Framtagning av handbok till Revit Structure - diva …322232/FULLTEXT01.pdf · I Abstract Revit Structure is a new 3D-modeling software from Autodesk, specially designed for Building

Framtagning av handbok till Revit Structure. Högskolan i Halmstad 2010 Inst. för ekonomi och teknik Byggingenjörsprogrammet Simon Nilsson Handledare: Göran Nilsson Examensarbete 15 hp

I

Abstract Revit Structure is a new 3D-modeling software from Autodesk, specially designed for Building Information Modelling (BIM). Revit structure is developed to make the architects and the construction manager’s job as smooth and easy as possible. Revit is based on a principle were you design a 3D-model by placing standard profiles. The standard profiles can easily be changed to fit in to your project or measure up to the requirements. This report is specially designed to make the transition between AutoCad and Revit as easy and smooth as possible. With the report follows a manual that will function as an introduction for Revit Structure. The manual starts by taking you through Revit’s layout and how it works in general. After that it follows a construction project from start to finish. You get to work with many of the standard tools and elements. Mean while you will learn all about Revit’s structure and how to use the program in the most efficient way.

II

Sammanfattning Revit Structure är ett nytt 3D-modellerings program i Autodesks serie med ritprogram, speciellt utvecklad för byggnadsinformationsmodellering (BIM). Revit bygger på att användaren själv laddar in och placerar ut standardprofiler som till exempel pelare, balkar och väggar. När standardprofilerna är placerade i 3D-modellen kan de enkelt redigeras och förändras för att uppfylla de specifika kraven för just det byggnadsprojektet. Den här rapporten är särskilt framtagen för att underlätta en övergång mellan programmen AutoCad och Revit Structure. Med rapporten följer en handbok som ska fungera som en introduktionskurs av programmet för studenter och konstruktörer. Handboken börjar med att gå igenom programmets upplägg och layout. Där efter följer handboken ett byggnadsprojekt från start till mål. Varefter successivt byggnaden växer fram får användaren kunskaper om de vanliga verktygen då fler element tillförs och sammanfogas. I och med detta låter handbokens övningar användaren träna på de viktigaste verktygen på flera olika sätt och tillsammans med flera olika byggnadselement. Användaren får på det här sättet grundläggande kunskaper om programmet för att enkelt kunna fortsätta med fördjupande kurser eller mer avancerad litteratur.

III

Förord Detta examensarbete är utfört på Högskolan i Halmstad under våren 2010 som en avslutande del av utbildningen till Byggnadsingenjör. Jag vill rikta ett tack till Yngve Jeppsson på Jeppsson Cad Center för hans föreläsning om Revit. Halmstad kommun ska även dem ha ett stort tack för att jag fått ta del av deras ritningar. Självklart vill jag även tacka min handledare Göran Nilsson för allt stöd och hans stora engagemang.

IV

Innehållsförteckning Sammanfattning ...................................................................................................... I

Abstract .................................................................................................................... II

Förord....................................................................................................................... III

Innehållsförteckning ............................................................................................... IV

1. Inledning ........................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund ............................................................................................................. 1

1.2 Syfte .................................................................................................................... 2

1.3 Metod .................................................................................................................. 2

1.4 Avgränsningar ..................................................................................................... 2

2. Resultat.............................................................................................................. 3

2.1 Förslag till förbättringar av Revit........................................................................ 3

2.2 Utvärdering av Handboken ................................................................................. 3

3. Källor.................................................................................................................... 5

Bilaga 1 Introduktionskurs i Revit Structure 2010

1

1. Inledning 1.1 Bakgrund BIM är ett nytt system som bygger på att all information om ett byggnadsprojekt lagras på en och samma databas. Detta garanterar att alla parter sitter på rätt information och eliminerar att någon inblandad inte är införstådd med de senaste uppdateringarna av tex ritningarna. BIM kan användas av alla i projekteringskedjan, från arkitekter, konstruktörer och VVS konsulter till ägare, förvaltare och entreprenörer. Detta gör att samordningen mellan alla parters arbete underlättas. Till exempel så ser VVS konsulten direkt när konstruktören ändrar placeringen av en balk och kan enkelt planera om sina egna berörda delar. Revit Structure är en programvara, som är särskilt utvecklad för byggnadsinformationsmodellering. Revit bygger på att man designar en 3D-modell med hjälp av så kallade smarta objekt. De smarta objekten är moduler, som placeras ut i 3D-modellen så som pelare, väggar eller fönster. Objekten kallas för ”smarta” för att de håller information om sig själva, som till exempel vad de har för hållfasthet, materialtyp och volym. Ur 3D-modellen hämtas senare informationen till ritningar och materiallistor genom att programmet använder sig av något som kallas för dubbelriktad associativitet. Dubbelriktad associativitet innebär att om någonting förändras i någon vy eller i någon lista så förändras alla berörda delar. Oavsett om det gäller en förändring av materialtyp i en materiallista eller längder på en pelare i 3D-vyn så ändras alla vyer och listor. De olika smarta objekten knyts även till varandra med enkla kommandon. Till exempel balkar anslutna till en stödjande pelare, som placerats i ett stomnät. När stomnätet ändras kommer pelaren att flyttas och balklängden kommer automatiskt att anpassa sig efter de nya villkoren. Även de ändringarna blir genomgripande i alla vyer och listor. Revits upplägg bygger på att minimera arbetet för alla som är inblandade i projektet. Ett väldigt tidskrävande moment för konstruktörer i projekteringsstadiet är framtagning av ritningar för alla detaljer och vyer. Ritningarna i Revit skapas enkelt genom att man gör genomskärningar av 3D-modellen och plockar ut planer, sektioner och detaljer. I och med detta behöver inte ritningarna framställas en och en. Ritningarna skapas i stället direkt från 3D-modellen. Vyerna dras från modellen in på en ritningsblankett där man tillför fullständig måttsättning. Då Revit är relativt nytt på marknaden och hjälpmedlen, som finns tillgängliga för självstudier i programmet, är få. Inlärningen av programmet är avancerad och tidskrävande, då det finns få bra hjälpmedel och det är få individer som har bra kunskaper om programmet som finns att fråga. De hjälpmedel som finns på marknaden är väldigt djupgående och dyra. Så syftet med detta arbete är att skapa en lättillgänglig handbok för studenter och konstruktörer som genom självstudier vill ha en introduktion i Revit. Handboken ska vara lättförståelig, logisk och grundläggande. Tanken är att man efter att ha fått de välbehövliga förkunskaperna av denna handbok sedan ska kunna gå djupare in i programmet och lära sig mer om detaljer och avancerat användande med hjälp av de mer djupgående handböckerna som redan finns på marknaden. ”Lär dig Autodesk Revit Structure 2010 Grunder” och ”Mastering Revit Structure”, är två exempel.

2

1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att förenkla en övergång mellan de två ritprogrammen, Revit Structure och AutoCad. Arbetet ska ge konstruktörer och studenter som tidigare arbetat med AutoCad, större förståelse för Revit och dess användande. 1.3 Metod För att uppfylla syftet med rapporten har arbetet koncentrerats till att ta fram en grundläggande handbok till Revit Structure. För att handboken skulle bli så bra som möjligt har mycket tid lagts ner på att arbeta i programmet. Enklare projekt är genomförda från start till mål på flera olika sätt för att få med det bästa och enklaste i handboken. Studier har även gjorts i två redan befintliga handböcker, ”Lär dig grunderna i Autodesk Revit Structure” och ”Mastering Revit Structure” och olika Internetmanualer på Autodesks hemsida (Se länk under källor). 1.4 Avgränsningar Handboken kommer att användas som en introduktion i programmet och därför inte fördjupa sig i detaljer utan bara ge användaren en bra uppfattning av de grundläggande verktygen och användningssätten.

3

2. Resultat

2.1 Förslag till förbättringar av Revit

Revits fördelar är många, men programvaran är fortfarande ny och det finns mycket att jobba vidare med och utveckla. En stor nackdel med programmet är att det ännu inte finns någon svensk version. Då programmet innehåller en mängd av engelska facktermer blir det ibland svårförstått, som till exempel i materiallistor. Så för att verkligen få Revit etablerat på den svenska marknaden och att konstruktörer och arkitekter ska använda Revit i ”skarpt läge” i större utsträckning vore en svensk version av programmet önskvärt. Detta skulle även underlätta inlärningen av programmet. Revit skiljer sig mycket från sina föregångare i Autodesks serie med 2D program. Därför blir övergång och inlärning väldigt tidskrävande och detta kan göra att många i stället väljer att fortsätta med deras nuvarande ritprogram trots Revits många fördelar. En annan åtgärd, förutom en svensk version av programmet skulle vara att lägga ner mer arbete på de fel- och varningsmeddelanden som visas i programmet då ett verktyg används på ett felaktigt sätt. Grundidén med meddelandena är bra, men om dessa var mer utförliga och skrivna på ett enkelt svenskt språk hade det gynnat inlärningen. Man kan då enkelt korrigera sina egna misstag direkt, utan att söka i handböcker eller på Internet.

2.2 Utvärdering av handboken

Målet med handboken är att den ska följa en logisk ordning och att det ska finnas en tydlig röd tråd genom hela handboken. För att åstadkomma detta är handboken utformad så att man följer ett och samma byggnadsprojekt från start och ser successivt hur byggnaden växer fram allt eftersom fler och fler element tillförs och sammanfogas. I och med detta låter handbokens övningar användaren träna på de viktigaste verktygen på flera olika sätt och tillsammans med flera olika byggnadselement. I stället för att verktygen presenteras ett och ett med en övning knuten till varje enskilt verktyg är övningarna i handboken knutna till de olika momenten i byggnadsprojektet, så som golv, tak och väggar. På detta sätt får användaren bra tips på vilka verktyg som är lämpliga till vad, och hur de ska användas. I och med att handboken är upplagd så att verktygen presenteras ihop med de byggnadselement de är avsedda att användas tillsammans med, blir det svårt att slå i handboken. Det kan vara svårt att lokalisera ett enskilt verktyg för att se hur man använder sig av just det. En åtgärd till det här problemet skulle kunna vara att ta fram en särskild verktygslista med sidnumrering för att enkelt kunna lokalisera det specifika verktyget. Handboken är avsedd att fungera, som en introduktion till personer, som aldrig tidigare arbetat med Revit. Eftersom handboken riktar sig till personer helt utan erfarenhet av Revit är det viktigt att den är så enkel och beskrivande som möjligt. För att uppnå detta har jag använt mig av ett stort antal bilder. Ofta används kedjor med bilder och pilar för att förtydliga ytterligare. Varje bild har även tillhörande text i punktform för att guida användaren fram i projektet.

4

Nackdelen med den här metoden har varit att den är väldigt tidsödande. Så handboken har i och med tidsbristen blivit begränsad till de mest använda verktygen och arbetssätten. I gengäld har jag lagt ner mycket arbete för att användaren ska få en ”känsla” för programmet och förstå programmets logik och struktur. Så när användaren har gått igenom handboken ska han enklare kunna hantera funktioner och verktyg i programmet som inte behandlas i handboken.

5

3. Källor Litteratur: Autodeks officiella kursmaterial ”Lär dig Autodesk Revit Structure 2010 Grunder” 2009 Autodesk, Inc “Mastering Revit Structure” Thomas S. Weir, Jamie D. Richardson, David J. Harrington Webbsidor: Tutorials är hämtade från sidan nedan: http://usa.autodesk.com/adsk/servlet/item?siteID=123112&id=13093246&linkID=9243180

6

Introduktionskurs i Revit Structure 2010 Högskolan i Halmstad 2010 Inst. för ekonomi och teknik Byggingenjörsprogrammet Simon Nilsson Handledare: Göran Nilsson Examensarbete 15 hp

Innehållsförteckning:

1. Lär känna programmets upplägg och layout .............................. 1

2. Starta ett nytt projekt .................................................................... 5

3. Våningsplan .................................................................................... 7

4. Stomnät ......................................................................................... 11

5. Konstruktionsväggar ................................................................... 15

6. Hantera konstruktionselement ................................................... 23

7. Golv................................................................................................ 29

8. Hisschakt och grundfundament.................................................. 33

9. Trappor ......................................................................................... 37

10. Ramper ........................................................................................ 45

11. Pelare och balkar........................................................................ 49

12. Dokumentation ........................................................................... 53

12.1 Skapa förteckningar.................................................................. 53

12.2 Skapa ritningsblankett .............................................................. 56

12.3 Utskrift .................................................................................... 58

1 Kapitel 1: Lär känna programmets upplägg och layout

1. Lär känna programmets upplägg och layout

I det första kapitlet kommer vi att gå igenom programmets upplägg och vanliga benämningar på menyer och fönster för att senare i kursen kunna referera och navigera i gränssnittet. Första kapitlet innehåller ingen övning men det är bra om man har tillgång till programmet och kan utforska gränssnittet på egen hand för att lättare bekanta sig med de olika menyerna. Det första du ser efter att ha öppnat programmet är ett fönster som visar de senast använda projekten. Här kan du starta nya projekt eller öppna redan påbörjade projekt.

Recent Files Window


Huvudfönster: När du valt att skapa ett nytt projekt kommer följande bild att visas på skärmen. Detta är huvudfönstret, här ligger alla verktygen sorterade i paneler och menyer vilket illustreras på nästa sida.

Huvudfönster

Snabbvalsmenyn Snabbvalsmenyn innehåller de mest använda funktionerna så som Undo och Save. Snabbvalsmenyn kan anpassas efter ditt eget användande då du kan lägga till egna genvägar till verktyg.

Snabbvalsmeny InfoCenter menyn I infocenter menyn kan du söka information i hjälpavsnittet.

InfoCenter menyn


Menyfliksområde Bilden nedan visar menyfliksområdet och är ett urklipp från huvudfönstret. Bilden visar de olika menyerna, panelerna och verktygen

Menyfliksområde

1. Applikationsmenyn: ”Arkiv” Ger tillgång till kommandon så som Save, Print, New och Open.

2. Menyflik: Under varje flik finns en

mängd paneler som i sin tur ger åtkomst till olika verktyg. Panelerna och verktygen är insorterade under menyflikar efter användningsområde.

3. Panel: Grupperar de olika verktygen.

4. Verktygsknapp: Aktiverar

verktyget 5. Delad verktygsknapp: Öppnar en

lista med alternativ för det valda verktyget.

Kortfattad beskrivning av de olika menyflikarna:

Home: De vanligaste verktygen så som placera balkar, pelare, väggar och fundament. Här finns även verktygen för att skapa ramper, trappor och våningsplan.

Insert: Ladda in nya familjer (se fotnot nästa sida) från befintliga bibliotek eller importera AutoCad filer.

Annotate: Verktygen för måttsättning och textnoteringar. Modify: Redigeringsverktyg så som Extend och trim. Analyze: Verktyg för att applicera och redigera laster. Architect & site: Verktyg för att skapa tak, förnster och omgivning. Collaborate: Verktyg för att dela upp projekt så olika personer kan arbeta med

samma projekt samtidigt. View: Verktyg för att skapa planer sektioner och 3D vyer. Manage: Hantering av projektstandarder.

21

4 5 3


Projektutforskare och aktiv vy Bilden nedan är ännu ett urklipp ur huvudfönster som visar projektutforskaren och den aktiva vyn.

Projektutforskaren och den aktiva vyn

1. Projektutforskaren: Visar en lista på alla olika vyer, förteckningar, ritningsblad och familjer1.

2. Statusrad: Visar objekttypen , ger dig tips och råd när du aktiverar ett kommando. 3. Visningskontrollmeny: Genvägar till ofta använda vykommandon så som vyskalan

och dölj/visa element. 4. Vyn: Visar den vy som du valt i projektutforskaren

1 En grupp element av samma typ så som pelare eller fönster.

1 2 3 4

Kapitel 2: Starta ett nytt projekt 5

2. Starta ett nytt projekt

I den här delen av kursen ska vi starta ett nytt projekt med en redan färdig projektmall. Vi kommer steg för steg att gå igenom hur man på ett enkelt sätt kommer igång med ett projekt. (Är du redan bekant med Revit kan detta avsnittet vara överflödigt.) Starta ett nytt projekt:

1. När du startar programmet kommer du att se denna bild. Klicka på ”Revitknappen”. Då kommer en lista upp där du klickar på New.

2. I fönstret ”New Project” under ”Create new” Se till att ”projekt” är ifyllt och tryck på Browse. I nästa fönster väljer du mallen ” Structural Analysis-DefaultMetric”1. Detta är en

standard mall som kan anpassas efter ditt användande. 2. Klicka på ok.

1 Om inga mallar visas i fönster ligger de på C:\Documents and Settings\All Users\Application Data\Autodesk\RST 2010\content\Metric Templates (Gäller Halmstad Högskola) Annars sök på ”Metric Templates”

Kapitel 2: Starta ett nytt projekt 6

3. Nu har du öppnat projektmallen och är ute i huvudfönstret

4. Spara projektet med lämpligt namn.

Kapitel 3: Våningsplan 7

3. Våningsplan I följande exempel ska vi gå igenom hur man skapar en byggnad i Revit Structure. Som exempel för övningarna kommer vi att använda oss av ett parkeringshus. Våningsplan är en sorts hjälplinje som används för att skapa och redigera modellelement. Varje element så som tak, golv och även pelarens topp och botten associeras med ett våningsplan. Då höjden på ett våningsplan ändras kommer alla element som är associerade med våningsplanet också att ändras i alla vyer. Skapa våningsplan: Resultat efter övning

1. Öppna ett projekt enligt kap 2. 2. I projektutforskaren (Projekt browser) under Elevations dubbelklicka på East för att

öppna vyn.


3. Det första vi ska göra är att ändra höjden på Plan 21 Klicka på ”3000” under Level 2 för att ändra måttet. Skriv in 2700 Tryck Enter

4. Nu ska vi lägga till ett antal våningsplan på följande sätt. Tryck på Esc för att avsluta eventuella aktiviteter. Under menyfliken Home och panelen Datum hittar du

verktyget Level. Klicka på verktyget Level

5. Vi ska nu dra ut 4 nya våningsplan ovanför Level 2. Vilken höjd du sätter ut dem på har ingen betydelse just nu. Detta redigerar vi i efterhand.

När Verktyget Level är aktivt klicka över den vänstra änden på Level 2

Dra sedan ut våningsplanet tills den linjerar med de redan existerande planen. Längden på linjerna har bara en estetiks betydelse och påverkar inte linjens funktion.

Klicka för att fästa den. Den streckade linjen visar att stomlinjen linjerar med de andra, ungefär som AutoCads verktyg ”Polar”. Detta gör att du senare kan förlänga eller flytta linjerna som en enhet.

1 Zooma och flytta modellen gör du enkelt med scrollknappen på musen precis som i AutoCad. För att vrida modellen håll inne Shift och vrid modellen med scrollknappen.


6. Dra nu på samma sätt ut 3 nya våningsplan ovanför varandra så att vi sammanlagt får 6 stycken plan. Skulle du få en linje för mycket tar du enkelt bort den genom att markera den och trycka Delete.

7. Nu ska vi redigera höjderna på alla planen. Detta görs på samma sätt som i punkt 3.

Level 1 = 0 Level 2 = 2700 Level 3 = 5400 Level 4 = 6500 Level 5 = 8215 Level 6 = 9700

8. För att döpa våningsplanen klickar2 du på texten och skriver in önskat namn.

9. Döp planen till följande: (Kommer frågan:”Would you like to rename corresponding views?”. Svara Yes så kommer namnen även att ändras i projektutforskaren.)

Level 1 = 1. Markplan Level 2 = 2. Plan 2 Level 3 = 3. Takplan Level 4 = 4. Takräcke Level 5 = 5. Tak trapphus låg Level 6 = 6. Tak trapphus hög

Planen döps med siffra framför namnet för att de ska hamna i en logisk ordning i projektutforskaren.

10. Har allt blivit rätt borde resultatet nu se ut som bilden i början av kapitlet 11. Spara projektet.

2 Där det på vissa ställen står ”klicka på” kan det krävas att du ”dubbelklickar” för att uppnå resultat.


Kapitel 4: Stomnät 11

4. Stomnät Stomnät är en sorts hjälplinje som används för att skapa och redigera modellelement. För att underlätta arbetet i Revit associeras varje element så som pelare och väggar med en stomlinje. Då stomnätet ändras kommer alla element som är associerade med stomlinjen också att ändras i alla vyer. Skapa ett stomnät: Resultat efter övning

1. Öppna filen som sparades i kapitel 3. 2. Gå till vy ”1. Markplan” i projektutforskaren.

3. Stomnätet ritas ut på precis samma sätt som våningsplanen. Börja med att välja

verktyget Grid som du hittar under menyfliken Home, panelen Datum bredvid verktyget Level.

4. När verktyget Grid är aktivt. Börja med att dra ut 14 vertikala linjer nerifrån och upp1.

Längd på stomlinjerna och avståndet mellan dem har ingen betydelse. Smidigast är att redigera detta i efterhand.

5. För att namnge linjerna klicka i ballongen och skriv in namnet.

Namnge ballongerna 1-14 från vänster till höger. (Detta görs ibland automatiskt.)

1 Skulle ballongen hamna i fel ände av linjen åtgärdas det enkelt genom att markera linjen och kryssa av bocken i rutan. Rutan hittar du i änden av stomlinjen.


6. Nu ska vi redigera avståndet mellan linjerna för att få önskat mått på vårt stomnät. Börja med att markera linje 1. Du hamnar då automatiskt i menyfliken Modify Grids. I panelen Modify välj verktyget Pin2.

På så vis kommer linjen inte att ändra sitt läge i förhållande till de andra när du börjar måttsätta. När linjen är fast med verktyget Pin syns en liten symbol då linjen är markerad.

När den första linjen är fast, markera linje 2 och skriv i rutan måttet 7200.

Nu tar du verktyget Pin och sätter fast linje 2 och sedan skriver du måttet 7200 mellan linje 2-3. Följ detta system med resterande linjer. D.v.s. Markera linjen och använd verktyget Pin för att sätta fast linjen, markera sedan linjen till höger och skriv in måttet mellan linjerna.

Mellan linjerna 1-7 är det samma mått i mellan linjerna. Dvs 7200 mm. Mellan linje 7 och 8 skriv måttet 5842 mm Mellan linje 8 och 9 skriv måttet 6230 mm Mellan linjerna 9-13 skriv måttet 7200 mm Mellan linjerna 13-14 skriv måttet 7000 mm

2 Du kan även skriva in kommandot PP på tangentbordet för att sätta fast linjen


7. Nu ska vi skapa de horisontella linjerna i systemet. Detta görs på precis samma vis

som ovan. Börja med att välja verktyget Grid. Dra ut 5 linjer från höger till vänster så att alla vertikala linjer täcks in (se första

bilden i kapitlet för lagom längd). Precis som innan redigeras avståndet mellan linjerna i efterhand.

Döp linjerna genom att klicka i ballongen med namnen A till E uppifrån och ner. 8. Redigera avståndet mellan linjerna med samma metod som i punkt 6.

Mellan linje A och B skriv måttet 4000 Mellan linje B och C skriv måttet 3000 Mellan linje C och D skriv måttet 13000 Mellan linje D och E skriv måttet 3000

9. Nu kan det hända att de vertikala linjerna är onödigt långa eller för korta.

För att åtgärda detta välj en linje och tryck på Unpin (samma knapp som Pin). Ta tag med pekaren i den lilla cirkeln längst ut på linjen och dra till önskad

position. (se första bilden i kapitlet för lagom längd). Lägg märke till att alla linjerna flyttades till den nya positionen.

Sätt fast linjen igen med Pin.


10. Om du nu går igenom vyerna East, North, South och West ser du att stomnätet inte ligger så bra i förhållande till våningsplanen.

Gå igenom samtliga elevationsvyer och dra ut/in linjerna för våningsplanen

(genom att dra i cirkeln i änden på linjen) så att hela stomnätet täcks in. Nedan visar vyn East.

11. Nu bör resultatet se ut som bilden i början av övningen ”Resultat efter övning”.

Spara Projektet.

Kapitel 5: Konstruktionsväggar 15

5. Konstruktionsväggar

I det här kapitlet ska vi gå igenom grunderna för att välja, rita upp och förändra olika konstruktionsväggar. Väggarna ritas upp med hjälp av färdiga tvärsnitt som du själv bestämmer höjden på och sedan drar ut till önskad längd. Tvärsnitten finns i en mängd olika varianter som kan förändras efter egna önskemål. Skapa konstruktionsväggar: Resultat efter övning:


1. Öppna det tidigare sparade projektet med det färdiga stomnätet och markera vyn Markplan i projektutforskaren.

2. Under menyfliken Home och panelen Structure hittar du verktyget Wall.

Klicka på fliken och välj verktyget Structural Wall. Följande bild visar sig på skärmen.

3. Innan vi ritar ut väggen är det ett par inställningar som måste göras. Se till att väggen Generic-200mm är vald ur listan. Se till att Height är valt. Detta betyder att väggen kommer att gå från det

aktuella planet upp till det valda planet i listan bredvid. I nästa lista se till att 2.Plan 2 är valt. I listan Location Line se till att Finish Face: Exterior är valt. Detta gör så att

väggarna som ritas hamnar på utsidan av stomlinjerna. Låt Chain vara i bockat, offset vara 0,0 och Radius ej i bockat.

4. Nu ska vi rita ut den första väggen längs linje 1 mellan linje B och D.

Är alla inställningar gjorda som ovan är det bara att klicka på skärningen mellan linje 1 och B och dra ut väggen till skärningspunkten mellan linje 1 och D och klicka igen.

Med inställningen Finish Face: Exterior valt kan det vara lite svårt med de olika måtten. Bry dig inte om att alla måtten inte stämmer till en början. Det redigeras lättast i efterhand. Detta kommer vi att gå igenom senare i kapitlet.


5. Har du markerat Chain nu så kommer du att sitta fast med markören i punkten (1:D).

Dra ut en ny vägg längs med stomlinje D utan att klicka. Skriv måttet 52365 och tryck enter. Se till så att väggen går utanför stomlinje D.

6. Med Chain fortfarande markerat, dra en ny vägg ner till stomlinje E. (Håll Chain ifyllt tills det står annat, så alla starpunkter på väggarna börjar där den senaste slutade) Krysset i figuren nedan visar att linjen blir låst till stomlinjen.

7. Dra nu ut en vägg längs med stomlinje E med längden 28395.

Se fortfarande till att väggen löper på utsidan av stomlinjen.


8. Nästa vägg ska gå från punkten, vinkelrät till stomlinje D.

9. Dra nu en vägg på utsidan av stomlinje D till stomlinje 14.

10. Nästa vägg ska gå på utsidan av linje 14 vinkelrät upp till stomlinje A. Dra sedan en ny vägg från A;14 till A;9.


11. Vi har nu 5 fasadväggar kvar på första planet. Det vi har ritat ut hittills bör se ut som bilden nedan.

12. De 5 följande väggarna ritas ut som bilden visar nedan. När vi är klara med dem ska vi gå igenom hur man enkelt redigerar felaktigheter.

Dra ut den första väggen från punkt (A;9) vinkelrät neråt 1890 mm. Dra nästa vägg tills den skär stomlinje 8 som bilden visar. Nästa vägg dras ner tills den skär stomlinje B. Alla linjer dras fortfarande med

verktyget Finish Face: Exterior. Dra nästa vägg till punkten (B;8) Sista väggen dras till start punkten (B;1) för att slutföra fasadväggarna på

markplan. Avsluta kommandot genom att trycka Esc.


13. Resultatet bör nu se ut som bilden nedan:

14. Om resultatet på något sätt skiljer sig från bilden ovan kommer här ett par punkter som beskriver hur man enkelt redigerar väggarna till önskat resultat.

Det första man bör göra är att se till att väggarna som är rätt är fastsatta till sitt läge med verktyget Pin som vi använde i kapitel 4.

Därefter redigeras längd och läge på de övriga. Om någon av väggarna har rätt längd men inte ligger som den ska i förhållande

till stomlinjen är det lättast att använda verktyget Align. Verktyget ligger under menyfliken Modify och panelen Edit.

För att använda verktyget Align, markera först linjen eller väggen du vill ska vara kvar i sitt läge och sedan markera väggen du vill flytta.


15. Nu ska vi rita ut ett par innerväggar på markplan på precis samma sätt som tidigare. Ändra i listan Location Line till Finish Face: Interior. Övriga inställningar är

samma som i punkt 3. Börjar i punkt (C;10) och dra ut väggen längs med stomlinje C avsluta väggen

i punkt (C;13) Fortsätt väggen vinkelrät nedåt från punkt (C;13) 3600 mm. Resultatet bör bli som bilden nedan visar.

16. Nästa steg är att göra klart trapphuset.


17. De första 2 väggarna ritas med inställningen Finish Face: Exterior och den sista med Finish Face: Interior.

Starta i hörnet av väggarna nedanför punkt (A;9) och rita väggen med Finish Face: Exterior ner till punkten (C;9).

Rita en ny vägg mellan punkten (C;9) och (C;8) med samma inställningar. Byt till Finish Face: Interior och rita en ny vägg från punkten (B;8) till (C;8).

18. Nu bör resultatet se ut som på bilden i början av kapitlet. Spara projektet.

Kapitel 6: Hantera konstruktionsväggar 23

6. Hantera konstruktionselement

I den här övningen ska vi gå igenom hur man: Flyttar och kopierar element till olika våningsplan. Hur man bildar grupper av element och använder sig av grupperna. Hur man redigerar elementens material, tjocklek och funktion. Resultat efter övning:

1. Öppna det senast sparade projektet från kapitel 5. Gå till vyn 1.Markplan.

2. Det första vi ska göra är att kopiera alla väggarna vi har skapat på markplan till Plan 2

Högerklicka på en av väggarna Klicka på Select All Instances för att markera alla

element i samma kategori. Klicka på Copy. Välj verktyget Paste Aligned, Select Levels under

fliken Modify Walls och Panelen Clipboard.


3. Välj Plan 2 ur listan. 4. Gå till 3D vyn i projektutforskaren.

Markera shading with edges för att lättare se vad du gjort. Verktyget hittar du längs ner i vyn.

5. Nu ska vi kopiera upp väggarna till Takplan. För att göra detta ska vi skapa en grupp av väggarna och sedan placera ut gruppen på Takplanet.

Håll inne Ctrl och markera alla väggarna på markplan. Välj verktyget Create Group under menyfliken modify walls och panelen

Create

Döp gruppen till tex “väggar markplan”

6. Gå till vyn 3.Takplan Välj verktyget Place Model Group under menyfliken Home och Panelen

Model.


7. Du kommer nu att se 2 rektanglar. Placera gruppen mitt över de existerande väggarna i Group Origin.

Klicka på Group Origin en gång, tryck sedan Esc.

8. Nu ska vi ändra höjden på de översta väggarna. Gå till 3D-vyn. Markera Gruppen som innehåller väggarna på takplanet. Klicka på Ungroup under menyfliken Modify model groups och panelen

Group.

Håll inne Ctrl och markera alla väggar på takplanet förutom trapphuset. Se bild.

Högerklicka och välj Element Properties.


I rutan Instance Properties välj Up to Level: 4. Takräcke, ur listan Top

constraint.

Klicka ok.

9. Nu ska vi ändra höjden och tjockleken på väggarna runt trapphuset. Håll inne Ctrl och markera väggarna runt trapphuset på översta våningen. Högerklicka och välj Element Properties. Ur samma lista som ovan, välj Up to level: 6. Tak trapphus hög. Klicka på Edit Type längst up i Instance Properties. Klicka sedan på Duplicate på samma ställe. Döp den nya väggen till tex ”Btg 400mm”. Under rubriken Construction i listan Structure klicka på edit.


I rutan Edit Assembly kan du ändra väggens material, lägga till nya materiallager och ändra tjocklekar på lager.

Vi ska bara ändra tjockleken på betongen så klicka på siffran 200 och ändra den till 400.

Klicka Ok i alla rutor för att komma ut i 3D-vyn igen.

10. Markera väggarna i trapphuset på våning 2 och 3. ( Ta Ungroup om det behövs, se

punkt 8)


11. Nu ska vi ändra väggtjockleken på de markerade väggarna. Högerklicka och välj Element Properties. Ur Listan Type välj väggtypen du skapade i punkt 9 (Btg 400 mm)

10. Nu bör resultatet se ut som bilden i början av kapitlet. Spara projektet på lämpligt ställe.

Kapitel 7: Golv 29

7. Golv

I detta kapitel ska vi gå igenom hur man skapar och redigerar golv. Golvelement är en horisontell yta som placeras ut med verktyget Floor och har till uppgift är att fördela laster ner i stommen. Skapa golvelement: Resultat efter övning

1. Öppna tidigare sparat projekt från kapitel 6. Gå till vyn 1. Markplan

2. Under menyfliken Home och panelen Structure välj verktyget Structural Floor.

3. Se till att verktyget Pick Walls är markerat.

4. Sätt markören över en av väggarna och tryck ner TAB, tryck på en av väggarna för att markera alla.

Kapitel 7: Golv 30

5. Linjerna över trapphuset måste trimmas så Zooma in över trapphuset.

Välj verktyget Trim under menyfliken Create Floor Boundary och panelen Edit.

Trimma linjerna så att de följer fasadväggen.

Trim verktyget fungerar ungefär som i AutoCad. Markerar först linjen som ska utgöra gränsen Klickar på linjen du vill behålla, alltså inte på linjen som ska bort, som i

AutoCad. Du kan även behöva använda verktyget Extend som fungerar på samma sätt. Tryck på Finish Floor

6. Nu ska vi kopiera upp golvet till plan 2 och 3 på samma sätt som i kapitel 6 punkt 2.

Gå till 3D-vyn och markera golvet. Under menyfliken Modify Floors och panelen Clipboard ta verktyget Copy. Under samma menyflik och panel ta verktyget Paste Aligned. Välj Select Levels Håll inne CTRL och välj Plan 2 och Takplan.

Ta bort

Trim

Kapitel 7: Golv 31

7. Nu ska vi göra en öppning i golvet för att senare kunna skapa en ramp upp till takplanet.

Gå till vyn Takplan. Under menyfliken Modify och panelen Opening välj verktyget Shaft.

Rita ut gränslinjer för öppningen med Boundary Lines på insidan av väggarna så som bilden visar.

Tryck på Shaft Opening Properties Se till att Base Constraint är vald till Plan 2 och Top Constraint är valt till

Takplan

Klicka på ok. Klicka på Finish Opening.

Kapitel 7: Golv 32

8. För att se hur öppningen blev, gå till 3D-vyn och markera väggarna som bilden visar.

Tryck på glasögonen längst ner i vyn. Tryck på Hide Elements.

För att få tillbaka elementen klicka på glasögonen igen och klicka sedan på Reset Temporary Hide.

9. Spara projektet.

Kapitel 8: Hisschakt och Grundfundament 33

8. Hisschakt och Grundfundament

I den här övningen ska vi göra ett schakt till hissen och förstärka grunden . Det innebör att vi måste skapa nya väggar och sänka och förstärka grunden på vissa ställen. Resultat efter övning: (Bilden visar undersidan av byggnaden)

1. Öppna den tidigare sparade filen från kapitel 7.

Öppna vyn Markplan. Zooma in över trapphuset.

2. Öppna verktyget Shaft Under menyfliken Modify och panelen Opening.

Se till att Boundary Lines är valt. Rita upp en rektangel så som bilden visar.

Öppna Shaft Opening Properties och ändra Base Constraint till Markplan och Top Constraint till Takplan.

Du har nu skapat en öppning genom alla bjälklag. Klicka på Finish Opening.


3. Nu ska vi skapa en grund till hisschaktet. Under menyfliken Home och panelen Foundation välj verktyget

Foundation Slab.

Se till att Boundary Lines är valt. Följ linjerna vi skapade i punkt 2.

Öppna Floor Properties. I listan Type välj 300 mm Foundation Slab. Skriv in -1200 mm i rutan Height Offset From Level.

Klicka på Finish Floor.


4. Nu ska vi sätta ut väggarna i hisschaktet som ska gå från den nersänkta grunden till planet Tak Trapphus Hög.

Gå till vyn markplan. Öppna verktyget Structural Wall under fliken Home och panelen Structure. Välj väggtypen Generic 200 mm. I Optionsraden välj följande: Height, Tak Trapphus Hög, Finish Face:

Interior.

Avmarkera verktyget chain. Det kan vara nödvändigt att växla mellan Finish Face: Interior och Finish

Face: Exterior. Den övre och den högra väggen ligger på insidan av rektangeln på föregående sida och den vänstra och den undre ligger på utsidan.

Rita ut väggarna som bilden visar. Det är inte alltid Revit streckar väggen så som bilden visar.

Öppna Instance Properties och ändra Base offset till -1200 mm


Klicka ok. Avsluta Wallverktyget.

5. Använd Glasögonen längst ner i 3D vyn

för att se vad du har gjort. 6. Nu ska grunden förstärkas under alla

bärande väggar. Öppna 3D-vyn Öppna verktyget Slab Edge under

menyfliken Home och panelen Foundation.

Klicka på grundens kanter en i taget. När alla kanter är förstärkta, gå ut ur

verktyget och gå till vyn markplan. Välj verktyget Wall Foundation under

menyfliken Home och panelen Foundation.

Klicka på den bärande inneväggen för att förstärka den.

7. Nu bör resultatet se ut som bilden i början av kapitlet. 8. Spara projektet.

Kapitel 9: Trappor 37

9. Trappor

I det här kapitlet ska vi gå igenom hur man skapar och redigerar 2 olika trappor. Trapporna skapas genom att man specificerar trapplöpet. Man väljer en start och en slutpunkt, oftast 2 våningsplan. Där efter räknar programmet själv ut hur många steg som kommer att krävas så att det blir lättare för dig att få trappan symmetrisk. Resultat efter övning: (Väggarna är dolda på bilden)

1. Öppna tidigare sparat projekt. Gå till vyn markplan. Zooma in över trapphuset.

2. Öppna verktyget Detail Line under menyfliken Annotate och panelen Detail.


3. Rita en 750 mm lång stödlinje som linjerar med hisschaktet så som bilden visar. (Se till att linjen har sin startpunkt på insidan av väggen)

Dra ut en 750 mm lång linje med början i hörnet på hisschaktet. (Nedersta bilden är måttsatt enbart för att förtydliga)

Linjerna kommer att användas senare för att trappan ska ha något att fästa vid.


4. Öppna verktyget Stairs under menyfliken Home och panelen Circulation.

Se till att Run och Line är valt.

Öppna Stairs Properties och välj 16 steg i stället för 15 i listan. Ändra Width från 1000 till 1500 mm.

5. Rita ut trappan med hjälp at stödlinjerna så som bilden visar. Markera stödlinjen som startpunkt och dra ut 8 steg av trappan(Se ledtext

under trappan). Klicka för att markera slutpunkt.

Ledtext


Placera markören så att den linjerar med den redan utritade delen och stödlinjen så som bilden visar. Klicka i punkten och dra ut de resterande 8 stegen. (Se ledtexten)

Klicka i slutpunkten för att slutföra trappan.

Lägg märke till att programmet själv länkar samman de båda delarna. Vill du fixa så att trappans plana del ej går in i väggen tar du tag i linjerna och

drar dem så att de linjerar med insidan av väggen.

Startpunkt

Slutpunkt


6. För att trappan ska synas i 3D-vyn måste vissa inställningar ändras. I Projekt utforskaren höger klicka på View 1 Analytical.

I rutan Instance Properties Klicka på knappen Visibility Graphics Overrides: Edit.

I rutan Visibility Graphics Overrides bocka i alla rutorna utom Mass. Detta gör att trappor, ramper och tak kommer att synas i 3D-vyn.

Gå ut i 3D-vyn och använd Glasögonen längst ner i

vyn för att ta bort väggarna som är i vägen.


7. Nu ska vi kopiera upp trappan till nästa våning med verktyget Paste Aligned. Se kapitel 6 punkt 2 för utförligare beskrivning.

Markera trappan och klicka på Copy. Tryck på verktyget Paste Aligned: Select Levels. Välj Plan 2 i rutan för att kopiera trappan till det valda planet.

8. För att skapa ett hål i golvet där trappan går upp, gå till vyn markplan.

Välj verktyget Shaft under menyfliken Modify och panelen Opening. Rita öppningen som bilden visar.

Öppna Shaft Properties och välj Base Constraint: Plan 2. Tryck sedan ok.

Klicka på Finish Opening. Gå ut i 3D-vyn för att se resultatet.


9. Nästa trappa är en rak trappa som ska gå från markplan till takplanet i 2 sektioner.

Börja med att gå till markplan och öppna verktyget Stairs.

Öppna Stairs Properties och se till att Top Level: Takplan är valt. Klicka ok.

Börja trappan i mot ytterväggen med start på stomlinje 5 längs med stomlinje B. Rita en stödlinje med Detail Line om det behövs.

Rita ut de första 15 stegen från höger till vänster och klicka. Gör ett litet mellanrum och rita ut de sista 14 stegen. Klicka Finish Stairs.

Gå ut i 3D-vyn för att se resultatet.

10. För att placera ut dörrar i anslutning till trapporna öppna vyn där dörren ska vara.

Välj verktyget Door under menyfliken Architect and Site och panelen Architect.

Välj en dörrtyp ur listan. Placera ut dörrar på lämpliga ställen i

modellen. (Se bild för exempel av placering på markplan.)

11. Spara projektet.

54

B

6 7


Kapitel 10: Ramper 45

10. Ramper

Ramper skapas och redigeras på samma sätt som trappor. Först skissas ett löp och sedan väljer man med hjälp av olika inställningar vad rampen ska ha för vinkel, bredd och vart den ska sluta och börja. Resultat efter övning:

1. Öppna tidigare sparat projekt.

Gå till vyn Markplan.

2. Det första vi ska göra är att rita ut två stödlinjer som ska fungera som startpunkter för vår ramp.

Öppna verktyget Detail Line under fliken Annotate och panelen Detail. Dra ut två linjer med längden 3400mm så som bilderna visar.

Lägg märke till vart måttsättningen börjar.


2. Öppna verktyget Ramp under menyfliken Home och panelen Circulation.

Öppna Ramp Properties. Se till att Base Level är valt till markplan och Top Level till plan 2. Sätt Width till 6800 mm. Öppna Edit längst upp i bild och välj Maximum

Incline Lenght till 50 000. Välj Under Other: Ramp Max Slope (1/x) : 30 Klicka ok i båda rutorna för att komma ut i vyn.

3. Rampen kommer att gå i 2 sektioner.

Se till att Run och Line är valda.

Stomlinje C

Lägg även här märkte till startpunkten.


4. Rita ut den första sektionen som bilden visar. Med startpunkt i endpoint på stödlinjen vi precis skapade och slutpunkt så som bilden visar.

5. Rita ut den sista delen a rampen utan att trycka på Esc i mellan. Rampen börjar i stödlinjens endpoint och slutar när den linjerar med

innerväggen så som bilden nedan visar.

Start Slutpunkt linjerar med innerväggen.

Startpunkt

Slutpunkt

Första rampdelen


6. Lägg märke till att Revit automatiskt knyter samman de två delarna. Klicka på Finish Ramp för att avsluta verktyget.

7. Nu visar Revit varningsmeddelandet:” The ramp is not long enough to reach the top

constraint. Change the slope or increase the length of the ramp”. Detta meddelande visar att rampen inte har tillräckligt med lutning för att nå den andra våningen.

5. Gå till 3D-vyn och markera rampen.

Högerklicka Öppna Instance Properties Öppna Edit Type. Ändra Ramp Max Slope till 5. Klicka ok i båda rutorna.

6. Nu bör rampen gå från markplan till Plan 2 så som bilden visar.

7. Kopiera upp rampen till plan 2 med verktyget Paste Align. ( Se Kapitel 6 punkt 2)

8. Nu bör Projektet se ut som bilden i början av kapitlet.

Spara projektet.

Kapitel 11: Pelare och Balkar 49

11. Pelare och Balkar

I det här kapitlet ska vi skapa en utbyggnad ut av stålpelare och stålbalkar. För att göra detta kommer vi att behöva använda oss av ett par nya verktyg, bland annat Column, Beam, Import CAD och Load Family. Resultat efter övning:

1. Det första vi ska göra är att skapa ett nytt stomnät genom att ladda in en fil från AutoCad. Så först måste vi skapa filen. ( Detta kan även göras i Revit, men vi gör det i AutoCad så vi får träna på att importera en fil)

Öppna AutoCad. Rita ett rutnät så som bilden nedan visar. 7 rutor i 2 rader, varje ruta är

4000*4000. Spara Filen.


2. Gå till vyn markplan och öppna verktyget Import Cad under menyfliken Insert och panelen Import.

Leta upp filen du precis skapade och klicka ok. Placera rutnätet så som bilden visar.

3. Öppna verktyget Grid under menyfliken Home och panelen Datum. Dra ut stomlinjer på alla linjer från Cadfilen så som bilden visar.

4. Öppna nu verktyget Column under menyfliken Home och panelen Structure.

Klicka på verktyget Load Family för att hämta pelare ur biblioteket

I mappen Metric Library klicka på följande Structural Colums Steel Sweden specific HE-Bearing Pile-Column

I rutan som kommer upp, välj de pelare som du tror att du kommer att använda. I detta fall, håll inne Ctrl och klicka på HE320B och HE400B. Klicka ok.

I inställningsraden, välj Hight och Plan 2. Välj Pelaren HE400B ur listan och placera ut pelarna på alla knutpunkter i

nätet förutom de i mitten. (Se bilden nedan)


När alla pelare är utplacerade tryck Esc för att avsluta.

5. Nu ska vi förbinda pelarna med balkar. Gå till vyn plan 2. Öppna verktyget Beam. Markera Chain.

6. Välj balk 356*171*51UB och placera ut dem mellan pelarna så som bilden visar.

7. Öppna 3D-vyn och markera alla pelare och alla balkar.

Lättast är om du högerklickar på en av pelarna och väljer Select All Instances och sedan håller inne Ctrl och markerar balkarna.

Använd verktyget Paste Align för att kopiera upp ramverket till plan 3. Takplan. (Se tidigare kapitlet)


8. Nu ska vi skapa ett betonggolv uppe på balkarna. Gå till vyn plan 3. Takplan. Öppna verktyget Structual Floor. Öppna Floor Properties och skapa ett nytt golv med tjockleken 200 mm. Hur man

ändrar och skapar nya element ser du i kapitel 6 punkt 9. Välj Boundary Line och rita ut gränserna för golvet.

Klicka på Finish Floor för att avsluta golvverktyget. (Svara ja på frågan:” Would

you like walls that go up to this floor’s level to attach to its bottom?”)

9. Använd verktyget Paste Align för att kopiera golvet till plan 2. 10. Markera golven i utbyggnaden och högerklicka.

Välj Element Properties. Sätt Hight Offset From Level till 200 för att få golvet att ligga uppe på

balkarna. 11. Nu bör projektet se ut som bilden i början av kapitlet.

Spara projektet.

Kapitel 12: Dokumentation 53

12. Dokumentation

I det här kapitlet ska vi gå igenom hur man skapar och skriver ut ritningar på ritningsblanketter och hur man skapar olika sorters förteckningar som kan användas vid tex mängdberäkning av material. 12.1 Skapa Förteckningar:

1. Öppna tidigare sparat projekt. Gå till fliken View och panelen Create Klicka på Schedule/Quantites.

2. I New Schedule rutan.

Välj Structural Framing från Category listan.

Ändra namnet till Stålbalkförteckning. Se till att Schedule building

components är valt. Klicka Ok.


3. I Schedule Properties rutan under fliken Fields. Dubbelklicka på följande I rutan till vänster för att lägga till dem. De valda

kategorierna kommer sedan att bli kolumner i förteckningen. Reference Level. Family. Type. Lenght. Structural Usage. Volume.

4. Under fliken Sorting/Grouping: Välj Reference Level från Sort By Listan. Välj alternativet Footer. Se till att rutan Itemize Every Instance är valt.

Klicka okay för att stänga rutan.


5. När du är ute i huvud-vyn igen ser du den färdiga Stålbalksförteckningen. Du hittar den under Schedule/Quantites i Projektutforskaren.

Ändringar i Förteckningen görs genom att högerklicka på den i projektutforskaren och välja Properties.

6. Spara projektet.


12.2 Skapa ritningsblankett: I det här avsnittet ska vi skapa en enkel Ritningsblankett och infoga den på ritningen. Dvs. Ritningsblanketten som skapas i denna övningen bör alltså inte användas i andra projekt.

1. Öppna Revit. Välj New Titel Block. Välj storlek A3 på

ritningsblanketten. Klicka Ok.

2. Öppna verktyget Line under menyfliken Create och panelen Detail. Dra ut linjer på blanketten ungefär så som bilden visar.


3. Nu ska vi skapa fält där Revit automatiskt skriver in information så som tillexempel ritningsnummer och datum.

Under fliken Create och panelen Annotate klicka på verktyget Label. Klicka i rutan längst ner till höger på blanketten. Dubbelklicka på Sheet number i rutan Edit Label. Klicka ok.

4. Gör precis som i punkt 3 för att placera ut en datumstämpel men istället för att välja Sheet number väljer du Date / Time stamp. Placera Datumstämpeln så som bilden nedan visar.

5. Under menyfliken Create och panelen Family Editor klicka på Load Into Project. (Ditt projekt måste vara öppet samtidigt för att Load into Projekt ska fungera). Under menyfliken view och panelen sheet Composition välj New Sheet I rutan Select a titleblock öppna din mall. Din mall ligger nu i projektutforskaren under Sheets.


6. För att lägga in ritningar på din ritningsblankett tar du ritningen ur projektutforskaren och drar in den på blanketten.

För att ändra skala på ritningen, öppna vyn markplan och ändra till lämplig skala med verktyget längst ner i bild. (Måste vara i skala 1:250 för att vyn ska passa på blanketten). Ändras skalan i vyn ändras den automatiskt på ritningsblanketten.

7. Släpa ner 1.Markplan till Blanketten.

12.3 Utskrift:

1. Öppna Print verktyget ur applikationsmenyn.

Välj skrivare.


2. Klicka i Selected Views/Sheets och klicka på rutan Select för att välja vad du vill skriva ut.

3. Öppna Properties. Under fliken Paper/Quality välj samma pappersstorlek som du har på din template.

4. Klicka ok i alla rutor för att skriva ut.