag är den bästa för

den lediga tjänsten.

För att minska nervositeten, och framförallt för att ge er några insider-

tips, har vi kontaktat ett gäng populära arbetsgivare för att få svar på vad

som är viktigt att tänka på inför och under en jobbintervju hos dem.

Läs deras svar på sidorna 18–22! För att kunna använda tipsen behövs ju

först och främst arbetsgivare som vill föra ett samtal, och ett annorlunda

sätt att nå dem tipsar utbildaren och föreläsaren Carola Forssell om på

sidorna 16–17.

j a g h a r o c k s å g j o r t e n l ä n g r e intervju med komikern

Karin Adelsköld, som bland annat berättar om sitt teknikintresse, boken

hon just givit ut och den stora förändring hon gjorde i sitt liv för några år

sedan.

v i b j u d e r d e s s u t o m på roliga prylar som piff ar upp kontorslivet,

mingeltips från en expert, och intervjuer med anställda på företag i ett

antal olika branscher.

God Jul och trevlig läsning!Matilda Andréasson

Utges av: Compro Media AB, Hagagatan 25B, Box 6910, 102 39 Stockholm Tel: 08-459 24 00 Fax: 08-459 24 10

Annonsbokning: Veronica Högosta, 08-459 24 39, [email protected]

Annonsmaterial/traffi c: traffi [email protected]

Internet: www.examensguiden.se

Tryckeri: Elanders Sverige AB

FÖR

NY

A A

KA

DEM

IKER

PÅ

VÄ

G U

T I

AR

BET

SLI

VET

Var lugn, du fi xar det!

4 EXAMENSGUIDEN HT11

Redaktionella

5EXAMENSGUIDEN HT11

reportage Ur innehållet:

814

2426

18

AktuelltNyheter om utbildning, arbete och mycket annat.

Möt en logistikchef Maria Jansson berättar om sitt arbete som logistikchef för affärsområdet Furu på Setra.

Den dolda arbetsmarknadenFöreläsaren och utbildaren Carola Forssell berättar om proaktiv jobbsökning. Ta chansen att vinna Carolas bok!

Så hanterar du en arbetsintervjuNågra av Sveriges populäraste arbetsgivare bjuder på sina bästa tips inför arbetsintervjun.

TraineeMöt Alexander Eklöw som går NCCs traineeprogram.

Profilen: Karin AdelsköldVi har träffat komikern Karin Adelsköld, som i höstas blev utsedd till årets bästa kvinnliga ståuppare. Bland mycket annat driver hon också teknikbloggen Lilla Gumman, och drömmer om att bli ingenjör.

ArbetslivRoliga kontorsprylar, en analyserande app och användbara mingeltips.

VinterLåt inte vinter och kyla stoppa dig från löpningen.38

32

16


Redaktionella

7EXAMENSGUIDEN HT11

branschintervjuerFackförbund

Malin Lindström, Sveriges Ingenjörer .......................................................... 40Pia Snäcke, Tria ............................................................................................... 42

Energi & KraftAnnika Kindlund, Alstom ............................................................................... 46Alexander Lindqvist, OKG .............................................................................. 48

Läkemedel & Medicinsk TeknikSanna Eklund, MAQUET ................................................................................. 50

Ekonomi, Revision & SkatterEmma Zander, KPMG ...................................................................................... 54

Samhällsutveckling & TransportMadelene Falk, Trafikverket ............................................................................ 56

Industri & VerkstadMagnus Karlsson, Perstorp ............................................................................ 60

Forskning, Teknik & UtvecklingAmer Nezirovic, FOI ........................................................................................ 62Sara Andersson, ITT Water & Wastewater .................................................... 64David Strömbom, Sandvik .............................................................................. 66Lillemor Claesson Liljedahl, Svensk Kärnbränslehantering ........................ 68

IT, Management & TelekomRikard Utkovic, HP .......................................................................................... 72

Handel & VarumärkenOskar Lindkvist, IKEA ..................................................................................... 74Louise Dahlberg, Lantmännen ....................................................................... 76Fredrik Nilsson, Tetra Pak ............................................................................... 78

EXAMENSGUIDEN HT11

aktuellt

Årets……affärsjuridikstudentSamir El-Sabini, juridikstudent från Göteborgs universitet, vann Business Law Challenge – Sve-riges största studenttävling i affärsjuridik. Han kan därmed titulera sig the Swedish Business Law Student of the Year. Dessutom ger vinsten ett stipendium till Novares Accelerator Business Skills Program.– Det känns otroligt kul. Det har varit både utvecklande och stimulerande att få prova något som är helt annorlunda än det vi lär oss på juristlinjen, och se att det finns egenskaper som uppskattas som inte annars kommer fram. Jag får mersmak av livet som affärsjurist, säger Samir El-Sabini.

…teknikkvinnaAnna Pernestål, projektledare på Scania, har utsetts till Årets teknikkvinna 2011. Hon tilldelas priset för sitt stora teknikintresse och för sin pro-blemlösningsförmåga. Priset delas ut av försvars- och säkerhetsföretaget Saab. – Det känns verkligen jättekul att vara Årets tek-nikkvinna! Det är ett väldigt viktigt och bra pris och det känns stort att få bli en förebild. Kan jag inspirera någon annan tjej att välja teknik så är det jättekul, säger årets vinnare Anna Pernestål. Priset har instiftats av Saab som ett led i satsning-en på att främja teknikintresset och lyfta fram duktiga kvinnor inom teknikområdet. Priset kan sökas av kvinnor som har teknisk studiebakgrund och/eller arbetar med teknik och har varit ute i arbetslivet ett tag.

…idéLunda-studenterna Mattias Andersson och Matilda Axelson har med idén om livsmedels-märkningen ”SmartFood” utsetts till vinnare i LivsmedelsFöreningens tävling ”Årets Idé”. Tävlingen vänder sig till studenter vid universitet och högskolor med idéer som kan hjälpa till att utveckla Sverige – det nya matlandet. Priset är en check på 30 000 kronor.

…UppsalastudentÅrets Uppsalastudent är Johan Bengtsson som är inne på läkarprogrammets nionde termin. Han får priset för att han är en drivande kraft i Uppsala universitets breda studie- och kulturmiljö. Han har genom sin mångsidighet och kreativitet lyck-ats kombinera engagemang i utbildning och stu-dentliv med framgångsrika studier. Utmärkelsen delas ut av Anders Walls stiftelse sedan år 2000. Utmärkelsen ges till den student vid Uppsala universitet som verkat ”i en anda av entreprenör-skap och kreativt tänkande”. Priset består av ett stipendium på 100 000 kronor.

FOT

O: J

ON

AS

SV

ENS

SO

N/L

IND

AH

L

Luleå bäst i testLuleå tekniska universitets nya webbplats rankas som en av landets

bästa utbildningssajter av tidningen Internetworld. Av fem utvalda i ka-

tegorin utbildning fick universitetet en delad andra plats när tidningen

i mitten av november utsåg landets 100 bästa webbplatser 2011. ”Ett

innovativt grepp kring navigeringen och ett ärligt försök att göra infor-

mationen lätt att hitta och lätt att ta till sig gör ltu.se till en av landets

bästa utbildningssajter”, skriver tidningen.

8

Färre studie-medelstagare förra läsåretUppgången av antalet studie-

medelstagare inom högskolor

och universitet bröts under

förra läsåret. Totalt fick 259

200 personer studiemedel för

högskolestudier. CSN bedö-

mer att det beror på att fler

personer fått avslag på sina

studiemedelsansökningar

eftersom reglerna för studie-

resultat skärpts. Antalet per-

soner som fick avslag ökade

från 7 000 till 14 000 under det

gångna läsåret.

– Antalet personer med stu-

diemedel minskade därmed

något, trots att antalet perso-

ner som ansökte om studie-

medel ökade med 1 700 per-

soner, säger Carl-Johan Stolt

vid CSN:s utvärderings- och

statistikenhet.

FOTO: CSN/OLLE MELKERHED

EXAMENSGUIDEN HT11 9

aktuellt20 % av medarbetare i Sverige har gråtit inför chefen, enligt Manpowers rapport Work Life från 2011.

Lunds universitet släpper kokbokI Lunds universitets kokbok ryms

inte bara recept utan en skildring

av hela universitetets kulinariska

bredd i text och bild. Följ med

till korridor- och nationskök,

se hur det går till när man lagar

mat till alla som arbetar med spex

och karneval, se hur en promo-

tionsmiddag eller en bal med 500

gäster förbereds eller vad som

serveras när rektor tar emot ut-

ländska ambassadörer. Ett 30-tal

skribenter med anknytning till

universitetet medverkar i boken

och ger sina speciella ingångar till

mat och recept.

FOTO: LTU

Flexibel studiemiljö i UmeåInte bara tysta bokhyllor, utan sköna möbler som lätt kan

flyttas efter studenternas egna behov. Det är tanken bakom

nya ytan Learning Space UB som invigdes på universitets-

biblioteket på Umeå universitet i oktober. Lokalen kan

fungera som en plats för grupparbeten, eget pluggande

eller snabbt arrangeras för en föreläsning i någon del av

rummet.

En annan nyhet är en inspelningsstudio där både an-

ställda och studenter ges möjlighet att träna på muntliga

presentationer. Inspelningstekniken gör det möjligt att ta

del av och analysera resultatet efteråt men även att skicka

det vidare till andra.

EXAMENSGUIDEN HT11

aktuellt

10

Undersökningar & rapporterEricssons traineeprogram populärastTraineeGuiden.se har genomfört en undersökning om vilka företag studenter är mest intresserade av att gå traineeprogram hos. Populärast visade sig Ericssons program vara, följt av ABB, Volvo Group och H&M. Undersökningen genomfördes på Nordens första traineekonferens Traineedagen den 7 oktober då 250 sistaårsstudenter träffades för att mingla, gå på seminarier och träffa företag med traineeprogram. De deltagande studenterna hade ansökt om plats och var utvalda utifrån studiere-sultat och CV.

Ett bra jobb lönar sig inteGör man ett bra jobb så ska det märkas i plånboken – men i verkligheten är det inte så. Endast en av fyra chefer uppger att medarbetarna i hög grad kan påverka sin löneutveck-ling genom att kämpa, prestera och nå uppsatta mål. Det visar en un-dersökning från Le-darna, som presenteras i rapporten Lönlöst.

Ingenjörer jämställdaAllt fler ingenjörer som blir pappor är hemma längre med barnen. Både män och kvinnor som varit föräldralediga upplever också att de bli-vit effektivare och bättre på jobbet. Det visar ”Kids och karriär”, en rapport och enkät om föräldrale-dighet från Sveriges Ingenjörer.

– Att föräldraledighet är utvecklande har vi haft på känn länge. Nu får vi det bekräftat. Även arbets-givarna kan glädjas åt att de anställda får ett lyft, säger Helene Sjöman, jämställdhetsansvarig på Sveriges Ingenjörer.

Andelen ingenjörspappor som tog ut mer än sex månader har nästan fördubblats på sex år, från 15 procent 2005 till 29 procent 2011.

Bostadsbrist gör att unga avstår jobb Tolv procent av 18– 29-åringarna

uppger att de har avstått jobb eller stu-

dieplats de senast tre åren på grund av

bostadsbrist. Det visar en undersök-

ning från försäkringsbolaget If.

– Undersökningen visar att bo-

stadsbristen har blivit ett samhälls-

problem. Tusentals ungdomar tvingas

varje år ge upp sin dröm om arbete

eller studier på grund av bostadsbrist.

Det kan bara kallas för ett gigantiskt

resursslöseri, säger Daniel Claesson,

pressansvarig på If.

Undersökningen gjordes bland

3 554 svarande av YouGov på upp-

drag av If i september 2011.

Extraknäck som springschas?Förra året insåg IT-konsulten Sara Ohlsson att det be-

hövs en tjänst som hjälper folk att få saker gjorda. Hon

startade HinnerDu.se som knyter ihop personer som

behöver hjälp med något, med privatpersoner som gär-

na hjälper till. Man bestämmer själv hur

mycket man vill betala för att få sitt

uppdrag utfört. Nätverket växer

stadigt, finns i de flesta svens-

ka städer och redan har

hundratals uppdrag blivit

utförda. Vill du jobba ex-

tra med att skruva ihop

IKEA-möbler, tvätta bilar

eller köra skrot till tippen?

Kolla in Hinnerdu.se


aktuelltPopuläraste jobben på film

Filmsajten LOVEFiLM har gjort en undersökning om vilka arbetsplatser i filmens värld vi helst vill arbeta på. På första plats kom Skivaffären Championship Vinyl från filmen High Fidelity.

2. Springfields kärnkraftverk, The Simpsons

3. Modetidningen Runway, Djävulen bär Prada

4. Videobutiken Be Kind Rewind, Be Kind Rewind

5. Nyhetsredaktionen, Anchorman: Legenden om Ron Burgundy

7 av 10 svenskar har aldrig bjudit gäster på rester, de flesta för att de inte vill uppfattas som snåla eller tråkiga. Detta enligt en undersökning från Lantmännen.

EXAMENSGUIDEN HT11

aktuellt

12

Undersökningar & rapporterHänvisningar till nätet ännu ovanligt i CVÖver hälften av de högre cheferna i Sverige har googlat potentiella medarbetare i samband med rekryteringar och var tredje företagsledande chef har ett cv på nätet. Det visar en färsk undersök-ning bland 1 500 chefer från Sveriges chefsorgani-sation Ledarna. Det är fortfarande mindre vanligt att cv:n aktivt hänvisar till information som finns på nätet – endast en av tio chefer anger att de tagit emot sådana. Däremot säger var femte chef att ansökningar gärna får innehålla mer filmklipp, blogglänkar eller hänvisningar till annan informa-tion på nätet.

Tydliga mål gör arbetsgrupper ineffektivaI en avhandling om kollektiv förmåga har Philip Runsten vid Handelshögskolan i Stockholm stu-derat vad som gör kunskapsintensiva arbetsgrup-per effektiva. Forskningen visar att arbetsgrupper vanligen presterar långt under sin potential. Att gruppen har tydliga och gemen-samma mål anses ofta vara avgörande för fram-gång men så är inte fallet.

− Fram-gångsrika grupper visar sig istället undvika enty-diga mål. De förhål-ler sig till en mängd olika syften, mål och aspekter av uppgiften samtidigt. Det leder till ständigt pågående diskussioner om avvägningar, motsätt-ningar och paradoxer. Detta kan tyckas motsägelsefullt, men effekten blir att bilden av gruppen och uppgiften hålls levande, något som alla förhåller sig till men också något som ständigt utvecklas, säger Philip Runsten.

FOT

O: L

AS

SE

LYC

HN

ELL

Förhindra eldsvåda i julBostadsbränderna fyrdubblas i Sverige varje decem-ber, och inför årets högtid har Solid Försäkringar tillsammans med BUS Gruppen – Brandutredare i samverkan – tagit fram några tips, bland annat:

• Dra inte ut kontakten från dina elektriska apparater, då det ökar risken för slitage och därmed att fatta eld.

• Utrota dammråttorna bakom datorn, kylen och frysen, vilket sekundärt kan leda till utvecklad brand.

• Se till att ha ventilation runt laptopen.

En studie från KPMG visar att högskatteligan internationellt.


aktuellt

Handelsstudenter tänker långsiktigtEn undersökning utförd vid Handelshögskolan i Stockholm visar att majoriteten

av studenterna tror att de är kvar inom samma bransch fem år efter examen. Det

tyder på att studenterna ser långsiktigt på sitt första karriärval. The Stockholm

School of Economics Employer Image Barometer är en årlig undersökning där

studenter vid Handelshögskolan tillfrågas bland annat om framtida drömarbets-

givare, olika branschers attraktivitet och intresset för eget företagande. Den po-

puläraste arbetsgivaren i 2010 års undersökning är McKinsey & Company som

behåller sin relativt ohotade förstaplats bland den samlade studentgruppen, följt

av The Boston Consulting Group och Goldman Sachs.

Program för kvinnliga ledareFöretaget Kvinnokompetensens pro-

gram Take the Lead vänder sig till

unga kvinnor som ser ledarskap och

chefspositioner som önskvärda steg

i sina karriärer, men som vill vara

väl förberedda när det är dags. Pro-

grammet är skräddarsytt efter sina

deltagare och omfattar coachning in-

dividuellt och i grupp. De flesta som

genomgår ledarskapsutbildningar är

redan mitt i karriären, men Jan Fu-

ruvald, affärscoach på Kvinnokom-

petensen, ser stora fördelar med en

ledarskapsutveckling för unga.

– Det finns färre rädslor för det

okända. Deras frågvishet är större.

Personer med större erfarenhet frågar

inte lika mycket. De är rädda för att

göra bort sig eller verka okunniga.

De fyra deltagarna tillsammans med Eva Nordenhök, chefscoach på Kvinnokompetensen.

Sverige ligger på 25:e plats i


Maria Jansson utbildade sig till ekonom

vid Högskolan i Gävle, och hamnade

ganska oväntat inom träindustrin, där

hon idag arbetar som logistikchef för

affärsområdet Furu på företaget Setra.

Hon berättar om ett jobb som i allra

högsta grad påverkas av världsläget.

T E X T : M A T I L D A A N D R É A S S O N

s e t r a b i l d a d e s å r 2 0 0 3 när Mellanskog

Industri AB och AssiDomän Timber Holding AB gick sam-

man, med syftet att driva den industriella utvecklingen av

en modern träindustri. Företaget producerar träprodukter i

sina sågverk och förädlingsenheter runtom i Sverige. Genom

dotterbolaget Plusshus bygger Setra också egna hus, miljö-

vänliga och helt i trä. Huvudkontoret finns i Solna utanför

Stockholm, men flera av företagets funktioner finns samlade

på kontoret i Gävle.

Komplexa transportfrågorDär jobbar också Maria Jansson, som började på Setra hös-

ten 2005 efter sin examen i företagsekonomi med inriktning

mot marknadsföring. Från början jobbade hon med leve-

ransplanering, något hon tycker var en bra ingång i företaget.

– Jag fick verkligen se kopplingen mellan produktion och

marknad och fick en överblick över helheten.

Idag är hon logistikchef för Affärsområde Furu, samt an-

svarig för alla sjötransporter oberoende av affärsområde.

Maria arbetar med fraktupplägg och avtal med åkerier och

rederier som transporterar trä till olika delar av världen. Den

enskilt största marknaden är Sverige, men även i övriga Eu-

ropa, Nordafrika, Mellanöstern och Japan finns många av

kunderna. Cirka 60 procent av omsättningen utgörs av ex-

port.

Den mest komplexa delen av Marias arbete är sjötranspor-

ten, då det är betydligt fler yttre faktorer som kan påverka

leveranser till sjöss än de som går landvägen.

Maria levererar förnybar råvara världen över

– En sjötransport sker i flera steg. Det är många inblandade parter vid en

sådan transport och risken för skador eller att varorna kommer bort är därmed

större än vid en transport som sker med bil från punkt A till B. Medan en lastbil

kan vara planerad att komma fram klockan 10.00 en fredag och anlända precis

då, går det inte alls att beräkna så exakt med sjötransport, då yttre faktorer som

till exempel vind, snö och is i större utsträckning påverkar. Nordafrika är en

av våra stora marknader, och där har vi haft en del problem att lösa i och med

oroligheterna där. Det har inte varit några större problem med de leveranser

som hann gå iväg innan, men det är klart att vi har fått ställa in en del. I vattnen

däromkring finns också problemet med pirater, berättar Maria.

Blandade branscherMaria har inte själv så mycket kontakt med sågverken eller kontroll över hur

leveranserna fungerar när de väl gått iväg, utan blir snarare kontaktad först när

något gått fel.

– För att trivas med att jobba här måste man inse att man inte kan kontrollera

Fakta Setra

Setra är ett av Sveriges största träindustriföretag och en ledande aktör i Europa.

Setra erbjuder miljöcer-tifierade träprodukter för inredning och byggnation till kunder inom bygghan-del och industri.

Setra har 1 100 anställda och omsätter cirka 4, 6 mil-jarder kronor. Omkring 60 procent av omsättningen utgörs av export till Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Japan.

karriär


allting. Hur man än försöker så måste man släppa vissa saker, säger hon.

Andra egenskaper hon tror är viktiga är att trivas med att göra många saker

samtidigt, då det inte fungerar att avsluta en sak i taget i hennes arbete.

Det Maria framförallt gillar med jobbet på Setra är att det är en annorlunda

bransch i och med att de jobbar med förnybar råvara. Hon säger också att det

blir alltmer blandat folk på Setra.

– Det finns många här som har jobbat inom träindustrin hela sina liv, men

sedan jag började har det verkligen förändrats. Numera är det mycket mer upp-

blandat med människor med erfarenhet från andra branscher också, vilket jag

tror är viktigt, även om vi givetvis också är måna om all den branschspecifika

erfarenhet som finns i företaget.

Maria har med ungefär två års mellanrum fått en ny tjänst inom Setra, vilket

har skett av naturliga skäl på grund av omorganisationer, och hon säger att hon

inte har några klart uppställda mål för sin framtida karriär.

– Jag lär mig fortfarande mycket nytt i den tjänst jag har nu, men man vet

aldrig vad som sker i framtiden. Här händer saker hela tiden.

karriär


Med boken ”För dig som har tröttnat på att

söka jobb som alla andra” lär föreläsaren och

utbildaren Carola Forssell ut en lite annor-

lunda jobbsökarmetod, som baseras på att det

är den arbetssökande som tar initiativet till en

anställning.


c a r o l a f o r s s e l l d r i v e r f ö r e t a g e t

Goda Råd, som jobbar med förändringsarbete i företag som behöver

få fart på sina aff ärer. Hon pratar bland annat om att försäljning inte

bara ska skötas av säljare utan av hela personalen, och lär ut ett tan-

kesätt som ska göra det enklare att hitta nya kunder.

Att söka jobb handlar delvis också om att sälja, och Carolas bok

beskriver hur en arbetssökande kan bete sig vid spontankontakter

med företag. Hon kallar detta tillvägagångssätt för att jobba på ”den

dolda arbetsmarknaden”, därför att det är den arbetssökande som tar

initiativet istället för arbetsgivaren.

Hon har utbildat över 400 personer i metoden, och enligt hennes

uppföljningar har alla som tagit fem kontakter fått till stånd ett möte

med en potentiell arbetsgivare, och de som har genomfört tio möten

har fått ett jobb inom ett halvår. Vi bad Carola berätta om boken och

ge oss några bra tips.

Varför skrev du en bok om detta?– De fl esta uppmanas att ta den här typen av spontana kontakter,

av Arbetsförmedlingen till exempel. Men instruktionerna är oft a

luddiga, och av typen ”använd ditt nätverk”, och när vi får otydliga

instruktioner så upplever vi det oft a som svårt. Jag brukar använda

sockerkaks-exemplet i mina föreläsningar, där jag ber alla som tycker

att det är en ganska enkel uppgift att baka en sockerkaka att räcka

upp handen, vilket brukar vara de fl esta. När jag sedan frågar hur

många som skulle ge sig på att göra det utan ett recept så försvinner

de fl esta händer. Det visar hur mycket svårare vi plötsligt tycker att

något är, om vi saknar en tydlig instruktion. Så jag skrev en bok om

hur man faktiskt gör.

Till vem riktar sig boken?– Till alla som inte tycker att drömjobbet fi nns bland jobbannon-

serna, eller den som alltid blir nummer två eller tre i rekryterings-

processerna.

Passar metoden för alla?– Man ska vara medveten om att det är en ganska tung process, men

alla kan lära sig att göra det. Det är inte alltid man har modet, men

vågar man så fi nns det goda chanser att lyckas.

Carolas tre jobbsökar-tips:1. Befria dig själv från föreställningen att efterfrågan på din

kompetens är lika med antalet jobbannonser eller rekry-teringsuppdrag. Den dolda arbetsmarknaden är otroligt mycket större än så – här fi nns nämligen arbetsgivarnas tidiga, nedprioriterade och omedvetna behov av dig.

2. Den dolda arbetsmarknaden förutsätter att du tar initiati-vet i dialogen. Lägger du över bollen på arbetsgivaren kan du räkna med att ingenting händer. Frågan är och förblir ofta nummer 101 på arbetsgivarens lista över de 100 vikti-gaste sakerna att ta tag i. Du måste bli projektledare i din egen rekryteringsprocess.

3. När du tar kontakt ska du vända på det traditionella resonemanget. Ditt cv är här av måttlig betydelse. Arbets-givaren vet nämligen inte vad företaget ska ha dig till än och har inte tillräckligt stort fokus på frågan för att ta sig tid och ork att tänka ut det. Du behöver översätta det du vill arbeta med i termer av ett olöst problem hos arbetsgi-varen, som då tvingas tänka: ”Har jag det här problemet? Kan jag få det?” Om svaret är ja på någon av frågorna, får du ditt möte.

Tävla och vinn!Vi lottar ut tre exemplar av ”För dig som har tröttnat på att söka jobb som alla andra”.

Svara på frågan: Vad heter Carolas företags?

Mejla svaret tillsammans med namn och adress till [email protected] senast 15 januari för chansen att vinna en bok.

karriär

Ta initiativet på den arbetsmarknaden

Illustrationer av Niklas Eriksson

karriär


dolda

Carola Forssell

karriär


ICA

Jenny Egeland, pressekreterare

1. ICA-butikerna är självständiga och

anställer sin egen personal. Inom kon-

cernen är det ansvarig chef som hanterar

rekryteringen, oftast med stöd av HR. Ib-

land sköter vi processen själva och ibland

tar vi hjälp av ett rekryteringsföretag. Det

vanliga förfarandet är att ett antal kan-

didater kallas till intervju, och där har

vi också riktlinjer för chefer att följa in-

för en anställningsintervju. Därefter gör

man en bedömning av vilka kandidater

man vill gå vidare med och ofta fattas ett

beslut efter en andra intervju, ibland kan

det bli ytterligare intervjuer beroende på

omständigheter.

Vi tillämpar enskilda intervjuer och tar

alltid referenser. ICA arbetar för en så sä-

ker och bra arbetsplats som möjligt och

därför tas alltid drogtester i samband med

en nyanställning.

2. Ha en vårdad klädsel, men var för den

skull inte överklädd. Passa tiden för inter-

vjun och läs på fakta innan om företaget

och förbered dig på möjliga intervjufrå-

gor.

3. Det är inte bra att flörta med chefen

under intervjun, och att skicka med bi-

kinibilder på sig själv med ansökan ökar

inte heller chanserna till att få jobbet!

4. Fundera över vilka frågor som kan

komma och framför allt varför du söker

just det aktuella jobbet!

Ericsson

Kristoffer Jaworska Persson, Employer Branding Specialist

1. Det kan se olika ut beroende på vilken tjänst man söker till.

Ericsson samarbetar med olika rekryteringsföretag, som till exempel

Adecco eller Manpower, som oftast är de som gör den första gransk-

ningen av alla inkomna ansökningar och även gör den första intervjun

med de personer som ser ut att ha en CV som passar tjänsten. Utifrån resul-

tatet av den första intervjun går ett antal kandidater vidare och får göra online-tester, där man mä-

ter till exempel problemlösning, kreativitet eller rationellt tänkande. Utifrån resultatet samman-

ställs några profiler som presenteras för den rekryterande chefen på Ericsson som väljer ut några

för ytterligare en intervju. Därefter bestämmer rekryterande chef vem som får jobberbjudandet.

2. När man ska på en intervju bör man förstås vara väl förberedd. Hur man bäst förbereder

sig är individuellt men vissa saker bör man tänka igenom för att kunna göra en bra presentation

av sig själv. Tänk igenom vem du är, vad du har gjort och vad du vill göra samt varför. Leta efter

konkreta exempel på just dessa saker hos dig själv. Försök att förutspå vilka frågor som kan tänkas

komma och tänk utifrån det igenom de svar du vill ge. Frågor som ställs under en intervju kan

vara vem man är i ett arbetssammanhang, vem man är privat, hur man fungerar i grupp samt

vilka starka respektive svaga sidor man har. Ett bra tips är att be någon som känner dig ställa

tänkbara frågor för att sedan återkoppla på hur du svarade. Det viktiga är att du här inte försöker

vara något du inte är. Detta gäller inte minst dina dåliga sidor. Givetvis behöver du inte basunera

ut varenda felsteg du tagit, men om du istället är öppen med vilka brister du har tenderar det att

uppfattas som självinsikt. Om du dessutom kan berätta vad du gjort för att stärka dessa sidor kan

det ge stora pluspoäng. Om du försöker vara något du inte är kommer det direkt att uppfattas av

rekryteraren och då tappar dina svar i trovärdighet. Detsamma gäller klädsel, se till att se hel och

ren ut samt att du klär dig utifrån sammanhanget. Men det viktiga är att du är bekväm i vad du

har på dig och känner dig hemma i denna klädsel.

3. Var inte rädd för att säga fel. I en intervjusituation försöker rekryteraren eller chefen lära

känna dig och förstå vem du är. Om du svarar för kort i rädsla av att svara ”fel” gör du det svårt

för rekryteraren att förstå vem du är, och man ger sällan jobbet till någon man inte vet vem det är.

Men det är självklart en balansgång i hur framåt man ska vara eller inte vara. Det handlar ju om

vem du är, så försök att vara dig själv.

4. Försök att konkretisera med faktiska erfarenheter, men var inte överdrivet hård mot dig själv

gällande vilka erfarenheter som kan lyftas fram. Om du är en stark ledare men kanske inte haft

några faktiska chefstjänster eller andra ledande befattningar så kanske du ändå ofta är den infor-

mella ledaren i en grupp. Konkretisera hur detta drag i så fall tar sig uttryck.

I vårnumret av Examensguiden frågade vi några populära arbetsgivare om vad de värdesätter i

CV:n och personliga brev. Den här gången tog vi nästa steg, och frågade hur en jobbsökande ska

tänka inför och bete sig på en arbetsintervju.

Frågor:1. Hur ser intervjuförfarandet ut hos er?2. Vad ska den som söker en position hos er tänka på inför en intervju?3. Exempel på bra/dåliga intervjuer som du har varit med om? 4. Har du några andra intervju-tips till nyutexaminerade som kommer på intervju till er?

Arbetsgivarna tipsar: så

karriär


Deloitte

Karin Andersson, rekryterare

1. Första steget i vår rekryteringsprocess är en HR-intervju, vilket är en

grundlig första intervju som fokuserar mycket på kandidaten, både vad gäl-

ler erfarenheter, egenskaper och tankar kring den framtida karriären. Som en

del av första intervjun gör vi oftast också någon form av case-övning som är

kopplad till det verksamhetsområde den aktuella tjänsten hör till.

Självfallet ges också utrymme att ställa egna frågor, både om oss som ar-

betsgivare och om tjänstens innehåll.

Vi återkopplar i regel snabbt efter första intervjun, och går man vidare är

man välkommen tillbaka på en andra intervju. Det innefattar ett möte med

ansvariga inom respektive affärsområde, och ofta får man vid samma tillfälle

även träffa en junior medarbetare och gå en rundvandring på vårt kontor.

I vissa rekryteringsprocesser håller vi istället rekryteringsdagar när en

grupp av kandidater välkomnas hit för att under en hel dag få göra case,

gruppövningar, individuella intervjuer och möta medarbetare från hela vår

organisation.

2. En förberedd kandidat får alltid ut mer av sin intervju hos oss. Läs gärna

på, men berätta inte för rekryteraren vad du vet. Det är för din egen skull som

du ska vara påläst. Rekryteraren vet redan vad som står på hemsidan. Snarare

handlar det om att fundera igenom sina egna förväntningar och frågeställ-

ningar. Varför söker jag den här tjänsten, på vilket sätt tror jag att den passar

mig och vad har jag för förhoppningar eller farhågor? Genom att ställa frågor

du faktiskt vill ha svar på får vi ofta en konstruktiv och givande diskussion

som gör att både vi som arbetsgivare och du som kandidat får en rättvisande

bild och bra beslutsunderlag.

3. Att uppvisa en ointresserad eller negativ attityd kommer troligen inte att

leda till ett jobb här på Deloitte. Som rekryterare har vi hört många svar ge-

nom åren av olika karaktär. Några svar du bör undvika att säga är ”jag vill bara

ha ett jobb” eller ”jag skulle hellre vilja jobba med…” eller ”det här är egentli-

gen bara en inkörsport” – vi vill anställa personer som verkligen brinner för

tjänsten i fråga och eftersom det ofta är hård konkurrens så vill vi givetvis

anställa den mest intresserade.

4. De mest givande samtalen har vi ofta med

kandidater som vi har byggt upp en rela-

tion till under en längre tid. Genom att

delta vid våra studentaktiviteter och

evenemang lär du känna vår kultur

och får möjlighet att prata med

medarbetare som kan beskriva

hur de upplever sin anställning

på Deloitte. Det är ett väldigt bra

sätt att börja närma sig oss som

bolag och ger en möjlighet att i

lugn och ro undersöka vilket av

våra affärsområden som kan passa

just dig. Med den förberedelsen

kommer du att kunna komma väldigt

mycket längre på den timme som är av-

satt för din första intervju.

klarar du jobbintervjunSEB

Elin Jernberg, Talent Management

1. Inom SEB sköter chefen det första urvalet bland de an-

sökningar som kommit in till en ledig tjänst. Ett antal kandi-

dater kallas till intervju hos rekryterande chef som låter 2-3

slutkandidater komma till oss på HR. Vi utför en djupinter-

vju och så får kandidaten göra ett personlighetstest. Slutkan-

didaterna får sedan en återkoppling av chefen.

2. Förbered dig genom att läsa på om tjänsten och SEB

som företag och fundera över vilka frågor du skulle vilja ha

svar på om tjänsten och företaget. Var beredd på att svara

på frågor om dina starka och svaga sidor, hur du agerar och

reagerar till exempel under stress, i en konflikt och i sociala

situationer. Använd dig gärna av konkreta exempel när du

beskriver dig själv och framhäv specifika tillfällen då du

presterat extra bra.

Klä dig för rollen du söker till, men överdriv inte – se till

att vara hel och ren!

3. En vanlig reaktion på nervositet och stress är att man

rusar genom intervjun och forcerar sina svar. Ta det lugnt

– lyssna ordentligt på frågan och ha inte för bråttom med

att svara, det är helt OK att fundera en stund. Försök att av-

gränsa ditt svar och sväva inte iväg för mycket.

Alla har vi dåliga sidor och förbättringsområden. Undvik

att uppge negativa sidor som egentligen är positiva. Att du är

uppriktig visar på självinsikt och tillförlitlighet!

4. Var dig själv på intervjun! Undvik alla klyschor och fun-

dera över vad som gör just dig till en bra medarbetare. Var

ärlig – det är rekryterarens jobb att granska dina kompeten-

ser och lämplighet för tjänsten. Har du något som är till din

nackdel, till exempel ej slutförd examen (även om du endast

har 3 poäng kvar) eller om du är straffad för något brott, var

ärlig från början med dessa saker. Och självklart, kom i tid

till intervjun.

karriär


1. Hur ser intervjuförfarandet ut hos er?2. Vad ska den som söker en position hos er tänka på inför en intervju?3. Exempel på bra/dåliga intervjuer som du har varit med om? 4. Har du några andra intervju-tips till nyutexaminerade som kommer på intervju till er?

Riksbanken

Linda Palmqvist, Personalenheten

1. Rekryterande chef och HR deltar under första in-

tervjun. Vi använder en kompetensbaserad intervju-

metodik. Det innebär att intervjuerna är strukture-

rade och att vi undersöker samma frågeområden

hos alla kandidater. Chefen har fokus på den spe-

cialistkompetens vi efterfrågar och vi på HR ansva-

rar för att vi får en bild av kandidatens personliga

egenskaper och kan jämföra dem mot kravprofilen.

Intervjun handlar också om att på ett realistiskt sätt

informera om tjänsten och Riksbanken som arbetsgi-

vare. Vi lägger en del tid på att stämma av förväntningar

på tjänsten, både från Riksbankens sida och ur kandida-

tens perspektiv. En intervju på Riksbanken brukar ta ungefär

en och en halv timme.

På Riksbanken använder vi oss av arbetsprov och vi skräddarsyr

ett upplägg inför varje rekrytering. Arbetsprovet ger oss en bättre uppfatt-

ning om dina kunskaper, hur du strukturerar en arbetsuppgift, hur du hanterar en

stressig situation med mera. Det kan till exempel röra sig om att skriva en text, göra

en presentation, lösa en uppgift eller redogöra för din syn på ett specifikt ämne.

Senare i rekryteringsprocessen, när det är dags för oss att kontakta referenser, är

mitt råd att i förväg stämma av hur dina referenter tänker beskriva dig. Det brukar

vara ett bra tillfälle att få feedback från tidigare chefer/handledare om man inte fått

det tidigare.

Lika viktigt som att vi anställer rätt medarbetare är att du väljer en bra arbets-

plats för dig. Jag brukar rekommendera våra kandidater att ta referenser på sin

kommande chef. På Riksbanken brukar vi låta en eller två slutkandidater ta en fika

med arbetsgruppen för att få en känsla för arbetsklimatet och chefen. Det är viktigt

att det känns rätt när du tackar ja till jobbet!

2. Det är en fördel att läsa på om organisationen i förväg, då samlar du informa-

tion om arbetsplatsen och kan ställa kompletterande frågor under intervjun.

Här på Riksbanken klär vi oss nästan alltid som vi vill. Det finns såklart tillfällen

då en viss klädsel rekommenderas, men till vardags får vi vara precis som vi är. Vi

förväntar oss att våra kandidater är välklädda men har inte krav på kostym eller

dräkt.

3. Var inte rädd att berätta om misstag eller tillkortakommanden och vad du lärt

dig av dem. Det ger en nyanserad bild av dig som person. Alla har vi styrkor och

svagheter och ett tips inför intervjun är att fundera över dessa. Personer som kan

reflektera kring sitt eget beteende har större möjligheter att utveckla sitt samarbete

med andra, vilket vi tycker är viktigt.

4. Vi kommer att fråga om exempel på verkliga situationer som ställt krav på

de kunskaper och egenskaper vi efterfrågar i annonsen. Om du är duktig på att

samarbeta kan du till exempel beskriva situationer som har ställt höga krav på din

samarbetsförmåga, hur du hanterat dessa och vad det resulterat i. Har du inte så

mycket arbetslivserfarenhet kan du berätta om engagemang i studentlivet eller i

andra sammanhang.

Fo

to: L

ars

Tra

ngi

us

”Var interädd för att säga fel.”

Kristoffer Jaworska Persson, Ericsson

”En förberedd kandidat får alltid

ut mer av sin intervju hos oss.”

Karin Andersson, Deloitte

”Var dig själv på intervjun! Undvik alla klyschor”

Elin Jernberg, SEB

”Ha en

vårdad klädsel, men var för den skull

inte överklädd.”

Jenny Egeland, Ica

”Jag brukar rekommendera våra

kandidater att ta referenser på sin kommande chef”

Linda Palmqvist, Riksbanken

karriär


Swedbank

Emma Larsson, rekryteringsspecialist

1. På Swedbank håller vi i regel inte gruppintervjuer utan träffar varje kandi-

dat enskilt. Antalet steg i rekryteringsprocessen varierar beroende på vilken roll

du som kandidat har sökt men generellt kommer du att närvara vid en till tre

intervjuer.

När du kommer till en intervju på Swedbank informerar vi alltid dig som

kandidat om hur rekryteringsprocessen kommer att gå till och när den beräknas

vara klar. Därefter låter vi dig berätta med egna ord om dig själv, din bakgrund

och dina erfarenheter. Vi tycker det är viktigt att få höra hur du framställer dig

själv, eftersom att ett CV faktiskt inte alltid stämmer helt överens med verklig-

heten.

När du har fått berätta om dig själv brukar vi gå in lite djupare på vad job-

bet kräver och försöka koppla vissa aspekter av rollen till dina färdigheter och

erfarenheter. Av den anledningen är det viktigt att du är påläst om företaget och

den lediga rollen. Vi är måna om att anställa medarbetare som till fullo delar

företagets värderingar – enkel, öppen och omtänksam – varför vi alltid ställer

frågor kring detta under våra intervjuer.

2. Det är viktigt att du som kandidat är propert klädd på en intervju, däremot

är kostym inget krav.

Vi sätter stort värde på att du är väl förberedd när du träffar oss för en inter-

vju. Se till att läsa på om Swedbank och om rollen som du söker, samt fundera

på vad det är som gör att just du skulle bli erbjuden jobbet. Det är även viktigt att

förbereda frågor som du kan ställa till oss vid intervjutillfället. Det viktigaste är

inte vad frågorna handlar om utan snarare att du som kandidat visar ett genuint

intresse för företaget och rollen.

Vi på Swedbank tror att dina chanser att lyckas stärks om du har en öppen

attityd. Vi förväntar oss att du som kandidat är initiativtagande och aktiv under

intervjun. Det är alltid bättre att vara för framåt än för tillbakadragen under en

intervju!

3. När du träffar oss för en intervju så ser vi gärna att du tydligt svarar på frå-

gorna och är saklig i dina svar. Vi vill gärna att du ger exempel, drar paralleller

och kopplingar till dina erfarenheter, men håll dig till ämnet.

Det finns inga svar som är ”fel” under en intervju, däremot kommer vi att

märka om svaren du ger inte kommer från hjärtat. Det är vårt ansvar vid en in-

tervju att skapa en trevlig atmosfär så att du får möjlighet att visa oss vem du är

och vad du kan tillföra Swedbank. Vi vill att du ska lämna en intervju med stark

självkänsla och ett leende på läpparna – du får alltså skryta lite om dig själv!

Vi tror på att du som kandidat kommer att lyckas om du har ett positivt sin-

nelag. Att få nej till en roll kan leda till någonting bättre, så försök istället se det

som att en intervju i sig kan leda till andra möjligheter som i slutändan passar

dig ännu bättre. Vi är av uppfattningen att det är viktigt att du hittar ett arbete

som du verkligen passar för, då kommer du att trivas allra bäst.

4. Alla har någon gång varit nyutexaminerad – även

högt uppsatta chefer och företagsledare. Accep-

tera detta faktum och fokusera istället på att

kommunicera dina styrkor och ditt engage-

mang. Låt oss på Swedbank få veta

varför vi bör satsa på dig och

göra dig till en del av vårt

företag!

Academic Work

Josefin Jansson, rekryterare

1. På rekryteringssidan använder vi oss av enskilda in-

tervjuer. Hos oss på Academic Work sker en intervju och

går man vidare från detta steg sker en eller flera intervjuer

hos vår kund. Under intervjun på Academic Work träffar

du ansvarig rekryteringskonsult. Räkna med att intervjun

tar cirka en till en och en halv timme.

2. På en intervju bör du som kandidat vara beredd att

svara på frågor kring din utbildning och tidigare arbets-

livserfarenhet, vad du kan bidra med till den tjänst du

sökt, varför du vill jobba på just detta företag och varför

du skulle passa för tjänsten. Fundera också över dina styr-

kor och utvecklingspunkter.

Vi jobbar med kompetensbaserad rekrytering där vi

också går in djupare på frågor kring personliga egenska-

per som är viktiga för den tjänst som du sökt, så även frå-

gor kring dessa egenskaper bör du vara beredd på.

Det är också viktigt att ha funderat kring ett ungefärligt

löneanspråk för den tjänst som du sökt.

Lyssna på den person som intervjuar, vad är det man

frågar efter? Svara på detta utan att sväva ut alltför mycket.

Klä dig vårdat. Tänk på att anpassa klädseln efter arbe-

tet och företaget du ska träffa.

3. Angående frågan kring vad du kan utveckla eller bli

bättre på när det kommer till dig som person, bör alla

personer ha ett svar här, det vill säga det bör alltid finnas

saker som du skulle vilja utveckla eller bli bättre på. Att

säga att man inte har något som man behöver utveckla ger

inte den positiva bild till en rekryterare som kandidaten

kanske väntat sig, utan visar snarare att man inte har till-

räcklig insikt kring dessa punkter.

Att vara alltför framåt eller alltför tillbakadragen på en

intervju är heller inte bra. Dock beror detta ofta till stor

del på nervositet eller osäkerhet inför intervjusituationen.

Ju mer förberedd du är inför en intervjusituation och ju

fler intervjuer du går på, desto säkrare kommer du att

känna dig. Tänk också på att lyssna på den person som

intervjuar och vad det är denne frågar efter.

4. Se intervjusituationen som bra träning, ju fler inter-

vjuer du går på, desto säkrare kommer du att känna dig

under en intervju.

Förbered eventuella frågor som du har inför intervjun,

detta visar på intresse och att du funderat igenom vad

tjänsten kan komma att innebära. Förbered dig också ge-

nom att titta på företagets hemsida och se till att ha läst

igenom annonsen innan intervjun.

Kom i tid till intervjun! Se till att ha namn och

telefonnummer till den person du ska träffa

ifall något skulle inträffa.

”När du träffar oss för en intervju

så ser vi gärna att du tydligt svarar på

frågorna och är saklig i dina svar.”

Emma Larsson, Swedbank

”Lyssna på den person som intervjuar, vad är det man frågar efter?”

Josefin Jansson, Academic Work

karriär


Accenture

Jenny Isaksson, HR-avdelningen

1. De kandidater som passerar vår första screeningprocess blir in-

bjudna till en intervjudag på vårt kontor. De kriterier vi har sett

över då är betyg i kombination med ett starkt CV. I CV:t ser vi

över kandidatens aktiviteter vid sidan av studierna, arbets-

erfarenheter och personliga egenskaper som kandidaten

har lyft fram i sin ansökan. Vi kompletterar även med ett

analytiskt test. Intervjudagen inleds med en företagspre-

sentation följt av tre intervjuer – den första är inriktad på

personliga egenskaper och om förväntningar på karriären.

Den andra intervjun baseras på ett specifikt case som man

får försöka att lösa och intervju tre är en uppföljningsinter-

vju av de två tidigare intervjuerna. I slutet av dagen får man

även möjlighet att ställa frågor till våra rekryterare. Kandidaterna

får besked om de gått vidare inom en vecka.

2. Det viktigaste man ska tänka på är att vara sig själv och slappna av under intervjun och att

inte vara rädd för att ställa frågor. Vi vill lära känna kandidaterna och få fram hur de är som

personer. Intervjun är viktig för att ta reda på om de passar in i vår arbetsmiljö som bygger

mycket på teamarbete och öppenhet. Social kompetens och samarbetsförmåga är avgörande

för att lyckas hos oss.

Eftersom minst en av våra intervjuer baseras på ett case kan det vara en fördel att fundera

över sin presentationsteknik och hur man bäst demonstrerar problemlösning.

När det gäller dresscode så är det viktigt att anpassa klädsel efter företaget men generellt

ser jag hellre uppklätt framför nedklätt. Har man gjort sin läxa inför intervjun och läst på om

organisationen brukar det ge en känsla för vad som gäller just hos oss.

3. Bra exempel är de individer som kommer väl förberedda till intervjun och som är sig

själva och svarar ärligt på frågorna. En bra intervju är som ett samtal som känns äkta och där

kandidaten har en bra känsla för företaget. Som intervjuare vill man ha ärliga svar, inte ”rätt”

svar, för några sådana finns oftast inte. En bra intervju är när man efter intervjun känner att

båda parter har fått en känsla för om det är intressant att gå vidare eller inte.

Dåliga exempel är när kandidater kommer oförberedda och dåligt pålästa om företaget

och besvarar frågor med svar som de tror att vi som intervjuare vill höra.

4. Precis som i ett CV handlar det om att kunna sälja in sig själv på ett bra sätt. Som in-

tervjuare vill du höra det som är viktigt. Håll dig till en röd tråd och frågar intervjuaren om

kortfattad information visa då gärna att du klarar av att hålla dig just kortfattad.

Jag vill uppmana till kvalitet framför kvantitet. Välj ut de tjänster och de företag eller or-

ganisationer som du verkligen finner intressanta och lägg ner tid på

både ansökan, research av företaget och förberedelse inför in-

tervjun. Försök att redan innan du skickar in ansökan skapa

dig en uppfattning om det företag du söker dig till stäm-

mer överens med det du efterfrågar hos en arbetsgivare.

Var tydlig med vad du efterfrågar och stäm av om vi som

arbetsgivare kan erbjuda detta. I en ärlig dialog kan både

rekryterare och den arbetssökande snabbt känna om det

känns rätt. Det ger goda förutsättningar för en lyckad re-

krytering.

Sweco

Martin Berg, HR Business Partner

1. Det är den rekry-

terande chefen

som intervjuar,

oftast är det en

gruppchef. Vi

har i regel två

eller tre inter-

vjuer. I första

intervjun går

vi igenom CV,

yrkeskvalifikatio-

ner och karriärpla-

ner med mera. Vi berättar

även om Sweco och tjänsten som kandidaten

söker. I andra intervjun fokuserar vi mer på

hur kandidaten är gällande affärsinriktning,

kompetens, personlig effektivitet, samt kom-

munikation och samarbete. Vid en eventuell

tredje intervju kan man få göra ett personlig-

hetstest.

2. Vi vill att kandidaten funderat igenom vad

hon eller han vill göra och arbeta med. Det är

en klar fördel om man är lite påläst om Sweco.

När det gäller klädsel så är det svårt att säga

något allmängiltigt. Eftersom vi finns i olika

länder och på olika marknader så får man an-

passa sig efter var man söker jobb. Våra med-

arbetare är alltifrån arkitekter, naturvetare

och teknikkonsulter inom samhällsbyggnad.

3. Det viktigaste är att vara sig själv. Det hål-

ler i längden. Det är ganska vanligt att man vill

framstå i god dager. En god självinsikt är att

föredra. Sedan gäller det att visa att man verk-

ligen vill ha jobbet. Då är det viktigt att vara

påläst och komma i tid med mera. Ett ”big no-

no” är att svara i telefon under intervjun.

4. Ta reda på vad du vill göra. Kom med

idéer. Ställ frågor.

1. Hur ser intervjuförfarandet ut hos er?2. Vad ska den som söker en position hos er tänka på inför en intervju?3. Exempel på bra/dåliga intervjuer som du har varit med om? 4. Har du några andra intervju-tips till nyutexaminerade som kommer på intervju till er?

”Ett ”big no-no” är

att svara i telefon under intervjun”

Martin Berg, Sweco

”Social kompetens och

samarbetsförmåga är avgörande för att

lyckas hos oss.”

Jenny Isaksson, Accenture

karriär


i n g r i d t o l l g e r d t - a n d e r s s o n är doktor i ekonomisk psyko-

logi, och intresserade sig för personkemi redan under sin utbildning.

– Överallt i livet stöter man på det. Vad är det som gör att vissa tar sig fram i livet

och andra först är för unga för att bli chefer och sedan för gamla? säger hon.

I sin nya bok har Ingrid bland annat intervjuat tolv chefer i framgångsrika företag

om vad de tycker är avgörande vid rekrytering. Hon blev förvånad över hur lika

svaren var, och hur självklara.

– De svarade alla samma sak: ”jag känner om det är rätt. Det går blixtsnabbt”.

Intervjupersonerna menade att dessa känslostyrda beslut bland annat grundar

sig i personens kroppsspråk, och hur ögonkontakten fungerar. Många av cheferna

framhöll ärlighet som en viktig egenskap, och en god ögonkontakt gör det lättare

att bedöma om en person är ärlig eller inte. En annan faktor är att vi människor

attraheras av dem som liknar oss själva.

Att bara gå på magkänsla vid rekrytering är kanske inte alltid tillräckligt, men

Ingrid menar att det är dumt att gå emot den.

– Vi fattar beslut känslomässigt. Vi tror att vi är rationella men det är vi inte. Man

bör vara medveten om att alla påverkas av utseende och kroppsspråk, och att man

kan öva upp sin attraktionskraft genom att lära sig hur det fungerar.

Ingrid tipsar om hur man som arbetssökande kan öka chansen att rekryteraren

känner en attraktion vid ett möte. Däremot ska man inte försöka förändra sin per-

sonlighet för att ”passa” den man möter. Lika väl som chefen ska välja vem som ska

anställas ska den som söker jobbet välja sin chef.

– Man är såklart i ett utsatt läge som arbetssökande och det är väldigt svårt att

säga nej till ett jobb, men det blir sällan bra om det inte känns bra, säger Ingrid.

Chefer anställer efter

magkänsla

Detta tycker de intervjuade cheferna är viktigt vid rekrytering:• Magkänslan – ett känslomässigt beslut

som fattas snabbt och ofta omedvetet

• Lika värderingar

• Personligheten

• Kroppsspråket

• Ögonkontakt

• Leenden

• En ömsesidig attraktion

• Drivkraft och att utstråla en hög energinivå

• Intresse och omdöme

• Handslaget

Ingrids råd inför jobbintervjun:• Var påläst

• Visa intresse och energi

• Ställ gärna kloka frågor

• Prata inte om dig själv hela tiden

• Prata aldrig negativt

• Le och visa ett positivt och öppet kroppsspråk

• Se den du talar med i ögonen

• Kom i tid

• En fräsch klädsel och framtoning är en självklarhet

• Var dig själv – en kopia är aldrig lika bra som originalet

Ingrid Tollgerdt-Andersson gav

förra året ut boken Passion, nyckeln

till framgång. Nu har hon givit ut

sin andra bok, Attraktion & Kemi,

som delvis handlar om hur social

attraktion spelar in vid anställnings-

intervjuer.


24

NCC är ett av Nordens största

bygg- och fastighetsutveck-

lingsföretag, som står för

många av de stora byggen vi

dagligen ser runtomkring oss.

Varje år får en grupp ingen-

jörer chansen att gå ett 18–24

månader långt traineepro-

gram, som de själva får vara

med och utforma.


a l e x a n d e r e k l ö w började på

NCCs traineeprogram under hösten 2010,

och det är uppenbart att han stormtrivs när

jag träff ar honom på huvudkontoret i Solna.

Hans titel är trainee, men han har sin egen roll

i företaget som alla andra anställda, och får

redan ta mycket eget ansvar.

– Jag sköter mig väldigt mycket själv och

behöver inte fråga om allt. Jag upplever NCC

som den typen av företag där man får ta myck-

et ansvar, och jag har aldrig hamnat i en situa-

tion där jag inte har någonting att göra. Man

växer verkligen med uppgift en, säger han.

Flexibelt traineeprogramAlexander är utbildad civilingenjör i industri-

ell ekonomi vid KTH. Under studierna hade

han inte formulerat tanken på att jobba inom

byggbranschen, men kände sig lockad av den

eft er att som student ha gjort ett projektarbete

på NCC.

– Jag visste att jag ville gå ett traineepro-

gram, och NCCs program är väldigt bra ef-

tersom det är mycket fl exibilitet inbyggt i det.

Det anpassas eft er vad man själv är intresserad

av och vad NCC har för behov. Jag och min

chef har tillsammans lagt upp en plan för de

18 till 24 månaderna programmet pågår, be-

rättar Alexander.

Alexanders traineegrupp består av 13 per-

soner, som jobbar på olika ställen runt om i

landet. Tidigare har NCCs olika regionala de-

lar haft sina egna traineeprogram, och detta är

den första kullen som går det nya nationella

programmet.

Traineerna träff as regelbundet för gemen-

samma studiebesök, grupparbeten och utbild-

ningar, även om de alla har olika inriktningar.

Senast var gruppen i Hemavan tillsammans

och arbetade bland annat med värderingar.

– Träff arna är hur bra som helst då de ger

oss en möjlighet att träff as och både lösa kon-

kreta uppgift er och umgås. Jag tycker att det

fi nns en enorm gemenskap inom gruppen,

vilket är skönt när man rör sig inom företaget

med ganska korta intervall, säger Alexander.

Alexander stormtrivs

på NCC

trainee

EXAMENSGUIDEN HT11

25

Avslappnad stämningUnder de 18–24 månader programmet pågår får traineerna arbeta inom olika delar

av NCCs verksamhet, för att skapa ett brett nätverk och lära känna så mycket av

organisationen som möjligt. Alexander berättar att han bland annat arbetade med

inköp på det stora bygget av en ny aula på Karolinska Institutet, och säger med ett

skratt att det inte direkt handlar om att köpa in pennor och suddgummin.

En av fördelarna med att vara trainee är att det går att ”hoppa” från ett projekt

till ett annat. Alexander tror dock att han vill stanna lite längre på sitt nuvarande

projekt (”det har ju blivit som min baby nu”) än vad som står inskrivet i hans plan.

Han berättar att stämningen på arbetsplatsen är väldigt avslappnad och infor-

mell, och att han kan ha öppna diskussioner med sin närmsta chef, som också är

hans handledare.

– Det är ett högt tempo här, men avslappnat. Eft ersom vi är en projektbaserad

organisation så fl yttar folk runt mellan olika projekt, och man jobbar tillsammans

över avdelningsgränserna.

Alexander säger att det är svårt att sia någonting om framtiden, då han fortfa-

rande har mycket tid kvar av sin traineeperiod, men han vill fortsätta att ta mycket

ansvar och gärna jobba mycket med människor. Någon gång under den resterande

tiden som trainee ser han gärna sig själv i en roll ute i produktionen, kanske som

arbetsledare för ett bygge.

– Ute på projekten träff ar man oft a kunden direkt, och får snabb och rak feed-

back. Det är också skönt att se ett konkret mål, vilket man ju verkligen gör i den

här branschen. Vi har ju alltid en deadline, eft ersom någon ska få nycklarna och

fl ytta in.

Fakta NCCs traineeprogramVad?Programmet är 18–24 månader långt och anpassas efter NCCs framtida rekryteringsbehov och traineens kompetens, erfarenheter och intresse-områden.

Programmet varvar praktik och teori: Traineen får arbeta på fl era olika arbetsplatser och möta olika yrkesgrupper. I teoriblocken stärks kompe-tensen inom områden som till exempel juridik, ekonomi, verksamhets-styrning samt individ- och grupputveckling.

Vid programmets start tilldelas varje trainee en fadder som följer med genom hela programmet.

För att stärka nätverket ytterligare anordnas nationella träffar med övriga trainees inom NCC.

För vem?Programmet är för civilingenjö-rer med studieinriktning Väg och Vatten, Samhällsbyggnad, Lantmä-teri eller Industriell ekonomi. De sökande ska vara nyutexaminerade med högst ett par års kvalifi cerad arbetslivserfarenhet.

trainee

EXAMENSGUIDEN HT11

26

Karin Adelsköld är Sveriges roligaste teknikskri-

bent, eller Sveriges mest teknikintresserade komi-

ker. På bloggen Lilla Gumman och i flera radio- och

tv-program tipsar Karin om teknik och prylar,

parallellt med en lysande karriär som komiker.


f r å n e t t l i v i r a d h u s t r ä s k e t s bitterhet förändrade

Karin allt, och har nu en plats i rampljuset tillsammans med standup-Sveriges

elit. Det finns få saker hon ångrar i livet.

– Men jag hade velat läsa till ingenjör, berättar Karin över två koppar kaffe

på ett konditori i Stockholm.

Intresset för teknik har hon haft med sig genom hela livet, och för några år

sedan hittade hon en likasinnad i Johanna Ögren, som då jobbade på samma

kontor som Karin. När det lanserades en ny mobiltelefon med si och så många

megapixlar undrade Karin vad det egentligen innebar för henne som konsu-

ment, och började googla.

– Men jag hittade inte den informationen någonstans. Och sen upplevde

vi att vi som tjejer blev hånade på forum där vi frågade. Var ska man kunna

fråga om vad som helst om inte på forum på nätet? Och alla tekniksajter var

så sjukt grabbiga.

Då föddes idén att skapa en egen blogg om teknik och prylar, speciellt rik-

tad till tjejer. Men Karin och Johanna tvekade och undrade vad folk skulle

tycka, eftersom de egentligen inte kunde något om teknik.

– Vad kommer folk att tycka, ”lilla gumman, ska du skriva om det där?”. Så

då bestämde vi oss för att heta så.

Årets bästa kvinnliga ståuppare:

”Jag ångrar att jag blev ingenjör”

EXAMENSGUIDEN HT11

inte

27EXAMENSGUIDEN HT11

FOTO: THERESIA KÖHLIN


”Killar har ingen teknikgen”Teknikbloggen Lilla Gumman har nu funnits

i över tre år, och har uppmärksammats stort

av både läsare och i media. Nyligen utsågs den

till årets teknikblogg på Blog Awards 2011.

Namnet till trots har bloggen många manliga

läsare också, och Karin säger att även killar

kan vara små gummor.

– Jag tycker att det är för mycket fokus på

prylarnas prestanda och väldigt lite på deras

funktion. Det finns en tekniksnobbism i Sve-

rige, men någon måste ju vara den lilla gum-

man som räcker upp handen och säger ”jag

förstår faktiskt inte”. Alla har älskat den här

idén från början, och vi skriver väldigt enkelt

och fokuserar på prylarnas funktion och lus-

ten att lära sig nya saker.

Efterhand som bloggen växte förstod Karin

och Johanna att många kvinnor lämnar över

ansvaret för allt tekniskt på sina män, pappor

och pojkvänner.

– Många sa ”jag läser er blogg men jag kan

ju ingenting”. Men killar har ju ingen teknik-

gen som tjejer saknar, jag är övertygad om att

killar och tjejer kan lika bra. Min kvinnokamp

är väl att visa att allting går att göra om man

provar. När jag upptäcker att det är så många

tjejer som inte vågar så blir jag rent ut sagt

förbannad.

I september gavs boken Lilla Gummans

gör-det-själv-guide ut, skriven av Karin och

Johanna, även om Johanna numera har lämnat

bloggen och gått vidare till nya teknikprojekt.

Boken beskriver på ett enkelt sätt hur saker

fungerar i hemmet, rum för rum. Där finns

förklarat hur man rensar avloppet, kopplar in

diskmaskinen, borrar i väggar och sköter om

sin gräsklippare. Karin berättar att hon redan

har hört killar säga ”den boken ska jag köpa

till mig tjej, så att jag kan läsa den själv”.

– Det är ju jobbigt för killar också, att de

förväntas kunna allting bara för att de är kil-

lar, säger hon.

Mycket tack vare succén med Lilla Gum-

man har Karin blivit en självklar tekniktipsare

i både tv och radio, och när en svensk version

av biltidningen Top Gear nu har startat är hon

en av skribenterna. I varje nummer intervjuar

Karin en känd person, medan hon åker med

som passagerare i deras bil. I ett nummer

liftar hon till exempel med komikerkollegan

Magnus Betnér, och en drömförare skulle vara

Carola.

– Man undrar ju om hon kör så fort som det

sägs, säger Karin, som är osäker på om hon

har någon försäkring som täcker eventuella

olyckor i samband med intervjuerna.

Komiker av en slumpMest känd är Karin såklart som komiker. I

augusti vann hon pris som Årets bästa kvinn-

liga ståuppare på Svenska Standupgalan 2011,

nästan på dagen tre år efter sin debut. I juryn

sitter ett gäng erfarna standup-arrangörer, och

Karin AdelsköldÅlder: 38Bor: Radhus utanför StockholmFamilj: Två barn, pojkvän.Aktuell: Bloggar om teknik på lillagumman.se och har nyligen givit ut boken Lilla Gummans gör-det-själv-guide. Skribent på nya tidningen Top Gear och magasinet Amelia, teknikexpert i TV4:s Nyhetsmorgon, och är återkommande gäst i P4 Radio Stockholm. Som komiker deltar hon bland annat i Parlamentet på TV4 och som MC på Raw Comedy Club. Nya skrivprojekt och en standup-turné på gång.


FOTO: MARIA ADELSKÖLD


priset baseras på hur väl komikern har preste-

rat på landets scener under året.

– Jag trodde kanske att jag skulle få nybör-

jarpriset någon gång snart, men att jag skulle

få detta nu… man kan ju inte få ett större pris

som komiker i Sverige. Det innebär ju att jag

har slagit alla andra på fingrarna.

Jag undrar vad hon tycker om att det finns

ett pris för manliga och ett för kvinnliga komi-

ker, och hon säger att den diskussionen kom-

mer upp varje år när det är dags för gala. Hon

tror att det trots allt behövs ett särskilt pris för

kvinnliga komiker, eftersom de är så få.

– Man behöver lyfta upp tjejer. Även om jag

är sådär halvrolig en kväll så har jag gjort min

kvinnokamp genom att visa att tjejer också

kan.

Att stå på scen och vara rolig var inte någon

livslång dröm, utan något Karin hamnade i av

en slump. Hon vantrivdes med livet, och job-

bet som frilansande radiojournalist gav inte

det där stora breaket hon hade hoppats på.

– Jag satt i radhuset med barnen och tyckte

att mitt liv var så jävla tråkigt. Hur blev det

såhär? Då gick jag till en kbt-coach som frå-

gade mig vad jag ville göra. Så hade jag inte

ens tänkt, att jag kunde göra vad jag ville.

Då hon och hennes dåvarande sambo be-

stämde sig för att ge var-

andra varsin barnledig

vecka en sommar

skulle hon gå en ak-

varellkurs, men då den blev fullbokad ham-

nade hon på en standup-kurs istället.

– Jag hade aldrig varit på standup, aldrig

funderat på standup innan. Jag hade spexat

lite på middagar och sådär, men jag tror inte

andra såg mig som rolig utan snarare någon

som försökte vara rolig. Men nu kom jag in

från ett annat håll, och var mer bitter och arg,

och det skrattade folk åt.

Kändisfester och radhusEfter kursen deltog Karin i en standup-tävling

där hon kom tvåa, och bokningsbolaget där

bland annat David Batra och Johan Glans lig-

ger undrade om hon ville vara med i deras

stall.

– Jag sa nej då, för jag tänkte att jag inte

kunde det här. Men sen ändrade jag mig, ring-

de upp igen och tackade ja.

Mycket av Karins material kommer från

hennes eget liv, och det hon tycker är jobbigt

i vardagen skriver hon ner och använder på

scen.

– Hela det här livspusslet. Vad är det för

namn förresten, livspussel? Som att livet ska

passa ihop och bli en enhet. Det finns ju mas-

sor av bitar som man inte vill ha också. Fuck

off liksom.

Att gå upp på scen tycker hon är lika jobbigt

varje gång, och säger att stressen och ånges-

ten är priset hon får betala för kicken efter en

lyckad show. Men att bli igenkänd i vardagen

tycker hon är mestadels positivt.

– Det har verkligen varit en resa för mig.

Jag brukade ju sitta på din sida i princip,

och inte gillat att bli igenkänd. Eller jag

har trott att jag inte har velat synas. Men det

finns egentligen inte något negativt med

det, förutom när jag får arga brev

från människor som inte gillar det

jag gör. Men jag kan ju också

åka in till stan och jobba, och

sedan åka hem till mitt rad-

hus på landet, där folk kän-

ner mig som mamman till

mina barn. Om jag hade

behövt bo i stan hade jag

kanske tyckt att det var

jobbigare. Jag får en del

inbjudningar till Binde-

feld-fester, men jag hin-

ner ju i princip aldrig gå på

sånt. Det är som två olika liv.

FöreläserSedan lite drygt ett år tillbaka jobbar

Karin också som föreläsare. Det började

med att ett företag bjöd in henne för att prata

om hur hon vågat ta sig in i två nya bran-

scher, och nu får hon bland annat ofta jobb

som konferencier i tekniksammanhang. En

av hennes föreläsningar handlar om våga göra

det man inte kan.

– Tipset jag brukar ge till yngre människor

är att låta passionen och vad de vill göra styra.

Man måste börja någonstans, och att starta

en blogg är ett jättebra sätt att ta reda på vad

man vill. Du behöver inte ens berätta för nå-

gon att du gör det, men du har ändå pressen

av vetskapen att någon kan läsa. En tjej sa till

mig ”jag gillar korv” och jag sa att hon kunde

börja blogga om det. Så gjorde hon det och ef-

terhand började folk fråga var de kunde köpa

korvarna hon tipsade om. Nu jobbar hon

halvtid med att importera korv från andra

länder. Man ska tänka på vad man vill göra,

inte vad man kan göra.

Att ge sig in i standup-världen som två-

barnsmamma är inte enkelt, och det har varit

slitigt och svårt att få ihop tiden. Men nu för-

sörjer Karin sig på två saker som hon egent-

ligen inte kan, som hon uttrycker det. Men

drömmen finns kvar:

– Det skulle vara jättekul att vara byggnads-

ingenjör.

FOT

O: T

HER

ESIA

KÖ

HLI

N


FOTO: MATILDA ANDRÉASSON

32

arbetslivVärlden svämmar över av smarta och användbara – eller helt onödiga – prylar för livets alla

situationer. Här är några av de roliga och/eller snygga saker som gör ditt kommande arbetsliv

lite piffigare.

Roliga jobbprylar

Hejdå sladdtrassel!Hur många gånger i veckan dyker du ner på golvet för att

hitta rätt sladd i trasslet under skrivbordet? Den snygga

kabelhållaren Cable Drop ger dig möjligheten att kon-

trollera dina kablar. Finns i olika färger och du kan också

använda den för att ploppa i pennor eller fästa hörlurar

på skärmen. Finns att köpa på Lifestylestore.se för

119 kronor.

Livslång ”pennskap”Har din penna en förmåga att försvinna, ha slut på bläck eller inte vara vässad när du behöver den? Beta Pen är

en livslång lösning på problemet. Den är tillverkad helt i metall och avtrycket från pennan är nästan omöjligt

att sudda bort. Den kan skriva på alla typer av papper, i alla temperaturer och i regn och rusk. Läcker eller

kladdar aldrig, eftersom den inte innehåller bläck. Dessutom behöver den aldrig vässas eller fyllas på.

199 kronor på CoolStuff.se

Viktiga dokument i retroförpackningMiss 50’s Rhubarb Red är väskmodellen för dig som vill ha en feminin,

trendig och exklusiv business/datorväska. Väskan andas 50-talsgla-

mour och matchar i alla sammanhang. Denna datorväska är givetvis

försedd med alla nödvändiga fack vad det gäller iPad, dator, mobil, vi-

sitkort, plånbok osv. Kostar 2 495 kronor på Bitofsweden.se

EXAMENSGUIDEN HT11


Gilla dina kollegorNu kan du gilla kollegans presentation i verkliga livet. En för-

packning rymmer två stämplar med de välkända symbolerna

och till skillnad mot på Facebook har du även möjlighet att ogilla

saker. Säljs på Bluebox.se för 150 kronor.

arbetsliv

Stöd för paddanSurfa bekvämt på din iPad eller tablet

med detta stöd. Du kan använda den

både stående eller liggande. Kostar 249

kronor på smartasaker.se

Vantarna på!Behåll vantarna på när du pillar med din mobil eller

dator med pekskärm. Alla som försökt skriva ett sms på

sin iPhone en typisk svensk vinterdag vet att pekskärmar

ignorerar dig om du bär vantar eller handskar. Men nu

finns det vantar med särskilt pekskärmstyg på tumme och

pekfinger. 195 kronor på CoolStuff.se


Snabbt personlighetstest i mobilen

arbetsliv


Många företag använder sig av olika

typer av personlighetstester, och

DISC är ett av de vanligaste ana-

lysverktygen, skapat av William M.

Marston redan 1928. I våras släpp-

tes Profile Analyzer, en DISC-base-

rad app till iPhone och Android.


a p p e n p r o f i l e a n a l y z e r kan an-

vändas som ett snabbare och lite mer lättsamt sätt att

göra en analys. Genom att även be familj och vänner

att göra testet om dig själv går det också att göra jäm-

förelser mellan den bild du har av dig själv och hur

andra uppfattar dig.

Thomas Ahlsén är en av grundarna till företaget

Profile Analyzer Sverige som skapat appen, och berät-

tar att han för några år sedan gick igenom en kris när han blev allvarligt sjuk. Efter

att ha överlevt detta försöker han hela tiden påminna sig själv om att livet ska levas

nu, och att inte skjuta upp saker till morgondagen. Att ta tag i sig själv och inse vem

man egentligen är menar han kan vara ett steg i den riktningen.

– Beteendeanalys är ju vanligt på företag, men man behöver kunna reflektera över

detta även till vardags, säger Thomas.

360-bild av dig självTestet beskriver ditt grundbeteende och ger dig svar på hur du beter dig i olika roller;

som vän, partner, chef eller kollega. På max tio minuter besvarar du 25 frågor genom

att ringa in det av fyra presenterade ord som stämmer in mest på dig, och stryka över

det som stämmer minst. När du besvarat alla frågor presenteras din profil som en

graf med beskrivande text. För att få en ”360-bild” av dig själv, som Thomas uttryck-

er det, kan dina familjemedlemmar och vänner också göra testet och de eventuella

skillnaderna mellan ditt och deras resultat kan leda till tankeställare eller helt enkelt

roliga samtal vid middagsbordet. Det finns heller ingen inbyggd begränsning för hur

många profiler som kan göras.

Testet passar både för privat och professionell användning, och enligt skaparna

av appen kan man till exempel ha nytta av den inför en jobbintervju, en dejt eller i

relationen kollegor eller vänner emellan.

Appen kostar 28 kronor och finns att köpa via App Store och Android Market.

arbetsliv


Tycker du att det är obehagligt att prata

med okända människor på en tillställ-

ning där du inte känner någon? Enligt

mingelproffset Leena Männik Styren

handlar att mingla i själva verket om att

visa intresse för andra människor.

T E X T : A S T R I D F E L D R E I C H

m i n g e l b e t y d e r a t t g å fram till en främ-

mande person och börja prata. Något som många svenskar

kan tycka är lite obehagligt. Ändå är det något vi måste klara

av i en jobbvardag med konferenser, möten och middagar.

Leena Männik Styren leder mingelkurser och har skrivit bo-

ken “Mingel – konsten att knyta kontakter”, samt driver sajten

www.mingeltips.se. Här är hennes bästa tips för att bryta

isen och skapa nya kontakter:

Ge andra uppmärksamhetLeena arbetade som kommunikationskonsult och märkte

att många tyckte att det var knepigt att starta en kontakt,

både på jobbet och privat. Vi i Sverige är inte så tränade på

att mingla, och är ofta blyga och försiktiga i vårt möte med

nya människor. Därför umgås vi helst med dem vi redan

känner. Vilket är synd, för då missar vi en massa bra kon-

takter som kan ta oss vidare i arbetslivet. Att mingla är som

att bjuda upp till dans. Det är lätt att tankar som ”vill de

verkligen prata med mig” gör oss osäkra. Svaret är nästan

alltid ja. De flesta som kommer till en tillställning av något

slag blir glada om någon visar intresse för dem på ett posi-

tivt sätt. Alla tycker om att bli sedda och uppmärksamma-

de. Glöm alla tankar som ”de tycker nog att jag är besvärlig”

eller ”vill hon verkligen prata med mig”? Ett tips är att inte

börja prata med den tightaste gruppen på tillställningen,

utan rikta in dig på dem som står lite på sidan av i stället.

Bli ett mingelproffs!

Här och nu-frågorHur ska man då presentera sig? Leena ger tipset att ställa så kallade här och nu-

frågor. Gå fram och presentera dig och fråga exempelvis vem de känner på före-

taget, vad de tyckte om föreläsningen eller maten – helt enkelt någonting om det

du har omkring dig. Det kan tyckas ytligt att ställa standardfrågor inledningsvis,

men du måste börja med en ytlig fråga för att komma vidare i kontakten. Ställ

inte personliga frågor i första stadiet utan håll dig till allmänna ämnen som alla

kan delta i. Håll öppningsfraserna generella och gå eventuellt in på djupare frå-

gor senare. Fråga om vad man har för anknytning till evenemanget.

Avsluta snyggt och ärligtOfta ges tillfällen att mingla innan en middag eller i en paus. Enligt Leena är

det synd att använda hela mingeltiden till en person. Samtidigt är det svårt att

veta när det är dags att mingla vidare. Finns det några bra knep att ta till? Leena

tipsar om att fråga personen om nummer eller byta visitkort och boka en lunch

vid ett senare tillfälle om du känner att det är en person som du vill träffa igen.

Säg: Det verkar som om vi har en del gemensamt, kan vi ses och ta en fika en

eftermiddag? Då kan du snabbt knappa in ett telefonnummer och mingla vidare.

Den andra personen kanske också tycker att det är skönt. Alla möten leder inte

till någonting och då ska du heller inte låtsas att du vill ses igen. Avsluta ärligt,

artigt och snyggt. Det är nämligen mycket värre att stå kvar och snegla över

axeln på personen du pratar med.

Undvik att hålla lådaAvslutningsvis finns det några klassiska fällor alla mingelproffs bör undvika.

Förutom att vara personlig inledningsvis ska du aldrig kommentera någonting

negativt. Oavsett vad du tycker om arrangemanget, maten, föreställningen eller

värdfolket bör du hålla det för dig själv. Du känner ju inte personen framför dig.

Förutom att vara direkt sårande kan elaka kommentarer skapa en negativ stäm-

ning. Däremot kan du fråga hur någon annan tyckte att maten smakade eller

liknande. Det är mycket trevligare att knyta an till en annan person genom att

visa intresse för någonting på ett positivt sätt. Den allra största fällan du kan falla

i är att bara prata om dig själv. Alla har vi väl råkat ut för de där personerna som

håller låda och gör andra till sin publik. Mingelfester handlar om att du ska visa

andra människor uppskattning och intresse istället för att fundera så mycket på

dig själv och hur andra uppfattar dig. Om du visar intresse för andra så kommer

de vilja visa samma intresse för dig. På så vis blir mingeltillfället vad det ska vara;

ett sätt att träffa nya människor och knyta spännande kontakter.

arbetsliv

arbetsliv


Leena Männik Styren


vinter

l ö p l a b b e t s u n d e r s ö k n i n g Löparbarometern 2011

visar att två av tre av de som löptränar minst en gång i månaden fort-

sätter med löpning även under vintern, men att 37 procent väljer att

bara springa inomhus på löpband.

– Det finns goda anledningar till att fortsätta hålla igång med

löpning utomhus även under vintern. Under mörka tider är det

lätt att bli trött och hängig, kanske beroende på rubbad dygns-

rytm, eftersom den mänskliga kroppen är byggd för att vara ak-

tiv när det är ljust och vila när det är mörkt. En utomhusrunda

under en vinterdag är därför att rekommendera för att ta del av

dagsljuset och få frisk luft, säger Tom Kellheim, VD för Löplab-

bet.

Förutom att vinterlöpning ökar välbefinnandet utgör den

även en bra grund inför våren. Att springa i snö är en bra kon-

ditionshöjare utan att man behöver springa fort. Det är bra

träning för musklerna och stabiliteten, men det är också roligt.

Har man inte möjlighet att springa i dagsljus, men ändå kän-

ner för en utomhusrunda, kan en pannlampa vara att rekom-

mendera – om man saknar tillgång till ett upplyst elljusspår

eller promenadväg.

Lätta steg i snönPå hårt packad snö eller is är broddar eller dubbade skor en

bra investering. Ett annat tips är att springa med lätta, korta

steg med högre frekvens. Vill man springa i snön finns det

vattentäta skor, men man kan även använda sina vanliga skor

med extra varma strumpor i.

Man bör klä sig varmare under vintern men det är dock vik-

tigt att inte klä på sig alltför mycket. Det är ingen fara att frysa

de första 5–10 minuterna av löprundan innan man blir varm.

Om man har känsliga andningsvägar kan det vara en bra idé

att använda en värmeväxlare, som tar tillvara på varm, fuktig ut-

andningsluft och skyddar luftvägarna mot kyla när termometern

börjar krypa ner mot -15 grader. Att andas genom näsan ger också

luften chans att värmas upp, det kan vara bättre än att dra in kall luft

direkt ner i lungorna genom munnen.

Tips inför vinterns Under höst och vinter kan det ta emot att ge sig ut på en löp-

runda. I Löplabbet och Novus Opinions Löparbarometer 2011

svarar fyra av tio att de löptränade mindre under förra säsong-

ens långa vinter, på grund av kyla och/eller halka. Men det finns

flera bra anledningar till att trotsa vinterkylan och förlänga

säsongen. Därför ger Löplabbet sina bästa tips för en säker och

behaglig vinterlöpning.

T E X T : M A T I L D A A N D R É A S S O NBroddarna Slip Stopper.

Tröja från Icebreaker.


vinter

löpning

Gore Air III

Dubbade skor från Icebug.

Silva Trail använder tekniken Silva Intelligent Light®, vilket innebär att du både har ett starkt avståndsljus och ett brett ljus nära dig.

Löplabbet tipsar inför vinterlöpningen• Tänk på klädseln och klä

dig efter ”lager-på-lager- principen”

• Klä dig inte för varmt, för mycket kläder kan slösa energi

• Använd kläder i funktions-material som transporterar bort svett och håller dig torr och varm

• Skydda hals, öron, handleder och fotleder

• Vid packad snö eller is, använd skor med dubbar eller broddar

– Det går inte att sitta still. Vi måste vara förän-

derliga och hänga med i vad som händer. Många

har nog en bild av fackförbund som tröga organi-

sationer, men vi arbetar hela tiden med att ligga i

framkant och tidigt fånga upp det medlemmarna

vill ha hjälp med. Jämfört med många förbund har

vi också en uppåtgående kurva i vårt medlems-

antal, säger Malin.

b l a n d f ö r m å n e r n a som ingår i

medlemskapet finns bland annat Saco Lönesök,

där lönestatistik från över 60 000 av Sveriges In-

genjörers medlemmar finns sökbar. Statistiken

finns också som en app till iPhone. Genom sex

olika urvalsmöjligheter kan medlemmar se hur

lönerna ser ut för andra ingenjörer på samma po-

sition och med samma utbildning. Malin säger

att intresset för teknik har minskat bland svenska

ungdomar, och att ett dynamiskt lönesystem är en

viktig del i att säkra tillväxten av svenska ingen-

jörer. Hon menar att ingenjörers kunnande måste

värderas högt i det svenska samhället, då det till

stor del är deras arbete som formar vår vardag.

– Vi måste visa att det är värt att genomgå en

krävande utbildning på en teknisk högskola, att

det betalar sig. Även om ingenjörer i Sverige har

relativt bra löner så är de betydligt lägre än i till

exempel Tyskland. Och i länder som Kina och In-

dien går utvecklingen rasande fort, så vill vi vara

med i matchen måste vi betala våra ingenjörer för

deras arbete. Bra villkor för ingenjörer skapar till-

växt och bygger välstånd för alla i Sverige.

Sveriges Ingenjörer är landets största nätverk för hög-

skoleutbildade ingenjörer, och driver både intressefrå-

gor och fackliga ärenden för sina 134 000 medlemmar.

Verksamhetsutvecklare Malin Lindström berättar om

sitt arbete med att ständigt förbättra villkoren för ingen-

jörerna.


s v e r i g e s i n g e n j ö r e r ä r d e t största av SACO:s förbund,

och har 21 distrikt runt om i landet och representanter på många företag, och

inom stat och kommun. Förbundet bildades 2007 genom en sammanslagning av

Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet. Men föregångaren bilades re-

dan 1861, vilket gör att Sveriges Ingenjörer under 2011 firar sitt 150-årsjubileum.

Förbundets viktigaste uppgift är att bevaka ingenjörernas intressen på olika sätt;

både med stöd vid till exempel löneförhandling eller uppsägning, och att erbjuda

olika tjänster i karriären, som cv-granskning och karriärcoachning. Sveriges Ingen-

jörer anordnar också regelbundet seminarier och utbildningar, och uppmuntrar

sina medlemmar att våga nätverka, bland annat genom att hjälpa till att starta olika

nätverk, till exempel för kvinnliga ingenjörer.

– Det är viktigt att människor träffas och skapar nätverk. Många svenskar är lite

bekväma och står gärna kvar och pratar med människor de redan känner när de är

på ett event. Bestäm dig för att ”jag ska ha fått med mig fem visitkort när jag går

härifrån”. Var sen inte rädd för att ringa upp någon du träffat och fråga vem du ska

vända dig till för mer information. Det är oftast väldigt uppskattat och ger ett bra in-

tryck av dig, säger Malin Lindström, verksamhetsutvecklare på Sveriges Ingenjörer.

m a l i n a r b e t a r i organisationen sedan nio år tillbaka. Hon började

som förhandlare för att sedan bli avtalsansvarig, och nu arbetar hon på enheten

för marknadsutveckling och medlemsförmåner. I sitt jobb utvecklar hon området

”Karriär & Utveckling” och har mycket kontakt med medlemmarna och följer nog-

grant vad som händer i ingenjörernas värld.

Sveriges Ingenjörer krokar arm med sina medlemmar


FAC

KFÖ

RB

UN

D

150 år1861-2011


FAC

KFÖ

RB

UN

D

De tre stora fackförbunden ST, Vision och Unionen

bildade år 2005 Tria, ett fackligt samarbete som ar-

betar enbart för studenter och med studentfrågor.

Medlemmar erbjuds praktisk hjälp med bland annat

cv-granskning och övning inför arbetsintervjuer, och

eft er studierna är det enkelt att gå vidare in i ett av de

tre förbunden.


t r i a b i l d a d e s å r 2 0 0 5 av fackförbunden Unionen, ST och Vision

för att vara studenterna till hjälp under studietiden och under övergångsperioden

till arbetslivet. I Tria kan studenter inom i princip alla utbildningsområden bli med-

lemmar, för att sedan uppgradera sitt medlemskap till det av de bakomliggande

förbund som representerar det segment på arbetsmarknaden de får jobb inom. Tria

har idag 30 000 medlemmar.

Pia Snäcke är verksamhetschef på Tria, och tog examen som personalvetare 2003.

Till Tria kom hon hösten 2010, eft er att tidigare ha arbetat inom andra fackförbund.

Hon berättar att hon trivs så bra med sitt jobb därför att hon har ett stort socialt

engagemang, och tycker att rättvisa oavsett bakgrund är en viktig fråga.

– Jag tycker att ett fackligt medlemskap svarar mot de värderingarna. De här

frågorna blir mer och mer aktuella – arbetsmarknaden blir allt tuff are och en del

arbetsgivare ser sin chans att utnyttja unga människor. Men unga behöver ju också

trygghet, och dyker det upp problem i arbetslivet så kan man behöva hjälp.

e t t m e d l e m s k a p i Tria ger tillgång till föreläsningar inom olika om-

råden, stöd och guidning gällande cv-skrivande, möjlighet att öva och få feedback

inför anställningsintervjuer och interaktiva karriärtjänster via hemsidan. Dessutom

fi nns telefontjänsten Tria Direkt som är öppen vardagar mellan klockan 8–20.

– Bland de vanligaste frågorna vi får är hur man kan förbättra sitt cv, hur en viss

arbetsplats är, och hur man får sitt drömjobb och en bra karriär. Många hör av sig

till oss runt examenstider och när det är dags att söka sommarjobb, säger Pia.

Tria är också aktiva inom sociala medier, och det är enkelt att kontakta dem via

exempelvis Facebook, och även där märker Pia att intresset för fackliga frågor ökar.

– Det är ju vår stora förhoppning att studenter

ska veta att fackförbund fi nns där också, och vi ser

verkligen fram emot en sådan utveckling. Genom

sociala medier sprids ju också erfarenheter och

kunskap väldigt snabbt mellan människor.

f ö r d e l e n m e d ett medlemskap i Tria är,

förutom all den kunskap medlemmarna får ta del

av genom de tre förbunden som står bakom och de

tjänster som står till buds, att övergången till något

av de andra förbunden är både enkel och billigare

det första året som medlemmen befi nner sig ute i

arbetslivet.

– Du kan fortsätta vara medlem i Tria i upp till

två år eft er din examen om du inte fått något jobb.

Det kostar bara 100 kronor att vara medlem under

hela studietiden, och när du har fått jobb betalar

du bara 100 kronor för det första året som medlem

i ett av de tre förbunden.

Tria fi nns representerat över hela Sverige, bland

annat genom sina samarbeten med olika student-

kårer och –föreningar. En del medlemmar jobbar

också extra med att informera andra studenter om

Tria och vad de kan erbjuda.

p i a f ö r k l a r a r va r f ö r det är en

fördel att vara medlem i ett förbund som represen-

terar din bransch, snarare än din utbildning.

– Väl ute på en arbetsplats behövs en gemen-

skap, och en plattform där ni tillsammans kan dri-

va frågor som gäller alla. På de fl esta arbetsplatser

fi nns det ju många olika utbildningar och yrkeska-

tegorier, och när alla anställda kan tillhöra samma

förbund får man en starkare röst. Det är det som

är vitsen.

Tria bygger broar mellan utbildning och arbetsliv

Trygg på extrajobbet

med facklig rådgivning

och förhandlingsjälp.

Träffa en karriärcoach

och hitta dina styrkor

och drivkrafter.

Få ditt personliga brev

och cv granskat av våra

experter.

Gå på intervjuträning

och förbered dig på

anställningsintervjun.

När det är dags att börja

jobba får du rabatt på

fackavgiften.

Få statistik och

rådgivning inför

löneförhandling.

JOBB!

Bli medlem för

100:- för hela

studietiden.

Tria hjälper dig att ta vara på dem. För en engångsavgift på

bara 100:- får du fackligt stöd, rådgivning, karriärtjänster

och mycket mer - under hela din studietid.

DET ÄR EN DJUNGEL

DÄR UTE - FULL AV

MÖJLIGHETER

Du som går med i Tria innan du börjar

jobba får också en generös rabatt när

du sedan börjar arbeta och blir ordinarie

medlem i våra förbund.

Tria är Sveriges största studentfack.

Bakom Tria står fackförbunden ST,

Unionen och Vision. Som Triamedlem är

du därmed medlem i tre förbund med

kunskap från både privat, kommunal

och statlig sektor — i stort sett hela

arbetsmarknaden.

EXAMENSGUIDEN HT1144

ENERGI &KRAFT

LÄKEMEDEL & MEDICINSKTEKNIK



EN

ER

GI &

KR

AFT

Annika Kindlund har i många år jobbat som projektle-

dare inom olika industriföretag, varav de senaste fyra

åren på Alstom. Nyligen började hon på en ny tjänst,

och berättar för Examensguiden om sin karriär.


a n n i k a k i n d l u n d u t b i l d a d e s i g till civilingenjör i maskin-

teknik, och tog sin examen våren 1994. Efter 13 år på samma företag var det dags för

något nytt, och efter ett tips från en bekant sökte hon jobb som projektledare på Als-

tom 2007. Nu är det dags för ytterligare ett karriärsteg, och sedan en månad tillbaka

jobbar Annika för den interna stödfunktionen Project Office, där hon är ansvarig för

projektprocessen i Sverige.

– Jag kommer att vara med på alla projektgenomgångar, delta i framtagning av

projektledarverktyg och erbjuda utbildning för projektledare, i bland annat riskana-

lysverktyg. Jag hoppas att projektledarna ska uppleva mig som ett stöd, säger An-

nika.

Project Office är en relativt liten enhet och Annikas närmsta chef finns i England,

dit hon redan under sin första månad rest två gånger. När hon blev tillfrågad om

hon skulle vara intresserad av en ny utmaning hade hon en lite tuff attityd, som hon

beskriver det.

– Jag hade svårt att se hur något kunde vara roligare än att jobba som projekt-

ledare. Så jag sa ”kan du komma på något bättre så är jag öppen för förslag!”. Och

sedan fick jag det här erbjudandet.

e n a v a n l e d n i n g a r n a till att Annika har trivts så bra som projekt-

ledare är att hon fått jobba med människor inom så många olika delar av företaget.

Nyligen avslutade hon ett stort projekt som pågått sedan januari 2009.

– Det gällde två nya generatorer till ett kolkraftverk i Holland. Det var ett ganska

stort kontrakt på över 100 miljoner kronor, och vi hade underleverantörer i bland

annat Schweiz och Rumänien. Första året hade vi projektmöte varje vecka, och se-

dan varannan vecka när det började rulla på. Vi hade också turen att ha en i princip

intakt projektgrupp under hela perioden, vilket underlättar enormt.

Att leda ett projekt i den storleksordningen inom Alstom innebär också att man

deltar i kvartalsmöten där budgeten och framdriften ska rapporteras inför bland an-

nat representanter från Project Office. Under detta specifika projekt deltog Annika i

elva sådana möten, vilket gjorde att hon hann prata

en del med dem hon nu ska jobba tillsammans med.

Hon kommer framöver också att representera

Sverige i den nordeuropeiska delen av Alstom i en

grupp som arbetar med att förbättra erfarenhets-

återföringen inom företaget.

– Efter varje projekt skrivs en avslutsrapport,

men vem läser den? Nu ska vi skapa ett bättre sys-

tem för detta, så att det blir enklare för projektle-

dare att identifiera och hantera de problem som

uppstått tidigare, så de slipper göra misstag som

andra redan gjort. Det är också viktigt att ta vara på

det som har fungerat och gått bra.

a l s t o m ä r e t t g l o b a l t företag

med över 93 000 anställda i cirka 100 länder, men

Annika säger att hon upplever kontoret hon jobbar

på i Västerås som ”ett litet företag i det stora”. De är

cirka 70 personer, och de allra flesta sitter så nära

varandra att de hellre går till varandras skrivbord

än ringer. Bland de anställda finns en blandning av

äldre och yngre, erfarna och nya, kvinnor och män.

Annika upplever det också som att Alstom har

många kvinnliga chefer, med tanke på den mans-

dominerade bransch de jobbar i.

För att trivas som projektledare tror hon att man

måste vara bekväm med omställningar.

– Det enda som är konstant är förändringen. Att

basera sin yrkesmässiga trygghet på hur organisa-

tionen fungerar just nu är inte bra oavsett var man

jobbar någonstans.

Ett konkret tips till den som vill jobba som pro-

jektledare har hon också.

– Se till att kunna ditt kontrakt. Det kanske är en

hel pärm och du drar dig för att läsa och förstå, men

ta dig tiden att läsa den framlänges och baklänges

för det kommer att vara värt varenda minut.

Ett stöd för Alstoms projektledare


EN

ER

GI &

KR

AFT

– Kärnkraft är mycket säkrare än vad gemene

man tror då vi har ett omfattande säkerhetstänk.

För oss räcker det inte med att få uran levererat, vi

måste se att de följer våra samarbetskrav på plats

när det gäller säkerhet, kvalitet och miljö. Vi får

inte göra några misstag.

a l e x a n d e r s i t t e r även med i ett

råd i Bryssel om uranförsörjningen i Europa. Positio-

nen är strategiskt viktig, det gäller att hänga med

i utvecklingen de närmaste åren då kärnkraft en

väntas öka.

– Alla inser att det är viktigt att få en lösning för

klimatet och att det inte går med fossila bränslen

längre. Kärnkraft en står idag för femtio procent av

elförsörjningen. Tillsammans med vattenkraft och

förnyelsebar kraft i form av vindkraft , solenergi,

solel, vågkraft och till viss del avfallsförbränning,

ser vi en trebenslösning som vi kan ta hand om

i Sverige.

OKG byggdes upp under 70-talet och många

chefer går i pension nu. Karriärmöjligheterna står

öppna för den som är intresserad och det kommer

att fi nnas ett stort rekryteringsbehov de närmaste

åren.

– Nu eff ekthöjer vi O3:an, vår senast byggda

reaktor, och om tre år fortsätter vi med O2:an.

Den kompetens vi får nu blir viktig att använda i

ledarpositioner sedan så den som anställs nu har

verkligen chansen att visa framfötterna.

Alexander ser inga hinder för någonting när det

gäller karriärmöjligheter inom OKG och E.ON.

– Förra året fi ck jag gå en ledarskapsutbildning

på sju veckor i Kanada och då har jag inte ens

bestämt mig för om jag skulle vilja vara chef eller

fortsätta med specialisttjänster. Jag gillar att vi får

vara ambitiösa här.

På 80-talet sattes målet att avveckla svensk kärnkraft till

2010. Nu satsas istället miljarder på att höja eff ekten av

kärnkraft sreaktorerna.

– Alla inser att det är viktigt att få en lösning för klima-

tet och att det inte går med fossila bränslen längre, säger

Alexander Lindqvist som är uran- och anrikningsingenjör

på OKG.

T E X T : M A L I N S V E N S S O N

o k g p r o d u c e r a r t i o p r o c e n t av elen i Sverige. Det motsvarar

elförsörjningen för Stockholms, Göteborgs och Malmös befolkning. Kärnkraft verket

utanför Oskarshamn är dotterbolag till E.ON, världens största elleverantör. Med 950

fasta medarbetare och ett par tusen extraanställda i de enormt stora projekt som

genomförs nu, är OKG en av de största arbetsgivarna i sydöstra Sverige.

Alexander handlar uran, anrikning och bränsle runt om i världen för OKG. Han

kom i kontakt med OKG på en arbetsmarknadsdag vid Linköpings universitet för

fem år sedan. Eft er sin civilingenjörsexamen och doktorsavhandling i teknisk fysik,

antogs han som en av sex traineer till det arton månader långa programmet.

e n k ä r n k r a f t s r e a k t o r kan liknas vid en jättegryta kokande vatten.

Vid klyvning av uran-235 frigörs energi som hjälper till att hetta upp vattnet. Det

tryck som bildas av ångan, leds vidare till turbiner som i sin tur alstrar el. Reakto-

rerna kyls av utifrån med vatten från Östersjön. Utsläppsvattnet håller tio grader

varmare än resten av havet året om.

– Det är skönt att bada här och nej, man blir inte självlysande. Jag hade faktiskt

rätt dålig koll på hur ett kärnkraft verk fungerar innan jag började jobba här. Varje

del är enkel att förstå men tillsammans blir det ohyggligt komplext. Som trainee

fi ck jag se väldigt mycket genom studiebesök, även inom andra delar av E.ON.

Under tiden varvade vi interna och externa utbildningar i bland annat kärnteknik

och reaktorfysik. Det var enormt spännande.

Alexanders utmaning nu ligger i att parera hur mycket bränsle som kommer att

gå åt i samband med eff ekthöjningarna och beräkna kostnader för det. Han utgår

från priserna på uranbörsen men i realiteten bygger allt på att skapa goda relationer

med leverantörerna som främst fi nns i Kanada, Australien, Kazakstan och Ryssland.

De leverantörerna träff ar han regelbundet.

Kärnbränsle ett hett ämne


LÄ

KE

ME

DE

L &

ME

DIC

INSK

TE

KN

IK

Sanna Eklund jobbar som projektledare för industria-

lisering inom MAQUETs tillverkningsavdelning Ope-

rations. Hon är den första som har den rollen, och får

själv vara med och forma sitt arbete.


m a q u e t i n g å r i g e t i n g e - g r u p p e n , och har 12 200 anställ-

da över hela världen. På MAQUET Critical Care i Solna tillverkas intensivvårds-

ventilatorer och anestesisystem för sjukvård, och företaget är ett av de ledande på

marknaden. Sanna Eklund har jobbat på MAQUET sedan 2007, och lockades av att

jobba på ett företag där produkterna kom till sådan positiv användning.

Hon läste till civilingenjör i kemiteknik på KTH, med inriktning mot biomedi-

cinsk teknik.

– Jag hade siktet inställt på den här typen av företag redan då, men visste kanske

inte riktigt vad jag skulle jobba med. Jag tyckte att MAQUET höll på med intres-

santa och viktiga produkter, berättar Sanna.

s a n n a j o b b a r i d a g s o m projektledare för industrialisering, och

sitter på den tillverkande avdelningen Operations. Hennes arbetsuppgifter består

i att förbereda MAQUETs nyutvecklade produkter eller ny funktionalitet för pro-

duktion, bland annat genom att initiera leverantörsarbetet och se över kostnader

och bemanning. Hon jobbar parallellt med flera olika projekt, där hon sitter med i

projektledningen. Då hennes roll är relativt ny jobbar hon också med att utveckla

och forma den.

– En period var jag ensam om den här rollen, men nu är vi tre stycken som jobbar

som projektledare för industrialisering. Det är en viktig roll och på sikt kommer vi

att bli fler som jobbar med detta. Det ger ett mer jämnt arbetsflöde inom Opera-

tions, och viktiga frågor och aktiviteter tas upp och diskuteras tidigt i processen

vilket bidrar till en bra industrialiseringsprocess i helhet.

I Sannas nuvarande roll är det mycket arbete med koordinering och planering,

och hon säger att hon ser sig själv som generalist, men att hon också tycker att det är

kul att kunna dyka ner i detaljer ibland, vilket hon

får tillfälle till i vissa projekt.

n ä r s a n n a b ö r j a d e p å m a q u -e t jobbade hon som teknisk produktledare, och

bytte tjänst när hon kom tillbaka från en föräldra-

ledighet för ett år sedan. Hon tror att den tekniska

kunskapen hon fick i sin första roll är helt avgö-

rande för det arbete hon gör idag.

– Jag har som bas att jag kan maskinerna och

har kontakter i huset. Jag tycker det är kul att det

finns möjlighet att byta roll inom företaget, och att

jag nu kan använda samma kunskaper fast på ett

annat sätt.

Hela företaget finns på en och samma adress

i Solna och det är därför enkelt att träffas och ha

möten med andra avdelningar. Sanna jobbar till

exempel mycket med avdelningarna för utveck-

ling, marknad, forskning och kvalitet. Sanna rör

sig mycket runt i huset, och en daglig rutin är

korta avstämningsmöten, så kallade pulsmöten, i

kombination med längre projektledningsmöten en

gång i veckan. Sanna berättar att det finns ett stort

engagemang hos MAQUETs anställda, och att det

bidrar till en god stämning.

– Många vill göra det lilla extra, och det ger en

positiv stämning till hela arbetsplatsen. Det är

också väldigt spännande att jobba här, för att vi har

så många olika kompetenser.

”Många gör det lilla extra”

BANBRYTANDE TEKNIK PÅ EN ATTRAKTIV ARBETSPLATS

Maquet Critical Care AB

171 54 Solna, Sweden

Phone: +46 (0)8 730 73 00

www.maquet.com

MAQUET Critical Care är ett företag inom Getinge Group och är speciali serade på utveckling och

tillverkning av avancerad medicinteknisk utrustning för intensivvård och operationsrum.

Vi arbetar med kvalificerade uppdrag inom allt från mekanik, elektronik och material forskning till

innovation och utveckling av mjuk- och hårdvara. Produktionsteknik, kvalitet och

marknadsföring är andra viktiga arbetsuppgifter.

MAQUET är ett spännande företag som kännetecknas av ambitionen att leda utvecklingen av

banbrytande medicintekniska lösningar.



SAMHÄLLS-UTVECKLING & TRANSPORT

EKONOMI, REVISION & SKATTER


EK

ON

OM

I, R

EVIS

ION

& S

KATTE

R

När Emma Zander beskriver sitt arbete, känns det mer

som en utvecklingsplats än en arbetsplats.

– Det är otroligt stimulerande att arbeta med de störs-

ta och mest krävande kunderna, säger Emma. Varje dag

innebär nya frågeställningar, nya möten och nya affärs-

perspektiv. Utmanande men roligt!

T E X T O C H F O T O : M A L I N S V E N S S O N

e m m a z a n d e r , 2 9 , tar emot i receptionen på huvudkontoret på Tegel-

backen mitt i Stockholm city. Här arbetar drygt 600 personer med revision, skatt

och rådgivning. Snittåldern på revisionsavdelningen är bara 35 år och stämningen

är generös och utmanande med högt i tak. Emma förklarar:

– En stor del av min tid tillbringar jag ute hos olika företag. Vi jobbar i team när

vi gör revision hos våra kunder. Revisorsassistent, eller Audit Associate, som det

egentligen heter, är det första steget på din karriärstege som revisor. Jag arbetar

främst som granskningsledare på mina uppdrag med ansvar att sätta ihop teamet,

fördela uppgifter och rapportera till uppdragsledare eller påskrivande revisor.

k p m g h a r 1 5 0 0 medarbetare på 60 orter i Sverige. Varje halvår rekry-

teras nya talanger på högskolor och universitet. Utvecklingen för de nya medarbe-

tarna går snabbt framåt. Redan efter tre dagars introduktionskurs fick Emma följa

med sitt team ut till en kund.

– Jag lärde mig jättemycket i början och utvecklades snabbt i min roll. Det kan

vara lite svårt att förstå revision i teorin, därför vill man ut och praktisera så fort

som möjligt.

Som revisor på KPMG får hon träffa både stora globala företag och lokala medel-

stora och mindre företag i olika branscher.

– Det är omväxlande, socialt och allmänbildande att ha kontakt med olika kun-

der i olika branscher och därför är revisorsyrket en så bra ingång i karriären. Det

finns en stor kunskapsexpertis att använda och lära sig av inom företaget vilket gör

arbetsmiljön väldigt stimulerande, menar Emma.

e m m a l ä s t e internationell ekonomi med

spansk inriktning vid Linköpings universitet och

det var där hon kom i kontakt med KPMG bland

flera andra revisionsbyråer.

– KPMG har en härlig och social företagskul-

tur utan hierarkier och vassa armbågar. Det var

de professionella och ödmjuka medarbetarna som

gjorde att jag valde KPMG.

KPMG vill skapa balans i livet för sina medar-

betare och Emma tycker att det märks. I karriären

är det mycket upp till dig hur långt du vill nå och

utvecklingsmöjligheterna är många. Men här finns

också en stark social gemenskap med fredagspu-

bar och mer hälsofrämjande aktiviteter.

– Vi har en idrottsförening som erbjuder allt

från tennis- och squashtider till fotboll, yoga, golf

och ridning. Just nu har vi en träningstävling mel-

lan avdelningarna. Tävlingsinstinkten finns verk-

ligen i huset och det är kul att se hur drivna folk

är. Det brukar bli rätt rolig statistik av det också.

e f t e r s n a r t t r e å r på KPMG

planerar nu Emma att avlägga provet till godkänd

revisor. Därefter vill hon jobba utomlands genom

KPMGs mobility program, Global Opportunities.

KPMGs verksamhet är global och det är viktigt för

medarbetarna att ha ett internationellt perspektiv,

det uppmuntrar KPMG till. Emma vet idag inte

vart hon vill åka men KPMG har över 138 000 spe-

cialister i 150 länder, vilket gör valmöjligheterna

gränslösa. Emma trivs väldigt bra och ser långsik-

tigt på sin karriär inom KPMG.

– Vi har ju faktiskt blivit rankade till världens

näst bästa arbetsgivare av Universum, bara Google

rankas högre. Det är vi oerhört stolta över!

Ungt, socialt och internationellt på KPMG

KG SOM I GLOBALITET. Vi samarbetar i 150 länder. Du har världen som spelplan. Edit som är skattekonsult leder internationella uppdrag, nu senast med KPMG- specialister från 33 länder.

GMP SOM I PASSION. Vi brinner för vårt jobb och våra uppdrag. Som konsult visar Daniel våra kunder vägen till hållbar utveck-ling. På sin fritid lär han fattiga barn i Indien att läsa och räkna.

PFYRA BOKSTÄVER. TUSEN MÖJLIGHETER. Visst. Våra fyra initialer

står för ett av världens ledande kunskapsföretag inom revision, skatter och rådgivning. Men titta också bakom bokstäverna när du letar framtida

arbetsplats. Välj inte oss bara som företag. Välj oss framförallt för vilka dörrar mot framtiden vi kan öppna, vilka människor vi är och vilka värderingar

som driver oss. Du ska ju vara med och fylla bokstäverna med innehåll.

M SOM I MERVÄRDE. Genom att lyssna, ställa rätt frågor och arbeta tillsammans skapar vi mervärde. För Winfred, som är revisor, är det viktigt att lyfta varje kundrelation över det förväntade.

HA

LL

VA

RS

SO

N &

HA

LV

AR

SS

ON

©

201

1 K

PM

G A

B,

a S

we

dis

h li

mit

ed

liab

ility

co

mp

any

and

a m

em

be

r fi

rm o

f th

e K

PM

G n

etw

ork

of

ind

ep

en

de

nt

me

mb

er

firm

s af

filia

ted

wit

h K

PM

G I

nte

rnat

ion

al C

oo

pe

rati

ve (

“K

PM

G I

nte

rnat

ion

al”

), a

Sw

iss

en

tity

. A

ll ri

gh

ts r

ese

rve

d.

K SOM I KREATIVITET. Varje kund är unik.Christer följer inga standardrecept varken som chef för vår transak-tionsrådgivning eller när han utövar sitt intresse för matlagning.


SA

MH

ÄLLSU

TVE

CK

LIN

G &

TR

AN

SP

OR

T

Madelene Falk jobbar eft er avslutat traineeprogram

som verksamhetsutvecklare på Trafi kverket, och berät-

tar om en organisation med engagerade medarbetare

och stora utvecklingsmöjligheter.


i a u g u s t i 2 0 0 9 i n l e d d e Madelene Falk sin period som trainee

på dåvarande Vägverket, som tillsammans med Banverket nu är Trafi kverket. I ett

och ett halvt år har Madelene och hennes 15 traineekollegor fått arbeta i många

olika områden inom Trafi kverket, och genomgått gemensamma kurser såväl som

individuell utveckling.

– Under hela det första året var vi ute på olika projekt. Jag gick ett traineeprogram

med inriktning mot management, så jag satt med i ledningsgruppen för avdelning-

en drift och underhåll, men stod också och monterade skyltar i 30 minusgrader. Vi

har varit iväg på studiebesök, träff at ledningen, och gjort analyser av oss själva bland

annat. Det var inte många veckor jag var hemma i Göteborg, berättar Madelene,

som också representerat Trafi kverket på bland annat arbetsmarknadsdagar och på

en stor branschkonferens i Quebec.

m a d e l e n e l ä s t e industriell ekonomi vid Chalmers, och visste att hon

gärna ville gå ett traineeprogram. Hennes chans att påverka upplägget var en av

anledningarna till att hon valde just Trafi kverket.

– Vad som är speciellt här är att man får bygga ihop sitt eget program, och det

består av en gemensam del och en individuell. Under det sista halvåret riktade jag

in mig mer mot min kommande tjänst. Jag tror att man ska vara noggrann när man

söker, och se till att det är ett program där man får vara ute i organisationen mycket,

säger Madelene.

När jag pratar med henne har det bara gått två veckor sedan traineeprogrammet

avslutades, men hon är redan i allra högsta grad igång med sitt arbete som verksam-

hetsutvecklare på avdelningen drift och underhåll inom väg, en roll som hon också

har fått vara med och utforma själv.

– Eft ersom det är en ny organisation så har jag kunnat påverka mycket själv, och

eft er att ha varit på så många olika delar av Trafi kverket har jag också sett vilka

funktioner som behövs, berättar Madelene.

m a d e l e n e j o b b a r med organisa-

tion och strategier för eff ektivisering, och är med

och utformar hur projektledarna i den nya orga-

nisationen, som nu är nationell istället för regio-

nal, ska arbeta. Detta innebär att det blir många

resor, framförallt till Stockholm. När vi pratas vid

har hon just varit där, och bland annat intervjuat

fl era chefer om deras syn på Trafi kverket 2013 och

2020. I och med de många resorna är det en fördel

för Madelene att ha sina traineekollegor utspridda

i landet.

– Vi har väldigt bra kontakt inom gruppen. Man

lär sig också mycket om organisationen och byg-

ger ett stort kontaktnät genom dem, och även de

personer som de har jobbat med.

h o n u p p l e v e r att Trafi kverket är en

organisation med högt i tak, och att alla medar-

betare är väldigt engagerade i sitt arbete. Hon ser

stora möjligheter att utveckla sin karriär åt det

håll hon vill, då det är en så stor myndighet med

en mängd möjliga roller. Alla medarbetare läg-

ger tillsammans med sin chef regelbundet upp en

kompetensplan, som följs upp för att se till att alla

anställda får utvecklas.

– Antingen kan man jobba som generalist eller

dyka ner i något mer specifi kt. Jag tror att jag vill

vara mer generalist, och fortsätta att jobba med or-

ganisation och arbetssätt. Genom traineeprogram-

met har jag fått en helhetssyn på Trafi kverket som

jag har väldigt stor nytta av i mitt arbete nu.

Traineetjänst ger helhetssyn

Ta chansen attutvecklas med oss!

www.trafikverket.se/jobboframtid

Samhällsutvecklaremed sikte påframtiden!


INDUSTRI & VERKSTAD


FORSKNING, TEKNIK & UTVECKLING


IND

USTR

I &

VE

RK

STA

D

I den lilla orten Perstorp i norra Skåne ligger ett av

världens största specialkemiföretag. Magnus Karlsson

jobbar som processingenjör på Perstorp AB och berät-

tar om sitt jobb i direkt anslutning till fabrikerna.


s e d a n 1 8 8 0 - t a l e t t i l l v e r k a r Perstorp AB specialkemipro-

dukter som används i bland annat plaster och färger. I dag är de en av världens

ledande tillverkare av special- och baspolyoler, och har fabriker i Europa, Asien

och USA. Huvudkontoret och den största produktionsanläggningen finns i Pers-

torp några mil öster om Helsingborg, där Magnus Karlsson har jobbat som process-

ingenjör sedan hösten 2010.

Magnus ingår i en grupp som jobbar med process- och projektutveckling i direkt

anslutning till produktionen i tre av de åtta fabriker som finns i Perstorp. Förutom

det dagliga arbetet med att se till att produktionen flyter på och att hålla driftskost-

naderna i schack får Magnus också olika uppdrag från driftsledningen i fabrikerna

eller den globala ingenjörsgruppen.

– Till exempel fick jag nyligen i uppdrag att göra en vattenbalans i en fabrik. Man

hade upptäckt ett problem med för mycket vatten i en process, och då gick jag runt

och mätte hur mycket vatten det fanns på olika ställen och försökte ta reda på hur vi

kan lösa problemet, berättar Magnus.

En annan uppgift Magnus har just nu är att testa effektiviteten för en fabrik. Man

vill kunna öka produktionstakten för en viss produkt, och Magnus kartlägger nu

kapaciteten genom att bland annat testa olika produktionshastigheter.

– Det är ett stort ansvar. Men vi kan inte göra några ändringar i produktionen

direkt från vår dator, utan alltid i samråd med driftledningen. Ändringarna görs

sedan via kontrollrummet, och det finns dessutom många back-uper. Men självklart

handlar det om stora pengar om något går fel.

r e d a n u n d e r s i n f ö r s t a termin på utbildningen i kemiteknik

på LTH i Lund fick Magnus och hans klass besöka Perstorp för att göra ett mindre

projekt, och sedan har kontakten mellan skolan och företaget varit kontinuerlig.

– Under vårt sista år var vi här igen och gjorde ett större projekt, och när det

sedan dök upp en ledig tjänst så sökte jag. Vi är väldigt nära kopplade till den dag-

liga produktionen här, och det passar mig eftersom jag är en praktiskt lagd person.

Det var grunden till att jag blev intresserad av det här jobbet från början, och när

jag började så blev jag positivt överraskad över hur

fritt det är.

Magnus berättar att det är en särskild stämning

bland de anställda då många som bor i samhället

har arbetat på Perstorp i flera generationer. I Pers-

torps Industripark där Magnus jobbar finns också

allt man kan tänkas behöva, som lunchrestaurang,

gym, löpspår och gratis företagshälsa.

Magnus deltar nu i ett introduktionsprogram,

där han bland annat fått praktisera på fabrikerna

och lärt känna folk inom hela företaget. I program-

met ingår också att han ska vara utomlands under

en del av ett projekt, och längre fram finns också

alla möjligheter att jobba utomlands under en

längre period.

– Jag är väldigt lockad av att man kan byta posi-

tioner inom företaget. Jag kommer kanske att satsa

på marknadssidan, eller projektledning som jag

tycker känns intressant, säger Magnus.

Produkten som kommer från fabrikerna beskri-

ver han som ”ett vitt pulver med oändliga egenska-

per”. Han förklarar hur de starka kedjorna av kola-

tomer i Perstorps produkter gör de till attraktiva

varor på marknaden.

– Det är väldigt energikrävande att ta bort den

sista procenten förorening eller vatten från pro-

dukten, men det gör vi då vi har tillgång till billig

och grön energi via vår bioeldade panna. Detta gör

oss mycket konkurrenskraftiga.

Magnus väg mot det här jobbet har inte varit

spikrak, då han läste samhällsinriktning på gym-

nasiet och först efter några år valde en ny bana

som kemiingenjör.

– Jag tänker tillbaka på det ganska ofta, och det

känns som att det är det bästa val jag har gjort. Jag

får göra alla möjliga arbetsuppgifter här, och jag

kände att jag fick fullt förtroende från min chef re-

dan från början.

Problemlösning ett nyckelord på Perstorp

www.perstorp.com

Känner du för att bidra till en bättre världI 130 år har vi ägnat oss åt att förbättra vardagen för miljontals människor världen över med innovativ kemi. Våra kemiprodukter bidrar nämligen till att göra mycket annat både bättre och säkrare: repfri plast i Mp3-spelare, säkerhetsglas till bilrutor, färskare bröd, godare mjölk och förpackningar som gör att maten håller bättre, för att nämna något. Vi menar att vårt kemikunnande gör ditt liv säkrare, roligare och helt enkelt bättre. Den klimatpåverkan som sker idag – exempelvis förhöjningen av CO2-halten – får effekter som består upp emot ett århundrade, kanske ännu längre. Ska vårt jordklot fungera något så när för nästa generation måste saker och ting göras nu, det vet alla. Samtidigt lever vi i en verklighet där en hållbar utveckling måste balanseras mot ekonomiska faktorer. För oss på Perstorp går den här ekvationen bra ihop.

Eftersom vår verksamhet präglas av kunskap och smarta lösningar behövs medarbetare som använder både höger och vänster hjärnhalva. Det är också nödvändigt att de är utrustade med en rejäl portion emotionell och social intelligens. Dels för att mycket av jobbet bygger på samarbete, men också för att ha en förståelse för den nytta vårt arbete gör för miljoner människor över hela världen. Om du vill veta mer om Perstorp är du välkommen att höra av dig.

{hållbar tillväxt}


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

Amer Nezirovic jobbar sedan juni 2010 som forskare

inom radarteknik på FOI, Totalförsvarets forskningsin-

stitut, i Linköping. Amer berättar för Examensguiden

om en arbetsplats där forskning och teknik blandas

med en rad andra arbetsuppgift er, och där valfriheten

är stor.


a m e r n e z i r o v i c l ä s t e civilingenjörsutbildningen i elektroteknik

vid KTH, där han tog sin examen 2005. Under sina studier var han utbytesstudent

på Hollands största tekniska universitet i Delft , och det var också till Holland han

återvände för att doktorera.

Amers avhandling handlar om en metod för detektering av människor under

rasmassor, och avhandlingen fi ck mycket uppmärksamhet från många håll. Några

månader eft er sin disputering blev Amer anställd av FOI i Linköping, där han nu är

en del av en grupp som arbetar med radarteknik.

f o i : s s t ö r s t a k u n d e r är Försvarsmakten och Försvarets Materi-

elverk. FOIs verksamhet fi nansieras även av svenska aktörer som Vinnova, olika

myndigheter samt EU:s ramprogram för forskning och utveckling.

– Vi försöker få in fl er civila projekt, vilket också är den sektor som tilltalar mig

mest. Vi vänder oss också mot utländska aktörer, och samarbetar mycket med olika

institut och universitet, både i Sverige och i resten av EU.

Amer deltar i fl era olika projekt samtidigt, i olika hög grad. Det kan handla om

allt från att ta fram underlag till en projektansökan till att skapa en algoritm för ett

annat projekt, se över en text eller ta kontakt med olika aktörer om fi nansiering.

– Det gäller att ha förmågan att vara strukturerad. Och jag har blivit väldigt

mycket bättre på att planera sedan jag började här, säger Amer, och antyder att han

inte var så lysande på den punkten som student.

Amer ingår i en kompetensgrupp på 16 personer, som i sin tur ingår i en större

enhet på 33 personer. Projekten är stommen i organisationen, och de spänner oft a

över fl era olika enheter.

– Det jag gillar mest med jobbet är att man syss-

lar med spjutspetsteknik inom sitt område och att

det i stor utsträckning går att välja själv vad man

vill syssla med. Det som också tilltalar mig är att

FOI kan ses som en brygga mellan näringslivet

och universitetsvärlden. Det är också väldigt roligt

att sitta med i samma grupp som kända forskare

och att få vara del i ett sådant sammanhang. Sen

är det heller inte bara teknik vi jobbar med, utan

också de mjukare delarna man behöver som fors-

kare. En av anledningarna till att jag valde att bli

forskare är att jag inte står ut med att göra samma

sak varje dag, och nu sitter jag i sex olika projekt

samtidigt.

A m e r u p p l e v e r f o i som en avslapp-

nad arbetsplats, där cheferna lägger stort ansvar på

den enskilde.

– Man blir sedd och hörd. Om man tar tag i sa-

ker på egen hand så uppskattas det, och det är inga

problem att gå till en högt uppsatt chef och ha ett

avspänt samtal. Jag tycker också att det går att få

till en bra balans mellan arbete och fritid.

Amer ser fl era alternativ för sin fortsatta utveck-

ling inom FOI.

– I framtiden ser jag två möjliga karriärvägar –

mot projektledning eller forskning. Det sistnämn-

da tilltalar mig mest, och det brukar vara så för de

som har disputerat, men jag ser fördelar med båda

rollerna.

Valfrihet och mycket eget ansvar på FOI

Forska med oss

för en säkrare värld

På FOI är vi ungefär 1 000 anställda, varav 800 forskare på akademisk nivå.

Vi är ett av Europas största institut för tillämpad forskning. Verksamheten drivs

i cirka 300 större forskningsprojekt inom ett tjugotal områden, som spänner

över hela det naturvetenskapliga fältet till säkerhetspolitik och försvarsanalys.

Vi jobbar med krishantering, säkerhetsteknik, datafusion, klimat och miljö,

It-säkerhet, kärnvapenfrågor, skydd mot farliga ämnen, sensorer, lednings-

system och ett stort antal andra frågor inom försvars- och säkerhetsforskning.

FOI-forskare finns ofta i forskningsfronten och över hela skalan från grund-

forskning till tillämpade studier och utveckling i samarbete med försvaret,

näringslivet och den offentliga sektorn.

Vill du veta mer om hur det är att jobba på FOI?

Besök vår webbplats www.foi.se/jobb

www.foi.se

Följ oss på Twitter

och Facebook


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

gen allt för att jag ska kunna åka varje gång också,

oavsett hur mycket jag egentligen har att göra här,

och jag tror att de också ser det som värdefullt att

jag är ute i fält och arbetar med vatten, säger Sara,

som bland annat varit i Kenya och på Filippinerna

genom Röda Korset.

i t t va n n fackförbundet Unionens pris

Guldnappen 2010, som ett av 98 nominerade fö-

retag. Priset har sedan 2003 givits till företag som

är pionjärer när det gäller att underlätta för både

manliga och kvinnliga anställda att kombinera fa-

miljeliv med arbete på ett bra sätt. Sara berättar att

denna jämställdhet märks tydligt inom organisa-

tionen, och att hon upplever en bra balans mellan

arbete och fritid.

– Till exempel har vi ledigt dagen före röda da-

gar, och det finns en stor flexibilitet när det gäl-

ler tider och om man någon gång behöver jobba

hemifrån.

Jämställdheten mellan anställda på alla nivåer

i företaget märks också på hur arbetsplatserna är

arrangerade på kontoret.

– Alla, även de höga cheferna, sitter i öppet kon-

torslandskap. Här finns inga slutna kontor alls, och

inga dörrar man måste knacka på. Det är bara att

ropa över rummet, och det tycker jag är väldigt

positivt. Det märks också när det gäller att göra

karriär inom ITT. Folk byter mellan olika avdel-

ningar och bygger ett nätverk som karriär, snarare

än att bara klättra uppåt, berättar Sara.

Detta gör att arbetsgrupperna sällan består av

samma personer särskilt länge, och Sara tror att

det är en av anledningarna till att det blir så bra

dynamik.

– Jag upplever att man på ITT uppskattar öp-

penhet och raka dialoger. Folk är väldigt hjärtliga

och glada här!

ITT Water & Wastewater tillverkar pumpar och pro-

dukter för reningsverk, och har cirka 15 000 anställda i

världen. För Sara Andersson som alltid velat jobba med

vatten, och också drivs av sin vilja att rena vatten i kata-

strofområden, finns ingen bättre arbetsgivare.


p å i t t wa t e r & wa s t e wa t e r s huvudkontor i Sundbyberg

utanför Stockholm jobbar Sara Andersson sedan januari 2009. Hon är utbildad

till civilingenjör med inriktning miljö- och vattenteknik, vilket gör ITT till hennes

drömarbetsplats.

– Jag har alltid varit intresserad av vatten, och visste att jag ville jobba med det.

ITT är också en väldigt attraktiv arbetsplats eftersom vi är marknadsledande, berät-

tar Sara när vi träffas på det nybyggda huvudkontoret.

Från början arbetade Sara med beräkningar för ITTs produkter och support för

säljorganisationerna. Sedan våren 2010 jobbar hon istället med ett helt nytt erbju-

dande inom biologisk rening för reningsverk. ITT är just i startgroparna med att

starta upp försäljning världen över av ett komplett system för biologisk rening, som

redan är väl beprövat i USA. Bland Saras arbetsuppgifter finns att undersöka vilka

marknader de ska vända sig till, och också att etablera tre hubbar – tre säljorgani-

sationer – som ska sälja produkten runt om i världen, och bland annat producera

marknadsförings- och utbildningsmaterial åt dem.

j a g f r å g a r s a r a h u r en vanlig dag på jobbet ser ut, och får svaret

att det inte finns några vanliga dagar just nu. Hösten 2010 var hon i Milwaukee i

nordöstra USA för att lära sig om biologisk rening hos den del av ITT som startade

projektet, och som även fortsättningsvis kommer att vara drivande, och nyligen eta-

blerade hon ett forum på ITTs intranät, där alla kan kommunicera kring det nya

projektet.

Det finns ytterligare en anledning till att Saras arbetsdagar inte är förutsägbara,

och det är att hon arbetar som volontär åt Röda Korset och MSB, vilket innebär att

hon ibland måste resa iväg med 24 timmars varsel.

– Jag jobbar med vattenrening i katastrofområden och i olika utvecklingsprojekt.

Jag har varit aktiv med detta sedan 2007, och det var faktiskt ett krav från mig att

jag skulle få chansen att fortsätta med det om jag fick det här jobbet. ITT gör verkli-

Prisbelönt jämställdhet på ITT

Infoba

hnreklam

byra.se


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

fick jag gå flera nya kurser för att lära mig allt om

hälsa, miljö och säkerhet. Alla nya kunskaper ska-

par också möjligheter för oss att arbeta med nya

uppgifter. Inom navigationsgruppen har jag till

exempel internutbildning två dagar i månaden,

säger han.

Eftersom David och hans kollegor i teamet får

se så många skilda delar av Sandviks produktion

har de alla möjligheter att fortsätta som chefer när

deras år som navigatörer är avslutade. Det är en

global arbetsgrupp och många av Davids kollegor

jobbar runt om i världen, bland annat i USA, In-

dien och Kina med längre projekt.

– Jobbet som navigatör påminner lite om en

traineetjänst på så vis att den kan leda till någon

form av chefstjänst. Tanken är att vi jobbar som

navigatörer i några år och sedan fortsätter vi i or-

ganisationen som chefer på någon enhet. Själv kan

jag tänka mig att jobba i produktionen igen när jag

är klar här, säger han.

f ö r a t t p a s s a s o m navigatör på

Sandvik måste man enligt David vara bra på att

sätta sig in i nya problem snabbt.

– Det gäller att kunna lyssna på kundens pro-

blem, kunna höja blicken och tänka i större sam-

manhang. Du hinner inte fastna i detaljer när du

ska ta fram en ny flödeslösning till exempel. Då

gäller det att kunna samla och ta in mycket data på

kort tid. Dessutom är det bra om du kan uttrycka

dig på ett tydligt sätt, tipsar han.

Stämningen på Sandvik har alltid varit positiv

enligt David, även om det senaste årets lågkon-

junktur varit tuff.

– Sandvik har en bra arbetsmiljö med stora möj-

ligheter att utvecklas inom företaget. Jag har alltid

trivts bra här, säger han.

Utlandsresor, en framtida chefstjänst och spännande

utmaningar. Det är några av fördelarna med David

Strömboms tjänst som navigatör på Sandvik. Examens-

guiden har pratat med honom om hans dagliga arbete.

– Det är ett varierande jobb där jag får arbeta med

olika typer av projekt, säger han.

T E X T : A S T R I D F E L D R E I C H

d a v i d s t r ö m b o m h a r j o b b a t på Sandvik i över tio år. Under

den tiden har han haft flera olika typer av arbetsuppgifter. Sedan ett par år tillbaka är

hans titel navigatör. En tjänst som innebär mycket resor och spännande utmaningar.

– Det är ett varierande jobb där jag får arbeta med olika typer av projekt. Oftast

varar projekten ett halvår, men snart ska jag till USA en vecka, så det kan även vara

kortare uppdrag, säger David som började sin karriär på Sandvik som processut-

vecklare. Därefter blev han produktionschef och nu är han alltså navigatör.

Vad gör man då som navigatör på Sandvik?

– Jag har ansvarat för tre projekt hittills. Sandvik har en samling principer och

riktlinjer för hur vi styr vår produktion. Mina uppdrag handlar om att åka ut till oli-

ka produktionsfabriker och titta mer övergripande på materialflödet och praktiskt

skapa rutiner för verksamheten. Hur kan man planera, anpassa arbetssätt och mäta

mål och resultat på bästa sätt? Hur följer de upp arbetssättet? Den typen av problem

hjälper jag kunden med så att deras arbetssätt stämmer överens med principerna på

Sandvik, förklarar David.

d a v i d j o b b a r ä v e n med olika nivåer, från operatörer till ledningen.

För tillfället hjälper han olika enheter att ta fram flöden för nya produktionslinjer.

Att det blivit så många år på just Sandvik förklarar David med variationen och ut-

vecklingsmöjligheterna på företaget. Sandvik har egen utbildningsenhet, Sandvik

Utbildning AB. De har kurser inom alla möjliga områden, allt från att köra truck

till arbetsmiljö, juridik och maskinteknik. Innan David började arbeta på Sandvik

hade han utbildat sig till civilingenjör i maskinteknik på Luleå Tekniska Universitet.

Samtidigt som han arbetat på Sandvik har han också läst till civilekonom i Gävle.

– Sandvik satsar mycket på vidareutbildning för oss anställda. När jag blev chef

Jobbet som navigatör skapar nya möjligheter

Långt nere i berget borrar sig Sandvik igenom Alperna. Koncernens underjordiska jumboborrigg DT1130 används för att skapa Monte Ceneri-tunneln. Toppfarten i borrningen är 10 meter om dagen. Det ska totalt bli fyra tunnlar för höghastighetståg, vilket kommer att göra både person- och godstrafi ken snabbare, säkrare, miljövänligare och mera ekonomisk. Resultatet av Sandviks kunnande märks också i vindkraftverk, öron, läskburkar, 1600-talsskepp, öknar och på många andra ställen som du kanske inte direkt tänker på. Överallt ökar vi våra kunders produktivitet och lönsamhet. Samtidigt som vi minskar deras miljöpåverkan. Upptäck mer av Sandviks värld genom att läsa av QR-koden eller besök www.sandvik.se/aha. Där fi nns mer än du anar!

Vi fi nns där du minst anar det!


FO

RSK

NIN

G, TE

KN

IK &

UTVE

CK

LIN

G

– Här kombinerar man naturvetenskap och

samhällsfrågor, och det tycker jag är intressant.

När jag sökte jobb här var det egentligen till en

helt annan tjänst, men när de i slutänden valde

en annan person blev jag erbjuden att jobba här i

alla fall. Så småningom blev jag inblandad i det här

projektet och blev tillfrågad att leda det.

SKB har föreslagit Forsmark som den bästa

platsen i landet för slutförvar av svenskt kärnav-

fall, och lämnade nyligen in en ansökan till Strål-

säkerhetsmyndigheten och miljödomstolen om

tillstånd att bygga ett förvar. Runt år 2023 räknar

man med att anläggningen står redo att ta emot de

första leveranserna av använt kärnbränsle.

– Även om det ligger långt fram i tiden så pla-

neras det för det redan nu, vi kommer att anställa

mycket ny personal och öppna ett kontor där. Ett

slutförvar cirka 500 meter ner i marken är ett om-

fattande projekt, säger Lillemor.

s o m p r o j e k t l e d a r e är det inte all-

tid möjligt att vara så delaktig i det praktiska ar-

betet på plats, men Lillemor försöker vara med så

ofta det är möjligt, och det vill hon gärna fortsätta

med i framtiden. År 2013 ska hennes nuvarande

projekt vara klart, men Lillemor vill gärna var kvar

på SKB även efter det.

– Jag skulle gärna jobba mer internationellt. Här

i Sverige ligger vi långt fram inom det här området

jämfört med resten av världen, så det finns mycket

jobb att göra i andra länder. Jag kan också tänka

mig att ta ett sabbatsår och forska vidare. Det finns

så otroligt mycket kunskap och information i det

här företaget, vi har experter inom en massa olika

områden och det skrivs så många rapporter att

man skulle behöva ta några år ledigt för att hinna

med det, skrattar Lillemor.

Lillemor Claesson Liljedahl är anställd på avdelningen

för forskning och säkerhetsanalys på Svensk Kärnbräns-

lehantering, SKB. Hon är doktor i geologi och geokemi

och leder ett projekt på Grönland där hon bland annat

undersöker hur en inlandsis kan påverka ett slutförvar

för använt kärnbränsle.

– Ett slutförvar för använt kärnbränsle ska klara myn-

digheternas säkerhetskrav, som gäller i 100 000 år. Det

är en så lång tidsperiod att SKB behöver analysera kom-

mande istider, berättar Lillemor.


u n d e r 1 9 7 0 - t a l e t gick de svenska kärnkraftsföretagen samman och

bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, vars uppgift är att hantera det radio-

aktiva avfallet och finna en säker plats för slutförvaring. Ungefär ett öre per levere-

rad kilowattimme el går från kärnkraftsföretagen för att finansiera arbetet. SKB har

idag cirka 375 anställda, men tillsammans med konsulter och andra samarbetspart-

ners uppgår arbetsstyrkan till runt 750 personer. En av dem är Lillemor Claesson

Liljedahl, som är projektledare för Greenland Analog Project (GAP) och ansvarar

för ett 50-tal medarbetare.

– Under de närmaste 100 000 åren kommer jorden att uppleva en ny istid, så

vi behövde en så ”istids-lik” miljö som möjligt att arbeta på. Det är ett projekt där

vi samarbetar med Finlands och Kanadas motsvarigheter till SKB, och vi borrar i

berget och genom inlandsisen för att undersöka grundvattnets sammansättning och

flödesvägar ner till ett djup som motsvarar slutförvarsdjupet på 500 meter. Vi är på

plats i längre perioder mellan mars och september, sen är det för kallt och mörkt,

berättar Lillemor.

l i l l e m o r p l u g g a d e v i d Göteborgs Universitet och doktorerade

vid Stockholms Universitet. Under sin doktorandtid fick hon ett stipendium för att

åka till Island och forska. Efter det har hon både jobbat med ett borrningsprojekt på

en båt i Japan och varit anställd vid Stockholms Universitet. Redan under studieti-

den visste Lillemor att SKB skulle vara ett bra ställe för henne.

SKB skapar säker förvaring av svenskt kärnavfall

Svensk Kärnbränslehantering AB tar hand om det radioaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk. Vi är ca 430 medarbetare som arbetar med höga krav på säkerhet för människa och miljö. Våra ägare är de svenska kärnkraftsföretagen.

Vill du jobba i ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt?

SKB:s uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Människa och miljö ska skyddas, nu och i framtiden. Uppdraget är så om fattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt.

2009 valde SKB Forsmark som plats för Kärnbränsle-förvaret och 2011 lämnade SKB in ansökan om att få bygga och driva förvaret för använt kärnbränsle på denna plats.

Vi har anläggningar och verksamhet på tre platser: i Stockholm och i Oskarshamns och Östhammars kommuner och behöver under de kommande årenbygga upp kompetens inom fl era områden.

Nu söker vi dig som vill arbeta i ett projekt som kommer att ha betydelse i minst hundratusen år. Välkommen till vår monter och prata framtids-möjligheter med oss.

Läs mer på www.skb.se

Ditt arbete kan ha betydelse 100 000 år framåt



IT, MANAGEMENT & TELEKOM

HANDEL & VARUMÄRKEN


IT, M

AN

AG

EM

EN

T &

TE

LE

KO

M

Rikard Utkovic hade alltid velat jobba inom ett stort

IT-företag, och försökte också tänka taktiskt när han

satte ihop sin utbildning på universitetet. Idag jobbar

Rikard på HP, och berättar för Examensguiden om ett

varierande och utvecklande arbete som fältsäljare i ett

marknadsledande företag.

T E X T : M A T I L D A A N D R É A S S O N F O T O : M A T T I A S H A M R É N

r i k a r d u t k o v i c j o b b a r som säljare på HP, ett av världens största

IT-företag. Han började som trainee i augusti 2010 då han sökte rollen som tekniker.

– Jag fick först göra en telefonintervju med HP i Bryssel då jag fick visa att jag

pratar bra engelska, vilket är viktigt eftersom det är en global koncern. Sedan gjorde

jag ytterligare en telefonintervju här hemma, och efter det fick jag komma till Stock-

holm för att hålla en presentation på 15 minuter. Jag tyckte att presentationen gick

bra, och efteråt blev jag uppringd av en försäljningschef som sa ”du ska inte jobba

som tekniker, du ska vara säljare och jobba för mig”, berättar Rikard när vi träffas på

HPs svenska huvudkontor i Solna.

r i k a r d ä r u p p v u x e n i Göteborg och läste där systemvetenskap, fö-

retagsekonomi, psykologi och IT-kurser på Handelshögskolan och IT-Universitetet.

Efter sin examen började han jobba som säljare på ett mindre bolag i Göteborg, men

i bakhuvudet fanns hela tiden tanken på att komma in i ett globalt IT-företag. När

han såg en annons om HPs traineeprogram tvekade han inte att söka.

– Jag hade siktat in mig på HP och ville in i företaget. Så när jag fick jobbet var det

bara att packa väskorna och flytta till Stockholm!

Tillsammans med fyra andra gick Rikard traineeprogrammet, där alla fick varsin

fadder och också uppmanades att hitta en mentor, gärna inom någon annan del av

HP.

– Det är en härlig kultur här, med duktiga människor i olika åldrar. Vi uppmanas

att bredda oss inom organisationen, och det finns hur många saker som helst att

göra och produkter att jobba med, berättar Rikard.

r i k a r d t i l l h ö r i s s - g r u p p e n inom HP, en grupp som säljer

servrar, men då han jobbar med stora kundföretag säljer han hela företagets utbud

efter behov. Från början jobbade han som innesäl-

jare men efter några månader fick han chansen att

prova på som fältsäljare, och idag ansvarar han för

två av HPs globala kundkonton.

– Jag tycker att det är kul att förse mina kun-

der med lösningar, och samtidigt få dem att lyfta

blicken och se lite framåt. Det är en stor utmaning

att hjälpa kunden att utveckla sin verksamhet.

En av sakerna Rikard gillar med HP är att fö-

retaget satsar på att vara marknadsledande på alla

områden de är verksamma inom, och gör ingen-

ting ”som en hobby” som han uttrycker det.

– HP har också ett starkt varumärke och nöjda

kunder, vilket gör att om du ringer och säger att du

jobbar för dem så öppnas det dörrar för dig.

r i k a r d s p e n d e r a r e n s t o r

del av sin tid ute hos kunderna, som finns runtom

i Sverige. Det blir också en hel del utlandsresor,

bland annat har han tillsammans med de andra

traineerna varit på utbildningar i London, Brys-

sel och Amsterdam, och i höst var det dags för en

säljkickoff i Milano.

För att trivas som säljare tror Rikard att man be-

höver vara målmedveten och självständig.

– Det låter ju som en klyscha men jag har inga

vanliga arbetsdagar. Jag försöker vara ute hos mina

kunder så mycket som möjligt och lägger upp mitt

arbete själv. Det är lite som att vara sitt eget bolag,

jag brukar kalla det för Jag AB, säger Rikard och

skrattar.

Engagemanget märks också på belöningen varje

månad.

– Går du till ditt jobb och har roligt så kommer

resultaten därefter. Jag gillar när lönen kommer

och jag tänker ”den här lönen får jag för att jag har

presterat bra”. Går du den där extra milen så blir du

belönad för det.

”Att jobba för HP öppnar dörrar”

It’s never been done? We’ll change that. Celebrating challenges: just one of the qualities that make HP a unique place to work. And the reason we’re the company where doing gets done. What are you ready to do?Explore our careers. Read our amazing stories. Join our revolution of doers.hp.com/go/jobs

©Copyright 2011 Hewlett-Packard Development Company, L.P. The Hewlett-Packard Company is an equal opportunity employer, dedicated to workforce diversity.


HA

ND

EL &

VA

RU

MÄ

RK

EN

Oskar Lindkvist utbildade sig till civilingenjör inom

design- och produktframtagning, vilket ledde honom

till en teknisk projektledarroll hos en av Sveriges popu-

läraste arbetsgivare.


n ä r o s k a r l i n d k v i s t b ö r j a d e sina studier på KTH i Stock-

holm ville han skaff a sig ett extrajobb, och började då som timanställd på ett IKEA-

varuhus.

– Jag hade haft extrajobb på andra företag förut, men tänkte att jag kanske skulle

kunna ha en framtid på IKEA. Jag jobbade där i fl era år medan jag pluggade, och

eft er examen bestämde jag mig för att söka en tjänst som design engineer.

Oskar fi ck jobbet, vilket också visade sig innebära en stor förändring i livet för

Stockholmsfödda Oskar och hans familj.

– Jag fi ck frågan ”kan du tänka dig att fl ytta till Älmhult?” Till saken hör att jag

och min sambo just väntade vårt första barn, men vi bestämde oss för att testa Älm-

hult, och nu har vi bott här i tre år.

o s k a r j o b b a r i b o l a g e t i k e a c o m p o n e n t s a b , som är den del av företaget som tar fram komponenter till IKEAs produkter, som

till exempel beslag och skruvar. I sin första roll jobbade Oskar med konstruktion av

nya produkter, och så småningom blev han tillfrågad att leda ett av projekten han

var inblandad i. Eft erhand fi ck han leda fl er projekt, och eft er ett år bytte han roll

och jobbar nu som Task Leading Engineer inom IKEA Components.

– Jag är nog bättre på att leda och driva än att konstruera. Och gör man ett bra

jobb så får man mer ansvar. Jag upplever att IKEA är en föränderlig organisation,

där det dyker upp möjligheter hela tiden, säger han.

i s i t t d a g l i g a a r b e t e förbereder och håller Oskar presentatio-

ner internt, om de nya koncept som hans team utvecklar. Hans roll är att ta de nya

koncepten vidare och bland annat räkna på om produkten kommer att fungera och

om den lever upp till kravspecifi kationerna.

Han jobbar just nu med ungefär tio stora projekt samtidigt och har också mycket

kontakter runtom i världen. Oft a blir det telefon-

möten med företag i Kina, Taiwan, Österrike eller

Italien, och dagen eft er vårt samtal ska han resa

ner till en av leverantörerna i Europa och för första

gången se en prototyp av en produkt som han har

jobbat med i två år.

– Det ska bli väldigt spännande, och det är jag

som tar det slutgiltiga beslutet om huruvida vi ska

gå vidare och producera den. Jag tycker att det är

kul att få ta det ansvaret, särskilt med tanke på att

jag är så pass nyutexaminerad.

j u s t a t t h a n r e d a n som ny på

jobbet fi ck ta så mycket ansvar tycker Oskar är ett

utmärkande drag hos IKEA.

– Man är väldigt öppen här med att man ger

mycket ansvar redan från början. Vi lever väldigt

mycket under devisen ”frihet under ansvar”.

Eft er fl ytten från Stockholm till Älmhult har

även Oskars sambo börjat jobba på IKEA, och

familjen har köpt hus på orten. Oskar ser stora

fördelar med att bo i ett mindre samhälle, och

berättar att det är lite speciellt när en tredjedel av

befolkningen har samma arbetsgivare.

– Det är som en småstad med en twist. Vi trivs

väldigt bra här.

Den närmsta framtiden kommer Oskar att fort-

sätta med det jobb han gör idag.

– Jag gillar verkligen att hålla på med koncept-

utveckling. Jag har tre saker som jag hela tiden

måste bolla med; utseende, funktion och pris. De

fi nns med i alla beslut jag tar, och det är en spän-

nande utmaning. Något jag har lärt mig på IKEA

är att idéer fi nns det många som har, men det som

verkligen behövs är människor som har kraft en att

driva igenom dem.

Alltid nya möjligheter på IKEA


HA

ND

EL &

VA

RU

MÄ

RK

EN

Louise Dahlberg är sedan i september 2011 en av del-

tagarna i Lantmännens internationella traineeprogram.

Som trainee känner hon sig uppskattad och välkomnad

på arbetsplatsen, och säger att hon ser framemot att

jobba inom en stor och bred koncern där hon aldrig

kan bli fullärd.


n ä r j a g p r a t a r m e d Louise Dahlberg har hon jobbat på Lantmännen

i fyra veckor. Hon är en av företagets tio traineer, och är nu på sin första placering

på Lantmännens Shared Service Center, SSC, i Malmö. Som sin första arbetsupp-

gift deltar hon i ett effektiviserings- och standardiseringsprojekt där hon kartlägger

bokföringsprocessen, och under hösten ska hon presentera ett förbättringsförslag.

– Jag får inblick i många av Lantmännens bolag av att jobba här. Det här är inte

alls mitt teoretiska område, så det är väldigt hög inlärning just nu, berättar Louise,

som känner sig väldigt välkomnad och uppskattad på SSC.

– Avdelningar får ansöka om att få en trainee till just sitt projekt, och det gör att

man känner sig väldigt eftertraktad, vilket hjälper till när man kommer in som ny.

Louise är utbildad till civilingenjör i maskinteknik vid Lunds universitet, och har

också läst en mastersutbildning i Technology Management. Hon har även rest en

hel del, och ser framemot en utlandsplacering inom traineeprogrammet.

– Jag tycker att det ska bli jättekul att testa att jobba i ett annat land. Lantmännen

finns i 18 länder, och det är obligatoriskt att ha en av sina placeringar utomlands.

Jag skulle till exempel gärna jobba i Tyskland och väcka liv i min tyska. USA hade

också varit kul, eller Danmark.

l o u i s e b e r ä t t a r a t t h o n va r h e l t k l a r över att

hon ville gå ett traineeprogram, och sökte till flera olika företag. Hon hade träffat re-

presentanter från Lantmännen förut, och när hon blev kallad till en assessmentdag

med korta intervjuer och olika tester bestämde hon sig för att det inte spelade någon

roll vilka besked hon skulle få från de andra företagen, för det var på Lantmännen

hon ville jobba.

– Det känns som ett ungt och framåt företag,

och deras bemötande var väldigt positivt, säger

hon.

Efter en uttagning i fyra steg hade tio traineer

valts ut för ett 15 månader långt traineeprogram.

Totalt är varje trainee på fyra olika placeringar i

koncernen, och varje placering är cirka tre må-

nader lång. Praktikplaceringarna varvas med ut-

bildningsblock, mentorträffar och strategiska kon-

cernuppdrag. Var de två sista placeringarna blir

kan de själva vara med och påverka.

– Det var också en anledning till att jag ville gå

Lantmännens program; att jag själv kan välja vis-

sa saker. Jag upplever att Lantmännen letar efter

drivna människor med vissa ledaregenskaper. Alla

vi som är traineer nu är väldigt aktiva på olika sätt,

till exempel inom idrotten eller studentföreningar.

l o u i s e g i l l a r a t t j o b b a på

ett företag som konsumenterna känner till, genom

Lantmännens många kända varumärken som till

exempel Axa, Kungsörnen, Kronfågel, Hatting och

GoGreen. Lantmännen är uppdelat i de fyra divi-

sionerna lantbruk, maskin, energi och livsmedel,

och Louise är öppen för att jobba i olika delar av

koncernen, och tror att det snarare är de specifika

arbetsuppgifterna som kommer att locka henne.

– Lantmännen är ett spännande företag i ut-

veckling och det finns flera talangprogram man

kan söka till även när traineetiden är över. Jag tror

att jag kommer att stanna här länge. Jag är en gan-

ska ombytlig person, så det passar mig väldigt bra

att kunna byta jobb inom samma koncern. Jag tror

aldrig man blir fullärd här.

Eftertraktad trainee på Lantmännen

Då kanske Lantmännen är något för dig. Vi på Lantmännen har verksamhet i hela kedjan

från jord till bord och står bakom många omtyckta produkter i butikshyllan. Tillsammans

har vi bestämt oss för att ta ansvar för maten vi äter och jorden vi brukar, alltid med

morgondagen i åtanke. Som du förstår är utmaningarna och möjligheterna hos oss

många. Läs gärna mer på lantmannen.com


HA

ND

EL &

VA

RU

MÄ

RK

EN

Sedan hösten 2010 är Fredrik Nilsson en av deltagarna i

Tetra Paks traineeprogram Young Talent Program. Un-

der en tvåårsperiod kommer han att arbeta inom olika

delar av företaget för att samla kunskap inför den tjänst

han kommer att ha efter programmets slut.


f r e d r i k b e r ä t t a r a t t h a n alltid hört mycket positivt om Te-

tra Pak som företag, och att Lunds Tekniska Högskola där han utbildade sig hade

mycket kontakt med företaget.

– Tetra Pak har ett väldigt bra rykte. Jag var på studiebesök och gjorde ett mindre

projekt här medan jag pluggade, berättar han.

Fredrik läste till maskiningenjör med inriktning mot produktutveckling. Under

studietiden var han under ett år utbytesstudent i USA där han studerade mycket

simulering av teknik. Det har han stor nytta av på den avdelning han arbetar just nu,

Packaging Technology, där framtidens teknik utvecklas och testas.

– Här jobbar jag mycket med simulering och testar i datormiljö hur tekniken

beter sig rent teoretiskt. Man sparar mycket tid och pengar på att göra den typen av

tester, säger han.

På den avdelning där Fredrik började sitt traineeprogram, dit han sedan också ska

återvända, utvecklas maskiner som fyller, viker och förseglar till exempel mjölkför-

packningar mot främst den asiatiska marknaden. Efter sommaren kommer Fredrik

troligen att åka på en jobbrotation inom programmet. Då bär det av till Kina för att

lära känna den marknad som kommer att bli hans viktigaste i framtiden. Bland hans

traineekollegor finns andra som kommer att jobba en period i USA, Frankrike eller

Vietnam, beroende på vilken inriktning just deras program har.

– Alla traineer följer en individuell utvecklingsplan och därmed finns det alltid en

tanke bakom alla jobbrotationer vi gör. Jag gillar att jag vet vilken avdelning jag ska

tillbaka till sedan. Det gör att arbetet blir mer målinriktat.

u n d e r t r a i n e e t i d e n får Fredrik och de andra utbildning i de key

competence-områden som Tetra Pak har identifierat. Hittills har de genomfört två

stycken, den ena inom mat och dryck, och hur det fungerar med bakterier och ste-

rilisering. Varje sådan utbildning hålls av en specialist inom Tetra Pak, och hittills

har utbildningarna gått i Modena i Italien där före-

taget har en stor del av sin utveckling.

En stor fördel med att träffa de andra traineerna

regelbundet tycker Fredrik är att de kan dela med

sig av sina erfarenheter och problem längs vägen.

– Allting är ju inte smärtfritt. Vi har en pro-

gramansvarig som hjälper till med allting, men det

är skönt att prata med de andra i programmet ock-

så. Min nästa rotation var till exempel något jag

fick som tips av en annan trainee som hade gjort

samma sak.

f r e d r i k u p p l e v e r sitt jobb som väl-

digt flexibelt, och uppskattar att han får lägga upp

sina dagar som det passar honom. På Tetra Pak ar-

betar människor med olika bakgrund och Fredrik

säger att det är väldigt värdefullt att ha äldre och

erfarna människor omkring sig att lära sig av.

– Jag känner mig alltid välkomnad och uppskat-

tad på avdelningarna jag kommer till eftersom jag

blir en hjälp för dem som jobbar där. Jag vet att jag

fyller ett behov som Tetra Pak har identifierat, så

jag blir aldrig en belastning.

När Fredrik efter Young Talent Programs slut

kommer tillbaka till sin hemavdelning kommer

det att vara i rollen som maskinutvecklare. När det

gäller den mer avlägsna framtiden vill han gärna

ta ett steg vidare och fortsätta framåt men det vik-

tigaste för Fredrik är att känna att han hela tiden

utvecklas. Det finns till exempel stora möjligheter

att resa i tjänsten, vilket Fredrik uppskattar.

– I och med att Tetra Pak är ett så stort företag

har man möjlighet att välja i framtiden. Jag tycker

det är kul att få utmaningar där utgången för bör-

jan inte är självklar.

Traineeperiod med ett tydligt mål

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel. Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet.

På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpack-ningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfi nas och utvecklas.

Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

NEXT STEPFÖR DE FLESTA ÄR DET ETTGLAS MJÖLK.FÖR DIGÄR DETHÖGTEKNOLOGI.TETRA PAK

BYSTE

D


Register företag branschvisFackförbund

Malin Lindström, Sveriges Ingenjörer .......................................................... 40Pia Snäcke, Tria ............................................................................................... 42

Energi & KraftAnnika Kindlund, Alstom ............................................................................... 46Alexander Lindqvist, OKG .............................................................................. 48

Läkemedel & Medicinsk TeknikSanna Eklund, MAQUET ................................................................................. 50

Ekonomi, Revision & SkatterEmma Zander, KPMG ...................................................................................... 54

Samhällsutveckling & TransportMadelene Falk, Trafikverket ............................................................................ 56

Industri & VerkstadMagnus Karlsson, Perstorp ............................................................................ 60

Forskning, Teknik & UtvecklingAmer Nezirovic, FOI ........................................................................................ 62Sara Andersson, ITT Water & Wastewater .................................................... 64David Strömbom, Sandvik .............................................................................. 66Lillemor Claesson Liljedahl, Svensk Kärnbränslehantering ........................ 68

IT, Management & TelekomRikard Utkovic, HP .......................................................................................... 72

Handel & VarumärkenOskar Lindkvist, IKEA ..................................................................................... 74Louise Dahlberg, Lantmännen ....................................................................... 76Fredrik Nilsson, Tetra Pak ............................................................................... 78


Alstom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46FOI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62HP. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72IKEA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74ITT Water & Wastewater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64KPMG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54Lantmännen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76MAQUET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50NCC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24OKG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48Perstorp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60Sandvik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66Setra. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14SKB. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68Sveriges Ingenjörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Tetra Pak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78Trafikverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56Tria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Register företag A-Ö

Det finns över 10 miljoner flyktingar som förlorat allt.

flykting utan hopp1är en för mycket.

FN:s flyktingorgan UNHCR finns i 120 länder och ger skydd till miljontals människor på flykt världen över.

Stöd FN:s flyktingorgan. Vi har 90-konto: 90 01 64-5www.unhcr.se

Foto: Christian Als

FÖR NYA AKADEMIKER PÅ VÄG UT I ARBETSLIVETwww.examensguiden.seSedan 1990

ww

w.ex

amen

sguid

en.se

Posttidning BAvsändare: Compro Media ABBox 6910, 102 39 Stockholm

Läs om hur det är att jobba hos: • Alstom • FOI • HP • IKEA • ITT Water & Wastewater • KPMG • Lantmännen • MAQUET • NCC • OKG • Perstorp • Sandvik • Setra • SKB • Sveriges Ingenjörer • Tetra Pak • Trafi kverket • Tria

Tävla och vinn en

jobbsökar-

bok!

Karin Adelsköld:

”Killar har ingen teknikgen”

KarriärDen dolda

arbetsmarknadenArbetsgivarnas bästa

jobbintervjutips

Så anställer cheferna

ArbetslivProfi le Analyzer

säger digvem du är

Roliga kontorsprylar

Mingla på rätt sätt

Documents

Examensguiden HT 11