Förslag till fördjupning av översiktsplan Hässleholms stad ... · Även om detta dokument tar sikte på en framtid längre bort i tiden, är det samtidigt den karta vi navigerar

Hässleholms stad 2030 - SAMRÅDSHANDLING 2015-03-10 • 1

Hässleholms stad2030

ändring av Hässleholms kommuns översiktsplan 2007

Samrådshandling, BN 2015-03-10

Förslag till fördjupning av översiktsplan

Tyck till om stadens utveckling!

Hässleholms stad 2030 - SAMRÅDSHANDLING 2015-03-10 2 •

Hässleholms stad 2030 har arbetats fram av byggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret på uppdrag av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.

Stadsbyggnadskontoret har under 2011 2015 projektlett arbetet mot en särskilt tillsatt politisk styrgrupp bestående av Byggnadsnämndens presidium och Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU).

Projektledare program:Karolina Nilsson, planarkitekt, stadsbyggnadskontoret

Projektledare samråd:Daniela Duljan, planarkitekt, stadsbyggnadskontoret (oktober 2013 maj 2014)Lisa Hofer, planarkitekt, stadsbyggnadskontoret (juni 2014 )Johanna Karlsson, planarkitekt, stadsbyggnadskontoret (juni 2014 )

Kartor, illustrationer och foton:Stadsbyggnadskontoret, om inget annat anges.

MiljökonsekvensbeskrivningSweco Architects

Tryck:AMtryck

Utgiven av:Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun, april 2015.

Läs mer om arbetet med Hässleholms stad 2030 på:

www.hassleholm2030.se


Hässleholms framtid är här!

Att Hässleholm är ordentligt på gång har väl inte undgått någon. Höghastighetståg kommer bli verkligenhet även i Sverige! Vi kommer att få bevittna en helt ny infrastruktur växa fram! Att vara föremål för en potentiell station för dessa supertåg är en stor sak! Men det är av flera anledningar att så mångas intresse riktas mot Hässleholm idag. Parallellt med hårt arbete för höghastighetstågstation pågår flera intressanta och avgörande projekt för Hässleholms utveckling och framtid. Det är nu det händer – helt rätt i tiden!

I det här dokumentet skapar vi tillsammans en gemensam bild av vilket Hässleholm vi ska arbeta mot de närmaste 20 åren. Att gemensamt enas kring de mål och strategier som ska gälla ger en tydlighet för alla som på olika sätt kommer i kontakt med, eller berörs av, vad som händer i Hässleholm. Även om detta dokument tar sikte på en framtid längre bort i tiden, är det samtidigt den karta vi navigerar efter, i både små och stora beslut, kring mark- och vattenanvändning redan idag. Denna karta ger oss också en större möjlighet till ett proaktivt arbetssätt för både politiker och tjänstemän. Den hjälper människor och företagare att se möjligheter i vår stad och göra val efter sina egna behov. Att visa vart vi är på väg hjälper oss att formera våra krafter och sätta rätt fokus för att snabbare och mer offensivt nå den målbild vi här gemensamt sätter upp.

Vi är glada att få presentera detta dokument som är resultatet av både hårt internt arbete och givande, viktiga diskussioner med våra kommuninvånare. Genom detta kan vi tillsammans nå det gemensamma målet – att fortsätta skapandet av denna unga, gröna, robusta knutpunkt av nationella mått mätt.

Hässleholm är på gång! Hässleholm nästa!

”Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den.”- Alan Lakein

FÖRORD

Lena Wallentheim (S)Kommunstyrelsens ordförande

Mats Sturesson (C)Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande

Pär Palmgren (M)Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande

Leif Nilsson (S)Byggnadsnämndens ordförande

Hans-Göran Hansson (MP)Byggnadsnämndens 1.e vice ordförande

Richard Bernsheim (M)Byggnadsnämndens 2:e vice ordförande



DEL 4 - MARKANVÄNDNING 2030 s 41

Markanvändningskarta 42

Teman 45 Bostäder 46 Järnväg och station 50 Trafik 52 Grönstruktur 54 Näringsliv 56 Handel och turism 58 Miljö och riskfaktorer 60 Teknisk försörjning 64 Klimatanpassning 66 Kulturmiljö 68

Förändringar från FÖP 95 och ÖP 07 76

DEL 5 - GEOGRAFISKA DELOMRÅDEN 79

Centrala staden 80

Nordvästra staden 84

Nordöstra staden 86

Sydöstra staden 88

Sydvästra staden 90

Innehåll

FÖRORD 3

INNEHÅLL 5

SAMMANFATTNING 6

DEL 1 - INLEDNING 9

Vad är en översiktsplan? 10

Bakgrund, syfte och avgränsning 11

Planeringsprocessen 12

Hässleholm idag 14

Hässleholms historia 16

DEL 2 - INGÅNGAR 19

Ett hållbart samhällsbyggande 20

Kommunala, regionala och nationella 21visioner, mål och program

Utmaningar för Hässleholm 26

Synpunkter från programsamrådet 29

Riksintressen och förordnanden 30

DEL 3 - FRAMTIDSBILD 2030 33

Stadsbyggnadsvision 34

Målbild 35

Utbyggnadsstrategi 36DEL 6 - KONSEKVENSER - MKB 93

Inledning 94

Sammanfattning 95

Planförslagets miljökonsekvenser 99

Planförslagets sociala konsekvenser 117

Planförslagets ekonomiska konsekvenser 120

Sammanfattande konsekvenstabeller 121

INNEHÅLL


Sammanfattning

I den kommunomfattande översikts-planen från 2007 pekades Hässleholms stad ut som ett av de geografiska områden som behövde studeras mer detaljerat. Eftersom det finns ett stort tryck på att bygga i Hässleholm ökar behovet av samsyn och strategier för att uppnå en hållbar stad. Detta under-lättar och effektiviserar efterföljande processer.

Genom det här arbetet skapar vi tillsammans en gemensam bild av vilket Hässleholm vi ska arbeta för de närmaste cirka 20 åren. Att gemensamt enas kring de mål och strategier som ska gälla för Hässleholms stads markanvändning ger en tydlighet för alla som på olika sätt kommer i kontakt med eller berörs av vad som händer i Hässleholms stad.

Den fördjupade översiktsplanen anger mål, strategier och inriktning för den fysiska planeringen av Hässleholms stad fram till år 2030.

Fördjupningen av översiktsplanen är indelad i fem delar. Här följer en beskrivning av vad vad de olika delarna innehåller:

INLEDNINGHär beskrivs bakgrund, syfte och avgränsning för fördjupningen av översiktsplanen. Dessutom finns en beskrivning av planeringsprocessen, Hässleholm idag och stadens historia.

INGÅNGARI arbetet med att ta fram förslag för stadens utveckling och mark -användning har det funnits ett antal ingångar att förhålla sig till:• Ett hållbart samhällsbyggande• Kommunala, regionala och

nationella visioner, mål och program

• Riksintressen och förordnanden• Utmaningar för Hässleholm• Synpunkter från programsamrå d

FRAMTIDSBILD 2030Här presenteras stadsbyggnadsvision, målbild, och utbyggnadsstrategi för Hässleholms stad fram till år 2030.

MålbildÅr 2030 ska Hässleholms stad vara:• En nationell knutpunkt och

tillväxtmotor• En ung och urban stad• En grön och robust stad

Utbyggnadsstrategi för att nå målbilden1. Staden ska växa inåt genom

förtätning.2. Ny bebyggelse och funktioner

koncentreras till centrum och längs stråk.

3. Stärk Hässleholm som nav för kommunikation och möten.

4. Skapa unika och varierade stadsmiljöer.

5. Rusta staden för ett förändrat klimat.

SAMMANFATTNING


MARKANVÄNDNING 2030Här presenteras förslag till mark-användning fram till år 2030 med mark användningskarta, tematiska kapitel för bostäder, järnväg och station, trafik, grönstruktur, näringsliv och handel, miljö- och riskfaktorer, teknisk försörjning, klimatanpassning och kulturmiljö samt inzooming på olika delområden i staden. Här återfinns också en jämförelse med Hässleholms kommuns översiktsplan från 2007 och tidigare fördjupning för staden från 1995.

Till de olika tematiska kapitlen finns riktlinjer för planering som kan ses som en sammanfattning av förslaget och vad som särskilt bör beaktas vid framtida planering, till exempel detaljplanering.

KONSEKVENSERKonsekvensbedömningen sist i dokumentet beskriver planförslagets miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Planförslaget jämförs också med ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet speglar en trolig utveckling om FÖP:en inte genomförs och staden istället byggs ut enligt den nuvarande översiktsplanen.

FÖP:ens strategier och planerings-riktlinjer syftar til en positiv utveckling ur miljömässiga- ekonomiska- och sociala aspekter.

Om planförslaget inte följs helt ut skulle negativa konsekvenser kunna uppstå, främst rörande hushållning med mark, luftkvalitet och vattenkvalitet, riskfrågor, hälsofrågor, kultur miljö, grönstruktur, biologisk mångfald, klimatpåverkan och energifrågor. Det som bedöms kunna medföra betydande miljökonsekvenser är effekter av trafik och transporter i kombination med att staden byggs tätare.

väg 21

väg 23

FINJA

TORMESTORP

SJÖRRÖD

STOBY

VANKIVA

FINJASJÖN

0 1 000500 meter

Till Helsingborg

Till Kristianstad/Karlskrona

Till Malmö/ Köpenhamn

Till Markaryd/Halmstad

Till Växjö/Älmhult/Kalmar

Till Jönköping/Stockholm

TECKENFÖRKLARING

Be�ntlig stadsbebyggelse

Nya verksamhetsområden

Regional, nationell och lokal nod/knutpunkt

Järnvägsstråk

Möjlig höghastighetsjärnväg

Grönstråk

Utvecklingsstråk

Utbyggnadsstrategi (se sidorna 36-39).

Förslag till markanvändning (se sidorna 42-44).

SAMMANFATTNING



INLEDNINGI detta kapitel beskrivs kort vad en översiktsplan är, syfte, mål och avgränsning för den här fördjupningen av översiktsplanen samt information om staden Hässleholm idag. Vidare beskrivs hur arbetet med FÖP:en har bedrivits.


INLEDNING

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ange inriktning för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Den ska även ge väg ledning om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras, exempelvis i detaljplaner, bygglov, förfrågningar, program och strategier. Översiktsplaner och deras innehåll regleras i plan- och bygglagens tredje kapitel.

För vissa delar av kommunen, till exempel en tätort, kan översiktsplanen behöva göras mer detaljerad och en fördjupning av översiktsplanen (FÖP)

Vad är en översiktsplan?

Läs mer om fysisk planering och vad en översiktsplan är på:www.boverket.se

Hässleholms kommuns översiktsplan finns att läsa på:www.hassleholm.se

Översiktlig fysisk planering är en växelverkan mellan kommunala, statliga och privata initiativ i en ständigt pågående process. Kommunens roll är att identifiera och uttrycka den egna viljan och ambitionen i översiktsplan för att sedan upprätta detaljplaner utifrån översiktsplanen när intressenter för byggnation finns. Kommuner använder också översiktsplan för att påtala behov för staten och för att skapa förutsättningar för långsiktiga satsningar.

Översiktsplanen är vägledande vid detaljplan ering och bygglov.

kan då tas fram. En fördjupning innebär att den kommunomfattande översiktsplanen för det området ändras för det område som fördjupningen omfattar.

Processen att ta fram en översiktsplan eller fördjupning ger möjligheter att diskutera och väga olika intressen mot varandra och därigenom landa i en gemensam strategi och gemensamma mål.

Enligt miljöbalken och MKB-förordningen ska alla översiktliga planer miljöbedömas, vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram. Konsekvensbeskrivningen av denna fördjupning återfinns i slutet av dokumentet.

Översiktlig planering har också en funktion som marknadsföring. Genom att kommunen tydligt visar åt vilket håll kommunen vill kan människor och företag se möjligheter och göra val utifrån sina behov. Det blir samtidigt ett avtal mellan stat och kommun, eftersom kommunen visar sin i nriktning och prioritering. Ska kommunen frångå denna prioritering i efterföljande skeden, krävs starka motiveringar.

Hässleholms kommuns översiktsplan 2007.


INLEDNING

Bakgrund, syfte och avgränsning

BAKGRUND Det finns behov av ett politiskt styrdokument med mål och strategier för den fysiska miljön i Hässleholms stad. Dels för att flera nya förutsättningar har uppkommit de senaste åren och dels för att visa hur den redan byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

I den gällande kommunomfattande översiktsplanen från 2007 angavs att det fanns behov av en ny fördjupning av översiktsplanen för Hässleholms stad eftersom många delar i den äldre fördjupningen från 1995 är inaktuella.

SYFTESyftet med att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för Hässleholms stad är att i en väl förankrad process formulera strategier och mål för den

fysiska utvecklingen av Hässleholms stad.

Fördjupningen ska ge vägledning och stöd för kommande beslut om den byggda miljön och kommunens användning av mark- och vatten- områden.

AVGRÄNSNINGOmrådet som denna fördjupning av översiktsplan gäller för avgränsas av väg 21 i norr, väg 21 och 23 i öster, Almaån i väster och Finjasjön samt söder om Södra Kringelvägen i söder. Ytan på avgränsningen är drygt 3990 hektar.

I den äldre fördjupningen från 1995 innefattades även Finja, Hovdala, Tormestorp och Stoby. I översikts-planen från 2007 bedömdes att

Centrum

Hässleholms- gården

Finjasjö Park

Sjörröd

Björklunda

Stattena

Fredentorp

Boke- berg

Gäddastorp T4

ÅhusfältetKärråkra

Ljungdala

Ekedal

Kristine- hem

Läreda

Djupadal

Östervärn

Österås Röinge

Boka-lyckan

Hassel-lunden

¯0 500 1000 meter 250

21

21

23

Markaryd

Helsingborg

Kristian

Malm

ö

stad / Blekinge

Geografisk avgränsning för fördjupningen av översiktsplanen.

utpekad markanvändning för dessa orter fortfarande är aktuell.

Tidsmässigt avgränsas fördjupningen till cirka 15 år framåt i tiden (år 2030).

FOKUS I PROCESSENUnder arbetet med fördjupningen av översiktsplanen ska följande vara i fokus:

• Hållbar utveckling - miljömässig, ekonomisk och social.

• Delaktighet och dialog mellan medborgare, politiker, näringsliv och tjänstemän.

• Fokus på mål och strategier som ska var vägledande i kommande beslut om markens användning.

• Koppling till lokala, regionala och nationella mål och program.


Planeringsprocessen

INLEDNING

Arbetet med fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) för Hässleholms stad följer planprocessen för översiktsplanering som anges i plan och bygglagen (PBL). Processen ska ske med insyn och stor möjlighet till inflytande från medborgare, offentliga myndigheter, företag och organisationer. Detta avses bidra till ett bättre beslutsunderlag och starkare förankring i de beslut som fattas, vilket i sin tur ger förbättrade möjligheter för visionen att genomföras.

POLITISKA BESLUTProcessen inleddes med att Byggnadsnämnden i september 2011 beslutade att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för Hässleholms stad. Redan i den kommunomfattande översiktsplanen 2007 konstaterades att en ny fördjupning för staden behövde tas fram. Beslut om programsamråd fattades av Byggnadsnämnden i mars 2013 och beslut om samråd i mars 2015.

PROGRAMInledningsvis togs ett diskussions-underlag fram för att inbjuda till dialog kring hur Hässleholms stad ska utvecklas, vad staden är idag, utmaningar för framtiden och förslag på utveckling. Tre scenarier som representerade tre olika inriktningar för staden, arbetades fram; Student staden Hässleholm, Hållbara Hässleholm och Regionala motorn Hässleholm.

Programsamråd hölls under perioden 29 april - 28 juni 2013 med dialogmöten och möjlighet för allmänhet, myndigheter, organisationer och kommunala förvaltningar att lämna synpunkter. Inkomna synpunkter finns samman fattade i en särskild program-samråds redo görelse.

SAMRÅDEfter programskedet har en samrådshandling tagits fram (detta dokument). Delar från de tre scenarierna har vävts samman till ett konkret förslag för stadens utveckling. Samrådsförslaget innefattar mål, strategier, markanvändningskarta och platsspecifika ställningstaganden.

Avvägningar mellan olika intressen och synpunkter har gjorts av kommunala tjänstemän och politiker. Olika intressen har olika tyngd i konkurrensen om vad som ska utvecklas eller bevaras på en plats. Till exempel har riksintressen stor tyngd eftersom de är nationellt prioriterade. Politikerna är alltid ytterst ansvariga för de ställningstaganden som görs.

Samråd hålls under våren och försommaren 2015. Denna samråds-handling fungerar då som underlag för fortsatt dialog och inhämtande av synpunkter.

Utsnitt ur programhandlingen från 2013.

En sammanfattning av synpunkterna som kom in under programskedet finns på sidan 29.

Hela programsamrådsredogörelsen finns att läsa på:www.hassleholm2030.se


UTSTÄLLNING OCH ANTAGANDEEfter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse, planförslaget omarbetas och ställs därefter ut för allmän granskning i två månader.

Efter utställningstiden kan mindre ändringar göras, efter inkomna synpunkter, innan fördjupningen av översiktsplanen godkänns av Byggnadsnämnden och därefter antas av Kommunfull mäktige. Alla inkomna synpunkter och kommunens bemötande av dessa redovisas i ett särskilt utlåtande.

Efter antagandet gäller fördjupningen av översiktsplanen för Hässleholms stad tillsammans med Länsstyrelsens granskningsyttrande. FÖP:en ersätter då den kommunövergripande översiktsplanen i de delar som gäller staden.

GENOMFÖRANDEEtt förvaltningsövergripande hand-lingsprogram ska arbetas fram för att

INLEDNING

program samråd utställning antagande

dialog omprogram

tre scenario ett förslag ett bearbetat förslag ett färdigt förslag

dialog om samrådsförslag

dialog om utställningsförslag

Här är vi nu!

vår/sommar 2013 vår 2015 ~ höst 2015 ~ Vinter 2015/2016

Läs mer om fysisk planering och planprocessen på:www.boverket.se

Bild över de olika stegen i processen för att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för Hässleholm stad.

ge det som föreslås i FÖP:en kraft att genomföras. I handlingsprogrammet ska ansvarig förvaltning/bolag, tidsaspekt och prioriteringsordning anges. Om föreslagna åtgärder och lösningar inte tidssätts och prioriteras finns risk att de inte blir av.

FÖP.en visar på en önskvärd utveckling. Handlingsprogrammet ska omfatta kommunens åtaganden att skapa förutsättningar för genomförande. Genomförandet är också beroende av privata aktörer, region och stat.

FORTSATT UTREDNINGFör att nå FÖP:ens mål och intentioner finns det några frågor som behöver utredas vidare. Följande planer, program och utredningar behöver tas fram inom kommunen:

• Grönplan (uppdatering)• Trafikplan• Cykelplan• Parkeringsstrategi för bil och cykel• Handelsutredning


Hässleholm idag

Hässleholm är en viktig knutpunkt i Sverige och Öresundsregionen. Staden växte fram i slutet av1800talet kring den nyanlagda järnvägsstationen längs södra stambanan. År 2014 firade Hässleholms stad sin 100årsdag.

INLEDNING

Hässleholm är en strategisk knutpunkt i Skåne. Utöver järnvägen präglades Hässleholm under ca 100 år av militär verksamhet med två stora regementsområden inom staden. Båda regementsområdena genomgår nu en omvandling mot mer blandad stadsbebyggelse.

Hässleholm har goda framtidsutsikter som också bekräftas i senaste rapporten från Småföretagarbarometern (2010). Företagen i Hässleholms kommun har en mycket positiv utveckling av orderingång och omsättning,

Hässleholm i regionen.

och denna trend förväntas fortsätta. Även nyföretagandet har ökat under 2000-talet.

Hässleholm har sedan flera år en positiv befolkningsutveckling. I kommunen bor ca 50 500 personer och ca 19 500 av dessa bor i staden.

Hässleholm är den till landytan största kommunen i Skåne med en areal på 1 276 km2. Alla kommunens tätorter har vuxit fram som stationssamhällen, ibland med en kyrkby som kärna.

HÄSSLEHOLM

Malmö

Köpenhamn

Kristianstad

Kalmar

Karlskrona

HalmstadVäxjö

Helsingborg

Lund


INLEDNING

-+Trygghet

KulturhusetLivspussel lätt att ordna

Nära till mycket

Kommunikationer knutpunkt

NATURNÄRA

Småskalighet

SiestaBra branschmix bland företag

Bra skolor, förskolor, gymnasium

Tystnad, stressfria miljöerStad!

Gnosjöanda

Bra fritidsmöjligheter

TurismBra läge i regionen o södra Sverige

Otydlig identitet

Bristande stolthet för stadenStort lokalt fokus tar inte del av regionen

Medborgare upplever brist på möjlighet till inflytande och att påverka

Ensidigt bostadsutbudNärhet till natur syns ej i centrum

Urbaniseringstrend

Mötesplatser för unga saknas

Länkar mellan grönområden saknas

Barriärer

Gång/cykeltrafik ej tillräckligt attraktiv

Bilberoende struktur

Ovan redovisas en sammanställning av stadens styrkor och svagheter som kommit fram i arbetet med fördjupningen av översiktsplanen.


Hässleholm har vuxit fram ur det stationssamhälle som började uppföras omkring 1860 kring stationen vid den då nyanlagda södra stambanan. Marken för spår, stationsbyggnaden och bangård skänktes till Statens Järnvägar av August Ehrenborg, ägare till Hässleholmsgården. Området för själva stationen och bangården var en del av en större ljunghed. Hässleholmsgården var ett säteri som även fick ge namn åt stationen och därmed även till det framväxande samhället. Namnet är belagt sedan 1382. Namnet härleds ur hassel och holme (dunge). Ortnamn med naturbeteckningar och tidiga skriftliga belägg har ofta ett förhistoriskt ursprung från järnåldern.

Innan järnvägen kom till Hässleholm var detta ett för skånska förhållanden relativt glest befolkat och kargt område. Landskapet var betydligt mer öppet än idag med hedmarker, åkrar och ängar. I området fanns mindre bondbyar samt några mindre herrgårdar och ett större gods, Hovdala. Strax nordost om stationsområdet låg till exempel den idag helt försvunna Läreda by. Ett par kilometer österut låg det gamla häradscentrat för Västra Göinge härad i Röinge by med tingsplats, gästgiveri m.m. Tingsgården finns fortfarande kvar i Röinge. Den gamla landsvägen Helsingborg – Kristianstad – Blekinge korsade den blivande bangården i dess norra del.

Väster om staden, vid Mölleröds kungsgård, har lämningar efter landets äldsta kända boplatser från jägarstenålder hittats. I och runt om

Hässleholm finns fornlämningar från brons- och järnålder som tyder på att området haft en för sin tid stor befolkning. Om Göinges och Skånes roll i det danska riksbildningen under sen järnålder – tidig medeltid är mycket lite känt. Skåne hade under tidig medeltid en särställning i det danska riket med eget landsting och speciell kunglig ämbetsman, gälkaren. Under historiskt tid har Skåne i allmänhet och Göinge i synnerhet utgjort ett gränsområde vilket drabbade områdena runt Hässleholm hårt ända in på 1700-talet med ödeläggelse, plundring och avfolkning på grund av de återkommande krigshandlingarna.

Vid mitten av 1800-talet infördes en del mycket viktiga reformer i Sverige som till exempel skråväsendets avskaffande 1846, handels- och tullfrihet inom riket, bolagslagstiftning m.m. Riksdagen fattade också

Hässleholms historia - staden fram till idag

INLEDNING

beslut om att staten skulle bygga så kallade stambanor enligt bryta-bygd-principen. 1856 invigdes första delen av södra stambanan mellan Malmö och Lund. 1860 hade banan nått till Hässleholm. Bryta-bygd-principen innebar bland annat att banan skulle dras så att etablerade städer undveks. Dessa skulle i stället ansluta sig med privata banor.Redan 1865 blev Hässleholm en järnvägsknut då en bana från Kristianstad anslöts (CHJ). Tio år senare invigdes järnvägen till Helsingborg (HHJ). Genom den 1890 invigda banan till Vittsjö (WHJ) fick Hässleholm de banor som fortfarande finns kvar. Banan till Vittsjö förlängdes 1892 till Markaryd och 1899 till västkustbanan i Veinge.

Ehrenborg lät SJ:s ingenjörer stycka upp marken öster om stationen i lämpliga tomter. Som förlaga

Hässleholmsgården.

Här följer en beskrivning av hur staden Hässleholm vuxit fram. Från stationssamhälle vid den nyanlagda södra stambanan, via epoken som garnisonsstad, till den stad vi ser idag.


använde de troligen sig av planen för Mösseberg som SJ:s förste chefsarkitekt Edelsvärd upprättade 1858. Tomtstyckningsplanen ligger till grund för dagens gatunät i centrala Hässleholm med sina trädkantade avenyer, bredare huvudgator och smalare bakgator. Redan efter tio år hade det nya samhället 700 invånare. Tingsplatsen flyttade 1866 in till Hässleholm och det nybyggda tingshuset. Järnvägarna var stora arbetsgivare som behövde mycket folk till både drift och underhåll. Samhället växte snabbt och 1888 blev Hässleholm municipalsamhälle för att 1901 bli köping. Detta innebär bland annat att hur man får bygga blir reglerat genom en byggnadsstadga. En mer stadsmässig bebyggelse börjar ersätta den första tidens låga träbebyggelse. Utanför stadens område uppförs bebyggelsen oreglerat. Under köpingstiden som varar fram till dess att Hässleholm blir stad 1914 uppförs ett flertal viktiga byggnader för att markera den blivande stadens ambitioner som till exempel kyrka, stadshotell, elverk, vattentorn, brandstation, skolor m.m.

INLEDNING

HISTORISKA ÅRTAL

1860 – Södra stambanan invigs1865 – Järnväg till Kristianstad (CHJ)1866 – Tingshuset invigs1875 – Järnväg till helsingborg (HHJ)1890 – Järnväg till Vittsjö (WHJ) 1901 – Hässleholm blir köping 1907 – Skånska trängregementet, T41914 – Hässleholm blir stad, stads hotellet och kyrkan invigs.1921 – Nya stationen invigs1938 – Lasarettet invigs 1947 – Skånska pansarregementet, P21950 – Sveriges snabbast växande stad2000 – Hässleholms garnison läggs ner

När indelningsverket upphörde och det beslutades att Skånska trängkåren, T4, skulle förläggas till Hässleholm inleddes stadens epok som garnisonsort. T4 kom att flytta in i nybyggda kaserner utmed Finjagatan strax nordväst om köpingen. 1947 flyttar Skånska pansarregementet, P2, till Hässleholm och till ett område sydväst om staden. Den militära epoken som till stor del präglat livet i Hässleholm upphör i och med garnisonens nerläggning år 2000.

Sveriges strukturomvandling från agrart bondesamhälle till en industri-nation under det sena 1800-talet och 1900-talets första halva är också tydlig i Hässleholm där flera industrier växer fram såsom mekaniska verkstäder, läkemedelsindustri, agrar-industri m.m. Göingebygden är en av landets största emigrantbygder där vissa landsbygdssocknar halverade sin befolkning under loppet av en generation. Av de som inte emigrerade flyttade många till Hässleholm och andra städer och samhällen.

I början av 1900-talet var bostads-förhållandena i Sverige bland de

Byggnation vid Norra station 2013.

sämsta i Europa med trångboddhet och dåliga sanitära förhållanden. Under det sena 1920-talet växer ett nytt stadsbyggnads- och arkitekturideal fram som tar avstånd från den täta kvartersstaden och det förs fram krav på att samhället ska finansiera utbyggnaden av goda bostäder åt alla, den så kallade folkhemstanken och funktionalismen. I Hässleholm inleds denna epok i mitten av 1930-talet och tar slut i och med miljonprogrammets avslutande 1975. Bebyggelsen från denna epok är helt dominerande i stora delar av staden. Epoken kan indelas i flera olika delepoker som har sina egna karaktärsdrag.

Under de senaste två decennierna har Hässleholm fått se militären och stora delar av tillverkningsindustrin lämna staden för att ersättas med tjänster, service och upplevelser. Staden har gått från att vara centrum i ett eget omland till att bli en del av en Öresundsregion.



INGÅNGARI detta kapitel återfinns en presentation av övergripande mål i form av kommunala, regionala och nationella mål och program som översiktsplanen förhåller sig till. Dessutom redovisas utmaningar för staden Hässleholm och inkomna synpunkter från programsamrådet 2013. Tillsammans fungerar dessa aspekter som ingångar till efterföljande delar i arbetet.


Ett hållbart samhällsbyggande

Utvecklingen av Hässleholms stad ska bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle, både miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

Begreppet hållbar utveckling syftar till att beskriva hur människan kan tillgodose sina behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbarhet är således ett vitt begrepp och omfattar både en social, ekologisk och ekonomisk dimension. De olika dimensionerna kan inte skapa hållbarhet var för sig utan måste samverka och vara i balans. Det innebär att för att en hållbar utveckling ska vara möjlig så måste varje dimension av begreppet understödja de andra.

SOCIAL HÅLLBARHETSocial hållbarhet handlar om att skapa förutsättningar för ett demokratiskt samhälle och att alla invånare har tillgång till den välfärd som skapas där. I ett socialt hållbart samhälle fördelas resurser rättvist, mänskliga rättigheter respekteras och människor har rätt till inflytande. Några nyckelord är jämställdhet, jämlikhet, säkerhet och trygghet.

I en socialt hållbar stad har alla människor tillträde och möjlighet att ta

En hållbar utveckling blir möjlig när de olika dimensionerna överlappar varandra

sig till olika målpunkter, oavsett ålder, kön, etnicitet, ekonomi och eventuella funktionshinder. Exempelvis ska barn kunna ta sig tryggt till aktiviteter och skola. Prioritering av gång- och cykelvägar bidrar till att minska behovet av bil för att ta sig till handel och aktiviteter.

Frågor att inspireras av i arbetet med sociala hållbarhet kan bland annat vara; Hur bygger vi staden för mer rörelse i vardagen? Hur bygger vi bort ensamhet? Hur lockas alla grupper i samhället ut till gemensamma mötesplatser? Hur bygger vi så att barn och gamla vågar förflytta sig utomhus?

EKOLOGISK HÅLLBARHET Ekologisk hållbarhet handlar om att använda naturens resurser på ett sätt som inte förstör våra möjligheter att använda dem även i framtiden. Istället behöver samhället anpassas efter de naturliga begränsningarna, så att vi inte överutnyttjar eller förstör naturresurserna - varken idag eller i framtiden, varken här eller på andra sidan jorden. Genom att i ekonomiska termer uttrycka värdet av de resurser vi

hämtar i naturen ökar också insikten om hur viktiga de är att bevara. Jordens resurser måste ses i en helhet, där alla delar påverkar varandra.

Ekosystemtjänster i stadenDe naturresurser vi utnyttjar kan också beskrivas som ekosystemtjänster. Begreppet omfattar alla tjänster som vi får gratis från naturen, som rening av luft och vatten, produktion av matjord, mineraler och metaller, byggnadsmaterial, livsmedel och rekreationsmöjligheter. Utbudet av ekosystemtjänster är direkt beroende av naturens artrikedom. Träd och grönska i parker och grönområden i tätorterna filtrerar en del luftföroreningar, jämnar ut temperaturen och uppehåller regnvatten. De utgör rekreation och mötesplatser för människor och livsmiljöer för djur och insekter. Urban biologisk mångfald medför bättre hälsa hos invånarna och en attraktivare stadsmiljö. Det finns med andra ord flera anledningar till att inkludera gröna såväl som blåa värden i staden, inte minst ur samhällsekonomisk aspekt.

EKONOMISK HÅLLBARHETEkonomisk hållbarhet handlar om en ekonomisk tillväxt som inte sker på bekostnad av social eller ekologisk hållbarhet. Det innebär att den enes välfärd inte bygger på den andres fattigdom. Ekonomisk hållbarhet skapas också genom investeringar och projekt som utöver ekonomisk vinst också skapar sociala och ekologiska vinster. Detta innebär att det ekonomiska systemet kan ses som ett redskap för att bedriva en hållbar utveckling.

INGÅNGAR

EKOLOGISK EKONOMISK

SOCIAL

HÅLLBARUTVECKLING

uthållig

livskraftig

rättvis


Kommunala, regionala och nationella visioner, mål och programDet finns en mängd kommunala, regionala och nationella visioner, mål och program som påverkar och influerar planeringen av framtidens Hässleholm. Här redogörs kortfattat huvuddragen i de dokument som bedöms ha en hög relevans för den fördjupningen av översiktsplanen för Hässleholms stad.

KOMMUNENS VISION OCH MÅL

Hässleholms kommuns visionFastställd av kommunfullmäktige 2003-11-24.

”Hässleholms kommun är en viktig knutpunkt i Sverige. Här möts människor för att leva, uppleva, arbeta och lära i en kommun präglad av förändring och med ambition att utvecklas.”

Leva; genom närhet mellan människor, öppen kommunal demokrati, bra boende, goda kommunikationer, god miljö, god social omsorg och god folkhälsa och sjukvård.Uppleva; genom ett rikt utbud av kulturaktiviteter, ett rikt utbud av fritidsaktiviteter, ett rikt utbud av evenemang, ett aktivt föreningsliv och en bred idrottsrörelse.Arbeta; genom aktivt företagande, mångfald i arbetslivet och kreativ verksamhet.Lära; genom utvecklande lärande, kompetensutveckling, forskning, utbildning och skola.

Sammantaget innebär detta att Hässleholms kommun är en knutpunkt och mötesplats som präglas av förändring och utveckling, genom öppenhet gentemot omvärlden och nyfikenhet på det nya.

Hässleholms kommuns övergripande mål 2015-2018:• Hässleholms kommun ska sätta

medborgaren i centrum

• Hässleholms kommun ska ge en omsorg och service av hög kvalitet

• Hässleholms kommun ska ge barn och unga en bra start i livet

• Hässleholms kommun ska vara ett nav i regionen för boende, kultur, kommunikation och lärande

• Hässleholms kommun ska ha en hållbar ekonomi med en effektiv resursanvändning

INGÅNGAR

• Hässleholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med tillåtande och kreativa arbetsplatser

• Hässleholms kommun ska skapa goda förutsättningar för ett växande och dynamiskt näringsliv

• Hässleholms kommun ska ha en socialt och ekologiskt hållbar utveckling

Ur strategisk plan 2015-2018

Fotograf Johan Funke


GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLANER

Hässleholms tätort, 1995För Hässleholms stad inklusive Finjasjöbygden, Finja, Vankiva, Stoby och Tormestorp finns en översiktsplan från 1995. Mycket av det som föreslogs har genomförts. Stora delar ansågs vara inaktuella vid framtagandet av den kommunomfattande översiktsplanen 2007 och det beslutades då att en ny fördjupning av översiktsplanen skulle tas fram för endast staden Hässleholm.

Hässleholms kommun, 2007Den kommunomfattande översiktsplanen antogs 2007. Dokumentet är uppbyggt kring ledorden Leva, Arbeta, Lära, Uppleva.

I ÖP 2007 gjordes ett antal ställningstaganden för Hässleholms stad. Bland annat att staden

INGÅNGAR

ska utvecklas genom tillväxt kring redan befintliga och väl fungerande stadsbyggnadsstrukturer, kollektivtrafikstråk, tekniska anläggningar och service. Befolkningstätheten och besöksmålen ska öka. Hässleholms stad ska sträva efter att vara en fysiskt avgränsad samhällsbildning med sin egen lokala prägel.

Dessutom pekades en geografiska stadsgräns och en inre snävare zon kallad stadsplaneringsgräns ut. Innanför stadsplaneringsgränsen ska den inre staden utvecklas så att Hässleholm stärks som knutpunkt och mötesplats. Gränsen ska bidra till ett tätare samhälle och skydda omgivande landskap och värdefull natur från exploatering. All ny och kompletterande bebyggelse innanför stadsplaneringsgränsen ska uppfylla

utvecklingskraven:• minskat bilåkande• ökad befolkningstäthet• ökad stadsmässighet• ökat kollektivtrafikunderlag

Ytterligare planeringsaspekter som avsågs behandlas i en ny fördjupning av översiktsplanen var till exempel trygga och säkra utemiljöer, högre användningsgrad av stadens parker och uppgradering av den fysiska miljön i stadskärnan.

Denna fördjupning av översiktsplanen för Hässleholms stad ersätter både den tidigare översiktsplanen för Hässleholms tätort (1995) och de delar i den kommunomfattande översiktsplanen (2007) som berör staden Hässleholm.

Läs mer om Hässleholms kommuns översiktsplan på:www.hassleholm.se

Framtidsbild i kommunens översiktsplan 2007.

tågstopp i kommundelscentra

stark och komplett stad

natur med höga biologiska och rekreationella värden

starka kopplingar till omvärlden

mångfald och levande landsbygd

kommunen som knutpunkt

spårbunden trafik


KOMMUNALA PLANER, PROGRAM OCH STRATEGIER

Grönplan, 2002Grönplan för park- och naturområden i Hässleholms tätort pekar bland annat ut gröna kilar som binder samman staden med värdefulla natur- och rekreationsområden och grönstråk som är kilarnas fortsättning inne i staden. Dessutom finns en kartläggning och klassning av värdefulla naturområden.

Trafikstrategi, 2015 (pågående)Arbetet med en trafikstrategi för Hässleholms stad har pågått parallellt med framtagandet av fördjupningen av översiktsplanen. Trafikstrategin anger vision och mål för stadens framtida trafiksystem. Tanken är att i nästa steg koppla en handlingsplan till strategin som ska ange vilka konkreta åtgärder som krävs för att nå visionen och målen.

Trafikvision Hässleholms stad 2030:”Trafiksystemet i Hässleholms stad ska aktivt bidra till attraktivitet, konkurrenskraft och en långsiktigt hållbar utveckling. Det är tillgängligt, säkert och anpassat för människan.”

Riktlinjer för bostadsförsörjningen 2015 (pågående)I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anges att kommunen ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Hässleholms kommun arbetar med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen.

Bostadsförsörjningen i Hässleholm har utmaningar både på kort och lång sikt. Just nu finns stor efterfrågan på lägenheter på grund av ökad invandring och en bostadsbrist på andra orter. En eventuell framtida höghastighetsstation i Hässleholm kommer troligtvis at innebära ett ökat bostadsbyggande, framför allt i stationsnära läge.

Folkhälsostrategi (pågående)Riksdagen antog 2003 ett antal nationella mål för folkhälsan. Utifrån de nationella målen har Hässleholms kommun upprättat en folkhälsostrategi med förslag på hur målen ska kunna nås. Särskilt relevant för fördjupningen av översiktsplanen är målen om:

Delaktighet och inflytande i samhället • Sätta medborgaren i centrum• Medborgardialog i planprocessen • Fysisk tillgänglighet till olika

platser• Trygga miljöer• Tillgång till mötesplatser

Ekonomiska och sociala förutsättningar• Goda boendemiljöer• Integrerad stad• Möten i staden

Barn och ungas uppväxtvillkor• Ge barn och unga en bra start i

livet• Omsorg om ungas livsmiljö

Miljöer och produkter• God luft-, mark- och vattenkvalitet• Säkerhet kring bebyggelse• Minskade transporter med

ickeförnyelsebara drivmedel• Minskade utsläpp av partiklar• Klimatanpassning

Fysisk aktivitet• Minskat stillasittande• Möjliggöra rörelse i vardagslivet• Uppmuntra aktiva transporter

(t ex gång- och cykel)

INGÅNGAR


INGÅNGAR

Strategiskt näringslivspro gram Hässleholm 2020Det strategiska näringslivsprogrammet ska bidra till att öka kommunens konkurrens- och attraktionskraft på lång sikt. Programmet ska även tydliggöra kommunens ansvar i utvecklingsfrågor samt medverka till en ökad professionalism i kommunens näringslivsarbete. I programmet pekas bland annat ut att kommunen ska arbeta med tillväxtorienterad fysisk planering och infrastruktur.

Följande tre punkter sammanfattar de generella utvecklingsfrågorna:• Näringslivets ökande behov av

kvalificerad arbetskraft. • Hässleholm behöver fler invånare

och en högre utbildningsnivå.• Hässleholm står på tröskeln

till att bli en stor stad med pendlingsavstånd till den vitala Öresundsregionen.

Med Hässleholms storstadsnära läge är det viktigt att i så stor utsträckning som möjligt ”koppla upp sig” på den storstadens attraktivitet och aktivitet.

Fokusområden som kommunen ska arbeta vidare med är:• Satsa på förutsättningarna för det

existerande näringslivet.• Satsa på kunskap.• Satsa på entreprenörskapsdriven

tillväxt baserad på innovationer.• Tillväxtorienterad fysisk planering

och infrastruktur.• Hässleholm ska agera tydligt och ta

ansvar för utvecklingen i regionen.

Miljöprogram 2015-2018 (pågående)Ett miljöprogram som utgår från de nationella miljökvalitetsmålen är under utveckling. Syftet är att bidra till det nationella och regionala miljöarbetet och samtidigt arbeta för Hässleholms övergripande mål om en ekologiskt hållbar utveckling.

Miljöprogram 2015-2018 pekar ut ett antal fokusområden:• Fler resor med kollektivtrafik,

gång och cykel• Klimatanpassa staden• Begränsad klimatpåverkan • Hushålla med marken• Hållbara transporter• Samspelet mellan stad och land• Bevarande av kulturarv

REGIONALA OCH NATIONELLA PLANER OCH STRATEGIER

Det öppna Skåne 2030 - Skånes regionala utvecklingsstrategiRegion Skåne har på uppdrag av staten ansvar för att samordna de regionala utvecklingsfrågorna. Den regionala utvecklingsstrategin syftar till att formulera och skapa bred samsyn kring en gemensam målbild för Skåne med sikte på år 2030. Målbilden ska stärka samarbetet mellan olika aktörer och bidra till att skapa ett sammanhang, en berättelse, för de som bor i Skåne. Strategin består av fem prioriterade ställningstaganden:• Skåne ska erbjuda framtidstro och

livskvalitet• Skåne ska bli en stark hållbar

tillväxtmotor• Skåne ska dra nytta av sin

flerkärniga ortstruktur • Skåne ska utveckla morgondagens

välfärdstjänster• Skåne ska vara globalt attraktivt

Strategier för det flerkärniga SkåneRegion Skåne har tillsammans med alla skånska kommuner arbetat fram ”Strategier för det flerkärniga Skåne” (beslutad av Region Skåne, kommunerna och Kommunförbundet Skåne hösten 2013). Fem strategiområden har pekats ut; • Skånes tillväxtmotorer och

regionala kärnor• Binda samman Skåne• Hållbar markanvändning • Socialt hållbara, attraktiva orter

och miljöer• Stärkta relationer inom

Öresundsregionen, södra Sverige och södra Östersjöområdet

Hässleholm och Kristianstad är nordöstra Skånes två regionala kärnor

Läs mer om kommunens olika planer, program och strategier på:www.hassleholm.se


INGÅNGAR

Bild från Region Skåne. De större gröna punkterna symboliserar Skånes sju regionala kärnor. Punkterna med + motsvarar de kärnor som kan fungera som tillväxtmotorer och föra utveckligen framåt i hela Skåne. De lila och ljusblå pilarna motsvarar behovet av stärkt tillgänglighet.

Läs mer:

Det öppna Skåne 2030:http://skane2030.se

Strukturbild för Skåne och Strategier för det flerkärniga Skåne:http://utveckling.skane.se

Inom ramen för Strukturbild för Skåne har Region Skåne tagit fram ett antal Tema PM som berör olika planeringsfrågor ur ett regionalt perspektiv.

Sverigeförhandlingen:http://sverigeförhandlingen.se

och de spelar en betydelsefull roll för sitt omland. Det är av stor vikt för Skåne som helhet att det finns en tillväxtmotor i nordost som stöttas på regional nivå. Hässleholm och Kristianstad har stor potential att tillsammans utgöra denna tillväxtmotor. För att få kraft till denna utveckling ska de båda kommunerna verka för ett stärkt samarbete, för skapandet av tillväxtmotor i nordost.

SverigeförhandlingenSverigeförhandlingen är en nationell satsning på höghastighetståg. Satsningen ska leda till ökat bostadsbyggande och tillväxt i många kommuner och regioner längs den nya järnvägen. Nya stambanor för höghastighetståg ska dras från Stockholm till Malmö och från Stockholm till Göteborg. För Skånes och Hässleholms del innebär det unika möjligheter att både förbättra tillgängligheten och att få igång nödvändigt bostadsbyggande. Hässleholm är en av de städer som utreds som stationsläge för höghastighetbanan.

Målbild 2020 Skåne nordostKommunerna i Skåne Nordost (Hässleholm, Osby, Östra Göinge, Hörby, Bromölla och Kristianstad) har beslutat om en gemensam Målbild 2020 Skåne Nordost med fokus på att alla ungdomar mellan 16 och 29 år då har arbete, studieplats eller praktik.

För att nå Målbild 2020 Skåne Nordost har kommunerna tillsammans tagit fram ett förslag till färdplan med en rad olika insatser inom arbetsmarknad, kompetensutveckling och infrastruktur. Här är ett utdrag av de som den fysiska planeringen kan påverka: • Utveckling av besöksnäringen –

tematiserad destinationsutveckling• Utveckling av befintliga företag –

mötesplatser och nätverk

• Pendling till arbete och utbildning – förbättra förutsättningar

• Etablering av Skåne Nordost trafikstrategi – möta invånares och företags behov

• Etablering av samarbete i översiktsplaneringen – effektiv fysisk planering och bebyggelseutveckling som särskilt beaktar yngre personers behov

• Etablering av digital infrastruktur - ≥95% av hushåll/företag tillgång till 100 Mbit/s.


Utmaningar för Hässleholm

ATTRAKTIVITET OCH IDENTITETAttraktivitet är ett förhållande mellan en orts egenskaper och en betraktares preferenser (Troed Troedsson, Image o Attraktionskraft i Skåne, s. 51). Region Skåne beskriver i ”Attraktivitet och tolerans” att det finns fyra faktorer som påverkar attraktiviteten - Fungerande samhälle, Smidig vardag, Professionella utvecklingsmöjligheter och Upplevelse och karaktär.

Attraktivitet är delvis olika, om du är invånare eller ett stort företag. I ndivider värderar ofta mjuka faktorer som trygghet, identitet, upplevelse av natur-/ kulturvärden etc medan företag ofta värderar hårda faktorer högre - exempelvis ändamålsenliga lokaler, tillgänglig infrastruktur, arbetstillfällen etc. Människors upplevda livskvalitet

Hässleholm står inför ett antal ut maningar. Åldrande befolkning, lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet, att klara fysisk tillväxt på ett hållbart sätt och ökat behov av samverkan med omvärlden är de tydligaste utmaningarna som har identifierats. Hässleholm är inte ensamt om dessa utmaningar men måste finna vägar att hantera dem. Den fysiska planeringen kan vara ett av många verktyg för att hantera utmaningarna så att de inte blir till hot för stadens utveckling.

bidrar starkt till en plats attraktivitet.

Boendeattraktivitet och centrum-utveckling är två faktorer som det av många pekas på som viktiga för Hässleholms stad att arbeta med.

Genom att dessutom identifiera och framhålla det som är unikt med Hässleholm kan stadens och kommunens identitet stärkas och bli tydligare. Det kan i sin tur bidra till att locka människor att vilja bo, verka och uppleva här.

Att vara en attraktivt boendeort med tillgång till en stor arbetsmarknadsregion kan locka människor att bosätta sig i Hässleholm. Samtidigt ligger utmaningen i att underlätta för fler att hitta arbete i Hässleholm och för företag att hitta personal

på pendlingsavstånd. Hässleholms stad har idag tydliga samband på arbetsmarknaden med Malmö, Lund, Köpenhamn, Kristianstad, Älmhult och Helsingborg.

BEFOLKNINGJämfört med övriga riket har Hässleholms kommun idag en relativt låg befolkningstillväxt. Hässleholm, precis som riket som helhet, står dessutom inför en demografisk utmaning med en allt äldre befolkning och en ökande försörjningsbörda. Hässleholm har en stor andel invånare över 65 år samtidigt som det finns ett underskott på invånare i åldersgruppen 25-64 år. Andelen äldre väntas öka under kommande decennier. Hässleholm behöver locka fler unga att stanna kvar och eller flytta till staden eller kommunen.

INGÅNGAR


Tre frågor för Hässleholm att ta tag i:

• Utnyttja läget mellan Köpenhamn och Stockholm bättre ta fram en strategi för hur det goda kommunikationsläget ska tas tillvara. Bygg spännande stationsnära!

• Hässleholms centrum är inte stimulerande skapa attraktiva milljöer där människor kan mötas och som känns stimulerande att vistas eller bo och arbeta i.

• Stärk sambanden över länsgränsen mot Älmhult och gör Hässleholm till ett attraktivt boendealternativ för dem som jobbar på IKEA!

(Hur stärker vi Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer?,

Strukturbild för Skåne, Region Skåne, 2012)

En annan viktig utmaning är att höja befolkningens utbildningsnivå. Jämfört med riket som helhet har Hässleholms kommun (2008) en lägre utbildningsnivå. Många unga väljer att utbilda sig på annan ort och särskilt attraktivt är det att utbilda sig och flytta till stora städer. Detta bidrar till att andelen unga vuxna i staden minskar.

HÅLLBARHETVi har ett ansvar att lämna efter oss en värld, ett land, en region, en kommun och i detta fallet en stad som fler kan använda och njuta av. Den mark som Hässleholms stad redan har eller tar i anspråk behöver användas på ett mer resurseffektivt sätt. Utbyggnad av gles villabebyggelse kan inte ske på bekostnad av värdefull skogsmark och jordbruksmark.

Staden behöver också förberedas och anpassas till kommande klimatförändringar med exempelvis högre temperaturer och större nederbördsmängder. I staden kan det bland annat innebära behov av mer grönska som kan ge svalka vid värmeböljor och ytor som kan fördröja vatten innan det rinner vidare till rening eller vattendrag.

Hässleholm behöver, liksom resten av jordens städer, arbeta för att långsiktigt minska utsläppen av koldioxid i atmosfären.

Det är också viktigt att komma ihåg att hållbarhet inte enbart handlar om det miljömässiga - för att uppnå ett hållbart samhälle måste alla tre områdena - miljömässigt, socialt och ekonomiskt samspela. (se även sidan 20 om hållbarhetsbegreppen).

Andel högutbildade i Hässleholms kommun 2008 (ur Strategiskt näringslivsprogram)

Folkmängd, årlig tillväxt (ur Strategiskt näringslivsprogram)

INGÅNGAR


INGÅNGAR

STADENS ROLL I REGIONENStaden Hässleholm är en viktig del i regionen Skåne. Människor rör sig idag allt mer mellan städerna, mycket tack vare en väl utbyggd kollektivtrafik. Hela regionen bildar tillsammans ett nät av arbetsplatser och boendemiljöer som attraherar många olika människor.

Tillväxtmotor Hässleholm - KristianstadFör att göra Skåne rundare behöver Hässleholm och Kristianstad tillsammans utgöra en stark nordostskånsk tillväxtmotor. Gemensamt kan de båda städerna stärka flerkärnigheten i Skåne och grannlänen och erbjuda en större variation av bostäder och arbetsplatser än vad varje stad kan göra var för sig. Det mentala och tidsmässiga avståndet till omvärlden ska minska; den kritiska massan öka, arbetsmarknadsregionerna vara gränsöverskridande och det ska vara hög tillgänglighet till andra städer och viktiga målpunkter.

För att uppnå detta krävs samarbete kring; infrastruktur (exempelvis järnvägsutveckling, superbuss, hamn, och höghastighetsbana), utveckling av pågatågsorterna, stationsnära och hållbar stadsutveckling, energi-försörjning, bredband, utbildning, näringsliv, kultur, turism, friluftsliv och rekreation samt samverkansformer mellan de kommunala organisationerna.

En nordostskånsk tillväxtmotor påverkar inte bara Skånes utveckling positivt utan är även av vikt för delar av Blekinge (Sölvesborg, Karlshamn) och södra Småland (Älmhult, Växjö).

Hässleholm och storstadsregionenHässleholm ska var den storstadsnära staden som sjuder av småstadsliv. Ur

Tillväxtmotor Hässleholm - Kristianstad.

ett tillväxtperspektiv vore det gynnsamt för Hässleholm att i högre utsträckning kopplas närmare storstadsregionen och arbetsmarknadsregionen Malmö/Lund. En viktiga faktor för att uppnå detta är regional samverkan kring mer effektiv och utvecklad infrastruktur. Hässleholms stad som nav och mötesplats har en central roll för att koppla på tillväxtmotorn nordost vidare mot tillväxtmotorerna Malmö/Lund och Helsingborg.

HöghastighetstågEn station för höghastighetståg centralt placerad i Hässleholms stad innebär stora möjligheter för stadens utveckling. Staden får en stärkt ställning som nav och mötesplats både regionalt och nationellt. Stationen och utvecklingen i området kring stationen kan förhoppningsvis också bidra till att öka stadens attraktionskraft både för boende och företagande. Samtidigt är det en stor utmaning att foga in den nya

stationen och de nya järnvägsspåren i den befintliga stadsmiljön. Hänsyn måste bland annat tas till buller, visuell påverkan och tillgänglighet.


INGÅNGAR

Sommaren 2013 hölls en bred dialog med allmänhet, organisationer och myndigheter om framtidens Hässleholm. Som underlag hade de viktigaste utmaningarna identifierats samtidigt som stadens starkaste och mest tongivande goda värden diskuterades. Till hjälp formades tre framtidsscenarier; Studentstaden Hässleholm, Hållbara Hässleholm och Regionala motorn Hässleholm. Möten hölls och synpunkter lämnades in. En sammanfattning av de viktigaste framtidsfaktorerna följer här.

Synpunkter från programsamrådet

Dialogen sommaren 2013 ledde till många intressanta synpunkter. De som denna fördjupning av översiktsplanen kan hantera i någon form har sammanfattas här. Sammanfattningen visar att synpunkterna går i linje med de befintliga övergripande målen och de identifierade utmaningarna.

TÄTARE BEBYGGELSE• Utveckla stadskärnan• Förtäta• Blanda bebyggelse, hyreshus i

villaområdena. • Vindsvåningar i centrum,

omvandling från kontor till bostäder, spännande arkitektur, moderna hus

• Utveckla kring stationen – stationen är motorn i staden

• Fler radhus med små trädgårdar• Fler höga hus eller bevara

småskaligheten?• Energihushållning, luft, miljö,

buller• Utveckla ytterligare kring

kulturvärden, folkhälsa, idrott, social hållbarhet, trygghet

FRAMHÄV NATUREN• Synliggör naturen och närheten

till naturen• Mer grönska och vatten i centrum• Ytor för dagvatten,

översvämningsrisker, klimatanpassning

• Gröna tak och väggar i centrala

Alla inkomna synpunkter redovisas i den till FÖP:en tillhörande programsamrådsredogörelsen. Läs även diskussionsunderlaget och programmet Hässleholms stad 2030.

www.hassleholm2030.se

staden• Stadsparken, Paradiset,

Tingshusbacken, Hembygdsparken, Hässleholmsgården har omnämnts som viktiga i många sammanhang

• Möjlighet att odla i staden• Gröna länkar mellan parkerna

KOLLEKTIVTRAFIK OCH CYKLISTER• Utnyttja järnvägen mer • Minska barriäreffekten av

järnvägen • Cykelvägar från staden till

Tormestorp, Vankiva, Finja, Stoby,

• Förenkla i staden för cykling• Minska bilanvändandet• Bilfritt centrum eller fler

parkeringar?• Fler pendlarparkeringar i

anslutning till stationen• Prioritera kollektivtrafiken

FRAMHÄV STADEN REGIONALT• Synliggöra och våga visa stadens

roll i kommunen och regionen• Stärk Hässleholms position som

järnvägsstad• Utveckla Hässleholm C till ett

modernt resecentrum• Utveckla samarbetet med

Kristianstad• Samverka på regional nivå


Riksintressen och förordnanden

RIKSINTRESSE JÄRNVÄGPlanområdet omfattar Stambanan, Skånebanan och Markarydsbanan som alla är av riksintresse.

Kommunen godtar riksintresset och avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas.

RIKSINTRESSE VÄGRiksväg 23, 21, 117 och 24 är utpekade som riksintressen för väg. Det innebär att framkomlighet för regional pendling prioriteras, samt kollektivtrafik och godstrafik. Det är även restriktiv hållning kring nya anslutningar längs dessa vägar.

Kommunen godtar riksintresset och avser undvika sådana åtgärder som kan innebära att riksintresset påtagligt skadas.

FÖRSLAG TILL RIKSINTRESSE FRILUFTSLIV, 2014Länsstyrelsen har föreslagit att området Hovdala–Finjasjön ska klassas som naturområde av riksintresse för friluftslivet. I beskrivningen över riksintresset anges ”Åtgärder, verksamheter och andra intressen som påtagligt kan skada områdets värden är särskilt bebyggelseexploatering”.

Avgränsningen står delvis i strid med detta förslag till fördjupning av översiktsplanen för området norr om Finjasjön. Detta eftersom det föreslagna riksintresseområdet innefattar Garnisonen som är ett av stadens utvecklingsområden, Södra stambanan

och dess utvecklingspotential samt reningsverket med tillhörande renings-anläggningar. Kommunen godtar inte avgränsningen av föreslaget riksintresse, utan anser att området norr om Finjasjön enligt ovan ska utgå.

FORNLÄMNINGARInom staden finns en mängd olika fornlämningar, som skyddas av kulturminneslagen 2 kap. De består av lämningar som kan vara både dolda under mark eller synliga objekt.

STRANDSKYDDStrandskyddet finns för att trygga allmänhetens friluftsliv samt bevara land- och vattenområden för att de är biologiskt värdefulla. Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i

Riksintresse är ett mark eller vattenområde som är skyddat och anses viktigt ur nationell synvinkel. Det kan vara ett område, plats eller enstaka objekt.

INGÅNGAR

vattenområdet. Strandskydd gäller vid såväl hav som insjöar och vattendrag.

Inom strandskyddade områden är det till exempel förbjudet att uppföra nya byggnader eller ändra befintliga byggnader till annat ändamål. Man får inte heller uppföra anläggningar, såsom båthamnar, parkeringsplatser mm som försämrar tillgängligheten enligt allemansrätten eller väsentligt försämrar livsvillkoren för djur och växtlighet.

Inom det område som fördjupningen av översiktsplanen gäller finns strandskydd utmed Finjasjön och Almaån. Vid Sjörröd och T4 är stranskyddet upphävt. I övrigt gäller generellt strandskydd på 100 meter. Kommunen avser att behålla befintliga avgränsningar av strandskyddet.


INGÅNGAR

Teckenförklaring



FRAMTIDSBILD 2030

I detta kapitel presenteras en bild av vad Hässleholms stad kan vara år 2030. Målbilden och stadsbyggnadsvisionen visar i vilken riktning staden ska utvecklas. På de nästkommande sidorna anges strategier för hur målbilden ska uppnås. Målbilden har tagit avstamp i de övergripande målen om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, utmaningarna för stadensamt från inkomna synpunkter i programsamrådet.


Den unga urbana staden tar platsStaden har byggts tätare med flera nya inslag i stadsmiljön. Fler människor bor och vistas nu i de centrala delarna. Stadslivet präglas av mångfald där alla får plats att leva och näringslivet erbjuds en dynamisk miljö att mötas och verka i.

Den koncentrerade och blandade staden skapar flöden av människor som i sin tur ger underlag för handel, verksamheter, service och kulturaktiviteter. När avståndet är kortare mellan människor, aktiviteter och platser skapas närhet, trygghet och ett levande socialt stadsliv.

Stadskärnan är fylld av intressanta upplevelser, framstående arkitektur och är en plats för nytänkande kring gestaltning och utformning av byggnader, platser och torg. Hässleholm som kulturstad ger också ett tydligt avtryck i stadsmiljön.

Staden har ett levande centrum på båda sidor om stationen med goda stadskvaliteter och urban småstadskänsla. Passager över eller under järnvägsspåren finns på flera platser och alla är trygga, tillgängliga och tilltalande för alla medborgare och besökare.

Staden vågar sticka ut och inte vara som alla andra. Genom modiga satsningar ligger Hässleholm i framkant vad gäller att erbjuda attraktiva bostäder och mötesplatser för näringslivet.

Stadens täthet och de enkla och gena stråken för cyklister och gående gör att färre bilar syns i centrum.

Det är skonsamt mot klimatet och bullernivåerna är betydligt lägre. Den täta staden värnar också markresurserna genom att minimera andelen ny mark som tas i anspråk för bebyggelse.

Stationen är stadens hjärtaHässleholm har en naturlig och tydlig plats i regionen och i södra Sverige som knutpunkt, tillväxtmotor och mötesplats.

Stationen som finns mitt i stadens hjärta, ger puls och liv till hela staden. Stationsområdet har utvecklats till en effektiv, modern och unik knutpunkt som samlar och slussar resande på lokal, regional, nationell och internationell nivå.

Den nya höghastighetsstationen är ett modernt och spännande inslag i stadsmiljön.

Stationen är en välkomnande och myllrande plats för möten. Med stationen som nav skapas nya mötes-, utbildnings- och arbetsplatser.

Hässleholm är tillsammans med Kristianstad en stark och drivande tillväxtmotor i Skåne, delar av Blekinge och Småland. Näringslivsutveckling med tillhörande möten och arrangemang är en av Hässleholms starkaste bidrag till tillväxt, sysselsättning och livskvalitet i denna delen av sydsverige.

Kollektivtrafiken är så väl utbyggd mellan Hässleholm och Kristianstad att tåget fyller samma funktion som en

metro gör mellan stadsdelar. Det nära samarbetet mellan städerna gör att inga mentala gränser finns och varje stads unika karaktär har gemensamt stärkts.

Naturen är stor i stadenEn av de viktigaste byggstenarna i det täta Hässleholm är alla stadens stora och små parker och grönområden. De är väl sammankopplade och det finns platser för både avkoppling, aktivitet och lek. De gröna platserna gör gott för medborgarnas hälsa och sociala sammanhållning. Parkerna är välskötta och utgör populära mötesplatser för stadens invånare.

Det finns ett varierat utbud av gröna miljöer i staden med allt från välkomponerade blomsterplanteringar till naturlika och vilda grönområden. Gatuträd, planteringar och grönska på fasader och tak är tongivande beståndsdelar i stadsbebyggelsen, likaså lokalt omhändertagande av dagvatten. Den gröna staden erbjuder svalka på sommaren och hanterar stora mängder vatten på vinterhalvåret.

Hässleholms stad har stora naturområden väldigt tätortsnära. Det är enkelt att ta sig ut i naturen och att röra sig mellan olika naturområden. Naturen präglas av både höga biologiska och rekreativa värden.

Staden gränsar direkt till de viktiga näringarna inom skogsbruk och jordbruk. Det finns stor förståelse för samspelet mellan stad och land.

Stadsbyggnadsvision Hässleholm 2030

År 2030 är Hässleholm en stad som präglas av möten. Möten där människor lever, upplever, arbetar och lär på ett likställt och hållbart sätt. Människors höga ambitioner, nyfikenhet och mod har skapat en tydlig och uttrycksfull stad med en välkomnande stadskärna. Den nya stationen för höghastighetståg står färdig och i kombination med att järnvägen byggts ut i alla väderstreck har stadens roll som knutpunkt och nav i regionen förstärkts.

FRAMTIDSBILD 2030


Målbild

År 2030 ska Hässleholms stad vara:

EN NATIONELL KNUT PUNKT OCH TILLVÄXT MOTORHässleholm ska vara en knutpunkt och självklar mötesplats för människor, näringsliv, resande och transporter i södra Sverige och Öresundsregionen. Hässleholm ska tillsammans med Kristianstad vara en tillväxtmotor och bidra till tillväxt och utveckling i regionen.

EN UNG OCH URBAN STADHässleholm ska vara en stad som präglas av folkliv, rörelser, möten, utveckling, kreativitet och nytänkande. Här ska finnas ett rikt kulturutbud och tillgång till ett stort och varierat utbud av fritidsaktiviteter. En vacker stadsmiljö med parker, torg och grönstråk ska inbjuda till att vistas i staden. Hässleholms stad har en viktig roll som urban kärna i kommunen. Stadens utbud riktar sig till alla kommunens invånare.

EN GRÖN OCH ROBUST STADHässleholm ska vara en stad som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Här ska finnas förutsättningar för människor att leva hållbart, klimatsmart och hälsosamt och för näringslivet att utvecklas. natur och grönska får ta plats i staden.

Tillväxtmotor = en ort som har en starkare befolknings och sysselsättningstillväxt än genomsnittet i regionen och därmed skapar tillväxt i sitt omland.

FRAMTIDSBILD 2030


Utbyggnadsstrategi

Strategierna visar hur staden ska byggas för att målbilden ska nås samtidigt som de övergripande målen om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet uppfylls. Strategierna fungerar inte var för sig utan bidrar tillsammans till att målbilden kan uppfyllas.

Principskiss för stadens utbyggnad.

1. Staden ska växa inåt genom förtätning.

2. Stärk Hässleholm som nav för kommunikation och möten.

3. Skapa unika och varierade stadsmiljöer.

4. Låt naturen ta plats i staden.

5. Rusta staden för ett förändrat klimat.

väg 21

väg 23

FINJA

TORMESTORP

SJÖRRÖD

STOBY

VANKIVA

FINJASJÖN

0 1 000500 meter

Till Helsingborg






TECKENFÖRKLARING




Järnvägsstråk


Grönstråk

Utvecklingsstråk

FRAMTIDSBILD 2030

väg 21

väg 23

FINJA

TORMESTORP

SJÖRRÖD

STOBY

VANKIVA

FINJASJÖN

0 1 000500 meter

Till Helsingborg






TECKENFÖRKLARING




Järnvägsstråk


Grönstråk

Utvecklingsstråk


1 STADEN SKA VÄXA INÅT GENOM FÖRTÄTNINGHässleholms stad ska växa på ett resurs- och yteffektivt sätt. Det kan framför allt ske genom att staden växer inom den befintliga stadsstrukturen, genom att undvika att ta ny mark i anspråk och genom att utnyttja befintlig infrastruktur. Förtätning och förädling av befintliga kvarter och omvandling och komplettering av redan ianspråktagen mark ska vara ledord.

I första hand ska staden växa i centrum och i stationära läge, dvs ca 1000 meter från stationen. Dessutom kan bebyggelse och funktioner tillkomma i kollektivtrafikstråk och i lägen som bidrar till att knyta ihop stadens olika delar.

Förtätning innebär också att staden förtätas med fler mötesplatser, parker och grönska. Genom att väva staden tätare, grönare och öka bebyggelsevolymen, snarare än att låta staden breda ut sig ytterligare, byggs ett samhälle som strävar mot långsiktig hållbarhet för människor, miljö och samhällsekonomi. All omvandling och förtätning ska ske med respekt för befintlig grönstruktur och bebyggelsekaraktär.

2 STÄRK HÄSSLEHOLM SOM NAV FÖR KOMMUNIKATION OCH MÖTENHässleholm ska stärka sin position som regional och nationell knutpunkt med fortsatt utveckling både kring resande, möten, gods, logistik och andra järnvägsanknutna verksamheter. Staden har vuxit fram kring järnvägen och järnvägen har starkt bidragit till stadens identitet.

Hässleholm C och det stationsnära området ska utvecklas till ett modernt nav för resande, kommunikation och möten. Genom att stationen ansluts till framtida höghastighetsjärnväg stärks denna roll ytterligare. Kring stationen lokaliseras mötesplatser, verksamheter, service och boende. Stationen är stadens hjärta där många människor strömmar igenom och uppehåller sig varje dag. Samtidigt bidrar stationsmiljön starkt till besökarnas bild av staden och varumärket Hässleholm.

Hässleholms centrum ska utvecklas på båda sidor om järnvägen och stationen blir den naturliga medelpunkten i staden. Bostäder, verksamheter och mötesplatser i stationsnära läge bidrar också till att fler människor vistas i centrum.

Hässleholms stad som nav och mötesplats spelar en central roll i att koppla tillväxtmotorn nordost (Hässleholm - Kristianstad) vidare mot tillväxtmotorerna Malmö/Lund och Helsingborg.

• Undvik att ta ny mark i anspråk.• Förtäta, förädla, omvandla och

komplettera.• Prioritera bebyggelse i centrum,

stationsnära läge och kollektiv trafikstråk.

• Förtäta med grönska och mötesplatser.

• Värna befintliga parker.

• Knutpunkt för resande, möten, logistik och gods.

• Utveckla Hässleholms C.• Verka för höghastighetsstation.• Utveckla det stationsnära området.

FRAMTIDSBILD 2030


3 SKAPA UNIKA OCH VARIERADE STADSMILJÖERFör att Hässleholm ska vara attraktivt som bostadsort och besöksmål behövs unika och varierade stadsmiljöer som kan konkurrera på regional nivå. Staden behöver ett levande centrum med platser, torg och parker som lockar till möten, handel, vistelse och aktiviteter. Kvaliteterna i den redan befintliga miljön behöver utvecklas samtidigt som nya funktioner och spännande målpunkter tillförs. Det gäller att ta fasta på platsens unika värden och utveckla dem, att våga sticka ut, tänka nytt och hela tiden förändra stadens innehåll. För Hässleholms del innebär det att framhålla rollen som knutpunkt, närheten till naturen och ett spännande kulturutbud.

Inom all stadsbebyggelse eftersträvas en blandning av olika funktioner (bostäder, handel, kultur, parker, kontor etc), olika grupper av människor och byggnader av olika höjd, stil och material. Blandstaden präglas av variation, folkliv, mångfald, närhet, tillgänglighet och trygghet.

Eftersom människor idag i högre grad flyttar dit de vill bo och väljer att arbetspendla är det ytterst viktigt att erbjuda unika och attraktiva boendemiljöer. Karaktärsfull bebyggelse och områden med eget uttryck bidrar till att skapa spännande och levande boendemiljöer.

4 LÅT NATUREN TA PLATS I STADENHässleholms stad omges av storslagen natur och naturen bidrar till att göra staden till en attraktiv boende- och besöksort. Siktlinjer ut i det omgivande landskapet och gröna stråk där staden och angränsande naturområden kopplas samman ska värnas och utvecklas. Befintliga parker, grönområden och naturområden ska värnas och skyddas mot nyexploatering. Gröna stråk leder naturen in i staden och människor ut i omgivande naturområden. Befintliga stråk ska förstärkas och nya kopplingar skapas. Målpunkter som till exempel lekplatser placeras längs stråken och i stråken placeras gång- och cykelvägar.

Parker och grönområden är betydelsefulla både för att uppnå en ekologiskt och socialt hållbar och levande stad. De gröna områdena i staden fungerar som mötesplatser, platser för rekreation, biologisk mångfald, variation och är av stor vikt för att staden ska klara kommande klimatförändringar.

• Utveckla stadskärnan.• Våga sticka ut.• Framhåll knutpunkt, naturnära och

kulturutbud.• Blanda.• Attraktiva bostäder.

• Värna och utveckla gröna stråk, parker och naturområden.

• Placera målpunkter längs stråken.• Utnyttja ekosystemtjänster

FRAMTIDSBILD 2030


• Klimatsäkra nya och befintliga byggnader och miljöer.

• Utforma staden så att den kan ta hand om extremväder

FRAMTIDSBILD 2030

5 RUSTA STADEN FÖR ETT FÖRÄNDRAT KLIMATStaden ska anpassas till att klara ett förändrat klimat med ökad nederbörd, översvämningsrisk och värmeböljor. Det gäller att säkra både nya och befintliga byggnader och att utforma stadens gator och parker så att de till exempel kan ta hand om stora nederbördsmängder och skänka skugga och svalka när det är som varmast.

Klimatsäkring innebär tillför också aspekter av ekonomisk hållbarhet eftersom till exempel översvämningar kan få stora ekonomiska konsekvenser för såväl privatpersoner, kommun som näringsliv. Hur väl staden rustas för ett förändrat klimat avgör hur staden blir som livsmiljö i framtiden.




MARKANVÄNDNING2030

Utifrån målbild och strategier visas i detta kapitel förslag på den strategiska och fysiska markanvändningen för Hässleholms stad fram till år 2030. Förslaget visas i en markanvändningskarta, temaavsnitt, riktlinjer för fortsatt planering och inzoomning på olika geografiska delområden i staden. Sist i kapitlet återfinns en jämförelse med tidigare fördjupning från 1995 och ändringar från gällande översiktsplan från 2007.


Markanvändningskartan visar föreslagen användning av mark och vattenområden inom Hässleholms stad och är vägledande vid utbyggnad och utveckling av staden.

Markanvändningskarta

MARKANVÄNDNING 2030

TECKENFÖRKLARING



Fortsättning på nästa sida

att integrera i den blandade stadsbebyggelsen. T ex ytkrävande, transportintensiva verksamheter samt verksamheter med skyddsavstånd; t ex tillverkningsindustri, grossistverksamheter, stora lager, omgivningsstörande småindustri, verkstäder, energiproduktion men även bilhandel. Ej lämpligt för verksamheter som även omfattar volymhandel riktat till privatpersoner. Inga personintensiva verksamheter som går att integrera i stadsbebyggelsen då verksamhetsområdena inte ligger i de starka kollektivtrafikstråken. Inga bostäder eller handel i form av shopping.

HandelLäreda utvecklas till ett handelsområde för volym-, dagligvaru- och grossisthandel. Ej handel i form av shopping (gallerior) som istället ska lokaliseras till stadskärnan. Även kontor och verksamheter som inte är störande för omgivningen kan lokaliseras hit.

IdrottÖsterås idrottsområde samt ett skyttecentrum. Större fritids- och idrottsanläggningar som riktar sig till hela staden eller alla kommunens invånare. Multifunktionalitet kan ge möjlighet att på liten yta rymma flera funktioner. Utöver Österås idrottsområde ska de befintliga, mindre kompletterande anläggningarna som ligger i strategiska lägen i staden med god tillgänglighet, underhållas och utvecklas.

NaturStora sammanhängande grönområden och tätortsnära natur som är av betydelse för hela staden som närrekreation, för friluftsliv, idrott och fritid. Områdena har alla olika karaktär och marken brukas på olika sätt; park, skog, bete och åker. Områdena ska hållas tillgängliga för allmänheten genom stråk, passager, vandringsslingor eller stigar. Dessa områden fyller också en viktig roll i dagvattenhanteringen och kan inrymma tekniska anläggningar för rening av vatten. Enstaka ny bebyggelse eller anläggning för befintligt ändamål kan tillåtas men ingen ny sammanhållen bebyggelse.

Jord- och skogsbrukRationellt brukande av marken ska värnas. Ingen ny samlad bebyggelse är lämplig, inte heller längs riksvägarna 21, 23, Norra Kringelvägen och Kristianstadsvägen. Däremot tillåts enstaka ny bebyggelse för befintligt ändamål så att pågående verksamheter kan utvecklas.

Befintlig blandad stadsbebyggelseBefintlig blandad stadsbebyggelse som idag till största delen består av bostäder. Områdena kan kompletteras med alla typer av markanvändning som inte är störande för omgivningen, t ex bostäder, service, kontor, utbildning och kultur. Tillkommande bebyggelse ska förhålla sig till befintlig bebyggelse men också tillföra nya kvaliteter och öka variation och blandning. Parker och grönområden värnas. Täthetsgraden för nytillkommen bebyggelse ökar närmare centrum. Utmed Helsingborgsvägen, Vankivavägen, Stobyvägen, Kristianstadsvägen och Hovdalavägen finns möjlighet att förtäta med handel och verksamheter som inte är störande för omgivningen.

Ny blandad stadsbebyggelseCentrala omvandlingsområden och områden i kollektivtrafikstarka lägen där ny mark tas i anspråk för blandad stadsbebyggelse, t ex bostäder, service, utbildning, omsorg och ej transportintensiva eller för omgivningen störande verksamheter.

Centrumutveckling och förtätningOmrådet med extra fokus på stadsutveckling och förtätning. Bebyggelsen inom stadens mest centrala del ska ha stadsmässiga kvaliteter och utformningen av gator, torg och parker ska ges särskild omsorg. Här finns plats för t ex bostäder, kontor, handel, service, kultur, utbildning och verksamheter utan störningar för omgivningen. Stationen utvecklas till en lokal, regional och nationell knutpunkt med personintensiva arbetsplatser, besöksintensiva verksamheter, handel, service och mötesplatser.

Befintliga verksamhetsområdenOmråden för verksamheter som inte går att integrera i den blandade stadsbebyggelsen. T ex ytkrävande, transportintensiva verksamheter samt verksamheter med skyddsavstånd som tillverkningsindustri, grossist-verksamheter, stora lager, omgivningsstörande småindustri, verkstäder, energiproduktion men även bilhandel. Verksamheter som även omfattar volymhandel som riktar sig till privatpersoner kan lokaliseras hit. Områdena ligger i anslutning till stadens huvudvägnät för bil. Utpekade områden ska ses över för ytterligare yteffektivt marknyttjande. Inga bostäder eller handel i form av shopping.

Nya verksamhetsområdenOmråden i anslutning till järnväg och riksväg där ny mark tas i anspråk för verksamheter som inte går



Allmänt vattenverkOmrådet avses i första hand för det allmänna vattenverkets behov. Ny bebyggelse och anläggningar för ändamålet tillåts.

Allmänt avloppsreningsverkOmrådet avses i första hand för det allmänna avloppsreningsverkets behov. Ny bebyggelse och anläggningar för ändamålet tillåts. Ett skyddsavstånd på 300 meter ska hållas till övrig bebyggelse. Jord- och skogsbruk sker i anslutning på avloppsreningsverkets villkor.

FjärrvärmeverkOmrådet avses i första hand för fjärrvärmeverkets behov. Ny bebyggelse och anläggningar för ändamålet tillåts.

Trafikområde för järnvägTrafikområde för järnvägsändamål med tillhörande funktioner som vägar, parkeringar, järnvägsanknutna eller andra för ändamålet förenliga verksamheter, anläggningar och byggnader. Stambanans, Blekinge/Skånebanans samt stationsområdets utveckling prioriteras i första hand.

Markreservat järnvägOmråde reserverat för eventuell utbyggnad av höghastighetsjärnväg. Fram tills utbyggnad gäller pågående markanvändning.

UtredningsområdenMöjliga framtida områden för ny blandad stadsbebyggelse. Vidare studier och ställningstagande ska göras gällande innehåll och avgränsning.

Vid all exploatering och nyetablering ska:

• Blandad användning och blandade funktioner eftersträvas.

• Ytor för teknisk försörjning, dagvattenhantering, rekreation och lek säkerställas.

• Trygghet och tillgänglighet ur jämställdhets- och barnperspektiv belysas.

• Kopplingar till stadens gång- och cykelvägnät samt kollektivtrafik beaktas.

• Befintliga parker ska värnas och nya grönytor och mötesplatser tillföras. Befintliga grönytor ska ej tas i anspråk om inte någon form av kompenserande åtgärd vidtas, t ex en ny park, en kvalitetshöjning etc.



Tematisk genomgång av planering för bostäder, järnväg och station, trafik, grönstruktur, näringsliv, handel och turism, miljö och riskfaktorer, teknisk försörjning, klimatanpassning samt kulturmiljö. Kopplat till varje tema finns riktlinjer för fortsatt planering.

Teman

Den fysiska markanvändningen redovisas på nästföljande sidor med fokus på olika användningsteman. I verkligheten överlappar de olika temaområdena varandra och det är denna överlappning som är viktig att beakta i markanvändningskartan och ner på områdesnivå.

Efter beskrivningen av varje tema anges sammanfattande riktlinjer för efterföljande planering t ex detaljplaner.



MARKANVÄNDNING 2030MARKANVÄNDNING 2030

Att ha tillgång till en egen bostad där man kan känna sig trygg är ett grundläggande mänskligt behov. Utöver detta grundvillkor finns det en mängd andra faktorer som också påverkar vårt boende och hur vi trivs. I Hässleholm ska det finnas bostäder för alla målgrupper och de olika behov som människor har i olika skeden av livet. Boendemiljöerna ska också vara attraktiva och i enighet med en hållbar samhällsutveckling.

BostadsutbyggnadNy bostadsbebyggelse föreslås främst tillkomma i centrum och i stationsnära läge. Flest nya bostäder ryms inom det stora omvandlingsområdet nordväst om stationen. Stadsdelen Bokeberg precis väster om stationen har stor möjlighet till förtätning. Inom hela centrum inklusive det nya området kan det rymmas ca 4500 nya bostäder. Nya bostäder tillkommer även i Björklundaområdet i stadens södra del, inom T4-området och Garnisonen där det pågår omvandling mot stadsbebyggelse. Ytterligare möjlighet till nya bostäder finns som förtätning inom befintlig stadsbebyggelse och i de utredningsområden som föreslås.

Om en höghastighetsstation placeras i Hässleholm kommer det att innebära en stark expansion av staden, framförallt i stationsnära läge. Ett ökat bostadsbyggande är ett av målen med utbyggnaden av en höghastighetsjärnväg genom Sverige.

Bostäder efter behov och efterfråganIdag är bostadsbehovet hos unga vuxna, äldre, nyanlända svenskar och hemlösa stort såväl i kommunen som i regionen. Detta är grupper som efterfrågar hyreslägenheter vilket det råder stor brist på i princip hela Skåne. Dessa grupper är många gånger även beroende av god kollektivtrafikförsörjning och trygga, säkra och gena gång- och cykelstråk för att nå stadens service, utbildning och arbete.

Inom Hässleholms stad ska det erbjudas en mångfald av olika boendetyper som passar olika målgrupper beroende på vilket skede man är i livet. Alla bostäder behöver inte se likadana ut, för våra behov ser olika ut. Det ska vara möjligt att kunna välja en boendeform som passar de individuella förutsättningarna och önskemålen.

Det ska finnas goda förutsättningar för att bygga t ex hyreslägenheter i

TEMA BOSTÄDER

kollektivtrafikstarka stråk och i det stationsnära området. Det innebär att den största tillkomsten av nya bostäder fram till år 2030 ska ske på gång- eller cykelavstånd till stationen samt på gångavstånd till starka stadsbussnät. Särskilda boendeformer (t ex LSS och äldreboende) ska integreras i övrig stadsbebyggelse. Naturnära boende är en annan kvalitet som Hässleholm kan och ska erbjuda.

Funktionsblandning ger mer stadslivEn funktionsblandad stad innebär att staden används jämnare över dygnet vilket kan innebära en ökad trygghet. De verksamheter som går att blanda med bostäder, t ex kontor, handel eller annan service bidrar till att fördelarna med att bo i en stad förstärks. I anslutning till bostäderna är det viktigt att det finns goda utemiljöer, så som tätortsnära grönområden och parker med hög kvalitet.

Nya sätt att levaVårt samhälle förändras ständigt. Under flera år tillbaka kan vi också se förändringar i sättet att leva. Den ökande urbaniseringen gör att människor väljer att bo på olika sätt. Till detta tillkommer också att rekordmånga lever själva, eller lever i familjekonstellationer som inte tillhör den vanliga ”kärnfamiljen”.

Nya boendeformer dyker upp allteftersom - för några år sen byggdes flera 55+-boenden, nu byggs i många kommuner så kallade trygghetsboende. I Malmös har en variant av kollektivhus boende byggts. Det finns en trend att fler fortsätter att bo centralt i staden även med barn och hyresrätterna (lägenhet, radhus etc.) verkar vara attraktiva.

Bostäder att vara stolt överStolthet över boendet kan handla om allt ifrån fysiska förutsättningarna t ex



Riktlinjer för planering• Ett varierat utbud av boendeformer, hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer ska

eftersträvas.

• Bygg blandstad! Blanda bostäder och andra ickestörande verksamheter såsom kontor och

handel för att få platsen att användas på flera tider på dygnet

• Komplettera med flerbostadshus i villatäta stadsdelar för en mer blandad befolkning och

möjlighet för äldre att bo kvar i området.

• Prioritera bostäder i stationsnära lägen (inom 1000 meters radie från stationen) och i starka

stråk.

• Prioritera bostäder och stadsbebyggelse som sammanfaller med andra starka stråk, tex kollek

tivtrafik stråk eller nära viktiga målpunkter

• Säkerställ att det finns en god tillgänglighet till natur och parker inom bostädernas närområde

• Sträva efter god tillgänglighet och trygghet i bostädernas närhet

• Boendemiljöerna ska utformas så att social närvaro, tillgänglighet, trygghet och god orienter

barhet uppnås. Miljöerna ska utformas efter barns, äldres och funktionshindrades behov.

• Barns behov av friytor i anslutning till bostaden ska särskilt beaktas.

• Friytan i anslutning till bostäder ska vara skyddad för buller och avgaser och utformas med

gröna kvaliteter.

• Förskolor och skolor ska placeras med god tillgång till varierad uteyta (40 kvm/barn i förskolan),

god ljudmiljö och så att barn och ungdomar kan röra sig tryggt och säkert till och från skolan.

TECKENFÖRKLARING

Enligt bostadsförsörjningslagen (BFR) ska varje kommun ange riktlinjer för bostadsbeståndets utveckling, sammansättning (ex andelen hyres vård och bostadsrätter) och anpassning till demografi, miljö och sociala förhållanden.

Hässleholms kommuns Riktlinjer för bostadsförsörjning kommer att arbetas fram under 2015.


Avstånd till stationen. Större delen av stadens bebyggelse ligger inom 2 km från stationen.

att omgivningarna är välskötta, upplevs som trygga och vackra till mentala föreställningar av området, dess identitet och plats i staden. Alla delar spelar en roll och en av uppgifterna i fördjupningen av översiktsplanen är att ge de fysiska förutsättningarna möjlighet att samspela så att goda och attraktiva boendemiljöer blir möjligt. Genom att tillföra många olika typer av kvaliteter i boendemiljön, samtidigt som staden byggs på ett hållbart sätt, kan bostädernas status och attraktivitet höjas.

Det är viktigt att både de bostäder som redan finns idag och de bostäder som kommer att byggas i framtiden kan utgöra en förstärkning av de positiva värden som skapas med en ansvarsfullt förtätad stad. Dessa värden kan till exempel vara att man får ett större utbud av service, skolor, kultur och nöjen. Ny bebyggelse ska inte innebära att man gör avkall på möjligheterna till närrekreation.

Tillgänglighet och närhetPlaceringen av nya bostäder behöver ske i förhållande till närhet till service och kollektivtrafik. Enligt enligt Regions Skånes rapport ”Satsningar på kollektivtrafik för ökat bostadsbyggande” (Tyréns 2014) är närhet till en tillgänglig kollektivtrafik dessutom en faktor som höjer marknadsvärdet på bostäder.

I rapporten ”Stationsnära läge” (Länsstyrelsen i Skåne m fl, 2010) har man tittat på ett antal stationsorter och analyserat markanvändningen inom en 600 meters respektive 1000 meters radie från stationen. Denna definition av stationära läge tillämpas också i fördjupningen av översiktsplanen för Hässleholms stad. Enligt rapporten finns det flera anledningar till att placera bostäder stationsnärwa, bland annat bidrar de i en funktionsblandning till

mer liv och aktivitet under en större del av dygnet. En annan viktig anledning är att fler får möjlighet till och ser fördelarna med att välja kollektivtrafik, gång och cykel som färdmedel.

En koncentration av aktiviteter maximerar nyttan av att befinna sig i centrum. Det bidrar också till att de olika målpunkterna blir mer tillgänglig om de ligger på gångavstånd från varandra och inom en kollektivtrafiknod.

Gröna kvalitéer En attraktiv boendemiljö innefattar ytor för lek och utevistelse samt närhet till parker och natur av hög kvalitet. I den täta staden kan tillgången till grönytor vara begränsad och det är därför extra viktigt att det ställs höga krav på ytorna inom kvartersmark så att de utformas med stor omsorg och inbjuder till både lek och avkoppling. Om ytan inom den egna fastigheten är väldigt begränsad bör kompensationsåtgärder i närområdet ses som ett alternativ, t ex utveckling av en närliggande park.

Särskilt i den tätare staden blir de gemensamma gröna ytorna viktiga. Enligt Statens folkhälsoinstituts rapport ”Gå ut min själ - Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelse i närnatur” från 2008 beskrivs hur tillgången till närnatur är kopplat till vår hälsa. Enligt rapporten u p p m ä r k -sammas ett antal olika typer av grön-områden, de närmsta bör finnas inom 50 meter från bostaden.


Bostäder i staden bör utformas på olika sätt för att passa olika målgrupper, med exempelvis uteplatser mot innergårdar på bottenplan, balkonger och gemensamma grönytor. Andra sätt att få in grönska i boendemiljön där det traditionellt inte finns någon yta är att anlägga gröna tak, planterbara bjälklag och gröna väggar.

Skolor och förskolorMed en förtätning av staden och fler boende i centrum finns behov av att planera för fler platser i förskolan och skolan. I den täta staden kan förskolor behöva integreras med annan bebyggelse, till exempel på bottenplan i ett bostadshus.

Skolor och förskolor ska lokaliseras så att de har en god utbildningsmiljö och lekmiljö. Lokaliseringen ska vara fri från buller och risker, ge möjlighet till skugga och ha tillgång till närnatur för rekreation och utomhuspedagogik. Särskilt viktigt är det också att skapa säkra och trygga skolvägar för barn som går och cyklar samt kollektivtrafiknära placering av förskolor och skolor. Som målsättning ska 40 m2 uteyta per barn eftersträvas för förskolor och 30 m2 för skolor.


Varför bo kollektivtrafiknära i fram-tiden? Se Region Skånes rapport: Satsningar på kollektivtrafik för ökat bostadsbyg-gande, Tyréns, 2014



Bilder från Hässleholm och Freiburg.


höghastighetståg kan integreras i staden. Södra stambanans ovanligt raka sträckning möjliggör att en ny höghastighetsstation kan byggas parallelt med den befintliga stationen. Den nya höghastighetsstationen föreslås placeras på en cirka 12 meter hög bro genom staden i den västra delen av stationsområdet. Den nya stationen får en stadsmässig entré mot väster och kopplas samtidigt samman med den befintliga stationen.

Stationen som mötesplatsEn attraktiv stationsmiljö tillsammans med en attraktiv stadskärna och ökad kapacitet på järnvägarna ökar stationens och stadens tillväxtpotential. Hässleholm C ska vara en mötesplats på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Hela det stationsnära området ska symbolisera det goda mötet, både i form av byggnader och offentliga platser. Här finns möjlighet till kontor, service, möteslokaler etc.

Ombyggnad av Hässleholm CTågtrafiken har ökat stadigt de senaste tio åren och resandet med tåg till och från Hässleholm C väntas fördubblas

Hässleholm är en av södra Sveriges viktigaste knutpunkter. Här sammanstrålar järnvägar från fem riktningar. Staden har vuxit fram kring järnvägen och järnvägen har även idag en stor betydelse för stadens identitet och utveckling. Stationen ses som ett nav, en motor, i staden som också gör det möjligt att nå en större arbetsmarknadsregion och bidrar till ett ökat stadsliv. En framtida höghastighetsstation stärker Hässleholms roll som knutpunkt och möjligheten att utveckla stationsområdet.

Höghastighetsjärnväg och höghastighetsstationJust nu pågår planeringen av nya stambanor för höghastighetståg på sträckorna Stockholm - Göteborg och Stockholm - Malmö. I förlängningen kan den nya järnvägen kopplas på de höghastighetsbanor som finns och byggs i övriga Europa. Hässleholm är en av de städer som finns med i diskussionen om var nya höghastighetsstationer ska placeras. Hässleholms kommun arbetar för att en ny stambana för höghastighetståg ska dras via och med station centralt placerad i staden.

Förutom kortare restider och att Hässleholm knyts närmare både Malmö/Köpenhamn och Stockholm blir en av de stora effekterna av en höghastighetsjärnväg att kapacitet frigörs på den befintliga järnvägen. Därmed kan både regiontrafiken och godstrafiken expandera och ges ökad turtäthet.

På uppdrag av Hässleholms kommun studerade Kreera Samhällsbyggnad hösten 2014 hur en ny station för

fram till år 2020 enligt Skånetrafikens prognos. För att hantera ökad tågtrafik och nya tågslag behöver kapaciteten och strukturen på Hässleholm C förändras oavsett om staden får en ny höghastighetsstation eller inte.

I den EU-finansierade utredningen ”Hässleholm C - en station i utveckling”, 2012, av kommunen, Region Skåne, Jernhusen och Trafikverket föreslås olika åtgärder som

TEMA JÄRNVÄG OCH STATION


Förslag på utformning av västra stationstorget med entré till höghastighetsstation. Till höger i bild syns Glashuset (Norra station). Bild: Kreera samhällsbyggnad.

Möjlig placering av ny höghastighets- station väster om befintlig station. Bild: Kreera samhällsbyggnad.


Riktlinjer för planering

• Utveckla Hässleholms C och stationsområdet för att möta framtida rese

och transportbehov.

• Utveckla Stationsområdet till en mötesplats på lokal, regional och

nationell nivå.

• Bidra till utveckling och höjd kapacitet Södra stambanan och Skånebanan.

• Hässleholm ska vara centrum för transport och logistik.

• Förbereda för höghastighetsjärnväg och station.

ska öka kapaciteten. Exempelvis ett förenklat trafiksystem, förbättringar för resenärerna och möjlighet för trippelkopplade Öresundståg.

Södra stambanan utvecklas Stambanan mellan Lund och Hässleholm har idag nära 100 % kapacitetsutnyttjande. Det innebär att sträckan är stambanans största flaskhals och kapacitet saknas för att utveckla tågtrafiken ytterligare i högtrafik. Tidigare utredningar visar att sträckan skulle behöva byggas ut med ytterligare två spår redan inom några år. En framtida höghastighetsjärnväg frigör kapacitet på södra stambanan som gör att godstrafik samt regional persontrafik kan utökas.

Skånebanan utvecklasSkånebanan mellan Kristianstad och Helsingborg behöver byggas ut till dubbelspårför att öka kapaciteten både för persontrafik och godstrafik. Skånebanan är viktig för att förbinda södra Sverige i öst-västlig riktning mellan Karlskrona och Helsingborg. Sträckningens betydelse ökar ytterligare när det gäller att transportera resenärer till och från en framtida höghastighetsstation. I Hässleholm måste Skånebanan idag korsa Södra stambanan. För att korta restiderna och förbättra trafikflödet behöver stationsområdet byggas om så att de båda järnvägarna korsar varandra planskilt.

Barriären ”byggs bort”Järnvägsspåren som skär genom staden är en fysisk barriär för människors rörelser. Barriäreffekten behöver minskas genom säkra och strategiskt placerade passager. Passagerna ska vara trygga, säkra och utfromade för att passa in i stadsmiljön. Särskilt fokus läggs på att minska barriäreffekten kring stationsområdet, mellan Järnvägsgatan och Magasinsgatan. En

SKÅNEBANAN

SÖDRA STAMBANAN

MARKARYDSBANAN

EVENTUELL HÖGHASTIGHETSBANA


höghastighetsbana ställer ytterligare krav på att minska barriäreffekter.

Gods och logistikHässleholm som nav ska stärkas ytterligare genom vidare utveckling av godstransport- och logistikverksamhet i anslutning till både järnväg och riksväg. Norr om riksväg 21 finns planlagd mark (Hässleholm Nord) för ett nytt större verksamhetsområde som kan kopplas till järnväg och riksväg.

IndustrispårGenom Läreda går ett industrispår som ansluter till Skånebanan. Industrispåret kan användas för transport av gods till och från verksamheter inom Läredaområdet. För att den västra delen av Läreda ska kunna utvecklas som handelsområde måste transporter med farligt gods på industrispåret upphöra.


TEMA TRAFIK

Med fler boende och verksamma i staden ökar trycket på stadens trafiksystem. Fler rör sig till och från centrum, mellan stadsdelarna och till de tätortsnära rekreationsområdena. Det befintliga trafiknätet ska hantera alla trafikslag och transportera så många som möjligt på ett ytsnålt, effektivt, säkert och hållbart sätt.

Hållbara transporter prioriterasGående, cyklister och kollektivtrafik ska prioriteras framför bilen. I skapandet av den urbana småstaden, för alla människors lika villkor, hälsa och säkerhet, ska trafikstrukturen underlätta för fler att gå, cykla eller åka kollektivt. Särskilt i centrum prioriteras gående, cyklisters och bussars framkomlighet. Goda bytespunkter ska finnas där man kan byta mellan olika trafikslag. Hässleholms C är knutpunkten där alla trafikslag sammanstrålar.

Framkomlighet för stadsbussStadsbussarna länkar samman stadsdelarna med centrum. Kollektivtrafik med stadsbuss ska försörja alla stadens större bostads- och verksamhetsområden. Genom smarta lösningar i befintliga gaturum kan framkomligheten för stadsbussarna underlättas. För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv ska den vara snabb, smidig, tillförlitlig, säker och lättillgänglig för alla resenärer.

Framkomlighet för gåendeGångtrafiken ska gynnas mellan viktiga målpunkter och bytespunkter. T ex mellan trafikslag eller i anslutning till personintensiva verksamheter. Det kan göras genom att gaturummets skala, funktion, utformning och säkerhet anpassas efter gåendes behov. Inne i centrum ska det finnas områden som är helt på fotgängarens villkor. Alla invånare ska tryggt kunna röra sig till fots i hela staden.

Omvägar, nivåskillnader och osäkra gatukorsningar ska byggas bort.

Framkomlighet för cyklisterCykeln är ett hållbart och effektivt transportmedel med hög framkomlighet. Cyklisters stråk följer stadsbussarnas men liknar även mycket bilisternas rörelser då de söker gena och enkla vägar till målet. I framtiden kommer troligtvis andelen elcyklar och lådcyklar att öka vilket ställer ytterligare krav på framkomlighet och utrymme.

Cyklister hör till kategorin oskyddade trafikanter och trafiksäkerhet mellan motorfordon och cyklist, men även mellan cyklist och gående, är därför högt prioriterat. Lika viktig är den upplevda tryggheten, vilken måste tas hänsyn till vid planering och utbyggnad av cykelvägnätet.

Framkomlighet för bilisterSmarta huvudstråk för bil ska leda trafiken mellan de viktigaste målpunkterna i staden utan att belasta centrum i onödan. Viktiga målpunkter är t ex stationen, centrum, Österås idrottsområde, och Läreda handelsområde. Trafikrörelsen går här på tvärs över stadsbusstråken mellan stadsdelarna och utan omvägen via centrum. På så sätt kan framkomligheten underlättas samtidigt som onödig rundkörning och genomfart genom

bostadsområden undviks. Biltrafikens framkomlighet prioriteras ner inom centrum och leds ut på omkringliggande vägnät. Biltrafikens stråk är alltså inte de samma som stadsbussarnas.

Bebyggelse- och stadsbuss-planering går hand i handNy bebyggelse förläggs främst längs med befintliga kollektivtrafikstråk. Den nya bebygglsen ska också bidra till att koppla samman befintlig och ny bebyggelse med stadsbusstråken.

VarutransporterRationella och effektiva varutransporter eftersträvas inom staden så att påverkan på stadsmiljön och människors säkerhet och framkomlighet minimeras.

ParkeringParkeringsnormer för bil och cykel ska vara tidsenliga och funktionella för den urbana småstaden Hässleholm. Högre bebyggelsevolym och fler boende innebär att bilparkering i framtiden måste ske i flera plan och integreras i övriga stadsbebyggelsen. Inne i den centrala delen, ca 500 meter från stationen, bör parkeringsnormen vara lägre än i mer perifera lägen av staden.




• Prioritering av gående, cyklister och resande med kollektivtrafik.

• Underlättta stadsbussarnas framkomlighet.

• Framkomlighet och säkerhet för gående prioriteras, särskilt i centrum.

• Gena, trygga och säkra cykelvägar.

• Resurseffektivt huvudstråk för bilar som knyter samman stora målpunkter.

• Målpunkter ska kopplas samman med gång och cykelvägar.

• Fokus på säkra skolvägar för barn och ungdomar.

• Rationella och effektiva varutransporter.

• Bebyggelseplanering och stadbussplanering går hand i hand.

• Parkeringsstrategi för bil och cykel ska tas fram.

• Tillämpa en helhetssyn på cykelvägnätet länka ihop befintligt gcnät där

det idag saknas kopplingar.


TECKENFÖRKLARING


Med grönstruktur menas allt från gatuträd och planteringar till parker och större grönområden med vild natur. Även villaträdgårdar och bostadsgårdar tillför stora gröna värden till staden. Grönstrukturen i staden har stor betydelse för både människor, miljö och klimat. Den byggda miljön och grönstrukturen samspelar för att skapa en god stadsmiljö.

En tät och grön stadI den täta staden där fler människor bor, arbetar och vistas behövs mer grönska. Staden behöver därför förtätas även med gröna ytor och parker. Det kan ske både genom att utveckla befintliga parker och genom att skapa nya gröna ytor av olika slag. Träd och planteringar på gator, torg, husfasader och tak bidrar också till att staden blir grönare.

Den täta och gröna staden kräver nytänkande kreativitet när det gäller anläggning och skötsel.

Värna befintlig grönskaKomplettering och förtätning med ny bebyggelse får inte ske på befintliga grönytor. Stora träd är extra viktiga att värna eftersom de bidrar så starkt till upplevelsen av grönska samtidigt som de är vackra estetiska inslag i staden. Att ersätta den karaktär som ett stort träd ger kan ta flera hundra år.

Nätverk av grönytorStadens stora och små parker och grönytor kopplas samman i ett nätverk där både människor, växter och djur lätt kan röra sig. Ett finmaskigt nät gör att hela staden upplevs som grön och att alla invånare har nära till parker och grönområden.

Gröna stråk utvecklas och leder från staden ut till natur och större

grönområden utanför staden. Gång- och cykelvägar placeras med fördel i grönstråken.

Variation och upplevelsevärdeDet ska finnas en variation av gröna ytor och parker i staden, allt från vackra blomsterarrangemang i centrum till stora vildvuxna områden där naturen får styra. Parker för möten, lek, vila, spontanidrott och stadsodling ska finnas. Så väl platser med liv och rörelse som platser där man kan finna ro och avskildhet.

Det är viktigt att arbeta med tillgänglighet och trygghet i stadens gröna rum så att alla invånare har möjlighet att utnyttja dem.

Att hitta områden som lämpar sig för stadsodling där medborgarna själva kan engagera sig är viktigt både ur folkhälso- och hållbarhetsperspektiv.

Grönt för hållbarhetGrönska i staden bidrar till att minska luftföroreningar, upplevelsen av buller och ger svalka och skugga när det är som varmast på året. Gröna ytor kan användas för fördröjning av dagvatten och minskar därmed risken för översvämningar. Grönt för hälsaFlera studier har visat på det grönas betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Närhet till parker och grönområden gör att människor mår bättre. Parkernas, grönstråkens, torgens, skol- och förskolegårdarnas betydelse för rekreation och fritid kommer att öka i takt med att stadens bebyggelsevolym ökar.

Värna tätortsnära naturområdenNaturen är en av kommunens stora resurser med både stora rekreativa och biologiska värden. Det är av största

TEMA GRÖNSTRUKTUR

vikt att värna och utveckla befintliga natur- och rekreationsområden så att de består för kommande generationer.

Förslag på kommunala, tätorts nära naturreservatKattamarken (1)Relativt stort sammanhängande alsumpskogsområde omgivet av blandlövskog och med inslag av grova ekar. Vissa alar har välutbildade socklar. Alsumpskogen utgör en nyckelbiotop utpekad av Skogsstyrelsen.

Linnéängen (2)Omväxlande natur med blandskog, lövskog, alkärr och betesmark. Flera kulturlämningar i området. Välbesökt område med vandringsstigar.

Hässleholmsgården (3)Skogsområde strax väster om Hässleholmsgården, framför allt ädellövskog och sumpskog. Rikt på gamla, grova, skyddsvärda träd. Flera objekt med naturvärden utpekade av Skogsstyrelsen. Motionsspår genomkorsar området.

Mölleröd (4)Större lövskogsområde som är mycket rikt på gamla, grova, skyddsvärda träd. Almaån utgör västlig gräns. Inom området ligger Mölleröds kungsgård med borgruin. En större skogsdamm har nyligen återskapats vid kungsgården.



Läs mer i kommunens Grönplan ochNaturvårdsprogram 2005:www.hassleholm.se


• Förtäta med grönska genom att skapa nya grönytor och utveckla befintliga.

• Ny bebyggelse får inte ske på bekostnad av befintliga parker.

• Skapa gröna bostads, förskole och skolområden som inbjuder till lek.

• Eftersträva mångfald av små och stora parker av varierat slag.

• Knyt samman gröna ytor i nätverk.

• Förstärk grönstråk som leder ut till natur och rekreationsområden utanför

staden.

• Metoder som grönytefaktor och balanseringsprincipen kan användas för att

säkra gröna kvaliteter vid ny exploatering.

• Befintlig grönska och stora träd ger karaktär och stomme åt ny bebyggelse.

• Uppdatera Grönplanen.

• Utnyttja ekosystemtjänster.

• Koppla ihop grönstruktur med dagvattenhantering


1

2

3

4

TECKENFÖRKLARING


TEMA NÄRINGSLIV

Ett välmående och växande näringsliv är en förutsättning för stadens utveckling. Hässleholms stad ska erbjuda många olika lokaliseringsalternativ för näringslivet. Hässleholms läge som järnvägsknutpunkt ska tas till vara även ur näringslivssynpunkt. Hässleholm ska tillhandahålla ett brett urval och ha en god planberedskap för att medverka till att det lokala näringslivet kan växa och utvecklas.

Framtidens näringslivKommunerna fokuserar inom den fysiska planeringen fortfarande på traditionella verksamhetsområden. Kommunerna behöver i större utsträckning se potentialen i att utveckla många små företag som kan växa. Det ställer i sin tur krav på mindre lokaler, företagshotell, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, närhet till service och att finnas i ett sammanhang.

I takt med att Malmö och Lund växer ökar efterfrågan och pris på mark i centrala lägen. Flera branscher söker sig då till de yttre delarna av storstadsregionen, som exempelvis Hässleholm.

Utvecklingen av näringslivet medför en förändring i markanvändning och vilken mark som efterfrågas. Tidigare efterfrågades framför allt industriområden för utrymmes-krävande verksamheter medan det, med den strukturomvandling som skett, idag finns en ökad efterfågan på utrymmen för kontorshotell för kunskapsintensiva tjänster och kreativa miljöer för idé- och utvecklingsarbete.

Företagen vill vara där människor vill vara. När staden planeras för människor kan befintliga verksamheter utvecklas och hitta personal och nya företag etablera sig.

Ur ett näringslivpersoektiv ska planeringen av staden fokusera på attraktivitet, till exempel en levande funktionsblandad stadskärna, god infrastrukturell tillgänglighet och attraktiva boendemiljöer, För näringslivets utveckling är dess medarbetares livspussel och livskvalitet minst lika viktig som att företaget har god företagsservice och infrastrukturella lösningar omkring sig.

Stations- och centrumnära lägenMed stadens goda kommunikationslä-ge är det särskilt lämpligt att satsa på utvecklingen av det stationsnära områ-det med till exempel kontorshotell för kunskapsintensiva verksamheter, kre-ativa miljöer för idé- och utvecklings-arbete samt platser för kongresser och möten.

I centrum finns möjlighet att hitta lägen med god tillgänglighet för exempelvis stora och små kontor, handel, service, utbildning, evenemang och kultur. I strategiska lägen ska handel och service möjliggöras i bottenplan på nya bostads- och kontorshus. Många verksamheter (som saknar skyddsavstånd eller stor omgivningspåverkan) kan också integreras i den befintliga stadsbebyggelsen.

Stadens infarterLokaliseringsmöjligheter för små och medelstora verksamheter finns längs stadens infartsvägar; Helsingborgsvägen, Kristianstadsvägen och delar av Stobyvägen och Vannkivavägen.

VerksamhetsområdenDe verksamheter som kräver skyddsavstånd kan få det utrymme de behöver i utpekade verksamhetsområden i stadens utkant. Dessa områden lämpar sig för störande och ytkrävande verksamheter (ej handel) som inte går att lokalisera i funktionsblandad stadsbebyggelse. Verksamhetsområdena

Illustration över tänkt utformning av verk-samhetsområdet Hässleholm Nord. Bild: Atkins Sverige AB

ligger i anslutning till riksväg 21 riksväg 23 och järnvägen vilket gör att även företag med mycket transporter bör lokaliseras dit.

Inom det befintliga verksamhets-området Läreda finns möjlighet till en mer yteffektiv markanvändning. Dessutom föreslås nya verksamhets-områden öster om staden.

Hässleholm NordNordost om staden i anslutning till Södra stambanan och riksväg 21 finns ett stort verksamhetsområde planlagt. Området kan utvecklas till södra Sveriges största verksamhets- och logistikpark med torrhamn, intermodal inlandsterminal, godshantering, lager och servicefunktioner. Området är särskilt lämpligt för transportintensiva verksamheter. Befintlig kombiterminal i anslutning till Hässleholm C kan flyttas till Hässleholm Nord, dels för att kunna expandera och dels för att ge plats åt höghastighetsnbana och stationsnära stadsutveckling. För att Hässleholm Nord ska kunna tas i bruk behöver ny förbindelse byggas mellan väg 21 och området samt stickspår från Södra stambanan.




• Verksamheter med skyddsavstånd och transportintensiva verksamheter

ska lokaliseras i verksamhetsområden i stadens utkant och i anslutning till

riksvägarna och järnvägen.

• Förtäta befintliga verksamhetsområden.

• Verksamheter utan skyddsavstånd och utan stort transportbehov kan

integreras i blandad stadsbebyggelse.

• Ha en god gestaltning utmed stadens entréer.

• Utveckla det stationsnära området med fler arbetsplatser och mötesplatser.


TECKENFÖRKLARING



CentrumhandelStadskärnan ska vara den starkaste handelsplatsen i staden. För att butiker och restauranger i centrum ska kunna utvecklas behöver stadskärnan bli mer attraktiv för besökare. När staden förtätas kommer även fler att bo och arbeta i centrum vilket ger ett ökat underlag för handeln. Detaljhandel ska endast förekomma i centrum. Detta ställningstagande syftar till att stärka stadskärnan men också att det ska finnas möjligheter till ett hållbart resande.

HandelsområdenLäreda är stadens största handelsområde med volymhandel och dagligvaruhandel. Området har goda möjligheter att utvecklas och förtätas men det krävs satsningar på den fysiska miljön. Bland annat behövs en tydligare struktur i området och en del industriverksamhet behöver flyttas.

Vid T4 finns ytterligare ett område planlagt för handel. Dessutom finns möjlighet att komplettera med handel och verksamheter längs stadens infarter - Kristianstadsvägen och Helsingborgsvägen. Handel kan också ske inom blandad stadsbebyggelse.

ExternhandelI Hässleholm ska handel inte lokaliseras i externa lägen vid riksvägarna.

BesöksnäringenBesöksnäringen inom staden ska ges möjlighet att växa och stärkas. Genom att stärka förbindelserna till olika utflyktsmål kan tillgängligheten till dessa öka. De stora tätortsnära naturområdena kan genom att de skyddas mot exploatering utvecklas och tillgängliggöras för besökaren. Kopplingen och tillgänglighet till Hovdala och Finjasjön sydväst om staden är extra viktig.Ett levande centrum med en tydlig

Handelsdefintioner

Halvextern handel: handelsområde som ligger inom staden, strax utanför centrum.

Dagligvaruhandel: livsmedel ska utgöra ca 70 % av utbudet (mat, blommor, kemtekniska artiklar mm). Utpekade strategiska områden är Läreda handelsområde, infartsvägarna och centrum/stadsdelscentrum.

Volymhandel: vitvaror, möbler, elektronik, byggvaror, outlets mm. Utpekade strategiska områden är Läreda handelsområde och infartsvägarna.

Detaljhandel: kläder, skor, ur, guld, böcker mm. Utpekat strategiskt område är endast centrum.

Grossistverksamheter och bilhandel ryms inom övriga verksamhetsområden.

TEMA HANDEL OCH TURISM

identitet och ett rikt kulturliv kan också bidra till att fler människor väljer att besöka Hässleholm. För att skapa möjligheter till detta är arbetet med centrumutveckling och gestaltning av stor vikt.




• Ingen externhandel vid riksvägarna.

• Ha en god gestaltning utmed stadens entréer.

• Utveckla det stationsnära området med fler arbetsplatser och mötesplatser.

• Utveckla centrum och stärk handeln i stadskärnan.

• Uppmuntra utåtriktade verksamheter i centrum, t ex uteserveringar.

TECKENFÖRKLARING


TEMA MILJÖ OCH RISKFAKTORER

TrafikbullerBuller är oönskat ljud som vi människor blir störda och mår dåligt av. Buller är en starkt bidragande orsak till ohälsa och sömnproblem. I Hässleholms stad är järnvägen den största bullerkällan men även de större vägarna har höga bullervärden.

För beskrivning av ljud används ljudnivå i decibel dB(A). För trafikbuller används två mått; ekvivalent (medelljudnivå) och maximal ljudnivå. Ljudnivån är normalt lägre vid markplan än några våningar upp.

Riktvärden enligt Naturvårdsverket:

30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad55 dB(A) ekvivalentnivå vid rekreationsområde i tätort40 dB(A) ekvivalentnivå för frilufts- områden där låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet

Bullerutredning 2014I rapporten Bebyggelseplanering intill järnvägar i Hässleholm - Studie av risker med transport av farligt gods, buller och vibrationer intill järnvägar i Hässleholms stad, WUZ & Ramböll 2014, har beräkningar av buller från järnvägen genomförts på 2 meters och 12 meters höjd ovan mark och redovisas som ljudutbredningskartor. Resultatet visar att ljudnivån i befintliga småhusområden både norr och söder om stationen överskrider riktvärden för nybyggnation av bostäder. Det samma gäller inom delar av det område som avses förtätas och utvecklas med nya bostäder.


Bullerutbredning kring järnvägen hämtad ur Risk och Bullerutredning för bebyggelseplane-ring intill järnväg i Hässleholms stad, 2014, WUZ och Ramböll.



De riktlinjer för bebyggelseplanering som rekommenderas i rapporten sammanfattas kortfattat här.

Ekvivalentnivå över 70 dBA respektive maximalnivå över 85 dBA: Här bör ingen bostadsbebyggelse, vård eller undervisning förekomma.Ekvivalentniv 65-70 dBA respektive maximalnivå 80-85 dBA: Personaltät kontorsverksamhet är lämplig i anslutning till stationsområdet. Bostäder i flerfamiljshus kan tillåtas om en god ljudmiljö kan tillåtas för det inskilda projektet. Hotell bör kunna förekomma men inte vård med övernattande vårdtagare.Ekvivalentniv 60-65 dBA respektive maximalnivå 75-80 dBA: Flerfamiljshus bör generellt kunna förekomma. Enfamiljshus bör generellt undvikas. Den större sammanhängande delen av miljön för utevistelse ska ha en ljudnivå på högst 55 dBA ekvivalentnivå och 70dBA maximalnivå. Vård och undervisning bör kunna förekomma. Grundskolor och förskolor bör normalt inte förekomma.

Ekvivalentniv 55-60 dBA respektive maximalnivå 70-75 dBA: Bostäder kan generellt förekomma. Grundskolor och förskolor bör kunna förekomma om riktvärden på ytor utomhus där där barnen uppehåller sig klaras (55 dBA ekvivalent).

Riktvärden ska vara vägledande, inte styrande, för planering. Att ett riktvärde överskrids innebär inte att alla personer är störda av buller, och ett underskridande av riktvärde innebär i sin tur inte heller att alla upplever en god ljudmiljö. Det är viktigt att värdera och motivera avsteg från riktvärdena och att göra samlade bedömningar i varje enskilt fall.

För att minska påverkan från buller kan åtgärder göras som påverkar ljudet vid källan, åtgärder mellan källan och mottagaren eller åtgärder vid mottagaren. Att dämpa ljudet vid källan är det mest effektiva. När det gäller buller från tågtrafik kan till exempel följande åtgärder bli aktuella:• åtgärder på själva järnvägen• ljuddämpning med bullerskärmar,

vallar eller kompletterande bebyggelse mellan järnvägen och mottagaren.

• fönsterbyte, tilläggsisolering kring fönster eller andra åtgärder i bullerutsatta byggnader.

Farligt godsBegreppet farligt gods är ett samlingsnamn för ämnen och föremål som har så farliga egenskaper att de kan orsaka skador på människor miljö och egendom om de inte hanteras rätt vid transport. En olycka med farligt gods kan till exempel orsaka explosion, brand eller utsläpp av giftiga och frätande kemikalier.

Transport av farligt gods sker dels på järnväg, dels med lastbil på väg. Inom tätbebyggda områden diregeras farligt gods-transporter och annan tung trafik till särskilda vägar. I Hässleholm är de rekommenderade vägarna riksväg 21, 23 och 117. Ingen genomfart av farligt gods på väg är tillåten inom staden men transporter får ske till målpunkter inom staden, tex inom Läreda industriområde. För rekommenderade vägar för farligt gods i Hässleholm, se karta nedan.

Rekommenderad led för farligt gods, enligt xx 2005.

Lämplig väg för tung och farlig godstransport, enligt xx 2005.

Förbud mot farligt godstransporter, enligt xx 2005.

Förslag till utökat område för förbud av farligt gods transporter.

Förslag på sträcka som tas bort som rekommenderad farligt godsled.

Farligt godsleder i Hässleholms stad.

Farligt gods järnväg

TECKENFÖRKLARING


I Länsstyrelsens rapport Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, RIKTSAM (Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i utveckling 2007:06) ges exempel på skyddsavstånd till olika typer av markanvändning inom 150 meter från farligt godsled. Vid avvikelse från de rekommenderade skyddsavstånden krävs en fördjupad riskbedömning.I rapporten Bebyggelseplanering intill järnvägar i Hässleholm - Studie av risker med transport av farligt gods, buller och vibrationer intill järnvägar i Hässleholms stad, (WUZ, 2014), görs en riskanalys med noggranna beräkningar av individ- och samhällsrisk som kan motivera avvikelse och reducering av Länsstyrelsens riktlinjer. Förslag till skyddsavstånd till de olika järnvägssträckningarna i Hässleholm redovisas. Rekommendationerna redovisas för fyra kategorier av markanvändning, beroende på olika grad av känslighet.

Baserat på studiens beräkningar, lokala förutsättningar i Hässleholm och mängden farligt gods som transporteras genom staden rekommenderas vid bebyggelseplanering ett uppmärksamhetsavstånd på 60 meter från järnväg. Inom detta avstånd ska risker avseende transport av farligt gods beaktas vid framtagande av detaljplaner. För eventuell ny bebyggelse inom uppmärksamhetsavståndet kan det krävas åtgärder. Ett minimiavstånd mellan bebyggelse och järnväg behövs, bland annat för att säkra åtkomst för räddningstjänsten. Trafikverket och MSB anger 30 meter som minsta avstånd. Ett avstånd på 30 meter skyddar dessutom bebyggelsen från 98% av olyckorna.

Verksamheter med skyddsavståndDet finns ett antal verksamheter inom staden som klassas som tillståndspliktiga


miljöfarliga verksamheter. Dessa verksamheter har tillstånd för sin verksamhet enligt Miljöbalken och dess påverkan på sin omgivning har bedömts utifrån avståndet till befintlig bostadsbebyggelse. Skyddsavstånd ur miljöstörningssynpunkt är både till för att skydda närboende samt närmiljön och för att garantera industriernas och verksamheternas framtida utvecklings- och utbyggnadsmöjligheter.

Verksamheter som kan vara störande för omgivningen, med skyddsavstånd och med tunga transporter, ska vara placerade i särskilda verksamhetsområden i stadens utkanter. I Hässleholm föreslås dessa till det befintliga verksamhetsområdet Läreda samt till föreslagna nya verksamhetsområden nordöst om staden i anslutning till väg 21 och väg 23.

Förorenad markI staden finns mark som har förorenats av tidigare verksamheter eller där marken förorenats av att deponerat avfall eller förorenade jordmassor. Förorenad mark ska saneras men vilka åtgärder som krävs beror på vilken typ av förorening det rör sig om och vad marken används till eller ska användas till i framtiden.


• Barns tillgång till god ljudmiljö ska särskilt beaktas.

• Risker avsseende farligt gods ska beaktas inom 60 meter från järnväg och

150 meter från väg.

• Risker med farligt gods, buller, markföroreningar, klimatförändringar etc

ska beaktas tidigt i planeringsprocessen.


Baserat på rapporten ”Bebyggelsepla-nering intill järnvägar i Hässleholm”, WUZ 2014.

ZON

D

ZON

A +

B

0*m

Södra Stambanan

ZON

C

60 meter

30 meter

Skånebanan

ZON

D

ZON

C

ZON

A +

B

40 meter

10 m

0*m

Markarydsbanan

ZON

D

ZON

A +

B +

C

0*m

30 meter

ZON A (okänslig verksamhet)omfattar ett fåtal människor som inte uppehåller sig stadigvarande på platsen, tex parkering, teknisk anläggning och odling.P Parkering (ytparkering)T TrafikL OdlingN Friluftsområde (t ex motionsspår)E Tekniska anläggningar (som ej orsakar skada på avåkande fordon)

ZON B (mindre känslig verksamhet)omfattar få och vakna personer, t ex handel (< 3000 kvm), industri och lager. H Handel (< 3000 m2)J IndustriG BilserviceU Lager (utan betydande handel)E Tekniska anläggningar P Parkering (även garage)

Vid ytterligare säkerhetshöjande åtgärder, t ex brandskyddad fasad eller vall, kan avstånden minskas (se rapporten).

* Ett tillräckligt bebyggelsefritt avstånd ska finnas för att säkerställa tillgängligheten mellan järnvägen och bebyggelsen. Hur stort detta avstånd ska vara bestäms utifrån de lokala förutsättningarna för planområdet.

ZON C (normalkänslig verksamhet)omfattar få personer som kan vara sovande och som har god lokal kännedom, t ex bostäder i småhus, kontor och centrum.B Bostäder (småhusbebyggelse)H Handel (> 3000 m2)K Kontor (i ett plan), ej hotellU Lager (även med betydande handel)Y Idrotts och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats)C CentrumR Kultur

ZON D (känslig verksamhet)omfattar utsatta och många människor, t ex Bostäder i flera plan, vård och skola. B Bostäder (i flera plan)K Kontor (i flera plan), inkl hotellD VårdS SkolaY Idrotts och sportanläggningar (med betydande åskådarplats)

Rekommenderade skyddsavstånd från järnväg (spårkant) till olika typer av markanvändning



Hässleholms stad har en mängd befintlig teknisk infrastruktur som kommer att byggas ut, underhållas och utvecklas fram till år 2030. För att man ska få störst nytta av de system man har idag behöver det finnas ett samspel mellan bebyggelseutveckling och den tekniska infrastrukturen.

DricksvattenförsörjningVattenskyddsområdena Galgbacken och Hässleholm-Ignaberga är viktiga för stora delar av kommunen och är av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen. I dag kommer ca 60% av dricksvattnet som används i Hässleholm från Tyringe och ca 40% från Ignaberga. Vattnet blandas vid Galgbacken.

En reservvattentäkt som kan bli viktig i framtiden finns i Mjölkalånga.

Vatten och avloppGenom förtätning och komplettering utnyttjas, förnyas och förbättras befintligt ledningsnät. På sikt är det önskvärt att alla kombinerade ledningssystem är utbytta för att minska risken för bräddning och översvämning vid kraftig nederbörd.

En fråga som väntas få stor betydelse i framtiden är rening av dagvatten och att det finns ytor för detta. Det finns ett behov av att en dagvattenpolicy tas fram.

AvloppsreningsverkHässleholms avloppsreningsverk tar hand om vattnet från ca 30 000 personer där vattnet renas i fyra steg inom reningsverksområdet samt slutligen i en våtmarksanläggning - Magle våtmark - innan det via Maglekärrsbäcken når recipienten Finjasjön.

Med hänsyn till risk för lukt och smittspridning ska ett skyddsavstånd på 300 meter hållas från reningsverket till omkringliggande bebyggelse.

Bortom 300 meter ska lämpligheten för ny bebyggelse prövas i det enskilda fallet med hänsyn till lukt och buller.

En utredning angående skyddsavstånd för Hässleholms reningsverk har tagits fram av Ramböll 2014-05-28.

FjärrvärmeFjärrvärmeverket i Hässleholm finns på Beleverket på Läreda industriområde. Fjärrvärmen härifrån produceras nästan uteslutande av förnyelsebar energi genom förbränning av avfall och biobränsle. Olja används endast vid uppstart av pannorna och som reservbränsle under vintern när värmeförbrukningen är väldigt hög. I Hässleholm används mindre än 1% olja i fjärrvärmeproduktionen. Om fjärrvärmenätet är välbyggt och underhålls är det mycket driftsäkert och kan användas i uppemot 100 år.

AvfallshanteringDen centrala avfallsanläggningen finns i Vankiva, strax norr om Hässleholms stad. För att underlätta för medborgarna att källsortera tar efterkommande planering hänsyn till avfallshanteringens transportbehov samt markbehov för sorterings-utrymmen, både på allmän plats och kvartersmark.

BredbandHässleholms kommun kommer de närmaste åren att satsa på att bygga ut fibernätet i kommunen så att allmänheten kan använda det för digitala tjänster genom en öppen kommunikationsoperatör.

Primärt kommer utbyggnaden att ske till skolor och andra kommunala

TEMA TEKNISK FÖRSÖRJNING


verksamheter och fastigheter, men utbyggnaden innebär också att man lägger grunden för stadsnätet.

KraftledningarBefintliga luftburna starkströmsledningar finns idag i den norra delen av staden. På sikt ska dessa grävas ner.

SydVästlänken är ett nationellt ledningsbygge som syftar till att förstärka växelströmsnätet och öka driftsäkerheten i det svenska stamnätet. I Hässleholm kommer ledningen att dras strax öster om staden.



• Vid nyexploatering och förtätning ska dagvattenfrågor beaktas ur ett

vidare perspektiv.

• Höjdsättning i detaljplaner som standard om det bedöms relevant

• Mot reningsverket ska ett avstånd på 300 meter hållas fritt från

bebyggelse med hänsyn till risk för lukt och smittspridning. Utanför 300

meter ska lämpligheten för bebyggelse prövas i det enskilda fallet med

hänsyn till lukt och buller

• Ta hänsyn till vattenskyddsområde.


TECKENFÖRKLARING


I framtiden förväntas klimatet bli torrare och varmare på sommaren och regnigare och mildare på vintern. Den totala nederbördsmängden kommer att öka och medeltemperaturen höjas. Det ger ökad risk för extrema vädersituationer med bland annat översvämningar och värmeböljor som följd. Staden behöver anpassas för att stå rustad för ett nytt klimat och för det krävs flera olika åtgärder.

Översvämning och dagvattenhanteringÖversvämningshotade områden och områden som pekas ut för hantering av höga vattenflöden ska inte bebyggas. Även vattenskyddsområdena Galgbacken och Hässleholm-Ignaberga samt området kring reningsverket hålls fria från ny bebyggelse.

För att ny bebyggelse inte ska översvämmas och för att klara både 100- årsregn och beräknat högsta flöde, ska lägsta nivå för färdigt golv inte understiga +46,60 meter vid ny- om- och tillbyggnation vid Finjasjön, Almaån och dess omgivningar, söder om vattendelaren. Uppströms är nivån lägre och nivån + 46,60 inte tillämpbar.

Målsättningen är att fast egendom inte ska skadas vid 100-årsregn och översvämning.

Dagvatten ska hanteras med ett helhetsperspektiv, där både enskilda fastigheter och allmänna ytor inkluderas, för att undvika höga flöden som kan orsaka översvämningar. Vid ny- eller ombyggnad ska dagvatten så långt det är möjligt tas omhand lokalt inom den egna fastigheten.

Kommunen bör vid exploatering sträva efter att skapa fler tröga system, gärna i form av multifuktionella ytor, t ex park, fotbollsplan som temporärt kan

ta emot mycket vatten om det behövs. Vid detaljplaneläggning är det viktigt att man ser till helheten kring dagvattenhanteringen, bland annat genom att planera så att parker och gator ligger lägre än kvartersmark och att det finns tillräckliga ytor för dagvattenhantering. Där det är lämpligt med hänsyn till detaljplanens syfte bör detaljplanerna höjdsättas.

Frågor kring dikningsföretag hanteras i detaljplan och det är viktigt att det finns en förståelse för att båtnadsområdena är områden som tidigare varit fuktiga men som genom olika dikningsföretag gjorts torra och brukbara. Ändras förutsättningarna, vid t ex ny exploatering, kan det påverka hur avvattningen av områdena fungerar.

Jordbruks- och skogsmarken öster om Magle våtmark och söder om Skånebanan mellan riksvägarna fyller en särskilt viktig funktion som infiltrations- och översvämningsytor för stora båtnadsområden. Vid behov kan dessa i framtiden rymma kompletterande dagvattensystem (t ex dammar, diken eller våtmarker).

Våtbäddar och dagvattendammar är i första hand tekniska anläggningar även om de ofta också har ett estetiskt och rekreativt värde.

Översvämning FinjasjönDen högsta nivån i Finjasjön uppmättes den 10 mars 2002 till +45,38 meter. En hydraulisk utredning av Finjasjön med omgivningar (DHI Water & Environment, 2002) visar att ett hundraårsregn vid detta tillfälle skulle innebära att den maximala nivån i sjön stiger till +46,68 meter nedströms.

LÄS MER Klimatanalys för Skåne, SMHI, 2011

Klimatanpassningsatalas för Skåne, Länsstyrelsen, 2011

Regional handlingsplan för klimat anpassning för Skåne 2014, Länsstyrelsen, 2014

TEMA KLIMATANPASSNING


VärmeböljorNär somrarna blir varmare och torrare behövs möjligheter till svalka och skugga i staden. Städer med mycket hårdgjord yta påverkas mer av värmeböljor. Parker och grönska fyller en extra viktig funktion för att göra klimatet i staden mer behagligt. Stora träd ska värnas och nya träd planteras i park, gatu- och torgmiljöer. Möjlighet till skugga ska finnas vid förskolor, skolor och bostäder.

Exempel på multifunktionell yta som kan användas både till tillfällig avrinning av dagvatten samtidigt som det är en park för rekreation.



• Säkerställ att vatten vid extrema regn kan rinna vidare på markytan i sekundära

avrinningsvägar och översvämningsytor.

• Anlägg multifunktionella ytor som periodvis kan ta om hand regnvatten och där

emellan användas för t ex lek och idrott.

• Planera för skugga, tex genom trädplantering och genom att värna stora träd i staden.

• Vid byggnation ska lägsta nivå för färdigt golv inte understiga +46,68 m (söder om

vattendelaren).

• Begränsa andelen hårdgjord mark, både för att möjliggöra infiltration av dagvatten.

och för att gröna ytor bidrar till ett mer behagligt klimat vid extrem värme.

• Ytterligare analys av var i staden klimatanpassningsåtgärder behövs.

• Detaljplaner bör höjdsättas i samband med dagvattenutredning.

• Dagvattenpolicy och översvämningskartläggning behöver tas fram.

• Parker och gator ska ligga lägre än kvartersmark.

• Äldre ledningssystem ska successivt byggas om så att det inte förekommer

kobinerade ledningar med dagvatten och avlopp.


TECKENFÖRKLARING


TEMA KULTURMILJÖ


Kulturmiljön har stor betydelse för stadens identitet och berättar om staden och samhällets utveckling. I staden finns det både miljöer och enskilda byggnader som är av kulturhistoriskt värde.

Av regionalt intresseI Länsstyrelsens kulturmiljöprogram för Skåne pekas Hässleholms stadskärna och Södra Stambanan ut som miljöer som är särskilt värdefulla ur ett Skåneperspektiv och som ska bevaras, vårdas och utvecklas.

”Miljön är representativ för de tidiga järnvägssamhällena och som sådan välbevarad och intressant då den även till vissa delar kan sägas spegla bostadssociala förhållanden. Järnvägen var av största betydelse för samhällets framväxt. Såväl byggnaderna som trädgården är väsentliga element i miljön. Hässleholm är även ett tydligt exempel på garnisonsstad.”

”Södra stambana var av stor betydelse för förbindelserna inom Sverige och är ett viktigt och levande dokument över järnvägsbyggande som fortfarande har stor betydelse i den svenska infrastrukturen.”

Värdefulla kulturmiljöerI Hässleholm är det framförallt följande miljöer som har stort kulturhistoriskt värde:• Kvartersstrukturen i centrum med

avlånga kvarter och uppdelning av gatorna i avenyer, huvudgator och bakgator. Tydlig axel mellan stationen och kyrkan.

• Den järnvägsanknutna miljön kring stationshuset och kvarteret Paradiset med järnvägsbostäderna och platsen för SJs växtdepå.

• Garnisonsmiljöerna på de fd regementsområdena T4 och P2.

• Hässleholmsgården• Bostadmiljöer från folkhems-

epoken.

Särskilt värdefulla byggnaderI staden finns ett flertal byggnader som har ett särskilt kulturhistoriskt bevarandevärde. Dessa byggnader ska skyddas mot förvanskning genom skydd i detaljplan (se karta och förteckning på nästa uppslag).

Stadens entréerDe stora infartsvägarna (Vankivavägen, Stobyvägen,Kri s t ianstadsvägen, Helsingborgsvägen och Hovdalavägen)är alla stadens entréer. Dessa är besökarens första kontakt med staden och ska uppvisa en positiv bild.

Stadens entréer ska vara välordnade och vackra platser som visar upp vad kommunen och staden står för genom utformningen av gaturummet där konst, planteringar, natur och informationsskyltar förmedlar vår särprägel. Stadsskyltarna ska vara enhetliga och visa vad som är på gång i staden.

LÄS MER Kulturmiljöprogram för Skåne, Länsstyrelsen www.lansstyrelsen.se/skane




TECKENFÖRKLARING

1

Förteckning över inventerade byggnader och miljöer med särskilt kulturistoriskt värde finns på nästa sida.


• Särskilt värdefulla byggnader och miljöer (se karta) ska skyddas mot

förvanskning. Bör skyddas i detaljplan.

• Framhäv stadens och olika platsers kulturhistoria.



Bostadsområde från 1930- och 1940-talet med tvåplanshus på norrsidan av kvarteret och enplanshus på södra. Viktig karaktär att skydda.

Garnisonen/P2 – Kanslihus och mässar från etableringen 1947. Mässarna har kvar ursprungliga röda fasadteglet medan kanslihuset slammats gult liksom övriga byggnader i ”kärnan” av området.Kasernbyggnader m.m. från etableringen 1947. Ursprungligen i rött tegel som senare slammats gula.

Hässleholmsgården, Corps de logi, flyglar och ekonomibyggnader.

Mölleröds kungsgård med borgruin.

Kyrkogården med kapell

T4-området. I huvudsak vid och kring Trängplan: Remonten 1 (filmsalen, ridhuset, verkstadsbyggnad, karantänstall), Darehallen 1 (gymnastikbyggnad), Hlm 88:1 (musikpaviljongen (ska flyttas), cykelverkstaden, markan), Trängaren 1 (kanslihus), Heideman 1 (kasern), Fridhem 8 (sjukan). T4 Kaserner (Tre överstar 1, 2, 4), 1950-tal.

Kvarteret Ringgården, radhus från ca 1950.

Kvarteren Björkhagen och Solslänten, en- och tvåfamiljhus från 1940- och 1950-tal.

”Stockholmshusen”

Kvarteret Paradiset med järnvägsbostäderna och platsen för SJ´s växtdepå.

”Grannskapscenter” (Målarbasen 16, Målarbasen 17, Turbanen 11) 1950-tal.

”Stadsparkshusen” samt ett par av flerfamiljshusen på andra sidan Stobygatan (Hlm 87:2, Hlm 87:3, Hlm 87:4, Minnet 1, Ulven 2).

Bevarandevärda byggnader1. Före detta linfabrik (Magasinet 1). 2. Före detta museum, numera café

(Värpatorparen 2). 3. Filfabriken (Reläet 7).4. Banvaktsstuga/backstuga. 5. Ebeneserkyrkan6. Röinge tingshus7. Röinge gamla skola8. Hässleholms stadskyrka, 1914

(Fredrik Sundbärg).9. Hässleholms begravningsplats

med kapell, Cyrillus Johansson respektive Thedor Wåhlin.

10. Flerfamiljhus (Köpmannen 2), byggt i två etapper ca 1950.

11. T4 Förrådsbyggnad (Magasinet 7). 12. SJ, lokstall (Hlm 114:76). 13. T4 Havremagasinet (Magasinet 3),

1919.14. SJ, Hässleholms station med

perrongöverbyggnader.15. Disponentvilla åt Hässleholms

bryggeri (Verkstaden 7). 16. Västerkyrkan (Geparden 10).17. Stjärnhuset (Stjärnberget 2).18. SJ, godsmagasin (Hlm 88:30). 19. Villa Bäckström (Vildvinet 3),

1970. 20. Kupolens sporthall (Badhuset 1),

Valdus Wikén. 21. Ljungdalakyrkan (Dämmet 12). 22. Hässleholms tekniska skola, HTS,

gamla delen (Hlm 87:6). 23. Korsvirkeshuset (Skepparen 5) 24. Tingshuset (Tingsbacken 9), 1865. 25. SJ, banvaktarbostad/

trädgårdsmästarbostad 26. SJ, boställshus. 27. SJ, boställshus, wFolke Zettervall.28. Hässleholms elverk (Verkstaden

10). 29. Vattentornet (Hässleholm 87:9),

Ivar Tengbom.

KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE

Bevarandevärda kulturmiljöerKvarteret Körsbäret, 1970, grupp-byggda typhus.

Djupadal. Skyddsvärd bebyggelse kring Djupadalsparken.

Fredentorp. Område från senare delen av folkhemsepoken. Område från 1950-talet och tidigt 1960-tal som ligger söder och väster om Västertorg. Kvarteret Midgård, flerfamiljhus från ca 1960.

Hagaområdet. Flerfamiljs-bebyggelse kring Hagaparken från tidigare delen av folkhemsepoken.

Sjukhusområdet. Gaveln som fondmotiv i Frejgatan särskilt skyddad.

Centrum. Viktigast är att slå vakt om den Edelsvärdsinspirerade stadsplanen med avenyer, huvudgator och smalare bakgator så att karaktären bibehålls. Flertal byggnader med olika kulturhistoriskt och/eller arkitetoniskt värde. För vissa byggnader kan det individuella värdet vara lägre men de har då en mer miljöstöttande funktion för helhetsintrycket.Hela eller delar av fastigheterna: Länsmannen 10, 9, 3, 7,8; Timmermannen 1, 10; Häradsskrivaren 8, 9, 7, 5; Muraren 10; Färgaren 6; Köpmannen 4, 2; Läkaren 1; Barberaren 1, 2; Mården 7; Orgelbyggaren 3; Björnen 4; Hlm 87:6 (Kyrkskolan); Nybyggaren 7, 5, 4, 3, 2; Kopparslagaren 8, 5, 7; Vagnmakaren 8, 7, 6, 4, 10; Stadshuset 8; Spinnaren 7, 8, 4 (Ebeneserkyrkan),9, 3, 1; Örtagården 13(församlingshem).

A

B

C

L

K

J

I

H

G

F

E

D

R

Q

P

O

N

M



Stationshuset

Hässleholms stadskyrka, ritad av Fredrik Sundbärg.

Tingshuset

Bensonska huset (Orgelbyggaren 3)


STADENS BEBYGGELSEEPOKER

Historiens utveckling går att utläsa i den byggda miljön i dagens Hässleholm. Genom teknikutveckling, politiska beslut, utställningar med mera har förutsättningarna och idealen för hur vi bygger och planerar våra samhällen under tidens gång språngvis förändrats.

Bebyggelsemiljöerna kan grovt delas upp i ett antal tidsepoker där olika stadsbyggnadsideal och byggnadsstilar är mer eller mindre tydligt läsbara. Gränserna mellan epokerna är inte knivskarpa och inom de olika epokerna kan rymmas mindre epoker. I den byggda miljön ingår i huvudsak gator och byggnader men även grönstrukturer. Den stora volymen byggnader i Hässleholm från folkhemsepoken 1935 – 1974 gör att Hässleholm till stora delar kan karaktäriseras som ”Folkhemmets mönsterstad” som den en gång blev utsedd till i en tidningsartikel.

Tiden före järnvägen ( - 1859)Från tiden före järnvägen finns inte mycket bebyggelsemiljöer kvar idag. Landskapet runt staden är idag betydligt mer beskogat än det varit tidigare. De fåtal byggnader som finns kvar är Hässleholmsgårdens huvudbyggnad, flyglar och några av dess ekonomibyggnader. I Röinge finns Tingsgården kvar. När det gäller gator eller vägar går den gamla Helsingborg – Blekinge landsvägen att följa genom staden via Pukehusvägen – Finjagatan – Viaduktgatan – Tingshusgatan – Röingegatan – Röingevägen. Övrigt vägnät från tiden före järnvägen går att finna spår av mer segmenterat, till exempel Esplanadgatan, Kristinehemsvägen, Stjärneholmsvägen (till Vankiva), Gamla vägen (till Stoby) och delar av cykelbanan till Sjörröd

(till Hovdala/Brönnestad).

Nybyggartiden (1860 – 1914)Gatunätet i stadskärnan speglar tidens rutnätsideal där breda trädkantade avenyer anläggs tvärs mot järnvägen. Parallellt med järnvägen anläggs varannan gata som en bredare huvudgata med butiker, bostäder m.m. och varannan som en smalare bakgata med ekonomibyggnader. Fastigheterna går genom hela kvarteret och har därmed en finsida och en baksida. Denna karaktär är fortfarande mycket tydlig i stadskärnan. Byggnader från denna epok uppförs i olika historiserande stilar. Viktigare byggnader som finns kvar är tingshuset, stadshotellet, delar av T4, vattentornet, Hässleholms tekniska skola, Kyrkskolan, flera frikyrkor och Hantverksföreningens hus. I centrum finns ytterligare ett fåtal hus från denna epok. Stadsparken anläggs.

Utanför det område som municipen och köpingen omfattade finns en del mer brokig småhusbebyggelse kvar från denna tid, bland annat i Kristinehemsområdet. Den omgivande landsbygden ändrade karaktär efterhand som de omgivande byarna skiftades och gårdar flyttades ut. Nya skiftesvägar läggs ut på landsbygden runt samhället.

Småstadsepoken (1915 – 1934)I den nyblivna staden byts delar av den äldre låga bebyggelsen ut mot en mer stadsmässig och högre bebyggelse. Staden växer inom sina gränser. Stilmässigt har jugenden ersatts av nationalromantik och därefter tjugotalsklassicism. Vid Stortorget uppförs ett sparbankshus och stadshotellets grannhus byggs om- och till och ges en tjugotalsklassicistiskt form. Den gamla stationen från


1860 rivs och 1922 står den nya nationalromantiska stationen i brunt helsingborgstegel klar. Utanför stadens område fortsätter den oreglerade småhusbebyggelsen i Kristinehem, Stattena och Bokalyckan att breda ut sig kring ett mer topografiskt anpassat gatunät. I slutet av perioden börjar de första fritidshusen uppföras nere vid Finjasjön i Sjörröd.

Tidig folkhemsepok – funktionalism (1935 – 1949)Med Stockholmsutställningen 1930 slog funktionalismen, funkisen (egentligen modernismen), igenom i Sverige. Funkisen som ideal fick stort genomslag bland annat genom att socialdemokraterna kom till regeringsmakten 1932 och påbörjade byggandet av det så kallade folkhemmet. Genom subventionerade bostadslån och olika regleringar ökade statens styrning successivt av vad som byggdes och hur det byggdes. Funktionsseparering mellan boende och verksamheter blir ett ideal. I ett led för att få staten att förlägga Skånska pansarregementet, P2, till Hässleholm efter andra världskriget, bildade staden ett allmännyttigt bostadsbolag, Hässleholmsbyggen, som fick i uppdrag att bygga ett tusen nya bostäder. Genom inkorporeringar 1942 och 1946 ökade stadens areal och tidigare oreglerad bebyggelse blev planlagd.

Byggnaderna från denna tid eftersträvades att placeras så att alla bostäder skulle få samma tillgång till ljus och luft. Flerfamiljshusen byggdes som lamellhus och småhusen som gruppbyggda enligt typritningar. Typiskt för perioden är putsade fasader och röda tegeltak. Hagaområdet öster om den nyanlagda Hembygdsparken bebyggs med flerfamiljshus liksom delar


av staden söder om Andra Avenyen. På Stattena byggs ett småhusområde där tvåvåningshus placeras i kvarterens norra del medan det i de södra delarna byggs enfamiljshus. Bokalyckan och Djupadal byggs ut och Hässleholms sjukhus invigs 1938 norr om den nyanlagda Djupadalsparken.

Senare folkhemsepok – regional modernism (1950 – 1959)I början av 1950-talet lanseras grannskapstanken som stadsbyggnadsideal där ett bostadsområde skulle innehålla skola, service och affärer som de boende kunde ta sig till gående eller cyklande utan att behöva korsa några bilvägar. Byggandet är fortfarande hantverksmässigt men stilmässigt blir modernismen mer regionalt anpassat vilket innebär att tegel blir det dominerande fasadmaterialet. Man


tillåter sig att formge byggnadsdetaljer som ren utsmyckning i smidesdetaljer, dörrar med mera. I Hässleholm är Fredentorpsområdet sydväst om Grönängsplan ett tidstypiskt område med torg, skola och blandad bostadsbebyggelse.

Staden växer kraftigt och tidvis är Hässleholm Sveriges snabbast växande stad. I Kristinehem, Stattena, Bokeberg, Bokalyckan och Östervärn byggs nya gator och bostäder. Läreda industriområde börjar byggas ut.

Rekordårens epok – miljonprogrammet (1960 – 1974)I början av 1960-talet slår det mer industriella byggandet igenom med prefabricerade hus och byggnadsdelar. För att bygga bort den stora bostadsbristen i Sverige och för att höja bostädernas standard beslutade

riksdagen att det skulle byggas en miljon nya bostäder på tio år, 1965 – 1974, i det så kallade miljonprogrammet. Under perioden 1960 – 1974 byggs mer än 100 000 bostäder per år i Sverige.

Hässleholms yta växer betydligt och det byggs bostäderna i huvudsak som friliggande enbostadshus, oftast gruppbyggda med enhetligt utseende, på Ljungdala, Östervärn, Röinge, Ekedal, Stattena, Bokalyckan och Fredentorp. Ett större flerfamiljshusområde byggs på Ljungdalaområdet. I de centrala delarna fortsätter en förtätning av centrum och Bokeberg med flerfamiljshus. Stora markområden planläggs för industrier i Läreda industriområde. Genom kommunsammanslagningen 1974 upphör Hässleholm som stad och


blir huvudort i en av Skånes till ytan största kommuner. I de näraliggande ”förorterna” Tormestorp, Stoby, Finja och Vankiva har det också under perioden byggts mycket enfamiljshus.Den arkitektoniska kvalitén på det som byggs under perioden varierar kraftigt. Nya oprövade material och tekniska lösningar lanserades årligen med varierande resultat på den byggda miljön. Bilen får en mycket stor roll i planeringen under denna period.

Den postmoderna epoken (1975 – 1999)Med oljekriserna i mitten av 1970-talet bryts trenden med ständigt hög tillväxt i ekonomin. I de stora städerna står nyproducerade flerfamiljshus tomma. En reaktion mot den stora rivningsvåg som drabbat svenska städer kommer nu. Bilismens negativa påverkan på våra stadsmiljöer kommer mer i fokus. Byggnadsidealet svänger från det moderna till nostalgiska hänvisningar till äldre byggnadsstilar. Staten satsar på upprustning av befintliga flerfamiljshus i stället för att riva och bygga nytt. Stora arkitektoniska värden går förlorade på grund av okänsliga ombyggnader. Villabyggandet

fortsätter fram till bankkrisen i början på 1990-talet då bostadsbyggandet rasar rejält och det byggs under resten av epoken få bostäder då de statliga bostadssubventionerna tas bort och marknaden själv ska reglera var och vilka bostäder som behöver byggas.

I Hässleholm byggs villor och radhus på norra delen av Ljungdala utmed Belevägen, på södra Stattena och på Gäddastorp. Omvandlingen av Sjörröd från fritidshusområde till villaområde sker i huvudsak under tidsperioden. Centralt byggs några större flerbostadshus, galleria och ett nytt sparbankshus. Staden förvärvar T4-området i samband med försvarsbeslutet 1982 då T4 flyttar ner till P2 på garnisonsområdet. På T4-området påbörjas en omvandling från militär verksamhet till bostäder och civila verksamheter.

Genom en ny dragning av väg 21 norr om staden avlastas de centrala gatorna från genomfartstrafik.

Vår epok (2000 - )Vad vår egen tid kommer att kallas i framtiden är ännu ett oskrivet


blad. Det stadsbyggnadsideal som många eftersträvar idag är den täta funktionsblandade gång- och cykelvänliga kvartersstaden med god kollektivtrafik. Byggnadsmässigt har modernismen åter blivit modern fast i ny tappning. Att marknaden nu styr byggnadsutvecklingen istället för det starka samhället syns tydligt i bebyggelsens brokighet. Dock hålls mycket samman genom nymodernismens formspråk och ljusa putsade fasader.

Att försvarsmakten la ner all sin verksamhet i Hässleholm år 2000 kom som en chock för staden. Kommunen förvärvade garnisonsområdet och övningsfälten för att ha kontroll över områdets utveckling. I mitten av 2000-talets första decennium beslutades att satsa på attraktiva villaområden med stor individuell frihet och mervärde i form av närhet till sjö, å, golf- eller naturområden för att vända en negativ befolkningsutveckling. Under de senaste tio-tolv åren har områden som Ekbacka, Röinge hage, Björklunda, Hassellunden och Finjasjö park byggts ut. I de centrala delarna har ett flertal flerfamiljshus byggts.





Förändringar från FÖP 95 och ÖP07

AVGRÄNSNINGDen äldre fördjupningen från 1995 innefattade även Finja, Vankiva, Tormestorp och Stoby. I översiktsplanen från 2007 bedömdes att utpekad markanvändning för dessa orter/platser fortfarande är aktuell och att de därför inte skulle ingå i den nya fördjupningen för staden.

STADSPLANERINGSGRÄNSBegreppet stadsplaneringsgräns slopas. förtätning kan ske inom hela den befintliga stadsstrukturen samtidigt som omgivande natur- och jordbruksmark värnas.

ÄNDRAD MARKANVÄNDNINGDe största förändringarna från FÖP 95 och ÖP 07 är:• Att knyta ihop Garnisonsområdet

norrut mot Gäddastorp både med bebyggelse och väg är inte aktuellt. Istället föreslås utveckling av de centrala delarna av garnisonsområdet samtidigt som det större naturområdet mellan Hässleholmsgården och Mölleröd bevaras. Att skapa en koppling norrut för gång och cykel är bedöms dock fortfarande som viktigt för att knyta samman staden och tillgängliggöra naturen vid Finjasjön för boende i stadens nordvästra delar.

• Åhusfältet föreslås inte längre för bostäder utan ska vara ett sadsnära naturområde för rekreation, fritid, friluftsliv och idrott.

• Kärråkra föreslås inte längre för stadsutveckling. Marken ska

istället huvudsakligen användas för jordbruksändamål. Ett område närmast stambanan föreslås för järnvägsanknutna verksamheter. En framtida höghastighetsbana kan komma att passera genom området.

• Ett större verksamhetsområde öster om staden anses inte aktuellt och ligger utanför avgränsningen för denna FÖP.

• Begreppet stadsplaneringsgräns slopas. förtätning kan ske inom hela den befintliga stadsstrukturen samtidigt som omgivande natur- och jordbruksmark värnas.


Denna fördjupning av översiktsplanen ersätter den befintliga från 1995 och är samtidigt en ändring av den gällande kommunövergripande översiktsplanen från 2007. Här visas de huvudsakliga förändringarna från tidigare översiktsplaner.

Stadsplanegränsen från ÖP 2007 upphör att gälla i FÖP 2030 och upptas i stället inom blandad stadsbebyggelse.


Stadsbyggnadskontoret


Den översta kartan visar ställningstaganden gjorda i ÖP 2007. Den undre kartan visar vad som fortsatt är aktuellt eller redan genomfört och vad som idag bedöms inaktuellet.





GEOGRAFISKA DELOMRÅDEN

Staden har delats in i fem delar. Varje del beskrivs här på en djupare nivå än på markanvändnigskartan.



Centrala stadenCentrum, Bokeberg, Kärråkra och Djupadal

CENTRALA

BeskrivningI den centrala Hässleholm finns flera av stadens viktiga funktioner; järnvägs-station, skolor, Norra station, kyrka, torg, handel, service, sjukhus, parker, Kulturhuset, badhus, Stadshuset, Tingsrätten, ett brett utbud av boende och mycket mer. Järnvägsstationen ligger mitt i staden och fungerar som knutpunkt och mötesplats. Samtidigt delar järnvägen den centrala staden i två delar. Den östra sidan domineras av rutnätsstadens struktur och här finns den egentliga centrumbebyggelsen. Den västra sidan har en mer varierad och mer storskalig stadsstruktur.

UtvecklingStaden ska ha en levande, trygg, attraktiv, tillgänglig och funktions- blandadstadskärna. Centrumfunktion- erna ska fortsätta att utvecklas på den östra sidan med kulturhistoriska byggnader, shopping, torg, gågator, service, restauranger och caféer, formella byggnader och funktioner.

Området väster om stationen ska utvecklas till mer stadsmässig karaktär med fokus på bostäder, kontor, utbildning, personalintensiva verksamheter, mötesplatser, evene-mang, parker och torg.

Kopplingarna mellan de båda delarna

behöver förstärkas med fler passager över eller under järnvägen.

Stationsnära förtätningFörtätning, komplettering och omvandling av bebyggelse ska ske på gång- och cykelavstånd, ca 1000 meter stationen. Beroende på hur förtätningen görs kan ca 2000-4000 nya bostäder rymmas inom den centrala staden tillsammans med nya lokaler för kontor, service och andra verksamheter.

Både östra och västra sidan om järnvägen har ytor som kan nyttjas mer effektivt. Stor potential finns i att varsamt förtäta bebyggelsen och utveckla starka stråk som kan binda samman den östra och västra sidan till en helhet.

Förtätning inom befintliga kvarter och mindre kompletteringar innebär att markytans användning effektiviseras. Service-, handels- och kontorslokaler kan byggas på med fler våningar för till exempel boende. Ytkrävande markparkering kan istället organiseras i parkeringshus, kanske med verksamheter eller bostäder ovanpå. Ny bebyggelse ska referera till befintlig bebyggelse men gestaltas utifrån ett samtida formspråk och behov. De olika användningarna och bebyggelseuttrycken bidrar till den blandade och nära staden; den urbana småstaden Hässleholm.

Vid all utveckling i anslutning till järnvägen ska hänsyn tas till eventuellt kommande höghastighetsbana.

Omvandlingsområde för blandad stadsbebyggelseI området norr om Bokeberg samt i Bokeberg finns en stor potential att omvandla och utveckla området till en ny och betydelsefull stadsdel. Här

kan kontor, bostäder och verksamheter lokaliseras. Det finns redan starka kopplingar till utbildning, boende och evenemang på Norra station. Närheten till stationen och centrum motiverar en relativt tät och blandad stadsbebyggelse.

CentrumutvecklingEn av Hässleholms viktigaste utmaningar är att utveckla stadskärnan och höja dess attraktivitet för boende och besökare. Första Avenyen, Frykolmsgatan, Stortorget och Järnvägsgatan ska omgestaltas och få nya funktioner.

Bebyggelsen närmast stationen ska fyllas med blandade funktioner som stödjer stationen som knutpunkt; mötesplatser i offentliga rum men även i form av utbildningsplatser, företagsmöten, stora och små evenemang eller kongresser.

Stort fokus ska ligga på utformning av de offentliga platserna. Både kultur och grönska är viktiga beståndsdelar i en attraktiv stadskärna. Gatorna i centrum fyller en viktig funktion i det offentliga livet och här finns stora möjligheter att framhålla stadens, regionens och nationens kulturutövande genom utställningar och skapande i stadsrummet.

Trafik Närmast stationen ska gående, cyklister och bussars framkomlighet prioriteras. På Järnvägsgatan ges bussar företräde framför bilar. Hämtning och lämning till stationen med bil ska framför allt ske via Magasinsgatan.

I anslutning till stationen ska det finnas parkeringsmöjligheter för cyklar och bilar.



Befintliga passager över eller under järnvägen för gående och cyklister.

Ny förbindelse över/under järnvägen


Området där Stambanan och Skånebanan går samman är utökat för trafikändamål. Huvudsyftet är att skapa möjligheter för effektivisering av stationsområdet och utbyggnad av dubbelspår på Skånebanan.

JärnvägsstationenStationsområdet behöver effektiviseras och anpassas till framtidens resande. I rapporten Hässleholm C- en station i utveckling (Hässleholms kommun, Region Skåne/ Skånetrafiken, Jernhusen och Trafikverket, 2012) föreslås åtgärder för stationsområdet.

Spår 1a och 15 föreslås öppnas upp mot Järnvägsgatan för en bättre koppling till staden. Antalet entréer till stationsområdet ska utökas och varje entré utformas till en tilltalande, tillgänglig och effektiv bytes- och knutpunkt. Utformning och funktion hos stationsområdet är viktigt för upplevelsen av en tilltalande knutpunkt. Här ska till exempel finnas cykelparkeringar, plats för lämning/hämtning, pendlingsparkeringar och service.

GrönstrukturInom den centrala staden är tillgången till parker och grönområden mycket viktig. Vid förtätning med ny bebyggelse måste även det gröna förtätas. Befintliga parker får inte byggas igen och nya parker och gröna stråk ska utvecklas. Det är viktigt att parkerna och grönytorna håller en hög kvalitet.

KulturmiljöViktigast är att slå vakt om den Edelsvärdsinspirerade stadsplanen med avenyer, huvudgator och smalare bakgator så att karaktären bibehålls. I centrum finns ett flertal byggnader


Förslag på ombyggnad av Stortorget (Bild: Nivå arkitekter)

Förslag på ombyggnad av Första Avenyen (Bild: Nivå arkitekter)

Exempel på förtätning och komplettering i stadsmiljö. Ej från Hässleholm.


med olika kulturhistoriskt och/eller arkitetoniskt värde (se Tema Kulturmiljö på sidan 68).

BullerI bullerutredningen framtagen av Ramböll 2014 konstateras att en ut-veckling och förtätning med ny be-byggelse i anslutning till Hässleholm C generellt bör betraktas som en positiv utveckling. Höga bullernivåer från tåg-trafiken bör inte ses som ett hinder för utvecklingen av stationsområdet.

Med en väl avvägd blandning mellan verksamheter och bostäder finns förut-sättning att skapa såväl goda boende-miljöer som goda stadsmiljöer. Viktigt är dock att tidigt i bebyggelseplane-ringen arbeta med att minska påverkan från såväl buller från tågtrafiken som från andra bullerkällor.





BeskrivningDen nordvästra delen av staden innehåller till största delen bostäder i friliggande enfamiljshus men även skola och några verksamhetsområden. Stadsdelen T4, på det gamla regementsområdet, är i ett förändringsskede där många nya bostäder samt lättare verksamheter och service har tillförts. Almaån är en tydlig gräns mellan bebyggelsen på T4 och Gäddastorp och grönområdet på Åhusfältet.

Stadsbebyggelse1. T4. Det gamla regementsområdet

omvandlas till blandad stadsbebyggelse.

KulturmiljöExtra bevarandevärda miljöer och byggnader: 2. T4. Särskilt byggnader och miljö

kring Trängplan är bevarandevärda. Skyddsbestämmelser finns.

3. Ekehus, har varsamhets- bestämmelser i detaljplan.

4. Fredentorp är ett skyddsvärt område från senare delen av folkhemsepoken, år 1930-1975.

5. Kring Västertorg finns flerfamiljs- bebyggelse med viss verksamhet i bottenplan. Bebyggelsen är uppförd på 1950-talet och tidigt 1960-tal och skyddsvärd. Kvarteret

Midgård inom samma område är skyddat genom detaljplan.

Verksamheter och infrastruktur6. Längs norra delen av

Helsingborgsvägen finns möjlighet att förtäta för handel (ej shopping, se definition av handel på sidan ) och verksamheter utan skyddsavstånd. Särskild omsorg vid utformning, med hänsyn till det exponerade läget vid en av stadens entréer ska visas.

7. Vankivavägen är en annan av stadens entréer, här är det viktigt att man visar omsorg avseende utformningen på bebyggelse och miljö utmed vägen liksom vid Helsingborgsvägen.

Grönstruktur8. De många mindre parkerna i

Gäddastorp och Bokalyckan är viktiga att värna, sköta och utveckla som en del i stadens övergripande grönstruktur.

9. Mark för jordbruksändamål. Rationellt brukande värnas. Inga nya verksamhetsområden eller sammanhållen bebyggelse. Området kan i framtiden komma att beröras av sträckning för en höghastighetsbana. Jordbruksmarken kring Almaån fyller funktionen som över- svämningsområde vid 100-års- flöden och högsta vattenflöde. Markanvändningen får inte försvåra möjligheterna till detta.

10. Åhusfältet. Stort sammanhängande tätortsnära rekreationsområde med inslag av jordbruk. Även fritid och idrott i kombination med rekreation. Ingen ny sammanhållen bebyggelse, enstaka anläggningar för ändamålet. Enstaka gårdar, ”bo på landet nära staden” är positivt

men tillgängligheten för rekreation och friluftsliv får ej hindras. Tillgängligheten över Almaån till centrum för gående och cyklister är viktig.

11. Almaåns rekreationsvärde, vattenkvalitet och behov av över-svämningsytor ska beaktas i all planering.

12. Koppling för gång- och cykel behövs för att binda samman nordvästra staden med de stora natur- och rekreationsområdena vid Hässleholmsgården, Garnisonen och Finjasjön.

Utredningsområde13. Framtida utredningsområde för

framför allt bostäder men också icke-störande verksamheter med exempelvis handel utmed Helsingborgsvägen.

Nordvästra stadenT4, Gäddastorp, Bokalyckan och Fredentorp



Almaån

T4

TECKENFÖRKLARING

7

8

1

23

5

4

6

9

10

11

12

13



BeskrivningStadsdelarna Ljungdala, Ekedal och Kristinehem präglas av bostadsområden från olika delar av 1900-talet. I Läreda finns stadens största handels- och verksamhetsområde samt stadens fjärrvärmeverk.

Stadsbebyggelse 1. Ljungdala utvecklas genom

komplettering av befintlig bebyggelse. Skolan ges plats för expansion.

2. Läreda handelsområde är stadens största handelsområde för dagligvaruhandel och volymhandel (vitvaror, möbler, elektronik, byggvaror m m). Här ska inte finnas shopping och gallerior, dessa funktioner ska istället lokaliseras till centrum. Området utvecklas för ökad attraktivitet och tillgänglighet för gång- och cykeltrafikanter.

3. Längs Stobyvägen kompletteras med verksamheter (utan skyddsavstånd), handel (ej shopping) och service. Särskild hänsyn till utformningen ska tas med tanke på att gatan är en av stadens entréer.

Kulturmiljö Extra bevarandevärda miljöer och byggnader:

4. Ljungdalakyrkan, bör skyddas i detaljplan.

5. Ekedal och Kristinehem består av bostadsbebyggelse som är skyddsvärd enligt byggnadsnämndens beslut (§299/2001) med vissa riktlinjer.

Trafik och infrastruktur6. Industrispår. Transport av farligt

gods tas på sikt bort för att kunna utveckla Läreda handelsområde. De verksamheter som tidigare var beroende av stickspåret flyttas till verksamhetsområdena i anslutning till järnväg och riksväg.

7. Vid förtätning på Läreda, både med handel och verksamheter, ska det ges plats för kommande dubbelspår på Skånebanan.

Verksamheter8. Hässleholm Nord. Redan

planlagt verksamhetsområde. Området ligger strategiskt nära järnväg och riksväg 21, och med skyddsavstånd till bostäder. Vid utbyggnad ianspråktas skogsmark som inte tidigare varit exploaterad.

9. Nytt verksamhetsområde. Hänsyn ska tas till skyddsavstånd från riksvägarna och till vattenstråk och sydvästlänken. Topologiska höjdskillnader och berg i dagen kan påverka exploateringsmöjlig- heterna. Området lämpar sig särskilt för transportintensiva verksamheter med lokaliseringsbehov nära riksvägarna. Förslaget innebär att ny mark tas i anspråk.

10. Nytt verksamhetsområde. Området lämpar sig särskilt för transportintensiva verksamheter

med lokaliseringsbehov nära riksvägarna. Innebär att ny mark tas i anspråk.

11. Läreda verksamhetsområde markeffektiviseras. Outnyttjade expansions/reservytor förtätas och byggnader byggs på med lättare verksamheter eller platsknutna kontor där behov finns.

12. Befintlig verksamhet som får finnas kvar och utvecklas inom avgränsat område.

Grönstruktur 13. Grönområdet i norr fungerar

som närrekretation för boende på Ljungdala men även som tätortsnära natur för alla stadens invånare. I grönområdet tillåts anläggningar och verksamheter om stödjer ändamålet, till exempel kolonilotter, slingor för motion och rekreation samt enstaka ny bebyggelse (dock ingen ny sammanhållen bebyggelse).

14. Mark för jordbruksändamål. Rationellt brukande värnas. Inga nya verksamhetsområden eller sammanhållen bebyggelse.

15. Vattendraget är en del i Hässleholms dagvattensystem och ska ges gott om utrymme. Tidigt i planeringsarbetet ska respektavstånd mellan bebyggelse och vattendrag analyseras och utformas.

Nordöstra stadenLjungdala, Ekedal, Kristinehem och Läreda



TECKENFÖRKLARING

11

1

2

345

6

7

8

9

10

12

13

14

15



Beskrivning Stadsdelarna Stattena, Björklunda, Östervärn och Röinge är utpräglade bostadsområden medan Österås har både områden för verksamheter, bostäder och idrott. Röinge är en gammal by och tingsplats som vuxit samman med staden. Kristianstadsvägen är stadens entré från öster. I norr finns Linnéängen, ett större sammanhängande natur- och rekreationsområde. Här finns också stadens vattenverk.

Stadsbebyggelse

1. En ny stadsdel, Björklunda, med framför allt bostäder planeras i stadens södra del. Området kopplas till övriga staden och ansluts även till Södra Kringelvägen.

2. Ny planerad bostadsbebyggelse öster om väg 21, i anslutning till befintlig bebyggelse.

3. Befintligt verksamhetsområde som på sikt bör om vand las till blandad stadsbebyggelse. Viktigt att skapa stråk genom området för att koppla ihop centrum och Stattena med Österås idrotts område, inte minst för att underlätta för barn och unga att ta sig till idrottsområdet.

Kulturmiljö Extra bevarandevärda miljöer och byggnader: 4. Röinge gamla skola.

5. Röinge tingsgård.

6. Vattentornet, ritat av Ivar Tengbom.

Verksamheter7. Vattenverket ligger i ett

grönområde som även fungerar som dagvatteninfiltration och vattenuttag. Området är en viktig del i stadens vattensystem och endast anläggningar för verkets behov tillåts. Angränsande markanvändning får ej utgöra hot mot elller störa vattenverkets verksamhet.

8. Befintligt industriområde i Röinge förtätas och effektiviseras.

9. Längs Kristianstadsvägen finns möjlighet att förtäta med framför allt handel, service och verksamheter utan skyddsavstånd. Särskild hänsyn till utformningen ska tas med tanke på att gatan är en av stadens entréer.

10. Våtmarkanläggning som är kopplad till reningsveket. Området är populärt för rekreation och har stora naturvärden men är i första hand en teknisk anläggning med efterrening av avloppsvatten.

Trafik och infrastruktur 11. Del av Norra Kringelvägen passerar

genom vattenskyddsområde. Åtgärder behövs för att minska risk för förorening av vattenskyddsområdet.

12. Ny gata som ansluter från Södra Kringelvägen till Stattena/Björklunda. Denna koppling är av stor betydelse för kollektivtrafikstråket mellan Hässleholm och Tormestorp. Gatan är inte avsedd som genomfart för bil.

13. Koppling under järnvägen för gång- och cykeltrafik behövs för att knyta samman Hassellunden och Garnisonen med Stattena och Björklunda.

14. Österås är kommunens största idrottsområde. Idrottsanläggningar är ytkrävande och nya lösningar för ett effektivt markutnyttjande behöver ständigt utvecklas. Multifunktionalitet är ett alternativ. Omkringliggande grönområde är en stor resurs för idrotten. Kopplingen mellan Österås och centrum är viktig.

Grönstruktur 15. Kattamarken. Alsumpskog som

föreslås skyddas genom att på sikt pekas ut som kommunalt, tätortsnära naturreservat (se mer på sidan 54).

16. Linnéängen. Naturområde som föreslås skyddas genom att på sikt pekas ut som kommunalt, tätortsnära naturreservat (se mer på sidan 54).

17. Inom bostadsbebyggelsen mellan Kristianstadvägen och Röingevägen är det viktigt att värna befintliga parker och utveckla dem som en del i stadens övergripande grönstruktur

18. Jordbruks- och skogsmarken söder om Skånebanan/Blekingebanan mellan riksvägarna fyller viktiga funktioner för dagvatteninfiltration och översvämningsytor för stora båtnadsområden. Rationellt brukande värnas. Inga nya verksamhets områden eller samman hållen bebyggelse.

Utvecklingsområde19. Utredningsområde främst

för bostäder; villa och småhusbebyggelse. Området blir en naturlig förlängning av bostäder utmed Röingevägen och har ett strategiskt läge med bra cykelkommunikationer till centrum.

Sydöstra stadenStattena, Östervärn, Österås, Röinge och Björklunda



TECKENFÖRKLARING

16

1

2

3

45

6

7

8

9

10

11

1314

15

17

18

19

12



BeskrivningDen sydvästra delen av staden består till stor del av stora sammanhängande grönområden, det före detta garnisonsområdet P2, Hässleholmsgården och bostadsbebyggelse i Sjörröd och Hassellunden.

Stadsbebyggelse 1. Garnisonsområdet ska

kompletteras med ny stadsbebyggelse samtidigt som områdets naturnära och kulturhistoriska miljö värnas.Garnisonen kan i framtiden rymma bostäder, kontor, viss service, lättare verksamheter, utbildning, friluftsliv, rekreation och evenemang etc. Kopplingar till övriga staden, naturen och Finjasjön är viktiga att vidareutveckla. På sikt utvecklas Garnisonen till att inte inrymma några verksamheter med negativ omgivningspåverkan (t ex verksamheter med skyddsavstånd, buller och tunga transporter).

2. Området mellan Hovdalavägen och Garnisonen är idag i princip oexploaterat. Även här kan det vara lämpligt med blandad markanvändning; lättare verksamheter och service samt mindre område för boende. Bebyggelse längs infarten till Garnisonen är viktigt för

upplevelsen trygghet och av att området är en del av staden. Extra omsorg om utformning och gestaltning krävs i detta exponerade entréläge.

3. Ny bebyggelse längs Hovdalavägen bidrar till att binda samman centrum med Garnisonen och Sjörröd. Extra omsorg om utformningen ska ges eftersom vägen är en av stadens entréer.

Kulturmiljö Extra bevarandevärda miljöer och byggnader:4. Mässarna och kasernbyggnaderna

bidrar tillsammans med den fysiska strukturen och naturen till att ge området en unik karaktär.

5. Hässleholmsgården. Området ska utvecklas kring rekreation och evenemang.

6. Mölleröds kungsgård. Området görs mer tillgänglig genom utveckling av grönstråk och vandringsleder.

Verksamheter 7. Reningsverk. För skyddsavstånd

läs mer på under temaavsnittet om teknisk försörjning.

Trafik och infrastruktur8. Viktigt stråk med fokus på

att knyta ihop Finjasjön och Garnisonen med centrum och övriga staden. En gen cykelväg är av stor vikt för att främja hållbara transporter till området.

9. Koppling under eller över järnvägen för gång- och cykeltrafik behövs för att knyta samman Garnisonen och Gäddastorp.

10. Koppling under järnvägen för gång- och cykeltrafik behövs för att knyta samman Hassellunden

och Garnisonen med Stattena och Björklunda.

Grönstruktur 11. Stort tätortsnära natur- och

rekreationsområde som är viktigt för friluftsliv, idrott, rekreation, kultur och motion. Enstaka bebyggelse och mindre anläggningar för ändamålet är tillåtet.

12. Naturen kring Hässleholmsgården och Mölleröds kungsgård föreslås skyddas genom att på sikt pekas ut som kommunala, tätortsnära naturreservat (se mer på sidan 54).

13. Viktigt att bevara befintlig natur och sammanhängande grönområden som bidrar till områdets karaktär och identitet.

14. Grönområdet öster och söder om Hassellunden är främst till för dagvattenhantering och som skyddszon mot järnvägen och eventuell framtida höghastighetsbana. Här finns idag inslag av åker och skogsdungar. Zonen närmast bebyggelsen fungerar som närrekreation och golfbana.

Utredningsområden15. På området mellan Hovdalavägen

och Garnisonen kan det vara lämpligt med blandad stadsbebyggelse. Ny bebyggelse här bidrar till att knyta samman Garnisonen med övriga staden.

16. Befintlig golfbana som på sikt kan utredas för blandad stadsbebyggelse.

17. Före detta militärt område med stora grusplaner som på sikt kan utredas för blandad stadsbebyggelse med framför allt bostäder. Området bör inte bebyggas förrän övriga Garnisonsområdet har byggts ut.

Sydvästra stadenGarnisonen, Sjörröd och Hassellunden



Almaå

n

Finjasjön

Mölleröds kungsgård

Garnisonen

Sjörröd

TECKENFÖRKLARING

2

1

7

6

11

315

17

8 16

4

10

9

5

12

12

13

14



KONSEKVENSEREnligt Plan och bygglagen och Miljöbalken ska konsekvenserna av en översiktsplans genomförande bedömas. Här följer en översiktlig beskrivning av de direkta konsekvenserna och de indirekta och kumulativa effekterna av ett genomförande av fördjupningen av översiktsplanen för Hässleholms stad. Konsekvenserna redovisas även kortfattat summerat i tabeller för respektive delområde av staden.

Miljökonsekvensbeskrivning är framtagen av Sweco Architects.


Inledning

BAKGRUND OCH SYFTESedan den 21 juli 2004 ska alla översiktsplaner (inklusive fördjupningar av översiktsplaner) miljöbedömas. För att visa om en översiktsplan eller en fördjupning av översiktsplan (FÖP) bidrar till en hållbar utveckling behöver de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna belysas och konsekvensbeskrivas.

Bedömningen ska beskriva den mest betydelsefulla påverkan på människa och miljö som planens genomförande kan antas medföra. Nedan följer en konsekvensbedömning av fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad (fortsättningsvis kallad FÖP).

En översiktsplan eller en FÖP är endast ett vägledande dokument och är inte juridiskt bindande. Konsekvenserna kan därför vara svåra att förutsäga och bedöma och kan endast göras översiktligt, bland annat eftersom det inom planperioden är osäkert vilka delar av FÖP:en som genomförs och i vilken omfattning. Ett delgenomförande av planen i ett område kan i många fall ge oförutsägbara konsekvenser. Konsekvensbeskrivningen utgår därför till stor del från att FÖP:en genomförs i sin helhet.

AVGRÄNSNING

Tidsmässig avgränsningDen tidsmässiga avgränsningen av konsekvensbeskrivningen sträcker sig över samma tidsperiod som FÖP:en, det vill säga från idag fram till år 2030.

Geografisk avgränsningKonsekvensbeskrivningen omfattar planområdet som avgränsas av område norr om väg 21 i norr, område öster om väg 21 och 23 i öster, Almaån i väster och Finjasjön samt område söder om Södra Kringelvägen i söder.

För samtliga miljöaspekter gäller planområdets gränser förutom för vattenpåverkan och klimatfaktorer där påverkan kan bli regional respektive global.

Avgränsning av bedömda aspekterKonsekvenserna som behandlas rör främst de aspekter som bedömts kunna innebära betydande miljöpåverkan om förslagen i FÖP:en genomförs. Avgränsningen är gjord utifrån samråd med Länsstyrelsen i samband med att arbetet med denna FÖP påbörjades 2012. Konsekvenserna beskrivs utifrån miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Vad som behandlas inom respektive område beskrivs nedan.

Planområdets geografiska avgränsning.

MiljöaspekterBedömningen av miljökonsekvenserna tar sin utgångspunkt i markhushållning, klimat, påverkan på utpekade natur- och kulturvärden, hanteringen av risker, uppfyllandet av gällande miljökvalitetsnormer samt beaktandet av nationella och regionala miljömål.

Sociala aspekterBedömningen av de sociala konsekvenserna utgår ifrån de 11 nationella målen som är satta för Sveriges folkhälsoarbete. Dessa mål täcker även in andra viktiga sociala aspekter som påverkas av planen såsom jämställdhet och barnperspektiv, varför dessa aspekter inte bedöms separat.

Ekonomiska aspekterFÖP:ens påverkan på ekonomiska värden avgränsas till ett antal nyckelområden. Bedömningen kretsar där huvudsakligen kring påverkan på boende, infrastruktur, näringsliv och kommunekonomi.

Avgränsad alternativhanteringI samband med att arbetet med att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för Hässleholms stad inleddes, togs tre scenarier fram som underlag för en dialog om vilka utmaningar staden står inför och vilken väg Hässleholm ska ta framöver. Scenarierna och de bedömda konsekvenserna av de olika scenarierna redovisas i sin helhet i diskussionsunderlag Hässleholms stad 2030. Utifrån scenariodialogen och med beaktande av synpunkter som inkom under den tidiga dialogen har denna FÖP (som endast presenterar en utvecklingsväg för Hässleholms stad) utformats.

Utöver FÖP:en avgränsas bedömningen till ett nollalternativ som tar sin utgångspunkt i Översiktsplan 2007.

KONSEKVENSER


BETYDANDE MILJÖPÅVERKANFÖP:ens miljökonsekvensbeskrivning fokuserar på de frågor som kan innebära betydande miljöpåverkan på en övergripande nivå. Konsekvenser på mer detaljerad nivå är mer relevanta att göra i kommande planprogram och detaljplaner.

Strategier och planeringsriktlinjer i FÖP:en är formulerade på ett sådant sätt att utfallet ska bli positivt om de i alla led följs, för såväl miljö som ekonomi och socialt. Om kommunen inte till fullo följer de riktlinjer och strategier som pekas ut i FÖP:en skulle negativa konsekvenser kunna uppstå, främst rörande hushållning med mark, luftkvalitet och vattenkvalitet (med tillhörande miljökvalitetsnormer), riskfrågor, hälsofrågor, kulturmiljö, grönstruktur, biologisk mångfald och klimatpåverkan och energifrågor.

De aspekter av FÖP:en som bedöms kunna medföra betydande miljökonsekvenser är effekter av trafik och transporter i kombination med att staden byggs tätare:

• Strategin att förtäta staden och komplettera i kollektivtrafikstråk bedöms kunna ge en totalt sett minskad miljöpåverkan.

• Lokalt kan den täta staden ge problem med buller och utsläpp till luft och vatten som kan innebära att människor utsätts för betydande miljöpåverkan.

• På särskilt belastade platser skulle trafikregleringar, bullerskärmar eller liknande åtgärder kunna bli aktuella för att uppnå miljökvalitetsnormer för luft och buller.

• Om åtgärdsprogram följs och riktvärden för buller beaktas i fortsatt planering kan betydande

miljöpåverkan undvikas.

• Regional samsyn kring planering för att nå miljömålen kan minska pendling med bil till och från Hässleholm.

PLANFÖRSLAGETS KUMULATIVA EFFEKTER Kumulativa effekter och konsekvenser är sådana som är samverkande eller ökande över tiden. Det kan exempelvis handla om att en väg ger måttliga konsekvenser på ett naturområde, men tillsammans med planerad bebyggelse eller nya verksamheter blir den sammanlagda konsekvensen mycket stor.

I denna konsekvensbeskrivning har effekterna och konsekvenserna av ett genomförande av FÖP:ens föreslagna markanvändning bedömts inte bara utifrån sannolika, direkta effekter och konsekvenser utan även utifrån potentiella indirekta och kumulativa effekter.

Beskrivningen av de kumulativa effekterna nedan är relativt övergripande då det i ett översiktsplaneskede inte går att förutsäga exakt vilka verksamheter som kommer att etablera sig i föreslagna verksamhetsområden, vilka drivmedel som kommer att användas för transporter eller vilka transportslag som kommer att användas, vilka energislag för uppvärmning som kommer att dominera i tillkommande bebyggelse, vilka material som kommer att användas vid byggnation eller i vilken mån människor använder kollektivtrafik och gång- och cykelvägar istället för den egna bilen osv.

Det går att förutse en kedja av konsekvenser av ett genomförande av denna FÖP:

Ökat invånarantalEn fortsatt utbyggnad av bostäder innebär till exempel fler invånare i kommunen och i Hässleholms stad. Nya, små lägenheter skulle kunna möjliggöra för äldre att lämna sina villor för en liten lägenhet centralt i staden - nära handel och service. Ett bredare bostadsutbud skulle även kunna möjliggöra för kommunens yngre att finna en första egna bostad och för unga barnfamiljer att köpa sig sitt första hus.

Fler arbetstillfällenFler invånare innebär ett ökat underlag för kollektivtrafik, handel och service, något som i sin tur kan innebära fler arbetstillfällen. Fler invånare och ett levande centrum kan göra det mer attraktivt att starta och driva företag i Hässleholm. Här spelar även stärkta kollektivtrafikförbindelser en stor roll. Fler invånare kan innebära ett ökat skatteunderlag och fler som kan vara med och dela på de gemensamma kostnaderna för exempelvis parker, skola, vård och omsorg.

Minskad biltrafik FÖP:en föreslår en fortsatt satsning på gång- och cykelvägar något som kommer att göra det enklare att lämna bilen hemma (eller kanske till och med helt avstå från att äga en egen bil). Om biltrafikens dominans minskar, minskar även vägarnas barriärverkan och trafikens buller och utsläpp.

Ökad attraktivitet Med ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät kan man räkna med ytterligare positiva effekter på folkhälsan. En tystare och mer cykelvänlig stad ökar i sin tur stadens attraktionskraft. En attraktiv stad kan i förlängningen innebära fler invånare, mer handel och service och med det

KONSEKVENSER

Sammanfattning


fler arbetstillfällen.

FÖP:en föreslår ett skyddande av den tätortsnära naturen. Här finns möjlighet för den biologiska mångfalden att öka och stadens invånare kan erbjudas en aktiv fritid med naturupplevelser på nära håll. Attraktiva grönområden kan även innebära ett ökat intresse för turism och besöksnäring på orten.

Minskning av naturtillgångarUtbyggnad på natur- och jordbruksmark innebär dock att naturtillgångar minskar. En tillväxt i befolkning innebär även sannolikt ett ökat uttag av jordens resurser. Delvis kommer detta att kunna mötas av en fortsatt ökande medvetenhet om att spara på resurser vid val av material och genom att goda kanaler för återbruk och återvinning främjas av samhället i stort. Frågan bör dock alltid bevakas i kommande planering.

Ökat transportbehovFler företag och fler invånare innebär ökande transporter av varor och ett ökande behov av att förflytta sig. Detta kommer att innebära mer transporter på vägar och järnvägar som i sin tur riskerar att öka barriärverkan, buller, utsläpp. Det är viktigt att kommunen fortsatt verkar för att förbättra kollektivtrafiken i regionen och att man även verkar för att förbättra möjligheten för godstransporter via järnväg.

Påverkan på befintliga strukturerEn förtätning (och förändring) av Hässleholms stad innebär att befintliga strukturer påverkas. De som redan bor och verkar i staden kommer att påverkas på olika sätt. Frågan är viktig att ha med sig i kommande planering och kan bevakas genom att kommunen i samband med större förändringar

genomför barnkonsekvensanalyser och sociala konsekvensanalyser.

På samma sätt påverkas stadens fysiska miljö av all ny bebyggelse som ska passas in bland den befintliga bebyggelsen. Även här kan kommunen minska den negativa påverkan genom att i samband med kommande planering och exploatering väga in och anpassa det nya till befintliga kultur- och naturmiljövärden.

Regionala effekterEn utveckling av Hässleholms stad innebär påverkan på både lokal och regional nivå inom allt från miljö och hushållning med mark till ekonomi och kommunikationer. Transporter av gods kan förväntas öka, arbetskraftpendlingen till och från andra orter i regionen likaså. Det är viktigt att kommunen genomför alla större förändringar med beaktande av regionala förhållanden och i dialog med regionen och angränsande kommuner.

Fortsatt bedömning i kommande skedenAtt bedöma de kumulativa effekterna av en plan eller ett projekt är viktigt. I översiktsplaneskedet kan man endast få en fingervisning om vilka kumulativa effekter som kan uppstå vid FÖP:ens genomförande. I kommande detaljplanering kommer det att vara enklare att bedöma de kumulativa effekterna för det är först när mer är känt om ett specifikt projekt som en mer grundlig analys av effekter och konsekvenser kan göras. Det är viktigt att inte stanna vid att bedöma de direkta konsekvenserna av en åtgärd eller ett projekt när de kanske är de kumulativa, långsiktiga effekterna som innebär störst påverkan.

NOLLALTERNATIVETS KONSEKVENSER Nollalternativet speglar en trolig utveckling om FÖP:en inte antas och genomförs. Detta innebär en fortsatt utbyggnad enligt den nuvarande översiktsplanen ÖP 07 och delar av FÖP 95. Områden med pågående detaljplanarbete och områden med antagna detaljplaner (som ännu inte förverkligats) beskrivs som en del av nollalternativet.

Vad anger ÖP 07?Kommunens gällande översiktsplan, Hässleholms kommuns översiktsplan 2007 (ÖP 07) redovisar en stadsplaneringsgräns inom vilken den inre staden, den sammanhängande stadsbebyggelsen som omfattar en stads bärande funktioner, ska utvecklas och på så sätt stärka Hässleholm som knutpunkt och mötesplats. Stadsgränsen som redovisas i ÖP 07 motsvarar till stora delar plangränsen i denna fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad.

ÖP 07 anger att innanför stadsplaneringsgränsen ska all ny och kompletterande bebyggelse uppfylla utvecklingskraven ”minskat bilåkande”, ”ökad befolkningstäthet”, ”ökad stadsmässighet” och ”ökat kollektivtrafikunderlag”.

Vidare anges i översiktsplanen att all nybyggnation och kompletteringar ska bidra till att hela det aktuella området förbättras genom:• Minskat bilåkande = människor ska

inte vara beroende av egen bil för att ta sig till och från området.

• Detta kan uppnås genom att bygga nära befintliga eller önskade hållplatser.

KONSEKVENSER


• Ökad befolkningstäthet = bidrar till att fler människor vistas på offentliga platser och nyttjar samhällets struktur genom att till exempel blanda olika boendeformer och blanda boende med lättare verksamheter och service. På så sätt främjas möten mellan olika människor under olika tider på dygnet.

• Ökad stadsmässighet = bygga tätt med högre exploateringsgrad, omsorg om utformning av gator och torgs, blandade funktioner inom samma område vilket ger gångavstånd till dem.

• Ökat kollektivtrafikunderlag = förändringen ska bidra till att befintliga busslinjer stärks eller kompletteras med nya.

I ÖP 07 hänvisas även till ställningstaganden i FÖP 95, se nedan.

Vad anger FÖP 95?I samband med att den kommunomfattande översiktsplanen antogs 2007 tog man även ställning till aktualiteten av Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms tätort, FÖP 95. ÖP 07 anger att "då det är stora delar som är inaktuella och andra som behandlas i denna kommunövergripande, ska en ny fördjupad översiktsplan tas fram som endast behandlar staden". Vidare skriver man "Den fördjupade översiktsplanen ska fortsätta att gälla tills en ny är framtagen, dock med undantag för de delarna som översiktsplanen pekar ut som inaktuella".

I förhållande till FÖP 95 ersätter och anger ÖP 07 framtida utveckling och riktlinjer, för följande områden:• Stora delar av det som anges som

militär användning i FÖP 95 är mark som ska användas för bo, arbeta och uppleva.


Likheter och skillnader mellan ÖP 07 samt delar av FÖP 95 och FÖP 2030.

• Hela Hovdalaområdets användning behandlas separat och ska inte längre vara en del av Hässleholms fördjupade översiktsplan.

• De generellt angivna utredningsområdena ska användas för verksamheter och övrig stadsutveckling.

• Handel har angetts på många industriområden. Bortsett från partihandel, som inryms inom verksamhetsområdena, ska handel lokaliseras till ett fåtal utvalda platser inom staden.

Om vi fortsätter som idag vilka konsekvenser får det?Gällande detaljplaner som ännu inte genomförts fullt ut och nya detaljplaner skulle kunna genomföras framöver med stöd av gällande ÖP 07 och delar av FÖP 95.

Med nollalternativet får Hässleholm en ny stadsdel där forna garnisonsområdet (Finjasjö park) växer mot nordväst för att så småningom kopplas ihop med bebyggelsen vid Helsingborgsvägen. Vidare utvecklas Åhusfältet i nordvästra staden som ett nytt, stort utbyggnadsområde för bostäder och Södra Stattena, Björklunda utökas med fler bostäder söderut och kvarteret Limkokaren förtätas ytterligare.

ÖP 07 pekar även ut Kärråkra som ett framtida område för stadsutveckling.

Utspridd bebyggelsestrukturI Hässleholm bor idag cirka hälften av befolkningen i villor/småhus och hälften i flerfamiljshus. På ett flerfamiljshus går det åt tio villor/småhus - vilket innebär att det blir längre till service, grannar etc. med enbart villabebyggelse. Med en utbyggnad enligt gällande översiktsplan

KONSEKVENSER


fortsätter stadens utbredning och en fortsatt utbredning av bebyggelsen utanför stadskärnan innebär:• större kostnader för infrastruktur

genom längre sträckor för ledningsdragning, vägutbyggnad etc.

• svårighet att säkerställa en effektiv energianvändning.

• längre avstånd till service som vård, affärer, förskola, skola med mera.

• ytkrävande planering med en dålig markhushållning.

• en bilorienterad struktur med ett ökat bilberoende vilket i sin tur ger ökad energianvändning och ökande bullernivåer och luftföroreningar.

Relativt liten samverkan med andra kommuner Kommunen drabbas av stora kostnader för att kunna erbjuda och bygga ”allt” själv i kommunen istället för att samverka med kommuner och Region Skåne. Detta ger hässleholmsborna närhet till visst utbud, men ger samtidigt inte ett lika brett utbud som då kommunerna istället samverkat om utbyggnad av olika funktioner.

Risk för stagnerande centrum Utan satsningar på Hässleholms centrum riskerar folklivet minska och centrumhandeln kan få det allt svårare att klara sig mot konkurrensen från externa köpcentra och centrumhandel i andra kommuner. Fortsatt åldrande befolkning Andelen äldre ökar då man inte lyckas locka nya, unga kommuninvånare. Kostnaderna för omsorg kommer att öka samtidigt som skatteintäkterna inte ökar i samma omfattning. Åldrande befolkning och huvudsaklig utbyggnad av enfamiljshus leder till en ökad brist på små lägenheter.

Risk för ökad segregation och otrygghet Boendesegregation ökar med ensartat bostadsbestånd i åtskilda stadsdelar och de sociala klyftorna ökar. Utglesning kan leda till en ökad otrygghet. Hässleholm kan komma att utvecklas till en sovstad, det vill säga att staden blir alltmer folktom dagtid. Ökad regional konkurrens kan innebära att staden förlorar arbetsplatser, om kommunen inte strategiskt satsar på näringslivsutveckling.

Fortsatt starka barriärer Barriäreffekterna av järnvägen minskar endast marginellt, då investeringarna läggs på att stärka den bilorienterande strukturen snarare än att överbrygga befintliga barriärer i staden.

Det grönas potential nyttjas i liten utsträckning Arbetet med att stärka kopplingar mellan tätortsnära natur och parkerna i staden fortsätter. Om skatteintäkterna inte ökar i samma omfattning som kostnaderna ökar (se punkten fortsatt åldrande befolkning ovan) finns risk för att möjligheterna att utveckla parker och den tätortsnära naturen försämras. Samtidigt innebär stadens idag relativt stora grönytor en stor driftskostnad för kommunen. Med relativt liten variation och extensivt nyttjande finns en risk för att betydelsen av dessa undervärderas och istället exploateras utan en övergripande strategi.

KONSEKVENSER


Nedan beskrivs och värderas FÖP:ens konsekvenser för miljön. För respektive område anges även riktlinjer för fortsatt planering. Konsekvenser belyses för bland annat mark, vatten, luft, klimatfaktorer, biologisk mångfald, människors hälsa, djurliv, växtliv, forn- och kulturlämningar etc.

MARK

Markanvändning, markresurs och jordbruksmarkSkåne län har en stor andel värdefull jordbruksmark som är högt klassad med avseende på produktionskapacitet. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder och industrimark, handelsområden samt infrastruktur har trycket ökat på Skånes jordbruksmarker.

Jordbruksmarken präglar det skånska kulturlandskapet och är bland annat viktig för livsmedels- och energiproduktionen och det regionala näringslivet. Den odlingsbara marken är därför en resurs som bör hushållas med. Genom det regionala åtgärdsprogrammet, Skånska åtgärder för miljömålen 2012-2016, vill man uppnå en “nollvision” för ianspråktagande av värdefull åkermark.

Jordbruksmarken saknar status som riksintresse och det åligger kommunerna att i ett tidigt skede hushålla med jordbruksmarken.

Genom att i första hand föreslå förtätande och kompletterande bebyggelse i anslutning till befintliga områden har kommunen haft som mål att hushålla med markresurser och spara värdefull natur- och jordbruksmark. Kommunen anger som övergripande mål att brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för allmänna

intressen som inte kan tillgodoses på ett rimligt sätt på annan plats. Av planområdets yta på ca 3960 ha utgörs cirka 15 % (600 ha) av skog, ca 14 % (550 ha) av jordbruksmark (klass 3-6), ca 3 % (130 ha) av vatten (Finjasjön och Almaån) och resterande 68 % (2680 ha) av annan mark, såsom tätbebyggda områden, infrastruktur, sankmark m.m.

Den svenska åkermarken klassificerades under 1970-talet i en 10-gradig skala där klass 10 utgjorde den högsta klassen. Klassningen bygger på markens produktionsförmåga sett som det ekonomiska avkastningsvärdet på 70-talet. Ändrade prisförhållanden och teknisk utveckling med mera, har delvis ändrat förutsättningarna för klassningen, men i avsaknad av bättre material brukar den ändå användas i olika sammanhang. Inom planområdet berörs endast åkermark klassificerade i skalans nedre halva (3-6).

Cirka 8 % (45 ha) av jordbruksmarken inom planområdet berörs på ett eller annat sätt av föreslagen utbyggnad av ny bostadsbebyggelse och nya verksamhetsområden. Dock utgör ca 40 % av den berörda jordbruksmarken befintlig golfbana. Övrig berörd jordbruksmark finns i den nordöstra staden, inklämd mellan väg 21 och väg 23 och Blekinge kustbana. Omkring 30 ha skogsmark berörs - dock ingen skogsmark med utpekade högre naturvärden.

Jord- och skogsbruksmarken som ianspråktas behövs för att kunna möjliggöra en utbyggnad av bostäder och verksamheter som kan dra nytta av utbyggd teknisk service och som kan förstärka befintliga kollektivtrafikstråk. En utbyggnad i dessa områden ses även som ett alternativ till att exploatera

värdefulla grönytor inne i Hässleholm, som behövs för ekosystemtjänster, rekreation och för att upprätthålla ett grönt nätverk inom stadsbebyggelsen. En del mark ianspråktas även för att möjliggöra en omlokalisering av störande verksamheter längre bort från befintlig bostadsbebyggelse. Berörd jordbruksmark består främst av åkermark i klass 4. Golfbaneområdet utgörs av åkermark i klass 6 i den 10-gradiga skalan över produktionskapacitet där 10 är bäst.

Ianspråktagandet av ny mark hålls generellt tillbaka av en uttryckt ambition i FÖP:en att i första hand förtäta i de centrala delarna av Hässleholm och i Garnisonsområdet. Övrig utbyggnad i stadens utkant betraktas som komplement till den förtätning och omvandling av redan ianspråktagen mark som planen föreslår.

För att långsiktigt stärka jordbruket anger FÖP:en områden avsedda för jordbruk. Ingen ny samlad bebyggelse tillåts där. Däremot tillåts enstaka ny bebyggelse som gynnar ändamålet. Detta innebär att förutsättningarna att värna jordbruksmark utöver planerade utvecklingsområden ökar jämfört med nollalternativet.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - MARKAndelen jordbruksmark som tas i anspråk är liten och på grund av läge, jordbruksklass och tänkt användning anses det vara en liten påverkan på möjligheterna att bedriva rationellt brukande av marken. Samtidigt ökar andelen mark som pekas ut för just jordbruksändamål - och som på så sätt skyddas från ytterligare stadsutbredning.

KONSEKVENSER - MILJÖ

Planförslagets miljökonsekvenser


RIKTLINJER VID FORTSATT PLANERING

• Vid konflikter rörande markanvändningen ska kommunen belysa möjliga alternativ och kompensations-åtgärder genom att utföra miljökonsekvensbedömningar. Kompensationsprincipen ska även så långt som möjligt gälla när värdefulla grönytor tas i anspråk i tätorten. I första hand ska ersättningsytor planeras. Detta är dock svårt att göra för den jordbruksmark som tas i anspråk och här måste därför en restriktiv hållning tillämpas.

KLIMATKlimatfrågan består av två aspekter, dels behovet av åtgärder för att minska påverkan på klimatet, dels åtgärder för att anpassa samhället till redan pågående klimatförändringar.

EnergiförsörjningHässleholm Miljö producerar och distribuerar fjärrvärme i Hässleholm från utsorterat brännbart avfall och biobränsle. Andelen olja som används för att producera fjärrvärmen i Hässleholm utgör endast 0,7 %. Fjärrvärmenätet är ca 136 km i Hässleholm och tack vare den effektiva fjärrvärmeproduktionen är utsläppen av koldioxid mätt per invånare i Hässleholm lägre än genomsnittet i Sverige.

Genom förtätning med fler bostäder i kollektivtrafiknära områden, genom satsningar på ett förbättrat gång- och cykelvägnät (med färre barriärer) samt genom att verka för effektiva och hållbara stråk för godstransporter banar FÖP:en väg för ett mer energieffektivt samhälle.

TransporterI Hässleholm sammanstrålar idag järnvägar från fem destinationer. Staden är uppbyggd kring järnvägen och än idag fyller den en avgörande roll i stadens utveckling. FÖP:en föreslår en fortsatt satsning på Hässleholm C för att möta framtida rese- och transportbehov. Kommunen vill även verka för att Hässleholms C byggs ut med en höghastighetsstation i framtiden. FÖP:en uttrycker även en önskvärd fortsatt utbyggnad av stambanan mellan Hässleholm och Lund.

Föreslagna utbyggnadsområden ligger lokaliserade så att de kan förstärka redan

befintliga kollektivtrafikstråk i staden så att trafiken kan utökas och utvecklas där. En mer attraktiv kollektivtrafik minskar bilberoendet och med förtätning och beteendepåverkande åtgärder är målet att begränsa biltrafiken trots fler invånare - som dessutom reser mer.

ÖversvämningKlimatförändringar kommer på sikt innebära ökade flöden i sjöar och vattendrag, stigande grundvattennivåer, översvämningar, samt ökade skred- och rasrisker.

Regionala klimatmodeller tyder på att det kan komma mindre nederbörd framöver i Hässleholms kommun än det gör idag, men när den kommer blir det i form av kraftigare oväder med stora nederbördsmängder. I Hässleholms kommun kan man se en stigande trend i högsta dygnsnederbörd.

Det finns även en del befintlig bebyggelse inom områden som riskerar att översvämmas. Dels vid Finjasjöns norra strand finns samt utmed Almaåns sträckning genom planområdet.

Våren 2002 drabbades stora områden kring Hässleholm av översvämningar till följd av höga vattennivåer i Finjasjön och dess utlopp i Almaån. Som högst steg vattennivåerna i Finjasjön till +45,38. Kommunens byggnadsnämnd har därefter beslutat att lägsta nivå för färdigt golv inte får understiga +46,50. Befintliga planer i området ska ändrats så att detta även gälla för om- och tillbyggnader i redan planlagda områden.

I samband med planläggning säkras redan i dag att marknivån vid hus hamnar över fastställd gatuhöjd i området för att minska risken för översvämning vid kraftiga regn.



I låglänta områden tillåts endast källarlösa hus.

Kommunens avloppsreningsverk ligger inom område som riskerar att drabbas av höga vattennivåer och översvämning. Ett detaljplanearbete har initierats av kommunen för att bland annat säkra anläggningen mot framtida översvämning. Två mindre utvecklingsområden i nordvästra staden ligger i nära anslutning till översvämningsområden kring Almaån. Här bör eventuell påverkan detaljstuderas i samband med detaljplaneläggning.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - KLIMATUnder förutsättning att utbyggnad av bostäder och verksamheter sker inom de utvecklingsområden som föreslås i FÖP:en och att dessa områden kan försörjas med fjärrvärme bedöms lokaliseringen inte medföra negativ påverkan på klimatet.

Genom att lokalisera personintensiva verksamheter centralt, med god koppling till järnvägen kan trafikalstringen med bil minimeras med minskade utsläpp som följd.

Om kommunens rekommendation följs att inför varje exploatering noga överväga en utformning som passar platsen och det finns möjlighet att reservera tillräckliga ytor för höga flöden och grundvattennivåer är risken liten att översiktsplanen medför negativa konsekvenser för vattenkvaliteten samtidigt som risken för översvämningar minskar.


• Kommunen bör säkerställa att föreslagna utvecklingsområden för bostäder och verksamheter kan försörjas med fjärrvärme.

• Personintensiva verksamheter bör lokaliseras centralt i staden, med god koppling till Hässleholm C för att minimera trafikalstringen med bil. Nya bostäder bör lokaliseras så att de kan stärka befintliga kollektivtrafikstråk eller ge underlag till nya stråk.

• Det är viktigt att kommunen framöver arbetar aktivt med att minska översvämningars påverkan på både ny och befintlig bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner. Man behöver även arbeta med åtgärder för att minska sannolikheten för att kraftiga regn orsakar översvämning.

• Mer långsiktigt är förstås arbetet att minska det förändradet klimatets inverkan på mängden nederbörd. Med beslutad lägsta nivå för färdigt golv och med åtgärder för att hantera dagvatten kan både översvämningarnas påverkan och intensitet minskas. Se även under rubriken dagvatten nedan.

VATTEN

DagvattenFÖP:en bidrar i samband med utbyggnad till att andelen hårdgjord yta ökar vilket i sin tur ökar andelen dagvatten som måste tas om hand. Ökad nederbörd och ökade flöden samt höjda yt- och grundvattennivåer till följd av klimatförändringar påverkar även dagvattenhanteringen och ställer krav på dagvattensystemens kapacitet.

Dagvatten för med sig föroreningar från hustak, tomtmark, vägar och gator. Utsläpp av tungmetaller och fosfor till sjöar, vattendrag och grundvatten kan påverka vattenmiljön negativt. Om dagvatten inte flödesutjämnas kan även tillfällig nederbörd och översvämningar bidra till erosion. Detta kan ytterligare bidra till spridning av föroreningar i form av gödsel och partiklar från exempelvis åkermark och industrimark, vilket kan få negativa konsekvenser för vattenkvaliteten.

Om kommunen inför varje exploatering noga överväger en utformning som passar platsen och det finns möjlighet att reservera tillräckliga ytor för höga flöden och grundvattennivåer är risken liten att översiktsplanen medför negativa konsekvenser för vattenkvaliteten samtidigt som risken för översvämningar minskar.

Vatten och avloppDe flesta bostäder och verksamheter inom planområdet har idag kommunalt VA. I planområdets sydöstra del finns 15 fastigheter i Röinge som dock fortfarande står utan kommunal spillvattenanslutning. Området ligger inom den sekundära skyddszonen till Hässleholm-Ignaberga vattenskyddsområde och merparten av de enskilda avloppen



lever inte upp till dagens krav på rening. I rapporten "Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun" från 2009/2010 anges att beslut om tillgång till allmänt VA i Röinge bör fattas inom de kommande 5 åren.

Hässleholms vattenverk hämtar råvattnet från grundvattentäkter i Ignaberga respektive Tyringe. Vattnet återinfiltreras under ca tre månader i Galgbackens grusformation varefter det tryckstegras och levereras ut på ledningsnätet. För att skydda grundvattentillgångarna finns fastställda vattenskyddsområden med tillhörande skyddsföreskrifter. Inom dessa områden begränsas bland annat hanteringen av petroleumprodukter och kemiska bekämpningsmedel. Även andra skyddsföreskrifter gäller inom vattenskyddsområden i syfte att minska risken för att grundvattentäkterna skadas.

Hässleholms avloppsreningsverk har idag en överkapacitet vilket möjliggör för anslutning av föreslagen utbyggnad.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - VATTENOm kommunens rekommendation följs att inför varje exploatering noga överväga en utformning som passar platsen och det finns möjlighet att reservera tillräckliga ytor för höga flöden och grundvattennivåer är risken liten att översiktsplanen medför negativa konsekvenser för vattenkvaliteten samtidigt som risken för översvämningar minskar.

FÖP:en bedöms inte påverka fastställda vattenskyddsområden under förutsättning att skyddsföreskrifter följs.


• Det krävs en framsynt planering för att förhindra översvämningar och säkerställa att vattenkvaliteten inte försämras. Infiltration över grönytor, anläggande av svackdiken, dammar och våtmarker samt användning av oljeavskiljare och filter i brunnar är viktiga åtgärder för rening av dagvatten.

• Det är även viktigt att minimera andelen föroreningar vid källan som att exempelvis undvika material som kan generera föroreningar samt minska användning av bekämpningsmedel.

• Genom att förespråka lokalt omhändertagande av dagvatten minskar belastningen på befintliga dagvattensystem samtidigt som infiltrationen minskar andelen föroreningar och även risken för översvämningar.

• D a g v a t t e n h a n t e r i n g e n s utformning är extra viktig i de områden som ligger nära Finjasjön och Almaån men även på mark med lätta jordar eller inströmningsområden, där föroreningar snabbt kan infiltrera ned till grundvatten.

• Där helt nya områden planeras bör principerna för omhändertagande av dagvatten analyseras och redovisas för varje område. Andelen hårdgjord yta i föreslagna utvecklingsområden bör styras i samband med detaljplaneläggning så att tillräckliga ytor för LOD kan erhållas.

• Vid förtätning av redan tätbebyggt område finns en osäkerhet i huruvida tillräckliga ytor för LOD kan tillgodoses. Kvarvarande grönstruktur i tätorterna bör därför reserveras för framtida behov av klimatanpassning genom att den primära användningen fortfarande

• ska vara rekreation men att området vid extremfall även kan användas för vattenrening.

• Delar av befintligt verksamhetsområdet norr om Kristianstadsvägen vid väg 23 berör, både i dess östra och västra delar, av fastställda vattenskyddsområden. Då verksamhetsområdet pekas ut som förtätningsområde för verksamheter är det viktigt att frågan om den omedelbara närheten till fastställda vattenskyddsområden särskilt beaktas.



Bilden visar rekommenderade leder förfarligt gods (röda och gröna linjer. De gråa ytorna visar områden med förbud mot farligt godstransporter

RISKER, HÄLSA OCH SÄKERHET

Förorenad markIdentifiering och i vissa fall inventering enligt MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade Områden) har påbörjats men ännu inte slutförts. 299 objekt har identifierats varav 123 av dessa är belägna inom planområdet. Av dessa har 3 objekt klassats i riskklass 1 (mycket hög risk) och 7 objekt i riskklass 2 (hög risk). Inom planområdet finns 78 objekt som inte klassats.

Inom planområdet finns flera potentiellt förorenade områden i form av nedlagda och pågående verksamheter.

Farligt godsVäg 21 och väg 23 är rekommenderade transportleder för farligt gods inom planområdet (Se Risk och Bullerutredning för bebyggelseplanering intill järnväg i Hässleholms stad, framtagen av WUZ och Ramböll 2014). Farligt gods transporteras även på järnväg genom planområdet varje dygn.

Inom planområdet finns utpekade förbudszoner inom vilka farligt gods inte får transporteras. Förbudszonen söder om gamla garnisonsområdet föreslås utökas norrut för att skapa en säkrare miljö för de bostäder som planeras i området. I dagsläget finns dock en befintlig verksamhet i området som behöver omlokaliseras innan utökningen av förbudszonen kan bli en realitet.

Utveckling av befintliga verksamheter eller etablering av nya verksamheter som kräver transporter med farligt gods kan innebära att andelen transporter ökar i kommunen. Detta kan i sin tur innebära ökad risk för olyckor.

Miljöfarlig och störande verksamhetPrövning av miljöfarlig verksamhet sker enligt kap. 9 miljöbalken. Beroende på verksamhetsslag och storlek så delas miljöfarlig verksamhet in i A-, B- och C -anläggningar samt så kallade U-anläggningar (övriga). Inom planområdet finns inga A-anläggningar men det finns sex stycken

B-anläggningar (Beleverket, Paroc AB, Läreda Mekan AB, Hässleholms avloppsreningsverk, Stena Recycling AB samt en kommunal anläggning för återvinning/mellanlagring av farligt avfall i form av bortgrävda massor).

Hässleholms avloppsreningsverk (en av B-anläggningarna inom planområdet) ligger förhållandevis nära bostäder, sett till verksamhetens art (risk för lukt och smittspridning).

I FÖP:en föreslås fyra nya utvecklingsområden för verksamheter. Ett detaljplanearbete är påbörjat i det nordligaste området. Tre av områdena ligger i direkt anslutning till rekommenderade transportleder för farligt gods. Alla fyra områdena ligger utanför förbudszonen för farligt gods men inom områden som redan är påverkade av trafikbuller från väg och järnväg.

Befintliga industriverksamheter inom planområdet ligger generellt med relativt goda avstånd till bostadsbebyggelse, vilket minimerar riskerna för eventuella störningar. Med det redan detaljplanerade verksamhetsområdet, norr om väg 21 längs med stambanan, kommer det att finnas möjlighet för viss störande och miljöfarlig verksamhet att omlokaliseras till ett mer externt läge för att istället ge plats för annan, mindre störande verksamhet närmare bostäderna.

BullerFör att hushålla med oexploaterad mark och för att möjliggöra för kompletterande bebyggelse centralt i Hässleholm (i stationsnära lägen) föreslår FÖP:en ny bebyggelse som riskerar att bli utsatta för bullerstörningar och där risknivåer



från framförallt tågtrafiken är högre. Här uppstår en konflikt mellan olika samhällsmål.

En utredning kring risker och buller från järnvägen som genomförts av WUZ och Ramböll under våren 2014 (Risk och Bullerutredning för bebyggelseplanering intill järnväg i Hässleholms stad) visar att riktvärden för tågtrafikbuller vid nybyggnad av bostäder överskrids inom stora delar av planerat område för förtätning i anslutning till Hässleholms C.

De nya verksamhets- och industriområden som föreslås i FÖP:en kan komma att påverka bullersituationen negativt i sin omgivning genom exempelvis ökade trafikmängder eller andra former av buller från lastning eller produktion. Hur FÖP:ens nya verksamhetsområden bidrar till en förändrad bullersituation är dock svårbedömt eftersom det inte är känt vilka verksamheter som kommer att etableras. Om angivna riktlinjer följs (se Riktlinjer för fortsatt planering nedan) bedöms dock risken för negativa effekter till följd av ett genomförande av FÖP:en som små.

VibrationerDet finns i huvudsak tre faktorer som påverkar vibrationer, nämligen vibrationskällan, avstånd till källan och geologi. Storleken på alstrad vibration beror på hastigheten och vikten av passerande tåg. Av stor betydelse är också spårets standard och grundläggning. En jämn bana minskar risken för vibrationer.

I utredningen som genomförts av WUZ och Ramböll under våren 2014 (Risk och Bullerutredning för bebyggelseplanering intill järnväg i Hässleholms stad) redovisas en generell


Bullerutbredning kring järnvägen hämtad ur Risk och Bullerutredning för bebyggelseplane-ring intill järnväg i Hässleholms stad, 2014, WUZ och Ramböll.


bedömning av risk för vibrationer från järnväg baserat på avstånd från spår.

Avstånden i tabellen ovan avser avstånd för kännbara komfortvibrationer. Vibrationer som kan ge upphov till skador på egendom förekommer normalt enbart på mycket korta avstånd från spår och behandlas alltså inte här. Vibrationer har stora variationer och det är svårt att uttala sig i generella termer. Angivna värden bör därmed ses som vägledande inför bedömningar.

Om angivna riktlinjer följs (se nedan) bedöms risken för negativa effekter till följd av ett genomförande av FÖP:en som små.

RadonDet finns ett nationellt miljömål om att alla bostäder ska ha en radonhalt under 200 Bq/m3 senast 2020. Världshälsoorganisationen (WHO) sänkte gräns- och riktvärdet för radon i bostäder till 100 Bq/m3 luft år 2010. Frågan har utretts av flera svenska myndigheter och Sverige behåller gränsen på 200 Bq/m3. Orsaken är att de anser att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att genomföra en skärpning.

Om angivna riktlinjer följs (se nedan) bedöms risken för negativa effekter till följd av ett genomförande av FÖP:en som små.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - RISKER, HÄLSA OCH SÄKERHETOm kommunen följer de rekommendationer som pekas ut i FÖP:en om kontinuerlig kartläggning av olycksrisker kopplade till anläggningar med miljöfarlig verksamhet bedöms risken för negativa konsekvenser som liten.

Under förutsättning att kommunen följer aktuella rekommendationer om skyddsavstånd till miljöfarlig verksamhet bedöms risken för att översiktsplanen ska medföra negativa konsekvenser för människors hälsa och miljö som liten.

Enligt FÖP:en ska kommunen vid all planläggning tillämpa gällande riktvärden för buller från trafik och verksamheter vilket minimerar risken för att bullerproblem uppstår.

Om de riktlinjer som redovisas i bullerutredningen följs för de berörda områden samt att kommunen vid all planläggning tillämpar gällande riktvärden för buller från trafik och verksamheter bedöms risken för negativa effekter till följd av ett genomförande av FÖP:en som små.

Genom att genomföra kompletterande vibrationsmätningar vid nybyggnad i närheten av spåren, om information från tidigare genomförda mätningar saknas, kan problem till följd av vibrationer minimeras och risken för negativa konsekvenser bedöms därför som relativt små.

Genom att i ett tidigt skede bedöma radonrisken minimeras invånarnas risk för exponering av ohälsosamma radonhalter.


• Vid detaljplaneläggning inom områden med risk för markförorening bör behovet av sanering utredas tidigt så att man i planhandlingen kan visa att marken är lämplig för den tänkta användningen.

• Kommunen ska, i enlighet med RIKTSAM, göra en särskild utredning för att minimera risken för olyckor och skador, vid planering av bebyggelse närmare än 150 meter från transportled för farligt gods. WUZ?

• Kommunen ska enligt FÖP:en kontinuerligt göra en kartläggning av olycksrisker kopplade till anläggningar med miljöfarlig verksamhet, och i synnerhet vid all ny planläggning. Riskkartläggningen är en viktig åtgärd för att undvika att FÖP:en får negativa konsekvenser.

• Vid lokalisering av nya verksamheter och vid planläggning av nya industriområden ska tillräckliga skyddsavstånd hållas till bostäder och annan störningskänslig bebyggelse, som exempelvis skolor. Även transporterna till och från verksamheter ska vägas in i bedömningen. Detsamma gäller vid planering av nya områden för bostadsbebyggelse, då tillräckliga skyddsavstånd måste hållas till verksamheter.



• Vid detaljplanering ska ett skyddsavstånd på 300 meter skyddsavstånd hållas mot reningsverket. Skyddsområde bör inte ligga på planlagd mark för bostäder. Vid beräkning av skyddsavstånd ska ej kontorsdelen på reningsverket tas med i beräkningen. Utanför skyddsavståndet i väster och nordväst om reningsverket kan

• det finnas risk för buller. Omfattningen av buller bör utredas i en särskild utredning inför detaljplanearbete eller under arbetet med detaljplan. Skyddsavståndet bör anpassas till naturliga gränser/topologin när det ritas ut.

• K o m p l e t t e r a n d e vibrationsmätningar kommer att vara nödvändiga att genomföra vid nybyggnad i närheten av spåren om information från tidigare genomförda mätningar saknas. En indikation över om det förekommer problem med komfortvibrationer utmed en bana är antalet inkomna klagomål från befintliga boende utmed spåren.

• Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) uppskattar att det finns närmare 325 000 bostäder med radonhalter som överstiger 200 becquerel per kubikmeter Bq/m3). För att hitta och åtgärda alla dessa behövs mätningar i så gott som alla småhus och alla lägenheter med markkontakt eller med blåbetong i konstruktionen. I högriskområden för markradon samt i hus som misstänks innehålla blåbetong bör mätningar genomföras.

Ekvivalentnivå över 70 dB(A) respektive över 85 dB(A) maximalnivå: • Inom denna zon bör ingen

bostadsbebyggelse, vård eller u n d e r v i s n i n g s v e r k s a m h e t förekomma. Denna zon har en ganska begränsad utbredning och ligger nära spårområdet. I denna zon kan även finnas hög risk för komfortstörande vibrationer. Om utbyggnad ska se inom denna zon är det i första hand mindre störningskänslig bebyggelse (handel och kontor bör kunna accepteras).

Ekvivalentnivå 65-70 dB(A) respektive 80-85 dB(A) maximalnivå: • Inom denna zon är personaltät

kontorsverksamhet lämplig i de områden som ligger i anslutning till stationsområdet och där tillgängligheten för gående och cyklande är god. Det ger goda förutsättningar för att exempelvis in pendlande personal ska kunna resa med tåg till jobbet. Personaltät verksamhet svarar även gentemot ett effektivt markutnyttjande.

• Bostadsbebyggelse inom denna zon bör enbart övervägas om en god ljudmiljö kan säkerställas för det enskilda projektet, med stöd från Boverkets allmänna råd. Motiv till byggande av bostäder skulle kunna vara att projektet anses ha stor betydelse ur andra aspekter. Resoneras kan då att projektet helst bör bidra till att förbättra ljudmiljön för befintlig bebyggelse alternativt rekreativa ytor där ljudmiljön är en del av upplevelsen. I de fall bostadsbyggande övervägs bör inriktningen enbart vara flerfamiljshus. Särskild hänsyn bör

• Kommunen har tagit fram en markradonriskkarta som redovisar den generella radonsituationen i olika delar av kommunen. Inom planområdet förekommer huvudsakligen områden inom normalriskintervallet (inga områden inom högriskintervallet). Kommunen behöver dock genom rådgivning och tillsyn se till att radonhalten i den bebyggda miljön kan hållas inom gällande riktvärden.

• Vid plan- och bygglovshandläggning ska den översiktliga markradonriskkartan användas för att i ett tidigt skede kunna bedöma

• risken för radon och föreslå lämpliga åtgärder. Genom att tillämpa detta arbetssätt minimeras invånarnas risk för exponering av ohälsosamma radonhalter.

• För att minska risken för bullerstörningar är det viktigt att tillräcklig mark planläggs för bullerskydd där risk för störning kan uppstå.

• Då bullerfrågan kommer i konflikt med andra miljömål är det viktigt att låta riktvärden vara vägledande och inte styrande för planeringen. Överskridande av ett riktvärde innebär inte att samtliga personer är störda av buller, likaså innebär inte ett underskridande av riktvärden att alla boende upplever en god ljudmiljö. Det är däremot viktigt att värdera och motivera avsteg från riktvärden och göra samlade bedömningar i varje enskilt fall.

• I enlighet med bullerutredningen anges följande generella riktlinjer för utbyggnad:



tas i de fall det förekommer buller från flera källor samtidigt.

• Undervisning som enbart bedrivs inomhus bör kunna förekomma under förutsättning att särskilt avgränsade ytor för utevistelse kan placeras i bullerskyddade lägen och då en god ljudmiljö inomhus kan säkerställas.

• Vårdinrättningar innehållande övernattande vårdtagare bör inte förekomma.

• Hotell bör kunna förekomma.

Ekvivalentnivå 60-65 dB(A) respektive 75-80 dB(A) maximalnivå:• Flerfamiljsbostäder bör generellt

kunna förekomma under förutsättning att en god total ljudmiljö kan uppnås.

• Enfamiljsbostäder bör generellt undvikas då det ofta innebär svårigheter att anordna goda ljudmiljöer i anslutning till bostadshuset. Undantag kan övervägas om bebyggelsestrukturen bildar en tydlig rygg mot den störda sidan (exempelvis radhusbebyggelse) och där bostadens rumsdisponering inte medger sovutrymmen mot den störda sidan.

• Vidare bör byggnadens placering vara sådan att den större sammanhängande delen av tomten som avses användas för utevistelse har en ljudnivå som är högst 55 dB(A) ekvivalentnivå, respektive 70 dB(A) maximalnivå(maximalnivån kan tillåtas överskridas vid ett fåtal tillfällen per timme).

• Vårdinrättningar och

undervisning bör kunna förekomma under förutsättning att särskilt anordnade vistelseytor där riktvärden utomhus klaras finns tillgängliga. Grundskolor/Förskolor bör normalt inte förekomma. Undantag bör kunna medges när hela skolgården har en placering som innebär att riktvärden utomhus inte överskrids och då verksamheten bedöms kunna bedrivas utan behov av att öppna fönster eller annan vädring som i sin tur skulle innebära att riktvärden inomhus överskrids.

Ekvivalentnivå 55-60 dB(A) respektive 70-75 dB(A) maximalnivå:• Bostäder bör generellt kunna

förekomma vid genomförande av kompensationsåtgärder i enlighet med Boverkets allmänna råd.

• G r u n d s k o l o r / F ö r s k o l o r bör kunna förekomma. Förutsättning är dock att riktvärden på vistelseytor klaras (55 dB(A) ekvivalentnivå). Förutsättning är dock att riktvärden utomhus på ytor där barnen uppehåller sig klaras (gäller ej eventuella angöringsytor, parkering, osv.)

RIKSINTRESSEN

Riksintresse friluftslivLänsstyrelsen i Skåne har föreslagit att området Hovdala–Finjasjön ska klassas som naturområde av riksintresse för friluftslivet. Förslaget till nytt riksintresse har skickats vidare till Naturvårdsverket som beslutar i ärendet. Kommunen anser att avgränsningen delvis står i strid med kommunens intentioner (och gällande översiktsplan 2007) för området norr om Finjasjön och att man istället förespråkar en avgränsning av riksintresset i enlighet kommunens översiktsplan.

Det föreslagna riksintresset omfattar en hel del befintlig bebyggelse och även avloppsreningsverk med tillhörande våtmark och slamvassbäddar. Det finns också flera antagna detaljplaner i området (om än inte fullt utbyggda). Kommunen kommer dessutom att verka för en utbyggnad av befintligt järnvägsspår till fyrspår.

Om förslaget till nytt riksintresse beslutas i sin nuvarande utformning kommer stora delar av den sydvästra staden att omfattas av riksintresset. I beskrivningen över riksintresset anges "Åtgärder, verksamheter och andra intressen som påtagligt kan skada områdets värden är särskilt bebyggelseexploatering".

FÖP:en föreslår ett nytt utvecklingsområde för stadsbebyggelse i anslutning till det forna garnisonsområdet i sydvästra staden, vilket också det står i strid med det föreslagna riksintresset för friluftsliv.

Med föreslagen avgränsning hamnar riksintresset i strid mot flera av FÖP:ens utpekade utvecklingsområden samt



befintligt avloppsreningsverk.

Riksintresse för kommunikationerOmråden som är av riksintresse för kommunikationer (till exempel vägar eller järnvägens anläggningar) skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.

Skånebanan, Markarydsbanan och Södra stambanan sträcker sig genom kommunen och möts centralt i Hässleholms stad. Alla banor utgör riksintresse för järnväg. Centralt i Hässleholm finns en rangerbangård/växlingsbangård av riksintresse.

Inom planområdet finns även tre vägar av riksintresse:• Väg 23 utgör en förbindelse

mellan regionala centra och utgör en del av en viktig förbindelse mellan Malmö/Lund/Kristianstad, Växjö och Linköping. Från Höör och norrut är vägen en del av det utpekade kollektivtrafiknätet vilket innebär att den är viktig för en fungerande kollektivtrafik. Väg 23 har även pekats ut av Region Skåne som viktig för regional utveckling och arbetspendling.

• Väg 117 har pekats ut av Region Skåne som viktig för regional utveckling. Den har också viss betydelse för långväga godstransporter.

• Väg 21 ingår i det regionala vägnätet och vägen utgör en del av förbindelsen mellan Kristianstad - Halmstad samt Kristianstad - Helsingborg. Vägen är av stor vikt för såväl näringslivets transporter som arbetspendling.

Alla tre vägar ingår i det rekommenderade nätet för transport av farligt gods.

Om erforderligt avstånd hålls mellan bebyggelse och de riksintressanta vägarna och järnvägarna bedöms översiktsplanen inte motverka riksintressena för väg och järnväg.

Riksintresse för totalförsvaretRiksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 § miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Inom planområdet finns inga riksintressen som kan redovisas öppet.

Riksintresset kan framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Hela landets yta är därför samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse.

Om alla ärenden avseende höga objekt skickas på remiss till Försvarsmakten bedöms översiktsplanen inte motverka riksintresset.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - RIKSINTRESSENLänsstyrelsen i Skåne har föreslagit att området Hovdala–Finjasjön ska klassas som naturområde av riksintresse för friluftslivet. Kommunen anser att avgränsningen delvis står i strid med kommunens intentioner (och gällande översiktsplan 2007) för området norr om Finjasjön och att man istället förespråkar en avgränsning av riksintresset i enlighet kommunens översiktsplan.

Inom planområdet finns i övrigt riksintressen för vägar och järnvägar samt riksintresse för totalförsvarets militära del. Genom att hålla erforderligt

avstånd mellan bebyggelse och de riksintressanta vägarna och järnvägarna bedöms översiktsplanen inte motverka riksintressena för väg och järnväg. Om alla ärenden avseende höga objekt skickas på remiss till Försvarsmakten bedöms översiktsplanen inte motverka riksintresset.


• Om konflikt med föreslaget riksintresseområde för friluftsliv ska kunna undvikas bör riksintresseområdet för friluftsliv avgränsas i enlighet med kommunens översiktsplan.

• Tillse att erforderligt avstånd hålls mellan bebyggelse och de riksintressanta vägarna och järnvägarna.

• Ärenden avseende höga objekt skickas på remiss till Försvarsmakten.

ÖVRIGT SKYDDADE OMRÅDEN

Strandskyddade områdenStrandskyddets syften är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddet är generellt och gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag.

Inget av de föreslagna utvecklingsområdena i FÖP:en berör strandskyddat område.

FornlämningarAlla fornlämningar – såväl kända som okända – är skyddade genom kulturmiljölagen (KML). Fasta



fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, tillkomna genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Dessa lämningar till exempel boplatser, runstenar, gravplatser, fornåkrar, fornborgar med mera, återfinns både i stads-, skogs- och åkermiljöer.

Inom planområdet finns en del kända fornlämningar men inga lokaliserade inom föreslagna nya utvecklingsområden. Dock finns kända fornlämningar inom det forna garnisonsområdet som föreslås för förtätning.

Eventuell påverkan på fornlämningar går inte att bedöma i detta skede utan måste hanteras i samband med kommande detaljplanering av området.

BiotopskyddsområdenInom föreslagna utvecklingsområden kan finnas biotoper som är generellt skyddade som biotopskyddsområden (exempelvis stenmurar och odlingsrösen i jordbruksmark, alléer, åkerholmar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark). De generellt skyddade biotoperna finns inte registrerade eller markerade på någon karta utan behöver inventeras inför varje planläggning och exploatering i jordbruksmark. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, kan länsstyrelsen lämna dispens från förbudet i det enskilda fallet.

Eventuell påverkan på skyddade värden går inte att bedöma i detta skede utan måste hanteras genom inventeringar i samband med kommande detaljplanering av området.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - ÖVRIGT SKYDDADE OMRÅDENInget av de föreslagna utvecklingsområdena i FÖP:en berör strandskyddat område. Eventuell påverkan på fornlämningar eller övrigt skyddade värden går inte att bedöma i detta skede utan måste hanteras i samband med kommande detaljplanering av området.


• I de fall en exploatering berör ett strandskyddat område ska kommunen göra en utredning av särskilda skäl före en eventuell ansökan om dispens från strandskyddet görs. Området närmast strandlinjen ska dock alltid undantas från dispens för att gynna växt- och djurliv samt ge allmänheten fri tillgång.

• Inför exploatering och byggnation i närheten av fornlämningar ska tidigt samråd ske med länsstyrelsens kulturmiljöenhet.

• Inför planläggning och exploatering ska generellt skyddade biotoper inventeras i berört område.

• I de fall detaljplaner berör arter som skyddas enligt artskyddsförordningen ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, och detsamma gäller för de biotoper som utgör livsmiljöer för skyddsvärda arter.

BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖ

Kulturhistorisk värdefull bebyggelseInom planområdet finns inga utpekade byggnadsminnen men däremot finns en hel del kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierad, främst i de centrala delarna av Hässleholm. Ett stort antal objekt är belägna inom den zon som föreslås för förtätning av stadsbebyggelse i FÖP:en.

En eventuell höghastighetsbana och framförallt en höghastighetsstation kan få en stor inverkan på stadslandskapet, stadens fysiska identitet.

Eventuell påverkan på kulturhistorisk värdefull bebyggelse går inte att bedöma i detta skede utan måste hanteras i samband med kommande detaljplanering av området. Inför exploatering och byggnation i närheten av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska tidigt samråd ske med länsstyrelsens kulturmiljöenhet.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖInom planområdet finns en hel del kulturhistoriskt värdefull bebyggelse identifierad, främst i de centrala delarna av Hässleholm. Ett stort antal objekt är belägna inom den zon som föreslås för förtätning av stadsbebyggelse i FÖP:en.

En eventuell höghastighetsbana och framförallt en höghastighetsstation kan få en stor inverkan på stadslandskapet, stadens fysiska identitet.




• Inför exploatering och byggnation i närheten av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska tidigt samråd ske med länsstyrelsens kulturmiljöenhet.

• I samband med förtätningsprojekt är det viktigt att redovisade kulturvärden beaktas.

• Gestaltningsstudier och MKB ska tas fram vid en eventuell utbyggnad av höghastighetsbana genom staden. Framförallt kan anläggandet av en höghastighetsstation få en stor inverkan på stadslandskapet, stadens fysiska identitet.

REKREATIONFÖP:en pekar ut stora sammanhängande grönområden med tätortsnära natur av betydelse för hela staden som närrekreation, för friluftsliv, idrott och fritid. Områdena har alla olika karaktär och marken brukas idag på skilda sätt; park, skog, bete och åker. Naturmarken fyller även en viktig roll för dagvattenhanteringen och för rening av vatten.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - REKREATIONFÖP:en pekar ut och säkerställer stora sammanhängande grönområden som både tillgodoser behovet av naturmiljöer för närrekreation och klimatanpassningsytor.

• Omgivningsbuller (SFS 2004: 675)

Miljökvalitetsnormer utomhusluftMiljökvalitetsnormer finns för åtta ämnesgrupper av luftföroreningar. Mätningar av luftkvalitén i Hässleholms kommun har genomförts inom projektet Urbanmätnätet. Projektet är ett samarbete mellan Sveriges miljökontor och Svenska Miljöinstitutet (IVL) och bygger på långsiktiga, samordnade mätningar i ett stort antal kommuner på ett sådant sätt att resultaten är jämförbara mellan tätorter och år. Projektets syfte är att se om luftkvaliteten i kommunerna uppfyller gällande riktvärden och miljökvalitetsnormer. Under mätsäsongen 2005/06 deltog Hässleholms kommun.

Mätningarna i URBAN-projektet (05/06) visar att resultaten för kvävedioxid (NO2), partiklar (PM10) och bensen (C6H6) ligger långt under normerna. För partiklar (PM10) överskrids den övre utvärderingströskeln och mätkrav föreligger.

År 2012 genomförde Skånes luftvårdsförbund kartläggningen "Partiklar PM2,5 - Emissionskartering och haltberäkningar för Skånes kommuner". Enligt beräkningar klarar Hässleholm miljökvalitetsnormen för partiklar PM2,5 men att halterna överskrider (eller riskerar att överskrida) den nedre utvärderingströskeln. En stor del av partiklar PM2,5 bedöms komma från småskalig uppvärmning (vedeldning).

Förtätning av boendestrukturen i kommunen kan till viss del komma att påverka och öka trafikströmningarna lokalt i vissa områden, och på vissa


• Områdena ska hållas tillgängliga för allmänheten genom stråk, passager, vandringsslingor eller stigar.

• Områdena ska värnas från nya störande verksamheter och anläggningar.

• Områden närmast vägar och järnvägsspår kan nyttjas för viss störande verksamhet som är lämplig för ändamålet men även för exempelvis odlingslotter och hundrastgårdar.

• Enstaka ny bebyggelse eller anläggning för ändamålet är lämpligt men ingen ny sammanhållen bebyggelse.

MILJÖKVALITETSNORMER (MKN)Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel. Miljökvalitetsnormerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk.Alla verksamheter ska bedrivas så att MKN uppfylls. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas kan ett så kallat åtgärdsprogram behöva upprättas.

Idag finns det miljökvalitetsnormer för:

• Olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477)

• Olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004: 660)

• Olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001: 554)



sträckor, dock inte i sådana nivåer att miljökvalitetsnormerna för luft riskerar att överskridas.

Kristianstads kommun har tangerat maximalt tillåtet antal överskridanden för PM 10 i flera år. Om andelen pendlare till Kristianstads kommun förblir på samma nivå som nu, bedöms inte förväntad befolkningsökning i Hässleholms kommun mer än marginellt bidra till att Kristianstad överskrider någon miljökvalitetsnorm. Däremot kan etablering av handel i utkanten av Kristianstad locka bilburna kunder från Hässleholm kommun, och därmed öka utsläppen från biltrafik.

Miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterInom planområdet finns totalt sju vattenförekomster, varav fyra grundvattenförekomster och tre ytvattenförekomster. Grundvattenförekomster inom planområdet är Kristianstadsslätten och Finjasjön som båda är sedimentära bergförekomster. Inom planområdet finns även grundvattenförekomsterna Vankiva och en namnlös grundvattenförekomst i sydöstra staden, båda sand- och grusförekomster.

Till ytvattenförekomster räknas Finjasjön, Almaån och Fjärlövsån. Ytvattenförekomsterna inom planområdet uppnår idag endast måttlig ekologisk status och når ej upp till god kemisk status. Målet är att god kemisk status ska vara uppnådd 2015 och att nivån god ekologisk status ska vara uppnådd till år 2027. Sannolikt kommer god kemisk status inte uppnås 2015. De främsta orsakerna till att god kemisk och ekologisk status inte uppnås för ytvatten är övergödning, utsläpp av miljögifter och åtgärder i vattenmiljön såsom dämning eller

muddring.

Av de fyra grundvattenförekomster som berör planområdet finns risk för att tre av dem inte uppnår en god kemisk status år 2015. Endast Finjasjöns grundvattenförekomst bedöms uppnå god kemisk status 2015. Vad det gäller grundvatten är förekomst av bekämpningsmedel, nitrat och nitrit exempel på varför god kemisk status inte uppnås.

Under förutsättning att föreslagna åtgärder genomförs (se nedan) bedöms FÖP:en inte försämra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna i planområdet.

Miljökvalitetsnormer för omgivningsbullerMiljökvalitetsnormen för buller infördes år 2004 genom förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Normen har sitt ursprung från de krav på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, se miljöbalken 5 kap. 2 § p 4. I de största kommunerna (mer än 100 000 invånare) omfattar miljökvalitetsnormen omgivningsbuller från alla vägar, järnvägar, flygplatser och tillståndspliktiga hamnar. Hässleholms kommun har ett invånarantal som understiger 100 000 invånare. Även i mindre och medelstora kommuner (under 100 000 invånare) ska dock strävan vara att begränsa buller. Detta styrs bland annat av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och reglerna om egenkontroll, tillsyn och prövning. Regler om att begränsa buller finns också i annan lagstiftning. Små och medelstora kommuner omfattas av bullernormen i de områden som störs av buller från:

• större vägar (över 3 miljoner fordon/år)

• större järnvägar (30 000 tåg/år) samt

• större civila flygplatser (över 50 000 flygrörelser/år).

Väg- och flygtrafik understiger den nivå som krävs för kartläggning av omgivningsbuller. Däremot trafikeras planområdet av över 30 000 tåg per år. Inför arbetet med denna FÖP har en utredning kring risker och buller från järnvägen genomförts av WUZ och Ramböll under våren 2014 (Risk och Bullerutredning för bebyggelseplanering intill järnväg i Hässleholms stad). Utredningen visar att riktvärden för tågtrafikbuller vid nybyggnad av bostäder överskrids inom stora delar av planerat område för förtätning i anslutning till Hässleholms C.

De nya verksamhets- och industriområden som föreslås i FÖP:en kan komma att påverka bullersituationen negativt i sin omgivning genom exempelvis ökade trafikmängder eller andra former av buller från lastning eller produktion. Hur FÖP:ens nya verksamhetsområden bidrar till en förändrad bullersituation är dock svårbedömt eftersom det inte är känt vilka verksamheter som kommer att etableras. Om angivna riktlinjer följs (se under rubriken BULLER ovan) bedöms dock risken för negativa effekter till följd av ett genomförande av FÖP:en som små.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - MILJÖKVALITETSNORMERDet är viktigt med en regional samverkan och förebyggande åtgärder lokalt för att försöka minska utsläpp till luft från trafik. Med utbyggnad i



kollektivtrafikstråk och med fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägnät kan utsläppen till luft minska.

Ytvattenförekomsterna inom planområdet uppnår idag endast måttlig ekologisk status och når ej upp till god kemisk status. Målet är att god kemisk status ska vara uppnådd 2015 och att nivån god ekologisk status ska vara uppnådd till år 2027. Sannolikt kommer god kemisk status inte uppnås 2015. De främsta orsakerna till att god kemisk och ekologisk status inte uppnås för ytvatten är övergödning, utsläpp av miljögifter och åtgärder i vattenmiljön såsom dämning eller muddring.


• Alla verksamheter ska bedrivas så att MKN uppfylls. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas kan ett så kallat åtgärdsprogram behöva upprättas.

• Följa uppsatta riktlinjer kring buller, se under rubriken Risker, hälsa och säkerhet ovan.

• Flera åtgärder föreslås i översiktsplanen för att minska biltrafiken i Hässleholm, såsom bostadsutbyggnad i kollektivtrafikstråk, förtätning med bostäder och personintensiva verksamheter nära Hässleholm C och förbättringar av gång- och cykelvägnätet.

• Genom att förespråka lokalt omhändertagande och rening av dagvatten kan andelen föroreningar som når vattenförekomsterna minimeras. Försiktighetsåtgärder vid alla former av åtgärder i närheten av vattendrag ska även vidtas och grumling av vattnet förebyggas.

• I kommunens miljömåls-program "God miljö i Hässleholms kommun" (under framtagande 2014) anges ett antal åtgärder som bör kunna leda till förbättringar i den ekologiska och kemiska statusen i vattenförekomsterna. Åtgärder som lyfts där är bland annat att fortsätta restaureringen av Finjasjön (reduktionsfiske för att minska övergödningen), kampanj om att inte tvätta bilen på gatan, uppdatera vattenskyddsområden och vattenskyddsföreskrifter, utöka verksamhetsområde för VA, reducera kväveutsläpp från kommunens reningsverk, kalkning av sjöar enligt behov.

• Även inom pågående markanvändning bör man arbeta aktivt med exempelvis kant- och skyddszoner för att minska läckage av näringsämnen och föroreningar till yt- och grundvatten. I samband med förändrad markanvändning bör en utredning av förekomst och risker för spridning av föroreningar i mark och vatten göras.

MILJÖMÅLMiljömålen ingår i Riksdagens samlade miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att senast år 2020 uppnå en god miljö att överlämna till nästa generation där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver detta så kallade generationsmål finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Miljömålen ska vara vägledande för den fysiska planeringen och samhällsbyggandet.

Skåne län och Hässleholms kommun har anpassat de nationella delmålen till regionala och lokala förhållanden. Hässleholms lokala miljömål omfattar till stor del de regionala målen för Skånes län och dess föreslagna åtgärder. Nedan redovisas FÖP:ens påverkan på de nationella miljömål som de regionala och lokala miljömålen grundar sig på. Miljömålen Hav i balans, Skyddande ozonskikt och Storslagen fjällmiljö behandlas ej.

Begränsad klimatpåverkan”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås”.

FÖP:ens genomförande möjliggör för en befolkningsökning med ca 3-4000 invånare till år 2030. Detta kommer sannolikt innebära viss påverkan på



klimatet genom ökad användning av naturresurser och ökade utsläpp av växthusgaser.

Genom att bygga nya bostäder där det redan idag finns utbyggd kollektivtrafik skapar FÖP:en förutsättningar för ett miljövänligt resande. En förtätning i Hässleholms stad och i omkringliggande områden medför kortare avstånd till handel, service och arbete vilket gör det lättare att gå och cykla till viktiga målpunkter. För att förändra trafiksystemet i en hållbar riktning krävs en ökad andel gång- och cykelresor. I FÖP:en föreslås en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet vilket bidrar positivt till miljömålet.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

Frisk luft"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas".

En ökad etablering av verksamheter i kommunen kan beroende på omfattning och typ av produktion innebära att andelen luftföroreningar ökar. Även andelen transporter på väg kan öka om inte järnvägen ses som ett tillräckligt attraktivt och ekonomiskt lönsamt alternativ.


Transporter har stor inverkan på luftens kvalitet och genom översiktsplanens förslag på förtätning i kollektivtrafikstråk och genom utbyggt gång- och cykelvägnät kan planens påverkan på miljömålet begränsas.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Frisk luft.

Bara naturlig försurning"De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten

Illustration som visar de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Illustratör: Tobias Flygar.


i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar".

Planen ger förutsättningar att minska utsläppen av svavel- och kväveoxider, genom att bland annat verka för en bebyggelsestruktur som ökar förutsättningarnafjärr- och närvärmelösningar, god kollektivtrafikförsörjning samt utbyggnad av gång- och cykelvägnätet som kan minska bilberoendet.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Bara naturlig försurning.

Giftfri miljö"Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna".

Inom planområdet finns ett antal områden där risk för markföroreningar föreligger. Förorenade områden är ett hot mot människors hälsa och miljö. Sanering är angelägen för att undvika läckage av miljögifter. Exploatering i potentiellt förorenade områden kan genomföras först efter genomförd utredning och sanering.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Giftfri miljö.

Säker strålmiljö"Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning."

Helhetsbilden över strålmiljön i samhället och den yttre miljön behöver utvecklas, så att alla tänkbara verksamheter som kan påverka måluppfyllelsen kan följas samt att påverkan på människor och miljön kan bedömas. Krav på radonskyddat byggande, skyddsavstånd till kraftledningar är exempel på åtgärder som reducerar risker kring strålning och elektromagnetiska fält.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Säker strålmiljö.

Ingen övergödning”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten".

Utsläpp av näringsämnen till luft och vatten fortsätter att minska. Beroende på storskaliga naturliga flöden av kväve och fosfor samt den långa återhämtningstiden minskar dock inte effekterna av övergödningen i miljön lika tydligt, vilket innebär att angivna miljötillstånd blir svåra att nå. I de områden där kommunalt VA saknas behöver VA-nätet byggas ut innan ny bebyggelse möjliggörs. Lokalt omhändertagande av dagvatten bör eftersträvas så långt det är möjligt.

FÖP:ens bidrag till miljömåletUnder förutsättning att översiktsplanens utvecklingsområden ansluts till det kommunala VA-nätet och dagvatten omhändertas lokalt bedöms översiktsplanen inte motverka miljömålet Ingen övergödning.

Levande sjöar och vattendrag”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt


hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas”.

Exploatering nära sjöar eller vattendrag kan innebära en negativ påverkan om det sker utan försiktighet. Det är viktigt att den utveckling som föreslås inte sker på bekostnad av befintliga naturvärden eller befintlig vattenstatus. Det är därför viktigt att satsa på miljöövervakning och förebyggande arbete för att skydda kommunens värdefulla vattenmiljöer.

I FÖP:en framgår att framtida exploatering inte ska försämra överlevnaden för växter och djur eller allmänhetens tillgång till strandnära områden. Dagvattenhanteringen ska även ske så att föroreningsrisken av recipienter minimeras. Det är också viktigt att det finns en samverkan och dialog mellan kommuner och regioner inom vattenområdet för att minimera eventuell påverkan, inte minst på vattenhushållande funktioner.

FÖP:ens bidrag till miljömåletUnder förutsättning att försiktighetsåtgärder vidtas i fortsatt planering och att kommunens miljömålsprogram och andra regleringar följs bedöms FÖP:en inte medföra en negativ påverkan på Levande sjöar och vattendrag.

Grundvatten av god kvalitet"Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag".

Påverkan från av jordbruk, förorenade


områden och försurning kommer sannolikt att finnas kvar i grundvattnet under en lång tid framöver. Vattenskyddsområden ger ett bra skydd mot förorening från stationsnära verksamheter och markanvändning men fungerar sämre när det gäller akuta föroreningsutsläpp.

Riskinventeringar bör därför utföras och beredskapsplaner upprättas. Det är viktigt att arbetet med att inrätta vattenskyddsområden och att se över gamla skyddsområden intensifieras.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Grundvatten av god kvalitet.

Myllrande våtmarker"Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden".

Miljökvalitetsmålet kan nås om ökad hänsyn tas till att värna och återställa våtmarker i vardagslandskapet.

FÖP:en föreslår förstärkt skydd för stora naturområden (där det bland annat förekommer sumpskogar). FÖP:en föreslår främst utbyggnad av bostäder och verksamheter som förtätning inom befintlig stadsbebyggelse och genom detta kan områden med höga naturvärden sparas från exploatering.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFÖP:en bedöms inte motverka miljömålet Myllrande våtmarker.

Levande skogar"Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas".

FÖP:en föreslår främst utbyggnad av bostäder och verksamheter som förtätning inom befintlig stadsbebyggelse. Dessutom pekas stora sammanhängande grönområden ut som tätortsnära natur av betydelse för hela staden som närrekreation, för friluftsliv, idrott och fritid. Naturområdena värnas även från exploatering med nya störande verksamheter eller ny sammanhållen bebyggelse.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFördjupningens genomförande bedöms inte motverka miljömålet Levande skogar.

Ett rikt odlingslandskap”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks".

Genom att i första hand föreslå förtätande och kompletterande bebyggelse i anslutning till befintlig stadsbebyggelse har kommunen haft som mål att hushålla med markresurser och spara värdefull jordbruksmark.

FÖP:en innebär dock att odlingsbar åkermark eller annan jordbruksmark tas i anspråk för vissa utbyggnadsområden. Ianspråktagandet av åkermark eller annan jordbruksmark bedöms i dessa fall vara ett väsentligt samhällsintresse som inte kan tillgodoses på ett rimligt sätt på annan plats. Kommunens övergripande mål är att bördig mark i första hand ska reserveras för nu- eller framtida livsmedelsproduktion, och att undvika exploatering som hindrar ett rationellt jordbruk.


FÖP:ens bidrag till miljömåletGenom att i första hand hushålla med de befintliga markresurserna och minimera andelen jordbruksmark som tas i anspråk bedöms översiktsplanen sammantaget främja målet om Ett rikt odlingslandskap.

God bebyggd miljö”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas”.

En förtätning av Hässleholms stad medför kortare avstånd till service, skola, arbete med mera. Komplettering och utbyggnad av befintliga gång- och cykelnät binder samman viktiga knutpunkter vilket kan locka fler till att cykla och gå. Närheten till befintliga knutpunkter för kollektivtrafiken bidrar även till ökade kollektivtrafikresor vilket är positivt för boendemiljön och invånarnas möjlighet till rörlighet.

En tätare bebyggelse och nya etableringar kan bidra till att bullernivåer förändras eller förstärks. En god ljudmiljö bör eftersträvas och riktvärden för buller följas.

Enligt FÖP:en kan en förtätning på höjden kräva en god gestaltning som sörjer för såväl trivsel som skönhet och att ny bebyggelse står i harmoni med äldre.

Kommunen ska uppmuntra kreativitet och uppfinningsrikedom när det gäller att anpassa befintlig och ny bebyggelse till en hållbar utveckling och ett


förändrat klimat.

Som ett steg i att uppnå målet om en god bebyggd miljö har kommunen utvecklat olika planeringsunderlag som beskriver hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFlera av ovan nämnda åtgärder som föreslås i FÖP:en bedöms bidra positivt till miljömålet God bebyggd miljö.

Ett rikt växt- och djurliv”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”

Jämfört med nollalternativet innebär FÖP:en en minskad exploatering av markresurser. I översiktsplanen föreslås även ett antal områden för utveckling av natur och rekreation - områden som även fungerar som viktiga spridningskorridorer för djur och växter.

Kommunens mål är att vattendrag, sjöar och våtmarker ska hållas friska och levande, med en stor variation av arter och med en naturlig reproduktion. I fortsatt planarbete är det även viktigt att i känsliga miljöer utföra natur- och vatteninventeringar för att identifiera platsens specifika värden.

FÖP:ens bidrag till miljömåletFramförallt föreslår FÖP:en utbyggnad genom förtätning av

befintlig stadsbebyggelse. Viss andel jordbruksmark tas i anspråk samtidigt som flera grönområden föreslås få skydd. Under förutsättning att fortsatt planering och utveckling sker med stor hänsyn till befintliga växt- och djurvärden i mark och vatten bedöms FÖP:en inte motverka miljömålet Ett rikt växt- och djurliv.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - MILJÖMÅLFÖP:en föreslår främst utbyggnad av bostäder och verksamheter som förtätning inom befintlig stadsbebyggelse. Dessutom pekas stora sammanhängande grönområden ut som tätortsnära natur av betydelse för hela staden som närrekreation, för friluftsliv, idrott och fritid. Naturområdena värnas även från exploatering med nya störande verksamheter eller ny sammanhållen bebyggelse.

En förtätning av Hässleholms stad medför kortare avstånd till service, skola, arbete med mera. Komplettering och utbyggnad av befintliga gång- och cykelnät binder samman viktiga knutpunkter vilket kan locka fler till att cykla och gå. Närheten till befintliga knutpunkter för kollektivtrafiken bidrar även till ökade kollektivtrafikresor vilket är positivt för boendemiljön och invånarnas möjlighet till rörlighet.

Jämfört med nollalternativet innebär FÖP:en en minskad exploatering av markresurser. I översiktsplanen föreslås även ett antal områden för utveckling av natur och rekreation - områden som även fungerar som viktiga spridningskorridorer för djur och växter.



• Kommunen ska genom sin planering verka för en bebyggelsestruktur som ökar förutsättningarna för fjärr- och närvärmelösningar, god kol lekt iv t ra f ik försör jn ing samt utbyggnad av gång- och cykelvägnätet.

• I de områden där kommunalt VA saknas behöver VA-nätet byggas ut innan ny bebyggelse möjliggörs.

• Lokalt omhändertagande av dagvatten bör eftersträvas så långt det är möjligt. Dagvattenhanteringen ska dock ske så att föroreningsrisken av recipienter minimeras.

• Riskinventeringar bör utföras och beredskapsplaner upprättas. Det är viktigt att arbetet med att inrätta vattenskyddsområden och att se över gamla skyddsområden intensifieras.

• I fortsatt planarbete är det även viktigt att i känsliga miljöer utföra natur- och vatteninventeringar för att identifiera platsens specifika värden.

• Kommunen ska uppmuntra kreativitet och uppfinningsrikedom när det gäller att anpassa befintlig och ny bebyggelse till en hållbar utveckling och ett förändrat klimat.

• Genom förtätning i kollektivtrafikstråk och genom utbyggt gång- och cykelvägnät kan planens påverkan på miljömålen begränsas.


Den sociala konsekvensbeskrivningens syfte är att belysa de positiva och negativa konsekvenser som genomförandet av den nya FÖP:en kan innebära för invånarna. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av hur livsvillkoren ser ut för individen, exempelvis sysselsättning, utbildning och tillgång till hälsa- och sjukvård.

Även vår livsmiljö påverkar vår hälsa, både den fysiska och psykosociala, där vi bor, arbetar eller rör oss. I detta kapitel tittar vi närmare på hur de sociala konsekvenserna ser ut utifrån de 11 nationella målen som har satts upp för Sveriges folkhälsoarbete. Dessa mål täcker även in andra viktiga sociala aspekter som påverkas av översiktsplanen såsom jämställdhet, tillgänglighet och barnperspektiv. Dessa aspekter beskrivs därför inte separat.

Det övergripande målet för folkhälsa är: ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Av de 11 målområdena för hälsa har följande mål valts ut då de ansetts vara av relevans för planområdet och för Hässleholms kommun.

DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLETDelaktighet och inflytande är viktiga och grundläggande förutsättningar för folkhälsan. Påverkan och delaktighet är väsentligt för att erhålla en god hälsa och behålla den, samt att uppleva sig ha god hälsa.

För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande

och delaktighet i samhället. Exempel på detta är: valdeltagande, jämställdhet, integration, diskriminering, förutsättningar för funktionshindrade.

Medborgardialog är ett viktigt medel för att i ett tidigt skede hämta in synpunkter från allmänheten. Dialogen blir en form av inventering av den nuvarande situationen samtidigt som den kan ringa in vissa viktiga utvecklingsområden eller aspekter. Dialogen ökar invånarnas inflytande på deras boendesituation vilket förstärker känslan av delaktighet och inflytande. Det är också viktigt att medborgarna i nästa skede ges möjlighet att tycka till om de planer som tagits fram. Detta är något som beaktas i plan- och bygglagen och den fysiska planeringen i samråds- och utställningsskedena, men den tidiga inventeringen via medborgardialog är inte lika självklar.

Medborgardialog genomfördes redan i ett inledande skede av arbetet med att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för Hässleholms stad. Allmänheten bjöds in till att medverka genom diskussionsunderlaget Hässleholms stad 2030 som gjordes tillgänglig för alla kommuninvånare. Foldern med tre beskrivna utvecklingsscenarier syftade till att väcka intresse att komma med synpunkter, förslag och idéer redan i ett tidigt skede.

När förslaget till ny fördjupad översiktsplan över Hässleholms stad nu ställs ut för samråd ges ytterligare möjligheter för allmänheten att tycka till. Det kommande utställningsskedet lämnar ytterligare en möjlighet att komma med synpunkter även om det mesta då ska vara "spikat".

KONSEKVENSER - SOCIALA

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - DELAKTIGHET OCH INFLYTANDEMedborgardialogen är en viktig del i översiktsplanearbetet för att kunna ta del av invånarnas synpunkter. Synpunkterna såväl före som under det tidiga samrådet har varit en avgörande utgångspunkt för kommunens val av utvecklingsriktning, och utformning av den fördjupade översiktsplanen för Hässleholms stad.


• I fortsatta planarbeten kan sociala konsekvensbeskrivningar och analyser vara ett bra verktyg att använda för exempelvis planer som berör allmänna intressen för att fånga upp invånarnas synpunkter och behov.

EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGARDet finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle som är präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Exempel på avgörande faktorer är; arbetstillfällen, jämställdhet, utbildningsnivå, integration, tillgång till bostad och trygghet.

Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa.

Kommunens ambition är att erbjuda ett varierat bostadsutbud vilket kommunen vill säkerställa genom att bland annat förtäta befintlig bebyggelse med ett blandat bostadsutbud, vilket kan bidra till integration av olika samhällsgrupper. FÖP:en erbjuder

Planförslagets sociala konsekvenser


bland annat boendeformer som flerbostadshus, marklägenheter, radhus, samt villabebyggelse.

Fler lägenheter, bl.a. marklägenheter, kan bidra till omflyttning då den äldre befolkningen vill flytta till lägenheter vilket gör att fler småhus kan frigöras till barnfamiljer. Små lägenheter i centrala lägen är även attraktivt för den yngre befolkningen. Nyproducerade bostäder är dock ofta dyra eller har höga hyreskostnader vilket kan göra att dessa områden inte blir tillgängliga för alla grupper i samhället. Detta kan i sin tur bidra till en viss form av segregation.

En förtätning medför kortare avstånd till service, arbete med mera, vilket gör det lättare att gå och cykla eller åka kollektivt vilket ökar tillgängligheten för allmänheten och olika samhälls- och åldersgrupper oavsett ekonomiska och sociala förutsättningar. Ett starkt önskemål finns även från kommunens invånare om att man ska kunna förflytta sig tryggt och säkert och att skymda gömslen ska byggas bort.

De utvecklingsområden som föreslås för verksamheter kan bidra till en attraktiv stadsbild. Detta kan bidra positivt till företagsetableringar, vilket i sin tur kan påverka näringslivet och arbetstillfällena i kommunen. Fler arbetstillfällen bidrar till en ökad ekonomisk trygghet för kommunen och dess invånare.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGARGenom att utveckla kommunikationsvägar, näringsliv och bostadsbestånd kan FÖP:ens genomförande komma att medföra förbättrade möjligheter för människor


att uppleva ekonomisk och social trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor.


• För att främja goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla, behöver bostadsbeståndet utvecklas så att alla kan finna en bostad som passar med aktuell livssituation och ekonomi.

• Möjligheterna att förflytta sig till fots, per cykel eller med kollektivtrafik skapar möjligheter till jämlikhet i levnadsvillkoren.

• Ett mer attraktivt företagsklimat med fler nyetableringar skulle skapa fler arbetstillfällen och därmed öka människors möjligheter att finna arbete inom kommungränsen.

BARNS OCH UNGAS UPPVÄXT VILLKORFörhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är en god investering. Exempel på detta är: förhållanden i familjen, miljön i bostads- och närområdet, skolan, förskolan och fritiden.

Enligt översiktsplanen kommer fokus under kommande planperiod vara att se till att de gång- och cykelvägar som används ofta av skolornas elever ska vara trygga och säkra. FÖP:en kommer därmed jämfört med nollalternativet bidra positivt till att öka barns och

ungas rörlighet. Satsningar på knutpunkter för barn och unga är också viktigt, såsom idrottsanläggningar, fritidsgårdar och lekplatser. Dessa platser ska vara trygga och väl underhållna samt ha god tillgänglighet. Österås idrottsområde bidrar positivt till folkhälsan.

För många unga är ridsport en viktig fritidsaktivitet och möjligheten till att kunna träffa djur kan vara avgörande för barns och ungdomars psykiska välbefinnande.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKORDet ska vara möjligt för barn och unga att kunna ta sig till och från skola och fritidsaktiviteter tryggt och säkert utan att vara beroende av att föräldrar skjutsar dem. Skjutsande med bil kan vänja barn in i ett bilberoende. Säkra och trygga gång- och cykelvägar till och från skolor och aktiviteter är därför viktigt för att öka Barns och ungas rörlighet samtidigt som det tränar dem i trafiken.


• För att främja barns och ungas villkor är det viktigt att integrera dem i den fysiska planeringen för att lyfta fram Barns och ungas perspektiv. Barnkonsekvensanalyser kan därför vara ett viktigt verktyg i den fortsatta planeringen.


MILJÖER OCH PRODUKTERMålområdet är ett relativt brett område som omfattar olika typer av miljöer och exponeringssituationer i den fysiska miljön som luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön.

En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. Exempel på detta är; luftföroreningar, farliga kemiska ämnen, UV-strålning, radon, buller, miljöer som kan relateras till skador.

Utveckling av befintliga verksamheter eller etablering av nya verksamheter som kräver transporter med farligt gods kan innebära att andelen transporter ökar i kommunen vilket i sin tur kan innebära ökad risk för olyckor.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - MILJÖER OCH PRODUKTERInom planområdet finns transportleder för farligt gods och ett antal anläggningar där farligt gods hanteras. De säkerhetsavstånd som gäller för dessa verksamheter är viktiga att beakta för att minimera riskerna för omgivningen.


• Kommunen ska kontinuerligt göra en kartläggning av olycksrisker kopplade till anläggningar med farlig verksamhet, och i synnerhet vid all ny planläggning kan riskbilden minimeras. Detta kan bli aktuellt att tillämpa för de verksamhetsetableringar som föreslås i översiktsplanen för att identifiera och minimera eventuell riskbild.

• Dokumentet Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen – Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, (länsstyrelsen i Skåne län) ska följas vid all planering. Kommunen ska även se till att gällande riktvärden för buller från trafik och verksamheter tillämpas vid all planläggning och prövning.

FYSISK AKTIVITETFysisk aktivitet är en förutsättning för en god folkhälsa. God fysisk aktivitet genom hela livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldrarna. Fysisk aktivitet kan förebygga många olika sjukdomar. Målet är att åtgärder inom området ska bidra till ökad fysisk aktivitet inom skolan, i anslutning till arbetet samt ökad rörelse under fritiden.

FÖP:en har som fokus under planperioden att minska andelen korta bilresor. Det är därför viktigt att underlätta för fotgängare och cyklister. Underhåll och en god standard på gång- och cykelvägarnas huvudstråk är framförallt viktigt.

Den gröna och blå strukturen i samhället är viktig för hälsan. Att röra sig i naturliga miljöer kan ge förbättrad kondition, ökad koncentrationsförmåga, minskad stress och sänkt blodtryck. Enligt FÖP:en ska den gröna och blå strukturen stärkas och utvecklas som en av kommunens främsta tillgångar.

I FÖP:en föreslås utveckling av ett antal grönområden och rekreationsområden. Konsekvenserna blir att möjligheterna för närrekreation förbättras samtidigt

som en utveckling kan gynna fler av Hässleholmsborna och besökare.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - FYSISK AKTIVITETFörtätande åtgärder medför kortare avstånd till service, arbete, skolor med mera och gör att det blir lättare att gå och cykla. Genom att fortsätta att bygga ut gång- och cykelstråk bidrar FÖP:en till ökad fysisk rörlighet. En viktig del är att överbrygga de fysiska barriärer som infrastruktur ofta innebär. FÖP:en föreslår ett antal nya kopplingar över befintliga barriärer och för att koppla samman olika bebyggelseområden.


• Rekreationsområden som föreslås utvecklas bedöms bidra positivt till att öka den fysiska aktiviteten i kommunen för olika åldersgrupper. Det är dock viktigt att områdena är tillgängliga för alla, och kopplade till bostadsbebyggelsen med bra gång- och cykelförbindelser och med närhet till kollektivtrafik.



Ekonomiska bedömningar i översiktplaneskedet är översiktliga och osäkra eftersom en översiktsplan inte alltid innebär att en förändring sker utan endast möjliggörs. Denna ekonomiska konsekvensbedömning behandlar översiktligt hur översiktsplanen kan möjliggöra en ekonomisk hållbar utveckling utifrån aspekterna näringsliv, infrastruktur och kommunikationer samt boende.

NÄRINGSLIVEtt väl fungerande näringsliv och ett attraktivt näringslivsklimat är viktigt för kommunen för att locka nya företag och för att få små och medelstora företag att fortsätta växa. Ett starkt företagsklimat medverkar till ökad tillväxt i form av nya arbetstillfällen, vilket i sin tur skapar ett ökat skatteunderlag.

Kommunen vill möjliggöra för att mångfalden av branscher ökar och vill därför kunna erbjuda lämpliga möjligheter till etablering. Fokus under kommande planperiod kommer bland annat vara att utveckla kontor, evenemang, konferenser, (staden som mötesplats) i stationsnära läge. Även att öppna fler områden i anslutning till järnväg och riksväg för verksamheter som är ytkrävande, transportintensiva eller störande.

Kommuninvånarna är delvis beroende av arbetstillfällen i andra kommuner, framförallt Kristianstad och Sölvesborg. Antalet utpendlare (ca 6700) är idag större än antalet inpendlare (ca 4800). Cirka 16 000 både bor och arbetar i kommunen. Genom att möjliggöra för fler bostäder i stationsnära lägen ökar möjligheten för fler att bosätta sig i kommunen samtidigt som de har tillgång till en regional arbetsmarknad.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - NÄRINGSLIVEtt mer attraktivt företagsklimat med fler nyetableringar skulle skapa fler arbetstillfällen och därmed öka människors möjligheter att finna arbete inom kommungränsen.

Genom ett ökat antal boende i centrum kan handeln främjas och centrum bli mer levande. Fler bostäder kan främja befolkningstillväxten vilket stärker den lokala servicen och kan tillåta den att växa. Nybyggnation av bostäder och utbyggnad och komplettering av den befintliga infrastrukturen gynnar även den lokala arbetsmarknaden.


• Med god infrastruktur och väl fungerande kollektivtrafik ihop med ett ökande kundunderlag respektive god tillgång till arbetskraft skapas goda förutsättningar för näringslivet att utvecklas.

INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER En förtätning av den befintliga bebyggelsen innebär en slags hushållning av befintliga resurser. Nya etableringar kan även bidra till en upprustning av befintlig infrastruktur som exempelvis vatten- och avloppssystem, cykelvägar och kollektivtrafik.

Förtätande åtgärder kan erbjuda fler närhet till centrum och medföra bättre utnyttjande av befintliga gång- och cykelvägar och befintliga kollektivtrafikstråk. På flera platser finns dock behov av utökade busslinjer

och nya hållplatser. Utbyggnaden av kommunens lokalgator och gång- och cykelvägnät kommer att innebära kostnader. Viss utbyggnad inom nya exploateringsområden kan dock finansieras inom projekten medan övrig utbyggnad innebär kommunala investeringar.

Föreslagna verksamhetsområden ligger strategiskt nära bra kommunikationer som väg 21 och väg 23.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONERBra kommunikationer är en viktig förutsättning så genom att kunna erbjuda mark för verksamheter i bra kommunikationslägen kan kommunen locka fler företag till kommunen.

En utbyggnad av gång- och cykelvägar och förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafik kan på sikt innebära en minskad andel biltrafik. Detta innebär i förlängningen en minskad belastning på vägar och parkeringsytor med mindre underhållskostnader som följd.


• Satsningar på infrastruktur och kommunikationer bör ske brett så att de hållbara resorna och transporterna kan öka i förhållande till de icke hållbara och så att de hållbara energilösningarna ges företräde framför de icke hållbara.

BOENDEDen övergripande målsättningen för Hässleholms kommun är att skapa attraktiva boendemiljöer för att

Planförslagets ekonomiska konsekvenser

KONSEKVENSER - EKONOMISKA


tillgodose invånarnas behov och locka till sig nya invånare.

Fler invånare skapar bättre underlag för det lokala utbudet av service, handel, idrotts- och fritidsanläggningar och mötesplatser.

Det är kostsamt att bygga ut befintlig infrastruktur för att ansluta nya områden. Ett ökat invånarantal ökar även kostnaderna för kommunal service såsom barnomsorg, skolor och äldreomsorg.

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER - BOENDEFörtätning och komplettering av befintlig bebyggelse innebär till viss del besparingar i form av hushållning med kommunens markresurser samtidigt som anslutning av infrastruktur inte heller blir lika kostsam. Fler kan även utnyttja den befintliga infrastrukturen och servicen som finns. Nyetableringar och förtätningar kan dock innebära utmaningar när man ska passa in ny bebyggelse i anslutning till befintliga bebyggelsemiljöer.


• Bostäder bör byggas i sådana lägen och på sådant sätt att de ger bäst utdelning ur ett långsiktigt hushållningsperspektiv - exempelvis i anslutning till befintlig infrastruktur, i lägen där kollektivtrafikstråk stärks och i lägen där hög boendekvalitet kan uppnås genom tillgång till service, handel, mötesplatser och närrekreationsområden.

LÄSANVISNINGNedan följer en sammanfattande redovisning i tabellform av konsekvenser uppdelade per delområde så som områdena delats in i FÖP:en (se karta intill). En del konsekvenser har bedömts vara lika oavsett delområde. Dessa konsekvenser redovisas i en inledande, gemensam tabell istället för att upprepas för respektive delområde.

Delområdena som ingår är:

• Delområde 1 - Centrala staden

• Delområde 2 -Nordvästra staden

• Delområde 3 -Nordöstra staden

• Delområde 4 -Sydvästra staden

• Delområde 5 -Sydöstra staden

Tabellernas innehållTabellernas omfattning skiljer sig något åt då endast de frågor som bedöms innebära betydande förändringar i det specifika delområdet tagits med och då gemensamma konsekvenser för alla områden redovisas i en egen, inledande tabell.

Konsekvenserna redovisas grupperade

i miljökonsekvenser, sociala konsekvenser samt ekonomiska konsekvenser. Inom dessa grupper finns även ett antal förtydligande underrubriker som hushållning med mark, biologisk mångfald, landskap och kulturmiljö m.m.

I tabellerna finns en kolumn med nollalternativet med för att tydliggöra vad nollalternativet innebär för respektive fråga. Intill denna finns en kolumn med + och - som anger om planförslaget medför konsekvenser som avviker positivt eller negativt i förhållande till nollalternativet. Intill respektive plus- eller minustecken finns en kort förklaring över den konsekvens som avses. För negativa konsekvenser anges i den gulfärgade kolumnen, åtgärder som kan sättas in för att undvika, minska eller kompensera den påverkan som bedöms kunna uppstå vid ett genomförande av planen.

FÖP:ens indelning in delområden

CENTRALA

NORDÖSTRA

SYDÖSTRA

SYDVÄSTRA

NORDVÄSTRA

Sammanfattande tabeller

KONSEKVENSER - TABELLER


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Hus

hålln

ing

med

mar

k

Miljökonsekvenser

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

utby

ggna

d i

stade

ns

utka

nter

oc

h ia

nspr

åkta

r dä

r sto

ra

områ

den

med

na

tur-

och

jord

bruk

smar

k.

+Ö

vers

iktsp

lane

n fö

reslå

r fö

rtät

ning

av

stade

ns c

entr

ala

dela

r oc

h om

vand

ling

av r

edan

ian

språ

ktag

en m

ark.

Ing

en n

y na

tur-

elle

r jo

rdbr

uksm

ark

ians

pråk

tas

i de

n ce

ntra

la

stade

n.

Den

re

dan

ians

pråk

tagn

a m

arke

ns

anvä

ndni

ng

effek

tivise

ras

och

beho

vet

att

ians

pråk

ta n

y m

ark

för

beby

ggel

se o

ch v

erks

amhe

ter

utan

för

stade

n m

insk

ar.

Klim

at, l

uft,

vatt

en

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

en f

ortsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n vi

lket

m

edfö

r lä

ngre

av

stånd

oc

h ök

ade

tran

spor

ter

+ +

Fört

ätni

ng n

ära

Häs

sleho

lms

statio

n, i

nom

avs

tånd

på

1-2

km f

rån

regi

onbu

ss o

ch tå

g ka

n bi

dra

till a

tt m

insk

a an

dele

n ko

rta

bilre

sor.

Prio

riter

ing

av g

ång-

och

cyk

eltr

afik

och

buss

ars

fram

kom

lighe

t nä

ra

statio

nen

kan

min

ska

beho

vet

av e

gen

bil (

och

dess

milj

öpåv

erka

nde

emiss

ione

r) v

id p

endl

ing.

Ris

ker,

ener

gi o

ch in

fras

truk

tur

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

utby

ggna

d ut

anfö

r sta

den

vilk

et m

edfö

r be

hov

av

ny

infra

struk

tur

i stö

rre

omfa

ttnin

g än

pla

nför

slage

t.

+U

tvec

klad

järn

vägs

trafi

k ge

nom

spår

utby

ggna

d (d

ubbe

lspår

, möt

essp

år

m.m

.) oc

h ev

entu

ell

ny s

tatio

n fö

r hö

ghas

tighe

tståg

möj

liggö

r fö

r en

för

bättr

ad t

ågtr

afik

via

Häs

sleho

lm.

Rolle

n so

m v

iktig

knu

tpun

k fö

rstä

rks i

regi

onen

och

så ä

ven

det h

ållb

ara

resa

ndet

.

Sociala konsekvenser

Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

in

nebä

r ge

nere

llt

ett

störr

e fo

kus

på u

tbyg

gnad

med

sm

åhus

nå

got

som

båd

e gl

esar

ut

stade

n oc

h ka

n in

nebä

ra

ökad

se

greg

atio

n bl

and

män

nisk

or. G

lesh

eten

kan

äve

n bi

dra

till

att o

tryg

ga m

iljöe

r upp

står.

+ + -

Fler

pas

sage

r öve

r/un

der j

ärnv

ägen

min

skar

järn

väge

ns b

arriä

rver

kan.

Nya

bos

täde

r cen

tral

t möj

liggö

r för

ett

bred

are

bosta

dsut

bud.

Stor

a el

ler s

nabb

a fö

ränd

ringa

r i st

aden

kan

påv

erka

soci

ala

struk

ture

r.M

änni

skor

påv

erka

s av

för

ändr

inga

r. So

cial

a ko

nsek

vens

anal

yser

kan

var

a et

t lä

mpl

igt v

erkt

yg a

tt an

vänd

a sig

av

i den

fort

satta

pla

nerin

gen.

Fysi

sk a

ktiv

itet

, rek

reat

ion

och

tillg

ängl

ighe

t

Den

m

er

utsp

ridda

str

uktu

ren

som

no

llalte

rnat

ivet

med

för

inne

bär

ökan

de

avstå

nd ti

ll se

rvic

e, h

ande

l och

rekr

eatio

n.

+Ö

vers

iktsp

lane

n fö

reslå

r fö

rstä

rkni

ng a

v gå

ng-

och

cyke

llede

r i

den

cent

rala

stad

en so

m b

ättre

kop

plar

sam

man

stad

ens c

entr

ala

dela

r med

nä

rligg

ande

nat

urom

råde

n. E

n ut

bygg

nad

av g

ång-

och

cyke

lväg

ar ö

kar

möj

lighe

tern

a fö

r fys

isk a

ktiv

itet.

Bar

ns o

ch u

ngas

upp

växt

villk

or

I sto

rt

sett

lika.

D

en

mer

ut

sprid

da

struk

ture

n ök

ar d

ock

avstå

nden

i sta

den

vilk

et f

örsv

årar

för

bar

n- o

ch u

nga

att

själv

a ta

sig

m

ella

n m

ålpu

nkte

r oc

h he

mm

et.

+G

ång-

och

cyk

eltr

afika

nter

prio

riter

as i

öve

rsik

tspla

nen

(utp

ekan

de

av z

oner

där

sto

r hä

nsyn

ska

ges

till

osk

ydda

de t

rafik

ante

r, fle

r pa

ssag

er ö

ver/

unde

r jä

rnvä

gen,

utb

yggn

ad a

v gå

ng-

och

cyke

lväg

nät).

K

oppl

inge

n til

l när

ligga

nde r

ekre

atio

ns- o

ch id

rotts

områ

den

förb

ättr

as.

För

att f

räm

ja b

arns

och

ung

as v

illko

r är

det

vik

tigt a

tt be

akta

der

as p

ersp

ektiv

i de

n fy

siska

pla

nerin

gen.

Bar

nkon

sekv

ensa

naly

ser k

an v

ara

ett l

ämpl

igt v

erkt

yg a

tt an

vänd

a sig

av

i den

fort

satta

pla

nerin

gen.

KONSEKVENSER - GEMENSAMT ALLA OMRÅDEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Ekonomiska konsekvenser

Infr

astr

uktu

r oc

h ko

mm

unik

atio

ner

Nol

lalte

rnat

ivet

m

edfö

r en

fo

rtsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n. D

et b

lir sv

årar

e at

t fö

rsör

ja b

ebyg

gelse

n m

ed k

olle

ktiv

trafi

k.

-Ö

vers

iktsp

lane

n fö

reslå

r vi

ss k

ompl

ette

ring

och

utby

ggna

d av

den

be

fintli

ga i

nfra

struk

ture

n vi

lket

inn

ebär

kos

tnad

er.

Kos

tnad

erna

kan

til

l viss

del

kom

ma

att b

ekos

tas a

v sp

ecifi

ka p

roje

kt.

Inga

särs

kild

a åt

gärd

er fö

reslå

s.

När

ings

liv o

ch jo

rdbr

uksn

ärin

g

Med

nol

lalte

rnat

ivet

möj

liggö

rs i

nte

för

mot

svar

ande

ut

bygg

nad

cent

ralt.

En

ut

bygg

nad

med

bo

städe

r lä

ngre

frå

n ce

ntru

m ö

kar

inte

män

nisk

ors

närv

aro

i sta

dsru

mm

et p

å sa

mm

a sä

tt so

m e

n ut

bygg

nad

på n

ärm

are

håll.

+ +

Fört

ätni

ng a

v sta

den

(istä

llet f

ör u

tbre

dnin

g på

jord

bruk

smar

k) g

ynna

r de

t sta

dsnä

ra jo

rdbr

uket

som

kan

stär

ka si

n po

sitio

n oc

h er

bjud

a lok

ala

prod

ukte

r till

en

störr

e m

arkn

ad.

Fört

ätni

ng a

v sta

den

ökar

kun

dund

erla

g fö

r be

fintli

g se

rvic

e oc

h ha

ndel

. Utv

eckl

ing

av n

ya v

erks

amhe

tsom

råde

n sk

apar

möj

lighe

t fö

r de

t lok

ala

närin

gsliv

et a

tt ut

veck

las.

Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

inn

ebär

ett

störr

e fo

kus

på s

måh

usbe

bygg

else

i s

tade

ns u

tkan

t vi

lket

in

nebä

r m

indr

e m

öjlig

het

till

omfly

ttnin

g oc

h "i

nlås

ning

seffe

kter

" i

befin

tligt

boe

nde.

+ +

Ett b

reda

re b

osta

dsbe

stånd

kan

öka

om

flyttn

inge

n så

att m

änni

skor

kan

hi

tta d

en b

osta

d so

m b

äst p

assa

r beh

oven

och

den

egn

a ek

onom

in.

Fler

boe

nde

i ko

mm

unen

öka

r sk

atte

unde

rlage

t oc

h de

t bl

ir fle

r in

våna

re s

om k

an d

ela

på g

emen

sam

ma

kostn

ader

för

exe

mpe

lvis

park

er, i

nfra

struk

tur,

skol

a, v

ård

och

serv

ice.

+ P

osit

iv p

åver

kan

-

Neg

ativ

påv

erka

n

KONSEKVENSER - GEMENSAMT ALLA OMRÅDEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Hus

hålln

ing

med

mar

k

Miljökonsekvenser

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

utby

ggna

d i

stade

ns

utka

nter

oc

h ia

nspr

åkta

r dä

r sto

ra

områ

den

med

na

tur-

och

jord

bruk

smar

k.

+Ö

vers

iktsp

lane

n fö

reslå

r fö

rtät

ning

av

stade

ns c

entr

ala

dela

r oc

h om

vand

ling

av r

edan

ian

språ

ktag

en m

ark.

Ing

en n

y na

tur-

elle

r jo

rdbr

uksm

ark

ians

pråk

tas

i de

n ce

ntra

la

stade

n.

Den

re

dan

ians

pråk

tagn

a m

arke

ns

anvä

ndni

ng

effek

tivise

ras

och

beho

vet

att

ians

pråk

ta n

y m

ark

för

beby

ggel

se o

ch v

erks

amhe

ter

utan

för

stade

n m

insk

ar.

Klim

at, l

uft,

vatt

en

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

en f

ortsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n vi

lket

m

edfö

r lä

ngre

av

stånd

oc

h ök

ade

tran

spor

ter

+ +

Fört

ätni

ng n

ära

Häs

sleho

lms

statio

n, i

nom

avs

tånd

på

1-2

km f

rån

regi

onbu

ss o

ch tå

g ka

n bi

dra

till a

tt m

insk

a an

dele

n ko

rta

bilre

sor.

Prio

riter

ing

av g

ång-

och

cyk

eltr

afik

och

buss

ars

fram

kom

lighe

t nä

ra

statio

nen

kan

min

ska

beho

vet

av e

gen

bil (

och

dess

milj

öpåv

erka

nde

emiss

ione

r) v

id p

endl

ing.

Ris

ker,

ener

gi o

ch in

fras

truk

tur

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

utby

ggna

d ut

anfö

r sta

den

vilk

et m

edfö

r be

hov

av

ny

infra

struk

tur

i stö

rre

omfa

ttnin

g än

pla

nför

slage

t.

+ + -

Fler

pas

sage

r öv

er/u

nder

jär

nväg

en k

oppl

ar s

amm

an d

en ö

stra

och

västr

a sid

an a

v sta

den

och

unde

rlätta

r för

gån

g- o

ch c

ykel

trafi

kant

er a

tt fö

rflyt

ta si

g i s

tade

n.

Utv

eckl

ad jä

rnvä

gstr

afik

geno

m sp

årut

bygg

nad

(dub

belsp

år, m

ötes

spår

m

.m.)

och

even

tuel

l ny

sta

tion

för

högh

astig

hetst

åg m

öjlig

gör

för

en f

örbä

ttrad

tåg

trafi

k vi

a H

ässle

holm

. Ro

llen

som

vik

tig k

nutp

unk

förs

tärk

s i re

gion

en o

ch så

äve

n de

t hål

lbar

a re

sand

et.

Vid

fört

ätni

ng m

ed b

ostä

der n

ära

järn

väge

n el

ler i

ntill

gat

or m

ed st

ora

trafi

kmän

gder

kan

stö

rand

e bu

ller

kom

ma

att

påve

rka

de b

oend

e.

Även

stö

rnin

gar f

rån

den

utök

ade t

rafik

en fr

ån jä

rnvä

g ka

n ko

mm

a at

t på

verk

a bo

ende

utm

ed jä

rnvä

gens

strä

ckni

ng.

Infö

r pl

aner

ing

för

bosta

dsut

bygg

nad

i po

tent

iellt

bul

lerp

åver

kade

milj

öer

ska

bulle

rfråg

an sä

rski

lt be

vaka

s för

att s

e vilk

a åtg

ärde

r som

krä

vs fö

r att

klar

a gäl

land

e rik

tlinj

er f

ör b

ulle

r, på

sam

ma

sätt

som

frå

gan

ska

beva

kas

vid

utby

ggna

d oc

h ko

mpl

ette

ring

av in

frastr

uktu

ren.

Bio

logi

sk m

ångf

ald,

land

skap

, kul

turm

iljö

Nol

lalte

rnat

ivet

ha

r in

get

foku

s på

fö

rtät

ning

av

ce

ntra

la

stade

n vi

lket

in

nebä

r m

indr

e på

verk

an

på

den

kultu

rhist

orisk

t vär

defu

lla b

ebyg

gelse

n.

- -

I de

n ce

ntra

la s

tade

n fin

ns e

n he

l de

l ku

lturh

istor

iskt

värd

eful

l be

bygg

else

iden

tifier

ad. F

örtä

tnin

g oc

h ko

mpl

ette

ring

i des

sa m

iljöe

r ka

n ko

mm

a at

t på

verk

a de

kul

turh

istor

iska

värd

ena

om f

råga

n in

te

beak

tas i

tillr

äckl

ig u

tsträ

ckni

ng.

Det

finn

s en

risk

för

att

cent

ralt

belä

gna

grön

ytor

tas

i a

nspr

åk v

id

fört

ätni

ng/e

xplo

ater

ing

och

risk

för s

törr

e an

del h

årdg

jord

yta

.

Kom

mun

en h

ar id

entifi

erat

och

reda

n sk

ydda

t en

hel d

el k

ultu

rhist

orisk

t vär

defu

ll be

bygg

else

i b

efint

liga

deta

ljpla

ner.

Det

finn

s do

ck b

ebyg

gelse

som

änn

u in

te

skyd

dats

med

det

aljp

lan.

Äve

n de

n Ed

elsv

ärds

insp

irera

de st

adsp

lane

n m

ed av

enye

r, hu

vudg

ator

och

sm

alar

e s

idog

ator

är

vikt

ig a

tt vä

rna

fram

över

när

sta

den

ska

fört

ätas

och

kom

plet

tera

s. I s

amba

nd m

ed at

t nya

det

aljp

lane

r tas

fram

bör

skyd

det

för d

en k

ultu

rhist

orisk

vär

defu

lla b

ebyg

gelse

n i H

ässle

holm

s sta

d sä

rski

lt be

vaka

s.

Kom

pens

atio

nsåt

gärd

er b

ör s

ätta

s in

när

grö

nyto

r ta

s i

ansp

råk.

I s

amba

nd

med

ex

ploa

terin

g bö

r an

dele

n hå

rdgj

ord

mar

k be

grän

sas.

Gen

omslä

pplig

m

arkb

eläg

gnin

g bö

r utn

yttja

s där

så ä

r möj

ligt.

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 1 - CENTRALA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN


Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

in

nebä

r ge

nere

llt

ett

störr

e fo

kus

på u

tbyg

gnad

med

sm

åhus

nå

got

som

båd

e gl

esar

ut

stade

n oc

h ka

n in

nebä

ra

ökad

se

greg

atio

n bl

and

män

nisk

or. G

lesh

eten

kan

äve

n bi

dra

till

att o

tryg

ga m

iljöe

r upp

står.

+ + -

Fler

pas

sage

r öve

r/un

der j

ärnv

ägen

min

skar

järn

väge

ns b

arriä

rver

kan.

Nya

bos

täde

r cen

tral

t möj

liggö

r för

ett

bred

are

bosta

dsut

bud.

Stor

a el

ler s

nabb

a fö

ränd

ringa

r i st

aden

kan

påv

erka

soci

ala

struk

ture

r.M

änni

skor

påv

erka

s av

för

ändr

inga

r. So

cial

a ko

nsek

vens

anal

yser

kan

var

a et

t lä

mpl

igt v

erkt

yg a

tt an

vänd

a sig

av

i den

fort

satta

pla

nerin

gen.

Fysi

sk a

ktiv

itet

, rek

reat

ion

och

tillg

ängl

ighe

t

Den

m

er

utsp

ridda

str

uktu

ren

som

no

llalte

rnat

ivet

med

för

inne

bär

ökan

de

avstå

nd ti

ll se

rvic

e, h

ande

l och

rekr

eatio

n.

+Ö

vers

iktsp

lane

n fö

reslå

r fö

rstä

rkni

ng a

v gå

ng-

och

cyke

llede

r i

den

cent

rala

stad

en so

m b

ättre

kop

plar

sam

man

stad

ens c

entr

ala

dela

r med

nä

rligg

ande

nat

urom

råde

n. E

n ut

bygg

nad

av g

ång-

och

cyke

lväg

ar ö

kar

möj

lighe

tern

a fö

r fys

isk a

ktiv

itet.

Bar

ns o

ch u

ngas

upp

växt

villk

or

I sto

rt

sett

lika.

D

en

mer

ut

sprid

da

struk

ture

n ök

ar d

ock

avstå

nden

i sta

den

vilk

et f

örsv

årar

för

bar

n- o

ch u

nga

att

själv

a ta

sig

m

ella

n m

ålpu

nkte

r oc

h he

mm

et.

+G

ång-

och

cyk

eltr

afika

nter

prio

riter

as i

öve

rsik

tspla

nen

(utp

ekan

de

av z

oner

där

sto

r hä

nsyn

ska

ges

till

osk

ydda

de t

rafik

ante

r, fle

r pa

ssag

er ö

ver/

unde

r jä

rnvä

gen,

utb

yggn

ad a

v gå

ng-

och

cyke

lväg

nät).

K

oppl

inge

n til

l när

ligga

nde r

ekre

atio

ns- o

ch id

rotts

områ

den

förb

ättr

as.

För

att f

räm

ja b

arns

och

ung

as v

illko

r är

det

vik

tigt a

tt be

akta

der

as p

ersp

ektiv

i de

n fy

siska

pla

nerin

gen.

Bar

nkon

sekv

ensa

naly

ser k

an v

ara

ett l

ämpl

igt v

erkt

yg a

tt an

vänd

a sig

av

i den

fort

satta

pla

nerin

gen.


Infr

astr

uktu

r oc

h ko

mm

unik

atio

ner

Nol

lalte

rnat

ivet

m

edfö

r en

fo

rtsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n. D

et b

lir sv

årar

e at

t fö

rsör

ja b

ebyg

gelse

n m

ed k

olle

ktiv

trafi

k.

-Ö

vers

iktsp

lane

n fö

reslå

r vi

ss k

ompl

ette

ring

och

utby

ggna

d av

den

be

fintli

ga i

nfra

struk

ture

n vi

lket

inn

ebär

kos

tnad

er.

Kos

tnad

erna

kan

til

l viss

del

kom

ma

att b

ekos

tas a

v sp

ecifi

ka p

roje

kt.

Inga

särs

kild

a åt

gärd

er fö

reslå

s.

När

ings

liv o

ch jo

rdbr

uksn

ärin

g

Med

nol

lalte

rnat

ivet

möj

liggö

rs i

nte

för

mot

svar

ande

ut

bygg

nad

cent

ralt.

En

ut

bygg

nad

med

bo

städe

r lä

ngre

frå

n ce

ntru

m ö

kar

inte

män

nisk

ors

närv

aro

i sta

dsru

mm

et p

å sa

mm

a sä

tt so

m e

n ut

bygg

nad

på n

ärm

are

håll.

+ +

Fört

ätni

ng a

v sta

den

(istä

llet f

ör u

tbre

dnin

g på

jord

bruk

smar

k) g

ynna

r de

t sta

dsnä

ra jo

rdbr

uket

som

kan

stär

ka si

n po

sitio

n oc

h er

bjud

a lok

ala

prod

ukte

r till

en

störr

e m

arkn

ad.

Fört

ätni

ng a

v sta

den

ökar

kun

dund

erla

g fö

r be

fintli

g se

rvic

e oc

h ha

ndel

. Utv

eckl

ing

av n

ya v

erks

amhe

tsom

råde

n sk

apar

möj

lighe

t fö

r de

t lok

ala

närin

gsliv

et a

tt ut

veck

las.

Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

inn

ebär

ett

störr

e fo

kus

på s

måh

usbe

bygg

else

i s

tade

ns u

tkan

t vi

lket

in

nebä

r m

indr

e m

öjlig

het

till

omfly

ttnin

g oc

h "i

nlås

ning

seffe

kter

" i

befin

tligt

boe

nde.

+ +

Ett b

reda

re b

osta

dsbe

stånd

kan

öka

om

flyttn

inge

n så

att m

änni

skor

kan

hi

tta d

en b

osta

d so

m b

äst p

assa

r beh

oven

och

den

egn

a ek

onom

in.

Fler

boe

nde

i ko

mm

unen

öka

r sk

atte

unde

rlage

t oc

h de

t bl

ir fle

r in

våna

re s

om k

an d

ela

på g

emen

sam

ma

kostn

ader

för

exe

mpe

lvis

park

er, i

nfra

struk

tur,

skol

a, v

ård

och

serv

ice.

+ P

osit

iv p

åver

kan

-

Neg

ativ

påv

erka

n

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 1 - CENTRALA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Hus

hålln

ing

med

mar

k

Miljökonsekvenser

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

utby

ggna

d i

stade

ns

utka

nt

och

ians

pråk

tar

där

stora

om

råde

n m

ed

natu

r- o

ch jo

rdbr

uksm

ark.

+ + -

De

idag

ob

ebyg

gda

elle

r op

lane

rade

om

råde

na

i fo

rm

av

rekr

eatio

nsom

råde

t på

Åhu

sfälte

t oc

h jo

rdbr

uksm

arke

n sk

a äv

en i

fra

mtid

en v

ärna

s frå

n ny

sam

man

häng

ande

beb

ygge

lse.

Fört

ätni

ng m

ed h

ande

l oc

h ve

rksa

mhe

ter

före

slås

främ

st på

red

an

ians

pråk

tage

n m

ark

utm

ed H

elsin

gbor

gsvä

gen.

Ett m

indr

e ve

rksa

mhe

tsom

råde

intil

l Mar

kary

dsba

nan

tar n

atur

mar

k i

ansp

råk,

i et

t läg

e nä

ra A

lmaå

n.M

arke

n är

påv

erka

d av

befi

ntlig

infra

struk

tur

och

ligge

r i d

irekt

ans

lutn

ing

till

befin

tligt

ver

ksam

hetso

mrå

de, m

en n

ärhe

ten

till A

lmaå

n bö

r bea

ktas

i ko

mm

ande

pl

anlä

ggni

ng, s

e ne

dan.

Klim

at, l

uft,

vatt

en

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

en f

ortsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n vi

lket

m

edfö

r lä

ngre

av

stånd

oc

h ök

ade

tran

spor

ter

-Ö

vers

iktsp

lane

n pe

kar

ut u

tredn

ings

områ

de f

ör s

tads

nära

boe

nde

på

gård

(fri

tidsla

ntbr

uk e

ller

hästb

oend

e) i

anslu

tnin

g til

l Åhu

sfälte

t oc

h na

turo

mrå

det s

öder

om

Hel

singb

orgs

väge

n. D

jurh

ålln

ing k

an b

eroe

nde

på lo

kalis

erin

g oc

h ut

form

ning

inn

ebär

a m

öjlig

neg

ativ

påv

erka

n på

be

fintli

g va

ttenk

valit

et i

Alm

aån.

Fråg

an b

ehöv

er u

treda

s i k

omm

ande

pla

n oc

h by

gglo

vske

de, m

ed h

änsy

n til

l risk

fö

r påv

erka

n av

vat

tenk

valit

eten

. En

hållb

ar lö

snin

g fö

r vat

ten

och

avlo

pp m

ed h

ög

skyd

dsni

vå k

rävs

för e

tabl

erin

g av

dju

rhål

lnin

g.

Ris

ker,

ener

gi o

ch in

fras

truk

tur

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r hu

vuds

aklig

en

utby

ggna

d ut

anfö

r sta

den

vilk

et

med

för

beho

v av

ny

in

frastr

uktu

r i

störr

e om

fattn

ing

än

plan

förs

lage

t. I

nolla

ltern

ativ

et

före

slås

även

sta

dsut

veck

ling

i K

ärrå

kra

mel

lan

järn

väga

r oc

h kr

aftle

dnin

gar

där

riske

r frå

n fa

rligt

go

dstr

ansp

orte

r bu

llerp

åver

kan

och

elek

trom

agne

tiska

fä

lt m

åste

han

tera

s.

- - -

Om

råde

t m

ella

n St

amba

nan

och

Mar

kary

dsba

nan

kan

i fra

mtid

en

påve

rkas

av

ny h

ögha

tstig

hetsb

ana

för

järn

väg.

Det

är

idag

okl

art o

m

och

i vilk

en o

mfa

ttnin

g pr

ojek

tet k

omm

er a

tt re

alise

ras.

En u

tbyg

gnad

av

jär

nväg

en s

kulle

kun

na m

edfö

ra b

ulle

rpåv

erka

n på

när

ligga

nde

bostä

der.

Det

finn

s befi

ntlig

beb

ygge

lse i

områ

den

som

risk

erar

att

över

sväm

mas

vi

d hö

ga v

atte

nstå

nd i

Alm

aån.

Äve

n fö

resla

get v

erks

amhe

tsom

råde

vid

M

arka

ryds

bana

n lig

ger i

när

a an

slutn

ing

till b

edöm

t risk

områ

de.

Utre

dnin

gsom

råde

för

sta

dsnä

ra b

oend

e på

går

d, t

.ex

fritid

slant

bruk

el

ler h

ästb

oend

e, i a

nslu

tnin

g till

Åhu

sfälte

t och

nat

urom

råde

t söd

er o

m

Hel

singb

orgs

väge

n, k

an b

eroe

nde

på lo

kalis

erin

g in

nebä

ra o

läge

nhet

er

för n

ärbo

ende

.

Infö

r pla

nerin

g av u

tbyg

gnad

och

kom

plet

terin

g av i

nfra

struk

ture

n sk

a bul

lerfr

ågan

sä

rski

lt be

vaka

s för

att

se v

ilka

åtgä

rder

som

krä

vs fö

r at

t kla

ra g

älla

nde

riktli

njer

fö

r bul

ler.

Fråg

an b

ör sä

rski

lt be

akta

s i sa

mba

nd m

ed p

lane

ring o

ch b

yggl

ovgi

vnin

g i o

mrå

den

i när

hete

n av

Alm

aån.

För o

mrå

de m

ed d

etal

jpla

n bö

r avs

tånd

mel

lan

befin

tliga

bos

täde

r och

häs

thål

lnin

g in

te u

nder

stiga

50-

100

m b

eroe

nde

på o

mrå

dets

föru

tsättn

inga

r. U

tanf

ör p

lanl

agt

områ

de sk

a avs

tånd

mel

lan

befin

tliga

bos

täde

r och

häs

thål

lnin

g bö

r int

e und

ersti

ga

30 m

. Avs

tånd

mel

lan

befin

tliga

bos

täde

r och

bet

esm

ark

bör i

nte v

ara m

indr

e än

ca10

m.

Bio

logi

sk m

ångf

ald,

land

skap

, kul

turm

iljö

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r ut

bygg

nad

till

stor

del

på

orör

d na

tur-

oc

h jo

rdbr

uksm

ark.

- +

Fört

ätni

ng o

ch k

ompl

ette

ring

i den

nor

dväs

tra

stade

n ka

n ko

mm

a at

t på

verk

a ku

lturh

istor

iska

värd

en.

Del

ar a

v no

rdvä

stra

stade

n be

står

idag

av

luck

tom

ter/

luck

kvar

ter

som

ge

nom

ny

beby

ggel

se ä

ven

kan

höja

befi

ntlig

a ku

lturv

ärde

n.

I sa

mba

nd m

ed a

tt ny

a de

taljp

lane

r ta

s fra

m b

ör s

kydd

et fö

r de

n ku

lturh

istor

isk

värd

eful

la b

ebyg

gelse

n i o

mrå

det s

ärsk

ilt b

evak

as. S

e äve

n ta

belle

n fö

r den

cen

tral

a sta

den

ovan

.

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 2 - NORDVÄSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN


Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

in

nebä

r ge

nere

llt

ett

störr

e fo

kus

på u

tbyg

gnad

med

sm

åhus

nå

got s

om b

åde

gles

ar u

t sta

den

och

kan

inne

bära

öka

d ot

rygg

het o

ch se

greg

atio

n bl

and

män

nisk

or.

+K

ompl

ette

ring

med

sta

dsnä

ra b

oend

e på

går

d (fr

itids

lant

bruk

elle

r hä

stboe

nde)

väs

ter o

m G

ädda

storp

.Se

äve

n de

n ta

belle

n fö

r den

cen

tral

a sta

den

ovan

.

Fysi

sk a

ktiv

itet

, rek

reat

ion

och

tillg

ängl

ighe

t

Den

m

er

utsp

ridda

str

uktu

ren

som

no

llalte

rnat

ivet

med

för,

inne

bär

ökan

de

avstå

nd ti

ll se

rvic

e, h

ande

l och

rekr

eatio

n.

+ +

Åhus

fälte

t utv

eckl

as yt

terli

gare

för f

ritid

, fril

uftsl

iv o

ch id

rott.

Om

råde

ts til

lgän

glig

het

för

allm

änhe

ten

ökas

gen

om a

tt sli

ngor

och

lede

r kn

yts

sam

man

. Om

beh

ov fi

nns k

an o

mrå

det ä

ven

rym

ma

odlin

gslo

tter.

Tillg

ängl

ighe

ten

över

Alm

aån

till

cent

rum

för

gåe

nde

och

cykl

ister

av

göra

nde

för m

öjlig

hete

n at

t ”bo

på

land

et ”

på

Åhus

fälte

t.


När

ings

liv o

ch jo

rdbr

uksn

ärin

g

Med

nol

lalte

rnat

ivet

för

eslå

s ut

bygg

nad

av b

åde

bostä

der

och

verk

sam

hete

r i

störr

e ut

sträc

knin

g än

pla

nför

slage

t i d

en

nord

västr

a sta

den.

Gen

om d

etta

påv

erka

s do

ck

jord

bruk

snär

inge

n ne

gativ

t m

ed

stora

intr

ång.

+ +

Utö

ver

utpe

kade

ve

rksa

mhe

tsom

råde

na

är

det

ej

läm

plig

t m

ed

ytte

rliga

re v

erks

amhe

ter

läng

s m

ed r

v 21

. R

atio

nellt

bru

kand

e av

jo

rdbr

uksm

ark

värn

as.

Möj

lighe

ter

att

fört

äta

med

han

del

och

verk

sam

hete

r lä

ngs

med

H

elsin

gbor

gsvä

gens

no

rra

sida

skap

ar

möj

lighe

t fö

r de

t lo

kala

nä

rings

livet

att

utve

ckla

s.

+ P

osit

iv p

åver

kan

-

Neg

ativ

påv

erka

n

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 2 - NORDVÄSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Hus

hålln

ing

med

mar

k

Miljökonsekvenser

I no

llalte

rnat

ivet

pe

kas

ett

störr

e ve

rksa

mhe

tsom

råde

ut

ös

ter

om

väg

21 o

ch v

äg 2

3 vi

lket

sku

lle i

ansp

råkt

a sto

ra a

real

er j

ord-

och

sko

gsbr

uksm

ark.

I

plan

förs

lage

t pe

kas

områ

det

ut

för

jord

bruk

sänd

amål

.

+ -

Fört

ätni

ng o

ch o

mstr

uktu

rerin

g av

reda

n ia

nspr

åkta

gen

mar

k fö

reslå

s.

Nat

ur-

och

jord

bruk

smar

k ia

nspr

åkta

s fö

r ve

rksa

mhe

ter

(alte

rnat

ivt

bostä

der)

.Ia

nspr

åkta

gand

et a

v na

turm

ark

ska

kom

pens

eras

gen

om u

tvec

klin

g av

ann

an

natu

rmar

k in

om

plan

områ

det.

Öve

rsik

tspla

nen

peka

r ut

sto

ra

täto

rtsn

ära

natu

rom

råde

n so

m sk

a vä

rnas

och

utv

eckl

as fr

amöv

er. P

lanl

äggn

ing

som

risk

erar

at

t hin

dra

ett r

atio

nellt

jord

bruk

ska

undv

ikas

.

Klim

at, l

uft,

vatt

en

Nol

lalte

rnat

ivet

möj

liggö

r fö

r en

stö

rre

utby

ggna

d m

ed

verk

sam

hete

r än

va

d pl

anfö

rsla

get g

ör. F

ler v

erks

amhe

ter l

eder

til

l fler

tran

spor

ter.

-N

ya v

erks

amhe

tsom

råde

n fö

reslå

s i

stade

ns u

tkan

t. O

mrå

dena

är

avse

dda

för

väga

nknu

tna

verk

sam

hete

r. Et

t ge

nom

föra

nde

skul

le

med

föra

öka

de t

rans

port

er p

å vä

gar

loka

lt oc

h re

gion

alt

jäm

fört

med

nu

läge

t. I

jäm

före

lse m

ed n

olla

ltern

ativ

et m

edfö

r pl

anfö

rsla

get

dock

m

indr

e tr

ansp

orte

r.

Före

slagn

a om

råde

na fö

r ver

ksam

hete

r är r

edan

bul

lerp

åver

kade

av vä

g och

järn

väg.

D

e lig

ger

i an

slutn

ing

till

befin

tligt

ver

ksam

hetso

mrå

de.

Som

kom

pens

atio

n av

sätts

och

vär

nas a

nnan

stad

snär

a na

tur i

pla

nom

råde

t, so

m b

ättre

läm

par s

ig fö

r re

krea

tion,

dag

vatte

nhan

terin

g, o

dlin

gslo

tter e

tc.

Ris

ker,

ener

gi o

ch in

fras

truk

tur

Nol

lalte

rnat

ivet

före

slår

ett s

tort

om

råde

ös

ter o

m v

äg 2

1 oc

h vä

g 23

, för

stör

ande

in

dustr

ier s

om k

räve

r sto

ra sk

ydds

avstå

nd

till

bostä

der.

I pl

anfö

rsla

get

peka

s om

råde

t istä

llet u

t för

jord

bruk

sänd

amål

.

+ -

Plan

en f

öres

lår

verk

sam

hetso

mrå

den

i nä

ra a

nslu

tnin

g til

l be

fintli

g in

frastr

uktu

r.

Befin

tliga

kra

ftled

ning

ar li

gger

inom

före

slagn

a ve

rksa

mhe

tsom

råde

n.

I sa

mba

nd m

ed p

lanl

äggn

ing

bör

fråga

n stu

dera

s nä

rmar

e, m

ed t

anke

på

riske

r oc

h sk

ydds

avstå

nd.

B

iolo

gisk

mån

gfal

d, la

ndsk

ap, k

ultu

rmilj

ö

Nol

lalte

rnat

ivet

pe

kar

ut

ett

stort

ve

rksa

mhe

tsom

råde

öste

r om

väg

21

och

väg

23,

i et

t öp

pet

jord

bruk

sland

skap

. På

verk

an p

å la

ndsk

apsb

ilden

sku

lle b

li be

tyda

nde.

Sa

mm

a om

råde

vä

rnas

i

plan

förs

lage

t för

jord

bruk

sänd

amål

.

+ - -

Stor

a ar

eale

r nat

urm

ark

värn

as fr

ån n

y sa

mm

anhä

ngan

de b

ebyg

gelse

.

Före

slagn

a ny

a ve

rksa

mhe

tsom

råde

n ko

mm

er a

tt på

verk

a la

ndsk

aps-

bild

en.

Nat

ur-

och

jord

bruk

smar

k ia

nspr

åkta

s fö

r ny

a ve

rksa

mhe

tsom

råde

n i

stade

ns u

tkan

t.

Infö

r pla

nläg

gnin

g bö

r påv

erka

n på

land

skap

sbild

en st

uder

as n

ärm

are.

Om

råde

n hy

ser

inga

utp

ekad

e hö

gre

natu

rvär

den

men

ian

språ

ktag

ande

t av

na

turm

ark

bör

kom

pens

eras

gen

om a

tt de

n bi

olog

iska

mån

gfal

den

ges m

öjlig

het

att ö

ka p

å an

nan

plat

s.

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 3 - NORDÖSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN


När

ings

liv o

ch jo

rdbr

uksn

ärin

g

Nol

lalte

rnat

ivet

är d

elvi

s lik

a. I

ÖP

2007

pe

kas d

ock

ett s

törr

e ve

rksa

mhe

tsom

råde

ut

öste

r om

väg

21

och

väg

23 v

ilket

sk

ulle

ian

språ

kta

stora

are

aler

jor

d- o

ch

skog

sbru

ksm

ark.

+ +

Kom

plet

terin

g m

ed v

ägan

knut

na v

erks

amhe

ter i

ans

lutn

ing

till v

äg 2

1 oc

h vä

g 23

skap

ar m

öjlig

het f

ör d

et lo

kala

när

ings

livet

att

utve

ckla

s.

Det

tät

ortsn

ära

jord

bruk

et ö

ster

om v

äg 2

1 oc

h 23

vär

nas

och

kan

stärk

a sin

pos

ition

och

erb

juda

loka

la p

rodu

kter

till

en st

örre

mar

knad

.

+ P

osit

iv p

åver

kan

-

Neg

ativ

påv

erka

n

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 3 - NORDÖSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Hus

hålln

ing

med

mar

k

Miljökonsekvenser

Nol

lalte

rnat

ivet

är

til

l sto

ra

dela

r lik

a pl

anfö

rsla

get.

Doc

k fö

reslå

r no

llalte

rnat

ivet

en

fort

satt

utbr

edni

ng a

v sta

den

öste

rut

på m

ark

som

prio

riter

as

för j

ordb

ruk

i den

na ö

vers

iktsp

lan.

+ -

Öve

rsik

tspla

nen

före

slår

huvu

dsak

ligen

utv

eckl

ing

och

fört

ätni

ng a

v re

dan

ians

pråk

tage

n m

ark

i den

sydö

stra

stade

n.

Ett

pågå

ende

det

aljp

lane

arbe

te f

ör b

land

ade

bostä

der

och

förs

kola

/sk

ola

vid

Stat

tena

/Bjö

rklu

nda

tar n

atur

- och

jord

bruk

smar

k i a

nspr

åk.

Jord

bruk

smar

ken

är k

lass

ad h

ar k

lass

ning

en 5

.

Ians

pråk

taga

ndet

av

natu

rmar

k sk

a ko

mpe

nser

as g

enom

utv

eckl

ing

av a

nnan

na

turm

ark

inom

pl

anom

råde

t. Ö

vers

iktsp

lane

n pe

kar

ut

stora

tä

tort

snär

a na

turo

mrå

den

som

ska

värn

as o

ch u

tvec

klas

fram

över

. Pla

nläg

gnin

g so

m r

isker

ar

att h

indr

a et

t rat

ione

llt jo

rdbr

uk sk

a un

dvik

as.

Klim

at, l

uft,

vatt

en

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r en

fo

rtsa

tt ut

bred

ning

av

sta

den

öste

rut,

vilk

et

med

för

en

mer

bi

lorie

nter

ad

beby

ggel

sestr

uktu

r.

+Jo

rdbr

uks-

sk

ogsm

arke

n sö

der

om

Skån

e/Bl

ekin

geba

nan

mel

lan

riksv

ägar

na v

ärna

s för

dag

vatte

ninfi

ltrat

ion

och

över

sväm

ning

syto

r för

sto

ra b

åtna

dsom

råde

n.

Ris

ker,

ener

gi o

ch in

fras

truk

tur

I sto

rt se

tt lik

a för

utom

där n

olla

ltern

ativ

et

före

slår

en f

ortsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n ös

teru

t.

+ + + - -

Före

slagn

a ny

a gå

ng-

och

cyke

lväg

ar k

oppl

ar d

en s

ydös

tra

stade

n til

l öv

riga

Häs

sleho

lm.

Väga

rna

unde

rlätta

r fö

r H

ässle

holm

sbor

na a

tt ku

nna g

å och

cykl

a till

rekr

eatio

nsom

råde

na i

stade

ns u

tkan

t. Sa

mtid

igt

min

skar

risk

erna

för d

e os

kydd

ade

trafi

kant

erna

.

Ny

väg

kopp

lar d

en n

ya b

ebyg

gelse

n vi

d St

atte

na/B

jörk

lund

a til

l Söd

ra

Krin

gelv

ägen

som

förb

inde

r Hov

dala

väge

n m

ed K

ristia

nsta

dväg

en.

Verk

sam

hetso

mrå

det

Öste

rås

berö

rs

av

två

vatte

nsky

ddso

mrå

den.

Fö

resla

gen,

lån

gsik

tig o

mva

ndlin

g til

l bl

anda

d sta

dsbe

bygg

else

kan

m

insk

a ris

kern

a fö

r mar

kför

oren

inga

r i o

mrå

det.

Krin

gelv

ägen

pas

sera

r ge

nom

vat

tens

kydd

som

råde

t vi

d G

alga

back

en,

risk

för f

öror

enin

g.

Häs

sleho

lms

avlo

ppsr

enin

gsve

rk

(en

av

B-an

lägg

ning

arna

in

om

plan

områ

det)

ligge

r för

hålla

ndev

is nä

ra b

ostä

der,

sett

till v

erks

amhe

tens

ar

t (ris

k fö

r luk

t och

smitt

sprid

ning

).

Vid

pla

nläg

gnin

g sk

a de

t säk

erstä

llas a

tt va

ttens

kydd

som

råde

ts sk

ydds

före

skrif

ter

följs

.

Vid

det

aljp

lane

ring

ska

ett s

kydd

savs

tånd

på

300

met

er sk

ydds

avstå

nd h

ålla

s mot

re

ning

sver

ket.

Skyd

dsom

råde

bör

inte

ligg

a på

pla

nlag

d m

ark

för b

ostä

der.

Vid

ber

äkni

ng a

v sk

ydds

avstå

nd s

ka e

j kon

tors

dele

n på

ren

ings

verk

et t

as m

ed i

berä

knin

gen.

U

tanf

ör s

kydd

savs

tånd

et i

väste

r oc

h no

rdvä

st om

ren

ings

verk

et k

an d

et fi

nnas

ris

k fö

r bu

ller.

Om

fattn

inge

n av

bul

ler

bör

utre

das

i en

särs

kild

utre

dnin

g in

för

deta

ljpla

near

bete

elle

r und

er a

rbet

et m

ed d

etal

jpla

n.Sk

ydds

avstå

ndet

bör

anp

assa

s till

nat

urlig

a gr

änse

r/to

polo

gin

när d

et ri

tas u

t.

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 4 - SYDÖSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Bio

logi

sk m

ångf

ald,

land

skap

, kul

turm

iljö

I sto

rt se

tt lik

a för

utom

där n

olla

ltern

ativ

et

före

slår

en f

ortsa

tt ut

bred

ning

av

stade

n ös

teru

t.

+ + -

Den

bio

logi

ska

mån

gfal

den

gynn

as a

v at

t sto

ra n

atur

områ

den

med

sa

mm

anhä

ngan

de t

ätor

tsnär

a na

tur

skyd

das

mot

stö

rre

ingr

epp.

I

natu

rom

råde

na fi

nns

blan

d an

nat

nyck

elbi

otop

er,

natu

rvär

deso

bjek

t oc

h su

mps

kog.

Öve

rsik

tspla

nen

värn

ar d

et ö

ppna

, tät

ortsn

ära

jord

bruk

et.

En

utby

ggna

d vi

d St

atte

na/B

jörk

lund

a ko

mm

er

att

påve

rka

land

skap

sbild

en.

Grä

nser

och

rik

tnin

gar

i lan

dska

pet b

ör b

eakt

as v

id p

lane

ring

av n

y be

bygg

else

i om

råde

t så a

tt de

n ny

a beb

ygge

lsen

kan

hjäl

pa ti

ll at

t ber

ätta

pla

tsens

hist

oria

även

fo

rtsä

ttnin

gsvi

s. Fr

ågan

han

tera

s nu

i påg

åend

e de

taljp

lane

arbe

te.


Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

in

nebä

r ge

nere

llt

ett

störr

e fo

kus

på u

tbyg

gnad

med

sm

åhus

nå

got

som

båd

e gl

esar

ut

stade

n oc

h ka

n in

nebä

ra

ökad

se

greg

atio

n bl

and

män

nisk

or. G

lesh

eten

kan

äve

n bi

dra

till

att o

tryg

ga m

iljöe

r upp

står.

+ +

Nya

bos

täde

r möj

liggö

r för

ett

bred

are

bosta

dsut

bud

i Häs

sleho

lm o

ch

i om

råde

t Sta

ttena

/Bjö

rklu

nda.

Verk

sam

hetso

mrå

det

Öste

rås

utve

ckla

s m

ed t

iden

till

en

blan

dad

stads

beby

ggel

se

som

ge

r go

da

föru

tsättn

inga

r at

t äv

en

bo

nära

id

rotts

områ

det.

Fysi

sk a

ktiv

itet

, rek

reat

ion

och

tillg

ängl

ighe

t

Den

m

er

utsp

ridda

str

uktu

ren

som

no

llalte

rnat

ivet

med

för

inne

bär

ökan

de

avstå

nd ti

ll se

rvic

e, h

ande

l och

rekr

eatio

n.

+ -

Öste

rås

idro

ttsom

råde

fö

reslå

s ut

veck

las

med

et

t m

er

effek

tivt

mar

kutn

yttja

nde.

Före

slage

n ut

bygg

nad

vid

Stat

tena

/Bjö

rklu

nda

min

skar

nä

rrek

reat

ions

områ

de fö

r boe

nde

i om

råde

t.I

fort

satt

plan

erin

g bö

r m

öjlig

hete

n at

t rör

a sig

gen

om o

mrå

det t

ill a

ngrä

nsan

de

natu

r säk

erstä

llas.

Kom

pens

atio

nsåt

gärd

er b

ör g

enom

föra

s.

+ P

osit

iv p

åver

kan

-

Neg

ativ

påv

erka

n

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 4 - SYDÖSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN

Hus

hålln

ing

med

mar

k

Miljökonsekvenser

Nol

lalte

rnat

ivet

fö

reslå

r ut

bygg

nad

till

stor

del

på o

rörd

nat

urm

ark

i de

n sy

dväs

tra

stade

n. S

amm

a m

ark

avsä

tts

som

nat

urm

ark

i den

na ö

vers

iktsp

lan.

+ -

Utb

yggn

ad fö

reslå

s frä

mst

ske

geno

m fö

rtät

ning

och

kom

plet

terin

g på

re

dan

ians

pråk

tage

n m

ark,

del

s in

om g

arni

sons

områ

det

och

dels

på

mar

k ia

nspr

åkta

gen

av g

olfb

ana.

Viss

utb

yggn

ad a

v bo

städe

r fö

reslå

s sk

e på

nat

urm

ark.

För

esla

gen

utby

ggna

d lig

ger d

ock

i ett

befin

tligt

kol

lekt

ivtr

afiks

tråk

vilk

et in

nebä

r m

öjlig

a po

sitiv

a ko

nsek

vens

er jä

mfö

rt m

ed u

tbyg

gnad

på

anna

n pl

ats.

Ians

pråk

taga

ndet

av

natu

rmar

k sk

a ko

mpe

nser

as g

enom

utv

eckl

ing

av a

nnan

na

turm

ark

inom

pl

anom

råde

t. Ö

vers

iktsp

lane

n pe

kar

ut

stora

tä

tort

snär

a na

turo

mrå

den

som

ska

värn

as o

ch u

tvec

klas

fram

över

.

Klim

at, l

uft,

vatt

en

Nol

lalte

rnat

ivet

inne

bär g

ener

ellt

en m

er

bilo

rient

erad

beb

ygge

lsestr

uktu

r.+ - +

Risk

för ö

kade

kol

diox

idut

släpp

. För

tätn

ing

och

utby

ggna

d fö

reslå

s ske

i b

efint

ligt k

olle

ktiv

trafi

kstr

åk so

m d

ock

inte

är f

ullt

utve

ckla

t ida

g.

Ytor

för

dag

vatte

nhan

terin

g vä

rnas

för

att

säke

rstä

lla a

tt fra

mtid

a va

ttenfl

öden

kan

han

tera

s och

om

händ

erta

s på

läm

plig

t sät

t.

Med

öka

nde

resa

ndeu

nder

lag

kom

mer

kol

lekt

ivtr

afike

n at

t ku

nna

utve

ckla

s. Ti

llsam

man

s m

ed f

örbä

ttrad

e gå

ng-

och

cyke

lförb

inde

lser

till

områ

det

med

för

detta

på

sikt a

tt an

dele

n ko

rta

bilre

sor s

amm

anta

get k

an m

insk

a i s

tade

n.

Ris

ker,

ener

gi o

ch in

fras

truk

tur

+ + -

Den

för

esla

gna

utök

ning

en a

v fö

rbud

szon

en f

ör f

arlig

t go

ds i

nneb

är

min

skad

e ris

ker f

ör b

oend

e i g

arni

sons

områ

det.

Före

slagn

a ny

a gå

ng-

och

cyke

lväg

ar k

oppl

ar d

en s

ydvä

stra

stade

n til

l de

n ce

ntra

la o

ch d

en s

ydös

tra

stade

n. V

ägar

na u

nder

lätta

r fö

r H

ässle

holm

sbor

na at

t kun

na gå

och

cykl

a till

rekr

eatio

nsom

råde

na sö

der

om st

aden

. Sam

tidig

t min

skar

risk

erna

för d

e os

kydd

ade

trafi

kant

erna

.

Befin

tlig

beby

ggel

se n

ära

Finj

asjö

n, li

gger

inom

om

råde

n so

m ri

sker

ar

att ö

vers

väm

mas

vid

hög

a va

ttens

tånd

. V

id b

yggl

ov s

ka l

ägsta

niv

å fö

r fä

rdig

t go

lv t

illäm

pas.

Befin

tlig

beby

ggel

se s

ka

skyd

das m

ed ti

llfäl

liga

lösn

inga

r när

en

över

sväm

ning

ssitu

atio

n up

pstå

r.

Bio

logi

sk m

ångf

ald,

land

skap

, kul

turm

iljö

Nol

lalte

rnat

ivet

för

eslå

r ut

bygg

nad

till

stor d

el p

å orö

rd n

atur

mar

k i d

en sy

dväs

tra

stade

n. S

amm

a m

ark

avsä

tts is

tälle

t so

m

natu

rmar

k i

denn

a öv

ersik

tspla

n vi

lket

in

nebä

r öka

d m

öjlig

het t

ill u

tvec

klin

g av

de

n bi

olog

iska

mån

gfal

den

i för

hålla

nde

till n

olla

ltern

ativ

et.

+ - -

Den

bio

logi

ska

mån

gfal

den

gynn

as a

v at

t sto

ra n

atur

områ

den

med

sa

mm

anhä

ngan

de t

ätor

tsnär

a na

tur

skyd

das

mot

stö

rre

ingr

epp.

I

natu

rom

råde

na fi

nns

blan

d an

nat

nyck

elbi

otop

er,

natu

rvär

deso

bjek

t oc

h su

mps

kog.

Före

slagn

a utb

yggn

adso

mrå

den

i syd

västr

a sta

den

berö

r for

nläm

ning

ar.

Fört

ätni

ng o

ch k

ompl

ette

ring

i ga

rniso

nsom

råde

t ka

n ko

mm

a at

t på

verk

a ku

lturh

istor

iska

värd

en i

beby

ggel

sen.

En

utby

ggna

d in

nebä

r äv

en en

tydl

ig o

mstä

llnin

g av

om

råde

ts ka

rakt

är fr

ån d

agen

s sto

ra sk

ala,

by

ggd

för m

ilitä

r ver

ksam

het o

ch d

imen

sione

rad

för m

otor

ford

on, t

ill

infö

rand

et a

v en

bet

ydlig

t min

dre

och

finm

aski

gare

män

sklig

skal

a.

I sam

band

med

pla

nläg

gnin

g sk

a utre

dnin

gar k

ring

forn

läm

ning

ar i

områ

det g

öras

.

I sa

mba

nd m

ed a

tt ny

a de

taljp

lane

r ta

s fra

m b

ör s

kydd

et fö

r de

n ku

lturh

istor

isk

värd

eful

la b

ebyg

gelse

n i o

mrå

det s

ärsk

ilt b

evak

as. S

e äve

n ta

belle

n fö

r den

cen

tral

a sta

den

ovan

. O

mrå

dets

kara

ktär

som

hel

het

bör

ocks

å de

n ta

s i

beak

tand

e vi

d pl

aner

ing

av n

y be

bygg

else

i om

råde

t.

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 5 - SYDVÄSTRA STADEN


NO

LLA

LTER

NA

TIV

KON

SEKV

ENSE

R FÖ

PÅ

TGÄ

RDER

FÖ

R A

TT U

ND

VIKA

, MIN

SKA

ELL

ER K

OM

PEN

SERA

PÅ

VERK

AN


Boe

nde

Nol

lalte

rnat

ivet

in

nebä

r ge

nere

llt

ett

störr

e fo

kus

på u

tbyg

gnad

med

sm

åhus

nå

got

som

båd

e gl

esar

ut

stade

n oc

h ka

n in

nebä

ra

ökad

se

greg

atio

n bl

and

män

nisk

or. G

lesh

eten

kan

äve

n bi

dra

till

att o

tryg

ga m

iljöe

r upp

står.

+ + -

Fler

gån

g- o

ch c

ykel

väga

r i o

ch ti

ll om

råde

t kop

plar

sam

man

om

råde

t m

ed a

ngrä

nsan

de o

mrå

den.

Ny

beby

ggel

se l

ängs

inf

arte

n til

l G

arni

sone

n ka

n bi

dra

till

ökad

up

plev

else

av

tryg

ghet

Stor

a el

ler s

nabb

a fö

ränd

ringa

r i st

aden

kan

påv

erka

soci

ala

struk

ture

r.M

änni

skor

påv

erka

s av

för

ändr

inga

r. So

cial

a ko

nsek

vens

anal

yser

kan

var

a et

t lä

mpl

igt v

erkt

yg a

tt an

vänd

a sig

av

i den

fort

satta

pla

nerin

gen.


Infr

astr

uktu

r oc

h ko

mm

unik

atio

ner

I sto

rt

sett

lika.

I

nolla

ltern

ativ

et

före

slås

även

en

ny

fö

rbin

delse

öv

er

järn

väge

n m

ella

n ga

rniso

nsom

råde

t oc

h H

elsin

gbor

gsvä

gen.

+ -

En n

y vä

g m

ella

n G

arni

sone

n oc

h H

elsin

gbor

gsvä

gen

bygg

s in

te u

t en

ligt F

ÖP:

en (k

osta

ndsb

espa

rand

e).

Öve

rsik

tspla

nen

med

för

viss

kom

plet

terin

g oc

h ut

bygg

nad

av d

en

befin

tliga

infra

struk

ture

n vi

lket

inne

bär k

ostn

ader

.In

ga sä

rski

lda

åtgä

rder

före

slås.

När

ings

liv o

ch jo

rdbr

uksn

ärin

g

I sto

rt se

tt lik

a.+

Möj

lighe

ter

att

fört

äta

med

lätta

re, e

j stö

rand

e ve

rksa

mhe

ter,

serv

ice,

ut

bild

ning

, id

rott,

fri

lufts

liv,

rekr

eatio

n oc

h ev

enem

ang

skap

ar

möj

lighe

t för

det

loka

la n

ärin

gsliv

et a

tt ut

veck

las.

+ P

osit

iv p

åver

kan

-

Neg

ativ

påv

erka

n

KONSEKVENSER DELOMRÅDE 5 - SYDVÄSTRA STADEN




Documents

Förslag till fördjupning av översiktsplan Hässleholms stad ... · Även om detta dokument tar sikte på en framtid längre bort i tiden, är det samtidigt den karta vi navigerar