Framtidens Energiframtidensenergi.net/wp-content/uploads/2013/11/Framtidens_Energi… · Fastoxid-bränsleceller. Stort intresse från näringslivet Energimyndigheten har också nyligen

– för en hållbar utveckling

Framtidens Energi

Annons AnnonsDenna tematidning är en annons från NextMedia

El nyttjas inom allt fl er användningsområden

Sverige har tuffa mål när det gäller att av-veckla fossila bränslen, minska utsläppen

av växthusgaser och öka andelen förnybar energi. Förutom de generella EU-målen har Sveriges re-gering beslutat om mer långtgående nationella åtaganden i klimat- och energipolitiken.

Svenska klimatmål strängare än EU-krav

Trots att Sverige förväntas få ett överskott av el nästa år är det viktigt att öka landets el-

produktion. Alla energikällor är viktiga, men på sikt är en utbyggnad av kärnkraften och vattenkraften nödvändig för Sverige. Det menar Kjell Jansson, vd för Svensk Energi.

Sverige har nått en världsledande ställning inom en rad områden när det gäller för-

nybar energi och energieffektivisering. Birgitta Palmberger, Energimyndigheten, lyfter fram flera exempel på hur svensk forskning har omsatts i lös-ningar som gett Sverige mer konkurrenskraft.

Samarbeten och statligt stöd ger lösningar i världsklass

4 5 5

Bioenergi Solenergi Vågkraft Fjärrvärme Kärnkraft Energieffektivisering Vindkraft

Ingår som bilaga i Dagens Industri december 2010.

Modern teknik för bästa ventilationsekonomi

www.fl aktwoods.se

Energieffektiva produkter och systemlösningar för att skapa ett bra och lönsamt inomhusklimat – från Fläkt Woods

Fläkt Woods är en global marknadsledare och samarbetspartner inom energieffektiva

ventilations- och luftbehandlingssystem för både komfort- och bostadsventilation samt

industriventilation. Vi förser byggnader med energieffektiva produkter och luftbehandlings-

system för inomhusklimat för att säkerställa att människor får en ren, behaglig och frisk luft.

I vår produktportfölj ingår ventilationslösningar med högsta energieffektivitet, från frekvens-

styrda fl äktar till energieffektiva systemlösningarna för luftbehandlingsaggregat, Econet

och Combi Cooler. Vårt nyutvecklade luftbehandlingsaggregat eQ fi nns i fl era varianter

och är ett av marknadens fl exiblaste och energieffektiva luftbehandlingsaggregat.

Kylbaffl ar och don samt luftfl ödesregulatorer säkerställer ett bra inomhusklimat med

ekonomiska effektiva lösningar. Vårt i3-koncept handlar om att kombinera de olika produk-

terna med smarta styrsystem och åstadkomma ekonomiska lösningar. Produkter som

återfi nns i vårt e3-koncept har energi, ekonomi och miljöaspekter som viktiga delar.

Framtidens Energi December 2010 3


Projektledare Carl Meijer Skribenter Sandra Ahlqvist, Johan Bentzel, Petra Berg, Håkan Edvardsson, Cristina Leifland, Clas Lewerentz, Henrik Norberg, Sven Wettergrund, Christina B Winroth, Ulf Österlind Grafisk form Andreas Lathe, Stellan Stål Redaktionssekreterare Sandra AhlqvistAnnonsförsäljning NextMedia, Media X Norr Tryck BOLD/DNEX Tryckeri ABIngår som bilaga i Dagens Industri december 2010

Framtidens Energi – för en hållbar utveckling är producerad av NextMedia

Frågor om innehållet besvaras av Carl Meijer Tel: 073-989 01 38 E-post: [email protected]

För mer information om tema- och kundtidningar i dagspress kontakta Carl Meijer eller Niklas Engman,

på telefon 073-989 01 38 eller 070-774 84 90E-post: [email protected]@nextmedia.se

Framtidens Energiför en hållbar utveckling

Vi är en komplett leverantör av strategiskt och operativt underhåll för energiföretag inom vind, vatten, värme och industri.

www.seu.se

Om detta kan du läsa i Framtidens Energi

4 Stöd ger energilösningar i världsklass Sveriges ställning som energiforskningsnation.5 Svenska klimatmål strängare än EU-krav Intervju med statssekreterare Daniel Johansson.

5 El får allt fl er användningsområden Svensk Energi om den framtida elförsörjningen.

6 Stubbar och gödsel nästa energikälla Vilka satsningar sker inom biobränslen i dag?

6 Solvärme allt vanligare i fl erbostadshus Intervju med Lars Andrén, Svensk Solenergi.

8 Vattenfall tror på vattnets styrka Senaste utvecklingen inom vattenkraft och vågkraft.

9 Tar tillvara andras spill Senaste utvecklingen inom fjärr- och kraftvärme.

10-11 Ny kärntekniklag och planer för slutförvaring Sverige i framkant inom kärnkraften.

13 Lyckat energisamarbete över kommungränserna Energimyndigheten om Uthållig kommun.

14 Halvera energiförbrukningen Svensk Ventilation om att halvera energiförbrukningen.

14 Värmepumpar bryter ny mark Hur ser framtiden ut för värmepumpar och bergvärme?

16 Vindkraft ger industri- och exportmöjligheter Utbyggnadsplaner inom vindkraft.

17 Fokuserat arbete för hållbar energianvändning Effektiv energianvändning.

18 Svensk industri energieffektiv Svenska industrins energiförsörjning.

19 Viktigt ha kunskap om oljan Hur arbetar transportindustrin med klimatfrågan?

20 Lunds Tekniska Högskola21 Bergen Energi21 SKC22 Geniusprojektet23 KTHs Energiplattform 24 Vattenfall25 FEM – Förnybar energi, Energieffektivisering, Miljö26 Accenture27 IVT27 Noda Intelligent Systems28 Skogforsk28 Taurus Energy

Presenterade företag och organisationer

29 Siemens Building Technologies30 Chalmers Energy Centre31 Tieto32 Kamstrup AB33 STandUP for Energy34 Meva Innovation AB35 Neova AB36 Cowi37 Chemiclean37 Nakkila Group Oy38 Gösta Schelin AB39 Powel

Förutom EU:s generella miljö- och klimatmål har Sveriges regering beslutat om mer långtgående nationella åtaganden i klimat- och energipolitiken. År 2020 ska 50 procent av Sveriges en-ergi komma från förnybara källor. Den 1 januari 2011 träder dock en ny kärn-tekniklag i kraft, en lag som tillåter att ny kärnkraft byggs. Parallellt blir alter-nativa energikällor som vind- och sol-kraft allt mer konkurrenskraftiga.

När det kommer till energieffektivise-ring och minskning av skadliga utsläpp, ligger den svenska industrin i frontlin-jen. Effektiva processer, återanvändning av restpro-dukter och detaljerade kontrollsystem har bidragit till framgången.

Och för att se till att riksdagens miljömål, att halvera energianvändningen i byggnader till 2050

nås, driver Energimyndigheten många projekt kring ombyggnationer av sjukhus, skolor, kontor och bostäder. Intressant är att investeringar i be-

fi ntlig teknik skulle kunna halvera en-ergiförbrukningen.

I Framtidens Energi belyser vi de frågor som kravet på en energiom-ställning väcker. Framför allt sätter vi fokus på de lösningar som redan fi nns, och inte minst de som väntar bakom nästa knut. Ett är de fl esta överens om. För att klara energiomställning-en och uppnå klimat- och miljömålen

måste alla samarbeta. Framtidens energi är ingen enmansföreställning.

Trevlig läsning!Redaktionen

Nya mål visar vägen

Investe-ringar i

befi ntlig teknik skulle kunna halvera energi-förbrukningen

Framtidens Energi December 20104


Volvo Personvagnars elbil för stads-trafi k.

– I dagsläget har endast Volvo Person-vagnar startat verksamheten. De övriga projekten väntar på godkännande från EU-kommissionen som prövar att det statliga stödet inte kommer att snedvrida konkur-rensen, berättar Birgitta Palmberger.

Stora skillnader med ny teknik– Forskning behöver inte enbart handla om nya produkter. Teknik som förbättrar be-fi ntliga produkters verkningsgrad kan göra enorm skillnad, framhåller Birgitta Palm-berger.

Energimyndigheten beviljade tidigare i år ekonomiskt stöd motsva-rande 28 miljoner kronor till Kompetenscentrum Högtem-peraturkorrosion, HTC, vid Chalmers tekniska högskola, där det bedrivs grundläggan-de forskning för att förstå hur korrosion uppstår. Syftet är att ge en vetenskaplig grund för utvecklingen av nya mate-rial och processer för effektivare energiom-vandlingstekniker.

– Forskningen inom HTC håller hög in-ternationell standard och forskningsgrup-pen är en av de internationellt ledande inom området högtemperaturkorrosion. Forskningen utgör ett viktigt stöd för att öka konkurrenskraften hos viktiga export-företag i Sverige, säger Birgitta Palmberger.

Tillämpningarna skapar förutsättningar för effektiviseringar inom exempelvis:

Elproduktion i bio- och avfallseldade kraftvärmeanläggningar.

Förgasning av biomassa och avfall.

Småskalig förbränning av biomassa.

Gasturbiner.

Fastoxid-bränsleceller.

Stort intresse från näringslivetEnergimyndigheten har också nyligen be-viljat 47 miljoner kronor till 22 projekt i den första ansökningsomgången inom programmet Effektivisering av industrins

energianvändning – forskning och utveckling. Programmet omfattar energieffektivisering både genom modifi ering av energikrävande metoder och processer och genom utveck-ling av alternativa, mer ener-gisnåla processer. Programmet omfattar totalt 82 Mkr från Energimyndigheten under pe-

rioden 2010-2014. Utöver Energimyndig-hetens stöd tillkommer fi nansiering från näringslivet av de projekt som ingår i pro-grammet.

– Näringslivet visar ett stort intresse i och med att de deltar och fi nansierar pro-jekten som i den första omgången beviljats nära 80 miljoner kronor, berättar Birgitta Palmberger.

Statens energimyndighet har till upp-gift att tillsammans med industrin uppfylla EU:s och den svenska riksdagens uppsatta mål för effektivare energianvändning och en växande andel förnybar en-ergi. Birgitta Palmberger, avdel-ningschef för Teknikavdelningen vid Energimyndigheten, lyfter fram fl era exempel på hur stat-ligt stödd forskning i samarbete med industri och akademi har omsatts i produkter och tekno-logier som gett Sverige en mer konkurrensstark position:

HVDC Light-tekniken möj-liggör överföring av el med små förluster över långa sträckor och är i dag en av Sveriges stora exportprodukter.

Svenska kyl- och frysskåp sätter i dag standarden för den strängaste energi-klassningen.

Svenska värmepumptillverkare leder den internationella utvecklingen på värmepumpsområdet.

Biobränslet har fått en mycket fram-skjuten position i den svenska kraft-försörjningen och utgör i dag 20

Forskning och utveckling

Text Clas Lewerentz

Stöd ger energilösningar i världsklassSverige har nått en världsledande ställning inom en rad områden när det gäller förnybar energi och energieffektivisering. Bakgrunden är långsiktiga statliga stöd till forskning och utveckling i samarbete med industri och akademi.

procent av energiförsörjningen i Sve-rige, vilket är mest i Europa.

Uppmärksammas internationelltDen svenska staten lägger varje år hundra-tals miljoner kronor på forskning och ut-veckling av förnybar energi. I slutet av 2008 utlyste Energimyndigheten 875 miljoner kronor för demonstration och kommersia-

lisering av andra generationens drivmedel och annan energi-teknik. Dessa medel ska använ-das under 2009-2011 för att bidra till att visa storskalig de-monstration av ny teknik med stor exportpotential.

Energimyndigheten har be-viljat stöd till fem sådana pro-jekt. De företag och tekniker som är aktuella i samman-hanget är:

Chemrecs utvinning av bio-drivmedel ur svartlut.

Seabased Industry AB:s helhetskoncept för storskalig produktion av el från vågenergi.

Göteborg Energis anläggning för om-vandling av lågkvalitativ skogsråvara till högkvalitativt drivmedel i form av biometan.

Södra Cells LignoBoost-koncept där lignin från framställning av pappers-massa omvandlas till biobränsle.

Forsk-ningen

utgör ett viktigt stöd för att öka konkurrenskraf-ten hos viktiga exportföretag

Birgitta Palmberger, avdelningschef för Tek-nikavdelningen vid Ener-gimyndigheten.

Foto

: Ene

rgim

ynd

ighe

ten

/ A

. And

erss

on



Förutom de generella EU-målen har Sveriges regering beslutat om mer långtgå-ende nationella åtaganden i klimat- och en-ergipolitiken. Till år 2020 ska 50 procent av Sveriges energi komma från förnybara källor och landet ska minska utsläppen av växthus-gaser med 40 procent i den icke handlande sektorn, det vill säga i de fl esta sektorer utom stora in-dustrier och energibolag. Dess-utom ska energianvändningen effektiviseras med 20 procent och andelen förnybar energi i trans-portsektorn ska uppgå till tio procent, i linje med EU-målen.

– Vi står inför stora utma-ningar, men Sverige har goda utsikter att klara de tuffa mål som man satt upp, säger Da-niel Johansson, statssekrete-rare på Näringsdepartementet.

En viktig framtidsfråga är kärnkraften. Där framhåller Daniel Johans-son att det fi nns en tydlig överenskommelse om att det är möjligt att ersätta befi ntliga

Svenska klimatmål strängare än EU-kravSverige har tuffa mål när det gäller att avveckla fossila bränslen, minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energi. Visionen är att 2050 ha en hållbar energiförsörjning, utan nettoutsläpp av växthusgaser.

reaktorer med nya, däremot inte att utöka antalet reaktorer. All upprustning och ny-byggnation ska ske på kommersiella villkor och utan statliga subventioner.

Flera styrmedelPå längre sikt, fram till 2050, fi nns visionen att Sverige ska ha en hållbar och resurseffek-tiv energiförsörjning helt utan nettoutsläpp

av växthusgaser i atmosfären. För att uppnå målen arbetar regering-en med en rad olika styrmedel.

– I Sverige har vi länge arbetat framgångsrikt med teknikneutra-la, marknadsanpassade styrme-del. Koldioxidskatt, elcertifi kat och utsläppsrätter är alla viktiga instrument för att uppnå mins-kade utsläpp av växthusgaser och en ökning av förnybar energi.

Dessutom arbetar vi med mer riktade åtgärder för att främja särskild teknik, berättar Daniel Johansson.

Energimyndigheten har det huvudsakliga ansvaret när det gäller att stödja forskning och utveckling inom energiområ-

det. Daniel Johansson framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att bygga upp bred vetenskaplig kompetens och fruktbara

samarbeten mellan universitet och högsko-lor, forskningsinstitut och näringsliv. Han är övertygad om att Sverige kan spela en fram-trädande roll när det gäller energiteknik.

– Det fi nns en lång tradition av enormt framgångsrika svenska företag inom energi, se bara på exempelvis Alfa Laval och ABB. Men tyvärr är det lite tunnsått under, det

gäller för företag att marknadsföra sig och locka till sig investerare om de ska växa och konkurrera på den internationella markna-den. Vi politiker kan underlätta genom att ta bort hinder och skapa goda förutsättning-ar. Däremot är det inte vår uppgift att styra företagen och besluta om vilken teknik Sve-rige bör profi lera sig på, säger han.

Sverige har goda

utsikter att klara de tuffa mål som man satt upp

Klimatpolitik

Text Cristina Leifl and

Statssekreterare Daniel Johansson, Näringsde-partementet.

Svensk Energi är elbranschens bransch organisation och arbetar med frågor som rör Sveriges elproduktion, elnät och el-handel. En av de viktigaste frågorna är den om den framtida elproduktionen i Sverige. Även om Sveriges elproduktion nästa år för-väntas överstiga efterfrågan kommer vi på lite längre sikt att behöva öka produktio-nen. Svensk Energi arbetar för en utbygg-nad av kärnkraften och vattenkraften för att Sverige ska klara sin framtida elförsörjning.

– Vi har lite av ett pedagogiskt problem eftersom det just nu inte fi nns ett underskott av el. Men användningen av el ökar och vi förutser en kraftigt ökad efterfrågan, inte minst inom transportsektorn, där el i allt större utsträckning kommer att ersätta fos-sila bränslen. Att bygga nya kärnkraftverk tar femton – tjugo år så besluten måste fat-tas nu, säger Kjell Jansson.

Industrin behöver baskraftNär det gäller vattenkraft vill Svensk Ener-gi inte bygga ut nationalälvarna, men man vill se en varsam utbyggnad i områden där

El får allt fl er användningsområdenTrots att Sverige förväntas få ett överskott av el nästa år är det viktigt att öka landets elproduktion. Det menar Kjell Jansson, vd för Svensk Energi.– Alla energikällor är viktiga, men på sikt är en utbyggnad av kärnkraften och vattenkraften nödvändig för Sverige.

inga viktiga naturvärden riskerar att gå för-lorade.

– Många vill minska på vattenkraften, men vi ser att vattenkraft blir allt viktigare i takt med att man bygger ut vindkraften. Vattenkraft är ett utmärkt sätt att täcka upp de dalar som oundvikligen kom-mer med vindkraften. Den stora utbyggnaden av vindkraft i Dan-mark, exempelvis, regleras med vattenkraft från Sverige och Nor-ge. Vattenkraft är dessutom helt förnybar och utan klimatpåverkan och är därför en av våra allra bästa energikällor, säger Kjell Jansson.

Förutom att efterfrågan på el rent allmänt förväntas öka kraftigt fi nns ytterligare ett vik-tigt skäl till att bygga ut vatten-kraft och kärnkraft, menar Kjell Jansson. Den svenska industrin, i synnerhet den elintensiva bas-industrin, är beroende av en sä-ker baskraft med stabila priser.

– Man måste skilja på baskraft och inter-mittent kraft, som exempelvis solenergi och vindkraft.

Tillgången på dessa fl uktuerar kraftigt över året och till och med över dagen. För industrins del är det viktigt att baskraften är säkrad så att de vet vilka kostnader de har att räkna med.

Grön elTill skillnad mot i många andra europeiska

länder är den el som produceras i Sverige helt fossilfri och klimatneutral. Miljöfrå-gor är viktiga, inte bara för Svensk En-ergi och dess medlemsföretag utan även i högsta grad för slutkunderna. Enligt Kjell Jansson är det allt fl er kunder som begär

”grön” el. – Det fi nns ett starkt kund-

tryck för miljömärkt el, inte minst vindkraft. Det är viktigt att våra medlemsföretag kan tillhandahålla det kunderna vill ha och har ett bra verifi e-ringssystem för att garantera ett korrekt avräkningsförfa-rande.

Det är inte bara produk-tionen av el som är viktig. Hur den når slutkunderna är en lika väsentlig fråga för Svensk Energi. Så kall-ade ”smart grids”, det vill säga intelligenta nät och andra överföringssystem,

är viktiga komponenter för miljövänlig och kostnadseffektiv energi.

– Vi jobbar mycket med kundoriente-rade lösningar för att minska kostnaderna och parera toppar och dalar. Det sker en väldigt spännande utveckling på det här området i dag. I takt med att el får fl er och fl er användningsområden blir det ännu viktigare att nät och övrig infrastruktur är effektiva och anpassade efter kundernas behov.

Svensk Energi


Det fi nns ett starkt

kundtryck för miljömärkt el, inte minst vindkraft

Vd Kjell Jansson, Svensk Energi.

Foto

: Hel

ena

Wih

lbor

g



Stubbar och gödsel nästa energikällaBiobränslet täcker nu en tredjedel av Sveriges energibehov. Men det röjs och gallras dåligt i våra skogar. Den energipotentialen är större än vad den svenska kärnkraften levererade förra året.

Energimyndighetens kortsiktsprog-nos från i höstas pekade mot att använd-ningen av bioenergi beräknas öka med 10 terawattimmmar mellan 2009 och 2010. Totalt levererar branschen 137 terawatt-timmar i år. Det är drygt 32 procent av landets energianvändning.

– Det är den största ökningen någonsin, säger Gustav Melin, vd i branschorgani-sationen Svebio, Svenska Bioenergifören-ingen.

RöjningsbergDe stora energimängderna kommer från skogsindustrin. Bark, rötskadad ved, svartlut och andra restprodukter har bli-vit en rejäl konkurrent till oljan. Samti-digt kvarstår grenar, toppar och kvistar som av kostnadsskäl lämnas kvar efter skogsavverkning. Av samma skäl späs röj-ningsberget på av den röjning och gallring som inte utförs därför att den är för kost-sam.

– Vår bedömning är att det går att ta ut kring 70 terawattimmar per år utöver vad

vi tar i dag. Kärnkraften levererade 50 te-rawattimmar förra året.

Även valutarelationerna med Ryssland och Baltikum spelar in, liksom tillgången på skogsmaskiner. Och om konjunkturen går upp avverkas det mer men samtidigt faller priserna på skogsbränslet. Ekono-miskt hänger det också på transportav-stånden. Till exempel satsar den två år gamla Stockarydsterminalen i Småland på

stora volymer för att kunna hantera bio-bränsle billigare.

Det har nu dragits igång stor-skaliga försök att använda stub-bar som energiråvara på ett sätt som inte gjordes för 3-4 år se-dan. Det handlar om ett par tusen hektar skogsmark där stubbar tas ut i dag. Och ut-plocket från så kallade klengall-ringar av ungskog tar fart.

– Båda sätten har ännu lite för höga kostnader, men det sker en teknikutveckling som gör att kostnaderna sjunker i den här

produktionen. Jag räknar med att det här kommer att öka, säger Gustav Melin.

Brännbara växter lönsamtJämfört med skogsbränslet är jordbrukets andel i energitalen små – högst fem procent. Här handlar det mycket om etanol från vete. Generellt sett är det svårt att få lönsamhet i jord-bruket för energiproduktion, eftersom livsmedel betalas bätt-re än energi. Inom jordbruket fi nns också en hel del EU-stöd för annan odling som konkur-rerar med energigrödor. Tull

och skatteregler påverkar prissättningen. Närmast lönsamhet ligger sannolikt halm, Salix och gräsväxten rörfl en, uppger Gus-tav Melin.

En mer ljusnande framtid har biogas-produktionen från gödsel och reningsverk.

– Energimyndigheten har kommit fram till att det går att dubbla biogasproduk-tionen upp till 3-4 terawattimmar. Det är relativt mycket och där fi nns det också mycket att göra, säger han.

Biobränsle

Text Sven Wettergrund

– I Sverige har vi upp emot 500 000 hektar åker-areal som inte används för matodling längre, och som man kan odla energi på, säger Gustav Melin.

Vår bedömning är att det går att ta ut

kring 70 terawattimmar per år utöver vad vi tar i dag

– Solinstrålning fi nns överallt, lönar sig i längden och dess konkurrenskraft ökar i takt med den allmänna energi-prisökningen. När solvärmean-läggningen är avbetald är energin i princip gratis, säger Lars An-drén, ordförande i branschorga-nisationen Svensk Solenergi.

Svensk Solenergi, med sina drygt 70 medlemsföre-tag, representerar den svens-ka solenergibranschen samt de forskningsinstitutioner som ver-kar inom solenergiområdet. Tillsammans arbetar de för att användning av solenergi, det vill säga direkt omvandling av solinstrålning till värme och elektricitet, ska ha en bety-dande roll för en hållbar ener-giförsörjning i Sverige. Svensk Solenergi strävar också mot att svenska företag ska vara bland de le-dande i Europa på området.

Solfångare för värme och varmvatten är intressant där värmebehoven överensstäm-mer med tillgänglig solinstrålning. Som ett exempel lämpar sig solfångare utmärkt på byggnader och anläggningar som har ett stort varmvattenbehov under sommarhalv-

året.– På solvärmesidan ser vi en

intressant utveckling med en ökad försäljning av större app-likationer och system till fl erbo-stadshus. En bidragande orsak till volymökningen är att man i större utsträckning börjat kopp-la ihop solvärme med fjärrvär-menätet. Dessutom har stödet för investeringar i solvärme

självklart haft betydelse.

Många användnings-områdenSolceller genererar elektricitet och är intressant i de fall led-ningsbunden elektricitet sak-nas eller är dyr att applicera, men framför allt är det de

byggnadsintegrerade systemen som ökar i antal.

– De senaste årens rejäla prisfall på solceller och -paneler har bidragit till att förbättra ekonomin i investeringarna. Lön-samheten hänger tätt samman med i vilken takt priset på andra energibärare stiger. När det gäller solenergisidan väntar vi på nyttomätningsutredningen där vi hoppas på mer enhetliga villkor för hur småskalig kraft kan nätanslutas.

En trend inom solpaneler är att de el-producerande panelerna även används som fasad- och taktäckningsmaterial, samt för solavskärmning.

– Multifunktionalitet gör tekniken ännu mer intressant eftersom det gör det lättare att räkna hem investeringen. Men för att på allvar få fart på solenergiinvesteringar måste tekniken standardiseras så att det blir enklare för både beställare, projektörer och

installatörer. Denna utveckling sker hela ti-den och om 5-10 år hoppas jag att solvärme är en fullt ut integrerad del då man köper ny värmeutrustning, både i privat och i offent-lig sektor, fastslår Lars Andrén.

Solvärme allt vanligare i fl erbostadshusI dag finns det cirka 15 000 solvärmesystem i Sverige. Varje år installeras drygt 2 000 nya system. De flesta i småhus, men även i flerbostadshus. I takt med att solvärme allt oftare ansluts till fjärrvärmenätet ökar investe-ringstakten.

Solenergi

Text Christina B Winroth

När solvär-

meanläggning-en är avbetald är energin i princip gratis

Solinstrålningen har momentant upp till 1000 W effekt per kvm och innehåller drygt 1 000 kWh energi per kvm och år i Sverige.

Solfångare genererar momentant upp till 700 W värmeeffekt per kvm och från 200 till 700 kWh värme per kvm och år, beroende på typ av system.

Solceller genererar momentant upp till 150 W eleffekt per kvm och från 120 till 150 kWh elenergi per kvm och år, beroende på typ av system.

SolenergiLars Andrén, ordförande Svensk Solenergi.

Det är inte något ny a energimarknaden befinner sig i radikal förändring. Det kommer ständigt nya förutsä ningar med nya krav, sam digt som kunderna blir mer medvetna och ändrar sina beteenden. Nu krävs a du som energibolag har total kontroll.

Välj rä partner för a få koll på dina processer. Med rä metodik och rä verktyg kan du fortsä a a vara en stark aktör. Vi på Powel utvecklar effek va och användarvänliga IT-verktyg och llsammans med Cordys levererar vi marknadens vassaste verktyg för a effek vt övervaka och styra dina affärsprocesser. Du kan se hur din mä nsamling fortlöper i real d. Det går snabbt a veta när det blir stopp i en process, vad som krävs för a rä a ll det och vem eller vilka som bör vidta en åtgärd. Nya installa oner hos slutkunder underlä as med e verktyg som säkerställer ärendehantering och ger dig perfekt styrning i varje del av processen. Du får full kontroll genom varje våg.

När marknaden förändras ändras även konkurrensen. Den som kan ta vara på den ökande mängd informa on som smarta mätare alstrar kan bli en vinnare. Med vår lösning kan du inte bara sänka di företags totala kostnader. Du kan framförallt se ll a du och din konkurrens-förmåga är bäst i branschen. E smartare energival.

Kontakta oss för mer informa on tel: 036-34 49 00Besök vår hemsida: www.powel.se/BPM

Powered by

Med Powels lösning kan du:

Kra igt förbä ra dina kundrela oner•

Få korrekt energikonsum on i real d•

Helt följa rådande branschregler•



Vattenkraft


Vattenkraft står för halva elförsörj-ningen i Sverige, i snitt 70 terrawattimmar per år. Möjligheten att det byggs fl er stör-re vattenkraftverk i landet är mycket liten. Samtidigt är det svårt att få lönsamhet i små kraftverk i bäckar och åar.

– Den storskaliga vattenkraften kommer fortsätta att vara ryggraden i det nordiska elsystemet, säger Lars Strömberg, chef för forskning och utveckling på Vattenfall.

I stället handlar det om att krama ur mer kapacitet ur de vattenkraftverk som redan fi nns. Minst tio procent är fullt möjligt över en tioårsperiod, säger han.

Kraftverk efter kraftverk betas nu av sedan några år tillbaka. Investeringsport-följen är fl era miljarder kronor. Energi-mängderna i Älvkarleby kraftverk har till exempel kunnat ökas med 15 procent. Ett sätt har varit att modernisera turbinerna och uppgradera styrsystemen. Vattenfö-ringen och Dalälvens vatten hanteras ef-fektivare. Bland annat har inloppstunnlar

och utloppstunnlar gjorts slätare.Dessutom ligger det i förbättringsarbe-

tet att inte spilla en massa vatten i onödan.– Vatten som man låter gå

förbi ett vattenkraftverk är en värdefull resurs som bara skickas ut i havet. Det är mycket pengar om man bara kan förbättra bråkdelar av procent, säger han.

Ökat sug efter vågkraftAtt kunna tygla energin i vågkraften är en annan av Vattenfalls utmaningar. Ambitio-

nen är att inom 10 till 15 år starta kom-mersiella vågkraftsanläggningar.

Vattenfall tog sina första steg mot kom-mersiell vågkraft för fem år se-dan. Omfattande analyser av ett trettiotal tekniker har ge-nomförts. I dag återstår två lovande tekniker med stor potential i Europa. Ett första demonstrationsprojekt är pla-nerat utanför Shetlandsöarna. Skotska Pelamis Wave Power

är med i projektet.Atlantvågorna väster om Shetland har

närmast idealiska förutsättningar för att kunna utvinna energi ur vågorna. Jämfö-

relsevis har vattnen utanför Bohuskusten bara en tiondel av energiinnehållet.

Liknar tunnelbanevagnarTekniken bygger på ett antal långa fl ytande rör, som rör sig i takt med vågorna. Mel-lan de olika sektionerna sitter generatorer som omvandlar kraften till elektricitet. Det på-minner faktiskt om ihopkopp-lade tunnelbanevagnar – även storleksmässigt.

Vattenfall samarbetar också med irländ-ska Wavebob om vågkraftsutrustning i det gemensamma företaget, Tonn Energy. Här rör det sig om två bojar – ihopbyggda som ett modernt långsmalt fl öte – där kraften uppstår mellan kropparna.

Vågkraftverkens största utmaning är att de måste överleva många år i vattnet. De ska både klara att ge energi vid låga vind-hastigheter och små vågor och samtidigt klara våldsamma orkanvindar. Saltvatten och korrosion är andra påfrestningar. Dessutom är det svårt och dyrt att få iland kraften från en vågkraftspark.

– Platserna vi har valt ut är de bästa ur vågenergisynpunkt, men i övrigt de värsta tänkbara. Man skulle inte ens drömma om att åka dit med båt, säger Lars Strömberg.

Vattenfall tror på vattnets styrkaKraftjätten Vattenfall tillhör Euro-pas största spelare i jakten på mer energi. Bolagets vattenkraft slipas till fulländning och vågkraftsparker ute i havet kan bli nästa kraftkälla.

Vatten som

man låter gå förbi ett vatten-kraftverk är en värdefull resurs

”Sjöormen” kan bli en viktig kraftkälla inom en snar framtid.

Lars Strömberg, Vattenfall.



Sverige var tidigt ute och började re-dan på 1950-talet att bygga fjärrvärmeverk för att ersätta otaliga ineffektiva och mil-jöfarliga individuella pannor och skorste-nar. Vissa fjärrvärmeverk producerar även el och då används överskottsvärmen från elproduktionen till fjärrvärme. Det kall-las kraftvärme. I dag värms mer än hälften av alla fastigheter i Sverige med fjärrvärme och allt fl er länder utvecklar sina fjärrvär-menät efter svensk modell.

– Det fi nns ett växande internationellt intresse för fjärrvärme. Miljöfördelar-na är ju oerhört stora och faktum är att man skulle kunna värma upp hela Europa med fjärrvärme som producerats enbart av spillvärmen från kontinentens kraftverk, säger Thore Sahlin, ordförande för intres-seföreningen Svensk Fjärrvärme.

Fossila bränslen utfasadeDe svenska fjärrvärmeverken har effektivt fasat ut olja och använder numera näs-tan uteslutande biobränslen tillverkade av avfall från exempelvis skogsbruk och

jordbruk samt spillvärme från industrier. Detta har gjort att Sverige på endast två decennier har kunnat minska sina koldi-oxidutsläpp med 20 procent, vilket enligt Naturvårdsverket är den enskilt största

faktorn till att Sverige når Kyotoprotokol-lets klimatmål.

– Vår grundfi losofi är att ta vara på det som ingen annan vill ha och som annars hade gått till spillo. När väl infrastruktu-ren fi nns, med rör i backen, kan fjärrvär-meverken anpassa sig till nästan vilket bränsle som helst, säger Thore Sahlin.

I allt större utsträckning tillverkar fjärrvärmeverken även biogas, som kan

användas till att producera el i kraftvär-meverken. På sikt kan denna biogas bli ett viktigt drivmedel för transportsektorn.

– Vi arbetar mot transportsektorn, som står inför många utmaningar i omställ-ningen till förnybara bränslen. Biogas är ett av de alternativ som är intressant i den-na process och det gäller att stödja detta med rätt ekonomiska styrmedel.

Fler kraftvärmeverkEn nackdel med fjärrvärme är att det krävs en hög täckningsgrad för att det ska vara lönsamt att bygga nät. Fjärrvär-menäten är väl ut-byggda i områden med fl erbostadshus i de fl esta kommu-ner, men det sker i dag en förtätning i villaområden.

– Det byggs ock-så fl er och fl er kraft-värmeverk och man blir allt duktigare på att ta tillvara spillvärme. Ett exempel är Göteborg, där hela staden i dag värms med endast 15 procent råvara, resten är spillvärme som fjärrvärmeverken tar vara på, berättar Thore Sahlin.

– När vi minskar vår användning av rå-vara för uppvärmning kan denna använ-das till andra områden i stället. Detta är en enormt spännande utveckling, som ger enorma miljövinster, avslutar Sahlin.

Fjärrvärmen – tar tillvara andras spillFjärrvärme är vårt kanske mest flexibla och miljövänliga uppvärmnings-sätt. Nu ökar även möjligheterna för fjärrvärmeverken att producera bio-gas, som på sikt kan ersätta fossila bränslen i transportindustrin.

Fjärrvärme


Vår grundfi lo-sofi är att ta

vara på det som ingen annan vill ha och som annars hade gått till spillo

Thore Sahlin, Svensk Fjärrvärme.

FYRA MÄSSOR.EN MÖTESPLATS.

Ska vi bygga ett hållbart samhälle krävs gemensamma insatser. I september 2011 hålls de fyra mässorna Fjärrvärmemässan, Elmia Fastighet, Elmia Park & Golf och Elmia Waste & Recycling på en och samma gång.

Arrangemanget innebär en av tidernas största kraftsamlingar för fjärrvärme branschen. Förutom hallarna kommer utomhusområdet att användas och över 600 utställare väntas visa upp sina erbjudanden. Missa inte chansen att träffa 20 000 besökare. Boka din monter redan nu på www.elmia.se eller ring 036-15 20 00.

20–22 SEPTEMBER 2011, ELMIA, JÖNKÖPING.

KRAFTSAMLING FÖR FJÄRRVÄRMEBRANSCHEN.

www.swegon.se

I dag kommer du andas in 15 kg luft– se till att det är den bästa!Eftersom vi tillbringar 85% av tiden inomhus behöver vi ett bra och hälsosamt inomhusklimat. Är det inte dags att börja tänka mer på vad vi andas in; hemma, i skolan och på arbetet? Swegon är en av Europas ledande leverantörer av bra och hälsosamma inomhusmiljöer.

Vi är specialiserade på intelligenta och energieffektiva ventilations och klimatprodukter och lösningar för alla behov.

Vi skapar världens bästa inomhusklimat för människor och miljö.



I kärnkraftens barndom gjorde sta-ten en kraftig satsning med AB Atomen-ergi och Studsviketableringen i syfte att utveckla, bygga och driva kärnkraftsan-läggningar i Sverige. Satsningen ledde till att tolv svenska reaktorer, med svensk tek-nologi och inslag av amerikanskt kunnan-de, byggdes. De reaktorer som i dag fi nns i Sverige är en blandning av gamla Asea- och Westinghousereaktorer.

– Satsningen då Sverige skulle ge sig in i atomåldern ledde till att Sverige på 60-ta-let låg i kärnkraftsforskningens framkant. Reaktorer byggdes och de personer som var med under uppbyggnaden, från både KTH, Chalmers, AB Atomen-ergi och Asea Atom, rekrytera-des in till kärnkraftverken, säger Lennart Billfalk, ordförande Svenskt Kärntekniskt Centrum, SKC.

Efter denna stora satsning kom folkomröstningen med ett beslut om att avveckla kärnkraften.

– Sverige hamnade i ett besvärligt läge där kärnkraftens varande hamnade inom parantes. Intresset för ämnet, och forsk-ningspengar till området, torkade ut. På landets institutioner tappades kompeten-sen i samband med pensionsavgångar. Detta hade kunnat leda till en besvärlig

situation för den existerande kärnkraften i Sverige om inte SKC bildats genom en sammanslutning av kärnkraftsintressenter. För trots ett nej i folkomröstningen skulle kärnkraftverken drivas vidare för en vä-sentlig tid framåt.

SKC:s uppdrag blev att skaffa fi -nansiering för att hålla igång centrala forskningsområden som reaktorfysik, re-aktorteknologi och kärnkemi.

Ny kärntekniklagI dag har trenden vänt och intresse för kärnkraft och kärntekniska utbildningar ökar.

– Långsiktigt skulle vi behöva komma tillbaka till att kärnkraften är en del av

svensk energiforskning. Under lång tid har kärnkraften inte fått några statliga pengar alls, utan man har förväntat sig att indu-strin ska ta hand om den biten.

Den 1 januari 2011 träder dock en ny kärntekniklag i kraft som tillåter att en ny reaktor kan ersätta en gammal, om industrin anser det lönsamt. Antalet reak-torer får dock aldrig överstiga nuvarande antal.

– Nästa steg i utvecklingen borde vara att kärnkraft kommer med i de nationel-la forskningsprogrammen. Det är märkligt att den nuvarande, och kanske också fram-tida kärnkraftproduktionen, inte fi nns med i statens energiforskningsprogram.

Med siktet inställt på nya kärnkraftverk kommer behovet av att utbilda människor

till kärnkraftindustrin, och inte minst på myndighetssidan, att öka.

– Vi behöver en svensk energipolicy där kärnkraften är en del av energipolitiken för att klara av energiförsörjningen, uppnå klimatmålen och avveckla fossila energikäl-lor. Därför behöver vi en debatt i samhället där vi tillsammans funderar kring kärn-kraftens roll i energifrågan, säger Billfalk.

Milstolpe för avfallshanteringDe svenska kärnkraftverken genererar kontinuerligt radioaktivt avfall. Enligt vill-korslagen från 1977, som numera ingår i

kärntekniklagen, är det kärnkraftsbola-gens ansvar att hantera avfallet på ett sä-kert sätt. För att klara den uppgiften gick kärnkraftsbolagen på 70-talet samman och bildade Svensk Kärnbränslehantering, SKB, som gavs uppdraget att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärn-kraftverken.

I mars 2011 planerar SKB att lämna in sina ansökningar till Strålsäkerhetsmyn-digheten och Miljödomstolen om att få bygga ett slutförvar i Forsmark för an-vänt kärnbränsle. Om ansökan faller i god jord kan byggandet av kärnbränsleförvaret startas 2015 och tas i bruk 2025.

– Att i mars kunna lämna in ansökning-arna om slutförvaring i Forsmark är en milstolpe i vår verksamhet och en produkt av mer än 30 års forsknings- och utveck-lingsarbete säger Claes Thegerström, vd för SKB.

Först i världenDen svenska ansökan om slutförvaring är världens första för använt bränsle och hög-aktivt avfall. Denna framskjutna position har Sverige enligt Thegerström 70-talets intensiva kärnkraftsdebatt att tacka för.

– Ur diskussionerna inför folkomröst-ningen föddes både villkors- och kärn-tekniklagen som båda mycket tydligt beskriver industrins ansvar för att genom-föra alla åtgärder som behövs för att kun-na ta hand om det avfall som genereras vid kärnkraftsreaktorerna. Lagen gav kärn-kraftsindustrin en mycket stark injektion till att driva programmet framåt och åstad-komma resultat.

Anläggningen i Forsmark ska kunna ta emot allt avfall som produceras vid de

Ny kärntekniklag och världs-ledande planer för slutförvaringDen 1 januari får Sverige en ny kärntekniklag. Det innebär att gamla reaktorer från och med årsskiftet får ersättas med nya. I mars ansöker Sverige dessutom, som första land i världen, om slutförva-ring av radioaktivt avfall. Frågan många ställer sig är om kärnkraft åter håller på att bli rumsrent.

Kärnkraft


Långsiktigt skulle vi

behöva komma tillbaka till att kärnkraften är en del av svensk energiforskning

Lennart Billfalk, ordfö-rande Svenskt Kärntek-niskt Centrum.

SKB:s metod bygger på tre barriärer: det svenska urberget, en buffert av bentonitlera och en kapsel med en insats av segjärn med ett skyddande hölje av fem centimeter ren koppar.


Annons Annons

svenska kärnkraftverken. Det innebär en lagringskapacitet av totalt 12 000 ton an-vänt bränsle som ska förvaras i 6 000 kop-parkapslar.

SKB arbetar efter en speciell metod för slutförvaring av det använda kärnbräns-let. Metoden kallas för KBS-3 och bygger på tre skyddsbarriärer. Det använda kärn-bränslet ska först kapslas in i koppar. De täta kopparkapslar-na ska sedan placeras i urberget på cirka 500 meters djup, inbäd-dade i bentonitlera. När depo-neringen är klar försluts tunnlar och bergrum.

– Många länder har problem med att få förtroende för verk-samheten och få stöd hos lokal-politiker och lokalbefolkning. I Sverige har vi ett starkt läge där 80 procent av befolkningen i Östhammar, och även i Oskarshamn där en inkapslingsanläggning kommer att byg-gas, ställer sig positiva till den här typen av etablering. Det är unikt i ett internatio-nellt perspektiv och resultatet av ett sedan 90-talet mycket långsiktigt arbete där man varit noggrann med att kommunicera och dryfta frågeställningar kring avfallshante-ringen.

Plats för mer avfallAnsökan avser också en inkapslingsan-läggning i Oskarshamn, där bränslet läggs i kapslar för att sedan vattenvägen skep-pas upp till Forsmark för slutförvaring. I dag fi nns bränslet i SKB:s mellanlager i Os-karshamn.

Då kapslarna väl ska skeppas iväg läggs de i transportbehållare med fl era decimeter

tjocka stålväggar, vilket gör att strålningen dämpas och kapslarna kan hanteras, varef-ter de åtta åt gången fraktas iväg.

– I Forsmark transporteras behållarna med specialfordon till slutförvaringsplat-sen där de sänks ner tunnlar. Den typen av teknik har vi tillämpat sedan mitten av 80-talet och används när vi i dag hämtar

upp bränsle från Ringhals och Forsmark.

Ett framtida avfall från gene-ration IV-reaktorer kan komma att förändra mängden och sam-mansättningen av avfallet, men inte hur det förvaras.

– Då den nya kärntekniklagen tillåter uppförande av nya reak-torer, som ersättning av en gam-mal, kan det komma att generera mer avfall. Detta eftersom nya reaktorer sannolikt kommer att

vara större än den som tas ur bruk. När det gäller slutförvaring skulle vi behöva göra en ny ansökan för att utvidga förvaringsvoly-merna, eftersom den nuvarande ansökan bara gäller för de befi ntliga reaktorerna. Däremot är bedömningen att det fi nns plats att förvara ytterligare avfall i Forsmark, fastslår Claes Thegerström.

NIBE F1245 är effektivare än sina föregångare och ger dig kontroll över uppvärmningen genom en revo-lutionerande användarvänlighet. Det gör att du på ett begripligt sätt kan ta kontroll över din uppvärmning. Intuitiv och sparsamNyskapande display och enkla menyer gör att du smidigt kan styra förbrukning och överblicka exempelvis drifttid, eller skapa egna, personliga inställningar. Det innebär både sänkt energikostnad med upp till 80% och minskad koldioxidpåverkan!

EffektivDu får allt varmvatten du behöver – när det behövs; ny teknik med hög effektivitet ser till att förråden alltid är fyllda.

Smidig kompletteringSmart design ger dig möjlighet att utöka med de tillbehör du tycker behövs i just ditt hushåll, exempelvis ventilationsenhet eller poolvärme. Allt styrs via värmepumpen och du behåller dessutom de rena, snygga linjerna.

Ljudet av tystnadNIBE F1245 är byggd för att låta så lite som möjligt, med bland annat ljudisolerad kyldel och kraftigt redu-cerade resonansnivåer. Det betyder att du hör tystnad, snarare än ett svagt ljud.

Läs mer om våra bergvärmepumpar på www.nibe.se/nyhet

SÅ AVANCERAD ATT DET ÄR ENKELT. HUR ÄR DET MÖJLIGT?NIBE™ F1245 | BERGVÄRMEPUMP

t du hör tystnad, snarare än ett atagt ljud.sv

äs mer om våra bergvärmepumpar Läåpå www.nibe.se/nyhet

Det finns tre kärnkraftverk i Sverige som produ-cerar el: Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Sammanlagt har dessa kärnkraftverk tio re-aktorer. Barsebäcks båda reaktorer stängdes 1999 respektive 2005 till följd av politiska be-slut. I Sverige svarar kärnkraften för ungefär hälften av vår elförsörjning eller drygt 60 TWh (miljarder kilowattimmar).

Svenska kärnkraftverk

Foto: Vattenfall.se

Claes Thegerström, vd Svensk Kärnbränslehan-tering.Foto: SKB/Curt-Robert Lindqvist



föreställning. För att lyckas gäller det att knyta till sig rätt partners i rätt tid. Det här är bara början på en resa där vi kom-mer att se branschöverskridande strate-giska partnerskap och nya affärsmodeller växa fram. Den som lyckas med detta kommer att vara först ut med ett me-ningsfullt erbjudande till kunden och bli vinnaren inom smart, fastslår Sofi e Man-nerstråle.

Rapporten ”Smart så in i Norden” har tillkommit som en uppföljning på Ernst & Youngs globala Smart-rapport ”Seeing Energy Differently”, där det framkom att det svenska smarttåget redan passerat re-sans första anhalt med införandet av smar-ta mätare. Den nordiska studien baseras på intervjuer med ett 30-tal aktö-rer inom energibranschen.

Rapporten visar att det rå-der en förvirring kring smart-begreppet, men också att förståelsen har ökat i takt med att diskussionerna kring smart grids kommit igång.

– I början talade man om huvudkomponenterna i smart: intelligenta nät, smarta mätare och smarta hem. Nu används smartbegreppet i en vidare bemärkelse och syftar på det energieffek-tiva system som optimerar användningen av fl uktuerande energislag, som vind och

sol, och även möjliggör en medveten och energisnål elanvändning, säger Sofi e Man-nerstråle, ansvarig för energisektorn inom Ernst & Youngs konsultverksamhet.

Smart kommer att påverka hela värde-kedjan i branschen och Ernst & Young be-traktar förändringen som en evolution.

Ingen enmansföreställningFör att ta smart till nästa fas behövs tydliga incitament.

– Ett dilemma är att investeringarna och intäkterna inte kommer att tillfalla samma part. Nät-bolagen kommer att stå för den tunga investeringen i in-frastruktur medan elhandels-bolagen och producenterna kammar hem vinsterna. Där-för behövs subventioner och ett regelverk som tar hela vär-dekedjan i beaktande och ska-par incitament för den smarta utvecklingen.

Den avgörande frågan för att få smartsamhället i spinn går tillbaka till kunden.

– I dag vill kunden inte engagera sig så

mycket i sin el-förbrukning. Dä-remot vill alla spara pengar och ha det bekvämt och få positi-va upplevelser. Det företag som lyckas paketera ett erbjudande som kunden en-gagerar sig i, och vill betala för, kommer att bli marknadens vin-nare.

För att skapa och kommersia-lisera kundnyttan, men även före att kopp-la upp hushållen och applikationerna mot det smarta nätet, kommer energibolagen att behöva inleda samarbeten med aktörer från andra branscher som telekom, teknik-utvecklingsföretag och tillverkare av kon-sumentprodukter.

– Den stora utmaningen för många en-ergibolag är att skapa samarbeten under innovationsfasen. Smart är ingen enmans-

Smart så in i NordenSverige och övriga Norden ligger i framkant inom smart energiutveckling. Det visar en studie som revisions- och rådgivningsföretaget Ernst & Young genomfört. När övriga världen ligger i startgroparna och pratar om att införa smarta mätare, rustar Sverige redan för nästa steg.

I dag vill kunden

inte engagera sig så mycket i sin elförbruk-ning. Däremot vill alla spara pengar och ha det bekvämt

Energiutveckling


– Smart är ingen enmansföreställning. För att få spinn på verksamheten krävs en tydlig reglering och samarbete, säger Sofi e Mannerstråle, ansvarig för konsultverksamheten inom energisektorn på Ernst & Young.

Solljus producerar och säljer marknadens bästa och mest energibesparande belysning för industri, sportanläggningar, lantbruk, gatubelysning mm. Kombinera ett överlägset ljus med lägre energikostnad tack vare vår unika konstruktion.

Det optimala ljuset för energi och miljö

– Spar upp till 80% energi

FÖRE EFTER

Tel: 063-181154 • www.solljus.se



Energifrågor fi nns i de fl esta delar av en kommuns verksamhet. Kommunerna är därför en viktig aktör för att uppnå en hållbar energianvändning. Energimyndig-hetens program Uthållig kommun är ett unikt samarbete med mer än en femtedel av landets kommuner. På myndighetens initiativ genomfördes programmet som ett pilotprojekt 2003-2007 tillsammans med fem kommuner i landet. Syftet var bland annat att utveckla de lokala aktörernas ar-betssätt och bredda kunskapsbasen inom energiområdet. Lärdomar från pilotpro-jektet låg sedan till grund för utformning-en av den fortsatta programverksamheten.

– Det blev ett större gensvar än vad vi hade räknat med. Hela 66 kommuner ville vara med i det fortsatta sam-arbetet. Så uppdraget har vuxit fort under den andra etappen. Regeringen har också kommit med ett en-ergieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting

ELCERTIFIKATS-DAGEN

13 januari, Tekniska Museet, Museivägen 7, StockholmLäs mer på: www.svebio.se

Arrangerat av: Arrangerat av:Medarrangör:Sponsor:

FÖR 17:E ÅRET I RAD!

PELLETS 2011Konferens, utställning och studiebesök 1-2 februari i Falkenberg

Läs mer på: www.svebio.se

Bioenergi nu Sveriges

största energislag!

för att fl er ska få möjlighet att fokusera på energifrågorna, berättar Maria Steinbach Lindgren, ansvarig på Energimyndigheten för Uthållig kommun och det nya energief-fektiviseringsstödet.

Erfarenhetsutbyte i nätverkEnergimyndigheten ansvarar för Uthållig kommun genom att bidra med expertkun-skap och nätverksbyggande. Nätverken fungerar som kunskaps-, informations- och erfarenhetsutbyte i specifi ka frågor mellan kommuner, Energimyndigheten och övriga deltagare. Målsättningen är att in-tegrera energi- och klimatfrågorna i alla beslut som fattas inom kommunen. Sam-arbetet sker inom olika temaområden, exempelvis hur kommunen kan driva ett framgångsrikt strategiskt arbete kring en-ergieffektivisering i fastigheter.

– Ett annat temaområde som har fått stort genomslag rör tunga, långsiktiga pla-neringsfrågor. Det kan röra allt ifrån hur man planerar kommunen till hur man in-tegrerar transportplanering i stadsplane-ringen, berättar Maria Steinbach Lindgren.

Bra organisation avgörandeDen enskilda kommunen väljer, äger och driver sina egna konkreta aktiviteter inom Uthållig kommun, förklarar hon vidare.

– Det är kommunens egen vil-ja och drivkraft som avgör hur lyckat deltagandet i programmet blir. Många jobbar väldigt bra med energifrågorna. Hos dem som deltar i programmet har det ju funnits en viljeinriktning re-dan från början med en politiskt förankrad avsiktsförklaring.

– Utmaningen är att få en bra organisation så att inte frågor-na faller mellan stolarna. Det är viktigt att nå ut med rätt information till de tjänstemän i förvaltningarna som har hand om beslut i olika viktiga skeden, till exem-

pel upphandlare, så att det ställs relevan-ta miljökrav inför ett upphandlingsbeslut som kanske avgör för fl era år framöver.

Den nuvarande etappen av Uthållig kommun sträcker sig fram till år 2011.

– Många kommuner vill fortsätta sam-arbetet i någon form. Vi tror väldigt mycket på det här konceptet, att jobba i ett starkt nätverk med en stor aktör som kan hålla ihop nätverket. Regeringen lämnar besked senare i december. Då vet

vi om det blir någon fortsätt-ning.

EnergieffektiviseringsstödRegeringen satsar även på att förstärka det lokala och regio-nala energi- och klimatarbetet i landet genom att ge statligt stöd till kommuner och lands-ting som arbetar strategiskt med energieffektivisering. Alla kom-muner och landsting som åtar

sig att arbeta aktivt med energieffektivi-sering erhåller ett årligt ekonomiskt stöd som söks hos Energimyndigheten. Totalt avsätts 99 miljoner kronor per år i ett fem-årigt energieffektiviseringsprogram för pe-

rioden 2010-2014.– Resultatet är mycket

lyckat. I stort sett alla kommuner och lands-ting har sökt redan för-

sta året, berättar Maria Steinbach Lindgren.

Lyckat energisamarbeteöver kommungränsernaEn viktig del i Energimyndighetens arbete med att göra energi-frågan till en del av samhällsutvecklingen är programmet Uthållig kommun. Detta unika samarbete involverar mer än en femtedel av landets kommuner.

Uthållig kommun

Text Clas Lewerentz

Maria Steinbach Lindgren, Enhetschef – Uthållig kom-mun, Energimyndigheten.

Vi tror väldigt mycket på det

här konceptet, att jobba i ett starkt nätverk som kan hålla ihop nätverket



Mats Holmqvist, Svensk ventilation:

– Vi kan halvera energiförbrukningenFör Svensk ventilation står klimatfrågan högst upp på agendan.– Med befintlig teknik kan vi halvera energiförbrukningen i svenska byggnader, säger Mats Holmqvist, ordförande Svensk ventilation.

– För klimatets skull borde energibesparingsåtgärder i stora fastigheter tas på allvar av politikerna, säger Mats Holmqvist, ordförande Svensk ventilation.

38 procent av all energi förbrukas i våra byggnader, en tredjedel därav är kopplad till ventilationsfrågor. Men med befi ntlig teknik kan förbrukningen halv-eras.

– Den stora potentialen för energioptimering fi nns i det be-fi ntliga byggnadsbeståndet. De största besparingarna fi nns att göra i fastigheter som rymmer allt från kontor till vård- och ut-bildningslokaler. Genom att till-läggsisolera, byta fönster samt se över belysning och ventila-tion kan vi enkelt halvera den to-tala förbrukningen, säger Mats Holmqvist.

Hittills har fl erbostadshusen lyfts fram som intressanta objekt för energioptime-ringsåtgärder. Det är i sig glädjande och ett steg i rätt riktning. Nästa steg vore att in-kludera övriga byggnader och tänka ener-gibesparing över hela linjen.

– Tittar vi på ventilationsbiten är poten-tialen inte så stor i bostadshus, utan stör-re i andra byggnader. Men eftersom det är dags för renovering av miljonprogrammen stannar debatten ofta där, det är olyckligt. Den stora utvecklingspotentialen för att begränsa energiförbrukningen och bidra till att uppnå klimatmålen, fi nns i det öv-riga fastighetsbeståndet.

En politisk fråga– Varje år installerar våra medlemsföretag ny ventila-tionsutrustning runt om i landets byggnader. Ett arbete som kraftigt bidrar till att sän-ka energiförbrukningen. Om man skulle jämföra energi-besparingen med bilar, skulle man behöva ställa av 35 000 personbilar varje år för att komma upp i samma siffra.

Den siffran skulle kunna dubblas om det blev fart på investeringarna.

– Tyvärr är det svårt att få gehör för de energibesparingar som kan göras. Många fastighetsägare har inte tillräckligt med kunskaper för att inse fördelarna med att

investera i energibesparingsåtgärder. Inte heller har politiker visat intresse för att un-derstödja investeringstakten, men för kli-matets skull borde frågan lyftas högre upp på agendan.

I en energieffektiv byggnad, där ventila-tion och belysning setts över, är inomhus-klimatet dessutom bättre.

– Det betyder att människor mår bra och att arbetseffektiviteten är högre, jäm-fört med en fastighet med dålig ventilation. Forskning har dessutom visat att bra ven-tilation minskar antalet sjukdagar hos de anställda. Det i sin tur ger nöjdare hyres-gäster och mer attraktiva fastigheter, fast-slår Mats Holmqvist.

Energioptimering

Text Christina B. Winroth

Om man

skulle jämföra energibespa-ringen med bilar, skulle man behöva ställa av 35 000 personbilar

Fler än vartannat småhus använder värmepump i dag. Ökningstakten ligger på 100 000 installationer per år. Här har berg-värmepumpen haft en enorm marknads-tillväxt de senaste tio åren. Bara i år har försäljningen ökat med tio procent.

– Vi har sett att ROT-avdragets utform-ning har gjort att fl er väljer att investera i bergvärme, snarare än luft-vattenvärme-pumpar där vi ser en nedåtgående trend, säger Martin Forsén, vd på Svenska värme-pumpföreningen.

Snabb återbetalningInvesteringskostnaden för bergvärme är relativt hög. Rikspriset för en normalin-stallation i en villa ligger i dagsläget på 140 000 kronor. Men Martin Forsén räk-nar med att återbetalningstiden på investe-ringen kan nås inom fem till sju år. Den här typen av värme täcker normalt 95 procent av värmebehovet för en villa.

ökat med 50 procent i år. Visserligen från låga nivåer, men det visar hur tendensen är, säger han.

Tuff konkurrentDen tuffaste konkurrenten är fjärrvärmen. Samtidigt är fjärrvärmepriserna som högst i storstäder. Martin Forsén menar att med nuvarande fjärrvärmekostnader går det att kapa 30 procent av driftkostnaderna i Stockholm med hjälp av värmepumpar.

En annan orsak som kan gynna värme-

pumpar i fastigheter är kommande hårda-re krav på energianvändning i nybyggda hus. Dessutom upplever han att EU:s nya så kallade ekodesigndirektiv, som ställer krav på energieffektivitet från tillverkarnas sida, är en ytterligare draghjälp. Bland an-nat ska energieffektivitet jämföras mellan olika värmepannor, solfångare och värme-pumpar samt i olika kombinationer.

– Det framgår väldigt tydligt att värme-pumparna är det energieffektivaste syste-met, säger Martin Forsén.

Totalt fi nns det runt 800 installationsfö-retag i landet som utför installationer av värmepumpar. Det totala försäljningsvär-det beräknas uppgå till 8 miljarder kronor i år.

– Fler än vartannat småhus använder vär-mepumpar i dag. Och ingenting tyder på att det skulle bli sämre i framtiden, säger Mar-tin Forsén.

Värmepumpar bryter ny markOm fem år kan det finnas närmare 1,4 miljoner värmepumpar installerade i svenska bostäder, de flesta i småhus. Nu siktar branschen in sig på större fastigheter.

Värmepumpar


Vi mär-ker nu att

framgångarna på villasidan har smittat av sig

Uppstickaren är luft-luftvärmepumpar som har haft en försäljningsökning på 30 procent i år. Den är förhållandevis billig i inköp och idealisk för hus med direktver-kande elradiatorer. Bergvärmen kräver vat-tenburna element.

Tekniken med värmepumpar greppar nu också tag i kommersiella fastigheter och fl erbostadshus.

– Vi märker nu att framgångarna på vil-lasidan har smittat av sig. Bara i Stock-holmstrakten har antalet installationer

Box 54, 774 22 Avesta. Tel 0226-860 00 · [email protected] · www.ostberg.com

VI GJORDE DET DÅ...Redan år 2001 belönades vårt aggregat Heru 50 S

med ett 1:a pris i Statens Energimyndighets tävling för

energiåtervinningsaggregat.

Våra energiåtervinningsaggregat HERU ger ett

hälsosamt inomhusklimat och uppvärmningskostna-

derna minskar. HERU återvinner upp till 86% av den

energi som annars går förlorad. Både till- och frånluften

filtreras med F7-filter. HERU förhindrar även torr inom-

husluft.

...NU ÄR DET DAGS IGEN!Vårt nya energiåtervinningsaggregat HERU 90 T EC 2

med EC-motorer har den högsta temperaturverknings-

graden, och med lågt SFP (Specific fan power) ger det

den lägsta årliga energianvändningen enligt Energi-

myndighetens provning i februari 2010 för jämförbara

FTX-aggregat.

Alla våra HERU-modeller finns med EC-motorer.

*Enligt Energimyndighetens provning i februari 2010 för jämförbara FTX-aggregat. Provning av temperaturverkningsgraden har mätts vid luftflödet 45 liter/sekund, lämpligt för hus på 130 m².

Heru 90 T EC 2 är det effektivasteenergiåtervinningsaggregatet på marknaden*

TEMPERATUR-

VERKNINGSGRAD

OCH BÄST

ÅRLIG

HH

ÖÖGGSSTT

EENN

EERR GG II BB EE SS PPAA

RRII NN

GG*

*

NU ÄR DET BEVISAT!NU ÄR DET BEVISAT!



Vindkraft ger industri- och exportmöjligheterSverige bör utnyttja samarbetsmekanismerna i EU:s förnybarhetsdirektiv. Det kan ge både en industriell utbyggnad och en exportmarknad för grön vindkraftsel, menar Svensk Vindenergis vd, Annika Helker Lundström.

För Sveriges del innebär förnybar-hetsdirektivet att förnybara energikällor ska stå för minst 49 procent av landets energi-användning år 2020. För att kunna nå det målet behövs mer vindkraft. Det fi nns ock-så andra goda incitament för en utbyggnad av vindkraften i Sverige, resonerar Annika Helker Lundström.

– Sverige är inte ensamma längre utan en del utav Europa. Vi är sammanbundna med det europeiska elnätet och elproduk-tionen ute i Europa där det fi nns väldigt mycket fossil kraft. Om Sverige får ett överskott av förnybar el så kan vi sälja den till andra länder inom EU. Det innebär ex-portintäkter. Om projektet dessutom ligger inom ramen för EU:s samarbetsmekanis-mer innebär det att andra länder bekostar vår utbyggnad. Samtidigt bidrar vi till att reducera de fossila utsläppen i Europa.

Stark konkurrensfördelAnnika Helker Lundström ser stora möj-ligheter för svensk vindkraft när det gäller

samarbetsmekanismerna i EU:s förnybar-hetsdirektiv. För att uppnå sina nationella åtaganden kan en EU-medlemsstat ingå av-tal med en annan medlemsstat om att köpa eller sälja ett förnybart värde i förhållande till den egna statens åtagande.

– Här har vi en konkur-rensfördel gentemot andra EU-länder eftersom produk-tionskostnaden för vindkraft är låg i Sverige. Om vi kan ut-nyttja samarbetsmekanismer-na så är det andra länder som betalar utbyggnaden medan Sverige tillskansar sig fördelar-

na utav det ekonomiskt. Vi kan få både en

industriell utbyggnad och en exportmark-nad. Därför är det viktigt att regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att förhandla fram samarbets-projekt så att Sverige kan börja jobba i den här riktningen.

Olyckligt försvarsbeslutDå kostnaderna är bland de läg-sta i världen har Sverige ovan-ligt goda förutsättningar att producera el från vindkraft. Detta förutsätter dock att vind-kraften kan sättas upp där det blåser mycket. I våras införde Försvarsmakten ett temporärt förbud för all ny vindkraft inom en radie på 40 km från samtliga militära fl ygplatser i landet. Beslutet innebär att en yta lika stor som Danmark undantas vindkraft. Uppemot 1 000 vindkraftverk med investeringar på

över 25 miljarder kronor hotas.– Inom EU är det bestämt att 20 procent

av energikonsumtionen år 2020 ska komma från förnybara käl-lor. Regeringens mål för Sverige är 50 procent, varav vindkraftens bidrag förväntas bli stort. I ljuset av detta är försvarets agerande ytterst olyckligt, säger Annika Helker Lundström och tillägger:

– Energimyndigheten har pe-kat ut knappt två procent av Sveriges yta som riksintresse för vindbruk. Vår granskning visar att mellan 7 och 29 procent av

stoppområdena i de berörda länen är utpe-kade som riksintresse för vindbruk. Därför är det viktigt att regeringen låter en obe-roende part göra en samhällsekonomisk bedömning och oberoende analys av För-svarsmaktens beslut.

Vindkraft

Text Clas Lewerentz

Annika Helker Lund-ström, vd för den svens-ka vindkraftsbranschens paraplyorganisation Svensk Vindenergi.

20 pro-cent av

energikonsum-tionen år 2020 ska komma från förnybara källor

E.ON är ett av världens största pri-vatägda energiföretag och en mycket aktiv vindkraftaktör på den nordiska marknaden. Globalt reser före-taget just nu i storleksordning-en två nya vindkraftverk per dygn. En fjärdedel av investe-ringarna i elproduktion 2010-2011 går till förnybar energi och den största delen läggs på vindkraft. E.ON är en ledande aktör inom havsbaserad vind-kraft och står för 40 procent av Europas installerade vindkraftskapacitet till havs 2010. Företaget bygger även ut i Sverige, men här handlar det om landba-serade kraftverk.

– Vår målsättning är att vara en av de

tre största aktörerna på vindkraftsidan i Norden de kommande åren. För närva-rande har vi 52 MW vindkraft under kon-struktion i Sverige. Under 2010 har vi också åtagit oss att bygga 207 MW i Dan-mark, berättar Mark Porter.

Liten marknad som växerSverige är i dag en av E.ON:s minsta marknader ifråga om storlek, men har samtidigt en av de största tillväxtpotentialerna vad beträffar landbaserad vind-kraft, framhåller Mark Porter.

– I det avseendet är det defi -nitivt en stor marknad. Sverige är stort med många landområ-den där det är möjligt att bygga

lönsamma vindkraftverk. Det fi nns också utmärkta lägen för havsbaserad vindkraft och vi tittar även på sådana alternativ, men den typen av satsningar är relativt kostsamma för närvarande. Den landba-

Sverige har stor potential för ut-byggnad av landbaserad vindkraft och befinner sig fortfarande i ett ti-digt utvecklingsskede. Utmaningarna är att få folkopinionen med sig och undvika överraskningar, säger Mark Porter, vd för E.ON Vind Nordic.

Stor tillväxtpotential för vindkraft på landVindkraft

Text Clas Lewerentz

serade vindkraften är mer kostnadseffek-tiv i dag.

Det är många faktorer som gör Sveri-ge till en fördelaktig marknad för vindkraft. Mark Porter räknar upp ett bra kraftled-ningsnät, en väl fungerande certifi katmarknad och en re-lativt kort tillståndsprocess.

– Men i alla slags projekt där du gör långsiktiga inves-teringar så vill du undvika överraskningar, som exem-pelvis Försvarsmaktens beslut att stoppa vindkraft runt alla militära fl ygplatser i landet. Sådant skapar osäkerhet. För vår egen del så har vi inte påverkats i någon större utsträckning av beslutet, men över-raskningar av det här slaget kan lägga hin-der i vägen.

Opinionsbildning viktig– En annan viktig utmaning är att under-

hålla allmänhetens positiva inställning till vindkraften. De fl esta är positiva till vind-kraft, men vi måste tänka på att inte ta

detta för givet utan vi måste ständigt arbeta på att få män-niskor att stödja en utbygg-nad.

– När jag tittar på den all-männa debatten i dag så möter jag en del ståndpunkter som inte alltid är sakliga eller fakta-baserade. I takt med att vind-kraften växer i landet måste vi

påminna människor om att detta är en väl-digt positiv utveckling – betydligt bättre än de andra energialternativ som är tillgäng-liga i dag. På sikt måste vi nå ut med denna ståndpunkt så att människor förstår situa-tionen i stort och inte låser sig vid ensidiga ståndpunkter som att vindkraft är bullrigt eller kostsamt. Rent generellt tycker jag att trenden går mot en allmän acceptans, av-slutar Mark Porter.

De fl esta är posi-

tiva till vindkraft, men vi måste tänka på att inte ta detta för givet

Mark Porter, vd, E.ON Vind Nordic.



Fokuserat arbete för hållbar energianvändningDe senaste åren har det uppstått en helt ny acceptans för frågor kring hållbar energianvändning i Sverige, vilket underlättat i arbetet för en mer energieffektiv utveckling. Detta märks inte minst på byggmarknaden, där allt fler projekt och initiativ nu introduceras.

Inom energiområdet, liksom inom infrastruktur, gäller det att ligga före ut-vecklingen när man planerar och bygger nytt. Tomas Berggren, ansvarig för energi-effektivisering i byggnader på Energimyn-dighetens enhet för industri och byggnader, anser dock att energins framtid är en svår fråga samtidigt som det är en härlig utma-ning att bidra till och främja utvecklingen mot ett hållbart energisystem.

– Vi är så otroligt beroende av energi och för att vi ska klara utvecklingen fram-över gäller det att planera många år i för-

väg. Sverige har högst andel förnyelsebar energi i EU, men det fi nns fortfarande en stor teknisk och ekonomisk potential för en effektivare energianvändning, samtidigt som andelen förnyelsebar energi kan öka, anser han.

Både regeringen och EU har satt upp mål för energiutvecklingen, som dels hand-lar om en minskning av energianvändning-en och dels handlar om att utvecklingen måste röra sig mot mer förnyelsebar ener-gitillförsel. På fl era områden har lagstift-ningen skärpts samtidigt som satsningar för att främja utvecklingen har ökat.

– Energimyndigheten arbetar främjan-de och verkar för att påskynda ny teknik bland annat genom olika teknikupphand-lingar där vi, tillsammans med köparna,

en med 20 procent fram till 2016. Dessut-om arbetar företagen aktivt för en hållbar energianvändning. Däremot har vi bekym-mer med upprustningen av miljonpro-grammet – renoveringar kommer inte att minska energianvändningen i den utsträck-ning som politikerna tror, åtminstone inte

med de ekonomiska förutsätt-ningar som fi nns, säger Kurt Eliasson, vd för SABO.

Tillsammans med Energi-myndigheten arbetar SABO för att få fram mer kost-nadseffektiva metoder för att minska energianvänd-ningen, bland annat genom teknikupphandlingar. En av dessa är ett projekt om vär-

meåtervinning, där två innovativa lösning-ar ska installeras i sju provhus.

– Systemen ska utvärderas under ett år och först därefter utses en vinnare. SABO är också med och driver teknikupphand-lingar för rationella tilläggsisoleringar och system för individuell mätning, berättar Kurt Eliasson.

Misslyckade energideklarationerSABO har länge drivit en linje om att dela in energideklarationerna i två tyd-liga steg, där steg ett innebär en de-

klaration av byggnadens energianvändning och steg två att besiktning endast görs i de byggnader där det fi nns stor potential för att minska energianvändningen. Detta skulle leda till färre men kva-litetsmässigt bättre besikt-ningar och åtgärdsförslag.

– Tyvärr har Boverket valt att inte gå på vår linje och en-

ergideklarationerna har i stället blivit ett mycket kostsamt misslyckade.

För att driva energieffektiviseringen vi-dare måste det i första hand bli en bättre balans mellan upplåtelseformernas ekono-miska villkor.

– Vi föreslår därför till exempel införan-det av låg moms på hyror och slopad fast-ighetsskatt för hyresrätter, avslutar Kurt Eliasson.

Energieffektivisering

Text Sandra Ahlqvist

ställer krav på funktioner och tillväga-gångssätt som ligger i linje med en hållbar energiutveckling, berättar Tomas Berggren.

Skaffa mer kunskapArbetet mot en förändrad energianvänd-ning är ofta komplext och måste utföras på fl era olika nivåer. Teknikutveck-ling, pilothandläggningar, forsk-ning och demonstrationer kring olika projekt är därför alla vik-tiga beståndsdelar för att befästa utvecklingen.

– Mycket av vårt arbete hand-lar om att skaffa sig kunskap om vad nästa steg är, vilka konse-kvenser det kan innebära och vad som i slutänden är lönsamt både ekonomiskt och miljömässigt. Därför syss-lar vi mycket med åtgärder kring informa-tion och projekt i samarbete med olika målgrupper, där vi tillsammans tar fram ny teknik och forskning.

Ett av Energimyndighetens uppdrag är att främja en utveckling så att riksdagens miljömål att halvera energianvändningen i byggnader till 2050 nås och inom ramen för det drivs många projekt kring ombygg-nationer av bland annat sjukhus, skolor, kontor och bostäder.

– Att forska och bygga långsiktigt innebär mer än att Sverige ska få en håll-bar energiutveckling. Vi befi nner oss i en oerhört svår situation glo-balt där kol, olja och gas står för cirka 80 procent av all energi och den siffran ökar. Vi har möjlighe-ten att visa vägen för andra länder och föregå med gott exempel. Det handlar bara om att bestämma sig, fastslår Tomas Berggren.

Innovativa tekniklösningarSABO, Sveriges Allmännyttiga Bostads-företag, arbetar på sitt håll med att en-ergieffektivisera bostadsmarknaden. De kommunala bostadsföretagen har starkt fokus på energifrågor och 101 av SABO:s medlemsföretag har antagit en gemensam målsättning om energi, kallad Skåneinitia-tivet.

– Målet är att minska energianvändning-

Att forska och bygga lång-

siktigt innebär mer än att Sverige ska få en hållbar en-ergiutveckling

KBAB:s punkthus, Seglet, är byggt med en superisolerad fasad, vilken tillsammans med andra byggnadstekniska detaljer gör att huset under normala förhållanden inte kräver någon uppvärmning alls. Huset är därmed oerhört energieffektivt.

Foto

: KB

AB

Kurt Eliasson, vd för SABO.

Tomas Berggren, Energi-myndigheten.

Foto

: Ene

rgim

ynd

ighe

ten

WWW.NATIONELLAVIND2011.SENätverket för Vindbruk

HÄR MÖTS NÄRINGSLIV OCH OFFENTLIG SEKTOR

FÖR 8:E ÅRET I RAD

11-12 MAJ | 2011 | KALMAR



användning av energi, inte minst i form av el, innebär en kraftig utväxling i form av

sysselsättning, tillväxt och väl-stånd, menar han.

– Man får inte glömma att el är en råvara, som i den indu-striella processen ger ett mycket stort förädlingsvärde. En mega-watt el rätt använd ger tjugo-falt mer i form av exportintäkter och sysselsättning. Energin är en omistlig del i den industriel-la värdekedjan. Om skatter och andra pålagor tvingar fram ett

energisparande in absurdum har man gjort en ordentlig tankevurpa, säger Kenneth Er-iksson.

Ett av SKGS:s främsta krav är en ut-byggnad av den svenska kärnkraften för att säkra in-dustrins tillgång till stabil och kostnadseffektiv el. Organi-sationen efterlyser en större långsiktighet i energipolitiken och vill se blocköverskridande överenskommelser.

– Det går inte att ompröva beslut vart fjärde år. Det tar

många år innan nya reaktorer kan stå kla-ra och sedan ska de fungera i 30, 40 år. Vi hoppas på ett brett energisamarbete mel-lan Alliansen och Socialdemokraterna, så att industrin får de förutsättningar som be-hövs för att säkra landets tillväxt och väl-stånd.

På SCA har energi- och klimatfrå-gorna legat i fokus i många år. Ett av de mål man nu arbetar för är att minska utsläppen av växthus-gaser med 20 procent mellan 2005 och 2020. Ett viktigt red-skap är ett omfattande resurs- och miljöledningssystem, där så gott som all energianvänd-ning, transporter och utsläpp redovisas i detalj och är tred-jepartsverifi erade. Ett kvitto på att arbetet är framgångsrikt är att SCA nyligen utsågs till bästa svenska företag i koldioxidredovisning av den stora klimatundersökningen Carbon Disclosure Project.

– Vi har stenkoll på hela pro-duktionsledet och redovisar upp till 99 procent av energianvänd-ningen. Vi vill veta att varje krona som satsas på miljöför-bättringar ska ha effekt och alla investeringar genomgår en noggrann miljöanalys, berättar Patrik Isaksson, Vice President Environmental Affairs.

För att energieffektivisera alla processer så långt det bara går har SCA utvecklat programmet E-save, där

Svensk industri energieffektiv

man jobbar globalt med samtliga anlägg-ningar, inte minst pappers- och massabru-ken, som är mycket elintensiva.

– E-save förutsätter ett starkt engage-mang från våra anställda och det är gläd-jande att notera att så är fallet. Sedan projektets start 2003 har vi genomfört

1200 projekt och genom dessa kraftigt minskat energiförbruk-ningen, berättar Per-Erik Eriks-son, Vice President Energy.

– Man kan inte sätta någon gräns för hur långt det går att ef-fektivisera, det fi nns alltid poten-tial för förbättring. Det viktiga är att få in energieffektiviseringen i det dagliga arbetet och inte ha det som ett projekt vid sidan om. Det handlar både om tekniska åt-

gärder och om att ändra beteenden, säger han.

Producerar förnybar energiSCA har också satsat på att pro-ducera egen, förnybar energi. Fokus ligger på biobränslen, som utvinns ur restprodukter och vindkraft. SCA har under 2000-talet genomfört stora inves-teringar på fl era fabriker i Sveri-ge för att ersätta fossila bränslen och öka biobränslebaserad el-produktion. Ett annat exempel

är en av SCA:s anläggningar i Tyskland där man nästan helt kunnat eliminera fos-

sila bränslen genom att utvinna energi ur dels egna spillprodukter och dels ur regio-nens avfall. En viktig aspekt av miljöarbetet är också återplan-tering av skog. SCA är Euro-pas största privata skogsägare och skogen har en nettotillväxt (tillväxten är större än uttaget) på en procent om året. Denna nettoökning av virkesförrådet absorberar hela koncernens ut-släpp av koldioxid.

– I ett större scenario är skogstillväxten en oerhört vik-tig del av lösningen för att komma tillrät-ta med den globala uppvärmningen. Om hälften av de brukade skogarna i världen hade samma nettotillväxt som våra skulle alla koldioxidutsläpp bindas i växande skog, förklarar Patrik Isaksson.

”El ger tillväxt”Arbetet med att effektivisera energianvändningen är nöd-vändigt och positivt, framhål-ler Kenneth Eriksson, Chief Operating Offi cer på SCA samt ordförande för SKGS, som är ett samarbete i energifrågor mellan basindu-strins branschorganisationer. Men han är kritisk mot en energipolitik som han an-ser fokuserar alltför ensidigt på att minska energianvändningen inom industrin. I stäl-let bör politiken ta fasta på att industrins

Energi och klimat


Den svenska industrin ligger i frontlinjen när det gäller att minska energianvändning och skadliga utsläpp. Effektiva processer, återanvändning av restprodukter och detaljerade kontrollsystem är några av faktorerna bakom det framgångsrika miljöarbetet.

Vice President Environ-mental Affairs Patrik Isaksson, SCA.

Kenneth Eriksson är Chief Operating Offi cer på SCA samt ordförande för SKGS.

Vice President Energy Per-Erik Eriksson, SCA.

Vi vill veta att

varje krona som satsas på miljö-förbättringar ska ha effekt



Nätverket Olja & Gas, NOG, grundades 2001 på initiativ av En-ergimyndigheten, för att skapa ett forum för diskussioner och kun-skapsutbyte om oljans och gasens betydelse för viktiga samhällsfunk-tioner. Nätverket administreras av ÅF och arrangerar varje år ett antal seminarier, som sedan kan ligga till grund för den energipolitiska debat-ten.

– Vi vill bygga upp en bred kom-petens kring fossila bränslen och följer noggrant trenderna på den in-ternationella oljemarknaden ur poli-tiskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. NOG är den enda institu-tionen i Sverige som konsekvent för-medlar information om olja och gas och kopplingarna till politik, teknik

Viktigt ha god kunskap om oljanSveriges beroende av fossila bränslen har minskat avsevärt under senare årtionden. Trots detta är olja fortfarande vårt enskilt största energislag och helt dominerande i transportsektorn.– Oljan håller hjulen rullande, bokstavligt och bildligt. Därför är det vik-tigt att vi har ingående kunskap om oljemarknaden, säger Staffan Riben, ordförande för Nätverket Olja & Gas.

Transporter


och miljö, berättar Staffan Riben, som har ett förfl utet som chef på Statoil.

Omställning tar tidInom fl era sektorer har Sverige framgångs-rikt fasat ut olja och ersatt den med förnybart bränsle. Men det fi nns ett område där olja fortfa-

rande spelar en avgörande roll och det är i transport-sektorn. I dag utgörs cirka 95 procent av drivmedlen av fossila bränslen och re-alistiskt sett kommer olja att dominera i åtmins-tone några decennier till. Oljan är också en viktig råvara för tillverkning av plast med mera i den petrokemiska industrin.

– Det tar tid utveckla nya drivmedel och ställa om systemen. Mycket är investerat i den nuvaran-de teknologin och explosionsmotorn är mycket effektiv. Fossila bränslen är väldigt konkurrenskraftiga, med sitt höga energiinnehåll på liten volym. Alternativen är än så länge antingen för dyra eller för ineffektiva för att slå igenom på bred front, säger Riben.

– Men det är viktigt att poängte-ra att transportsektorns fossila kon-sumtion sjunker trots att vi har allt

fl er bilar på vägarna. Fordonen är mycket effektivare i dag och dessutom har lågin-blandningen av etanol i bensin och FAME i diesel bidragit, tillägger han.

Prioritera rättStaffan Riben framhåller att det är viktigt att skapa goda förut-sättningar för en bred palett av alternativa drivmedel. Elbilar, elhybrider och nya generationer biobränslen har alla en viktig roll att spela. Samtidigt är det i ett internationellt perspektiv minst lika viktigt att prioritera en ut-fasning av fossila bränslen för el och uppvärmning, eftersom det där fi nns fullgoda alterna-tiv. Sverige har redan gjort den omställningen, men globalt bör man satsa på att bygga ut fjärr-värme och satsa på koldioxid-fri el. Det skulle ge snabb effekt och vara kostnadseffektivt. Att

minska den fossila användningen globalt är emellertid mycket svårt. Länder som Kina och Indien använder fossil energi som en hävstång ur fattigdom, precis som Sverige en gång gjorde, framhåller Staffan Riben.

– Fossila bränslen är på gott och ont. De fi nns, precis som de fl esta andra energislag, i ett spänningsfält mellan nytta, kostnad och risk. Det gäller att ha realistiska mål och inte basera beslut på önsketänkande.

Sektorns fossila

konsumtion sjunker trots att vi har allt fl er bilar på vägarna

Staffan Riben.

Foto

: DO

NG

Ene

rgy

A/S

Bara vind ochvattenVårt klimat och miljön runt omkring oss ärlika viktigt för oss alla.Vi väljer klimatsmarta lösningar och säljerbara el som kommer från vind och vatten.Så när du väljer el från oss har vi redantänkt på miljön åt dig. Att ha omtanke ommiljön är ett sätt att leva. VIVA!

Telefon 0340-62 88 00 www.varbergenergi.se

20 Annons © NextMedia

På Lunds Tekniska Högskola – LTH – lig-ger budgeten på 1,5 miljarder kronor, att jämföra med hela Lunds universitets siffra på 6 miljarder. Cirka 700 av dessa kommer från externa fi nansiärer.

– Det tycker jag visar att vår forskning är på en hög nivå, säger Anders Axelsson, professor i kemiteknik och rektor på LTH. Externa intressenter utvärderar alltid tidi-gare forskning innan de beslutar sig för att satsa sina pengar.

Utan bra resultat inga pengar är alltså slutsatsen.

– Vi är starka på ett fl ertal områden, säger Anders Axelsson och exemplifi erar med fyra av dem.

biologisk omvandling för drivmedel, material och kemikalier

förbränningsteknik/förbränningsmotorer

energieffektiva byggnader och belysning

analys av framtidens energisystem för elförsörjning, värme och bränslen

– Inom biologisk konvertering driver vi bland annat LU Biofuels där vi tar fram teknik och system för att realisera biologisk omvandling av bioråvara från jord- och skogsbruk för att ge oss fl ytande biodrivmedel, biogas och vät-

gas, säger Anders Axelsson. Vi har avtal med bland andra Kina och Brasilien om samar-bete kring denna utveckling.

Kinesiskt halm ska bli bioetanolI Kina har de styrande bestämt att allt halm från ris, vete och majs ska bli bioetanol. Landets största elproducent State Grid ska därför bygga en forskningsanläggning i Pe-king för detta. Till sin hjälp har man kallat in LTH-forskare med världsledande kun-skap inom bioetanol-tillverkning.

– I Brasilien fi nns liknande samarbete. Där ska blasten och andra restprodukter från sockerröret tas om hand och bli bio-etanol, säger Anders Axelsson. Även här har våra etanolforskare blivit inkopplade och samarbetar med Brasiliens nationella forskningscentrum, CTBE, för forskning inom bioetanol. Cellulosarika restproduk-ter från skogs- och jordbruk är svårare att bryta ner jämfört med att få ut socker från sockerrör och majs.

Andra kunskapscentrumEn annan del är ett nyligen startat natio-nellt kunskapscentrum för utveckling av hållbara biodrivmedel i samarbete med Chalmers, KTH och SLU.

– I detta kunskapscentrum liksom i fl era andra sammanhang fungerar vi också som en aktiv partner till näringslivet, säger An-ders Axelsson. Det här projektet fi nansie-ras av Statens Energimyndighet med fokus på framtidens ickefossila drivmedel.

LTH samarbetar också med E.ON och E.ON:s energiforskningscentrum vid tek-niska högskolan i tyska Aachen.

– Det är viktigt också att samarbeta med energibolag. I samarbetet med Aach-en fokuserar vi på fem områden, berät-tar Anders Axelsson. Energieffektiva hus, framtidens smarta kraftnät, energianvänd-ning, geotermiska system och kraftelektro-nik bland annat för el- och hybridfordon.

Laserteknik hjälper tillInom förbränningsteknik och förbrännings-motorer fi nns två nationella forskningscen-trum på LTH. Det innebär att näringslivet får en samtalspartner i stället för fl era.

– Det är enklare för dem, säger Anders Axelsson. Kan vi samarbeta och alla par-ter vinner på det då ska vi också göra det.

Inom det nationella centrumet Cecost, Centre for Combustion Science and Tech-nology, görs förbränningsdiagnostik med hjälp av laserteknik. Forskare tar reda på

mer exakt vad som händer i en motor ge-nom att mäta förbränningen medan den arbetar, vilket ger underlag för bättre opti-merad förbränning och förgasning.

– Även på detta område samarbetar vi med ledande universitet i Kina, berättar Anders Axelsson.

På kompetenscentrumet Förbrännings-processer, KCFP, kan man genom att stu-dera olika bränslen och belastningar få ner bränsleförbrukningen på lastbilar och per-sonbilar. Man har redan lyckats göra en mo-tor med femtio procent bättre verkningsgrad än dagens bensinmotorer. En annan del är samarbetet inom Svenskt Hybridfordons-centrum som arbetar nära svensk fordonsin-dustri kring tekniklösningar för eldrift.

Vid LTH lägger man också mycket kraft på analys av framtidens energisystem. Det-ta omfattar teknik- och systemstudier inom fl era områden, men också frågor kring samhällelig styrning av omställning i sam-arbete med samhällsvetare och ekonomer.

– Vi har bland annat stark kompetens inom området livscykelanalys med syftet att identifi era hur man påverkar så lite som möjligt, säger Anders Axelsson. Som med allt annat så fi nns det ju oftast inte en lös-ning utan fl era.

Stort internationellt intresse för energiforskning i LundPå Lunds Tekniska Högskola forskar drygt 200 personer inom energi och miljö för att skapa energieffektiva system och produkter. Arbetet delas upp i fyra stora områden – biologiska omvandlingsmetoder av biomassa, förbränningsteknik/förbränningsmotorer, energieffektivisering och analys av framtidens energisystem.

• Lunds Tekniska Högskola är en av Sveriges få kompletta tekniska högskolor. Här finns alla klassiska civilingenjörsprogram liksom nyare, och i vissa fall unika, utbildningar. Det finns även flera högskoleingenjörsprogram samt arki-tekt- och industridesignprogram.

• Forskning bedrivs inom samtliga ämnesom-råden. I vissa fall är den världsledande, till exempel inom nanoteknologi, förbränningsfy-sik och bioteknik.

• LTH, som bildades 1961, är sedan flera år den tekniska fakulteten på Lunds universitet. På universitetet arbetar och studerar omkring 6000 anställda och 46 000 studenter inom en radie av bara 1 kilometer, från Juridicum i söder till Kemicentrum i norr. Denna unika förutsättning främjar samarbeten och ett aktivt utbyte över disciplingränserna.

• Nära kontakt med näringslivet är en självklar del i LTH:s verksamhet. Det är ingen slump att

forskningsbyn Ideon ligger ett stenkast bort. I Lund finns även flera välkända företag, exempel-vis Alfa Laval, Ericsson, Gambro och Tetra Pak.

Lunds Tekniska HögskolaBox 118221 00 LundTel: 046-222 00 00 (växel)www.lth.se

i

Här på LTH arbetar 200 personer med att skapa ett energieffektivt och hållbart samhälle, säger An-ders Axelsson, rektor på Lunds Tekniska Högskola. Foto: Mats Nygren

21Annons© NextMedia

Annons© NextMedia

Finska staten väljer Bergen EnergiBergen Energi fl yttar fram sina positioner och erbjuder i dag helhetslösningar för att kunderna ska få full kontroll över sin energianvändning och sina kostnader. Ett kvitto på det framgångsrika arbetet är att företaget nyligen signerade ett avtal med fi nska staten.– Vi är nu ett av de ledande internationella expertföretagen inom energi, med bred erfarenhet såväl globalt som lokalt, säger Jonas Almquist, Nordenchef.

Bergen Energi, som grundades för snart 20 år sedan, har länge varit en ledande energi-mäklare inom framför allt el och gas. Nu har företaget utvecklat sitt erbjudande så att det omfattar såväl pris per kilowattim-me, energieffektivisering och klimatfrågor. Elkostnaderna är ofta en stor utgift och att hitta bästa pris och se över potentialen för att minska konsumtionen ger en mycket stor ekonomisk effekt. Dessutom ställs allt större krav på företag att redovisa, begrän-sa och kompensera utsläpp av växthusgaser, vilket är komplext att klara. Bergen Energi har därför utvecklat en strukturerad meto-dik för att skräddarsy rätt energistrategi för varje kund.

– Energimarknaden är idag internationell med en komplex och extremt fl uktuerande prissättning, vilket gör det mycket svårt att hantera risker och kostnader. Att köpa el till rätt pris är helt avgörande för många före-tag. Vi hjälper kunderna att ta ett helhets-grepp på energianvändningen så att de får kontroll över kostnader, konsumtion och klimatpåverkan, förklarar Jonas Almquist.

Administrativa tjänster ger kontrollUtöver detta kan Bergen Energi hantera

hela eller delar av det ofta mycket omfat-tande administrativa arbetet kring energi. Ofta kräver den här typen av administra-tion särskild kompetens inom energifrågor och på stora företag är det dessutom svårt att överblicka och jämföra olika enheters energianvändning. Bergen Energi hjälper kunden att få en tydlig översikt över hela

energianvändningen, något som är nöd-vändigt både för att kunna sänka kostnad-erna och tillgodose miljökrav.

– Det fi nns både interna och externa krav på att företag ska redovisa detalj-erade uppgifter över sin energiförbrukning och vilken miljöpåverkan den har. Detta är ofta enormt arbetskrävande. Vi samlar alla uppgifter i en rapport, som sedan kan ligga till grund för företagets energi- och miljö-arbete, säger Jonas Almquist.

Stora och små kunder Nyligen slöt Bergen Energi ett avtal med fi nska staten om elleverans och tjänster relaterade till förvaltning av elportföljen. Bergen Energi är också först i världen med att erbjuda lösningar för gemensam energi-rapportering för multinationella företag i tre världsdelar – Nord- och Sydamerika och Europa. Men företaget riktar sig inte bara till stora kunder. Bergen Energi arbet-ar med allt från små tjänsteföretag till till-verkningsindustrier, offentliga aktörer och stora globala företag, berättar Jonas Alm-quist.

– Energi är mycket komplext. Vi arbetar alltid med skräddarsydda lösningar med

Bergen Energi erbjuder helhets-lösningar och enskilda tjänster inom energianvändning – anskaffning, riskhantering, priskontroll, effektivisering, klimatpåverkan och administration. Kunderna återfinns inom alla segment, från små och medelstora företag till multinationella bolag och den offentliga sektorn. Idag har Bergen Energi cirka 170 energiexperter i elva kontor runtom i Europa. Huvudkontoret ligger i Bergen, Norge. Bergen Energi har kontor i Malmö, Göteborg och i Alvik, Stockholm.www.bergen-energi.com

i

kundens specifi ka behov i fokus. Målet är att tillsammans med kunden få kontroll över hela energianvändningen och skapa kostnadseffektiva och miljövänliga lös-ningar.

Nordenchef Jonas Almquist, Bergen Energi.

Nya kärnkraftverk möjligt från årsskiftetDen 1 januari 2011 får Sverige en ny kärntekniklag. Lagen tillåter att nya kärnkraftverk byggs. Med det blir kärnkraft den enda utbyggbara kraftkälla som genererar mycket el.

– Då lagen träder i kraft kommer kärn-kraft att vara den enda utbyggbara kraft-källa som producerar mycket elektricitet. Utbyggnaden av vattenkraft är i praktiken stängd då vi valt att skydda de sista älvarna och att expandera fossila anläggningar är helt otänkbart. Därmed befi nner vi oss i en situation där kärnkraft är den enda, bland tekniker som genererar mycket el, som är tillåten att utveckla i Sverige, säger Jan Blomgren, föreståndare för branschorganet Svenskt Kärntekniskt Centrum, SKC.

Den nya lagen tillåter en drift av totalt tio reaktorer, lika många som i dag. Det innebär att när en ny reaktor startas måste en gammal tas ur drift. Nya reaktorer får endast uppföras på tomter där det redan i dag fi nns kärnkraftverk.

– Det betyder att man gett monopol till de aktörer som redan har kärnkraft, en märklig struktur i en modern marknads-ekonomi, men trots allt är lagen ett oerhört glädjande steg framåt.

Gammalt eller nyttKärnkraftverken i Sverige är inte nya. Det yngsta är 25 år gammalt och det äldsta när-mar sig 40-årsstrecket – men de är betalda. Så länge de fungerar, är säkra och inte slu-kar enorma summor i underhåll, är det mest lönsamt att fortsätta driva de gamla verken.

– En av utmaningarna är att hitta bra lösningar för att köra befi ntliga anlägg-ningar kostnadseffektivt och säkert. Paral-lellt med det bör vi vässa för att bygga nytt.

Nya reaktorer kommer sannolikt att im-porteras och genomgå modifi eringar för att anpassas till det svenska regelverket. Däref-ter väntar en långbänk innan alla tillstånd är på plats.

– I Storbritannien har man infört en bra modell som jag gärna skulle se i Sverige. I

steg ett får reaktorbyggaren ansöka om typ-godkänning av reaktorn. När den är typ-godkänd kan man ansöka om tillstånd att ställa upp och driva reaktorn på ett visst område. Fick vi en sådan process i Sverige skulle etablering bli lättare.

Ett är dock säkert. Den nya kärntekniklag-en kommer att förändra det nukleära land-skapet.

– När den nya lagen träder i kraft kan vi för första gången börja tänka affär i stället för politik. Vi kan fundera på om det lönar sig att ställa av ett gammalt verk till fördel för en ny reaktor som producerar mer el. Det kommer att förändra mycket, fastslår Jan Blomgren.

Svenskt Kärntekniskt Centrum är ett svenskt nationellt forskningscentrum för-lagt till Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Dess syfte är att ”stimulera och utveckla forskningssamverkan mellan högskolor, myndigheter och näringsliv inom strategiska och tvärdisciplinära teknikområden inom det kärntekniska området”.

Parter inom SKC: Kungliga Tekniska Högskolan Chalmers Tekniska Högskola Uppsala Universitet Strålsäkerhetsmyndigheten Westinghouse Forsmarks Kraftgrupp AB OKG AB Ringhals AB

Svenskt Kärntekniskt Centrum(SKC)KTH AlbaNova106 91 StockholmTel: 076-7878 336www.swedishnuclear.se

i

Föreståndare Jan Blomgren, Svenskt Kärntekniskt Centrum.


dock forsknings- och utvecklingsarbete inom en rad områden.

Gen IV bränslecykelGen IV innebär inte bara reaktorer utan är ett koncept bestående av bränsletill-verkning, bränsleåtervinning och ener-giproduktion vilka tillsammans utgör fjärde generationens kärnkraftsystem. För att uppfylla de mål som stipulerats för Gen IV måste kärnbränslet hanteras på ett förnuftigt sätt. Att ta fram lämpliga återvinningstekniker för kärnkraftsavfall

Genius – på väg mot framtidens energilösningarFlertalet av de problem världen står inför i dag skulle kunna åtgärdas genom en effektivare och mer långsiktig energiförsörjning. Inom projektet Genius är man övertygad om att lösningarna ligger inom kärnkraften och då närmare bestämt: generation fyra.

Under tidigt sextiotal blev det angeläget att lösa Sveriges en-ergiförsörjning för att stödja den starka industriella tillväxt-en, utan att bli ännu mer bero-ende av fossila bränslen. Flera alternativ utforskades, bland annat att bygga ut de kvarva-rande norrlandsälvarna och att utnyttja den då nya kärnkraft-en, som hade fl era intressanta egenskaper.

En av kärnkraftens fördelar är, nu som då, att man utnytt-jar krafter som är fl era miljon-er gånger större än de som utnyttjas i ”vanliga” energi-källor. Resultatet blir att kärn-kraften kräver lite bränsle per producerad kilowattimme, vil-ket skapar en motsvarande li-ten mängd avfall som dessutom stannar kvar där det genereras. En annan viktig fördel är att bränslet aldrig har ingått i det biologiska kretsloppet och att energiutvinningen därför inne-bär en relativt liten påverkan på miljön.

En massiv kärnkraftsut-byggnad, parallellt med de er-sättningsprogram av gamla reaktorer som nuvarande kärn-kraftsländer planerar för, har dock gett upphov till frågor om bränsletillgången i framtiden. Dagens generation II- och III-reaktorer ut-nyttjar nämligen de naturliga resurserna till endast 1 procent och det är dags att närmare utreda andra alternativ. Därför vänder branschen nu blicken mot fjärde generationens kärnkraftteknologi (Gen IV) och den forskning som pågår visar att denna teknik kan bli attraktiv för att lösa fl era av de problem världen står inför.

Det kanske mest angelägna av dessa problem är den stora brist på färskvatten som i dag råder; en beräkning gör gällan-de att 1 miljard människor i nuläget lider brist på färskvatten och om 20 år förut-spås att så mycket som hälften av jord-ens befolkning är i den situationen. Det är därför brådskande att forska fram tek-niker som storskaligt kan utvinna färsk-vatten ur havsvatten och därmed skapa människovärdiga levnadsvillkor och ökad global säkerhet. Tillgång till stora mäng-der elektrisk energi innebär också spän-nande utsikter för koldioxidåtervinning. Den koldioxid som nu betraktas som ett av de största miljöhoten kan i själva verket bli en resurs med rätt teknik.

Gen IV kärnkraftteknologiEtt elegant sätt att höja det låga utnytt-

jandet av naturligt uran är att använda så kallade ”snabbreaktorer”. I dessa re-aktorer utnyttjas naturresurserna cirka 100 gånger bättre än med dagens teknik. Dessutom kan de fl esta långlivade radio-aktiva ämnen som bildas återanvändas som bränsle med hjälp av modern åter-vinningsteknik. Gen IV har därför goda förutsättningar att bli bärkraftig i den me-ning som Brundtlandkommissionen av-såg, det vill säga socialt, ekonomiskt och miljömässigt. För att åstadkomma kom-mersiella reaktorer av Gen IV-typ krävs

är därför ett mycket viktigt forskningsområde.

Gen IV materialDe reaktorteknologier inom Gen IV som är av intresse för svensk del är de blykylda och natriumkylda snabbreaktorer-na. Gemensamt för dessa är att de ställer stora krav på de in-gående material en på grund av miljön i dessa reaktorer. Flera material med intressanta egen-skaper utvecklas av och/eller har tillverkats av svensk stålin-dustri, något som kan få stor betydelse för Sverige under ut-vecklandet av Gen IV.

Gen IV i EuropaInom EU tas det fram en plan för att på industriell skala de-monstrera Gen IV inom 10-15 år. Denna plan innefattar uppförandet av fl era demon-strationsanläggningar. Frank-rike har infört en lag som säger att en Gen IV-reaktor måste tas i drift i landet före utgången av 2020.

Gen IV i Sverige – GeniusI Sverige har Uppsala uni-versitet, Chalmers och KTH startat ett forskningsprogram inom Gen IV som kallas för

Genius (Generation IV i universitetssveri-ge) och som fi nansieras av Vetenskapsrå-det.

Arbetet i Genius fokuseras på blykylda snabbreaktorer. Till skillnad från de nat-riumkylda krävs inte komplexa och dyra system för att förhindra att natriumet kommer i kontakt med vatten. Kokpunk-ten för bly är högre än för natrium och till-sammans med det faktum att bly har bättre förmåga att föra bort värme genom själv-cirkulation ger blytekniken ytterligare sä-kerhets- och kostnadsmässiga fördelar.

Konceptbild för en större blykyld snabbreaktor.

Bild från GIF, Generation IV International Forum (www.gen-4.org)

Inom Geniusprojektet forskar Uppsala Universitet, Chalmers och KTH kring nya kärnbränslen för fjärde generationens reaktorer, nya material, nya tekniker för bränsleåtervinning och nya övervaknings-tekniker för reaktorhärden. Genius och Svensk stålindustri representerar en bred kompetens inom kärnfysik, bränsle- och återvinningsteknik, materialutveckling och kärnsäkerhet. Det ger Sverige goda förutsättningar att åter profilera sig inom internationell kärnteknik och dessutom inom ett område som sannolikt kommer att få stort genomslag inom ett par decennier.

Uppsala UniversitetBox 256, 751 05 UppsalaTel: 018-471 00 00

Chalmers Tekniska Högskola412 96 GöteborgTel: 031-772 10 00

Kungliga Tekniska Högskolan100 44 StockholmTel: 08 790 60 00

Websida: www.genius.kth.se

i


KTH:s Energiplattform bildades för två år sedan och är resultatet av ett långvarigt och strategiskt arbete för att samla lärosä-tets alla skolor och kompetenser under ett och samma tak. Plattformen samordnar bland annat KTH:s deltagande i det euro-peiska energikonsortiet KIC InnoEnergy som drivs inom ramen för EIT (European Institute of Information and Technology), med uppdrag att skapa starkt integrerade kunskaps- och innovationsgrupper. KTH koordinerar på europanivå ’smart grid’-verksamheten och deltar dessutom i över 20 andra innovationsprojekt inom KIC InnoEnergy, som spänner över hela ener-gisektorn.

– Genom att KTH är organiserat i äm-nesorienterade skolor hamnar energi-forskningen på olika enheter. Bildandet av Energiplattformen skapar bättre för-utsättningar att både arbeta tvärveten-skapligt och ämnesövergripande på ett långsiktigt och resurssamlande sätt, säger Ramon Wyss, professor i teoretisk kärn-fysik och ansvarig för KTH:s Energiplatt-form.

Plattformens övergripande uppgift är att samla lärosätets styrkor inom energiom-rådet och, inte minst, att fungera som en informationskanal, såväl internt som ex-ternt. Plattformen fungerar som en sam-bandscentral där studenter, forskare och industriföreträdare kan hitta varandra och genom samarbete skapa oanade synergief-fekter.

– Energi är en global systemfråga. Hela världens system ska omställas till att vara uthålligt, det är i sig en industriell revolu-tion om man ser till uppgiftens omfattning. Vår utmaning är att positionera KTH och fi nna intressanta vägar till infl ytande i den globala energirevolutionen.

Fyra viktiga uppgifterFör att vara, och förbli, en stark spelare på energiområdet har KTH låtit sig granskas av internationella utvärderare. Utifrån ut-värderingen har ett omfattande strategi-dokument skapats där KTH:s väg mot ett starkt infl ytande i den globala energirevo-lutionen stakats ut.

– Med strategidokumentet på plats gäl-ler det att ta steget från teori till praktik och omsätta tankar i handling. Energi-plattformen ska göra fyra saker:

utveckla en övergripande strategi för hur KTH ska bli en ännu starkare spela-re på energiområdet. Vägen dit går genom forskningssatsning, utbildning samt inno-vationssamverkan med företag.

utveckla stora tvärvetenskapliga sam-

verkansprojekt med aktörer från samhäl-le, näringsliv och forskningsinstitut. Bland annat diskuteras en satsning på ett ämnes- och skolövergripande centrum för miljö- och energisystemanalys.

skapa ett metanätverk i syfte att länka ihop redan existerande nätverk. Forumet ska fokusera på styrkor, underlätta kun-skapsöverföring, skapa gemensamma mål samt verka för en innovativ kommunika-tion, både internt och externt. Förhopp-ningen är att forumet ska bidra till att utveckla en kultur av multidisciplinärt ar-bete.

fungera som en stödfunktion för alla energiforskare, både internt och externt. Det ska vara plattformens uppgift att ka-nalisera externa förfrågningar och sam-manlänka näringsliv, forskare och andra samhällsaktörer med varandra – och vice versa. KTH:s energiforskning ska också synliggöras för samhället.

KTH förändrar landskapetAtt förutsättningarna för framtida sam-arbeten över ämnesområden är goda, var KTH:s Energidag ett fi nt bevis på. Lärosä-tets första Energidag i november samlade över 200 forskare där doktorander visade upp närmare 70 energiforskningsprojekt.

I pipeline ligger också en doktorandsko-la med fokus på kommunikation.

– Alla forskare behöver bli bättre på att populärvetenskapligt presentera sin forsk-ning. Energifrågorna rör hela samhället och därför måste vi lära oss kommunicera med omvärlden på ett fruktbart sätt.

KTH deltar också i ett EU-projekt som syftar till att införa uthållighetsaspekten i ingenjörsutbildningarna. För att lyfta den frågan arrangeras våren 2011 en work-

shop tillsammans med europeiska partner och affärsskolorna. Det bubblar således i många av KTH:s energikällor och Ramon Wyss känner stor tillförsikt:

– I dag är det många som försöker för-utspå hur energisystemet kommer att se ut om 10-20 år. Men genom den forskning som bedrivs på KTH tror jag att morgon-dagens energisystem kommer att se helt an-norlunda ut än vad man i dag tror. KTH:s vision är att kunna bidra till att övergång-en till ett uthålligt samhälle sker mycket snabbare än förväntat.

KTH:s Energiplattform – skapar morgondagens energilösningarFör att lösa den globala energiomställningen behöver världens vassaste hjärnor samarbeta. Men för att klara den utmaningen krävs en gemensam arena för kunskapsutbyte och innovation. På KTH är Energiplattformen mötesplatsen där morgondagens lösningar skapas.

Forskare och studenter vid KTH deltar i den globala ansträngningen att utveckla ny kunskap och innovationer inom en-ergisektorn som avvärjer hotet mot vår miljö och möjliggör en uthållig ekonomisk utveckling för jordens befolkning. Ener-giplattformens uppgift är att koordinera KTH:s skolors insatser och ge strategisk vägledning inför uppgiften. Inom platt-formen bedrivs forskning och utbildning inom energisystemets fyra delområden: Energisystemets integration i samhället, Integration av tekniska system, Processer och utrustning samt Grundforskning.

KTHValhallavägen 79 100 44 StockholmTel: 08-790 60 00E-post: [email protected]

i

Ramon Wyss, professor i teoretisk kärnfysik och ansvarig för KTH:s Energiplattform samt vicerektor och koordinator för det Internationella program-met. Foto: Bengt Alm

KTH:s första Energidag hölls i november och samlade över 200 forskare där doktorander visade upp närmare 70 energi-forskningsprojekt.

Tomas Lönnqvist, Energy and Climate Studies, vann doktorandernas postertävling- på KTH:s första Energidag.


Minskade utsläpp av koldioxid viktig grundbult i Vattenfalls strategiAtt det ena inte utesluter det andra är Vattenfalls klimatarbete ett bra exempel på. Bolaget arbetar på två fronter parallellt. Dels arbetar bolaget med ökad integration av förnybara energislag, vilket bolagets projekt med smart grids på Gotland bara är ett exempel på. Dels ligger bolaget i framkant för att ta hand om den koldioxid som kolkraftverk skapar. Om allt går som planerat kommer Vattenfall att ta hand om 95 procent av den koldioxid som CCS-demonstrationsverket i tyska Jänschwalde genererar.

Att klimatförändringarna är vår tids viktigaste miljöfråga råder det bred uppslutning bakom. Sedan en tid till-baka arbetar Vattenfall efter en ny stra-tegi. Några viktiga delar i den strategin är att bolaget ska minska koldioxidex-poneringen, fokusera på kärnmarkna-derna och bli mer lönsamt.

– Att vi ska bli mer lönsamma har ett övergripande syfte: vi kan då ha möj-lighet att ta en ledande roll och driva utvecklingen mot att skapa ett hållbart energisystem, säger Lars Strömberg, forskningschef på Vattenfall.

Minskad koldioxidexponeringEtt land som Sverige med vatten- och kärnkraft har bra förutsättningar att klara sig utan att använda kol för att producera energi. Men runt om i värl-den är situationen annorlunda. Mellan 60 och 70 procent av världens energi kommer från kol, som dessutom är det kraftslag som ökar mest i användning. Myntets baksida är den stora mängd koldi-oxid som kraftverken släpper ut.

CCS: effektiv teknik för att ta hand om koldioxid Det fi nns dock teknik som kan ta hand om nästan all koldi-oxid som kraftverk genererar, en teknik som heter CCS (Car-bon Capture and Storage) eller avskiljning och lagring av kol-dioxid. Det är samma teknik som norska energibolag redan använder, en teknik som inne-bär att koldioxiden i det fallet avskiljs från den uppumpade gasen. Sedan pumpas koldioxiden tillbaka ner i marken

under havet där den sedan ligger i förvar på precis samma sätt som den har gjort under tusentals år.

Vattenfall arbetar med forskning och ut-veckling av CCS sedan 2001. I anslutning till kraftverket Schwarze Pumpe i Tyskland har Vattenfall en CCS-pilotan-läggning som effektivt avskil-jer koldioxiden sedan 2008. I Buggenum i Nederländerna in-vigs ytterligare en pilot i januari 2011.

I Jänschwalde i Tyskland har Vattenfall en stor brunkolsel-

dad anläggning. Här planerar Vattenfall att bygga en CCS-anläggning tio gånger större

än den i Schwarze Pumpe. Pro-jektet har bland annat fått 180 miljoner euro i stöd av EU-kom-missionen. EU har tagit fram ett direktiv som säger att alla med-lemsstater ska tillåta laglig pröv-ning av att lagra koldioxid.

– Vi ligger långt framme och man kan säga att allt grundar-bete är gjort. Men ännu återstår frågan om var koldioxiden ska lagras. Den frågan kommer förhoppningsvis att lösa sig eftersom alla EU-länder är bund-na att följa EU:s direktiv, säger Stina Ryd-berg som jobbar med CCS på Vattenfall.

Koldioxid kan lagras långt ner i marken i befi ntliga olje- och gasfält, uttjänta dito

Vattenfall är Europas femte största elpro-ducent och den största värmeproducenten. Vattenfalls vision är att utveckla en bred europeisk energiportfölj med tillväxtmöj-ligheter samt vara bland de ledande företagen inom utvecklingen av en hållbar miljöanpassad energiproduktion. Vattenfall arbetar inom alla delar av värdekedjan för elektricitet: produktion, transmission, distribution och försäljning. Kärnverksamheten utgörs av våra tre pro-dukter elektricitet, värme och naturgas. Koncernen har världens första pilotan-läggning för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS, Carbon Capture and Storage) i Schwarze Pumpe, Tyskland. Tillsammans med stora investeringar i förny-bara energikällor och kärnkraft är den nya CCS-tekniken Vattenfalls viktigaste bidrag i kampen mot den globala uppvärmningen.

Läs mer på: www.vattenfall.se

i

eller andra säkra geologiska formationer.

– Där nere är trycket högt och koldioxiden får därför en fl ytande konsistens. Naturgas, som är betydligt mer svårhan-terligt, har varit instängt i så-dana utrymmen under lång tid. Risken att koldioxiden skulle läcka är minimal, säger Lars Strömberg.

Smart grids förutsättning för smart energiSmart grids är ett samlingsnamn för allt som händer på energimarknaden. Smart grids är ett annat sätt som Vat-tenfall arbetar på för att bidra till att Europa kan nå upp till 20/20/20-må-len, det vill säga att uppnå 20 procent förnybar energi, 20 procent mindre ut-släpp av växthusgaser och 20 procent energieffektivisering till år 2020.

– Syftet med smart grids är att ta fram morgondagens nät som klarar av att bland annat hantera stora och snab-ba variationer i elproduktion. Nätet ska känna av var det fi nns behov av el och styra energin dit. Det klarar inte dagens

nät, säger Johan Söderbom, ansvarig för projektet Smart Grids Gotland på Vattenfall.

En utmaning med förny-bara energislag som vind- och solkraft är att energin varierar kraftigt, ibland kommer det mycket, andra gånger lite. Ef-tersom el inte går att lagra, för-utom i vattenmagasin, måste den konsumeras direkt. I dag matar man in el i ena änden och den förbrukas i den andra och kraftbo-lagen ökar inmatningen när efterfrågan stiger och tvärt om.

– I takt med att vind och sol blir vik-tigare energikällor så måste vi ta fram

elnät som klarar det. Annars går inte ekvationen ihop, säger Johan Söderbom.

Vattenfall samarbetar med bland annat Gotlands Ener-gi och ABB i projektet Smart Grids Gotland på Gotland. Gotland kan ses som ett Sve-rige i miniatyr och genom att bygga ett smart grid på Got-

land kan man dra viktiga slutsatser in-för utbyggnaden av smart grids i hela Sverige.

Johan Söderbom.

Lars Strömberg.

Stina Rydberg.

Foto

: T. B

usch

-Chr

isten

sen

Närmast i bilden, med bland annat de vita byggnaderna, visar ett fotomontage av den planerade CCS-anläggningen i Jänschwalde, Tyskland.

Foto

: Mar

ita W

enne

rste

n


Gränslös samverkan för förnybar energiDalarna, Värmland och Norge i unikt samarbete

Kan industrin, den akademiska världen och samhället i övrigt samordna resurser för att effektivisera satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och miljö? Det har redan skett. Inom ramen för det svensk - norska projektet FEM. Där går Stiftelsen Teknikdalen i Borlänge och Stål & Verkstad i Kristinehamn i täten i Sverige.

Huvudaktörerna i FEM fi nns i Dalarna och Värmland samt Oslo, Akershus och Hedmark.

– När FEM startade i juni 2008, sprunget ur ett mindre projekt, stod det snart klart att det här är en rik region när det gäller sats-ningar på nya energiformer. Att koppla sam-man tekniken, kunnandet, tillverkningen, forskningen och entreprenörerna är en fram-gångsfaktor som redan gett goda resultat, konstaterar Anders Sundvall, verksamhetsle-dare för Hållbar Utveckling och Tillväxt på Stiftelsen Teknikdalen.

För näringslivetPer Eiritz, Stål & Verkstad, betonar att indu-strin i regionen redan tjänat på den samord-nade satsningen. Och det på fl era sätt.

– En stor del av vår verkstadsindustri, gju-terier och stålproducenter passar väl som leverantörer av system, komponenter och material till den kraftigt växande marknaden för vindkraft, solenergi, vågkraft och annan förnybar energi. Detta lyfter vi fram i FEM-projektet, säger Per Eiritz som har en lång bakgrund inom Värmlands basindustri.

Eiritz gläds också åt det faktum att Gene-ral Electric fokuserar sin globala satsning på vindkraft för off-shore till regionen i och med satsningarna i Karlstad och Oslo.

– Förutom den tillverkande industrin har vi i Värmland, Dalarna och i den del av Norge som är med i FEM-projektet duktiga ingen-jörsföretag samt andra tjänsteföretag som har goda förutsättningar att expandera inom en-ergi- och miljösektorn, konstaterar Eiritz.

Ett konkret exempel från FEM:s satsningar är Glava Energy Center, GEC. Tre mil utanför Arvika, nära gränsen till Norge, fi nns Sveriges största markbaserade solelanläggning. Intill fi nns konferenscentrum och visningslokaler. GEC är ett öppet centrum för att sprida samlad kunskap om förnybar energi i alla dess former.

ForskningI Norge planeras nu för en 30 000 kvadratme-ter stor solvärmeanläggning, tre gånger större än landets största i dag. Arbetet med denna vär-meanläggning sker med stor hjälp från expertis och företag som funnit varandra via FEM. Al-ternativet hade varit att detta kunnande häm-tats utanför Sveriges eller Norges gränser.

– Sverige har länge tagit små steg mot al-ternativa energikällor, vi har samlat på oss ett stort kunnande. I Norge tar man nu jät-tekliv framåt inom området och gör stora investeringar inom bland annat vätgas, koldi-oxidlagring, sol- och vindenergi, säger Mats Rönnelid, universitetslektor vid Högskolan Dalarna och fortsätter:

– FEM gör det möjligt för oss alla att dela kunskap vi har samlat på oss och kraften som fi nns i nya investeringar. Solenergianläggning-en blir en referens i Norge som kommer att infl uera kommande satsningar där och i Sve-rige. Aktörerna i FEM har, och kommer att ha, mycket stor nytta av det, liksom samhäl-let i stort.

ResultatEn snabb sammanfattning av FEM:s resultat

hittills visar bland annat på fyra konkreta, gränsöverskridande samarbeten som i sin tur genererar fl era underprojekt:

Energiligan. Gäller fl erbostadsfastigheter och olika byggnader. Handlar om energief-fektivisering. En uppdragsutbildning för fast-ighetstekniker har arbetats fram.

Utbildning. Högskolan Dalarna, Karlstad Universitet och Högskolan i Akershus har gemensamma utbildningar på magisternivå i bioenergi och fjärrvärme. Kurs i solvärme ut-vecklas. Forskningsprogram förbereds.

Samarbete energikontor (SMEK). En ge-mensam plattform för hållbart utvecklings-arbete har skapats av de fem berörda länen i Sverige och Norge. Kraftfull informations-spridning väntar.

Microgrids. För företag som arbetar med teknik kring förnybar elproduktion. Utveck-lar elnätet för att passa framtidens produk-tion av el.

Nya jobb– Vi, som många andra, ser stora möjlighe-ter till nya arbetstillfällen inom hela området med förnybar energi och energieffektivise-ring. FEM ger företagen i regionen möjlig-het till starkare positioner på sina existerande marknader och tillgång till större marknader, menar Per Eiritz. Anders Sundvall instämmer och sammanfattar:

– Inom projektet kan vi arbeta på ett unikt sätt gentemot varandra, företag, akademi och samhälle. Vi har kunnat ta initiativ till sam-arbeten vi annars inte har resurser till. Sam-arbetet med Norge är också mycket positivt, den stora handelspartnern kommer lätt utan-för olika samarbeten eftersom många projekt har ett EU-perspektiv i första hand.

Kyla och julskyltning betyder hög energiförbrukning. Projektet FEM, där Anders Sundvall, Teknikdalen, och Mats Rönnelid, Högskolan Dalarna, är verksamma, ger miljövänligare el och nya jobb i Sverige och Norge.

Projektet FEM (Förnybar energi, Energieffektivisering, Miljö) har bland annat bidragit till följande satsning-ar som stödjer industri, akademi och samhälle: Glava Energy Center, Energiligan. Utbildningssamarbete. Samarbete mellan energikontor, Microgrids. Vindkraftssatsning. Green Business Region. Bilden visar rensningen av ett gjutet vindturbinnav vid Heavycasts anläggning i Karlstad.

Per Eiritz är projektledare för förnybar energi inom FEM och fokuserar sina insatser på de svenska och norska företagens nytta av de samlade satsningarna.

Förnybar energi.Energieffektivisering.Miljö.

Interreg-projekt 2008-11. Plus två år. Verktyg för EU:s energi och miljömålsätt-

ningar regionalt. Utveckla ny teknologi, nya produkter. Sprida kunskap och medvetenhet i en-

ergi- och miljöfrågor.Projektledare:Energieffektivisering, Anders Sundvall, Tek-nikdalen.Förnybar energi, Per Eiritz, Stål & Verkstad.Miljö, Trine Kopstad Berentsen, Kunnskaps-byen Lillestrøm.Bioenergi, Ola Rostad, Tretorget.www.femweb.nu

i

Foto: Håkan Edvardsson

Foto: Ingemar M

yrenFoto: Ingem

ar Myren


Rikard Schröder, Accenture:

”Elbranschen är mogen för outsourcing”– Morgondagens vinnare inom elbranschen blir bolag som lyckas blanda sofi stikerad kundinriktad kompetens med ny smart mät- och bostadsteknik som är anpassad till marknadens nya behov och krav. För att klara det krävs effektivitet i basala arbetsmoment, något som kan uppnås genom att lägga ut dem på andra aktörer.

Avreglering och konsolidering samt nya internationella elbolag har drastiskt för-ändrat marknaden för el och fjärrvärme de senaste åren. Förändringen har skapat utrymme för offensiva satsningar och ef-fektiviseringar av verksamheterna i bran-schen. Rikard Schröder har arbetat på Accenture i 20 år och har lång erfarenhet av att arbeta med konsultuppdrag för upp-dragsgivare inom el- och fjärrvärmebran-schen.

– Kunderna tänker annorlunda i dag än för några år sedan. De vill fortfarande fo-kusera på sin kärnverksamhet och hålla nere kostnader men det fi nns en starkare drivkraft för att även tänka nytt och inno-vativt. Elbolagen vill kunna erbjuda nya saker till kunderna samtidigt som de vill uppdatera sin produktionspark och näten. Detta har lett till att outsourcing blivit en viktig punkt på dagordningen. Elbolag en har helt enkelt ingen möjlighet att kunna fokusera på allt samtidigt, säger Rikard Schröder, ansvarig för marknadsenheten Resources vid Accenture.

Lång erfarenhetAccenture har redan levererat outsourcing-tjänster till fl era elbolag utanför Norden.

– Tiden är mogen för den nordiska marknaden att gå samma väg. I kraft av Accentures globala nätverk har vi redan skaffat oss erfarenhet av den här typen av outsourcing för elbolag i andra länder. Det innebär att vi redan har ef-fektiva och snabba processer att erbjuda bolag på den svenska marknaden.

Rikard Schröder menar att elbranschen i mångt och myck-et följer samma utveckling som man tidigare kunnat se inom till exempel telekombranschen. Här är outsourcing mer regel än un-dantag.

– Utvecklingen inom elbranschen går oerhört snabbt. Det händer enormt mycket i fråga om smarta nät, nya krav från kund-erna, nya regelverk, etc. Tidigare har det varit svårt att prata outsourcing med elbo-lag. Detta håller på att ändra sig i takt med att de behöver förnya sig efter marknadens krav.

Även Henrik Tegnér, manage-mentkonsult och expert på ener-gifrågor på Accenture, menar att tiden är mogen för outsourcing.

– Elbolagen vill självfallet fortsätta att fokusera på sänkta kostnader. Men allt fl er inser att framtidens elbolag inte längre konkurrerar genom backoffi ce-processer utan genom nytänk i branschen.

Nya kravTegnér påpekar att högre energipriser, kli-matförändringar, en tryggad framtida en-

ergiförsörjning samt fortsatt konkurrens är starka drivkrafter för en ökad energi-effektivisering. Men för att energibespar-ingsprogram ska få genomslag måste elbolagen differentiera sina program och

tjänster. Borta är den tid då de kunde erbjuda samma modell till alla. För aktörerna inom elbranschen innebär det sto-ra utmaningar, men även stora möjligheter.

– Energibolagen är vana vid att leverera el fram till kontakt-en och inte bry sig så mycket om hur slutkunderna använder energin. Men de bolag som vill

vara med och konkurrera om morgonda-gens elkunder måste ta steget in i hemmen.

FramtidAtt sia om framtiden är inte lätt men Hen-rik Tegnér är övertygad om att Accenture om tio år fortsätter att ligga i framkant när det handlar om att förse elmarknad en med

effektiva metoder och processer.– På en övergripande nivå

tror jag att elbranschen har kommit mycket längre i arbe-tet med energieffektivisering och att de om tio år kan erbjuda en bättre mix av elproduktion. Jag tror också att vi har fått in andra spelare som tagit över en del av de arbetsmoment som elbolagen utför i dag.

Rikard Schröder tillägger att trycket på förändring kommer att vara minst lika stort på de mindre bolagen som på de stora.

Om AccentureAccenture är ett globalt företag med verksamhet inom management, IT och outsourcing, med 204 000 medarbetare och kunder i över 120 länder. Genom att kombinera erfarenhet och kunskap inom olika branscher och affärsfunktioner med omfattande forskning av världens mest framgångsrika företag, hjälper vi våra kunder att bli högpresterande företag och organisationer. Accenture omsatte 21,6 miljarder dollar under räkenskapsåret som slutade den 31 augusti 2010.

AccentureSveavägen 25Box 1331, 111 83 StockholmTel: +46 8 451 30 00Fax: +46 8 451 30 01www.accenture.se

i

– De små bolagen har mindre resurser att satsa på utveckling. För dem är det ännu viktigare att fokusera och verkligen

veta vad de ska vara bra på. Alla bolag inom elbranschen kan tjäna på outsour-cing, oavsett storlek.

Enhetsansvarig Rikard Schröder, Accenture.

Managementkonsult Henrik Tegnér, Accenture.


Annons© NextMedia

Värmepumpstillverkaren IVT Värmepumpar:

”Enkelt att uppfylla Boverkets nya krav men även de som kommer om tio år”Sedan 1 jan 2010 har Boverket stramat upp reglerna för hur mycket energi nybyggda hus får göra av med. – Med jord- eller bergvärmepump är du väl rustad för kommande energi-krav. Det går att sänka förbrukningen långt under Boverkets krav med enkla medel. Förutom lägre uppvärmningskostnader får man ett hus anpassat efter nästa generations energikrav som kommer om tio år.

Det säger Urban Kronström, teknikchef på IVT:s innovationsenhet i Tranås, en enhet som arbetar med nya tekniska koncept. Ur-ban Kronström och hans kollegor var tidiga att ta fram en lösning för kapacitetsregleran-de bergvärmepumpar och lågenergipumpar med högeffektiva elmotorer.

Att det går att spara mycket energi inom uppvärmning och kyla råder det ingen som helst tvekan om. Tekniken fi nns på plats, bland annat genom effektiva värmepumpar och ventilationslösningar. Från den första ja-nuari i år gäller nya hårdare regler för hur mycket energi nybyggda småhus får göra av med på uppvärmning och tappvarmvatten.

Boverket ställer olika krav på energiför-brukning beroende på var i landet huset lig-ger.

Sverige är uppdelat i tre klimatzoner, va-rav de fl esta bor i zon tre. I den zonen för hus med värmepump är gränsen satt till 55 kWh/kvm/år, i de två andra 75 respektive 95.

– Med elvärme, vanlig frånluftsvärme-pump eller en vanlig elpanna i ett nybyggt hus kommer man inte att kla-ra kraven, säger Urban Kron-ström och fortsätter:

– Men med rätt teknik är det inga som helst problem att leva upp till de nya reglerna. Där ser vi två gynnsamma lösningar: bergvärmepump, passivhus el-ler en kombination.

Att tänka på för nybyggare Parallellt med att Boverkets nya regler implementeras pågår ar-betet med nästa generations energimål. De går under nam-net Nära nollenergibyggnad (NNE-byggnad) och innebär ytterligare en halvering från da-gens regler.

– Om drygt 10 år ska dessa regler gälla fullt ut. Den som ska bygga nytt i dag bör an-passa huset så att de klarar framtidens krav. Med till exempel en bergvärmepump och en bra ventilationslösning kan man komma ned under 30 kWh/kvm/år vilket är inom ramen för att klassas som NNE-byggnad. Dagens passivhus ser inte ut att klara de föreslagna kraven, säger Jim Fredin som även han arbe-tar på IVT:s Innovationsenhet.

Den som bygger nytt har många frågor att ta ställning till. Förutom kök och bad-rum ska energifrågan lösas. Och det är inte helt ovanligt att man slår sig till ro när hus-tillverkaren konstaterar att ”vi har valt en energilösning som klarar Boverkets krav”.

– Nöj dig inte med det! Den som bygger nytt kan enkelt få ett hus som slår dagens krav med råge och som dessutom klarar kraven på NNE-nor-men. Grundrådet är att tänka långsiktigt. Förutom att huset ska vara välisolerat och ha bra ventilation så bör man välja en bra bergvärmepump, säger Jim Fredin.

Sedan 2005 ingår IVT Värmepumpar i Bosch Thermoteknik.Tranås är i dag centrum för Boschkon-cernen när det gäller utveckling, tillverk-ning och utbildning inom miljövänlig värmepumpsteknik – ett gott betyg åt den svenska kompetensen!

IVT och Bosch Thermoteknik har ett brett utbud av värmepumpar. Fyllda med den senaste tekniken som kombinerar effektivi-tet, miljöhänsyn och ekonomi.

Bergvärmepumpar Jordvärmepumpar Sjövärmepumpar Luft/vattenvärmepumpar Luft/luftvärmepumpar Frånluftsvärmepumpar Solvärmeprodukter

För mer information: www.ivt.se

i

Fakta: Klimatzoner:Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Övriga län

IVT Greenline HE Bergvärmepump.

Dubbel vinst med dynamisk energistyrning– Vill fastighetsägare och energibolag ha full utväxling av satsningar på ener-gieffektivisering behövs intelligent drift och övervakning av fjärrvärmesystemet. Men faktum är att enbart dynamisk styrning kan spara 10 procent av upp-värmningskostnaderna.Det säger Fredrik Wernstedt, VD för snabbväxande NODA, ett företag sprunget ur tio års forskning på optimeringsteknik för fjärrvärmenät.

Det karlshamnsbaserade företaget arbetar på bred front tillsammans med sina kunder:

Laststyrning, som kontinuerligt beräknar fastighetens energibalans och anpassar vär-meförbrukningen till fastighetens inomhus-klimat och värmelager.

Prognosstyrning, väderprognoser integre-ras i styrningen och gör det möjligt att jus-tera systemet redan före väderomslag.

Energianalys, ger injustering och drift-optimering och lättlästa, löpande rapporter om besparingarna.

Samordnad övervakning, ger samlad bild av hela fastighetsbeståndet med högupplöst mätdata.

– Vi är inte ensamma på marknaden om de olika bitarna. Det är vår helhetslösning och vårt kunnande som är det unika, som är våra framgångsfaktorer, konstaterar Wernstedt.

Lönsam investeringNormalt har NODA:s kunder sin investering betald inom ett år. De uppdateringar i styr-systemet som görs därefter ingår också. Så-dan är företagsfi losofi n.

– De som köpte system när vi startade för fem år sedan har i praktiken helt nya system i dag. Den servicen är ett bra argument vid

införsäljning, ger våra kunder löpande be-sparingar och gör att de vill fortsätta sam-arbeta med oss.

Fredrik Wernstedt har själv bakgrund som forskare. Att NODA fokuserar på att optimera fastigheter anslutna till fjärr-värmenätet beror på att det här fi nns stor besparingspotential för både fastighetsägare och fjärrvärmebolag. Det betyder självfallet också att insatser på området bidrar till läg-

re energiförbrukning i samhället i stort.

Teknik och energibolagTekniken inom området förfi nas hela tiden. För fastighetsägaren ligger fokus på mindre effektut-tag, med bibehållet inomhuskli-mat. Även möjligheten att styra och övervaka allt över Internet har en etable-rad lösning hos dem, liksom olika former av larm- och återställningssystem.

– Utmaningen är att få allt att samverka och vikta olika faktorer optimalt, förklarar Fredrik Wernstedt.

För energibolagen innebär rätt energistyr-ning också stora vinster, exempelvis genom

NODA Intelligent SystemsGrundat 2005.Åtta anställda.Styrelse: Per Ola Clemedtson. Erik Dotzauer. Christian Johansson. Stefan Håkansson. Henrik Vilselius.Verksamhet: dynamisk, intelligent drift och övervakning av fjärrvärmesystem. För fastighetsägare och energibolag.www.noda.se

i

att styra bort behovet av spetslast-pannor. Och när bland annat vind-

kraft och solenergi fasas in i energiutbudet ökar även energibolagens behov av dynamisk effektstyrning ytterligare.

– När fl er alternativ blir tillgängliga ökar komplexiteten. Då krävs intelligent styrning för att maximera nytta och minimera förbruk-ning. Vi kommer att fortsätta att växa lika snabbt i framtiden som vi har gjort hittills.

– Tekniska verken i Linköping kunde reducera effektuttaget i de anslutna fastigheterna med upp till 60% under kortare tidsperioder. Älmhultsbostäder gjorde en energibesparing på tio pro-cent, berättar Fredrik Wernstedt, VD för NODA Intelligent Systems.

NODA:s lösningar ger bland annat möjlighet att sty-ra energiuttag i förskott, baserat på väderprognoser.

Allt i systemet övervakas och analyseras. Inte minst vinsterna i form av pengar och minskade utsläpp.


Annons © NextMedia

Skogen har potential att öka som energi-källa. Mest volymer ger ett ökat uttag av grenar, toppar och stubbar. Men klena träd från unga skogar kan ensamt ge 15 tera-wattimmar. Många täta ungskogar lämnas ogallrade av kostnadsskäl, men träden skul-le kunna avverkas och säljas som bränsle.

– Redan med dagens teknik kan man ge-nom enklare arbetsmönster nå 10-15 pro-cent högre produktivitet och ytterligare 10 procent om vi helt utnyttjar teknikens möj-ligheter att avverka fl era träd åt gången. Träden bör grovkvistas eller komprimeras för att ge höga lastvikter vid transport, för-klarar Rolf Björheden.

Han leder sedan fyra år forskningspro-grammet Effektivare Skogsbränslesystem vid Skogforsk. Med fem anställda har han samordnat arbetet i ett 50-tal projekt, som i hög grad bedrivits i ett forskarnätverk med experter från hela landet.

Nya system utvecklas Dagens teknik för att skörda stubbar är stora grävmaskiner som med en hydraulisk griptång spräcker och drar upp stubben. Ett antal nya tekniska lösningar undersöks nu, med visionen att kunna använda min-dre kraft. Grovkrossning av stubbarna och bortsållning av jord redan ute vid skogs-bilvägen minskar transportbehovet.

– För att säkerställa att resultaten blir relevanta och kommer till användning har varje projekt lotsats av en specialist från näringslivet, säger han. Över 2 000 entre-prenörer och tjänstemän har utbildats i val

av metod och teknik och annat för att ef-fektivisera skogsbränslehanteringen.

Dessutom har metoder för att mäta skogsbränslet utvecklats för att bättre kun-na beräkna ersättning till skogsägare och entreprenörer.

Fjärrtransporter viktiga Mycket skogsbränsle fi nns i avlägsna skogsområden. Rationella transporter be-

Rolf Björheden hoppas att projektet kan förlängas med ytterligare fyra år. ”Skogen ger nu värme och el – en framtidsvision är att även kunna tillverka fordonsbränsle av skogsråvara”, säger han.

Helhetsgrepp lyfter svenskt skogsbränsleSkogen ger över 100 terawattimmar per år – mer än en fjärdedel av vårt energibehov. Med ny teknik och nya metoder kan skogsbränslet öka med ytterligare minst 50 terawattimmar.

Programmet Effektivare Skogsbränsle-system, som löpt mellan åren 2007-2010, är ett brett samverkansprojekt där Energimyndigheten, Skogforsk, skogs-, energi- och transportsektorn satsat över 60 miljoner kronor för att utveckla skogsbränsleverksamheten.

SkogforskUppsala Science Park751 83 UPPSALATel: 018-188500www.skogforsk.se

i

hövs för att de ska kunna levereras till bränslekunderna. Därför har terminaler och järnvägstransport utvärderats. Vag-narna ska lastas snabbt och vara precis fullastade.

– Hjälpmedel som speglar eller kamera-lösningar låter föraren se ner i vagnarna vilket underlättar lastningen, liksom an-vändning av skopvåg gör, säger Rolf Björ-heden.

te med SEKAB och forskare på Chalmers och LTH.

Nu går arbetet vidare. Teoretiskt kan cir-ka 500 liter etanol utvinnas per ton råvara, cirka 290 liter ur cellulosan och cirka 200 liter ur hemicellulosan. Ett realistiskt slut-mål är cirka 80 procent, det vill säga 400 liter per ton råvara. I dag nås 70 procent.

Taurus jäst säkrar etanolens framtidTaurus Energy har specialutvecklat en jäst som gör det möjligt att i stor skala framställa etanol ur cellulosahaltiga restprodukter från jord- och skogsbruk. Ett viktigt steg för framtiden.

Etanolens fortsatta framgångar som bräns-le ligger i att framställningen fram över inte konkurrerar med livsmedelsproduktionen. I dag utvinns etanol och mat ur samma de-

lar av råvarorna. Men det fi nns en stor po-tential i de råvarudelar som ännu inte används.

Andra generationens etanol-produktion tar sikte på rest-produkterna från jord- och skogsbruket, till exempel majs-blast, vetehalm och träfl is.

– Det behövs mycket mer eta-nol än vad som produceras i dag för att nå de mål som satts upp. Då vill man inte fortsätta expe-rimentera med mat, säger Guido Zacchi, professor vid institutio-nen för kemiteknik vid LTH och styrelsele-damot i Taurus Energy.

Effektivare processTaurus Energy har skapat en jäs-ningsprocess som utnyttjar råva-rorna från jord- och skogsbruk betydligt effektivare än vid be-fi ntliga industriella processer.

Till skillnad mot vanlig jäst jäser Taurus Energys specialut-vecklade jäst både sexkolssock-er och femkolssocker (xylos), som utvinns ur hemicellulosa och som vanliga jäststammar inte kan omvandla till etanol.

Från cellulosaråvara har Taurus Energy

lyckats jäsa 90 procent av det utlösta fem-kolssockret.

Den riktigt stora framgången är att de goda laboratorieresultaten har gått att återskapa i industriell skala under en tre

veckor lång utvärd ering. Då nåddes en etanolhalt på fyra viktprocent, gränsen för en lönsam industriell process.

Jästen visade sig också vara tillräckligt robust för att till-verkas i stor skala.

– Från början klarade den inte av att ta hand om all xy-losen och det gick sakta. Nu klarar den av mycket mer och det går dessutom snabbare. Den har blivit tuffare, säger

Lisbeth Olsson, Taurus Energys utveck-lingschef och professor på institutionen

för kemi- och bioteknik, Chal-mers.

Avgörande stegTaurus Energy har tagit ett avgörande steg mot kommers-ialisering av processen att framställa etanol ur cellulo-sahaltiga råvaror. Att bryta världens oljeberoende med hjälp av råvaror som i princip är oändliga innebär en revolu-tion för bioenergisektorn.

De lyckade resultaten är frukten av fl era års hårt arbete i samarbe-

Taurus Energy AB är ett forsknings- och utvecklingsbolag. Målet är att kommer-sialisera ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete kring etanolproduk-tion. Affärsidén är sedan 2006 att via licensavtal överlåta rätten att använda utvecklade metoder till energiproducen-ter på en global marknad. Taurus har ett tiotal världsledande patent som ett 20-tal internationellt erkända forskare har bidragit till. Företaget är lokaliserat i forskningsparken Ideon, Lund.

Taurus Energy AB223 70 LundTel: 046-286 86 10E-post: [email protected]

i

Guido Zacchi och hans medarbetare tar prover från reaktorn där jäsningen av cellulosan och hemicellulosan sker med hjälp av Taurus Energys specialutvecklade jäst.

Lisbeth Olsson, professor i kemi- och bioteknik vid Chalmers och utveck-lingschef på Taurus Energy.

Guido Zacchi, profes-sor i kemiteknik vid LTH och styrelseledamot i Taurus Energy.

Foto

: Pre

ssbi

ld C

halm

ers

Foto

: Mik

ael R

iseda

l/Pr

essb

ild LT

H

Foto

: Mik

ael R

iseda

l/Pr

essb

ild LT

H


Siemens AB, Building Technologies

Pionjärer inom energieffektiviseringSmarta och effektiva lösningar för att minska energianvändningen i fastigheter ger mycket stora besparingar.Sverigebaserade Siemens är pionjären inom energieffektivisering av byggnader och har en världsledande position.

Energianvändningen i byggnader inne-bär ofta en mycket stor utgift och utgör i snitt 40 procent av fastighetens operativa kostnader. Men det fi nns ofta mycket goda möjligheter att kraftigt minska energi-användningen även i relativt nybyggda fastigheter. Innovativa lösningar för ener-gieffektivitet från Siemens minskar energi-kostnaden med i genomsnitt 30 procent, samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar avsevärt. Siemens var ett av de första företagen att utveckla modeller och verktyg för energieffektivisering av byggna-der och i dag har företaget en absolut tät-position på den internationella marknad en. En central roll i den här utvecklingen har organisationen i Sverige haft, som med svensk ingenjörskompetens och teknik stått bakom utvecklingen.

– Sverige är ett av de ledande länder-na inom energieffektivisering och Siemens är helt tongivande. Vi har ett mycket väl-utvecklat system för insats, uppföljning, analys och korrigering. Vi mäter och följer upp all data kontinuerligt och har därmed skaffat oss en ovärderlig kunskapsbank. Dessutom har vi all kompetens ”in hou-se”, vilket ger oss mycket stora fördelar. Exempelvis är vi världsledande på be-lysningsteknik genom att Osram ingår i koncernen, berättar divisionschef Peter Hallberg.

Arbetar med helhetssyn och garan-terar besparing utan risk för kunden Siemens arbetar enligt en helhetssyn och skräddarsyr alla lösningar så att de ska passa kundernas skiftande individuella behov och förutsättningar. I nya fastighet-er kan det handla om att helt enkelt se till att byggnadens fulla potential utnyttjas och att det fi nns automationssystem som är fl exibla och anpassade för den verk-samhet som bedrivs. I gamla fastigheter rör det sig ofta om mycket grundläggande åtgärder, som att byta ut och modernisera olika komponenter. En väsentlig del av att energieffektivisera en byggnad är att ut-bilda dem som arbetar i fastigheten eller sköter den.

– Vi inventerar kompetensen hos våra kunder och utarbetar detaljerade utbild-ningsprogram för att de ska kunna bygga på sin kunskap och ändra beteenden. Vi vill att de inte bara ska nå de mål de satt för energieffektivisering, utan överträffa dem, säger Peter Hallberg.

Eftersom energieffektivisering innebär så kraftigt sänkta energikostnader inne-bär det att kunden inte exponeras för nå-gon större risk. Siemens har utarbetat en fi nansieringsmodell där den framtida be-sparingen används som en del av garantin för investeringen, så kallad Performance Contracting. Dessutom har Siemens ett eget fi nansbolag att tillgå, vilket är en av

de många fördelarna med att tillhöra en stor organisation.

– Energieffektivisering innebär att man förvandlar operativa kostnader till en in-vestering som ger stora besparingar. Det är viktigt att förstå att detta är något som all-tid betalar sig, framhåller Peter Hallberg.

Drivande kunderBland kunderna fi nns allt från mindre installatörer till bostadsbolag, industrier och offentlig sektor. De största kunder-na är ofta kommuner och landsting, som har en omfattande och mångfacetterad verksamhet. Peter Hallberg framhåller att nordiska kunder är mycket drivande när det gäller energi och miljö och vill ha de mest innovativa lösningarna.

– Det fi nns en stark vilja att investera i energieffektivisering och inte bara av eko-nomiska skäl. Kunderna är mycket med-vetna om klimatproblematiken och man vill ha en stark miljöprofi l. Det innebär att vi arbetar på fl era plan och ofta inklude-rar vi åtgärder som är synliga och stärker kundens varumärke i miljösammanhang. Det kan exempelvis handla om solceller eller vindkraft på taket eller i anslutning till fastigheterna. Men till stor del är det åtgärder som inte syns, exempelvis utbild-ning av personal, som ger den allra störs-ta utdelningen, framhåller Peter Hallberg och tillägger att bara under 2009 har våra tjänster minskat kundernas samlade kol-dioxidutsläpp med 120 000 ton.

Trots sin blygsamma befolkningsmängd är Norden den fjärde största marknaden i världen för den här typen av energieffekt-ivisering inom Siemens och har en tred-jedel av den lokala marknaden. Men det fi nns ett starkt växande intresse internat-ionellt och Siemens har positionerat sig för att även fortsättningsvis vara mark-nadens största och mest innovativa aktör, med stark lokal såväl som global förank-ring.

– Vår framgång beror naturligtvis del-vis på att vi har marknadens bästa pro-dukter och tekniska lösningar. Men framför allt är vår styrka det värde som vår unika kompetens skapar för våra kun-der. Våra medarbetare och deras engage-mang och kunskap är vår största tillgång.

Siemens utvecklar innovativa och högteknologiska lösningar inom områdena industri, energi, hälso- och sjuk-vård. Vi har världens största miljöportfölj med produkter, lösningar och tjänster som bidrar till att skapa en hållbar framtid. En tredjedel av vår omsättning kommer från mil-jöportföljen. Siemens har funnits i Sverige sedan 1893 och vi är i dag cirka 4 900 medarbetare. Förra affärsåret omsatte vi ungefär 21 miljarder kronor. Läs mer på www.siemens.se

i

Divisionschef Peter Hallberg, Siemens AB.


Conducting world class energy technology and system research is fundamental within the Energy Area of Advance. Our vision is to further strengthen our position as an internationally leading university with regards to the future sustainable energy

system, with high relevance to industry and society.

Seven excellence profilesThe Energy Area of Advance covers all the important elements of basic science, energy technology and system research as well as connections to economy and social sciences. Research areas that defi ne the Energy Area of Advance are visualized in seven excellence profi les that are areas where we take a national responsibility with the potential to meet the challenges of today and tomorrow:

Heat and Power Generation

Combustion and Gasifi cation

Materials for Energy Conversion/ Application

Transport Systems and Infrastructure

Buildings – energy use and effi ciency

Industry – energy use and effi ciency

Energy systems

In addition, internationally high level basic research is conducted in several areas, e g physics, nuclear chemistry, nuclear technology, mathematical sciences as well as micro and nano technology.

Other areas are solar cells and batteries that are included in the Excellence Profi le Materials.

The Energy Area of Advance also comprises the large strategic research program Chalmers Energy Initiative, which is based on the raised level of funding for strategically important research areas appointed by the Swedish Government.

Innovation and impact on societyIndustrial collaboration is a key activity to make sure that research results are industrialized. We have a well-established

industrial collaboration network with all important industry areas such as utility, process industry (pulp and paper, petrochemical/chemical, food, oil refi nery), vehicle manufacturing, construction, equipment manufacturers and SME industry. At present long-term agreements in the energy area has been settled with E.ON and Preem, and similar agreements are under way with Vattenfall and Göteborg Energi. The Energy Area of Advance has also strong cooperation with several institutes, such as SP and Innventia.

Welcome to the Chalmers Energy Conference – a new forum for academia and stakeholders involved in shaping tomorrow’s energy system. The overall theme of the conference is “Bridging to Sustainable Energy Systems”. Results from research on energy technology and how to successfully transform research to demonstration and full scale projects will be in focus.

The conference is a two day event with plenary talks and parallel sessions covering the following themes: Large scale substitutionof natural gas with Bio-SNG, Biorefineries - extending the product portfolio of future pulp mills, Bio-alcohols and other biofuels, Carbon Capture and Storage and Energy Systems Perspectives.

www.chalmers.se/energy

Bridging to Sustainable Energy Systems January 26-27 2011

Energy – a Chalmers Area of AdvanceChalmers’ strategy for excellence in research, education and innovation is structured in eight Areas of Advance. Energy is the single largest Area of Advance at Chalmers.

Energy – a Chalmers Area of AdvanceEnergy is one of Chalmers’ eight Areas of Advance. Our mission is to create a unique integration of the knowledge triangle; research, innovation and education by including a new dimension to the existing organization. Through this strategic instrument we are able to concentrate, visualize and advance our scientific excellence by bridging gaps and accelerating the interplay between academia, industry and society, as well as within our own environment at Chalmers.

www.chalmers.se/energy

i


Tieto är ett IT-tjänsteföretag som erbjuder IT-, FoU- och konsulttjänster. Med cirka 17 000 anställda är Tieto ett av de ledande IT-tjänsteföretagen i norra Europa och världsledande inom vissa segment. Vi spe-cialiserar oss inom de områden där vi har djupast kunskap om våra kunders verksam-heter och behov. Våra konkurrensfördelar bygger på ett starkt kundfokus och expertis inom digitala tjänster.

Tieto Sweden ABFjärde Bassängvägen 15115 83 StockholmTelefon: 010-4810000 www.tieto.com

i

För att elnäten ska bli smarta behövs IT-stöd. Kary Warnerman och Marcus Törnqvist, Tieto.

Tieto kraftsamlar för smarta elnätFörst var det telekombranschen, sedan fi nansektorn. Nu är energi nästa stora industri där smarta IT-lösningar väntas skapa enorma förändringar till konsumenternas fördel.

Kary Warnerman är ansvarig för energi globalt hos den fi nsk-svenska IT-jätten Tieto.

– Förändringstakten inom energisek-torn väntas öka kraftigt det närmaste år-tiondet. Det drivs av hårdare miljökrav, avreglering och större konkurrens. Men även av kunder som kräver bättre tjänster som är lättare att förstå än i dag. Kunder-na vill dessutom ha större kontroll över sin elförbrukning och samtidigt bidra till en bättre miljö. För att genomföra allt det här behövs mycket IT-stöd, säger han.

Tieto, med cirka 700 anställda med specialkunskaper inom energiområdet, räknar med att kunna vara en viktig sam-arbetspartner för elbolagen i den transfor-mation som industrin måste genomgå.

– Vi är redan i dag den största IT-aktör-en i Norden inom energiområdet. Vi har också spetskompetens från telekom och fi nans där vi har hjälpt våra kunder att ge-nomgå den här typen av förändringar. De erfarenheterna och lösningarna kan vi nu återanvända för energisektorn, säger han.

Den stora förändringen för elbolagen de kommande åren sammanfattas i kon-ceptet smarta elnät, så kallade Smart Grids.

Styra elförbrukningenSmarta elnät syftar till att utnyttja elsys-temet mer effektivt, alltifrån småskalig kraftproduktion som enkelt matas in till elnätet, till att elanvändningen med hjälp av automatiserad teknisk utrustning hos kunderna styrs till perioder då elpriset är lågt. Kunderna ska aktivt kunna styra sin egen elförbrukning för att hålla nere ener-giförbrukningen och därmed både minska sin kostnad och bidra till en bättre miljö.

Dagens kraftsystem är byggda för att producera el för de absoluta förbruk-ningstopparna, som infaller under ett fåtal dagar under året. Med hjälp av ett smart elnät kan dessa toppar kapas, in-vesteringar i kraftproduktion minskas och mängden koldioxidutsläpp minskas.

Analytiker menar att det i Europa går att spara 53 miljarder euro per år om den överdimensionerade kraftproduktionen effektiviseras med smartare teknik.

Stark politisk viljaDet fi nns i dag en stark politisk vilja att prioritera förnyelsebar energi i elanvänd-ningen, att skapa incitament för mer effektiv energianvändning och att elkun-derna mer aktivt ska kunna dra fördelar av marknadens prissättning.

Samtidigt pågår också ett viktigt arbe-

te med att utveckla en nordisk slutkunds-marknad så att konkurrensen ökar och elkonsumenterna får fl er aktörer att välja mellan.

I Sverige är installationen av smarta el-mätare redan genomförd. För elbolagen innebär detta att mätarna kan fjärravläs-as automatiskt. För konsumenterna inne-bär det att elfakturorna baseras på verklig förbrukning. Men potentialen är väsent-ligt mycket större än så:

– De smarta elmätarna har inte så stort kundvärde i dag. Det behövs timvis mät-ning och snabbare respons på hur mycket man förbrukar. I vissa fall får konsument-erna veta sin förbrukning i kilowattim-mar. Men som konsument vill jag veta vad det kostar. Det här innebär en jätte-stor förändring för energibranschen, säger Marcus Törnqvist , som ansvarar för Tie-tos erbjudanden inom energi.

Förändrat kundbeteendeMarcus Törnqvist använder begreppet Demand Response för att tydliggöra kon-sumentens möjlighet att påverka sin elför-brukning.

– Poängen med Demand Response är ett förändrat kundbeteende hos konsu-menten. Du som kund ska konsumera mindre energi när det är ont om energi. Och du ska framför allt konsumera min-dre när det är ont om koldioxidfri el i sys-temet, säger han.

Konsumenten behöver information om prisförändringar och sin egen kostnad, men samtidigt även erbjudas möjlighet att på-verka kostnaden genom att ändra sitt för-brukningsmönster – nästan i realtid. Allt för att balansera tillgång, förbrukning och kostnad, och minimera miljöpåverkan.

– Det här kommer att öppna en ny marknad för tjänsteleverantörer i IT-bran-schen. Makten kommer att gradvis fl yttas från energibolagen till konsumenten. Vi kan hjälpa till att automatisera och digita-lisera energibolagens processer och vrida dem mot en mer kundcentrerad verksam-het, säger han.

Nästa steg är att det behövs en infra-struktur för elbilar. Marcus Törnqvist anser att elindustrin kommer få ett stort ansvar för att möjliggöra användningen av elbilar. Bland annat behövs det byggas laddstationer över hela landet med höga effekter, snabba fi nansiella transaktions-fl öden och väl fungerande datakommuni-kation.

– Här kan våra kunder ha nytta av Tietos samlade erfarenheter från energi-, fi nans- och telekomsektorerna, säger han.


Kamstrup kopplar ett starkare grepp om marknaden

ment till bostadsrättsföreningar och hyres-komplex. På senare tid har efterfrågan från samfällighetsföreningar ökat markant.

– En förening med 200 radhus kan de-fi nitivt spara pengar genom att installera mätare. Dessut-om gynnar det miljön efter-som undersökningar visar att förbrukningen av varmvatten minskar när man installerar mätare, säger Bo Schiller.

Samtliga Kamstrups mä-tare använder sig av ultra-ljudsprincipen, se faktaruta. Traditionella mätare arbetar mekaniskt med ett vinghjul som snurrar olika snabbt be-

roende på hur mycket man förbrukar. Nackdelen med den lösningen är att till exempel kalkavlagringar bidrar till att vinghjulet med tiden snurrar för sakta och visar fel.

– Ultraljudsprincipen är överlägsen. Den är okänslig för vattenkvaliteten och kan användas för att mäta värme, kyla och vatten, säger Bo Schiller.

Produktion i Danmark och KarlskronaKamstrup har varit verksamt i energi-branschen i 65 år. Inom värmemätning är bolaget världens största producent och leverantör av energimätare, mätinsam-

Kamstrup– din garanti för en bättre lösning

Hängiven producent av energimätarlösningar

Världens största producent av ultraljudsmätare

Trendsetter och först med innovativa lösningar

Stort fokus på miljövänliga produktionsmetoder och produkter

Dokumenterat långtidsstabila produkter

Avläsningssystem med öppna standarder och interface

Alla applikationer från en mätare till kompletta fjärravläsningssystem

Produkter med dokumenterat lägsta livstidskostnader

Kamstrup ABEnhagsslingan 2187 29 TäbyTel.: 08-522 265 [email protected]

i

Så mäter man med ultraljud

Alla Kamstrups mätare arbetar med ultraljud för att mäta förbrukning. Förenklat funger det enligt följande: Ultraljud skickas ut i mätröret där till exempel varmvatten passerar. Hur mycket vatten som gått åt bestäms av hur lång tid det tar för ultraljudet att vandra genom mätröret och tillbaka.

Kamstrup är en av världens ledande producenter av energimätare. Nyligen förvärvade bolaget det svenska företaget SVM Metering. Därmed fl yttade Kamstrup fram sin position ytterligare, både i Sverige och internationellt.

lingssystem, fl yttavläsning och förbruk-ningsstatistik. Svenska Kamstrup är ett dotterbolag till danska Kamstrup A/S som är en global koncern med huvudkontor i Danmark.

– Våra ägare är mycket långsiktiga och en stor del av den vinst vi genererar inves-teras i forskning och utveckling. Produk-tionen är helt automatiserad och fi nns i Danmark vilket är en enorm fördel efter-som det ger kontroll och vi kan visa kun-derna rent fysiskt vad vi tillverkar, berättar Bo Schiller och fortsätter:

– Med förvärvet av SVM Metering får vi en förstärkning även på produktion med fabriken i Karlskrona som är känd för sin höga kvalitet och fl exibilitet.

– Förvärvet har gått bra. SVM Metering är ett välskött bolag med duktiga medarbetare och en bra produktportfölj. Vi kommer att fortsätta förädla de produkter som fi nns ef-tersom det varit ett vinnande koncept, säger Bo Schiller, försäljningschef på Kamstrup.

Kamstrup är bland världens främsta pro-ducenter av systemlösningar för energimät-ning. Bolaget fi nns representerat i 50 länder och har en stark internationell position som stärktes ytterligare i och med förvärvet av SVM Metering. På exportmarknaderna har Kamstrup en stark position bland energibola-gen, SVM Metering bland fastighetsbolagen.

– Att vi kompletterar varandra på den internationella arenan var en anledning till förvärvet, säger Bo Schiller.

Ny avläsare för vattenBolaget har en stark position bland ener-gibolag. På senare tid har Kamstrup även fl yttat fram sin position bland vattenverken i och med lanseringen av en ny produktse-rie för vattenavläsning. Under första kvar-talet 2011 kommer bolaget att lansera en ny vattenmätare, Multical 21.

– Den förenar den högteknologiska mä-tarens egenskaper med den traditionel-la mätarens lilla format. Det gör den som klippt och skuren för lägenheter och villor, säger Bo Schiller.

Dessutom går den att fjärravläsa poäng-terar Bo Schiller.

– Nu har vattenbolagen chans att slippa alla fel som uppstår när folk själva ska läsa av mätaren. Det spar både tid och pengar. Fjärravläsningen garanterar faktiska och korrekta fakturor, säger han.

Elektroniska mätareKamstrup har ett brett utbud av produkter och lösningar för elektroniska mätare. Bolaget utvecklar, tillverkar och mark-nadsför produkter och system för fl erslagsmätning, det vill säga mätning av el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten samt gas.

Lång livslängd, hög precision och fl exi-bilitet har bidragit till att Kamstrup succes-sivt växt till ett varumärke som förknippas med hög kvalitet.

Kamstrup har marknadens bredaste sor-timent för mätning inom värme, kyla och vattenavläsning.

– Vi mäter allt från förbrukningen i den lilla lägenheten till förbrukningen i en stor-industri som Ovako Steel i Avesta. Vi har hjälpt kunder att hitta riktiga energitjuvar där man minst kan ana det, säger Bo Schiller.

Samfälligheter mäter merKamstrup levererar sedan länge mätinstru-

Bo Schiller, försäljningschef på Kamstrup i Sverige.


Konsekvent solcellsforskning banar väg för framtidens elproduktionSolljuset innehåller enorma mängder energi som kan omvandlas till el. Solen behöver bara lysa knappt en timme för att tillgodose hela mänsklighetens energibehov för ett år. Vid Uppsala universitet och KTH i Stockholm bedrivs forskning för att omvandla solenergi till el.

Om den globala befolkningsökningen och den ekonomiska tillväxten fortsätter i sam-ma takt kommer världens energibehov att vara tre gånger så stort 2050 som i dag. På global basis använder vi i medel 2 TW, allt-så 2000 miljarder watt, i elektrisk effekt. Det motsvarar den effekt som produceras av 2 000 kärnkraftverk.

– Om vi enbart skulle förlita oss på kärn-kraft så skulle man behöva bygga ett nytt kärnkraftverk om dagen i 30 år för att ge ett tillskott på 10 TW. Det säger sig självt att så inte kommer att bli fallet, säger Anders

Hagfeldt, solcellsforskare och professor i Fysikalisk kemi vid Uppsala universitet.

Anders Hagfeldts kollega, Marika Edoff, lägger till:

– Kopplar vi det ökade energibehovet till varningssignalerna om klimatförändringar som en följd av utsläpp av växthusgaser så behöver framtida tillskott av energi baseras på kolfria energikällor, som sol energi, säger Edoff, som är solcellsforskare och docent i Fasta tillståndets elektronik.

Även om Anders Hagfeldt och Marika Edoff båda är solcellsforskare vid Upp-sala universitet har de olika inriktning.

Marika Edoffs forskarlag arbetar med tunnfi lmstekniker och Anders Hagfeldts med molekylära solceller. Båda får fi nan-siering av STandUP for Energy vars syfte är att utveckla forskningen inom energi-området med fokus på bland annat förny-bar elprod uktion. Namnet, STandUP, är en förkortning av Stockholm and Uppsala som visar att det rör sig om ett samarbete mellan lärosätena.

Hemproducerad el Solen innehåller mycket energi. En solcell fungerar som ett batteri när solen lyser och solceller är gjorda av material som tillåter att elektroner med högre energi leds ut ur materialet.

– Vårt mål är att utveckla solceller för storskalig elproduktion. Det är fullt realis-

tiskt att fem till tio procent av Sveriges el kommer att produceras med solceller som placeras på till exempel hustak. Men för att det ska bli verklighet krävs att till exempel villaägare får rätt att sälja sin hemproduce-rade el vilket det inte fi nns några tekniska hinder för, säger Marika Edoff.

Två andra kriterier för en storskalig sol-cellsindustri är en teknologi med hög verk-ningsgrad som kan massproduceras till låga kostnader. Dagens konventionella solceller kallas för den första generationen solcel-ler och baseras på kisel. Tekniken har två brister: den är för dyr, vilket beror på hög komplexitet, och den har för hög energi-förbrukning vid tillverkningen. Produk-tionskostnaden har minskat kraftigt med storskalig tillverkning och ligger i dag på mindre än 1,5 Euro per Watt elektrisk topp-

effekt (det vill säga vad en solcellsmodul ger då sol instrålningen är maximal, alltså cirka 1000 W/m2). Kostnaden per kWh är fortfarande inte tillräckligt låg för att kon-kurrera med andra energikällor i Sverige.

Tunnfi lmstekniker som till exempel kad-mium tellurid och koppar indium gallium diselenid (CIGS) utgör den andra gene-rationens solceller och är den teknik som Marika Edoffs forskargrupp utvecklar. Här är energiförbrukningen lägre vid tillverk-ning som kan automatiseras mer. Det ger potent ial för tillverkningskostnader långt under 1 Euro per Watt toppeffekt.

– Vi arbetar också med ny forskning på nya material, som alternativ till CIGS där indium kan vara en begränsning. Här an-vänder vi bara enkla metaller som koppar, zink, tenn och svavel. Målet är att hitta en materialkombination där det inte fi nns några begränsningar i tillgång på material, säger Marika Edoff.

Anders Hagfeldt arbetar med den tredje generationens solceller, en teknik som be-fi nner sig på labbstadiet. En ledande tek-nologi för de molekylära solcellerna är Grätzel-solceller, efter schweizaren Michael Grätzel. Men kärt barn har många namn och andra benämningar är Dye-sensitized Solar Cells – DSC, molekylära solceller el-ler nanostrukturerade solceller.

– Målet är att vi på sikt ska få fram en teknik med en kostnad per kWh produ-cerad el som är betydligt lägre än andra tekniker. Vår teknik kan bli billig vid mass-tillverkning, säger Anders Hagfeldt.

Licheng Sun är professor vid KTH och samarbetar med Anders Hagfeldts grupp.

– Forskningen går mycket bra vilket bland annat beror på att vi har en unik konstellation med experter från olika uni-versitet. Nu arbetar vi bland annat med att testa solcellernas stabilitet, säger han.

Anders Hagfeldt och Marika Edoff i labbet med en solcellspanel.

Teknisk naturveten skap liga fakultetenVid Uppsala universitet pågår forskning i världsklass. Inom teknik och naturve-tenskap sträcker sig forskningen från förutsättningslös grundforskning till tilläm-pad och industrinära forskning inom allt från livets minsta byggstenar till avance-rad teknikutveckling. Några av de starka forskningsområdena är energi, material-vetenskap, evolutionsbiologi, biologisk mångfald, bioteknik, informationstekno-logi och teoretisk fysik.www.uu.se/teknat

i

STandUP for EnergySyfte: att utveckla och samordna forsk-ningen inom energiområdet med fokus på förnybar elproduktion, eldistribution samt el- och hybridfordon.Vision: att bidra till ett samhälle med tillgång till förnybar, tillförlitlig och kost-nadseffektiv energi till bostäder, handel, transport och industri.Anslag: totalsumman är 52 miljoner per år. Projektet ska utvärderas 2015.Ingår i samarbetet: Uppsala universitet, Kungliga tekniska högskolan, Sveriges lantbruksuniversitet, Luleå tekniska univer-sitet samt högskolan i Halmstad. www.standupforenergy.se

i


Smart teknik för biobaserade kraftvärmeverkEffektiv energiförbrukning är central för industrin och sam-hället i övrigt. Både ur ett miljö- och kostnadsperspektiv. Meva Innovation AB har utvecklat en teknik för små-skaliga biobaserade kraftvärmeverk baserade på cyklonförgasningsteknik. Enkelt uttryckt – systemen produ-cerar både el och värme.

– Vi är ännu ensamma i Norden med det här konceptet, säger Håkan Holmberg, VD på Meva Innovation AB.

Systemet benämns VIPP (Vortex Intens-ive Power Process) och en väsentlig del av systemet är den cyklonreaktor där bio-bränsle omvandlas till syntetisk gas, vilken kyls ner och renas under avancerade och noggranna processer. Därefter leds gasen till en motor som driver en generator för elproduktion. All värme som alstras under processen tas tillvara och kan återvinnas som fjärrvärme eller processvärme.

– Tekniken passar väl för industriell småskalighet och innebär högre effektiv itet och lägre investeringskostnader än konven-tionell teknik som ångcykel, säger Mikael Sjöblom, marknadschef på Meva Innova-tion.

Producera el och värmeSom exempel på hur tekniken fungerar nämner Mikael Sjöblom den träbearbetan-de industrin.

– De har stora virkestorkar och torkan-läggningarna kräver stora mängder värme året runt. I dag använder man ofta tradi-tionella bioeldade pannor, med vårt system kan man i samma process producera el. Vilket betyder att man förutom värmepro-duktion kan producera el för eget bruk och eventuellt elöverskott kan säljas.

Samma princip gäller för till exempel en-ergibolagen.

– Långt ut på fjärrvärmenäten har man ofta mindre hetvattenpannor installerade; i stället för en panna som endast producerar värme får man elen på köpet så att säga.

GasreningsprocessenMeva Innovation går i viss mån in och er-sätter något redan befi ntligt. Infrastruktu-

ren, byggnader och anslutningar fi nns ju oftast redan på plats.

– På bara några få år har kost-naden för investeringen betalat av sig själv, säger Håkan Holmberg.

Stor möda har också lagts på att utveckla gasreningsprocessen där många andra förgasningstek-niker har brister. I det egenutveck-lade gasreningssystemet används bland annat en organisk olja i skrubber steget för att lösa upp tjärpartiklar. Olja som inte kan recirkuleras blöds av och återförs till förgasningsreaktorn där den förgasas med nytt biobränsle.

Den processen tillsammans med det sista reningssteget, ett vått elfi lter, innebär att inget av-fall produceras från processen.

Småskalig kraftvärmeMiljöaspekten är en faktor som gör systemet attraktivt, en annan är just att den har kapacitet att mycket kost-nadseffektivt producera småskalig kraftvär-me med hög verkningsgrad.

Ett energibolag som tagit fasta på detta är Pite Energi.

– Strax utanför Piteå, i Hortlax, bygger vi nu en biobränslebaserad kraftvärmean-läggning som kan försörja hela samhället med el och värme. Just nu pågår bygget för fullt och det beräknas vara klart i mitten av mars, säger Håkan Holmberg.

Den gasmotor som installeras är tillverk-ad av det amerikanska bolaget Cummins Po-wer Generation Ltd. Ett företag som Meva Innovation inlett ett nära samarbete med.

– Cummins är världens största tillverka-re av industriella dieselmotorer. Samarbetet mellan bolagen innebär bland annat att vi

vidareutvecklar en ny motorfamilj för syn-tesgas och Meva Innovation får samtid igt en möjlighet att distribuera Cummins gasmo-torer, berättar Mikael Sjöblom.

Den välutvecklade gasreningstekniken som tagits fram är bra för att minska skad-liga emissioner. Men det är också viktigt för motorerna att gasen är ren och fri från tjärpartiklar eftersom de tar skada redan av små halter tjära och partiklar.

Fruktbart samarbeteVIPP – Vortex Intensive Power Process är resultatet av ett fruktbart samarbete med Luleå Tekniska Universitet, LTU och Ener-gitekniskt centrum i Piteå, ETC. De är speci-aliserade på förbränning och förgasning av biobränslen och 2005 fi ck Meva Innovation titta på tekniken.

– Vi kunde se att här fanns en enorm ut-vecklingspotential och via stöd från Ener-gimyndigheten och Vinnova kunde en helt ny industriell pilotanläggning utvecklas och byggas, säger Håkan Holmberg.

Internationell uppmärksamhetMeva Innovations teknik har skapat mycket stort intresse från omvärlden både för den befi ntliga teknik man använder men också vad gäller möjligheterna att ytterligare ut-veckla den.

Bland annat ser man över möjligheten att använda andra biobränslen än trä.

Tillsammans med SIDA har man inlett ett nytt forskningsprojekt. I Vietnam fi nns stora problem med överblivna risskal, som antingen läggs på hög, hamnar i sjöar och vattendrag med försurning som följd eller eldas upp och förorenar luften.

– Risskalen är sannolikt ett utmärkt bränsle för vår teknik men måste först ana-lyseras och testas i vår pilotanläggning, sä-ger Mikael Sjöblom.

Andra möjliga bränslen som passar att användas i denna teknik är halm, rörfl en, torv med fl era och i framtiden kommer det att genomföras fl era studier med dessa bränsletyper.

Meva Innovation AB ägs till 90 % av Meva Powerplants AB och resterande 10% ägs av NordLight Gas AB.

Kontakt: www.mevainnovation.se

Håkan Holmberg VD Meva Innovation ABMail: [email protected]: 0910- 20 01 90 070-191 42 32Telefax: 0910-131 92

Mikael SjöblomMarknadschefMail : [email protected]: 060 15 34 10 070 572 73 30Telefax: 060 170775

i

Håkan Holmberg, VD på Meva Innovation AB, och Mikael Sjöblom, marknadschef på Meva Innovation AB, besöker Hortlax, där Meva Innovation AB håller på att bygga upp en ny kraftvärmeanläggning.

Datormodell av en industriell pilotanläggning vid ETC i Piteå.


Neova löser myndigheternas informationsmissDen 1 januari 2011 införs en skattereform som få industriföretag känner till. Skattesubventioner för uppvärmning och eldning med olja bantas rejält. Neova har skapat informationssajten www.energiskiftet.se och erbjuder paketlösningar till företag som vill ställa om till bioenergi.

För stora delar av den svenska tillverk-ningsindustrin innebär den 1 januari ett bryskt uppvaknande. Skatterna på koldi-oxid och energi höjs och skattesubvention-erna för uppvärmning med olja sänks. Omställningstakten är hög och företag som inte har hunnit förbereda sig riskerar att drabbas hårt ekonomiskt.

Svenska industriföretag betalar i dag 21 procent i koldioxidskatt. Genom de mins-kade subventionerna ökar skatten till 30 procent 2011. År 2015 kommer nivån vara uppe på hela 60 procent. Därutöver kom-mer företagen att från och med den 1 janu-ari 2011 även få en energiskatt på fossila bränslen.

Ingen kan ge tydliga svarSyftet är att följa de beslut som fattades vid Klimatmötet i Köpenhamn genom att minska den svenska industrins utsläpp av växthusgaser och styra energianvändning-en mot en högre andel miljövänlig bioener-gi. Målet är att minska utsläppen med två miljoner ton till år 2020.

– Trots att industriföretagen står inför ett viktigt och statligt framdrivet energi-skifte så lyser samhällets information om detta paradoxalt nog nästan helt med sin frånvaro. Mycket få myndigheter, industri-företag, intresse- och branschorganisatio-ner kan svara exakt på hur förändringen kommer att slå efter årsskiftet. Inte ens Skattemyndigheten kan ge klara besked, konstaterar Niklas Engström, Affärsområ-deschef på bioenergiföretaget Neova.

– Förvirringen kring omställningen är därför stor. Vi träffar dagligen oroliga in-dustriföretag som efterlyser saklig inform-ation och en tydlig överblick över vilka alternativ som fi nns som ersättare till ol-jan.

– Den dåliga tillgången på information gör att industriföretagen riskerar att mis-sa den mest självklara lösningen på situa-tionen. Vi har en föredömlig och nästan outnyttjad energikälla mitt framför näs-an i form av förnybar bioenergi från våra svenska skogar, säger Niklas Engström.

All information på webbenFör att underlätta för alla berörda företag har Neova lanserat Energiskiftet 2011 på vars hemsida all information fi nns att häm-ta. Neova är Skandinaviens ledande biofö-retag med ett väl utbyggt återförsäljarnät och ett fl ertal produktionsenheter för bio-energi, el och värme. Företaget bedriver bland annat produktion, utveckling och försäljning av bränslepellets med egna fa-briker i Vaggeryd, Forsnäs, Främlingshem och Ljusne.

– Varje år använder Sveriges industrier och företag olja i sina processer för närma-re 13 miljarder kronor. Om motsvarande mängd energi hade producerats med bio-energi, till exempel pellets, hade kostnaden halverats. Det skulle innebära en besparing på 6,5 miljarder kronor per år, eller nästan 18 miljoner kronor – per dag. Dessutom hade den svenska miljön besparats kol-dioxidutsläpp på närmare 5 miljoner ton per år, vilket motsvarar en minskning med nästan 2 miljoner bilar, konstaterar Niklas Engström.

Erbjuder färdiga lösningar– Det kan vara lite knepigt att börja nysta i hur man ska göra för att skifta energi-slag. Man kan också göra det enkelt för sig och vända sig direkt till oss. Vi kan ta hand om allting. Vi har satt samman olika pa-ketlösningar för företag som vill skifta till ett betydligt billigare och klimatvänligare uppvärmningssystem. Vi kan ta hand om installation, drift och underhåll av en bio-värmeanläggning. Med 22 egna värmean-läggningar runt om i Sverige, som levererar fjärrvärme, färdig värme, fastighetsvärme

Neova är Skandinaviens ledande bioener-giföretag. Bland kunderna finns såväl stora värmeverk och industrier som villaägare. Företaget har fyra affärsområden: Förädlade bränslen, Lokala bränslen, El och värme samt Trädgård och miljö. Alla verksamheter arbetar med att minska samhällets negativa effekter på miljön och klimatet. 2008 producerade Neova totalt 4,8 TWh biobränslen och energi till vär-meverk, mellanstora kommunala och privata anläggningar samt villakunder.Neova ingår i den finska Vapo-gruppen som är världens största torvproducent och ledande inom bioenergi i Östersjöregionen. Vapo Oy ägs i sin tur av finska staten (50,1%) och ener-gikonglomeratet Suomen Energiavarat (49,9%)

Neova ABSkolgatan 2553 16 JönköpingTel: 0771 98 00 00

www.neova.sewww.energiskiftet.se

i

och el, har vi en mycket god in-house-kom-petens på området, förklarar Niklas Eng-ström.

Löser miljö- och klimatproblem– Bioenergi och pellets är ett bränsle som kommer från skogen. Mycket av Neo-vas bioenergi kommer från fl is, bark och

spån men även från grenar, toppar, och andra rester som blir över när man avver-kar skog. Bioenergi är en ren naturprodukt som inte bidrar till växthuseffekten. Och Sverige har mycket av den varan. Totalt använder vi i landet betydligt mindre bio-energi än vad som växer upp i skogen varje år, poängterar Niklas Engström.

Niklas Engström, Affärsområdeschef på Neova och initiativtagare till Energiskiftet 2011.


Cowi har lång erfarenhet inom vindkraftsområdet och kan erbjuda kunderna helhetslösningar från tidiga lokaliseringsstudier via tillståndshantering och projektering till upphandling av entreprenader och slutligen byggande och driftsättning.

Det är snart ett år sedan som teknikkonsulten Flygfältsbyrån köptes upp av danska Cowi. I Sverige har bolaget i dag över 800 anställda på 15 orter med huvudkontoret i Göteborg.

En förtjänst av sammanslagningen är att kunskapen att bygga vindkraftverk fi nns samlad i hela organisationen. Just nu bygger Cowi vindkraftanläggningar i 56 länder.

Tunga uppdragRötterna i den svenska delen ligger annars inom traditionell industri. Men fl era tunga uppdrag har kammats hem inom bioener-gibranschen. Karin van der Salm berättar att den första lastbilen nu rullar på grön DME utvecklad från svartluten från massa-industrin. Cowi har designat och byggt bio-bränslebolaget Chemrecs första pilotfabrik för biobränsle i Piteå.

– Klimat och energi står högt upp på agendan inom Cowi. Både från ett hållbar-hetsperspektiv men självklart också för att vi tycker att vår mycket breda och djupa kun-skap bidrar, säger hon.

Ett annat prestigeprojekt är etanolanlägg-ningen för Lantmännen Agroetanol i Norr-köping. Den utbyggda fabriken som invigdes förra året sväljer 10 procent av den svens-ka spannmålsproduktionen. Den ger 200 miljoner liter etanol och 175 000 ton pro-teinfoder från restprodukten drank. Etanol-anläggningen är en av de mest moderna och klimateffektiva i världen.

– Vi har haft ansvar för projektet från för-studie till uppstart. Det har varit projektled-ning, projektering, styrning och uppföljning, upphandling och ansvar för installationen. Våra lösningar ska vara ekonomiskt försvar-bara och miljömässigt riktiga.

Hållbart byggandeHennes tes är att den framtida energiförsörj-ningen måste vara en kombination av att spara energi, att använda förnyelsebar ener-gi och att hantera koldioxidutsläpp från fos-silt användande. Hållbart byggande är del av Cowis affärsmodell. Det innefattar också ett helhetsåtagande. Alla som medverkar i pro-jekten ska veta vad slutmålet är och varför, uppger Karin van der Salm. En konsekvens av Cowis vision är att de anställda i företa-get delar på all information genom integre-rad databasbaserad projektering.

– Vi tycker att det är väldigt viktigt att bygga upp erfarenheter inför nästa projekt. Att se på helheten är därför viktigt. Det är vanligt att projektkedjor är uppdelade i olika kakor men så vill vi inte ha det, säger hon.

Anna Wenander är chefkoordinator för hållbart byggande på Cowi. Hennes upp-

Helhetslösningar bas för konsultgigantBioenergi, raffi naderier, petrokemiska anläggningar, vindkraft, klimat- och energistrategier, lågenergihus. ”Vi har vuxit kraftigt de senaste åren”, säger Karin van der Salm, ansvarig affärsutvecklare för energi inom teknikkonsultbolaget Cowi.

dragsgivare är bland annat kommuner och stora fastighetsägare.

– Jag kommer precis från Mölndal stad där jag hjälper till att ta fram kommun-ens energistrategi. Min roll som strateg är att vägleda till robusta och sunda lösningar. I uppdraget i Mölndal handlar det om att hjälpa kommunen att förbättra sin energi-användning, minska energiförbrukningen i byggnader och transporter men också att välja rätt energislag för att minska bland an-nat koldioxidpåverkan.

HelhetssynAnna Wenander använder begreppet value engineering för att förklara helhetssynen.

Bland annat handlar det om att söka lös-ningar som är funktionella och kostnadsef-fektiva för byggnadens hela livscykel.

– Grundstenarna är våra kompetenser, ar-betssätt, värdegrunder och förhållnings sättet till hållbart byggande. Kundnyttan avgör ambitionsnivån. Men det ska vara en balans mellan miljön, socialt ansvarstagande och ekonomin, påpekar hon.

En företeelse som har blommat upp är en hel fl ora av miljömärkningar som ger arbe-te till Cowi. EU:s Green Building lanserades av EU-kommissionen 2004. Green Building handlar bara om energibesparing i kommer-siella fastigheter. Ett annat exempel är det brittiska Breeam som är det mest spridda bland Europas byggherrar.

– För att bygga nytt i Sverige ställs det ganska låga energikrav. Certifi eringarna har blivit ett incitament för byggherrar att pro-fi lera sig. Vi på Cowi erbjuder miljöbedöm-ning och klassifi cering av byggnader enligt så gott som alla systemen, säger Anna We-nander.

COWI AB är ett av Sveriges ledande teknikkonsultföretag och finns, med över 800 anställda, representerade på 15 kontor i Sverige.

COWI tillhandahåller kvalificerade in-genjörstjänster till privata och offentliga aktörer inom industri och infrastruktur samt byggnad och fastighet både inom och utom landets gränser.

COWI hanterar såväl stora som mindre projekt och driver förstudier, genomför detaljprojektering och hanterar totalåta-ganden. Projektteam skräddarsys med de kompetenser från såväl COWI som från övriga bolag inom koncernen som krävs för ett framgångsrikt projekt. Gemensamt är drivkraften att alltid, oavsett projek-tets storlek eller geografiska placering, fungera som kundens naturliga samar-betspartner.

COWI ABBox 12076, 402 41 GöteborgTel: 010-850 10 00E-post:[email protected]

i

Axfas distributionslager i Halmstad är Sveriges första Breeamklassificerade industrilokal. Cowi höll i ansökningsprocessen.

Foto

: Agr

oeta

nol

Lantmännen Agroetanol är Sveriges enda storskaliga producent av drivmedelsetanol. Anläggningen i Norrköping invigdes i maj förra året. Cowi har ansvarat för hela projektet.

Foto

: Cow

i

Kundnyttan står i fokus när Cowi utför ett uppdrag. Det anser Anna Wenander och Karin van der Salm.


Annons© NextMedia

Rengöring kan halvera energikostnaden– I många fastigheter kan stora energibesparingar göras med små medel. Upp till en tredjedel av energianvändningen kan sparas in med rengöring, rekonditio-nering och rätt medier i befi ntliga värme-, kyl- och återvinningssystem. Parat med åtgärder som ny injustering och intelligent styrning nästan hälften. Det konstaterar Rafael Ospino, marknadschef för CleanTech-företaget Chemiclean, som även re-presenterar Alfa Laval på VVS eftermarknad i Mellansverige och Östergötland.

Extremt väder ger växande Chemiclean väldigt mycket jobb. Orsak: moderna värme-, kyl- och återvinningssystem som inte fungerar enligt specifi kation. I standardfallen är det befi ntliga klimatsystem med felaktigt underhåll eller nya systemkomponenter som monteras på äldre system. Bristande instruktioner och utbildning för driftpersonal är också ett problem.

– I bästa fall fungerar de nya, energieffek-tiva komponenterna som de ska i ett eller två år. Det blir dock allt vanligare att vi får göra brand-kårsutryckningar för att säkra projekterade energiprestanda även i nya fastigheter, konstate-rar Rafael Ospino.

– Det intressanta är att det inte behöver vara så här. Om man re-dan i bygghandlingarna specifi ce-rar egenskaperna hos vätskorna i systemen behöver många pro-blem aldrig uppstå. Men i kon-sultbranschen fi nns inte alltid kunskap om egenskaperna hos de nya, miljövänligare glykolerna.

Den som specifi cerar de vätskor som krävs för att system ska gå optimerat gör verkligen en miljöinsats. Då håller rör och kopplingar. Då hålls värmeväxlare, luftbatterier, pumpar

och ventiler rena och energieffektiva.

Gamla stammarNär en ny fjärrvärmeundercentral kopplas in på gamla värmeledningar, utan att de först rengjorts ordentligt, kommer problemen. Av-lagringar samlas snabbt i de nya, nätta väx-larna. Då sjunker verkningsgraden.

– Det här ser vi för ofta. I början kan ingen begripa varför den nya, fi na utrust-ningen inte ger förväntad energi-besparing. Problemet är att man i slutna system inte ser fallgropar-na i form av korrosion, igensatta ledningar och komponenter, säger Rafael Ospino och konstaterar att deras försäljning av vätskor ökar hela tiden.

Ofta outsourcas driften utan att avtalen tillräckligt tydligt ang-er vad som ska ingå i form av un-derhåll och förebyggande åtgärder. Driftpersonalen kan då ofta inte systemen.

– De måste informeras om vik-ten av rätt vätskor, annars fi nns risk för kor-rosion och frysning. Detta straffar sig ofta först genom stadigt ökande energianvänd-ning. Reagerar man inte på detta varnings-

tecken kommer raset som ett brev på posten.En av Chemicleans arbetsmetoder för att

säkra funktion och energibesparing är att i eget laboratorium analysera vätskorna och därigenom konstatera vad som försiggår i det fördolda.

Stor effektI tider där olika energieffektiviseringsprojekt får stor publicitet, inte minst spektakulära om- och nybyggen, menar bland andra Chemiclean att mycket kan göras med små medel.

– Man behöver inte tro på det vi säger om den stora effekten av att rengöra och rekonda sitt energisystem. Det fi nns hur många referen-ser och forskningsrapporter som helst. Att byta fönster och tilläggsisolera gör man när det är dags, det första är att trimma sin anläggning.

De fl esta av Chemicleans kunder som gör en översyn får tillbaka sin investering inom ett år eller mindre. Besparingen används sedan för att fi nansiera mindre lönsamma investeringar.

Service och supportFörutom att sälja vätskor och utrustning har företaget också entreprenadverksamhet samt service och support på Alfa Lavals produk-ter. Det betyder bland annat CIP-rengöring, platt- och packningsbyten samt utbyggnad av plattväxlare. Även reservdelar tillhandahålls av Chemiclean.

– När fastighets- och industrisektorn ener-gieffektiviserar och får allt mer komplexa sys-tem får vi mer och mer jobb med att utveckla speciallösningar. Frågar du mig har vi bara sett början på vår tillväxt, avslutar Rafael Ospino.

Chemiclean Omsättning: 16 miljoner.Säte: Hägersten.Verksamhet: Rengöring, behandling, fil-trering och avgasning i kyl, värme- och återvinningssystem inom fastighets- och industrisektorn.www.chemiclean.se

i

– Det är märkligt att många organisationer sköter vätskekontrollerna i sina tjänstebilar mer noggrant än de gör i sina kärnvärden, fastig-heterna, säger Rafael Ospino, marknadschef vid Chemiclean.

Energisystem måste rengöras regelbundet för att ef-fekten ska behållas. I många fall krävs skräddarsydda lösningar för att skapa enkla och effektiva processer.

Koncernen Nakkila Group är en internationell leverantör av cistern- och processanläggnings-lösningar samt en heltäckande partner vid investering i värmecentraler för biobränsle.

Följande bolag hör till koncernen: Nakkila Works Oy Nakkila Boilers Oy

Nakkila Groups verksamhet uppfyller kraven i det certifierade kvalitetslednings-systemet ISO 9001:2008. Kvaliteten på svetsning säkerställs med kvalitetsled-ningssystemet ISO 3834-2:2005 och tryckanläggningarna tillverkas utifrån stan-darden EN 13445.

Nakkila Group OyP.O.BOX 15FI-29251 NAKKILAFINLANDTfn. +358 2 531 6300E-post: [email protected]

i

Heltäckande leverantör för industrinInom industrin är driftsäkerhet och stabilitet absoluta nödvändigheter. Nakki-la Group kan branschen på sina fem fi ngrar och erbjuder, med över 60 års erfarenhet, de lösningar som efterfrågas.

Det fi nns ingen felmarginal inom indu-strin. Brister i säkerheten eller produkterna kan få katastrofala resultat. Därför är det inte förvånande att Nakkila Group är en självklar partner för många företag på den nordiska marknaden. Företaget erbjuder dels lösningar för industrins cistern- och processanläggningsbehov och dels heltäckande tjänster kring konstruktion och drift av bio-värmeverk.

– Inom Nakkila Works sam-lar vi årtionden av erfarenhet från krävande projekt kring le-veranser av cisterner samt pro-cess- och tryckanläggningar. Avdelningen Nakkila Boilers driver i stället vårt arbete kring biobränsleeldade anläggningar. Vår expertis inom projekthantering, plane-ring, tillverkning och montage garanterar högklassiga och pålitliga leveranser, kon-staterar företagets vd, Raimo Kivioja.

Turnkey-lösningarFöretaget startades redan 1948 och har successivt utvecklats till att bli den hel-täckande leverantör det är i dag. Kunderna återfi nns inom allt från energi- och skogs-industri, till pappers-, kemi- och oljeraffi -

naderiindustri – behoven är ofta vitt skilda.– Vi tillverkar cisterner av alla stålkva-

liteter både i maskinverkstaden och på montageplatsen och har ett pålitligt och effektivt samarbetsnätverk. Därmed har vi möjlighet att leverera stora helheter och turnkey-lösningar utifrån kundernas in-

dividuella behov. Exempel på våra produkter och tjänster är cisterner, monteringar, isole-ringar, plattformar, rörsystem, värmeackumulatorer och tryck-kärl, berättar Raimo Kivioja.

Driftsäkra värmecentralerNakkila Boilers tillverkar både prefabricerade mobila och på plats byggda värmecentraler. Anläggningarna tillverkas och

levereras inom effektområdet 1-10MW.– Vi erbjuder kompletta leveranser och

den utbildning som behövs för att operera anläggningarna optimalt. Våra kunder är professionella värmeproducenter, som vär-desätter våra produkters driftsäkerhet, sä-ger Kivioja.

Söker samarbetspartner Nakkila Group är redan i dag en inter-nationell leverantör, men framöver sat-

sar företaget på att förstärka sin position i Norden samt att expandera ut i Europa.

– Vi ser mycket goda förutsättningar för att etablera bland annat våra biovärmecen-traler i Europa, men först på agendan står

fortfarande Norden. Vi söker nya samar-betspartner och representanter för Nakki-la Group i framförallt Sverige och Norge, så vi välkomnar relationer med lokala och regionala företag, avslutar Raimo Kivioja.

Vd Raimo Kivioja, Nakkila Group.


Teknikupphandlingen arrangeras av de kommunala bostadsföretagens samor-ganisation Sabo och av Bebo som är En-ergimyndighetens beställargrupp för fl erbostadshus. Syftet är att kunna bidra till EU:s tuffa klimatmål fram till 2020, och vikten av att hitta goda exempel.

Gösta Schelins ventilationslösning ska under nästa år provas i ett hus åt Helsing-borgshem, ett åt Familjebostäder i Stock-holm samt ett åt Stockholmshem.

– Det är framtidens ventilation. Med små ingrepp kan man snabbt, smidigt och snyggt installera vår lösning med bra verk-ningsgrad. Det ger ett bättre inneklimat och energibesparingen är 40 kilowattim-mar per kvadratmeter och år, säger företa-gets vd Eric Lindqvist.

Samarbete lönar sigVentilationsentreprenören Gösta Schelin AB har tillsammans med ventilationstill-verkaren Systemair AB och konsultföre-taget PQR Consult tagit fram och räknat på en tekniklösning som möjliggör att kall uteluft värms upp av lämnande rumsluft.

Idén bygger på att det befi ntliga från-luftssystemet kompletteras med ventila-tionskanaler i lägenheter för tillförsel av friskluft och att de gamla fl äktarna er-sätts av ett nytt ventilationsaggregat med en högeffektiv värmeväxlare där upp till 90 procent av värmeenergin återvinns. Aggregatet placeras i vindsutrymme och till lägenheterna dras nya kanaler i trapphus.

– Hela systemet går att montera i de fl es-

ta fastigheter utan större ingrepp och om-byggnationer, säger Eric Lindqvist.

Juryn ger berömJuryns bedömning är hög innovations-grad vad gäller kanaldragningar, bra ener-giprestanda och god värmebesparing med liten ökning av elanvändningen. Det är rimliga installationskostnader och det sker en förmodad förbättring av inneklimatet. Juryn bedömde också att störningarna vid installation är begränsade.

– Tävlingen kom otroligt passande. Det är precis vad våra företag respektive affärs-idéer handlar om, säger Eric Lindqvist.

Efter utprovningarna i de aktuella demo-husen, blir det till sist en fortsatt upphand-ling under 2012. Kampen om förstaplatsen står mellan Gösta Schelins teknik och en kon-kurrerande lösning med värmeåtervinning via värmepump. Till sommaren fi nns produk-terna till försäljning genom Systemair AB.

En vinnande ventilationslösningIngenjörsfi rman Gösta Schelin AB från Stockholm har nått delfi nalen i en teknikupphandling om värmeåtervinning i fl erbostadshus.

Ingenjörsfirman Gösta Schelin är en venti-lationsentreprenör som arbetar mycket med totalentreprenader, nytänkande och utma-ningar.www.gostaschelin.se

PQR är ett starkt växande och kreativt instal-lationskonsultföretag med nytänkande och lång erfarenhet.www.pqr.se

Ventilationsföretaget Systemair är en ledande tillverkare av ventilationsmaterial med egna bolag i 40 länder och försäljning i ytterligare 60 länder. Företagets produkter är speciellt ut-formade för att hushålla med energi och miljö.www.systemair.se

i

Läs mer om vår nya filterserie Hi-Flo XL på

DÄRFÖR ÄR DYRA FILTER BILLIGARE ÄN BILLIGA.

Fördelning av totalkostnaden

78%

18%

4%

Inköp filter

Service och avfall

Energi

Eftersom vi använder den senaste tekniken och de bästa materialen kostar våra nya luftfilter lite mer. Men på sikt är de avsevärt billigare. Energiförbrukning står för den allra största delen av den totala drifts-kostnaden i en ventilationsanläggning – faktiskt närmare 80 procent. Därför har vi fokuserat just på energieffektivitet. Med Hi-Flo XL kan du spara mer än 100 kronor per filter i total driftskostnad per år.

www.camfil.se


Från stålhättade kängor till löparskorMarknaden och förutsättningarna föränd-ras för energibolagen. Från att ha varit an-sedda som förutsägbara och trögrörliga, så tvingas energibolagen i dag att vara mot-tagliga för snabba förändringar. Nu krävs nya samarbeten, kostnadsfokus, anpass-ning till nya regelkrav och snabbrörlighet – inte stålhättade kängor.

Energibolagen kan nu konkurrera om kundernas pengar precis som andra före-tag. Kunderna kan byta leverantör varje månad. De kan i realtid se sin förbrukning i kronor och hur mycket koldioxid som på-verkar miljön.

Nu när hemmen blir allt mer “smarta” fi nns tekniken för att göra konsumenterna mer medvetna om sina kostnader och sin miljöpåverkan. De kan styra sin elkonsum-tion till olika tider som kan ge billigare ta-riffer. Konsumenterna kommer även att kunna sälja tillbaka energi från egen kraft-produktion i form av exempelvis solpa-neler eller vindkraftverk. Elbilar kommer både att ladda, konsumera och generera energi.

Hur kan energibolagen anpassa sig till de snabba förändringar som sker? Energibolagen måste ha koll på hela ”Me-ter to Cash”-processen med alla under-

liggande delar – bevaka, analysera och automatisera där det är möjligt.

Det agila energibolaget måste förbereda sig för kontinuerliga förändringar, utan att veta exakt hur förändringarna kommer att påverka organisationen. Kanske kommer alla elkunder i Sverige, Danmark, Norge och Finland fritt kunna välja elhandelsfö-retag över nationsgränserna från och med år 2015. Om det blir så kommer det att ställa höga krav på struktur och kvalitet på data och på fl exibla integrationslösningar.

Energimarknadsinspektionens förslag till timmätning för alla kunder med en års-förbrukning över 8 000 KWh (cirka 1,5 miljoner hushåll) kommer att resultera i extrema mängder data där kanske nuva-rande mätvärdesdatabaser slår i taket. Det i sin tur kommer att kräva ännu mer av system, processer och organisationer för att säkerställa kontroll, snabbhet och hög servicegrad till slutkunderna.

På med löparskorna och fram med gula lappar!– Det gäller att gå från sina redan doku-menterade processer till att ifrågasätta och

förbättra processerna i workshops, där nya processer jobbas fram med gula lappar på väggarna i grupper, där alla delar av orga-nisationen medverkar. Därefter ska man ta hjälp av moderna processmodellerings-verktyg för att koppla ihop processer, sys-tem och organisation. Metodiken för hur man genomför förändringarna är viktig, säger Mats Ekelund, vd på Powel Energy Management AB.

Powel, som är en ledande programle-verantör i Norden inom kraftproduktion, Smart Metering och nätinformation, har krokat arm med Cordys, som är ledan-de inom programvara för BPM, Business Process Management. Tillsammans har de skapat färdiga processbibliotek och in-tegrerade lösningar för energibranschen. Powel Smart Metering Suite är en öppen plattform med en skalbar databas som er-bjuder stöd för exempelvis de här affärs-processerna:

Mätinsamling

Mätvärdeshantering

Nyanslutning

Leverantörsbyte

Avräkning

Integration med CRM, ERP, KIS och GIS

Plattformen integrerar med befi ntliga stöd-system och samlar in alla händelser, ären-den och information inom processerna.

Användarna kan se de händelser som kräver hantering och successivt automati-sera dem för att spara tid och pengar.

SammanfattningDagens och morgondagens förändring-ar inom energibranschen skapar helt nya förutsättningar. Energibolag som nästan har haft en monopolistisk ställning måste genomgå en förvandling till en agil leve-rantör av tjänster på en konkurrensutsatt marknad. För att komma dit måste kun-skap om processer kombineras med IT och människor. Powel och Cordys har metodi-ken och verktygen för att möjliggöra dessa förändringar.

Kunden A har lånat sin frus bil och åker till IKEA för att köpa en ny få-tölj. På parkeringsplatsen loggar han in med sin mobiltelefon till laddstolpen från den danska elleverantören. Kun-den har valt att köpa all sin el från den stora svenska elleverantören. Hemma på tomten fi nns ett litet vindkraftverk som producerar energi som både an-vänds i huset och säljs tillbaka till den svenska elleverantören. Varje månad får kunden EN faktura med nettot av uttagen och inmatad el.

Dags för energibolagen att bli snabbrörliga

Mats Ekelund, VD Powel Energy Management AB.

Powel levererar affärskritiska lösningar och tjänster till företag inom energi, fastighet och industri för att förbättra deras dagliga driftsprocesser. Powel grundades 1996 i Norge och har i dag 240 medarbetare, varav närmare 50 i Sverige.

Tel: +46 36 34 49 00www.powel.se/BPM

i

Genom kombinatio-nen av Powels Smart Metering-produkter och funktionalitet från Cordys BPM, kan kunderna mo-dellera, exekvera, bevaka och analy-sera sina affärskri-tiska processer och successivt automati-sera dem.

Intåget av elbilar är jättebra för miljön men ger nya utmaningar Få koll på helheten och detaljerna

Processmodellering

Web Services

Harmonisering av grunddata

Dynamiska processer

Övervakning

Tjänsteorienterad arkitektur

Integrerade regelverk

Linjär skalbarhet

Dags att städa bort oljan i industrin BIOENERGI

– SVERIGES STÖRSTA ENERGIKÄLLABioenergin har passerat oljan som Sveriges största energikälla. Det beror delvis på att vi har kol-dioxidskatt men framför allt på att bioenergi är lönsamt och miljövänligt. År 2009 kom 32 procent av Sveriges energianvändning från bioenergi. Sverige är ett fantastiskt exempel för andra länder på hur utveckling av förnybar energiproduktion kan ske. Vi räknar med att bioenergianvändningen kommer att fortsätta öka på ett hållbart och miljövänligt sätt under många år framöver. Tidigare har vi mest produ-cerat värme. Nu producerar vi alltmer biokraft och biodrivmedel.

0

20

40

60

80

100

120

TWh

Bioenergi Olja Vattenkraft Kärnkraft Kol Naturgas Värmepumpar Vindkraft

115,6 112,2

61,3

46,9

12 10,5 3,4 2,4

Slutlig inhemsk energianvändning 2009 fördelad på energislag. Svebios beräkning baserad på Energimyndighetens prognoser.

Användningen av biodrivmedel i Sverige 1998 – 2010, i procent av totala drivmedelsförbrukningen. Svebios beräkning baserad på statistik från Energimyndigheten.

Svenska BioenergiföreningenTorsgatan 12, 111 23 StockholmTel. 08-441 70 80, [email protected], www.svebio.se

0

1

2

3

4

5

6

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Totalt

Etanol

Biodiesel

Biogas

BIOENERGIN STÖRRE ÄN OLJANAnvändningen av bioenergi ökar med i genomsnitt 3 - 4 TWh om året. Användningen av olja minskar, om än i alltför långsam takt.

BIOKRAFT – PÅ TREDJE PLATS Biokraft produceras i 150 anläggningar runt om i Sverige: i kraftvärmeverk, skogsindu-strier, biogasanläggningar. Sammanlagt 12 TWh grön el – fyra gånger så mycket som vindkraften. Se Biokraftkartan från tidningen Bioenergi, www.bioenergitidningen.se.

ALLT MER BIODRIVMEDELBiodrivmedel ger en hög klimatnytta! Sve-rige och Tyskland har den största andelen förnybara drivmedel i transportsektorn. All bensin och den mesta dieseln har låginblan-dade biodrivmedel; etanol och biodiesel. Sverige är ett europeiskt föredöme på höginblandade biodrivmedel; E85 och biogas. Med dagens bensinpris är det lön-samt att tanka E85 samtidigt som du får en klimatvinst på upp till 80 procent relativt bensin.

För några år sedan hade vi en stats-minister som gjorde Sverige världsbe-römt med löfte om att Sverige skulle vara oberoende av olja 2020. Vi har kommit en bra bit på väg – tack vare bioenergin.

Vi har i stort sett fått bort oljan i bo-stadsuppvärmningen. Det fi nns näs-tan inga oljepannor kvar i de svenska småhusen. Och fjärrvärmen drivs till tre fjärdedelar med biobränslen – fl is, pellets, brännbart avfall och torv. Nu ska vi gå vidare och städa bort ol-jan i industrin. Fortfarande förbrukar de svenska företagen 15 TWh olja i sina pannor och processer. Det fi nns bra alternativ, och det lönar sig att byta bort oljan mot biobränsle.Mycket har redan gjorts. Här är några exempel:

är massabruket Värö idag inte läng-re en förbrukare av energi, utan en ”exportör” av energi till resten av samhället – biokraft, fjärrvärme och bränslen. Det tjänar ägaren Södra pengar på.

mot 65 000 ton pellets om året, och sparar 25 miljoner per år.

brännare mot pelletsbrännare för någ-ra år sedan och eldar 35 000 ton pel-lets. De sparar pengar både på mins-kad oljeförbrukning och på att sälja utsläppsrätter.

Mängder av små och medelstora fö-retag kan gå samma väg – slänga ut oljepannorna och satsa på pellets eller andra biobränslen. Det lönar sig redan idag och efter årsskiftet blir det ännu mer lönsamt. Då stiger energi- och koldioxidskatten på eldningsolja med 511 kronor per kubikmeter.

Så mitt budskap till alla företag som fort-farande använder olja. Städa bort oljan! Satsa på pellets! Det är bra både för ekonomin och för klimatet. % BIODRIVMEDEL (andel)

Sveriges elförsörjning 2009 fördelad efter kraftslag. Svebios beräkning baserad på SCBs och Svensk Energis statistik.

Torsgatan 12, 111 23 StockholmTel. 08-441 70 96, [email protected]

eriges elförsörjning 2009 fördelad efter kraftslag. Svebios

Import-el 3,4%

Fossilkraft 3,5%

Kärnkraft 36,2%

Vattenkraft 47,0%

Vindkraft 1,8%

Biokraft 8%

Documents

Framtidens Energiframtidensenergi.net/wp-content/uploads/2013/11/Framtidens_Energi… · Fastoxid-bränsleceller. Stort intresse från näringslivet Energimyndigheten har också nyligen