1

Fallet, korset och Gaia En studie i kristen miljöetik

Tobias Markussons

Religionsvetenskap

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Umeå universitet

901 87 Umeå

2

Abstract This study descirbes, discusses & compares the different arguments that the two

theocentric philosophers Michael Northcott and James Gustafson have about the

environmental issue. The study looks at their thoughts about the origin of the

environmental crisis, humans position in creation, the value of nature and the

consequences their environmental ethics have for solving the environmental crisis.

FInaly the study examines their critique on society and their solutions for

development of society without causing further harm to nature.

Keywords: Christian environmental ethics, Christian philosophy, environmental

crisis, environmental ethics

Denna studie handlar om att beskriva, diskutera och jämföra de olika argumenten som

de två teocentriska filosoferna Michael Northcott och James Gustafson har om

miljöfrågan. Studien fokuserar på vad de har för tankar om ursprunget till miljökrisen,

vilken position mannen har i skapelsen, vad naturen har för värde och vilka

konsekvenser deras ställningstagande har för lösningen till miljökrisen. Till sist

undersöker studien vad de har för kritik mot samhället, vilken lösning de har för en

fortsatt utveckling av samhället utan att ytterligare skada naturen.

Nyckelord: Kristen miljöetik, kristen filosofi, miljökrisen, miljöetik

3

Innehållsförteckning  Inledning ........................................................................................................................ 4  

Syfte:  .....................................................................................................................................  5  

Metod och material  ...............................................................................................................  5  

Tidigare  forskning  ..................................................................................................................  6  

Disposition  ............................................................................................................................  7  

Begreppsförklaring ........................................................................................................ 7  Förklaring av centrismer  .......................................................................................................  9  

Vad är värde?  ......................................................................................................................  10  

Ursprunget till miljökrisen ........................................................................................... 13  Samhället  .............................................................................................................................  16  

Värdet i naturen  ...................................................................................................................  19  

GMO och författarnas miljöetik  ..........................................................................................  22  

Etikernas svar på miljökrisen ....................................................................................... 25  GMO  och  lösningen  .............................................................................................................  28  

Författarnas  egna  tankar  om  GMO  .....................................................................................  29  

Diskussion om författarna och deras filosofi ............................................................... 31  Diskussion om deras lösningar .................................................................................... 33  

Northcotts  ekologiska  samhällen  och  Gustafsons  kall  ........................................................  33  

Narrativet  i  samhället  och  egna  tankar  ...............................................................................  35  

Litteraturförteckning .................................................................................................... 39  Bilagor  .................................................................................................................................  39  

4

Inledning ”Gud kallade det torra landet jord, och vattenmassan kallade han hav. Och Gud såg att

det var gott”. Detta citat ifrån 1 Mos 1:10 beskriver hur Gud skapade världen och allt

liv och allting Gud skapat var gott. Med denna utgångspunkt så har många teologer 1 understrukit att människan har som skapelsens krona ett visst ansvar. Vissa

argumenterar för att vi har missbrukat vår position som vi har fått av Gud och att vi

genom kyrkan berättigat vår naturförstörelse av jorden och naturen. Att en kristen

idétradition om att vi är det viktigaste på jorden har ersatt det band som våra förfäder

hade till naturen, vilket har resulterat i massdöd genom svält, sjukdomar,

naturförstörelse etc.

Andra hävdar att det är vetenskapen som är grunden till kilen mellan spiritualism och

teknologi genom att bryta ner världens beståndsdelar till atomer, till vetenskap. Den

tanken på att allting är vetenskap har gjort att vi inte längre har någon empati för

naturen och djuren. C. S. Lewis sammanfattade den tanken med att säga, ”The stars

lost their divinity as astronomy developed.”2

En tredje part med kristna etiker hävdar att den organiserade spiritualismen har dött ut

eller ersatts hos stora delar av mänskligheten med kommersialism och konsumism där

vi hela tiden strävar efter mer. Detta medför en ökad urbanisering där landsbygden

töms och banden till naturen försvinner.

Oavsett vilken ståndpunkt, tro eller argument man har när det kommer till miljöetik,

är alla överens om att vi nu lever i en värld som blöder. Vi, mänskligheten, kan

antingen vrida om kniven eller lägga på ett plåster. Både religiösa, som till exempel

Northcott och Gustafson som jag kommer behandla i den här uppsatsen och helt

vetenskapligt inriktade människor, som till exempel James Lovelock med sin Gaia-

hypotes, argumenterar nu för att hitta en rättvis väg till en samexistens mellan miljön

och människan. En väg som ska skona miljön och naturen men inte hindra våra

samhällen från att utvecklas.

                                                                                                               1  Till  exempel  Thomas  Aquinas  och  Michael  Northcott.  2 Michael Northcott The Environment & Christian Ethics. (Cambridge: Univeristy Press, 1996), 36

5

Med kraftig ökning av tropiska stormar, jordbävningar, kraftiga snöstormar och andra

naturkatastrofer som medför massdöd bland både människor och djur, så går det inte

längre att blunda inför vår påverkan.

Men vilken väg ska vi gå och vilka argument ska vi använda oss av för att hitta

jämvikten som världen så desperat eftersöker? Är det spiritualism som saknas och kan

rollen som trädgårdsmästare i Guds trädgård vara lösningen?

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva, diskutera och jämför argumentationslinjerna

hos två inflytelserika kristna miljöetiker, nämligen Michael Northcott och James

Gustafson. De frågeställningar jag kommer att fokusera på att besvara inom ramen av

detta arbete är:

Vad är människans plats i skapelsen?

Vad gör naturen värdefull och vilka praktiska konsekvenser får deras miljöetik när de

ställs inför frågan om GMO?

Vad har de för samhällskritik och hur formuleras den?

Vad har de för lösning på fortsatt samhällsutveckling utan att miljön skadas?

Metod och material Uppsatsens bygger på Michael Northcotts bok The Environment & Christian Ethics

och James Gustafsons A Sense of the Divine samt delar av hans Ethics From a

Theocentric Perspective volume I & II3. Northcott och Gustafson anses vara något av

tungviktare inom den kristna miljöetiken och de har publicerat ett flertal böcker och

texter inom ämnet. Michael S. Northcott är en skotsk professor i etik vid University of

Edinburgh samt präst vid den skotska episkopala kyrkan. Den skotska episkopala

kyrkan har ett nära samarbete med den katolska kyrkan, även om påven inte ses som

överhuvud. James M. Gustafson har jobbat på flera olika institut inom religion och

filosofi, till exempel nu senast som professor i teologisk etik på Emory University

fram till hans pension 1998.

                                                                                                               3  Jag kommer att citera Gustafsons paper A Christian perspective on Genetic Engineering med

1994no5 istället för årtalet 1994. Detta är för att undvika att det blir missförstånd då Gustafsons bok A

Sense of the Divine är publicerad samma år.  

6

Jag kommer att identifiera båda teologers huvudargument om varför miljöproblemen

ser ut som de gör och vilka sätt de menar att vi kan bryta dessa destruktiva mönster.

Detta innebär att jag kommer att analysera hur de uppfattar relationen mellan

människan och naturen liksom vad som gör att vi bör respektera dess värde. Därför

kommer jag att diskutera och jämföra deras respektive ansatser, men även pröva i

vilken utsträckning de är möjliga att tillämpa på ett aktuellt förslag att lösa ett

miljöproblem, nämligen GMO. Konsumtion och produktion av mat är en av de största

orsakerna till den höga påfrestningen av miljön och vill jag se och jämföra hur

Northcott och Gustafson ställer sig till GMO som avlastning till detta.

Tidigare  forskning  Det har bedrivits mycket tidigare forskning inom området kristen miljöetik, men det

är få som har jämfört två stycken teocentriska miljöetiker på det grundläggande sättet

som i den här uppsatsen. Lisa H. Sideris har i boken Environmental ethics, Ecological

Theology, and Natural selection4 jämfört flera olika teocentriker för att jämföra och se

hur de argumenterar kring naturvetenskap och miljöetik, där bland annat Northcott

och Gustafson är med. Men Sideris tittar på hur de skapar teocentriska filosofier

utifrån olika frågor vilket gör att forskningen blir bredare än denna uppsats specifika

frågeställning kring miljöetik. Anders Melin jämför flera olika teocentriska författare i

sin bok Living with other beings5 och ställer sedan den teocentriska miljöetiska

filosofin mot Aristoteles filosofi. Han ser på skillnader och likheter i tankar kring

dygderna och han tar bland annat upp Northcott och Gustafson och använder delar av

deras argument. James B. Martin-Schramm och Robert L. Stivers visar hur man kan

använda olika teocentriska miljöetiska argumenteringar i praktiken med sin bok

Christian Environmental ethics: a case method approach.6 Jag använder Northcott

och Gustafsons argumenteringar i frågan om GMO på samma sätt som Martin-

Schramm och Stivers gör i sin bok. Men de använder inte argumenten för att se om

det finns praktiska konsekvenser för etikernas position till frågor som de inte försöker

besvara, de visar istället på hur man kan använda de. Utöver dessa så finns det texter

                                                                                                               4  Sideris, Lisa. Environmental ethics, Ecological Theology, and Natural selection. (New York: University of Columbia, 2003)  5  Melin, Anders. Living with Other Beings, vol 9, A virtue-oriented approach to the ethics of species protection, (Zürich: LIT Verlag, 2013) 6  James B. Martin-Schramm, Robert L. Stivers. ”Christian Environmental Ethics: A case method approach.”(Michigan: Orbis Books, 2003)  

7

och böcker som behandlar Northcott och Gustafson fast i andra sammanhang och de

ställs inte mot varandra i någon stor utsträckning. Den här uppsatsen blir därför ensam

om att driva detta speciella och snäva syfte där dessa filosofer ställs mot varandra.

Disposition Jag kommer att börja den här uppsatsen med att ta upp en del begrepp som kommer

att användas i uppsatsen. Efter det så fortsätter jag med en diskussion kring begreppet

värde, där begreppet både förklaras och problematiseras. Men för att göra det mer

pedagogiskt så har jag lagt in en sida som förklarar värde med bilder.

Efter värdedelen i uppsatsen så presenterar jag författarna och deras

religionstillhörighet. Beroende på vilken kristen inriktning de har så kan argumenten

skilja sig även fast bådas argumentering kan komma från bibeln. Efter det följer

frågeställningarna och jag presenterar de båda etikernas respektive ståndpunkter. Det

innebär att i första delen så behandlar jag ursprunget till ekokrisen och människans

plats i skapelsen, nästa del så behandlar jag vad etikernas tankar kring samhället och

vad som kan göras ur deras miljöetiska filosofi för en fortsatt utveckling. Efter det

fördjupar jag mig i vad dessa etiker sätter för värde på naturen och hur de

argumenterar för värdet.

Jag diskuterar sedan hur dessa olika etiska synsätt och värderingar kan tillämpas på ett

konkret problem och en aktuell diskussion, nämligen frågan om GMO, för att

ytterligare försöka se och utröna skillnader mellan de två. Efter det så gör jag en

jämförelse mellan de två där jag lyfter deras olika etiska lösningar på miljökrisen, för

att se vad de kan ha för lösning. Som avslutning så ställer jag de mot varandra och

försöker lyfta kärnan i deras filosofier, för att till sist avsluta med en egen diskussion

kring miljöetik och religion där jag försöker ställa etikerna mot varandra, och mot

mina egna tankar och argument.

Begreppsförklaring Att diskutera miljön och naturen är inget nytt påfund även om miljöetik är en ung

gren av filosofin. Att miljöetiken kom fram som en egen gren är bland annat på grund

av industrialiseringen och konsekvenserna av den. Allt fler människor påverkades av

stora fabriker och en ökande produktion och konsumtion. Miljöetiken kan vara en av

8

de mest tvärvetenskapliga disciplinerna av filosofin, där samhälle, ekonomi och

politik är några av de olika ämnena som det berör.

Jag kommer att använda mig av olika begrepp som inte finns i vardagligt tal hos alla

människor. Dessa begrepp kommer jag att kort sammanfatta här och det kommer även

att finnas en fotnot med en kort sammanfattning när de introduceras i fakta delen av

uppsatsen.

Sekulär-religiös, en person som är avståndstagande ifrån organiserad spiritualism men

har sin egen outtalade tro.

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder7 med ingen statsreligion och ett

minskande antal medlemmar i svenska kyrkan. Färre barn döps och fler personer går

ur kyrkan varje år, men ändå så är det många som säger sig tro på ”något”. Den

sekulär religiösa kan gå på organiserade möten eller samlingsplatser, till exempel dop,

begravning och bröllop i kyrkan, men är för det inte en kristen troende. Som jag

upplever det så finns det ett intresse och en samhörighet med något, där en stor

majoritet tror på ödet och visar en vördnad för naturen som ofta verkar komma ifrån

tanken om ”Gaia” eller moder natur. Det begrepp som jag har hittat som är närmast är

sekulär humanism där de tar avstånd ifrån alla övernaturliga benämningar. Vilket gör

att vördnaden och samhörigheten för naturen inte passar in i ramen.

Narrativ – ”berättande, framför allt om texter som framställer händelserna i ett

verkligt eller påhittat förlopp i tidsordning.8”

I uppsatsen så kommer jag att använda mig av begreppet narrativ, speciellt när jag för

fram Gustafsons argument. När begreppet narrativ används så kommer jag att syfta på

hur samhället pratar om diverse saker, framförallt om hur naturen framställs i

samhället. Det blir en form av metanarrativ där jag tolkar hur samhället omedvetet

tänker kring natur och miljö, till exempel att Dorotea samhälle tycker det är bra att

bryta en gruva vid foten av Sagatun-fjället för det genererar pengar och jobb. En

                                                                                                               7  Thorleif Petterson, Yilmaz Esmer. Vilka är annorlunda? Om invandrares möte med svensk kultur (Malmö: Elanders Berlings, 2005), 18  8 http://www.ne.se/narrativ hämtad 27/5-2014

9

omedveten tanke, metanarrativet, om att pengar och jobb står över naturen i det

specifika exemplet.

Deep ecology – Deep och shallow ecology introducerades som begrepp av den norska

filosofen Arne Næss i hans miljöetiska diskussion om ekosystemets värde. Deep

ecology representerar hans tankar om att allt i ekosystemet är värdefullt oavsett vad

det har för värde för människan, även människan får sitt värde från att vara en del av

ekosystemet och anser sig själv vara en djupare form av ekologisk aktivism där allting

i samhället ifrågasätts. Shallow ecology är motsatsen och anses vara de som försöker

hjälpa miljön genom att göra små saker för miljön, som de anser inte är tillräckligt.

Till exempel att köpa en hybridbil eller inte använda plastpåsar anses vara shallow

ecology ifall personen ifråga inte verkligen har ändrat sitt tankesätt9.

Stewardship – är en kristen miljöetisk hållning där vi anses vara Guds

trädgårdsmästare i skapelsen. Vi ska utöva stewardship och ta hand om och sköta

naturen så att den kan frodas. Anses vara en antropocentrism där människan sätts i

fokus.

Förklaring av centrismer Jag kommer i den här uppsatsen ta upp lite olika förhållningssätt till naturen, så

kallade centrismer. Jag börjar med de klassiska tre som alla har grekiska namn som

antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Antropocentrism kan även kallas

humanocentrism, som sätter människan i centrum. Exempel är shallow ecology som

jag skrev om här ovanför. Shallow ecology anses vara antropocentrisk eftersom det är

en ytlig hjälp för miljön. Människans roll i ekologin, vår historia, vår natur och vårt

samhälle ifrågasätts inte och bidrar därför inte till att vi ska leva i samspel med

naturen, utan människan sätts främst. Biocentrism är att allt liv har ett inneboende

värde att vi ska handla därefter. Deep ecology är ett exempel på biocentrism där vi ska

värna om vår natur därför att den är värdefull i sig. Ekocentrism är ett förhållningssätt

där naturens samspel står i centrum. Människan är bara en del av samspelet och måste

lära sig att finnas i det, deep ecology används som exempel här också för att visa att

                                                                                                               9 Arne Naess,. “The Shallow and the Deep, Long-Range Ecology Movement. A Summary*” i Inquiry, 16. (London: Routledge, 1973)

10

biocentrism och ekocentrism står varandra ganska nära och deep ecology täcker ett

stort miljöetiskt område.

Sen kommer vi då till den centrism som denna uppsats bygger på, teocentrism, vad är

viktigt för Gud? Inom denna fråga så ryms det en stor mängd med andra frågor,

vilken roll har människan i Guds skapelse? Vad har människan för förpliktelser

genom förbundet gentemot naturen? Och så vidare.

Vad är värde? Tanken med uppsatsen är att se vad de olika författarna har för syn på värde och vad

naturen har för värde, och varför den har värde. Men för att ta reda på det så måste

begreppet värde behandlas och problematiseras.

Jag kommer att arbeta med intrinsikalt och instrumentellt värde, även om dessa två

inte är varandras egentliga motsatser utan handlar om två olika saker. Så är rätt

allmänt accepterat att man använder dessa två värden som konstraster mot varandra.10

Intrinsikalt värdet är något som man tänker sig har ett inneboende värde i sig själv

och något som vi har etiska förpliktelser mot. Till exempel att livet i sig har värde och

därför blir allt levande värdefullt och därför har vi etiska förpliktelser mot allt

levande.

Instrumentellt värde är något som vi ger värde utefter vad vi har för användning av

det. Något har värde därför att det kan vara, eller är, ett medel för oss att förverkliga

något annat. Pengar har instrumentellt värde därför det kan mätta oss och ge oss

skydd genom att vi kan köpa ett hus. Huset har också i det här fallet ett instrumentellt

värde eftersom det skyddar oss från oväder etc.

Ett tredje värde som behöver nämnas är egenvärde, ett värde i sig själv. Att man

uppskattar något i sig själv. Egenvärde och instrumentellt värde kan ibland

sammanfalla. Till exempel att studera kan ses som ett tillfälle där egenvärde och

instrumentellt värde sammanfaller. Att studera för att få ett specifikt yrke ger

                                                                                                               10 Det finns filosofer som argumenterar för att det ska vara intrinsikalt och extrinsikalt, men instrumentellt mot intrinsikalt är en mer än tillräcklig benämning för denna uppsats.

11

studierna ett instrumentellt värde, medan de som läser en utbildning eller kurs för att

den är intressant hittar ett egenvärde i utbildningen.

Somliga kan tycka att det är moraliskt fel att förstöra naturen för att den är vacker och

fin att titta på. Då ger jag alltså naturen ett intrinsikalt värde utifrån dess estetiska

egenskaper, ett estetiskt värde. Att ge något intrinsikalt värde utifrån det och

argumentera för att det ska ge tinget moraliskt skydd tycker jag personligen är en

dålig vinkel att utgå ifrån. Bland annat för att det värdet kommer ifrån människan och

är alltså en antropocentrisk hållning mot naturen, vilket är något som de andra

centrismer kanske inte håller med om. Vad som är vackert och estetiskt fint varierar

kraftigt från person till person. Jag tycker till exempel inte om blockhus eller

byggnader som uppfördes kring -50 och -60 talet på grund av deras, i min mening,

oftast fula fasad och fyrkantiga konstruktion. Men jag säger emot mig själv när jag

tycker att NUS ser vackert ut på kvällarna och att det är en estetik som jag uppskattar.

Så om jag går efter mig själv och vad jag uppskattar så kan vi riva alla blockhus och

byggnader från -50 och -60 tal, fast NUS ska få stå kvar. Nu tog jag argumentet till

sin spets, men att säga att något är vackert och att det ska få moraliskt skydd utifrån

det kan vara svårt i dagens samhälle. 11

Både estetiskt värde och intrinsikalt värde har i dagens samhälle svårt att hävda sig

mot det instrumentella värdet. Det kan vara lätt att tänka att man behöver åka ganska

långt för att se en situation där det instrumentella värdet väger tyngre än det

intrinsikala eller det estetistka värdet. Men sådana situationer finns överallt i vår

närhet, även om det kanske inte är i samma skala som i Amazonas och dess regnskog.

Men samma värdefråga kan ställas till ett skogsbolag i Sverige som i Brasilien. Vad är

en vacker skog värd för ett skogsbolag? Som lokalt exempel så kan jag ta min

hembygd Lajksjöberg där det har varit kraftiga skogsavverkningar, både i Lajksjöberg

och omkringliggande byar. En skogsavverkning skedde mitt i bygden och gav oss ett

kalhygge istället för en gammal vacker ”trollskog”. Alla i bygden, han som körde

skogsmaskinen och till och med han som är chef för avverkningar i Dorotea kommun

tyckte att det blev fult. Så alla berörda, inklusive de som utförde det, förlorade ur ett

estetiskt och intrinsikalt värde mot det instrumentella värdet. Det intrinsikala värdet i

                                                                                                               11 För en tydligare förklaring med bilder se bilaga 1.

12

att kanske gå en skogspromenad eller leka kurragömma i skogen, hade i det här fallet

inte heller någon möjlighet att mäta sig mot det instrumentella värdet, medlet för att få

pengar. Men nu har mätningar visat att det är för stora halter med kvicksilver i fisken i

de omkringliggande byarna, där det har varit extra mycket avverkning vid sjöarna.12

Man vet inte varför kvicksilvret har ökat i fisken men det finns misstankar om att det

kan vara skogsaverkningen som är orsaken. Fisken är nu listad som otjänlig att

saluföra för matkonsumtion. Man bör med andra ord inte äta fisken. Halterna har även

ökat genom åren i Laiksjön som nu också riskerar att få oätlig fisk. Det instrumentella

värdet i skogen har alltså tagit bort det instrumentella och det instrinsikala värdet i

sjön. De boende kring dessa sjöar kan inte längre njuta av att fånga och äta fisken i

dessa sjöar. Så frågan blir då, kan det instrumentella värdet försvaras av skogsbolagen

när det förstör det instrumentella, instrinsikala och det estetiska värdet hos alla de som

berörs av avverkningen, och, går det att försvara vinsten av pengar från en skog när

även omkringliggande natur skadas och förstörs?

                                                                                                               12 http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/halsorelaterad-miljoovervakning/Resultat_hg_Cs%20i%20fisk%20till%20webben_dec2013.pdf hämtad 5/6 2014

13

Ursprunget till miljökrisen Det är inte svårt att hitta en stor faktor till den ekologiska kris som vi står i idag.

Människan. Idag så råder det i stort sett konsensus inom forskarvärlden att människan

påverkar den miljöförstöring som finns, både den ärvda miljöförstöringen och den

som sker nu. Detta är en annan, väldigt, debatterad fråga och inget som jag kommer ta

upp här.

Författarna som jag har läst utgår ifrån att människans påverkan är stor, allt för stor

för den plats som vi har på planeten, även om vi är skapelsens krona. Men vad är det

som har gått fel i mänskligheten och gjort att mänskligheten har blivit någon som

endast mäter värdet i naturen som ett instrumentellt värde för att tjäna pengar, en

developmentalist13, som dominerar vår värld och natur. Istället för att vara en

preservationist14 som ger naturen och ekosystemet ett intrinsikalt värde och försöker

samarbeta med naturen.

Northcott tar upp flera exempel där människan flera gånger efter uppkomsten av det

moderna15 jordbruket förstört sin egen civilisation. Där Mesopotamien, Rom, och,

USA’s ”dust bowl” under 1930 talet är några exempel där överproduktion och

överpopulation har utarmat jorden och skapat stora svårigheter för folket som bor i

området.16 Northcott använder detta som argument för att visa att det inte enbart är

kyrkan som ligger till grunden för exploateringen och förstörandet av jorden. Även

om det är kyrkans fel, genom munkordnar som fick stora ekonomiska vinster av att

äga stora flockar med får som betade av stora landmassor, att jordbruket och

landägandet har blivit något som vi eftersträvar.17 Northcott fortsätter sedan med att

erkänna att grundtanken i kristendomen som missionerande religion var en stor del av

imperialismens grund, där kolonierna som kristnades behandlades som ”kornbodar”

och enbart var bra för att producera mat till Europas allt mer växande befolkande18

                                                                                                               13 Antropcentrism där naturen endast har instrumentellt värde som mäts i pengar. Martin-Schramm, Stivers, 5 14 Ekosystemet är det viktigaste eftersom det håller allt levande vid liv. Allting har intrinsikaltvärde och vår management kan lika gärna vara att vi lämnar det ifred. Martin-Schramm, Stivers, 26 15 Det moderna jordbruket är en vag benämning, men Northcott syftar på när jordbruket blev så avancerat så att det kunde föda större städer utan någon större import. 16 Northcott, 45 17 Northcott, 47 18 Northcott, 46

14

When a civilisation exhausts its own soil or consumes or trades in agricultural surpluses above

the capacity of its farmers, it will often seek to sustain food surpluses by territorial gains of

trading advantage. Thus early modern European food abundance depended upon the

expansion of the ’shadow ecology’ of Europe in the colonies, as lands which came to

represent Europe’s ghost acreage were put into food production to feed Europe’s rapidly

expanding population.19

Northcott visar på att det redan innan kristendomen fanns problem med ekologiskt

tänkande men att omfattningen blev större på grund av kristendomen och den

korruption och maktspel som introducerades i samhället när kyrkan började tjäna

stora pengar genom teknologisk utveckling. De problem som vi har idag kommer inte

enbart från kristendomen och imperialismen menar Northcott.

Northcott fortsätter med att säga att forskning och den teknologiska utvecklingen är

en av grunderna till den ekologiska kris som finns idag. Han menar att ju mer

forskningen har tagit oss framåt, desto större steg har den tagit oss ifrån det

spirituella.20 Han menar att det är via Kants moraliska filosofi som vetenskapen har

skiljt sig ifrån etik och moral och inte längre tar moraliskt ansvar för sina upptäckter.

”The divorce between science and morality is of course the poisoned fruit of Kant’s

great divorce between scientific reationality and the knowledge of the good.21”

Northcott fortsätter och säger att det är samhället som ger forskarna denna sits fri från

moraliska beslut. För genom teknologiska och vetenskapliga genombrott så värderas

vetenskap högre än natur, och, forskaren ställs över subjektet. Naturen blir då

reducerad till en materialbank för forskarna att jobba med och en plats där vi kan bo.

Värdet i naturen är större än vad vi kan få eller ta från den.

Den bild som Northcott målar upp över hur teknologin har ändrat vårt sätt att tänka på

naturen, kan se ut som en mörk bild. Men han menar inte att forskning eller

vetenskapliga framsteg i sig är fel, utan att det är människans sätt att förhålla sig till

forskning och sätta den över naturen som är fel. För genom det förhållningssättet så

reducerar vi djur och natur till molekyler som gör att det moraliska förbundet som vi

känner med allt levande försvinner. Är det inte så att oavsett vad du har för

                                                                                                               19 Northcott, 45 20 I Northcotts fall så är det spirituella den kristna Guden och kristendomen. 21 Northcott, 63

15

livsåskådning och förutsatt att du inte har upplevt stora trauman, så känner alla något

för allt levande? Även om empatin inte känns på samma sätt för en skog som för ett

djur, så kan en kalhuggning av en gammal fin skog vara förenat med sorg hos

skogshuggaren.

Men vi måste även ha i åtanke att när kristendomen grundades så ville den nystartade

kristendomens ledare ta stort avstånd ifrån de naturreligioner och de panteistiska och

polyteistiska religioner som fanns. Naturen hade helt enkelt ingen annan plats i bibeln

än som människan trädgård. Människan var kronan och naturen var vår att använda

som vi behagade. Northcott lyfter ofta fram förbundet som grunden till vår rätt i

naturen, vår rätt att utöva vårt herravälde. Men han argumenterar för att bibeln har

blivit feltolkad och missförstådd just när det kommer till det herravälde som vi har

fått.22 I gamla testamentet så finns det flera ritualer, sånger och psalmer som visar på

att om man dyrkar Yahweh och gör rätt mot naturen så kommer landet att vara i

harmoni och bära mycket frukt.23

The true worship of Yahweh is also clrealy linked to respect for the natural order in the

summary of the law in Exodus, the Ten Commandments. Treating nature as divine gift rather

than as an object of worship is inherent in the first commandment to abstain from idolatry of

the natural order and instead to worship God alone. From worship of the true God issues both

moral order in human life, and harmony in the natural order.24

Passagen handlar om kungar och män med stor makt och vad de måste göra för att

säkra sitt folks välmående. Om en kung inte dyrkar Yahweh och genom sin stolthet

eller sitt maktbegär gör fel och förstör naturen så kommer Yahweh att straffa kungen

och landet. Alla de kaotiska och ödesdigra naturkatastrofer som sker ses som ett straff

från Yahweh för att de tio budorden inte följs25.

Gustafson tar inte samma väg som Northcott och argumenterar inte kring organiserad

religions påverkan på mänskligt tänkande och imperialismens grunder. Istället så

menar Gustafson att det i människan finns en natur som gör att vi kan arbeta och

                                                                                                               22 Northcott, 167 23 En synonym för att landet kommer vara riktigt och ge rikliga mängder med mat till folket. Naturen kommer att vara ”god”. 24 Northcott, 170 25 Northcott, 171

16

hantera vår omgivning, att vi kan forma den om vi så vill. Men istället för att

samarbeta med omgivningen så utnyttjar vi den. Förutom naturen i oss så finns det

även en del av oss som kan höra ett högre kall som ger oss de rätta moraliska

verktygen för att samarbeta med vår omgivning. Detta kall som Gustafson pratar om

ser han även som en del av lösningen till miljöproblemet, jag kommer därför att ta

upp det mer ingående senare i uppsatsen. Gustafson lägger fram att alla hör detta kall

men på grund av de två dödssynderna stolthet och lathet så svarar vi inte på kallet.26

Vi är för stolta över oss själva och tar oss på alldeles för stort allvar i Guds skapelse.

Att vi har rätt att behandla skapelsen som vi anser bäst på grund av vår position som

krona i skapelsen. Det är dödssynden stolthet som får oss att tro detta, och, genom

stoltheten så kommer latheten. Latheten att istället för att plocka upp dessa moraliska

verktyg och samarbeta med naturen, så utnyttjar vi den och försöker maximera

vinsten.

Samhället Att samhället har genomgått en enorm ändring ifrån bondesamhället med lokal

självförsörjning är båda författarna eniga om, och, det är en av de absolut största

orsakerna till miljöförstöringen och den negativa utveckling som har varit de sista

decennierna. Men att samhället ändras till en mera global marknad hade inte behövt

vara en stor orsak till att väderkatastrofer och översvämningar i form av smält polaris

inträffar, om det hade funnits en högre grad av ansvarstagande gentemot naturen. Det

är det omättliga begäret i människan efter att alltid sträva efter någonting mer och

bättre som är orsaken, i Northcotts fall så är det avsaknaden av Gud i oss och i

Gustafsons fall så är det latheten och stoltheten att inte lyssna på det kall som finns.

Att konsumtionen inte får avstanna, utan hellre ska öka är en grundstomme i den

moderna marknadsekonomin, och den tanken finns i den fattigaste till den rikaste.

Naturligtvis så är den fattiges önskan och begär efter något bättre både mer rätt och

mindre miljöpåfrestande. Att vilja ha mat eller tak över huvudet skulle jag inte

jämföra med den ryska oligarkens önskan efter en ny helikopter eller lyxjakt. Det är

endast för att visa att begäret finns i alla, oavsett tjocklek på plånboken.

                                                                                                               26 James M Gustafson. Ethics from a theocentric perspective Volume two. (Chicago: University Press, 1984), 282

17

Northcott för fram idén om att det begäret har kommit till av två orsaker,

världsekonomin som är byggd på konsumtion och det teknologiska framsteget. Som

jag skrev tidigare i delen om ursprunget till ekokrisen så anser Northcott att

teknologin har gjort att vi har tagit avstånd ifrån Gud och reducerat naturen till något

för oss att använda. Men att ta avstånd från Gud är något som kostar människan

mycket i form av saknad i själen. Detta hål som kommer från avståndstagandet från

Gud är något som Northcott för igenom hela hans bok och är ett återkommande tema

till ekokrisen. Han menar nu att vi försöker fylla detta hål genom shopping och

pengar. Att vi jobbar allt mer för att köpa allt mer, men det finns inga belägg för att

det ger oss någon form av lycka. Han visar på två studier, en brittisk och en svensk,

som visar på att vi blir mer och mer olyckliga och att pengar eller saker inte ger oss en

egentlig lycka.27 Så Northcott menar att vi saknar Gud i vår själ och vi fyller det

genom att konsumera. Något som både teknologin och ekonomin uppmuntrar.

Gustafson menar att det är narrativet i samhället som är det stora problemet.

Narrativet som Gustafson tänker på kan lättast beskrivas som att samhället styr en

berättelse, nästan som en allmän uppfattning. Genom att utgå ifrån narrativet i

samhället så har Gustafson hittat det han anser vara en av de stora bidragande

orsakerna till miljöproblemen och varför det är så svårt att få en enad front mot

miljöproblemen i världen, som jag kommer att utveckla här nedanför och senare i

uppsatsen.

Det första felet med narrativet i samhället är att naturen kan beskrivas som ond, något

som jag kommer att utveckla mer i delen som behandlar Northcotts och Gustafsons

tankar om värde i naturen. Förutom narrativet om ond och god natur så har samhället

fel i hur vi pratar om den ekologiska krisen. Att börja prata om smältande polarisar

gör inte att hela samhället väljer att tänka ekologiskt och göra sitt bästa för att hjälpa

till och påverka, även om vissa reagerar på det. Människan reagerar inte på en fara

förrän faran är imminent och praktiskt taget sker. ”Humans perceive the threat of an

evil outome before they know what is the good. And, the evil threatened is more

                                                                                                               27 Northott, 74

18

clearly justified than the good to be achieved, or even preserved.28” Gustafson

uttrycker här en oro att det inte kommer bli en global uppslutning bakom den

”ekologiska kampen” förrän faran är vid dörren och att det är försent. Detta är på

grund av att människan har svårare att förhålla sig till en fara, eller ondska, längre

fram, eller göra det goda nu för att förhindra faran längre fram.

Narrativet om fara hör ihop med sekulariseringen och det band som mänskligheten

har tappat med naturen. Gustafson har samma argument som Northcott när det

kommer till att sekulariseringen är en stor del av de miljöproblem som finns. För när

sekulariseringen kom så gjorde det västerländska samhället stora teknologiska och

vetenskapliga framsteg som tog bort det ”gudomliga” i naturen29. När det gudomliga

försvann så försvann även respekten över hur vi behandlar naturen menar Gustafson.

Det sekulariserade samhället har även gjort så att vi har tappat de kristna symbolerna,

historierna och den moral som vi har fått av historien. Gustafson menar att det är

dessa historier som har lagt grunden för hur vi uppfattar världen och naturen.

Gustafson menar inte att sekulariseringen är ond och mycket av framstegen vi har

gjort är bra. Men med varje teknologiskt framsteg så har det kommit en konsekvens

som vi inte har förutsett och som har gett nya problem. Som exempel så tar Gustafson

upp vattenrening i världen, som har förlängt medellivslängden väsentligt på många

håll i världen. Men denna förlängning gör också så att befolkningen ökar i en oroande

takt och allt mer krävs av naturen för att kunna upprätthålla detta. Så för varje

framsteg så måste vi komma på en ny lösning. Men även den religiösa delen av

samhället har sina brister idag. Det är inte längre en djup kristendom som utövas i

dagens samhälle, utan det är en ”tröstande religion” där vi kan söka tröst och alltid bli

förlåten30. Gustafson menar här att vi är för antropocentriska, för egoistiska, och

tänker för mycket på självuppfyllande ändamål där religion görs om till något

instrumentellt för att uppnå ändamålet. Beslut som är moraliskt förkastliga kan fattas

med den goda tron i ryggen, för man blir oavsett förlåten. Människan har fått hybris

enligt Gustafson.

                                                                                                               28 James Gustafson. A sense of the Divine. (Cleveland: The Pilgrim Press, 1994), 24 29 James Gustafson. Ethics from a theocentric perspective Volume one. (Chicago; University Press, 1981) 270 30 Gustafson 1981, 21

19

Gustafson delar Northcotts tankar om att ekonomin i det västerländska samhället är en

stor del av ekokrisen, och, även här är narrativet en stor del av problemet.

Marknadsekonomin som vi har i våra västerländska samhällen gör så att en stor del av

befolkningen inte känner sig tillräcklig. Gustafson menar att genom de stora företagen

och att vi i samhället blir löneslavar så tappar vi vår självbestämmanderätt.31 32

Makten i samhället har förflyttats från politisk makt till ekonomisk makt, vilket gör

att vi med normal inkomst tappar dels vår känsla av självbestämmande och vår sociala

meningsfullhet, och, dels att narrativet i samhället blir fel när allting handlar om

pengar.

Värdet i naturen

Det finns många olika tankar om vad värdet är hos naturen och varför det har värde.

Ett deep ecology33 perspektiv med en panteistisk vinkel finns idag representerat i

dagens samhälle inom bland annat New Age religioner. En mera ekocentrisk hållning

där allting hör tillsammans och en eventuell gudom finns i naturen, oftast kallad Gaia

eller moder natur. Det finns även en teocentrisk vinkel på detta där man anser att Gud

har skapat allt och finns därför i allt.

Northcott tar avstånd ifrån den tanken och menar att om vi antar att Gud finns i allt så

finns Gud även i ondska. ”A God who is totally identified with all life is a God who

commits a tremendous amount of evil, including not only natural evils such as

parasitism but also human evils such as genocide, vivisection and species

extinction.”34 Vilket är omöjligt eftersom Gud är oändligt god. Han menar också att

det är på gränsen till panteism som kan leda till polyteism och avgudadyrkan,

eftersom man då kan avguda vad som helst i naturen. Ett argument som känns igen

från bland annat den ikonoklastiska striden där man var rädd att ikoner skulle bli en

form av avgudadyrkan. Ett gammalt och använt argument som vi rimligt kan anta

användes för att ta avstånd från naturreligionerna i kristendomens början där man

                                                                                                               31 En motivationspsykologisk teori som bygger på tre faktorer. 1. Känsla av kompetens 2. Självbestämmande 3. Social meningsfullhet. http://psycnet.apa.org/journals/amp/55/1/68/ hämtat 2/6-2014 32 Gustafson 1984, 12 33 Arne Nӕss är en norsk filosof som har utvecklat en miljöetik som kallas deep ecology and shallow ecology. Där deep ecology är att allting i naturen behövs för att ekosystemen, och, i förlängningen världen ska finnas och fungera. Referens för vidare läsning finns på sidan 8. 34 Northcott, 150

20

bland annat ville ta stort avstånd ifrån Gnosticismen och dess panteistiska syn.

Naturkatastrofer och liknande händelser förklarar Northcott med att vi bryter

förbundet som slöts med Yahweh efter syndafloden genom att missbruka naturen. Så

varje naturkatastrof är ett straff från Gud.35 Förutom risken för avgudadyrkan så blir

det även så att om Gud nu finns i allt, då finns Gud lika mycket i en elefant som i

Jesus, vilket gör att teocentrismen försvinner enligt Northcott.36

Värdet i naturen kommer från förbundet med Noah där vi ska applicera en hållning

mot naturen där vi måste se oss som ansvarstagare för Guds trädgård, i filosofiska

termer kallat stewardship.37 Förbundet säger att Gud aldrig mer kommer att dränka

jorden och betyder att Gud aldrig mer kommer lämna människan. Förbundet är

kosmiskt och innefattar även naturen, vilket stärker argumentet för stewardship.

Eftersom förbundet är kosmiskt och innefattar allt så har inte längre människan en

särställning som tillåter oss att använda naturen till våra egna ändamål. Gud har inga

klassificeringar och vi människor ska handla efter Guds rättvisa och fred. Denna tanke

fungerar naturligtvis enbart om människan har en tro på Gud, vilket Northcott för

fram så här:

When we cease to worship and respect the giver, we become careless with the gift. When we

respect the integrity of created order as reflecting the justice of God, we will seek to preserve

the balance and harmony of natural systems, and the earth will give her fruits in due season.38

Förbundet är något som är väldigt centralt i Northcotts argumentering och han

använder det flitigt för att visa på människan som skapelsens krona.

Det här är någonting som Gustafson inte håller med om, då han anser att Gud finns i

allting.

We meet God through nature, as well as through historical and interpersonal human events.

We meet God as the power that brings all things into being, that bears down on them and

                                                                                                               35 Northcott, 171 36  Northcott,  160  37 Stewardship är tanken om att vi är trädsgårdsmästare i Guds trädgård. Något som vi måste ta hand om och sköta om. 38 Northcott, 197

21

threatens and limits them, that sustains them and is the condition of possibility for their

change.39

Problemet är narrativet i samhället om hur vi ser på ondska i naturen. Gustafson gör

liknelsen med en davidsstjärna där varje triangel är ett intresse som ska tillgodoses.

Det är många olika intressen som ska tillgodoses utifrån samma punkt, vilket gör att

begreppet ondska och de filosofiska tankarna om utilitarism och konsekventialism blir

svåra att applicera i naturen. Att bygga en damm kan vara bra för 50,000 personer

som får el ifrån dammen, men för de 200 som bodde i byn där dammen byggdes så är

det en katastrof. I det exemplet så användes naturen till något gott för en stor del av

befolkningen men blir till något av ondska för den lilla delen.

Naturen är alltså inte enbart god från människans synvinkel, men det behöver inte

betyda att naturen är ond. En översvämning kan vara dålig för människan men den

kan vara god för naturen. Det går därför inte att klassa naturfenomen eller händelser i

naturen som ond eller god, utan endast som ond eller god för människan. Naturen är

kaotisk och det går inte att få människan och naturen att existera i samklang, det går

inte att få till ett tillstånd där vi upplever status quo med naturen.

Tanken om att vi skulle vara skapelsens krona med rättigheter över naturen är något

som Gustafson argumenterar emot. Att vi regerar över naturen som despoter40 är en

form av avgudadyrkan där vi likställer oss med Gud. För hur kan man regera över

skapelsen om man inte ställer sig likvärdig med skaparen?

Probably the most common and sharpest theological criticism of a tendency to human

despotism over the natural environment is that despots, whether dealing with communities or

nature, have usurped the divine prerogatives, especially if God is understood to be omniscient

and omnipotent and to have a kind of arbitrary will. Put planly, despotism is idolatry.41

Förutom avgudadyrkan så tillkommer även dödssynden stolthet i Gustafsons

argument om varför stewardship är en dålig lösning. Att människan tar sig själv på så

stort allvar att vi ställer oss i centrum av skapelsen är enligt Gustafson inget annat än                                                                                                                39 Gustafson 1994, 14 40 Härskare obunden av lagar som reagerar efter eget godtycke. http://www.ne.se/despotism hämtat 2/6-2014 41 Gustafson 1994, 85

22

stolthet. Vi värdesätter oss själva allt för högt i skapelsen, när vi inte är något annat än

mottagare av tidigare generationer, utövare av det vi får och ger sedan det vidare.

Till skillnad från Northcott så hävdar Gustafson att Gud kommer från naturen, eller i

alla fall narrativet om Gud. Jag kommer att utveckla Gustafsons argument om Gud

och narrativet i delen om lösningen i samhället. Gustafson är med det här argumentet

nära den panteism som Northcott argumenterar och är så starkt emot. Men oavsett blir

naturen ett med Gud och därför värdefull.

GMO och författarnas miljöetik Jag kommer nu att använda författarnas miljöetiska argument för att se vad de säger

om GMO och användandet av det. Detta är för att testa deras argument och se om det

kan få praktiska konsekvenser, utan att ta hänsyn till vad de faktiskt säger om GMO.

Deras egen hållning till GMO kommer att presenteras i kapitlet med deras lösning till

miljökrisen.

Jordens matproduktion är en av nutidens stora miljöproblem. En lösning som har

blivit föreslagen mot de miljöproblem som matproduktion skapar, är att

genmanipulera grödor genom att använda sig så kallad GMO. Med hjälp av att ändra

arvsmassa så gör du till exempel grödor mindre känsliga.

GMO är genetiskt modifierade organismer som framtagits för att ändra arvsmassan i en växt

eller ett djur. Ett exempel är att du tar gener från en fisk och sätter i potatisplantan, för att på

så sätt få en potatis som är köldtålig.42

Genom att göra detta så kan det bidra till att öka andelen lokalproducerade livsmedel,

som i sin tur minskar transporterna och människans miljöpåverkning. Men kan de två

etikernas religiösa övertygelse och teocentrism, ge konsekvenser på något som kan

anses vara en effektiv hjälp mot delar av miljöproblemen?

Frågorna kring GMO är ett antal och de är inte helt lätta att besvara. Vem kommer ha

tillgång till tekniken? Är maten säker att ätas när inga längre forskningar har bedrivits

på alla de olika plantorna som har blivit manipulerade? Kan någon av plantorna bli

farliga? Med en beräknad ökning på jordens befolkning från 7 miljarder idag till drygt                                                                                                                42 GMO-Guiden, http://www.gmo-guiden.se/ hämtad 15/5-2014

23

9 miljarder år 2050, så behöver matproduktionen öka markant för att kunna föda

mänskligheten43 om vi ska behålla den konsumtionstakt på mat som vi har idag. Blir

GMO något som vi måste använda oss av? Och rättfärdigar vår konsumtion

användandet av GMO? Sen den fråga som jag ska argumentera kring som jag tänker

att Northcott och Gustafson skulle argumentera. Är det rätt att ändra på något på en

sådan fundamental grund som skaparen har skapat? Men för att få en lite smalare

fråga så blir frågan jag ställer, blir det rätt att genmanipulera mat?

Ett exempel ifrån Sverige som är aktuellt är att livsmedelsforskare hade hittat ett sätt

att genmanipulera babyspenat så att 80 % av spenaten överlevde nedfrysning. Genom

att spruta in en sockerlösning i cellerna i spenaten och sedan skicka en

elektromagnetisk chock genom bladet så öppnade sig cellerna och som sedan kunde

frysas ned. Forskaren hoppades att vi bland annat genom att använda deras forskning

så behöver vi inte längre importera samma mängder mat, utan kan istället frysa ner

mer av våra lokala grödor44.

Tanken är riktigt ifrån alla miljöetiska perspektiv om man endast ser till vad det skulle

göra för miljön, med mer lokalproducerad mat, kortare transporter, lättare att

kontrollera produktionen för konsumenten, och mycket mat som kommer från

odlingsländer kan stanna där om den lokala befolkningen behöver den. Men om vi

skulle dra till spetsen så kan vi nog tänka oss att världsekonomin skulle få ordentliga

problem. Länder som överproducerar mat och sedan slänger stora delar av maten, till

exempel USA eller Sverige45, skulle inte behöva producera lika mycket mat om GMO

appliceras på andra grödor än bara babyspenat. Priset på till exempel vete i USA

skulle falla drastiskt om det gick att spara vetet längre, vilket skulle drabba bönderna

och USAs marknad. Eller länder i Afrika som bygger sin ekonomi på odlingar och nu

utarmar sin jord genom överproduktion för att mätta västerländerna. Men om

genmanipulering skulle introduceras långsamt ifrån ett visst organ, låt oss säga att EU

startar ett GMO-organ som försöker introducera GMO utan att förstöra ekonomin,

utan istället låta ekonomin ändras. Vilka politiska maktspel skulle då uppstå? Skulle

det höjas röster från länder som behöver det nu samtidigt som olika matproducent-                                                                                                                43 http://ekolantbruk.se/pdf/42116.pdf hämtad 20/5-2014 44 http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-frysmetod-for-gronsaker hämtad 23/5-2014 45 Även om Sverige inte är någon storproducent så slänger vi mycket mat. Ta bara en av de olika storköpen som slänger flera ton med mat för att den har gått ut, men den är fortfarande ätbar.

24

lobbyer skulle göra allt för att hindra det? Hur skulle USA och Japan46 reagera? Att

införa GMO på stor skala kan som ni ser, ställa till en del problem. Men är det

miljöetiskt riktigt att tillåta genmanipulering? Ur ett icke-teocentriskt perspektiv så

kan det vara enklare att argumentera för, när man inte behöver förhålla sig till tanken

om skaparen och skapelsen.

Northcott skulle med största sannolikhet erkänna det som ett bra alternativ till att

hjälpa till att ta bort belastningen från miljön. Även om det kan vara fel att ändra på

Guds skapelse så har vi i egenhet av vår roll som steward ett ansvar att ta hand om

naturen och ekologin, så ett visst spelrum skulle finnas med hjälp av Northcotts

stewardship-argumentation. Även om det moraliska ”förfallet” inte kommer att lösas

av det här så kan det vara försvarbart så länge vi ser att miljön påverkas till det bättre.

Northcotts främsta argument, som återkommer flera gånger i hans bok, för ett hållbart

samhälle är att lokalbefolkningen ska skaffa sin egen mat och ta hand om sin

omgivning,47 vilket GMO kan hjälpa till med och underlätta produktionen för

samhällena. Men räcker det argumentet för Northcott då det kommer till GMO?

Denna argumentation ses som en del av lösningen på samhällets problem så har jag

sparat den till nästa avsnitt.

Gustafson skulle med hjälp av sitt despotism-argument vända sig emot detta, för igen

så tar människan sig på för stort allvar och leker för mycket med en gåva som vi ska

värna om. Inte göra om. I teknologin så finns det hjälpmedel på att förbättra miljön,

men att vända sig till teknologin för att få hjälp med alla våra problem löser inte det

egentligen problemet. Stolthet och lathet. Istället för att vi ska vända oss till oss själva

så vänder vi oss till en teknologisk lösning som kommer att hjälpa oss, men som

aldrig kommer ta bort problemet. För om vi väljer att inte lyssna till den kallelse som

man kan känna i sig för att alternativet är lättare, så fortsätter vi att göda dödssynden

lathet som i förlängningen kommer fortsätta att förstöra vår natur i en ond spiral. Eller

ta upp att religion ska styra frågan, inte argumenten.

En sammanfattning av denna argumentation kommer jag att lägga in i delen av deras

lösning.

                                                                                                               46 Japan har en av världens mest avancerade fiskeflottor och gör en enorm påverkan på det marina livet genom överfiske. Med fisk som håller längre skulle fisket bli mindre. 47 Northcott, 44

25

Etikernas  svar  på  miljökrisen  Båda författarna är inne på spåret att det är syndafallet som ligger till grunden för

miljöförstöringen. För genom syndafallet så har vi i oss de sju dödssynderna som i

förlängningen leder till att vi vill ha mer. Mer pengar, mer makt, mer saker, mer av

allt. Northcott menar att vi kan stävja detta genom att vända oss till de tio budorden

och låta de styra våra moraliska värderingar och val, en återgång till forna tiders

riktlinjer där vår synd kontrolleras av gudfruktighet. Men att endast återgå till de

kristna värderingarna där de tio budorden följs är inte tillräckligt för att skapa ett

hållbart samhälle, även om det skulle fylla hålen i människans själ och ta bort behovet

för konsumtion. Det behövs självförsörjande lokalsamhällen som styrs i kyrkans regi

där Thomist natural law48 implementeras i samfundet. Genom Thomist natural law så

argumenterar Northcott för att vi ska sträva efter det goda, för det gör oss moraliskt

gott. ”Humans are ordered by God both to a relationality with God, and with one

another, which is, according to Aquinas, distinctive and determinative for human

moral well being.”49 Förutom att ge oss bättre mat i form av lokal produktion så

kommer även samhället att börja bry sig mer om varandra och om dess omgivning.

Eftersom samhället blir i kyrkans regi så kommer även de 10 budorden att följas och

den djupekologiska grunden som finns i bibeln enligt Northcott,50 ska följas. Ett

exempel som han flitigt använder i sin argumentation för att gamla testamentet har bra

ekologiska krav i sig är ”landets sabbath”. Att vart sjunde år låta marken vila då

inget ska sås eller planteras. Förutom landets sabbath så listar Northcott sju punkter i

sin bok som visar på att gamla testamentets lagar skapar en form av deep echology.51

Dessa sju punkter52 använder Northcott som ytterligare ett argument för stewardship

och för att vi ska vända oss till bibeln för att lösa ekokrisen. Han lägger vikt vid vad

som kommer hända om vi inte respekterar skapelseordningen, eller om vi har

avgudadyrkan.

Att det ska vara i kyrkans regi är inget måste, men det kommer att ge bäst resultat

enligt Northcott. Bland annat så tar Northcott upp de olika dygderna som ett argument

                                                                                                               48 Skriven av den teologiska filosofen Thomas av Aquinas. Tanken om universiell lag i samhällen för att människar ska ha det bra. http://www.aquinasonline.com/Topics/natlaw.html Hämtad 2/6-2014 49 Northcott, 229 50 Northcott, 198 51 Skrev tidigare om deep echology på sidan 14. 52  Se bilaga 2 för punkterna.  

26

för att kristendomen är ett bra fundament för miljöetiken. Men att vi då måste återfå

relationen till Gud.

The centrality of worship in this vision of ethics points to the moral significance of

worshipping communities in which the dependence of all life on God, and the gifted and

relational character of all forms of life on earth, are celebrated and affirmed, and in which

those values or virtues which make for the good life, and the common good, of both human

society and the land, are pursued and legitimated. In the recovery of relationality, to God, to

other persons and to the land and all created things. This relationality finds expression in the

pursuit of those moral practices which are known as the virtues: love and justice, temperance

and prudence, fidelity and courage, hope and peaceableness.53

Northcott fortsätter med att argumentera varför dessa dygder är bra för naturen och

människan, att kärlek är den första dygden och vår kärlek till Gud, andra människor

och naturen kommer att ge oss en tillfredställelse. En tillfredställelse som får oss att

må bra och kommer att balansera våra behov för att konsumera. Han återvänder alltså

till argumentet om att vi saknar något i oss som gör att vi konsumerar för mycket och

att en kristen tro kan hjälpa oss att gå ifrån konsumtionen.54 Jag tar endast upp dygden

kärlek som exempel eftersom han har långa utlägg om varje dygd och varför de är bra

för samhället, naturen och människan. Alla argumenten fortsätter att visa att de

kristna värderingarna och traditionerna är en bra lösning på ekokrisen och

samhällsproblemen som kommer från nationalekonomin.

I boken så tar han upp argument där religioner som buddhism eller shinto55 sägs vara

den rätta vägen att gå för att hitta ett nära samarbete och känna samhörighet med

naturen. Dessa argument anser Northcott vara helt felaktiga och menar på att Japan

som har en majoritet av shinto-utövare, är också en av världens största förbrukare av

naturen.56 Northcott fortsätter här med sitt argument om att det ska vara en

monoteistisk religion med bibeln, eller Torahn, som grund för att det ska bli bäst för

miljön. Med shintoismen som argument så fortsätter Northcott att fördöma panteism

och tanken på att Gud ska finnas i allt i skapelsen.

                                                                                                               53 Northcott, 314 54 Northcott, 314 55 Japansk religion som kan beskrivas som animism där mycket av religionen kretsar kring naturandar. 56 Northcott, 161

27

The reason for this moral and ecological ambiguity in pantheism is precisely because, as we

have seen, it offers no ground for distinguishing the being of God from the life of creation,

and therefore seems to offer no philosophically defensible account of moral evil.57

Northcott fortsätter med att förklara att det är på grund av tanken med Gud eller gudar

i allt som ställer till detta moraliska problem. För om allting som sker är förutbestämt

eller karma, så tänker den vanlige människan att det är inget som de kan göra något

åt. Den enskilde människan blir alltså på grund av sin panteism skyldig till synd och

till miljöförstöring. Ett samhälle som styrs med hjälp av kristendomen kommer med

andra ord att undvika detta ekologiska förfall som panteism skapar.

Att Gustafson och Northcott ser på problemen från olika vinklar är något som även

gäller i detta fall. Gustafson utgår från sina argument om att Gud finns i allt eftersom

Gud har skapat allt och att narrativet om Gud kommer från naturen.

It is that objects experienced by persons early in the tradition were responded to in religiously

affective ways and led to a theological construing of the world that symbolized the power and

powers in the name of God as the Creater58

Gustafson menar här att Gud finns i mer än bara bibeln och skapar genom det ett band

från naturen till människan, som en del av skapelsen.

Gustafson väljer att fokusera på den inneboende ”kraft” som finns i oss, kraften att

välja att lyssna och göra rätt. Men för att hitta den kraften måste vi ställa oss några

frågor. ”To what are we loyal? For what do we hope? What do we love?”59 Dessa

frågor ska visa vad vi tror, hoppas och älskar, och genom det så får vi en grund till

våra moraliska beslut, som Gustafson hoppas på ska hjälpa oss att vända oss ifrån vårt

behov av konsumtion. Behovet som vi har fått från syndafallet, och istället för att

stilla det behovet så ska vi fokusera på att må väl. Att må väl menar Gustafson

kommer inte från att köpa på sig fler och mer saker eller tjäna mer pengar, utan att

hitta börja njuta av de vardagliga saker som vi ofta missar. Det kan vara allt ifrån att

bara ta tid och vara med familjen till något så banalt som att stå ute efter ett regn och

få känna leran som tränger upp mellan tårna.60 Argumentet blir snarlikt Northcotts i

                                                                                                               57 Northcott, 162 58 Gustafson 1981, 237 59 Gustafson 1981, 225 60 Gustafson 1994, 8

28

det att vi inte kan vänta på att någon ska lösa ekokrisen åt oss, det finns inget

förutbestämt som kommer att ordna allting. Gustafson anser att det som kan lösa

krisen är att vi lyssnar till det kall som finns inom oss. Det kallet som finns inom oss,

och om vi lyssnar på det, leder till participation61. Participation är när vi tolkar vår

roll i samhället för att göra det goda utifrån vår roll. Rollen ser olika ut beroende på

vem du är, men ur Gustafsons teocentriska perspektiv så spelar det ingen roll hur

mycket, eller vad, du kan göra. Det viktiga är att du lyssnar till kallet, följer din roll

och gör ditt bästa utifrån rollen. Du blir då delaktig i skapelseordningen och kommer

att göra det rätta. Genom att du deltar och gör det goda så känner du även det goda, i

Gustafsons fall, Gud.

But to interpret our being from a theocentric perspective is to both see and feel ourselves as

being called-being given opportunities and responsibilities to participate through our roles in

the ordering of life in the world.62

Gustafson fortsätter med att säga att människan påverkar naturen och att människan

”can and should intervene for the sake of humans and nature itself.63”Detta gör vi då

genom participation, vi blir delaktiga genom att agera och förhindra att naturen

förstörs. För om naturen förstörs så kommer även människan att gå under, då vi är

totalt beroende av naturen för att vi ska kunna leva.

GMO  och  lösningen  Och nu åter till frågan om GMO och om det är rätt att genmanipulera mat för att föda

världens befolkning. Om vi ser de båda filosofernas argument om grunden till

problemet, hur samhället ser ut och vad värdet i naturen är så kommer vi fram till nej.

Northcott tycker det är ett bra alternativ om man ser till hans argumentation om

stewardship, men så länge det inte går att se till att alla lokala samhällen får använda

sig av GMO så kommer delar av problemen i samhället, med bland annat konsumtion

och att det är ekonomin som styr att kvarstå. Det är inga svårigheter med att se att det

finns enorma summor att tjäna på GMO om det blir så att det kommer att kontrolleras

av vissa företag. Så länge företag vill tjäna pengar kommer konsumtion att

                                                                                                               61 Gustafson 1984, 286 62 Gustafson 1984, 286 63 Gustafson 1994, 103

29

uppmuntras och det fortsätter vidare i en nedåtgående spiral. Men med en allmän rätt

till GMO, att alla får ta del av tekniken, gör att det kan det vara berättigat.

Gustafson skulle börja med att ställa sig två frågor ur ett teocentriskt perspektiv för att

få reda på svaret. Är det rätt att ändra på skapelsen? Problemet för Gustafson ligger

inte själva blandningen av gener eller växter eftersom Gud finns lika mycket i allt.

Gud finns lika mycket i gen a som i gen b, att slå ihop dem till gen c gör inte att Gud

förminskas. Men är det då rätt att skapa nytt i skapelsen? Nej här tar vi oss på för stort

allvar i skapelsen. Om vi saknar mat på grund av vår överkonsumtion så ger det oss

inte rätten att skapa mer mat, vi är inte skaparen. Vi ska istället hålla oss till det vi har

fått och utgå från det. Lyssna på kallet och ta ditt ansvar i samhället. Kallet kommer

från Gud och är därför av godo, ditt kall kan vara att hjälpa miljön eller att hjälpa att

bota hungern. Om du har möjligheten att göra det genom att jobba med GMO och

växtförädling så kan medlet berättigas om det uppfyller målet.

Problemet för Gustafson är att det inte löser någon av synderna i oss. Utan här kan vi

använda oss av händelsen vid Tiberiussjön för att visa på ett föredöme när det

kommer till synden lathet och hur den motverkas. Efter att alla har ätit av ”gudomlig

GMO64” ber Jesus sina lärjungar att ”samla ihop bitarna som har blivit över, så att

inget förfaras.”65 Jesus bad alltså sina lärjungar att gå ut och samla ihop alla rester,

vilket jag antar inte är något enkelt projekt efter att man har mättat femtusen

människor.

Författarnas  egna  tankar  om  GMO  Som ni kan se här ovan så har jag argumenterat om GMO utifrån deras egna argument

och föreställt mig hur de bör förhålla sig till GMO. Northcott bör enligt sitt

stewardship argument tycka att GMO är en bra lösning så länge alla får använda sig

av den. När det kommer till vad han tycker om GMO så kan Northcott sträcka sig till

att i teorin kan genteknik användas till ”sustainable, low energy, low-waste, low-

pollution, labour-intensive traditional mixed farming.”66 Men att det skulle vara

                                                                                                               64 När Jesus mättade femtusen personer med hjälp av två bröd och fem fiskar, skämtsamt kallat gudomlig gmo. 65 Joh 6:12 66 Celia Deane-Drummond. Genetics and christian ethics. (Cambridge University Press,2006) 242

30

”More fantasy than reality.”67 Northcott berör inte GMO från en teocentrisk hållning

utan han anser snarare att det är ekonomin som gör att GMO inte är hållbart.

In the current government and corporate framing of agriculture in the European Union, in

North America and much of the South, GMOs seem set merely to enchance existing,

deleterious tendencies in agriculture, making food ever more heavily subsidised, and

chemically laden, at the expense of the taxpayer and at the risk of the health of the food

consumer.68

För Northcott är GMO inte ett bra alternativ så länge det är stora bolag och stater som

kontrollerar och styr produktionen av mat.

Gustafson å sin sida berör inte GMO direkt, istället argumenterar han kring

människans värde och vår roll kring all genteknik, inte bara GMO. Tidigare så

argumenterade jag att Gustafson inte ansåg att GMO var något som skulle hjälpa oss

att lösa problemet med synderna lathet och stolthet, men att om man kände kallet att

hjälpa miljön eller bota hungern genom att jobba GMO så var det accepterat. Riktigt

så enkelt förhåller sig inte Gustafson till genteknik.

”God, the ultimate power, is ordering life in the world through the patterns and processes of

interdependence of life. These patterns and processes are basis for ethics, but not a sufficient

one.”69

Gustafson fortsätter med att vara lite mera öppen i sina argument kring GMO. Med

öppen så syftar jag på hur han istället för att fokusera på att endast argumentera ur en

teocentrisk hållning ställer han sig frågan ”how do we adequatly describe and explain

what is distinctively human?”70 Med mänsklig nyfikenhet, uppfinnes rikedom och den

fria viljan att göra som vi vill så blir det en etisk fråga som mänskligheten bör ställa

sig, framförallt forskarna som jobbar med GMO. Blir det rätt att göra detta? Om det

gynnar den stora massan då blir det etiskt rätt, men med vissa förbehåll.

                                                                                                               67 Deane-Drummond 2006, 242 68 Ibid, ibid 69 James M. Gustafson. ”A Christian perspective on Genetic Engineering” Human Gene Therapy, no 5 (1994):747-757 70 Gustafson 1994no5, 750

31

Surely what is needed are more of what I have called ”communities of moral discourse” in

which the scientific, medical, ethical and political issues are engaged by informed and

intelligent persons who represent both different interests and different perspectives on the

nature of humaness and human well-being.71

Utan detta communities of moral discourse som Gustafson nämner så blir den etiska

diskussionen som forskarna ska ta inte tillräcklig. Tills dessa communities blir

verklighet så ställer sig Gustafson negativ till GMO. Även om Gustafson inte kommer

med ett konkret svar om han är för eller emot GMO, kan vi med detta argument inte

anta annat än att han är emot det i dagsläget.

Diskussion om författarna och deras filosofi Ni har nu fått följa dessa två filosofers argument i breda drag för vad som är orsaken

till ekokrisen och vad som kan rädda vår planet, eller i alla fall hjälpa väldigt mycket.

Northcott klar teocentrisk antropocentrism med argument för feltolkning av bibeln

och vår situation som stewards. Northcott säger själv att det är svårt med utilitarism i

naturen men har stora drag av det i sin argumentation när han pratar om nyttan med

naturen och att vi måste värna om den. Med hjälp av kristendomen som grundpelare

för moraliska beslut gentemot naturen och varandra så kommer vi minska på allt

lidande och maximera lyckan, både för oss och för kommande generationer. Förutom

den teocentriska antropocentrismen och hans drag av utilitarism, så har Northcott en

väldigt klar dygdetisk hållning. Vilket märks väldigt väl med hans argument om

dygderna som en lösning till ekokrisen72, om varje människa accepterar och lever

efter dygderna vill säga.

Att Northcott är präst i den skotska episkopala kyrkan är något som lyser igenom i

vissa av hans argument. Bland annat så beskyller han protestantismen för att ligga till

grunden för den egoism och modernism som finns idag i samhället.73

Gustafson har en klar ekocentrism med drag av en monoteistisk panteism och

deontologisk etik. Gud har skapat allt och finns därför i allt. Gustafson argument om

vad som är ont och gott ligger till grund för hans syn på Gud i naturen och

människans plats i skapelsen. Gustafson tar ofta upp människan skeva syner på oss                                                                                                                71 Gustafson 1994no5, 753 72 Northcott, 314 73 Northcott, 221

32

själva och vår plats, att vi använder religion som ett verktyg för att förverkliga våra

mål. Det är något som Gustafson starkt ställer sig emot och han skriver i sin bok att

”My point is that, no matter what the moral cause, this sort of instrumental use of

cultic activity and religious language is simply wrong.74”, efter att han bland annat

tagit upp exempel i USA där en form av fredlig protest som kallas ”pray-in” användes

till att skapa stora rubriker. Gustafson tankar om kallet som vi ska lyssna till och följa

för att göra det goda är deontologisk etik. Det är din plikt att utföra ditt kall, men

endast om du väljer att svara på kallet. Vilket är lösningen till miljökrisen. Men jag

vill poängtera att Gustafson inte är dömande ifall man inte lyssnar till kallet, eftersom

en stor majoritet i västvärlden inte gör det. Han för fram en mera hoppfull, nästan

frälsande, ton om vad vi bör göra.

Både Gustafson och Northcott har starka argument för sina åsikter och tankar där de

stora skillnaderna lyfts här. Northcott med en tydligare kristen tanke bakom, där Gud

är skaparen och vi är hans krona i skapelsen. En krona som vi har missbrukat därför

att vi har tolkat bibeln fel. Han för fram tanken med så mycket av sin episkopala

kristendom bakom att hans argument ibland kan kännas som lösa skott där hans egna

kristna värderingar lyser fram. Till exempel när han beskyller protestantismen för att

ha lagt egoismens grund75. Det ser ut som ett försök att skylla ifrån sig anklagelserna

om att all kristendom ska vara grunden till krisen, till att det endast handlar om den

protestantiska kristendomen. Gustafson kan å sin sida vara väldigt vag i sina argument

ibland. Hanan garderar sig med att alla får tycka och tänka vad de vill så mycket i det

han säger och att det är svårt att veta vad han egentligen menar själv, vilket passar bra

för hans mer liberala hållning. Han verkar vilja undvika att säga vad läsaren ska tycka

och tänka, utan försöker istället visa på alternativ. Nu var hans Ethics from a

theocentric perspective volume 1 & 2 mer fördjupande än hans A sense of the divine,

även om det blir svårt att jämföra dessa böcker då de två förstnämnda var mycket mer

omfattande än den senare. Men att låta problematisering med värdering och estetik ta

upp så mycket plats i en så kort bok som i A sense of the divine gör att poängen ibland

kan bli lidande.

                                                                                                               74 Gustafson 1981, 23 75  Northcott, 221  

33

Diskussion om deras lösningar Vi kan nu tydligt se de båda filosofernas religiösa grund och hur de arbetar med sin

religion för att argumentera fram lösningar på miljöproblemen. Båda anser att det

finns ett fel i samhället som kommer från avståndet till Gud. Att det västerländska

samhället har i takt med sin sekularisering och avståndstagande från religion blivit ett

gudalöst samhälle, där ren tro har ersatt av kommersialism som uppmuntras av

samhället och politiker. Men kan miljöproblemen verkligen bli lösta genom att skapa

mindre samhällen som driver en ekologisk hållning i kristen regi? Eller behöver

samhället återgå till den rena tron och ta bort den ”ytliga” religionen som Gustafson

pratar om? Att tänka sig ett homogent kristet samhälle som en lösning känns väldigt

enkel. Ett samhälle som följer nya testamentets budskap om kärlek och det gamla

testamentets regler för ekologiskt jordbruk låter som en utopi där brott inte skulle

existera och naturen skull må bra. Det här låter för bra för att vara sant, vilket jag även

tror att det är. Northcotts argument för lösningen betyder att världspolitiken och

samhället behöver ändra sig fundamentalt och ändringen skulle gärna varit igår. Om

vi tänker oss en fundamental ändring som behöver ske omgående så får vi även

acceptera att det med största sannolikhet skulle innebära kraschade ekonomier,

kraschad politik och mest troligt ett inbördeskrig för att fylla de maktpositioner som

skulle öppna upp sig. Jag kommer här nedanför att sammanfatta och problematisera

de olika lösningarna.

Northcotts  ekologiska  samhällen  och  Gustafsons  kall  Små ekologiska samhällen där lokalproduktionen av maten är i fokus är en bra idé

och skulle lösa många av våra miljöproblem som kommer av matproduktion. Men att

införa ett nytt ekonomiskt system tar tid och det måste drivas av en lust att ändra på

systemet. Vilket gör att det blir ett svårt argument att lägga fram för de som tjänar

stora pengar på dagens marknadsekonomi. Sen måste vi även ha i åtanke att även

kristna med djupt kristna värderingar begår brott och utför ondska. Människan verkar

ha en oändlig fantasi när det kommer till att hitta argument som berättigar sina

handlar, oavsett om handlingarna är goda eller onda. Alla de dygderna som Northcott

argumenterar för hittas inte bara i bibeln, de finns i människan också, även utan

religionen som verktyg för att lyfta fram de. Att religionen ska göra så att samhället

mår bättre eller blir bättre skulle fungera om alla hade samma verktyg, religionen, och

34

var villiga att jobba tillsammans åt samma håll. Religion i sig är inte lösningen, även

om religion kan vara ett väldigt effektivt verktyg för att ändra på synsätt angående

natur och andra samhällsvärderingar.

Gustafsons tankar om att vi ska känna ett kall som gör att vi tar ansvar är ett argument

som också baserar sig på att man är religiös. Gustafsons är som vi har sett i tidigare

delar av uppsatsen mer öppen och liberal än vad Northcott är. Vilken religion som

helst kan fungera för att man ska känna kallet, även om det är just kristendom som

Gustafson pratar om. Här igen är lösningen att tro återfår sin tidigare position i

samhället, där en klar majoritet blir religiös. Sen ska vi utöver det även lyssna till ett

kall, som jag tänker kan vara svår att höra i dagens samhälle som Northcott och

Gustafson beskriver det. Alla är upptagna med sitt, hektiskt och upptaget.

Både Northcotts och Gustafsons lösningar bygger på deras religion, vilket kan

problematiseras, för även om en majoritet av världen är religiös så går det inte att

applicera denna lösning som att det vore en homogen grupp. Speciellt inte när man ser

till skillnader inom religionerna. Om någon ber dig att förklara en kristen och dess tro

så kommer du förmodligen att förklara utifrån dina egna upplevelser och erfarenheter.

Så en svensk protestantisk kristen, eller en sekulär religiös76 skulle nog inte passa in i

ramen som kristen när en grekisk ortodox förklarar en kristen, eller en katolik och så

vidare. Men om vi istället tänker att det är ett något istället för Gud som vi saknar en

samhörighet med. En obeskrivbar känsla av att något i oss har en samhörighet till

allting, själen om man tror på den, då börjar argumenten kännas mera giltiga. Nu

kanske en ändring från Gud till något inte verkar så stort, men i sammanhanget så är

det en enorm skillnad. Att argumentera för att lösningen ska finnas i en specifik

religion eller att använda de termer som våra filosofer gör, kan göra att många väljer

att inte lyssna på argument som kan vara riktiga. Ett något blir det färre som avfärdar

då en majoritet av världens befolkning är troende och många tror på en annan Gud

eller gudar. Lösningarna bygger på välgrundade argument som mycket väl kan

fungera, men termen Gud behöver göras om för att argumenten ska kunna användas

globalt.

                                                                                                               76 Jag tänker att många sekulär religiösa i Sverige går i kyrkan vid dop, bröllop och liknande tillställningar och därför kan tolkas som kristna.

35

Båda filosofernas visar på att vi i dagens samhälle har gett oss själva en position som

vi varken förtjänar eller är berättigade till. Vi tar för stor plats och tar oss själva på för

stort allvar i en skapelse som nästan blir oändlig ur individens perspektiv. Att låta

våra intressen idag gå före våra intressen om 20 år kan vara en farlig lek med

framtiden och livet. Gustafson argumenterar kring det här när han pratar om narrativet

i samhället. Att narrativet är fel och att vi tar för stor plats i samhället är något jag är

helt enig med. Men inte heller i det här fallet så kommer religionen att göra någon

större skillnad. Som verktyg för att nå ut till troende eller för att använda det redan

färdiga nätverket mellan kyrkor och mässor, javisst, men att budskapet ska uppfattas

annorlunda för att du har en specifik tro känns orimligt. Att sekulariseringen och

tekniken kan ha bidragit till att det finns en minskad vördnad och det band som vi

hade till naturen har försvunnit är möjligt. Men då jag själv inte är mer än sekulär

religiös så kan jag inte se att kristendom, eller någon annan religion, ska kunna

påverka samhället på det sättet. Istället för att göra till exempel Sverige mer kristet

igen och införa tanken om skapelsen och vördnad för skapelsen. Så är en enklare

lösning att vi helt enkelt bara börjar vara mer i naturen, antingen att vi odlar på

kolonilotter och får smaka våra egna grönsaker och örter, eller med kortare turer ute i

naturen. Så länge skogen och naturen förblir främmande för en person så kommer inte

bandet att ändras och komma tillbaka, även om personen blir kristen. Personen kan

hitta en nyfunnen respekt och vördnad för skapelsen därför att det är Guds skapelse,

men utan bandet så försvinner vördnaden och respekten från människan till att finnas i

texter från en bok och tankar om en gudomlighet. Argumentet att kristendom ska vara

en lösning blir extra svagt när en person kan missuppfatta bibeln, som Northcott

argumenterar om att vi har gjort, och ställer människan i centrum med en

antropocentrism. Med ett starkt band till naturen så kommer narrativet att ändras över

tid och bandet att finnas i mer än text och tankar.

Narrativet  i  samhället  och  egna  tankar  Narrativet i samhället är fel och idag så fortlöper den ekonomiska kris som kom i

början på -10 talet i många delar av världen. Att tankarna om en hållbar produktion

och miljöetiska frågor tidigare hade hamnat lite i skuggan i politiken är inte så

märklig. Med en befolkning som ställer frågor om hur de ska kunna försörja sig och

kräver svar på hur politikerna ska kunna lösa det, har med största sannolikhet varit ett

36

stort huvudbry för politikerna. Med det här så syftar jag på den hierarkiska ordningen

i politiska frågor, där ett land i ekonomisk kris sätter ekonomiska frågor först. Detta är

naturligt och i sig inget märkligt, har man ett problem så underordnar man andra

frågor tills problemet är löst. Men det bidrar till att narrativet i samhället sätter

miljöetiska frågor i andra eller kanske tredje hand, varför ska krisens Grekland tänka

på de smältande polarisarna? Eller varför ska Sverige tänka på den extrema

miljöförstöring som gruvnäring kan skapa?

Vem formar då narrativet? Narrativet formas i samhället och ekonomin får ta stora

delar av ansvaret idag. Den ekonomiska drivkraften får oss att tänka att vi ska

konsumera och hålla uppe produktionen av många saker som inte är livsviktiga eller

ens nödvändiga. Förutom alla de olika tekniska produkterna som vi köper men inte är

nödvändiga för vår överlevnad så har vi även matproduktionen. Som vi kunde läsa

tidigare i delen om GMO så visar jag på en enorm konsumtion av mat, vilket är

nödvändigt för att vi ska leva, men den produktionen vi har är den absolut största

belastningen för miljön. Varför har vi då sådan hög produktion av mat när en stor del

av det slängs i de västerländska länderna? Jag ställer samma fråga här som jag

gjorden i delen om GMO. Rättfärdigar vår konsumtion användandet av GMO?77 Som

exempel kan vi ta när en affär rear en vara. Genom att ha veckans vara eller liknande

erbjudanden så ökar butikerna försäljningen av utvalda produkter, vilket för till en

större förtjänst. En handling som blir berättigad genom narrativet om

marknadsekonomin, alla vill tjäna mer pengar. Samma narrativ går igenom hela

kedjan, från tillverkaren som ska producera mer, billigare och effektivare, till

handlaren som ska köpa billigare, men mer och effektivare. Belastningen på miljön

som kommer från tillverkningen och dåliga förhållanden för de som tillverkar, eller

konsumentens hälsa som försämras genom att äta för mycket och för dåligt, förlorar

mot det instrumentella värdet i att tjäna pengar.

Frågan blir då, hur ska vi kunna ändra på narrativet? Allt fler företag har börjat tänka

mera miljömedvetet efter påtryckningar från samhällen. Både samhällen som köper

och de samhällen som producerar, vilket kan vara samma samhälle. Det visar på att

narrativet har börjat ändrats lite. Men räcker det? Att förvänta oss att personer i

                                                                                                               77  Se sidan 23  

37

maktposition som tjänar stora pengar ska lyssna på ett kall som ändrar företagets

ekonomiska struktur, känns lite naivt och blåögt. Att implementera Platons modell på

en grupp som blir utbildade och får lära känna olika delar av samhället, med en

grundlig miljöetisk utbildning kan vara ett alternativ. De som blir kvar av utgallringen

blir satta på nyckelpositioner och får ta hand om miljöetiska frågor. I tanken så ska

detta hindra korruption och personen i fråga ska ta beslut utifrån etiska argument om

allt från miljö till ekonomi. Men ingen människa är immun mot korruption och jag

tänker att Lord Actons ord ”Power tends to corrupt; absolute power corrupts

absolutly78” är något vi måste ha i åtanke vid en sådan här lösning. Nu har varken

Northcott eller Gustafson argumenterat för en lösning uppifrån, att ändra på

politikerna som sitter och bestämmer, vilket även jag tänker blir svårt. För att ändra

på narrativet i samhället och återfå bandet till naturen så måste vi börja med de

kommande generationerna. Att i skolan utöka miljöundervisning och skolresor till

naturen eller lantbruk. Att införa obligatorisk miljöetisk undervisning från årskurs tre

eller fyra och uppåt, med en till två veckor varje termin, skulle med största

sannolikhet ge utdelning. Om man inte ska börja ännu tidigare, kanske redan i första

klass? En kostsam lösning där ansvaret läggs på skolan och lärarna, men frågan är om

det inte blir mer kostsamt att inte göra stora åtgärder som detta? Narrativet skulle

ändras och förhoppningsvis så skulle bandet till naturen även komma till de som inte

gillar att vara ute. Eftersom de är våra kommande ledare så blir deras utbildning än

viktigare för oss och naturen.

Det finns som ni ser många olika förslag på vad som kan vara lösningen till ekokrisen

och både Gustafson och Northcott är övertygade om sina förslag. Förslagen är bra

men jag kan inte annat än förundras över hur de har missat att tänka på ungdomen och

skolan. Att ändra narrativet måste börja någonstans, så varför inte börja ifrån

grunden? Med rätt narrativ så kommer fler att vilja bo nära naturen och då blir

Northcotts tankar om lokala självförsörjande samhällen en verklighet. Dessa

samhällen kommer att återupprätta bandet till naturen så att människan blir en del av

ekosystemet, vilket kommer att ändra ekonomin. Ekonomin kommer att ändra

inriktning utan att kollapsa och kriser kommer undvikas. Varje person i dessa

samhällen skulle då ha större chans att hitta Gustafsons kall i sig och känna sig                                                                                                                78 http://global.britannica.com/EBchecked/topic/4647/John-Emerich-Edward-Dalberg-Acton-1st-Baron-Acton hämtat 2/6 2014

38

delaktig, att vara en participant. Men det vi kan göra just nu, just idag, är att göra som

Gustafson säger och bara stanna upp och njuta. Låt leran tränga upp mellan tårna, titta

på stjärnhimlen och förundras, njut av att kunna känna vinden mot ditt ansikte. Att

stanna upp och se det liv och den värld som finns runt oss och att uppskatta den. För

att sedan ställa oss några enkla frågor när vi handlar. Behöver vi den här saken? Vad

har jag för påverkan på naturen? Kan jag göra något för att förbättra situationen?

Svaret på dessa frågor och hur vi ska vara mot naturen kan enklast sammanfattas med

en känd miljöslogan. Think globally, act locally.

39

Litteraturförteckning Ariansen, Per. Miljöfilosofi. Falun: Nya Scandbook, 1993 Bohm-Nilsson, Helena. ”Ny frysmetod bibehåller fräschör.” Svt. Maj 13. 2014. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-frysmetod-for-gronsaker Dean-Drummond, Celia. Genetics and Christian Ethics. Cambridge: University Press, 2006 Ekolantbruk (författare anonym.) ”Mat åt alla med ekologiskt lantbruk?” Ekolantbruk. Oktober, 2011. http://ekolantbruk.se/pdf/42116.pdf Gustafson, James. ”A Christian Perspective on Genetic Engineering” Human gene therapy, no.5. mars 19, 2008. http://online.liebertpub.com/doi/abs/10.1089/hum.1994.5.6-747?journalCode=hum Gustafson, James. A sense of the Divine. Cleveland: The Pilgrim Press, 1994 Gustafson, James. Ethics from a theocentric perspective Volume one. Chicago; University Press, 1981 Gustafson, James. Ethics from a theocentric perspective Volume two. Chicago: University Press, 1984 Magee, Joseph. ”St. Thomas Aquinas on the Natural law.” Aquinasonline. Augusti 27, 1999. http://www.aquinasonline.com/Topics/natlaw.html Martin-Schramm & Stivers. Christian Environmental Ethics: A case method approach. New York: Orbis Books, 2003 Naess, Arne.. “The Shallow and the Deep, Long-Range Ecology Movement. A Summary*” i Inquiry, 16. London: Routledge,1973 Northcott, Michael. The Environment & Christian Ethics. Cambridge: Univeristy Press, 1996. Petterson Thorleif, Esmer Yilmaz. Vilka är annorlunda? Om invandrares möte med svensk kultur Malmö: Elanders Berlings, 2005 Ryan, Richard & Deci, Edward. ”Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being.” Psycnet. Januari, 2000. http://psycnet.apa.org/journals/amp/55/1/68/f Sjunnesson, Fredrik ”Miljögifter i fisk som konsumeras” Lansstyrelsen. Januari 28, 2014. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/halsorelaterad-miljoovervakning/Resultat_hg_Cs%20i%20fisk%20till%20webben_dec2013.pdf Walter, James. ”John Emmerich Edward Dalberg Acton, 1st Baron Acton” Encyclopedia Britannica. Maj 29, 2013. http://global.britannica.com/EBchecked/topic/4647/John-Emerich-Edward-Dalberg-Acton-1st-Baron-Acton Öberg, Zarah. ”Gmo-genmanipulering” Gmo-guiden. http://www.gmo-guiden.se/default.aspx

Bilagor  Bilaga 2. Northcott, Michael. The Environment & Christian Ethics. 1996, 196. Bilaga 1. Bild av panda, Okänd. ”Fat baby panda” Fat baby panda. januari 31, 2011. http://fatbabypanda.com/?p=290

1                      

               

                       

                                                                                                               1  Bild av panda, Okänd. ”Fat baby panda” Fat baby panda. januari 31, 2011. http://fatbabypanda.com/?p=290  

Intrinsikalt  värde:  Ett  inneboende  värde  i  sig  själv  och  något  vi  har  etiska  förpliktelser  mot.  

Det  intrinsikala  värdet  går  att  argumentera  fram.    

Instrumentellt  värde:  Något  som  får  ett  värde  för  att  det  kan  vara,  eller  är,  ett  medel  för  oss  att  förverkliga  något  annat.  

Det  finns  endast  500  pandor  kvar  i  världen.  Pandan  bör  få  ett  ökat  skydd  eftersom  de  är  nära  att  försvinna.    

Pandan  får  då  ett  ökat  skydd  och  ett  ökat  inneboende  värde  i  att  finnas  till.    

Skjut  inte  pandan!  =  Utökat  skydd.  

Pandan  har  för  tjuvjägaren  ett  instrumentellt  värde.  

Genom  att  skjuta  pandan  får  tjuvjägaren  pengar.  Pandan  blir  ett  medel  för  att  nå  målet.  

Skjut  pandan!  =  medel  till  målet  

Egenvärde:  Ett  värde  i  sig  själv  

Accepterat  som  värdefullt  utan  att  få  värdet  av  

någon.  

Pandan  är  värdefull  i  sig  

själv.    

Skjut  inte  pandan!  Den  är  värdefull  i  sig  själv!  

Jag  är  en  panda  och  här  är  3  olika  värden  jag  kan  

ha.  

Mål:  $$$$  

Bilaga  1  

Bilaga  2  

Michael  Northcotts  sju  punkter1    

1. There is a critical order in the biosphere and humans have a fundamental

duty to preserve this critical order, by abstaining from idolatry, and by

tending the earth justly and with respect. Where we ignore the worship of

God in the greedy pursuit of personal wealth and in grand economic or

military projects which radically disrupt the natural order we risk inivitng

the return of chaos, of unpredictability.

2. ’The king and the land are one’: humans are part of the natural created

order. The natural and social order are not opposed: they are both the

aspects of creation, which reflects the order and wisdom of God. When we

recognise the rightness of this wisdom we co-operate with God and with

nature and we preserve the natural order.

3. Created order involves a relational balance between the strong and the

weak, between the various species of the earth, and between persons.

Where landowners or princes or merchants appropiate too much of the

earth´s resources and social relations are characterised by great extremes

of povery and wealth, human community is fractured and the fertility of

the land, the predictability of the climate and seasons, will be disrupted

even as the poor are removed from their natural inheritance. Social balance

and ecological balance are inter-related. Human welfare depens on a

recognition of the goodness and relatedness of all the orders of life on

earth from the weakest to the strongest.

4. The biblical faith in created order represents a faith in natural wisdom; that

the earth will provide her gifts in due season to meet the needs of human

flourishing, and that the seas will keep within their sandy boundaries and

not inundate the land as they did in the time of Noah (and as they may do

again becase of global warming). This faith in natural providence also

involves trust in nature´s abundance; competition for scarce resources is

not the natural condition of life. But this faith requires that we ourselves

treat the earth with respect and wisdom, for the abundance of nature is a

gift from God. When we cease to worship and respect the giver, we

                                                                                                               1  Northcott, 196  

Bilaga  2  

become careless with the gift. When we respect the integrity of created

order as reflecting the justice of God, we will seek to preserve the balance

and harmony of natural systems, and the earth will give her fruits in due

season. If we neglect the wisdom of nature we betray the earth, and we

will reap the flood, the drought or the whirlwind.

5. That which is moral in human life is that which tends to preserve the

harmony of the natural world and to follow the wisdom of natural systems.

The destruction of habitats or wasting of natural resources are immoral

because they disrupt the created order, preventing natural systems from

self-regeneration, and bringing about the extinction of their resident

species.

6. Respect for natural order, and for the life-blood which moves the human

body, also involves respect for all living beings, with which we share the

earth. In the future peaceable kingdom which is God´s destiny for the

earth, kiling will cease, both between humans, and of animals by humans.

This new peace recalls and even transcends the original peace of Eden

where humans were vegetarians. But in the interim of the Bible permits the

killing of animals for food, though not for sport or greed. Where animals

are domesticated or hunted for food, they must be treated with compassion

and respect and their suffering at slaughter minimised. There is also a duty

to continue to leave enough land free from human agriculture and

settlement for wild animals to thrive.

7. The moral and religious aspects of human life tend to the same end, which

is to preserve and restore the stability, harmony and relationality of all

things. Ritual and religion are intended for the reordering of relations

between persons and Yahweh, for the expression of praise for the

giftedness of creation and for the preservation of natural order. The

disruptions of natural disasters are signs of disturbances in human and

divine relationships, of human mismanagement of nature and society,

rather than evidence of natural evil.