Slutrapport frn Grnsaksfrsket

ForskarFredags Massexperiment 2014

VA-RAPPORT 2015:1

VA-rapport 2015:1issn: 1653-6843isbn: 978-91-85585-76-2

Utgivare: Vetenskap & Allmnhet, VA, i april 2015Box 5073, 102 42 StockholmTelefon: 08-791 29 00Fax: 08-611 56 23E-post: info@v-a.seWebbplats: www.v-a.se

Frfattare: Ulla-Kaisa Koivisto Hursti & Fredrik BrounusFotografier: Livsmedelsverket, Wikimedia & Gustaf Waesterberg Illustrationer: Lotta Tomasson, Vetenskap & AllmnhetLayout: Lotta Tomasson & Pelle Isaksson

3Sammanfattning

I experimentet Grnsaksfrsket fick forskare p Livsmedelsverket hjlp av skolklasser att ta reda p hur mycket frukt och grnsaker svenska elever ter. Varje klass valde ut en veckodag under vecka 3839 2014, d alla elever registrerade hur mycket grnsaker och frukt de t, bde i skolan och hemma. Det r viktigt fr Livsmedelsverket att ha kunskap om svenska barn och ungdomars matvanor. Kunskapen behvs fr att de ska kunna ge rd som r anpassade efter verkligheten.

I Grnsaksfrsket ingr alla frukter och br, baljvxter, grnsaker, rotfrukter och svamp. Potatis r inte med i experimentet den rknas hr till kolhydratkllorna, som ris och pasta, och inte till grnsakerna.

Sammanlagt 5533 elever frn frskoleklass upp till rskurs 3 i gymnasiet deltog i Grnsaksfrsket.

Den grnsak som de flesta eleverna t under experimentet var morot, fljd av gurka, tomat och majs. Den vanligaste frukten var pple, fljd av banan och smcitrus (clementin, mandarin, satsumas).

2939 av eleverna rapporterade in vikten p de grnsaker, frukt och br som de t un-der frsksdagen. Vikten varierade stort frn 0 gram till ver 1 kg. Medelvrdet1 fr hur mycket eleverna t var 427 gram. Detta r bara aningen mindre n de 500 gram som Livsmedelsverket rekommenderar.

Det r bra om svenska barn och ungdomar ter mycket grnsaker och frukt. Dock r det lite tveksamt om medelvrdet stmmer verens med verkligheten. Ett antal elever rapporterade in vldigt hga vrden. Det kan hnda att en del rkade rapportera fr mycket, eftersom det kunde vara svrt att rkna ut vikten p frukten och grnsakerna.

Ett bttre mtt p hur mycket frukt och grnsaker svenska barn och ungdomar ter i genomsnitt kan drfr vara medianvrdet2 365 gram. Medianvrdet minskar betydel-sen av rapporter som r extremt hga eller lga.

Elever som gick i rskurs 3 eller lgre rapporterade bara in vilka sorters frukter och grnsaker de hade tit inte hur mycket.

1 Medelvrdet r det genomsnittliga vrdet i experimentet. Fr att rkna ut medelvrdet lgger man ihop samt-liga vrden och delar sedan med antalet vrden. Till exempel: bland vrdena [1, 4, 5, 6, 17] r medelvrdet (1+4+5+6+17)/5 = 6,6.

2 Medianvrdet r det mittersta vrdet i experimentet. Till exempel: bland vrdena [1, 4, 5, 6, 17] r medianvrdet 5.

4Bland flickorna i rskurs fyra och ldre var det totalt 40procent som t 450 gram eller mer. Pojkarna t lite mindre: 33procent t 450 gram eller mer. Andelen flickor som t 450 gram eller mer var hgre n pojkarna i alla rskurser frutom i rskurs 7.

De flesta elever (73procent) svarade att de t ungefr lika mycket grnsaker och frukt som vanligt under Grnsaksfrsket. En knapp femtedel (18procent) svarade att de brukar ta mer grnsaker. En tiondel (9procent) svarade att de t mer grnsaker n vanligt under experimentet. Svaren skilde sig inte mellan pojkar och flickor.

Ett annat syfte med experimentet var att se om placeringen av grnsaker i skolmatsalen pverkar hur mycket grnsaker eleverna ter. Tyvrr gick det inte att analysera datan p sttet som vi hade tnkt och vi kunde drfr inte f svar p frgan. Frgan r fortfa-rande intressant, och Livsmedelsverket kommer att frska f svar p den i kommande underskningar.

Alla lrare och elever som deltog i Grnsaksfrsket gjorde ett fantastiskt jobb, trots att det var mnga som tyckte att det var ganska svrt att registrera resultaten.

Ett stort tack till alla lrare, elever och frldrar som bidrog till att ta fram kun-skaper om svenska barn och ungdomars matvanor!

Ulla-Kaisa Koivisto Hursti, Fredrik Brounus, forskare och projektledare Riksmaten ungdom, projektledare fr massexperimentet, Livsmedelsverket Vetenskap & Allmnhet

Trevlig lsning!

5

InnehllSammanfattning ............................................................................................................3

Bakgrund och syfte.......................................................................................................6 Frukt eller grnsak, vad r vad?.............................................................................6 Varfr r det nyttigt med frukt och grnsaker?......................................................7 Vitaminbrist frr och nu........................................................................................9 Hur mycket r lagom att ta av grnsaker, frukt och br?....................................10 Maten och miljn................................................................................................11 Massexperimentet................................................................................................12

Genomfrande av Grnsaksfrsket...........................................................................13 Frberedelser .......................................................................................................13 Datainsamling.....................................................................................................13

Resultat .......................................................................................................................14 Elevernas rapportering........................................................................14 Lrarnas rapportering.........................................................................18

Slutsatser och diskussion............................................................................................20

Referenser....................................................................................................................23

Pedagogiska verktyg ..............................................................................................23

6Bakgrund och syfte

Maten vi ter spelar stor roll fr hur vi mr. Forskning har visat att bra matvanor och motion kan hjlpa oss att hlla oss friska och leva lngre, medan dliga matvanor kan gra oss sjuka.

Barn och ungdomar behver f i sig mycket nring med maten fr att kroppen ska vxa och fungera som den ska. Vetenskapliga underskningar har visat att hur man ter under barndomen r viktigt fr att man ska hlla sig frisk, bde p kort och p lng sikt.

Det finns dremot vldigt lite kunskap om vad svenska barn och ungdomar faktiskt ter. Detta ville Livsmedelsverket ndra p, genom massexperimentet Grnsaksfrs-ket.

Experimentet skulle hjlpa forskarna p Livsmedelsverket att ta reda p hur mycket grnsaker och frukt svenska skolelever ter, och vilka sorter som r de vanligaste. Forskarna ville ven underska om flickor och pojkar ter lika mycket frukt och grnt och om det finns skillnader mellan olika ldrar. De ville ocks se om placeringen av grnsaker i skolmatsalen pverkar hur mycket grnsaker eleverna ter i skolan.

Tidigare forskning har visat att de som har bra matvanor ofta ter mycket frukt och grnsaker, medan de med smre matvanor ter mindre frukt och grnsaker. Dr-fr hoppades forskarna ocks f veta lite mer om hur matvanorna verlag ser ut hos svenska barn och ungdomar.

Fr Livsmedelsverket r det viktigt att veta om barns och ungas matvanor stmmer verens med Livsmedelsverkets rekommendationer, bland annat fr att de ska kunna ge rd om matvanor som r anpassade efter dem som rden r riktade till (till exempel olika ldrar och kn).

Mlet med rekommendationerna r att alla i Sverige ska veta hur vi kan vlja mat som hjlper till att hlla oss friska och som grna ven r bra fr miljn.

Frukt eller grnsak, vad r vad?

I vardagen har vi oftast inga problem att bestmma vad vi kallar frukt och vad vi kallar grnsak. Den botaniska (botanik = lran om vxter) indelningen av frukter och grnsa-ker kan dremot vara lite annorlunda. Gurka, tomat, rtor och paprika r till exempel frukter i botanisk mening, men vi kallar dem nd fr grnsaker.

7Ur botanisk synvinkel r en frukt den del av en vxt som innehller vxtens frn det som i framtiden ska bli vxtens avkomma. Nr en blomma befruktas (befruktas det hrs nstan p namnet!) utvecklas en del av pistil-len till en frukt, som omger ett eller flera frer inuti frukten. Dessa frer kan sedan gro och bli nya vxter om de planteras. Stenfrukt, som nektarin, krsbr och plommon, innehller till exempel bara ett fr (krna). Br r en srskild grupp bland frukterna, och innehller mnga frer.

Grnsaker har ingen bestmd botanisk definition. De kan vara i stort sett vilka vxtde-lar som helst som r tbara. P till exempel moroten ter vi vxtens rot, p stjlkselleri och rabarber ter vi stjlken, och p bladspenat bladen.

Vad vi till vardags kallar fr frukter eller grnsaker beror mest p hur vi anvnder dem.

Varfr r det nyttigt med frukt och grnsaker?

Forskning har visat att frukt- och grnsakstande hjlper till att skydda oss mot sjuk-domar, som till exempel olika typer av cancer och hgt blodtryck.

Grnsaker och frukt r nyttiga eftersom de innehller viktiga nringsmnen och andra bioaktiva substanser (mnen som pverkar kroppen p ngot stt).

Att ta mycket grnsaker och frukt kan dessutom gra det lttare att hlla en bra

Stenfrukt

Botaniska br

GRNSAKER BOTANISK FRUKT

8kroppsvikt vilket ocks r viktigt fr att hlla sig frisk. Enkelt sagt, om man ter mer grnsaker och frukt kan man ta sig mtt utan att f i sig fr mycket energi.3

Vissa VITAMINER kan kroppen tillverka sjlv, men de flesta vitaminer, liksom mineraler, mste vi f frn maten vi ter. Frukt och grnsaker r ngra av vra bsta kllor till vitaminer, som vitamin A, C, E och folat. C-vitamin finns i frsk frukt och r viktigt fr immunfrsvaret och srlkningen. B-vitaminer finns i grnsaker och behvs bland annat fr cellernas mnesomstt-ning och nervernas funktion. Folat och folsyra r olika former av samma B-vitamin. Folat finns naturligt i mat, medan folsy-ra r ett konstgjort folat som anvnds fr att tillstta vitaminet i till exempel frukostflingor och i kosttillskott. Folat, eller fol-syra, r bland annat viktigt fr bildandet av rda blodkroppar och fr att fostret ska utvecklas normalt under graviditeten.

Kalcium, kalium, jrn, magnesium, zink och jod r exempel p MINERALER. Kalci-um finns i vissa grnsaker och behvs tillsammans med D-vitamin fr att skelettet ska vxa sig starkt. Jrn finns i bnor och linser, och r viktigt fr att vi ska hlla oss pigga eftersom det hjlper till att transportera syre i blodet. Jrn behvs ocks fr hjrnans utveckling hos barn i skolldern (upp till 18 r).

KOLHYDRATER r det gemensamma namnet fr strkelse, kostfiber och olika sockerarter. Kolhydrater r vr viktigaste energiklla och kommer i stort sett bara frn vxtriket. Men det finns enstaka kolhydrater ven frn djurriket, till exempel mjlksocker laktos. Mng-den kolhydrater i frukt och grnsaker varierar mycket. I de flesta grnsaker finns de i form av fiber och frukt-socker (fruktos). Fiber i frukt och grnsaker gr att vi knner oss mtta. Fiber suger ven t sig vtska och ger avfringen mer volym och minskar p s vis risken fr frstoppning (trg mage). Grnsaker som mortter, vitkl, rtor och bnor innehller mycket fiber.

ANTIOXIDANTER finns i mnga olika grnsaker och frukter. Nr vra celler fr-brnner energi anvnder de syre, och samtidigt bildas d s kallade fria radikaler. Dessa kan skada kroppen och bidra till att vi blir sjuka. Sdana skador kan motverkas av antioxidanter. Antioxidanter oskadliggr fria radikaler och finns i mnga olika sorters mat, bland annat i frukt och grnsaker.

3 Energi i mat anges med kilokalorier (kcal) eller kiloJoule (kJ). Femhundra gram (0,5 kg) frukt och grnsaker innehller totalt cirka 250 kcal (1 050 kJ). Det r ungefr en tiondel av den totala mngd energi som en vuxen mnniska behver per dag. Ett wienerbrd vger ungefr femtio gram (en tiondel s mycket), men innehller lika mycket energi. Man kan drfr sga att grnsaker har en lg energitthet, och wienerbrd har en hg energitthet.

Modell av en C-vitamin-molekyl, kemisk formel

C6H8O6. Svart r kol (C), rtt r syre (O), och vitt

r vte (H).

Modell av fruktos-molekyl, kemisk formel C6H12O6.

9PROTEIN behvs fr att bygga upp vra celler, fr att bilda hormoner, enzymer och fr immunfrsvaret. Protein finns till exempel i baljvxter (rtor, bnor och linser). Baljvxter r en viktig proteinklla fr vegetarianer.

FETT ger energi och kan lagras av kroppen som en ener-gireserv. Fett behvs fr att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner. Det behvs ocks fr att kroppen ska kunna ta upp de fettlsliga vitaminerna A, D, E och K. Mttat fett r mindre nyttigt n omttat fett.4 Mttat fett finns bland annat i ost, fett ktt och grdde, medan omttat fett finns i till exempel oliver, ntter, frn och avokado.

Frutom viktiga nringsmnen innehller grnsaker, baljvxter, frukt och br tusentals andra bioaktiva mnen (mnen som har olika effekter i kroppen). De minskar risken fr sjukdomar och bidrar till ett lngre, friskare liv.

Vitaminbrist frr och nu

Om vi fr i oss fr lite vitaminer kan vi bli sjuka p olika stt. Sdana bristsjukdomar r sllsynta i Sverige i dag, men finns fortfarande i mnga utvecklingslnder.

Bland sjmn som kte ut p lnga frder till sjss var det frr i tiden vanligt med skrbjugg. Skrbjugg orsakas av fr lite C-vitamin och kan leda till att tnderna lossnar, och att man blir trtt och svag. I svra fall kan det leda till dden.

Under frsta hlften av 1900-talet var det mnga svenska barn som drabbades av rakit (engelska sjukan), som or-sakas av D-vitaminbrist. Rakit gr att skelettet blir mjukt och missformat.

Om man har brist p vitamin A kan man f nattblindhet (man ser vldigt dligt i mrker).

Om en kvinna har brist p B-vitaminet folat nr hon blir gravid kar risken fr att fostret ska f skador p ryggmrgen (ryggmrgsbrck). Ryggmrgsbrck kan gra att barnet blir svagt eller frlamat. Folat finns bland annat i mrkgrna bladgrnsaker (till exempel spenat) och olika sorters kl, bnor, kikrter, linser, frukt och br.

4 Skillnaden mellan mttat och omttat fett ligger i hur fettsyrorna, som fettet bestr av, r uppbyggda.

Modell av en triglycerid bestede av alkoholen glycerol

och tre fettsyror, som r en blandning av olika mttade och

omttade fettsyror. Triglycerider utgr huvud -

delen av fettet i vr mat och i vra kroppar.

Skrbjugg kan leda till tandlossning.

10

Den som ter bra och varierad mat behver fr det mesta inte ta vitamintabletter fr att f i sig alla viktiga nringsmnen. Det r dessutom bttre att f i sig nringsmnen frn mat, eftersom maten ven innehller mnga andra nyttiga mnen som vi inte fr i oss om vi ter tabletter.

Gamla mnniskor och barn kan ibland f i sig fr lite D-vitamin, och kvinnor fre och under sin graviditet kan ha brist p folat. D kan det behvas extra vitaminer.

Hur mycket r lagom att ta av grnsaker, frukt och br?

Livsmedelsverket rekommenderar att alla ver 10 r ter cirka 500 gram frukt och grnsaker varje dag. Detta ger ungefr en tiondel av energin som en vuxen person behver per dag.

Ungefr hlften ska vara frukt och hlften grnsaker. Det kan till exempel vara tre frukter och tv rejla grnsaksportioner (ungefr en tredjedel av tallriken till lunch och middag).

Barn mellan fyra och tio r behver cirka 400 gram frukt och grnt per dag. Det kan vara tv frukter och tv rejla grnsaksportioner.

Den s kallade tallriksmodellen r en tumregel fr hur vi vljer hlsosamma proportioner mellan olika typer av livsmedel i en portion mat. Den hgra bil-den visar en vegetarisk tallriksmodell, dr kttet har bytts ut mot bnor.

11

Maten och miljn

I Sverige ter vi runt 800 kilo mat och dryck per person och r. Ungefr en fjr-dedel av den klimatpverkan som svenska hushll orsakar kommer frn maten vi ter. Maten pverkar ocks miljn p andra stt, som genom vergdning, utfiskning, anvndning av vxtskyddsmedel med mera. En del mat har stor pverkan p miljn, en del har mindre.

Det finns mycket vi kan gra fr att minska matens miljpverkan.

Vi kan till exempel:

ta mindre ktt, och i stllet ta mer grnsaker och frukt, vlja frukt och grnt som tl att lagras, som till exempel rotfrukter, vitkl och balj-

vxter, och vlja knsliga frukter och grnsaker efter ssong, frvara maten rtt, handla lagom mycket och ta hand om rester, s att vi inte beh-

ver slnga mat, ta mindre stsaker, lsk och snacks, som pverkar miljn utan att ge oss s mycket nring, vlja fisk som r fiskad eller odlad p ett hllbart stt, till exempel miljmrkt fisk.

Nr det gller grnsaker och frukt kommer utslppen av vxthusgaser5 framfr allt frn transporter, sjlva odlingen och frn gdsel. Lngre transporter orsakar ofta strre utslpp av vxthusgaser n korta, men ven transportstt spelar roll. Tg- och bttran-sporter leder till mindre utslpp n flyg och lastbil.

Visste du att knsliga frukter och grnsaker som snabbt blir dliga, som br och frska baljvxter, ofta transporteras med flyg om de ska fraktas lngt? Det gr att kli-matpverkan blir mycket stor.

att frukt och grnt r de livsmedel vi slnger mest av? Vi kan minska svin-net genom att frvara dem rtt, s att de hller lngre, och inte kpa mer n vi hinner anvnda.

5 Vxthusgaser = gaser som bidrar till vxthuseffekten. Vxthuseffekten innebr att vrme frn jorden studsar tillbaka mot jordytan i stllet fr att strla ut i rymden.

12

Massexperimentet

Grnsaksfrsket r en del av ForskarFredag, en vetenskapsfest som ger rum i hela Europa den sista fredagen i september varje r. Utver de aktiviteter som erbjuds runt om i landet denna fredag grs en gemensam satsning p ett massexperiment.6

Under Grnsaksfrsket rapporterade mer n 5 500 elever frn 93 kommuner runt om i hela Sverige vad de hade tit fr frukt och grnsaker under en dag. Genom experimentet var eleverna med i riktig forskning fr att ta fram ny kunskap om hur matvanorna ser ut hos svenska barn och ungdomar. Ett annat syfte med experimentet var att ge eleverna en introduktion till vetenskapligt tnkande, forskares arbete och vetenskaplig metod. Ur forskarnas synvinkel var Grnsaksfrsket ett unikt tillflle att underska om barns och ungas matvanor stmmer verens med Livsmedelsverkets rekommendationer, bland annat fr att kunna ge rd om matvanor som r anpassade efter dem som rden r riktade till (till exempel olika ldrar och kn).

6 Den sista fredagen i september har sedan 2005 utlysts som European Researchers Night av EU-kommissionen. Runt om i hela Europa arrangeras d hundratals evenemang dr allmnheten fr trffa forskare under roliga och spnnande former. I Sverige firas evenemanget p omkring 30 orter under det gemensamma namnet ForskarFredag. Vetenskap & Allmnhet samordnar evenemangen som genomfrs av lokala arrangrer. ForskarFredag stds av EU-kommissionen, Vetenskapsrdet och VINNOVA. Ls mer p www.forskarfredag.se.

13

Genomfrande

Frberedelser

Forskare p Livsmedelsverket utformade Grnsaks- frsket i samarbete med Vetenskap & Allmnhet (VA).

Under vren 2014 skickade VA och ForskarFredag ut en inbjudan till lrare att delta i Grnsaksfrsket med sina skolklasser. Sista anmlningsdag var 14 augusti. P ForskarFredags webbplats publicerades under somma-ren en lrarhandledning. I handledningen finns instruk-tioner till experimentet och frslag till hur det kunde anvndas i undervisningen. Den finns fr nedladdning p www.forskarfredag.se/massexperiment/gronsaksforsoket.

Datainsamling

Varje klass valde en veckodag (mntor) under veckorna 3839. Under den dagen registrerade alla elever i klassen hur mycket frukt och grnsaker de t, bde i skolan och hemma. Eftersom fredagar kan vara lite speciella, med mer onyttig mat n andra dagar, valde forskarna att inte ha med fredagar i frsket.

I massexperimentet ingr alla frukter och br, baljvxter, grnsaker, rotfrukter och svamp. Rotfrukten potatis r dock inte med i Grnsaksfrsket. Den rknas hr till kolhydratkllorna, som ris och pasta.

Elever som gick i rskurs 3 eller lgre behvde inte bry sig om hur mycket frukt och grnsaker de t. De rapporterade bara vilka sorter det rrde sig om.

Eleverna skickade in sina resultat via en sr-skild webbsida. De rknade ut hur mycket grnsakerna och frukten vgde med hjlp av Matvanekollen p Livsmedelsverkets webbplats.

Klasserna rapporterade ocks hur och var grnsaker serveras i skolmatsalen (fre eller efter varmrtten). Denna del rapporterade lrarna in.

Inga uppgifter som gr att spra till enskilda elever samlades in under massexperimen-tet. Elevernas deltagande var drfr helt anonymt.

LaRARHANDLEDNING

Instruktioner & bakgrundsmaterial

LaRARHANDLEDNING

Instruktioner &

bakgrundsmaterial

..

Vetenskap & Allmn

het

..

Vetenskap & Allmnhet

14

Resultat

Bde elever och lrare skickade in resultat till forskarna. Eleverna rapporterade om sitt eget grnsaks- och frukttande, medan lrarna rapporterade om sdant som gllde hela klassen och skolan.

ELEVERNAS RAPPORTERING

Deltagarna i Grnsaksfrsket

Totalt 5533 elever frn frskoleklass upp till rskurs 3 i gymnasiet deltog i Grnsaksfrsket. Av dessa var 2509 pojkar och 2840 flickor (184 ville inte svara p frgan om kn). Ungefr lika mnga pojkar som flickor deltog i de olika rskurserna. De flesta deltagarna gick i rskurs 3 (17procent), rskurs 5 (17procent) och rskurs 6 (15procent), se figur 2. Skolor i 93 kommuner, frn Trel-leborg i sder till Kiruna i norr, var med.

36 procent av eleverna startade frsket p en onsdag, 28procent p en tisdag, 19procent p en mndag och 16procent p en torsdag.

2509 pojkar2840

flickor

184 ville ej

ange kn

Figur 1. Knsfrdelning bland de 5 533 elever som deltog

imassexperimentet.

0100200300400500600700800900

1000

r 3 p gymnasiet

r 2 p gymnasiet

r 1 p gymnasiet

k 9

k 8

k 7

k 6

k 5

k 4

k 3

k 2

k 1

Frskoleklass

Anta

l ele

ver

Figur 2. Antal elever per rskurs i Grnsaksfrsket.

15

De flesta elever (73procent) rapporterade att de t ungefr lika mycket grnsaker och frukt som vanligt under experimentet. 18procent svarade att de brukar ta mer och 9procent svarade att de t mer n vanligt under frsksdagen. Svaren skiljde sig inte mellan pojkar och flickor.

De vanligaste grnsakerna, frukterna och bren som unga ter

Den vanligaste grnsaken var morot (4185 elever rapporterade att de tit morot), fljd av gurka (3703), tomat (2310) och majs (1514). Figur 3 visar hur mnga som tit av de olika grnsakerna. Eleverna t drygt hlften av grnsakerna i skolan (54pro-cent) och terstoden (46procent) ngon annanstans. Andra grnsaker som eleverna rapporterade var: Alfalfa och andra groddar, Aubergin, Avokado, Babyspenat, Bambuskott, Basilika, Blandsallat, Blomkl, Bostongurka, Brysselkl, Champinjoner, Chili, Citrongrs, Coleslaw, Dill, Feferoni, Fnkl, Grslk, Grna bnor/Haricot verts, Grnklssallad, Grnsakssoppa, Grnsakswok, Inlagd gurka, Ingefra, Jalapeno, Jordrtskocka, Kall grnsaksblandning, Kastanjer, Kokta grnsaker, Krasse, Kronrtskocka, Klrabbi, Klrot, Linssoppa, Majrova, Mangold, Minimajs, Palsternacka, Persilja, Pizzasallad, Purjolk, Rotfrukter, Ruccola, Romansallad, Rdisa, Rttika, Rdkl, Rdlk, Saltgurka, Salladskl, Salladslk, Selleri, Sjgrs, Soltorkade tomater, Solrosfrn, Sparris, Spenat, Spenatsoppa, Squash/zucchini, Surkl, Svamp, Stpotatis, Tomatkross, Varma grnsaker, Vattenkastanj, Vitlk och rtskott.

0

500

1000

1500

Anta

l ele

ver s

om ra

ppor

tera

t

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

RdbetaOliverBnor, linser

LkBroccoliGrnartor

VitklIsbergssalladGrn-sallad

PaprikaMajsTomatGurkaMorot

4185

2310

1205

620

4185

1514

1008 976738 685

490285 222

115

Figur 3. De 14 mest rapporterade grnsakerna i Grnsaksfrsket.

16

Den vanligaste frukten var pple (3490 elever hade tit pple) fljd av banan (2145) och clementin/mandarin/satsumas (985). Figur 4 visar hur mnga som tit av de olika frukterna och bren. Eleverna t en tredjedel av frukten och bren i skolan, och resten ngon annanstans.

Andra frukter och br som rapporterades var: Aprikoser, Berberis, Bjrnbr, Br, Cashewntter, Citron, Dadel, Drakfrukt, Fikon, Fruktsallad, Granatpple, Grapefrukt, Gojibr, Guava, Hasselnt, Havtorn, Hjortron, Kaktusfikon, Kokos, Krsbr, Lime, Lycheebr, Mango, Mullbr, Mandlar, Nektarin, Nyponsoppa, Ntter, Papaya, Passionsfrukt, Persika, Physalis, Pomelo, Pumpa, Rabarber, Rda vinbr/Svarta vinbr/vinbr, Sharon, Skogsbr, Solrosfrn, Stjrnfrukt, Taro, Tranbr.

S mycket frukt och grnsaker ter unga

Det var 2939 elever som rapporterade in vikten p de grnsaker, frukt och br som de t under frsksdagen. Hur mycket grnsaker, frukt och br eleverna rapporterade att de hade tit varierade stort frn 0 gram till ver 1 kg (ls mer om detta nedan, under Diskussion). Det var bara ett ftal elever som inte t ngra grnsaker, frukt eller br alls.

0

500

1000

1500

2000

Anta

l ele

ver s

om ra

ppor

tera

t

2500

3000

3500

LingonKiwiAnanasRussinMelonPlommonBlbrJord-gubbar

HallonApelsinVindruvorPronClementin,mandarin,satsumas

Bananpple

113241

3490

2145

985

676 637459

629 596448

297188 143 107

Figur 4. De 15 mest rapporterade frukterna i Grnsaksfrsket.

17

Medelvrdet7 fr alla elever var 427 gram. Medianvrdet8 var 365 gram.

Livsmedelsverket rekommenderar att vuxna och barn och ungdomar frn tio r ter 500 gram frukt och grnsaker per dag, fr att f tillrckligt med vitaminer, mineraler och andra nyttiga effekter av frukt- och grnsakstande.

lders- och knsskillnader

Bland flickorna i rskurs fyra och ldre var det totalt 40procent som t 450 gram eller mer under dagen fr massexperimentet. Pojkarna t lite mindre: 33procent t 450 gram eller mer. Andelen flickor som t 450 gram frukt och grnsaker eller mer, var hgre n pojkarna i alla rskurser frutom i rskurs 7.

S serveras grnsakerna i skolan

82procent av eleverna svarade att grn-sakerna serveras fre den varma maten, 11procent svarade att de serveras efter den varma maten och 7procent att de serveras p ett annat stlle i matsalen.

sikter om svinn

Att minska svinnet (att mat kastas i ondan) r viktigt fr att minska vr miljpverkan. Eleverna fick frgan om hur de gr om de ftt ett kantsttt eller missfrgat pple (tre svarsalternativ). 13procent svarade att de ter pplet, 67procent valde alternativet skr bort de missfrgade delarna och ter det andra. 20procent svarade att de slnger hela pplet.

7 Medelvrdet r det genomsnittliga vrdet i experimentet. Fr att rkna ut medelvrdet lgger man ihop samt-liga vrden och delar sedan med antalet vrden. Till exempel: bland vrdena [1, 4, 5, 6, 17] r medelvrdet (1+4+5+6+17)/5 = 6,6.

8 Medianvrdet r det mittersta vrdet i experimentet. Till exempel: bland vrdena [1, 4, 5, 6, 17] r medianvrdet 5.

Figur 5. Elevernas svar p frgan Hur gr du om du ftt ett missfrgat

ochkantsttt pple?

67 % skr bort det fula och

ter resten

13% ter det

20% slnger

hela pplet

Upplgg av grnsaker p frsksdagen, inskickat av lrare.

18

LRARNAS RAPPORTERING

215 lrare besvarade en lrarenkt med frgor om massexperimentet.

ven lrarna svarade p frgan om hur grnsakerna serveras i skolmatsalen. Det var vanligast att grnsakerna serveras fre den varma maten (79procent). I 13procent av skolorna serveras de efter den varma maten och i 8procent p en annan plats i matsa-len, enligt lrarna.

I 87procent av skolorna str grnsakerna p en plats som alla passerar. I 11procent str de p ett stlle bredvid matserveringen.

Antalet olika sorters grnsaker som serverades i skolmatsalen varierade frn 3 upp till 22 olika grnsaker eller blandningar. I en fjrdedel (25procent) av skolorna serverades 5 olika grnsaker eller blandningar p frsksdagen. Andelen skolor dr det serverades 6, 7 respektive 8 sorter var 13procent vardera. I hela 17procent av skolorna serverades det 10 eller fler olika sorters grnsaker eller blandningar.

Figur 6 visar de vanligaste grnsakerna och frukterna som serverades och hur mnga procent av skolorna som serverade dem.

Det serverades ocks: Apelsin, Aubergin, Avokado, Banan, Brysselkl, Champinjoner, Citron, Clementiner, Dadlar, Feferoni, Granatpple, Groddar (alfalfa), Grnsakssoppa, Haricots verts, Hummus, Inlagd gurka, Kiwi, Kokta rdbetor, Lime, Lk, Minimajs, Olika sorters blandsallader, Persilja, Pizzasallad, Purjolk, Rostade rotfrukter (palsternacka, selleri, morot, klrot), Russin, Solrosfrn, Sparris, Spenat, Squash, Tranbr, Ugnsrostade grnsaker, rtskott.

Upplgg av grnsaker p frsksdagen, inskickat av lrare.

19

Detta stmmer verens med det eleverna rapporterade att de hade tit under dagen.

I 17procent av skolorna finns det en visningstallrik med grnsaker dr eleverna kan se vilken mat som serveras fr dagen.

I 56procent av skolorna brukar ngon vuxen pminna eleverna om att ta grnsaker. I 18procent av skolorna r det ingen vuxen som pminner, och i 26 procent av sko-lorna kan det vara olika frn dag till dag.

I 16procent av skolorna finns det en skylt som uppmanar eleverna att ta grnsaker.

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

60 %

Ande

len

skol

or s

om s

erve

rade

fruk

ten/

grn

sake

n

70 %

80 %

90 %

100 %

MelonRdbetorAnanaspplePron

BlomklOliverBroccoliGrnartor

PaprikaBnor,linser...

Gurka MajsTomatGrnsallad,isbergsallad

VitklMorot

89 %

74 %69 %

63 %59 % 59 %

46 %

36 %32 %34 %

30 %

21 %

14 %9 %

6 % 3 %

Figur 6. De vanligaste frukterna och grnsakerna som serverades i skolmatsalen under Grnsaksfrsket, och andelen skolor som serverade dem.

20

Slutsatser och diskussion

Nr forskare tolkar resultat frn experiment mste de fundera ver vilka orsaker det kan finnas till att resultaten ser ut som de gr. Kan ngot ha pverkat resultaten s att de inte stmmer verens med verkligheten?

Fundera grna ver hur resultaten i Grnsaksfrsket kan ha pverkats av olika saker, innan du lser hur forskarna tnker.

Oskerhet i rapporteringen

Medelvrdet fr hur mycket grnsaker, frukt och br eleverna t var 427 gram. Detta r bara lite mindre n Livsmedelsverkets rekommendation om 500 gram. Det vore frsts vldigt bra om svenska barn och ungdomar t s mycket frukt och grnt.

Det var dock ganska mnga elever som skrev att de tit ver 750 gram. Det r frsts mjligt att eleverna har tit s mycket (ngra hade till exempel tit ett stort antal pp-len, och frsket gjordes ju i bsta ppelssong).

Om man rknar bort de 47 (1,6procent) elever som hade tit ver 1 500 gram (vilket r ovanligt hgt, och kan bero p att de hade svrt att rkna ut vikten i Matvanekol-len), blir medelvrdet istllet 398 gram.

Om man ven tar bort de 384 elever som hade tit ver 750 gram (ven detta r en vldigt hg siffra) blir medelvrdet 328 gram. Detta medelvrde ligger nog nrmare verkligheten.

Att titta p medianvrdet9 (365 gram) kan ge en mer plitlig bild av den genom-snittliga mngd grnsaker och frukt som svenska elever ter. Medianvrdet minskar nmligen betydelsen av rapporter med ovanligt hga och lga intag.

Det var mnga elever som t mycket grnsaker och frukt. Men det var ven en del som inte t ngra grnsaker eller frukter alls. Detta vill Livsmedelsverket ndra p. Cirka 6procent av eleverna rapporterade att de tit mindre n 50 gram under frsket, eller inte tit ngra grnsaker, frukt eller br alls. Det stmmer nog tyvrr att det finns barn och ungdomar som inte ter grnsaker och frukt varje dag, eller som ter vldigt lite.

9 Medianvrdet r det mittersta vrdet i experimentet. Till exempel: bland vrdena [1, 4, 5, 6, 17] r medianvrdet 5.

21

I en underskning som Livsmedelsverket gjorde r 2003 Riksmaten barn var det 11procent av elvaringarna som t 400 gram eller mer grnsaker och frukt. Medelvr-det var 193 gram. Bland elvaringarna i Grnsaksfrsket var det cirka 35 procent som t 450 gram eller mer av frukt och grnsaker. Resultaten r dock svra att jmfra, eftersom underskningarna r gjorda p olika stt.

Rapporterade alla elever p samma stt?

Matvanekollen r en webbsida som skulle hjlpa eleverna att uppskatta vikten p frukten och grnsakerna de t. Cirka en femtedel av lrarna i Grnsaksfrsket skrev att eleverna hade svrt att anvnda Matvanekollen. Resten tyckte att det var ltt eller ganska ltt, men att det var olika fr olika elever.

Helst skulle ngon som var van vid Matvanekollen ha varit med varje klass nr frsket genomfrdes. Men med tanke p hur mnga klasser som deltog i hela Sverige var det tyvrr inte mjligt.

Matvanekollen r inte anpassad fr barn och ungdomar. Till Livsmedelsverkets nsta underskning ska man utveckla en annan metod som r enklare att anvnda.

Hur viktig r skolmaten fr elevernas grnsaks- och frukttande?

Eleverna t mer n hlften (54procent) av grnsakerna i skolan och resten (46procent) ngon annanstans. De t en tredjedel av frukten och bren i skolan, och terstoden ngon annanstans. Detta tyder p att skolmaten r viktig, srskilt fr hur mycket grnsaker eleverna ter. Skolmaten ger ocks alla elever lika mjligheter att ta grnsaker. Ngra skolor serverade mnga sorters grnsaker. Det r bra, eftersom det kar chansen att elev-erna hittar grnsaker som de gillar och vill ta.

Var dagen fr Grnsaksfrsket en vanlig dag?

Experimentet i sig kan ha pverkat hur mycket frukt och grnsaker eleverna valde att ta, ven om de flesta svarade att de t ungefr lika mycket som vanligt.

I ngon skola serverades det grnsakssoppa och det hade eleverna ocks registrerat som grnsak. Vad eleverna rapporterade varierar allts mellan olika elever. Detta kan ha bidragit till att en del tycktes ha tit vldigt mycket grnsaker. Det r ocks mnga ung-domar som r vegetarianer. Hur mnga som var det i denna underskning vet vi inte.

Figur 7. Frdelningen av elevernas grnsaks tande mellan skolan och ngon

annanstans.

46 %Annan-stans

54 % I skolan

22

Ett annat syfte med experimentet var att se om eleverna ter olika mycket grnsaker beroende p var i skolmatsalen grnsakerna serveras. Tyvrr gick det inte att analysera datan p sttet som vi hade tnkt och vi kunde drfr inte f svar p frgan. Frgan r fortfarande intressant, och Livsmedelsverket kommer att frska f svar p den i kom-mande underskningar.

Det var en rolig verraskning att eleverna t s mycket grnsaker och frukt p frsks-dagen.

Fr Livsmedelsverket var Grnsaksfrsket ett vrdefullt experiment. Det har gett vik-tiga nya kunskaper om vilka grnsaker och frukter som eleverna ter, och vilka sorter som r vanligast att servera i skolan. Den kunskapen kommer vl till pass i den kom-mande underskningen Riksmaten ungdom, som handlar om ungdomars matvanor. Grnsaksfrsket har ocks gett oss viktig kunskap om hur vi ska samla in informatio-nen i Riksmaten ungdom.

Ett stort tack igen till alla lrare, elever och frldrar som hjlpte oss att ta fram kun-skaper om svenska barn och ungdomars matvanor!

23

Referenser

Eneroth, H. (2012). Vetenskapligt underlag fr rd om mngden frukt och grnsa-ker till vuxna och barn. Livsmedelsverkets rapportserie nr 14/2012. http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2012/2012_livsmedelsverket_14_underlag_frukt_gronsaker.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=vetenskapligt+underlag+f%c3%b6r+r%c3%a5d+om+m%c3%a4ngden&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486281d4765ba72ba3914739e3b&_t_ip=10.177.14.13&_t_hit.id=Livs_Common_Model_MediaTypes_DocumentFile/_0871ff0261ba4381a745e46f7e54c26d&_t_hit.pos=1

Enghardt Barbieri, H., Pearson M. & Becker W (2006). Riksmaten barn 2003. Livs-medels- och nringsintag bland barn i Sverige. Livsmedelsverket

Nordiska Nringsrekommendationer 2012. Rekommendationer om nring och fysisk aktivitet. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanorhalsamiljo/naringsrekommendationer/nordiskanaringsrekommendationer2012svenska.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=nordiska+n%c3%a4ringsrekommendationer+2012&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486281d4765ba72ba3914739e3b&_t_ip=10.177.14.13&_t_hit.id=Livs_Common_Model_MediaTypes_DocumentFile/_c25e15ab3f774981a081bf5c3de72d83&_t_hit.pos=1

Nordic Nutrition Recommendations 2012. Integrating nutrition and physical ac-tivity. Nordiska Ministerrdet, Kpenhamn. http://dx.doi.org//10.6027/Nord2014002

ProGreens http://www.progreens.org/index.html (Ett EU projekt med syfte att frmja grnsaks- och fruktkonsumtion bland skolbarn i Europa)

Pedagogiska verktyg

Hej Skolmat http://www.livsmedelsverket.se/matvanorhalsamiljo/maltiderivardskolaochomsorg/skola/hejskolmat/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=hej+skolmat&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486281d4765ba72ba3914739e3b&_t_ip=10.177.14.13&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_ArticlePage/_de6a44b453374dcc893e9102aaee1802_sv&_t_hit.pos=1

Bonden i skolan http://bondeniskolan.se/

Vetenskap & Allmnhet

www.forskarfredag.se