Fiskeriverket – en myndighet för fisk och fiske

Fiskeriverket – en myndighet för fisk och fiskeeller Fiskeriverket är den centrala statliga myndigheten för fiskevård och fiske i Sverige.Verket skall i enlighet med sitt sektorsansvar för miljön verka för ett rikt, varierat fiskbestånd, en ekologiskt hållbar förvaltning av fiskresurserna, samt ett ekologiskt hållbart och miljöanpassat fiske och vattenbruk.

Maria Hellsten, staben

FiskeriverketFinns på 13 platser i landet, huvudkontor i Göteborg

Årsanställda: 352

Omsättning: 266 miljoner kronor


Avdelningen förforskning och utveckling

Tillhandahåller vetenskaplig rådgivning för förvaltning av

akvatiska resurser i enlighet med ekosystemansatsen

Identifierar kontinuerligt kunskapsbehov, utvecklar metoder,

samt tar fram kunskap för rådgivning om:

● Tillstånd och processer hos fiskbestånd, fisksamhällen och ekosystem

● Effekter av mänsklig påverkan och miljö på fiskbestånd, fisksamhällen och ekosystem

Avdelningen skall omsätta bästa tillgängliga kunskap till nationell och

internationell rådgivning för förvaltning


Arbetet, som i huvudsak utgörs av datainsamling, bestånds- och

ekosystemanalys, organiseras inom rådgivningsprogram:

● Västerhavet● Östersjön● Stora sjöarna● Diadroma arter● Skonsamma fiskemetoder● Vattenbruk, utsättning och fiskevård


Avdelningen för resursförvaltning● Förvaltning av fiskbestånd

● Reglering av svenskt fiske inom EU:s gemensamma fiskeripolitik

● Reglering av kust- och insjöfiske

● Fiskeflottans dimensionering och licensiering av yrkesfiskare

● Ekonomiskt stöd till yrkesfisket, beredningsföretag och vattenbrukare

● Handel och samhällsekonomiskt utredningsarbete

● Utveckling av förutsättningen för fritidsfiske

● Utveckling av konsumentaspekter

● Utveckling av fiske och miljövård i utvecklingsländer

● Bevaka fiskeintresset vid miljöprövningar

● Främja och utveckla fiskevården


Avdelningen för fiskerikontroll

Fiskeriverket är den myndighet som har det övergripande ansvaret för den svenska fiskerikontrollen i nära samarbete med Kustbevakningen inklusive det gemensamma Fiskerikontrollcenter som utgör en samlad kontaktyta mot fiskerinäringen och andra myndigheter.

Detta innebär ansvar för:

● Uppföljning av Sveriges beslutade fiskemöjligheter (kvoter och effort)

● Övervakning av fiske och handel med fisk

● Landnings- och transportkontroll

● Kvalitetskontroll

● Tillhandahållande av fiskeriinformation, bl.a. officiell fiskeristatistik


Reglering av fisketEU:s gemensamma fiskeripolitik

Den svenska fiskerilagstiftningen är underordnad EU:s fiskeripolitik, främst genom olika rättsakter varav de vanligaste är förordningar.

Grundförordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Avser i huvudsak yrkesmässigt fiske i havet.

Ankommer på medlemsstaterna att utfärda de resursreglerande föreskrifter som behövs i sötvattensområdena och avseende fritidsverksamheter.

▪Yrkesfisket regleras inom GFP:n

▪ Fritidsfisket regleras nationellt

Fiskeriverket utfärdar nationella regler längs kusterna, de Stora sjöarna och rinnande vatten upp till första vandringshindret


Internationell förvaltning- Beslut om fiskeregleringar fattas av EU:s ministerråd efter förslag från EU-

kommissionen

- Kommissionen skall basera sina förslag på vetenskaplig rådgivning och begär in dessa från Internationella Havsforskningsrådet (ICES).

- Kommissionen föreslår i november varje år fångstbegränsningar för nästa års fiske – TAC (Total Allowable Catch) - yrkesfiskets fångster

Västerhavet: sill, skarpsill, torsk, räka, havskräfta, rödspotta, kolja,

kummel, vitling, äkta tunga, pigghaj

Östersjön: sill, skarpsill, torsk, lax

- Tekniska regleringar såsom maskstorlekar , begränsningar i fisket i vissa områden, under vissa tider, bifångster, förvaltningsplaner för fiskbestånden


Svensk fiskerilagstiftning

Fiskelagen SFS 1993:787

1 § Denna lag gäller rätten till fiske samt fisket inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon. I de fall som anges särskilt gäller lagen även svenskt havsfiske utanför den ekonomiska zonen.

Förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen

▪ vissa övergripande regler, t ex förbud att fiska mal, flodpärlmussla

▪ att Fiskeriverket får föreskriva närmare om fisket

▪ redskapsbegränsningar för fritidsfisket

Föreskrifter i Fiskeriverkets författningssamling (FIFS)

Fiskeriverket utfärdar yrkesfiskelicenser och fartygstillstånd för yrkesfisket.


Nationell förvaltning

Längs kusterna samt inom sötvattensområdena regleras huvuddelen av fisket genom nationella föreskrifter om:

- begränsningar av fiskets omfattning

- yrkesfiskelicenser (nämnts tidigare)

- särskilda tillstånd att fånga vissa arter

- förbudsområden

- minimimått för landade fiskar

- tekniska regleringar dvs maskstorlekar, flyktöppningar

- fredningstider under lekperioden

Också för arter som är kvoterade kan Fiskeriverket utfärda särskilda regler innanför 4 nautiska mil t ex fiskestopp under fiskens lekperiod.


Redskapsbegränsningar för fritidsfisket 13 §Den som fiskar med rörliga redskap i vatten där fisket är fritt för var och en får endast använda nät, långrev, ryssja, bur, handredskap och håv.

Vid fiske med nät, långrev, ryssjor och burar får sammanlagt högst sex redskap användas samtidigt. Vid hummerfiske får därutöver högst fjorton burar (hummertinor) användas. En långrev får vara försedd med högst 100 krokar. Nätens sammanlagda längd får inte överstiga 180 meter.

Första och andra styckena gäller inte den som fiskar yrkesmässigt, innehar fisket med äganderätt eller har rätt till fisket på grund av nyttjanderätt som omfattar även annat fiske än det som är fritt för var och en.


Yrkesfiske

Den svenska fiskeflottan

Fiskare med yrkesfiskelicens: 1 742

● Havs- och kustfiske 1 549

● Insjöfiske 193

Fartygstillstånd: 1 473

● Mindre än 12 m: 1 167

● Större än 12 m: 270


De tre viktigaste segmenten

Pelagiska trålare: Atlanten, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, Östersjön

målarter: sill, skarpsill, makrill

Demersala trålare: Skagerrak och Kattegatt, Nordsjön, Östersjön

målarter: torsk, räka, havskräfta, sej, kolja

Passiva redskap: Skagerrak och Kattegatt, Östersjön

målarter: torsk, lax, havskräfta, piggvar, ål, hummer, strömming


FritidsfiskeFritidsfiske - allt fiske som inte sker med stöd av yrkesfiskelicens eller med stöd av att man äger en fiskerätt, så kallad enskild rätt. Kan bedrivas med såväl handredskap som med nät och burar. Oftast ett fiske för nöje, rekreation och egenkonsumtion.

Alla har rätt att fritt fiska med handredskap utmed Sveriges kuster och i de fem stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön. Det innebär att du får meta, spinnfiska, pilka och pimpla samt fiska med lina som har max 10 krokar här.

På västkusten får du också lägga nät och burar.

I andra vatten måste du antingen köpa fiskekort eller fråga fiskerättsägaren - oftast vattenägaren - om lov.


Fritidsfiske● En miljon personer mellan 16 och 74 år fritidsfiskade 2006

● 14 miljoner fiskedagar 2006, handredskap helt dominerande

● Fritidsfiske utövas främst i närområdet; hälften av fiskedagarna inom 30 km från bostaden

● En tredjedel av de fritidsfiskande var kvinnor

● 70% av barn och ungdomar är fiskeintresserade

● Fångst ca 18 000 ton, varav hälften från sötvatten

● Aborre, gädda, öring, makrill, viktigast för handredskap

● Kräfta, strömming, sik, plattfisk, viktigast för mängdfångande redskap

● Fritidsfiskerelaterad företagssamhet 1 300 och 2 600 företag

● Den fritidsfiskerelaterande verksamheten har en positiv syn på framtiden


En ny myndighet för havs- och vattenmiljön 1 juli 2011

Regeringen har pekat på behovet av en central förvaltningsmyndighet, som bör tilldelas ansvaret för havs- och vattenmiljöfrågor, för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig havs- och vattenmiljöförvaltning.

Den nya myndighetens uppgift och verksamhet – det samlade ansvaret för havs- och vattenmiljöfrågor.

Documents

Fiskeriverket – en myndighet för fisk och fiske