FilmNytt Vt 2016

FILMNYTTVÅRTERMINEN 2016

Rainbow– en indisk sagasom behövsEn film om tro, hopp och övertygelse. Om vetenskap, verklighet ochmagi, och gränserna däremellan. En film som, likt alla bra filmer,passar i flera ämnen och för flera åldrar.

MIN LILLA SYSTER. EFTERSKALV. FLOCKEN. TJUVHEDER.När svensk spelfilm förenar angelägna berättelser med träffsäkert filmspråk öppnar publiken sina hjärtan.

TaikonBikes vs Cars

VinterbojRinkebysvenska

Girls & Boys

DHEEPAN | EXPERIMENTER | TAXI TEHERAN | LOUDER THAN BOMBS WELCOME TO LEITH | SPIRITED AWAY

FilmNytt presenterar kommande releaser på den institutionella marknaden. Filmer att visa i skolan, på arbetsplatser,vårdinrättningar, bibliotek, filmklubbar... Och filmer för skolbio!

The New KidEn nyinflyttad tretton-åring lär känna både

Paris, livet och sig själv.

Ordlöst berättandeFilm som verktyg när skolan arbetar med nyanlända barn

FilmNytt har bytt utseende. Ny färg och form, men som alltid terminensbästa och mest aktuella releaser. Som alltid – men ännu bättre.

FilmNytt har aldrig innehållit en starkare line-up. Vi är stolta och gladaatt kunna presentera två nya importer som vi redan vet kommer ta skolbio-publiken med storm, det handlar om den rykande nya hyllade franska filmenNykomlingen, Le nouveau (eller The New Kid, som den gjort sig känd somutanför hemlandet). Filmen tog innan den ens hunnit få fransk premiärstorslam på den tongivande festivalen Cinekid i Amsterdam och parallelltmed vår lansering för den svenska marknaden turnerar filmen på festivalervärlden över. Vår andra import är den indiska filmen Rainbow, som ävenden utmärkt sig på festivaler både när och fjärran. I Berlin belönades filmenmed den internationella juryns stora pris. Filmen fick se sig besegrad avden svenska filmen Min lilla syster i tävlan om Kristallbjörnen i sektionenGeneration Kplus. Men vi är lika glada för det: Min lilla syster av SannaLenken är en enastående film som vi också har glädjen att presentera i dethär numret! Även den ett absolut måste på skolbio. Filmerna följdes åt ochdelade priser och hedersomnämnanden emellan sig i de två tungviktskate-gorierna och nu återfinns de båda alltså hos FilmCentrum.

Vi har även Flocken, som vann Kristallbjörnen i sektionen Generation14plus och som presenteras jämte den bejublade Efterskalv här i FilmNytt.

Bland andra uppmärksammade publik- och kritikerfavoriter återfinnsGirls & Boys, Rinkebysvenska, Taikon och Tjuvheder. Filmklubbarna harredan efterfrågat de internationella storfavoriterna Experimenter, LouderThan Bombs, Taxi Teheran och Welcome to Leith. Och skolor och bibliotekväntar förstås också på Bikes vs Cars, Catwalk och I jakten på ett bättre liv.

FilmNytt är som framgår full av redan meriterade och välkända titlar, menägna också de filmer som du ännu inte känner ett öga. Du kommer inte attångra dig.

Ett drabbande, bombastiskt, finstämt, tankeväckande och lyckobringandefilmår tillönskas er alla!

FILMNYTT VT 2016

FILMNYTT KOMMER UT VID RESPEKTIVETERMINSSTART, I JANUARI OCH AUGUSTI.

POSTADRESSFILMCENTRUM/FILMNYTT

BOX 17099104 62 STOCKHOLM

[email protected]

ADMINISTRATION, BESTÄ[email protected]

TRYCKGRAFISKA PUNKTEN, VÄXJÖ

BIKES VS CARS

CATWALK

DET VAR EN GÅNG EN SKOG

DHEEPAN

EFTERSKALV

EXPERIMENTER

FLOCKEN

GIRLS & BOYS

I JAKT PÅ ETT BÄTTRE LIV

LOUDER THAN BOMBS

MELBOURNE

MIA MADRE

MIN LILLA SYSTER

NYKOMLINGEN (THE NEW KID)

RAINBOW

RINKEBYSVENSKA

SENSES

SPIRITED AWAY

SPORT KIDS

TAIKON

TAXI TEHERAN

TJUVHEDER

VINTERBOJ

WELCOME TO JÄRBO STATE

WELCOME TO LEITH

BARNKULTUREN I DET DOLDA

SKAPANDE SKOLA I FÖRSKOLAN?

FILM INTEGRERAR NYANLÄNDA BARN

MEST EFTERFRÅGADE HT 2015

16

4

18

21

13

20

12

11

17

20

21

21

8

10

6

11

21

4

4

16

21

19

17

18

18

14

5

5

21

6

11 16 16

8

Spirited Away (Sen to Chihiro no Kamikakushi)Chihiro och hennes föräldrar stannar vid en av-lägsen och övergiven rastplats. Men när kvällenfaller på har föräldrarna förvandlats och Chihirobörjar själv ändras. Hon får ett löfte om hjälp attbryta förbannelsen och måste under tiden jobbapå ett badhus för gudar och andar.

Miyazakis älskade klassiker som bland annat belö-nats med en Oscar för bästa animerade film ochGuldbjörnen i Berlin. Spirited Away är den högstrankade animerade filmen på IMDB:s topplista.

HAYAO MIYAZAKI. JAPAN 2001. 121 MIN.TAL: JAPANSKA/SVENSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.02.22REK. FRÅN: ÅK 3 FILMHANDLEDNING FRÅN SVENSKA FILMINSTITUTET

Sport KidsSex barn, sex sporter, sex länder, sex drömmar. En nordisk dokumentärserie om barn som tar sinsport på största allvar. Sumobrottning i Japan,cheerleading i Sverige, BMX-cykling i Sydafrika,fäktning i Danmark, hallingdans i Norge och ba-lett i Ryssland.

SIMON LERENG WILMONT, HANNA HEILBORN, ERLEND E. MO,ANIA WINIARSKA & VICTOR KOSSAKOVSKY. SVERIGE, DAN-MARK, NORGE 2015. 6 X 10 MIN.TAL: SVENSKA, DANSKA, NORSKA, RYSKA, JAPANSKA, ENGELSKATEXT: SVENSKARELEASE: 2016.04.25 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: ÅK 3FILMHANDLEDNING FRÅN SVENSKA FILMINSTITUTET

STORA FILMER FÖR SMÅ BARN

4 | FilmNytt vårterminen 2016

CatwalkNågra av Ellas klasskompisar är upptagna avmode och selfies och plötsligt vill Ella ha nya kläder. Hennes föräldrar förstår inte varför honvill klä sig dyrt istället för praktiskt.

En träffsäker och viktig liten film om identitet,mode och grupptillhörighet.

NINJA THYBERG. SVERIGE, 2014. 12 MIN.TAL: SVENSKA TEXT: –RELEASE: 2016.03.02 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: ÅK 3

minibioSamtliga titlar harhandlednings-material!

filmcentrum.se

Under 2015 har FilmCentrum intensifierat sitt arbete medUniversitets- och högskolerådets verksamhet Den GlobalaSkolan, som finansieras av Sida.

Den Globala Skolan arbetar med globala frågor och lä-rande för hållbar utveckling inom hela utbildningsområdetoch bedriver verksamhet i enlighet med FN:s Global ActionProgramme:

Alla individer inom skola och utbildning skall ses somledare i processen att förändra det samhälle vi lever ochverkar i. Målet är ett globalt hållbart samhälle. För att nådit krävs ett förändringsbenäget lärande som genom sinflexibilitet leder till aktiva handlingar, ett kritiskt förhåll-ningssätt och ansvarstagande. På så sätt kan vi finna lös-ningar till globala utmaningar och aktivt bidrar till en merrättvis, fredlig, tolerant, inkluderande, trygg och hållbarvärld, lokalt och globalt, nu och i framtiden.

FilmCentrum har under året fått många frågor från lärareoch kommuner om filmer och projekt som kan visas ochgenomföras med nyanlända elever. Vi har utöver konkretaförslag för olika åldersgrupper också lyft frågan om påvilka sätt filmmediet kan vara ett integrationsredskap, påseminarier runt om landet.

Det märks helt enklet att skolor har tagit emot fler ung-domar från andra länder och att många lärare nu arbetarmed språkintroduktion. Det ställs nya krav och erfarenhe-ten av arbete med nyanlända varierar från mångårig tillingen alls.

På vilka sätt kan då film och filmprojekt bidra till språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt och integration? Föreleverna handlar det förstås om kommunikation och be-rättande; möjligheten till gemensamma referenser och ge-mensamma uttryck. En film kan vara en helt tyst berättelse,men även en film med tal kan fungera ordlöst. Man kanse, förstå och skapa film utan att ha gemensamma ord –samtidigt som erfarenheten stimulerar språkutvecklingen.

För yngre barn och för nyanlända elever som har kommitnågra steg längre i sin språkintroduktion är möjligheten attarbeta med bok och film en given tillgång. I en förskole-klass kan man arbeta med boken – ord och bild – för attsen låta filmen bistå med ytterligare förståelsekomponenter.Bilden på apan som blir blöt, med orden man inte förstår,får näring av ljudspåret och de extra bildrutorna i filmen.Nallen ville inte bli blöt. Usch! Musiken låter snabbare.Nalle får bråttom... Att arbeta fram och tillbaka, stannaupp i boken och koppla till filmen är ett verktyg för att till-gängliggöra orden och känslorna.

Man kan använda film för att introducera Sverige,svensk historia och tradition. Likheter och olikheter. Häroch där, nu och då.

Äldre elever som har kommit en bit på vägen i sin svenskakan arbeta med bok- och filmjämförelse. Hur stämmer fil-men överens med elevens bild utifrån boken?

Film kan också användas för att skapa förståelse för ny-anlända elevers bakgrund – men här manar vi till viss för-siktighet och ett omsorgsfullt arbete med val av film.

Arbetssättet passar ofta bäst i lärargruppen och för vuxna.Film är fantastikt för att skapa gemensamma referenspunk-ter. Att göra resor tillsammans. Man kan i det arbetet väljaatt visa film ordlöst/på svenska, eller på nyanlända elevershemspråk – eller ge alla i klassen samma förutsättninggenom att visa film otextad på ett helt annat språk (en möj-ligghet som förstås kan vara förenlig med annan språkun-dervisning!).

Andras berättande väcker inte sällan lusten att berättasjälv, att fritt få fantisera och fabulera – eller att få meddelasin egen historia. Vi har mycket bra erfarenhet av att visafilm med filmarbesök.

Att, som många väljer, utveckla filmarbetet med eget ska-pande innebär ett grupparbete som handlar om att kom-municera och förenas kring en idé där alla är pusselbitar iett gemensamt verk. Något som verkar stärkande i fleraavseenden.

Tips! Sök Kulturrådets stöd för Skapande skola till ert pla-nerade filmarbete. Sista ansökningsdag 2 februari.

Film integrerar ny-anlända barn i skolan

Skapande skola förförskolan?Kulturrådet har tilldelats ytterligare tio miljoner kronor förprofessionell kulturverksamhet i förskolan inom ramen förbidraget Skapande skola. I uppdraget ingår en kartläggningav den befintliga kulturen i förskolan. Medlen kommer ihuvudsak att användas till pilotprojekt för förskolebarn iåldern 3–5 år.

Utvalda förskolor erbjuds kvalitativ scenkonst – teater,dans, musik och cirkus. Inte film, vilket vi tycker är såvälanmärkningsvärt som tråkigt, inte minst som vi har erfa-renhet av flera lyckade filmarbeten i just förskolan och des-sutom arbetar aktivt med det väletablerade projektetMinibio för barn i åldern 3-5 år.

Minibio startade på sex bibliotek i Stockholms län i sam-arbete med Regionbibliotek Stockholm, Film Stockholmoch FilmCentrum. Projektet är utformat utifrån ett språk-utvecklingsperspektiv, för att stimulera och ge redskap i ar-betet med barns språkutveckling.

Film och övriga medier utgör idag en stor del av yngrebarns liv. Den rörliga bilden gör tidigt inträde i små barnsmedvetande och begreppsvärld. Att prata om film, jämförafilm och bok, arbeta med rim, sång och ordlekar utifrånfilmupplevelsen och att själv skapa rörliga bilder, är utveck-lande och stimulerande på många plan.

Frånsett omständigheterna kring pilotprojektet så är Film-Centrum positiva till initiativet och hoppas att det ger re-sultat. Även på filmens område. Film är trots allt både ord,bild, ljud och gestaltande – kort sagt komplext, innehållsriktoch mycket användbart!

FilmNytt vårterminen 2016 | 5

Att tro på någotPari har lovat sin lillebror att han ska återfå sin syn. Detär inte omöjligt, men utifrån omständigheterna är det hellerinte realistiskt. De saknar pengarna som operationen kos-tar och deras faster säger åt Chotu att han måste accepteraatt han är och förblir blind. Ändå är Pari fast besluten atthitta ett sätt att hjälpa sin bror.

Det sägs att hoppet är det sista som överger människan.Vad menas med det? Är det viktigt att hoppas? Varför? Ärtro och hopp samma sak? Resonera kring innebörden i be-greppen och hur de hänger ihop!

Rainbow är en film om övertygelse. Om människors behovav att finna kraft, hopp och drömmar. I filmen träffar bar-nen religiösa grupper som dyrkar Den Heliga Modern ochMotorcykelhelgonet. De får hjälp av sikher och hinduer,blir välsignade, vägledda och spådda. Pari och Chotu serupp till sina idoler, filmskådespelarna Salaman Khan ochShah Rukh Khan, och de möter andra människor som bok-stavligen dyrkar marken där kändisarna gått.

Vad är religion?

Den svartklädda rövarkvinnan som räddar barnen när deblivit kidnappade, ber gudinnan Kali att vaka över dem.Vem är Kali? Varför är det just hennes skydd som barnenskulle behöva?

Vad betyder det att hinduismen är en polyteistisk religion?Finns det fler polyteistiska religioner? Vad heter motsatsen?Kan du ge något exempel?...

Vetenskap – motsats till tro?Vetenskap kan förklaras som ”organiserad, verifierbar kun-skap”. I filmen ser vi Chotu och Pari dissekera en blommai skolan. Det ger en tydlig bild av naturvetenskapen, läranom den fysiska världen. Naturvetenskaplig metod går ut påatt genom empiriska mätningar testa hypoteser om tillvaron.Man gör systematiska och avgränsade observationer. Manundersöker, mäter och testar. Utforskningen ska kunna upp-repas, med samma resultat. Lärarinnan i filmen har ritat uppen blomma på tavlan och elevernas blommor överensstäm-mer i sin uppbyggnad med den. Det är bekräftat hur blom-man ser ut. Det är vetenskap....

Chotu förlorade sin syn när han var fyra år, till följd av nä-ringsbrist. Nu behöver han en hornhinnetransplantationför att kunna se igen.

Vad består kroppen av? Hur är ögat uppbyggt? Hur fun-gerar kroppens näringsupptag?

...

Det finns ett klassiskt exempel i vetenskapsteori som berörsvanar. Vad skulle eleverna säga att en svan är? Skriv nervarsin mening.

Troligt svarade de flesta något i stil med att ”svanar ärstora vita fåglar med lång hals”. Vad baserade de sina be-skrivningar på? Troligtvis empirin. Efter att ha sett hund-ratals, kanske tusentals, vita svanar är det rimligt att antaatt svanar är just vita. Men det finns svarta svanar. Betyderdet att kunskap och vetenskap är relativt, bara något till-fälligt – vad vi vet i stunden? ...

Rainbow(Dhanak)Utsnitt ur filmhandledningen tillvår nya importfilm Rainbow, en hjärtevärmande indisk saga,där verklighet och magi går sombror och syster, hand i hand.


Impo

rterad

med stöd från

Svenska

Film

institutet

Synen och våra sinnenChotu är blind. Han beskriver hur han först inte kunde senär det var mörkt på natten och hur allt sen, inom loppetav tre dagar, blev helt svart. Våra sinnen ger nervsystemetinformation om förhållandena i kroppen och om världenutanför. Vilka sinnen har vi utöver synen? Vilka sinnenuppfattar eleverna att de använder mest?

Vilka sinnen förlitar sig Chotu på i filmen? Ge konkretaexempel på scener i filmen!

I filmen möter Chotu och Pari en blind gammal kvinna somsäger att det är överskattat att se med ögonen. Hon sägeratt världen är full av magi och att “de som har ett ädelthjärta ser”.

...

Barn i andra länderAtt gå i grundskolan är en mänsklig rättighet. Och det skavara gratis. Det säger barnkonventionen. Men för minst 58miljoner barn runt om i världen uppfylls inte rättigheten,uppger UNICEF 2016.

Av de barn som inte börjar i skolan är en majoritet flic-kor. Det är bara i vart femte land som det går lika mångaflickor som pojkar i grundskolan. Av barnen som börjar iskolan beräknas var fjärde hoppa av innan de avslutatgrundskolan, de flesta, liksom Pari, är flickor.

Utbildning är en nyckel för fattigdomsbekämpning. Dis-kutera varför! Varför vill fastern att Pari ska sluta skolan? ...

Rainbow(Dhanak)Tioåriga Pari och hennes yngre bror Chotu är oskiljaktiga. De har baravarandra och hand i hand, bokstavligen, möter de världen. De är alltidtillsammans, och även om de gnabbas är deras kärlek oövervinnerlig.

Barnens föräldrar är döda och de bor hos en släkting som inte förmårta hand om dem, än mindre samla ihop pengar till en ögonoperationåt Chotu, som är blind. Men Pari har lovat sin bror att han ska kunnase innan han fyller nio år och hon har inte tid att vänta på mirakel.

En dag får Pari syn på en filmposter med Shah Rukh Khan och hon be-stämmer sig för att han är rätt man att hjälpa hennes bror. Hon fårreda på att Khan är på filminspelning och ingenting kan stoppahenne från att ta med sin bror dit, må vara att det är i öknen 300 kmbort. Längs dammiga grusvägar vandrar syster och bror tillsammansmot sitt mål, ledsagade av en orubblig optimism som bär genombåde med- och motgångar. Deras färd blir en sagolik odyssé genomett utarmat men av magi genomsyrat landskap, tillgängligt för denmed ett öppet hjärta.

Rainbow är en stark filmisk berättelse med många av den klassiska sagans element. Det är en film att drabbas av, och att växa med.

NAGESH KUKUNOOR. INDIEN 2015. 104 MIN.TAL: HINDI TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.03.18 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 4 FILMHANDLEDNING KOMMER!

BARN I ANDRA LÄNDER · INDIEN · FAMILJ · SOCIALA FRÅGOR · IDENTITET/SJÄLVBILD · MOD &RÄDSLA · VÅRD & OMSORG · ÄVENTYR


Min lilla syster har hyllats av publik och kritiker både iSverige och internationellt, och filmen har bland annatvunnit publikens pris på Göteborgs Filmfestival, Kris-tallbjörnen i Berlin och priset för bästa manus på festi-valen i italienska Lecce. Vi förväntar oss inget annat änett guldbaggeregn – även om konkurrensen är hårdareän någonsin.

FilmCentrum distribuerar även Sanna Lenkens tidigareguldbaggenominerade kortfilm Äta lunch (2012) och harfrågat regissören om sambandet mellan de två; hur hängerfilmernas tillblivelse ihop? – Jag gjorde mycket research för Min lilla syster och fickgenom en tjej reda på hur det kan gå till under en lunch påen ätstörningsklinik. Situationen var för bra för att kastabort men den passade inte in i långfilmen. Så den blev gjordpå vägen kan man säga.

I Äta lunch får vi följa med under en lunch på ätstör-ningsenheten när några tjejer och killar, under överinseendeav sköterskor, har en halvtimme på sig att äta en portionmat. Kortfilmen utforskar närgånget situationen och den iord tysta men i känslor stormande 15-åriga Klara. Resul-tatet är en lågmäld men samtidigt kraftfull och visuell film.Äta Lunch är liksom Min lilla syster producerad av

Annika Rogell. Hur har ni resonerat kring att jobba medett så känsligt ämne? undrade vi. Långfilmen Min lilla sys-ter har förutsättningar att nå ut brett, har du varit rädd föratt väcka fel reaktioner hos en ung publik? – Vi har diskuterat jättemycket kring temat och hur vi skajobba med det, det finns många moraliska aspekter att tahänsyn till. Vi har även haft en grupp bestående av föredetta sjuka och anhöriga, som har fått ta del av manuset,

sett testvisningar och diskuterat med mig. Det har betyttoerhört mycket. – Jag vet att det till exempel har diskuterats att bilder aven mager person kan trigga igång beteenden, även om detär uppenbart att personen är sjuk. Jag har ändå valt att hamed en sådan bild i filmen eftersom jag tycker det behövsför historien. Därmed finns det en risk att jag triggarnågon, men samtidigt är jag övertygad om att i princip alltkan vara triggande för en ätstörd person – jag har självvarit i den situationen – så det är nästintill omöjligt att vetavad som triggar och vad som är okej. – För mig var det viktigt att filmen gjordes på det här sättetoch jag tror den hjälper, tröstar och berättar mer än denförstör.

I filmens ena huvudroll, som storatsyster Katja, syns AmyDeasismont (känd under artistnamnet Amy Diamond) ochvi var nyfikna på hur det kom sig?– Jag hade tänkt ha en okänd person i den här rollen menAmy gjorde en fantastisk provfilmning och bilden jag hadeav henne stämde inte, vilket jag tyckte var spännande attanvända mig av i filmen. Även om hon inte spelar sig självutan en karaktär så tog hon mycket från egna erfarenheter.Hade hon inte haft möjlighet att ta ifrån sig själv hade detaldrig fungerat i en så pass krävande roll. Hon vet mycketom prestationsångest och att försöka sträva efter perfek-tion, vilket kanske har att göra med att hon hamnade irampljuset tidigt. Samtidigt tror jag att de känslorna ochtankarna finns även hos andra unga människor utan att debehöver ha varit ”barnstjärnor”. – Jag tror också att musikaliska personer, som Amy, har enfallenhet för skådespeleri. Amy fick öva in en ny dialekt pårekordkort tid och hon var oerhört noga med exakt hur

Min lilla systerOm drömmar som gåttfel, syskonrivalitet ochhur brutalt det kan varaatt växa upp som ungtjej idag.


hon ville låta för att det skulle klinga naturligt. Min lilla syster är välförtjänt nominerad till inte mindre

än fem Guldbaggar. För Bästa producent (Annika Rogell),Bästa regi (Sanna Lenken), Bästa kvinnliga biroll (AmyDeasismont), Bästa manuskript (Sanna Lenken) och Bästaklipp (Hanna Lejonqvist). Vi hade gärna sett även RebeckaJosephson bland de nominerade. Skådespelet är rakt ige-nom fantastiskt och vi har förstås frågat Sanna om lite avbakomarbetet. Hur har arbetet med skådespelarna gått till?– Jag har valt två skådespelare som är väldigt lika mig, vihar alla tre nära till skratt och gråt. Samtidigt som detibland kan vara en sårbarhet att känna mycket kan detockså vara en oerhörd styrka, vilket jag hoppas skiner ige-nom i filmen. Under inspelningen var det mycket kramaroch skratt mellan tagningarna för att orka de jobbiga bi-tarna. Jag har också sett till att repetera mycket med famil-jen innan inspelningen för att få dem så trygga så möjligttillsammans, och med mig, och även gjort vardagliga sakersom att äta tillsammans, skypa, prata, fika... Amy och Re-becka fick omedelbart en fin kontakt och älskade varandrasom riktiga systrar i slutet. Det var nog det som var det ab-solut starkaste under inspelningen; kärleken och respektende känner för varandra. Den kärleken gjorde att de lycka-des skapa en intimitet i scenerna.– Med barnen som är Stellas vänner repeterade jag innaninspelningen, och innan vi filmade träffades vi och ”lekte”fram stämningen som skulle vara i scenen. Jag använde allamedel jag kunde komma på för att de skulle slappna av ochkänna sig bekväma. Jag filmar mycket “på rull” och låterscenen pågå länge innan jag säger tack. Det gör att mångakänner sig avslappnade och inte tar ut sig på varje tagning,de vet att de kan misslyckas och att vi bara låter det rullaoch tar om. Varje gång jag säger tack så tycker jag att kon-centrationen och fokuset försvinner och vi måste börja omigen, därför har jag jobbat fram min metod som gör att jagkan bibehålla en koncentration länge, där det finns tid attgå in i scenen utan att jag bryter. Jag pratar även i tag-ningen för att korrigera och skapa nya förutsättningar ellerför att försätta dem i rätt stämning.

En ätstörning präglar hela tillvaron. Varje ögonblick ochvarje tanke. Min lilla syster – som förstås särskrivs för attbetona både kroppsideal och systerskapets utmaning – ären stor film som skildrar en alldeles för vanlig verklighet.Det är en film som inte går att blunda för och som förtjä-nar all uppmärksamhet.

Min lilla systerStella är precis på väg in i den spännande, men också så skrämmande, ton-årstiden. Hennes storasyster Katja är en riktig talang inom konståkning.Stella gör allt för att försöka vara lik sin syster och på så sätt också försökafå lite mer uppmärksamhet av de ganska upptagna föräldrarna. Men Stellaupptäcker att det är något som inte stämmer med Katja. När Stella kon-fronterar Katja tvingas hon in i en härva av utpressning, manipulation ochlögner av sin syster. Stella blir rädd att det ska få förödande konsekvenserför familjen om hemligheten uppdagas.

Min lilla syster är en film om drömmar som gått fel, syskonrivalitet och hurbrutalt det kan vara att växa upp som ung tjej idag.

SANNA LENKEN. SVERIGE 2015. 94 MIN.TAL: SVENSKA, ENGELSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.01.18 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 5 FILMHANDLEDNING FRÅN SVENSKA FILMINSTITUTET

SVERIGE · SAMHÄLLSKUNSKAP · FAMILJ · ATT BLI VUXEN · RELATIONER · IDENTITET/SJÄLVBILD · IDROTT& HÄLSA · MOD & RÄDSLA · PSYKISK OHÄLSA · SKÖNHETSIDEAL · ÄTSTÖRNINGAR · VÅRD & OMSORG


Nykomlingen är FilmCentrums senaste importfilm. Detär en fransk ungdomsfilm som vi även väljer att tillgäng-liggöra med fransk text, för er som vill dra dubbel nyttaav upplevelsen.

Ämnet känns igen men är inte mindre relevant för det,tvärtom. Dessutom bjuder den här filmen, helt otypiskt,på såväl fräschör som charm och kvicka franska ton-årshipsters! Vem vill missa det?

Nykomlingen har precis börjat sitt festivalliv men harredan hunnit ta hem pris för bästa barnfilm på Cinekid,världen största barn- och ungdomsfilm- (och media-)festival. I Sverige visas Nykomlingen i tävlan på BUFFi mars och dessförinnan har du möjlighet att se den påGöteborgs filmfestival.

Nykomlingen(The New Kid /Le nouveau)Utanförskap, gemenskap och franskt tonårsliv i charmigt medryckande tempo.

Nykomlingen (Le nouveau)Benoit, 14 år, anländer Paris med sin familj. Att komma in i en ny klass visarsig svårare än väntat och den första skoldagen blir en prövning. Benoit blirsatt på plats av den styrande klicken och de enda som välkomnar honom ärklassens töntar. Men så finns där också Johanna, den nya svenska tjejensom Benoit både blir vän med och snabbt förälskar sig i. Hennes uppmärk-samhet hotas dock av att hon börjar umgås allt mer med det coola gängetoch Benoit måste en gång för alla bryta barriärerna och bli populär. På inrå-dan av sin morbror arrangerar han för ändamålet en fest. Men är det redanför sent? Vad kan en enda kväll åstadkomma? Och vad är man egentligentvungen att offra för att bli cool?

RUDI ROSENBERG. FRANKRIKE 2015. 81 MIN.TAL: FRANSKA TEXT: SVENSKA, FRANSKARELEASE: 2016.03.18 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 6 FILMHANDLEDNING KOMMER!

ATT BLI VUXEN · KÄRLEK OCH FÖRÄLSKELSE · RELATIONER · IDENTITET/SJÄLVBILD · MOBBNING ·FRANKRIKE


Importerad med stöd från Svenska Filminstitutet

Stora berättelser kan ha ett litet format. Här presenterar vi två kortfilmer som skildrar allvar medhumor och sätter fingret på centrala frågor om vår kultur och samtid. Det är två filmer som tack-samt tillgängliggör och ger utrymme för diskussion. Enjoy, säger vi!

Girls & BoysSextonåriga Nour vill bli av med oskulden, men hon kan ju inte ens snackamed killar och hur sjutton ska hon då få någon i säng?

Girls & Boys är en snygg, smart och rolig film som bjuder på både skrattoch allvarliga frågeställningar i en elegant filmisk dans. I ett genomtänktoch stilrent universum spelas de manliga karaktärer av kvinnor, medan demanliga skådespelarna iklätts höga klackar och åtsittande kläder. Ett en-kelt men genialt grepp som synliggör normer och väcker frågor om köns-roller, genus och presentation. Ett måste i skolan helt enkelt!

NINJA THYBERG. SVERIGE 2015. 30 MIN.TAL: SVENSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.04.15 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 7 FILMHANDLEDNING KOMMER!

SVERIGE · SAMHÄLLSKUNSKAP · SOCIOLOGI · ATT BLI VUXEN · RELATIONER · IDENTITET/SJÄLVBILD ·GENUS · MEDIA

RinkebysvenskaSkådespelerskan Aisatou har anställts av reklambyrån Måns & Petter föratt göra ett röstreklamjobb, en "VO", för radio och TV. Men det går inte rik-tigt som de har tänkt sig. Vad ska Aisatou göra, tillfredsställa sina upp-dragsgivare eller följa sin egen röst?

Rinkebysvenska vann FilmCentrums distributionspris på STOCKmotion,med motiveringen:

Genomtänkt, genomsmart, genomsnyggt och genomklaustrofobiskt. En situationsom speglar ett samhälle som vi allt för väl känner igen. FilmCentrums distributions-pris går till en viktig och obekväm film. En film om förväntningar och representa-tion. En film om att få sin röst kvävd, regisserad och omformulerad. En fiktiv menhögst verklig, välgjord och angelägen film om makt och stereotypskapande media.

BAHAR PARS. SVERIGE 2015.11 MIN.TAL: SVENSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.04.15 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 7 FILMHANDLEDNING KOMMER!

SVERIGE · SAMHÄLLSKUNSKAP · SOCIOLOGI · IDENTITET/SJÄLVBILD · MEDIA · FÖRTRYCK, MAKT &MOTSTÅND · RASISM & FRÄMLINGSFIENTLIGHET


– Ämnen som utanförskap och viljanatt tillhöra är något jag konstant arbe-tar med och tycker är oerhört intres-sant. Jag tror att det tar lång tid attändra på ett samhälle men om några ipubliken börjar ställa sig själva frågorefter att ha sett mina filmer så är detfantastiskt, berättade Beata Gårdelerför FilmCentrum i våras.

Nyligen hemkommen från Los An-geles Film Festival, där filmen var i täv-lan, reflekterade regissören också kringen av kommentarerna där;– “Du har precis sparkat sönder helaHollywood, dess föreställningar omont och gott och hur en bra film skavara”, återger Gårdeler och fortsätter:Bra film eller konst ska ju sätta igångolika frågeställningar och tankar hospubliken. I Sverige får jag en känsla avatt många vill ha politisk korrekthet,rätt eller fel, men det är ointressant.

Regissören kan mycket väl ha rättkring det svenska filmklimatet och denmoraliska tydlighet som den inhemskapubliken efterfrågar. Men det har intehindrat att Flocken har fått enaståendekritik även i svensk media – även omdebatten kring filmen har berört annatän dess festivalframgångar och högakritikerbetyg.

Filmen anmäldes för förtal för sinalikheter med det i media uppmärksam-made Bjästafallet. Men som HynekPallas kommenterade i Svenska Dag-bladet: “Det är bra att få det ur värl-den: likheterna med fallet – ner idetaljer som när förövaren med prä-stens och rektors goda minne delar utblommor till sina klasskamrater somtack för deras stöd, på skolavslut-ningen, i kyrkan – är helt uppenbara.Men så är fiktionens roll också attkomplicera, dra in känslor som kankomma bort i en Flashback-tråd ellernyhetsrapport. Få oss att reflekteraöver vad det kan innebära att vara en14-årig flicka i en mindre ort som justvåldtäktsanmält en populär kille.”

Personerna bakom filmen har bemöttkritiken och i Göteborgs-Posten sva-rade filmens producent:– Vi har inspirerats av flera våldtäkts-fall både i Sverige och utomlands, ävenom det här fallet i Bjästa är det mestuppmärksammade här i Sverige.

FilmCentrum tycker att Flocken är enalldeles utomordentlig skildring av ettsamhälle med normer, värderingar ochuttryck som är i allra högsta grad verk-liga. Verkliga och därför viktiga att

synliggöra och diskutera. Men utan attrikta blicken mot och söka likheter ispecifika brottsfall i den verklighetsom omger oss.

Diskutera istället just det filmen tarupp: normer, värderingar och uttrycksom omger oss och möjliggör attskuld-frågor förskjuts så att offer blirförövare. Vilka är mekanismernabakom mobbning? Vad är “gemen-skap”? Vad är makt? Vad är etik ochmoral? Vilka olika betydelser tillskrivsbegreppen och vad blir konsekvensendärav? Vad är ansvar? Vad menas med“könsmaktsordning”? Har det rele-vans i filmen?

Flocken


FlockenEtt litet svenskt samhälle som på ytan ser ut attvara en idyll. Men när Jennifer anklagar en skol-kamrat för våldtäkt ändras allt. Ryktet sprider sigsnabbt och allt fler i den lilla byn blir övertygadeom att hon ljuger. Det blir början på en hetsjaktdär ett helt samhälle vänder sig emot Jenniferoch hennes familj.

Flocken vann Kristallbjörnen för Bästa ungdoms-film på filmfestivalen i Berlin 2015.

BEATA GÅRDELER. SVERIGE 2015.109 MIN.TAL: SVENSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.02.08 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: ÅK 9

VÅLD/KRIMINALITET · MOBBNING · ETIK & MORAL · FÖRTRYCK,MAKT & MOTSTÅND · RELATIONER · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANSPSYKE · SOCIOLOGI

Vi har ställt några frågor till Magnusvon Horn, som skrivit manus och re-gisserat den starka, tankeväckande ochbejublade filmen Efterskalv. – När jag gjorde min slutfilm på film-skolan i Polen läste jag brottsutred-ningar om brutala fall där ungdomarhade begått allvarliga brott, blandannat om en kille som ströp sin flick-vän för att hon gjorde slut och blev käri en annan kille. När jag läste hans be-kännelse så tyckte jag mig se någotmellan raderna, det gjorde mig rörd pånågot sätt. Han lät inte som en brutalmördare utan som en väldigt snäll ungkille, och det intresserade mig. Jag bör-jade fundera på om jag hade kunnatgöra samma sak när jag var femton år.Jag ville skriva ett manus som inte varbaserat på fakta men en berättelse somjag kunde tro på, som slog an något imitt känsloregister. I Sverige sätterman ju inte en femtonåring i fängelse,utan de placeras på behandlingshemeller ungdomsanstalt, men jag funde-rade på hur det skulle vara att somung, innan du ens är arton år och myn-dig, komma tillbaka till samhället efterett grovt brott. Att inte veta vart manska ta vägen. Att behöva börja om.

I huvudrollen syns Ulrik Munther,

som för de flesta väcker helt andra as-sociationer. Vi frågade Magnus hur detkom sig att han iklädde sig rollen:– Rollbesättningen tog nio månaderoch jag var fast besluten att hitta ama-törskådespelare som var omedvetnaom hur bra de var. Jag ville att deskulle bo på landet, och jag letademänniskor på olika Lantbruksgymna-sium i Västra Götaland. Till slut hit-tade jag en kille till huvudrollen menhan hoppade av för att det var älgjakt,– jag har respekt för det, det är sköntatt inte alla unga människor vill blifilmstjärnor! Det resulterade i varje falli att vi fick skjuta upp inspelningennågra månader för att vi inte hade enhuvudrollsinnehavare. Men så såg minpolska producent, Mariusz, och jag ettprogram med Ulrik Munther på tv ochMariusz tyckte att han hade ett intres-sant ansikte. Jag var skeptisk. Jag harbott i Polen i många år och hade litedålig koll på Ulrik, men min svenskaproducents dotter berättade för mig atthan var en svensk tonårsidol. Detgjorde mig ännu mer skeptisk, men tillslut träffades vi och repeterade. Hanvar amatörskådespelare, det var ju detjag letade efter, och han hade växt upppå samma ställe som jag. Vi förstod

varandra. Ulrik var som en port tillmig själv och nu kan jag bara säga attjag är enormt glad att den tidigare hu-vudrollsinnehavaren hoppade av, förUlrik har gjort ett fantastiskt jobb till-sammans med de andra skådespelarna.

Efterskalv


EfterskalvNär John kommer hem till sin far efter att ha av-tjänat tid i fängelse, ser han fram emot att börjasitt liv på nytt. Men i det lokala samhället ärhans brott varken glömt eller förlåtet. Johns när-varo lockar fram det värsta i hans omgivning ochaggressionen växer. Övergiven av sina tidigarevänner och de människor han älskar, förlorarJohn hoppet och blir alltmer desperat. Han lyc-kas inte lämna det förflutna bakom sig, och be-stämmer sig för en konfrontation.

Efterskalv är regissörens långfilmsdebut ochMunthers skådespelardebut. Filmen hade premiärpå den ärofyllda festivalen i Cannes och har fort-satt hyllas på festivaler runt om i världen därefter.Inför Guldbaggegalan 2016 har Efterskalv nomi-nerats till flera priser, bland annat i kategoriernaBästa film, Bästa regi och Bästa manliga skåde-spelare.

MAGNUS VON HORN. SVERIGE/POLEN 2015.100 MIN.TAL: SVENSKA TEXT: SVENSKARELEASE: TBA (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: ÅK 9

IDENTITET/SJÄLVBILD · VÅLD/KRIMINALITET · ATT BLI VUXEN · ETIK& MORAL · RELATIONER · EXISTENTIELLA FRÅGOR · SAMHÄLLS-KUNSKAP · SOCIOLOGI

Under en vecka i november, en ovanligt torr men fortfa-rande gråmulen och karakteristiskt ruggig sådan, gjordehundratals lärare sig omaket att ta med sina elever frånskolorna ut i samhället. Hundratals lärare drevs av ett måloch gav upp tryggheten och bekvämligheten för möjlighe-ten att kunna ruska om sina studenter och väcka ett enga-gemang. ”Håll ihop, har alla kort? Ni måste hålla ihop! Kom före

här nu, raska på!” 26, 27, 28, 29, 30, 31 elever ombordpå bussen … 27, 28, 29, 30, 31 elever in på stationen, utur spårvagnen, av tunnelbanan … 30, 31 elever förbi 7-eleven, 31 över gatan … 29, 30, 31 elever in i foajen, viatoaletten och så: 29, 30, 31 elever in i salongen… Etapp 1avklarad.Lågstadiebarnen i salong 1, åttondeklassarna i salong 4.

Maskinrummen laddade, mickarna på, mobilerna av, sam-talsledare på plats. Välkomna till filmfestival för mänskligarättigheter! MRF, eller som tidigare ARF.

Bara i Stockholm visades 22 filmer för 2000 elever. Underfem dagar fylldes Filmstaden Söder av skolelever som sågoch pratade om filmer på temat mänskliga rättigheter. Gra-tis för de besökande och alltid med efterföljande samtal.Med samtalsledare från organisationer som Rädda Barnen,Amnesty och Unicef, men även regissörer, filmpedagoger,journalister och samhällsdebattörer, som t ex ZanyarAdami, Sara Sommerfeld och Duraid al-Khamisi.

SF gjorde sanning av Bamses devis att om man är storoch stark måste man vara snäll; tack vare ett för oss fan-tastiskt generöst samarbete skulle fler elever än någonsinha möjlighet att delta. Utgångspunkten var fenomenal.

Vi började uppvakta pressen i maj. Alla var såklart in-

tresserade. Barnkultur och mänskliga rättigheter klingarfint, särskilt tillsammans. ”Ja, återkom!” eller ”Ja, vi åter-kommer!” svarade alla. Sen blev det sommar. Intresset förbarnkulturen och för mänskliga rättigheter gungades iglömska i hängmattor, sörplades bort med hallonsaften ochföljde med vågors svall ut till havs. I augusti kom jobbstres-sen, alla försummade måsten och dåliga samveten ikapp. Iseptember började kalendern återfå sin skärpa, men barn-kulturen fick lov att vänta lite till. I oktober kom festival-programmet ut. Bokningarna rullade in. Men vart varpressen? Var det möjligt att ingen ville uppmärksamma atttusentals elever utspritt över landet deltog i en festival kringmänskliga rättigheter, tillsammans med engagerade lärareoch namnkunniga samtalsledare?

Flyktingkrisen hade börjat, men reaktionen kom på allvarförst när bilderna av drunknade treåriga Alan Kurdispreds. Det mest tragiska man kan tänka sig. Barn som dör,tvingade på flykt för att världen är åt helvete. Föräldrarsom har förlorat allt.

Ingen vill riskera att försöka dra nytta av situationen.Den får inte vara ett argument för något annat än efter-tanke, medmänsklighet och engagemang. Men det är klartatt vi önskar att någon utanför skolans omedelbara närhetförstod hur viktigt det är att prata med unga om mänskligarättigheter. Just nu.

På fredagen var vi på biografen, lämnar lådvis av materialoch går igenom inför kommande vecka. Två lådor är fullaav böcker till de äldre eleverna; Hur man botar en fanatikerav Amos Oz. Vi var redo.

På kvällen, några timmar senare, fylldes plötsligt Twitter-flöden och snart även nyhetsmedia av rapporter från Paris.De till en början korta uppgifterna blev mer utförliga för

Om detta må vi berätta.Barnkulturen i det dolda


Det här var en inblick i vår verksamhet. Många av er i skolans värld känner till den och vet. Fören vuxen allmänhet är den tämligen okänd. Och för pressen bedöms den som ointressant. – Trotsatt det är här publiken är. Den publik som på allvar ser och diskuterar film.

varje minut. En bild av ett terrorattentat började växafram. Stade de France, Le Petit Cambodge, Le Carillon, Ba-taclan… Det var lika chockerande som obegripligt.

När vi slog upp dörrarna på måndag morgon kändes det iluften. 120 personer hade då mist livet i ett terrordåd mitti Europa, familjer splittrades vid gränskontroller på hop-fantiserade skiljelinjer mellan oss och dem, barn slets ursina föräldrars armar och drunknade i Medelhavet – ochhär var vi och skulle få eleverna engagerade i mänskligarättigheter.

Klockan 09.05 i Stockholm satt 142 elever i salong 9 påFilmstaden Söder helt knäpptysta och tittade på filmenWelcome. Om Bilal, en sjuttonårig irakisk kurd som harflytt genom Mellanöstern och Europa till Calais och före-sätter sig att simma över Engelska kanalen. Filmen hadesex år på nacken men aktualiteten brände. Bränner.

Efter filmen ledde Duraid Al-Khamisi ett samtal från sce-nen. Han minns själv det svarta, decemberkalla vattnet vidGotlands östkust som var hans första möte med Sverige.Han var 8 år då och kom som flykting. Med en strapatsrikoch farlig flykt bakom sig men med den största utmaningenframför sig, när familjens välbärgade tillvaro i Bagdad byt-tes mot hård vardag som invandrad underklass i förorten.

På våningen under, i salong 7, sitter 58 elever och tittarpå kortfilmer om Sverige, svenskhet och medborgarskap.Kiipa Papa om Charles i Hagfors som jobbar på stålverketoch lever ett stillsamt liv med sin fru och sina två barn mensom en natt får familjen splittrad när polisen stormar lä-genheten med utvisningsbeslut. Svenne om en framtid därpursvenskarna är minoritet och Torbjörn har problem påsin arbetsintervju. På eftermiddagen visades bland andraVarje ansikte har ett namn, som redan på morgonen hadevisats på Bio Capitol på MRF i Göteborg. Elever och läraresnörvlade i salongens mörker både där och här.

Så fortlöpte veckan. Det var skratt och gråt, glädje, sorgoch vrede. Vissa visningar var mer oroliga än andra, vissafilmer mer drabbande och andra mer svårtillgängliga.

På tisdagen hade fem tonårskillar ovanligt mycket springi benen. De gick in och ut ur salongen. Rökte. Sträckte påbenen. Besökte toaletten. Rökte igen. Vi började prata.”Hörrni, nu får ni väl ta och skärpa er. Gillar ni inte fil-men? Ni stör ju när ni går in och ut hela tiden.” Killarnahade en för åldern typisk attityd, inte respektlös men ut-manande. Vart går gränsen för uppförandekoden i det härsammanhanget? Men nej, det var inget fel på filmen. Tvär-tom, den var bra. Annorlunda. Men lång. Alldeles för lång,”så länge kan man ju inte sitta stilla i ett mörkt rum”.”Varför klarar andra det då och inte ni? Är ni lite vekareän era klasskamrater?”. Vi skojar, alla skrattar. ”Nja, hanär vek, och han är vek – man jag, jag är inte vek!”, ”Nejdu, ingen ska säga att jag är vek!”. Vi skrattar tillsammans.”Du förstår, vi kommer från Syrien, allihop. Vi är inteveka. Jag kom hit med min familj och vi flydde från…”Skratten har tystnat, alla lyssnar uppmärksamt. Vi börjarprata. Två av killarna kom ensamma, de andra med sinafamiljer. Har varit här mellan tre månader och ett och etthalvt år. De mår bra. Sverige är bra. Det är bra att se vik-tiga filmer och det är väldigt bra att prata om mänskligarättigheter. Svenskarna är bortskämda, vet inte så mycket.Men ibland är det jobbigt, man minns saker och saknar.Då är det fint att ha varandra. Vi pratar en stund och sengår de tillbaka in i salongen och ser klart filmen med deandra eleverna. Efteråt räcker en av dem upp handen ochengagerar sig i samtalet. Det bränner till lite i hjärtat.

Två filmer utmärkte sig. Eller, egentligen inte filmerna likamycket som de här specifika visningstillfällena. Filmernaär alltid bra, det är visningarna som är... olika.

På visningen av Förvaret var filmens ena regissör, AnnaPersson, på plats i salongen och Sami Hsini, en av huvud-personerna, medverkade på Skype. Det är tryggt. BådeAnna och Sami är erfarna, professionella och samspelta.Eleverna och lärarna är imponerade och nöjda, tack-samma. Filmen och Sami har berört och väckt tankar. NärSkypesamtalet avslutas förmedlar publiken den värme ochrespekt som genomsyrar salongen. Vi har gått över tiden,men alla dröjer sig kvar. Då hörs plötsligt en röst från mit-tenraden i publikhavet. En ung tjej, omgiven av sina vän-ner, börjar berätta om sina egna erfarenheter, som hon bäroch har burit i tystnad. Hon känner igen sig i filmen, honkommer ihåg hur det var, minns sin mamma och sin egenoro. Ovissheten. Alla lyssnar till hennes ord utan att andas,men gråten i hennes röst smittar. Det är en berättelse ochen stund som många kommer att bära med sig länge. 150personer i total närvaro, i gemenskap.

Efter visningen kommer både lärare och elever fram ochtackar. Några kramas. En kille presenterar sig och berättaratt han kommer från ett gymnasium ”i en del av stan därdet inte bor så många utlandsfödda”, och att de inte vissteatt det såg ut så här. Att det fanns förvar och att människorgick igenom det här. Han var chockad, men fylld av energiinför att de nu skulle jobba med filmen och ämnet restenav terminen inom samhällskunskapen. Det är så glädjandeatt höra.

Särskilt känslostarkt var det också på visningen av Boys.Filmen om två femtonåriga killars uppvaknande sexualitetoch trevande intresse för varandra var mer än vad den härpubliken kunde hantera. När den vänskapliga relationensövergång bekräftas med en kyss fullkomligt rasar salongen.Tillmälen och svordomar haglar, burop och fotstamp över-röstar filmen. Några lämnar högljutt visningen i protest.

Stämningen varar filmen igenom och bakom kulissernadiskuterar vi med samtalsledaren Jorge Maria Londoño,förbundsordförande för Rädda barnens ungdomsförbund.”Jag gör det inte” säger Jorge. ”Det är ingen idé. Jag möterdem gärna på hemmaplan, i sina klassrum och ute i sko-lorna. Men här når en inte fram.” Vi respekterar och stårbakom beslutet, även om det alltid är tråkigt med kollek-tivbestraffning. Men man måste betänka att det finns de ipubliken som inte instämmer i avskyn, som inte kan ellerorkar ta striden. Och så sitter det de där som är direkt be-rörda, som identifierar sig med filmens karaktärer – mensom också tar åt sig av hatet. När samtalet inte kan föras,gör det mer skada än nytta att låta dem fortsätta. Och dehar visat att de inte kommer att tystna för att ge någonannan möjlighet att berätta.

Eleverna lämnar biografen. De flesta lärarna likaså.Snabbt. Några niondeklassare stannar dock kvar, tackaroch säger att de gillade filmen. Men att det var obehagligtatt se med egna ögon hur folk kan provoceras av andraskärlek. Vi kan bara hålla med.

Dagen efter hör en lärare av sig och ber om ursäkt. Hantror inte att det var hans elever som väsnades, kanskenågon, men han känner skuld för det inträffade. Filmen varju bra, även om han borde ha förstått att hans klass – ”medmånga olika kulturella bakgrunder” – skulle ha svårt förtematiken. Tyvärr, säger han. Precis som Jorge konstate-rade dagen innan så är det eleverna som betedde sig illasom behöver diskussionen mest. Det är en utmaning.


Bikes vs CarsCykeln är en fantastisk uppfinning med kraft att förändra världen. Aktivis-ter och politiker runt om i världen försöker bryta sig fria från bilberoendet,men samtidigt har det aldrig sålts fler bilar i världen än idag.

Fredrik Gerttens nya film Bikes vs Cars skildrar en global kris vi alla innerstinne vet att vi måste tala om: Klimatet, jordens resurser, städer där all ytaär slukad av bilar, ett ständigt växande, smutsigt, bullrande trafikkaos. Demäktiga intressen som tjänat på privatbilismens framväxt investerar mil-jarder varje år på lobby och reklam för att skydda sina affärer. I filmenmöter vi aktivister och tänkare som kämpar för bättre städer. Som vägrarsluta cykla trots att allt fler dödas i trafiken.

FREDRIK GERTTEN. SVERIGE 2015. 58 MIN.TAL: SVENSKA, ENGELSKA, PORTUGISISKA TEXT: SVENSKARELEASE: TBA (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 8

DOKUMENTÄR · SAMHÄLLSKUNSKAP · NATURKUNSKAP · HÅLLBAR UTVECKLING · KLIMAT, MILJÖ &GEOGRAFI · POLITIK & STATSVETENSKAP

TaikonEtt djupgående porträtt av en av våra mest älskade författare och debattörer.

De självbiografiska böckerna om Katitzi gjorde Katarina Taikon till en avvåra mest lästa och älskade barnboksförfattare. En mindre känd sida avTaikons arbete är den kamp hon förde för romernas medborgerliga rättig-heter i Sverige under 1960- och 70-talen. Genom unika bilder får vi följaett fascinerande livsöde som gjorde ett tydligt avtryck på Sverige underåren då folkhemmet växte fram och en grupp lämnades utanför – romerna.

Journalisterna och författarna Lawen Mothadi och Gellert Tamas har medett gediget arkivmaterial i botten skapat ett personporträtt som är likaangeläget som berörande.

GELLERT TAMAS & LAWEN MOHTADI. SVERIGE 2015. 90 MIN.TAL: SVENSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.02.29 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: ÅK 9 FILMHANDLEDNING FRÅN SVENSKA FILMINSTITUTET

DOKUMENTÄR · SVERIGE · SAMHÄLLSKUNSKAP · MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER · FÖRTRYCK, MAKT &MOTSTÅND · POLITIK & STATSVETENSKAP

När vi bränner kol, olja, naturgas och andra fossila bräns-len frigörs koldioxid som legat bunden i jordskorpan ochförs upp i atmosfären. Koldioxid är den viktigaste av deväxthusgaser som påverkar världens klimat genom enökad växthuseffekt.

Vägtrafikens stora andel av utsläppen beror på att for-donen fortfarande till största del använder fossila drivme-del. Sambandet mellan bränsleförbrukning och utsläpp ärenkelt: en liter bensin eller diesel ger mer än två kg koldi-oxid. Det finns ingen teknik för att rena bort koldioxidut-släpp från motorer.

Läs mer: www.bikes-vs-cars.comwww.unep.orgwww.trafikverket.sewww.naturvardsverket.sewww.wwf.se

Katarina föddes i ett tält utanför Örebro 1932 i en familjmed rötter i Central- och Östeuropa, som försörjde sig somtivoliägare, förtennare och musiker i ett Sverige där romerlevde ett kringvandrande liv, var illa sedda och utsattes förstark diskriminering. Det var en tid med skallmätningar,rasbiologiskt tänkande och tvångssteriliseringar.

Katarina spenderade sina första år i fosterfamilj ochbarnhem och mindes en våldsam barndom, som kom attspela stor roll i de senare självbiografiska Katitziböckerna.

Likt andra romska barn fick Katarina inte gå i skola utanlärde sig läsa och skriva ordentligt först vid 26 års ålder.Bokdebuten, Zigenerska, 1963 gjorde henne till en stridbaroch välkänd röst i samhällsdebatten. Hon skrev i pressen,anordnade demonstrationer, var med och startade skoloroch uppvaktade regelbundet dåvarande statsministrar TageErlander och senare Olof Palme.

Den första Katitzi-boken kom hösten 1969 och blev enomedelbar succé. Sammanlagt skrev hon 13 självbiogra-fiska böcker som också filmatiserades och visades i tv.

Läs mer: www.taikon.se



I jakt på ett bättre livVi passerar dem dagligen på Sveriges gator. De har kommit hit från fattigaländer i Europa för att tigga, sälja tidningar och panta burkar. Men vilka ärde? I denna varma regidebut skildrar filmskaparna vardagen bakom rubri-kerna och följer kusinerna Denisa och Sara som kämpar för att försörjasina familjer i Rumänien.

CAROLINE KERNEN & TOVA KURKIALA MEDBO. SVERIGE/RUMÄNIEN 2015. 90 MIN.TAL: SVENSKA, ENGELSKA, PORTUGISISKA TEXT: SVENSKARELEASE: TBA (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 8

DOKUMENTÄR · SAMHÄLLSKUNSKAP · POLITIK & STATSVETENSKAP · HISTORIA · SVERIGE · EUROPA ·MIGRATION · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · SOCIALA FRÅGOR · VÅRD OCH OMSORG

“Projektet med filmen startade 2013 när vi fick reda på attdet fanns ett läger utanför Stockholm, där de bodde somvi såg tiggandes på gatorna inne i staden. Det här var innanmedierna hittat dit och vi blev nyfikna. När vi begav ossdit fann vi bland husvagnar och uppbyggda baracker tvåunga tjejer som vi snabbt kunde identifiera oss med.

Människorna från Rumänien eller Bulgarien benämnsofta som EU-migranter i medierna. Det diskuteras flitigtom dem men ganska sällan med dem, och i de fall där defigurerar är det allt som oftast fokus på dem som offer ellersom misstänkliggjorda.Med vår film ville vi först och främst ta reda på själva

hur det fungerade. Varför betalar de dyra pengar för attåka med bussar över hela Europa om de inte får någrapengar? Hur ser det ut hemma hos dem egentligen?Under året har vi fått svar, många svar. Framförallt har

vi fått se människorna bakom begreppen. Mammorna,systrarna, vännerna, kusinerna. Och det ville vi dela medoss av till er – människorna.”

Caroline Kernen och Tova Kurkiala Medbo

VinterbojI ett grått och kallt Toronto kämpar en grupp gravida kvinnor för att takontroll över sina liv och få behålla sina nyfödda. De har allt emot sig; hem-löshet, drogmissbruk och våldsamma relationer. Men det finns hopp.Genom ett unikt projekt arbetar en grupp sjuksköterskor vid stadens of-fentliga vårdprogram med att på alla sätt stödja kvinnorna i deras strävanatt vända sina liv.

Cannesbelönade regissören Frida Kempff långfilmsdebuterar med en po-etisk skildring av livets skörhet.

FRIDA KEMPFF . SVERIGE 2015. 86 MIN.TAL: ENGELSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.02.08 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET

DOKUMENTÄR · SAMHÄLLSKUNSKAP · EXISTENTIELLA FRÅGOR · SOCIALA FRÅGOR · ALKOHOL, DROGER & MISSBRUK · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · VÅRD & OMSORG

Det sägs att vi föds nakna och vi dör nakna, och att detenda vi vet är att vi alla med säkerhet en dag ska dö. Där-utöver vet vi i bästa fall att vi inte vet särskilt mycket alls.Att gränserna för vad vi vet och vad vi tror oss veta är fi-losofiska och kunskapsteoretiska frågor som är föremål fördiskussion. Mot detta kan man tycka och tro att männi-skans jordiska tillvaro borde präglas av ödmjukhet. Avljus, vördnad och respekt. Ändå tycks den fylld av så myc-ket annat. Men inte alltid, överallt. Varför ser världen utsom den gör? Vad är frihet? Vem har ansvaret för ett liv?Vem har rätten att döma andra? Vad är det att vara svag?Vad är styrka? Vad är godhet? Vad är meningen med livet?Vad är det att vara människa?


Welcome to Järbo StateWelcome to Järbo State speglar livet i en bygd, där det bor färre än i etthöghus. Vi möter några synnerligen äkta Järboiter i det alldagliga såvälsom det extraordinära, där både allvar och humor får utrymme. Det gåringen obemärkt förbi att där finns en stor kärlek till stora amerikanskabilar och en kämpaglöd för att behålla byskolan – och inte minst att man i Järbo ser en konst i att jaga älg.

ANNELIE OLSSON. SVERIGE 2012. 75 MIN.TAL: SVENSKA TEXT: SVENSKA, ENGELSKA, SPANSKA, TYSKARELEASE: 2016.02.01 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: ÅK 9

DOKUMENTÄR · SVERIGE · GLESBYGD · SAMHÄLLSKUNSKAP · HISTORIA · IDENTITET/SJÄLVBILD · RELATIONER · POLITIK & STATSVETENSKAP

Invid det natursköna Kroppefjäll i västra Dalsland liggerJärbo socken, där folk strävat så långt historien räcker,med jord- och skogsbruk. Likt många platser i Sverigeslandsbygd har Järbo utsatts för avfolkningshotet, då barn-kullarna sjunker och arbetstillfällena hamnar allt längrebort. De boende i Järbo har dock visat på alldeles egen viljaatt bevara möjligheten att kunna bo kvar. Sedan slutet av70-talet har denna bygd gått under namnet Järbo State, dånågra av bygdens söner, på sitt säregna sätt, kämpade försjälvständighet och oberoende. Det som en gång börjademed utpräglad förkärlek till 50-talet och stora amerika-nare, med firandet av egen nationaldag, har satt sina spår. Än idag är det vedertaget att innevånarna i Järbo inte själv-klart är så lätta att tas med. Det som en gång var uttryckför en slags patriotism visade sig ett vara strävsamt egen-sinne och motvilja att följa strömmen. I Järbo råder inte,den så annars utbredda nån-annan-ismen…

“En reder sig själv och inte väntar en på att nån annanskall ta vid.”

Welcome to Leith (Welcome to Leith)Leith har med åren förlorat en stor del av sin befolkning och många husstår tomma. Men när den lilla North Dakota-hålan plötsligt fylls på medCraig Cobb och hans anhang av vit makt-fanatiker som köper upp alla le-diga tomter, måste invånarna snabbt reagera innan hela orten förvandlastill vad Cobb planerar – en koloni för amerikanska nynazister.

Den mångfaldigt belönade dokumentären Welcome to Leith skildrar engrannfejd av helvetiskt mått. När hakkorsen och Hitler-hälsningarna redanblivit del av vardagen inser Leith-borna att deras stillsamma idyll kan varaförlorad för all framtid.

MICHAEL BEACH. USA 2015. 85 MIN.TAL: ENGELSKA TEXT: SVENSKARELEASE: FINNS (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET

DOKUMENTÄR · SAMHÄLLSKUNSKAP · RASISM & FRÄMLINGSFIENTLIGHET · VÅLD/KRIMINALITET ·KRIG/KONFLIKT · FÖRTRYCK, MAKT & MOTSTÅND · SOCIALA FRÅGOR · HISTORIA · USA

Vit makt-miljön består av individer, grupper och organisa-tioner som vill ha ett auktoritärt styre och en nationell ge-menskap baserad på etnicitet.

Miljön präglas av en föreställning om att människor kandelas in i olika raser – och att den vita rasen är överlägsende övriga. Även om flera av aktörerna har tonat ned ras-tänkandet, till exempel genom att ersätta termen ”ras” medbegreppet “kultur”, är principen den samma, då kulturenanses vara medfödd och omöjlig att förändra. Ytterligarenågra menar att de föreställda människoraserna – och kul-turerna – är likvärdiga, men att de inte har samma existens-berättigande på en given geografisk plats/ett land.

Läs mer: www.sakerhetspolisen.se

Peter Grönlund (f.1977), som har skri-vit manus till och regisserat “åretsmest bejublade film”, har tidigare ar-betat på nattjouren, Stockholms stads-mission och arbetar sedan 2006 i densociala verksamheten på SituationStockholm. Det har med all säkerhetstörsta betydelse både för ämnet ochför den träffsäkerhet filmen präglas av.

Peter Grönlunds film Tjuvheder pla-cerade sig överst i topplistan 2015,med ett snittbetyg på 4,17 – det femtehögsta snittbetyget i mätningens histo-ria. Nu har filmen chans på intemindre än sex Guldbaggar, däriblandjust för Bästa manus och Bästa regi.

Så här kommenterar upphovsmannensjälv sin film:

“Tjuvheder är en berättelse om bris-ten på solidaritet i vår tid – och omvikten av densamma. Huvudkaraktä-ren Minna gestaltar ett samhälle somgett upp det sista stråket av humanismoch solidaritet i sin strävan efter per-sonlig vinning. Under berättelsensgång klarnar insikterna för Minna.Slutligen gör hon ett solidariskt ställ-ningstagande, som kostar henne frihe-ten men ger henne något annat, somkanske är ännu mer värdefullt. Genom

Minnas insikter rör sig filmen succesivtmot slutsatsen att vi har ett kollektivtansvar. Att det finns ett värde i attlyfta blicken från oss själva och inse attde val vi gör ger eko i andra männi-skors liv.

Var och en av filmens rollfigurer haren ansvarsfråga att förhålla sig till.Minna har sina brott och de rättsliga –och moraliska – konsekvenserna avdessa. Katja har sin modersroll, Borisoch den övriga gruppen har sina egnasamvetsfrågor, vad gäller Minnas öde.Olika aspekter av tematiken gestaltasgenom karaktärernas val och fråge-ställningarna lyfts till ett högre plan.Var börjar och slutar samhällets ansvarför individen, kontra individens ansvari samhället? Hur ser omgivningen påde människor som inte kan leva upptill rådande normer? Vad händer omdu inte klarar av att inordna dig ileden, om du förlorar tron på den härvärlden? Är det möjligt att helt ställasig utanför? Vad blir i så fall konse-kvenserna?”

Tjuvheder


Tjuvheder När Minna, som redan befinner sig i samhälletsmarginaler, förlorar sin lägenhet ser hon ingenannan utväg än att lura pengar av en langare.När hon flyr träffar hon Katja som tar med hennetill en illegal bosättning. Här skapar de sig endräglig tillvaro och hittar något de båda har sak-nat länge – gemenskap. Men Minnas förflutnavägrar att lämna dem ifred...

PETER GRÖNLUND. SVERIGE 2015. 97 MIN.TAL: SVENSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.03.14 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD)REK. FRÅN: GYMNASIET

RELATIONER · IDENTITET/SJÄLVBILD · MOD & RÄDSLA · PSYKOLOGIOCH MÄNNISKANS PSYKE · SOCIALA FRÅGOR · VÅRD & OMSORG ·ETIK & MORAL · EXISTENTIELLA FRÅGOR · SVERIGE · SAMHÄLLS-KUNSKAP · POLITIK & STATSVETENSKAP


Det var en gång en skog (Il était une fôret)Efter framgångarna med Pingvinresan och Flickanoch räven bjuder Luc Jacquet in till ännu en his-nande vacker naturupplevelse.

I Det var en gång en skog kan för vi första gångense hur en regnskog växer fram när franske ekolo-gen och botanisten Francis Hallé beger sig djuptin i den tropiska djungeln. In i det som är självahjärtat, eller ska vi kanske kalla det lungorna, förallt liv på vår jord. Ett otämjt universum där allalevande varelser spelar en avgörande roll för attupprätthålla det bräckliga ekosystemet.

LUC JACQUET. FRANKRIKE 2013. 78 MIN.TAL: FRANSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.02.22 – OBS TILLGÄNGLIG ENDAST FÖR VODREK. FRÅN: ÅK 8

DOKUMENTÄR · KLIMAT, MILJÖ & GEOGRAFI · NATURKUNSKAP ·HÅLLBAR UTVECKLING

Regnskog är skog med hög årlig neder-börd, åtminstone 1500 millimeter,utspridd över minst 9 månader av året.Riktig regnskog finns bara i tropi-kerna. Under de senaste 100 åren harmer än hälften av den tropiska regns-kogen försvunnit. Skogen som tidigaresträckte ut sig som ett brett bälte runtekvatorn är nu framför allt koncentre-rad till tre kärnområden. Det störstautgörs av regnskogen i Syd- och Mel-lanamerika. Det näst största finns iCentralafrika – det så kallade Kongo-bäckenet – och det tredje områdetfinns inom den indo-malaysiska regio-nen i Sydostasien.

Idag täcker regnskogen ungefär sjuprocent av världens landyta, men trosvara hem åt långt över hälften av jor-dens arter. Man vet inte riktigt, helt en-kelt för att vi inte har en aning om hurmånga arter av levande organismer detfinns på jorden – troligen har vi inteens namn på en tiondel av dem.

Regnskogens ekosystem är kompli-cerat och bygger på ett sinnrikt sam-spel mellan skogens olika organismer.Måttliga störningar, som t ex mindrebränder, stormar och småskaligt jord-bruk, ökar endast mångfalden. Däre-mot kan stora mänskliga ingrepp ha

förödande konsekvenser.Avverkningen av världens skogar står

för cirka 17 procent av utsläppen avväxthusgaser. Att bevara de artrikatropiska skogarna är ett av de mestkostnadseffektiva sätten att minska ut-släppen av växthusgaser.

Läs mer på:www.wwf.sewww.raddaregnskog.se

Det var en gång en skog(Il était une forêt)


SensesHelen Strand, 57, lever det perfekta livet på ytan. Hon är partner i en storadvokatbyrå, bor i en etagelägenhet mitt i stan och har en ung snygg älskare.Men vägen till framgång har kantats av brustna relationer. Framförallt denmed hennes 30-åriga dotter, som inte vill ha med sin mamma att göra.

En kväll när Helen gör sig i ordning för en middag märker hon att hennesparfymer inte riktigt luktar som de brukar. På restaurangen tycker hon inteatt maten smakar någonting och skäller ut kyparen. Dagen efter ser världenannorlunda ut, och färgen grön verkar ha försvunnit ur hennes synfält.

För varje dag som går tappar hon mer av sina sinnen; ljuden blir dovare,känseln trubbas av, världen blir suddig och svartvit. Utelämnad åt sig självoch sina tankar börjar hon känna efter på djupet för första gången. Helenbestämmer sig för att göra allt hon kan för att försonas med sin dotter –innan det är för sent.

ZANYAR ADAMI. SVERIGE 2015.29 MIN.TAL: SVENSKA TEXT: –RELEASE: 2016.04.15 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET

PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · EXISTENTIELLA FRÅGOR · VÅRD OCH OMSORG

Melbourne (Melbourne)Amir och Sara är i färd med att packa ihop sina ägodelar och flytta till Au-stralien. Det är bara några timmar innan flyget avgår och det är mycketsom ska hinnas med. Släktingar dyker upp för att ta avsked, allt ska packas,biljetter och pass ska letas upp, möbler ska forslas bort och telefonernaringer oavbrutet. Mitt i alltihopa går de med på att vara barnvakter åtgrannens bebis. När det börjar bli dags för avfärd råkar de ut för ett drama-tiskt missöde som ställer tillvaron på ända.

Vinnare av Bästa manus Stockholm Filmfestival 2014.

NIMA JAVIDI. IRAN2015. 93 MIN. TAL: PERSISKA, ITALIENSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.01.25 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET

FAMILJ · RELATIONER · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · VÅRD & OMSORG

Mia madre (Mia madre)Regissören Margherita (Margherita Buy) är mitt i inspelningen av en filmmed den krävande amerikanska skådespelaren Barry Huggins (John Turturro)i huvudrollen. Men den verkliga dramatiken i Margheritas liv utspelaslångt ifrån filminspelningen med en döende mamma och en tonårsdottersom behöver bli sedd.

NANNI MORETTI. ITALIEN 2015. 106 MIN.TAL: ITALIENSKA, ENGELSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.04.25 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET

FAMILJ · RELATIONER · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · VÅRD & OMSORG

Föregående termins mest efterfrågade titlarSpelfilm

1. Girlhood 2. T.S. Spivets fantastiska resa 3. Tänk om 4. Mästerskapet 5. Pride 6. Boys 7. Giraffada 8. Snuttefilm 9. Astons stenar 10. Turist

Skolbio

1. The Contest2. Tuffa killar3. Regret!4. Giraffada5. The Rocket6. Boys7. Lost in Africa8. Varje ansikte har ett namn9. T.S. Spivets fantastiska resa10. Vi är bäst!

Dokumentärfilm

1. Förvaret2. Jag är inte beredd att dö än3. Varje ansikte har ett namn4. Light Fly, Fly High5. Min farmor och förintelsen6. Är jag svensk?7. Enkelt och diskret8. Franska för nybörjare9. Sår som inte syns10. Hur jag började hata matte


Experimenter (Experimenter)Året är 1961 och socialpsykologen Stanley Milgram utformar sina ökändalydnadsexperiment vid universitetet i Yale. Deltagarna sätts i olika rum därden ene ställer frågor och den andre ska besvara dem. Vid varje felaktigtsvar ska frågeställaren ge den andre en elchock. Trots att många betvivlarMilgrams teori om att deltagarna skulle fortsätta med experimentet trotsatt de hör skriken av smärta från rummet intill, ökar volttalen till allt högrenivåer – till dödliga nivåer.

MICHAEL ALMEREYDA. USA 2015. 90 MIN.TAL: ENGELSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.01.25 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: GYMNASIET

ETIK & MORAL · EXISTENTIELLA FRÅGOR · SOCIALA FRÅGOR · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE ·VÅRD & OMSORG

Socialpsykologi är en vetenskap som har definierats som“ett försök att förstå och förklara hur en människas tan-kar, känslor och handlingar påverkas av den faktiska, in-billade eller underförstådda närvaron av andra”. Citatettillskrivs Harvard-professorn Gordon Allport (1897-1967).

Ibland förklaras socialpsykologi som en blandning avpsykologi och sociologi, i det att ämnet berör både indi-videns unika egenskaper och karaktärsdrag, och hur in-dividens sociala omgivning påverkar hennes socialaegenskaper. Individuella fenomen avser attityder, minnen,beslutsfattande och emotioner för socialt beteende. Inter-personella fenomen syftar på kommunikation, normer,konformitet, social aggression, asocialt beteende, fördo-mar och diskriminering. Kollektiva fenomen tar upp in-teraktion mellan individer i grupper, relationer mellangrupper och sociala konflikter.

”Det är intressant hur familjelivet tvingar dig att se på digsjälv och att hela tiden omvärdera vad du ser. Hur kommerdet sig att syskon upplever föräldrar på så olika sätt? Hurska man kunna hitta ett gemensamt språk, när man iblandmåste bryta sig fri? Det finns både hopp och förtvivlan iminnen. När människor sörjer så beskriver de ofta enkänsla av statisk, oföränderlig känsla i minnet av den bort-gångna. Som jag försöker visa i filmen så ger den ständigaomvärderingen av oss själva en möjlighet att frigöra ossfrån de här låsta tankarna. I filmen finns en scen där Con-rad, den yngre brodern, minns hur han som barn lekte kur-ragömma med sin mor. Det är första gången på många årsom han tänker detta och han ser mammans perspektiv, hurhon också måste ha velat leka leken på sitt sätt. I vår egenpersonliga bakgrund finns det alltid en frigörande möjlighettill andra perspektiv. Därför ser jag den stundtals melan-koliska Louder Than Bombs som en i slutändan optimistiskfilm” – Joachim Trier

Louder Than Bombs (Louder Than Bombs)Jonah återvänder hem tre år efter att hans mor, en berömd krigsfotograf,omkommit i en bilolycka. För första gången sedan begravningen tvingashan tillbringa tid med sin far och yngre bror för att gå igenom modernsfotografier inför en kommande utställning. Under arbetet kommer detfram nya omständigheter kring olyckan som ger en annan bild av denkvinna som de trodde att de kände så väl. Gamla minnen och konflikterväcks till liv, men nu i ett annat sken.

JOACHIM TRIER. USA 2015. 110 MIN.TAL: ENGELSKA TEXT: SVENSKARELEASE: TBA (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD)REK. FRÅN: GYMNASIET

FAMILJ · RELATIONER · IDENTITET/SJÄLVBILD · MOD & RÄDSLA ·SORGEARBETE · PSYKOLOGI OCHMÄNNISKANS PSYKE


Dheepan (Dheepan)Dheepan är en före detta soldat i de Tamilska tigrarna. När han flyr frånkrigets Sri Lanka tar han med sig två främlingar, en ung kvinna och en litenflicka. De utger sig för att vara en familj och beslutar sig för att bygga ettnytt liv tillsammans. Efter att ha flyttat runt en tid får de till slut en lägen-het i en nedgången förort till Paris. Våldet och fördomarna som möterdem väcker obehagliga minnen från hemlandet och Dheepans krigarin-stinkter vaknar till liv när han bestämmer sig för att skydda dem som stårhonom närmast.

Vinnare av Guldpalmen i Cannes 2015.

JACQUES AUDIARD. FRANKRIKE 2015. 109 MIN.TAL: TAMIL, FRANSKA, ENGELSKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.01.25 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER · FÖRTRYCK, MAKT & MOTSTÅND · KRIG, KONFLIKT & TRAUMA · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE

Taxi Teheran (Taxi)Befriad från husarrest men belagd med yrkesförbud fortsätter den iranskeregissören Jafar Panahi oförtrutet att göra film. Passagerare av alla slag be-rättar öppenhjärtigt om sina liv för taxichauffören som spelas av regissö-ren själv. Med kameran på instrumentbrädan i sin mobila filmstudio lyckasPanahi med både humor och dramatik ge en bild av dagens Iran.

Vinnare av Guldbjörnen i Berlin 2015.

JAFAR PANAHI. IRAN 2015. 82 MIN.TAL: PERSISKA TEXT: SVENSKARELEASE: 2016.04.04 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD)REK. FRÅN: GYMNASIET

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER · FÖRTRYCK, MAKT & MOTSTÅND · MEDIA · IRAN

”Jag var tveksam till att göra filmen och enbart förlita migtill texten. Det var inte så att jag inte litade på den, menjag kunde inte låta bli att fråga mig om det var tillräckligtnyskapande. Eller om det bara var en film ”i tiden”. Jagkände också att det i temat och miljön kunde finnas vissalikheter med En profet. Jag brottades med det här underen tid, men allt löste sig då jag träffade skådespelarna. Närjag såg dem återkom jag till det som varit själva ursprungs-tanken med projektet: att göra en genrefilm med skådespe-lare som var helt främmande inför genren och att användadet utanförskapet. Känslan av att inte höra till, att befinnasig i en helt egen bubbla, som vi letade efter för filmenfanns helt naturligt hos dem. Efter långa, djupa diskussio-ner med de tre skådespelarna började Coudraie sakta mensäkert förvandlas till ett främmande land. Filmen kundeinte förlita sig för mycket på fiktionen. Det viktigaste varatt den speglade människornas inre liv; deras inre utveck-ling och hur den påverkade andra människor. Det var avyttersta vikt." – Jacques Audiard

”Jag är filmskapare. Det är det enda jag kan. Film ärmitt sätt att uttrycka mig och det som ger mitt liv me-ning. Inget kan hindra mig från att göra film, och närjag motarbetas känns det ännu mer nödvändigt att fort-sätta skapa trots alla hinder. Film som konst är det somär allra viktigast för mig. Därför fortsätter jag att filmaoavsett omständigheterna, av respekt för det jag tror påoch för att det får mig att känna mig levande.”

Jafar Panahi

FilmCentrum

BOX 17099

104 62

STOCKHOLM

Documents

FilmNytt Vt 2016