Framtid.se är en webbplats och en tidning om hur det är att jobba, vilka jobb som finns och hur man får dem. Nummer 2, 2012

”Det bästa med yrket är

att se hur något växer

fram och att kunna

känna stolthet över

något man gjort”

Yrkesarbetare,

tekniker, ingenjör,

arkitekt – välj bygg-

branschen så syns det

vad du gör på jobbet

av alla som arbetar är

sysselsatta i byggsektorn.10%VISSTE

DU ATT:

Välkommen till ett enklare läxliv och bättre betyg.

En av våra 2.500 handplockade pedagoger hjälper din familj med läxläsning i hemmet.

Ring på 0200 - 58 00 60 eller maila på info@myacademy.se så berättar vi mer.

Prisexempel från 199 kr/timman efter godkänt RUT-avdrag.

www.myacademy.se | 0200 - 58 00 60

NÖJD

-KU

ND

-G

ARANTI FÖR BÄ

TTR

E K

VA

LITET

4

Framtid.se

5

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Produktion: Framtidsutveckling AB. Ansvarig utgivare: Kristoffer Jarefeldt.Redaktör: Amelie Furborg. Skribenter: Annika Wihlborg, Cajsa Carrén. Grafisk form och illustration: Lagercrantz Media. Foto: Se respektive reportage. Omslagsfoto: Getty Images. Tryck: Sörmlands Grafiska.Upplaga/målgrupp: Höstutgåvan skickas direkt hem till landets årskurs 9-elever, i cirka 100 000 exemplar. Vårutgåvan skickas direkt hem till landets sistaårselever på gymnasiet, cirka 125 000 exemplar.

Annonsering: Vill du annonsera i nästa nummer av Framtid.se? Ring oss på 08-545 42 450 eller mejla till info@framtid.se.

Beställning: Känner du någon som vill ha tidningen Framtid.se? Beställ enstaka exemplar kostnadsfritt på www.framtid.se.

Framtid.se ansvarar ej för riktigheten i det icke-redaktionella materialet. Eftertryck, helt eller delvis, utan redaktionens tillstånd är ej tillåtet.Framtidsutveckling, Katarinavägen 19, 116 45 Stockholm.

Frihet, oro, glädje, stress eller längtan? Hur känns det när du

tänker på framtiden? Det som har hänt kan vi inte påverka, men

det som ligger framför oss är fortfarande ett oskrivet blad. Och

det är du som bestämmer vad du vill fylla just ditt blad med!

Framtid.se vill ge dig en bild av vilka valmöjligheter som

finns när det gäller just din framtid. Vi vill även visa hur arbets-

marknaden ser ut och vilka företag som gärna anställer dig

när det blir dags. Några av företagen kan du läsa om i den

här tidningen, och fler hittar du på www.framtid.se.

Läs även om hur Alice, Hawa, Jakob, Linda, Louise H

och Louise O ser på framtiden och vilka drömmar de har.

Vi frågar några experter om framtidens yrken och kanske blir

ditt drömyrke egen företagare. Kolla in Linnéa och hennes

kompisar som startade ett eget UF-företag. Kanske vill du se

mer av världen innan du väljer karriär? Läs om Hans som valde

äventyret i USA. Missa inte heller vår guide till sommarjobbet,

planera i tid så har du större chans till jobb.

Det kommer att finnas gott om tid för arbete, så det är ingen

panik att hitta det perfekta jobbet. Du kommer att hinna byta

både arbetsplats och yrke flera gånger i livet.

Kom ihåg att drömmar och framtid inte har någon ålder.

Ha det fint och lycka till!

6

Framtid.se

Reporter: ANNIKA WIHLBORG Foto: CHRISTIN PHILIPSSON

7

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Vad tittar ni på när ni jämför olika gymnasieskolor?Jakob: För mig är det viktigt att det är en skola som verkligen

satsar på eleverna, en skola där dagarna inte bara består av

vanliga lektioner. Jag gillar praktiska aktiviteter och lite friare

arbetssätt.

Louise H: Det svåraste med att välja till gymnasiet är det stora

utbudet av olika skolor och program. Det är lätt att få besluts-

ångest inför alla alternativ. Även om det finns gymnasieskolor

här i Tumba så vill jag gärna gå på en skola inne i stan, det

känns spännande att byta miljö.

Linda: Jag är både förväntansfull och nervös inför gymnasiet.

Det blir kul att gå i en klass med kompisar som har liknande

intressen, man har nog mer gemensamt med klasskompisarna

på gymnasiet eftersom man har valt samma inriktning.

Hur tänker ni när det gäller valet av gymnasieprogram,

väljer ni utifrån intresse eller utifrån vad som kan vara

bra i framtiden?Louise O: Ett av mina största intressen är heminredning, jag

möblerar om mitt rum varje vecka och älskar att kolla på

möbler, tapeter och färger. Det vore kul att gå ett gymnasie-

program där jag får vara kreativ och jobba med färg och

form på något sätt.

Vad lärde ni er när ni var ute och praoade på olika

arbetsplatser?

Jakob: Jag praoade på en förskola och lärde mig att jag

inte vill jobba med barn i framtiden. Jag gillar barn, men

det var lite för stökigt för mig att vara på en plats med så

många barn.

Hawa: Jag var också på en förskola, men jag tyckte att det

var riktigt kul att leka med barnen och hjälpa till med lite av

varje. Jag vill nog inte jobba på förskola i framtiden, men

det var roligt och nyttigt att lära mig hur det är att jobba.

Alice: Jag hade turen att få praoa på Sveriges Television,

jag hamnade på Bolibomparedaktionen. Det var jättekul,

jag fick insyn i hur det fungerar och alla människor som är

inblandade när man ska göra en tv-produktion.

Vem lyssnar ni på när det gäller gymnasievalet, vems

röst väger tyngst; föräldrar, kompisar, studievägledaren

eller kanske era syskon?

Jakob: Jag har två äldre systrar, en som går på gymnasiet

och en som pluggar på högskolan. När jag berättade att

jag vill gå ett program med språkinriktning kom de med flera

förslag på skolor och program som kan passa mig. Jag lyssnar

hittills mest på mina systrar när det gäller gymnasievalet.

Louise O: Mina föräldrar har kommit med några förslag på

skolor och program som kan passa mig, men eftersom det

var länge sen de själva gick i gymnasiet har de inte så bra

koll på hur gymnasieskolan fungera nuförtiden.

Hawa: Mina föräldrar har inte försökt påverka mitt gymnasie-

val, det viktiga för dem är att jag hittar ett program som jag

verkligen trivs på så jag inte behöver byta. Jag är det äldsta

barnet i min familj, så jag har inte fått några tips och råd

från mina syskon. Däremot har jag fått lite råd från några av

mina kusiner som går på gymnasiet.

Louise H: Jag påverkas inte så mycket av mina kompisars

gymnasieval, jag tror att man kommer att träffa många nya

kompisar på gymnasiet. Jag lyssnar på råd från andra när

det gäller gymnasievalet, men går också mycket på min

egen magkänsla. Det val jag gör ska kännas rätt i magen.

Hur viktigt är det att välja rätt gymnasieprogram från

början, så man slipper byta i efterhand?

Alice: Det verkar vara viktigt att hamna någorlunda rätt från

början, min kusin som är ett par år äldre än mig har precis

bytt program och det verkade rätt jobbigt eftersom han fick

ta igen några kurser som han hade missat.

Louise O: Om man byter program så kanske man måste gå

om ett år, det betyder ju att det blir mer jobb med skolan.

Det vill jag gärna undvika, därför kommer jag nog att

lägga en hel del tid på mitt gymnasieval så jag hamnar på

en skola och ett program som känns helt rätt.

8

Framtid.se

Har ni några framtidsdrömmar, saker ni gärna vill göra

i framtiden?

Hawa: Jag kan tänka mig att starta eget företag i framtiden,

jag tycker om att jobba med siffror och att arbeta själv-

ständigt. Det passar nog mig bra att vara min egen chef,

även om man får ta mycket ansvar som egenföretagare.

Jakob: Min stora dröm är att åka till Japan, jag älskar

japansk teknik, kultur, mat och det mesta som har med det

landet att göra. Jag skulle gärna vilja åka till Japan på

språkresa och kanske också bo och jobba där en period.

Louise H: Eftersom jag älskar teater har jag en dröm om att

jobba som skådespelare och vara med i en stor internationell

filmproduktion. Min stora dröm är att spela in film i olika länder

Nya Zeeland är ett av de länder jag är nyfiken på.

Vilka förväntningar har ni på en framtida karriär,

hur kommer det att kännas när ni börjar jobba?

Linda: Jag vill ha ett jobb med mycket variation, ett jobb

där det händer saker hela tiden. Att göra karriär och tjäna

mycket pengar är inte så viktigt, även om jag såklart vill

tjäna tillräckligt bra för att kunna försörja min familj och få

ett bra liv.

Louise Hildeby

Ålder: 15 årBor: Tumba, söder om StockholmTankar om gymnasievalet: Jag älskar teater och min dröm har alltid varit att bli skådespelare, så jag ska nog söka in till det estetiska programmet med inriktning mot teater. Vad jag ska jobba med efter gymnasiet har jag än så länge inte funderat så mycket på.

9

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Hawa Ismail

Ålder: 15 årBor: Tumba, söder om StockholmTankar om gymnasievalet: Jag tänker välja samhällsvetenskapsprogrammet med ekonomisk inriktning eftersom jag gillar siffror och matte. För mig känns det viktigt att välja ett program som ger mig en bred grund att stå på i framtiden. Efter gymnasiet vill jag gärna utbilda mig till lärare.

Linda Virta

Ålder: 15 årBor: Tumba, söder om StockholmTankar om gymnasievalet: För mig blir det nog ett estetiskt program, jag gillar att vara kreativ och skapa saker med händerna, pyssel och olika former av hantverk.

10

Framtid.se

Alice Bermann

Ålder: 15 årBor: Tumba, söder om StockholmTankar om gymnasievalet: Jag vill gärna jobba med tv i framtiden, som producent eller något annat yrke bakom kameran. Jag tänkte söka medieprogrammet och tänkte plugga vidare efter gymnasiet för att komma närmare mitt mål.

Louise Olsson

Ålder: 15 årBor: Tumba, söder om StockholmTankar om gymnasievalet: Jag gillar inredning och är intresserad av estetiska ämnen, som bild och slöjd, så jag funderar på att gå det estetiska programmet. Samtidigt vill jag gärna hålla så många dörrar som möjligt öppna inför framtiden, så det är viktigt att det program jag väljer ger mig högskolebehörighet. Jag tycker att man ska välja ett program som man verkligen är intresserad av, då ökar chanserna att lyckas i skolan.

11

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Louise H: Eftersom karriären är lång och man ska jobba i

många år så gäller det att hitta ett jobb som man verkligen

trivs med och tycker om. I skolan har vi mycket variation

med olika ämnen, men på ett jobb kan jag tänka mig att

det blir lite mer upprepning eftersom man ofta specialiserar

sig mot ett visst område.

Louise O: Jag längtar tills jag ska börja jobba, mest för att

det verkar kul att tjäna egna pengar.

Funderar ni på att plugga vidare efter gymnasiet?

Hawa: Jag planerar att plugga vidare eftersom jag gärna

vill jobba som lärare i SO-ämnen i framtiden, det är de

ämnen jag är mest intresserad av. Om man väljer att läsa

vidare efter gymnasiet har man fler valmöjligheter i fram-

tiden, man kan få bättre och kanske också roligare jobb.

Alice: Eftersom jag vill jobba med tv i framtiden så har jag

redan kollat upp några högskoleutbildningar. Jag har hört

att det finns bra medieutbildningar på Södertörns Högskola,

det låter intressant, även om det förstås ligger långt fram i

tiden för min del. Direkt efter gymnasiet vill jag nog ta ett

sabbatsår och jobba eller kanske resa.

Jakob Söderman

Ålder: 15 årBor: Storvreten, söder om StockholmTankar om gymnasievalet: Jag funderar på att gå ett språkinriktat program, för att därefter utbilda mig till kock och jobba utomlands. Min dröm är att jobba som sushikock i Japan, jag älskar allt som har med Japan att göra.

12

Framtid.se

Reporter: ANNIKA WIHLBORG Foto: ISTOCKPHOTO, RESURS BEMANNING, QUATTROPORTE, NEWSTART

13

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Peter PalmqvistVd på Resurs BemanningVad krävs av mig för att få ett bra jobb i framtiden?– Ett bra jobb är ett jobb som innebär att du får göra

det du tycker om att göra. Fundera över vad det är,

utbilda dig inom området och satsa allt! Det upplevs

alltid som drivet och positivt att själv ta kontakt med

arbetsgivare och berätta att man skulle vilja jobba just

hos dem. Var beredd att motivera varför du vill jobba

just där och varför just du är rätt kandidat för jobbet.

Tänk på att utstråla entusiasm! Ingen vill jobba med

någon som är negativ.

Vilka egenskaper tror du att arbetsgivare kommer att värdesätta i framtiden?– Redan nu, men ännu mer i framtiden värdesätter

arbetsgivare förmåga att kommunicera och samarbeta

med andra i team. I takt med att världen blir mer global

ökar möjligheterna till att jobba med människor från

olika delar av världen. Det ställer krav på språk och

interkulturell kompetens.

Vad har du för tips till den som snart ska söka sitt första jobb? – Vänta inte på det perfekta jobbet! Få personer får sitt

drömjobb direkt när de kommer ut på arbetsmarknaden.

Det viktigaste när man skaffar sig sitt första jobb är att

få just ett jobb. Första jobbet är nästan alltid kul, det är

annorlunda från plugget, man tjänar pengar och träffar

nya människor.

Peter MajanenFramtidsanalytiker på QuattroporteVad krävs av mig för att få ett bra jobb i framtiden?– Satsa på att utveckla dina talanger snarare än att

förbättra dina svaga sidor. Att skaffa sig mer kunskap

kommer inte att räcka. Att utveckla färdigheter som

bygger på dina talanger är avgörande. Värdet av

en lång teoretisk utbildning är inte lika högt som förr.

Talang ses däremot som någonting unikt som individen

bär och som på ett helt annat sätt kan skapa unika

fördelar.

Vilka egenskaper tror du att arbetsgivare kommer att värdesätta i framtiden?– Det som kommer vara mest intressant är vad vi

kallar för mjuk talang. Det är färdigheter som ledar-

skap, kommunikationsförmåga och social intelligens.

Det är dessa talanger som kommer att vara dina

viktigaste färdigheter i framtiden.

Vad har du för tips till den som snart ska söka sitt första jobb? – Sök upp företag som verkar intressanta. Gå dit och

presentera dig. Att bara skicka ett CV är sällan tillräckligt.

Alla kan skriva ett hyfsat CV idag. Det arbetsgivaren vill

se är dina personliga egenskaper, din personlighet

och känna dina drivkrafter.

14

Framtid.se

Charlotte HågårdKarriärcoach och vd på NewstartVad krävs av mig för att få ett bra jobb i framtiden?– För att få ett bra jobb i framtiden är det viktigt att du är

strukturerad i din framtidsplanering. Det rätta jobbet är

det jobb som du gillar och som du känner passar dig.

Jag brukar rekommendera att man jobbar i tre steg:

1. Inåt: Gör en självinventering och skaffa dig en bra

självinsikt genom att kartlägga dina intressen, värder-

ingar, styrkor, personliga egenskaper, färdigheter och

kunskaper. Sen gör du en framtidsvision, vilket är en bild

av hur du vill att ditt önskejobb ska se ut.

2. Utåt: Ta fram en lista på 3–5 olika jobb eller karriär-

inriktningar som du är intresserad av. Försök lära dig så

mycket som möjligt om dessa genom att surfa på nätet,

prata med människor som jobbar inom dessa områden

och tänk på att bygga upp ett bra kontaktnät.

3. Framåt: Sätt mål kring din framtid och lär dig jobb-

sökningsteknik, både traditionella och otraditionella

metoder. Träna dig i personlig marknadsföring och skriv

en riktigt bra CV och ansökningsbrev där du berättar om

dig själv och vad du kan bidra med.

Vilka egenskaper tror du att arbetsgivare kommer att värdesätta i framtiden?– Både idag och i framtiden är social kompetens en viktig

egenskap. Det innebär att vara utåtriktad, samarbets-

inriktad, kunna prata med olika typer av människor och

ha ett vänligt och trevligt sätt gentemot andra. Att ta ansvar

och hålla vad man lovar är andra viktiga egenskaper.

Sist men inte minst kommer kreativitet att vara viktig, arbets-

givare vill ha medarbetare som kan tänka självständigt

och se nya möjligheter.

Vad har du för tips till den som snart ska söka sitt första jobb? – Var mycket aktiv, bygg på ditt kontaktnät och våga

ta kontakt med arbetsgivare på egen hand. Gå igenom

ditt nuvarande kontaktnät och fundera kring var du känner

människor. De flesta jobb förmedlas via kontakter, även

dina kompisars föräldrar är del av ditt kontaktnät. Var ute

i god tid och jobba målinriktat med din jobbsökning.

Tro på dig själv, det är ditt viktigaste verktyg!

EGENSKAPER SOM KÄNNETECKNAR 90-TALISTER:

DRIFTIGA. Många 90-talister har en stark entreprenörskapsanda.

KREATIVA. Att vara designer är exempelvis ett av de pop-

uläraste yrkena, när 90-talisterna listar sina drömyrken.

BEKVÄMA OCH LUSTDRIVNA. Drivs av lusten och vill helst

bara göra det de själva tycker är roligt.

INDIVIDUALISTISKA. De litar på sin egen förmåga och

tänker att ”Själv är bäste dräng”

Källa: Peter Majanen, framtidsanalytiker på Quattroporte

15

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Reporter: ANNIKA WIHLBORG Foto: UNG FÖRETAGSAMHET

– När man driver UF-företag tränar man sin förmåga att ta

ansvar, lösa konflikter och ta egna initiativ, färdigheter som

kommer till stor nytta, oavsett om man siktar på att bli anställd

eller starta eget i framtiden, säger Anna Skiöldebrand-Berg,

vice vd på Ung Företagsamhet.

Många som blickar tillbaks på sitt UF-år är stolta över att ha

klarat av saker som de aldrig trodde att de skulle göra, exempel-

vis att sälja produkter via nätet, att stå på en mässa eller ta

kontakt med leverantörer.

– Våga testa! Att driva UF-företag blir vad du gör det till. Ta vara

på möjligheten att driva UF-företag under din gymnasietid,

det är en värdefull erfarenhet och en bra merit, säger Anna

Skiöldebrand-Berg.

Ett kul sätt att få utlopp för sitt intresse

– Om du vill driva ett UF-företag på skoltid kan du prata med

en av dina lärare och be dem hjälpa dig. Om de inte kan svara

på dina frågor kan du gå in på Ung Företagsamhets hemsida.

Där finns kontaktpersoner för UF i hela Sverige som kan hjälpa

dig att ta UF-konceptet till din skola. Vi kan också komma till er

skola och hålla en inspirationsföreläsning som kan få fart på

era egna affärsidéer, säger Anna Skiöldebrand- Berg.

Många som driver UF-företag väljer att spinna vidare på ett

intresse. Den som är skejtintresserad kan arrangera en skejt-

turnering, den som gillar att laga mat kan skriva en egen kokbok

och om man tycker om att sy och designa egna kläder kan man

skapa en affärsidé utifrån det.

16

Framtid.se

17

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Uppfinning håller ordning på strumpornaLinnéa Bryngelsson, som precis tagit studenten från

ekonomiprogrammet på Marks gymnasiekola, drev UF-

företaget Omaka UF tillsammans med fem klasskamrater

under sitt tredje gymnasieår. Att driva företag på skoltid

gav Linnéa många erfarenheter. Hon tränade upp sin

problemlösande förmåga och insåg att man kan komma

långt med lite vilja och motivation.

Hur kom ni på er affärsidé?

– Vi satt och diskuterade olika affärsidéer när en av oss före-

slog att vi skulle designa en egen sockclip som håller ihop

strumporna i tvätten och på tvättlinan så man slipper udda

strumpor. Det fanns liknande produkter på marknaden,

men vi bestämde oss för att designa en egen med alla de

funktioner vi hittills saknat.

Hur såg vägen från idé till färdig produkt ut?

– Vi fick hjälp av elever på Industriprogrammet som gjorde

en cadritning på vår sockclip. Vår rådgivare hjälpte oss att

ta kontakt med företag som kunde tänka sig att tillverka vår

produkt, efter ett tag hittade vi ett företag i Jönköping som

tillverkade sockclipsen åt oss.

Hur gick det, lyckades ni sälja några sockclips?

– Det gick riktigt bra, över förväntan, särskilt när vi började

ta kontakt med återförsäljare mot slutet av vårterminen. När

man driver UF-företag lär man sig hela tiden av sina misstag,

om vi hade vågat ta kontakt med återförsäljare på ett tidigare

stadium hade vi säkert kunna sälja ännu mer, även om vi är

nöjda med vårt resultat.

Vad har du lärt dig under ditt UF-år?

– Jag var vd och fördelade bland annat olika arbetsuppgifter

till medarbetarna. Företagande handlar mycket om problem-

lösning, man får tänka fritt och själv komma på lösningar på

problem och utmaningar som dyker upp längs med vägen.

Det var roligt och lärorikt!

Varför tycker du att man ska starta ett UF-företag på

gymnasiet?

– Det är en merit att ha drivit UF-företag, oavsett om du vill

starta eget eller anställas i framtiden. Många arbetsgivare är

nyfikna på UF-företaget och ser det som en värdefull erfaren-

het. När man driver UF-företag får man träna sin förmåga att

samarbeta med andra, att sätta mål för sig själv och företaget

och att jobba självständigt. Det har man nytta av i arbetslivet.

Rädda liv UF

Genom att ge kännedom och utbildning i Hjärt- och lungräddning, vill vi att så många som möjligt blir

medvetna om vad som bör göras i en nödsituation.

SWEknob UF

Säljer hockeyknoppar tillverkade i miljövänligt material till ett bra pris.

Knoppen bidrar till ett minskat slitage på handskarna samt

ökad greppförmåga.

Airvertise UF

Innovativ marknadsföringskanal för företag genom försäljning av

reklamplats i luften.

18

Framtid.se

Reporter: ANNIKA WIHLBORG Foto: HENRIK ANDERSSON

När Henrik gick i nian bläddrade han och en kompis i en

katalog från språkreseföretaget STS. De fastnade direkt för en

annorlunda språkresa som gick ut på att ett tjugotal ungdomar

från olika länder reste från kust till kust i USA på tre veckor.

– Det kändes som ett jättespännande äventyr, vi åkte i mini-

bussar och campade längs med vägen. Vi delades in i mat-

lag och fick handla och laga

vår egen mat. Eftersom vi spenderade

rätt mycket tid i minibussen så kom vi snabbt nära

varandra i gruppen. Jag lärde mig snabbt hur man slår

upp ett tält och fick känna på det amerikanska camping-

livets charm, säger Henrik.

Framtid.se

18

19

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Reste från kust till kustHans föräldrar var positiva till resan och Henrik gjorde sig

redo för äventyret. Han förväntade sig att få prata mycket eng-

elska under resan, men var inte lika beredd på att få uppleva

så många olika sidor av USA, alltifrån välkända platser som

New York, Los Angeles och Las Vegas till delar av landet som

han inte kände till sedan tidigare.

– Det var intressant att få inblick i hur den amerikanska kulturen

skiljer sig från den svenska och hur sammansvetsade vi grupp-

deltagare blev, trots att vi kom från helt olika länder. Några av

de upplevelser jag minns bäst var när vi flög helikopter över

Grand Canyon, när vi besökte New York och att uppleva New

Orleans efter översvämningarna, säger Henrik.

Förutom att hinna se ovanligt mycket av USA på tre veckor

blev Henrik betydligt bekvämare och säkrare på sina egna

engelskkunskaper under resans gång. Eftersom han pratade

engelska i stort sett hela tiden fanns det gott om möjligheter

att träna upp sina färdigheter.

– I skolan hade jag lärt mig engelska på ett helt annat sätt,

här fick jag ibland lära mig i stunden när jag exempelvis

skulle förklara en sak eller fråga något. Eftersom jag fick så

mycket träning kände jag mig mycket säkrare på engelskan

när jag kom hem, säger Henrik.

Sökte sig utomlands igen Språkresan i USA inspirerade Henrik att söka sig utomlands

igen. När han fick möjlighet att åka som utbytesstudent till

Sydkorea via affärsprogrammet på Hvitfeldtska gymnasiet

i Göteborg var han inte sen att ta vara på möjligheten. I

Sydkorea läste han bland annat koreanska och fick chansen

att uppleva en helt annan kultur än den amerikanska. Nu gör

sig Henrik, som tog studenten i våras, sig redo för sin nästa

utlandserfarenhet, en fyra månader lång traineeperiod på

Svenska handelskammaren i London. Där ska han bland

annat arbeta på kontoret och delta i olika event som handels-

kammaren arrangerar.

– Språkresan gjorde att jag på allvar fick upp ögonen

för hur spännande det är att resa, studera och jobba utom-

lands. Jag insåg att vi människor i grunden är ganska lika,

oavsett var i världen vi hör hemma och vilken kultur vi repre-

senterar. Språkresan ökade mitt självförtroende och gjorde

att jag ville söka mig utomlands fler gånger. Nu ser jag

fram emot traineepeioden i London, det är första gången

jag jobbar utomlands. Jag älskar att resa och uppleva olika

kulturer, i framtiden vill jag gärna jobba i resebranschen,

säger Henrik.

19

Nummer 2, 2012

20

Framtid.se

Reporter: AMELIE FURBORG Foto: ISTOCKPHOTO, MY ACADEMY

21

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Kristina är 15 år och har just börjat första året på vård- och omsorgsprogrammet i Helsingborg. Hon är pigg och framåt, och verkar nöjd över att skolan har startat efter sommar-lovet. Men för bara ett år sedan, i början av nian, var Kristina skoltrött och ville egentligen skaffa ett jobb så snart hon tagit sig igenom grundskolan. Då kontaktade Kristinas mamma Lotta läxläsningsföretaget My Academy och peda-gogen Saleh kom in i deras liv.

Nu ses Kristina och Saleh en gång i veckan för att plugga matte, engelska och kemi, men även för att prata om skolan, livet och framtiden. Kristinas mamma tycker att samarbetet fungerar jättebra.

– Jag tror att det är bra att det inte alltid en förälder som tjatar om läxorna. Saleh fungerar även som en mentor för Kristina. Han har blivit en förebild, något mycket mer än bara en lärare, berättar Lotta.

Saleh har jobbat som pedagog på My Academy i snart ett år. Han pluggar själv på Malmö Högskola och har unge- fär ett år kvar på utbildningen till gymnasielärare. På fritiden håller han på med kampsport och poesi. Saleh tycker att det är viktigt att utgå ifrån varje elevs behov och nivå när han planerar träffarna.

– Det gäller att se till varje individ. Tidigare hade jag en ung kille som inte alls var intresserad av skolan utan bara ville spela TV-spel. Då utgick vi ifrån det och pratade om hur pluggandet kunde hjälpa honom till att kanske jobba med att göra TV-spel i framtiden, berättar Saleh.

För Kristinas del har det handlat mycket om att stärka hennes självförtroende och motivera henne att plugga.

– Jag ger inte Kristina färdiga lösningar, utan vill hjälpa henne att komma fram till svaren själv. Syftet är ju att hon ska klara av att plugga utan mig på sikt. Ibland tycker hon säkert att jag är jättejobbig, men det är för hennes skull, säger Saleh med ett leende.

– Saleh är riktigt bra. Han är rolig och vi har kul ihop. Visst kan han vara lite tuff ibland, men det är ju för mitt eget bästa, säger Kristina.

Under de två timmar långa träffarna har Saleh och Kristina bland annat tränat engelska med hjälp av ordlekar och genom att se engelska filmklipp utan text. De har även tränat på att hålla redovisningar, något som Kristina hade svårt för tidigare.

– Det här är helt annorlunda mot att plugga med föräldrarna. Man anstränger sig mer, för med föräldrarna känner man inte samma press. Och så är det roligare, säger hon.

Kristina berättar att hon hade det tufft i skolan tidigare, då i nian när hon var trött på att plugga. Hon kände aldrig att lärarna riktigt trodde på henne, och det ledde till att hon själv pluggade allt mindre. Men sedan hände något och i slutbetyget från nian finns flera VG.

– Det har blivit lättare i skolan sedan jag började plugga med Saleh. Jag känner mig säkrare nu och skolarbetet är roligare. Jag vill plugga vidare och bli socionom. Tänk – förut ville jag ju inte ens gå i gymnasiet, berättar Kristina.

Saleh tycker att det är kul att följa Kristinas utveckling, och menar att jobbet som pedagog även ger honom mycket.

– Det här jobbet ger mig bra möjligheter att testa olika metoder och pedagogik. Varje elev jag träffar har jag ju möjlighet att inspirera och ge kunskap. Det betyder mycket för mig, säger Saleh.

Salehs bästa pluggtips

läraren om du inte förstår.

Alla har olika sätt att ta till sig information.

du och klarar av uppgiften.

noggrant. Om du missförstår frågan kommer du också att svara “fel”.

22

Framtid.se

Reporter: ANNIKA WIHLBORG Foto: ISTOCKPHOTO, ANNIKA WIHLBORG

23

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Steg 3:

Gå runt och presentera dig för

intressanta arbetsgivare.

Var lite modig och gå runt och berätta att du

söker sommarjobb i butiker, på caféer och andra

arbetsgivare som kan behöva hjälp under som-

maren. Fråga efter chefen, presentera dig kort

och fråga om du kan hjälpa till med något under

en eller ett par sommarveckor. Som en extra bonus

tränar du upp din förmåga att ta kontakt och prata

med arbetsgivare.

Steg 1:

Var ute i god tid och berätta för folk i

din närhet att du söker sommarjobb.

För att din familj, släktingar och vänner ska kunna

tipsa dig om sommarjobb så måste du tala om för

dem att du söker jobb. Gör det i god tid, minst tre

månader innan du tänkt börja sommarjobba.

Steg 4:

Undersök om din hemkommun

erbjuder sommarjobb.

Många kommuner runtom i landet erbjuder sommar-

jobb till ungdomar. En del kommuner erbjuder alla

ungdomar som vill ha ett jobb, medan andra har

ett begränsat antal platser. Surfa in på kommunens

hemsida eller ring och fråga vad som gäller där du

bor. På ett kommunalt sommarjobb betalar kom-

munen oftast lönen, men du kan jobba både på

privata företag och i offentlig sektor.

Steg 5:

Få tips och råd från Arbetsförmedlingen.

På Arbetsförmedlingens hemsida finns ofta lediga

sommarjobb att söka. Håll utkik på deras hemsida

då och då! På Arbetsförmedlingens hemsida finns

också tips på hur du kan göra när du söker jobb.

Om du hellre vill prata med någon kan du få hjälp

på din lokala Arbetsförmedling eller ringa Arbets-

förmedlingens telefonjour.

Sommarjobbslänkar

Mer bra info för dig som siktar på sommarjobb 2013!

Steg 2:

Gräv där du står.

Du som har lite energi och driv kan enkelt fixa ditt

eget sommarjobb. Flera av dina grannar skulle

säkert uppskatta att få hjälp med att klippa gräs-

mattan, rensa rabatter, vattna blommor när de är

på semester eller ta ut hunden på promenader när

husse och matte är på jobbet. Knacka dörr och sätt

upp lappar i ditt område och erbjud dina tjänster.

Om du är morgonpigg kan du gå upp på morgonen

och baka färska frukostbullar, som du säljer till

grannarna. Kolla av intresset först och erbjud dem

som vill att ”prenumerera” på dina frukostbullar

en eller ett par dagar i veckan. Då får du trogna

kunder och vet hur mycket du ska baka varje gång.

Mer bra info för dig som siktar på sommarjobb 201

24

Framtid.se

I huvudet på en sommarjobbare

17-åriga Anna Quant sommarjobbar i tre veckor på butiken

Elkedjan i Sundbyberg utanför Stockholm. Sommaren efter

nian sommarjobbade hon på en förskola och efter första

året på gymnasiet jobbade hon i ett par veckor på ett ålder-

domshem. Till vardags går Anna det samhällsvetenskapliga

programmet med inriktning mot ekonomi på Kungstens-

gymnasiet i Stockholm.

Hur fick du ditt sommarjobb på Elkedjan?

– Jag sökte jobb via kommunen, alla som går ut nian och

andra eller tredje året på gymnasiet får sommarjobba i två

veckor via Sundbybergs kommun. Jag ville egentligen jobba

i en mataffär, men när jag fick tips om det här jobbet tog jag

det istället. För mig passar det bra att sommarjobba två veckor,

det gör att jag fortfarande har många lediga veckor kvar så

jag verkligen får njuta av ett riktigt sommarlov.

Vad har du lärt dig på dina sommarjobb?

– På förskolan lärde jag mig att kommunicera med barn på rätt

sätt, hur man exempelvis säger till dem när de gör fel. På ålder-

domshemmet lärde jag mig hur man tar hand om gamla

människor. På mitt nuvarande sommarjobb på Elkedjan har

jag bland annat fått stå i kassan, hjälpa kunder och packa

upp varor. Man blir automatiskt lite mer vuxen när man sommar-

jobbar eftersom man omges av vuxna och förväntas ta ansvar,

precis som andra kollegor.

Hur är det att jobba jämfört med att gå i skolan?

– I skolan har man hela tiden pressen på sig att prestera, när

jag kommer hem på kvällen har jag oftast läxor kvar att göra.

När jag kommer hem från jobbet är jag helt ledig och behöver

inte tänka på några läxor, det är skönt. När man jobbar är

det viktigt att komma i tid och man förväntas vara på plats

hela dagen, även om det inte finns så mycket att göra hela

tiden. Då är det bra om man kan ta egna initiativ. När det

inte är så mycket kunder kan jag exempelvis slänga sopor

eller snygga till i butiken.

VAD SÄGER LAGEN?Tips till dig som fått sommarjobb:Du som är mellan 13 och 15 år får jobba högst sju timmar om dagen och sammanlagt 35 timmar per vecka. Arbetsdagen får inte börja innan 06.00 och sluta

senare än 20.00.

Du som är mellan 16 och 17 år får jobba högst åtta timmar per dag och sammanlagt 40 timmar per vecka. Du får inte börja innan 06.00 och sluta senare än 23.00. Du har dessutom rätt till minst 12 timmars sammanhängande ledighet mellan varje arbetspass.

Be alltid om ett skriftligt anställningsavtal, även vid kortare anställningar.

25

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

25

Reporter: ANNIKA WIHLBORG Foto: CHRISTIN PHILIPSSON, FATSHARK, SWEET CAROLINE, SKANSKA

26

Framtid.se

Ture Wada, ambulanssjuksköterska med specialistkompetens som narkossköterska:”Jag läste teknikprogrammet på gymnasiet och hann med ett utbytesår i Japan innan jag tog studenten. Då visste jag inte riktigt vad jag ville jobba med, så jag arbetade i restaurangbranschen i ett par år, bland annat på en japansk restaurang i Spanien. Jag är en rätt rastlös person, så restaurangyrket passade mig perfekt. Efter fyra år kände jag mig redo att plugga vidare. Jag ville jobba som ambulanssjuksköterska och kom in på sjuksköterskeutbild-ningen när jag var 23. När jag var klar tre år senare valde jag att gå en ettårig specialistutbildning till narkossköterska i Uppsala. Sen jobbade jag på sjukhus i arton månader innan jag äntligen nådde mitt slutmål, jobbet som ambulans-sjuksköterska i centrala Stockholm.

Som ambulanssjuksköterska får man träffa många olika typer av människor i olika situationer, ingen dag är den andra lik och jag vet aldrig riktigt vad som ska hända under dagens lopp när jag kommer till jobbet. Sjuksköterskeyrket är brett och erbjuder många valmöjligheter, man kan bland annat jobba utomlands, vilket är en fördel för mig som gillar att resa. Som ambulanssjuksköterska är det en fördel om man är flexibel, empatisk och tycker om att möta olika typer av människor. För mig var det en fördel att jobba i ett par år innan jag valde yrkesbana, åren i restaurang-branschen har bland annat gjort mig stresstålig, det behövs när man jobbar som ambulanssjuksköterska.”

Victor Magnuson, spelutvecklare på Fatshark:”Efter naturvetenskapliga programmet på gymnasiet flyttade jag från Stockholm till Lund för att plugga nationalekonomi vid Lunds universitet. Jag har alltid varit intresserad av data- spel, men var inte helt säker på vad jag ville jobba med i framtiden. Då är ekonomi en bra grund. Efter tre års ekonomi- studier fick jag tips om ett spelutvecklingsprogram vid Högskolan på Gotland. Jag sökte och kom in. I drygt tre år bodde och pluggade jag på Gotland. Sen flyttade jag till Stockholm och började jobba på ett företag som heter Green Hat People. Där designade jag bland annat spel som används i samband med en skattjakt som företags- grupper kan arrangera.

Mitt nuvarande jobb som spelutvecklare på Fatshark fick jag via min flickväns kusin, som är vd på företaget. Jag började som testare och avancerade efter ett tag till speldesigner. Nu har jag jobbat på Fatshark i tre år och trivs jättebra, det här är verkligen mitt drömjobb, åtminstone just nu. Jag ångrar inte att jag valde en ”omväg” till mitt drömjobb genom att först plugga ekonomi, det är ett ämne som man alltid har nytta av, oavsett vad man vill jobba med i framtiden. Som speldesigner jobbar man i team, så det gäller att kunna lyssna på och samarbeta med andra. Man behöver kunna använda sin fantasi, vara strukturerad och inte tveka att ta hjälp av andra. Det är absolut en fördel att ha gått en högskoleutbildning eller en yrkesutbildning om man siktar på en karriär i spelbranschen.”

26

Framtid.se

27

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Ulrika Schleimann-Jensen, civilingenjör på Skanska”Jag började plugga direkt efter studenten, jag valde att plugga till civilingenjör i Industriell ekonomi på KTH, efter-som jag tyckte det var en bra blandning av både ekonomi och teknik, och med många valmöjligheter att fördjupa sig. Under studietiden hade jag genom olika projekt bra kontakt med många företag, så när jag närmade mig examen var det lätt att hitta jobb. Jag började först som management-konsult på Capgemini, där man hjälper andra företag att lösa problem, exempelvis hur de ska få fler kunder. Efter ett år började ett traineeprogram på Scania, Skanska och Ericsson. När jag var klar med detta hoppade jag in på helt annan väg, då testade jag istället att börja på ett litet företag som jobbade inom rekrytering och HR. På ett så litet företag blir det ofta att man får jobba med lite allt möjligt, så jag jobbade med både sälj, projektledning och ledarskapsfrågor. Efter två år återvände jag till Skanska.

Det är spännande att jobba i ett byggföretag som har produkter som människor lever i och jobbar i varje dag, till exempel bostäder, kontor, köpcenter och vägar. Jag tycker det är grymt kul att jobba med något som ska stå och fungera i minst 100 år, här kan jag göra en inverkan på hur samhället ska se ut! En civilingenjör kan jobba med så mycket, alltifrån att stå i ett labb eller konstruera bilar till att vara projektledare eller jobba med marknadsföring. Den gemensamma nämnaren för alla ingenjörer är dock nog att man gillar att lösa problem! Har du en civilingenjörsutbildning så är det upp till dig att hitta och söka roliga jobb på företag du vill vara på.”

Carolin Wiken, egenföretagare, driver företaget Sweet Caroline“Jag gick det samhällsvetenskapliga programmet med humanistisk inriktning på gymnasiet. Eftersom jag alltid varit intresserad av kommunikation och tycker om att skriva valde jag att plugga svenska och ekonomisk historia på univer-sitetet efter studenten. När jag hade tagit ut min högskole-examen erbjöds jag en projektanställning på en PR-byrå. Jag visste inte vad PR, som är en förkortning för public relations, var, men tyckte att det lät spännande. Jag trivdes jättebra på PR-byrån och blev så småningom kundansvarig projektledare.

Efter en period på PR-byrån blev jag erbjuden tjänsten som pr- och kommunikationschef hos en av våra kunder, ett bioteknikföretag. Jag har alltid varit intresserad av hälso-frågor, så det var en utmaning jag gärna antog. Efter ett par år där blev jag informationschef på läkemedelsföretaget Pharmacia. Efter sju år inom läkemedelsindustrin gick jag tillbaka till pr-byråvärlden för nya utmaningar.

När jag var föräldraledig kände jag en lust att släppa fram min kreativa sida. När jag köpt mitt första par träskor upptäckte jag hur bekväma de var, jag insåg att fler människor nog också skulle trivas bra i färgglada träskor med ekologiska förtecken. Jag valde att säga upp mig för att starta Sweet Caroline, ett företag som designar träskor och smycken. Det var en utmaning att lämna min trygga anställning och bli företagare, man får vara beredd på att jobba hårt och kanske också ha en avsevärt lägre lön när företaget är nystartat. Nu trivs jag jättebra som egen- företagare, jag siktar på att lansera fler produkter och gillar den frihet under ansvar som egenföretagandet innebär.”

27

Nummer 2, 2012

28

Framtid.se

Reporter: AMELIE FURBORG Illustrationer: LAGERCRANTZ MEDIA

Framtidsglass startades för tio år sedan av vännerna

Johanna och David. Det hela började faktiskt hemma i

Johannas kök. Men sen växte företaget snabbt och idag har

man nästan 100 anställda. Alla är experter på just sitt yrke,

men har gemensamt att de älskar glass.

29

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

30

Framtid.se

Lotta är VD. Det betyder verkställande direktör, och är den

person som är högsta chef på ett företag. Lotta är därmed

ansvarig för hela verksamheten på Framtidsglass.

Patrik är marknadsassistent. Han jobbar på den avdelning som sköter

marknadsföringen av glassen. Marknadsavdelningen tar fram kampanjer,

reklamfilmer och annonser, men även glassarnas förpackningar. Avdelningen

har även hand om sponsoraktiviteter och samarbeten. Framtidsglass sponsrar

bland annat projekt inom ungdomsidrotten.

Lisa jobbar med produktion av glassen i glassfabriken. Tillsammans med

sina kollegor ser hon till att det blir glass av grädden, äggen, sockret och

de andra ingredienserna som kommer till fabriken. Här finns avancerade

maskiner för både tillverkning och förpackning av glassen. Lisa är ansvarig

för den maskin som kyler ned glassen till rätt temperatur.

Jasmine är kemist. Hon jobbar med att ta fram nya glassmaker. Vad sägs

om morotsglass? Jasmin jobbar på avdelningen för forskning och utveckling.

Den kallas även R&D, från engelskans ”research and development”. På

avdelningen finns experter inom livsmedel, näringslära och kvalitetssäkring.

Personalen på den här avdelningen ser även till att informationen om ingredi-

enser på glasspaketen stämmer med de olika glassarna.

Magnus jobbar i receptionen. Han tar emot alla besökare

som kommer till Framtidsglass och hjälper dem tillrätta.

Receptionen har även hand om företagets växeltelefon och

post och ser till att saker och ting funkar som de ska.

31

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Bassam jobbar som säljare. Hans avdelning ser till att du som konsument får tag

på glassen ute i butikerna. Försäljningsavdelningen har hand om kundkontakter inom

dagligvaruhandeln, kiosker och hotell. De hjälper även matbutikerna i samband med

specialskyltningar och erbjudanden.

Rickard är vaktmästare. Han är en mångsysslare som är ansvarig för all

service på Framtidsglass. Till arbetsuppgifterna hör att laga saker, byta ut

sådant som är trasigt och att ansvara för fastighetsservice.

Ellen är logistiker. Hon ser till att den färdiga glassen kommer till matbutik-

erna i tid. Logistikavdelningen hanterar alla beställningar från butiker, kiosker

och hotell och gör även uppskattningar av hur mycket glass som ska tillverkas

så att utbudet matchar efterfrågan. Karolinas avdelning jobbar även hårt för

att hitta transportalternativ som påverkar miljön så lite som möjligt.

Simon är personalansvarig. Personalavdelningen har hand om anställningar, lön och allt

annat som har med personalen att göra. Ibland kallas Simons avdelning för HR, efter engel-

skans ”human resources” som betyder mänskliga resurser. De har även hand om den årliga

julfesten och andra gemensamma aktiviteter för alla de anställda på Framtidsglass.

Julia är redovisningsekonom. Hon jobbar på ekonomiavdelningen och sköter

Framtidsglass bokföring. Julias avdelning har även hand om företagets inköp, skapar

budgetar och håller koll på kostnader och intäkter. Fyra gånger om året gör ekono-

miavdelningen ett bokslut som visar hur Framtidsglass ligger till ekonomiskt.

Petter är IT-tekniker. Hans avdelning har hand om installation, drift och

underhåll av företagets datasystem. Det är viktigt att systemen funkar – går

en nätverkssladd av kanske hela produktionen avstannar. IT-avdelningen

hjälper även till när någons dator krånglar.

32

Framtid.se

Reporter: CAJSA CARRÉN Foto: EMMA BLOMBERG

Kampen återkommer vartannat år sedan 2005 och i år kom

de knappt 150 tävlande från 21 olika yrken. Några av de

tävlande gick fortfarande i gymnasiet men de flesta har varit

ute i yrkeslivet en tid. Syftet med tävlingen är att inspirera

och introducera ungdomar till olika yrkesutbildningar.

Tävlingen arrangeras av WorldSkills Sweden som är ett

samarbete mellan staten, näringslivet och facket. Vinnarna i

år har gått vidare till Yrkes-VM i Leipzig i Tyskland nästa år.

Det finns även ett Yrkes-EM i Belgien i oktober där Sverige

deltar med ett landslag.

I år 2012 sattes publikrekord med 21 000 besökare på

Yrkes-SM. Många kom från högstadieskolor i Skåne men

många kom också långväga ifrån, allt ifrån elever till repre-

sentanter för politiken, näringslivet, skolan, facken med flera.

Nästa gång, 2014, anordnas Yrkes-SM i Umeå.

33

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

De medverkande yrkena på Yrkes-SM i Malmö var följande:Bilskadeteknik, CNC-fräsning, CNC-svarvning, Elinstallation,

Florist, Fordonslackering, Frisör, Industrielektronik, IT-nätverk

Systemadministration, Kyl & värmepumpteknik, Lastbils-

teknik, Mekantronik, Måleri, Personbilsteknik, Plåtslageri,

Svetsning, Telekommunikation, Trädgårdsanläggning,

Vård & omsorg, Webbdesign, Yrkesförare.

Dessutom visade följande yrken upp sig utom tävlan:Kock, Grafisk design, Hamnarbete, Hudterapeut, Servering,

Grafisk operatör.

Rena industrijobbSkitigt, slitsamt och dåligt betalt. Det är en bild av industri-

arbete som fortfarande frodas. Men den är falsk menar

representanter för Yrkes-SM. Idag är industrijobben rena,

har god hjälp av ny teknik och är bra betalda. Detta vill

man visa upp på Yrkes-SM.

direkt efter utbildningen.

på gymnasiet får jobb direkt efter utbildningen.

direkt efter utbildningen.

Detta visar ny statistik (2011) från SCB (Statistiska Central-

byrån).

Profilerna från radio och TV,

Ola Selmén och

Josefin Johansson

var ”jobbiga” på

Yrkes-SM. De dök

upp bland montrarna

och hjälpte på ett lekfullt

sätt till att förklara olika utbildningar.

Wiktoria Engström, 19, från

arbete på elprogrammet under

Yrkes-SM. Under press från tusentals

passerande skulle hon koppla larm med

olika funktioner, installera väggurtag, belysning och bred-

band i en tänkt lägenhet. Hon var en av tre tjejer i sin klass

på 21 elever.

– Jag tycker om att pilla med händerna och gå mot

strömmen, säger Wiktoria.

I hennes utbildning integreras certifieringen, det betyder

att hon inte behöver gå lärling. 600 timmars praktik ingår

på gymnasienivå.

– Jag har redan blivit erbjuden jobb på den elfirma där

jag gjort praktik och sommarjobbat, berättar hon.

Det blir huggsexa om varje duktig svetsare

som avslutar sin utbild-

tävlade vid sidan av

sin bror Ludvig. Simon

Pettersson, 20, Örbyhus,

tävlade för andra gången

och placerade sig överst på

prispallen. Förra gången, i Göteborg, gick han i tvåan i

gymnasiet. I år gällde det att svetsa ett antal detaljer i stål,

rostfritt och aluminium med olika svetsmetoder.

34

Framtid.se

Vill du vara säker på jobb efter gymnasiet? Kanske idé

att satsa på att bli CNC-operatör som är ett bristyrke!

CNC – Computerized Numeric Control – är nya datoriserade

metoder för svarvning och fräsning. Tekniken började

användas så smått på 60-talet och blev stor på 80-talet

inom flyg-, bil- och rymdindustri. När man fräser så roterar

verktyget medan detaljen sitter fast. När man CNC-svarvar

är det tvärtom, arbetsstycket roterar men verktyget är stilla.

Madicken Blomqvist, 19, från Emmaboda, var en av två

tjejer bland åtta tävlande på Yrkes-SM i Malmö. Från en rit-

ning skulle hon bland annat tillverka en detalj till en modern

maskin med 0,01 mm noggrannhet. Med sin noggrannhet

knep hon en delad bronsplats.

Hamnarbete var ett av de yrken som visade upp sig på Yrkes-

SM utom tävlan i Malmö 2012. Många lockades av att få

testköra lin- och lastbilskranar eller simultanmanövrera en så

kallad multidocker. Det senare provade skolpolitikern Ibrahim

Baylan (S) på utan större framgång.

– Tur att jag gör det jag gör, det här ser lättare ut än det

är, förklarade han.

Ibrahim Baylan besökte liksom andra politiker Yrkes-SM

för att lyfta synen på att Sverige har och kommer att ha ett

stort behov av skickligt yrkesfolk.

Ivan Simic från åttan i närbelägna Lindesborgsskolan i

Malmö hade varit på besök med klassen på Yrkes-SM på

morgonen. Han tyckte det var så kul att ratta kranbilen att han

cyklade tillbaka till mässhallen efter skolan för att testa igen.

För första gången någonsin var det endast tjejer som gjorde

upp om mästartiteln i måleri. De fem tävlingsmomenten

bestod av

Dessutom skulle de tävlande göra tre moment på tid. Det var

inte bara det slutliga resultatet som räknades, domarna tog

också hänsyn till de tävlandes förmåga att fokusera, ta initiativ,

kommunicera, hålla ordning och reda med mera. Den som

var allra bästa på allt detta var Nathalie Henningsson, 18,

Ingelstad.

35

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

Samtidigt med Yrkes-SM arrangerades även Skåne-

mästerskapen där skånska gymnasieungdomar tävlade mot

I mekantronik gäller det att få mekanik, elektronik och data-

teknik att samverka. Yrkesskickligheten har man nytta av

inom olika tillverknings- och bearbetningsindustrier.

– Det kan också gälla gatubelysning och fastighetsauto-

matik, alltså ett mycket brett behov, berättar Victor Öhlén,

21, som agerar domare under tävlingarna. Han har själv

tävlat i Yrkes-VM där han tog en bronsmedalj efter att ha

gått elprogrammet med inriktning automation.

En av de tävlande är Anton Mjörnebrant, 19, från

Katrineholm. Han ska klara av ett tävlingsmoment per dag,

-

burkar, sedan bygga vidare med större maskiner till en hel

produktionslinje. Andra tävlingsmoment är programmering

av styrsystem och felsökning i anläggning. Detta klarade

Anton så bra så att det räckte till en delad bronsplats i

Yrkes-SM 2012.

Motorbranschen som räknar med stora behov av rekrytering

framöver, deltog med fyra grenar på Yrkes-SM i Malmö

2012 – personbilsteknik, bilskadeteknik, lastbilsteknik och

fordonslackering. I sistnämnda gren tog Emelie Dammare,

19, från Vikmanshyttan översta pallplatsen. Då hade hon

utfört fem olika moment av bland annat lackering, dekorering,

målning och reparation under tidspress.

Tävlingsuppgiften för trädgårds- anläggare på

Yrkes-SM i Malmö

2012 gick ut på att

under 15 timmar anlägga

stenmur, trädäck, damm,

plantering och stenläggning till en

prunkande trädgård. Materialen bestod av natursten,

Maleus Larsson, 19, från Upplands Väsby och Felicia

Nordén, 19, från Linköping, i full färd med sin anläggning.

Insatsen ledde till en delad andraplats.

Philip Mårtensson, 19 och Tobias Lilienberg, 20 gick i

våras ut byggutbildningen i

Malmö. Under Yrkes-SM

hjälpte de till att locka

ungdomar att tävla om

två veckors sommarjobb

hos skånska byggföretag.

Vinnarna fick arbete som plåt-

slagare eller ventilationsarbete.

Artisten Peter Ziepen som själv har ett förflutet som

elektriker, peppade plåtslagarstudenterna under Yrkes-SM

i Malmö.

36

Framtid.se

s.38 Uppsala Läns Landsting s.40 Stockholms Läns Landsting s.42 Västerbottens Läns Landsting s.43 Södertälje kommun

s.60 Fastighetsbranschen

s.44 Uppsala kommun s.46 FMV s.47 Sjöfartsverket s.48 Trafikverket

s.50 Trä- och möbelföretagen s.51 Sparbankernas Riksförbund s.52 TYA s.54 MYN

s.56 LYN s.57 Måleribranschen s.58 Byggbranschen

tare.

ifter vilken arna

37

Nummer 2, 2011Nummer 2, 2012

s.64 Kyl & Värmepumpföretagen s.65 EIO

s.61 VVS-branschen s.62 Plåt & Ventilation

s.66 Infranord s.68 Coop

s.69 LRF s.70 Lantmännen Maskin

s.71 Swecon s.72 SCB

Barn- och fritid

Bygg- och anläggning

Ekonomi

El- och energi

Estetiska

Fordon- och transport

Handel- och administration

Hantverk

Hotell- och turism

Humanistiska

Industritekniska

International Baccalaureate Diploma

Introduktion

Naturbruk

Naturvetenskap

Restaurang- och livsmedel

Samhällsvetenskap

Teknik

VVS- och fastighet

Vård- och omsorg

Flygteknikutbildning

Marinteknikutbildning

Sjöfartsutbildning

Tågteknikutbildning

Kräver eftergymnasial utbildning

s.74 Bussarbetsgivarna

38

Undersköterska

Sjuksköterska

Tandhygienist

Ekonom

Hantverkare

Biomedicinsk analytiker

Kurator

Läkare

Systemutvecklare

Tandläkare

En av länets största arbetsgivareSom en av länets största arbetsgivare, med cirka 11 000

medarbetare, har vi mycket av allt. Yrkena är många och

våra medarbetare fi nns på små och stora arbetsplatser över

hela länet.

Här på Landstinget i Uppsala län arbetar vi främst med hälso-

och sjukvård, men också med tandvård, kollektivtrafi k, kultur

och habilitering. Gemensamt för jobben inom dessa områden

är att vi ger hjälp och service åt invånarna i länet. På så sätt gör

alla medarbetare skillnad för andra människor.

Karriärmöjligheter och utbildning Eftersom vi har en stor bredd på verksamheten behöver

vi människor med många olika utbildningar. Vill du bli

undersköterska eller hantverkare kan du börja jobba hos oss

direkt efter gymnasiet. Vi behöver även talanger med högskole-

kompetens, så vill du plugga vidare efter gymnasiet kan du

göra dig attraktiv för oss genom att läsa till specialistsjuk-

sköterska, läkare, tandhygienist, dietist, kommunikatör eller

ekonom.

Forskning och utveckling Vår största arbetsplats är Akademiska sjukhuset, ett universitets-

sjukhus som är ett av Sveriges största. Här fi nns hela tiden

spännande projekt på gång inom forskning, utbildning och

vård. Vi har även vårdcentraler och ett mindre sjukhus, för dig

som vill jobba lokalt. Nya forskningsresultat och ny avancerad

teknik introduceras ständigt och gör att arbetsplatsen hela

tiden utvecklas – och du med den.

Jobba hos en arbetsgivare där du gör skillnad!

Hos oss fi nns en stor bredd av intressanta arbetsområden, spridda över hela länet. Här kan du göra skillnad utifrån dina intressen!

Exempel på yrken inom Landstinget i Uppsala län:

Fler utbildningar och yrken inom vård och hälsa på www.framtid.se

Landstinget i Uppsala län - Vård, Hälsa

Framtiden inom landstingetNy teknik och snabb utveckling gör att vi behöver nya

kompetenser i framtiden, till exempel logistiker, projektledare

och ingenjörer.

De kommande åren går många av våra medarbetare i pension.

Då behöver vi rekrytera nya, unga talanger som vill göra skillnad

för andra människor. Vi hoppas att du är en av dem!

Förklaringar till programsymboler hittar du på sid. 37

”Jag kände att det här vill jag

göra resten av mitt liv

– Mats Adolfsson, Operationstekniker

39

Organisationsfakta

Om Landstinget i Uppsala länVi är en av länets största arbetsgivare och har cirka 11 000 medarbetare. Vår största verksamhet är Akademiska sjukhuset. Sammanlagt har vi över 80 olika yrken spridda över hela landstinget och inom många olika områden.

KarriärmöjligheterTack vare bredden på verksamheten fi nns det hela tiden nya utmaningar och nya områden att inrikta sig mot. Många väljer att arbeta under några år för att sedan special-isera sig inom ett särskilt område i landstinget. Läs mer om möjligheterna på www.lul.se

Landstinget i Uppsala län - Vård, Hälsa

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du bl.a. blir läkare, kurator eller tandhygienist.

40

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för er?NABILA: Jag jobbar som biomedicinsk analytiker och analyserar

prover från vårdcentraler och sjukhus. Vi ansvarar även för att våra

maskiner fungerar som de ska och garanterar kvalitén på testerna.

PER: En vanlig dag på jobbet är nästan aldrig den andra lik.

Som operationssjuksköterska arbetar jag med både planerade

operationer och jourverksamhet, som kejsarsnitt och stora

trauman. Man vet aldrig vad som väntar när man går till jobbet.

Vad krävs det för utbildning för era jobb?NABILA: Jag har studerat ett treårigt biomedicinanalytiker-

program på Karolinska Institutet. Jag lockades av möjligheterna

till att kunna forska men också av att det verkade roligt att

lära sig bedöma analyser.

PER: Tre år som vanlig sjuksköterska samt ett år specialist-

utbildning. Just nu är det stor brist på operationssköterskor

så läser man till det fi nns det stora chanser att få jobb.

Vad är det bästa med jobbet?NABILA: Att få se hur forskningen går framåt och att vi hela

tiden jobbar på att förbättras och bli eff ektivare. Jag tycker om

variationen här, att det fi nns utrymme att utvecklas, antingen

som specialist eller som forskare.

PER: Det bästa är att det är så varierat och att jag hela tiden

får lära mig nya saker. För mig är det verkligen det roligaste

jobbet man kan ha. Jag blev fascinerad av kirurgi under min

grundutbildning och kände direkt att det var det här jag ville

jobba med.

Hur hanterar man att träff a så många sjuka?PER: Det är svårt, särskilt när det är stora trauman. Vi samlas

alltid efteråt i något som kallas för briefi ng och pratar igenom

det som hänt. Man lär sig hålla den professionella delen men ändå

vara mänsklig, även om det är en svår balansgång.

Här handlar allt om patienternaSom anställd inom Stockholms landsting kan man arbeta

med medicin och omvårdnad på en mängd olika sätt.

Läkare

Sjuksköterska

Biomedicinsk analytiker

Undersköterska

Ekonom

Sjukgymnast

Barnmorska

IT-tekniker

Arbetsterapeut

Exempel på yrken inom Stockholms läns landsting:

”Man vet aldrig vad som väntar när man går till jobbet”Per Carlsson, Operationssjuksköterska

Stockholms Läns Landsting - Vård, hälsa

Fler utbildningar och yrken inom vård och hälsa på www.framtid.se

Förklaringar till programsymboler hittar du på sid. 37

41Stockholms Läns Landsting - Vård, hälsa

Branschfakta

Om Stockholms läns landsting Vi har uppgiften att ge alla som bor i länet bra vård och kollektivtrafi k. Vill du veta mer? www.sll.se/unga.

KarriärmöjligheterVi har sjukvård, tandvård, forskning och utbildning, men också många som jobbar med IT, teknik och ekonomi. Nya forskningsresultat och ny avancerad teknik introduceras ständigt vilket innebär att din arbetsplats hela tiden utvecklas. Och du med den.

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir biomedicinsk analytiker eller operationssjuksköterska.

42

Många olika yrkenLandstingets vision är att Västerbotten ska ha världens bästa hälsa

och världens friskaste befolkning år 2020.

Organisationsfakta

Om Landstinget i Västerbottens länLandstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård. Vårt mål är en god folkhälsa för alla invånare i länet. Inom den högspecialiserade vården har vi även ett region- och riksansvar.Vi är en effektiv, lärande och hälsofrämjande organisation.

KarriärmöjligheterKontakta din studie- och yrkesvägledare för mer information om vilka studievägarinom gymnasiet och universitetet/högskola som kan leda till arbeten inom landstinget.Mer information hittar du på www.vll.se.

Västerbottens Läns Landsting - Vård, hälsa

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du bl.a. blir sjuksköterska, tandläkare eller sjukgymnast.

“Landstinget står inför en generationsväxlingoch behöver få in många yngre människor

Vad vill du jobba som?Inom landstinget jobbar över 400 olika yrkesgrupper och

närmare 10 000 personer. Det gör oss till en av Norrlands

största arbetsgivare. Du kan jobba inom sjukvården, tand-

vården eller varför inte inom administration eller teknik/IT.

Vi erbjuder något för alla. Vad vill du jobba som?

– Läkare

– Sjuksköterska

– Undersköterska

– Biomedicinsk analytiker

– Jurist

– Ekonom

– Tandläkare

– Sjukgymnast

– Psykolog

– Utredare

– HR-specialist

– IT-tekniker

...eller kanske i något annat av alla yrken som fi nns i landstinget.

Kan bli ditt framtidsvalLandstinget står inför en generationsväxling och behöver få in

många yngre människor i sin verksamhet. Ett arbete i lands-

tinget ger dig bland annat möjlighet att möta människor i alla

åldrar från olika kulturer, både omväxling och utmaningar samt

stora möjligheter till kompetensutveckling. Låter detta intressant?

Då kan Västerbottens läns landsting bli ditt framtidsval!

43

Södertälje kommun behöver digKommunen är viktig för Södertäljebornas vardag. Att arbeta inom

kommunen ger stora möjligheter att påverka invånarnas dagliga liv.

Med cirka 6 000 anställda är kommunen en av Södertäljes största

arbetsgivare. Snart går många av kommunens anställda i pension

och man har då stora behov av att nyanställa. Södertälje kommun

söker dig som är engagerad, som vill påverka och som tycker att

kommunens arbete är betydelsefullt. Här är exempel på yrken som

kommunen kommer att behöva anställa inom de närmaste åren.

Arkitekt/IngenjörArkitekter och ingenjörer har många roliga och intressanta

arbetsuppgifter. Bland annat att hantera bygglovsärenden,

planera nya bostadsområden, föra register över alla fastigheter,

rita kartor och utreda äganderätt till mark.

SjuksköterskaSom sjuksköterska jobbar du med behandlingar och med det

löpande medicinska ansvaret. Även dokumentation i data-

journaler, handledning av omvårdnadspersonal och kontakter

med anhöriga ingår i arbetsuppgifterna.

Biståndshandläggare/SocionomEn biståndshandläggare gör det möjligt för äldre och för personer

med funktionshinder att leva som andra genom att bevilja hjälp-

insatser. Socionomer arbetar med att stötta kommuninvånare

som behöver hjälp och stöd, till exempel vid beroende (missbruk),

ekonomiska problem eller om barn och ungdomar hamnar i

utsatta situationer. Här gör du en mycket viktig samhällsinsats.

Förskollärare/Fritidspedagog/LärareTänk att få vara med och utveckla barn upp till 6 år under en

av deras viktigaste utvecklingsfaser i livet. Du har ansvaret för

att göra saker tillsammans med barnen som innebär att de lär

sig nya saker och utvecklas. Det fi nns alltid ett stort behov av

olika yrkesgrupper som arbetar med barn och unga i olika åldrar.

Organisationsfakta

Om Södertälje kommunVi jobbar med vård och utbildning av både barn, unga, handikappade och äldre, bistånd till nyanlända fl yktingar, planering och byggnation av bostäder, skötsel av vägar och parker, kultur och fritid. Läs mer på www.sodertalje.se

KarriärmöjligheterFörutom yrkena ovan har vi också behov av arbetsterapeuter, miljöinspektörer, omvårdnadspersonal, fritidsledare, slöjdlärare, yrkeslärare, sjukgymnaster m.m.

På Framtid.se kan du läsa mer om kommunalt arbete.

Södertälje Kommun - Framtidskommun

”Här gör du en mycket viktig samhällsinsats”

44

Förskollärare

Undersköterska

Sjuksköterska

Socionom

Samhällsplanerare

Webbredaktör

Ingenjör

Exempel på yrken inom Uppsala kommun:

Fler yrken inom vård och omsorg, samhälle, och teknik på www.framtid.se

Uppsala kommun

Förklaringar till programsymboler hittar du på sid. 37

Välj ett yrke där du gör skillnad för människorna i Uppsala kommun I Uppsala kommun behöver vi anställaförskollärare, undersköterskor, sjuksköterskor och en mängd andra nya medarbetare.

Söker du stimulerande arbetsuppgifter och tycker att det är viktigt att se vilken betydelse ditt arbete har för invånarna i kommunen?

Då är Uppsala kommun din framtida arbetsgivare!

45

Branschfakta

Om Uppsala kommunAv Uppsalas arbetsgivare är Uppsala kommun den största. Vi har en bredd av yrken - mer än 200 olika yrken fi nns i kommunen. Vi har många lediga tjänster och behöver rekrytera främst förskollärare, undersköterskor och sjuksköterskor.

KarriärmöjligheterNär du jobbar inom Uppsala kommun får du chansen att göra en viktig insats för andra människor. Många är beroende av det jobb du utför och din insats gör skillnad. Vi kan erbjuda ansvarsfulla arbeten med utvecklingsmöjligheter.www.uppsala.se

Uppsala kommun

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir Förskollärare, Undersköterska, Sjuksköterska, Socionom, Samhällsplanerare, Webbredaktör eller Ingenjör.

lärare

platschef

sjuksköterska studierektor

bygginspektör

bibliotekarieinformatör

smed

trafi kplanerare

brandman

förskollärare

it-tekniker

lokalvårdare

adjunkt

fritidspedagog

maskinförare

skogsvaktare naturvårdare

jurist

receptionist

landskapsarkitekt

konsumentrådgivare

undersköterska

kuratorsnickare

arkivarie

projektledare

specialpedagog

kokerska

ekolog

webbdesigner

ekonom

klimatstrateg

46

Projektingenjör på FMVElisabeth Dahlqvist är projektingenjör på Försvarets Materialverk, FMV.

Där ansvarar hon för torpedsystemet till försvarets u-båtar.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut på FMV?– Som projektledare och projektingenjör handlar mitt jobb

mycket om att koordinera, hitta, sammanställa och granska

information och att fatta beslut. Jag är ansvarig för torped-

systemet på u-båt och ser till att allt från anskaff ning till

underhåll och avveckling fungerar. Det är ett socialt jobb

som handlar mycket om att ha kontakt med olika människor.

Hur fick du jobbet?– Jag arbetade inom sjukvården när jag bestämde mig för

att läsa till civilingenjör. Efter examen jobbade jag inom

medicinsk teknik i några år och när jag ville gå vidare såg

jag att FMV sökte folk. Jag tyckte att det verkade vara en

intressant och bra arbetsgivare så jag sökte och fi ck jobbet.

Vad är det roligaste med ditt jobb?– Att det är en så spännande miljö att arbeta i och att man får

mycket eget ansvar. Vi hanterar en hel del hemlig information

och måste använda säkerhetsskåp för våra handlingar. Ibland

kan jag sitta med en handling som jag har kvitterat ut som jag

vet absolut inte får hamna i fel händer. Dessutom är projekten

ofta tekniknära så jag får direkt användning av mina ingenjörs-

kunskaper även som projektledare.

Vad kan en yngre generation tillföra på FMV?– FMV har många anställda som ska gå i pension de närmaste

åren så vi behöver föryngras. Jag tror de yngre kan hjälpa till

att göra FMV mindre byråkratiskt genom nya, moderna

arbetsmetoder och eff ektivitet.

Har du själv fått åka u-båt?– Ja, och det var jättespännande! Jag åkte mellan Stockholm

och Karlskrona i tre dygn. När man väl är i u-båten känns

det mest som att vara i ett rumt utan fönster. Men det är ju

otroligt häftigt när man tänker på att man befi nner sig så

långt under vattenytan.

Organisationsfakta

Om FMVFMV levererar teknik för Sveriges säkerhet. Tack vare våra medarbetares tekniska, affärsmässiga och juridiska kunnande kan vi upphandla och införa tekniskt avancerad och kostnadseffektiv materiel för Försvarsmakten och andra myndigheter. Läs mer på www.fmv.se.

KarriärmöjligheterVi anställer i huvudsak akademiker och här fi nns stora utvecklingsmöjligheter. Viktiga grupper är ingenjörer, ekonomer och jurister.

“Det är ett socialt jobb som handlar mycket om att ha kontakt med olika människor

Försvarets Materialverk - Ledarskap, projektledning

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir projektingenjör eller projektledare.

47

Vet du hur din banan kom hit? Sjöfartsverket ansvarar för sjövägarna, säkerheten och miljön.

Den ena arbetsdagen är sällan lik den andra.

Vet du hur din banan kom hit?Det växer inga bananer i Sverige. Men du är förmodligen van

att kunna köpa en banan nästan överallt när du blir sugen.

Har du någonsin funderat över hur den kom hit?

Transportmässigt kan man nästan säga att Sverige är en ö.

Av alla varor som går på import och export har närmare 90 %

någon gång transporterats med båt. Runt om i världen fi nns

system med farleder för fartygstrafi k och till de svenska hamnarna

kommer närmare 120 000 fartyg per år.

Sjöfartsverket ansvarar för att sjövägarna är framkomliga och att säkerheten för både människor och miljö är hög. Våra farledstekniker

ser till att farleden är utprickad och att fyrarna lyser. Vi har egna sjömätningsfartyg och producerar sjökort att navigera efter. Fartygen

får hjälp av en lots när de ska in till hamn eller gå igenom svåra passager och trafi ken övervakas med kameror och elektroniska

system. På vintern hålls hamnar och farleder öppna med hjälp av Sjöfartsverkets isbrytare Ymer, Frej, Atle och Oden. Råkar någon

i sjönöd så är det den gemensamma Sjö- och Flygräddningscentralen som larmar ut fartyg och helikoptrar och ansvarar för

räddningsarbetet. Och din banan? Den kom förstås med ett fartyg i en kylcontainer till Göteborg.

Branschfakta

Om SjöfartsverketSjöfartsverket en central förvaltningsmyndighet som drivs som ett statligt affärsverk. I serviceutbudet ingår bl.a. lotsning, farleder, sjötrafi kinformation, isbrytning, sjökartläggning, sjö- och fl ygräddning, sjömansservice.www.sjofartsverket.se

KarriärmöjligheterSjöfartsverket erbjuder ett brett spektrum av möjliga karriärer. T.ex. sjökapten, räddningsledare, båtman.

Inte som alla andraHos oss fi nns det en del udda jobb.

Vad sägs om att vara fyrtekniker eller

slussmästare? Att åka med en isbrytare på

polarexpedition eller att vara professionell

dykare? Att vara representant när det

gäller internationell lagstiftning eller att

utbilda indiska fi skare i sjösäkerhet?

Sjöfartsverket erbjuder ett brett spektrum

av möjliga karriärer, spännande projekt

och den ena dagen är sällan lik den andra.

När den sista isbrytaren går till sommar-

vila vid kajen i Luleå så är vårutprick-

ningen i full gång i söder.

Sjöfartsverket - Transport, sjöfart, logistik

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir bl.a. farledstekniker, fyrtekniker eller slussmästare.

48

Vägingenjör

Järnvägsingenjör

Geotekniker

Samhällsplanerare

Miljöspecialist

Beteendevetare

Trafi kinspektör

Systemutvecklare

Ekonom

Mer än 200 yrkenAlla invånare och företag ska ha tillgång till bra vägar och

järnvägar. Och kunna resa och frakta gods på ett säkert sätt

med fl yg och båt. Trafi kverket ansvarar för detta och för att

trafi ken inte ska förstöra miljön. För att klara de här upp-

gifterna så fi nns Trafi kverket över hela landet och representerar

mer än 200 olika yrken med cirka 6700 medarbetare.

Huvudkontoret ligger i Borlänge.

Vi ansvarar för att leverera samhällsnytta varje dag genom tåg

i rätt tid, framkomliga vägar, kortare restider, ett tillgängligt

och säkert transportsystem samt minskad miljöpåverkan från

resor och transporter. Därför behöver vi bland annat civil-

och högskoleingenjörer, trafi kplanerare, geotekniker, landskaps-

arkitekter, beteendevetare och tekniker. Men vi behöver även

personal till yrken som du kanske inte förknippar med

väg eller järnväg. Det kan exempelvis handla om att jobba

med satellitkommunikation, forskning, i samarbete med

SÄPO, i biblioteket, med reklam, webb eller på museum.

UtbildningGymnasiets naturvetenskaps-, teknik- och byggprogram leder

till många yrken inom Trafi kverket och samhällsbyggar-

branschen. Du som går ett program inom naturvetenskap

eller teknik kan bli exempelvis teknisk specialist, samhälls-

planerare, IT-specialist, miljöspecialist, trafi ksäkerhetsingenjör,

trafi kplanerare eller landskapsarkitekt. Du som går bygg-

programmet kan till exempel bli väg- och järnvägsbyggare,

betongarbetare eller anläggningsarbetare.

Välj ett yrke med samhällsnyttaTrafi kverket arbetar för att din resa på Sveriges vägar och järnvägar

ska vara så smidig, säker och miljöanpassad som möjligt.

Exempel på yrken inom Trafi kverket:

Fler utbildningar och yrken inom transport, sjöfart, logistik på www.framtid.se

”Alla invånare och företag ska ha tillgång till bra vägar och järnväg

Trafikverket - Transport, sjöfart, logistik

Viktiga områden som Trafi kverket arbetar medAnsvar för att förvalta, bygga och underhålla statliga vägar,

järnvägar och broar, trafi ksäkerhet, miljö, utveckling av IT i

trafi ken, ansvar för att transportsystem ska vara tillgängliga

för alla, samhällsplanering, drift av de statliga vägfärjorna,

museiverksamhet.

Förklaringar till programsymboler hittar du på sid.37

49

Branschfakta

Om Trafi kverketTrafi kverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafi k, järnvägstrafi k, sjöfart och luftfart. Dessutom ansvarar vi för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.

KarriärmöjligheterDe närmaste åren kommer Trafi kverket rekrytera många nya med arbetare. Främst är det civilingenjörer och högskoleingenjörer som kommer att anställas, men andra kompetenser behövs förstås också. www.trafi kverket.se/jobboframtid.

Trafikverket - Transport, sjöfart, logistik

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du bl.a. blir ingenjör eller geotekniker.

50

Snickra ihop en bra framtidSökes: Duktiga killar och tjejer med yrkesutbildning.

Finnes: Ett spännande yrkesliv där hantverk möter högteknologi.

Yrken som företagen efterfrågarDu som väljer en träutbildning på gymnasiet får både en bra

yrkesutbildning och möjlighet att läsa in högskolebehörighet

för vidare studier. Det fi nns två gymnasieprogram som passar

perfekt om du vill jobba inom trä- och möbelindustrin. Väljer

du Industritekniska programmet kan du bland annat bli maskin-

snickare och CNC-operatör, två yrken som företagen verkligen

efterfrågar. Om du är kreativt lagd och vill arbeta i en mer

småskalig produktion med dina händer, fi nns Hantverks-

programmet. I båda fallen har du stora möjligheter till anställning

direkt efter studenten.

Hög trivsel och bra arbetsmiljöFöretagen inom trä- och möbelindustrin skapar allt från golvet

du har under fötterna till stolen du sitter på och kanske rent av

huset du bor i. Arbetsplatserna präglas av hög trivsel och god

gemenskap. Vi satsar på bra arbetsmiljö och säkerhetstänkande.

Stort rekryteringsbehovNu söker vi nya duktiga medarbetare som vill hjälpa våra företag

att växa och utvecklas i framtiden. Rekryteringsbehovet uppgår

till 1000-1500 personer om året. Vi ser väldigt gärna att du blir

en av dem!

UtvecklingsmöjligheterVi erbjuder bra arbetsvillkor och stora utvecklingsmöjligheter.

Ingångslönen är cirka 20 000 kronor i månaden för dig som går

igenom gymnasiet med goda studieresultat och gör bra ifrån dig

under praktiken. Efter fem år i yrket har lönen sannolikt stigit

till runt 24 000 kronor/månad. Förutom ett intressant arbete

får du praktiska kunskaper som är användbara i vardagslivet, till

exempel när du ska bygga och inreda ditt eget hem.

Utbildning samarbetar med näringslivetFlera träutbildningar ingår i så kallade Teknikcollege, vilket

garanterar ett nära samarbete med näringslivet och ökar dina

chanser att få jobb.

YrkesrollerMaskinsnickare, Möbelsnickare, CNC-operatör, Ytbehandlare,

Produktionstekniker, Produktutvecklare, Säljare, Ingenjör.

Branschfakta

Om Trä- och MöbelföretagenFöretagen inom trä- och möbelindustrin tillverkar fönster, dörrar, golv, trähus, trappor, båtar, möbler, kök, inredningar och andra spännande trävaror. Rekryteringsbehovet uppgår till 1000-1500 nya medarbetare om året. Läs mer på www.tmf.se.

KarriärmöjligheterVi erbjuder en mängd olika yrkesvägar; från fi nsnickeri till tekniskt avancerade ingenjörs-tjänster. Den som är duktig får ofta chansen att avancera inom företaget. Läs mer på www.traplugg.se.

Trä- och Möbelföretagen - Samhällsbyggnad, anläggning, fastighet

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir verkstadssnickare, maskinsnickare, CNC operatör.

51

Hur vill du att din karriär ska se ut?Att Lisa och Fredrik känner så har säkert att göra med att gemen-

skapen är stor och alla känner sig delaktiga.

Hos oss, på sparbankerna, fi nns många yrken att välja på. Det är

inte bara rena bankyrken med kundkontakt. Utan du kanske vill

jobba på någon av våra interna avdelningar såsom marknads-,

personal-, IT- eller redovisningsavdelningen. Hos oss fi nns inga

färdiga ramar för hur din karriär ska se ut. Det är dina intressen

och din drivkraft som avgör hur du ska utvecklas och gå vidare.

Lokalt samhällsengagemangSveriges drygt 60 sparbanker runt om i landet är annorlunda

banker med en gemensam värdegrund baserad på ett lokalt

samhällsengagemang. Varje Sparbank har i sin verksamhetsidé

inbyggt ett hållbart sätt att bedriva bank, till exempel genom att

se till att pengarna kommer till nytta för sparbankens verksamhets-

område genom den lokala kreditgivningen. En sparbank är en

lokal bank till skillnad från andra banker vilka har lokala bank-

kontor. Sparbankerna har inga enskilda ägare som kan kräva

vinstutdelning, utan vinsten stannar kvar i sparbanken till nytta

för banken, kunderna och samhället. En sparbank har en möjlighet

att avsätta delar av vinsten till näringslivsutveckling, idrott,

kultur, skola och annat som skapar livskvalitet och trivsel i

bankens verksamhetsområde.

De allra fl esta sparbanker erbjuder Swedbanks produkter och

tjänster och samarbetar även kring IT och administration. Det

orangea myntet med den klassiska sparbankseken i Sparbankernas

logotyp symboliserar just detta samarbete mellan Swedbank och

Sparbankerna. Tillsammans är sparbankerna den femte största

aktören på den svenska bankmarknaden.

Här är det kul att jobbaVi får träffa intressanta, trevliga människor och lär oss hela tiden nya saker,

tycker Lisa och Fredrik som jobbar på Sparbanken i Enköping.

”Din drivkraft avgör hur du ska utvecklas

Branschfakta

Om SparbankernaPå sparbankerna.se kan du läsa mer om sparbankerna och om hur de skiljer sig från andra banker. Där hittar du också länkar till alla sparbanker i Sverige.Vill du veta mer om hur det är att arbeta på bank? Läs mer på jobbaibank.se.

KarriärmöjligheterNågra exempel på yrkesroller: privat- och företagsrådgivare, webbansvarig, marknads-koordinator, styrekonom, privat- eller företagsmarknadschef, personalansvarig, jurist,aktiemäklare, complianceansvarig.

Sparbankerna i Sverige och Sparbankernas Riksförbund - Administration, Ekonomi, Försäljning, Marknadsföring

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir redovisingsekonom, marknadsförare, eller styrekonom.

Sparbankernas Riksförbund är ett branschförbund för sparbanker

och sparbanksstiftelser med uppgift att tillvarata medlemmarnas

gemensamma intressen.

52

Full fart framåt i transportbranschenSom terminalarbetare på Schenker ser man bland annat till

att yrkesförarna får med sig rätt gods i sin lastbil till kunderna.

Lastbilsförare

Distributionsförare

Skogsbilsförare

Fjärrbilsförare

Flygmekaniker

Taxiförare

Däckmontör

Terminalarbetare

Exempel på yrken inom transportbranschen:

Fler yrken inom transport, sjöfart, logistik på www.framtid.se

TYA - Transport, sjöfart, logistik

Förklaringar till programsymboler hittar du på sid. 37

Hur ser en vanlig dag ut på Schenker?ALEXANDRA: – Jag arbetar i terminalen. Där mäter jag vikt

och volym på pallarna och tar emot kunder som ska hämta

och lämna gods. Och så får jag köra truck, vilket är jättekul.

ANDREAS: – Min arbetsdag startar klockan sex. Då är bilen

lastad av terminalarbetarna och jag kör iväg med stycke- och

partgods ut till kunderna. Mitt område är hela Storstockholm

och jag gör ungefär tio stopp på en dag. Totalt kör jag 30-40

mil om dagen.

Vad har ni läst för utbildning?ALEXANDRA: – Jag gick Samhällsprogrammet med inriktning

dans på Fryshusets gymnasium. Men dansen är mest ett fritids-

intresse numera.

ANDREAS: – Jag gick fordonsprogrammet med inriktning

transport på gymnasiet. Där tog jag även mina körkort: BE

och CE som är bil med släp och lastbil med släp.

Vad är det roligaste med jobbet?ANDREAS: – Dels att det är fritt och dels att jag träff ar mycket

folk. Jag kör ju ofta till samma ställen, så jag lär känna folk på

terminalerna. Sen är det ju kul att vara den som kommer med

grejer - vissa blir jätteglada. Det är nästan som att vara jultomten.

Och vad är svårast?ALEXANDRA: – I början var det nog att lära sig planera hur

man ska lasta pallarna för att få plats med allt som ska med i

lastbilen - det är lite som Tetris! Och att se till att exempelvis

inte ställa farligt gods i närheten av medicin.

ANDREAS: – Att hitta parkering till 24 meters lastbil med släp.

Och att lära sig backa med släp var svårt i början, men det

lärde man sig fort.

Vad är det bästa med transportbranschen?ALEXANDRA: – Att det är lätt att få jobb. Sen är det ett fritt

arbete med stora utvecklingsmöjligheter för den som vill.

Jobbar man bra kan man komma långt.

53

Organisationsfakta

Om TYATYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn.www.tya.se

KarriärmöjligheterFör att få en grundläggande utbildning inom transportbranschen räcker det med att du går inriktningen transport eller godshantering på fordons- och transportprogrammet. Branschen har och har haft en stabil efterfrågan på kompetent arbetskraft de senaste åren.

TYA - Transport, sjöfart, logistik

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir terminalarbetare, yrkesförare, flygmekaniker, taxiförare eller däckmontör.

FlygmekanikerFlyget fraktar allt fl er människor och gods och behovet av

snabba och säkra transporter ökar ständigt. För att allt ska

fungera måste fl ygplanen få professionellt underhåll och

service. Satsar du på att bli fl ygmekaniker satsar du på ett

aktivt och ansvarsfullt arbete. Branschen är i ständig för-

ändring och utvecklas hela tiden med hjälp av toppmodern

teknik och eff ektivare motorer.

Läs mer på www.blifl ygmekaniker.nu

TaxiförareSom taxiförare är du antingen anställd eller egen företagare.

Taxiförare kör inte bara privatpersoner utan även exempelvis

färdtjänst, skolskjutsar och bud. De fl esta resor är relativt korta

och du kan arbeta när som helst på dygnet beroende på vad

som passar dig själv bäst. Det gäller att du gillar att träff a nya

människor, för det här är ett socialt serviceyrke. Självfallet

älskar du att köra bil och du är duktig på att komma ihåg vägar

och platser. Ibland kan det vara stressigt i trafi ken, men du

håller koll på läget och tar ansvar för allas säkerhet.

Däckmontör - HjulutrustningsteknikDen som jobbar på en däckverkstad har ett skiftande arbete...

Det handlar om felsökning och diagnostisering av däck, fälg,

bromsar, hjulupphängning och styrning. Och i allt arbete

måste du för din egen hälsa och säkerhets skull, veta vilka

risker som fi nns och hur du jobbar på ett bra sätt.

Nu fi nns kurser i ämnet ”Hjulutrustning” att välja!

Fler yrken inom transportbranschen

54

Berätta lite om era jobb!MIKA: Jag jobbar på verkstad och är ganska nyanställd som person-

bilsmekaniker. Det innebär att jag jobbar med lite lättare jobb.

JIMMY: Jag jobbar vanligtvis som lastbilsmekaniker.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?MIKA: Ingen dag är den andra lik så det är svårt att beskriva.

Eftersom jag inte är färdig personlig servicetekniker än så börjar

jag min arbetsdag med att få jobb av en kundmottagare. Det

kan vara olika typer av felsökningar och service.

JIMMY: Som lastbilsmekaniker är det också väldigt varierat.

Det beror helt på vilka fel bilarna kommer in med.

Vad gjorde att ni valde just mekanikeryrket?MIKA: Mitt intresse för bilar började med att jag brukade

hjälpa pappa när han skruvade med gamla bilar. Det gjorde att

jag sökte fordonsteknisktprogram på gymnasiet och där kan

man säga att jag fastnade. Det är helt enkelt väldigt roligt.

JIMMY: Jag har alltid gillat bilar och motorer, och tänkte faktiskt

börja som personbilsmekaniker innan jag insåg att jag ville

jobba med större bilar. Det är roligt att jobba med tyngre grejer!

Vilken utbildning krävs?MIKA: En gymnasieutbildning inom fordon och transport.

Jag kommer även att gå utbildningar inom företaget så att jag

kan bli personlig servicetekniker. Då får man ta hand om sina

kunder och bilar själv och har mer kontroll över sin dag.

Från fordonsintresse till heltidsjobb

Som mekaniker har Mika Zimmerman och Jimmy Adolfsson jobb med många utmaningar och stora framtidsmöjligheter.

Lastbilsmekaniker

Personbilsmekaniker

Maskinmekaniker

Bilskadereparatör

Fordonslackerare

Reservdelsspecialist

Tekniker

Exempel på yrken inom motorbranschen:

Fler yrken inom transport, sjöfart, logistik på www.framtid.se

Motorbranschens Yrkesnämnd - Transport, Sjöfart, Logistik

Har du någon favoritbil eller drömprojekt att få jobba med?MIKA: Min absoluta favoritbil är en gammal Landrover serie 3.

När jag gick i skolan fi ck vi åka och göra studiebesök på

Lambourghinifabriken i Italien, där hade varit riktigt coolt

att jobba.

JIMMY: Jag gillar alla bilar, men allt som är lite nyare är extra kul!

”Det är helt enkelt väldigt roligt“

Förklaringar till programsymboler hittar du på sid. 37

55Motorbranschens Yrkesnämnd - Transport, Sjöfart, Logistik

Branschfakta

Om motorbranschenMotorbranschen består av ca. 4 500 företag med 40 000 anställda. Branschen är teknikintensiv, innovativ och internationell. Mer info fi nns på www.bilproffs.se.

KarriärmöjligheterDu kan arbeta som ex. lastbilsbilsmekaniker eller bilskadereparatör. Efter ca tre år i yrket kan du bli tekniker. Du kan även läsa vidare och utforska andra karriärmöjligheter inom företagen.

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir mekaniker.

56LYN Lackerarnas Yrkesnämnd - Transport, Sjöfart, Logistik

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir billackerare, lastbilsmekaniker eller bilskadereparatör.

Bred bransch med många möjligheter

Möt Emelie Dammare som är 19 år och redan färdigutbildad fordonslackerare. I år har hon vunnit Yrkes-SM i fordonslackering.

Först av allt! Vad gör en fordonslackerare?– En fordonslackerare reparerar fi nare skador på bilarna när

de kommer från bilskadeverkstaden. Vi gör klart lacken och

gör bilen fi n.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?– En vanlig dag börjar vanligtvis klockan sju. Jag har tävlat i

Yrkes-SM i år och därför har jag cirkulerat runt på alla olika

lackeringsavdelningar för att lära mig så mycket som möjligt.

Just nu jobbar jag med det som kallas förgrundningen.

Där tar vi hand om bilarna innan de går vidare till lackningen.

På avdelningen är det jag, en till och en praktikant.

Vad drog dig till just det här yrket?– Jag visste att jag ville ha en riktig yrkesutbildning, och

har dessutom alltid haft ett motorintresse. Utöver det älskar

jag målning och att hålla på med händerna och här får jag

göra både och. Jag valde därför att gå fordonsprogrammet

på gymnasiet och att rikta in mig på fordonslackering under

andra året. Jag fi ck jobb direkt efter studenten och började tre

veckor efter skolavslutningen.

Vad är det bästa med ditt jobb!– Det absolut roligaste är att få in en trasig bil till verkstaden och

göra den fi n igen. Jag älskar att få vara en del i hela processen

från början till slutresultat.

Vad finns det för utvecklingsmöjligheter?– Är man intresserad kan man alltid utvecklas. Är man exempelvis

mer intresserad av själva färgsättningen kan man gå vidare och

bli färgtekniker. Branschen är bred och visar man vilja och

drivkraft är det lätt att gå vidare och få prova på annat.

Branschfakta

Om motorbranschenMotorbranschen består av ca 4 500 företag med 40 000 anställda. Branschen är teknikintensiv, innovativ och internationell. Mer info fi nns på www.bilproffs.se.

KarriärmöjligheterDu kan arbeta som ex. lastbilsbilsmekaniker eller bilskadereparatör. Efter ca tre år i yrket kan du bli tekniker. Du kan även läsa vidare och utforska andra karriärmöjligheter inom företagen.

Jag vann Yrkes-SM 2012!– Yrkes-SM är en stor tävling där ungdomar tävlar inom olika

yrken. Jag tävlande inom grenen fordonslackering och vann.

Det gjorde att jag fi ck en plats i yrkeslandslaget och ska tävla

för Sverige i World Skills Competition, WSC, i Leipzig 2013.

57Måleribranschens Yrkesnämnd - Samhällsbyggnad, anläggning, fastighet

Kreativitet möter fl exibilitetHåkan Arvidsson arbetar som platschef på Sandå Måleri.

Han berättar om ett yrke där skapandet har högsta prioritet.

Hur ser en dag på jobbet ut för en platschef i måleri-branschen?– Dagen börjar på kontoret med vad som än står på agendan.

Kanske är det några nya jobb som ska startas igång, då går

man igenom det med målaren och beställaren på plats.

Annars är jag även ute mycket och träff ar kunder och skapar

kontakter. I mitt jobb kan dagen innehålla allt från att titta på

fönster som ska målas till att färgsätta ett helt hus.

Om man jobbar som målare, ser arbetsdagenannorlunda ut då?– Som målare är jobbet så varierande att det är svårt att

beskriva en vanlig dag. I nio fall av tio består dagen av tre

eller fyra olika arbetsmoment där du gör olika saker. Målare

är ett väldigt varierande yrke. Du kanske börjar dagen med

att spackla klart ett rum, för att sedan tvätta snickerier och

grundmåla dem, därefter kanske du börjar styrka på färg på

ett tak i ett annat rum.

Berätta om din väg till ditt jobb som platschef ?– Jag började med att gå byggprogrammet med inriktning

måleri på gymnasiet. Därefter gjorde jag två år som lärling.

Efter lärlingstiden gjorde jag mitt gesällprov och fi ck mitt

gesällbrev. Sen följde åtta år som gesäll och projektledare. Nu

arbetar jag som platschef. Det fi nns stora karriärmöjligheter i

den här branschen.

Varför valde du att börja arbeta med just måleri?– Det var skapandet som lockade mig. Som hantverkare ser

du varje dag att du skapar något och bidrar till att försköna.

Allting vi gör blir så mycket bättre och vackrare. Kommer du

till ett bygge är det bara gips. När målaren går därifrån, det är

då kunden verkligen ser att det börjar hända saker. Det är det

som är roligast. Som platschef är jag med i en process där vi

utför hantverket tillsammans, det är det som driver mig.

Branschfakta

Om Måleribranschens Yrkesnämnd Måleribranschens Yrkesnämnd är ett samarbete mellan Målaremästarna och Svenska Målareförbundet i yrkesutbildningsfrågor.

KarriärmöjligheterSom färdigutbildad målare har du möjlighet att utbilda dig till att bli kalkylator, dvs. beräkna behandlingar på olika objekt, eller bli arbetsledare. Du kan ävenspecialisera dig inom till exempel dekorationsmåleri och färgsättning.

”Det var skapandet som lockade mig

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir platschef.

Foto

: Stig

-Gör

an N

ilsso

n

58

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?DONJA: – Jag delar ut arbetsuppgifter till hantverkarna, ser

till att tidsplanen följs och att allt material kommer när det

ska. Så här ute på plats förstår man ju bättre hur allt går till.

På utbildningen var det mer teoretiskt.

Vad är roligast med ditt jobb?DONJA: – Det roligaste med ett projekt är att vara ute på

själva bygget! Det är en avslappnad miljö, inte ett stelt kontor.

Här har man kul tillsammans och är inte så högtidlig.

ADAM: – Jag har jobbat med allt från köksmontering till stora

byggprojekt som syns i hela stan. Det är kul att vara inblandad

i häftiga byggnader som blir landmärken. Bäst med jobbet är

att man alltid ser resultat och att det är varierat. Man träff ar

mycket folk, och jag tycker att jag utvecklas mycket. Man blir

aldrig fullärd. Det kommer hela tiden nya metoder som man

behöver lära sig.

Berätta om vägen fram till ditt jobb!DONJA: – Jag valde det naturvetenskapliga programmet.

Sedan satsade jag på att bli civilingenjör. Det kändes brett, då

behövde jag inte veta exakt vad jag ville göra.

ADAM: – Jag gick byggprogrammet och började sedan jobba

direkt. Utbildningen gjorde det möjligt att komma ut i

arbetslivet tidigt. Man får bra praktik och det ger även en bra

chans till sommarjobb.

Finns det något negativt med ditt yrke?ADAM: – Det är i så fall att det kan vara stressigt under vissa

perioder. Och att jobbet som träarbetare kan vara tuff t för

kroppen. Men här är arbetsledarna noga med att till exempel

berätta hur man ska lyfta saker. I förra veckan jobbade jag

med en träarbetare som var 64 år, och han ville gärna fortsätta

i några år till.

Vi skapar nya landmärkenUte på byggarbetsplatserna arbetar proffs inom många olika

yrkeskategorier. Där fi nns alltid byggnadsarbetare av olika slag.

Träarbetare/Snickare

Väg- och Anläggningsarbetare

Järnvägstekniker

Byggingenjör

Tekniker

Arbetsledare

Platschef

Projektingenjör

Miljöingenjör

Exempel på yrken inom byggindustrin:

Fler yrken inom samhällsbyggnad, anläggning, fastighet på www.framtid.se

Vilken är din favoritbyggnad?DONJA: – Området Öster Mälarstrand i Västerås är speciellt

eftersom det var mitt första bygge.

”Jag har jobbat med allt från köksmontering tillstora byggprojekt som syns i hela stan ”

– Adam Danielsson, Byggnadsarbetare

Sveriges Byggindustrier - Samhällsbyggnad, anläggning, fastighet

Förklaringar till programsymboler hittar du på sid. 37

59

”Området Öster Mälarstrand i Västerås är speciellt eftersom det var mitt första bygge”Donja Dib, Arbetsledare

Branschfakta

Om byggindustrinDet är våra företag som bygger Sverige! De skapar bostäder, skolor, kontor, järnvägar, broar och mycket mera. Sveriges Byggindustrier (BI) är byggföretagens bransch och arbetsgivarförbund. www.bygg.org.

KarriärmöjligheterInom byggindustrin fi nns goda möjligheter att gå vidare i karriären. Här är det ofta viktigare med vem man är och vad man kan än vilken formell utbildning man har. Läs mer på www.byggare.com.

Sveriges Byggindustrier - Samhällsbyggnad, anläggning, fastighet

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir arbetsledare, träarbetare eller någon annan av de många yrkesroller som finns inom bygg.

60

Fastighetsförvaltare på språngFrank Sonander är fastighetsförvaltare på Uppsalahem. Han ser till att fastigheterna är i bra skick och att hyresgästerna är nöjda.

Hur ser en vanlig dag ut för en fastighetsförvaltare?– Det bästa med det här jobbet är att det är så omväxlande. Jag

har ansvar för 1.400 lägenheter i cirka 30 hus. Jag ansvarar för

fastigheterna, all ekonomi och budget och så beställer jag projekt

för att rusta upp och hålla lägenheterna vid gott skick. Sen

arbetar jag strategiskt med att se till att områdena är attraktiva

att bo i på så sätt att det fi nns viss service såsom blombutiker,

mataff ärer och caféer.

Berätta om vägen till ditt jobb!– Jag har en magisterexamen i ekonomi med inriktning strategi

och organisation. Men jag har egentligen inte den typiska ut-

bildningen för den här tjänsten. Ofta har man kanske läst ett

ingenjörsprogram i väg- och vattenbyggnad eller fastighets-

ekonomi. Jag hade en traineetjänst här på Uppsalahem och

fi ck anställning som fastighetsförvaltare efter det.

Vad tror du att en yngre generation kan bidra med hos er?– Jag kände direkt när jag kom hit att jag fi ck ett varmt

välkomnande. Vi unga kan ofta mer om dagens teknik, och

de äldre är alltid beredda att lyssna på hur vi tänker. Vi är

nog en stor tillgång genom att vi på rätt sätt och ödmjukt kan

ifrågasätta “varför gör ni så här?”.

Vem passar för rollen som fastighetsförvaltare?– Man måste vara mer generalist än specialist, alltså kunna

lite om mycket. Det är ett enormt ansvar att vara fastighets-

förvaltare och man måste kunna klara av stress och ett högt

tempo. Men det gör att det är roligt och utmanande på

samma gång!

Vad är det mest spännande du har varit med om på jobbet?– Det är ju spännande, men på ett väldigt tråkigt vis, att vara

med när Kronofogden går in och vräker någon. Men jag har som

tur är bara varit med om en vräkning hittills. Annars händer det

mycket spännande här, det är till exempel häftigt att vara med

på en viktig förhandling.

”Jag har ansvar för 1.400 lägenheter i cirka 30 hus

Branschfakta

Om Fastighetsbranschens UtbildningsnämndFastighetsbranschens Utbildningsnämnd är en ideell förening som arbetar med att kompetenssäkra fastighetsbranschen då stora pensionsavgångar väntas.

KarriärmöjligheterInom fastighetsbranschen fi nns goda karriärmöjligheter. Rekrytering av fastighets-ingenjörer och fastighetsförvaltare pågår i hela Sverige. Läs mer om utbildningar som fi nns på www.fastun.se.

Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd - Samhällsbyggnad, anläggning, fastighet

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir fastighetsförvaltare.

61

Ett riktigt jobbJesper vill ha ett praktiskt yrke, slumpen ledde inom honom på

isoleringsplåtslageri. Nu är han en stolt yrkesman med certifi kat.

Jesper Larsson är 24 år, bor i Malmö och har jobbat som

isoleringsplåtslagare sedan 2008. Det var en slump som ledde

honom in på yrket, i gymnasiet läste han samhällsvetenskap

med var skoltrött och ville ha en praktisk utbildning istället -

därför beslutade han sig att bli byggnadsplåtslagare.

– Företaget jag började hos var inte vidare seriösa och ville inte

teckna ett lärlingsavtal, det kändes inte bra och därför slutade jag

där. För mig var det viktigt att lärlingsavtal tecknades och att jag

fi ck en riktig utbildning, berättar han. Istället började han på ett

isoleringsföretag och fi ck syssla med både isolering och plåtarbete.

– I dag är jag glad för att det blev som det blev, jag får arbeta

mycket inomhus och slipper stå på ett tak och arbeta, oavsett

om det regnar eller snöar.

– Det som är bra med jobbet är att det är varierat, ena dagen

är inte den andra lik och det fi nns inga standardjobb. Det är

olika material som man får arbeta med beroende på vad som ska

isoleras. Det är en utmaning att komma på den bästa lösningen

och man får planera och utföra jobbet själv.

I dag arbetar Jesper på en mindre fi rma och han trivs mycket

bra. – Jag har ett varierande jobb med både små och stora arbets-

uppgifter. Jag kanske isolerar rör i ett pannrum i en villa ena

veckan och nästa vecka är jag på en stor industri med betydligt

större objekt att isolera.

Det ovanligaste jobbet han gjort är att isolera tankbilar och sedan

klä dem med plåt. – Det var både ett roligt jobb eftersom det var

så annorlunda och samtidigt kunde det vara jättejobbigt när det

krånglade till sig. Det var stora bitar av plåt som skulle svepas

runt bilen.

Just tankbilar tillhör inte en isoleringsplåtslagares vanligaste

Branschfakta

Om VVS-branschen Inom VVS-branschen fi nns fl er olika yrken och det fi nns ständigt ett behov av välutbildade montörer. Läs mer om yrkena och utbildningarna på www.ettriktigtjobb.nu.

KarriärmöjligheterFör den som vill läsa vidare efter grundutbildningen fi nns det möjlighet att bli projekt-ledare, konstruktör och ingenjör inom VVS-branschen.

arbetsuppgift. Däremot att isolerar rör och cisterner för att behålla

kyla eller värme. Ofta kläs isoleringen med t.ex. plåt för att skydda

mot väder och vind och stötar.

2011 gjorde Jesper branschprovet och är nu certifi erad isolerings-

plåtslagare.

– För mig var det jätteviktigt att klara provet och få ett bransch-

certifi kat. Det är ett bevis på vad jag kan! Oavsett vad jag väljer

att göra i framtiden kommer jag alltid vara isoleringsplåtslagare,

jag har ett riktigt yrke.

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir isoleringsmontör.

VVS-Branschens Yrkesnämnd - Samhällsbyggnad, anläggning, fastighet

62Plåt- & Ventilationsbranschen - Samhällsbyggnad, anläggning, fastighet

Gott om jobb för plåtslagareJoakim Karlsson arbetar som byggnadsplåtslagare i sin

egen fi rma i Kumla. 2009 tog han silver i Yrkes-SM för plåtslagare.

”Sen uppskattar jag att uppgifterna är så varierande, inget tak är det andra likt”

Byggnadsplåtslagare Ventilationsplåtslagare

Exempel på yrken inom plåt- och ventilationsbranschen:

Fler yrken inom samhällsbyggnad, anläggning, fastighet på www.framtid.se

Vad gör en byggnadsplåtslagare?– Vi monterar plåt på byggnader för att få dem vattentäta, enkelt

sagt. Vi har hand om all plåt i byggnader – takfasader, hängrännor,

stuprör, fönsterbläck. Det kan vara allt från stora byggprojekt på

fl era miljoner till en liten renovering på en timme hemma hos

en privatperson. Vi gör både nybyggnader och renoveringar.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Det är att få vara med hela vägen, att inte bara vara en del i en

fabrikskedja. Man har ett problem som ska lösas, och det kan

ibland vara enkelt och ibland utmanande. Sen uppskattar jag att

uppgifterna är så varierande, inget tak är det andra likt. Friheten

och att få vara ute, är också positiva delar med jobbet.

Vad har du gått för utbildning?– Jag gick Bygg- och anläggningsprogrammet på gymnasiet.

Första året fi ck man prova på alla olika yrken inom bygg och jag

fastnade för plåt. Andra året började jag som företagslärling. Då

gick jag halvtid i skolan och jobbade som lärling på en plåtfi rma

resten av tiden. Sen gick jag en tolv veckor lång utbildning på

branschens egen skola i Katrineholm.

Var det svårt att få jobb?– Nej, inte alls. Jag har hunnit vara på en fi rma till efter lärlings-

tiden och idag kör jag eget. Det fi nns hur mycket jobb som helst,

man skriker efter utbildade plåtslagare.

Du har deltagit i Yrkes-VM också – berätta!– Ja, det var i Calgary 2009. I fi nalen skulle vi täcka in ett tak i

miniatyr, med alla olika moment man kan tänka sig. Det var en

väldigt svår uppgift på kort tid, med hård mental press. Det var

många journalister och fotografer och mycket publik. Men det

gick bra och jag tog silver. Nu kan jag ju säga att jag är näst bäst

i världen bland alla under 24, men det är inget jag brukar skryta om.

Förklaringar till programsymboler hittar du på sid. 37

63Plåt- & Ventilationsbranschen - Samhällsbyggnad, anläggning, fastighet

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir plåtslagare.

Det finns olika plåtslagare - vad är jobbar du med?– En ventilationsplåtslagare installerar ventilationssystem i

byggnader och skapar på så vis ett hälsosamt inomhusklimat.

Men i vintras bytte jag tjänst, så nu är jag teknisk förvaltare.

Vad innebär det?– Vi ansvarar för all teknisk anläggning i vissa fastigheter.

Jag tar emot klagomål som gäller både ventilation, elfel och

kyla. Jag är ute på plats och träff ar hyresgäster och kunder

och jobbar med att lösa de problem som uppstått. Då gör

vi till exempel fl ödes- och kvalitetsmätningar på luft och

felsökningar på ventilationsanläggningar.

Varför valde du att bli ventilationsplåtslagare?– Jag ville ha ett yrke där man inte behövde plugga vidare efter

gymnasiet. Jag kom in på Bygg- och anläggningsprogrammet och

tyckte det verkade intressant med ventilation. Kanske delvis för att

min pappa håller på med det. På Bygg- och anläggningsprogrammet

i Filipstad där jag gick hade de ingen egen plåtslageriverkstad

så jag gick som lärlig på företag, och fi ck kompletterande

utbildning på branschens egen skola i Katrineholm samtidigt

som gymnasiet. Efter gymnasiet var jag bara ledig i en vecka,

sen började jag jobba direkt.

Vem passar för rollen som ventilationsplåtslagare?– Du ska vara intresserad av att utvecklas, eftersom det händer

så mycket i branschen hela tiden. Ventilation är ett område där

utvecklingen går mycket fort framåt. Sen ska du vara lite klurig

och fi ngerfärdig.

Stora utvecklingsmöjligheterKarolin Skäre är ventilationsplåtslagare och teknisk förvaltare i Karlstad.

Hon fi ck jobb bara en vecka efter studenten.

”Ventilation är ett område där utvecklingen går mycket fort framåt”

Branschfakta

Om Plåt- & VentilationsbranschenPlåt- och ventilationsbranschen står för äkta hantverk på tak och fasad samt hälsosamt inneklimat. Branschen är mycket expansiv, de kommande åren behövs 1000-1500 nya medarbetare varje år.www.platslagare.nu / www.pvf.se / www.facebook.com/PVFinspirator

KarriärmöjligheterMed erfarenhet och vidareutbildning kan du som plåtslagare bli t.ex. arbetsledare, byggnadsingenjör, energioptimerare, besiktningsman eller egenföretagare.

Hur är den sociala biten på ditt jobb?– Här i Karlstad är vi rätt många tekniker, vi är 43 stycken på

servicedelen. Stämningen hos oss är jättebra, det är blandade

åldrar och alla kommer bra överens. Många umgås på fritiden

också. Klockan nio varje dag är det gemensam frukost, och är man

i närheten så åker man alltid in för att hinna träff a de andra.

64Kyl & Värmepumpföretagen - Samhällsbyggnad, anläggning, fastighet

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir kyltekniker.

Kyl & värmepumptekniker– ett framtidsyrke

Mats Karlsson ser till att fryslagren är tillräckligt kalla och att kontoren inte är för varma. Han arbetar som kyl & värmepumptekniker i Göteborg.

Du är kyl & värmepumptekniker – vad gör en sån?– Man kan säga att kyla är brist på värme. Kyltekniker jobbar

med att ta bort värme, för att på så sätt skapa kyla. Vi arbetar med

allt från att skapa behaglig arbetstemperatur i kontorsmiljöer till

att ansvara för att fryslager, kyldiskar och ishallar fungerar på

bästa sätt. Värmepumpen är den mest eff ektiva engergibesparings-

åtgärd en fastighet kan investera i, och fungerar precis som en

kylanlägging. Enda skillnaden är att man i en värmepump tar vara

på värmen och gör sig av med kylan. Den som har behov av både

kyla och värme kan uppfylla båda behoven med en kombinerad

kyl & värmepumpanläggning. Eftersom tekniken är lika kallas

vi för kyl & värmepumptekniker även om vårt företag bara sysslar

med kyla eller bara med värme. För den som är intresserad av

teknik är detta ett bra yrke, för tekniken utvecklas hela tiden

och man lär sig alltid något nytt.

Vad gör du på dagarna då?– Jag jobbar med service, med att lösa problem för att kunden

ska få önskad eff ekt. Det kan vara både åtgärder av akuta problem,

som att det är för varmt på ett kontor på sommaren, till mer

långsiktiga jobb med fryslager.

Vad är det bästa med ditt jobb?– Det bästa är att få kunden nöjd. Det är kul att träff a kunder,

och extra kul att komma tillbaka när man har gjort ett bra jobb.

Berätta om vägen till ditt jobb!– Jag funderade på att läsa utbildning inom VVS, men det som

tilltalade mig med jobbet som kyl & värmepumptekniker var

att det är som en blandning av många yrken. Det handlar om

både el, rördragning, styrning och energioptimering. Jag gick

det som hette energiprogrammet på gymnasiet, med inriktning

kyla. Nu heter denna utbildning VVS- och fastighetsprogrammet

Branschfakta

Om Kyl & VärmepumpföretagenVi är en rikstäckande branschorganisation för företag som underhåller och installerar kyl- och värmepumpanläggningar.

KarriärmöjligheterDet fi nns ett konstant rekryteringsbehov inom alla typer av befattningar, med störst tryck på installations- och servicetekniker. I takt med att man tar till sig erfarenhet tar sedan många klivet vidare i karriären mot arbetsledning, projektledning och försäljning.

med inriktning kyl & värmepumpteknik. Den som börjar jobba

efter denna gymnasieutbildning kallas kyl & värmepumpmontör.

Efter gymnasiet gick jag en YH-utbildning till kyl & värme-

pumptekniker i Katrineholm och gjorde praktik.

Hur arbetsmarknaden ut?– Om man bara är lite framåt är det lätt att komma in och ta sig

vidare i branschen. Men det ställs såklart en del krav. Framför-

allt måste du vara serviceinriktad. I och med att du kommer

till en kund som har ett problem måste du kunna ta olika typer

av människor och kunna förklara på ett bra sätt. Först då kan

du göra kunden nöjd.

65

Framtiden är elektriskOm du både gillar tekniska utmaningar och att arbeta med händerna

så är elektrikerjobbet det rätta för dig.

Vilken typ av elektriker vill du bli?Nu fi nns det inte bara en sorts elektriker utan många olika,

var och en med sin specialitet. Vissa arbetar med data- och

telekommunikation eller med driften av olika system inom

industrin. Andra jobbar brett med problemlösning som service-

tekniker. En del satsar på att bli experter på brandlarm. Det

fi nns hur många specialiteter och inriktningar som helst.

Fyra exempel på yrkesutgångar är:

Installationselektriker

Industri/serviceelektriker

Larm- och säkerhetstekniker

Teletekniker

Läs mer om yrkesutgångarna på webben.

Andreas Holmberg är elektriker på Elajo i Vetlanda. Och Andreas är bra på jobbet - han är nämligen Svensk mästare i Elinstallation och tävlade i Yrkes- VM i London 2011.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för dig?– Mina dagar är väldigt varierande. Jag jobbar både med att

installera larm och belysning, framförallt intelligent belysnings-

styrning. På morgonen åker jag in till kontoret och kollar av

vad som ska göras, eller så åker jag direkt ut på jobb om jag

är på ett bygge. Det ingår mycket kundkontakt i mitt arbete.

Det här är ju ett serviceyrke och det är såklart en fördel om

man är social.

Vad är roligast med ditt jobb?– Att det är så varierande. Man stöter på nya problem och

utmaningar hela tiden och jag lär mig något nytt varje dag.

Elektrikeryrket handlar ju mycket om teknik, det kommer

mycket nya grejer hela tiden vilket är jättekul om man är

intresserad.

Elektriska Installatörsorganisationen EIO - Samhällsbyggnad, anläggning, fastighet

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir elektriker.

Branschfakta

Om EIOElektriska Installatörsorganisationen EIO är en opolitisk och oberoende bransch- och arbetsgivarorganisation för Sveriges el- och teleteknikföretag.www.eio.se/

KarriärmöjligheterDen vanligaste vägen in i branschen är via elprogrammet. Det fi nns måna olika karriärvägar inom branschen där man kan specialisera sig inom olikateknikområden eller klättra vidare inom företaget.

Berätta om vägen till ditt jobb!– På gymnasiet ville jag läsa något praktiskt men där man

ändå får tänka till en hel del, och valde då elprogrammet.

Under studierna hade jag 14 veckors praktik på Elajo i

Vetlanda och när jag tog studenten erbjöds jag jobb. Nu har

jag varit här i ett och ett halvt år.

66

Signaltekniker

Arbetsledare

Platschef

Projektcontroller

Kommunikatör

Entreprenadingenjör

Personaladministratör

Vad är det bästa med ditt jobb?– Det bästa är absolut friheten. Jag kan ta en bil på morgonen

och vara ute på jobb hela dagen.

Vi ansvarar för ett stort geografi sk område så jag får se väldigt

mycket. Jobbet är också ansvarsfullt. Jag har ansvaret på plats

och måste kunna fatta snabba beslut för att få saker att fungera

så att tågen kan gå igen.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?– Den ena dagen är sällan den andra lik och allt beror på vad som

händer ute i spår. Om tågen står stilla är det mitt jobb att se till att

det elektriska fungerar så att de rullar igen. Det kan handla om att

ett djur har varit på spåret, strömavbrott eller frusna växlar.

När det gäller arbetstiderna så är de varierande. Och det är

såklart en fördel om man är morgonpigg.

Berätta om vägen fram till ditt jobb!– Jag utbildade mig till installationselektriker på en KY-

utbildning under ett år. Sedan blev jag anställd av Manpower

och uthyrd åt dåvarande Banverket Produktion. När Banverket

Produktion sen blev Infranord erbjöds jag anställning som

eltekniker. Efter en tid blev jag lagbas vilket innebär att jag

är arbetsledarnas förlängda arm.

Vad krävs för att bli en bra eltekniker?– Framförallt att man är bra på att ta eget ansvar. Det är ett

utsatt yrke där det kan hända olyckor om man inte är ansvars-

full. Järnvägen är en farlig arbetsplats där det gäller att följa

säkerhetsreglerna. 16 kilovolt i kontaktledningarna är inget

att leka med, och ström varken syns eller hörs så det gäller att

man har respekt för det man gör.

Sen uppskattar jag kollegor som har lite ”go” i sig - man måste

vilja vara lite av en problemlösare i det här yrket.

Eltekniker med frihet och ansvarSom eltekniker på Infranord ser Patrik Borg till att spårväxlarna

fungerar så att SL:s pendeltåg kommer fram som planerat.

Exempel på yrken inom Infranord:

Fler yrken inom samhällsbyggnad, anläggning, fastighet på www.framtid.se

”16 kilovolt i kontaktledningarna är inget att leka med och ström

varken syns eller hörs

Infranord - Samhällsbyggnad, anläggning, fastighet

Förklaringar till programsymboler hittar du på sid. 37

67

”...jag har ansvaret på plats och måste kunna fatta snabba beslut...

Branschfakta

Om InfranordInfranord är Nordens ledande järnvägsentreprenör. Fokus ligger på att underhålla/modernisera dagens järnvägar samt att utveckla och bygga spåret mot framtiden. Genom utveckling och samverkan med kunder och andra aktörer bidrar Infranord till en säker, punktlig och miljöanpassad trafi k. www.infranord.se

KarriärmöjligheterInom Infranord fi nns ett brett spektrum av yrken. Vi är måna om att erbjuda våra medarbetare ett fritt och ansvarsfullt arbete med stora utvecklingsmöjligheter.

Infranord - Samhällsbyggnad, anläggning, fastighet

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir elektriker.

68

Nyfi kna kunder är roligtPå Coop Forum i Bromma har Daniel Karlström full koll på

köttavdelningen och delar gärna med sig av sin kunskap till kunderna.

Hur kom det sig att du började arbeta med det här?Egentligen kan man säga att det började när jag praoade i

en butik i åttan och trivdes bra med det. När jag sen besökte

gymnasiemässan i nian kom jag i kontakt med KF Gymnasiet

och hörde talas om deras lärlingsutbildning. Jag tilltalades av

det praktiska, att jag fi ck lära genom att göra. Det upplägget

var perfekt för mig och jag tyckte det var väldigt roligt att komma

ut på en arbetsplats. Under de tre gymnasieåren fi ck jag lära

mig alla butiksbitarna.

Vad lockade dig att jobba på Coop?Min sista praktikperiod gjorde jag på Coop Forum i Västberga.

Huvudkontoret tipsade sedan chefen på Coop Forum i Bromma

om mig. De erbjöd mig en heltidstjänst som säljare på färsk-

varor. Jag tackade ja direkt och nu har jag arbetat här i ett år.

Mötet med kunderna är en av de roligaste delarna av jobbet.

Frågorna man får blir en utmaning och man vill alltid kunna

tipsa om något speciellt. Att lyckas köpa in rätt varor som sen

blir efterfrågade är också en sporrande uppgift.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för dig? En ”vanlig dag” är det alltid något nytt. Jag börjar oftast klockan

sju. Då plockar jag upp alla nya varor som kommit. Sen är det

en del administrativt arbete också. Beställningar ska läggas både

till färskvaruterminalen och till externa leverantörer.

Det är spännande att följa en specifi k butiksavdelning och få koll

på alla varor. Korv till exempel – det är en hel vetenskap. Jag ser

även fram emot internutbildningen i att stycka. Jag vet att i den

får man enormt mycket kunskap om kött och kötthantering.

Företagsfakta

Om CoopCoop är kärnverksamheten i detaljhandelskoncernen KF. I koncernen fi nns många andra välkända varumärken som Akademibokhandeln, Bokus, Norstedts, Löplabbet, KF Gymnasiet med fl era.

KarriärmöjligheterOm du brinner för sälj och service och vill arbeta hos oss är du välkommen att ta kontakt direkt med butiks- eller stormarknadschefen i den butik eller stormarknad du vill jobba i. www.coop.se.

”Alla frågor som kommer från kunder blir en utmaning och man vill alltid

kunna tipsa om något speciellt

Kan du tipsa något om branschen?Något alla kanske inte vet är att det kommer krävas mycket kunnigt

folk inom handel i framtiden. Kunder kräver att butikspersonalen

har ordentlig kunskap. Det fi nns hur mycket som helst att lära

och många möjligheter. Om du vill, kan du gå väldigt långt inom

de olika delarna av butik.

Coop - Administration, Ekonomi, Försäljning

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir säljare.

69

Med passion för färg och formStefan Bengtsson är trädgårdsdesigner och har just startat egna

företaget Stefan Flower Art. Det har varit full fart från dag ett.

Vad jobbar du med?– Jag håller på att starta ett företag och en internetsida inom

trädgård, fl orist och design. Jag både ritar och utför arbetena,

vilket är lite unikt. Just nu anlägger jag en japansk trädgård

på 4000 kvadratmeter på Lidingö. Jag jobbar även som fl orist

och har gjort en del arbeten utomlands med dekorationer till

bröllop både i England och i Danmark.

Hur valde du att bli trädgårdsdesigner?– Det var ett väldigt lätt val. Jag har faktiskt alltid velat jobba

med trädgård. Tidigare hade jag en blogg och det var därifrån

jag fi ck idén att starta eget.

Vad har du för utbildning?– Jag gick ut naturbruksprogrammet med inriktning trädgård

på Forslundagymnasiet i Umeå våren 2010. Det var en väldigt

bra utbildning inom både trädgårdsdesign och trädgårds-

anläggning. Vi läste även en kurs i färg och så läste jag fl orist

som tillvalskurs. På så sätt fi ck jag ett stort försprång

gentemot de som bara har en inriktning.

Vad kan en yngre generation bidra med i din bransch?– Framförallt med nytänkande. Branschen rör sig snabbt och

det kommer hela tiden nya stilar, både inom trädgård och

inom det fl oristiska. Jag tror att det är det som många kunder

gillar hos mig, att jag har något lite annorlunda. Det är även

många företag som hör av sig och vill att jag ska göra inspirations-

kvällar för dem.

Vem passar för rollen?– Framförallt ska man ta fram sin personlighet tycker jag.

Det är såklart en fördel om man har en känsla för färg och

form, men det kan man faktiskt lära sig också. Det viktigaste

är ändå personligheten.

Branschfakta

Om trädgårdsbranschenTrädgårdsbranschen växer. Det fi nns över 80 000 arbetstillfällen inom anläggning och skötsel av gröna miljöer och odling av växter. Ett nytt område är klimatanpassning av stadsmiljöer. Läs om yrken och yrkesutbildningar på gronajobb.se och naturbruk.se.

KarriärmöjligheterDu kan bli egenföretagare, leda ett arbetslag, eller vidareutbilda dig till trädgårds- eller landskapsingenjör. Se slu.se.

”Branschen rör sig snabbt och det kommer hela tiden nya stilar

Hur ser du på framtiden?– Det är svårt att säga, men det skulle vara kul om mitt

företag blev större. Jag vill gärna börja anställa och växa. Och

det verkar fi nnas ett stort intresse, så vem vet?

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir trädgårdsdesigner.

LRF - Djur, Lantbruk, Trädgård

70

Ingen dag är den andra likRasmus Falk Bengtsson, som går sista året på fordonsprogrammet

inriktning tunga fordon, har redan hunnit prova på livet som mekaniker. Vid sidan om skolan är han timanställd på Lantmännen Maskins verkstad i Mörarp där han servar och reparerar traktorer

och andra maskiner som används i lantbruket.

Varför valde du inriktning lantbruksmaskiner?– Jag har alltid varit intresserad av djur och maskiner. Ganska

tidigt började jag skruva med allt möjligt. Det var kul och jag

började fundera på ett yrke som mekaniker. Inför gymnasiet

valde jag Fordonslinjen med inriktning tunga fordon för att

kunna kombinera mina intressen för lantbruk och att skruva

på maskiner.

Vad händer när du är klar med skolan?– Jag började praktisera hos Lantmännen Maskin i Mörarp

under mitt andra gymnasieår och jag trivdes både med folket

och jobbet jag fi ck utföra. Jag blev erbjuden sommarjobb och

samma sommar blev jag tillfrågad om jag kunde tänka mig en

fast anställning efter skolan. Redan då fi ck jag påbörja special-

utbildning för växtskyddssprutor. Under tredje året har jag

fortsatt praktiken för att kombinera min skolgång med upp-

lärningen för mitt kommande jobb.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?– Det roliga med jobbet jämfört med att jobba på en bil- eller

lastbilsverkstad är att det är så varierande. Ibland är man i

verkstaden, ibland hemma hos kunden och ibland står man

mitt ute på fältet. Det fi nns så många olika maskiner att man

aldrig blir fullärd. Man kommer i kontakt med all möjlig

teknik som el, hydraulik, mekanik och tryckluft. Ett mycket

varierande jobb!

Branschfakta

Om Lantmännen MaskinLantmännen Maskin är en rikstäckande organisation som importerar, säljer och servar lantbruksmaskiner. Läs mer på www.lantmannen.com/jobb

KarriärmöjligheterFör dig med fordonsprogrammet som bakgrund fi nns stora möjligheter hos Lantmännen Maskin. Som mekaniker får du jobba med marknadsledande produkter och löpande utveckla din kompetens. Du kan vidareutbilda dig till specialist inom vissa varumärken och maskintyper och för rätt person fi nns möjlighet att gå vidare inom företaget till roller som servicesupport och lärare.

”jobbet är så varierande att

det aldrig blir tråkigt

Vad är det bästa med jobbet?– En bra relation till arbetskamraterna. Att man får se och ta del

av så mycket nytt och spännande som ny teknik och ovanliga

maskiner och att jobbet är så varierande att det aldrig blir

tråkigt.

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir mekaniker.

Lantmännen Maskin - Transport, Sjöfart, Logistik

71

Uppdrag: få maskinerna att gåMikael Larsson är servicetekniker på Swecon. Han jobbar med att

serva stora högteknologiska anläggningsmaskiner från Volvo.

Vad innebär ditt jobb på Swecon?– Jag är servicetekniker och reparerar hjullastare, grävmaskiner,

dumprar och andra stora maskiner. Det handlar om att på bästa

sätt ta hand om maskinerna så att de snabbt kan komma

tillbaka i arbete.

Vad gör du på dagarna?– Jag kommer till jobbet klockan sju och sätter igång. Ibland

är det rutinmässiga servicejobb och ibland riktigt avancerade

reparationer. Ofta vet man vad det är för fel redan när maskinen

kommer in, men inte alltid. Då blir det till att felsöka, vilket

kan vara rätt klurigt. Kanske vet jag bara att maskinen har ett

elfel – då kollar jag komponenter och att alla kablar är hela.

När jag väl har hittat felet är det bara att sätta igång och jobba.

Hur fick du jobbet?– Jag läste fordonsprogrammet med inriktning ”tungmek” på

gymnasiet. Jag har egentligen inte alltid gillat att meka, men jag

har ju förstås skruvat en del på moppen tillsammans med kompisar

när jag var yngre. Under skoltiden praktiserade jag på Swecon,

och sen sommarjobbade jag här efter studenten. Efter det fi ck

jag provanställning och sen blev jag erbjuden en fast anställning!

Vem passar för rollen som servicetekniker?– Man får inte stressa för mycket utan kunna ta sig tid att klura

och tänka efter vad man gör. Sen ska man såklart vara intresserad

av och gilla det man gör – då gör man ett bra jobb.

Hur är stämningen på ditt jobb?– Vi är fem stycken här på verkstan. Sju personer är ute i

servicebilar och så fi nns det folk på lager och på kontoret

också. Det är väldigt bra stämning här! Ibland ses vi efter

jobbet, och vi yngre brukar även träff as på bilträff ar.

”När jag väl har hittat felet är det bara att sätta igång och jobba

Branschfakta

Om SweconServicetekniker är ett av de mest efterfrågade yrkena i en bransch med stora, starka högteknologiska maskiner. Läs mer om vad det innebär på www.swecon.se/jobb.

KarriärmöjligheterSwecon stöttar dig i din ambition att vidareutbilda dig. Hos Swecon får du jobba med marknadsledande produkter och utveckla din kompetens i ett ungt, modernt och expansivt företag!

Swecon - Transport, Sjöfart, Logistik

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir servicetekniker.

72

Statistiker

Utredare

Samhällsvetare

Nationalekonom

Företagsekonom

IT-specialist

Statistiska centralbyrån (SCB) är en myndighet som producerar

statistik och gör olika former av statistiskt utredningsarbete.

Resultatet av vårt arbete används som underlag vid beslutsfattande,

debatt och forskning. Våra uppdragsgivare och kunder är till exempel

regeringen, forskare, företag och privatpersoner.

Den statistik SCB framställer och förmedlar används både nationellt

och internationellt. Det är viktigt för oss att vår statistik är objektiv,

tillförlitlig och av hög kvalitet– att ligga långt framme inom metod

och teknik är en del av vårt varumärke. Hos oss får du möjlighet att

utvecklas i en god arbetsmiljö som kännetecknas av respekt för allas

lika värde.

Varför bli statistiker?– Statistiker är ett framtidsyrke med en bra arbetsmarknad

– Det är ett yrke med samhällsnytta

– Kombinerar du till exempel statistik och ekonomi har du en bred

bas och kan söka många olika jobb

– Är du nyfi ken, samhällsintresserad och gillar matematik är statistiker

ett jobb för dig

Varför jobba på SCB?SCB är Sveriges största arbetsplats för statistiker och erbjuder:

– intressanta arbetsuppgifter där resultatet ofta blir uppmärksammat

i media

– ett bra arbetsklimat och god arbetsmiljö

– goda förutsättningar till kompetensutveckling

– möjligheter att kombinera privatliv och arbetsliv

– bra fl extids- och semesteravtal

– möjligheter till arbete utomlands

Välj ett framtidsyrke Statistik används för att beskriva verkligheten och är

en viktig del av ett demokratiskt samhälle.

Exempel på yrken inom SCB:

”Möjligheter till arbete utomlands

Statistiska centralbyrån - Administration, Ekonomi, Försäljning, Data, IT

Fler utbildningar och yrken inom administration, ekonomi, försäljning, data, it på www.framtid.se

Förklaringar till programsymboler hittar du på sid. 37

73

Branschfakta

Om SCBStatistiska centralbyrån, SCB, är en förvaltningsmyndighet. SCB:s främsta uppgift är att förse kunder med statistik för beslutsfattande, debatt och forskning. Det gör vi främst på uppdrag av regeringen och olika myndigheter.

KarriärmöjligheterPå SCB får du möjlighet att utvecklas i en god arbetsmiljö som kännetecknas av respekt för allas lika värde. Om du börjar jobba hos oss väljer du ett yrke med samhällsnytta. Läs mer på www.scb.se.

Statistiska centralbyrån - Administration, Ekonomi, Försäljning, Data, IT

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir statistiker.

74

Bussförare som gärna rullar vidareSemra och Fredrik arbetar som bussförare. De ser till att det

går lika lätt att ta sig såväl runt stan som ner till Italien.

Hur ser en dag ut för en bussförare?SEMRA: Som fast anställd inom linjetrafi ken följer man ett

rullande schema på fem veckor. Under en vanlig dag kan man

köra tre till fyra olika busslinjer. Det är ett väldigt fl exibelt jobb

där varje dag är olik den andra.

FREDRIK: Inom beställningstrafi ken börjar dagen med att man

hämtar bussen. Därefter åker man och hämtar upp kunderna och

kör dem dit de beställt. Det är en del transferresor och sightseeing,

men det kan även vara längre resor som till Österrike och Italien.

Vad gjorde dig intresserad av att bli bussförare?SEMRA: När jag gick i mellanstadiet var min lärare bussförare

och körde oss ibland i buss till våra skolutfl ykter. Jag blev

inspirerad av det och började undersöka hur det var att jobba

som bussförare. För att få börja jobba behövde man vara 21 år

och ha haft personbilskörkort i minst ett år, så jag var tvungen

att vänta lite efter gymnasiet. Nu gäller 18 år om man har

klarat gymnasieutbildningen.

Vad krävs det för att vara en bra bussförare?SEMRA: Man måste defi nitivt vara stresstålig. Mycket är upp

till individen själv så man måste vara punktlig och komma i tid

för att slippa stress. Du måste vara serviceminded och hälsa alla

med ett leende för att skapa en bra kundrelation.

FREDRIK: I mitt fall måste man klara av att vara hemifrån

längre perioder. Jag jobbar ofta helger och så. Det är såklart även

viktigt att tycka om människor och att vara ute och resa.

Branschfakta

Om bussbranschen Branschen består av ca 900 företag och den expanderar genom att vi reser allt mer kollektivt. Det gör att det är stor efterfrågan på bussförare.

KarriärmöjligheterDet är vanligt att bussförare rekryteras internt till högre befattningar i företaget. En vanlig karriärväg är att föraren blir trafi kledare, sedan kan avancemang ske till driftledare, affärsområdeschef, regionchef och VD.

På Framtid.se kan du läsa mer om hur du blir bussförare.

Bussarbetsgivarna - Transport, sjöfart, logistik

Vad är det roligaste med ditt jobb?SEMRA: Det roligaste är kundbemötandet och att det är en så

varierad miljö. Jag underlättar någons vardag genom att ta den

från punkt A till punkt B och det känns bra.

”Jag underlättar någons vardag”Semra Celik, Bussförare

Bussförare Yrkesförare

Exempel på yrken inom bussbranschen:

Fler yrken inom transport, sjöfart, logistik på www.framtid.se

Förklaringar till programsymboler hittar du på sid. 37

75

Beroendeframkallande studieinformation!

Sök och jämför utbildning på studera.nu