Framtidsplan för hälso- och sjukvården 2012

Framtidsplanför hälso- och sjukvården 2012

Sidan 1

Första steget i genomförandet

FHS - första steget juni 2012

Förutsättningar och vårdbehov i SLL

• Befolkningen i länet ökar. Kommande år, fram till 2020, väntas Stockholms län ha fått ytterligare 350 000 invånare.

• Antalet äldre med stora vårdbehov blir fler. Även antalet barn ökar.

• Invånarnas förväntningar stärks och patienterna är mer pålästa och ställer högre krav.

• Effektiviseringar krävs för att klara de ökade kostnaderna.

Sidan 2


• Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2012 om en tioårig investerings-plan och första steget i genomförandet av Framtidsplanen.

• Arbetet bedrivs i flera faser utifrån målbilder för år 2015 och 2025.

• Beslut om det fortsatta arbetet kommer löpande att tas varje år i samband med budget.

• Genomförandet börjar år 2014 och beräknas vara färdigt år 2018.Då är också Nya Karolinska Solna (NKS) i full drift.

Genomförandet av Framtidsplanen– en lång process

Sidan 3

MÅLSÄTTNING PLANERING KONKRETISERING GENOMFÖRANDE

2011 2012 2013 2014-2018

Etablering av målbild och formulering av strategi

Genomförande


Sidan 4

Målbild 2015

Patientens samlade behov och fria val möts av ett flexibelt vårdutbud där hälsofrämjande perspektiv och patientens

önskemål och medicinska behov står i centrum. En kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker och tillgänglig

vård ges på lika villkor för alla.

Hög tillgänglighetVård i rätt tid

God kvalitet och delaktighet säker vård till rätt

patient på rätt plats

Hög effektivitet säker vård i rätt tid, till

rätt patient, på rätt ställe till rätt kostnad


Sidan 5

Målbild 2025

Länets befolkning är friskare och har ett större förtroende för hälso- ochsjukvården. Patientens vårdbehov tillgodoses i en sammanhållen vårdkedja.

Den informerade patienten orienterar sig enkelt i en lättillgänglig vårdsom erbjuder goda valmöjligheter på lika villkor. Patienten har tillgång till öppen

och säker information om sin vård och hälsa.

Målinriktade vårdgivare levererar en hälsofrämjande sjukvård med hög effektivitet och patientsäkerhet i fokus. Med beaktande av patientens integritet utförs

all offentligt finansierad vård i en sammanhållen struktur för eHälsa.

Hög tillgänglighetVård i rätt tid

God kvalitet och delaktighet säker vård till rätt

patient på rätt plats

Hög effektivitet säker vård i rätt tid, till

rätt patient, på rätt ställe till rätt kostnad


• Husläkarna fortsätter att vara en bas i vården. Skapar långsiktiga relationer med sina patienter.

• Specialistvården utanför akutsjukhusen stärks, bland annat genom vårdval.

• Akutsjukhusen tar hand om patienter som behöver akutsjukhusens resurser.

• Lokalerna ses över och anpassas för framtidens behov.

• Kompetensförsörjning och forskning är centralt.

• eHälsa gör informationen tillgänglig för patienten och knyter aktörerna närmare varandra, vilket gör vården mer effektiv.

I framtiden bedrivs vården i nätverk med patienten i centrum

Sidan 6


Sidan 7

eHälsa gör informationen tillgänglig och vården effektivare

Patienten blir mer delaktig och informerad med hjälp av

• Mina vårdkontakter – möjliggör säker kommunikation med vården via Internet.

• Mina vårdflöden – patienten kan följa sitt eget vårdflöde.

• Vårdguiden – på telefon och Internet ger vägledning.

Vårdgivarnas arbete stöds av

• Nationell Patientöversikt, NPÖ

• Kliniskt IT -stöd för FoUU.

• Utvecklat IT -stöd för effektivare och säkrare vård som stödjer övergångar och bättre uppföljning.

• E-remiss


Ojämlikheterna i folkhälsan är stora och ska minskas för en friskare befolkning. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet innehåller:

• Avtal, uppföljning och ersättningssystem i hela hälso- och sjukvården.

• Förstärkt samverkan med andra samhällsaktörer.

• Särskilt stöd till individer med stora behov av livsstilsförändringar på specialiserade mottagningar.

Förebyggande och hälsofrämjande åtgärder utvecklas

Sidan 8


Primärvårdens rollär central

• Även fortsättningsvis ska den som behöver vård i första hand vända sig till sin husläkare.

• Husläkaren stödjer patientens väg i hela vården.

• Utvecklade vårdnätverk och valfrihet förstärker möjligheten till vård nära patienten.

Sidan 9


Den specialiserade vården:

• Får en framträdande roll

• Erbjuder en mer sammanhängande vård utifrån patientens diagnos.

• Vårdar patienterna i samverkan med andra vårdgivare, till exempel husläkare.

Somatisk specialistvård utanför akutsjukhusen

Sidan 10


• Specialistvård för både barn och vuxna.

• Saknar öppen akutmottagning men har gott om tider som snabbt kan bokas.

• Gemensamma resurser finns, beroende på behov.

• Specialiserad och primärvårdsrehabilitering.

• Eftervård/stödjande vård, avancerad sjukvård i hemmet och palliativ vård.

• Verksamheten kan ha akademisk inriktning med utökat uppdrag kring patientnära kliniskforskning och utbildning.

Sjukhus med både öppen- och slutenvård

Sidan 11


Geriatrisk vård närmare patienterna

• Nya vårdplatser byggs ut på nuvarande sjukhus och avlastar akutsjukhusen.

• Ökad tillgång till diagnostik, behandling och specialistkompetens.

• Direktintag, medicinsk eftervård och möjlighet till rehabilitering.

• Geriatrisk forskning ska bedrivas på fler enheter än i Huddinge.

• Geriatriken vid Danderyds sjukhus flyttas bland annat till Sollentuna sjukhus.

Sidan 12


• Största delen ska ges i primärvården, inom specialistvården utanför akutsjukhusen och inom den geriatriska vården.

• Specialiserad rehabilitering koncentreras för att få rätt kompetens och möjliggöra utbildning, utveckling och forskning.

Rehabilitering i hela nätverkssjukvården

Sidan 13


• Stödjande vård en ny vårdform för att underlätta utskrivning från akutsjukhus.

• Avancerad sjukvård i hemmet utökas.

• Palliativ vård för patienter med cancer eller hjärt- och lungsjukdomar utökas.

• Vårdval införs för palliativ vård och för avancerad sjukvård i hemmet år 2013.

Utvecklad vård utanför akutsjukhusen

Sidan 14


Psykiatrisk och somatiskvård samordnas mer

• Patienterna ska i mesta möjliga mån tas om hand i öppenvård.

• Öppenvård, beroendevård och äldre-psykiatri kan bedrivas på sjukhus med specialiserad vård.

• Vårdsambanden mellan psykiatrisk och somatisk vård samordnas och utvecklas.

• Psykiatrisk vård ska även bedrivas på Nya Karolinska Solna (NKS).

• Psykiatrins lokaler ses över.

Sidan 15


Tillgång till akut vårdi hela länet

• Akutsjukhusens akutmottagningar har kapacitet för framtidens vårdbehov.

• Rätt vård på rätt plats:

– Förbättrade e-hälsotjänster

– Lätt att få akut tid i primärvården

– Möjlighet att snabbt få tid till öppen specialiserad vård.

– Geriatrisk vård med direktintag

– Jourbilar

– Möjlighet för sjukhusen att hänvisa till andra vårdgivare.

Sidan 16


• Vård som inte kräver akutsjukhusens resurser ska ges hos andra vårdgivare som bättre tillgodoser patientens samlade behov.

• Alla akutsjukhus utvecklas för att möta behoven hos den ökande befolkningen.

• Nya hänvisningsverktyg, e-remisser och elektroniska bokningssystem gör vårdprocesserna snabbare.

Akutsjukhusen för akut vård

Sidan 17


Sjukvård för barn

• Barnsjukvården utanför akutsjukhusen förstärks med vårdval för barnmedicinsk öppenvård

• Barnsjukvården på akut-sjukhusen förstärks

• Astrid Lindgrens barn-sjukhus behålls med öppen akutmottagning

• Sjukvård i hemmet ska utvecklas

• Högspecialiserad barn-sjukvård kommer att ges på Nya Karolinska Solna

Sidan 18


• Högspecialiserad och specialiserad vård för de flesta av de svårast sjuka, både vuxna och barn.

• Multitraumavård och rikssjukvård.

• Akutmottagning för dem som hänvisas dit eller som kommer med ambulans eller helikopter.

Nya Karolinska Solna

Sidan 19


• Nya arbetssätt ska utvecklas för att stödja patientens väg i vården.

• Verksamhetsnära utbildning på ett stort antal platser och praktikplatser för personer med utländsk utbildning.

• Alla verksamheter ska bidra till kompetensförsörjningen, både privat och offentligt drivna.

• Några verksamheter får utvidgat uppdrag som del av SLL:s akademiska sjukvårdssystem.

• Vårdpersonalens kompetens ska bättre tas tillvara.

Kompetensförsörjningavgörande för resultatet

Sidan 20


Forskning, utveckling ochutbildning nära patienten

• Patientnära forskning ska ske i hela vården, oavsett vårdgivare.

• Fokus på stora folksjukdomar och frågor som är viktiga för invånarna.

Sidan 21


Finansiellaförutsättningaroch investeringar

Sidan 22


• Kostnadsökningen inom vården måste sänkas med minst en procentenhet per år för att ekonomin ska vara i balans.

• Extra ekonomisk belastning år 2016–2020 då delvis parallell drift sker av gamla och nya sjukhuset i Solna. Andra omstruktureringskostnader bidrar också.

Finansiella förutsättningar

Sidan 23


• Kapaciteten i landstingets fastigheter anpassas till den nya vårdstrukturen.

• Sjukhusen moderniseras för att möta framtidens krav.

• Utöver investeringen i NKS satsar SLL över 28 miljarder kronor mellan år 2013 och 2022 i byggnader och utrustning för framtidens hälso- och sjukvård.

En plan för tio års investeringar

Sidan 24


Investeringarna sker utifrånframtidens vårdstruktur

• Tillgången till lokaler ska matcha vårdbehovet över tid.

• Stegvis utbyggnad – ta till vara lokalers kvarstående värde och komplettera med om- och nybyggnation.

• Bra balans mellan behandlingskapacitet och vårdplatser.

• Samordnad planering för kostnadskontroll och för att undvika störningar för vården.

• Gällande myndighetskrav beaktas.

• Framtidens vårdlokaler främja framtida arbetssätt

• Patientens möte med vården i centrum

Sidan 25


mkr

Norrtälje sjukhus −

Danderyds sjukhus 1 903

Karolinska Solna, exkl. NKS 1 320

S:t Görans sjukhus 1 252

S:t Erik sjukhus −

Södersjukhuset 3 209

Karolinska Huddinge 2 910

Södertälje sjukhus 1 200

Sjukhus med specialistcentrum, geriatrik och psykiatri 2 515

Övriga strategiska investeringar 120

Summa: Strategiska investeringar 14 430

Ersättningsinvesteringar 6 900

Rationaliseringsinvesteringar 4 000

Utrustningsinvesteringar 2 826

Summa: Investeringar 28 156

Sammanfattning av föreslagnainvesteringar 2013–2022

Sidan 26


• Utgångspunkten är att det färdiga universitetssjukhuset ska utföra en stor del av den mest högspecialiserade och avancerade sjukvården.

• Ska preliminärt producera cirka 43 000 vårdtillfällen per år.

• 550 vårdplatser, inklusive intensivvårdsplatser och patienthotellplatser.

Nya Karolinska Solna (NKS-projektet)– ett högspecialiserat akutsjukhus

Sidan 27


Programkontorets arbete

Sidan 28


FHS Programkontor SLL

29

Programkontoret FHS är en katalysator för att realisera Framtidsplanen

NulägeNuläge Framtidens Hälso- och sjukvård

Framtidens Hälso-

och sjukvård

10-årig investeringsplan

Konsekvensbeskrivning

Lokalprogram

Byggnadsprogram

Uppdrag och profiler för akutsjukhusen

Ändamålsenliga lokaler

för vården

Personalförsörjning och

kompetensutveckling

Specialistcentra

eHälsa och ITErsättningsmodeller

FoUU

Akut

omhändertagandeBarnsjukvård

NKS

Ägarstyrning

Styrning av patientströmmar

Uppföljning,konsolidering och analys

Prioritering och hantering av beroenden

mellan projekt

Kompetensdelning och kompetens-

överföring

Samordning och förändrings-

ledning

Risk- och incident-hantering

Samordning, styrning och

kontroll

Mål, effekt och nyttostyrning

Projekt-och programstyrning

Intressent-dialogoch

kommunikation

Sidan 30

Övergripande programstruktur

STYRGRUPP

Programansvarig/Chef

ProgramledningStab• Programstöd• Vårdkarta• Förändringsledning

• Simulering ochmodellering

• Kommunikation• Ekonomi/finansiering

Innovation ochutveckling av

nätverkssjukvården

Nätverkssjukvårdenslokaler

Styrning i nätverks-sjukvården

Kompetens-försörjning

i nätverkssjukvården

Nätverkssjukvårdensstruktur

och profilering

• Utveckling avnätverkssjukvården

• eHälsa• Utveckling av nya

arbetssätt• Patientens möte

med vården

• Strategisktinvesteringsarbete

• Process och arbetsfördelning

• Riskfördelningsmodell

• Principer för uthyrning av strategiska lokaler

• Samordning av styrningen

• Effektivitet &produktivitetErsättningssystem

• Utveckling av Karolinskas direktivoch avtal

• Kommunikationsstrategi

• Modell kompetens-behov

• Plan kliniskutbildning

• Plan personalflytt

• Profilering sjuk-vården

• Specialistcentrum• Vidareutveckla

vårduppdrag


Sidan 31


Documents

Framtidsplan för hälso- och sjukvården 2012