A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Läs intervjun med profi len på mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Världs-ledandeStockholm i topp

Maximera eff ektivitetenMed mobila lösningar

Grön industriÅtervinningsgraden ökar

Fler bostäder ett måste

Profi lintervju

MARIA RANKKA

STÖRSTA MÄSSANAllt för logistikbranschen

ANDERS PERSSONStockholm – en smart stad

VÄXANDE ARLANDAViktigt för hela SverigeSVERIGES EKONOMISKA MOTOR FEBRUARI 2015

FOKUSREGION STOCKHOLM

www.fakturum.se

Jämför fakturaköp!Spara upp till 40%

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledare Kristina Mjörnell FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Bygg hyresrätter med oss!

Familjebostäder – en del av Stockholms stad.

Sakkunnig energiI rollen som sakkunnig inom energi kommer du att agera specialist inom området. Du bidrar med det över-gripande perspektivet på energi - opti mering i Familjebostäders bostads-bestånd och säkerställer att vi ligger i framkant inom energiområdet.

I snart åttio år har hyresrätten varit viktig för Stockholms utveckling. Familjebostäder har under hela den tiden byggt och förvaltat hyresfastigheter. Vi är stolta att nu ta det upp draget vidare och bygga minst 3400 nya hyresrätter de kommande sex åren. Och då be höver vi bli flera!Till vår expertstödsenhet söker vi nu:

Sakkunnig el/teleI din roll som sakkunnig inom el/tele kommer du att agera expert inom om rådet och vara en stödfunktion gentemot medarbetare inom projekt och förvaltning. Du medverkar som expert under projektering och produk-tionen för att säkerställa att gällande branschregler och myndighetskrav efterföljs och uppfylls

Eftermarknads- samordnareI rollen som eftermarknadssamordnare är ditt uppdrag att kvalitetssäkra och förbättra Familjebostäders fastigheter under och efter genomförda projekt genom att delta på och följa upp bygg-besiktningar. Du kommer tillsammans med kollegor att verka för att utveckla eftermarknaden.

Läs mer på www.familjebostader.com/ledigajobb

När vi på SP ställer frågan om vad en hållbar attraktiv stad är så nämns arbetstillfällen, bostäder, infrastruk-tur och fungerande kollektivtrafik, bra vård och skola, kostnadsfri utbildning med hög kvalitet, god miljö, kultur och upplevelser som grundläggande förutsättningar.

Att bygga en hållbar attraktiv stad är i många avseenden att bygga ett hållbart samhälle. Att tävla i vem som har de bästa lösningarna ter sig därför som en dålig strategi jämfört med att försöka dra nytta av varan-dras erfarenheter och olikheter.

Ingen kan enskilt äga frågan om att skapa hållbara attraktiva städer. Det behövs initiativ från olika aktörer på flera nivåer och en samverkan och öppenhet som inkludera, snarare än konkurrerar, när vi ska skapa en stad för framtiden som är tillräck-ligt robust och flexibel för att klara klimatförändringar, stora miljöbe-lastningar, sociala omvandlingar, demografiska förändringar och helt nya, ännu okända krav.

För att möta dessa utmaningar måste vi redan nu forma arbetssätt som tar ett helhetsgrepp utifrån ett ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt perspektiv.

Glädjande nog dyker det upp fler och fler exempel på initiativ som vill hitta nya sätt att bygga framtidens städer, som också ser öppenhet som

en styrka. Som statligt ägt forsk-ningsinstitut med uppdrag att vara till nytta för industrin och en hållbar samhällsutveckling är vi på SP stolta över att få vara med och bidra till den utvecklingen.

Ett exempel är Hammarby Sjöstad som började byggas redan på 90 talet som ett av Stockholms största stads-utvecklingsprojekt. Engagemanget och intresset är fortsatt stort. Nyetab-lerade ElectriCITY Innovation ska stödja ett fördjupat samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och näringsliv kring stadsutveckling och använda Hammarby Sjöstad som ett ”Urban Living Lab” för elfordon, smart och förnybar energi, återvin-ning, vatten, kommunikation och hållbar utveckling.

Tre andra städer vi arbetar med för att förnya såväl stadens fysiska miljö som stadsutvecklingsprocessen är Borås, Göteborg och Lund. Alla tre har fått finansiering från Vinnova för att skapa plattformar för inno-

vativ hållbar stadsutveckling utifrån sina skilda förutsättningar, inte för att ta fram universallösningar för hållbara attraktiva städer.

Även internationellt är trenden den samma. Inom det Europeiska partnerskapet Smart Cities and Communities samverkar städer, näringsliv, akademi och medborgare för att förbättra stadslivet med lös-ningar som möter klimatmålen och bidrar till den goda staden.

Det kan handla om ökat delta-gande i planeringsprocessen, bättre mobilitetslösningar eller att utnyttja informations och kommunikations-teknik på ett smart sätt. I Göteborg pågår till exempel CELSIUS, ett pro-jekt om utbyggnad av fjärrvärme och fjärrkyla i Europa och vad fjärrvärme kan användas till utöver att värma och kyla byggnaderna.

Det finns många andra exempel på projekt för hållbar stadsutveckling att räkna upp men den viktigaste poängen att lyfta fram är egentligen inte vad vi arbetar med utan hur vi gör det.

Vi välkomnar mer öppenhet och fler aktörer, gärna från näringslivet, som vill vara och skapa hållbara städer. Vi vill ta fram, testa och sprida ny kun-skap tillsammans med många aktörer för är till nytta för många användare. Det är vår huvudsakliga drivkraft eftersom vi tror att det skapar mer innovation för ett bättre samhälle.

Kristina Mjörnell, Affärsområdes-chef Samhällsbyggnad, SP Sveri-ges Tekniska Forskningsinstitut

04 Arlanda – fler flyglinjer krävs

06 Avfallshantering inom industrin

08 Mobila lösningar för effektivare företag

10 Hållbar energiförsörjning

12 Kommuner i framkant

14 Profilintervju Maria Rankka

16 Initiativ för fler idrottshallar

18 Molnbaserad IT-infrastruktur

20 Experterna har ordet

22 Stockholm i topp bland världsstäder

24 Nordens största logistikmässa

26 Krönika Anders Persson

Vi ser idag att det inte längre är länder som konkurrerar om tillväxt, utveckling och dragningskraft, utan städer. Alla städer vill växa och vara utmärkande på något sätt. Framför allt vill städerna vara hållbara och attraktiva och gärna bli föregångare och goda exempel som andra städer med samma ambition sneglar på.

Försök dra nytta av varandras erfarenheter och olikheter.

Alla vill ha hållbara attraktiva städer

Trevlig läsning!Oscar Kjerrman

Projektledare

04 18

Projektledare Oscar Kjerrmanoscar.kjerrman@smartmediapublishing.com

VdJim RosengrenRedaktionschef Pål Johansson

Text Annika Wihlborg, Anders Edström FrejmanOmslagsbild Orlando G. Boström Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Sara Wikström

Distribution Svenska Dagbladet, februari 2015 Tryck V-TAB SödertäljeWebb www.fokusregionstockholm.se

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom krea-tiva medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande inne-håll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221Email redaktion@smartmediapublishing.comWebbwww.smartmediapublishing.com

Läs mer om...

Läs ledaren på mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

FOKUS REGION STOCKHOLM

Tågförseningar, särskilt under

vinterhalvåret, är tyvärr alltför van-

liga. Cirka trettio procent beror på

fordonsfel – en typ av problem som

en ny svensk entreprenörsdriven

satsning ska hjälpa till att lösa.

– Vi vill att människor ska kunna lita på tågtrafi ken. Det är ett fantastiskt sätt att resa, säger Lars-Åke Tjernström, vd på Rail Test Nordic, som ska bygga Europas bästa tågtest-bana mellan Jörn och Arvidsjaur i norra Norrlands inland.

Projektet har mottagits med stort intresse från tågbran-schen, som länge efterfrågat bättre möjligheter att testa tåg i verkliga förhållanden. I dag genomförs komforttester endast på stillastående tåg i vindtunnlar och sällan i verklig-heten i nordiskt vinterklimat.

200 MILJONER VARJE ÅRÄven näringslivet ser stora fördelar – inte minst att minska de samhällsekonomiska kostnaderna för för-seningar och stopp i tågtrafi ken, som uppgår till tre miljarder kronor varje år.

– Vi räknar med vår bana kan minska den kost-nadsmassan med närmare 200 miljoner kronor per år, förklarar Lars-Åke.

LÖNSAM INVESTERINGTestbanan kommer att byggas längs den befi ntliga 75 kilometer långa tvärbanan, som inte använts för trafi k sedan 1990. Tack vare långa raksträckor kan tåg testas i hastigheter på upp till 250 kilometer i timmen.

– Alla förutsättningar fi nns. Detta är en investering som betalar av sig till samhället på bara 15 år, säger Lars-Åke Tjernström, vars bolag sökt stöd för upprust-ningen av banan från privata aktörer, EU och staten.

– Vi hoppas få grönt ljus under våren och kommer då att inleda bygget direkt. Då kan vi ha skarpa tester längs banan om bara tre år.

www.railtestnordic.com

Rail Test Nordic vintersäkrar tågtrafi ken

ANNONS

I Norra Tyresö Centrum växer en ny stadsdel med småskaliga stadskvarter fram. Här fi nns goda kommunikationer samt handel, service, kaféer, restauranger, bio, simhall, golfbana, ishall och inom-hushallar på gångavstånd.

På drygt 19 hektar byggs omkring 1000 nya bostäder, som komplet-teras av kommersiella ytor som uppgår till drygt 12 000 kvadratme-ter. Närheten till såväl butiker som

service, natur och ett gediget utbud för en aktiv fritid underlättar för de boende i de nya kvarteren att välja en miljömässigt hållbar livsstil.

Funktionsblandad stadsdel med urbana kvaliteterTre begrepp är tongivande i ut-formningen av det nya området; det attraktiva stadsrummet, funktions-blandning och orienterbarhet.

Kommunens vision är att Norra

Tyresö Centrum ska fungera som en naturlig mötesplats, ett offent-ligt rum med urbana kvaliteter där människor i alla åldrar trivs. Stadsplaneringens funktionsblan-dade inriktning innebär att handel och fritidsaktiviteter kompletteras med ett stadsmässigt boende med varierande uttryck, utformning och upplåtelseformer. Variationen bidrar till att den nya stadsdelen attraherar en mångfald av olika typer av människor.

Norra Tyresö Centrum förses med ett nät av säkra och attraktiva gator och stråk som präglas av en välkom-nande karaktär och hög tillgänglig-het. Stadsdelen länkas dessutom på ett naturligt sätt samman med såväl Tyresövallen som Tyresö centrum. Projektet genomförs med stöd av en

anpassad variant av Breeam Com-munities för hållbar stadsutveckling.

Satsning på ungdomsbostäder och varierade upplåtelseformerI december 2014 avgjordes Norra Tyresö Centrums första markan-visningstävling. Intresset för att delta i markanvisningstävlingen var stort bland såväl byggherrar som arkitekter. Områdets första etapp omfattar 110 hyreslägenheter, 100 bostadsrättslägenheter samt fl erta-let kommersiella lokaler.

Ett spännande steg mot tillväxtkommunen Tyresös lång-siktiga mål att år 2030 vara Stockholmsregionens mest attraktiva kommun med 60 000 invånare är de nya mång-funktionella kvarteren i Norra Tyresö Centrum, ett av Stock-holmsregionens mest dynamiska stadsplaneringsprojekt med fokus på hållbar stadsutveckling utifrån ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

ANNONS

Småskaliga och hållbara Norra Tyresö Centrum bidrar till Tyresö kommuns tillväxt

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

4 Möjligheter Flygförbindelser FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Resande med flyg fortsätter att öka globalt i takt med ekonomisk utveckling, ökande levnadsstandard och tilltagande globalisering. Det blir därmed allt viktigare för nationer att ha flygplatser som står sig väl i den internationella konkurrensen

I ett skandinaviskt perspektiv har Stockholm Arlanda länge varit lil-lebror till Köpenhamns flygplats räk-nat i antalet årliga resenärer. Faktum är att Arlanda på några få år blev omkörd av Gardemoen utanför Oslo som togs i drift så sent som 1998.

– När Swedavia bildades 2010 och tog över ägandet och driften för de flygplatser som tidigare tillhört Luft-fartsverket var det en ganska mörk bild som målades upp, säger Torborg Chetkovich, VD och koncernchef för statliga Swedavia.

Och hon fortsätter:– Vi kunde konstatera att Arlanda

under många år hade halkat efter sina skandinaviska konkurrenter. Det saknades till exempel direktlinjer till många viktiga destinationer, exem-pelvis till Asien och den amerikanska västkusten.

Hon menar att det fanns flera för-klaringar till detta. Bland annat hade det inte gjorts tillräckliga investe-ringar i flygplatsen och dess potential hade inte marknadsförts effektivt nog.

– Bland annat därför etablerades 2013 Connect Sweden som är ett samverkansprojekt mellan näringsliv, offentliga organisationer samt poli-tiker från det lokala planet och ända upp på regeringsnivå.

Hon tillbakavisar bestämt att Arlanda enbart skulle vara en Stock-holmsfråga. Idag står tillgängligheten som flyget skapar för ungefär 100 000

arbetstillfällen i landet och om 15 år beräknas siffran ligga på 150 000.

– Prognoserna pekar på att Stock-holm kommer att vara den snabbast växande huvudstaden i norra Europa till 2030, för att det skall kunna ske måste tillgängligheten förbättras ytterligare. Hur man än ser det så är Stockholm en viktig ekonomisk mo-tor för Sverige och Arlanda är hela landets internationella flygplats.

Grundsyftet med Connect Sweden har från starten varit att stärka Arlanda just som Skandinaviens ledande hub. Detta genom att flera intressegrupper i samhället tillsammans samverkar

för att öka antalet interkontinentala direktlinjer från flygplatsen.Det faktum att inte minst tunga namn från näringslivet engagerat sig i Connect Sweden med Jacob Wal-lenberg som ordförande kan ses som ett uttryck för hur angeläget detta anses vara. Sverige är ett litet land som är mycket beroende av konkur-renskraftiga flyglinjer till omvärlden.

– Direktlinjer till viktiga internatio-nella destinationer och tillväxtregioner som till exempel Kina och Indien är

därför betydligt viktigare än många tror. De är viktiga för näringsliv, fram-tida arbetskraft, FoU och besöksnä-ring. Bara för att nämna några.

Att minska antalet mellanland-ningar på Arlanda är dessutom en viktig del i miljöarbetet. Varje mel-lanlandning beräknas öka koldioxid-utsläppen med 20 procent.

Att kunna nå avlägsna destina-tioner med ingen eller maximalt en mellanlandning är ytterst betydel-sefullt även för att locka framtida företagsetableringar.

– Idag krävs det till exempel bara en mellanlandning för att ta sig från Facebooks datacenter i Luleå till huvudkontoret i Kalifornien säger Torborg Chetkovich.

Swedbanks, vd Michael Wolf är inne på samma linje:

– Tillgänglighet och så lite tid som möjligt på resa är nyckeln. Ett huvud-kontor eller ett Nordenkontor som sitter på flyget eller i en transithall är inte speciellt effektivt – eller attraktivt.

Han menar att direktlinjer är viktigt för etablerade exportföretag, men kanske är ännu viktigare för de mindre företagen. De som inte har en utlandsorganisation på plats, utan där man själv måste resa ut eller har kunder som kommer till Sverige.

– Vi har ett växande antal nya företag som direkt går ut i världen eller som har samarbeten över hela världen. Detta är extra tydligt på uni-versitetsorterna, där nya affärsidéer och företag föds ur forskning och samarbeten mellan olika institu-tioner. Titta bara på universitetet i Umeå och Chalmers i Göteborg, för att ta två exempel. Deras marknad är världen, säger Michael Wolf.

Arlanda är inte Stockholmsfråga. Det är hela landets internationella flygplats och viktig inte bara för näringsliv utan även för akademi och turism.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Arlanda behöver fler internationella flyglinjer när Stockholm växer

Stockholm kom-mer att vara den snabbast växande huvudstaden i norra Europa till 2030.Torborg Chetkovich

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE Flygförbindelser Möjligheter 5

Söker du logistiklokaler?

Då är du välkommen att höra av dig till oss.

Vi har lokaler och mark i Järfälla (E20), Akalla (E4), Huddinge (RV.225/259) samt Nykvarn (E20).

Troligtvis har vi något som fyller dina behov – annars bygger vi det.

Välkommen att kontakta oss! catenafastigheter.se | 0730-70 22 12

Även Per Bengtsson, universitets-direktör på Karolinska Institutet, KI, understryker vikten av eff ektiva fl ygförbindelser.

– Karolinska Institutet är ett internationellt universitet med ett mycket omfattande kontaktnät utomlands. Även om våra mest in-termittenta samarbetspartners fi nns i Europa med goda förbindelser till Arlanda så har vi många kontakter på andra håll i världen.

Han ser att bättre interkontinentala förbindelser avsevärt skulle förbättra KIs möjligheter till internationellt utbyte.

– Vid ett besök i Hong Kong nyli-gen då resandet diskuterades utnämn-des Arlanda till en ”mycket regional fl ygplats” av våra värdar, säger han.

Per Bengtsson konstaterar att universitetsvärlden idag är starkt internationaliserad. Utbytet med Asien och Afrika ökar ständigt. Det är möten mellan personer, kulturer, laboratorier och kunskap.

– Utan dessa, ingen forskning eller utbildning värd namnet. Detta utbyte sker i dag via fl yg, där resandet tyngs av byten. Givetvis använder vi modern teknik, men ett möte i cyber-rymden kan inte alltid ersätta det per-sonliga mötet. Att vara i samma lab, eller sitta och diskutera ett experiment blir inte samma sak utan den fysiska närheten, säger Per Bengtsson.

Michael Wolf, håller med om att elektronisk kommunikation bara kan vara ett komplement till att vara på plats.

– Det är klart att jag skulle kunna nå bankens kontorschefer med hjälp olika tekniska lösningar, men skälet till att jag är på kontorsbesök minst en gång i veckan, är att det ger så mycket mer, säger han.

Men vilka resultat har Connect Sweden då åstadkommit så här långt? Att träff a fl ygbolagen tillsam-mans med tunga representanter från inte minst industrin och visa på den

potential Stockholm Arlanda Airport har visat sig vara eff ektivt.

– Förra året ökade antalet resenärer med 8,5 procent, vilket gör Arlanda till den snabbast växande fl ygplatsen i Norden. Totalt har antalet resenärer ökat med 30 procent de senaste fem åren, säger Torborg Chetkovich. Vi såg ett positivt trendbrott gällande antalet fl ygförbindelser redan under 2013 och sedan dess har inte mindre än tio inter-kontinentala direktlinjer tillkommit.

Parallellt med arbetet att etablera fl er direktlinjer investerar Swedavia sju miljarder fram till 2025 ibland annat fl er gater, fl er fl ygplansparkeringar, större kommersiella ytor och en helt ny säkerhetskontroll till utrikes-terminalen. Allt för att Arlanda ska kunna hantera de kommande trafi kökningar man kommer att se. Sedan tidigare har också en terminal för europatrafi k byggts om.

Hon nämner att Norwegian numera fl yger direkt till båda ame-rikanska kusterna och SAS som i september 2015 öppnar en direktlin-je till Hong Kong. I det senare fallet behöver resenärer alltså inte längre fl yga via till exempel Helsingfors.

– På ett sätt kan man säga att även vårt geografi ska läge i kombination med teknikutvecklingen – i form av längre räckvidd hos planen – gynnat Arlanda mer än många andra fl yg-platser, avslutar Torborg Chetkovich.

Arlanda behöver fl er internationella fl yglinjer när Stockholm växer

Arlanda är Sveriges största fl yg-plats, ett viktigt nav för Stockholmsregionen, landets välfärd och Skandinavien. Detta bland annat tack vare fl yget som åker till 164 destinationer över hela världen, dessutom fi nns goda marktransporter till och från övriga delar av Stockholms-regionen. (Källa: Swedavia)

Smart Fakta

Per Bengtsson

Michael Wolf

Torborg Chetkovich

FOTO

CA

MIL

LA

SV

EN

SK

FOTO

JÖ

RG

EN

HIL

DE

BR

AN

T

FOTO

SW

ED

BA

NK

Ett möte i cyberrymden kan inte alltid ersätta det personliga mötet.Per Bengtsson

Direktlinjer till tillväxt-regioner är viktiga för näringsliv, framtida arbetskrast , FoU och besöksnäring. Torborg Chetkovich

Tillgänglighet och så lite tid som möjligt på resa är nyckeln.Michael Wolf

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

6 Utmaning Avfallshantering FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

– Många företag månar om sin gröna profi l och är beredda att tänka utan-för de gängse ramarna för att bidra till en ökad materialåtervinning. Det har gjort att många återvin-ningsföretag numera involveras på allt tidigare stadier i sina kunders tillverkningsprocess, som ett led i den gemensamma strävan eft er att minska andelen restprodukter.

Genom att tänka kreativt och våga resonera i nya banor kan avfallsföretag och deras kunder komma fram till nya, innovativa sätt att återvinna material som tidigare varit hänvisade till energiåtervinning eller deponi, säger Stefan Broman, försäljningschef på återvinningsföre-taget Sakab.

Sverige ligger långt fram i utvecklingenSåväl avfallshanteringsbranschen som deras kunder bidrar till att driva på utvecklingen mot minskad miljö-påverkan och minskat resursslöseri. I den tidigare linjära ekonomin utvann vi råvaror som vi sedan tillverkade varor av. När varorna var uttjänta blev de till avfall som i värsta fall deponeras. Idag fi nns tekniker som, med hjälp av reningsproces-ser och bearbetning, gör det möjligt att rena och återvinna materialet, alternativt ge det en ny skepnad som gör att det kommer till sin rätt i helt nya sammanhang.

– Sverige och Finland hör till de länder i världen som ligger långt

fram i arbetet med att optimera åter-vinningsnivån, även när det gäller material som kräver viss bearbetning innan dess livslängd kan förlängas. Vi sitter inne på en kompetens som blir allt mer värdefull i världens strä-van mot en minskad miljöpåverkan och ett avtagande resursslöseri, säger Stefan Broman.

Ökad plaståtervinning spar jordens oljeresurserFör 2, 5 år sedan blev Sakab en del av Ekokem-koncernen. Då vida-reutvecklades Sakabs resa från ett avfallshanteringsföretag med fokus på energiåtervinning av miljöfarligt avfall, samt deponi av det som inte

går att energiåtervinna till ett åter-vinningsföretag som ständigt letar eft er möjligheter att hitta nya åter-vinningsmöjligheter för det material som tidigare betraktats som restav-fall. Ett sådant exempel är plast, som genom att malas ner till granulat och blandas med en liten andel nytill-verkat plastmaterial kan omformas till nya produkter. Tekniker för en ökad plaståtervinning är en av de globalt sett viktigaste åtgärderna för att minska miljöpåverkan. På så sätt kan den olja som tidigare använts för att tillverka plastprodukter istället komma till bättre nytta. Ytterligare ett exempel är återvinning av de stora mängder sand som krävs vid

tillverkning av sandpapper. Genom att ytbehandla och tvätta den sand som redan använts i samband med tillverkningen kan den återvinnas om och om igen, dessutom med en förbättrad slipförmåga.

– Vi har även utvecklat meto-der för återvinning av restmaterial från metallindustrin, t ex slagg som tidigare i stor utsträckning depone-rats. Slaggmaterialet används bland annat i samband med vägarbeten och byggnationen av nya vägar. Slagg kan innehålla miljöfarliga metaller som kan renas bort, vilket möjliggör återvinning. Det minskar i sin tur förbrukningen av naturens egna rå-material, som bergkross eller utgräv-ning av rullstensåsar. De metaller som utvinns separeras från slagg-materialet och kan också återvinnas, säger Stefan Broman.

Gynnar såväl miljön som företagens ekonomiNär de nya materialåtervinnings-metoderna introduceras kan de medföra en viss merkostnad, men när metoden implementerats och använts en tid visar de oft a på ekono-miska fördelar. Att skona miljön och samtidigt gynna företagens lönsam-het betraktar Stefan Broman som den kanske allra främsta drivkraft en för en ökad materialåtervinning.

– Smarta återvinningslösningar är en förutsättning för att Stock-holmregionen ska kunna hantera den snabba tillväxt som just nu äger rum. Ju fl er människor som bor och samsas på en yta, desto viktigare är det att använda de resurser som fi nns tillgängliga på ett smart och långsiktigt hållbart sätt. Att lämna den linjära ekonomin och istället tillämpa den cirkulära ekonomin är en nödvändighet för att klara vår rå-varuförsörjning, men det är oerhört viktigt att vi inte glömmer bort vårt ansvar för att hantera miljögift er på rätt sätt så kommande generatio-ner inte måste lösa det åt oss, säger Stefan Broman.

Trots att svensk avfalls-hantering är världsledande med låg klimatpåverkan så återstår fortfarande en om-fattande återvinningspoten-tial, inte minst när det gäller material som industrin använder sig av, exempelvis sand, plast och slagg.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Ökad återvinningsgrad i industrin

Tänk kreativt och våga resonera i nya banor. Stefan Broman

Energieff ektivitet – förmodat permanent trend Eft erfrågan på energieff ektiva fastigheter är uppåtgående, den positiva trenden blir troligen permanent. Några framtidstrender är att gift fria produkter blir en självklarhet för fastighetsutveck-lare och att fl exibilitet kommer att utvecklas till äkta fl exibilitet, vilket innebär att rum kan skift a användningsområden på ett enkelt och eff ektivt sätt.

– Låga drift s- och underhålls-kostnader är viktiga. Samtidigt har medvetenheten om att det inte bara handlar om energieff ektivitet utan att fastigheterna/byggnaderna skall vara hållbara i ett helhetsper-spektiv med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. En framtid-strend är fortsatta energieff ektivi-seringar genom att sänka verksam-hetsenergin, standbyförluster och smarta nät, säger Rikard Sjöqvist, energi- teknik och miljöansvarig på Midroc Property Development.

– Som fastighetsutvecklare har vi en beställarroll, och måste vara tydliga kravställare. Tvetydiga och motsägelsefulla förfrågningsunder-lag är en stor källa till de brister som många byggnader har. Det är ett missförstånd att tydliga krav leder till ökade kostnader. Tvärtom beror höga kostnader oft ast på dålig styrning, dålig kontroll och brister i handlingar, säger Rikard Sjöqvist.

Intelligent avfallsplanering En väl fungerande avfallshantering i såväl bostadshusen som på off ent-liga ytor gör området attraktivt för boende och besökare och förebyg-ger dessutom otrygghet.

– Smarta lösningar, exempel-vis papperskorgar som kopplats till sopsugar, gör off entliga ytor trivsammare och mer inbjudande. Fördelen med sopsugsystemet, som transporterar bort pappers-korgens innehåll så snart den fyllts, är att man förebygger problemati-ken med överfulla papperskorgar, säger Joakim Brodahl, kommuni-kationschef på Håll Sverige Rent.

Han anser att byggherrarnas medvetenhet om vad en eff ektiv avfallshantering kan tillföra ett bo-stadsområde har ökat. Forskning visar att risken för skadegörelse och klotter ökar i ett nedskräpat område, byggherrar som planerar väl fungerande avfallshanterings-lösningar ökar därmed tryggheten för såväl boende som besökare.

– Avfall har många använd-ningsområden och bör betraktas som en resurs, såväl ekonomiskt som miljömässigt. En byggherre som tar ansvar för avfallshante-ringen visar att en hållbar boen-demiljö står högt upp på agendan, säger Joakim Brodahl.

Plast mals ner till granulat och kan omformas till nya produkter.

Det är oerhört viktigt att vi inte glömmer bort vårt ansvar för att hantera miljögist er på rätt sätt.Stefan Broman

Upptäck hur molnet kan utveckla ditt företagEnkla moln för nya affärer Vi hjälper företag att utveckla sin position på marknaden med hjälp av IT. Med gedigen branschkunskap, nya innovativa lösningar och väl beprövad integrationskompetens, hjälper vi våra kunder att samordna sina IT-lösningar med privata och offentliga moln. Vi skapar den lösning kunden behöver på ett tryggt och okomplicerat sätt i våra egna datacenter. Tieto är den ledande specialisten på IT- och molnlösningar i Norden.

Changing perspectives

tieto.com/cloud

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

8 Inspiration Företagslösning FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

www.pbt.se

Till våra team i Solna och Uppsala söker vi VVS-ingenjörer för projektering, utredningar, kalkyler och besiktningar av rör, luftbehandling, styr, kyla samt industriell VVS. Konstruktion och VVS-design sker i AutoCAD och Revit miljö med applikationerna CADvent och MagiCAD.applikationerna CADvent och MagiCAD.

Är du intresserad?Kontakta Robert Norström, Uppsala eller Per Nordlund, Solna.

Till våra team i Solna och Uppsala söker vi VVS-ingenjörer för projektering, utredningar, kalkyler och besiktningar av VAR MED OCH FRÄMJA GRÖNT BYGGANDE!

Kvalitets- och miljötänkandet är en del av vår affärsidé.

PB teknik AB Solna: Vretenvägen 2, 171 54 SolnaUppsala: Salagatan 18, plan 4, 753 30 UppsalaTel. +46 (0)8 564 859 50, Fax. +46 (0)8 564 859 60, mail: pbt@pbt.se

Liksom andra företagare behöver Magnus Bengtsson lägga en hel del tid på administrativa sysslor såsom bokföring, fakturering och löne-hantering. Magnus Bengtsson, som sedan drygt ett år tillbaka driver Nova Väst, har i stor utsträckning lyckats göra företagets administrativa hantering till ett självspelande piano genom att uteslutande använda molnbaserade lösningar för alltifrån löne- och tidrapportering till bokfö-ring, beställningar och fakturering.

I början av 2014 satte han upp ett mål; att under årets lopp ta ett samlat grepp om hela företagets administra-tion och göra den helt elektronisk.

– I mina tidigare företag har jag använt Hogias administrationslös-ningar, som jag varit väldigt nöjd med. Jag tog därför återigen kontakt med Hogia och frågade hur de kunde hjälpa mig att nå mitt mål; att skapa ett helt elektroniskt och mobilt kon-tor som kan hanteras med hjälp av en laptop. Ytterligare ett krav var att administrationstjänsterna skulle vara tillgängliga oavsett vilken plattform som är bäst lämpad att använda för stunden, säger Magnus Bengtsson.

Resan mot det papperslösa konto-ret tog sin början och han valde att handplocka ett antal administra-tionsmoduler som täcker in Nova Västs samlade administrationsbehov. Magnus Bengtsson framförde ett krav på elektroniska fakturor till samtliga leverantörer och lyckades även inspi-rera ett antal leverantörer att gå över till elektronisk fakturering.

En av de största fördelarna med de molnbaserade administrationslös-ningarna från Hogia är att Magnus Bengtsson kan sköta administratio-nen oavsett var han befi nner sig.

Om han exempelvis sitter på bussen mellan två möten kan han använda tiden till att skicka iväg fakturor eller titta på sammanställningen över

dagens försäljningsstatistik.– Tidigare tvingades jag, liksom

många andra entreprenörer, ägna tid på kvällar och helger åt administra-tion. På dagtid arbetade jag ju ute i verksamheten och hade inte tid till pappersarbete. Numera hinner jag med administrationen under dagens lopp och kan på så sätt integrera den i min ordinarie arbetsdag, vilket innebär

att jag kan nyttja min tid på ett opti-malt sätt och ägna kvällar och helger åt annat, säger Magnus Bengtsson.

Det eff ektiva arbetssättet som växt fram och baseras på smarta administrativa lösningar frigör även tid till företagsutveckling. För när-varande arbetar Magnus Bengtsson med att förverkliga en ny aff ärsidé, som bygger på ett helhetskoncept inom facility management.

Ett tips till andra företag är att investera i administrativa system som erbjuder verksamheten rätt för-utsättningar för att växa och välja en lösning som är tillräckligt kraft full för att kunna svara upp till behoven, även om företaget är dubbelt så stort om ett eller ett par år.

Magnus Bengtsson har även använt Hogias administrativa moln-baserade system till att engagera Nova Västs medarbetare i företagets aff ärsverksamhet genom att göra resultatet transparent. Han rekom-menderar fl er företagare att låta sina medarbetare överblicka företagets ekonomi och resultat, inte minst eft ersom det är ett oslagbart sätt att skapa engagemang och bidra till en känsla av delaktighet.

– Medarbetarna i drift en, exem-pelvis kökschefen, som regelbundet beställer råvaror och köksutrustning, har full överblick över verksamhe-tens resultat, såväl på övergripande bokslutsnivå som på daglig nivå. Det ger medarbetarna en ökad förståelse för sin roll utifrån ett större perspek-tiv, de känner sig delaktiga i arbetet med att bidra till ett positivt resultat. Systemens användarvänlighet gör det enkelt att överblicka sambandet mel-lan kostnader och resultat, avslutar Magnus Bengtsson.

Mobila lösningar gynnar företagsutveckling

Jag kan nyttja min arbetstid på ett optimalt sätt och ägna kvällar och helger åt annat.Magnus Bengtsson

Hogia hjälpte mig att nå mitt mål; att skapa ett helt elektroniskt och mobilt kontor som kan hanteras med hjälp av en laptop.Magnus Bengtsson

Entreprenören Magnus Bengtsson driver bland annat serviceföretaget Nova Väst, som driver personalmat-salsverksamhet på entrepre-nad i Göteborg. I början av 2014 bestämde han sig för att maximera eff ektiviteten genom att introducera det papperslösa kontoret.TEXT ANNIKA WIHLBORG

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

10 Aktuellt Energi FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Genom att byta bränsleslag från torv till pellets, minskar såväl svavel- som koldiox-idutsläppen. Konverteringen är ett spän-nande projekt med många utmaningar.

Vattenfalls ambition att minska sina koldioxidutsläpp, i kombination med nya EU-direktiv som reglerar utsläpp av sva-vel, bidrog till att initiera en konvertering från torv till pellets.

Daniel Hrafnkelsson från Midroc har engagerats som extern projektledare. Han

håller ihop hela projektet och samverkar med såväl externa aktörer som Vattenfalls egna medarbetare.

– Projektet inkluderar bland annat byte av brännare samt byggnation av nytt bränslehanteringssystem och ny rökgas-rening. En av de största utmaningarna är att genomföra projektet och bygga om en befi ntlig anläggning med så små störningar som möjligt i värmeverkets dagliga verksamhet, som pågår under hela projekttiden, säger Daniel Hrafnkelsson, som för närvarande arbetar med att ta fram beslutsunderlag till det omfattande konverteringsprojektet.

Träpellets – ett förnybart bränsle med låg miljöpåverkanSatsningen bidrar till att säkra den fram-tida fj ärrvärmeproduktionen i Uppsala, som är en av Sveriges mest expansiva och snabbväxande kommuner. Träpellets är ett bränsleslag med många fördelar.

Förutom att det är förnybart beräknas

Uppsala rustas för förnybar uppvärmning

Daniel Hrafnkelsson

På Vattenfalls värmeanlägg-ning i Uppsala, som producerar fj ärrvärme till drygt 95 procent av alla fastigheter i staden, pågår ett projekt som ska minska koldioxidutsläppen och bidra till en hållbar framtida energiförsörjning.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Vatten-falls över-gripande mål är att bli kol-dioxid-neutrala år 2030.Johan Siilakka

En av de största utma-ningarna är att genomföra projektet med så små störningar som möjligt.Daniel Hrafnkelsson

en stor del av den pellets som Vattenfall kommer att använda på sin anläggning i Uppsala kunna komma köpas från aktörer i regionen, vilket minskar miljöpåverkan och gynnar den regionala tillväxten. Tillgången på torvbriketter är i allmänhet lägre än tillgången på träpellets, som oft a framställs av restprodukt från industrin. Torvförbrän-ningen har dessutom högre miljöpåverkan än förbränningen av träpellets.

En av fördelarna med att anlita Midroc i egenskap av externa projektledare är deras gedigna erfarenhet från konsultupp-drag i olika industrisektorer, vilket skapar förutsättningar för kompetens- och erfa-renhetsöverföring över industrigränserna.

– Bränslekonverteringen på vår an-läggning i Uppsala är ett led i Vattenfalls övergripande mål, att bli koldioxidneu-trala år 2030. Vi betraktar skift et från torv till träpellets som vårt nästa steg mot målet, vi planerar så småningom även att bygga ett nytt kraft värmeverk. Dessa två åtgärder bidrar tillsammans till att på sikt

halvera våra koldioxidutsläpp, säger Johan Siilakka, anläggningschef på Vattenfalls värmeanläggning i Uppsala.

Ökar dessutom värmepannans kapacitetVattenfall Värme Uppsala väljer vanligtvis att anlita extern projektledningskom-petens när det kommer till stora och verksamhetsövergripande projekt.

Eft er att ha jämfört ett antal olika ak-törer föll valet på Midroc, som Vattenfall tidigare har anlitat och haft goda erfaren-heter av i samband med att styrsystemen i avfallshanteringsprocessen byttes ut.

– Vår målsättning är att den ombyggda värmepannan ska vara i drift hösten 2016. I samband med ombyggnationen ökar vi också värmepannans kapacitet från 100 till 120 megawatt. Det rustar oss för att kunna producera fj ärrvärme till Uppsala även i framtiden, då kommunens befolkningsmängd sannolikt är större än i dagsläget, säger Johan Siilakka.

Vi bygger nya idrottshallarför halva kostnaden!”Kraven på idrottshallar är många och långtgående när det gäller energieffektivitet, långsiktigt hållbart materialval ur miljö- och slitagesynpunkt. Det har vi lyckats åstadkomma till en låg kostnad som vi sänker ju fl er hallar vi gör.”

Jonas Wikström, Arcona Lean Construction

Just nu bygger vi den fjärde av nio stycken likadana idrottshallar med vårt kostnadseffektiva hallkoncept – Vill du veta mer om Arconahallen? Besök www.arcona.se/arconahallen eller ring Jonas Wikström på 08-601 21 58.

www.arcona.se | info@arcona.se Stockholm tel 08-601 21 00 | Uppsala tel 018-24 77 40

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

12 Möjligheter IT-infrastruktur FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

IT utgör fundamentet i många företags aff ärssystem och tjänsteleverans, det är därför viktigt att tekniken blir en möjliggörare snarare än en bromskloss för aff ärsmöjligheter och tillväxt.

Svenskarna har på senare år utvecklats till ett av världens mest digitaliserade och uppkopplade folk. Det ställer förstås krav på de svenska företagens förmåga att möta kundernas eft erfrågan vad gäller snabba, tillförlitliga, funktionella och lättillgängliga tjänster online.

IT förvandlas oft a till en föränd-ringsbarriär i ett företag, det är först när företaget bestämmer sig för att investera i moderna och kraft fulla IT-lösningar som verksamheten verkligen kan accelerera och ta klivet mot morgondagen.

– Det råder ingen tvekan om att molnintegration är en viktig konkurrensfaktor idag. Genom att kunna köpa applikationer, pre-standa och kapacitet eft er behov ökar verksamhetens fl exibilitet, rörlighet, snabbhet och kostnadseff ektivitet fl era gånger om, säger Erik Johannis-son, ansvarig för marknadsföring av Tietos molntjänster.

Tjänster underlättar övergången till molnbaserad IT-infrastrukturMånga företag har äldre egenutveck-lade system som kan vara svåra att fl ytta över till molnet. Somliga är osäkra på möjligheterna med molnet för den egna organisationen, andra oroar sig över säkerheten eller ställer sig frågande till hur integrationen

mellan företagets befi ntliga IT-infra-struktur och molnbaserade lösningar ska genomföras i praktiken.

Förutsättningarna för att ta sig in i molnet varierar med andra ord mellan olika organisationer. På senare tid har därför ett antal tjänster som underlät-tar företagens övergång till en molnba-serad IT-infrastruktur lanserats.

Ett sådant exempel är hybrid-tjänster, som säkert och eff ektivt integrerar privata och publika molntjänster. Företag med befi ntliga egenförvaltade system eller system som förvaltas av olika leverantörer är oft a i behov av en process som suc-cessivt kopplar samman verksamhe-ten med molnet.

Branschspecifi ka moln svarar upp till branschunika krav– Molntjänster, ”IT på kran”, ger

företag en möjlighet att anpassa sina IT-investeringar i form av applikatio-ner, prestanda och kapacitet utifrån verksamhetens föränderliga behov. Molnbaserade tjänster kan enkelt skalas upp eller ner i takt med att kundunderlaget växer eller minskar. Det innebär att företag som inves-terar i molnbaserade tjänster aldrig riskerar att fastna med en överkapa-citet, säger Erik Johannisson.

– Många företag som är intres-serade av att övergå till en molnba-serad IT-infrastruktur har hittills hindrats av att de molnbaserade tjänsterna i allmänhet har en generell inriktning som anpassats för många olika företag i ett brett spektra av branscher. Därför har vi satsat på att utveckla molnbaserade tjänster som skräddarsytts utifrån specifi ka bransch behov. Finanssektorns

IT-behov och krav på säkra IT-lösningar skiljer sig markant jämför med exempelvis detaljhandeln eller mediebranschens behov. Molntjäns-ter som designats för att uppfylla de senaste juridiska kraven, säkerhets-kraven och funktionsmässiga kraven i varje specifi k bransch är en av de starkaste trenderna på molnområdet, säger Jimi Inge, ansvarig för moln-tjänster på Tieto.

Användarvänliga lösningar öppnar upp för fl erEtt sådant exempel är Tietos Finance cloud, som är skräddarsytt utifrån bankernas behov vad gäller certi-fi erade lösningar, säkerhet och högt ställda juridiska krav.

I sin strävan eft er att eff ektivisera IT-hanteringen väljer allt fl er företag att samla hela sin samlade IT-lösning hos en aktör. Det bidrar bland annat till att underlätta problemlösningen eft ersom ansvaret vilar på en aktör snarare än två, tre eller ännu fl er tjänsteleverantörer.

Jimi Inge berättar att Tieto Finance Cloud är resultatet av många års utvecklingsarbete med rigorösa tester, användar- och kundundersök-ningar. Kunderna upplever att de inte bara sparar tid och pengar, utan även ökar verksamhetens eff ektivitet och produktivitet med den nya tjänsten.

Dessa branschanpassade moln-lösningar är tillräckligt användar-vänliga för att tillåta även användare på företagens marknadsavdelning att använda tjänsterna för att exempelvis genomföra en webbaserad mark-nadsföringskampanj.

Tidigare krävde den typen av insatser oft a kompetens och insatser från IT-avdelningen, men i branschspecifi ka molntjänster medför användarvänligheten att även medarbetare utan någon djupare IT-kompetens kan hantera verktygen. Molnbaserad IT ger helt enkelt Stockholms tillväxtföretag de verktyg de behöver för att möjliggöra ytterligare tillväxt.

Molnbaserad IT plattform för tillväxt

Molntjänster ger en möjlighet att anpassa sina IT-investeringar utifrån verksamhetens föränderliga behov.Erik Johannisson

Täby kommun växer med Arninge-UllnaArninge-Ullna, i den östra delen av kommunen, är en av fyra priori-terade utvecklingsområden i Täby kommuns långsiktiga tillväxtstrate-gi. Här ska cirka 2000 nya bostäder byggas och handelsområdet växa, i anslutning till friluft sliv och rekreationsytor. När Roslagsbanans nya station i Arninge invigs 2018 kommer den expansiva stadsdelen bli än mer attraktiv.

I Täby kommuns vision för området ingår ett rekreationsområde vid Ullnasjöns södra strand. Här pla-neras också ett resecenter som knyter ihop regionen med buss och spårbu-ren kollektivtrafi k. När utbyggnaden av Roslagsbanan står klar fördubblas dessutom dess kapacitet.

En ny och mer sammanhållen handelsplats bidrar med ser-vice till området och diversifi erar Arninges befi ntliga handelsutbud. Arninge, som hittills mestadels inrymt sällanköpshandel samt företag, blir en attraktiv och mångfacetterad stadsdel med rätt förutsättningar för en god livskva-litet, bland annat med närhet till golfb ana och strövområden. De nya bostäderna byggs med varie-rande upplåtelse- och bostadsfor-mer, såväl småhus som hyres- och bostadsrätter i fl erfamiljshus. Stadsdelen kompletteras dessutom med nya förskolor och skolor.

Täby är en självklar del av den snabbväxande Storstockholmsregio-nen. Arninge- Ullna är, tillsammans med Roslags-Näsby, galoppfältet och Täby Centrum, ett av kommu-nens strategiska tillväxtområden i anslutning till Roslagsbanan., säger Leif Gripestam (M), kommunstyrel-sens ordförande i Täby.

Ostlänken skapar bra förutsättningarOstlänken är en drygt femton mil lång planerad dubbelspårsjärnväg mellan Järna och Linköping som syft ar till att knyta Östergötland, Södermanland och Mälardalen närmare varandra, vilket bland annat möjliggör en smidig arbets-pendling i hela regionen.

Ostlänken utgör en pusselbit i den framtida Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg, via Borås och Jönköping. När Ostlänken står klar kan den även eff ektivisera resandet mellan Stock-holm och Malmö.

Den utredning som genom-förts om Ostlänken är klar och regeringen angav Ostlänken som en prioriterad satsning i infra-strukturpropositionen som kom i oktober 2012.

– Ostlänken ger Norrkö-pings- och Linköpingsregionen en stark koppling till Stockholm, vilket medför att fl er i framtiden kan bo i Norrköping och arbeta i Stockholm, vd för Nyköpings-Östgötalänken AB.

Den snabba tillväxten i Stockholmsregionen innebär förstås att många av regio-nens företag befi nner sig i en tillväxtfas som ställer höga krav på en kraft full, skalbar och säker IT-infrastruktur.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Erik Johannisson, Tieto.

Vi är sju län med närmare 4 miljoner invånare. Tillsammans arbetar våra politiker och tjänstemän för en sammanhållen, hållbar region med

infrastruktur och kollektivtrafik som underlättar människors vardag. Mälardalsrådet, en samverkansorganisation för kommuner och landsting

i Stockholm-Mälarregionen, koordinerar arbetet. Nu tar vi nästa steg i det storregionala samarbetet med fokus på internationella, nationella och

regionala transporter, regional utveckling, kollektivtrafik och godsfrågor. Målet är en ny storregional systemanalys 2016 med gemensamma prioriteringar.

Vill du veta mer? Hör av dig! www.malardalsradet.se

Samarbetet gör oss starka! www.enbattresits.se

HEJ!

Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

Det är en dag i övermorgon ocksåMed 75 år i branschen har vi på Riksbyggen lärt oss ett och annat om människor, relationer och långsiktighet. Ja, den långa erfarenheten har gjort att vi ligger i framkant när det handlar om att utveckla och förvalta hållbara bostäder. All den samlade erfarenheten kommer våra kunder till godo i form av välplanerade och härliga boendemiljöer med närhet till grönområden, kommunikationer och service. Varje nytt bostadsprojekt ser vi som ett långt och varmt förhållande som ska hålla i många år.

Vi drivs av att hjälpa bostadsrättsföreningar, offentliga fastighetsägare och företag att skapa ett bra boende i funktionella och effektiva hus. Vi drivs även av att skapa trivsel, ekonomi, trygghet och hållbarhet. Kort sagt; vi gillar när saker och ting håller i längden.

Titta in på riksbyggen.se och se vad vi kan göra tillsammans idag, i morgon eller i övermorgon.

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

14 Profilintervju Maria Rankka FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

arkitektur för en urban värld

www.urbandesign.se

FOTO: RO

BIN HAYES

Stockholms och Uppsala län är tillsammans en region som på många sätt är mycket konkurrenskraftig och som är inne i en positiv spiral. Goda kommunikationer, hög utbildningsni-vå och en kritisk massa av befolkning är bara tre exempel på drivkrafter.

– I näringslivet finns här en – i internationellt perspektiv – stark hu-vudkontorsekonomi. Trots sin relativa litenhet finns i Stockholmsområdet huvudkontor för ett stort antal interna-tionella företag, säger Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare.

I Stockholm finns nämligen elva globala huvudkontor. Antalet städer i världen som har fler kan räknas på fingrarna.

– De globala huvudkontoren och det faktum att många utländska före-tag gärna lägger sina Norden-kontor i Stockholmsområdet gör att det finns ett ekosystem av kvalificerade tjänsteföretag i regionen.

Därmed kan man se en posi-tiv spiral. Enligt henne har även Stockholmsområdet ett IT-kluster i klass med Silicon Valley om man tar hänsyn till befolkningens storlek.

– En position av denna typ är inget man kan slå sig till ro med. Det finns många städer i världen

som aktivt strävar efter att bli mer konkurrenskraftiga, säger hon.

Och Stockholms har av The Economist utsetts till att vara en av världens mest konkurrenskraftiga städer 2025. Om man nu spelar korten rätt vill säga.

Maria Rankkas uppdrag som vd för Stockholms handelskammare är att tillvarata medlemsföretagens intressen och främja näringslivet i regionen. Runt 2000 företag av olika storlekar och ålder är medlemmar. Även om mycket ser ljust ut för företagen finns det en befogad oro i leden. Ur många aspekter.

– Det enskilt största problemet på kort sikt är definitivt bostäder. Den är en mycket konkret hämsko som redan påverkar regionens tillväxt och därmed företagens möjligheter att växa och utvecklas i regionen.

Hon menar att det visserligen

gjorts en del politiska reformer, men att man måste göra något drastiskt för att lösa de verkliga knutarna.

Med det senare menar hon för det första förändrade och förenklade regelverk inom byggsektorn och förändrad kommunal markpolitik som kan stimulera byggandet av nya bostäder till vettiga prisnivåer.

Inlåsningseffekter som bygger in en orörlighet på bostadsmarknaden är det andra exemplet. Den uppmunt-rar bland annat äldre med utflugna barn att bo kvar i avamorterade ofta stora bostäder. Detta eftersom rea-vinstskaten – i dagligt tal ”flyttskatten” – gör att så stor del av köpeskillingen hamnar direkt i statskassan.

Det tredje hon vill lyfta fram är att det behövs göras göra något konkret för att komma till rätta med hyresmark-naden. En marknad som i hennes tycke totalhavererat. Ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter är bara ett symtom på detta.

– Det är extremt svårt för alla att komma in på hyresmarknaden i Stockholm. Ung, invandrad, med svag eller stark köpkraft. Det spelar ingen roll. Ett universitet eller ett företag kan ju inte ens få tag i en hyreslägen-het för en utländsk medarbetare här.

Brist på bostäder är det enskilt största hotet mot den ekonomiska utvecklingen i Stockholmsregionen, menar Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare.TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN FOTO ORLANDO G. BOSTRÖM

Det finns ett ekosystem av kva- lificerade tjänste- företag i regionen.

Bostadsbrist bromsar Stockholm Läs intervjun på mobilen!

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE Maria Rankka Profilintervju 15

Sakab hjälper företag inom industrin att lokalisera och genomföra åtgärder för ökad effektivitet och produktivitet inom

materialhantering, marksanering, miljöservice, logistik och avfallsbehandling. Och att spara på naturens resurser.

Vill du veta mer? Välkommen att kontakta Stefan Broman, telefon 070-375 78 01 eller e-post stefan.broman@sakab.se

Vårt samtal kan vara guld värt för din verksamhet.

Guldläge?

På dyra hyresmarknader som London eller Hong Kong är det möjligt även om det kostar, men i Stockholm finns det inte ens lediga objekt…

Denna bild menar hon bekräftas av en undersökning man lät göra där tillväxtföretag med under 100 anställda fick svara på frågor om utsikterna för att kunna expandera.

– 30 procent av företagen i regio-nen angav att de hade kunnat växa snabbare om det bara funnits bostä-der till den personal de egentligen hade behövt anställa.

Även om Maria Rankka konstaterar att bostäder är det största hindret för det lokala näringslivets utveckling så slår även den så kallade värnskatten mot regionen. Det är en skatt som inte är utformad som en traditionell bolagsskatt utan som istället är riktad mot anställda med inkomster över en viss gräns.

– Denna typ av skatt bromsar kunskapsintensiva näringsliv som Stockholm och Uppsala och dess internationella dragningskraft genom att det blir svårare rekrytera kompetent personal – främst från utlandet. Många ekonomer ha hävdat att staten i slutändan skulle tjäna på att plocka bort den, men man behål-ler den av politiska skäl.

Och hon menar att politiker även är klåfingriga på andra områden.

– Det har varit mycket diskus-sioner om vinster i välfärden, vilket skapat en stor osäkerhet bland företagen. Det finns många små

privata vårdbolag här i regionen och jag tror inte att politiker riktigt förstår de värden som dessa skapar. Förutom sysselsättning så handlar det även om att skapa en attraktiv vård i regionen.

Men det kanske största exemplet på politisk klåfingrighet återfinns kanske inom infrastruktur där det temporära byggstoppet för förbifar-ten och debatten om Bromma bara är två i raden.

– En av regionens största utmaningar för framtiden är bättre internationella flygförbindelser. Därför skulle det vara en katastrof om Bromma lades ned. Den behövs för att avlasta Arlanda, för att hålla samman lansändarna och utveckla näringslivet i hela Sverige. Här hoppas jag mycket på regeringens utredare – Anders Sundström – som själv kommer från en landsända som är beroende av inrikesflyg, avslutar Maria Rankka. n

De hade kunnat växa snabbare om det bara funnits bostäder till den personal de egentligen hade behövt anställa.

... Torbjörn Lång, vice vd på PB Teknik.

n Vilka åtgärder kan fastighets-ägare vidta för att spara energi?– Ett första steg är en inventering av det befintliga fastighetsbestån-dets energiförbrukning. Kartlägg vilken luftbehandlings- och uppvärmningsmetod som används. I fastigheter med el- eller oljebase-rade värmesystem är det klokt att undersöka om bergvärme kan vara ett kostnadseffektivt alternativ.

n Hur åstadkommer man en kostnadseffektiv energilösning?– Välj om möjligt gärna en bergvär-meanläggning som spetsar förång-arsidan med värme från köks kyla eller solfångare som ger varmvatten och bidrar till att öka COP-talet på värmepumpen. Tilläggsisolera taket med lösull eller skivor. Isolering av sockel och källarvägg kan även bidra till att komforten i husen ökar markant. Ventilationen har också stor inverkan på en fastighets energiförbrukning och totaleko-nomi. Jag rekommenderar ett luftbehandlingsaggregat med lågt SFP-tal, och att verkningsgraden på värmeåtervinningen är hög och att man behovsstyr ventilationen, vilket minskar energianvändningen för luftbehandling.

n Hur kan fastighetsägare mins-ka el- och vattenförbrukning?– En sänkning av SFPv minskar elanvändningen. En höjning av temperaturverkningsgraden för värmeåtervinnande värmeväxlarna minskar värmebehovet.Vattenför-brukningen minskas i första hand med luftinblandande perlatorer på blandarna. Förvärm vattnet i avloppsväxlare och komplettera med solfångare.

Maria Rankka är sedan 2010 vd för Stockholms Handelskammare Hon har tidigare varit vd för tan-kesmedjan Timbro och delägare i kommunikationskonsultföretaget Prime. Hon sitter styrelsen för Stockholmsmässan, Svenska Jägareförbundet och Trafikverket.

Smart Fakta

Hallå där...

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

16 Utmaning Hallbrist FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Bristen på idrottshallar i Stock-holmsregionen leder till att föreningar oft a hänvisas till udda träningstider, exempelvis sena kvällar eller tidiga morgnar. Bristen medför också att avstånden till de tillgängliga idrottshallarna riskerar att bli längre än nödvändigt samt att föreningar inte alltid har tillgång till hallar i den utsträckning de önskar.

– Flera faktorer har bidragit till det kraft iga underskottet på idrottshallar i Stockholmsområdet, däribland den tuff a konkurrensen om tomtmark som är tillgänglig och enkelt kan nås med kollektiva färdmedel. I dagsläget tvingas Stockholms stad och krans-kommunerna oft a bygga idrottshal-

lar på tomter som saknar optimala markförutsättningar, vilket innebär att grundläggningskostnaderna många gånger blir högre än planerat, säger Jonas Wikström, som arbetar med idrottshallsprojekt i Stockholms-området på Arcona.

Standardiserat byggande kapar kostnaderArcona, som för närvarande bygger två idrottshallar och har ytterligare en hall på gång i Stockholms stad och dessutom bygger en rackethall i Huddinge kommun, har under årens lopp utvecklat en eff ektiv modell för just idrottshallsbyggnation.

De har utvecklat ett framgångs-rikt koncept som tål att upprepas gång på gång, ett standardiserat system som uppfyller kommuner-nas högt ställda krav på funktion,

energieff ektivitet, slitagetålighet och kapacitet. Med hjälp av en färdig standardlösning som justeras och anpassas till beställarens krav svarar Arcona upp till såväl kommunernas som idrottsutövarnas krav möjlig-görs kostnadseff ektiv byggnation av de nya idrottshallar som eft erfrågas i Stockholmsområdet.

– Även om vi är bra på att bygga kostnadseff ektiva hallar så är vi förstås beroende av tillgången på bebyggelsebar mark. Det tar oft a tid att hitta tillräckligt attraktiva tomter till en rimlig kostnad. Kraven på idrottshallar har förändrats på senare år, fokus ligger numera på multihal-lar som kan anpassas till många olika typer av idrotter. De vanligast före-kommande idrotterna i Stockholms-regionen för tillfället är innebandy, basket, volleyboll och handboll,

men trenderna vad gäller populära idrotter förändras snabbt. Eft ersom hallarna sannolikt kommer att ha en hög beläggning är det också mycket viktigt att de byggs med beständiga material som tål ett omfattande slitage, säger Jonas Wikström.

Ökar kostnadseff ektivitetenHan rekommenderar kommuner som upphandlar byggnationen av idrottshallar att samordna sina bygg- och funktionskrav med andra kommuner, vilket gör det lättare för entreprenörer att projektera och bygga kostnadseff ektivt med bibehållen kvalitet.

– Kraven på idrottshallar är många och långtgående när det gäller energieff ektivitet, långsiktigt hållbart materialval ur miljö- och slitagesynpunkt. Det har vi lyckats åstadkomma till en låg kostnad som sänks ju fl er hallar vi gör. Markplät-tar i anslutning till befi ntliga skolor är oft a underutnyttjade och därmed en stor tillgång i arbetet med att bygga fl er idrottshallar. I anslutning till skolor fi nns oft a en befi ntlig detaljplan, vilket eff ektiviserar och snabbar upp vägen fram till ett bygglov, säger Jonas Wikström.

I Stockholmsområdet är konkurrensen om tomt-marken hög och ledtiderna från projektering till färdig idrottshall är relativt lång. Nu pågår dock initiativ som kan bidra till att öka Stockholmarnas tillgång till idrottshallar.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Idrottshallbrist kräver lösningar

Fokus ligger numera på multihallar som kan anpassas till många olika typer av idrotter. Jonas Wikström

Drömmen om den moderna stadenVad kostar drömmen om den moderna staden? Hur hållbara är urbana visioner som prioriterar konkurrens och skapar segregation och marginalisering? Hur kan vi bygga den rättvisa staden, som kan leda vägen till en hållbar samhälls-utveckling?

Idealen om den moderna och konkurrenskraft iga staden sprider sig globalt. Mycket resurser satsas på urban förnyelse och spektakulära projekt som till exempel Stockholm Waterfront som symboler för fram-gång, samtidigt som urban segrega-tion blir djupare. Strävan eft er en stad i ”världsklass” är påtaglig även i delar av världen där fattigdomen är utbredd. I Afrika rivs det ner stora informella bostadsområden för att ge plats åt nya lyxbostäder och köp-centra, som byggs med utländska investeringar.

Tidigare invånare avhysas och förlorar sin plats i staden. Andra fattiga såsom gatuförsäljare tvingas bort från stadskärnan, där inkomst-möjligheterna är störst. De anses inte passa in i bilden av den ”mo-derna” staden, inspirerad av västs stadsideal. Spänningarna växer när de fattigas behov och kunskap ignoreras. Kan man tänka staden i sin helhet, där alla inkluderas? Hur kan den privata sektorn bidra till att bygga socialt hållbara städer?

Dessa frågor studeras nu av forskare inom Th e Stockholm Urban and Regional Research Environment (SURE), vid Kulturgeografi ska insti-tutionen, Stockholms universitet.

Kraven på idrottshallar är många och långtgående när det gäller energi-eff ektivitet, långsiktigt hållbart materialval ur miljö- och slitagesynpunkt.Jonas Wikström

ARNINGE-ULLNA – HÄR KNYTER DU IHOP DITT NYA LIV

Täby  växer.  Täby  centrum,  Arninge-­Ullna,  galoppfältet  och  Västra  Roslags  Näsby  är  fyra  nya  stadsdelar  med  totalt  10  000  bostäder  som  just  nu  planeras  och  byggs.  Varje  område  kommer  att  ha  sin  egen  unika  prägel.  Samtidigt  som  det  skapas  en  stadsmässig  bebyggelse  bevaras  halva  Täby  grönt,  med  varia-­tionsrika  parker,  orörda  skogar,  vatten  och  öppna  kulturlandskap.  

ANNONS

Illus

tration:  Edv

all  A

rkite

kter  AB/Ossian  Arkite

ktur

Illus

tration:  San

dell  Sa

ndbe

rg

Foto:  O

lof  H

olda

r

I  den  norra  delen  av  Täby  växer  nya  bostads-­  områden  upp  som  knyts  ihop  med  handel,  re-­  kreation  och  ett  resecentrum  som  gör  det  enkelt  att  pendla  mellan  hem  och  arbete.  

Enkelhet  i  vardagen  är  det  som  kännetecknar  

boende  i  Arninge-­Ullna.  Här  kan  du  arbeta,  bo  och  

tillbringa  din  fritid  i  den  omgivande  naturen  och  samti-­

ger  dig  stor  valfrihet  när  du  ska  välja  bostad.  Här  

som  förenar  är  närheten  till  natur  och  rekreation.  Här  

Ullnabacken  hittar  du  både  vandringsleder  och  skid-­

Välj  Kanalkvarteren  eller    Skogskvarteren  i  Ullna  Strand

består  av  två  delområden.  Kanalkvarteren  närmast  

Ullnasjön,  som  får  en  mer  stadslik  karaktär,  och  

-­

Skola  och  stadspark  i  Hägerneholm

-­

-­

ger  dig  alla  möjligheter  att  leva  ett  aktivt  liv.

fastpartner.se | 08-402 34 60

FastPartner arbetar långsiktigt med att äga och förvalta fastigheter i Sveriges mest expansiva regioner. Vår ambitionär att vara en smidig och effektiv partner för företag som vill ut-veckla sin verksamhet. Vi växer och söker förvaltare och drift-tekniker. Låter det intressant? Besök fastpartner.se/om-fastpartner/lediga-tjanster

Vår nyförvärvade fastighet Hilton 2 i Solna, vid E4:ans infart till city, erbjuder modernakontorslokaler med garage i storleken 850- 2 000 m2. Området är populärt, och många företagväljer att placera sitt huvudkontor här. I vårt övriga fastighetsbestånd har vi både lager-, logistik- och industrilokaler i Stockholm, Gävle, Mälardalen, Norrköping, Växjö, Malmö ochGöteborg samt kontorsytor med cityläge. Söker ni nya lokaler hos en långsiktig hyres-värd vars prioritet är att sköta och förvalta sina fastigheter? Kontakta oss!

På jakt efter kontor?Eller nytt jobb? Kontakta FastPartner – ett av Sveriges

snabbast växande fastighetsföretag.

Ring08-402 34 60för visning!

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

18 Framtid Expansion FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

www.skanska.se

Två filmer och nak ™temmeh nojliM

förändra hur du ser på

stemmargorp nojlim

möjlig- heter

Kostnadsfri konsultation?Låt oss tillsammans titta på vilka åtgärder som bör genomföras utifrån fastig-hetens behov, områdets

-maskrev hco reteh giljömhetens plånbok. Du hittar

åp nosrep tkatnok alakol nidskanska.se/miljonhemmet.

Bara nyfiken?Slå en signal till Susanne Sjöblom, ansvarig för Miljon hemmet, på 010-448 72 96.

Kostnadsfri konsultation?Låt oss tillsammans titta på vilka åtgärder som bör genomföras utifrån fastig-hetens behov, områdets

-maskrev hco reteh giljömhetens plånbok. Du hittar

åp nosrep tkatnok alakol nidskanska.se/miljonhemmet.

Bara nyfiken?Slå en signal till Susanne Sjöblom, ansvarig för Miljon hemmet, på 010-448 72 96.

Ett hållbart samhälle börjar där människor borSe filmen om Vivalla, vårt sam-arbete med Örebrobostäder, där de boendes delaktighet leder till social hållbar ut-veckling av hela området: skanska.se/vivallafilm

Filmen om MiljonhemmetLäs mer om Miljonhemmet, olika referensprojekt och se filmen på skanska.se/miljonhemmet

Som kommunal eller privat fastig hets-ägare kan du ta del av Sveriges största kunskapsbank för renovering av bo-stadshus byggda under efterkrigstiden och fram till slutet av 70-talet.

I Skanskas koncept ”Miljonhemmet” har vi samlat erfaren heter från vårt arbete med miljon programmen. Dessutom har vi skapat unika och strukturerade sätt att arbeta med husen och människorna i dessa bostads områden, där vi tar hänsyn till alla dimen sioner på hållbarhet; från ekonomi och grönt, till sociala aspekter.

Vill du vara med och utveckla samhället tillsammans med oss? Lägg några minuter på filmerna nedan och kontakta oss sedan för en förutsättningslös diskussion.

Ett hållbart samhälle börjar där människor borSe filmen om Vivalla, vårt sam-arbete med Örebrobostäder, där de boendes delaktighet leder till social hållbar ut-veckling av hela området: skanska.se/vivallafilm

Filmen om MiljonhemmetLäs mer om Miljonhemmet, olika referensprojekt och se filmen på skanska.se/miljonhemmet

Som kommunal eller privat fastig hets-ägare kan du ta del av Sveriges största kunskapsbank för renovering av bo-stadshus byggda under efterkrigstiden och fram till slutet av 70-talet.

I Skanskas koncept ”Miljonhemmet” har vi samlat erfaren heter från vårt arbete med miljon programmen. Dessutom har vi skapat unika och strukturerade sätt att arbeta med husen och människorna i dessa bostads områden, där vi tar hänsyn till alla dimen sioner på hållbarhet; från ekonomi och grönt, till sociala aspekter.

Vill du vara med och utveckla samhället tillsammans med oss? Lägg några minuter på filmerna nedan och kontakta oss sedan för en förutsättningslös diskussion.

Infrastrukturinvesteringar, tillväxt och satsningar nya bostäder har ett nära samband, det märks inte minst i Nacka. Nacka kommuns storslagna planer på en mer stadslik bebyggelse hänger ihop med SL:s planer på en förlängning av tvärbanan samt en ut-byggnad av tunnelbanan med tre nya stationer i kommunen. Sammanlagt planerar Nacka kommun för drygt 14 000 nya bostäder.

Det kanske mest uppmärksam-made stadsomvandlingsprojektet i Nacka kommun är Kvarnholmen, en del av kommunen som tidigare varit isolerad från övriga Nacka. Kvarnholmen, som ligger mittemot Djurgården, har tidigare bestått av gamla industribyggnader. I den omvandlade stadsdelen kombineras

upprustade industribyggnader med bevarad charm och karaktär med nybyggda hus. Här planeras drygt 3000 bostäder samt skolor, kulturcen-trum och kontor. Den nya stadsde-len beräknas stå klar år 2025 och utbyggnaden stöttas av en infrastruk-tursatsning som omfattar en tunnel genom Ryssbergen och en bro över Svindersviken.

Finnboda varv omvandlas till bostadsområdeI sydvästra Boo, som är en del av Nacka kommun, anläggs Tollare, en ny stadsdel som ska bestå av drygt 900 bostäder med varierande upp-låtelseformer. I den nya skärgårds-nära stadsdelen anläggs även torg, badplats, en småbåtshamn, förskolor, äldreboende, en strandpromenad samt lokaler för handel och service. Hela stadsdelen beräknas stå klar år 2021. Ytterligare ett område som hål-ler på att byta skepnad är Finnboda varv, som för närvarande omvandlas till ett stort nytt bostads- och arbets-platsområde, Finnboda hamn, med drygt 700 lägenheter. Här har bland annat den gamla anrika svetshallen renoverats och omvandlats till fyrtio moderna lägenheter med utpräglad industrikänsla.

Infl yttningen i de sista lägenhe-terna i Finnboda hamn planeras till 2018. På Nobelberget, mellan Sickla industriväg och Järlaleden, planeras stadsmässig bebyggelse med drygt 600 lägenheter, bland annat bostads-hus på upp till tio våningar.

Ny stadsdel växer fram mellan Sundbyberg och BrommaStadsdelen Annedal, på gränsen mellan Sundbyberg och Bromma, växer fram i snabb takt. Tanken är att Annedal, som byggs på gammal industrimark i närheten av Sol-valla, ska länka samman Stockholm, Sundbyberg och Solna. När den nya

stadsdelen i anslutning till Bällstaån står klar ska den inrymma 5000 per-soner. Drygt 2000 bostäder, skolor, butiker, torg, lekplatser, parker och kommersiell service växer fram i An-nedal, som baseras på en stadsmässig utformning.

Ytterligare en stadsdel som växer fram i Sundbybergs kommun är Stora Ursvik, en stadsdel som planeras för att kunna inrymma 18 000 invånare. Ambitionen med Stora Ursvik, som ligger norr om Enköpingsvägen, på gränsen mot Kymlingelänken, är att skapa en stadsdel som kombinerar småstadskänsla med närheten till na-tur och rekreationsområden. Första

spadtaget till den nya stadsdelen, som fortfarande växer med nya bostäder, togs 2005. 2025 räknar man med att hela stadsdelen står klar.

Tuletornen- nytt landmärke i centrala SundbybergÄven i centrala Sundbyberg sker stora omvandlingar. Stadsutvecklingspro-jektet kvarteret Signalfabriken, är gamla industrilokaler som rustats upp och kompletterats med nybygg-nation. I slutet av 2014 var det dags för infl yttning i Tuletornen i Sundby-berg, två sextonvåningshus bestående av totalt 180 bostadsrätter. De två husen blir kommunens hittills högsta bostadshus och har goda möjligheter att utvecklas till Sundbybergs nya landmärke.

FOTO

JM

ILLU

STR

ATI

ON

ALM

A A

RK

ITEK

TER

Nacka och Sundbyberg växer snabbt I Kvarnholmen, Nacka planeras drygt 3000 bostäder. Annedal ska länka samman Stockholm, Sundbyberg och Solna. Stora Ursvik, Sundbyberg.

Tollare, en ny stadsdel i Nacka kommun.

Storstockholm växer i snabb takt och många av de nya bostäder som byggs och nya stadsdelar som tillkommer fi nns utanför innerstaden. Två av de kommuner som växer snabbast just nu är Nacka och Sundbyberg. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Information om hur Stockholms stad växer fi nns på www.bygg.stockholm.se/. Där fi nns informa-tion om nya stadsdelar och aktu-ella byggprojekt i de stadsdelar som ingår i Stockholms stad.

Smart Fakta

Katrineholm – en modern och kaxig kommun i Stockholms närhet

ILLUSTRATION: ANDREAS BENGTSSON, ANNA CARLSSON & JOHANNA ENHÖRNING

Fler och fler upptäcker Katrineholm, framför allt på grund av det fantastiska läget. Många drar sig närmare Stockholm och Katrineholms kommun har ett läge som är perfekt för pend-ling. Det innebär att vi satsar på nya bostäder för att möta inflyttningen. Här ska alla ha möjlighet att hitta ett boende som passar.

Katrineholm är verkligen på gång, befolk-ningen ökar ständigt. Det byggs bostäder, och det planeras för ännu fler. I takt med be-folkningstillväxten stiger också efterfrågan på förskoleplatser. Under november 2014 inled-de vi därför arbetet med att starta upp 15 nya förskoleavdelningar. Hos oss är förskola och skola en del av vår stad och landsbygd, och framförallt en del av Katrineholms framtid.

Katrineholms nya stortorgUnder våren 2014 inleddes en arkitekt- tävling där uppdraget var att rita ett nytt hus till Stortorget i Katrineholm. Av totalt 135 tävlande bidrag från tio olika länder utsåg en enig tävlingsjury Andreas Bengtssons, Anna Carlssons och Johanna Enhörnings skimrande torghus Klädd till fest till slutgiltig vinnare av prissumman på 400 000 kronor.

Katrineholms nya torghus anpassar sig till dagens situation och historia men pekar mot framtiden. Byggnaden rymmer många lägenheter och lokaler och ger intryck av att vara ”ett stort litet hus”. Ett fantastiskt solläge vid torgbyggnadens söderfasad ger dessut-

om goda förutsättningar för ett myllrande café- och restaurangliv.

– Tävlingsjuryn har haft ett intensivt men väldigt roligt uppdrag med att kora vinnarna. Vi har noggrant studerat samtliga förslag och känner oss trygga med de fem förslag som vi slutligen valt att prisbelöna. Det vinnande förslaget har småstadens kvalitéer och visar upp sin skönhet i all enkelhet, säger samhällsbyggnadsförvalt-ningens chef och tävlingsjuryns ordförande Lars Hågbrandt.

EriksbergsvägenInom området intill Eriksbergsvägen, cirka två kilometer från centrala Katrineholm, planeras det för nya bostäder i form av enbostadshus och flerbostadshus. Tanken är att den plane-rade bebyggelsen ska anpassas till naturen. Boendemiljön är attraktiv och varierad, i ett både centralt och naturnära läge.

Ledordet för bostadsplanerna vid Eriks-bergsvägen är flexibilitet. Bostäderna ska utformas så att invånarna har möjligheter att bygga ut och till när behoven uppstår. Genom att prova nya samarbetsformer, lyss-na till kommuninvånarnas behov och bjuda in arkitekter och byggföretag som kan ge förslag på hur framtidens bostäder kan ut-formas, gör Katrineholms kommun konkret skillnad såväl i bostadsdebatten som i den lokala tillgången på funktionella bostäder.

Vi behöver stän-digt nya duktiga

medarbetare till vår kommun. Gå in

på katrineholm.se för att se våra

lediga tjänster.

Välkommen till oss!

www.katrineholm.se

Katrineholms nya torghus ”Klädd till fest”.

ANNONS

VI HJÄLPER DIG ATT JÄMFÖRA FACTORINGBOLAG

OCH VÄLJA RÄTT AVTAL

FAKTURAKÖP | FAKTURABELÅNING | FACTORING

www.fakturum.se

NYSMART

TJÄNST

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

20 Expertpanel FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

I Täby utanför Stockholm har energiföretaget LAFOR byggt två stora energiprojekt som omfattar 60 000 kvadratmeter boyta. Projektet har resulterat i en kraftig minskad driftkostnad, lägre miljöbelastning samt högre marknadsvärde på fastigheterna.

Energiföretaget LAFOR bygger stora värme- och kylanläggningar baserade på värmepumpar. Företa-gets kunder utgörs av till exempel bostadsrättsföreningar samt publika och kommersiella fastigheter.

– En vanlig missuppfattning är att bergvärme enbart lämpar sig för vil-lor, vilket är helt fel. Vi har över åren levererat ett stort antal anläggning-ar, bara i år har vi byggt anläggning-ar med en installerad värmepump-effekt på över 1500 kW, säger Claes Forsman, VD för LAFOR.

Ökar marknadsvärdet på fastighetenAtt geoenergi, eller bergvärme som det kallas i dagligt tal, genere-rar stora besparingar är den främsta anledningen till att allt fl er investe-rar i en anläggning.

Enligt Claes Forsman lyder en tumregel att bergvärme, gärna kombinerat med frånluftåtervinning, kan spara cirka 2/3 av uppvärm-ningskostnaden. Men det fi nns även andra fördelar som att klimatpå-verkan minskar när till exempel ol-jeanvändningen minskar. Ofta ökar marknadsvärdet mer än vad själva installationen kostar.

Halvering av driftskostnadenEfter två års drift av anläggningarna i Gribbylund och Fregattvägen visar det sig att kostnaden för all energi

till fastigheterna har kunnat mer än halverats. I Gribbylund skedde en konvertering från direktverkande el till vattenburen värme med radia-torer, markförlagda kulvertar och gemensamma energicentraler.

Totalt byggdes åtta energi-anläggningar som baseras på berg-värme med återvinning av all frånluft-värme samt laddning av borrhålen.

– Värmen lagras i berget som om det vore ett stort batteri. Energin, eller värmen, tas sedan ut vid ett senare tillfälle när vintern kommer, säger Claes Forsman, ansvarig på LAFOR.

I det andra bostadsområdet i Täby, Fregattvägen, medförde LAFOR:s lösning såväl stora kost-nadsbesparingar som miljövinster när oljepannor ersätts med berg-värme, se bild.

www.lafor.se

LAFORs bergvärme-lösningar halverar driftkostnaden

ANNONS

Staffan CorpVD, BRUNNBERG & FORSHED

ARKITEKTKONTOR

Susanne SjöblomKONCEPTÄGARE,

MILJONHEMMET SKANSKA

Erik JarlövARKITEKT OCH GRUNDARE,

URBAN DESIGN

Experterna om Stockholms framtid

Vilka är dina tankar kring Stockholms utveckling?– Trycket på nya bostäder i Stockholm är stort. Samtidigt menar vi att det är viktigt att inte skapa miljonprogrammet 2.0, inte minst när det gäller grundläggande arkitektonisk kvalitet och rummet mellan husen. Nya och gamla byggnader måste samverka och tala med varandra, ha ett arkitektoniskt uttryck som fungerar med det befintliga och bidra till att rummen mellan husen inbjuder in till vistelse.

Ni pratar ofta om social arkitektur. Vad innebär det?– Social arkitektur är arkitektur som på olika sätt främjar möten och interaktion mellan människor. Vår övertygelse är att det är just socialt sammanhang och möten mellan männ-iskor som ger välbefinnande till individen, attraktionskraft till platser och kreativitet till företag. Det kan handla om att förena exem-pelvis kultur, butiker, bostäder och kontor som tillsammans bildar mötesplatser där människor möts och trivs. Ett kontorshus kan skapa dyna-mik genom att ha ett café på entréplan öppet för allmänheten. Signalfabriken i Sundbyberg är utformat som ett italienskt torg med butiker, gym, bibliotek och restauranger i bottenplan. Ovanför finns bostäder och kontor. Torget blir en öppen och naturlig mötesplats i kvarteret.

Varför behövs levande mötesplatser i staden?– I en expansiv storstad bör man inte under-skatta behovet av mötesplatser. Det är först när människor befolkar en plats som den blir attraktiv på riktigt. När vi arbetade med en galleria i centrala Karlstad vände vi butikerna och bostäderna ut mot gatumiljön för att bidra till att skapa naturliga mötesplatser och främja stadens traditionella gatuliv.

Vad är Miljonhemmet och vad är Skanskas syfte med satsningen?– Miljonhemmet är Sveriges största kunskaps-bank för renovering av bostäder och lanserades 2011. Kunskapsbanken bygger på dokumente-rad erfarenhetsåterföring från våra projekt och innehåller bland annat arbetsmetoder, checklis-tor, analyser, energieffektiviseringar och forsk-ningsresultat. Miljonhemmet står för ett hållbart samhällsbyggande där vi hjälper kunden att väga in ekonomi, miljö och sociala faktorer genom att ta ett helhetsgrepp på ombyggnadsprocessen.

Berätta om ett konkret projekt i Stockholmsområdet!– Vi renoverar bostadsprojekt över hela Sverige Projekten är av olika dignitet, allt ifrån ytfinish till totalrenovering. I Västra Skärholmen energi-effektiviserar vi fastigheter åt Svenska Bostäder. Vi tilläggsisolerar, renoverar betongen i loft-gångarna samt förstärker de bärande pelarna. Fasaderna putsas om och får ny kulör och nya fönster monteras. Balkongerna får nya fronter i perforerad plåt och kläs in med nytt skiv-material. Parallellt sker även gårdsutveckling. Alla åtgärder görs för att skapa en modernare, trivsammare och tryggare boendemiljö.

Vilka långsiktiga resultat hoppas ni att Miljonhemmet ska generera?– Genom vårt strukturerade arbetssätt gör vi startsträckan kort och byggprocessen effektiv. Våra metoder och arbetssätt kan appliceras i alla delar av byggprocessen, allt för att få ökad produktivitet och sänkta kostnader för våra kunder. Vi vill såklart vara med och renovera alla bostäder även om de inte är byggda under Miljonprogramsåren. Våra arbetssätt och me-toder kan appliceras på de flesta fastigheter.

Hur bör man gå tillväga i planeringen av framtidens Stockholm?–Staden bör betraktas som en sammanhäng-ande väv och en blandning snarare än en emul-sion av olösliga ämnen som separeras i olika stadsdelar. Stockholm representerar en social och ekonomisk mångfald samt medborgare som accepterar och bryr sig om varandra. Sta-den fokuserar på stadsdelar med hög intäkts-potential, medan exempelvis miljonprogram-met betraktas som en ekonomisk belastning. Ser man till långsiktig ekonomi måste man se potentialen i befintliga strukturer.

Hur kan staden på bästa sätt tillvarata miljonprogramsområdenas potential?–Kommunikation, blandning och förtätning. Miljardkalkylerna för upprustning omfattar nybyggnadsstandard enligt passivhusnorm. Den grundläggande frågan är hur man kan tillgodose de boendes behov och önskemål och tillföra nya kvaliteter. Miljonprogrammet bygg-des som självständiga funktionsseparerade öar. En utmaning är att knyta ihop dem med övriga staden och möjliggöra etablering av bland annat verksamheter, handel, rekreation och odling. Boendekvaliteten, produktiviteten och kreativiteten ökar om staden gör det enkelt att starta näringsverksamheter i direkt anslutning till bostäderna. Hållbar tillväxt uppnås om rätt förutsättningar ges för boende att skapa tillväxt i sitt eget närområde.

Vilka tillväxtmöjligheter finns i miljonprogramsområdena?–Betrakta miljonprogrammet som möjlighet istället för problem. Markpriser är ofta låga vilket ger förutsättningar för fler entreprenö-rer. En stor mängd ungdomsbostäder och nya busslinjer till universitet och högskola skulle t ex ge nytt liv och ökad efterfrågan.

”Min idé är att arbeta tillsammans med personer som representerar olika matkulturer. Jag ser hyresrätten som en möjlighet för människor att starta ett liv i Stockholm. För mig är rätten till boende lika självklar som rätten till arbete.”

JOSEFIN UHNBOM, VD PROVINS MAT – DET NYA NORDISKA KÖKETMED AMBITION ATT SKAPA JOBB GENOM MAT

För att Stockholm också i framtiden ska kunna vara en attraktiv region för människor som vill jobba, studera och verka behövs det hyresrätter till rimlig kostnad.

Hyresrätten är en förutsättning för ett hållbart samhälle med goda livsvillkor för alla invånare. Ett samhälle som utvecklas.

dittlivsboende.se

I RÄTTEN ATT HYRA BOR MÖJLIGHETEN

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

22 Aktuellt Tillväxt FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Stockholm rankas dessutom samman-taget på en sjundeplats i rapporten, som rankar trettio utvalda städer utifrån tio områden som defi nierar attraktionskraft och tillväxtpotential.

Cities of Opportunity lyft er fram att de städer som når topplaceringar genom att uppnå en balans mellan områden som attraherar såväl människor som företag. Stockholm placerar sig återigen i topp-skiktet av världens huvudstäder och är

tillsammans med London och Paris en av tre europeiska städer i topp 10.

– Det är fantastiskt att Stockholm har rankats så högt i en tuff global konkurrens med världsstäder som London, New York och Singapore. Stockholmsregionen har defi nitivt en mycket stark plattform att utgå ifrån i sitt fortsatta tillväxtarbete, men för att rankas ännu högre i nästa rapport krävs ett ökat tempo, mer samverkan mellan aktörer från näringsliv, off entlig och ideell sektor samt snabbare beslutsprocesser vad gäller exempelvis bostadsbyggande och infrastrukturinvesteringar, säger Jan Stures-son, globalt ansvarig för PwC:s Global Government & Public Services Industries.

Han betraktar samverkan i gränslandet mellan den privata, off entliga och ideella sektorn som avgörande för Stockholms framtida tillväxt. Ett sådant exempel är de testbäddsmiljöer som framgångsrikt skapats i exempelvis Hammarby Sjöstad

Snabbare förändring stärker Stockholm

Jan Sturesson

Enligt den senaste upplagan av PwC:s globala rapport Cities of Opportunity är Stockholm världsledande inom områden som informations och kommu-nikationsteknik, IKT, hållbarhet, hälsa, trygghet och säkerhet.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Stock-holm rankas på en delad andra-plats vad gäller IT-relaterade frågor.Margareta Irenaeus

Stockholm har rankats högt i en tuff global konkurrens med världs-städer.Jan Sturesson

och Norra Djurgårdsstaden. – Det är verkligen glädjande att

Stockholm rankas på en delad andraplats vad gäller IT-relaterade frågor. Stock-holmsregionen präglas överlag av en hög IT-penetration och teknikmognad samt en generellt hög kompetensnivå. Fram-gångsrika och kreativa spelföretag bidrar till att attrahera kompetenta medarbetare till hela IKT-sektorn. Regionens starka kluster av IKT-företag bidrar till vår höga globala ranking, säger Margareta Irenaeus, director på PwC.

Hon påpekar samtidigt att Stockholm har backat ett par placeringar i mätningen som helhet sedan fj ärde upplagan av Cities of Opportunity. Det beror, enligt Margareta Irenaeus, i första hand på att andra städer runtom i världen har haft ett snabbare förändringstempo än Stockholm.

– Det är viktigt att Stockholm agerar som en sammanhållen region, ett fysiskt

territorium som inte avgränsas av några kommungränser. Vi bör därför till varje pris undvika intern konkurrens mellan kommunerna i Storstockholmsregionen. Jag eft erlyser också fl er hjältar som träder fram inom olika områden, däribland forskning, näringsliv och ideell sektor. Stockholm behöver defi nitivt ett tydligt ledarskap som laddar regionen med energi och meningsfullhet, säger Jan Sturesson.

En strategiskt avgörande faktor för en stads attraktivitet är, enligt Jan Sturesson, dess förändringshastighet. Snabba beslut, snabb återkoppling och en smidig inter-aktion mellan olika parter bidrar till att nya projekt, investeringar och satsningar kan realiseras.

–Långa beslutsprocesser vad gäller exempelvis Slussen, Förbifart Stockholm och bostadsprojekt bidrar till att bromsa regionens tillväxt, vilket hämmar dess attraktivitet, säger han.

FO

TO

AN

NE

LIN

TA

LA

newstay.senewoffice.se newproperty.se

Alla goda ting är tre!Personligt engangemang gör hela skillnaden. Newoffice arbetar i första hand med uthyrning av kontor, butiker, lager och industrilokaler från fas-tighetsägare och från hyresgäster som vill flytta i förtid. Vi tar oss an allt från större projekt till mindre styckelokaler. Vi lotsar även lokalsökande företag till nya lokaler. Genom Newproperty erbjuder vi specialistkompetens inom såväl sälj- som

köprådgivning av kommersiella fastigheter och genom Newstay arbetar vi med förmedling av andrahandsbostäder till juridiska personer. Framgång handlar ofta om att välja rätt partner – vårt team har kunskapen, erfarenheten och kontaktnätet. Och ett personligt engangemang! Kontakta oss redan idag så berättar vi mer, telefon 08-665 68 80 eller läs mer på respektive hemsida nedan. Välkomna!

Fokus Region Stockholm.indd 1 2015-02-16 12:09

Om vi får in fler på arbetsmarknaden kan Stockholm fortsätta att växa. Därför driver vi Unga Jobb tillsammans med bland annat Arbetsförmedlingen. Hittills har vi verkat för tusentals praktikplatser för ungdomar i Sverige.

Vi driver också Äntligen Jobb som öppnar dörrar till arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker. Varje dag möter vi dessutom massor av företag, som kan tjäna på att tänka ungt och gränslöst när de rekryterar. Företaget får nya kunskaper och idéer. Stockholm fortsätter att utvecklas. Och vi alla får ett bättre samhälle.

Välkommen in under eken du också.

Här växer Stockholm.

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

24 Guide Mässa FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Välfungerande logistik är en viktig förutsättning för att samhället ska fungera där varor och tjänster ska nå fram till rätt mottagare i rätt tid.

Logistikbranschen är snabbrörlig, i dubbel bemärkelse. Årets upp-laga av Logistik & Transport, som genom åren utvecklats till Nordens största mötesplats för aktörer som på olika sätt arbetar med logistik- och transportfrågor, är den artonde i ordningen och samlar många av branschens ledande auktoriteter.

I år tredubblas dessutom mässgolvets yta eft ersom Truck 2015 arrangeras som en integrerad del av Logistik & Transport. Förra gången mässan gick i denna skepnad besökte drygt 6000 representanter från logistik och transport sektorn mässan för att uppdatera sig om det nyaste inom branschen. I år hoppas arrangörerna förstås på ännu fl er besökare.

– Ett hett begrepp i branschen är TCO, Total Cost of Ownership. Vi svarar självklart upp till det stora intresset genom att erbjuda fl era kostnadsfria TCO-seminarier, allt för att våra besökare skall få tips om hur de skall göra sin sista rad svartare, säger Gabriel Börjesson, mässan-svarig för Logistik & Transport med Truck 2015.

På Truck 2015 kan besökarna botanisera bland många olika typer

av truckar och även själva provköra dieseltruckar. I dagsläget är redan utställningsytan med truckar uppe i drygt 2500 kvadratmeter!

– Ett av de mest uppskattade inslagen på Truck 2015 är Truck SM. På Truck SM tävlar uttagna truckfö-rare från svenska företag om att utses till årets bästa truckförare, detta sker i tre olika klasser/trucktyper. Det brukar vara mycket underhållande att se truckförarna utmana varandra i olika tekniska moment som sätter krav på både förare och truck, säger Gabriel Börjesson.

Hittills är drygt 150 utställare anmälda till mässan, från stora logis-tikaktörer som DSV och PostNord till småskaliga innovations- och tjänstebolag som stöttar logistik- och transportsektorn med smarta lösningar.

– Två viktiga skäl till att besöka mäss-san är möjligheten att dels mingla och knyta nya kontakter med drygt 6000 branschkollegor och dels ta del av senaste nytt från våra utställare. Vårt konferensprogram är dessutom gediget och uppmuntrar till kom-

petensutveckling och vidgade vyer, säger Gabriel Börjesson.

Logistikkonferensen, som pågår under mässans tre dagar, är både intensivt, omväxlande och utvecklande. Ett programråd bestående av represen-tanter från näringsliv, akademi och branschorganisationer har skapat ett konferensprogram som inleds den 19 maj med att infrastrukturminister Anna Johansson talar kring temat ”Logistik och utblick”, där hon ger ett globalt perspektiv på infrastruktur, politiska beslut och andra faktorer

som påverkar logistikbranschen.Ett spännande inslag i konfe-

rensprogrammet är seminariet med Johanna Linder, fi rst chain supply ansvarig för Läkare utan gränsers insatser i Liberia.

Johanna kommer att tala om vikten av väl planerad logistik i samband med humanitära insatser, skyddsrutiner och skyddsutrustning är en förutsättning för att kunna ar-beta i de Ebola drabbade områdena då smittan kan fi nnas överallt.

Andra intressanta seminarierub-riker från första konferensdagen är ”Vad gör rätt lagerstyrning för sista raden?”, ”Logistik i framtidens stä-der” samt ”Logistik & e-handel”.

– Den andra konferensdagen, 20 Maj, inleds med ett seminarium som jag personligen ser mycket fram emot. Under rubriken ”Kampen om dagligvarorna” arrangeras en paneldebatt med deltagare från bland annat akademin och detaljhan-deln. Temat för dagen är ”Logistik i Dagligvarubranschen, snabbrörliga konsumentprodukter”. Under dag tre, med temat Materialhantering, arrangeras ett seminarium på temat ”Logistik och kampen om talanger” säger Jan Nilsson, konferensansvarig på Logistik & Transport 2015.

– En nyhet på årets mässa är en session med spännande startups, nystartade företag i logistikbran-schen. Företag som arbetar med tjänste- eller produktutveckling som gynnar logistikbranschens framtida utveckling ges en möjlighet att pre-sentera sig själva och sin aff ärsidé. Vi har fått in ansökningar från många innovativa företag, nu arbetar en jury med att välja ut de sex startupföretag som ska få möjligheten att presentera sin verksamhet för våra mässbesö-kare. Intresset för att ta del av vad de här nystartade och för branschen mycket betydelsefulla företag har att berätta är överlag mycket stort, säger Jan Nilsson.

Nordens största mötesplats för logistik, transport och truck arrangeras i vår

Mässan ger dig möjlighet att mingla och knyta nya kontakter med drygt 6 000 branschkollegor.Gabriel Börjesson

Just nu befi nner sig logistik-branschen i en snabb utveck-lingsfas med många nystar-tade företag och tekniska innovationer. Flera av dessa innovationer kan man ta del av under Logistik & Transport med Truck mässan, som i år äger rum den 19-21 maj på Svenska Mässan i Göteborg.TEXT ANNIKA WIHLBORG

FOTO NIKLAS MAUPOIX

I år äger Logistik & Transport med Truck-mässan rum den 19-21 maj i Göteborg. Ta del av senaste nytt från mässans utställare.

A N N O N S H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

26 Krönika Anders Persson FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Anmäl dig till en nationell arena för kunskap, framsteg och affärer på www.logistik.to

Arbetar du med att få saker på plats? I så fall har du världens viktigaste jobb.

GÖTEBORG

www.brunnbergoforshed.se

SOCIAL ARKITEKTUR

foto: Sten Jansin

En vanlig dag fl yttar 140 personer till Stockholm. Världen över ser det lika-dant ut. Städerna lockar. Hälft en av världens befolkning bor redan idag i städer som motsvarar två procent av världens landyta.

Men urbaniseringen skapar också förändringar i resursanvändningen och ekosystemet där städerna an-vänder 75 procent av all energi och genererar 80 procent av alla koldiox-idutsläpp i världen.

Detta innebär stora utmaningar – men också möjligheter – för världen, för Sverige och för Stockholm. En smartare och bättre integrerad stads-planering mellan infrastruktur och bostäder kommer att bli allt viktigare. Investeringarna i infrastruktur som andel av BNP har minskat i vårt land ända sedan 1960-talet. Inte heller på bostadssidan har investeringarna hängt med, vilket har lett till bostadsbrist och bristande underhåll inom bland annat miljonprogramsområden.

För en stad som Stockholm krävs det att man ser utvecklingen ur ett helhetsperspektiv. Det krävs en god planering som inte glesar ut staden, vilket leder till ökad belastning på infrastruktur och gemensamma transportmedel. I förlängningen inne-bär detta en ökad miljöbelastning.

Planeringen måste komma först, i alla avseenden, däreft er etablering och byggande. För att uppnå detta krävs givetvis också fungerande regelverk och att driv- och marknadskraft er används för att uppnå en bättre ekolo-gisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Här har Stockholm ändå lyckats väl. Ser vi till utvecklingen från 1800-talets mitt och framåt, har staden utvecklats och etablerat sig som en viktig nod och stad. En stad som även kunnat visa omvärlden exempel på god stadsplanering. Vik-tiga satsningar på infrastruktur som tunnelbanenät, sopsortering, förbrän-ningsanläggningar, biogasåtervinning, fj ärrvärme, fj ärrkyla etc, har betytt mycket för stadens utveckling. Och satsningar på OS-byn i Hammarby, som blev Hammarby Sjöstad och Hammarbymodellen med integrerad planering och kretsloppstänk, har nått stor internationell kännedom och bidragit till många goda satsningar på hållbara städer världen runt.

Stockholm har alla möjligheter att fortsätta att vara en symbol för hållbar stadsutveckling och nya sats-ningar som Norra Djurgårdsstaden är ytterligare ett exempel. Men sym-bolerna får inte bara vara nybyggda områden – symbolen måste bli hela Stockholm, och hela Stockholm måste visas upp för världen.

Redan idag har vi den kunskap som behövs, men våra perspektiv blir oft a för kortsiktiga. Vi behöver lyft a investeringars avkastning och livscykelperspektivet över tid, där vi också inkluderar de samhällsvin-ster som en hållbar stadsplanering innebär. För att realisera vinsterna av god planering och göra Stockholm till världens smartaste stad, behöver vi göra rätt val redan idag. n

Stockholm - världens smartaste stad

En smartare och bättre integrerad stadsplanering mellan infrastruktur och bostäder kommer att bli allt viktigare.

Tidigare krönikor på mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Urbaniseringen är en av de starkaste kraft er som verkar just nu. Både i Sverige och internationellt. Stockholm är Sveriges största stad och ännu fl er vill fl ytta till huvudstaden.TEXT ANDERS PERSSON, NÄRINGS-

POLITISK CHEF, SVENSKA TEKNIK- &

DESIGNFÖRETAGEN

Vill du veta mer? Ring 0303-‐666 00 eller besök hogia.se/molnet

MyTime ger dig tid över till annat.

Din kärnverksamhet till exempel.

Hogia MyTime går snabbt att starta upp och är enkelt att använda.

Den fungerar som en digital stämpelklocka som hjälper er att få

information om faktisk arbetad tid – på ett exakt och enkelt sätt.

Upp till nio offerter inom 24 h. Sänk din avgift med upp till 40%.www.fakturum.se

Jämför factoring och fakturaköp

08-121 316 00 - ring idag! Det lönar sig alltid att jämföra villkor och det är helt kostnadsfritt.

hitta rätt factoringavtal

Vill du veta mer? Ring 0303-‐666 00 eller besök hogia.se/molnet

MyTime ger dig tid över till annat.

Din kärnverksamhet till exempel.

Hogia MyTime går snabbt att starta upp och är enkelt att använda.

Den fungerar som en digital stämpelklocka som hjälper er att få

information om faktisk arbetad tid – på ett exakt och enkelt sätt.