www.svenskakyrkan.se/karlshamn

2 2013

En dag med diakonen Annica sidorna 3-5

Karlshamn + Hällaryd + Åryd = SANT! sidan 7

En dag med Annica

Följ påsken i Bibeln

Sammanläggning

Oscar Ahnfelt

Kyrkligt ABC om frestelser

Kyrkovalet

Doptavlan

Påskkalendarium

3-567

8-910111316

Innehåll:

Utgivare: Svenska kyrkan Karlshamn

Ansvarig utgivare: Johan Tyrberg, 0454-30 22 01johan.tyrberg@svenskakyrkan.se

Redaktion: Britt Kilsäter, Johan Tyrbergoch Camilla Lindskog

Redaktör: Camilla Lindskog, 0454-30 22 11camilla.lindskog@svenskakyrkan.se(text och bild om inget annat anges)

Församlingsexpedition och Kyrkogårdsexpedition:Mån-, tis-, tors- och fredag 09.30-12 telefontid även 13-14.30 (0454-30 22 00)

E-post: karlshamn.pastorat@svenskakyrkan.se

Hemsida: www.svenskakyrkan.se/karlshamn

Facebook: www.facebook.com/SvenskakyrkanKarlshamn

Omslagsbild: Diakon Annica GanestedtFoto: Camilla Lindskog

Tryck: BS-tryck AB, Karlshamn

JOHAN TYRBERGkontraktsprost

Se, jag gör allting nytt!

Döpta

Sonja Alice CitrénEmma Alexandra EdvardssonNathalia Anna Christina JohanssonElin Alice Sofie KarlssonEddie Ove Enar ÖsterdahlJenny Linnea FagreniusSelma Margit Vera Viola AnderssonVienna Lily Eva Sjöbring BergSiri Isa Mary JohannessonMaxim MäkinenElla Elsie Katrin JakobssonHilma Hanna Viola LindkvistElma Inga Margit Alvarsson

Love Erik Lobben RohlinWilliam Lillebror GustafssonTove Elise UlveklintOtto Erik Alfred NordTheo Johan AppelgrenJohn Wilhelm Tage JohanssonCarl Svante Neo HammarinCasper Charlie Mikael SvenssonThor Egil Jonas Sundin BlixtAnton Jonas ZetterqvistVincent Einar Otto Bos GustavssonAlexander Oiva Johannes IkäheimonnenViggo Fritz Fredrik Corfitzen Håkansson

Vi hälsar er välkomna som medlemmar i Svenska kyrkan och Karlshamns församling:

Rubriken är ett citat av Gud (Uppen-barelseboken 21:5). Gud är nyskapande, och man vet aldrig vad som kan hända. Vi inom kyrkan har ibland snarare an-klagats för att säga ”se vi gör som vi alltid gjort”. Påsken handlar egentligen om att just göra allting nytt! Livet tar fart på nytt. För oss är det uppenbart. Våren gör att de torra växterna fylls av nytt liv. Men uttalandet är större. Själva livet är nytt! Döden är besegrad! Vi kan se framtiden an med tillförsikt. Den yttersta faran är förvandlad. Det är kristendomens kärna.

I veckan före påsk vill vi göra något nytt i Carl Gustafs kyrka – vi använder kyrkan som biolokal. Vi visar tre filmer, som alla ansetts kontroversiella. De handlar om Jesus och om händelserna under den första påsken, men de har olika utgångspunkter och har blivit

ifrågasatta när de först visades. Därför vill vi visa dem, och samtala om dem. Välkomna!

I tidningen du håller i vill vi också prova något nytt. Du ska få följa några som arbetar i församlingen under en dag. Denna gång är det diakonen Ann-ica. Också mycket som inte är nytt kommer att möta oss: Markuspas-sionen på palmsöndagen! Kyrkoval, frestelser, och mycket annat. Men vårt samgående med Hällaryds och Åryds församlingar är nytt! Det ska vi återkomma till...

Glad påsk och ett förnyat liv önskar jag dig!

2

”Livet är tufft! Ingen människa

klarar allt ensam.

En dag med... diakonen Annica

08.00 Diakonen Annica Ganestedt börjar dagen med att läsa igenom nya mejl och lyssna av telefonsvararen. Idag är det torsdag och expeditionstid så telefonen ringer nästan oavbrutet. Annica har expe-ditionstid två förmiddagar i veckan då hon säkert är inne på kontoret. Annars är Annica mycket ute hos församlingsbor, på möten eller i någon verksamhet. Ett av samtalen denna morgon är från Ar-betsförmedlingen. De undrar om Annica har möjlighet att ta emot en person som vill arbetspröva. De bokar en tid för möte. – Vi tar emot arbetsprövare och prakti-kanter så långt det är möjligt, men det är ett stort tryck och vi vill inte ta emot för många samtidigt. Det ska bli en men-ingsfull period där vi har ordentligt med tid för var och en.

Jag lämnar Annicas kontor varje gång det ringer, samtalen är bara för Annicas öron. Både unga och gamla hör av sig. – Livet är tufft! Ingen människa klarar allt ensam. Många vill prata om sorgen de bär på, om ensamhet, om livsfunder-ingar eller relationsproblem. Jag är var-ken psykolog eller läkare, jag gör inga bedömningar eller för journaler, men jag lyssnar gärna. Jag ser det som ett privile-gium att få dela andras livsberättelser. Det är stort!

Annica hinner med en del administra-tiva uppgifter mellan telefonsamtalen. – Det är mycket planering och pappers-arbete. Mycket mer än många tror. Re-dan nu måste årets sommarkyrka plan-eras. Annica passar på att beställa affi-scher av mig där hon efterlyser som-marjobbare som ska sköta kaffeserver-ingen. Hon hinner också med att förbe-reda andakten som hon ska hålla senare

I serien ”En dag med...” ska vi få följa med olika personer som arbetar hos oss. Först ut är diakonen Annica Ganestedt.

idag och skriva födelsedagskort till de församlingsbor som fyller 80, 85, 90 år och där över. – De flesta blir väldigt glada för födelse-dagshälsningen. Ibland får vi tackkort eller ett telefonsamtal och ibland vill man att jag ska komma och hälsa på.

Diakoner har tystnadsplikt vilket in-nebär att de inte för vidare det man be-rättar för dem. Tystnadsplikten är inte total så som prästernas är. – Får jag höra att ett barn far illa har jag anmälningsplikt. Kan jag så försöker jag få den som berättar att anmäla, och jag hjälper gärna till med det.

Diakonen Annica Ganestedt har alltid arbetat inom människovårdande yrken. – Jag vet att det låter klyschigt, men jag tycker det är både roligt och spännande med människor.

3

Karlshamns kommun har nyligen start-at nätverket ”Våld i nära relationer” där Annica är vår representant. – Syftet med nätverket är att vi som kommer i kontakt med familjer där någon far illa ska känna till varandras resurser. Vår främsta resurs är att vi kan ställa upp som samtalspartner.

10.30 Idag är det sopplunch i Församlings-gårdens tegelhus. Annica hälsar på i köket hos husmor Helena som tillsam-mans med Vivan och Lena kokar lins-soppa och dukar. – Vi har många som hjälper till med allt från att koka kaffe eller soppa till att göra hembesök. De är en verklig tillgång! Vi tar gärna emot fler som vill hjälpa till med sådant de tycker är roligt.

Alla diakoner bär ett emblem, antingen som halsband eller som brosch. Emblemet är bara till låns. Man får det av biskopen när man vigs till diakon och när man dör ska det skickas tillbaka till stiftskansliet. – Jag vigdes av biskop Antje Jackelén, det var en mycket stor dag för mig. En fin sak var att jag fick dela den med min vän och mentor, Birgit Ahl-toft. Då visste vi inte att jag två år senare skulle efterträda henne. Annica håller upp diakonsmycket och berättar om symbolerna. Ringen symboliserar världen och att Gud om-sluter allt. Korset står för Jesus och duvan den heliga Anden. – Men duvan är också den duva som Noa släppte ut från arken och som kom tillbaka med en grön kvist i näbben som ett budskap för att det finns liv. Och det ska vi diakoner också göra. Vi ska bära hopp om liv! Ibland är det svårt att uppfatta, men en blick, ett handslag eller ett hej kan göra mycket för en annan person. Det kan få den att känna att ”jag finns, jag är viktig”.

11.30 Nu börjar gästerna till sopplunchen komma. Annica vill personligen hälsa var och en välkommen. – Jag vill hinna se och byta några ord med alla som kommer. Det är viktigt! Innan soppan serveras samlas man för andakt som Annica håller i. Idag handlar det om att man ska vara öppen för nya bekantskaper.

Det råder en glad och god stämning vid måltiden. Man diskuterar allt möjligt, som att man träffat den nya prästen och hur många fastlagsbullar man ätit i år. Många äter ensamma till vardags och tycker det är roligt att dela gemenskapen här. En kvinna klingar i glaset och ber att få hälsa till alla från en dam som också brukade komma till soppluncherna. – Hon har flyttat nu och allt är bra!

En av våra vänner på Facebook, Anneli Väpnare, har ställt frågan: ”Varför är diakoni viktigt idag?”. Annica lyfter frågan vid bordet. Någon menar att Svenska kyrkan finns där när livet går snett. – Jag vet att jag alltid kan vända mig till kyrkan. Annica tar sig alltid tid om jag behöver prata eller ha hjälp med något. Diakoni ger hopp och trygghet!

iakonens emblemD

Medarbetaren Lena och Annica pratar med Fransy som gärna kommer till soppluncherna i Församlingsgårdens tegelhus.

CAMILLA LINDSKOG

iakonens tystnadsplikt

Annica berättar att det är många som söker sig till Svenska kyrkan, av olika anledningar. – Det vi kan erbjuda är mötet, samtalet. Det många längtar efter är att få dela tankar om sitt liv, få berätta för någon som lyssnar. Vi hamnar alla i perioder när vi känner oss ensamma eller utsatta, där fyller diakonin en viktig funktion.

14.00 När de sista gästerna har lämnat För-samlingsgården ringer Annica till RIA för att kolla om de vill ha den överbliv-na soppan. Det vill de gärna, så de be-stämmer att Annica ska lämna den om en timme. På denna timme händer det mycket; en kvinna som praktiserat hos Annica kommer för att få hjälp med en blankett hon ska lämna till Försäkrings-kassan, Annica redovisar de vid sopp-lunchen inkomna pengarna för vår eko-nom Bodil. Mejl och telefonsvarare kollas igen. Några punkter för sommar-ens utfärder, vårens träffar på äldrebo-endena och närvaron vid Sweden Rock kryssas också av.

15.00 Annica ger sig iväg mot ett hembesök. Några vill träffa Annica i sitt eget hem, andra vill träffa henne i Församlings-gården. – En del vill samtala via telefon och det går lika bra. Det ska kännas bra för den som behöver mig. Idag är det en kvinna som ser dåligt som ska få besök. Hon tycker om när Annica läser ur Bibeln.

Husmor Helena har hjälp av Vivan och Lena när det ska kokas soppa, dukas och diskas.

D– Vi brukar sjunga tillsam-mans också. Det är ingen annan som gör det med henne. Sedan pratar vi om livet, om hur det blev som det blev och hur det känns. Det behöver alla männi-skor göra!

Innan Annica går visar hon en tavla hon fick vid sin diakonvigning, på den står det bland annat: ”Någon som lyssnar, någon som ler, någon som tröstar, någon som ber, någon som inte delar in i svart eller vitt, det är diakonin i församlingens mitt.”– Så vill jag att det ska vara och det strävar jag efter!

Innan sopplunchen håller Annica en kort andakt med bibel-läsning, sång och betraktelse.

Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som diakon har tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon därvid har fått veta under enskild själavård. Tystnads-plikten hindrar dock inte att en sådan uppgift lämnas ut om – personen ifråga medger att uppgiften lämnas ut,– diakonen har ålagts att uttala sig under ed, – det föreligger uppgifts-, informations- eller anmälningsskyldighet enligt lag, eller– det föreligger anmälningsskyldighet enligt 54 kap. 13 a §. (SvKB 2002:9; 2003:9, 2011:4)

Kyrkoordningen, kapitel 32, paragraf 9

5

Påsken är ett väldigt drama! De fyra evangelierna har olika vinklar på Jesu liv, men när det kommer till påsken är de ganska samstämda. De är också eniga om att det handlar om det mest centrala i hela berättelsen om Jesus! De olika dag-arna i Stilla veckan, eller Den Heliga Veckan, bär olika delar av berättelsen.

Palmsöndagen, 24 mars Markus kapitel 11 verserna 1-11Jesus gör entré i Jerusalem. Han använd-er medvetet symboliska handlingar och låter sig hyllas som kung. Det är en pro-vokation, både som kungahyllning, och för att den enda sträcka han rider är den sträcka en from pilgrim förväntades gå till fots. Jesus gör tvärt om. När han inte gör som hyllningsskarorna förväntade sig har han provocerat alla. Han går sin egen väg och gör det han menar är hans uppgift, därför blir han övergiven av alla.

Måndag, 25 mars Markus kapitel 14 verserna 1-11 (eller bara verserna 7 och 10)När Jesus är på topp börjar han prata om sin begravning. När andra vill använda honom som inspiration till enkelhet och att ge till de fattiga tar han emot en dyr hyllning – till vilken nytta? En av hans hängivna går bakom ryggen…

Markus kapitel 14 vers 12-31 (eller bara verserna 17 och 31) De har fest. Som de flesta andra. Petrus är väldigt kaxig och väldigt modig, så länge inget händer…

Tisdag 26 mars Markus Kapitel 14 verserna 32-42 (eller bara 33 och 37)Så var det med den kaxigheten…

Markus Kapitel 14 verserna 43-52 (eller bara 45, 47 och 52)Avslöjande nr 1: den som drar svärd är Petrus, till skillnad från Judas som kom-mer med kärlekens symbol – kyssen. Avslövande nr 2: den nakne är enligt traditionen evangelisten Markus.

Onsdag 27 marsMarkus kapitel 14 verserna 53-72 (eller bara 56, 61-63 och 71)Han är tagen till fånga. Han ska dömas, men för vad? Det gäller att hitta på något. Aha! Hädelse blir anklagan. Petrus, den kaxige och modige, fegar ur.

Markus kapitel 15 verserna 1 till 20 (eller bara 4-5 och 15)Nu är anklagelsepunkten ändrad för att passa Pilatus. Pilatus finner Jesus oskyl-dig, men vågar inte frikänna honom. Att släppa en skyldig blir viktigare än att släppa en oskyldig. Jesus är dock bara tyst och låter sig torteras.

Skärtorsdag, 28/3 Markus kapitel 14 verserna 12-26 (eller bara vers 22)Tillbaka i festen. När judarna offrade syndoffer och liknande fick de äta av djuret. De blev då förenade med offret och hade offrat en del av sig själv. Påsken påminde om flykten från Egypten där ett lamm offrades för att de skulle leva. När man åt påskalammet blev man en del av händelsen och befriad. Nu blir Jesus påskalammet.

Långfredag, 29 mars Markus kapitel 15 verserna 21-41 (eller bara verserna 37 till 39)Nu är den judiska anklagelsen (hädelse) glömd. Bara den romerska (judarnas konung) är kvar. Det var romarna som korsfäste honom. Eller annorlunda ut-tryckt: Det var vi alla. När man dör på ett kors dör man av utmattning. Jesus dog med ett rop. Det var tillräckligt för den erfarne bödeln att tro och förstå vem han var… Vad tror du?

Markus kapitel 15 verserna 42 till 47Respekten för en död behöver inte ta slut vid döden.

Påskafton, 30/3 Första Moseboken kapitel 2 vers 2Fundera på det!

Påskdagen, 31/3 Markus kapitel 16 verserna 1 -14 (eller bara vers 8)Att Jesus uppstod hade ingen förväntat sig. Sådant händer inte. Men de blev övertygade. Det var inte en symbolisk uppståndelse. Det som vittnena ger ut-tryck för är något mer! Mysterium. Mirakel.

Annandagpåsk, 1/4 Lukas kapitel 24 verserna 36-49 (eller bara verserna 37-39) Det är inget spöke. Han är av kött och blod. Det omöjliga har blivit möjligt. Han lever än och kan möta oss! Livet besegrar döden också för mig.

Följ påskens berättelse i Bibeln

Oavsett om du vill besöka någon av påskgudstjänsterna eller följa med i påskens berättelse på egen hand, kan du ha hjälp av detta förslag på vad man kan läsa i Bibeln.

JOHAN TYRBERGIllustrationer: Susanne Engman

Har du ingen Bibel? Kom och hämta en i Församlingsgården!

Det görs så otroligt

mycket bra

6

Karlshamn + Hällaryd + Åryd = SANT!

För några år sedan fick församlingarna i Åryd och Hällaryd veta att de behövde se över sin organisation. Stiftsstyrelsen ville förbättra arbetssituationen i Lunds stifts enprästpastorat. Kyrkoråden ställde frågan om ett eventuellt samgående till Karlshamn, där kyrkorådet svarade po-sitivt. 2010 inleddes informella samtal om ett eventuellt samgående och hösten 2012 klubbade stifstssyrelsen det förslag till organisation som kyrkoråden kommit överens om. Den 1 januari 2014 går vi samman under namnet Karlshamn-Trensum pastorat.– Jag tror på samarbete, men visst fanns det en del orosmoln i början. Kyrkorådet gjorde en karta och såg ganska snabbt att

fördelarna klart övervägde nackdelarna, säger Hällaryds kyrkorådsordförande Annette Sandberg.

Under 2013 finns ett samarbetsorgan, så kallat indelningsdelegerade, som för pro-cessen med sammanläggningen framåt. Det är många organisatoriska och prakt-iska frågor som måste förberedas och redas ut. – Det är ganska mycket arbete kvar men jag har stora förhoppningar om att alla tre församlingarna får ett ännu mer in-tressant gudstjänstliv och ett rikare utbud av verksamhet. Vi får ju en större resurs-bank!Våra församlingar samarbetar redan på

en del områden, som till exempel i kon-firmandverksamheten. – När vi samlar våra idéer, kunskaper och tillgångar sker en positiv utveckling.

Annette menar att anställda, förtoende-valda och andra aktiva i Svenska kyrkan måste bli bättre ambassadörer. – Det görs så otroligt mycket bra saker i våra församlingar och ändå är det många som inte känner till det. Karlshamns kyr-koherde Johan Tyrberg gör ett fantastiskt jobb där genom att synas på många olika sätt i samhället. Vi måste alla bli bättre på att visa att våra frågor är intressanta!

När stiftsstyrelsen meddelade Hällaryds församling att de skulle se över sin organisation startade ett omfattande arbete. Kyrkorådets ordförande Annette Sandberg ser positivt på resultatet - Hällaryds, Åryds och Karlshamns församlingar bildar ett pastorat 1/1 2014.

”Det görs så otroligt

mycket bra

CAMILLA LINDSKOG

Oscar Ahnfelt var musiker, sångare, tonsättare och predikant. I den Svenska Psalmboken står det om honom: ”Ahnfelt Oscar (1813-1882) sångare, predikant och musiker, sångboksutgiv-are, Karlshamn.”

Idag är han mest känd för att ha tonsatt många texter skrivna av Lina Sandell, där psalmen ”Blott en dag ett ögonblick i sänder” hör till en av pärlorna i psalm-boken.

Oscar föddes i Skåne. Hans far Jonas Ahnfelt var kyrkoherde i Gullarps för-samling. Här såg Oscar dagens ljus den 21 maj 1813 och här tillbringade han sin barndom. När han var 14 år fick fadern en ny tjänst som kyrkoherde i Knästorps församling, strax söder om Lund. Oscar hade fem bröder och en syster. Syskonen fick växa upp in en musikalisk och kul-turell miljö. Ofta hade man vänner på besök i hemmet då man hade musik-

stunder och högläsning ur någon aktuell bok.

Oscar visade sig tidigt vara en musikalisk be-gåvning. Henrik Tho-mander som var en av familjens vänner, och senare skulle bli biskop, hörde till dem som im-ponerades av Oscars musikalitet. I Lund tog Oscar studenten och studerade vidare till teologie magister, men präst blev han aldrig.

Blott en dag, ett ögonblick i sänder...

Bekantskapen med Thomander skulle visa sig få stor betydelse för Ahnfelt. Hösten 1839 blev Thomander invald i riksdagen och åkte till Stockholm nyåret 1840. Den nyvalde riksdagsmannen tog med sig Ahnfelt för att han skulle få möj-lighet att studera musik vid Kungliga Musikaliska Akademin. Här trivdes Oscar! Han fick utveckla sin musikaliska begåvning. För att dryga ut kassan bör-jade han hålla konserter och erbjöd också gitarrlektioner.

Snart uppstod hos Oscar ett behov att få tag i ett bättre instrument - en gitarr som kunde klara av hans krav på hur en gitarr skulle låta. Tillsammans med in-strumentmakare Otto Fredrik Selling, lät han tillverka en tiosträngad gitarr med två halsar. En hals med sex strängar och en med fyra strängar. Ur detta in-strument, som Oscar behöll hela livet, fick han fram den mest ljuvliga musiken. Överallt blev folk hänförda av hans sång och gitarrspel. Efter Ahnfelts död skänk-tes gitarren till Evangeliska Fosterlands-stiftelsen. Där togs den om hand av en missionär, som tog med sig den till Indien. Därifrån blev den så småningom hemskickad till Sverige igen och finns idag på EFS expedition i Uppsala.

Carl Olof Rosénius flyttade från Väst-erbotten till Stockholm 1840, samma år

I år är det 200 år sedan Oscar Ahnfelt föddes. Det vill vi na-turligtvis påminna om efter-som han är en av dem som har satt vår stad på kartan.

”Ahnfelts sånger” med Oscar Ahnfelts gitarr i relief på pärmen, är en av många älskad sångbok.

som Oscar Ahnfelt kom till staden. Rosé-nius började hålla möten i Bethlemskyr-kan och ganska snart uppstod en andlig väckelse kring honom. Rosenius var en lugn norrlänning som aldrig rev upp några känslor, utan det var själva bud-skapet som grep tag i lyssnarna. På 1800-talet var man i allmänhet väl insatt i vad Bibeln lärde, genom husförhör och kristendomsundervisning. Därför var religiösa grubblerier vanliga. Frågan var: ”Har jag gjort tillräckligt för min frälsning?” Rosénius predikade rakt och enkelt om att vi inte kan göra något för vår frälsning, Gud har redan gjort allt när Jesus dog för vår synd på korset. Vi be-höver bara tro det. Detta budskap befri-ade många till att tro på Guds nåd. Det var detta budskap som mötte Oscar Ahn-felt när han besökte kyrkan och det blev helt livsavgörande för honom. Genom sin musikaliska begåvning fick han snart börja sjunga och spela på gudstjänsterna. Rosenius blev lite av Ahnfelts andlige far. I Stockholm lärde han känna Lina Sandell och sångerskan Jenny Lind som tillhörde Rosenius vänkrets. Här träffade Oscar också sin fru Clara.

Uppmuntrad av Rosenius började Oscar göra predikoresor runt om i landet. Han predikade i kyrkor, i herrgårdar, i stugor och i hyddor. Överallt dit han blev inbjuden. Han började alltid med att sjunga och spela. Med musik och sång öppnades människors hjärtan för att lyssna till evangelium om Guds nåd. Snart var han en välkänd förkunnare som fick kallelser att predika över hela norden. Med häst och vagn kunde han vara borta i månader på predikoresor.

1848 blev Oscar och Clara Ahnfelt till-frågade av målarmästare Andreas Lager-blad om att bosätta sig i Karlshamn. Lagerblad var en affärsman med många järn i elden, bland annat som ombud för ett rederi med Amerikabåtar. Han ville att makarna Ahnfelt skulle komma till Karlshamn och ta hand om den lilla läsarförsamlingen som fanns där. De accepterade och flyttade till Karls-hamn 1851. Den lilla församlingen fick uppleva något av en väckelsetid och på vårvintern 1853 kom ett trettiotal till tro. Samtidigt fortsatte Oscar sina långa predikoresor, där människor lämnade sig åt Gud på nästan varje ställe han besökte. Karlshamn blev platsen där han vilade upp sig efter sina resor. Här köpte makarna Ahnfelt också en bostad på Drottninggatan 70. Inne på gården ser

Här, inne på gården, bakom den gula fasaden med nummer 70, bodde Oscar och Clara Ahnfelt.

fastigheten fortfarande ut som den gjorde på 1800-talet. På övre våningen finns missionssalen bevarad, där man från början höll sina möten.

Oscar tonsatte många texter av Lina Sandell och samlade också på sig en hel del sånger som han fått tag på under sina resor. Dessa sånger gav han ut i häften som han sålde och fick på så sätt lite in-komst. För att få råd med att ge ut sång-erna ställde Jenny Lind upp och betalade tryckningen. Häftena samlades i en sångbok med 200 sånger som kallades ”Ahnfelts sånger”.

Den församling som Ahnfelt tjänade finns fortfarande kvar i Kristofferkyrkan, på Christoffer Schrödersgatan. Idag är det en gemensam församling för Evan-geliska Fosterlandsstiftelsen och Mis-sionskyrkan. Här har Ahnfelt predikat många gånger. Vid pingst ska försam-lingen fira 200 års-minnet av Oscar Ahnfelts födelse. Då kommer också hans unika gitarr att finnas på plats. Kanske någon spelar på den och låter hans melodier åter igen ljuda på dess strängar?

Oscar Ahnfelt avled i sitt hem den 22 oktober 1882. Hans sista ord på dödsbädden var: ”Människosonen har kommit för att söka upp och rädda det som var förlorat” (Lukas 19:10) Efter denna devis levde och dog Oscar Ahnfelt.

På Oscar Ahnfelts gravsten på Hvilans kyrkogård, i kvarteret Abraham nr 4, står bibelordet: ”Människosonen har kommit för att söka upp och rädda det som var förlorat” (Lukas 19:10)

OVE EINEBRANTFoto: Ove Einebrant (Oscar, boken, huset)

Camilla Lindskog (graven)

När Herrens bön, Vår Fader eller Fader Vår, nyöversattes var frågan om frestel-ser en av knäckfrågorna. Vi bad i gamla översättningen ”inled oss icke i frestel-se…” och nu ”utsätt oss inte för pröv-ning…”. Är prövning och frestelse sam-ma sak? På grekiska uttrycks båda före-teelserna med samma ord. Detta över-sätts ibland ”frestelse” ibland ”pröv-ning”. Men när vi använder våra svenska ord betyder de inte samma sak. Frestelse är något som försöker locka någon att göra något som leder till skada. Prövning är som ett test man antingen visar någon annan att man klarar, eller som man visar sig själv och växer igenom.

När vi säger ”får jag fresta med en kaka till?” blir frestelse plötsligt nästan mys-igt, något man vill falla för. Djävulen kallas ibland ”Frestaren”. Målet för Djä-vulen är att locka mäniskor bort ifrån Gud. Då är frestelse i allra högsta grad destruktivt. Därför har vi fått lära oss att Gud aldrig frestar oss, han vill ju inte att vi ska gå miste om härligheten. Då blir det konstigt att be att Gud inte ska inleda oss i frestelse, det gör han ju inte ändå.

Att bli prövad är i grunden något posi-tivt. En lärare prövar sina elever när de förmodas mogna att klara uppgiften. Om de inte gör det får de stöd att prövas igen, om de klarar det stärks deras själv-förtroende och erfarenheten ger nya möjligheter. Gud prövar oss, men aldrig

över vår förmåga. Så kan vi växa och mogna som människor och kristna. Då blir det i och för sig märkligt att be att han inte ska göra det…

Om man tänker sig en situation där något lockar mig genom sin skenbara ljuvlighet, möjlighet till pengar, njutning, berömmelse eller kanske lättja, tror jag inte man funderar på om man ska defi-

Kyrkans ABC – Frestelser

JOHAN TYRBERGFoto: KyrkoCD5

niera det som prövning eller frestelse. Varken ljuvlighet, pengar, njutning, be-römmelse eller lättja behöver vara fel, och just därför kan det vara försåtligt. Ett erbjudande kan vara en frestelse att säga ja till, eller en frestelse att säga nej till för att visa sig ståndaktig. Det är inte självklart vilket som är rätt val… Därför kan samma situation vara en frestelse, en prövning, eller en möjlighet till utveckling. Gud frestar inte, men han kan ta min frestelse och förvandla den till en prövning, hjälpa mig igenom och på det sättet göra att jag mognar!

Skillnaden mellan prövning och frest-else är alltså om det hotar att skilja mig från den egentliga Kärleken, eller om det är en möjlighet att öka min förmåga att leva i Kärleken. Det blir inte lätt att ge definitioner som för alltid avgör skillna-den. Kanske är det just det vi ber om oavsett om vi formulerar oss ”inled oss icke i frestelse…” eller ”utsätt oss inte för prövning…”!

Fastan och påsken handlar om hur Jesus blev människa, och som sådan frestades, led, dog och besegrade döden. Denna gång tänkte jag titta närmare på begreppet frestelser.

”Varken ljuvlighet, pengar, njutning, berömmelse

eller lättja behöver vara fel

10

Vem ska forma framtiden?Den 15 september är det kyrkoval. Då väljer Svenska kyrkans medlemmar vilka personer och grupper som ska styra kyrkan de kommande fyra åren. Kanske vill du ställa upp?

Svenska kyrkan är demokratiskt upp-byggd och beroende av människors en-gagemang. Alla är välkomna att vara med, ta initiativ och dela ansvar. Om man vill kandidera i kyrkovalet krävs det att man tillhör Svenska kyrkan, är döpt i Svenska kyrkan eller annat kristet sam-fund och fyller 18 år senast på valdagen. Man ska också vara folkbokförd i det område valet gäller.

De grupper som deltar i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. Det är

Läs mer om kyrkovalet:www.svenskakyrkan.se/kyrkoval

CAMILLA LINDSKOG

sammanslutningar och intressegrupper formade för att delta i kyrkovalet. För att en grupp som vill delta i valet ska kunna registreras som nomineringsgrupp krävs stöd av ett visst antal personer som har rösträtt i valet. Till val i församling eller pastorat måste minst tio personer stödja

en ansökan, till stiftet 100 personer och till kyrkomötet 300 personer.

Den som är intresserad av att ställa upp i kyrkovalet kan börja med att kontakta de nomineringsgrupper som redan är representerade i vårt kyrkoråd, det vill säga Socialdemokraterna och Kyrklig Samverkan. Representanter för dessa grupper kan berätta mer om hur du kan göra om du sympatiserar med deras åsikter och vill ställa upp tillsammans med dem. Hör av dig till församlings-expeditionen, 0454-30 22 00, så får du kontaktuppgifter till respektive grupp. Vill du veta hur beslutsprocessen i Svenska kyrkan fungerar får du gärna slå kyrkoherde Johan Tyrberg en signal: 0454-30 22 01.

Det är också möjligt att bilda en ny nomineringsgrupp. Kanske är ni en grupp medlemmar som vill lyfta fram och prioritera andra frågor än de som prioriteras nu? Mer information om hur nomineringsgrupper bildas kan du få genom att kontakta Lunds stiftskansli, 046-15 55 00. Därifrån kan du även beställa de blanketter som behövs. Blan-ketterna måste ha inkommit till stiftet senast den 15 april.

Vilken typ av verksamhet ska Svenska kyrkan lägga kraften på? Idag erbjuder vi till exempel flera mötesplatser för barn och deras föräldrar, som David och hans mamma Ida.

11

De äldres dag Den som uppnått pensionsålder och däröver, inbjudes till ”De äldres dag” måndag 6 maj klockan 11 med start i Carl Gustafs kyrka.

På programmet:Gudstjänst i Carl Gustafs kyrka. Middag i Församlingsgården. Gunvor Dahlman dramatiserar och berättar om livets högtider och Helena Wilhelmsson står för musiken. Kaffe och kaka.

Pris: 50 kronorAnmälan: senast 26 april Expeditionen: 0454-30 22 00karlshamn.pastorat@svenskakyrkan.se

Vad gör man i en gudstjänst? Vilka olika moment ingår och hur går de till? Detta är frågor som barn och ungdomar ofta har, och ibland även vi vuxna. Visst kan man svara på dessa frågor med ord, men det bästa är ändå att uppleva det, att själv få en bild av hur det går till.

För att konfirmanderna ska få en bättre inblick i gudstjänstlivet kommer de under sin konfirmandläsning att med-verka vid ett antal mässor och gudstjän-ster i vår. Genom att hjälpa till i mässan hoppas vi att de ska känna en större del-aktighet i denna, öka förståelsen för gudstjänstens olika moment och upp-leva värdet i att fira gudstjänst.

Ung i mässan

REBECKA BERGMAN

Linus vill arbeta med ungdomar, gärna i kyrkanLinus Karlsson började engagera sig i vår konfirmandverksamhet direkt efter att han själv konfirmerat sig. – Det var pedagogen Kerstin som tyckte att jag skulle passa, och nu har jag varit ledare i sex år.Som konfirmandledare hjälper Linus till med allt möjligt.– Jag förbereder övningar och leder lek-ar. Och så hjälper jag konfirmanderna.

Nu är Linus 21 år och gör praktik hos oss i vår. Han deltar både i Karlshamns och i Hällaryd/Åryds församlingar. Un-der sin praktik ska han få se hela bredden i en församling, allt från de yngsta som kommer till Vuxen/Barngrupp till verksamheterna för de äldre.

– Jag ska också få vara med och se hur vaktmästarna arbetar, bland annat vid begravningar. Det ska bli intressant att få se hur allt fungerar med förberedelser och så.

Linus valde Svenska kyrkan som prak-tikplats eftersom han trivts så bra som konfirmandledare. – Jag tycker det är roligt att arbeta med ungdomar, det vill jag göra, gärna i kyrkan. Jag praktiserar här för att skaffa erfarenheter och för att få se världen med andra ögon.

CAMILLA LINDSKOG

Vårmarknad Lördag 23 mars klockan 10-14 bjuder församlingssyföreningen in till sin årliga vårmarknad i Försam-lingsgården där det blir kaffeserver-ing, lotterier, försäljning av hem-bakat, handarbeten, påskris m.m.

Lundutfärd 21 aprilProgram:08.30 Avfärd med buss från Församlingsgården11.00 Gudstjänst i Domkyrkan Kontraktsprost Johan Tyrberg predikar12.15 Lunch på egen hand13.30 Guidad visning i Domkyrkan14.30 Eftermiddagskaffe i Domkyrkoforum15.00 Vi tittar på det astronomiska uret när det spelar15.15 Hemfärd

Kostnad: 250 kronor/person eller 500 kronor/familj

Anmälan: senast 2 april Expeditionen: 0454-30 22 00karlshamn.pastorat@svenskakyrkan.se

Krematoriet 75 år!I år är det 75 år sedan krematoriet på Hvilans kyrkogård invigdes. Med anledning av detta har vi öppet hus på Hvilan lördag 18 maj.

Mer information kommer på affischer och i annonser.

12

Om en påskpsalmAsarums församlingshem, heltäckningsmatta, intressant väggdekoration, tidigt 70-tal, glatt mönstrade kläder, två systrar Wil-helmsson 7 och 10 år, förväntan, påskliljor och påskspel… Just det minnet har jag till psalm 154, ”Dina händer är fulla av blommor”, som då inte fanns i psalmboken utan introducerades under 70-talet.

Vi gick i kyrkans miniorer, syrran och jag, och hade med tant Vera, tant Astrid och tant Birgitta som tålmodiga ledare övat in ett spel som vi framförde på påskdagen i församlingshemmet. Inte i kyrkan utan, vad jag minns, efter guds-tjänsten. Jag hade antagligen en av huvudrollerna eftersom jag älskade att spela teater. Vi avslutade spelet med att sjunga ”Dina händer är fulla av blommor”. Med handklapp i refrängen… Det var inte så vanligt då så vi tyckte det var väldigt roligt!

Psalm 154 – som sången fick heta i 1986 års psalmbok – har sedan dess följt mig vid varje påsk, en härlig psalm att få sjunga, att tillsammans få glädjas åt uppståndelsen och framtidshoppet! ”Dina ögon är fyllda av glädje. Säg, vad har de sett för att få sånt ljus? De har sett hur vårt liv fick en mening. Jesus fyller mörker med liv och ljus.” Kan man bli annat än glad och positiv av en sådan text?

Att växa upp med söndagsskola, miniorer, juniorer och Kyrkans Unga innebär att man får med sig en psalmskatt och många härliga minnen. Jag är glad att jag fick möj-ligheten att delta i kyrkans verksam-het redan som barn, jag bär med mig många ord och psalmtexter som hjälpt mig genom livet.

Den 1 januari 2005 togs vår fina dop-tavla i bruk. Tavlan är en stor oljemål-ning gjord av konstnären Ann-Christine Svensson från Karlshamn. Dopfiskarna är tillverkade av hamrad mässing och görs av hantverkare Ingmar Svensson från Pukavik.

Tavlan symboliserar livet, vattnet som vi ligger i, döps i och som är liv-givande för hela vår existens. Den röda tråden är en symbol för Guds kärlek som SUSANNE PERSSON

DoptavlanFisken var den första kristna symbolen och i de första kristna församlingarna fick den döpte en fisk att ha i en kedja om hals-en. Vi delar också ut fiskar – efter att de hängt på doptavlan.

knyter samman jord, himmel och hav och en människas hela liv.

I samband med att någon döps i Carl Gustafs kyrka hängs det upp en personlig dopfisk, med namn och dopdatum, på tavlan. Fisken hämtas sedan i samband med en dopfest på Kyndelsmässodagen nästföljande år.

HELENA WILHELMSSON

13

Nu har turen kommit till de som är födda 1999 att få inbjudan till våra kon-firmandgrupper, så håll ögonen öppna efter brev från oss. Inbjudningsbrevet skickas till alla som är medlemmar i Svenska kyrkan. Är man inte medlem går det utmärkt att anmäla sig till kon-firmandgrupperna ändå.

Tiden som konfirmand handlar om livet, om Gud och om hur allt hör ihop. Man får en chans att fundera mer på vad man tänker och tror. Läger, musik och diskussioner är några av de saker vi upplever tillsammans.

Vi hälsar ungdomarna och deras för-äldrar välkomna till en informationsträff i Församlingsgårdens tegelhus på Kungs-gatan 58, tisdag 21 maj klockan 18.30.

För frågor och mer information:Kerstin Centerdal, 0454-30 22 16kerstin.centerdal@svenskakyrkan.se

P.S. Även den som är född tidigare än 1999 kan konfirmeras. Hör av dig!

Johan Sebastian Bach var inte bara en enastående tonsättare, utan också en flitig arrangör av andra tonsättares musik. Ofta låter vi honom tyvärr överskugga sina samtida kollegor, men Bach själv hade stor respekt för kollegornas arbeten.

Reinhard Keisers ”Markuspassionen” är ett unikt verk i flera avseenden: förutom att det är den enda passion som Bach återanvände flertalet gånger, är det också den enda kända gången då han gick på djupet med musik av den samtida superstjärnan Georg Friedrich Händel – vars musik nämligen Bach också införde i Kaisers passion!

KERSTIN CENTERDALFoto: Kerstin Centerdal

Markuspassionen av Reinhard Keiser

JOAKIM OLSSON KRUSE

Även framförandena i mars är unika: de sker i samarbete mellan Fredrikskyr-kans kör (Karlskrona Stadsförsamling) och Carl Gustafs Motettkör. Solister är sopranen Kerstin Forsberg, alten Anna Jefta, tenoren Jörgen Axelsson, och bas-en Martin Arpåker.

Det är fritt inträde till konserterna: Fredrikskyrkan i Karlskrona lördag 23 mars klockan 16 och Carl Gustafs kyrka i Karlshamn söndag 24 mars klockan 18.

Dags att anmäla sig till höstens konfirmandgrupper!

Varje fredag eftermiddag (med undan-tag för när det blir någon förrättning) under vår och höst, finns diakoner och/eller någon av våra medabetare på plats i Carl Gustafs kyrka.

Drop in-fikat är avskalat och i all en-kelhet. Det finns kaffe och kaka till själv-kostnadspris (samma som i sommar-kyrkan) och det finns alltid någon att tala med om man önskar det.

Drop in-fika startade hösten 2012 efter att sommarkyrkan stängde. Det fanns ett

”När kyrkorummet blir spelplats för Berättelsen som vill nå varje människas hjärta, suddas gränsen mellan teater-föreställning och gudstjänst ut.”

”Gå på vatten” är en teaterföreställning inspirerad av Johannesevangeliet och spelas i Carl Gustafs kyrka torsdag 11 april klockan 19.15 (efter veckomässan som börjar 18.30). Fri entré!

Jesus från Nasaret är en av de mest inflytelserika personerna i västvärldens kultur. Teater Dictat berättar, med tea-terns traditionella hantverk och Johan-nesevangeliet som grund, om mannen som är kristendomens fundament. Pjäsen vill inte ge svar, utan väcka reflektion, nya frågor och samtal som leder vidare.Teater Dictat består av de båda skåde-spelarna Cathrine Jeppsson och Johan Svensson.

Drop in-fika varje fredag i Carl Gustafs kyrka

Varannan torsdag i ojämna veckorträffas vi för att äta soppa i Församlings-gårdens tegelhus. Vi börjar 12.15 med andakt. Den tiden är bra även för de som arbetar i stan och har lunchrast från klockan 12.

Soppan är hemlagad och ofta vegetar-isk. Husmor och hennes medarbetare står för soppkok, förberedelse och servering. Sopplunchen riktar sig till alla – stora, små, daglediga och yrkesarbetande. För 25 kronor får man soppa, bröd, ost, kaffe och kaka för 25 kronor. Förutom att du får äta i en trevlig miljö och tillsammans med andra människor, finns det möjlig-het att träffa församlingens diakon.

14/3 En särdeles purjosoppa 28/3 Morotssoppa med räkor 11/4 Josefin’s tomatsoppa 25/4 Mia’s majssoppa 23/5 Potatis- och köttfärssoppa

Den 12 juni besöker vi Jämshögs folk-högskola där vi får en guidning och middagsbön i Nikodemuskapellet.

10.00 Avresa med buss från taxiplan 12.00 Lunch i matsalen på Jämshögs folkhögskola13.30 Avfärd mot Lovängsgården vid sjön Raslången. På Lovängsgården ser vi en av Sven Edvin Saljes berömda filmer, dricker kaffe och får berättelsen om Lovängsgården. Varma kläder är ett måste, medtag gärna en filt eller sjal.18.00 Vi beräknas vara hemma igen

Pris: 320 kronorAnmälan: senast 31 maj Församlingsexpeditionen 0454-30 22 00Glöm inte att uppge eventuella allergier!

Den 25 september går turen österut då vi besöker kyrkor i Blekinges skärgård. Mer detaljer kommer i nästa försam-lingsblad men boka in dagen i din alma-nacka redan nu!

ANNICA GANESTEDTSVEN-ERIK ARPÅKER

Sopplunch

behov av en mötesplats där människor kunde träffas på ett enkelt sätt. Fler och fler upptäcker mötesplatsen och ibland är vi är uppåt 40 personer som träffas! Det har blivit en plats där både glädje och sorg får utrymme.

Varmt och hjärtligt välkommen att dela en stunds gemenskap i Carl Gustafs kyrka fredagar klockan 13-15.30.

Följ med på utfärd!

Gå på vatten

15

Påsken i Carl Gustafs kyrka

Måndag 25 mars14.30 Den gömda skatten Vad hittar vi i skattkistan idag? Änglabesök, för-väntan, nyfikenhet, väntan… Vi bjuder på våfflor.

18.30 FilmvisningVi visar filmen ”Kristi sista frästelse”

Tisdag 26 mars18.30 FilmvisningVi visar filmen ”Jesus från Montreal”

Onsdag 27 mars 08.30 Morgonmässa

Medverkande: Johan Tyrberg, Mari Sundås

18.30 Filmvisning Vi visar filmen ”The passion of Christ” OBS! Barnförbjuden!

Skärtorsdagen, 28 mars 18.30 Skärtorsdagsmässa Instiftandet av nattvarden, kärleksmåltiden och övergång- en till Långfredagens stillhet. Altaret kläs av och ljusen släcks.

Medverkande: Rebecka Bergman, Eva Skåre, Kerstin Centerdal, Ungdomar från konfirmandgrupperna, Unga Ledare och Unga Vuxna

Långfredagen, 29 mars10.00 LångfredagsgudstjänstOrgeln är tyst, kyrkan är släckt och klockringningen är dämpad. Små sym-boler som hjälper oss förstå det stora som hände en gång.

Medverkande:Johan Tyrberg, Mari Sundås, Carl Gustafs Motettkör

Palmsöndagen 24 mars10.00 Mässa med söndagsskolaJesus rider in i Jerusalem till folkets jubel och Hosianna-rop, hyllad som en kung. Den som vet sin gudomlighet blir inte mindre när han sänker sig eller större när han stiger. Alltid är han den han är. Vägen till korset har börjat.

Medverkande: Johan Tyrberg, Helena Wilhelmsson, Annika Ganestedt, Susanne Persson, Just Boys

18.00 MarkuspassionenVi följer passionshistorien enligt evan-gelisten Markus till barockmusik tonsatt av Reinhard Keiser.

Medverkande: Carl Gustafs Motettkör, Fredrikskyrkans kör, solister och instrumentalister

Påskafton, 30 mars23.30 Påsknattsmässa ”Why do you cry? He has risen! – Varför gråter du? Han har uppstått!” I midnattens timma får vi vara med när kvinnorna kommer till den tomma graven och den tunga sorgen byts till jublande glädje. Från mörker till ljus, från sorg till glädje. Kristusljuset tänds, altaret kläds och löftets måltid dukas.

Medverkande:Johan Tyrberg, Mari Sundås, Kerstin Centerdal, konfirmander, Unga Ledare, Unga Vuxna,Carl Gustafs Gospel & band

Påskdagen, 31 mars10.00 Påskdagsgudstjänst”Han lever, han lever och följer dig än synlig från himlen, halleluja!” Unga såväl som äldre röster förenas i sången om påskdagens glädje: Jesus är uppstånden!

Medverkande:Rebecka Bergman, Eva Skåre, Helena Wilhelmsson Annika Wall, Eftiskören och Bodekullkören

Annandag påsk, 1 april10.00 EmmausmässaVad är det som har hänt? Vem är främ-lingen som slår följe med några av lär-jungarna på deras väg mot Emmaus? Vi vandrar tillsammans med lärjungarna. Herre, öppna våra ögon så att vi känner igen dig.

Medverkande:Rebecka Bergman, Helena Wilhelmsson, Susanne Persson, Annika Wall, Crescendokören