•XB

SÖNDAG 30 JUNI 2019 ○ SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864

TEMADN.

På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm får innovatörer

hjälp att utveckla sina idéer till färdiga produkter. Mohammed

Al Abassi är en av dem som lyckats | Sidorna 4–6

Hjärnforskaren. Så blir du mer kreativ. Katarina Gospic tipsar. Sidan 18–19

INNOVATION

Han kan leva på sin

innovation

Innovationsministern. ”Människor kan lösa nästan vilka problem som helst”. Sidan 20 Sidan 7

Fo

to: E

va Te

desjö

Maria Gunther: Med en hjärna som kunde tänka och händer som kunde skapa erövrade människan världen.

Gi�er i vår närmiljö bidrar till ökningen av cancer- och allergisjukdomar.Mer forskning behövs – Swisha din gåva till 9003609. Tack för ditt stöd!

www.coaf.se

2

•XB

SÖNDAG 30 JUNI 2019

Text och foto: Raffaella Lindström

Vad är det mest innovativa eller nyskapande du har gjort i ditt liv?

Jani Lehtinen, 34 år, musik­lärare, Stockholm:

– Jag startade ett rockband för fyra år sedan vilket var stort för mig. Det bästa jag vet är att sjunga och spela gitarr, sen har det alltid varit en pojkdröm också. Musik är viktigt för att människan ska må bra.

Siggy Florin, 28 år, student, Stockholm:

– Jag tycker det är innovativt att äta veganskt. Jag har varit vegan sedan jag var tretton år gammal och för mig handlar det om att värna om miljön, djuren och människan. Bland annat har jag deltagit i olika kampan­jer inom Djurrättsalliansen.

Ann­Katrin Svensson, 72 år, pensionär, Stockholm:

– Som ensamstående mor var det kreativt att få råd att köpa ett sommarhus. När min son var snart tio år åkte alla hans vänner på semester och jag tyckte att han också skulle ha någonstans att åka. Det var tufft att vara ensamstående förälder men med ett ekonomiskt sinne klarade jag mig.

Torbjörn Gustavsson, 68 år, pensionär, Östergötland:

– Jag vill svara att det mest innovativa jag har gjort är att träffa min flickvän. Men de senaste åren har jag och en vän gestaltat sångaren Joe Hills liv med musik och sång och det kanske var ännu mer inno­vativt. Bland annat uppträder vi på föreningar, tillställningar eller andra evenemang. Hans liv präglades mycket av nytänkan­de och spännande åsikter.

Hans Malmquist, 56 år, system­ingenjör, Lin köping:

– Det mest innovativa i mitt liv var när jag skaffade barn tillsammans med min fru. Det var helt fantastiskt att skapa två nya liv men också nervöst eftersom saker kan gå fel längs vägen. Om något är nyskapande är väl det att skapa ett liv.

Det finns nästan ingenting så härligt som att ha flow. När idéerna bara kommer och skapandet flödar. Det är

sådana stunder som i alla fall jag kan känna mig som mest levande. 

Jag misstänker att det också är i sådana stunder som några av världens främsta inno­vationer uppstår. 

Men andra gånger står det still. Då kan det vara plågsamt trögt att försöka utveckla sina egna tankar. 

Vad är det som händer i hjärnan egentli­gen? Varför är det så olika? Och går det att påverka?

Det frågade vi hjärnforskaren Katarina Gospic. 

För visst vore det en dröm om man kunde lära sig att frammana sin egen kreativitet. Tänk vad mycket som skulle kunna skapas.

Självfallet finns det inget recept. Men det finns några knep som kan hjälpa oss alla att bli mer kreativa berättar hon. 

På kungliga tekniska högskolan i Stock­holm föds många idéer till innovationer. Här finns också stöd för att ta färdiga produkter ut på marknaden. 

I det här numret möter vi Mohammed Al Abassi, en av dem som fick hjälp av skolans innovationscoacher att utveckla sin idé till en produkt, en app för att kontrollera och minska hushållens elproduktion. I dag kan han leva på sitt företag.

Trevlig läsning!

Sophie Arnösophie.arno@dn.se

En specialbilaga från Dagens NyheterRedaktör: Sophie ArnöE-post: sophie.arno@dn.se Redaktion: 08-738 10 00

DN. TEMA På DN.se får du de se-naste nyheterna dygnet runt. Ladda ner DN­appen för snabbare nyheter direkt i mobilen.

e­DN – papperstidningen digitalt. Läs tidningen i din mobil eller surfplatta, redan kvällen innan den kommer ut.

DN.VR – Upplev hela bilden med vår VR­app. I en virtuell verklighet tar vi dig till platser du annars inte kan besöka.

Välkommen!

Sophie Arnö: Tänk om man kunde frammana sin egen kreativitet

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN VISSHEIM

Läs mer på:www.vissheim.se

Grönskande upplevelser på kontoret med smarta växtmöbler Odlingsinnovatörerna Vissheim lanserar ny växtmöbel som gör kontor och restau-ranger till grönskande upplevelser och egna producenter av örter & grönsaker - med inbyggd teknik som automatiserar den tidskrävande skötseln av plantorna.

Vissheim grundades för att göra växtodling enkelt och stimulerande och den stora visionen är att framtidens städer ska vara gröna, hållbara plat-ser fyllda med lokala odlingar - och oberoende av klimatskadliga importer från fjärran ort. Nu går

Vissheim till produktion med sin nya möbel, den modulära växthyllan Vimur.

– Intresset är enormt, i synnerhet bland kon-tor och restauranger där många ser Vimur som en perfekt rumsavdelare, och där det stora värdet är att kunna erbjuda sina gäster och anställda färska örter & grönsaker direkt från plantan till lunchen, säger vd Erik Söderby.

Första serien av Vimur, som kommer i fyra oli-ka modeller och även kan skräddarsys helt, levere-ras i höst till utvalda kunder och en storskalig pro-duktion är planerad att äga rum efter årsskiftet.

Följ oss på Instagram: @VissheimSweden

•XB

Philips hjälper sjukvårdens utmaningar med innovativa lösningar

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN PHILIPS

Patienter och vårdtagares krav på sjukvården idag ser väldigt annorlunda ut jämfört med bara tio år sedan. Detta drivs både av en be-folkning som lever längre och har större be-hov av långsiktig och flexibel vård, såväl som digitaliseringens framfart.

– Vi bygger in intelligens i alla delar av samhället, inte minst sjukvården. Patienter vill idag ha större kontroll över sin hälsa och kunna bidra med data som samlas in kring deras mående. Med allt fler kroniskt sjuka patienter måste vården närma sig vårdtagar-na och kunna förflytta vård till hemmet för att minska kostnader och kunna identifiera sjuk-domar i ett tidigt stadie, säger Henriikka Ha-linen, Business Marketing Manager Nordic CC & HI på Philips.

Philips vill bidra till ett proaktivt förhåll-ningssätt inom sjukvården. Detta möjliggörs till stor del genom ett strukturerat insamlan-de och konsolidering av data. Vårdgivare kan då fatta snabbare och mer precisa beslut och patienter kan i större utsträckning och mer

kontinuerligt bidra till sin egen vård hemi-från.

– Genom proaktivitet kan vi i större ut-sträckning förhindra hälsotillstånd som är väldigt kostsamma för sjukvården. Kan vi också bidra till att bryta ned barriärerna mel-lan olika vårdinstanser genom integrerade arbetsflöden och delande av data bidrar det-ta också till bättre vård. Samtidigt vill vi ge människor ökad möjlighet att bidra till sin egen vård med lösningar som också gynnar sjukvården som då kan följa patientens må-ende på distans, förklarar Johan Folkunger, Sverigechef på Philips.

Att arbeta mot en mer industrialiserad men samtidigt individanpassad vård ser Philips som ett sätt att möta dagens utmaningar. Det-ta uppnås genom att säkra tillgängliggörande av korrekt data vid rätt tillfälle men också ge-nom att all tillgänglig data om den enskilde patienten samlas och analyseras på ett mer effektivt sätt för att ge varje ensild patient en mer precis vård.

Läs mer på:www.philips.se

En av de största utmaningarna inom sjukvården är vår åldrande och växande befolkning. I takt med att vi lever längre ökar också behovet av behandlingar för kroniska sjukdomar och vård hemma för att kunna minska bördan på sjukvårdssystemet. Philips vill genom innovativ teknologi bidra till lösningar som en mer proaktiv, indivudualiserad vård och fler möjligheter till delaktiget i sin egen vård.

– Idag kan vi behandla patienter på ett myck-et mer riktat sätt, t ex genom att samköra information från radiologi och digital pato-logi. Här spelar Artificiell Intelligens en stor roll när det kommer till att hitta mönster hos

patienter som kan bidra till mer precisa diag-noser. Genom att integrera data och göra den tillgänglig för sjukvården blir det möjligt för vårdgivare att ta bättre beslut och ge bättre vård, avslutar Johan Folkunger.

Johan Folkunger, Sverigechef Philips.

time:beatProviding Data Integrity

4

•XB

SÖNDAG 30 JUNI 2019

TEMA. INNOVATION

○○Ett mjukt sorl fyller lokalerna. Många förvänansfulla studenter har samlats på KTH innovations De-moday, en utställning för dem som gått skolans ett år långa program för innovatörer.

Det har gått fem år sedan Mo-hammed Al Abassi visade upp den produkt som numera är hela hans yrkesliv på just denna mässa.

–○Det betydde oerhört mycket för mig med den det stöd jag fick här för att utveckla min idé till en pro-dukt som var redo för marknaden, säger han.

I kväll är det fler än någonsin som har sökt sig hit. Christan Zachrich, är en av innovatörerna bakom Ecogardner, ett självförsörjande akvarium. Runt honom trängs an-dra innovatörer med investerare, intresserade studenter och fors-kare och med de så kallade affärs-utvecklingscaocherna, som arbetar på KTH innovation. Snart är det dags att gå in i den stora hörsalen som ligger intill och lyssna när de

nya idebärarna presenterar sina produkter. Men än så länge finns tillfälle att mingla.

När idén till Mohammed Al Abas-sis och hans nuvarande affärs-partners produkt, en app för att kontrollera och minska hushållens elproduktion, växte fram gjorde han sitt examensarbete på pro-grammet Civilingenjör och sam-hällsbyggnad på KTH. Han hade inte haft några planer på att starta ett företag. Det var först i slutet av studietiden som han fick upp ögo-nen för möjligheten.

–○Vi var ju samhällsplanerare, vi tänkte väl att vi skulle arbeta som konsulter eller på kommunen efter examen. Men det finns en kultur här på KTH som gör eleverna inrik-tade på att hitta nya innovationer, säger han.

Mohammed Al Abassi och hans två studiekompisar började fundera på en produkt som kunde ge svensk-ar bättre förståelse för sin egen el-förbrukning. I takt med att tanken tog form insåg att de behövde hjälp.

Framtidens uppfinningar.

Här skapas Sveriges nya innovationerPå Kungliga tekniska högskolan i Stockholm föds många idéer till innovationer. Men det krävs mer än tekniskt kunnande för att lyckas lansera dem.

Civilingenjörsstudenten Mohammed Al Abassi fick hjälp av skolans innovationscoacher att ta sin idé till färdig produkt.

I dag kan han leva på sitt företag.

Mohammed Al Abassi har byggt upp ett fungerande företag med hjälp av KTH:s innovationscoacher. Foto: Eva Tedesjö

5

•XB

SÖNDAG 30 JUNI 2019

varit på Demoday. Det är lunchrast och vissa droppar in några minuter för sent, från föreläsningar som dragit ut på tiden.

Tom Magnegård, en av de sex affärsutvecklingscoacher som ar-betar på KTH innovation, står i fö-reläsningssalen. Framför honom sitter sju personer, med lika många idéer och förhoppningar att för-ändra den bransch de verkar i till det bättre.

En av dem håller på att utveckla en maskin som ska kunna skapa den perfekta vågen för surfare som tränar, en annan vill bygga ett so-cialt medium där användarna kan skapa sina egna plattformar inne i appen. Alla har arbetat med sin inn-ovation i tre månader och ska nu se tillbaka på det de har åstadkommit, och framåt mot nästa steg.

De sju bryter nu de ordnade ra-der som stolarna står uppradade i och delar upp sig i två diskussions-grupper.

Precis som Mohammed Al Abassi har flera av dem

De gick från KTH innovation och ut på marknaden.

Fem av de bolag som stöttats av KTH innovation och som nu finns ute på marknaden.

GreenelyAnalyserar och visualiserar din ener-gianvändning, för att på ett enkelt och kul sätt förminska din förbruk-ning. Nu ett digitalt energibolag.AirmeeOptimerar logistik i städer. Baserat på KTH-forskning kan de lägga bättre rutter och få fram leveransen snabbare.GleechiGör det möjligt att animera handin-teraktion i realtid.VolumentalScannar fötter åt skobranschen, för att skapa perfekt passande skorStagecastIntegrerar publiken under en kon-sert eller event och på så sätt skapa en helt ny upplevelse för besökaren.

Så ska du tänka när du förvekligar din egen idé.

Affärscoacherna på KTH innovation ger tips på vägen för den som vill försöka lan-

sera sin egen produkt.

1 Fokusera inte alltför mycket på din första idé, utan identifiera

kärnan i problemet som du försöker lösa och arbeta utifrån det.

2 Möt marknaden så tidigt som möjligt. Prata med kunder och

användare, och var inte rädd för byta riktning om nödvändigt.

3 Identifiera vem som är den första kunden. Fokusera inte på

alla kunder du tror att du kommer att få över tid, utan hitta din första, trogna kundgrupp och gör dem till ambassadörer för din produkt/tjänst.

4 De tre T:na – Ting Tar Tid. Var uthållig! De flesta har hållit på

i flera år innan de blir upptäckta på marknaden.

5 Bygg ett team som kompletterar din egen kompetens.

6 Sätt tydliga mål och strukturera ditt arbete.

7 Fira när du uppnått ett mål, stort eller smått!

Framtidens uppfinningar.

– Att dra igång något sånt här kräver mycket. Vi var gröna både i energibranschen och vad det gäl-ler mjukvaruutveckling. Så det var mycket att lära, säger han.

På KTH innovation fick de stöd av affärsutvecklingscoacher med hur de skulle tänka för att utforma sin produkt. De som arbetar där har alla bakgrund inom områden som bioteknik, medicinteknik, miljö och energi. De har varit med och startat företag tidigare och de finns på plats för att guida nya innovatö-rer genom arbetet med att skapa en hållbar affärsmodell och en efter-traktad produkt.

Mohammed Al Abassi och hans kollega fick snabbt ompröva sina tankar om hur de skulle gå till väga.

– Vi fick börja omvänt från vad vi hade tänkt. Istället för att börja utforma en idé och sedan leverera produkten färdig till kunderna blev första steget kundkontakt. Från dag ett var vi ute och pratade med kun-derna. Då var det mer idén vi sålde

in och vi kunde sedan anpassa den efter behoven som de såg fanns, förklarar han.

För de som utvecklar sina pro-dukter på KTH innovation finns lathundar för hur man håller inter-vjuer med målgrupper och under-söker vilket behov det eventuellt finns av deras idé på marknaden. De kan få hjälp att komma i kontakt med rätt företag, lägga upp en lan-seringsstrategi och marknadsföra produkten på rätt sätt.

Målet är att idébärarna ska jobba självständigt med utvecklingen av sin idé. Affärsutvecklingscoacher-na finns på plats som bollplank och för att hjälpa till att hitta rätt när det behövs.

Varje vecka hålls också så kallade batchmöten, ett av många svensk-engelska begrepp som används på institutionen. På batchmötena träf-far innovatörerna andra som håller på att utveckla sina idéer. De får möjlighet att prata med varandra, bolla frågor och funderingar och

reflektera över vad de har gjort och vad som ligger framför dem.

– Just att få sitta med andra bo-lag som är i ungefär samma fas var väldigt värdefullt. Vi fick utbyta erfarenheter och idéer och kunde ventilera de tankar vi hade och dra lärdomar av varandra, säger Mo-hammed Al Abassi.

Han och hans partner i företaget kunde också få input från dem som hade större kunskap om sådant som de just höll på att lära sig.

– Alla har olika kompetens, nå-gon grupp hade kanske många bra utvecklare och där kunde vi hämta kunskap som vi behövde, säger han.

Mohammed Al Abasi har fortfa-rande kontakt och utbyter erfaren-heter med många av dem han gick på KTH innovation tillsammans med.

Nu är det nya innovatörer som samlas i KTH innovations lokaler även för att delta i batchmöten. Ett sådant hålls några dagar efter att vi

Christan Zachrich är en av innovatörerna bakom akvariet Ecogardner. Här tillsammans med Sean Dougherty. Foto: Lisa Mattisson

Många studenter är sugna på kunskap om hur de kan ta sina idéer till marknaden. Foto: Lisa Mattisson

6

•XB

SÖNDAG 30 JUNI 2019

TEMA. INNOVATION

i den här gruppen fått ompröva sin idé minst en gång. från början kän-des idén klockren och allt tydde på att hittat produkten som saknats på marknaden. Men vid närmare undersökning visar sig innovatio-nen inte vara exakt det som deras potentiella kunder behöver. Den hade lite fel inriktning, var lite för avancerad, blev lite för dyr i drift el-ler hade ett lite för brett anslag. Så tillbaka till ritbordet.

– Vi trodde att vi hade lärt känna våra kunder men det hade vi inte, inte på riktigt. Det var vårt största misstag. Vi har fått tänka om en hel del och det har tagit tid, säger Alex-ander Askling som arbetar med Zeat, ett bokningssystem för pool-områden på hotell.

Philip Claesson och hans kollegor på Klimato – som tillhandahåller en tjänst som räknar ut hur myck-et koldioxid varje måltid som en restaurang eller ett cateringföretag serverar släpper ut – har ett annat problem. Produkten kom helt rätt i tiden och framgången kom nästan för snabbt. Redan efter några veck-or på KTH innovation har de fått sina första kunder, några av dem i toppskiktet i sin bransch.

– Vi jobbar hela tiden, sitter hel-gerna och till sent på kvällarna. Mycket måste fortfarande göras

manuellt och det tar tid att färdig-ställa innan vi kan skicka ut till kun-den, säger Philip Claesson.

Planen är att den mjukvara som Klimato utvecklar snart ska kunna göra det som de nu gör för hand, men än krävs det mer program-mering innan siffrorna blir tillförlit-liga utan mänsklig inblandning och kontroll. Philip Claesson funderar på om de kanske har varit för snab-ba med att sälja sin produkt till så många kunder.

– Det är klart att det är jättekul att det går så bra men det är lite för mycket nu, säger han.

Långt ifrån alla som startar på KTH innovation kommer lika långt som Philip Claesson, Mohammed Al Abassi och de andra som har lanse-rat sitt företag på marknaden. KTH

innovation har medvetet få krite-rier som måste uppfyllas för att få starta och varje år tas 300 unika idéer in. Poängen är programmen ska ha en slags självsållande effekt och att innovatörerna själva får upptäcka om deras produkt håller eller inte.

– Det är ju absolut inte 300 bolag som når marknaden varje år. Vårt system är som en trappa, med stor selektering. En stor del av vår funk-tion är också att sålla agnarna från vetet, säger Lisa Ericsson, chef över KTH innovation och fortsätter:

– Det handlar mycket om läran-de. Flera av dem som börjar hos oss och som har en innovation som kanske inte flyger slutar ändå på oli-ka start up-bolag och söker sig till de sammanhangen senare i karriä-ren. Det är också en viktig aspekt.

Det är ofta omöjligt att veta i för-väg vilka som ska lyckas och inte i förväg. Om de gör det eller inte handlar ofta om annat än om själva produkten, menar Lisa Ericsson. I stället är det uthållighet, samar-betsförmåga och kapacitet att an-passa sig efter marknadens behov som blir avgörande. Många på KTH innovation hinner fram till sin tred-je innovation innan de hittar rätt, förklarar hon.

– Det är ju också det som skiljer

agnarna från vetet, förmågan tänka om. Det är verkligen inte helt rätt. Många kommer hit och har stor-slagna planer om att bygga den perfekta produkten och då blir det ett hårt slag när de kommer ut till kunderna och inte får den positiva respons som de väntat sig, säger Lisa Ericsson.

Även Mohammed Al Abassi och hans kollegor har fått ompröva sin idé flera gånger. Han tror inte att det går att undvika misslyckandena när man utvecklar en ny produkt.

– Ingen idé är helt rätt från början utan man får jobba om och anpassa och till slut så kanske man hittar nå-got som kan flyga. Eller så gör man inte det. Det kan vara rätt tufft så-klart, säger han.

Men trots det tycker han inte att han har behövt offra något av sin idé, han menar att de högt flygande planerna fortfarande finns där.

– Man är ju lite naiv i början och vill ha allting men för vår del har vi kanske inte behövt döda massa älsklingar utan vi har snarare skjutit på dem. Vi måste börja någonstans, men vi måste inte slänga bort alla visioner för det. Det kommer finnas tid för dem senare.

Amanda Dahlamanda.dahl@dn.se

Lisa Ericsson, chef över KTH innovation, håller tal på Demoday. Foto: Lisa Mattisson

Framtidens uppfinningar.

Idéerna som KTH innovation minns.

Här är några av de innovationer som, vare sig de tagit sig ut på marknaden eller inte, har gjort ett extra avtryck hos de som arbetar på KTH innovation.

Inclined Labs/Indoor Wingsuit FlyingByggde om försvarets vindtunnel till världens första anläggning för att flyga horisontellt inomhus. Anton Westman, filosofie doktor i flygme-dicin på KI, Peter Georén, teknologie doktor på KTH och Johan Strömberg.Furhat RoboticsBygger världens mest sociala robot. Furhat-roboten är ett robothuvud, som bland annat kan jobba som lä-rarassistent, fördomsfri rekryterare eller värd på en flygplats.Help to HelpArbetar med att ge stipendier för högskolestudier i Östafrika genom crowdfunding, och kopplar samman studenter med lokala näringslivet.Shortcut LabsJoakim, en av grundarna kom på iden när han skulle försöka sluta snusa. Nu säljs Flic-knappen över hela världen. De har bland annat teamat ihop sig med Pizza Hut och gjort skor som kan beställa pizza.

_Vi trodde att vi hade lärt känna våra kun-der men det hade vi inte, inte på riktigt. Det var vårt största misstag.Alexander Askling, skapare till Zeat, ett bokningssystem för poolområden på hotell.

Thibault Helle visar en vattenmätare.

KTH:s Demoday lockar många intresserade besökare.

Det är ju absolut inte 300 bolag som når marknaden varje år. Vårt system är som en trappa, med stor selektering. En stor del av vår funktion är också att sålla agnarna från vetet.

7

•XB

SÖNDAG 30 JUNI 2019

TEMA. INNOVATION

Maria Gunther: Att fundera, förbättra och hitta på nytt gör oss till människor

Krönikan.

Med en hjärna som kunde tänka och händer som kunde göra saker erövrade människan världen.

Det står två sönderlästa böcker i bokhyllan hemma. Det är två exemplar av samma bok, som på 70-talet lästes från pärm till pärm, om och om igen, av två barn på olika håll i Sverige (och

världen). ”Så funkar det!” av Joe Kaufman har följt med på flyttar fram och tillbaka genom Eu-ropa, överlevt Marie Kondo-utrensningar, och sluppit att bli undanstuvad på vinden tillsam-mans med andra barnböcker. Kanske var det tack vare boken, med sina tydliga beskrivningar och bilder av hur allt från kulspetspennor och brödrostar till ånglok, växellådor och till och med Apollokapseln fungerar, som gjorde att både min man och jag blev ingenjörer och fors-kare (och till slut träffades).

Första sidan i boken är en enastående illustra-tion av begreppet innovation. En skäggig ur-tidsmänniska blir (helt anakronistiskt) jagad av en dinosaurie, och söker skydd i en grotta. Där inne hittar han en trädgren, en skinnremsa och

en sten, som han efter lite funderande, och till dinosauriens stora förskräckelse, knyter ihop till en klubba. På sista bilden är det istället män-niskan som jagar dinosaurien, med klubban i högsta hugg. ”Vad hade urtidsmänniskan att försvara sig med mot urskogens rytande vild-djur? Jo, hon hade en hjärna som kunde tänka och händer som kunde göra saker”, skriver Joe Kaufman.

Klubban är ett bra exempel på en av de enkla maskinerna, eller de mäktiga fem som de också kallas: kilen, skruven, hävstången, det lutande planet och hjulet. 10-åringen läser om dem i skolan nu, och fick i läxa att hitta maskinerna hemma i köket och ta med ett exempel. Efter att ha funderat på både korkskruven och osthyveln valde hon till slut en kapsylöppnare, som ju, lik-som osthyveln, både är en kil och en hävstång.

Alla fem maskinerna bygger på samma prin-cip – ”det man vinner i kraft förlorar man i väg” mässar min gamla fysiklärares röst inne i huvu-det. Få innovationer har förändrat människans tillvaro mer än de, och med hjälp av bara dem var det till och med möjligt att bygga Egyptens pyramider.

Att använda verktyg är förstås inte unikt för oss. Kapucinapor knäcker nötter med stenar, schimpanser har specialgjorda kvistar för att fiska upp vandrarmyror till middag och gorillor använder grenar för att testa hur djupt det är i vattnet. 

Men djurens verktyg skiljer sig från våra på en avgörande punkt: allihop kan ha blivit uppfunna av en enda smart individ, som sedan lärt upp andra, eller blivit imiterad. Det finns inte en enda människa som ensam skulle kunna skapa en mobiltelefon, en Apollokapsel eller ens en cykel utan att bygga vidare på andras uppfinningar och utan att använda verktyg som redan finns.

”Och människan fortsatte att fundera och förbättra och hitta på nytt, tills vi nu har fartyg, tåg, bilar och flygplan – och spisar, lås, pia-non och telefoner, ja till och med farkoster att utforska världsrymden i” skriver Joe Kaufman. Eller, för att tala med Isaac Newton: vi står på jättars axlar. Och det är kanske en av de saker som gör oss till människor.

Maria Gunthermaria.gunther@dn.se

_Det finns inte en enda människa som ensam skulle kunna skapa en mobiltele-fon, en Apollokapsel eller ens en cykel utan att bygga vidare på andras uppfin-ningar och utan att använda verktyg som redan finns.

Samhället måste satsa på AI för att möta medborgarnas förväntningar

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN AVANADE

Människors förväntningar på den service som samhället ska ge dem har ökat kraftigt. Det be-ror bland annat på att man idag kan jämföra med den högre servicenivå som privata aktörer många gånger levererar för samma pengar.

Men att skapa en motsvarande tjänstenivå för skattepengar kan bli kostsamt. Frågan är därför hur den offentliga sektorn kan vara sparsam med skattemedlen, samtidigt som samhället hänger med i utvecklingen med en förbättrad tjänstenivå.

IT förändrar vårt sätt att levaIdag produceras nya typer av tjänster genom IT. Vården är mer kostnadseffektiv och levererar ett bättre vårdresultat för samma pengar. Inom bank och finansiella tjänster har BankID inneburit en kraftigt förbättrad tillgänglighet. Bilhandeln byg-ger komplexa strukturer med nya sätt att äga bil.

Samhället måste bli bättre på att använda di-gitala lösningar och AI för att hänga med. En bra IT-partner med förmåga att stödja affärsutveck-ling ger samhället bättre chans att hålla jämna steg i sin skattefinansierade service till medborgarna.

Motverkande krafterMen det finns krafter som bromsar digitalisering-en och utvecklingen av AI för samhällets tjänster. Ofta med vällovliga syften som att öka säkerhe-ten och skydda människors integritet. EUs da-taskyddsförordning GDPR syftar till ett säkert samhälle och är bra för medborgarna. Men risken är att amerikanska och kinesiska plattformar inte har samma begränsning på tillgång till data vilket gör att de kan träna och utveckla AI snabbare än Europa. Vilket in sin tur kan fördröja uvecklingen av mycket stora IT-plattformar i Europa.

Fredrik Heintz, docent vid Linköpings Universitet och medlem av EU-kommissionens expertgrupp om AI och dess användning är tydlig i sitt budskap i en debattartikel tillsammans med nationaleko-nomen Mårten Blix i Svenska Dagbladet den 28 oktober i fjol: “Det är centralt att även europeis-ka företag är med på resan att utveckla AI. AI kan stärka samhället och Europas ekonomier utan ökade risker för övervakning, diskriminering och godtycke.”

Läs mer på:www.avanade.se

Samhället kan utveckla bättre tjänster till medborgarna än vad som görs idag. Framför allt finns det stora möjligheter om mer AI, artificiell intelligens, tas i bruk. Men frånvaron av europeiska IT-plattformar hotar att bromsa utvecklingen eftersom det finns ett inbyggt motstånd bland myndigheter att släppa ifrån sig kontrollen över information om medborgarna till en tredje part utanför EU. Det skriver Patrik Löwendahl, ansvarig för digitalisering i Norden på IT-konsulten Avanade och ledamot i IT&Telekomföretagens arbetsgrupp som tar fram “AI-vision för Sverige”.

Hur ska vi då hantera situationen? Helsingborg stad har valt att utveckla en egen IT-plattform med en öppen källkod som man delar med en annan skånsk kommun.

Initiativet har stött på kritik. På goda grunder kan man ifrågasätta om kommunen kommer att ha råd att förvalta och utveckla plattformen vidare i takt med den omvälvande snabba utvecklingen av vårt samhälle. Om den egenbyggda IT-plattformen inte hänger med så försämras åter servicen som medborgarna får via samhället.

Vad som behövs är initiativ på Europeisk nivå. Frånvaron av riktigt stora europeiska IT-plattfor-

mar och utveckling av AI riskerar i förlängningen att sänka servicenivån till våra medborgare.

Sammanfattningsvis, vi behöver alltså redan idag bli bättre på att skriva avtal och ställa krav på stora utomeuropeiska leverantörer av IT-plattfor-mar. Säkerhet och etik måste vara i fokus, oavsett vem som levererar.

Europas politiker behöver dessutom enas om hur vi förbättrar möjligheterna för företag inom EU att utveckla egna stora plattformar. För två saker är säkra, utvecklingen stannar inte upp, och med-borgarnas krav på samhällets tjänster och service fortsätter öka i takt med att privata alternativ visar vägen.

8

•XB

SÖNDAG 30 JUNI 2019

TEMA. INNOVATION

Sverige har fallit fem platser i Bloombergs innovationsindex och ligger på plats sju i år jäm-fört med 2018 års andraplats. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforsk-ning, är inte förvånad.

– Plats sju eller åtta känns mer realistiskt för Sverige, säger han.

○○ I 2019 års innovationsindex från data- och medieföretaget Bloom-berg har Sverige tappat sin topp-plats, omsprunget av bland annat Finland, Tyskland och Israel. Med årets placering på sjunde plats är Sverige det land i ”topp tio” som tappat mest jämfört med förra året.

Den nya placeringen är ingenting som förvånar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd

för Institutet för näringslivsforsk-ning (IFN).

–○Plats sju eller åtta känns mer rimligt för Sverige, även om vi kanske har en annan självbild. Här finns en självgodhet som är livsfar-lig i sådana här sammanhang. Så fort vi slår oss till ro riskerar vi att halka ned, säger han.

Tre av de sju parametrar som mäts i Bloombergs innovationsindex har med utbildning och forskning att göra. Just inom detta område har Sverige mycket att göra, menar Magnus Henrekson.

–○Att universitetssektorn inte rik-tigt håller måttet blir en bromskloss för Sverige. Samtidigt är vi dåliga på att attrahera kompetens utifrån. Det finns många som kommer hit och går dyra utbildningar, men när de är

klara blir det natur-ligt för dem att röra sig till andra länder.

I Sverige finns en kultur av att stora före tag driver innova-tionen i landet. Så är det även i Syd korea, som toppar årets mätning. I USA är det ofta start up-bolag och mindre inno-vatörer däremot som tar ledningen, enligt Magnus Henrekson.

De stora företagens resurser gör att de kan innovera den bransch de verkar i utan att behöva ta några större risker. De kan fungera som motorer för hela marknaden, ge-nom att pusha gränserna och ut-bilda personer som senare hoppar av och skapar egna företag. Men det gör också Sverige sårbart.

–○Om de här stora företagen som driver utvecklingen säljs eller flyt-tar sin innovationsverksamhet, till exempel för att det är svårt att hitta rätt kompetens i Sverige, så får det stor betydelse för innovationsnivån här, säger han.

Även om han tycker att Sveriges nya plats i Bloombergs innovationsin-dex är rimligare än förra årets an-draplats så ser Magnus Henrekson en fara med att Sverige halkar ned.

–○Det skapar en ond cirkel. Man kan förstås inte grunda hela sin verklighetsbild på ett index, men som det är nu ser vi samma trend i andra mätningar. Det gör Sverige mindre eftertraktat internationellt.

Amanda Dahlamanda.dahl@dn.se

Världstoppen.

Moon Jae-in, Sydkoreas

president

TysklandTar över Sveriges andraplats i rankningen

och ligger nästan lika med Sydkorea. Stigningen beror framför allt på en förbättring inom forskning och utbildning.

2

FinlandFinland har klättrat fyra steg från sjunde plats

2018. Patentaktiviteten i landet är något som sticker ut.De �nländska företagen försöker ofta varumärkesskydda sina upp�nningar tack vare det statliga bidrag som ges till företag som gör sin första

patentansökning.

3IsraelSteg mest av alla länderi mätningen, från plats

tio till plats fem. Framför allt tack vare att många företag i landethar fått patent på nya produkter och även för att det har gått bra för produkter som israeliska företag redan har patent på.

5

SchweizStiger från plats femtill plats fyra i årets

mätning. Av de sju kriterier som Bloomberg mäter hamnar landet bland topp tio i fyra. Schweiz ligger tvåa vad det gäller hur produktiv den arbetande

befolkningen är.

4

SydkoreaLigger, precis som förra året, i topp av rankningen. Sydkorea

borde få ytterligare en skjuts tack vare nya strategiska investeringar i ny teknologi och regler som förenklar för mindre startups, enligt Bloomberg.

16

Singapore

7

Sverige

8

USA

9

Japan

10

Frankrik

e

Här är världens mestinnovativa länderSydkorea toppar Bloombergsinnovationsindex.

Magnus Henrekson. Foto: Karl Gabor

Fakta. Bloombergs sju kriterier för innovation

Forsknings- och utvecklings-utgifter Produktivitet på arbetsmarknaden ProduktionsvärdeHögteknologisk täthetUtbildningseffektivitetForskarkoncentration Patentaktivitet

Sverige tappar fem placeringar i årets innovationsrankning

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN INVENCON

Läs mer på:www.invencon.se

Privat inkubatorinitiativ börjar ge resultatKonsultbolaget och inkubatorföretaget Inven-con blandar konsult- och projekttjänster med en startupverksamhet. Henrik Svärd, vd, berättar att allt började med att han och några kollegor efter flera år i konsultbranschen upp-levde att många av deras anställda sökte större utmaningar än vad vissa av deras uppdragsgi-vare kunde erbjuda.

Det var också svårt att utnyttja tiden mellan uppdrag på ett meningsfullt sätt. Samtidigt kontaktades de ganska ofta av frustrerade

innovatörer som hade behov av en mer affärs-driven startuprådgivning. Dessa behov lade grunden till Invencons affärsidé: att samman-föra startups med konsult och -projektverk-samhet.

– Det vi gillar med vår affärsidé är att vi kommer i kontakt med mycket ny, spännande teknologi och driftiga personer; både inn-ovatörer och investerare. Startupprojekten är också ofta väldigt utmanande och bidrar till en exceptionell utvecklingskurva för våra medarbetare.

Tony Algehov, regionchef i Göteborg, menar att den unika affärsidén dessutom bjuder på positiva sidoeffekter.

– I vår konsultverksamhet existerar till exempel inte begreppet ”på bänken”. Alla eventuella lediga resurser läggs på det pro-jekt som ligger först i kön i vår portfolio. Vi får också vara med från ett tidigt skede fram till marknadsintroduktion, vilket är väldigt stimulerande.

Just nu jobbar Invencon med en hörapparat

som med hjälp av magnetisk mikroteknik kan hjälpa döva att höra. Målet är att tekniken ska bli så billig att producera så att hörappara-terna blir tillgängliga även för fattiga länder.

– Vi jobbar också med en modern ångmo-tor som ska ta tillvara på spillvärme i indu-strin. Detta projekt tror vi kan bli en av de mer intressanta uppstarterna i Sverige de när-maste åren, avslutar Tony Algehov.

•XB

Axolot recirkulerar industrins processvatten

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN AXOLOT

Axolot Solutions AB har utvecklat ett smart sätt att rena processvatten snabbt och effektivt. Om denna teknik används för att rena ett processvatten som smutsas ner inne i en fabrik istället för att flera oli-ka smutsvatten blandas till ett avlopp – ja, då finns många vinster att hämta hem. Det renade vatt-net skulle kunna ersätta färskvatten och därmed minska fabrikens vattenförbrukning genom att sluta processen. Det menar Martin Ragnar, R&D Director på Axolot. Han har länge arbetat med hållbara resurser och jobbar nu med det svenska miljöteknikföretagets egenutvecklade, patentera-de lösning som bygger på en väl beprövad grund-teknologi.

– Vatten har länge betraktats som nära nog gratis, men sedan inte minst förra sommaren upptäckte många att det inte längre kan tas för givet. Stora processindustrier har ofta egna av-loppsreningsverk medan mindre kanske skick-ar till kommunernas reningsverk. Vår teknik är kostnadseffektiv, upptar mindre yta och möjliggör recirkulation av vattnet – något som innebär en minimal belastning på miljön. Vår teknik är dess-utom kompakt och kan lätt passas in i en befintlig anläggning.

Sluter en cirkulär produktionRecirkulation av vatten i fabriker och verksamhe-

ter innebär dessutom att mindre smutsvatten når sjöar och vattendrag, samt att såväl energi- som materialflöden i en fabrik kan slutas till en verkligt cirkulär produktion i takt med tiden.

– Vi hjälper industrin att minska sitt beroen-de av vatten från vattendrag. Att reningen kan ske momentant är viktigt för att kunna återvinna energi i en sluten process. Renar man genom ett vanligt, kommunalt reningsverk blir vattnet för-hoppningsvis ändå rent, men det kan ta timmar, dagar eller veckor. Vår process gör vattnet rent på någon minut.

Axolots teknik går att installera även där utrym-men är begränsade. Den snabba reningen innebär också att vattnet behåller sin värme processen ige-nom – värme som genom recirkulation kan nyttig-göras. Detta är aspekter Martin Ragnar berättar är en del av huvudteknologin.

– Det finns fler tekniker än vår som snabbt utför reningen, men de ger ofta ett flöde av ett mer kon-centrerat smutsigt vatten, som måste tas om hand. I vår process avskiljs smutsen som en flock som exempelvis kan eldas upp i ett kraftvärmeverk. För oss är det viktigt att gå mot en cirkularitet i sättet att se på avloppsflöden och på det sättet vara en del av arbetet i en av vår tids globala ödesfrågor: den om tillgången till rent vatten i tillräckliga mängder.

FAKTA

Axolot Solutions AB bildades 2014 och är sedan hösten 2018 noterat på Nasdaq First North. Bolaget har sin hemmamarknad i Norden och kontor i såväl Sverige som Finland. Företaget tillhandahåller egenutvecklad elektrokemisk teknik för rening av förorenade vattenflöden i realtid. Kunder återfinns i industrin men också i form av ägare av deponier m.m. Företaget har en uttalad ambition att bli en global spelare. Visionen handlar om att sluta industrins vattenflöden genom recirkulation.

Läs mer på:www.axolotsolutions.com info@axolotsolutions.com

AxoPur®AxoPur®AxoPur®

Den svenska industrin står för 64 procent av landets vattenanvändning. I tider med eldningsförbud och torka vill Martin Ragnar, R&D Director på Axolot, belysa vikten av cirkularitet i sättet att se på vattenintensiva industriprocesser för att kunna göra skillnad på riktigt.

AxoPur® är Axolot Solutions patenterade reningsteknik. Genom att rena vattnet momentant med en kompakt utrustning kan reningen decentraliseras och det renade vattnet ersätta färskvatten och recirkuleras.

Så kan företag spinna sin data till guld och hamna i digital framkant

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN ITEAM

I Sverige har vi länge tänkt att vi ligger i digital framkant, men det kan vi inte säga att vi gör när det gäller AI och automation, menar Christian Landgren, VD på Iteam.

– Men samtidigt är stora delar av program-meringsvärlden framgångsoptimistisk och kollaborativ, till exempel genom open source. Det finns alltså möjligheter att komma ikapp, särskilt om vi vågar lämna föråldrade och per-fektionistiskt tunga arbetssätt.

Iteam arbetar enligt devisen don’t worry, be crappy. Istället för att lägga enorma resurser på att göra allt perfekt från början, jobbar de fort och intuitivt och hanterar problem när de kommer upp. Resultatet blir ett snabbare och mer verklighetskompatibelt arbetssätt än inom många traditionella branscher.

Många kanske ser på framgångsrik digitalise-ring som start-ups, men för Iteam handlar di-gitalisering av etablerade företag om att ta tän-ket hos start-ups in i befintliga organisationer. Många sitter på mängder med data som inte används.

– Ett bra exempel är Taxi Stockholm, en kund till oss, som vi hjälpte förstå att de är ett digitalt bolag som måste se värdet i sin outnytt-jade data. Genom AI har de kunnat optimera och automatisera sina flöden och förutse hur trafiken kommer att se ut vid valda tidpunkter. På så vis kan de allokera rätt antal förare på ett precist sätt, berättar Christian.

Arbetsmarknaden är ett annat område som just nu digitaliseras i snabb takt. I och med den kommande lågkonjunkturen måste människor

Läs mer på:www.iteam.se

När man i framtiden tänker på “Den industriella revolutionen”, kan det mycket väl vara AI och inte vattenhjulsdrivna vävstolar människor först kommer att tänka på. Data är guldet, syret, antibiotikan, och den som kan använda den mest vinner.

nu kunna matchas med arbetsområden de kanske inte är vana vid. Därför har Iteam till-sammans med arbetsförmedlingen startat inn-ovationsprojektet Egendata i form av en app och infrastruktur som tillåter lagring av all ens information.

– Du kan ingående beskriva vilka färdigheter du har och sedan lätt dela med dig av datan, lika lätt kan du dra tillbaka din data. Ju mer data de får tillgång till desto bättre kan du matchas, säger Maria Sölscher, försäljningsansvarig på Iteam.

Allt är emellertid inte AI och ren programme-ring. På Iteam arbetar de också med strategi- och innovationsteam där de en period kliver in i ett företag och hjälper det se på sin egen verk-samhet med nya ögon.

– Här fungerar vi som en katalysator för företag som vill växa. Oftast börjar det med att vi tar en kaffe med någon i företags-ledningen. Det kostar inget med ett första möte, och vi tar oss alltid tid, avslutar Maria Sölscher.

Maria Sölscher Christian Landgren

•XB

De bygger för en bättre folkhälsa■■ IDROTT. Folkmängden ökar och många oroas över en stillasittande

livsstil – samtidigt är bristen på idrottsanläggningar ett stort problem för föreningar runt om i landet. Byggföretaget Serneke ser möjligheterna med att integrera idrotten i samhällsplaneringen och vill öppna upp för nya samarbeten mellan privata aktörer och kommunerna. – Idrott, likväl som skola och vård, borde finnas med direkt i detaljplanen, säger Ola Serneke, vd på byggföretaget Serneke.

❛ Idrott, likväl som skola och vård, borde ­finnas­med direkt i detalj-planenvd Ola Serneke

PÅ PROGRAMMET. MÅNDAG 1 JULI

Idrottsföreningar tvingas säga nej till barn eftersom det saknas möjligheter och utrymmen där de kan utöva sin sport. Samtidigt som folkmängden ökar kommer rapporter om att färre barn idrottar och många oroas över vår folkhälsa. Trycket på de befintliga hallarna är enormt.

– Det är en jättebrist. När man är ute och pratar med föreningar berättar de hur de får säga nej till hundratals barn för att de saknar fotbollshallar, badmintonhallar eller baskethallar. Stockholm ligger värst till på listan, berättar Ola Serneke, vd på bygg-företaget Serneke.

Företagets vd brinner för frågan och har i sin vision att integrera idrotten

i samhällsplaneringen. Samtidigt vill de visa att det går att bygga för att främja folkhälsan och öppnar upp för att fler fungerande idrottsanlägg-ningar byggs.

– Bekymret idag är att man inte hänger med i befolkningstillväxten och att de befintliga idrotts­anläggningarna inte hålls i skick. Idrott, likväl som skola och vård, borde finnas med direkt i detalj­planen, säger Ola Serneke.

De stora problemen i städerna har bland annat lett till att flera idrottsför-bund i Stockholm har gått samman i en skrivelse för att uppmärksamma den akuta situationen och för att inleda en dialog om förutsättning-

arna och möjligheterna för privat medverkan i finansiering av idrotts­anläggningar. I brevet tar de bland annat upp frågan om markpriser, markanvisningar och hyresavtal med kommuner.

Bygger för samhällsutvecklingEfter det egna byggprojektet

Prioritet Serneke Arena i Göteborg, en multisportanläggning där bland annat en skidanläggning inomhus samsas med grundskola och idrotts-gymnasium, ser Ola Serneke positivt på möjligheterna. Planeringen för bygget inleddes 2008 och sju år senare hölls invigningen. Reaktionerna har bara varit positiva.

– Vi ser att vi har integrerat Prioritet Serneke Arena i samhällsut-vecklingen. Det är hög användning av anläggningen och vi ser att skolans resultat har gått upp radikalt sedan de flyttade till oss. Det är en attraktiv och stimulerande miljö och folk rör sig och mår bättre. Mår man bättre så presterar man bättre i skolan, säger han.

Bekymmer i tillväxtstäderOla Serneke vill belysa de positiva

resultaten och vill öppna upp för att kommunerna ska våga satsa på den här typen av projekt som han menar är viktiga för framtiden, inte minst på grund av folkhälsoaspekten.

Då kommunerna inte har resurser till att bygga själva lyfter han behovet av ett tydligt ramverk som ökar möjligheten för kommuner att hyra av en privat aktör.

Att inte satsa på idrotten nu kan bli kostsamt längre fram, säger han.

– I alla tillväxtstäder är det samma bekymmer. Idrott måste få kosta för kommunerna och man behöver ta ansvaret och förstå helheten, säger Ola Serneke.

DETTA ÄR EN ANNONS

Var?DN-tältet, Strandvägen 4.1 När?Måndag 1/7, 14.15–15.00

Vad?Kan man bygga för bättre folk-hälsa? Och vem ska i så fall göra det?

SPONSRAT. INNEHÅLL FRÅN DAGENS NYHETERS ALMEDALPARTNER SERNEKE

”Vi ser att vi har integrerat Prioritet Serneke Arena i samhällsutvecklingen. Det är hög användning av anläggningen och vi ser att skolans resultat har gått upp radikalt sedan de flyttade till oss”, säger byggföretaget Sernekes vd Ola Serneke.

•XB

Elbilar öppnar för ändrade skatter■■ TRAFIK. I takt med elbilens utveckling förändras förutsättningarna för

miljöbeskattning av bilar. Som stor aktör på marknaden vill Volvo Cars lyfta frågan om hur bortfallet av bränsleskatten kan komma att kompenseras i framtiden. – Det kommer komma en dag när statliga miljöskatter på bilar baseras på andra parametrar än idag, säger Mattias Johansson, ansvarig för ­Government­affairs­på­Volvo­Cars.

❛ Vi ställer om så fort det går, men att bygga en elbil är inte som att bygga en ordinär bilMattias Johansson

PÅ PROGRAMMET. TISDAG 2 JULI

Framtidens bilar är elektriska. Volvo Cars tillverkar allt fler elfordon och har som mål att hälften av alla nya bilar ska vara elektriska 2025.

Men samtidigt som en allt större del av trafiken kommer att utgöras av elektriska fordon förändras även förutsättningarna för beskattningen, då vi idag har en bränslebaserad skatt som ger staten miljarder i intäkter varje år. När bensin- och dieselbilarna blir färre minskar skatteintäkterna i samma takt.

– En beskattning som utgår från att en bil släpper ut koldioxid kommer förstås att behöva förändras i takt

med att bilars miljöpåverkan inte längre ser ut på samma sätt som idag, säger Mattias Johansson på Volvo Cars.

Billig att äga – just nuEtt alternativ är att se på bilen ur

en annan vinkel, inte bara som ett beskattningsbart objekt utan efter sin plats i samhället och i transport-systemet.

– I det läget kan det anses som rimligt att istället beskatta användningen av bilen, utifrån var och när den körs eller på vilket sätt den drivs. Elbilen är i dag ganska dyr att köpa men billig

att äga. I ett läge där den genom skatt blir dyrare för konsumenten att äga så kanske man kan växla det mot att den inte blir lika kostsam att köpa in, säger Mattias Johansson.

Ska miljövänlig bil beskattas?Samtidigt kommer de miljarder

i bensin- och bränsleskatt som i framtiden försvinner att behöva kompenseras. Frågan är vilken typ av skatt vi är beredda att betala.

–Säger du kilometerskatt idag så säger de allra flesta nej. Men det kanske går lättare att motivera som en sorts nyttjandeskatt, som inte bara

baseras på den sträcka du kör utan även var du använder bilen, säger Mattias Johansson och fortsätter:

– Det går också att vända på frågan: Ska verkligen en bil miljö-beskattas när den inte släpper ut någon koldioxid eller kvävedioxid och kanske går på 100 procent grön el med ett fullt återvinningsbart batteri i sig? Dagens bränsleskatt är ju heller inte relaterad till samhällsekonomiska kostnader, buller påverkan eller trängsel- faktorer. Hur satsar Volvo i framtiden?

– Vi går helt mot elektrifiering nu. 2025 ska hälften av våra bilar vara elektriska, vilket innebär att vi fasar in fler och fler för varje produktionsår. Vi ställer om så fort det går, men att bygga en elbil är inte som att bygga en ordinär bil. Det är mycket ny kompetens som krävs, liksom en helt annan kedja av under-leverantörer, innan det går lika fort och smidigt som vi bygger i dag, säger han.

DETTA ÄR EN ANNONS

Var?DN-tältet, Strandvägen 4.1 När?Tisdag 2/7 10.45–11.30

Vad?När elbilarna eroderar skattebasen – hur ställs styrmedel och beskattning om för fordon med eldrift?

SPONSRAT. INNEHÅLL FRÅN DAGENS NYHETERS ALMEDALPARTNER VOLVO

De miljarder i bensin- och bränsleskatt som i framtiden försvinner kommer att behöva kompenseras. Frågan är vilken typ av skatt samhället är berett att betala.

12

•XB

SÖNDAG 30 JUNI 2019

TEMA. INNOVATION

Frukostmötet.

”Innovationer kan rädda världen”

Magnus Mähring, chef för House of Innovation, och Anneli Schöldström, ordförande för Svenska Uppfinnare­föreningen, diskuterar innovationers möjligheter. Foto: Lisa Mattisson

○○Vad gör Svenska Uppfinnare­föreningen?Anneli: Syftet med vår förening är att få fler att våga tro på sina uppfin­naridéer och att stötta dem som är i början av sina idéer.

Vad gör ni på Handelshögskolans House of Innovation?Magnus: House of Innovation är en satsning som för samman det vi gör kring innovation, entreprenörskap och digitalisering. Innovation är en del av vår kärnverksamhet och vi har en institution för ämnet. För oss är det viktigt att få ett genomslag i undervisningen och vi har även en företagsinkubator. Handels har hållit på med innovationsforskning länge, men det var först förra året som vi samlade kunskaperna.

Hur forskar man på innovation?Magnus: Vi definierar innovation som en uppfinning som möter en marknad. Att studera det är tvär­vetenskapligt, men forsknings­metoderna är inte annorlunda än för andra ekonomiska fenomen.

Bland annat letar man efter möns­ter i patentdata. Patent säger mycket om kunskapsutveckling, men sen är frågan vad det blir av kunskapen. Det kan man spåra i finansiella data från företag. Vi gör även fallstudier.Anneli: Det kan låta enkelt med forskning i ämnet, men vägen från en uppfinning till innovation är ofta krokig. Som uppfinnare kan du gå upp för berg, sen längs skogsstigar och plötsligt på E4:an, för att kom­ma tillbaka till skogsstigen igen, innan du hamnar på marknaden.Magnus: Ett annat ämne vi stude­rar är försök som borde ha avslu­tats tidigare, projekt som borde ha avbrutits sedan länge men som pushas av psykologiska eller andra anledningar.

Hur skapas bra förutsättningar för nyskapande?Magnus: Det måste finnas en fung­erande marknad. I Stockholm har vi en fördel i en stark riskkapital­marknad som främjar start­ups. Innovations­ och entpreprenörs­

Hur främjar samhället innovation? Och kan uppfinningar rädda världen? DN lät professor Magnus Mähring, chef för House of Innovation på Handelshögskolan i Stockholm, och Svenska Upp­finnareföreningens ordförande Anneli Schöldström diskutera ämnena över en frukost.

13

•XB

SÖNDAG 30 JUNI 2019

Frukostmötet.

Magnus MähringÅlder: 54 år.Utbildning: Doktor i företags­ekonomi, professor i entreprenör­skap.Gör: Chef för House of Innovation på Handelshögskolan i Stockholm.Familj: Fru och två barn, båda 18 år.Tre favorituppfinningar: Trumpe­ten, datorn och pistageglassen.Önskar jag att jag själv kommit på: Solcellstekniken.

Anneli SchöldströmÅlder: 53 år.Utbildning: Jur.kand. med inrikt­ning på fastighetsrätt.Gör: Ordförande i Svenska Upp­finnareföreningen.Familj: Tre barn som är 20, 17 och 14 år.Tre favorituppfinningar: Hjulet, elektriciteten, tvättmaskinen.Önskar jag att jag själv kommit på: Preventivmedel för män.

systemet är starkt och dynamiskt här. Men det betyder heller inte att alla som borde lyckas, lyckas. Det är även viktigt att företag inte blir för toppstyrda, då det ofta inte går att planera fram innovation.Anneli: Vad det gäller privat kapital ser det bra ut i Sverige. Däremot har vi sjunkit i mätningar. I Bloombergs undersökning har Sverige sjunkit från andra till sjundeplats. Vi har blivit omsprungna av Tyskland och Schweiz. Vi behöver ta tag i finan­sieringen i det tidigaste skedet. Jäm­fört med andraländer har vi grund­trygghet i det sociala systemet, med bland annat barnomsorg och skyddsnät. Enskilda uppfinnare måste också få bättre stöd.Magnus: Sådana index är intressan­ta, och Stockholm och Sverige bru­kar placera sig högt. Men det som skapar en god miljö är långsikta för­ändringar, så förlorar vi ett par pla­ceringar behöver det inte innebära att något förändrats dramatiskt.

Hur kan Sverige bli bättre?Anneli: Enskilda uppfinnare vinner

sällan patenttvister mot kapital­starka företag. Situationen är bättre i exempelvis Tyskland och Storbri­tannien. Här är läget bekymmer­samt. Vi måste också bli bättre på att väcka engagemang hos barn så fler vågar pröva uppfinnarbanan. I dag finns det få aktörer som gör det. Transportsystemet måste även bli bättre så att Sverige blir mer sammanlänkat. I dag är stora delar av inlandet relativt isolerat, vilket försvårar innovation.Magnus: Vi ska nu studera var och för vem som uppfinningar skapar värde. För det behövs en mätbar definition av en innovation, så att vi kan undersöka vem som tjänar på den. Är det så att värdet inte skapas hos upphovspersonerna är risken att de inte kommer att vilja skapa saker igen. Det måste finnas incita­ment för att folk ska vilja fortsätta. Anneli: Sverige behöver någon form av myndighet eller organ som samordnar alla insatser för uppfin­nare, och som det går att vända sig till. Då skulle vi också bättre förstå varför vi sjunker i mätningar.

Magnus: Ser man på industristruk­turen så är Sverige dominerat av storföretag. Tyskland exempelvis har fler medelstora bolag. Mindre företag kan ibland vara bättre på att främja innovation.

Varför har Sverige historiskt sett haft många uppfinnare och nyska-pande företag?Magnus: Det verkar som att Sverige nu har både tillräcklig trygghet för att ta risker, och incitament för att göra det. Historiskt har det nog mer handlat om att nöden är uppfin­ningarnas moder. Men det är intres­sant att Sveriges sociala skyddsnät nu gör att folk vågar försöka nya saker.Anneli: Till exempel ligger Syd­korea i topp på Bloombergs inno­vationslista, men tittar ändå på den svenska skolan eftersom landet inte har slöjd på schemat. Slöjd är ett sätt att lösa problem.

Kan innovationer lösa de globala utmaningar vi står inför?Anneli: Absolut. Ta miljöförore­

ningar. Sådant vandrar över na­tionsgränser. Är det en smutsig in­dustri hos grannen kommer det att spilla över hit. Exempelvis finns det ett svenskt företag som skapar en produkt som renar vatten. De har svårt att nå ut med sin uppfinning. Det behövs bättre stöd för sådana bolag.Magnus: Ja, men inte ensamt. Sol­celler har utvecklats dramatiskt un­der senare tid. Det som är proble­met är vad nationalekonomer kallar ”externaliteter”. Har en företeelse, som miljöförstöring, ingen direkt konsekvens för ett företag kommer företaget inte att sluta smutsa ner. Lagar och ekonomiska incitament är viktiga för de skapar en drivkraft att tänka nytt. Har ett företag en koldioxidkvot tvingas det att hitta nya sätt att minska utsläppen. Den politiska viljan är viktig. Det behövs starka globala strukturer.Anneli: Det räcker inte med politisk vilja, utan det behövs handling.

Vilka områden inom ämnet är intressantast just nu?

Magnus: Framför allt hållbarhets­relaterade innovationer. Men även artificiell intelligens och ”big data”. Vi studerar dem inte som tekniska uppfinningar, utan som samhälls­ och organisationsinnovationer. Den stora frågan är hur man kan an­vända dem och hur de kommer att förändra samhället. Vi överskattar ofta effekterna av ny teknologi på kort sikt, men underskattar dem på lång sikt. Det har att göra med vår oförmåga att förstå vart teknologier tar vägen. Ofta vet inte upphovsper­sonerna till nya teknologier vad de kommer användas till.Anneli: Tillsammans med författa­ren Michael Wiander, som skrivit böckerna om Dexter Olsson, ska Uppfinnareföreningen och Tek­niska museet ha en tävling där vi utlyser en uppfinning som barn får komma på. Den som vinner tävling­en kommer få vara med i nästa bok. Det ser jag fram emot.

John Falkirkjohn.falkirk@dn.se

Lagar och ekono-miska incitament skapar en drivkraft att tänka nytt. Har ett företag en koldioxid kvot tvingas det att hitta nya sätt att minska utsläppen.Magnus Mähring

Det finns ett svenskt företag som skapar en produkt som renar vatten. De har svårt att nå ut med sin uppfinning. Det behövs bättre stöd för sådana bolag.Anneli Schöldström

•XB

Så produceras framtidens mat■■ KLIMATSMART. Klimatförändringar och ökad folkmängd. Hur ska

j ordens resurser räcka till oss alla i framtiden? Life science-företaget Bayer vill lyfta en av vår tids stora utmaningar och peka på hur vi som bor i Sverige kan bidra till den globala livsmedelsförsörjningen. – Världen behöver förändras, och vi behöver ändra vår mat och vår matkultur, säger Aline de Santa Izabel, entreprenör inom FoodTech och grundare av YOGUT och Synbiotic Kitchen.

❛ Sverige måste också bidra till den glo-bala livs-medels försörj-ningen Aline de Santa Izabel, entreprenör inom FoodTech

PÅ PROGRAMMET. SÖNDAG 30 JUNI

Jordens befolkning ökar och år 2050 beräknas vi vara närmare 10 miljarder människor, men den odlingsbara ytan är begränsad och framtidens livsmedelsproduktionen påverkas av klimatförändringar.

– För att klara framtidens behov måste jordbruket anpassas så att all odlingsbar mark utnyttjas maximalt. Jag tror att man måste optimera på varje hektar man odlar. Det behöver inte betyda mer insatser men det kan betyda att man får nya beslutsverktyg. Det finns en stor utvecklingspotential inom lantbruket på det digitala området, säger Mats Andersson Business Manager på Bayer.

Life science-företaget Bayer investerar stora resurser för att hitta

innovativa lösningar på vår tids stora utmaningar inom hälsa och jordbruk. För att klara av framtidens livsmedels-produktion är det viktigt att vi i Sverige också tar vårt ansvar och bidrar.

– Globalt sett ser vi hur befolkningen växer och att vi sakta men säkert går mot att det blir brist på mat. Det finns ingen prognos som säger att vi kommer att ha tillräckligt med mat i framtiden. Produktionen måste öka för att möta behovet och det behöver ske på ett uthålligt sätt. Tittar vi framåt så visar prognoserna att nej, maten kommer inte att räcka, säger han och fortsätter:

– Det är väldigt svårt att prata om detta i Sverige för här fungerar det ju perfekt. Hyllorna är alltid fulla, du kan

köpa det du vill, när du vill och vilken tid på året som helst. Men Sverige måste också bidra till den globala livsmedelsförsörjningen. Det är viktigt, säger Andersson.

Klimatförändringar spelar inEn annan faktor som påverkar hur

framtidens matproduktion kommer att se ut i Sverige och globalt är klimatförändringar.

– Det är viktigt att långsiktigt kunna erbjuda grödor som kan hantera en kommande klimatförändring, säger Mats Andersson.

För att vi i framtiden ska ha en hälsosam mat krävs dessutom stora förändringar. Det menar Aline de Santa Izabel, entreprenör inom

FoodTech och grundare av YOGUT och Synbiotic Kitchen. Hon ser stora problem med både vår livsmedels-produktion och vår matkultur som leder till både ohälsa och matsvinn.

– I dag är vårt livsmedelsproduk-tionssystem både ohållbart och ineffektivt. Vi producerar mycket mer mat än vi behöver och mat avfall är ett stort problem. Ungefär en tredjedel av maten som produceras i världen varje år, cirka 1,3 miljarder ton, kastas eller slösas bort. Det är helt galet. Och ändå har vi fortfarande människor som inte har tillgång till mat. Nästan en miljard människor lägger sig hungriga varje natt och lider av någon form av undernäring, säger hon.Vad kan vi göra för att förändra utvecklingen?

– Mat måste stå i centrum för vår framtid och vi måste utveckla innovationer som kan tillämpas på olika områden i livsmedelssystemet. Jag tror att det kommer att vara möjligt att gradvis ändra vår matkultur efter-som människor blir mer medvetna och förstår vikten av att skapa denna förändring för en bättre framtid.

DETTA ÄR EN ANNONS

Var?DN-tältet, Strandvägen 4.1 När?Söndag 30/6 16.00-16.45

Vad?Framtidens mat – hälsokälla eller klimat-bomb?

SPONSRAT. INNEHÅLL FRÅN DAGENS NYHETERS ALMEDALPARTNER BAYER

”Det är väldigt svårt att prata om detta i Sverige för här fungerar det ju perfekt. Hyllorna är alltid fulla”, säger Mats Andersson, business manager på Bayer som jobbar för att klara framtidens behov av matförsörjning.

•XB

KONSUMENTERNAS FÖRSÄKRINGSBYRÅ är helt oberoende och har funnits sedan 1979. Hos oss får tiotusentals konsumenter varje år hjälp med frågor omförsäkringar och pension. Vår webbplats konsumenternas.se har närmare två miljoner besök per år.

Försäkringar är ett komplicerat område för konsu­menter. Vi har därför en viktig uppgift att fylla, som bryggan mellan branschens erbjudanden och konsu­menternas behov av enkelhet och tydlighet.

Konsumenter uppskattar våra jämförelser av för­säkringar som finns på konsumenternas.se. Många hittar

också vår Pensionsguide med unika beräkningsfunktio­ner inom pensionsområdet.

Vi träffar Konsumentverket, Finansinspektionen och försäkringsbolagen flera gånger per år och berättar om vilka problem konsumenterna upplever. Det leder till långsiktiga förbättringar för konsumenterna.

I 40 ÅR HAR VI HJÄLPT KONSUMENTER

”Vi har de endaoberoende försäkrings­jämförelserna på marknaden”

Har du en fråga om försäkring eller pension är du välkommen att kontakta oss!www.konsumenternas.se

Anna-Karin Baltzari Danfors, chef på Konsumenternas Försäkringsbyrå. Foto: Sofina Bilder

UNIVERSAL ROBOTSmed anpassade tillbehör från RobotiqVi hjälper våra kunder med analys och kravspecifi kation för att en kollaborativ robot ska användas så smart som möjligt.

COBOTS.SE

Behöver ni en ny medarbetare ifrån Universal Robots?

Utvecklar sina produkter med fokus på att höja kvaliteten i din kaffekopp.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN 3TEMP

3TEMPS Hipster-serie brygger ditt kaffe di-rekt på färskt vatten vilket gör att ingen energi används för att hålla vattnet varmt när bryg-garen inte jobbar. Vattnet tappar inte heller syre eller mineraler, utan allt hamnar i kaffet. I andra bryggare med förvärmt vatten kommer stor del av syret och mineralerna att falla ut redan i tankarna. Detta leder till att resultatet blir brygg på urlakat vatten.

– Vi värnar om att vi ska behålla samma kvalitet hela vägen ända ut till kaffekoppen. Att inte hålla koll på malningsgrader, tempe-raturer och styrka vid bryggningen är för oss samma sak som att dricka ett fint vin direkt ur petflaskor. Det är slöseri med en av världens bästa råvaror, säger Anders Eriksson, vd på 3TEMP.

Nymalda bönor ger bättre smakEn del som hittills varit nästan exklusivt för de största rosterierna har varit att kunna sä-

kerställa malningen av kaffet, den så kallade malningsgraden. Med 3TEMPs nya produkt CPA som de tagit fram tillsammans med Kafferosteriet Löfbergs ges alla i branschen samma möjligheter att säkerställa detta. Det är malningsgraden som sätter en stor del av smaken i kaffekoppen.

– Vi ger alla möjligheten att kommunicera enligt samma skala. Rostaren kan meddela sina kunder hur kaffet ska malas för bästa resultat. Teknikern på fält kan kontrollera att kvarnen i en ”enkoppsbryggare” inte ändrat sig och justera in rätta värden igen, och pro-ducenten av kaffemaskiner kan justera enligt rostarens önskemål.

Det kalla är det nya hetaInför sommaren väljer 3TEMP att utöka funk-tionaliteten i sina Hipster-bryggare genom att låta operatören välja att brygga kallt, så kallat ColdBrew. I maskinerna kan man producera

Vill du veta mera kan du kontakta 3TEMP via mail - info@3temp.com. PS. Vi finns dessutom på plats på Almedalen med statens forskningsinstitut RISE.

Bolaget PLAE2TECH AB, under namnet 3TEMP, utvecklar sina produkter med fokus på att hjälpa råvaruproducenter och höja kvaliteten i din kaffekopp med ett större miljötänk. De erbjuder dels en serie av professionella kaffebryggare, där uppkopplade maskiner ger både en bättre service och framåt kommer att ge rosterier och caféer helt nya möjligheter att marknadsföra sina produkter.

upp till 3,6 liter kallbryggt kaffer på 25 minu-ter med väldigt bra resultat. Detta är något som traditionellt har tagit 12-16 timmar att göra tidigare.

– Det finns ingen som helst fördel med att frakta färdigt kallbryggt kaffe till baren om

kaffebryggaren kan producera detsamma till ett mycket lägre pris, samt att energiåtgång-en vid bryggning på plats är mycket lägre än att frakta paket med färdigt kaffe frakta paket med färdigt kaffe. Inga förpackningar behöver heller tillverkas, avslutar Anders Eriksson.

•XB

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN HUAWEI ENTERPRISE

Huawei digitaliserar och skapar ett hållbart, intelligent samhälle för alla

Framtidens samhälle är en uppkopplad, samman-kopplad och intelligent plats.

Huawei Enterprise har lösningar för både privat och offentlig sektor så att personer, hem och orga-nisationer kan vara anslutna till framtidens digi-tala värld. Lösningar som exempelvis UPS-system för avbrottsfri strömförsörjning och AI för framti-dens självkörande fordon.

Smart Energy är enkel, effektiv och pålitlig Utan ström stannar samhället. Ett strömavbrott som håller i sig har förödande konsekvenser för industrin med kostsamma data- och produktions-stopp och för samhället då livsavgörande funk-tioner som vatten, värme och näringstillgång helt slås ut. I och med att energikällor som kärnkraft slussas ut samtidigt som fler samhällsfunktioner drivs av el (som elbilar och betal-lösningar till vårt kontantlösa samhälle) krävs alternativa energi-källor. För att lösa en jämn och pålitlig elförsörj-

ning har Huawei utvecklat en serie UPS-system som tillhandahåller avbrottsfri strömförsörjning. Systemet är modulärt och flexibelt för att kunna anpassas till kapacitet och utvecklingsbehov och har ett intelligent inbyggt operativsystem som i realtid mäter och visar batteriernas kapacitet. Om en störning på kraftnätet sker, som under dagliga strömspikar eller avbrott, kopplas UPS-systemet

Som ledande global leverantör av IT- och kommunikationsteknik arbetar Huawei Enterprise helhjärtat för att digital teknik ska nå varje person, hem och organisation för en helt ansluten, säker och intelligent värld.

Sedan starten 1987 har Huaweis affärsidé handlat om att hjälpa individer till ett bättre liv, och genom att fortsatt utveckla framtidens teknik håller man grundarens idé vid liv. År 2011 etablerades Huawei Enterprise som tillhandahåller IT- och kommunikationsteknik för företag. Huawei Enterprise är en partner som möjliggör digital transformation med intelligenta och framtidssäkra lösningar.

FAKTA

Läs mer på:e.huawei.com

*) UPS - Uninterruptible Power Supply

Att utveckla AI till självkörande bilar innebär att vi kan skapa en säkrare trafikmiljö och spara energi eftersom körningen optimeras

automatisk på och förhindrar ett strömbortfall. – Elavbrott kostar massor av pengar för

samhället och innebär säkerhetsrisker och förluster för industrin, våra UPS-system är en backup och försäkring både för företag och privatpersoner. Våra smarta litiumbatterier kan laddas när man har ett överskott av energi och sedan användas när det är risk för systemkrascher med instabil ström-försörjning. Och till skillnad från tidigare teknik som byggde på blybatterier har våra UPS:er* med litiumbatterier en längre livslängd och lämnar ett mindre footprint på miljön, säger Magnus Weberg, Sales Director Nordics på Huawei Enterprise.

Internet of Vehicles Att skapa en intelligent, uppkopplad och till-gänglig värld innebär även att utveckla framti-dens transportlösning, till exempel självkörande bilar. Målet är att bilarna ska bli bättre bilförare än oss människor, genom att helt krasst ta bort den

mänskliga faktorn som oftast är anledningen till en fordonsrelaterad olycka.

– Att utveckla AI till självkörande bilar innebär att vi kan skapa en säkrare trafikmiljö och spara energi eftersom körningen optimeras, säger Anna Idbrant, Marketing Manager på Huawei Enter-prise.

Huawei jobbar med intelligensen och kommuni-kationen från och till bilen. Att uppkopplingen ska vara felfri och att infrastrukturen byggs på ett sätt som säkerställer en konstant uppkoppling.

– För att utveckla AI till att ta rätt beslut snabbt behöver vi data att analysera. Det finns idag bilar som i praktiken skulle kunna köra själva från en adress i Göteborg till en annan i Stockholm. Vi har kommit en bra bit på vägen men det finns säkerhetsaspekter som behöver säkerställas innan självkörande bilar blir lagligt på våra vägar, säger Magnus.

•XB

Unibap effektiviserar tillverkningen i fabrikerna med AIDETTA ÄR EN ANNONS FRÅN UNIBAP

– AI har kommit väldigt långt, förmodligen längre än de flesta förstår. Det är inte heller bara de sto-ra företagen som använder artificiell intelligens, vi hjälper även småföretagen att få AI som tjänst, förklarar Fredrik Bruhn, vd på Unibap.

Artificiella kopiorUnibap skapar artificiella operatörer som tränas utifrån mänskliga beteenden som ofta gör tunga eller farliga arbetsmoment. Den artificiella opera-tören finns sedan kvar i fabriken när människan går vidare till säkrare arbetsmoment.

– Framförallt handlar det om diskret tillverk-ning inom industrin. Det betyder att AI:n kan hantera tillverkning av exempelvis borrstift och motorsågsdetaljer, säger Fredrik.

Fångar den tysta mänskliga kunskapenEtt vanligt förekommande argument mot att AI ska kunna fungera i arbetssammanhang är att de saknar det så kallade ”tacit knowledge”, på svens-ka: ”tyst kunskap”. Detta kan beskrivas som den mänskliga magkänslan.

– Vi kan ta en journalist som exempel. Journa-listen kan förklara hur denne producerar sina tex-ter med hjälp av ordböcker och tips och tricks. Det som är desto svårare att förklara är hur personen får en knorr på texten och hur den effektivt förmed-lar en känsla till läsaren. Detta är det som vi kallar

för den tysta kunskapen, förklarar Fredrik.

För att fånga den tysta kunskapen arbetar Unibap med maskininlärning. Olika arbetssätt analyseras i samband med utförandet av arbetsmoment och bearbetas med Unibaps verktyg för att skapa en ar-tificiell kopia, en artificiell industriell operatör. På detta vis kan AI:n förstå hur ett arbete kan göras utan att behöva styras från ett egentligt facit och får ett mänskligt beteende.

– Det finns oändligt mycket positivt med AI. Det ger inte bara en högre effektivitet, det ger oss ett mindre miljöavtryck också och bättre produktkva-litet. Nu kan man öka produktionstakten och göra mer på samma ställe vilket minskar transporter, och i samband med att produkterna också håller bättre minskar vi behovet av att slänga lika mycket som vi gör idag, avslutar Fredrik.

Läs mer på:www.unibap.se

Många har hört talas om AI, artificiell intelligens. Men det är inte lika många som vet hur man kan använda det. Det vet däremot Unibap som tillsammans med GE Digital och Intel Corporation tagit fram flera tjänster för att effektivisera tillverkningen inom industrin.

Det finns oändligt mycket positivt med AI

Fredrik Bruhn, vd

Innovativ robotteknik spetsar ditt företags konkurrenskraft

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN YASKAWA

Yaskawa är världsledande tillverkare av indu-strirobotar, servomotorer och styrningar. De ger rätt förutsättningar för en kort pay off av automa-tionsinvesteringen.

– Våra innovativa robot- och automatiserings-lösningar kan hjälpa både små och stora företag att effektivisera sin verksamhet och spetsa sin konkur-renskraft både som leverantör och som attraktiv, innovativ arbetsgivare, säger Niklas Richardsson, säljchef på Yaskawa.

Optimera automationsprocessen med Kol-laborativa applikationer och ArcWorldDet människan kan jobba med kan robotar hjäl-pa till med. Vanligt är att den jobbar sida vid sida med människan, med de delar som leder till ökad produktivitet och förbättrad arbetsmiljö. Robo-ten HC10 har en väl integrerad säkerhet och i rätt omgivning krävs varken yttre skyddsanordningar eller mekaniska skydd.

ArcWorld är en komplett färdig robotcell för svets-ning. Produkten har öppna lösningar för att man ska kunna komma in och programmera eller byta detaljer i utrustningen.

– ArcWorld kan rullas in på fabriksgolvet och kan köras igång direkt. Allt är plattformsbyggt och möjligt att flytta med en palltruck, berättar Niklas.

Behovsanpassade och offline-styrda pro-cesser– Vi finns med under hela resan och kan program-mera, utbilda och snabbt och enkelt ha produkten redo hos kund. Genom digitala verktyg effektivise-ras de anläggningar man har så att de producerar så mycket som möjligt. Dessutom utan att behö-va störa produktionsprocesserna med avbrott för analys och implementering, då det görs i en virtuell miljö offline, säger Niklas.

FAKTA

Yaskawa är världsledande tillverkare av industriell automation och robotteknik. Företaget grundades 1915 i Japan och är idag en global koncern med 14 500 anställda på 60 platser i världen.

• En av Top 100 global innovators – För tredje året i rad listar Clarivate Analytics oss som en ledande global innovatör i kategorin Tillverkning & Medicinsk industri.• 1969 myntade Yaskawa ordet Mechatronics. Vi varumärkesregistrerade ordet, men släppte begreppet fritt för alla att använda. • 2019 öppnade vi Europas första robotfabrik för Motomanrobotar.

Läs mer på:www.yaskawa.se

Står ert företag inför en automationsresa eller funderar ni på hur delar av verksamheten kan robotiseras? För att skapa rätt förutsättningar behövs en bra partner och leverantör som kan implementera, programmera och utbilda under resan.

Niklas Richardsson, säljchef på Yaskawa.

18

•XB

SÖNDAG 30 JUNI 2019

TEMA. INNOVATION

Det brukar heta att man ska tänka utanför boxen. Men vad innebär det egentligen? Och kan man lära sig det?

Hjärnforskaren Katarina Gospic vet hur man utvecklar sin kreativa förmåga.

○○Svaret på var nya tankar uppstår kanske inte är lika fantasieggande som man kunde hoppas. Hjärnan har ingen specifik kreativitetscen-tral; man kan inte peka på ett om-råde och säga ”exakt där uppstår nyskapande idéer”.

–○Det beror helt på ämnet. En skribent använder de delar som är kopplade till skrivande, en musiker till den musikaliska motparten och så vidare. Du använder en speciali-serad del av huvudet, men ofta är stora delar av hjärnan inkopplad, berättar Katarina Gospic, författa-re, föreläsare och doktor i kognitiv neurovetenskap.

Men vad kännetecknar då en krea-tiv tanke? Forskare har ingen enkel förklaring. Rent definitionsmässigt betyder ordet kreativ att komma med nya idéer och förverkliga dem. Dess tekniska syster innovation har en tydligare koppling till problem-lösning och används ofta för tilläm-pat nytänkande.

Hjärnan fungerar mycket för-enklat så att den får nya intryck, stimuli, från olika sinnen. Dessa sorteras sedan av talamus i mellan-hjärnan, som kan beskrivas som en dörrvakt. En stor del av intrycken avvisas av denna vakt.

–○Om du exempelvis tar dig till jobbet på samma sätt under en längre tid så slutar du  tänka på hur du gör det, och hur vägen ser ut. Du vänjer dig och reagerar inte på omgivningen eftersom inget sticker ut och fångar din uppmärksamhet, säger Katarina Gospic.

Informationen processas sedan i hjärnbarken.

Den mest utvecklade delen av hjärnbarken är frontalloben. Här sker den mest utvecklade verksam-heten som strategiskt och plane-rande tänkande, där flera av våra mest komplexa färdigheter som språk, logiskt tänkande och musi-kalitet finns.

–○Ju närmare pannan, desto mer avancerad aktivitet.

Något som är typiskt för kreativa personer är en mer tillåtande dörr-vakt i talamus, förklarar Katarina Gospic. Släpps mer information in ökar sannolikheten för nyskapande tankar. Processen regleras av dopa-minsystemet.

–○Samma sak gäller personer med vissa psykiska sjukdomar, som bi-polaritet och schizofreni. Ofta kan de ha svårt att sortera i alla intryck. Bipolära personer kan vara väldigt kreativa i den maniska fasen, säger Katarina Gospic.

Men intrycken måste även tolkas på nya och kloka sätt, och det är där hjärnbarken kommer in.

–○Det krävs intelligens för att se samband och få nytta av informa-tionen. För att vara kreativ krävs att hjärndelarna samarbetar.

Den enda hjärnplatsen som di-rekt kan kopplas till nytänkande är en liten del av frontalloben: främre gjördelvindlingingen, förkortat ACC efter engelskans anterior cing-ulate cortex.

–○Just den delen blixtrar till vid ett ”aha!”-ögonblick, när polletten tril-

lar ner. Det visar hjärnskanningar, säger Katarina Gospic.

Hur blir man då bättre på att tänka innovativt? En viktig spelare i det arbetet är striatum, hjärnans belö-ningscentral. Striatum tjänar både som påhejare och liten djävul på ax-eln. Det är också delen som är enk-last att påverka – med rätt träning kan den gå från ängslig pessimist till pigg personlig tränare.

–○Vi är programmerade att fatta beslut som ger snabb belöning och inte väcker obehag. Även det drivs av dopaminsystemet. Det är därför vi äter så mycket onyttiga saker och tittar på mobilen hela tiden, säger Katarina Gospic.

–○Man kan säga att hjärnan gärna rör sig i banor den är van vid. Inte sällan runt, runt i en rondell. För att tänka innovativt behöver rörel-semönstren brytas.

Sådant kan göras med enkla pli-övningar, inte ogärna genom ”nudging”, efter den teori som gav amerikanen Richard Thaler Nobel-priset i ekonomi. Lägg bort mobilen när du jobbar, se till att klara av de svåraste uppgifterna först och för-sök motarbeta impulsivt tänkande – håll fast vid planer som du lagt mycket tid på att tänka ut.

–○Upp till 25 minuter tar det i snitt att återfå fokus på en arbetsuppgift efter ett avbrott. Och vi blir i regel avbrutna var sjätte minut, säger Ka-tarina Gospic.

Ett ledord är ansträngningslös uppmärksamhet, eller ”flow”.

–○Flow är en förutsättning för kreativitet. Är man i flow samarbe-tar hela hjärndelarna på ett före-dömligt vis.

Det är även viktigt att förflytta sig – både fysiskt och mentalt.

–○Man brukar prata om de fyra b:na: ”bed, bar, bus och bathroom” (på svenska: säng, bar, buss och

badrum). Där är man ofta mest kreativ eftersom man kan slappna av och se saker på nya sätt, säger Katarina Gospic.

–○Detsamma gäller i huvudet. Det är bra att försätta sig i nya situatio-ner och prata med nya människor så du får nya intryck. Inom sjuk-vården talar man i dag om patien-tentreprenörer. Patienter har ofta erfarenheter som är viktiga för innovativt vårdarbete.

Men hela hjärnan kan bli mer kreativ. Det finns däremot inga dun-derkurer, menar Katarina Gospic, utan det handlar snarare om klas-siskt, hedervärt slit. För att hjärnan ska kunna tänka i nya banor är det en god fördel om den är välbekant med ämnet, vare sig det gäller skri-vande, stickande eller fotbollsspe-lande.

–○Du har bättre förutsättningar att vara kreativ om du är riktigt duk-tigt på saken. Man brukar prata om att det krävs 10○000 timmar övning för att bli det, vilket jag tror stäm-mer. För att bli lyckad i någonting räcker det med att vara normalbe-gåvad. Det viktigaste är att ha jävlar anamma.

Men det finns även nackdelar med att vara kreativ och risktagande – och det fyller en naturlig funktion att inte alla är det.

–○För att göra en jämförelse med jägar-samlarsamhället: hade alla varit risktagande och hoppat i ha-vet först kanske alla blivit uppätna av hajar, men hade ingen gjort det hade gruppen inte fått någon fisk. Innovation och nytänkande är kopplat till både risk och vinst, och det finns en anledning till att alla inte är likadana. Här är dopamin-systemet återigen avgörande, säger Katarina Gospic.

John Falkirkjohn.falkirk@dn.se

Att tänka utanför boxen.

Hjärnforskaren Katarina Gospic: ”Alla kan bli mer kreativa”

Hjärnforskaren tipsar. Så blir du mer innovativ

Bli duktig på något!Övning ger färdighet, och färdighet är en bra grund för kreativitet, när man kan grunderna frigörs utrymme för att tänka nytt. Man måste inte ha medfödda goda förutsättningar, även om det kan hjälpa. De mest kreativa fotbollspelarna och skri-benterna har mycket träning bakom sig. Viktigast är gammalt hederligt slit och jävlar anamma.

Våga misslyckas!Innovation och nytänkande hänger samman med risk. Ofta är både vinsterna och farorna större när nya saker prövas. Att göra samma sak som alltid är ingen fara, men det kommer sällan någonting innovativt ur det.

Pröva nya vägar och få nya intryckMan talar om de fyra b:na: bed, bar, bus och bathroom (säng, bar, bus och badrum). Där slappnar vi av. Ofta uppstår de innovativa idéer inte på platsen där de ska användas. Så ta en promenad, prata med nya människor eller gör något du inte brukar. Och lägg bort mobilen!

Fakta. Det händer i hjärnan när du tänker ”nytt”

TalamusAlla våra sinnesintryck passerar talamus. Hjärndelen fungerar som en dörrvakt, som avgör vilka intryck som ska få komma in i huvudet. Kreativa människor har ofta en mer välkomnande dörrvakt. Men det finns ett syfte med att inte släppa in allt. Annars blir det snabbt överfullt i huvudet.

FrontallobenI hjärnbarken pågår vårt tänkande och analyserande. Frontalloben är den mest avancerade delen av hjärnbarken. Ju närmare pannan desto mer avancerade tanke-gångar. För att kunna komma på nya idéer och bearbeta alla intryck som släppts in genom talamus behövs denna hjärndel för att tolka informationen och sätta den i nya, intressanta sammanhang.

Främre gördelvindlingenEn liten del av frontalloben som ofta benämns efter sin engelska förkortning ACC (Anterior cingulate cortex). ACC är den enda hjärndelen som forskare kunnat koppla direkt till innovativt tänkande. När du får en idé och det känns som att en serietecknarglödlampa tänds över huvudet, är det faktiskt ACC som blixtrar till.

StriatumHjärnans belöningscentral. Striatum kan både jobba med en och emot en. Ofta kan den vara förprogrammerad till att få oss fatta enkla och bekvä-ma beslut, som att äta onyttig mat och slösa tid på att surfa på nätet. Med träning kamn man lära striatum att uppmuntra mer långsiktigt och nyttigt beteende. För det behöver man använda frontalloben.

Foto: Alamy

19

•XB

SÖNDAG 30 JUNI 2019

Att tänka utanför boxen.

För att bli lyckad i någonting räcker det med att vara normalbegåvad. Det viktigaste är att ha jävlar anamma.

” Fo

to: B

eatr

ice L

undb

org

20

•XB

SÖNDAG 30 JUNI 2019

TEMA. INNOVATION

Goda förutsättningar för utbild-ning, forskning och företagande krävs för att Sverige ska vara ett innovationsledande land. Det menar Ibrahim Baylan (S), Sve-riges nya näringsminister med ansvar för innovation.

1 Du har ansvaret för arbetet med innovation – vad lockar med uppdraget?

– Jag är i grunden utvecklings­optimist och hyser stor tilltro till människan. Jag tror att vi männ­iskor i stort sett kan lösa vilket pro­blem vi än stöter på, bara vi vågar tänka brett. Innovation har varit avgörande för Sverige och för att bygga det samhälle vi har i dag.

2 Vad är innovativitet tycker du?

– Kreativitet och innovati­vitet är egentligen samma sak

– det är förmågan att åstadkomma eller att skapa något som ännu inte finns. För mig är innovativitet något som också andas framtidstro, det väcker en känsla och hopp om att vi faktiskt kan förändra problem vi ser i dag.

3 Hur kan regeringen främja innovation?

– Enbart pengar är inte till­

räckligt. För att innovation ska upp­stå krävs det kunskap, kunder med utmaningar och finansiering att för­verkliga sina idéer. Det handlar om att skapa handlingsutrymme för människors innovativitet så att det finns utrymme för att tänka nytt. Och då blir också frågor som atti­tyder till ”det nya”, nyfikenhet och regelverk minst lika viktiga.

4 Sverige har tappat täten som innovationsledande. Vad tror du att det beror på?

– Det stora tappet beror främst på en rejäl minskning av antal pa­tent och det är självklart bra att vi får signaler om utvecklingen. Men det behövs en sund skepsis till att använda antal patent som mått på innovation då det egentligen mäter uppfinningar (invention). Sådana rankningar är ett tecken på att konkurrensen har hårdnat och att vi inte kan förlita oss på historiska meriter utan ständigt måste för­bättra oss.

5 Vad vill du göra åt det?

– Jag vill skapa förutsätt­ningar för utbildning, forsk­

ning och företagande. Jag tror att framgången bakom Sverige som innovationsledande land ligger i

att vi har en förmåga och vilja till förnyelse. Det handlar inte bara om industrins behov och möjligheter, det handlar också om utbildning och människors kreativitet.  

6 Hur kan skolan bidra till ett innovativt lärande?

– Skolan är naturligtvis avgörande för att ge barn och unga kunskaper och erfarenheter för att stude­ra vidare, kunna ta ett jobb eller starta eget. Regeringen arbetar med digitalisering och programmering i skolan och har satsningar på entre­prenörskap och entreprenöriellt förhållningssätt i skolan, något som kan bidra till såväl företag samhet, som kreativitet och innovativitet hos unga. Den obligatoriska prao regeringen infört är också viktig för att barn och unga ska kunna skaffa sig kontakter med arbets­livet för att se vilka möjlig heter och förväntningar som finns. 

7 Klimatet är en av vår tids största utmaningar – hur kan innovation

bidra till att hitta lösningar?– Den gröna omställning­

en kommer kräva många nya lös­ningar. Det handlar om att hitta sätt att gå mot en elektrifiering av sam­hället, hitta nya drivmedel, energi­källor eller som arbetet med stål

utan kol. Innovation – att hitta nya lösningar

kommer naturligtvis att spela en viktig roll i det arbetet.

8 Om du fick önsketänka – vilket samhällsproblem skulle du vilja lösa på inno-

vativ väg?– Den gröna omställningen står

förstås högt på dagordningen. Med klimatförändringarna riskerar vi inte bara miljömässig katastrof utan även global osäkerhet både ekonomiskt och socialt. Sverige lig­ger långt fram, främst i världen när det gäller omställningen till fossil­frihet och vi har som mål att vara världens första fossilfria välfärds­nation. 

– En annan stor samhällsutma­ning som vi delar med många av de länder som vi samarbetar med är frågan om åldrande och hälsa. Inom mindre än tjugo år har vi dub­belt så många 80­åringar. Det är klart att vi behöver innovation för att hitta lösningarna som innebär att vi kan klara den påfrestningen på systemet och samtidigt ge god och jämlik vård över hela landet som ett välfärdssamhälle förväntas göra.

John Falkirkjohn.falkirk@dn.se

Åtta frågor.

”Jag tror vi kan lösa nästan alla problem”

Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

är ansvarig för innovationsfrågor.

Foto: Erik Ardelius

Softhouse skapar förutsättningar för innovation och nya intäkter

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN SOFTHOUSE

– Vår huvudsakliga uppgift är att hjälpa företag, oavsett storlek och startpunkt, att digitalisera sig. Vi jobbar med allt från teknisk rådgivning hela vägen till implementering av mjukvara, antingen genom att låta en expertkonsult utveckla verksamheten på plats hos kund eller genom ett helt åtagande där vi tar leveransan-svar av en hel mjukvarufunktion, säger Bengt Gustavsson, Koncernchef Softhouse.

Agil metodik bäddar för innovationDigital innovation handlar om att utnyttja befintliga IT-system och processer för att antingen effektivisera eller bygga upp nya möj-ligheter till intäktsströmmar. Softhouse hjäl-per sina kunder att fokusera på sin produktion samtidigt som verksamheten eller mjukvaran utvecklas och implementeras.

– I och med att vi har arbetat med agil meto-dik och agil utveckling i över 15 år så har vårt arbetssätt med agil affärsutveckling inneburit att våra kunder kan följa marknaden och sam-hällets föränderliga behov. De kan dessutom erbjuda nya tjänster och bredda sin innovativa konkurrenskraft genom analys av ny och befint-lig data, säger Bengt.

Produktivitet och kvalitet höjer värdet för slutanvändarenHos en stor industrikund har Softhouse infört mjukvara och agil metodik vilket effektiviserat innovationsprocessen markant. På två veckor kan kunden nu gå från idé till prototyp. En pro-cess som tog över ett halvår för bolaget att göra innan. Resultatet? Kunden kan få ut fler inno-vationer på marknaden, investeringskostna-derna minskar och tiden till intäkt kortas.

– Ett annat exempel på vad mjukva-rubranschen kan tillföra andra branscher är Flytoget, Oslos motsvarighet till Arlanda Express, där vi byggt en app för bokning och betalning av biljett. För kunden innebär det massor av nya insikter vilka de kan bygga vidare på och utveckla sitt erbjudande ytterligare mot slutkund, berättar Bengt.

FAKTA

Softhouse utvecklar digitala affärer, mjukvara och människor och levererar värde snabbt och kontinuerligt genom agila arbetssätt och sina medarbetare. Softhouse investerar också i framtiden genom sin investeringsverksamhet Softhouse Invest. Softhouse startade 1996 och var ett av de första bolagen att introducerade Agil metodik i Sverige. Softhouse erbjuder Agil mjukvaruutveckling och konsulttjänster inom IT, ledarskap och coaching. Softhouse har ca 200 medarbetare fördelade på kontoren i Stockholm, Malmö, Karlskrona, Karlshamn, Växjö, Jönköping, Helsingborg och Sarajevo. 2019 omsätter koncernen 250 miljoner kronor.

Läs mer på:www.softhouse.se

Softhouse är ett konsultbolag med kunder i hela Sverige. Genom agil metodik utvecklar man både mjukvara och verksamheter för att hjälpa företag med sin digitala utveckling. Så att kunderna kan ägna sig helhjärtat åt sin innovation och utvecklingen av sina produkter och tjänster.

Vår huvudsakliga uppgift är att hjälpa företag, oavsett storlek och startpunkt, att digitalisera sig.

•XB

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN ERICSSON

Ericsson möjliggör innovation och digitalisering genom nya 5G-nätet

Ericsson har en tydlig och viktig roll i Sveriges digitalisering då de utvecklar den infrastruk-tur som utgör själva motorn som gör det möj-ligt att koppla upp människor och processer och driva innovation. De nya 5G-näten börja-de rullas ut i USA, Asien och Europa, och kom-mer att nå Sverige under nästa år.

– Med 5G tar vi ett stort steg mot morgon-dagens samhälle då vi är säkra på att allt som tjänar på att kopplas upp, kommer att kopp-las upp och 5G gör detta bättre och effekti-vare än vad dagens mobilnät klarar av, säger Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson. 5G innebär också många effektivitetsvinster för städer, industrier och leverantörer av tjänster. 5G-näten kommer att vara en kritisk infrastruktur precis som järnvägar, elnät och vägar.

Måste fokusera på styrkorna För att Sverige ska kunna bibehålla en ledande

postion som innovationsland inom till exem-pel digitalisering så måste vi fokusera på våra styrkor och välja ut specifika områden att sat-sa på. Istället för att försöka vara med överallt måste man hitta sin specifika profil och bli bäst just där, fortsätter Magnus Frodigh.

– Idag räcker det inte att vara halvbra, man måste vara bäst på det man gör och när man knyter till sig andra aktörer som delar samma mål bildas positiva synergier. Ericsson och andra stora företag kommer att satsa på detta men det kräver även att staten investerar så att alla ska kunna bygga vidare på den digitala infrastrukturen.

Anna Johansson är produktledare inom den del av Ericsson som utvecklar molninfrastruk-tur, vilket är en del av affärsområdet Digital Services.

– För mig handlar 5G om att göra saker bättre, i stort som smått, så att världen blir

en bättre plats. Med hjälp av 5G kommer vi få mer kunskap som kan ge underlag för be-slut som driver nya innovationer och förbätt-ringar. Det möjliggör smartare lösningar som bland mycket annat kommer att hjälpa oss klara klimatomställningen.

Anna kom från studier på KTH till Ericsson för drygt tre år sedan. – Att få delta i utvecklingen av 5G har utveck-lat mig som ingenjör då jag haft möjlighet att delta i många olika projekt. Bara en sådan sak som att få vara med i Ericssons unika 5G-rock-band, som spelar ihop över ett 5G-nät, är rik-tigt roligt, säger Anna

Behovet av ingenjörer kommer att fortsätta att öka och där spelar universiteten en viktig roll.

– Sverige behöver fler som studerar matte, naturkunskap och teknik. Det krävs starka universitet som har möjlighet att utveckla sitt utbud på ett effektivt sätt. Jag tror att det är avgörande att snabbt kunna erbjuda nya områden för studenter som är nyfikna på det senaste inom området. På det viset kan vi byg-ga en gedigen kompetens som grundar sig i vetenskap och utvecklas som ledande innova-tionsnation, avslutar Magnus Frodigh.

Sverige ligger i framkant inom digitalisering och innovation vilket till stor del grundar sig i en stark forsknings- och utvecklingstradition. Ericsson är ett av företagen som driver digitaliseringen framåt, inte minst genom att vara i täten med att utveckla de nya 5G-näten som bidrar till att öppna upp för möjligheter att skapa nya tjänster och kunskap på helt nya sätt.

Läs mer på:www.ericsson.se

Anna Johansson, produktledare

Magnus Frodigh, forskningschef

•XB

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN HÖGSKOLAN VÄST

Högskolan Väst leder forskningen inom additiv tillverkning framåt

Additiv tillverkning är en 3D-baserad tillverk-ningsmetod med stor potential att konkurrera med konventionella tillverkningsmetoder, vil-ket Högskolan Väst har identifierat och startat ett antal forskningsprojekt kring för att driva teknologin framåt. Projektet ”Synergy for Additive Manufacturing using laser beam heat source and wire” (SAMw) bedrivs bland annat tillsammans med företaget GKN Aerospace som tillverkar flygmotorkomponenter.

– Vi tycker att det är väldigt viktigt att få med akademin i utvecklingen av additiv till-verkning, i SAMw handlar det främst om att utveckla metoder för att simulera processen. Vi arbetar tillsammans med Högskolan Väst vid Produktionstekniskt Centrum i Trollhät-tan där akademin står för det teoretiska och GKN validerar metoden så att den ger rätt resultat, berättar Stefan Forsman, forsknings-ledare på GKN Aerospace.

Fredrik Sikström är lektor, forskningsledare och ansvarig för ett av arbetspaketen i SAMw om processmonitorering. Han leder arbetet med utvecklingen av ett så kallat ”closed loop online feedback-control system” som ska möj-liggöra full automation av processen additiv tillverkning med laser och tråd.

– Målet med projektet är att utveckla addi-tiv tillverkning för tillämpningsområden med höga materialkvalitetskrav och med de kon-trollmetoder vi utvecklar kan vi nå dessa krav. Den metalldeponeringsprocess som vi arbetar med i SAMw innebär en komplex värmepåver-kan hos det byggda materialet och därför vill vi med hjälp av automation gå mot idén att man bara behöver mata in CAD-modellen och sedan trycka på knappen.

Alfa Laval är en världsledande tillverkare av pumpar, ventiler, värmeväxlare och separato-

rer och är även de involverade i SAMw-pro-jektet.

– Vi vill bygga kunskap och stötta utveck-lingen av additiv tillverkning generellt. I SAMw är det kopplat till duplex rostfria mate-rial som vi använder mycket i våra produkter. Vi hoppas få ut bra 3D-printade komponenter av stabil och rätt kvalitet, säger Oskar Bruce, Program Manager Emerging Core Technolo-gies på Alfa Laval.

Projektet INTEGRADDE är ett stort EU-pro-jekt inom additiv tillverkning i vilket Hög-skolan Väst samarbetar med bland annat det franska företaget Loiretech som är specialise-rade på att tillverka verktyg för tillverkning av kolfiberkompositkomponenter till flygin-dustrin. I projektet bygger Högskolan Väst upp tillverkningsprocesskedjan för additiv tillverkning med tråddeponering som sedan kommer föras över till företaget där man

Högskolan Väst i Trollhättan satsar stort på forskning inom additiv tillverkning av metalliska komponenter för högpresterande applikationer. I flera olika projekt samarbetar man med partners som ligger i framkant inom konventionell tillverkning av avancerade produkter för hårt påfrestande tillämpningar där additiv tillverkning har potential att konkurrera som ny tillverkningsmetod – här ingår det KK-finansierade projektet SAMw och EU-projektet INTEGRADDE.

Vid Högskolan Väst pågår forskningsprojektet SAMw med fokus på additiv tillverkning med laser och metalltråd. På bilden finns majoriteten av projektgruppens medlemmar inne i den lasercell som används i forskningen, och i projektet som leds av Högskolan Väst deltar GKN Aerospace, Alfa Laval, Permanova och ITW Welding.

FAKTA

Läs mer på:www.hv.se

sedan kan spara in data som behövs för att kunna tillverka det planerade verktyget på korrekt sätt redan från början.

– Det innefattar allt från CAD-filer till hur svetspistolen rör sig och hur man ska styra och reglera processen lager för lager genom att kontinuerligt mäta olika parametrar under tiden man bygger detaljen, säger Thomas Hansson, forskningsledare på Högskolan Väst.

Kjell Hurtig är forskningsingenjör på Högsko-lan Väst och leder arbetet med utveckling av additiv tillverkning baserad på ljusbåge och metalltråd. Inom processen är precisionen den största utmaningen, förklarar han.

– Vi måste kunna styra processen så att den blir så noggrann att den blir konkurrenskraf-tig. Vi försöker lösa den utmaningen genom att reglera processen och använda så avance-rade och moderna strömkällor som möjligt.

För mer information kontakta AM-verksamhetsledare robert.pederson@hv.se

•XB

Med Blippit sparar du pengar i kassan

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN BLIPPIT

Nu när kontanter blir ett alltmer ovanligt betalmedel inom svensk handel utvecklar Crunchfish och ClearOn en ny appterminal för betalning i butik i det gemensamma bolaget Blippit.

– Det ger ett modernare sätt att ”checka ut” i butik eftersom både betalning och alla rabat-

ter hanteras med ett och samma blipp, säger Blippits vd Joachim Samuelsson.

Välj mellan flera betalalternativ Nu slipper du leta efter kort och kontanter i plånboken, för Blippit erbjuder nya alternativ för betalning. Vid Blippits appterminal kan du

Läs mer på:www.blippit.com

Använder du rabatter i affärer? Tre kronor på tandkräm, ett gratis kaffepaket, eller medlemskapets fem procent. Mycket pengar att spara och värt besväret om det är smidigt. Med Blippit är du bara ett blipp ifrån enkel, snabb och diskret utcheckning i butik.

Joachim Samuelsson, vd Blippit

betala genom att beloppet dras direkt mot ditt konto hos handlaren i handlarens egen app, med faktura eller med Swish som redan har integrerat Blippits lösning. Blippit signalerar till kassan som registrerar köpet – snabbt och smidigt för både konsument och handlaren.

– Blippit är inte en ny app för betalningar utan en ny räls för att du skall kunna checka ut i butik med olika appar. Blippits apptermi-nal låter kassan förstå att betalningen är klar, säger Joachim.

Rabatterna dras automatisktUtöver betalning stödjer Blippit även hante-

ring av rabattkuponger, presentkort och loja-litetsbonus som reducerar beloppet som ska betalas. Du kan dels få digitala erbjudanden direkt i telefonen eller ladda ned kuponger i butik stället för att bära med dig pappersku-ponger. Att lösa in rabattkuponger en åt gång-en innebär extra tid vid utcheckningen, men med Blippit läses alla kuponger över till kas-san samtidigt. I kassan dras rabatterna auto-matiskt och det tar inte längre tid att checka ut än vid ett köp utan rabatter. Ingen tycker om att köa i butik, kanske minst personen längst fram som stressas över att vara orsaken. Med en app som integrerat Blippits lösning sparar du både tid och pengar i kassan.

– Vi tror att kuponganvändandet kommer öka markant med Blippit eftersom det kom-mer att bli mycket lättare att använda dem, förklarar Joachim.

Blippit är inte en ny app för betalningar utan en ny räls för att du skall kunna checka ut i butik med olika appar.

Rabatter och betalning i samma blipp med Blippits appterminal

Fintechbolaget som skapar lönsamhet för både butik och leverantör

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN SPLITGRID

Splitgrids programvara automatiserar betal-ningen mellan butik och leverantör och kommunicerar enkelt med butikens kassa-system. Ett helt nytt tänk inom retail som innebär att leverantören får betalt för sina varor och att butiken enkelt slipper oönskad lagerbindning och sänker sina kostnader. Splitgrid går in som tredje part och digita-liserar de avtal som butiken och leveran-tören överenskommit. Avtalen reglerar hur programvaran ska fördela de medel som kommer in i butiksdatasystemet.

– När en vara säljs slussas en avtalad del av pengarna till leverantören och resterande del stannar hos butiken. Idag är systemet inte-grerat mot 17 kassasystem och kan implemen-teras på någon timme, säger Jonas Forsman, en av grundarna.

Proaktiv affärsstrategi Programvaran läser av och analyserar försälj-ningen dagligen och skapar rapporter som

skickas automatiskt till leverantören tillsam-mans med betalningen. Systemet innebär att butiken får en djupare förståelse för konsu-menternas efterfrågan och kan optimera sitt utbud. Samtidigt kan leverantörerna för första gången få veta vad de faktiskt har sålt och inte bara vad de har skickat en faktura på.

– I och med den löpande uppdateringen slipper båda parter missa betalningar och ett lager som inte motsvarar försäljning och

FAKTA

Splitgrid minskar butikens lager- och kapitalbindning och ökar leverantörens kassaflöde genom att ge leverantören betalt när vara är såld och butiken slipper ligga på eget lager. Bolaget grundades 2016 av Jonas Forsman och Göran Eriksson och har nyligen tagit in externa investerare såsom Collector Ventures, Innovestor, Almi Invest. Idag har bolaget möjlighet att nå ut till samtliga euroländer samt norden.

Läs mer på:www.splitgrid.com

Splitgrid är fintechbolaget vars programvara hjälper leverantörer och butiker till en bättre lönsamhet och ett tryggare betalningsflöde. Programvaran implementeras i befintligt kassasystem, automatiserar betalningen mellan butik och leverantör och analyserar försäljning och lagerstatus.

efterfrågan. Ett exempel är en av våra första kunder, butiken var på fallrepet men med vår hjälp ökade man omsättningen med 20 %, istället för att tvingas lägga ner, på grund av att de proaktivt kunde optimera sitt lager utefter efterfrågan, säger Jonas.

Öppnar upp för nya samarbetenEn minskad risk för leverantör och mindre

likviditetsbehov för butiken möjliggör expan-sion och plats för fler och nya samarbeten. Det digitala nätverk som skapas med Splitgrid öppnar för nya samarbetsformer mellan leve-rantör och butik, en livsviktig funktion inte minst för den fysiska butikens överlevnad. Det innebär även att både butikerna och leveran-törerna i Splitgrids nätverk hittar nya samar-betspartners.

I och med den löpande uppdateringen slipper båda parter missa betalningar och ett lager som inte motsvarar försäljning och efterfrågan.

Jonas Forsman. Fotograf: Kristina Aczél Nebron

•XB

SUNRISE gör det möjligt att skala upp teknik för solbränsle

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN UPPSALA UNIVERSITET

Det europeiska projektet SUNRISE – “Solen-ergi för en cirkulär ekonomi” har valts ut som ett av sex stycken Coordination and Support Actions (CSA) inom programmet Horisont 2020. Uppsala Universitet är en del av det konsortium som kommer att arbeta ett år och skapa förutsättningar för ett storskaligt euro-peiskt forskningsprojekt.

– Som teknologi ligger lagring av solenergi och ett projekt som detta i framtiden. Vi kan göra det på labb, men vi behöver utveckla en teknologi som går att skala upp, säger Ann Magnuson, docent vid Uppsala universitet.

Inom SUNRISE kommer solenergi användas för att omvandla vatten och koldioxid till för-nybara bränslen som vätgas och alkoholer, men även till råmaterial för kemisk indu-stri, som idag kommer från fossil olja. Ann Magnuson berättar att utvecklingen av sol-

Läs mer på:www.sunriseaction.com

Att kunna lagra solenergi har länge varit ett stort problem. Med solbränsle skapas en möjlighet att lagra sommarens solenergi tills du behöver den senare på året.– Vår teknik omvandlar effektivt solenergi till bränsle. Om vi kan tillverka solbränsle istället för att använda fossila bränslen kommer vi bort från problematiken med koldioxidutsläpp och global uppvärmning, säger Ann Magnuson, docent vid Uppsala universitet.

bränsle gör att ekonomin kan gå mot att bli mer cirkulär.

– Solenergi är den absolut största förnyba-ra energikällan vi har. Egentligen har vi mer energi än vi behöver, så om vi kan tillverka solbränslen istället för att använda fossila bränslen kommer vi bort från problematiken med koldioxidutsläpp och global uppvärm-ning. Dessutom är solen en källa till energi som är oändlig. Problemet med solenergi i

dag är att det inte finns effektiva lagringssys-tem; solen lyser inte jämt och det är svårt att lagra el i stora mänger under lång tid.

Leif Hammarström, professor vid Uppsala universitet, berättar att de ser solbränslen som en teknik som kommer kunna finnas i både större och mindre skala: i industrier, för framställning av bränsle till transportsek-torn, och för enskilda hushåll.

– SUNRISE sammanfogar intressenter från akademisk forskning, industri, politik och samhälle, inklusive icke-statliga organisatio-ner och globala deltagare inom energi- kemi- och fordons-sektorerna, för att utveckla en FoU-strategi för en storskalig forsknings-satsning inom energi, miljö och klimatför-ändring. Vi välkomnar de organisationer och företag som är intresserade av SUNRISE och vårt arbete att höra av sig till oss.

Kontakta oss: ann.magnuson@kemi.uu.seleif.hammarstrom@kemi.uu.se

Kapsch TrafficComs avancerade video- och 3D-teknik ger unik fordonsklassificering

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN KAPSCH TRAFFICCOM

Marknaden där Kapsch TrafficCom är verksam är växande då olika former av trafikstyrning och avgifter för trafik blir allt mer viktigt för att mins-ka miljöpåverkan och trängsel i trafiken samt för finansiering av väginfrastruktur. Med hjälp av enbart kameror kan en exakt 3D-modell av pas-serande fordon skapas där man bland annat kan se fordonstyp, dimensioner, avläst registrerings-skylt och antal axlar. Detta videobaserade system används i elektroniska vägtullsystem – både i till-lämpningar för att ta upp avgift för att finansiera vägar, tunnlar och broar, och där man använder avgiften för att styra trafikflöden och minska trängsel och miljöpåverkan i och runt städer.

– Vi levererar funktionen i en enhet och lös-ningen är baserad på stereokameror där två stycken kameror tittar på samma sak och byg-ger en 3D-modell utifrån det. Detta är unikt på marknaden. Andra aktörer använder sig typiskt av laser eller sensorer i marken medan vi kör helt videobaserat, vilket ger bättre förmåga att detektera och klassificera fordon, särskilt i tät trafik. Nu kombinerar vi också maskininlärning

och deep learning vilket gör att vi når ännu bätt-re prestanda, säger Christian Karlström, chef för avdelningen Video & Sensor Products på Kapsch TrafficCom.

Bolaget har en stark internationell prägel med 99 procents täckning av den australiensiska mark-naden, stora installationer i Sydamerika, Österri-ke, Tjeckien, Bulgarien, Tyskland – och USA där marknaden just nu exploderar, förklarar Christi-an. Lösningen används bland annat vid Sydney Harbour Bridge och ska snart installeras vid Gol-den Gate Bridge. I Sverige finns en installation vid Öresundsbron.

– Vi har kontor i över hundra länder vilket gör att det finns goda möjligheter för internationellt arbete hos oss. Jönköping är också en väldigt att-raktiv och dynamisk plats med bra testmöjlighe-ter tack vare E4:an utanför kontoret. Vill man ar-beta med avancerad teknik, mjukvaruutveckling, bildbehandling, algoritmutveckling och maski-ninlärning är detta en plats där man får mycket kunskap och utvecklingsmöjligheter.

Läs mer på:www.kapsch.net

Kapsch TrafficCom, med sitt svenska utvecklings- och leveransbolag i Jönköping, är ett av världens ledande bolag inom elektroniska vägtullsystem där de använder sig av maskininlärning och 3D-teknik som är unik på marknaden. Lösningen är videobaserad, byggd från grunden och finns bland annat representerad vid landmärken som Sydney Harbour Bridge, Öresundsbron och snart Golden Gate Bridge.

•XB

EasyFills patenterade innovationer ska minska världens matsvinn

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN EASYFILL

Minskning med nästan 40 procentHåkan Sjölander, vd på EasyFill, menar att svinnet inte bara är ett slöseri av matprodukter utan även av de resurser som används vid produktionen.

– Samtidigt som nästan en miljard människor går hungriga kastar vi mat för 143 miljarder euro 1/3 av all mat som produceras kastas samtidigt som nästan en miljard människor svälter. I Euro-peiska livsmedelsbutiker slängs mat till ett värde av 143 miljarder Euro. varje år, en tredjedel av allt som produceras. Tänk då på allt arbete och alla resurser som går åt för att producera till exempel mjölk. En ko mjölkas av maskiner som går på el, det förpackas och fraktas med lastbilar till meje-rier och butiker och väl framme tas det upp på hyl-lan. Allt detta jobb för att sen slänga en stor del av det, det håller inte, förklarar Håkan.

Innovativa roterande hyllsystemI en matvarubutik krävs det att en medarbetare konstant kollar att alla produkter med kort bäst-före datum ligger längst fram, och samtidigt flytta fram varorna när det blivit en lucka i hyllan. För att minska den gedigna summan pengar i mats-vinn tog EasyFill fram RotoShelf och TurnLoader: lösningar som visat sig rejält effektiva. Istället för att behöva flytta på produkterna för att få in de senaste varorna kan man med EasyFills lös-ningar enkelt rotera hela hyllan. Där läggs allting

in snabbt och enkelt, och tack vare en liten lutning i hyllan frontas allting per automatik.

– En butik i Sverige hade ett svinn på nästan fyra procent av sina mejerivaror. Efter att vi instal-lerat EasyFill hos dem minskade de snabbt siffran med 45 procent och vi ser liknande resultat även internationellt.

Bra för planeten och ekonominMed minskat matsvinn och minskad onödig pro-duktion är det bra för både butikernas ekonomi men likväl för miljön, berättar Jens Nisu, mark-nadschef på EasyFill. Han menar dessutom att EasyFill bör vara en självklarhet för alla livsmed-elsbutiker på grund effektiviseringen av arbetet för personalen som också snabbt ger ekonomiska resultat.

– Alla vill minska onödiga kostnader och resursslöseri och här är lösningen. Vi har lagt bol-len på straffpunkten, och det finns ingen målvakt, avslutar Jens.

Läs mer på:www.easyfill.se

Matsvinn är ett stort problem världen över. Bara i europeiska butiker slängs årligen 88 miljoner ton mat som har ett totalt värde på 143 miljarder euro. Hållbarhetsföretaget EasyFill har tagit fram en innovativ lösning med ambitionen att kraftigt reducera siffrorna – genom att rotera butikshyllorna och fylla på varorna bakifrån.

- EasyFill AB är noterat på Spotlight stockmarket- Bolagets produkter är patenterade- EasyFill har egen verksamhet i Sverige, Norge, Tyskland, Slovakien, Nord - och sydamerika samt Sydafrika och återförsäljare på ca 50 marknader.

FAKTA

Yara Marine SOx-scrubber – en lönsam miljöinvestering för fartygsindustrin

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN YARA MARINE TECHNOLOGIES

Svavel är en kraftigt bidragande faktor till försu-rande marin miljö och IMO tar nu krafttag för att minska fartygsindustrins utsläpp. För att möta de striktare utsläppskraven har branschen två pri-mära möjligheter; byt till ett alternativt och ofta mycket dyrare bränsle eller installera ett system som renar avgaserna från befintligt bränsle. Yara Marine Technologies är ett ingenjörsbolag som arbetar med avgasrening för fartyg i kommersiell trafik på större farvatten. Genom bolagets huvud-produkt, SOx-scrubbersystem, reduceras utsläp-pen av svavel utan att fartygen behöver byta till ett dyrare bränsle.

– Vi erbjuder en miljöteknisk lösning där vi har ett kompakt system som är anpassningsbart till alla fartyg, en lönsam engångskostnad för de far-tyg som är i drift och behöver anpassas till uppsatt direktiv från IMO, säger Jesper Hellström, Project Department Manager.

Lönsam innovation för både miljö och far-tygsindustriEn installation av en Yara SOx-scrubber är det mest ekonomiska sättet att uppnå utsläppskraven från IMO och ett optimalt sätt för fartygsindustrin

att ta sitt ansvar för miljön. Scrubbern är utformad för att passa fartyg där man har ont om plats och tar hänsyn till motorns förutsättningar. Installationen är enkel och scrubbern fungerar som både renings-anläggning och ljuddämpare. All processteknisk utrustning och mjukvara levererar Yara Marine Technologies och anläggningen kan styras efter åt-gärd, är anpassad efter att klara en utsläppsgräns på 0,1 procent i miljözoner och mäter kontinuerligt avgasvärden.

– Att skapa optimala förutsättningar för att minska både miljöpåverkan och löpande bränslekostnader för fartygsägarna är vad vår idé bygger på, säger Johan Nilsson, Technical Project Manager.

FAKTAYara Marine Technologies är ett marknadsledande företag inom av avgasrening och erbjuder en komplett SOx-produktportfölj till det marina segmentet. Med fler än hundra SOx-scrubbersystem installerade med mer än två miljoner driftstimmar, har företaget en lång erfarenhet. Yara Marine erbjuder högkvalitativa, pålitliga och avancerade system med skräddarsydd systemdesign och är en pålitlig partner för alla reningsbehov av avgasutsläpp. Yara Marine har kontor i Norge, Sverige, Kina och Tyskland.

Läs mer på:www.yaramarine.com

IMO, FN:s internationella sjöfartsorganisation, har satt upp ett regelverk kring utsläpp av svavel som träder i kraft den 1 januari 2020. Regelverket innebär att andelen svaveloxid som godkänns i utsläppen från sjöfarten sänks från 3,5 procent till 0,5 procent i internationellt vatten, en utmaning för många fartygsägare att nå upp till.

KORT OM SOX-UTSLÄPP Att installera Scrubbrar på 16 stora containerfartyg renar och förhindrar utsläpp till samma mängd som hela världens bilflotta förorenar under ett år.

Att skapa optimala förutsättningar för att minska både miljöpåverkan och löpande bränslekostnader för fartygsägarna är vad vår idé bygger på

Jesper Hellström, Project Department Manager och Johan Nilsson, Technical Project Manager.

•XB

Mjukvaruutveckling inom budget och med hög kvalitet – Euvic håller vad de lovar

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN EUVIC

I över 15 år har Euvic hjälpt företag med kvali-tativ mjukvaruutveckling av bland annat IOS/Android-appar, komplexa BI-lösningar, affärs-system och e-handelslösningar.

– Vår långa erfarenhet av mjukvaruutveck-ling och IT-infrastruktur tillsammans med att vi lyssnar och förstår kundens affärsutmaningar är anledningen till att vi har nöjda och återkom-mande kunder, säger Andreas Södermark, MD Euvic Sverige.

Slipp långsamma och kostsamma projektAtt ta hjälp av Euvics 2000 utvecklare i Polen innebär en lägre utvecklingskostnad och tillgång till några av världens bäst utbildade utvecklare. Genom Nearshoring får företag mer för pengarna och kan komma längre i sin digitaliseringsresa än om man gått till en svensk leverantör, som många gånger varken är mer snabbrörliga eller levererar högre kvalitet.

– Genom att jobba agilt och med DevOps lät-trörliga och snabba processer kan vi finnas där för kunden genom alla steg och vi jobbar med transparens, tillgänglighet och smidig kommu-

nikation. Vi finns både on- och off-Site genom hela livscykeln för mjukvaruutvecklingen, från idé, design och prototyp till testning, support och implementering. Genom regelbunden avstäm-ning med projektledare i Sverige och utvecklare i Polen, kan vi hjälpa kunden med projekt där de har full insyn och ägandeskap, säger Andreas.

En effektiv och behovsspecifik investeringAtt löpande utbilda personal är ett måste och spås bli en utmaning för många bolag framöver. Genom innovativ teknik har Euvic hjälpt Arriva, ledande leverantör av kollektiv- och spårtrafik i Sverige, att skapa en digital utbildningslösning för både nya och befintliga bussförare.

– Att kontinuerligt utbilda bussförare har kos-tat i både mantimmar och miljöpåverkan. Vi ville effektivisera ur kvalitets-, kostnads- och hållbar-hetsaspekt och vände oss till Euvic som tog fram en Driving education tool, ett utbildningspro-gram i virtuell miljö. Utbildningen har frigjort tid och resurser som nu läggs på att leverera en kol-lektivtrafik som fungerar, säger Anders Frykman, tf Direktör Division Buss Arriva Sverige.

FAKTA

Euvic har hjälpt företag med mjukvaruutveckling och drift av infrastruktur sedan starten 2005. Med nära 2000 konsulter internationellt i gruppen hjälper vi företag i Sverige och Europa att digitalisera sina processer, på utlovad deadline och inom utlovad budget. Läs mer på www.euvic.se

Läs mer på:www.euvic.se

Många företag är idag i stort behov av att digitalisera sin verksamhet och

modernisera sina arbetssätt och processer. Ett förändringsarbete som för de

flesta innebär en stor kostnad. Vad som är bra är att det finns alternativ där budgeten optimeras utan att tumma på kvalitet, användbarhet och innovation.

Andreas Södermark, MD Euvic Sverige.

D-Link tryggar ditt internetanvändande hemma med inbyggd säkerhet i ny router

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN D-LINK

Våra hem blir allt mer digitala och med IoT-enhe-ter och ökat internetanvändande så blir vi också mer sårbara för skadliga webbplatser och datain-trång. D-Link vill hjälpa personer att trygga sitt hem genom nylanserade routrar (se faktaruta för modellnamn) som både har kraft och prestanda samtidigt som den ger ett inbyggt skydd genom Secure Home Platform från det ledande säkerhets-företaget McAfee.

– Med alla smarta enheter som finns nu i form av lås, högtalare, dammsugare och liknande så ökar risken i och med att de alla uppdaterar sin mjukvara mot internet. Vi har därför lagt skyddet direkt vid dörren till internet, alltså i routern. Den analyserar trafikflödena och ger dig en notis om programvara skulle söka efter en uppdatering från fel ställe. Du får då godkänna om enheten ska få besöka den adressen, förklarar Roger Jarleswärd, Marketing & Product Manager Nordic på D-Link.

Du kommer åt alla funktioner via appen, Dfend, där du också kan ställa in vilka av barnens enheter som ska vara uppkopplade mot internet och när. Genom att skapa användare för varje familjemed-lem kan du enkelt knyta enheter och skapa reglerna

för dessa direkt till barnet. – Många uppskattar att enkelt kunna stänga av

internet för barnen när man ska äta middag eller kunna schemalägga internetanvändandet tids-mässigt. Då hindrar routern internetåtkomsten genom förinställningarna och de enheter som kopplats till barnet.

D-Link har också inkluderat mesh-teknik i den nya routern vilket gör att man kan koppla wifi-förstär-kare runt om i hemmet och få bästa möjliga signal och täckning oavsett vart man befinner sig.

– Systemet har koll på vilken av sändarna som ligger bäst till för den enhet du använder för till-fället. Du har samma nätverksnamn och lösenord och du flyttas automatiskt till bäst täckning med-an du rör dig mellan hemmets rum. Det ger både trygghet och en smidigare vardag, avslutar Roger Jarleswärd.

FAKTA

D-Link modeller: DIR-1960, DIR-2660 och DIR-3060D-Link mesh Wi-Fi förstärkare: DAP-1620 Hw rev: BxIoT: Internet of ThingsMesh: Nytt sätt att skapa ett WiFi nätverk hemma.

Läs mer på:www.dlink.com

I takt med att vi blir allt mer uppkopplade hemma så blir också kraven på säkerhet större. Många vill känna att familjen är trygg i sitt internetanvändande oavsett om man streamar en film eller använder en smart tvättmaskin. D-Link erbjuder nya routrar med inbyggd säkerhet som innebär att skyddet finns där du vill att det ska finnas – vid porten till internet.

•XB

Modern integrationslösning gör innovationsarbetet enklare

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN CONNECT COMPANIES

Med en modern integrationslösning kan i stort sett alla aktörer och delsystem som är eller behöver vara en del av verksamheten kopplas ihop. Resultaten kommer snabbt när arbetsmoment kan automatiseras och nya in-formationskällor läggas till.

Lika mycket processer som produkterInnovation handlar inte bara om att ta fram nya produkter. Innovation kan lika ofta hand-la om att utveckla sin affärsmodell, effektivi-sera processer och erbjuda nya tjänster.

– För att lyckas med det behövs en lösning som kopplar ihop företagets olika informa-tionskällor och delsystem. Istället för ett stort antal direktintegrationer mellan olika system kan en modern integrationslösning skapa ett väl sammanhållet informationsflöde, säger Björn-Ola Kronander verksamhets- och af-färsarkitekt på Connect Companies, det före-tag som äger och säljer Blue Integrator.

Vinnarna klarar förändringMed en integrationsmotor skapas bättre för-utsättningar att klara nödvändiga förändring-ar. Att effektivisera, utveckla nya tjänster och hålla samman stora mängder information blir

enkelt och kräver inte en tungrodd, manuell informationsöverföring. En modern integra-tionslösning frigör också tid för innovations-arbete.

– Använder man inte en integrationsmotor och istället gör integrationerna direkt blir det extremt kostsamt och svårt att hantera över tid. Det skapar också en miljö som är känslig för förändringar och kräver ett omfattande manuellt arbete.

– I dag är kraven att snabbt gå från idé till implementering av en ny affärsmodell, tjänst eller produkt stenhårda. Mot den bakgrunden kan en smart integrationslösning göra väldigt stor skillnad, avslutar Björn-Ola.

KORT OM BLUE INTEGRATOR

Blue Integrators tydligaste fördelar är att integrationsmotorn är extremt enkel att installera och hantera samtidigt som den är flexibel och möjliggör ett stort antal integrationer, däribland med affärssystemet Dynamics 365 i Azure som få företag erbjuder integration mot. Samtidigt har integrationsmotorn en fördelaktig prisbild långt under sina konkurrenters. www.blueintegrator.com

Läs mer på:www.blueintegrator.com

När kundernas vanor förändras, affärsmodeller utvecklas och innovation blivit en avgörande framgångsfaktor måste information vara en tillgång – inte ett problem. Från att ha varit förbehållet större företag finns det i dag smarta och kostnadseffektiva integrationslösningar som håller samman information och frigör tid för innovationsarbete.

Björn-Ola Kronander, verksamhets- och affärsarkitekt

Använder man inte en integrationsmotor och istället gör integrationerna direkt blir det extremt kostsamt och svårt att hantera över tid.

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN YOBBER

Läs mer på: www.yobber.seBesök oss på Instagram: www.instagram.com/yobbersverige/Följ oss på Linkedin: www.linkedin.com/company/yobber-ab/

Möt din nästa medarbetare i molnet – effektivt och hållbart!

Rekrytering är en affärskritisk process. Utan rätt person på rätt plats i rätt tid riskerar ett företag merkostnader, inkomstbortfall och att tillväxten bromsas. Yobber är ett urvals-verktyg för företag att digitalt möta alla kandidater strukturerat och snabbare kunna matcha behovet av kompetens med kandi-daters talang, potential och kunskap under en rekrytering. Men vinsterna av att lyfta människan bakom cv:t är mer än bara effek-tivitet och tidsbesparing.

”Idag är företagskulturen viktig och gör att värderingar och drivkrafter behöver dryftas tidigt, berättar Peter Paunovic, vd för Yobber. Inte sällan behöver också både interna och externa resurser ta del av kandidaturvalet. Annars är det en persons värderingar som styr vem som får komma på intervju och det

är gemensamma beslut som möjliggör mång-fald. Fokus på att kvalificera kandidater tidigt istället för att schemalägga fysiska intervjuer ger dessutom möjligheten att jobba miljö-mässigt hållbart med distansrekrytering utan långa resor och flyg.”

Med Yobber optimerar företag sin process för kandidat-screening. Med hjälp av urvals-frågor och videointervjuer kopplade till tjäns-tens kravspecifikation struktureras urvalet och ger företaget både mjuka och hårda värden för att bedöma anställningsbarheten hos kandidater. På så sätt sätter Yobber fingret på den del av rekryteringen som bidrar till att processen traditionellt sett blir kostsam, långdragen och många gånger svår att förutse för företag.

”Våra kunder kan ta del av det viktigaste

Vinsterna av att digitalisera rekryteringsprocessen är ett spännande kapitel för företag i transformation. Användningen av molnbaserade tjänster inom HR har ökat stadigt senaste åren när företag söker sätt att minska kostnaderna, hitta smarta lösningar på kompetensförsörjningen och arbeta hållbart.

TRE ANLEDNINGAR TILL ETT FÖRSTA MÖTE I MOLNET

• Lyft värdet av er företagskultur i rekryteringen• Låt fler delta i urvalsarbetet och skapa transparens• Distansrekrytera mer utan långa resor och flyg

med människor, vilka vi är och vad vi kan bidra med i vår yrkesroll. Vi utvecklar ett digi-talt verktyg för att lyfta fram människan, inte för att dölja henne, säger Peter Paunovic.

•XB

Rhenman & Partners Asset Management är en Stockholmsbaserad kapitalförval-tare som grundades 2008. Under våren 2019 vann Rhenman Healthcare Equity L/S pris som bäst avkastande nordiska hedgefond under de senaste fem åren vid Nordic Hedge Awards. Bakom fon-dens framgång ligger ett förvaltarteam med gedigen erfarenhet, en interna-tionell förankring i industri och aka-demisk vetenskap. Investeringsteamet justerar kontinuerligt fondens innehav för att försöka optimera avkastningen och ha god riskspridning. För det är just så, att bakom en framgångsrik hed-gefond står alltid ett ytterst kompetent team.

Insikt och förståelse ligger till grund för investeringsbeslutEn av Rhenman & Partners tre grund-are, Henrik Rhenman, har tagit fram en process att arbeta med ett vetenskapligt råd för att kunna göra bra val av investe-ringar. Genom att arbeta proaktivt och strukturerat med regelbundna möten kan man ta kloka investeringsbeslut i

rätt tid. Beslut som är väl förankrade i en förståelse för fondens fyra delsektorer; läkemedel, bioteknik, medicinteknik och service.

– Henrik har över 25 års erfaren-het av portföljförvaltning inom just healthcare-sektorn. Att kombinera och väva samman det med det vetenskap-liga rådet som besitter en världsunik kompetens och industriella experter är grunden till vår framgång och goda av-kastning, berättar Carl Grevelius, grund-are och marknadschef på Rhenman & Partners.

Att möta det vetenskapliga rådet regelbundet är en unik strategi och Rhenman & Partners har fyra schema-lagda möten med rådet per år. Dessut-om håller förvaltarna löpande kontakt med ledamöter för att säkerställa att investeringsbeslut tas på rätt grunder.

En sektor som har medvindMed en åldrande befolkning och en folkhälsa med vissa negativa inslag, såsom välfärdssjukdomar, kommer ett ökat behov av sjukvård. I västvärlden

sker även livsstilsförändringar som medför att dagens äldre investerar betydligt mer i hälsa och sjukvård för att kunna bibehålla ett aktivt och häl-sosamt liv än vad tidigare generationer gjort. Att även staten i tillväxtländer som Indien och Kina satsar på för-bättrad sjukvård och sjukförsäkringar bidrar till sektorns stora potential. Samtliga dessa faktorer är tydliga megatrender som bidrar till healthcare- sektorns medvind.

En fond för alla långsiktiga investerare Rhenman Healthcare Equity L/S fyller 10 år den 22 juni 2019 och har sedan starten mer än fyrfaldigat kundernas investerade kapital. Fonden tar både långa och korta positioner i ett stort an-tal noterade aktier och satsar på en bred geografisk exponering. Fördelningen är i grova drag två tredjedelar USA och en tredjedel övriga världen. Idag förvaltar man drygt sex miljarder i fonden och minsta investering är 500 kronor.

Läs mer på:www.rhepa.se

Rhenman & Partners Asset Management ABStrandvägen 5A, 114 51 Stockholm

Tel: 08 459 88 80Mail: info@rhepa.se

I ett decennium har den prisbelönta aktiehedgefonden Rhenman Healthcare Equity Long/Short levererat resultat som får konkurrensen att blekna. Fonden, som uteslutande fokuserar på hälso- och sjuk-vårdssektorn, har sedan starten 2009 levererat en årlig avkastning om 18 procent och en total avkastning på drygt 410 procent efter av-gifter. Att sektorn över tid blivit alltmer komplex, menar förvaltarna talar för goda möjligheter att hitta intressanta investeringar.

– Våra investerare och potentiella investerare ska känna sig trygga med oss, vi förespråkar tillgänglighet och transparens i vår verksamhet. För att visa det anordnar vi löpande möjlighet att träffas via frukostseminarier på vårt kontor. Och så gör vi även webcasts för de som inte kan närvara fysiskt, säger Carl.

First Thursday: Första torsdagen i månaden bjuder vi in till ett frukostseminarium där vi presenterar fondernas månadsvisa utveckling och världsekonomin ur ett makro-perspektiv. Och så bjuder vi på frukost givetvis! Vid varje tillfälle spelar vi även in vår webcast. Syftet med seminariet är att informera om fonden, inte att ge investeringsråd. Anmälan till frukostseminarium är obligatorisk och görs på rhepa.se

Webcast: Våra förvaltarintervjuer modereras av Henrik Mitelman, oberoende analytiker och krönikör på Dagens Industri, och finns tillgängliga som webcast. Webcasten foku-serar vanligtvis på fondens utveckling under den gångna månaden och finns tillgänglig kort efter att intervjun med förvaltarteamet skett.

Rhenman Healthcare Equity L/S. är en global hedgefond som återfinns i FundRock Management Company S.A. i Luxemburgs fondparaply med Rhenman & Partners Asset Management AB som portföljförvaltare. Fonden är fokuserad på Healthcare-sektorn och startades i juni 2009 och har avkastat +416 procent sedan dess. Målet är att generera en årlig nettoavkastning över tid på minst 12 procent oberoende av aktiemarknadens utveckling. För närvarande ligger den genomsnittliga årsavkastningen på cirka 18 procent sedan fondstarten.

Hedgefonden som firar tio år med flaggan i topp

TRÄFFA OSS PÅ RHENMAN & PARTNERS ASSET MANAGEMENT

RHENMAN HEALTHCARE EQUITY L/S

Fondförvaltarna Kaspar Hållsten, Henrik Rhenman och Susanna Urdmark. Fotograf: Niklas Åkesson

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN RHENMAN & PARTNERS ASSET MANAGEMENT

•XB

Den “nya” innovationsbyrån för framtidens utmaningar

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN ABOVE

För snart tre år sedan påbörjade Above resan med att skapa en helt ny typ av design-, teknik- och strategibyrå. Utöver djup kunskap kring fysisk och digital produktutveckling, har byrån även förmågan och passionen att hjälpa bolag att utveckla cirkulära produkter och hållbarhetsstrategier.

— Hur vi kombinerar vår mixade expertis och iterativa process med en personlig och öppen kultur, är uppskattat av våra kunder och partners både i Sverige och utom-lands säger Claes Lundin, vd på Above.

En konstant utmaning för etablerade bolag är att behålla ledarpositionen och samtidigt driva förändring. Därför erbjuder Above till-gång till en oberoende fritänkande miljö och ett team av strateger, designers och ingen-jörer. Tillsammans med kunden gör Above strategier realistiska och konkreta genom en process som kretsar kring research, proto-typer och feedback från användare.

Metoden gör att ledningen kan vända utma-ningar till lösningar, men viktigast av allt, att processen förankras hos kundens team så att idéerna kan plockas hem och implementeras.

Above designar och validerar inte bara fysiska och digitala produkter, de säkerställer även att produkter fungerar när de når marknaden och att upplevelsen skapar långsiktigt värde för slutanvändaren. I en tid av digitalisering, förväntas uppkopplad hårdvara kommunicera med digitala tjänster i snart allt i vår vardag. Då ökar också komplexiteten och kraven på intelligenta och långsiktiga lösningar.

— Att fokusera på innovation, ny teknik och cirkuläritet anser vi är det enda sättet att ta oss till den framtida värld vi vill leva i. Med ett helhetssynsätt skapar vi tillsammans med våra kunder stora affärsvärden på ett hållbart sätt, säger Claes.

OM ABOVE

Lanserades 2017 efter en sammanslagning av techbyrån Frankly och designbyrån Howl somgrundades 2007.• Medarbetare: 85 strateger, designers och ingenjörer.• Huvudsakliga tjänster: Innovation och strategi, holistisk produktutveckling av fysiska och digitalaprodukter och tjänster.• Kundexempel: Google, iZettle, IKEA, SONOS, Dell, Scania, Verisure.• Huvudmarknader: Skandinavien, USA och Asien.

Läs mer på:www.above.se

Följ oss på Instagram:@above.se

Följ oss på Linkedin:@above.se

Med innovation, hållbarhet och användarupplevelser i fokus arbetar innovationsbyrån Above tillsammans med sina globala kunder föra att lösa framtidens utmaningar. Målsättningen är produkter som skapar både affärs- och planetnytta.

Att fokusera på innovation, ny teknik och cirkuläritet anser vi är det enda sättet att ta oss till den framtida värld vi vill leva i.

Claes Lundin, vd på Above

Stora fördelar med digitala lösningar för byggbranschen

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN INFOTECH

Digitaliseringen lämnar få områden i sam-hället oberörda och byggbranschen är inget undantag även om dess anammande av nya digitala lösningar lämnar en del övrigt att önska. Infotech specialiserar sig just på bygg-branschen genom att leverera mjuk- och hård-varulösningar som kan effektivisera och säkra arbetsplatser genom digitala personalliggare och projekthotell.

– Byggbranschen ligger hästlängder efter alla andra marknader och samhället i stort när det kommer till digitalisering. Men i och med lagkravet som kom 2016, att man måste använda digitala personalliggare, börjar det ta fart och vi ser också ett generationsskifte där företagen är mer välvilligt inställda till digitala lösningar, berättar Robert Stjernström, Coun-try Manager på Infotech.

Bidrar till sundare konkurrensEtt problem inom byggbranschen har länge varit den stora andelen svart arbetskraft som tvingas arbeta under dåliga förhållanden. Det primära syftet med Infotechs mjukvaruut-veckling är att bidra till att byggherrarna kan få bättre koll på arbetsplatsen och persona-len – något som i sin tur skapar ökad trygg-het, bättre säkerhet, och sundare konkurrens. Med digitala personalliggare i kombination med digitala projekthotell finns flera fördelar

att hämta som ökar företags effektivitet och lönsamhet.

– Allt är samlat i ett system så personalen slipper logga in och ut i andra appar. Det hela sköts automatiskt när de loggar in i den lag-stadgade personalliggaren, där byggföretag får en överblick över hur många timmar som läggs på ett visst projekt och hur mycket peng-ar man spenderat på till exempel el, VVS, mar-kentreprenad och liknande. Det gör att man kan se exakt var man kan effektivisera, byta leverantörer och spara in pengar, säger Robert Stjernström.

FAKTA

Infotech AS grundades i Norge år 1993 och startade sedan Infotech Access AB 2011 i Sverige.Företaget levererar kortläsare, passagesystem och IT-system för byggbranschen.Detta genom en enkel och transparant debiteringsmodell utan initiala investeringskrav.

Läs mer på:www.infotechaccess.se

Byggbranschen ligger långt efter i sin digitaliseringsresa jämfört med andra. Detta trots att digitala lösningar både kan göra byggföretag mer kostnadseffektiva och bidra till säkrare och tryggare arbetsplatser med sundare konkurrens.

Robert Stjernström, Country Manager på Infotech

•XB

Åstorp skapar bättre förutsättningar för kunskap inom programmering

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN ÅSTORPS KOMMUN

Att kunna ge grundskoleelever bästa möjliga förutsättningar i framtidens digitala samhälle är något Åstorps kommun tagit fasta på. I au-gusti 2017 inledde kommunen “Programme-ring i ämnesundervisningen” som en del av IFOUS (Innovation, Forskning och Utveck-ling i Skolan) – programmets projekt där man samarbetar med forskare från Stockholms Universitet.

– Vi startade projektet hösten 2017 och har ett pågående intensivt arbete mellan lärare och forskare. Där tittar vi på undervisnings-processen i programmering och dess effekt. Det berör didaktik och pedagogik och vi kopp-lar på forskning utifrån digital kompetens, sä-ger Helén Viebke, utvecklingsstrateg Åstorps Bildningsförvaltning.

För att mäta effekten arbetar forskare och lärare tillsammans med Lesson study, en ar-betsmetod för att bedriva praktiknära forsk-ning samt LoopMe, en vetenskaplig social me-dia. LoopMe används som stöd för att bepröva verksamheten och är framtagen av forskare på Chalmers universitet. Detta är en IT-platt-

Läs mer på:www.astorp.se

Den ökade digitaliseringen av samhället ställer nya krav på våra skolor och sedan 1 juli 2018 ska grundskolans undervisning innehålla programmering. Åstorps kommun har tillsammans med fyra andra skolhuvudmän inlett forsknings- och utvecklings programmet “Programmering i ämnesundervisningen” vilket ska vidareutveckla undervisningen. Forskning tillsammans med beprövad erfarenhet ska på så vis bidra till elevernas kunskapsutveckling inom ämnet.

form som liknar sociala medie-plattformar som Twitter och Facebook men som är skräd-darsydd för att kunna samla in stora mängder empirisk data för forskningsändamål.

– LoopMe gör att vi kan synliggöra erfaren-heterna och effekterna och vi kan genom detta se att lusten att lära, nyfikenheten och sam-arbetet har ökat. Eleverna får omedelbar re-spons när de programmerar, är delaktiga och kan arbeta konkret istället för teoretiskt.

Fördelarna med programmet är flera. Forskningen blir verklighetsanknuten och ger nya insikter för både lärare och forskare,

menar forskaren Jalal Nouri vid Stockholms Universitet.

– Lärarna behöver inte vänta på att forskare producerar och sprider didaktisk kunskap om programmeringsundervisning utan istället tar lärarna stafettpinnen och bidrar till pro-duktionen av didaktisk kunskap och bidrar till skolpraktik och forskning. Praktiknära forsk-ning generellt ger mycket för alla inblandade. Skolor och lärare utvecklar arbetssätt på ve-tenskapliga grunder och den forskning som produceras speglar till större utsträckning den verklighet som råder i skolan.

Eleverna får omedelbar respons när de programmerar, är delaktiga och kan arbeta konkret istället för teoretiskt.

Så löser Goalplan problematiken med distansledarskap

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN GOALPLAN

– Det var 2015, när jag arbetade som säljchef, som jag insåg att vi använde samma produkter som vi gjorde innan iPhone och appar kom till. Det var fortfarande papper och penna, excel och email som användes i kommunikationen mellan chef och medarbetare inom många fö-retag, trots att vi för länge sen borde haft mer effektiva lösningar, säger Henrik Troselius, vd och grundare på Goalplan.

Sa upp sigHenrik letade länge efter ett allt-i-ett verktyg som skulle förenkla arbetet. Han berättar att marknaden var väldigt inriktad på enstaka funktioner och erbjöd ingen helhetslösning.

– Jag hittade en massa appar som löste en-staka problem, men jag ville inte behöva ha flera olika appar. Istället för att acceptera det så sa jag upp mig för att bygga ett system själv, som tar ett grepp kring hela ledarskapets utma-ningar.

Enligt Henrik själv krävdes blod, svett och tårar för att få igång företaget och även att ta fram en säljbar produkt, som skapade det värde som Henrik själv saknade som säljchef.

– Senaste halvåret har vi både nya och stora kunder och Goalplan skapar just det värde som jag saknade.

Komplett verktygMed hjälp av Goalplan får du snabbt och smi-digt en översiktlig syn på din organisations pre-stationer. Det förenklar även för de anställda att nå sina mål när dessa enkelt finns att se och följa. Goalplan ser till att förse dig med du be-höver ha nära till hands för att kunna utföra ett bra ledarskap, och hjälper dig att nå de resultat du och din organisation satt upp.

– Det är det kompletta målstyrningsverkty-get. Oavsett var man är är det enkelt att ta del av all information runt företaget. Har man en deadline kan man snabbt se hur man ligger till och kan ta action därifrån, avslutar Henrik.

FAKTA

Goalplan ABwww.goalplan.comKarlavägen 40114 49 StockholmGrundades 2016info@goalplan.com

Läs mer på:www.goalplan.com

Med över 18 års erfarenhet inom försäljning i bagaget såg Henrik Troselius, vd och grundare på Goalplan, problem med hur man i arbetsvärlden arbetade med sälj och ledarskap från distans.– Jag hittade ingen lösning, så jag tog saken i egna händer, berättar Henrik.

Henrik Troselius

•XB

Moderna webb-lösningar för att effektivisera tillsynsarbetet i kommunen.

Tjänster som underlättar arbetet för kommunen

Butikspaketet omfattar moduler för tillsyn och förebyggande arbete inom tobak, folköl, receptfria läkemedel samt e-cigaretter.

Serveringspaketet inkluderar funktioner för en transparent och digitaliserad ansökningsprocess, där tillsyn, utbildning och kommunikation sker via den webbaserade portalen.

• modern och webbaserad tjänst, kom igång snabbt• fasta och tydliga kostnader underlättar planeringen• statistik om butikernas utbildningsaktivitet, EKP och tillsyn• tillsyn kan ske på plats med smartphone / iPad• flexibel dokumenthantering och faktureringsunderlag

Framtidssäkert och modulärt - nya tillsynsområden och lagkrav kan kontinuerligt integreras i grundpaketen.

UPCOR:s lösning ger oss mycket bättre överblick i tillsynsärenden. Butiksägaren kan själv enkelt utbilda sin personal vilket leder till att lagen efterföljs och färre minderåriga kommer i kontakt med folköl och tobak. Vi tror starkt på den gemensamma samhällsnyttan.

Britt-Marie Gabrielsson, Kommunhandläggare Årjäng

Prisexempel: Antal Butiker/Restauranger* pris per paket/år pris för båda/årKommun 1 15 19 000 kr 29 000 krKommun 2 30 29 000 kr 49 000 krKommun 3 50 49 000 kr 79 000 kr

Större kommuner enligt offert. Alla priser exkl. moms i SEK. Engångskost-nad för uppstart tillkommer med 10 000 till 15 000 kr. (*riktvärde) . Inga lokala installationer eller extra licenskostnader! Besök gärna vår hemsida för detaljer.

Vill ni förenkla tillsynsarbetet med ett webbaserat system som alltid är uppdaterat enligt gällande lagar, anmäl gärna intresse på vår hemsida:

UPCOR AB utvecklar system och hantering för tillstånd, utbildning, egenkontroll och tillsyn för

myndigheter, skolor och näringsliv.www.upcor.se

“

Är er kommun redo för nya tobakslagen?

Tobak I Alkohol I Receptfria Läkemedel I E-Cigaretter I Rökfria Skolgårdar

Digitala kvitton förenklar hanteringen av utläggRedovisning av utlägg i tjänsten är en tidstjuv på många företag. En stor anledning är pappers- kvitton och manuella processer. Nu lanserar Eurocard en tjänst som förenklar för med- arbetarna och hjälper företagen spara tid.

I alla år har redovisning av utlägg följt samma mönster. En hög papperskvitton startar en tids- ödande kedja av händelser som berör mängder av människor – från medarbetarna som ska redovisa sina köp till de på ekonomiavdelningen som ska bokföra dem.

En rapport från KTH visar att det i genomsnitt tar 24 minuter att redovisa ett papperskvitto. Om ett företag har 3 750 medarbetare som redovisar fem utlägg per år, blir den sammanlagda tidsåtgången ungefär 942 arbetsdagar.

Enklare redovisningNu lanserar Eurocard lösningen Smarta kvitton med ambitionen att hjälpa företagen spara tid.

Lösningen gör att man får digitala kvitton leve- rerade direkt till en app i mobilen. Där kopplas varje kvitto automatiskt ihop med rätt köp och förs över till företagets reseräkningssystem. Allt man som användare behöver göra är att god-känna överföringen. Lösningen är användbar även om man får ett papperskvitto. Man tar då en bild av kvittot med sin mobil.

Den här automatiserade processen frigör inte bara tid. Den minskar dessutom risken för att det ska bli fel eftersom rapporteringen sker i samma ögonblick som man gör köpet.

Gamla lagar bromsarI dag finns möjligheten att använda tjänsten fullt ut i Norge och Danmark. I Danmark kan man få digitala kvitton direkt från de flesta livsmedels-butiker och i Norge är det möjligt hos ett stort antal taxibolag. Arbetet med att integrera hand-lare i Norden pågår för fullt.

I Sverige har lagarna inte riktigt hunnit med teknikutvecklingen. Bokföringslagen kräver fort-farande att företagen arkiverar sina pappers- kvitton. I Norge, Danmark och Finland räcker det med att arkivera kvittona digitalt.

Det är först när regelverket anpassas som nyttan med digitaliseringen kan slå igenom med full kraft. Företagen kan spara tid och världen kan spara stora mängder papper.

Smarta kvitton i korthet:

1. Man betalar hos en handlare.

2. Ett digitalt kvitto skickas till Eurocards app i mobilen.

3. Kvittot matchas med ditt köp och förs automatiskt över till företagets rese- räkningssystem.

Läs mer på eurocard.com

•XB

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN MIGRATIONSVERKET

Med innovation och verksamhetsnära utveckling skapas framtidens Migrationsverk

Migrationsverket befinner sig inte bara i Sverige utan finns i den världsliga kontexten. Vi åker ut till djungeln i Colombia eller öknen i Egypten och prövar människors rätt till skydd och flyger dem därefter till säkerhet. Vi ansvarar för att pröva människors rätt att arbeta, studera, besöka och söka skydd i Sverige eller att bli svensk medborgare. Vi bistår även i hanteringen av visumansökningar – såväl som affärs som andra typer av viseringar. Ja, mycket mer än så. Migration är en av vår tids stora frågor. Det är därmed en mycket central uppgift att utveckla vår förmåga att möta de förändringar som sker. Den starka utveckling som sker med digitalisering medför helt nya förutsättningar och villkor för alla individer, samhället och den offentliga sektorn. Vi måste hela tiden förbättra våra arbetssätt och flytta gränsen vad som är möjligt. Samtidigt ska allt det vi gör genomsyras av respekt och empati för människan – våra sökande och medarbetare.

Tvärfunktionella team är en nyckefaktor För att göra det möjligt för handläggaren att pröva en ansökan i djungeln i Colombia eller en persons rätt att arbeta i Sverige, kräver det ständig utveckling. Ärendehanteringssystemet behöver kunna vara uppkopplat och individers

uppgifter hanteras säkert. Våra sökande ska enkelt och säkert kunna lämna och ta del av sina uppgifter.

Agila metoder har länge utgjort grunden i utvecklingen och under de senaste året har vi förstärkt detta med tvärfunktionella team bestående av utvecklare, användbarhetsex-perter, arkitekter och med hög verksamhets involvering. Vi ser att vi då kan leverera värde snabbare till verksamheten genom att tiden från ide till nytta minimeras.

Innovation en förutsättning för morgon-dagens utmaningarEn föränderlig omvärld och ständigt utma-nande problem kräver däremot nya lösningar. Migrationsverket behöver kunna göra mer för färre skattekronor samtidigt som kraven på service ökar.

– Vår verksamhet måste ständigt förbättras och effektiviseras för att möta behov och förväntningar från dem vi är till för och för skat-tebetalarna, säger Seija Bäcklund, enhetschef på Arkitekturenheten.

– Den starka utveckling som sker med digi-talisering medför helt nya förutsättningar och villkor för alla individer, samhället och den offentliga sektorn. Vi måste hela tiden förbättra

våra arbetssätt och flytta gränsen vad som är möjligt, fortsätter Seija.

En del i att kunna ta höjd för den förän-derliga omvärlden och de utmaningar Migra-tionsverket ställs inför är att aktivt arbeta med teknisk omvärldsbevakning. Det handlar om att utforska det stora utbudet av innovationer och ny teknik som finns ute på marknaden och hos företagen.

– Vi måste nyttja marknaden och våra part-ners innovationer, dels för att hushålla med samhällets resurser men även för att vår egna innovationskraft är begränsad, säger Torbjörn Ekholm, innovationsledare.

I hjärtat av vårt huvudkontor har myndig-heten byggt ett innovationslabb, där medar-betare har möjlighet att, i en inspirerande och avgränsad miljö, bedriva inkubationsverk-samhet för morgondagens verksamhet. Där utforskar medarbetarna från olika bakgrunder ny teknik för att se vad som skulle fungera för vår verksamhet och våra målgrupper.

– Just nu pågår flera spännande inkuba-tionsprojekt som vi hoppas ska utveckla vår verksamhet in i framtiden. Teamen består av både teknik-experter men framförallt av medarbetare med kunskap från vår verksamhet och extern teknik-expertis, fortsätter Torbjörn.

– Robotteknik och Artificiell Intelligens är

Cirka 60 svenska ambassader och tusentals människor är i stort behov av utvecklingen som sker på Migrationsverket. Genom tvärfunktionella team, samarbete med företag och teknisk omvärldsbevakning utmanas framtiden varje dag på myndigheten. ”Sveriges och människors framtid hänger på det” – Johan Apelgren, it-strateg på arkitekturenheten.

I Sverige är Migrationsverket den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap. Den operativa verksamheten är organiserad i geografiska regioner: Nord, Mitt, Stockholm, Väst, Öst och Syd.

På Digitaliserings- och utvecklingsavdelningen jobbar cirka 450 personer som utvecklar och förvaltar myndighetens processer och it-stöd.

FAKTA

Läs mer på:www.migrationsverket.se

högintressanta område där vi utforskar hur detta kan utveckla och automatisera översätt-ningar, dokumentigenkänning och beslutsfor-muleringar, säger Torbjörn.

Andra inkubationsarbeten experimenterar med framtida mobila hjälpmedel med tekniker inom Augmented Reality. Vi samarbetar även med andra myndigheters innovationsteam om hur vi tillsammans ska tillhandahålla en röst-driven myndighetsservice.

Människors liv står på spel – kvaliteten är viktig– Vi arbetar för att etablera ett arbetssätt där vi arbetar hypotesdrivet med snabb återkopp-ling. Ett syfte är att se om det blivit bättre på det sätt vi antagit och skapa ett ständigt lärande, förklarar Johan Apelgren.

Johan menar att det är en intern kulturför-ändring – vi stärker teamens roll och ansvar. Tekniken är viktig men syftet med all utveck-ling är att underlätta för sökande och använ-dare.

– Att vara en del av människors livsförbätt-ring är givande. Vi har en verksamhet där vi vet att det arbete vi gör påverkar människors liv. Det handlar om respekt och att ge så bra stöd som möjligt till våra medarbetare som ska fatta de viktiga besluten, avslutar Johan.

•XB

Nu skapar Stena Teknik framtidens hållbara sjötransporter

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN STENA TEKNIK

Framtidens fartyg ser antagligen väldigt annorlunda ut jämfört med de traditio-nella fartyg vi har idag. Ett fartyg är som en flytande stad där alla samhällsfunktioner måste finnas och fungera, fast på en mindre yta. Stenas besättningar lever och bor ombord och måste då få samma standard som hemma för att trivas och göra ett bra jobb. Samtidigt förväntar sig kunderna en effektiv, trygg och säker transport.

– När vi skapar nästa generations fartyg arbetar vi med hållbarhet, bättre arbetsmiljö och använder det senaste inom design, digi-talisering och energiteknik. Med helheten och naturligtvis säkerheten i fokus konstru-erar vi lätt, smart och hållbart, berättar Harry Robertsson, Teknisk Direktör på Stena Teknik.

Utveckling i kombination med traditionerStena Teknik är den tekniska spjutspetsen i det dynamiska företaget Stena som arbetar med framtidens transporter med fokus på hållbarhet, kreativitet och innovation. Samma typ av ny teknik som används inom fordons-industrin använder Stena Teknik för att inte-

grera instrument som radar och autopilot med AI och förbättrad människa- maskininterak-tion. Inom energiteknik undersöker man alla möjligheter som står till buds – som bränsle-celler, vind- och solenergi, batterier och fossil-fria bränslen för att göra så litet klimatavtryck som möjligt. Ett nära samarbete med univer-sitet och forskning bidrar till utvecklingen.

– Vi arbetar väldigt kreativt och verkar i en bransch som är i stark utveckling men som vilar tryggt på traditioner. Vi har möjlighet att använda vår kunskap och erfarenhet för att realisera våra idéer till konkreta resultat, poängterar Per Stefenson, Projektledare med inriktning på framtida fossilfria bränslen.

– Det är helt klart engagerande och stimu-lerande att få en idé om att driva fram fartyg med hjälp av batterier och ett år senare kunna vara med när ett stort 1000kWh batteri faktiskt kopplas in i fartyget, säger Per Wimby, Projektledare på Stena Teknik med inriktning på elektrifiering.

För att fartygen ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att ha ett nära samarbete med besättningarna under utvecklingsfasen. Även

Läs mer på:www.stenateknik.se

Sjöfartsbranschen står inför en spännande framtid och de gemensamma klimatutmaningarna vi står inför engagerar även den. Branschen gör redan en hel del för att minska sin del av miljöbelastningen men för att möta framtidens krav med morgondagens fartyg behöver man tänka nytt. Alla områden måste förenklas och effektiviseras genom allt från miljövänliga framdrivningssystem till digitalisering och innovativ design.

om detaljerna är viktiga så måste man arbeta för att helheten ska bli optimal för det som fartyget ska användas till. Som skeppsbyggare från Chalmers eller KTH har man vad som krävs för att förstå hur olika prioriteringar påverkar fartygets kapacitet och lönsamhet.

Stena Teknik lever och verkar i en internatio-nell bransch där man tidigt får ansvar för stora

projekt. Man får möjlighet att verkligen känna att man är med och påverkar och utvecklar sjöfartsbranschen i en positiv riktning. De internationella kontakterna ger unika möjlig-heter till personlig utveckling.

– Att vara nyfiken och kreativ är viktiga egenskaper för att vi ska lyckas finna lösningar till branschens stora hållbarhetsutmaningar, avslutar Harry Robertsson.

Genom att digitalisera och automatisera ekonomiprocesser skapar Amesto värde

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN AMESTO SOLUTIONS

Systemimplementatören Amesto är partner till Visma, den leverantör som har över 27 procents marknadsandel på den molnbase-rade marknaden för affärssystem i Norden. Enkelheten och den höga graden av automa-tisering är några av anledningarna till deras starka position, förklarar Ulrika Bromander.

– Traditionellt har branschen erbjudit väl-digt öppna system där man kan bygga kom-plexa och kundanpassade lösningar. Med en molnbaserad produktlinje får man istället en standardlösning som är designad enligt best practice för enkelhet och automation på eko-nomiavdelningen, det är färre klick och färre moment. Med smarta funktioner och till ex-empel självlärande system kan du till exempel regelsätta systemet så det alltid godkänner fakturor från definierade leverantörer om de är inom ett visst belopp – vi slipper monotona moment och frigör tid i arbetet.

”Fokusera på lönsamhet”Att ha ett anpassat system är långt mer kost-nadsintensivt än ett standardiserat där flöden och processer är satta, särskilt om det ligger på fysiska servrar. Systemen måste uppgrade-ras och hårdvaran måste underhållas. Med ett molnbaserat system sitter du alltid i den se-naste versionen. Gränssnittet eller kostnader för hårdvaran är inget du behöver bekymra dig för.

– Att införa ett molnbaserat system ger utrymme till att se över hur man faktiskt job-bar. Många är de kunder av våra kunder som sparat sexsiffriga belopp per år på att gå upp i molnet, menar Ulrika.

Visma är experter på ekonomiflödet och ger företagen möjlighet att fokusera på sin kärn-verksamhet. Med ett bra rapportverktyg som ger enkla översikter i diagramform i realtid

Läs mer på:www.amestosolutions.se

Affärssystembranschen har traditionellt varit fokuserade på att anpassa systemen efter kundernas process. Det har medfört att varje implementation byggts mer eller mindre unik och det har inneburit stora kostnader för kunden i införande samtidigt som möjlig automatisering förbisetts. – Med de molnbaserade systemens intåg med extrema automatiseringsfunktioner ställs allt på ända, säger Ulrika Bromander, vd på Amesto Solutions.

kan man fatta mer insiktsfulla och snabbare beslut som driver verksamheten framåt.

– Just nu är det många på marknaden som känner av digitaliseringen och vill byta ekono-misystem för att man känner att ens nuvaran-de är för litet eller inte håller måttet. Lägg till

stressade och, eller, sjukskriven personal och det är hög intressant att diskutera förändring och förbättring. Där kommer vi in som part-ner. Man måste tänka över vad som är vikti-gast och vilken strategi man vill att systemet ska stötta, då är Amesto en bra partner.

Man måste tänka över vad som är viktigast och vilken strategi man vill att systemet ska stötta, då är Amesto en bra partner.

•XB

H E L A D E N N A S I D A Ä R E N A N N O N S

ROTOTEST | www.rototest.com

TERRANET | www.terranet.se

Text: Jacob Larsson Foto: Terranet

Text: Andreas El lhar Foto: Rototest

BÅDE VOLVO Lastvagnar och Personvagnar ingår i projekt-konsortiet tillsammans med Terranet och Lunds tekniska högskola. Tillsammans beviljades de i början av mars ungefär 11 miljoner kronor från Vinnova för att under de nästkommande tre åren utveckla robustheten för positioneringen av helt eller delvis autonoma fordon.

– Det här samarbetet befäster vår roll inom lokalisering, posi- tionering och fordon-till-fordons- kommunikation, säger Pär-Olof Johannesson, vd på Terranet.

ÄVEN OM TERRANET är nya i bilbranschen har de en lång

MODERNA BILAR är rullande teknikunder. Men innan en ny bilmodell också kan lanseras måste den genomgå en rad olika tester, och leva upp till högt ställda krav i form av prestanda, kvalitet och säkerhet. Tidigare har utvecklingsperioden för en ny bil varit drygt fem år, målet framöver är ett år.

– Bilindustrin står inför en stor omvälvning när det gäller hastigheten i utvecklingen av nya fordon. Konsumenterna är idag mer villiga att byta bil- modell utifrån tekniknivå och biltillverkarna producerar där- för fler kundanpassade fordon. Följden av det är växande modellutbud men också ökade kostnader, säger Christian Engström, vd, Rototest.

Mobilteknikspionjärerna Terranet satsar nu helhjärtat på säkerhet för helt eller delvis självkörande fordon. Tillsammans med Volvo och Lunds tekniska högskola har de nu ingått ett projektkonsortium för att utveckla kommunikationen mellan fordon.

Fordonsindustrins effektiviseringstrend ökar kraven på nya utvecklingsmetoder. Rototest dynamometer- system ersätter traditionella vägprov med simuleringar i labbmiljö, vilket ger kortare utvecklingstider och minskade kostnader.

och gedigen bakgrund från mobilindustrin där de var initi-ativtagare till en ny världsstan-dard inom wifi-teknologi som lanserades på marknaden 2017.

– Vi har en tung forsknings-bakgrund inom framför allt offline-verksamhet och var med och tog fram standarden för att skicka data och video med låg strömförbrukning och hög hast- ighet. Teknik vi tar med oss till fordonsindustrin, säger Pär-Olof Johannesson.

HUVUDOMRÅDET FÖR Terra-net inom fordonsbranschen är aktiv säkerhet, bland annat kol-lisionsavvärjning i korsningar

TRADITIONELLA PROV på väg är idag en kostsam utvecklings- fas för biltillverkarna eftersom man måste ta hänsyn till faktorer som väder, vind och plats. För att minimera kostnader, väg-timmar och nå bättre resultat är trenden idag att istället flytta allt fler vägprov till labbmiljö.

– Det här gör att kunden kan testa bilens fysiska egenskaper genom simuleringar samtidigt som fordonet kommer närmare den naturliga utvecklingsmiljön. Möjligheterna till kostnadsef- fektiviseringar vid utveckling av nya bilmodeller i labbmiljö är idag enorm, fortsätter Christian Engström.

ROTOTEST ERBJUDER ett kom- plett dynamometersystem för

och konvojkörning av lastbilar. – Den totala samhällskost-

naden för alla världens 50 mil-joner bilolyckor uppskattats till nästan 1000 miljarder dollar per år. Mycket återstår fortfarande i fråga om produktutveckling och försäkringsmässiga över-väganden om ansvarsfrågor. Men utgångspunkten i det här tillväxtsegmentet är att algorit-mer och datorer kommer ha en bättre förmåga än människor att organisera trafiken, säger Christina Björnström, vVD på Terranet och placerad i Boston som har blivit ett centrum för testmiljöer och utveckling av självkörande fordon. Pär-Olof

utveckling av personbilars driv-linor. Ett fordon kopplas enkelt in genom att varje hjul ersätts med en adapter som sedan monteras på en av systemets dynamometrar. Med hjälp av avancerade algoritmer i kon-trollsystemet kan man exempel-vis utföra prov som simulerar olika typer av vägunderlag.

– Vår produkt kan skapa exakta simuleringar i labbmiljö som inte går att skilja från prov på verklig väg. Systemet klarar också alla typer av högdynamiska prov, exempelvis kalibrering av momentöverföring vid accele-ration från stillastående.

AVANCERADE DRIVLINOR, flera kraftkällor och kombinerad teknik blir allt vanligare bland

Företaget grundades 1988 och blev pionjärer med världens första nav-kopplade dynamometer för personbilar. Idag är Rototest en väletablerad testsystemsleverantör för den globala bilindustrin och företagets testlösningar används av industriföretag i mer än 25 länder världen över. Med ett kontinuerligt engagemang för att förbättra teknik, och en helhjärtad tro på värdet av långsiktiga investeringar arbetar Rototest med kunskap om både produktut-veckling och testteknik, för att driva företaget in i framtiden.

OM ROTOTEST

Johannesson fyller i:– Vi ser att den mjukvara

som vi redan har lämpar sig bra när det kommer till lägesbe-stämning mellan fordon och fotgängare där vi kan utnyttja signaler från mobiltelefoner för att bestämma avstånd mellan människa och bil.

FÖR ATT SPARA bränsle lägger sig lastbilar ofta i konvojer för att minska luftmotståndet. Med Terranets teknik kan fordonen dela data och video mellan sig – även i offlineläge. De aktiva säkerhetssystemen kan då hålla

nya bilar. Rototest dynamome-tersystem är därför anpassat för alla typer av bilar oavsett om det exempelvis handlar om konventionell, hybrid eller självkörande teknik.

– Designen på vår dynamo- meter möjliggör också styrning under drift, vilket nu går att till- lämpa på autonoma funktions- prov och självkörande teknik. Det öppna och enkla system-gränssnittet gör det även möjligt att koppla externa simulerings- system och sensorer, för exem- pelvis tester i virtuella trafik- miljöer, avslutar Christian Engström.

Wifi-pionjärer utvecklar mjukvara för självkörande bilar

Vägprov för bilar effektivare i labbmiljö

Rototests högdynamiska dynamometerar möjliggör effektivare fordonsutveckling.

Pär-Olof Johannesson, vd och Christina Björnström, vVD på Terranet.

avstånd till övriga fordon sam- tidigt som de bakomvarande bilarna kan ha översikt över vägen framför den första bilen.

– Det är teknik som vi har sedan innan, och kan göra med hög hastighet och låg strömför- brukning, dessutom har vi en noggrannhet ner på centimeter-

nivå, säger Pär-Olof Johannesson och avslutar:

– Det finns få, om ens några, befintliga system men om bara två till tre år tror jag att den här typen av tekniska lösningar kommer finnas tillgänglig på den kommersiella marknaden.

Magnetkameran kan upptäcka misstänkt prostatacancer på ett tidigt stadium

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN SCANNAKROPPEN.SE

Nationella screeningprogram erbjuds idag exem-pelvis i form av mammografi eller cellprovtag-ning. Något liknande för prostatacancer saknas – istället får individen själv ta initiativ. Den som begär en undersökning får göra ett så kallat PSA-test som består av ett blodprov. Men metoden har en rad brister.

– Ett normalt värde utesluter inte cancer och omvänt kan ett högt värde orsakas av en rad an-dra, oftast naturliga faktorer. Det kan ge en falsk trygghet och ibland skapa onödig oro, berättar Jens Sigfridsson, medicinskt ansvarig läkare på Scannakroppen.se.

”Detektera misstänkta prostatatumörer”Med magnetisk resonanstomografi, av typen mpMRT, erbjuder Scannakroppen.se en avance-rad metod för att upptäcka misstänkt prostata-cancer i god tid.

– Metoden innebär att vi tar högupplösta bil-der av prostatakörteln för att hitta misstänkta prostatatumörer, ibland redan när de är några millimeter stora. Många gånger kan man hitta misstänkta förändringar långt innan de börjar ge

symptom. Det kan vara avgörande för ett lyckat behandlingsresultat, säger Jens Sigfridsson.

Från randomiserade till riktade biopsierFler fördelar med metoden visar sig för den som skickas vidare till en urologisk klinik för att ta vävnadsprover av prostatan, så kallade biopsier.

– Vid en utredning med ett högt PSA-prov vet inte urologen alltid var i prostatan en eventuell tumör sitter. Då görs randomiserade biopsier där man sticker ungefär tolv nålar i prostatakörteln och hoppas träffa rätt. Det är en obekväm histo-ria där risken för biverkningar är förhållandevis stor med allt från infektioner till sexuell dysfunk-tion och i värsta fall blodförgiftning. Finns en magnetkamerabild som urologen kan använda görs riktade biopsier med betydligt färre stick eftersom läkaren vet exakt var i prostatakörteln förändringen sitter, säger Jens Sigfridsson och fortsätter:

– Jag tror att metoden vi erbjuder kommer vara en självklar del av ett nationellt program i framtiden, men tyvärr kommer det dröja länge innan det är på plats.

Läs mer på:www.scannakroppen.se

Varje år diagnostiseras drygt 10 000 män med prostatacancer och omkring 2400 män dör årligen av sjukdomen. Trots det saknas ett nationellt screeningprogram. Nu tillgängliggör Scannakroppen.se en avancerad screeningmetod – utan remiss.

•XB

Chatbotar för att bygga talangpooler

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN KSMG

KSMG lanserar nu en skräddarsydd chatbot i rekryteringssyfte där kunden unikt namnger sin egen chatbot och skapar ett flöde som tilltalar deras talanger på ett enkelt sätt. Användaren får lediga jobb från arbetsgivaren presenterade för sig direkt i Messenger.

”Nu lämnar vi det traditionella sättet att prenu-merera på vakanta tjänster genom mail och använ-der istället sociala medier och Messenger. Våra kunder kan branda sin egen chatbot och bygga sin digitala talangpool. Det är arbetsgivaren som ska stå i fokus och inte vi som leverantör, vi använder vår utvecklade teknik för boten men hur den ska brandas bestämmer varje kund.”, säger Lisa Has-selström Vice VD på KSMG.

KSMG introducerade redan för ett år sedan en chatbot på Social Media Rekrytering där företa-get har fått positiv respons från användarna. Nu har KSMG även gett liv år chatboten Zooey för att bygga sin egen talangpool i rekryteringssyfte. Med samma teknik erbjuder bolaget nu sina kunder unika chatbotar i rekryteringssyfte.

”Messenger fortsätter att öka och alla pratar om AI idag. Ändå lever vi i en bransch där vakanta tjäns-ter läggs ut på jobsiter som ingen besöker och stäl-ler krav på CV för ansökan. Det är hög tid att vi alla ser till verkligheten och växla upp för att tillgodose vårt kompetensbehov i Sverige. Idén till chatboten föddes baserat på hur dagens talangmarknad age-rar och beter sig. Messenger är en naturlig kanal för kommunikation idag och det finns krav på att det ska vara snabbt och enkelt, därav växte tanken om boten fram.”, säger Amar Singh, VD på KSMG.

KSMG är konsultativa rådgivare och jobbar med innovativa lösningar för att hjälpa arbetsgivare att attrahera och rekrytera framtida talanger.

EN HELHETSLEVERANTÖR FÖR REKRYTERING & EMPLOYER BRANDING I SOCIALA MEDIER

KSMG startade 2010 med idén om att attrahera och rekrytera talanger genom sociala medier. Idag, tre gasellutmärkelser senare, samarbetar KSMG med Facebook, Instagram och är strategiska partners till Linkedin och hjälper drygt 500 arbetsgivare att sprida sina budskap i sociala medier.

Läs mer på:www.ksmg.se

Tänk er en digital talangpool av kandidater som prenumererar på era vakanta tjänster för att ni är ni. Tänk också att ni kan marknadsföra er i syfte att utöka poolen av potentiella framtida kollegor inom specifika yrken.

Det är arbetsgivaren som ska stå i fokus och inte vi som leverantör

Dagvatten är en resurs!

DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

– Vatten är en utmaning. Fackmässigt finns de som kan dagvatten främst i VA-sektorn, men för att dagvatten verkligen ska hanteras som en resurs krävs tvärvetenskapligt arbete, att fler professio-

ner involveras i beslutsprocessen, säger Birgitta Olofsson, FoU-chef Tyréns, samt styrelseledamot i DRIZZLE.

Städernas ytor bär på en mängd olika diffusa föroreningar som följer med när regn- och smält-vatten rinner genom staden, den s k stadstvätten. För att kunna hanteras som en resurs krävs god kunskap om dagvattnets innehåll för att kunna ut-veckla effektiva reningsmetoder och tekniker där så krävs. Flera forskningsprojekt inom DRIZZLE adresserar dessa frågor. En förorening som upp-märksammats alltmer under de senaste åren är mikroplast. Stockholm Stads kommundoktorand studerar dagvatten från olika typer av urbana om-råden för att öka kunskapen om vilka typer och mängder av mikroplast som transporteras med dagvattnet. Det är även viktigt att ett hållbart om-händertagande kan ske året om, även i kallt klimat. Luleå kommuns doktorand ska därför jobba med effektiv och miljövänlig hantering av snö, smält-vatten och regn.

Det pågår även utvärdering av reningstekni-ker inom DRIZZLE – bl.a. utvärderas funktionen

FAKTA

DRIZZLE – centrum för dagvattenhantering, är ett av Vinnovas nationella kompetenscentrum för forskning i världsklass, där forskare vid Luleå tekniska universitet, företag och kommuner gemensamt arbetar för att utveckla banbrytande, forskningsbaserade dagvattenlösningar. Parter: Aarsleff Rörteknik AB, Dag&Nät, Järven Ecotech AB, Luleå kommun, Luleå tekniska universitet (projektledare), NCC Infrastructure, Rent Dagvatten AB, Stockholm Stad, Stockholm Vatten, StormTac AB, Tyréns, Vinnova

Läs mer på:www.ltu.se/drizzle

Hanteringen av dagvatten har tidigare mest handlat om att leda bort vattnet under mark för att skydda bebyggelse. Men förtätningen av våra städer och klimatförändringar leder allt oftare till överbelastade ledningssystem och översvämningar vid regn. Detta kombinerat med allt större fokus på dagvattnets betydelse för förorening av sjöar och vattendrag gör att synen på dagvatten börjat förändras. Allt fler stadsmiljöer utformas så att dagvattnet hanteras ovan mark, fördröjs och renas, samt används som en resurs som berikar bebyggelsemiljön beträffande upplevelser, rekreation och naturvärden.

för det zeolitfilter som installerats för att rena avrinningen från Nationalmuseums koppartak. Men även s k gröna reningslösningar utvärderas. NCC:s industridoktorand kommer bl.a. att utvär-dera renings- och fördröjningsfunktionen för bio-filter i Stockholm.

En av DRIZZLE:s småföretagarparter har ut-vecklat en innovativ teknik för sedimenttömning av dagvattendammar. Forskare undersöker nu om

För att kunna fatta väl underbyggda beslut kring investeringar och åtgärder inom dagvattenområ-det är god planering grundläggande. Beslutspro-cessen gällande val av olika dagvattenlösningar är dock ofta oklar. Inom DRIZZLE – centrum för dag-vattenhantering forskar Tyréns industridoktorand kring dessa frågor.

DRIZZLE PÅ ALMEDALEN

DRIZZLE är med och arrangerar ett seminarium under Almedalsveckan – besök oss gärna!Tid: Tisdag 2 juli kl. 11.45 – 13.15Plats: S:t Hansgatan 11, Visby

det behövs ytterligare reningssteg av rejektvattnet, eller om tekniken redan ger tillräcklig rening.– För oss som är ett småföretag som jobbar med innovativa, banbrytande lösningar är det ovärder-ligt med forskningssamarbeten som DRIZZLE, där vi får tillgång till vetenskaplig utvärdering av våra metoder och tekniker, säger Emil Eriksson, Affärs-områdeschef, Järven Ecotech.

Birgitta Olofsson

Emil ErikssonBiofilter, Skärholmen, Stockholm

•XB

The science park for the life sciences & health

Medeon i Malmö växer

4 000 m2 mitt i Greater Copenhagen

PROJEKTFAKTAWIHLBORGS FASTIGHETER

Fastighet: Forskaren 1Lokalarea: 4 000 kvmByggstart: Q1 2019Inflyttning: Q3 2020

Forskningsparken i Malmö,

mitt i Greater Copenhagen och

i hjärtat av Medicon Valley

Läs mer på www.medeon.se

En inspirerande och innovativ miljö med många intressanta bolag inom diabetesområdet.

Idag rymmer Medeon ett 60-tal kunskapsintensiva företag inom Life

Science. Tillväxten i forskningsparken är god och den nyplanerade

byggnaden på området kommer öka forskningsparkens attraktiva

profil och atmosfär ännu mer.

Medeon har ett attraktivt läge i Malmö med närhet till city, Skånes

universitetssjukhus, Malmö universitet, Mobilia och busshållplatser i

direkt anslutning till området.

Medeon Science Park ägs av Malmö stad & Wihlborgs Fastigheter.