FOGAR I YTTERviIeenn AV BETONG-FOGMASSOR

FOGMASSOR SOM TNTUUC I BETONGFASADER

Bapport från jämförande provningar

Aa ciuilingenjör svx per-Olo_f Nltlund

Srirtryck ur B2ggmtistaren nr 11, 1963

ENGTISH SUMMARY

Joints in outer walls ef ç6¡ç¡sts-jointing nastics

By P-O Nylund

Joints between outer wa.ll units of con-crete can be made in two differentways. One way is to differentiate be-tween the water-and-wind proofing func-tions which usually means that the jointhas a waterbarrier nea¡ the face and awind proofing further in. The otherway is to provide a combined wind-and-water barrier immedia.tely behind theface.

The first method is typical of theprinciples used in light multi-Iayer wallswhere outside there is a water protect-ing layer, next a ventilated airspace andlastly a windproof layer.

An advantage with joints of this typeis that the placing of the wind-proofinggives it better protection from the cli-mate than a proofing further out. It isprotected from sun, from water contactand is not exposed to the temperaturemovements as a proofing in the outerface. This means that wind-proofing canbe carried out with cheaper materialsthan the often expensive mastics.

A disadvantage is that the joint oftenhas a far lower heat insulation than thesurrounding walls-or vice versa-that theelement and the joint become much

more complicated if the thermal bridgesare to be avoided in the joints.

The other type of wind-and-waterproofing is to give them a proofing whichcombines both fu¡rctions, fn our countryouter walls of concrete elements are de-signed so that such a p¡oofing is neces-sary, Heat insulation is most often ofmineral wool slabs which are open inthe edges of the elements. Since themineral wool insulation allows the pas-sage of air the windproofing must beplaced in a layer outside the heat in-sulation or between the outer concreteskins, These are too thin to give roomfor the details required for the firsttype of joint. This means that the wallsare usually given a combined wind-and-water proofing placed near the outerface. Here the jointing mastics havetheir greatest scope.

The jointing mastics are usually ofthick paste-like materials made up ofbinder, fìller and sometimes pigmentsand dissolvers. The binders, which arethe main ingredients, can be made ofdried oils, various plastic or rubber poly-mers or ¡nixtures of these. The fillergives body to the mixture and allowssavings of the often more expensive bind-er. Common fillers are asbestos fibres,chalk, bronze, silica, talcum etc.

The pigment gives the joint the requi-red colour and the dissolver balances the

FOGAR I YTTEBVÄeeIn AV BETIING _ FOGMASSOR,

Aa ciuilingenjör svp. Per-Olo.f N1úundl

Denna artikel är en översikt av principer för. ut-formning av fogar i betongfasader. Den anknyterspeciellt till fogar som tätas med fogmassa och re-dovisar en del problem, erfarenheter och synpunk-ter rörande utformningen av sådana fogar.

Fogar mellan ytterväggelement av betong kan ut-föras på två principiellt olika sätt. Det ena äratl skilja de regn- och vindtätande funktionernaåt vilket vanligen innebär att fogen utförs med err

regnarruisande anordning relativt nära fasaden ochen vindtätning som placeras längre in i fogen. I)etandra är att förse fogen med en kombinerad vind-och regntätning som då vanligen placeras omedel-bart innanför fa"sadytan.

Den förstnämnda utlormningen bygger på sam-ma princip som tillämpas vid utförandet av Iàttaflerskiktväggar där man ytterst har en regnawisan-de beklädnad, bakom denna ett ventilerat utrym-me och innanför detta ett vindtätande skikt. Omdenna princip tillämpas på fogar meilan betong-element så fås en fogutforrnning liknande den ifig. i. Figuren visar fogutförandet vicl ett utländsktbyggnadsprojekt. De vertikal¿ logarna är här för-sedda med två spår. Det ytrre tjärrstgör som fästeför en dränerande plastlist och det inre som ven-tilerat utrymme. Innanför detta finns vindtätning-en som i detta fall består av en list a"v polystyren-cellplast. Vid varje horisontalfog är den dräne-rande listen vikt utåt så att vatten som rinner nerutmed listen förs ut i fasaden.

Fogar av detta sla-g används ofta på skilda hållutomlands. Det fordras ett visst djup hos fogkan-terna för att erforderliga tätningsanordningar skallfå plats. Ibland åstadkoms detta genom att deyttre och inre betongskivorna är sammangjutnalängs elementens kanter som i fig. 1. I andra falllåtel man värmeisoleringen närmast elementenskanter utgöras av något styvt material med 1åg

luftgenomsläpplighet och fuktabsorbtionsförmågat. ex. skurnglas.

En fördel med fogar som utformas enligt dennaprincip är att vindtätningens placering gör denmindre utsa"tt för klimatiska påfrestningar än en

1 Iostitutionen lõr byggnadsteknik vicl KTH2

-I denna och nâstföljande arLikel redovisas undersökningar som utlijrtsrnecl anslag från Statens råd för t,yggnaclsforskninq

7*

tätning längle ut i fogen Den är skyddad från sol-strålning och berör'ing ned vatten och är inte ut-satt för så stora tenperaturrörelser sont en i fasacl-ytan belägen tätning. Detta gör att man som vind-tätande material kan använda billigare materialän de ofta dyrbara fogmassorna.

En nackdel är att fogområdet ofta har en avse-

värt sämre värmeisolering än omgivande väggar -eller omvänt

- att element- och fogutformningen

blir komplicerad om man vill undvika att fogarnafungerar som köldbryggor.

Den ovan nämnda principen för fogutformningkommer inte att vidare behandlas i det föijande.Den har medtagits för att ange något om de rikt-Iinjer man arbetar efter utomlands, när det gällerfogar mellan betongelement och för att markeraförfattarens åsikt att fogproblem inte nödvändigt-vis innebär fogmasseproblem.

Den andra principen för att åstadkomma vind-och regntätning hos logar är att förse dem meden tätning som fungerar som kombinerad vind-och regntätning. I vårt land utförs ytterväggarav betongelement vanligen så att en tätning enligtdenna senare princip är nödvändig. Värrneisole-ringen utgörs nämligen oftast av mineralullsskivorsom dras ända ut i elementens kanter. Eftersommineralullisoleringen har hög luftgenomsläpplig-het måste vindtätningen anbringas i ett skikt utan-för värmeisoleringen, dvs. meilan de yttre betong-

Fig. 1. Fog med regnovvisonde anordning och längre in belögen vind-ldtn i ng

Fig. 1, JoinI ||¡lh woler borrier ond o wind borrier furlher in

Ventikolfog Honisontolfog

skivorna. Dessa har i sin tur en tjocklek som ârför liten för att man skall få plats med de an_ordningar som erfordras för en tätning enligt dentidigare principen. Detta medför, att väggarna van_ligen förses med en kombinerad vind- och regntät_ning som placeras nära fasaclytan. Se fig. 2. Det ärhär somområde.

den, t. e

och i golv, infästning av isolerglasfönster, fogarmellan karm och murverksöppning, men dessa an_vändningar kommer inte att beröras i det följande.

Yttervägga"r med fasadyta av betong utformas ivårt land huvudsakligen på två sätt. Den ena ty_pen

- sandwichväggen - består av en yttre och

en inre betongskiva med mellanliggande värmeiso_lering. Den yttre och den inre betongskivan utförsvid tillverkningen med en inbördes förankring tillett sammansatt element. Den andta typen utförspå så sätt, att man bakom ett i fasaden monteratelement anbringar en regelvägg som förses medvärmeisolering m. m. Väggarnas infästning tillstommen är i båda fallen anordnad så, att rörelserhos den yttre betongskivan på gruncl av variatio_ner av temperatur och fuktighet kan ske fritt. Det_ta innebär, att fogrnassor som anbringas mellandessa yttre skivor kommeï att utsättas för motsva_rande deformationer och måste kunna uppta dessautan att förstöras. Fogmassorna måste därför varaelastiskt eller plastiskt formbara. Formbarhetenmåste bibehållas under en lång följd av år, sam_tidigt som fogmassorna har ett för klimatiska på_frestningar utsatt läge i fasaden. Detta ställer storakrav på fogmassornas kvalitet.

I f; 3;.F.3 i.î: o,oÍ'* å l;::,î-x i ij; ".:î, i""'Jl:: liìiì iä ro s m os s o. F i s.

F¡9,2, Joint with combined wind-ond-wol.er proofing of mqstic. The ñgurccon opply for both ve¡licol ond hor¡zontol joíni" "

BeÏong-elemen]'

Fogmcsso

Boilnings-

FOGMASSOR1'¡AS SAMMANSIiTTNING

Fogmassor utgörs av sega pastaliknande materialsom innehåller bindemedel, fyllmedel samt iblancläven pigment och lösningsmedel. Bindemedlet somär huvudkomponenten i en fogmassa kan utgörasav torkande oljor, olika plast eller gummìpolyme-rer eller blandningar av dessa. Bindemedlet åstad_kommer den egentliga tätningen under det att öv_riga komponenter modifierar massans egenskaperbeträffande seghet, applicerbarhet, färg m. m.

Fyllmedlet ger stadga åt blandningen och med_ger en besparing av det ofta dyrare bindemedlet.Vanliga fyllmedel är asbestfiber, krita, metallbron_ser, kiselgur, talk m. m. Fyllmedlets partikelformhar en viss betydelse för massans fysikaliska egen_skaper, varför en fogmassa ofta innehåller en bland_ning av olika fyllmedel.

Pigmenten tillsätts för att ge massan önskadfärg och lösningsmedlen för att avpassa konsisten_sen och applicerbarheten. Lösningsmedlen är flyk_tiga vätskor som avdunstar efter applicerandet var_vid massan får trögare konsistens.

KLASSIFICERING

De fogmassor som förekommer på den svenskamarknaden indelas ofta i gmpper efter två olikaindelningsgrunder. Den ena indelningen grundarsig på vilket bindemedel som ingår i fogmassanoch den andra på vilken konsistens fogmass an f.ärefter hårdnandet.

Indelning efter bindemedelsbas resulterar i attfogmassorna indelas i trc huvudtyper: Oljebase_rade fogmassor, tiokolbaserade fogmassor och fog_massor baserade på andra polymerer än tiokoler.Denna indelning har den nackdelen, att den intei och för sig anger något beträffande fogmassor_nas egenskaper och kvalitet. Dessutom är det förvissa fogrnassor svårt att ange vad som är den hu_vudsakliga bindemedelsbasen. Bindemedlet kant.ex. bestå av blandningar av oljor och polymereri olika proportioner. Det finns heller inga bestäm_melser som definierar tiokolbaserade fogmassor.dvs. hur mycket tiokol en fogmassa måste inne-hålla för att räknas som tiokolbaserad.

Indelning av fogmassorna efter deras konsistensi härdat tillstånd ger en uppdelning på två grup_per: elastiska och plastiska fogmassor. fndelningefter denna princip syns vara lämpligare, då denju delar in fogmassorna med avseende på en vik_tig mekanisk egenskap. Emellertid är indelnings_principen ännu inte utvecklad. Begreppen elastiskoch plastisk konsistens kan sägas vara subjektivauppfattningar av den färdiga fogens konsistens.

lis'l

Förhållandet kan kanske beskrivas på följande sätt:Om de fiktiva begreppen idealelastisk och ideal-plastisk konsistens betraktas som ytterlighetspunk-ter på en skala, så kommer fogmassornas konsi-stens att ligga någonstans mellan dessa ytterlighets-punkter. En del fogmassor har övervägande elastis-ka och andra överwägande plastiska egenskaper,men alla är elasto-plastiska. För att utveckla den-na indelningsprincip fordras enhetliga provnings-metoder, så att de olika fogmassornas konsistenskan fastställas.

Det torde i alla fall för närvarande vara omöj-ligt att åstadkomma någon indelningsgrund överhela registret av fogmassor, enligt vilken man kanfå någon uppfattning av fogmassornas egenskaperoch kvaliteter. En sådan klassificering låter sig

inte göras utan tillförlitliga provningsmetoder förfogmassor. Arbete pågår för närvarande på att fåfram sådana normerande provningsmetoder. Tillsvidare är cle tidigare nämnda indelningarna deenda tillgängliga.

Det kan vara pä sin plats att påpeka att upp-gifter i fabrikanternas broschyrer inte alltid ärtillförlitliga. Så t.ex. finns exempel på att mate-rial med övervägande plastisk konsistens av fab-rikanten benämns elastiskt. Det finns emellertidvissa samband mellan fogmassaru bindemedels-bas och dess konsistens som kan vara tilt ledning.De oljebaserade fogma"ssorna. har utan undantagen konsistens som är överwägande plastisk, underdet att de tiokolbaserade materialen har övervä-gande elastisk konsistens. Inom den grupp av fog-massor, som har andra. plast eller gummipolyme-rer som bindemedel, är spridningen stor, när detgäller fogmassornas konsistens. Oftast har fog-massorna plastisk konsistens, men det förekommermassor med övervägande elastisk konsistens,

FOGTÄTl'lINGENS FUNKTIONSSÄTT

Fogtätningen skall vara formbar och kunna upp-ta de rörelser den utsätts för utan att brista.När brott inträffar på gmnd av rörelser, sker detibland som vidhäftningsbrott mellan fogmassaoch fogkant och ibland som dragbrott eller ut-mattningsbrott i fogmassan. Fogmassornas sättatt ta upp rörelser beror av deras konsistens. Enfogmassa med elastisk konsistens, som utsätts förupprepade töjningar och hoptryckningar, àtertarsin ursprungliga form varje gång som fogbreddenåtergår till sitt ursprungliga värde. Detta gällerunder förutsättning att rörelserna inte är så storaatt materialet flyter. En plastisk fogmassa som ut-sätts för töjning återgår inte på samma sätt som

en elastisk till sr¡r rrlsllr'rrngliga form. Töjningeninnebär att fogsträngcn <ikar sin bredd under sam-tidig kontraktion av fogcljrrpct. När fogens breddåtergår till den urspltrngliga kommer härvid fog-str'ängen att veckas. Dctt¿r sätt för fogsträngensdeformation är speciellt ogynnsamt för de oljeba-serade fogmassorna. Förutsättningen för att dessa

skall hindras fràr att torka ut och bli spröda äratt de efter appliceringen får en hud av oxideradolja som hindrar uttorkning på djupet. Då nufogmassan deformeras under veckning av ytan,så kan den skyddande huden så småningom bry-tas sönder, varvid uttorkning av djupare liggandedelar av fogen sker, med påföljd att fogmassanblir spröd.

I detta sammanhang bör påpekas att den veck-ning av fogmassans yta som ofta förekommer hosoljebaserade material inte enbart behöver bero påupprepade breddökningar och breddminskningarhos fogen. En annan möjlig orsak kan vara denkryrnpning som fogmassan undergår under detlösningsmedlet avdunstar. En fortsatt krympningefter det att det oxiderade skiktet har bildats tordemedföra att detta veckas.

Laboratorieprov har visat, att den vanligastebrottypen för elastiska fogmassor är vidhäftnings-brott. För plastiska fogmassor förekommer bådevidhäftningsbrott och brott i fogmassan.

Den färdiga fogens kvalitet beror främst på fog-massans kvalitet. Men fogens livslängd påverkasäven av appliceringstekniken och fogutformningen.

F()GUTFOBMNING OCH APPLICERING

Fogmassan appliceras med en hand- eller tryck-luftdriven spruta mot en i fogen placerad bott-ningslist. Fig. 3.

Fig.3. Tötning med fogmosso

Fig.3. Proofing wirh jo¡nl¡ng mostic

Vid alltför smala fogar är det svårt att appli-cera fogmassan och dessutom blir fogmaterialets

töjning stor, då fogen utsätts för rörelser. Alltförbreda fogar medför à. arrdra sidan, att fogmassan

vill rinna vid appliceringen. Enligt praxis brukarfogbredd omkring 10-12 mm vara lämplig.

Vid använda"nde av elastiska fogmassor bör intefogmassesträngens djup vara för stort. Ju djupareden är i förhållande till fogbredden, desto mer för-hindras den kontraktion som sker vid töjning, vil-ket medför större formförändringsarbete och ökad

risk för brott. Ett fogdjup av omkring halva fog-

bredden anses enligt praxis lämpligt. Fogstr'ängens

djup bör för plastiska fogmassor vara något större

än för elastiska. För att ytterligare försäkra sig

mot vidhäftningsbrott är det lämpligt att fog-massesträngen utformas så att djupet vid fogens

mitt är mindre än vid fogkanterna. Denna ut-formning innebär ett gynnsammare förhållandemellan vidhäftande ytor och de spänningar som

utlöses i fogmassan vid en breddökning av fogen.

Fogning skall inte ske då fogkanterna är fuk-tiga eftersom detta försämrar fogmassans vidhäft-ning. Vid fuktig väderlek är det därför lämpligtatt förse fogen med bottningslist först strax innanfogmassan appliceras. På detta sätt förhindras attbottningsÌisten, som ofta àr porös, samlar fuktsom kan tränga ut och väta fogkanterna då lis-

ten trycks samman i samband med fogmassans

applicering.För att förbättra vidhäftningen bestryks ofta

fogkanterna med primer innan fogmassan appli-ceras. Det är härvid viktigt att primern ges tidatt torka innan fogningen utförs. Även ur denna

synpunkt är det lämpligt att utföra bottningenstra:r innan fogmassan applicelas. På så sätt kom-mer nämligen bottningen in som ett arbetsmo-ment mellan primerbehandling och appliceringav fogmassa. Detta bidrar till att minska risken

för att fogningen utförs innan primern hunnittorka.

Bottningslisten skall ha tillräcklig fasthet ochinte ge efter för trycket från fogmassan då denna

sprutas in i fogen. Den bör vidare ha en viss yt-jämnhet för att appliceringen av fogmassan skallkunna ske på ett smidigt sätt. Bottning med en-

bart drevning är i dessa avseenden otillfredsstäl-lande.

Den vanligaste typen av bottningslister utgörs

av skumplastlister med kvadratiskt eller rektangu-

lärt tvärsnitt. Dessa lister är billiga och lätta attplacera i fogen.

Som bottning för oljebaserade fogmassor är

emellertid vissa typer olämpliga då de har för-måga att suga åt sig oljor från fogrnassorna och

på detta sätt äventyra dessas funktion.

För att åstadkomma en fogsträng med mindredjup i mitten än vid fogkanterna rekommende-

ras ibland, att bottningen utförs med en rek-

tangulär skumplastprofil som före anbringandetviks dubbel, så att bottningen får en utåt konvex

yta. Se fig. 3 b. Det är dock osäkert om man på

detta sätt kan åstadkomma den åsy{tacle formenhos bottningen utan att ställa orimliga krav på

fogläggarens noggrannhet. En möjlighet att åstad-

komma en bottning som verkligen har den åsyf-

tade utformningen är att använda bottning iform av en skumgummiprofil med runt tvärsnittsom rekommenderas av nägra fabrikanter. Fig. 3 c.

Emellertid är det tvivelaktigt om man vid fog-

läggningen kan få fogmassan att fullständigt liggaan mot bottningen ända ut mot fogkanterna. .A'

andra sidan kan en sådan bottning tjärutgöra som

en extra tätningslist om fogmassan på något ställe

skulle släppa igenom vatten.

Sedan fogmassan applicerats görs en efterstryk-

ning med en i vatten doppad palettkniv eller dy-

likt. Detta görs i första hand för att åstadkomma

en finish hos fogsträngen men erbjuder samtidigten praktisk och lätt kontrollerbar metod att åstad-

komma en fog med mindre djup på mitten än vidfogkanterna.

Även om den färdiga fogens kvalitet påverkas

av appliceringstekniken och fogsträngens formm. m. så beror den, som tidigare nämnts, främst på

fogmassans kvalitet.

Vid Institutionen för byggnadsteknik vid Kungl.Tekniska Högskolan görs undersökningar av pro-blem som rör fogar i ytterväggar. Bland annat hardet gjorts fältundersökningar som avsett att jäm-

föra kvaliteten hos olika fogmassor.

Resultat |rän tvä av dessa undersökningar redo-

visas i den följande artikeln.

LITTEBATUB

Fogmdssor och andra tritningsmedel av civilingenjör BengtGusta{sson. Teknisk Tidskrift 1961, H 43, sid. 1237 - 1240

FOGMASSOB SOM TIITNING I BETONCFASADER

Happort från jämförande provningar

Au ciuilingeniör sv* Per-Olof Njtlund

Vicl järnförelse av fogmassors lämplighet för tät-ning av fasader måste man ännu så länge förlitasig på fältmässiga erfarenheter eftersom standar-diserade provningsförfaranden saknas. Det kanvara vanskligt att bedöma fogmassornas kvalitetpå basis av inventering av utförda fogar. Fogens

Iivslängd påverkas nämligen av ett flertal fakto-rer som kan variera från den ena byggnadsplat-sen till den andra och från det ena applicerings-tillfället till det andra. Därför kan det vara intres-sant att jämföra konditionen hos olika fogmassor

som applicerats vid samma tillfälle och sorl efterappliceringen varit utsatta för i möjligaste nrån

sarrnìa påfrestningar. I föreliggande artikel redo-visas observationer från två sådana jämförande

provningar av fogmassor. Den ena undersökningen

har utförts i Göteborg och den anclra i Linköping.Båda har tillgått så att oiilia i marknaden förekom-mande logmassor använts till tätning av fogar ifasader av betongclement.

IJndersökningarna är av karaktären långtids-provningar och är inte avslutade. Emellertid harförändringar redan nu iakttagits hos flera av de

provade materialen. Det anses därför motiveratmed en underhandsrapport av de observationersom gjorts.

FöBllÂLLAl\lDEN VII) DE BYGûÍ'IADEB

DÄR FOONINGAßNA UTF0BTS

Göteborg

Den jämförande fogningen har här utförts på enindustribyggnad. Byggnaden är en hall för till-verkning av chockbetong vid AB Skånska Cement-gjuteriets betongwarufabrik i Lärje, strax utanförGöteborg. Ytterväggarna består ar. liggande ca 5 mlänga betongelement, som vilar på varandramed mellanlägg vid elementens ändar. Dessa ärinstuckna i slitsar i pelare i fasaden på vilka tak-konstruktionen vilar. På betongelementens insidafinns värmeisoiering av 10 cm träullsplattor tryck-ta i bruk. Den jämförande fogningen omfattartätning av den västra fasaden som består av sjupelarfack. Fig. 1 visar ett sådant pelarfack. Trefogtyper för'ekommer i fasaden och redovisas i fig. 2.

Den horisontella fogen mellan betongelemen-ten, fog typ a, avviker i viss mån från normalt

DK 691.5969.022.32

Fig. 1. Yitervöggor i Göleborg. Byggnoden omfollor siu pelorfock

Fig, 1. Ouler wolls ¡n Göleborg, The building hos seven column boys

Fog typ oHorisontolfog

Fog lyp cFönslerfog

Fog ryp bVertiko lfog

Fig. 2. Foglyper i Göteborg

Fig.2, loinl lypes in Gölebotg

Fi9.3, Foglyper i Linköping

Fig.3. Joìnl lyÞes ín Línk¿jÞ¡ng

Fog ¡zp cFönstenfog

fogutförande. Normalt medför rörelser hos be-tongelementen breddökning eller breddminskninghos fogen och motsvarande deformation av fog-massan. I detta fall kommer emellertid ingen så-

dan deformation av fogarna att ske eftersom ele-menten vilar på varandra med mellanlägg sombestämmer fogbredden.

Fog typ b är den vertikala fogen mellan betong-element och pelare. Även denna awiker från nor-malt utförande på så sätt att den är utformadsom en kälfog. Denna utformning torde innebäraatt fogmassans möjligheter att uppta rörelser mel-lan fasadelement och pelare är begränsade.

Fogarna mellan betongelement och fönster, typc, överenstärnmer med norrnalt utförande av mot-svarande fogar.

Linköping

Tre identiskt lika bostadshus stod till disposition.Byggnaderna Inar samma geografiska orientering.

För att få resultat så snart som möjligt gerrom-fördes undersökningen på de västra fasaderna a\/dessa hus. Gavlarna mot söder var för små. Medtanke på besiktning av logarna begränsades un-dersökningen till att gälla enbart bottenvåning-alna.

Ytterväggarna består av sandwichelement avutifrån räknat 4 cm betong, l0 cm värmeisoleringav glasull och 10 cm betong. Fig. 3 visar de olikafogtyper som förekommer. Fogar typ a och b utgörhorisontella och vertikala fogar mellan de vttre be-tongskivorna. Dessa fogar. är utförda på ett för bo-stadshus norrnalt sätt. Elementen är samtliga 2,80 m

I

höga. Den största elementbredden är 3,0 m mendet förekommer' även element med 0,5 m, 1,0 moch 2,0 m bredd. De är utformade så att rörelserhos den yttre skivan kan ske oförhindrat varvidfogen och fogmassan deformeras. För att göra detmöjligt att tätà fogarna mellan fönsterkarm ochöppning i elemcnt skruvades en trälist fast vid kar-men med ett mellanlägg av impregnelad lump-papp. Listens placering antyds i fig. 3 c. Fogmassan

applicerades i den ränna som på detta sätt bildades.

FOGNINGARl\lAS UTFöRANDE

Undersökningarna skulle om möjligt omfatta allai marknaden förekommande fogmassor med detavsedda användningsområdet. I båda fallen till.frågades fabrikanter eller försäljningsorganisa-tioner om de var villiga att delta i jämförandeundersökningar, vilkas resultat senare skulle pub-Iiceras. Alla tillfrågade företag förklarade sig vil-liga till detta och att gratis ställa material till för-fogande. Appliceringen av fogmassorna skulle ut-föras av en fogläggningsentreprenör enligt anvis-ningar och föreskrifter som lämnats av fabrikan-terna. Dock hade dessa möjlighet att lägga sinamaterial med egna fogläggare om de så önskade.

Göteborg

Nitton fogmassor från tretton fabrikantcr ingår iundersökningen. Varje fabrikant har fått dispo-nera ett halvt pelarfack i fasaden. Fördelningenav pelarfack skedde efter ett på förhand genomlottning uppgjort schema. I förutsättningen in-gick att det var likgiltigt vilken färg fogmassornahade. Fabrikanterna hade härigenom möjlighetatt själva välja mellan olika kvaliteter i den månkvaliteten påverkas av fogmassans färg.

Fogningsarbetena utfördes den 30 juni och den1 juli 1961. En av fabrikanterna utnyttjade möjlig-heten att applicera sina material med egna fog-läggare. Alla andra material lades av L EdlundsByggnadsmaterialfirma, Göteborg, som hade trefogläggare till disposition. Vädret var under dessa

dagar varmt och soligt utan nederbörd med mid-dagstemperaturer ör'er 20" C och relativa fuktig-heter vid middagstid av omkring 50 /o. Skum-plastlister hade inlagts i horisontalfogàrna vid ele-

mentens montering. De konstaterades vara torraoch fick tjänstgöra som bottning för fogmassorna.Dock byttes de ut då fabrikantel föreskrivit bott-ning med annat material än skumplast. I föns-

terfogar inlacles ny bottningslist. I vissa fall för-behandlades fogkanterna med primer enligt an-visningar från fabrikanterna.

Fog typ oHonisonlo lfog

Fog typ bVertikolfog

Tobell l.nins ¡ue ;:.ilitilj-.#,r"i:los tvp q rFos lyp bFog typ c rkorm

Toble 1, Reco tnoslics used os jo¡nling ¡n concreletocingin sludies in G öplng,Joint lype o - berween conc¡eie elemenlsJ.o¡nl lype b - /wcen concrere elemenrsJoinl lype c - ncrete elemenl ond wìndow frome

9orickorflng I

mos50Gunnor Fredrikson AB

{Flôckiql mönster iLbrunt och gull

M¡nnesoto Mininq o Monuloct Co

S P Plostìskt Sprulkitt

C Ljungdohls Hondels & Fobriks AB

Nordsjö lötningsmedel TH AB Nordsträm & Sjögren

lngenjörsfi¡mon Gustof Böke

Bixilin Fosodfogkitt 60 lng firmo Peh. Engwoll AB

(Ny fogmosso ulon nomn)

+ Fogmassan rekommenderas ej låingre av fabríkanten Iör detta anväddoingsområde

Linköping

T'jugofyra fogmassor ingår i undersökningen. Deflesta finns med även i undersökningen i Göteborg.Några hade tillkommit på marknaden sedan fog_ningen i Göteborg och några hade försvunnit ellerrekommenderades ej längre av fabrikanterna föranvändning som tätning mellan betongelement.

Det ingick ursprungligen i förutsättningarnaför denna undersökning att samtliga fogmassorskulle ha grå färg. Emellertid hade inte alla fabri_kanter möjlighet att i tid få fram material meddenna färg.

Fogningsarbetena utfördes dagarna B t. o. m.den 11 september 1g62. AIla fogmassorna 1ades-- enligt överenskommelse med fabrikanterna ochenligt deras anvisningar L Edlunds Bygg-nadsmaterialfirma med tre fogläggare. Vädretvar inte idealiskt för fogning. Middagstempera_

turerna var under dessa dagar omkring 15o C ochmorgon- och eftermiddagstemperaturerna omkring12 o C. Relativa fuktigheten under de första tredagarna var omkring 60 /o vid middagstid ochB0 /o morgon och eftermiddag. Den fjärde dagenföll ett lätt regn. Ännu så länge har det emeller-tid inte märkts att det sämre vädret denna dag in-verkat menligt på de fogmassor som lades då.

I fogar mellan betongelement fanns före fog-ningen en tätningslist av asbestcord. Före fog-ningen revs denna list ut och ersattes med bott-ningslist av skumplast. På enstaka ställen var detinte möjligt att avlägsna den befintlìga tätnings-listen, varför den i stället trycktes in i fogen somsedan försågs med bottning av skumplasttist, påett par ställen var inte heller detta möjligt, varförden befintliga listen här användes som bottnings-list.

PHOVADE FOGMASSOR

I tabell 1 redovisas de fogmassor som ingår i de

birda undersökningarna samt fabrikanter eller för-säljningsrepresentanter. I tabellen anges vidare

om fogmassorna är av en- eller av tvåkomponent-typ, dvs. om de levereras färdiga för appliceringeller i två separata komponenter som blandas förefogmassans applicering. Vidare anges fogmassor-

nas färg vid de båda undersökningarna.Däremot redovisas inte i tabellen vilken binde-

medelsbas som ingår i fogmassorna. Orsaken tilldetta är de svårigheter som en sädan indelninginnebär och för vilka redogjorts i föregåencle av-

snitt och att en ofullständig indelning i detta

sammanhang skulle fresta till förhastade slutsat-

ser rörande samband mellan förändringar hos en

fogmassa och den för massan angivna typen av

bindemedel.

()BSERVATIONER _ FöRi[NDRINGAfi

Fogarna har besiktigats flera gånger, varvid pro-tokoll upprättats över inträffade förändringar. Itabell 1 redovisas de förändringar som skett t. o' m.

den 19 november 1963 i Göteborg och t. o. m. den

25 augusti 1963 i Linköping. Sex typer av föränd-ringar anges: Ytveckning, sprickor i fogmassa,

krackeleringssprickor, sprickor i fogkanter, ränn-bildning vid fogkanter och färgändring hos fog-

massa.

Ytveckning

Härmecl nrenas att fogmassans yta har en veckad

eller skrynklig struktur. Vecken går vanligen pa-

rallellt med fogens längdriktning. De oljebaserade

fogmassorna erhålier sin formbarhet på sä sätt

att fogmassans yta efter appliceringen överclrages

mecl ett tätt oxiderat skikt som hindrar eller för-

dröjer fortsatt uttorkning på djupet. För sådana

material gäller att en ytveckning kan anses vara

Fis. 4

ett tecken på begynnande kollaps. Veckningen

kan nämligen medfö¡a att det yttle oxidelade

skiktet spricker, varefter djupare liggande dclarav fogmassan torkar ut, blir spröda och faller sön-

der. I fig. 4 visas ytveckning av en oljebaserad

fogmassa och hur denna veckning givit upphovtill sprickor.

Sprickor i fogmassa

Härmed menas sprickor som endast undantags-

vis berör fogkanterna. Sprickorna löper vanligen

i fogens längdriktning men det förekommer även

sncda eller ti'är'gåencle splickor. Fig. 5 visar en

polymerbaserad fogmassa som spruckit i fogens

1ängdriktning.

Fi9.5

l(rackeleringsspri ckor

Till skillnad från sprickorna under föregående

rr.rbrik l<an här inte ursltiljas någon bestämd sprick-riktning. I stället bilclas ett krackeleringsmönster',

Fig. 6 r'isar ett exempel på sådana sprickor.

Fig.6

-

t

?

10

Sprickor i fogkanter

Dessa sprickor uppträder i fogens

mellan fogmassa och fogkant. I fig.dan vidhäftningsspricka.

av vilka clen först¿r angcr htrr märkbar föränd-ringen är och den andr¿r graden av förekomst.

Vardera siffran ingår i cn tregraclig bedömnings-

skala:

1 Knappt märkbar och på enstaka ställen före-kommande

2 Tydligt märkbar och på ett flertal ställen före-

kommande.3 Mycket markerad och genomgående förekom-

mande

Exempel: Bedömningen 21 av viss typ av sprickoranger att tydligt märkbara sprickor förekommerpå enstaka ställen. Här bör betonas den självklarasubjektivitet som vidlåder en bedömning av dettaslag. Den första siffran, lväan, kan uppfattas som

en parameter som inkluderar synintryck av sprick-längd, sprickvidd och sprickdjup. En uppmätningav dessa mått skulle bli tidsödande och mycketvansklig att utföra och redovisningen skulle ändåknappast bli tydligare.

NAGBA KOMMEtilTABEB

Olikheter vid fogmassornas applicering och i deklimatiska och mekaniska påfrestningar de utsättsför har i möjligaste mån eliminerats vid de tvåundersökningarna. Det kvarstår emellertid skäl föratt resultatet skall tas med reservation.

Som framgår av tabellens kolumn för antal löp-meter fogar, rör det sig i båda fallen om relativtbegränsade undersökningar. Vidare vill författarenpoängtera att jämförelsen endast avser fogmassor-nas användning som tätning i fasader av betong.

Fogmassetillverkningen utgör en relativt ny pro-duktion för fabrikanterna. IJlvecklingsarbete på-går inom industrin och detta resulterar i att nyafogmassor förs ut på marknaden men också attgarnla fogmassor modifieras och förbättras. Sam-mansättningen av de fabrikat som använts kan där-för ha modifierats under tiden mellan undersök-ningarna och även senare.

Det visade sig vid observationer i Göteborg attförändringar kan uppträda vid olika tidpunkterhos olika fogmassor. Den fogmassa som först upp-visade sprickor var vid senare observation mindresprucken än en fogmassa, där sprickor uppträttförst senare. Det kan därför antas, att rangord-ningen mellan massorna kan bli olika vid olikatillfällen.

Nya bedömningar av dessa objekt kommer attgöras. Avsikten är att redovisningen skall komplet-teras om ytterligare förändringar uppträder. Flerliknande undersökningar planeras.

längdriktning7 visas en så-

Fig.7

Rännbildning vid fogkanter

Denna förändring illustreras av fig. B. I fig. B a vi-sas den ursprungliga fogmasseprofilen. Fig. B b vi-sar hur fogmassan på ett begränsat djup släpptfrån fogkanten och vriclits bakåt så att en ränna

bildats.

ooFig.8. Rönnbildning vid fogkonlenFì9.8. Formation of gul¡et dl joint e¿ge

Färgändring hos fogmassa

Mindre förändringar hos en fogmassas färg kanendast med svårighet konstateras såvida inte fog-massan är vit. De torde därför inte heller ha nå-gon betydelse. Vid flera fogmassor med grå, bruneller svart lärg lnar ingen färgförändring redovi-sats, vilket dock inte innebär att de inte kan haundergått mindre förändringar. Detta har i tabel-len markerats på så sätt att dessa fogmassor harett horisontellt streck i kolumnen för färgändring.

GßADEN AV FöRiil'¡I)RING

Graden av förändring har bedömts och redovi-sas i tabellen. Bedömningen sker med två siffror,

11

Siirtryck Utgivare: Sratens råd för byggnadsforsknirr¡¡

1950: 5. Eneborg, Ingmar. Drifmndersökuingar på små oljeeldade värnrcnnliggningar. Z s. I(r, I r-.lfl60: 2. Jacobsson, Mejse. Monreringsbyggeri i Europa. g s. Kr. 1r50.3. lulandorlf, Saen, Förinställningsberäkning - etr viktigr led i värmeanläggningens proiektering.

1l¡ s. Kr. 3:-..1. Eneborg, IySmør. Värmeutb¡'tec vid sopeldning. (Två arriklar.) 11 s. Kr. 3:-.5. Westin, O/le. Markexploarering. Z s. K¡. 1:50.6. saøre, E¡i,ë, Ãldringsbeständighet hos byggnadsmaterial av plast. g s. Kr. 1:50.7' tacobsson, Mejse. Byggnaders underhåll - err viktigt forskningsområde. 8 s. Kr. 2:-.8. Tynelius, Soen. Kan det äldre villabestånder förnyai? 4 s. Kr. i:50.9. Eneborg, Ingmar och Nilsson, Srig. problem kriog sopo'ra.7 s.Kr.2:_.

l-961: 2' Nyqaist, lngemar resp. Jansson, Ingvar. Den III inreinationella berongvarukongressen, Stock-holm, 16-22 juni 1960. RILEM:s lättberongsymposium, Göteborg, lO-Zl ;"ii rfOô. l1'vasammanfattningar.) I s. Kr. 2:-.

3. Dirl¿e, Lars. Varmvatcenförbrukning i lägenheter med och u[an varmyattenmätare. 12 s, Kr.J:-'+. Brandt, Oae, Luft- och stegljudsisolering i monteringsbyggda bosradshus. I s. Kr. l2:-.5. Pleijel, Gannør. Fönsterglasens transmission av srrålning-från sol och himmel. B s. Kr.2:-,6. Blomberg, Clas' Matematisk-statistisk behandling av enitadsplaneprognos. 4 s. K¡. 1:-.7. Rasmsssen, Poul' 1. Försök med oersotning av en värmepaana. Z.nG ofta lönar det sig att

sola en värmepanna? - Nomogram för bestämning av optimala sotningsintervaller. 5 {Z s.Kr.3:-.

8. Löt'stedt, Börie, Yertikal temperaturgradienr och väggtemperatur - modellfö¡sök i klima¡-kammare, 8 s. Kr, 2:-.

9- Holm, Lennart. Ers svenskr institur för byggnadsforskning. g s. Kr. l:*.ll, Br¿nd Christer, Stegljudsisolering och beständigher mot inrryck hos golvb+.läggni lklag av betong. 15 s. Kr. ã:-.

12' Lölste 8ê, Hans. Suãltrngsdrag från en kall fönsrer¡,ra. Experimenrell un-dersökning med värmeflödesmätning. 7 s. Kr. 2;-.

13. Trägå'rdb, uno.I(orrosion på varmvattenrör inbäddade i betong, 4 s. Kr.2:-.L962: l. Holm, Lenndrt. Konsumtionsanpassade bosräder. 1l s. Kr. 2r_.

2. Lölstedt, Börie. Yarma rumsklimats inverkan på människans komforr och prestationsförmåga.l1 s. Kr. 2:-.

4. Bring, Christer. Avtorkningsanordningar i entréer. g s. Kr. 2:_.5. Broun, Gösrø, Nya metoder vid beräkning av byggnaders värme- och kylbehov. 15 s. Kr.3:-.6' Bildnørþ,{.?ot. Byggnadselem.ot.nr uppikattadïãkonomiska varaktigíret och tidsintervalle¡

för uoderhåll. 67 s. Kr.7 t-.7. Saare, Eriþ och Jans.son, Ingoar. Measurernenr of Thermal Conducdvity of Moisr porous

Building Materials with Particular Emphasis on the Thermal Conductiviíy of Cellular Con-crete, 77 s. K¡. 3:-,

8. Jacobsson, Meis1. Utvecklingsgruppen - err medel för bätrre byggnadsplaaeriog.7 s. K¡. 2:-.9. Aktuella värmeisoleringsproblem. Några undersökningar vid Inriìiutionen för b"yggnadsteknik,KT}I.76 s. Kr. 10:-.

10' Hatison, Rune. Takterrasser och plana industritak - rre arriklar. 16 s. Kr. 3:50,13. Saretok, Vitold, Mur- och putsbruk i reori och praktik. 1l s. K¡. 3:-.14. R¿sm*ssen, Poul. Termiskt drag hos oljeeldade villapannor. 12 s. Kr. 3:-.1î.. Bring, Chrìster. yä 11 s. Kr. 3:-.

1963: 1. Högberg, Eriþ. Yid 12 s. K¡, 3:-.2. Bring, Christer och ingsmassor för undergolv. g s, Kr. 3:_.3. Puscb, Roland. On the Defo¡mation Processes in Stressed Clay. 8 s. Kr. 3:-.6, Fischer, Høns Cbristian och Hellmøn, Iør.c. Pålslagningen oóh stötvågsteorin, 8 s. Kr. 3:-.7, Erilesson, Folþe och Jonson, Jan-,4Þe. Betongväggar g;utna vid kall vädãrlek. 4 s. K¡. 3:-.8' Sahlin, Søen. Gränslastmetodens tillänrpbarhet på c1'1¡¡¿.rskal.27 s. Kr. 4:-.9. Rasnrussen, Poul. Bedömning av oljeeldade pannor. 4 s. Kr. 3:-.

10. Höglund, Inge,mar och Lyng, Odd,resp. Geòrgescr., Vincent och Høgman, Folke. Nya fasa-cler på gamla hus - tilläggsisolerade ytteryäggar. 1. Värrnerekniska undersökningar. 2. Kosr-nader och lönsamhet. 19 s. Kr. 4:--.

17. Jacobsson, Mejse. Dörrtillverkning i långa serier. 8 s. K¡. 3:-.12' Ödeen, Kai. Teoretisk bes¡ämning av temperaturförlopper i några av brand påverkade kon-

strukrioner. 72 s. Kr. 4:-,73. Brosenius, ÍIilding och Nuder, Ants. Yerùkalkommunikationer i höga bosradshus - en kost-

nadsundersökning. 14 s. Kr. 4;-.,14. Bring, Ch'¡ister, Badrumsgolv av vinylplastmatcor - en inventering. 4 s, Kr, 3:-.15' Kibl¡natt, Tor, 1, Rumsisolering mot luftljud i bostadshus, Berglnid, Per-Henriþ och Kibt-

man, Tor. 2. Akruella sregljudsisoleringsfrågor. 1963. 19 s. Kr. ó:-.1964: 1. Flellsten, Göran. Elemenrhus. 11 s. Kr. 3:-.

Prls kr,4;-Dislribuerqs cv AB Svensk Byggriünstl(ungsgoton 32, Sfockholm CTel. 08 12428ó0.Ps 54033