ALMEDALEN 2010FallstudierPatientsäkerhet, Innovation & Hållbar sjukvård

Dagligen kommer vårdpersonal och patienter i kontakt med medicinteknik. Det är ett

brett område som innefattar allt från tung utrustning, som röntgenapparatur och hjärt-

och lungmaskiner till mindre produkter, som kanyler, förband och inkontinensproduk-

ter. Även IT-system som används i vården och hjälpmedel är medicinteknik. Swedish

Medtech är sedan 1970 branschorganisationen för de medicintekniska företagen i

Sverige.

BRANSCHORGANISATIONEN FÖR MEDICINTEKNIK

MED PATIENTEN I FOKUS

Vi arbetar för att dagens patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg. Med det menar vi att du vid behov ges en både patientsäkerhet och väl anpassad behandling, som är baserad på den senaste vetenskapen och tekniken. Vår roll, som branschorganisation, är att tydliggöra hur den medicintekniska industrin kan vara en viktig partner till sjukvårdshuvudmän och vårdgivare i detta viktiga arbete.

För att konkretisera vårt budskap har vi här samlat några fallstudier, som på olika sätt illustrerar hur man med rätt insatser kan skapa möjligheter för en mer effektiv och säker hälso- och sjukvård. Fallstudierna kommer dels från våra medlemsföretag men även från universitet, som arbetar med dessa frågor. Det är inte på något sätt en komplett samling, men visar ändå goda exempel på vad som är på gång inom den medicintekniska branschen.

Fallstudierna berör ett eller flera av våra tre fokusområden – patientsäkerhet, innovation och hållbar sjukvård.

PatientsäkerhetVarje år drabbas, enligt Socialstyrelsen, uppemot var tionde patient av vårdrelaterade skador. Skador som leder till stort lidande för patienten och i minst 3000 fall till döden.

En av de viktigaste frågorna för Swedish Medtech är patientens och vårdpersonalens säkerhet. Medi-cinteknik ska ge trygghet vid vård och rehabilitering och vara säker att använda.

InnovationSverige har länge varit ett föregångsland vad gäller medicinteknik och innovationer. Kända svenska upp-finningar är bland annat kuvösen, pacemakern och strålkniven. Det är nu viktigt att företagen i Sverige kan fortsätta att ta fram innovationer och samtidigt utveckla de befintliga produkterna och tjänsterna. Vi arbetar därför aktivt tillsammans med hälso- och sjukvården för att främja denna utveckling och säker-ställa att patienter får tillgång till bästa möjliga teknologi.

Hållbar sjukvårdVi har en åldrande befolkning som kräver alltmer avancerade vårdinsatser. Samtidigt pressas landsting och kommuner hårdare ekonomiskt. Ska vi kunna ge en god och kvalitativ vård i framtiden måste per-spektiven ändras. Vården, tillsammans med industrin, behöver finna långsiktiga lösningar vad gäller sjuk-vårdens finansiering.

Vi hoppas att du, oavsett om du arbetar i vården, är politiker, journalist eller på annat sätt intresserad av dessa frågor, hittar fallstudier som kan inspirera till det fortsatta arbetet för en bättre vård i Sverige - i dag och i morgon.

Har ni frågor om Swedish Medtechs arbete, om branschen eller fallstudierna är ni välkomna att kontakta:

Mia Engman, mia.engman@swedishmedtech.se, tfn 08-586 246 05

Kontaktuppgifter finns även vid varje fallstudie.

Kardiologi

KARDIOLOGI

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är den vanligaste behandlingskrävande hjärtrytmrubbningen. Förmaksflimmer ökar risken för slaganfall (stroke) och har uttalat negativ inverkan på personernas hälsorelaterad livskvali-tet. Man beräknar att 1-2 % av befolkning har förmaksflimmer, det vill säga mellan 100 000 – 150 000 personer i Sverige [1] . Vid förmaksflimmer kan hjärtat slå upp till 150-200 slag i minuten mot normala 60-90 slag, dessutom ojämnt. Många personer har så svåra besvär att de varken kan arbeta eller utföra vardagliga sysslor.

För de patienter där läkemedelsbehandling inte visar sig vara effektiv är kateterablation* ett alternativ. Enligt litteraturen blir högst c:a 50 % av förmaksflimmerpatienterna symtomfria med hjälp av läkemedel [7,8,9]. Patienter som kan komma ifråga för kateterablation skall ha uttalade symtom och ha genomgått adekvat läkemedelsbehandling under 3-6 månader utan att uppnå önskad effekt. Kateterablation är en behandlingsmetod som använder radiofrekvensenergi för att genom värmebehandling i hjärtats vänstra förmak avlägsna den elektriska förbindelsen mellan de s.k. lungvenerna och förmaket (s.k. lungveniso-lering). Därigenom blockeras de utlösande faktorer, som förekommer i lungvenerna, och på så vis bli patienten fri från förmaksflimmer. Det finns ett flertal studier som beskriver att kateterablation är en effektiv behandlingsmetod. Ibland patienter där läkemedelsbehandling inte visade sig vara effektiv ledde kateterablation i 56-86% av fallen till att patienterna blev symtomfria [4,5,6].

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2008 ska patienter med hjärtflimmer som inte blir hjälpta utav läkemedel (prioritet 4) behandlas med kateterablation. Socialstyrelsen beräknar den framtida volymen av flimmerablationer till 1760 årligen (baserat på ett antagande om 1100 nya patienter årligen och 1.5 ingrepp/patient) [2]. Enligt det Nationella kvalitetsregistret för kateterablation genomfördes 2008 endast 608 flimmerablationer, långt ifrån tillräckligt för att täcka behovet.

Utförda flimmerablationer i Sverige 2004-2008 (1), samt beräknat årligt behov för 2008 (2)

Slutsats

Socialstyrelsen beräknar den framtida volymen av flimmerablationer till 1760 årligen men 2008 gjordes det endast 608 st. Kateterablation är hälsoekonomiskt försvarbart. Med denna bakgrund bör ytterligare satsningar göras för att erbjuda patienter med förmaksflimmer möjligheten till behandling med katete-rablation.

Källor:

1. Nationella kvalitetsregistret för kateterablation 20082. Socialstyrelsens nationella hjärtriktlinjer 20083. Stabile et al., Eur Heart J. 2006; 27 (2):216-214. Pappone et al., J Am Coll Cardiol. 2006; 48(11): 2340-75. Wazni et al., Jama. 2005; 293(21): 2634-406. Levin et al., JAFib Vol 1, issue 8, Aug 2009 ”Cost-Effectiveness Of Catheter Ablation Treatment For Patients With Symptomatic Atrial Fibrillation7. Roy D et al., N Engl J Med. 2000;342(13):913-208. AFFRIM First Antiahrrythmic Drug Substudy Investigators. J Am Coll Cardiol. 2003;42(1):20-299. Singh BN et al., N Engl J Med.2005;352(18):1861-7210. Chan PS et al., Journal of American College of Cardiology, 2006,47;12:2513-252011. McKenna C et al., Heart, 2009, 95:542-549

Hälsoekonomiska kalkyler visar att det är ekonomiskt effektivt att behandla patienter som inte blir hjälpta med läkemedel med kateterablation[6]. Levin et al. konkluderar att kateterablation är associerad med både kostnadsreduktion och med fler kvalitetsjusterade levnadsår så kallade QALYs och kan där-med anses det vara ett kostnadseffektivt behandlingsalternativ till läkemedel. Detta är i linje med andra hälsoekonomiska studier som genomförts i USA och UK [10,11].

Kostnad per patient och år för behandling av förmaksflimmer (6)

Quality of life, jämförelse mellan kateterablationer och läkemedel, mätt i QALY per patient och år (6)

För mer information kontakta Madelaine Löfqvist, Biosense Webster, Johnson & Johnson, mlofqvis@its.jnj.com

Trådlös kommunikation mellan pacemaker och sjukhuset för distansuppfölj-ning och distansövervakning

”Som förälder till små barn får man inte svimma”

Fråga: Vad är det bästa med att ha en trådlös pacemaker? Svar: Det känns tryggt att veta att någon har koll på att hjärtat sköter sig, säger Anna Karlsson, pacemakerpatient.

Under hela sitt 26-åriga liv har Anna Karlsson drabbats av svimningsattacker av och till. Ibland kunde det gå månader emellan och ibland hände det flera gånger i veckan att hon kände sig svimfärdig.

– Jag har blivit utredd för det mesta, berättar Anna Karlsson. Man har bland annat misstänkt epilepsi och ämnesomsättningsrubbningar, men läkarna har inte lyckats hitta någonting. Eftersom jag är tjej och lång och smal så tyckte man nog inte heller att det var så konstigt att jag blev matt och yr ibland.

Föll plötsligt ihop

För drygt ett år sedan var dock Anna på solarium och på väg ut från båset föll hon plötsligt ihop. Hon transporterades med ambulans till Ystads lasarett och läkaren som tog emot henne misstänkte med en gång att det kunde vara hjärtat. Diverse EKG visade ingenting, men man gav sig inte utan opererade in en hjärtbandspelare. När inspelningen analyserades efter många besök under närmare ett och ett halvt års tid, stod det klart att Anna Karlsson behövde en pacemaker.

– Vid något tillfälle hade jag haft hjärtstillestånd på fem sekunder, berättar Anna. Det var förstås obe-hagligt att få veta att hjärtat inte fungerade som det skulle, men å andra sidan var det väldigt skönt att äntligen få en förklaring på vad som var fel. Inte minst med tanke på att Anna Karlsson nu var gravid och skulle ha barn några månader senare var det förstås viktigt att göra något åt problemet. Både med tanke på barnets säkerhet och för att Anna och hennes sambo skulle kunna känna sig lugna. Eftersom graviditeten var så långt gången kom man dock fram till att operationen mycket väl kunde utföras med lokalbedövning ganska omgående. Pacemakern är inte igång hela tiden. Anna känner av när den sätter igång eftersom det bultar i bröstet. Det sker någon gång i veckan, men numera är hon så van vid känslan att hon knappt längre noterar att det sker.

Trådlös kommunikation

Annas pacemaker har trådlös kommunikation med en liten dosa som skickar rutinmässiga uppföljnings-data till sjukhuset med jämna mellanrum. Dessutom kontrolleras systemet varje natt om det är någon avvikelse i pacemakersystemet eller i hennes hälsotillstånd som behöver åtgärdas eller behandlas. Skulle det inträffa skickas en larmrapport automatiskt till sjukhuset.

Förlitar sig på pacemakern

Annas dotter Olivia är i dag drygt fyra månader gammal och som mammaledig går livet i ett hektiskt tempo. Anna hinner inte bekymra sig särskilt mycket om sin hälsa och är glad att hon kan förlita sig på att pacemakern gör sitt jobb.

Här följer en intervju med en kvinna som har fått en trådlös pacemaker inopererad. Artikeln är tidigare publicerad i Hjärta & Kärl, maj 2010.

Visste du detta om Pacemakern?

En pacemaker hjälper hjärtat att hålla takten när det går för långsamt. Den består av en pulsge- nerator, batteri och en eller flera elektroder som leder impulser till hjärtat. Pacemakern syns inte utanpå kroppen, med undantag av ett litet ärr från operationen. Med trådlös kommunikation kan pacemakern kontrolleras utan att patienten behöver resa till sjukhuset. Information sänds till sjukvårdspersonalen från hemmet eller på annan ort om patienten är på resa. Fungerar allt som det ska behöver inte patienten uppsöka kliniken lika ofta.

En pacemaker är bra på att upptäcka förmaksflimmer, vilket är en stark riskfaktor för att drabbas av stroke om det inte behandlas.

Pacemakern är en svensk uppfinning och den första operationen skedde på Karolinska sjukhuset den 8 oktober 1958.

Miljontals människor världen över kan tack vare en pacemaker leva ett fullt normalt liv.

Många patienter upplever ökad trygghet och minskad oro efter att ha fått sin pacmaker. Symtom som andfåddhet, yrsel och svimningsanfall försvinner i de flesta fall.

En speciell sorts pacemaker kan även behandla hjärtsvikt genom att synkronisera elektriska impulser i hjärtats fyra kammare och på så vis förbättra pumpförmågan av blod ut i kroppen.

Vetenskaplig evidens:Ricci RP, Morichelli L, Santini M. Home monitoring remote control of pacemaker and implantable cardioverter defibrillator patients in clinical practice: impact on medical management and health-care resource utilization. Europace. Feb 2008;10(2):164-170.

Raatikainen MJ, Uusimaa P, van Ginneken MM, Janssen JP, Linnaluoto M. Remote monitoring of im-plantable cardioverter defibrillator patients: a safe, time-saving, and cost-effective means for follow-up. Europace. Oct 2008;10(10):1145-1151.

För mer information kontakta Anneli Wiklund, St. Jude Medical, awiklund@sjm.com

KOMMUNIKATION

Utskrivningsinformation

Hantering av läkemedel inom slutenvården är för många patienter mycket komplext med många olika preparat uppsatta på patientens läkemedelslista. Felaktig medicinering är ett generellt problem som orsa-kar betydande mänskliga och ekonomiska bekymmer. I samband med att patienten skrivs ut från sjukhus ska enligt Socialstyrelsens anvisningar korrekt och komplett information lämnas till patienten och dess anhöriga när det gäller patientens aktuella läkemedel samt även i övrig viktig information för den fort-satta behandlingen eller omvårdnaden. En korrekt information om patientens läkemedel är också viktig för primärvården och kommunen.

Ett effektivt sätt att förbättra situationen är att använda produkten Utskrivningsinformation som un-derlättar för vårdpersonal att från den aktuella elektroniska journalen skapa en samlad information som innehåller det viktigaste för tiden efter sjukhusvistelsen. Utskrivningsinformationen skapas automatiskt genom att den hämtar information från i förväg bestämda och redan skrivna sökord i journalen samt ifrån patientens aktuella läkemedelslista. En rapport skapas där information från olika yrkesgrupper samlas på ett snabbt och enkelt sätt. Rapporten Utskrivningsinformation är dessutom lättläst för att minska risken för missförstånd. Utskrivningsinformationen innehåller även uppgifter om aktuella vård-avdelningar och vårdtid. Läkemedelsanvisning införs med automatik.

Utskrivningsinformation baseras på den elektroniska journalen Melior och innebär inte ytterligare regist-reringar utöver de som redan gjorts under vårdtiden. Genom sin enkelhet uppnås en hög grad av nytt-jande av funktionen Utskrivningsinformation i samband med utskrivning av patienten från slutenvården.

Utskrivningsinformation har utvecklats i nära samarbete med Skånes Universitetssjukhus (Lund).

Patientsäkerhetsfördelar

Utskrivningsinformation innebär minskad risk för felmedicinering eftersom patientens aktuella läke-medel kommuniceras tydligt till patienten och andra berörda instanser kring patienten. Den tydliga lä-kemedelslistan i Utskrivningsinformation bidrar på enkelt sätt till att det fortsatta läkemedelsintaget blir korrekt.

För mer information kontakta: Pernilla Dahlin, Siemens Healthcare, pernilla.dahlin@siemens.com

Produkt: Elektronisk födelseanmälan – eFa

Hittills har nyfödda barn fått ett eget personnummer efter några veckor. Om barnet behövt registreras i sjukhusets journalsystem i samband med födseln eller den närmaste tiden efter har krävts att ett särskilt reservnummer skapats vilket skett lokalt i det särskilda systemet. Ibland har olika reservnummer skaptas om barnet haft flera kontakter med olika sjukvårdsinstanser. När det riktiga personnumret har getts till föräldrarna måste en sammanföring av journal som skrivits under reservnumret respektive det riktiga personnumret göras. Denna sammanföring sker normalt sett bara i journalsystem och inte i servicesys-tem inom ex laboratorier.

Elektronisk födelseanmälan – eFa – är en snabb, effektiv och säker metod att direkt efter barnets födelse göra en anmälan från förlossningsavdelningen till Skatteverket som inom ett fåtal sekunder genererar ett permanent personnummer som skickas elektroniskt tillbaka till journalsystemet. Den elektroniska födelseanmälan sker i förlossningsjournalen Obstetrix som används vid 80% av Sveriges förlossningar. Efter skapandet av personnumret lagras detta automatiskt i förlossningsjournalen. Om barnet därefter behöver vård vid annan klinik kommer det permanenta personnumret omedelbart att vara tillgängligt via Skatteverket.

Informationshanteringen sker med hjälp av säker kommunikation mellan sjukhuset och Skatteverket. Metoden förutsätter användande av smarta kort vid inloggning och verifiering av födelseanmälan. Kor-ten ska följa överenskommen standard (SITHS) och kommunikationen sker via säker datakommunika-tion. Den elektroniska kommunikationen baseras på användande av certifikat som är lagrade i HSA-katalogen (Hälso- och sjukvårdens adressregister).

Elektronisk födelseanmälan används idag i Stockholm, Östergötland, Kristianstad och Jönköping. Där-utöver har även landstingen i Jämtland, Gävleborg, Västerbotten, Västernorrland, Blekinge, Örebro och Kalmar beslutat att införa eFa.

Patientsäkerhetsfördelar

Den elektroniska lösningen innebär betydande minskning av risken att förväxla patientidentiteter och tillhörande journalinformation. Ingen risk finns längre att flera reservnummer skapas med lagring av journaluppgifter under olika identiteter. Risken för att läkare eller annan personal inte ska ha tillgång till den kompletta vårdinformationen minskar därmed avsevärt. Vid sidan av de patientsäkerhetsmässiga aspekterna innebär lösningen också att det administrativa arbetet med flera identiteter, sammanslagning av journaler, extra kontroller mm kan undanröjas.

För mer information kontakta:Eva Woodhouse, Siemens Healthcare, eva.woodhouse@siemens.com

Nya produkter i sjukvården – En fallstudie av införandeproblem

Bakgrund

Kliniska studier krävs i allt högre grad för att nya innovativa produkter ska kunna införas och använ-das i sjukvården. Många medicintekniska produkter är dock svåra eller mindre lämpliga att utvärdera i randomiserade, kontrollerade studier. Nedan beskrivs det vetenskapliga underlaget för en termografisk metod för att mäta fottemperatur hos diabetespatienter samt de problem som uppstått vid lansering av metoden.

Produkten i denna fallstudie, fotindikatorn SpectraSole Pro 1000, har tagits fram för att underlätta mät-ning av fottemperatur för tidig diagnos av fotkomplikationer vid diabetes. Produkten lanserades 2004, är CE-märkt och har fått en sparsam spridning till några olika länder. Fotindikatorn ger snabbt en bild av värmefördelningen i patientens fötter. Metoden skulle sannolikt kunna minska antalet allvarliga fotkom-plikationer, men det krävs en flerårig omfattande studie för att kunna fastställa den exakta nyttan, vilket inte är realistiskt att genomföra om produkten inom rimlig tid ska kunna ge avkastning till företaget som utvecklat den.

Vetenskaplig evidens

Studier har visat att det finns ett samband mellan ökad temperatur och begynnande fotproblem vid dia-betes och att allvarliga komplikationer kan undvikas eller väsentligen fördröjas om adekvat uppföljning och behandling sätts in i ett tidigt skede (1,2). Smärta förekommer sällan på grund av perifer neuropati hos patienten. Förhöjd temperatur kan därför vara en viktig indikator på fotkomplikationer och värme-undersökning av patienternas fötter förespråkas i diabetesriktlinjer (3) Den metod för värmeundersök-ning som används idag är att känna med handen, men detta försvåras av att gummihandskar används vid undersökningen. Ett alternativ är att skanna foten med IR-termometer, vilket är en tidsödande process. Detta har gjort att regelbunden monitorering av fottemperatur inte blivit standard i diabetesvården.

Kliniska studier visar att man via värmemätning kan upptäcka begynnande fotkomplikationer i en rever-sibel fas och att daglig värmemätning i hemmet med IR-termometer minskar antalet fotkomplikationer (1,2,4,5) Studierna är inte fullt generaliserbara till fotindikatorn men pekar på att användning av metoden skulle kunna leda till minskat lidande för patienterna och samhällsnytta i form av ett minskat antal fot-komplikationer och påföljande kostsamma amputationer.

Vad fallstudien visar

En mindre studie av användbarheten har utförts i Sverige, vilken visar att fotindikatorn är funktionell och lättanvänd (6) Företaget bakom produkten har dock inte resurser att genomföra de långsiktiga kli-niska försök som krävs för att man ska kunna göra en bedömning av klinisk nytta och kostnadseffektivi-tet. Produkten har därför fått en mycket sparsam spridning i Sverige. Kliniker som erbjudits att använda fotindikatorn pekar på att användningen skulle ge fler misstänkta fall av fotkomplikationer, vilket man inte har resurser att hantera inom klinikens budget.

INNOVATIONER

Fortsatta studier av införandesystemet

På CMT (Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi) initieras just nu studier av införandeproces-sen för icke-farmakologiska medicinska metoder och de problem som uppstår då beslut måste fattas på svaga beslutsunderlag. Problemen finns även internationellt och på flera håll testas nu införandesystem med villkorad användning av nya metoder.7 Detta innebär schemalagda kontrollpunkter och uppföljning via patientjournaler och kvalitetsregister där sådana är tillämpliga.

Systemet för införande av medicintekniska produkter i Sverige behöver studeras vidare, så att den kun-skap och erfarenhet som finns inom sjukvård och industri kan integreras i kommande policyförändringar.

Undersökning av fötterna på ett schemalagt besök för att fast-ställa fotstatus. Ökad temperatur i vänster fot. Fotterapeuten och patienten diskuterar avlastning och vidare uppföljning av foten. Publicerad med tillstånd av SpectraSole AB.

Källor:1. Armstrong DG, Holtz-Neiderer K, Wendel C et al. Skin temperature monitoring reduces the risk for diabetic foot ulceration in high-risk patients. Am J Med. 2007 Dec;120(12):1042-6. 2. Lavery LA, Higgins KR, Lanctot DR et al. Preventing diabetic foot ulcer recurrence in high-risk pa-tients: use of temperature monitoring as a self-assessment tool. Diabetes Care. 2007;30(1):14-20.3. National Guideline Clearinghouse (NGC). Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ), USA. www.guideline.gov/summary/summary.aspx?ss=15&doc_id=9846&nbr=5270, besökt 2010-02-13.4. Sun PC, Lin HD, Jao SH et al. Relationship of skin temperature to sympathetic dysfunction in diabetic at-risk feet. Diabetes Res Clin Pract. 2006;73(1):41-6. 5. Lavery LA, Higgins KR, Lanctot DR et al. Home monitoring of foot skin temperatures to prevent ulceration. Diabetes Care. 2004;27(11):2642-7. 6. Roback K, Johansson M, Starkhammar A. Feasibility of a thermographic method for early detection of foot disorders in diabetes. Diabetes Technol Ther. 2009 Oct;11(10):663-7.7. Se t ex Field Evaluations, Ontario Health Technology Advisory Committee (OHTAC), Kanada, http://www.health.gov.on.ca/english/providers/program/mas/field/field_eval.html, besökt 2010-02-13.

Fallet ger exempel på flera problem i systemet för införande av medicintekniska produkter i sjukvården:

• Avsaknad av ett helhetsperspektiv vid bedömning av produkternas kostnader och effekter. Ett hel-hetsperspektiv är särskilt viktigt när kostnaderna uppstår i en begränsad budget medan de positiva effekterna/vinsterna genereras i andra delar av sjukvårdsorganisationen och på samhällsnivå.

• Svårigheten för små innovativa företag att genomföra omfattande kliniska studier som fastställer patientnyttan i ett längre tidsperspektiv.

• Avvisande av godkända, säkra och potentiellt värdefulla produkter pga. svaga evidens för nyttan och där samtidigt produktens prisläge och ev. tillskott till en behandling inte står i relation till kostnaden för en randomiserad, kontrollerad långtidsstudie.

För mer information kontakta: Kerstin Roback, Centrum för utvärdering av medi-cinsk teknologi (CMT), kerstin.roback@liu.se

HJÄLPMEDEL

Rollatorn är mycket kostnadseffektiv

En studie vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT, i Linköping visar att förskrivning av rollator ”har en mycket gynnsam kostnadseffektivitet”.

- Studiens syfte var att undersöka effektivitet och kostnadseffektivitet vid nyförskrivning av rol-latorer. Brukarnytta studerades utifrån förmåga att bemästra väsentliga problem i vardagslivet och förändringar i livskvalitet.

- Studien genomfördes som en före/efterstudie med ”baseline”-mätning före förskrivning och upp-följning tre månader efter att rollatorn levererats. Totalt 205 brukare medverkade i landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköpings län samt ett antal kommuner.

- Kostnaden för rollatorförskrivning uppgick i medel till ca 1 600 kronor. Brukarna fick skatta sin förändrade livskvalitet efter användning av rollatorn. Den skattade hälsovinsten blev 0,07 (EQ-5D).

- Kostnadseffektiviteten gav en kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (kostnad/QALY) på cirka 24 000 kronor. Resultatet är, som det står i rapporten, att ”betrakta som en mycket låg kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår”.

- Nivån 24 000 kronor/QALY kan jämföras med att man i sjukvården ofta bedömer kostnader un-der 100 000 kronor/QALY som låga och kostnader upp till 500 000 kronor per QALY som rimliga. ”Resultatet talar för att rollatorförskrivning bör rankas högt i prioriteringslistor.” (Ur rapporten)

- Brukarna i studien rapporterade positiva effekter av rollatoranvändningen:o Mindre hjälpbehovo Ökade möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmeto Minskning av problem i att genomföra dagliga aktivitetero Signifikanta förbättringar i generisk livskvalitet mätt med EuroQol (EQ-5D)

- Enligt SCB använder ca 250 000 personer i Sverige en rollator. Ca 70 % av dem är över 80 år. Var tredje person över 80 år använder rollator, bland kvinnorna ca 40 %.

- Studier och beprövad erfarenhet visar att rollatorn hos användarna skapar trygghet, vilja och förmåga till fysisk aktivitet och att den förebygger fall. Den ger också förutsättningar för ett rikare socialt liv. Den utgör ofta också en viktig del av rehabiliteringen, exempelvis efter en stroke eller höftfraktur.

- Risker finns i dag att förskrivningen av rollator som hjälpmedel blir mer restriktiv. Att spara på rollatorer är ingen bra ”affär”. Ohälsan kommer att öka, troligen också antalet hemtjänsttimmar liksom fallskadorna.

¬ Vårdkostnaderna för en höftfraktur motsvarar kostnaden för ca 200 rollatorer. Antalet höftfrak-turer per år är ca 18 000.

Jan Persson, Magnus Husberg, Gunn Hellbom och Anna Fries: Kostnader och effekter vid förskrivning av rollatorer. CMT Rapport 2007:3Peter Lorentzon: En folkrörelse för hälsa. Dagens samhälle 23/2009

Kirurgisk behandling av ansträngningsinkontinens hos kvinnor

Enligt SBU lider ca 300 000 – 400 000 kvinnor av urininkontinensbesvär i Sverige (år 2002). Kvinnlig inkontinens är en folkhälsosjukdom pga sin vanlighet. Sjukdomen kan påverka livskvaliteten mycket negativt och kan leda till initiativlöshet, nedsatt fysisk arbetsförmåga, minskade sociala kontakter, låg självkänsla samt psykiska besvär.

Urininkontinens drabbar många kvinnor och är vanligare ju äldre man blir. Var sjätte kvinna i åldern 40 – 60 år besväras minst en gång i veckan och varannan kvinna får besvär någon gång i livet. Den ökande andelen äldre i befolkningen innebär att antalet kvinnor som drabbas av inkontinens kommer att öka.

Många kvinnor med inkontinens söker inte hjälp hos sjukvården på grund av bristande kunskap och/el-ler skamkänsla. Enligt en studie publiserad i Dagens Medicin hade 6 procent av kvinnorna sökt vård för symtom från nedre urinvägarna år 1991, jämfört med 7 procent år 2007. Inkontinens orsakar inte enbart personligt lidande för patienten men utgör också en mycket stor kostnad för sjukvården. Den totala kostnaden för inkontinens i Sverige 2002 var 3.4 - 5.7 miljarder kronor, enligt NHR. SBU har i sina beräkningar antagit att inkontinensvården utgör 2-4% av kommunernas totala kostnader för vård av äldre och funktionshindrade. Det betyder att endast en mindre del av den totala kostnadsmassan används till att utreda, diagnostisera och behandla dessa kvinnor.

Urininkontinens är inte farligt men kan vara ett hinder för att leva ett normalt liv. Den vanligaste typen av urinläckage kommer i samband med fysisk ansträngning och kallas därför ansträngningsinkontinens. Den beror på att urinrörets stängningsfunktion är svag sannolikt på grund av att stödet kring urinröret är försvagat. Man läcker t ex när man hostar, hoppar och springer. Ungefär hälften av kvinnor med in-kontinens lider av ansträngningsinkontinens. SBU uppskattar att 25% av kvinnor med ansträngningsin-kontinens bör ha nytta av en kirurgisk behandling. I åldersgruppen 50 – 75 år innebär detta 60 000 - 70 000 kvinnor. Detta ska jämföras med dagens ca 4 000 operationer per år.

Det finns mycket god evidens för att kirurgi har god effekt på kvinnor med ansträngningsinkontinens. Kirurgisk behandling ökar livskvaliteten hos denna patientgrupp och frigör pengar och resurser för sjuk-vården och samhället. Långtidsuppföljning på längre än 11 år visar att kvinnor som genomgår kirurgisk behandling (slingoperation med tension-free vaginal tape) blir till 97% mycket hjälpta eller helt botade med liten komplikationsrisk. Slingoperationen tar ca 15 - 30 minuter att genomföra i lokalbedövning.

Källor:SBU ”Behandling av urininkontinens” (2000)SKL ”Slutrapport från arbetsgruppen för nationella indikationer för Gynekologi” (2006)NHR ”Miljardläckan” (2003)Milsom, I. Acta Obstet Gynecol Scand 2000:79; 1056 - 1059Samuelsson E. Et al BJU International 2001:88; 893 – 898.Nilsson CG et al, Int Urogynecol J 2008: 19: 1043-1047: Eleven-Year Follow-up of the Tension-Free Vaginal Tape Procedure for Treatment of Urinary IncontinenceNilsson CG et al, Acta Obstetricia et Gynecologica. 2006; 85: 1485-1490: A cost-effectiveness ana-lysis of tension-free vaginal tape versus laparoscopic mesh colposuspension for primary female stress incontinenceAnna Lena Wennberg, 2009. Lower urinary tract symptoms in women – aspects on epidemiology and treatment Department of urology, Institute of Clinical Sciences, The Sahlgrenska Academy, Göteborg University, SE-413 45 Göteborg, Sweden.

INKONTINENS

För mer information: Pierre Quakkelaar, Ethicon Women’s Health & Urology, Johnson & Johnson pquakkel@its.jnj.com

Sakral nervstimulering – en kostnadseffektiv metod som ger inkontinenta patienter livskvalitet

Analinkontinens

Över 53 miljoner människor i Europa har problem med avföringsinkontinens och/eller förstoppning, vilket gör tillståndet mycket vanligare än många välkända sjukdomar däribland astma och diabetes. Bara i Sverige beräknas en av 20 lida av analinkontinens. Tillståndet är oerhört tabubelagt och det har inverkan på både den fysiska och psykiska hälsan vilket kan orsaka depression, relationsproblem och isolering.

– Tarmen tömde sig själv när den ville och jag kände inte när det hände, säger Carina som i samband med en förlossning sprack från slidan till ändtarmen. Sju, åtta gånger om dagen gjorde jag ner mig och jag blev utskrattad många gånger på stan och i af-färer. Ofta läckte det igenom blöjan och folk pekade finger, höll för näsan och stirrade på mig och mina brunfläckiga byxor. Under elva års tid var mitt liv ett helvete.

Carina Karlsson, intervjuad i Medley, nr 2, 2008

Om analinkontinens

Analinkontinens innebär återkommande perioder med gaser eller läckage av fukt, slem eller fast/lös avföring; ett läckage som den drabbade inte kan förhindra med viljan. Inkontinensen kan också innebära att den drabbade antingen känner, men för sent, eller inte alls känner trängningar och därför inte hinner till en toalett i tid. Analinkontinens är varken ett uteslutande kvinnligt problem eller en normal del av åldrandet. Orsaken till tillståndet kan vara en förlossning, komplikationer till operation nära slutmuskeln, skada på slut-muskeln på grund av olycka, ändtarmsframfall, missbildningar eller neurologiska och inflammatoriska sjukdomar. Kostnaderna för analinkontinens i öppenvården är betydligt underskattade eftersom bara ett fåtal av patienterna någonsin söker hjälp för sitt tillstånd. Analinkontinens efter förlossning har visats medföra stora ekonomiska kostnader för samhället. Dagens behandlingsalternativ är läkemedel - som ger tarminnehållet en bättre konsistens, biofeedback, sakral nervstimulering (SNS) och operation.

”En fördel med behandlingen (SNS) är att 3 veckors teststimulering kan predicera resul-tatet innan permanent implantation utförs.”

Graf W et al. Läkartidningen, nr 10, 2010

Om sakral nervstimulering (SNS)

Sakral nervstimulering innebär att en liten nervstimulator ungefär lika stor som en femkrona, implante-ras kirurgiskt för att stimulera sakralnerverna med svaga elektriska pulser. Sakralnerverna styr blås- och tarmkontroll. Systemet används för att behandla urinretention, urininkontinens, analinkontinens och förstoppning. Om standardmetoderna inte har hjälpt patienten kan denna reversibla behandling vara ett bra alternativ. För att det ska gå att avgöra om sakral nervstimulering är lämplig för patienten har man utformat ett testprogram, vilket sker under överinseende av ansvarig läkare.

SNS fyller en behandlingslucka mellan konservativ behandling och kirurgi. Istället erbjuder SNS en min-dre invasiv, säker och effektiv behandling för inkontinens och kronisk förstoppning efter terapisvikt med konservativ behandling.

Sakral nervstimulering har funnits som behandling sedan 1995 och har använts av över 80 000 patienter världen över. I Sverige har cirka 300 patienter fått tillgång till terapin. Det är ett enkelt ingrepp och har bevisats kostnadseffektiv i flertalet studier. I Storbritannien har det gjorts en utvärdering av behandling med SNS av NICE (The National Institute for Health and Clinical Excellence), Storbritanniens motsva-righet till SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Där rekommenderas denna behandling där konservativ behandling misslyckats. ICI (International Consultation on Incontinence), som består av representanter från olika organisationer, rekommenderar även de SNS.

För mer information Per Svangren, Medtronicper.svangren@medtronic.com

Swedish Medtechs vision är att säkerställa tillgång till och kontinuerlig utveckling av medicinteknik för att tillgodose patientens medicinska behov, höja livskvaliteten samt bidra till en effektivare vård och omsorg.

KontaktSwedish Medtech Box 22307104 22 StockholmBesöksadressKlara Norra Kyrkogata 33StockholmTfn: 08-586 246 00info@swedishmedtech.sewww.swedishmedtech.se