Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen...• morfologi, (elektron)mikroskopi (påvisning) Misstänkt (troligt) fall är ett sjukdomsfall där det finns goda skäl att

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen

Falldefinitioner vid anmälan enligt

smittskyddslagen

Bindningar och jäv

För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms

eventuella intressekonflikter och jäv inom ramen för anställningsförhållandet.

När det gäller externa experter och sakkunniga som deltar i Folkhälsomyndighetens arbete med

rapporter kräver myndigheten att de lämnar skriftliga jävsdeklarationer för potentiella intressekonflikter

eller jäv. Sådana omständigheter kan föreligga om en expert t.ex. fått eller får ekonomisk ersättning

från en aktör med intressen i utgången av den fråga som myndigheten behandlar eller om det finns ett

tidigare eller pågående ställningstagande eller engagemang i den aktuella frågan på ett sådant sätt att

det uppkommer misstanke om att opartiskheten inte kan upprätthållas.

Folkhälsomyndigheten tar därefter ställning till om det finns några omständigheter som skulle försvåra

en objektiv värdering av det framtagna materialet och därmed inverka på myndighetens möjligheter att

agera sakligt och opartiskt. Bedömningen kan mynna ut i att experten kan anlitas för uppdraget

alternativt att myndigheten föreslår vissa åtgärder beträffande expertens engagemang eller att

experten inte bedöms kunna delta i det aktuella arbetet.

De externa experter som medverkat i framtagandet av denna rapport har inför arbetet i enlighet med

Folkhälsomyndighetens krav lämnat en deklaration av eventuella intressekonflikter och jäv.

Folkhälsomyndigheten har därefter bedömt att det inte föreligger några omständigheter som skulle

kunna äventyra myndighetens trovärdighet. Jävsdeklarationerna och eventuella kompletterande

dokument utgör allmänna handlingar som normalt är offentliga. Handlingarna finns tillgängliga på

Folkhälsomyndigheten.

_________________

Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.

Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd

att använda dem.

© Folkhälsomyndigheten, 2016.

Fjärde revideringen

Artkelnummer: 16027

ISBN 978-91-7603-661-7 (pdf)

5

Förord En förutsättning för ett fungerande rapporteringssystem är att alla anmälande läkare

och laboratorier i Sverige använder gemensamma kriterier vid anmälan enligt

smittskyddslagen (2004:168), då det är grunden för att kunna upprätthålla en

kontinuerlig övervakning av smittsamma sjukdomar.

I detta dokument finns rekommendationer för vilka kriterier som ska användas i

den svenska övervakningen av smittsamma sjukdomar. Falldefinitionerna har i

största mån anpassats till de gemensamma kriterier som har antagits inom EU för

att möjliggöra en jämförbar statistik.

Socialstyrelsen publicerade de första falldefinitionerna 2008. Den 1 juli 2015

övergick ansvaret för det samlade smittskyddsarbetet till Folkhälsomyndigheten

som då också övertog ansvaret för detta dokument.

Arbetet med falldefinitionerna sker fortlöpande och beror av nytillkommen

kunskap inom infektionsepidemiologin och metodutvecklingen inom mikro-

biologisk diagnostik. En översyn av dokumentet sker vid behov, minst en gång per

år, och följer eventuella förändringar i Smittskyddslag eller Smittskyddsförordning.

Konklusionen vid aktuell översyn är att vissa falldefinitioner behöver vidare-

utvecklas. Därför har, inför 2017 års uppdatering, initierats en sådan revision.

Anders Tegnell

Avdelningschef, avdelningen för epidemiologi och utvärdering

Karin Tegmark Wisell

Avdelningschef, avdelningen för mikrobiologi

6

Innehåll

Förord ......................................................................................................................... 5

Bakgrund ..................................................................................................................... 9

Definitioner ................................................................................................................ 11

Anmälningspliktiga sjukdomar...................................................................................... 13

Falldefinitioner ........................................................................................................... 15

Atypiska mykobakterier (icke tuberkulösa mykobakterier) .......................................... 15

Beta-hemolyserande grupp A streptokocker (Streptococcus pyogenes, GAS, invasiv

infektion) ............................................................................................................... 15

Botulism ................................................................................................................ 15

Brucellos ................................................................................................................ 16

Campylobacterinfektion ........................................................................................... 16

variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD) ............................................................... 16

Cryptosporidiuminfektion ......................................................................................... 17

Denguefeber .......................................................................................................... 17

Difteri .................................................................................................................... 17

Echinokockinfektion ................................................................................................ 18

EHEC (STEC/VTEC) inkl. HUS (infektion med enterohemorragisk E. coli, inklusive EHEC-

associerat HUS) ...................................................................................................... 18

EHEC-associerat HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) ............................................... 19

Entamöba histolytica infektion ................................................................................. 19

ESBL-producerande Enterobacteriaceae, inkl. ESBLCARBA ............................................. 19

ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae ............................................................. 20

Fågelinfluensa H5N1 ............................................................................................... 21

Giardiainfektion ...................................................................................................... 21

Gonorré ................................................................................................................. 21

Gula febern ............................................................................................................ 22

Haemophilus influenzae (invasiv infektion) ................................................................ 22

Harpest (tularemi) .................................................................................................. 23

Hepatit A ............................................................................................................... 23

Hepatit B ............................................................................................................... 23

7

Hepatit C ............................................................................................................... 24

Hepatit D ............................................................................................................... 25

Hepatit E ............................................................................................................... 26

Hivinfektion och aids ............................................................................................... 26

HTLV-1 eller HTLV-2 ............................................................................................... 27

Influensa ............................................................................................................... 27

Kikhosta ................................................................................................................ 27

Klamydia inkl. LGV .................................................................................................. 28

LGV (lymphogranuloma venereum) .......................................................................... 28

Kolera ................................................................................................................... 28

Legionellainfektion .................................................................................................. 29

Leptospirainfektion ................................................................................................. 29

Listeriainfektion ...................................................................................................... 30

Malaria .................................................................................................................. 30

Meningokocksjukdom (invasiv) ................................................................................ 30

MERS (Middle East Respiratory Syndrome)................................................................ 31

Mjältbrand ............................................................................................................. 31

Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ..................................................... 32

Mässling ................................................................................................................ 32

Papegojsjuka ......................................................................................................... 32

Paratyfoidfeber....................................................................................................... 33

Pest ...................................................................................................................... 33

Pneumokockinfektion (invasiv) (Streptococcus pneumoniae) ...................................... 33

Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) .................................... 34

Polio ...................................................................................................................... 34

Påssjuka ................................................................................................................ 34

Q-feber ................................................................................................................. 35

Rabies ................................................................................................................... 35

Röda hund inkl. kongenitalt rubellasyndrom .............................................................. 36

Kongenitalt rubellasyndrom ..................................................................................... 36

Salmonella ............................................................................................................. 37

8

SARS ..................................................................................................................... 37

Shigellainfektion ..................................................................................................... 38

Smittkoppor ........................................................................................................... 38

Sorkfeber (nephropathia epidemica) ......................................................................... 38

Stelkramp (tetanus) ................................................................................................ 39

Syfilis inkl. neonatal/kongenital syfilis ....................................................................... 39

Neonatal/kongenital syfilis ....................................................................................... 40

Trikinos ................................................................................................................. 40

Tuberkulos ............................................................................................................. 41

Tyfoidfeber ............................................................................................................ 41

Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) ................................................................ 42

Vibrioinfektion (exkl. kolera) .................................................................................... 42

Virala hemorragiska febrar (exkl. denguefeber och sorkfeber) ..................................... 42

Virala meningoencefaliter (exkl. TBE) ....................................................................... 42

TBE-infektion (viral tick borne encephalitis)............................................................... 43

Yersiniainfektion ..................................................................................................... 44

Fördjupning ............................................................................................................... 45

9

Bakgrund Smittskyddslagen (2004:168), SmL, lägger ett tydligt ansvar på behandlande läkare

att anmäla fall av vissa smittsamma sjukdomar. Läkare med ansvar för ett

laboratorium har samma skyldighet att rapportera när fall av dessa sjukdomar

diagnostiseras. Skyldigheten gäller också läkare som utför obduktion (2 kap, 5§

SmL). Smittskyddslagen ålägger behandlande läkare även andra skyldigheter när

det gäller hantering av de sjukdomar som ingår där, till exempel att smittspåra och

att ge förhållningsregler. Dessa skyldigheter påverkas inte av om en sjukdom ska

anmälas kliniskt eller enbart omfattas av laboratorieanmälan.

Falldefinitionerna som beskrivs i detta dokument bygger delvis på andra

publicerade dokument (se sid. 45). Syftet med dessa falldefinitioner är att skapa en

enkel och översiktlig gemensam grund för vilka sjukdomsfall som ska anmälas, så

att jämförelser över tid och mellan geografiska områden underlättas.

I detta sammanhang finns ingen anledning att skilja på lagens uppdelning i så

kallade allmänfarliga och övriga anmälningspliktiga sjukdomar. Den distinktionen

har juridisk betydelse, bland annat genom skyldigheten att ge den smittade

förhållningsregler och den yttersta möjligheten att ingripa mot den enskildes vilja,

men utgör ingen grund för att bedöma anmälningsplikten på skilda sätt. Samtliga

anmälningspliktiga diagnoser är därför sammanförda i alfabetisk ordning.

Falldefinitionerna i detta dokument är alltså ämnade att användas för rapportering

av sjukdomsfall enligt smittskyddslagen. Avsikten med dokumentet är inte att

ange kriterier för behandling, att ge ett underlag för definition av smittfrihet eller

att fastslå rutiner för anmälan efter eventuell avskrivning. Avsikten med

dokumentet är inte heller att värdera den mikrobiologiska diagnostiken, eller att

ange vilka specifika laboratoriemetoder som bör användas. För diskussion om

sådana metoder hänvisas till Folkhälsomyndighetens och Föreningen för klinisk

mikrobiologis Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt

mikrobiologiska laboratorier.

Dessa rekommendationer påverkar inte heller smittspårningsplikten för

allmänfarliga sjukdomar och andra smittspårningspliktiga sjukdomar (enligt SmL

respektive Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om smittspårning,

HSL-FS 2015:4). Det kan finnas undantag från denna huvudregel, men i bland

annat Socialstyrelsens handbok Smittspårning av sexuellt överförbara infektioner

(sid. 56) framhålls att

”eftersom syfilis idag är en såväl ovanlig som inhemsk smitta måste smitt-

spårningen givetvis alltid gå så långt tillbaka att man säkert kan finna

smittkällan eller till dess smittkedjan slutar utanför landets gränser”.

Smittspårning ska således göras även om patienten bedöms som inte längre

smittsam. En fast eller tillfällig partner som kan ha exponerats för smittan under

patientens smittsamma fas ska därför kallas och testas, eftersom denna partner kan

10

ha smittats och ännu befinna sig i smittsamt skede eller vara bärare av en latent inte

smittsam infektion som senare kan orsaka svår sjukdom.

Eftersom SmL särskilt stadgar att såväl misstänkta som konstaterade fall ska

rapporteras behövs ett visst stöd för sådana beslut. I lagens förarbeten anges

rörande kliniskt misstänkta fall:

Den anmälningsskyldige läkaren behöver således inte ha ställt fullständig

diagnos innan han eller hon gör sin anmälan, vilket medför att behövliga tids-

vinster kan göras. Åtgärder mot smittspridning kan då sättas in så tidigt som

möjligt. För att misstanke i lagens mening ska föreligga krävs dock att det finns

något konkret som tyder på att den smittsamma sjukdomen är för handen, t.ex.

att patienten uppvisar något symtom som är typiskt för ifrågavarande

sjukdom.1

I beskrivningen av falldefinitioner har kliniska respektive epidemiologiska kriterier

sammanfogats med laboratoriekriterier för misstänkta fall, då den mikrobiologiska

diagnostiken har bedömts utgöra en förutsättning för att fallet ska anmälas.

Detta dokument ger inte underlag för anmälningskriterier i speciella situationer, då

tolkningen av provsvar är särskilt beroende av en sammanvägning av faktorer i det

enskilda fallet (t.ex. hos ett immunsupprimerat barn). En annan faktor av vikt, som

kan påverka tolkningen av svar på en mikrobiologisk analys, kan vara om personen

är vaccinerad mot en viss sjukdom. Då är läkarens bedömning avgörande och

fallen ska anmälas som misstänkta fall.

Folkhälsomyndigheten har möjlighet att utfärda undantag från anmälningsplikten

för behandlande läkare i de fall man kan nöja sig med anmälan från

diagnostiserande laboratorier – se Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSL-FS

2015:7) om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall. Detta dokument

behandlar inte dessa begränsningar och berör inte heller detaljer avseende den

information om varje enskilt fall som ska rapporteras från behandlande läkare till

smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten.

I SmL (2 kap. 6 §) anges vilka uppgifter som ska framgå av en smittskydds-

anmälan. Socialstyrelsen gjorde en separat utredning för att definiera vilka upp-

gifter av ”annan epidemiologisk betydelse” (2 kap. 6 § 5 p.) som borde vara

uppfyllda vid rapportering av de anmälningspliktiga sjukdomarna. Detta arbete har

fortsatts i samband med vidareutvecklingen av stödfunktioner vid användning av

det webbaserade elektroniska anmälningssystemet SmiNet2 där formulären i

SmiNet anpassats för respektive sjukdom så att de uppgifter efterfrågas som

utredningen kommit fram till är nödvändiga.

1 Regeringens proposition 2003/04:30 Ny smittskyddslag m.m., sid. 215–216 2 www.sminet.se

11

Definitioner

Aktuell infektion beror av en sammanvägning av laboratoriefynd och

kliniska data, som uppgifter om symtom, inkubationstid

m.m.

Epidemiologiskt

samband

innebär att patienten har haft en kontakt som kan

innebära smitta med:

1. en person som klassificeras som ett bekräftat fall,

2. någon smittkälla (person, djur eller objekt, inkl.

laboratorieprov) som orsakat sjukdom hos någon annan

person, som i sin tur klassificeras som ett bekräftat fall,

eller

3. vistelse i område med känd spridning, i kombination

med klinisk bild förenlig med en sjukdom.

Bekräftat fall är ett sjukdomsfall som uppfyller de kriterier som

angetts för att diagnosen kan anses vara säker. För detta

krävs som regel mikrobiologisk diagnostik, se

laboratorieverifierat fall.

Infektion med t.ex. infektion med vancomycinresistenta enterokocker, i

begreppet inkluderas i smittskyddslagens mening även

fall av asymtomatiskt bärarskap. Av smittskyddslagen

framgår att föreskriven anmälningsplikt omfattar både

behandlande läkare och mikrobiologiskt laboratorium.

Av laboratorieanmälan bör framgå val av metod som

underlag för smittskyddsläkare respektive

Smittskyddsinstitutet, vilka ansvarar för klassifikation av

fallen som antingen misstänkta eller bekräftade.

Klinisk bild förenlig

med diagnosen

innebär att den läkare som diagnostiserar fallet finner

stöd för diagnosen. Inga kliniska kriterier tas upp i detta

dokument utan här hänvisas till Folkhälsomyndighetens

hemsida om smittsamma sjukdomar:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-

beredskap/smittsamma-sjukdomar/, samt olika

fackböcker, exempelvis • Iwarsson-Norrby (red).

Infektionsmedicin, Göteborg: Säve förlag 2014, 6:e

uppl.

• Heymann D (ed). Control of Communicable Diseases

Manual. Washington, DC: American Public Health

Association 2015, 20th ed.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/

12

Kliniskt prov är ett begrepp som i dessa rekommendationer inkluderar

prov från människa vilket analyserats som del i en

utredning av infektionstecken, liksom screeningprover.

Det innebär att även asymptomatiskt bärarskap ska

anmälas enligt smittskyddslagen.

Laboratorieverifier

at fall

är ett sjukdomsfall som genomgått laboratoriediagnostik

enligt de principiella kriterier som beskrivs i detta

dokument och där laboratoriet påvisat en aktuell

infektion med en anmälningspliktig mikroorganism.

Dokumentet anger flera laboratoriemetoder men inga

detaljer om vilka av dessa som ska användas. Då

metoder används som inte finns specificerade under

sjukdomen klassificeras fallen av princip som

misstänkta. Principiellt kan metoderna grupperas på

följande sätt:

INDIREKTA METODER

• antikroppspåvisning (serologi)

DIREKTA METODER

• antigenpåvisning (inkl. toxin)

• odling av smittämnet (isolering)

• nukleinsyrapåvisning

• morfologi, (elektron)mikroskopi (påvisning)

Misstänkt (troligt)

fall

är ett sjukdomsfall där det finns goda skäl att misstänka

att patienten har sjukdomen, även om bekräftelse inte

föreligger. Patienten kan exempelvis uppvisa en klinisk

bild som är väl förenlig med diagnosen och ett

epidemiologiskt samband med bekräftade fall. Det kan

också gälla patienter som på grund av annan sjukdom

eller tidigare insatt behandling får en atypisk

sjukdomsbild, respektive patienter där man med

anledning av tidigare behandling inte heller kan förvänta

sig verifierande resultat från laboratoriet. Som troliga

räknas också fall där man av olika skäl använt

mikrobiologiska tekniker, vilkas resultat ännu inte blivit

allmänt internationellt accepterade. Dessa typer av fall

ska därmed anmälas som misstänkta. Ytterligare

information kan göra att fallen senare antingen avskrivs,

står kvar som ”misstänkta” eller blir ”bekräftade”. Sådan

information ska då bifogas en tidigare anmälan.

13

Anmälningspliktiga sjukdomar De anmälningspliktiga sjukdomarna finns listade i

smittskyddslagen (2004:168) som bilaga 1 (allmänfarliga

sjukdomar) och bilaga 2 (samhällsfarliga sjukdomar)

smittskyddsförordningen (2004:255) som bilaga 1 (anmälningspliktiga

sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar).

Variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD) ingår inte i smittskyddslagen.

Anmälningsplikten utgår från lagen (1997:982) om anmälan av vissa allvarliga

sjukdomar samt Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om

misstänkt eller konstaterad Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och annan besläktad

human spongiform encefalopati (HSL-FS 2015:3), liksom EU-parlamentets

resolution EGT C 85, 17.3.1997, s. 61, och den grundförordning som reglerar TSE

(transmissible spongiform encephalopathies), EC/999/ 2001.

Terminologin som används i detta dokument är densamma som används i

författningarna, även om andra beteckningar på sjukdomar eller mikroorganismer

förekommer.

Atypiska mykobakterier, infektion med

Beta-hemolyserande grupp A streptokocker (Streptococcus pyogenes,

GAS), invasiv infektion med

Botulism

Brucellos

Campylobacterinfektion

variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD)

Cryptosporidium, infektion med

Denguefeber

Difteri

Echinokockinfektion

Entamöba histolytica, infektion med

Enterohemorragisk E.coli (EHEC), infektion med

ESBL-producerande Enterobacteriaceae, infektion med

Fågelinfluensa H5N1

Giardiainfektion

Gonorré

Gula febern

Haemophilus influenzae, invasiv infektion med

Harpest (tularemi)

Hepatit A-E

Hiv-infektion och aids

14

HTLV I eller II, infektion med

Influensa

Kikhosta

Klamydiainfektion

Kolera

Legionellainfektion

Leptospirainfektion

Listeriainfektion

Malaria

Meningokockinfektion, invasiv

MERS (Middle East Respiratory Syndrome)

Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), infektion med

Mjältbrand

Mässling

Papegojsjuka

Paratyfoidfeber

Pest

Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP)

Pneumokockinfektion, invasiv

Polio

Påssjuka

Q-feber

Rabies

Röda hund

Salmonellainfektion

Shigellainfektion

Smittkoppor

Sorkfeber (nephropathia epidemica)

Stelkramp

Svår akut respiratorisk sjukdom (sars)

Syfilis

Trikinos

Tuberkulos

Tyfoidfeber

Vancomycinresistenta enterokocker (VRE), infektion med

Vibrioinfektion exkl. kolera

Virala meningoencefaliter

Virala hemorragiska febrar exkl. denguefeber och sorkfeber

(nefropathia epidemica)

Yersiniainfektion

15

Falldefinitioner

Atypiska mykobakterier (icke tuberkulösa mykobakterier)

Endast anmälan från laboratorium

Misstänkt fall Inte aktuellt

Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall

Laboratoriekriterier för diagnos

Isolering av atypiska mykobakterier från kliniskt prov

Beta-hemolyserande grupp A streptokocker (Streptococcus

pyogenes, GAS, invasiv infektion)

Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med STSS (streptococcal toxic shock

syndrome), nekrotiserande fasciit eller puerperal sepsis

+ påvisande av S. pyogenes i (annan än nedan angiven)

relevant lokal



Isolering av Streptococcus pyogenes (GAS) från blod, likvor eller

annan normalt steril lokal

Botulism

Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen

+ epidemiologiskt samband



Minst ett av följande fynd:

isolering av Clostridium botulinum från sår (sårvätska) eller, hos

barn ett år och yngre, även från feces

påvisande av botulinumtoxin i kliniskt prov

16

Brucellos






isolering av Brucella spp. från kliniskt prov

påvisande av Brucella-specifik antikroppsreaktion som indikerar

aktuell infektion.

Campylobacterinfektion

Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen*




Isolering och/eller nukleinsyrapåvisning av Campylobacter spp.,

från feces eller blod.

OBS vid anmälan anges vilken lab.metod som använts

*gastroenterit

variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD)

vCJD fall förutsätter progredierande neuropsykiatrisk sjukdom under mer än 6

månader där alternativa differentialdiagnoser, tidigare exposition för tänkbar

iatrogen smitta och familjär prionsjukdom uteslutits.

Misstänkt fall Förutsättningar enligt ovan

+ klinisk bild förenlig med diagnosen

+ uteslutande av EEG förändringar som vid sporadisk CJD

+ typiska förändringar påvisade med bildteknik (ex. MRT)

eller

förutsättningar enligt ovan

+ positiv tonsillbiopsi

Bekräftat fall Progredierande neuropsykiatrisk sjukdom

och

post mortem neuropatologiskt verifierat fall

17

Cryptosporidiuminfektion






påvisande av Cryptosporidium spp oocystor i kliniskt prov (vanligen

feces) med mikroskopi

påvisande av Cryptosporidium-antigen i feces

påvisande av Cryptosporidium-nukleinsyra i feces.

Denguefeber


+ epidemiologiskt samband, som vistelse i geografiskt

område med pågående spridning




påvisande av denguevirus-nukleinsyra i kliniskt prov

påvisande av denguevirus-specifikt antikroppssvar som indikerar

aktuell infektion.

Difteri





Isolering av toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae, C.

ulcerans eller C. pseudotuberculosis från kliniskt prov

OBS fynd av toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae, C. ulcerans eller C.

pseudotuberculosis ska anmälas oavsett fyndplats eller symtom. Även bärarskap

eller icke-respiratorisk infektion, som t.ex. huddifteri, ska alltså anmälas.

18

Echinokockinfektion






histopatologiskt eller parasitologiskt fynd förenligt med

Echinococcus multilocularis eller E. granulosus, exempelvis hakar

och/eller larver i cystinnehåll

påvisande av antikroppssvar med Echinococcus-specifik serologi

och konfirmerande högspecifik serologisk test

påvisande av nukleinsyra av E. multilocularis eller E. granulosus i

kliniskt prov

typiska organförändringar påvisade med bildteknik (ex. ultraljud,

CT) och positiv, konfirmerande serologi.

EHEC (STEC/VTEC) inkl. HUS (infektion med

enterohemorragisk E. coli, inklusive EHEC-associerat HUS)

Misstänkt fall av EHEC (STEC/VTEC)

Klinisk bild förenlig med diagnosen


Bekräftat fall av EHEC (STEC/VTEC)

Ett laboratorieverifierat fall.

Laboratoriekriterier för diagnos av EHEC


isolering av E. coli som har förmåga att producera shigatoxin (stx)

eller som bär på stx1/stx2 gener

påvisande av stx1 och/eller stx2-gener från kliniskt prov (utan

isolering av stam)

påvisande av shigatoxin i feces (utan isolering av stam)

OBS om möjligt bör STEC/VTEC-stam isoleras och karakteriseras avseende

serotyp, eae gener och subtyper av stx1 alternativt stx2.

OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL.

19

EHEC-associerat HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom)

Misstänkt fall av EHEC-associerat HUS

Klinisk bild förenlig med HUS (hemolytiskt-uremiskt syndrom),

efter enterit

Bekräftat fall av EHEC-associerat HUS

Klinisk bild förenlig med diagnosen

+ ett laboratorieverifierat fall.

För HUS kan även LPS (serogruppspecifikt antikroppssvar mot

lipopolysaccharid) användas som kriterium för

laboratorieverifierat fall.


Entamöba histolytica infektion


+ påvisande av Entamoeba histolytica/E.dispar cystor

vid mikroskopi och/eller epidemiologiskt samband

alternativt

epidemiologiskt samband

+ påvisande av Entamoeba histolytica/E.dispar cystor

vid mikroskopi



Minst ett av följande:

Påvisande av specifikt antikroppssvar i serum.

fynd av Entamoeba histolytica-trofozoiter med intracellulära

erytrocyter

påvisande av E. histolytica-nukleinsyra i kliniskt prov.

påvisande av E. histolytica- antigen i fecesprov.

ESBL-producerande Enterobacteriaceae, inkl. ESBLCARBA Vid Enterobacteriaceae med påvisad ESBLA eller ESBLM: endast anmälan

från laboratorium.

20

Vid Enterobacteriaceae med påvisad ESBLCARBA: anmälan från såväl

laboratorium som behandlande läkare.

Misstänkt fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae

Inte aktuellt

Bekräftat fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae

Ett laboratorieverifierat fall av ESBL-producerande

Enterobacteriaceae1.

Laboratoriekriterier för diagnos av Enterobacteriaceae1 med ESBLA

eller ESBLM

Fynd av bakterier tillhörande arterna Escherichia coli, Klebsiella

pneumoniae, Proteus mirabilis, Salmonella och Shigella spp. med

fenotypiskt eller genotypiskt påvisad ESBL-produktion (ESBLA

eller ESBLM).

Fynd av bakterier tillhörande övriga arter inom familjen

Enterobacteriaceae med fenotypiskt eller genotypiskt påvisad

ESBLA-produktion.

1 ESBL= Extended Spectrum BetaLactamase

ESBLA=Klassiska ESBL vars aktivitet inhiberas av klavulansyra. A härrör från

klassifikation enligt Ambler.

ESBLM= M står för miscellaneous och omfattar ESBL vars aktivitet inte hämmas av kla-

vulansyra, men oftast av kloxacillin.

OBS behandlande läkare ska enligt smittskyddslagen (2004:168) anmäla alla fall

av ESBL-producerande Enterobacteriaceae som fått en anmärkningsvärd

utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (2 kap. 5 §).

ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae

Misstänkt fall av ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae

Inte aktuellt

Bekräftat fall av ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae

Ett laboratorieverifierat fall av ESBLCARBA-producerande

Enterobacteriaceae1.

Laboratoriekriterier för diagnos av Enterobacteriaceae med

ESBLCARBA:

Fenotypiskt eller genotypiskt påvisad karbapenemas (ESBLCARBA)

1 ESBLCARBA = ESBL med karbapenemasaktivitet

OBS behandlande läkare ska enligt smittskyddslagen (2004:168) anmäla alla

fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae som fått en anmärkningsvärd

utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (2 kap. 5 §).

21

Fågelinfluensa H5N1






påvisande av högpatogent aviärt influensavirus A/H5N1 i kliniskt

prov

påvisande av influensa A/H5N1-nukleinsyra i kliniskt prov

påvisande av A/H5N1-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell

infektion.

Giardiainfektion






cystor eller trofozoiter av Giardia intestinalis (synonyma begrepp är

lamblia och duodenalis) i feces, duodenalvätska eller tunntarms-

biopsi med mikroskopi

påvisande av Giardia-antigen i kliniskt prov

påvisande av Giardia nukleinsyra i kliniskt prov.

Gonorré






isolering av Neisseria gonorrhoeae från kliniskt prov

22

påvisande i kliniskt prov av Neisseria gonorrhoeae nukleinsyra med

två specifika analysmetoder med olika målgener i samma prov eller i

två efter varandra följande prov

fynd av Gramnegativa intracellulära diplokocker i urethrautstryk från

en man med symptomatisk uretrit

Gula febern






isolering av gula febernvirus från ett kliniskt prov

påvisande av gula febern-nukleinsyra i kliniskt prov

påvisande av gula febernvirus-specifikt antikroppssvar som indikerar

aktuell infektion

påvisande av gula febern-antigen i kliniskt prov

vävnadsprov (framför allt lever) analyserat genom immunhistoke-

miskt påvisande av gula febern med virusspecifika antisera.

OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik.

Haemophilus influenzae (invasiv infektion)


+ påvisande av Haemophilus influenzae-antigen från blod, likvor

eller annan normalt steril lokal




isolering av Haemophilus influenzae från blod, likvor eller annan

normalt steril lokal

påvisande av Haemophilus influenzae-nukleinsyra från blod, likvor


23

Harpest (tularemi)


+ epidemiologiskt samband, inkl. vistelse i geografiskt område

med känd föregående spridning, även utan anamnestisk kontakt

med känd smittkälla




isolering av Francisella tularensis från kliniskt prov

påvisande av F. tularensis-nukleinsyra i kliniskt prov

påvisande av F. tularensis-specifikt antikroppssvar som indikerar

aktuell infektion.

Hepatit A






påvisande av IgM antikroppar mot hepatit A virus i serum

påvisande av hepatit A virus-nukleinsyra i serum eller feces.

Hepatit B

Kriterier för anmälan från laboratorium

Minst ett av följande fynd i serum/plasma:

hepatit B-virus ytantigen (HBsAg)1

hepatit B-virus-DNA (HBV-DNA)

1 HBsAg-fyndet ska vara säkerställt, dvs. tydligt positivt, alternativt konfirmerat

efter osäkert fynd.

Kriterier för anmälan från behandlande läkare



24

Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat akut eller kroniskt fall enligt

laboratoriekriterierna nedan

Laboratoriekriterier för diagnos av akut hepatit B-infektion (innefattar både

tidig inkubationsfas och övrig akut fas)

Hepatit B-virus ytantigen (HBsAg) eller Hepatit B-virus-DNA

(HBV-DNA) och utan hepatit B-virus core antikroppar (anti-HBc)

påvisat i serum/plasma (motsvarar tidig inkubationsfas).

Hepatit B-virus IgM-core antikroppar (anti-HBc IgM) påvisade och

minst ett av följande fynd i serum/plasma (motsvarar övrig akut fas):

- hepatit B-virus ytantigen (HBsAg)

- hepatit B-virus-DNA (HBV-DNA).

Laboratoriekriterier för diagnos av kronisk hepatit B-infektion

Samtliga av följande tre fynd i serum/plasma:

hepatit B-virus ytantigen (HBsAg)

hepatit B-virus IgG-core antikroppar (anti-HBc IgG)

ej påvisbar eller låg nivå av hepatit B-virus IgM-core antikroppar

(anti-HBc IgM).

OBS både akuta och kroniska fall ska anmälas och särskiljas vid anmälan.

Hepatit C

Kriterier för anmälan från laboratorium

Minst ett av följande fynd i serum/plasma:

hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA)

hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag)

hepatit C-virusantikroppar (HCV-antikroppar/HCV-Ak) påvisade

med immunoblot1.

1 Där hepatit C-virus RNA och/eller hepatit C-virusantigen ej påvisats i serum/plasma eller

där analyser för dessa inte gjorts.

Kriterier för anmälan från behandlande läkare



Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall av akut, kroniskt eller okänt stadium

enligt laboratoriekriterierna nedan

Laboratoriekriterier för diagnos av akut hepatit C-infektion


25

serokonversion mellan två serumprov tagna med högst 12 månaders

intervall

och

minst ett av följande fynd i serum/plasma:

- hepatit C-virusantikroppar (HCV-antikroppar/HCV-Ak) med

immunoblot

- hepatit C-virus RNA (HCV-RNA)

- specifikt hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag)

tillkomst i immunoblot av ytterligare antikroppsreaktivt band i nytt prov

taget efter minst en månad

hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA) påvisat i serum/plasma (under inkuba-

tionstiden före antikroppssvar)

hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag) påvisat i serum/plasma

(under inkubationstiden före antikroppssvar).

Laboratoriekriterier för diagnos av kronisk hepatit C-infektion

Antikroppar mot hepatit C-virus påvisade i två serumprov tagna med

minst 12 månaders intervall

och


- hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA)

- specifikt hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag).

Laboratoriekriterier för diagnos av hepatit C-infektion av okänt stadium

Antikroppar mot hepatit C-virus av okänd varaktighet påvisade i

serum/plasma

och


- hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA)

- specifikt hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag).

OBS fall av akut, kronisk och okänt stadium ska anmälas och särskiljas vid

anmälan

Hepatit D





påvisande av hepatit D virus-specifikt antikroppssvar i serum

påvisande av hepatit D-nukleinsyra i serum

26

påvisande av hepatit D virus-antigen i serum.

Hepatit E






påvisande av hepatit E virusspecifikt antikroppssvar i serum som

indikerar aktuell infektion

påvisande av hepatit E virus-nukleinsyra i serum eller feces.

Hivinfektion och aids

Misstänkt fall Hiv-behandlade, liksom barn till mödrar, som utanför

Sverige diagnostiserats med hiv och fått adekvat be-

handling

Bekräftat hivfall Ett laboratorieverifierat hivfall

Bekräftat aidsfall Ett laboratorieverifierat hivfall

och

aidsdefinierat tillstånd, enligt europeiska falldefinitionerna för aids hos personer ≥

15 år respektive barn < 15 år gamla (www.eurohiv.org).

Laboratoriekriterier för hivdiagnos

A. Vuxna och barn ≥ 18 månaders ålder

Positivt hiv-antikroppstest eller kombinerad hiv-antigen/antikroppstest,

inklusive konfirmerande test, som bekräftats genom uppföljande prov

eller

Minst två av följande fynd, som bekräftats genom uppföljande prov:

- påvisande av hiv- nukleinsyra (hiv-RNA, hiv-DNA)

- påvisande av hiv p24 antigen, inkl. neutralisationstest

- isolering av hiv

B. Barn under 18 månaders ålder

Minst ett av följande fynd, som bekräftats genom uppföljande prov:

påvisande av hiv- nukleinsyra (hiv-RNA, hiv-DNA)

27

påvisande av hiv p24 antigen, inkl. neutralisationstest

isolering av hiv

Det finns inget krav att en aidspatient, som tidigare rapporterats som hiv-smittad,

ska anmälas på nytt.

HTLV-1 eller HTLV-2




Minst ett av följande fynd, som bekräftats genom uppföljande prov:

positivt HTLV-specifikt antikroppstest, inklusive konfirmerande test

påvisande av HTLV-nukleinsyra (HTLV DNA)

isolering av HTLV

Influensa Alla fall av influensa: anmälan från laboratorium





påvisande av influensa-nukleinsyra i ett kliniskt prov

påvisande av influensa-specifikt antikroppssvar som indikerar

aktuell infektion

isolering av influensavirus från ett kliniskt prov

Kikhosta






isolering av Bordetella pertussis från ett kliniskt prov

28

påvisande av Bordetella pertussis-nukleinsyra i ett kliniskt prov

påvisande av Bordetella pertussis-specifikt antikroppssvar i serum

som indikerar aktuell infektion

OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologiskt laboratoriediagnostik

Klamydia inkl. LGV




Laboratoriekriterier för diagnos av klamydia

Minst ett av följande fynd utan påvisad genotyp L1, L2 eller L3:

påvisande av Chlamydia trachomatis-nukleinsyra i ett kliniskt prov

isolering av Chlamydia trachomatis från ett kliniskt prov

påvisande av Chlamydia trachomatis med direkt FA i kliniskt prov.

LGV (lymphogranuloma venereum)

Laboratoriekriterier för diagnos av LGV

Påvisande i ett kliniskt prov (anogenitalt eller konjunktiva) av

nukleinsyra specifik för genotyp (serotyp) L1, L2 eller L3 av

Chlamydia trachomatis i ett kliniskt prov.

Kolera





Samtliga av följande tre fynd:

isolering av Vibrio cholerae i ett kliniskt prov

påvisande av serotyp O1 eller O139 hos isolatet

påvisande av kolera-enterotoxin (CTX) eller toxingen (ctx) hos

isolatet.

29

Legionellainfektion


+ laboratoriekriterier enligt nedan

eller epidemiologiskt samband



För misstänkt fall minst ett av följande fynd:

påvisande av Legionella pneumophila-antigen i luftvägssekret, lung-

vävnad eller någon annan normalt steril lokal

påvisande av Legionella spp.-nukleinsyra i luftvägssekret, lung-

vävnad eller någon annan normalt steril lokal

påvisande av specifikt antikroppssvar (minst fyrfaldig titerstegring)

mot Legionella pneumophila icke serogrupp 1 eller annan Legionella

spp.

påvisande av enstaka hög antikroppstiter mot Legionella pneumo-

phila serogrupp 1, andra serogrupper eller andra Legionella spp i

serum.

För bekräftat fall minst ett av följande fynd:

isolering av Legionella spp. från luftvägssekret, lungvävnad eller

någon annan normalt steril lokal

påvisande av specifikt antikroppssvar (minst fyrfaldig titerstegring)

mot Legionella pneumophila serogrupp 1

påvisande av Legionella pneumophila-antigen i urin.

Leptospirainfektion






isolering av Leptospira interrogans- eller annan patogen Leptopira

spp.-nukleinsyra i kliniskt prov

isolering av Leptospira interrogans- eller annan patogen Leptopira

spp. från ett kliniskt prov

påvisande av Leptospira interrogans- eller annan patogen Leptopira

spp.-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion

30

Listeriainfektion

Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med invasiv listeriasjukdom

+ epidemiologiskt samband.




påvisande av Listeria monocytogenes nukleinsyra i blod, likvor eller

annan normalt steril lokal

isolering av Listeria monocytogenes från blod, likvor eller annan


isolering av Listeria monocytogenes från en normalt icke-steril lokal

hos foster, dödfött barn eller hos modern inom 24 tim från förloss-

ningen.

Isolering av Listeria monocytogenes hos ett dödfött/nyfött foster

efter tjugonde gestationsveckan rapporteras som eget fall.

Malaria



och/eller

påvisande av malaria-antigen i blod




påvisande av malariaparasiter med mikroskopi i blodutstryk/tjock

droppe

påvisande av Plasmodium-nukleinsyra i blod

Meningokocksjukdom (invasiv)


och minst ett av följande fynd:

påvisande av Neisseria meningitidis i kliniskt prov från

normalt icke steril lokal (exv. svalg/nasopharynx)

påvisande av gramnegativa diplokocker i likvor

31

Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall med klinisk bild



isolering av Neisseria meningitidis från blod, likvor eller annan


påvisande av Neisseria meningitidis-nukleinsyra från blod, likvor


påvisande av Neisseria meningitidis-antigen i likvor

påvisande av Neisseria meningitidis-specifikt antikroppssvar med

serokonversion och/eller signifikant titerstegring av IgG


MERS (Middle East Respiratory Syndrome)




Laboratoriekriterier för diagnos:


påvisande av MERS-coronavirus nukleinsyra i kliniskt prov

omfattande minst två olika regioner av virusgenomet

påvisande av MERS-coronavirus-specifikt och neutraliseran-

de antikroppssvar som indikerar aktuell infektion

isolering av MERS-coronavirus i cellkultur från ett kliniskt prov

Mjältbrand



Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat fall med klinisk bild



isolering av kapsel- och toxinproducerande Bacillus anthracis i ett

kliniskt prov

påvisande av Bacillus anthracis-nukleinsyra i ett kliniskt prov.

32

Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA)




Påvisande av fenotypisk resistens förenlig med meticillinresistenta

Staphylococcus aureus

och

Påvisande i isolatet av genetisk markör för meticillinresistens (mecA-gen

eller annan relevant mec-gen) alternativt dess produkt (PBP2a eller annat

relevant penicillinbindande protein).

Mässling





påvisande av mässlingsspecifikt antikroppssvar i serum eller saliv

som indikerar aktuell infektion

isolering av mässlingvirus i kliniskt prov

påvisande av mässlingvirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov

påvisande av mässling-antigen med specifika monoklonala

antikroppar i immunofluorescens

OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik

Papegojsjuka






isolering av Chlamydophila psittaci från ett kliniskt prov

påvisande av Chlamydophila psittaci nukleinsyra i ett kliniskt prov

33

påvisande av Chlamydophila psittaci-specifikt antikroppssvar med

serokonversion och/eller signifikant titerstegring av IgG.

Paratyfoidfeber





Isolering av Salmonella Paratyphi (Salmonella enterica serovar

Paratyphi) i kliniskt prov.


Pest






isolering av Yersinia pestis i ett kliniskt prov

påvisande av Yersinia pestis-nukleinsyra i kliniskt prov

påvisande av Yersinia pestis-F1 specifikt antikroppssvar som

indikerar aktuell infektion.

Pneumokockinfektion (invasiv) (Streptococcus

pneumoniae)

Misstänkt fall Klinisk bild (meningit)

+ Grampositiva diplokocker i likvor




isolering av S. pneumoniae från blod, likvor eller annan normalt

steril lokal

34

påvisande av S. pneumoniae-nukleinsyra från blod, likvor eller

annan normalt steril lokal (ej urin)

påvisande av pneumokockantigen i prov från blod, likvor eller annan

normalt steril lokal (ej urin)

OBS dubbelanmälan görs vid invasiv infektion med pneumokocker med nedsatt

penicillinkänslighet.

Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G

(PNSP)




Påvisande av Streptococcus pneumoniae i kliniskt prov

och

Påvisande av nedsatt känslighet mot penicillin G, MIC över 1 mg/L

OBS dubbelanmälan görs vid invasiv infektion med pneumokocker med nedsatt

penicillinkänslighet.

Polio






isolering av vildtyp poliovirus (Wild polio virus, WPV) verifierat

med typning

isolering av vaccinderiverat poliovirus (VDPV) verifierat med

typning.

OBS även bärarskap av poliovirus ska anmälas.

Påssjuka



35




isolering av parotitvirus från ett kliniskt prov (saliv, likvor eller urin)

påvisande av parotitvirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov (saliv,

likvor eller urin)

påvisande av parotitspecifikt antikroppssvar i serum eller saliv som



Q-feber






isolering av Coxiella burnetii i ett kliniskt prov

påvisande av Coxiella burnetii-nukleinsyra i kliniskt prov

påvisande av specifikt Coxiella burnetii-antikroppssvar som


Rabies

Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med diagnosen efter vistelse i

rabiesendemiskt område

och/eller exposition för

djur i land med rabies

potentiellt rabiessmittat djur i Sverige eller

smittad human vävnad (exempelvis efter

organtransplantation)




isolering av Lyssavirus i ett kliniskt prov

36

påvisande av Lyssavirus-nukleinsyra i kliniskt prov

påvisande av Lyssavirus-antigen i kliniskt prov

påvisande av specifikt Lyssavirus-antikroppssvar i serum eller

likvor.


Röda hund inkl. kongenitalt rubellasyndrom






isolering av rubellavirus i ett kliniskt prov

påvisande av rubellavirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov

påvisande av specifikt rubella-antikroppssvar i serum eller saliv med

IgM och/eller serokonversion av IgG och/eller signifikant

titerstegring av IgG

OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serlogisk laboratoriediagnostik.

OBS positivt IgM resultat hos gravid kvinna kräver konfirmerade test.

Kongenitalt rubellasyndrom

Misstänkt fall Spädbarn eller dödfött barn vars mor haft

laboratorieverifierad rubellainfektion under graviditeten




isolering av rubellavirus i ett kliniskt prov

påvisande av rubellavirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov

påvisande av specifikt rubella-antikroppssvar med IgM

kvarstående IgG-stegring vid 6 och 12 månaders ålder (med ungefär

samma rubella IgG koncentration i minst två prov)


37

Salmonella





Isolering och/eller nukleinsyrapåvisning av Salmonella spp (utom S.

Typhi och S. Paratyphi) i kliniskt prov. Ange vilken metod som

använts vid anmälan.

OBS dubbelanmälan från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL

SARS

(svår akut respiratorisk sjukdom)




Laboratoriekriterier för diagnos av misstänkt fall


påvisande av SARS-coronavirus-specifika antikroppar

påvisande av SARS-coronavirus-nukleinsyra i ett kliniskt prov.

Laboratoriekriterier för diagnos av bekräftat fall


isolering av SARS-coronavirus virus i cellkultur från ett kliniskt

prov

påvisande av SARS-coronavirus-nukleinsyra vid minst ett av

följande

- i kliniskt prov från minst två olika lokaler (t.ex. nasofarynx och

feces)

- i kliniskt prov från minst två olika provtillfällen under samma

sjukdomsperiod

- i ett kliniskt prov som testats med samma metod men med olika

reagenser (ex. nytt RNA extrakt)

påvisande av SARS-coronavirus-specifikt antikroppssvar som


38

Shigellainfektion





Isolering av Shigella spp. i kliniskt prov.

OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL

Smittkoppor



och/eller

påvisande av orthopoxvirus genom elektronmikroskopi




isolering av variolavirus i kliniskt prov

påvisande av variolavirus-nukleinsyra i kliniskt prov.

Sorkfeber (nephropathia epidemica)


+ vistelse i område med känd spridning




påvisande av Puumalavirus-nukleinsyra i kliniskt prov

påvisande av Puumalavirus-specifikt antikroppssvar som indikerar

aktuell infektion.

39

Stelkramp (tetanus)


Bekräftat fall Klinisk bild förenlig med diagnosen

+ känt expositionstillfälle, med eller utan lab.verifiering



isolering av Clostridium tetani i ett kliniskt prov

påvisande av specifika tetanus toxin-antikroppar i serum som



Syfilis inkl. neonatal/kongenital syfilis

Observera att endast syfilis i smittsamt skede är anmälningspliktig, dvs. enbart

tidig syfilis (de första två åren efter smittotillfället – för bedömning av kliniker)

och inte sen syfilis (mer än två år efter smittotillfället).


och/eller epidemiologiskt samband

+ laboratoriekriterier enligt nedan

Bekräftat fall Klinisk bild förenlig med syfilis

och/eller epidemiologiskt samband

+ laboratorieverifiering enligt nedan


För misstänkt fall:

Ett positivt test för påvisande av antikroppar specifikt mot

Treponema pallidum.

För bekräftat fall:

PCR-påvisning med sekvensering (på kliniskt material)

Eller samtliga av följande två fynd:

ett positivt test för påvisande av antikroppar specifika för T.

pallidum (ex. TPPA, TPHA, CIA eller EIA).

en positiv ospecifik test för att visa att sjukdomen är i tidigt skede (ex.

VDRL, RPR, WR) alternativt påvisande av IgM specifika för T.

pallidum.

40


Neonatal/kongenital syfilis

Misstänkt fall Mamman har en obehandlad eller inadekvat behandlad

syfilisinfektion eller har fått behandling mot syfilis inom 30 dagar

före partus

eller

klinisk bild förenlig med neonatal/ kongenital syfilis.

och/eller

epidemiologiskt samband och laboratoriekriterier enligt

nedan

Bekräftat fall Klinisk bild förenlig med neonatal/kongenital syfilis

och/eller

epidemiologiskt samband + laboratorieverifiering enligt nedan

Laboratoriekriterier för diagnos av misstänkt fall

Minst ett av följande fynd i prov från barnet (ej navelsträngsblod):

IgM antikroppar mot syfilis

IgG-antikroppar mot syfilis i fyra gånger högre titer hos barnet än

hos mamman

en positiv specifik screeningtest

Laboratoriekriterier för diagnos av bekräftat fall

Minst ett av följande fynd i prov från barnet (ej navelsträngsblod):

PCR-påvisning med sekvensering (på kliniskt material)

IgM antikroppar mot syfilis och en positiv ospecifik test (VDRL,

RPR, WR)

En positiv specifik screeningtest och en positiv specifik test (TPPA)

och en positiv ospecifik test (VDRL, RPR, WR) - om barnet är äldre

än 18 månader och ej fått behandling för syfilis.

Trikinos




41



påvisande av Trichinella larver i vävnad från muskelbiopsi

påvisande av Trichinella-specifikt antikroppssvar.

Tuberkulos

Endast aktiv tuberkulos är anmälningspliktig.

Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med aktiv sjukdom

- inledd behandling som vid aktiv tuberkulos

och/eller

- påvisad nukleinsyra från M. tuberculosis-komplexet

och/eller

- histopatologiskt fynd av granulom förenligt med tuberkulos-

infektion (under förutsättning att infektion med Mycobacterium

bovis-BCG uteslutits)




isolering av bakterie tillhörande Mycobacterium tuberculosis-

komplexet (utom Mycobacterium bovis-BCG) i kliniskt prov

påvisande av nukleinsyra från M. tuberculosis-komplexet och på-

visande av syrafasta stavar vid mikroskopi av kliniskt prov från

nedre luftvägarna

Tyfoidfeber





Isolering av Salmonella Typhi (Salmonella enterica serovar Typhi) i

kliniskt prov.

OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL

42

Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)




Påvisande av fenotypisk resistens mot vankomycin hos Enterococcus

faecium eller Enterococcus faecalis

och

Påvisande av genetisk markör för vankomycinresistens (relevant

van-gen) i isolatet.

Vibrioinfektion (exkl. kolera)




Isolering av Vibrio spp. annan än toxinproducerande V. cholerae O1

och O139 i kliniskt prov.

Virala hemorragiska febrar (exkl. denguefeber och

sorkfeber)


+ epidemiologiskt samband (kontakt med VHF-fall

eller resa senaste 21 dagarna till område med aktuell

eller tidigare känd VHF-spridning)




isolering av specifikt VHF-virus från kliniskt prov

påvisande av specifikt VHF-virus nukleinsyra i kliniskt prov.

Virala meningoencefaliter (exkl. TBE)

Misstänkt fall Isolering av specifikt virus i kliniskt prov annat än likvor

eller hjärnmaterial (t.ex. blåsor eller feces)

43

och/eller

epidemiologiskt samband


+ pleocytos i likvor eller neurologiska symtom förenliga med

encefalit/meningoencefalit, även i frånvaro av pleocytos




isolering av specifikt virus i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial)

påvisande av specifikt virus nukleinsyra i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial)

påvisande av specifikt virusantikroppssvar i likvor som indikerar aktuell infektion

meningoencefalit med påvisande av specifikt virusantikroppssvar i serum eller likvor som indikerar aktuell infektion.

TBE-infektion (viral tick borne encephalitis)

Misstänkt fall Epidemiologiskt samband


+ pleocytos i likvor eller neurologiska symtom förenliga med

encefalit, även i frånvaro av pleocytos

+ påvisande av TBE-specifika IgM-antikroppar i serum




Påvisande av TBE-specifika IgM och IgG antikroppar i serum

Isolering av TBE-virus i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial)

Påvisande av TBE-virus-nukleinsyra i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial)

Isolering av TBE- virus i serum

Påvisande av TBE-virus nukleinsyra i serum

Påvisande av TBE specifika IgM antikroppar i likvor

Påvisande av serokonversion eller signifikant titerstegring av TBE-specifika antikroppar i parade sera.

OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik

44

Yersiniainfektion





Isolering och/eller nukleinsyrapåvisning av Yersinia enterocolitica

(utom biotyp 1A) eller Yersinia pseudotuberculosis i kliniskt prov.

Ange vilken metod som använts vid anmälan.

45

Fördjupning Smittskyddslag 2004:168

Smittskyddsförordning 2004:255

Ny smittskyddslag m.m. Regeringens proposition 2003/04:30

Europaparlamentets och rådets beslut Sept.24, 1998 no. 2119/98/EC om att bilda

nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar.

2002/253/EG: Kommissionens beslut av den 19 mars 2002 om fastställande av

falldefinitioner för rapportering av smittsamma sjukdomar till gemen-

skapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG

2000/96/EG: Kommissionens beslut av den 22 december 1999 om de smittsamma

sjukdomar som successivt skall omfattas av gemenskapsnätverket enligt

Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG.

Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om smittspårning, HSL-FS

2015:4

Smittspårning vid sexuellt överförbara infektioner. Socialstyrelsen 2008 Art.nr.

2008-101-7

Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) – kunskapsunderlag

och rekommendationer för handläggning. Socialstyrelsen 2012. Art.nr. 2012-5-13

Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad (www.slf.se/smittskydd)

http://eur-lex.europa.eu/Notice.do?val=236263:cs&lang=sv&list=498022:cs,492784:cs,462209:cs,285715:cs,285692:cs,236263:cs,&pos=6&page=1&nbl=6&pgs=10&hwords=2000/96~



http://www.slf.se/smittskydd

Solna Nobels väg 18, SE-171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, SE-831 40 Östersund.

www.folkhalsomyndigheten.se

Detta är rekommendationer för de kriterier som ska användas i den svenska övervakningen av

smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Kriterierna har i

största mån anpassats till de gemensamma kriterier som har antagits inom EU för att möjliggöra

en jämförbar statistik.

Socialstyrelsen publicerade de första falldefinitionerna 2008. Den 1 juli 2015 övergick ansvaret för

det samlade smittskyddsarbetet till Folkhälsomyndigheten som då också övertog ansvaret för

detta dokument. Uppdateringar av dokumentet sker vid behov och följer eventuella förändringar i

Smittskyddsförordningen, metodutvecklingen inom mikrobiologisk diagnostik samt infektionsepi-

demiologi.

Publikationen skall utgöra ett stöd för de som enligt Smittskyddslagen (2004:168) har skyldighet

att utan dröjsmål anmäla fall av vissa smittsamma sjukdomar i enlighet med Smittskyddsförord-

ningen (2004:255) vilket omfattar behandlande läkare som misstänker eller konstaterar fall av

allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom, läkare samt ansvarig vid laborato-

rium som utför mikrobiologisk diagnostik och läkare som utför obduktion.

-----------------------------------------------

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör

myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa

och skydda mot hälsohot.

Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Documents

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen...• morfologi, (elektron)mikroskopi (påvisning) Misstänkt (troligt) fall är ett sjukdomsfall där det finns goda skäl att