Från ord till handling presentation

Från ord till handling – jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan

Dagens Program:

12:15 Smörgås och mingel

13:00 Inledning

Mia Heikkilä

13:30 Pilotskolor i Hållbar Jämställdhet: Farsta Gymnasium,

Gubbängsskolan, Brotorpsskolan, Mariaskolan

14:30 Kaffepaus!

14:50 Skolor som jobbat med personalhälsa och jämställdhet.

(Klastorp-Essinge skolor och Igelbäcksskolan)

15:20 Marianne Olsson

15:50 Information om stödmaterialet

16:00 Avslut


Både flickor och pojkar hindras av

bristen på jämställdhet i skolan!

• Mia Heikkilä • Fil dr, tidigare utredningssekreterare • Delegationen för jämställdhet i

skolan • Jämställdhetsexpert, Skolverket • 2012-05-25

Slutbetänkande

lämnades 2011-

01-10

Delegationen bestod av

Anna Ekström (ordf.)

Torbjörn Messing

Birgitta Wistrand

Görel Bråkenhielm

Ebba Witt-Brattström

Victor Bergsten

Krister Sund

Experter från RK,

Lärarförbundet, Lärarnas

riksförbund

Brist på jämställdhet som

kvalitetsfråga?! Jämställdhetsarbetet bland barn måste utgå från alla barns rätt till obegränsat

lärande och utveckling! Så är det inte idag!

• Både flickor och pojkar hindras från att lära maximalt genom att föreställningar utifrån kön riktar lärarnas och elevernas uppmärksamhet

• Läromedel ger inte en jämställd bild av verkligheten utifrån könsfördelningen av exempel och uppgifter i läromedel och utifrån att kön är snedfördelat faktamässigt

• Grupperna flickor och pojkar visar upp liknande somatiska besvär i skolan – tecken på strukturfel

• Färre kränkningar och tydliga hanteringsrutiner runt kränkningar ger trygga elever och en trygg miljö för lärande – kränkningar är ett symptom på en dysfunktionell skolorganisation!

• En medveten didaktisk reflektion hos lärare och skolledning med tydliga inslag av jämställdhet ger färre generaliseringar, antaganden, och en undervisning som baseras på verklig kunskap

Tematik i betänkandet

• Individers lärande och utveckling – pedagogisk lösningsmodell

• Könsstereotypa val och resultat

• Insatser om särskilt stöd

• Kränkande behandling

• Psykisk hälsa och betydelsen för lärande

• Läsning och läsförståelse

• Hedersproblematik

DEJA:s SOU-serie under 2010 – ny

samlad kunskap om jämställdhet

• Läromedelsgranskningar (två stycken – historia och samhällskunskap, SOU 2010:10, SOU 2010:33)

• Forskningen om jämställdhet och skola (två rapporter, en bibliografi över 1505 publikationer, SOU 2010:35, SOU 2010:36)

• Könsskillnader i skolprestationer (två rapporter – en med biologiskt fokus och en med socialt, SOU 2010:51, SOU 2010:52)

• Pojkar och skolan: ett bakgrundsdokument om pojkkrisen (SOU 2010:53)

• Barns perspektiv på jämställdhet i skolan (SOU 2010:66)

• Pojkars och flickors psykisk hälsa i skolan, och psykosociala hälsa i skolan (SOU 2010:79, SOU 2010:80)

• Metoder som används i jämställdhetsarbete idag (SOU 2010:83)

• Hedersrelaterad problematik i skolan (SOU 2010:84)

• Läskvalitet och skolutveckling (SOU 2010:97)

Samtliga finns tillgängliga på regeringen.se (pdf) eller Fritzes förlag (tryckta)

Förändrat fokus för skolans

jämställdhetsarbete

Jämställdhet som enbart värdegrundsfråga

Jämställdhet som en kvalitetsfråga och en

värdegrundsfråga

Kommentarer? Frågor?

– hör av er!

Mia Heikkilä, fil dr, expert jämställdhet

Skolverket

08-527 335 84

[email protected]


Jämställt elevhälsofrämjande arbete

Farsta Gymnasium

Hållbar Jämställdhet

FoU-enheten

Kartläggning När vi kartlägger vår verksamhet ser vi att:

Flickor är mer stressade än pojkar.

Flickor deltar i lägre utsträckning än pojkar på idrottslektionerna.

Flickor har oftare huvudvärk.

Flickors psykosociala hälsa är sämre än pojkars.

Hälsoprofilerna

Känner du dig ofta stressad! Pojkar 30% Flickor 53%

Deltar du aktivt på idrottslektionerna! Pojkar 89% Flickor 79%

Stockholmsenkäten:

Huvudvärk en gång i veckan eller oftare Pojkar 16% Flickor 56%

Tycker det är riktigt härligt att leva Pojkar 80% Flickor 55%

God Psykisk Hälsa (Index mellan 0 och 100) Pojkar 69% Flickor 45%

Analys Efter att ha analyserat resultatet av kartläggningen drar vi slutsatsen att:

Pojkar tar större uppmärksamhet under lektionerna.

Pojkar har större självförtroende.

Flickor har sämre psykosocial hälsa beroende på större oro.

Kursen Idrott och hälsa har en maskulin prägel vilket leder till att flickor deltar

i undervisningen i mindre utsträckning än pojkar.

Avsaknad av tydlighet i undervisning och planering drabbar flickors stressnivå i

högre utsträckning.

Åtagande i skolans arbetsplaner

Nämndmål:

2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen

en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö.

Skolans åtagande:

Flickors och pojkars hälsa skall förbättras och skillnaderna i

ohälsa minska.

Arbetssätt

God framförhållning – minskad stress Kalendarium, terminsscheman

Planeringsdagar vid terminsstart

Ökad samplanering mellan lärare – färre prov för eleverna

Ökad tydlighet – minskad stress Tydlighet från ledningen – Vad är viktigt? Vad ska prioriteras?

Tydlig information från lärare till elever

Fronter används på bästa möjliga sätt – kanske ett enda ”rum” för klassen att gå in i?

Struktur - Samma ram för lektioner

Idrott och hälsa 2 till samtliga elever (ACT, mindfulness)

Lektionsbesök med genusfokus

Teambildning för samtliga klasser i åk 1

Medarbetarsamtal – om hälsa och jämställdhet.

Resursanvändning

Inom befintliga ramar för hållbarhet

(inget projekt, inget extra)

– Framförhållning – praktiska ramar klara vid terminsstart

– Rutiner – förankrade och fungerande

– Lektionsbesök av rektor och kolleger med fokus på genus

– Medarbetarsamtalet – ett tillfälle att tala om genus och hälsa

– Utvecklingssamtalet – Inte bara Hur går det? utan även Hur mår du?

– Gemensam kompetensutveckling med fokus på genus och hälsa

Uppföljning

Rektorer:

Övergripande resultat: Hälsoprofil, Stockholmsenkäten,

Brukarundersökning etc

Lektionsbesök

Medarbetarsamtal

Arbetslag:

Lagets arbete, att laget håller fokus

Lärare:

Genusstrukturer i undervisningen, granskning av läromedel

Upplevelser av att ha arbetat med att

utveckla jämställda åtagande och arbetssätt

Fokus på viktiga frågor; genus, könsskillnader, hälsa-ohälsa

Gemensamma diskussioner mellan arbetslagsledare

Gemensamma diskussioner mellan elevhälsopersonal och lärare

Avstamp inför det fortsatta arbetet med hälsofrämjande

skolutveckling

20

Börja med att stå med fötterna ihop. Flytta ut vänster fot så att du

står med axelbredd mellan fötterna.

1. Hjorten - luta dig framåt, spana upp mot bergen långt bort

2. Björnen – fäll överkroppen, luta dig framåt, häng m. huvudet

3. Apan - händerna mellan benen, skopa upp, ge, släpp ner

4. Tranan - sträck armarna uppåt, stå på tå

5. Örnen - cirkel bakåt, runt tills framför kroppen i höjd med

hjärtat, släpp ner armarna och stäng vingarna genom att ta dem

till kroppen.

Kliv tillbaka med vänster fot så att fötterna står ihop.

De fem djuren - En Qi Gong övning

30

Gubbängens arbete med


”Hur motverkar DU traditionella

könsmönster?”

Kartläggning När vi kartlägger vår verksamhet ser vi:

Att vi i vår skola talar vi mycket om pojkar och flickor på skolnivå

Vi har ca 60 % pojkar och 40% flickor

Våra duktiga flickor slutar och går till andra skolor

Vår fotbollsprofil leder till ”grabbkultur”

Flera lärare förmår inte sätta gränser för dessa pojkar

Vi har många stressade tjejer

Vi har inga gemensamma diskussioner om genusperspektiv

Vi har heller inga forum för att samtala om genusperspektiv i

undervisningen

Analys Efter att ha analyserat resultatet av kartläggningen drar vi slutsatsen att:

Den dominerande ”grabbkulturen” leder till att lärare ägnar mer tid åt pojkarna än åt

flickorna

Flickor blir mer stressade för att skaffa sig den information som de går miste om p.g.a.

bristande lärartid

Denna ”grabbkultur” leder till att tjejer stressar mer och är oroliga för utsatthet i högre

utsträckning än pojkar

Skolans struktur förstärker grabbighetstendenser hos fotbollsklasserna (antagning,

särskiljande)

Pojkar vet att män har lättare att ”lyckas” vilket samspelar med en ”antipluggkultur”

samt resulterar i att flickor tvingas prestera och stressar mer

Det saknas analys hos den enskilde läraren om relationen mellan genusaspekter när det

gäller ”skolan” som helhet och den egna undervisningen

Åtagande i Arbetsplanen

Nämndmål

2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen

en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö

2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges

förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån

läroplansmålen

Åtagande:

Gubbängsskolan synliggör och motverkar aktivt traditionella

könsmönster

Arbetssätt

Struktur:

Skolan ändrar strukturer för fotbollsklasserna.

Konferenser 1-2ggr per termin i blandade tvärgrupper personalgrupper. Stöd av

genuspedagoger i grupperna.

Fortbilda elevråd/gubbänglar/elevskyddsombud i genusvetenskap.

Utveckla elevinflytandet med tydliga dagordningar. Elevråd som remissinstans.

Revidera Trivselenkäten för att också ev. inkludera ett mer förebyggande fokus.

Förhållningssätt:

Lyfta och synliggöra goda exempel.

Utnyttja elevråd/gubbänglar/elevskyddsombud som fokusgrupp för att synliggöra skolan

utifrån trygghetsperspektiv.

Ställa frågan ”Hur motverkar du traditionella könsmönster” vid Medarbetarsamtal.

Föreläsning i genusvetenskap.

Sprida kunskaper om vad som görs på skolan till eleverna.

Resursanvändning

Tid:

Medarbetarsamtal

Konferenstid

Utveckling av trivselenkät

Utveckling av modell för elevinflytande

Ekonomi:

Kompetensutveckling (genuspedagoger)

Litteratur

Uppföljning

Brukarundersökningar

Stockholmsenkäten

Trivselenkät utvecklad i samråd med elever december 2012

Kartläggning med gubbänglar

Samtliga anställda som vid slutet av läsåret, i medarbetarsamtal,

kan svara på frågan ”Hur gör du för att motverka traditionella

könsmönster”

Organisationen kring elevinflytande presenteras maj 2013

Våra upplevelser av arbetet

Vi har fått hjälp att:

se vår skola: flickor slutar vilket medför ökad grabbighet på skolan och

främst bland fotbolleleverna

diskutera och analysera orsakerna: strukturer i skolan (intagning m.m.)

och frånvaron av fördjupad diskussion om orsaker till varför det har blivit så

hitta verktyg: för att arbeta med personalen för ökad medvetenhet och för

nya strukturer när det gäller elevinflytande och trygghet

Jämställdhet på fritids

Brotorpsskolan


FoU-enheten

Kartläggning

I brukarundersökningen framkommer det att flickorna är mer nöjda än

pojkarna med sina möjligheter att påverka innehållet i verksamheten.

Flickors aktiviteter tycks få större genomslag i verksamheten då vi

själva är mer bekväma med dem.

Vi behöver generellt stärka barnens möjligheter till inflytande över

planeringen.

Vi behöver även bli bättra på att fånga upp barnens signaler på vad de

vill och behöver, både hos de barn som inte så ofta gör sin röst hörd

och hos de barn som syns och hörs mycket.

Åtagande

Pojkar och flickor har lika stort inflytande över

planeringen av verksamheten och flickors och

pojkars inflytande har ökat.

Styrdokument för verksamheten

Fritidshemmets verksamhet styrs av flera typer av styrdokument.

Läroplanen, Lgr 11

Allmänna råd för kvalitet i fritidshem, Skolverket

Skollagen

Diskrimineringslagen

Kommunfullmäktiges inriktningsmål

Utbildningsnämndens mål

Enhetens mål

Långsiktiga effekter hos barnen och

kopplingen till styrdokumenten Vårt åtagande ska leda till att flickor och pojkar i framtiden

utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt

vill och kan göra sin röst hörd så att de har samma makt och

möjlighet att forma samhället och sina egna liv.

väljer studie- och yrkesväg utifrån intresse och inte utifrån kön.

Kriterier för måluppfyllelse

• Det finns rutiner för att regelbundet samla in alla pojkars och flickors

synpunkter och önskemål om aktiviteter.

• Dessa rutiner är introducerade och kända av barn, personal och föräldrar.

• Alla barn har fått något förslag genomfört. Om förslagen är orimliga för

verksamheten ska barnet ha fått det förklarat och ha fått chansen att välja på

nytt.

• Barnen vågar även föreslå icke könsstereotypa aktiviteter.

• Vi i personalen är beredda att utmana egna normer och föreställningar om

kön när vi planerar och genomför aktiviteter, vi går utanför våra egna

komfortzoner.

• Barnen tycker själva att de har inflytande över verksamheten.

Arbetssätt Introduktion av utvecklingsarbetet om inflytande för barn och föräldrar. Vi

behöver diskutera med barnen vad inflytande är och vilka önskemål som är

möjliga att uppfylla.

Idélåda

Samling där barnen fyller i önskemål på lappar och lägger i lådan. Vi i

personalen gör en sammanställning och ser till att alla barn fått igenom ett

önskemål. Vi behöver tydliggöra att aktiviteten är just en önskeaktivitet.

För att introducera barnen till varandra och till nytt material, och i

förlängningen för att öka barnens möjligheter att göra icke könstereotypa val,

arbetar vi med metoden lekkort.

Resursanvändning

Vilka resurser har vi och vad behöver vi?

Personal, planeringstid etc.

Uppföljning

Brukarundersökningen

Uppföljning med barnen – hur går vi till väga?

Observationer och analyser av vilka val som görs och av vem

Utvärdering i samband med personalmöte och ev.

medarbetarsamtal, JAG-LAP

Kvalitetsredovisningen

Resultat och utveckling

Dessa effekter fick arbetet och dessa erfarenheter tar vi med oss

till nästa års plan.

Planera för jämställd undervisning

Mariaskolan

Dokumentationsmall


FoU-enheten

Arbetsgång för Mariaskolan Planera för jämställd undervisning

Planeringsmöte med skolledning

- Syfte och bakgrund till insatsen

- Fastställa arbetsplan med datum och kontaktpersoner

- Analys av könsuppdelad statistik

Handledningstillfälle 1 (3 timmar)

- Introduktion till arbetet med åtaganden utifrån DEJA-rapporten

- Didaktiska frågor ur ett jämställdhetsperspektiv

- Vad säger forskningen om planering av undervisning?

- Genomgång av Mariaskolans rutiner för Lpp

Handledningstillfälle 2 (3 timmar)

- Att formulera åtaganden i ILS

- Indikatorer och uppföljning

Utvärderingsmöte med skolledning och lärare

- Genomgång av förslag till åtagande i AP 2012/2013

- Utvärdering av stödinsatsen. Vad kan andra skolor tänkas behöva för stöd i processen?

Könsskillnader i skolprestationer, av Inga

Wernersson

• Flickor har alltid haft högre betyg än pojkar.

• Pojkars underprestation är inget unikt svenskt.

• Detta fenomen kan därför sannolikt inte föras tillbaka på förhållanden som är

specifika för den svenska skolan.

• Begåvningsforskning pekar entydigt på att könskillnaderna i kognitiva förutsättningar

är små eller obefintliga.

• Det förefallas finnas skillnader i flickors och pojkars olika förhållningssätt till skolan

och olika arbetssätt.

• Ett förslag till förklaring av att pojkar är mindre engagerade i skolarbete är att

skolan upplevs som feminin och utgör ett hot mot deras maskulinitet.

forts •”Antipluggkultur”, som tidigare identifierats som arbetarklassrelaterat avståndstagande

från en medelklassdominerad skola, brett ut sig och nu inkluderar också medelklassens

pojkar.

•Ett förslag till förklaring till antipluggskulturens utbredning är att den växt fram som

försvar både för social självbild (bl.a. maskulinitet) och för akademisk självbild (rädsla

för misslyckande).

•Arbetssätten inom respektive skolform har gradvis blivit mer.

•Individualiserade, vilket kan ge motivation och energi, men också kräver ansvar och

självförtroende.

•Kanske väljer fler pojkar att avvisa kraven och låter bli att försöka, medan fler flickor

väljer att arbeta hårt med stress som konsekvens.

•Pojkars tendens att överskatta sin förmåga genom att förlägga misslyckanden till yttre

omständigheter och framgångar till inre resurser är på gott och ont.

Kartläggning När vi kartlägger vår verksamhet ser vi att:

Om kön och kunskapsresultat

Status att vara duktig i skolan. Elever har kompassriktning mot högre utbildning. Det råder trots allt en stor spännvidd i

studiemotivation bland eleverna.

Hur blir det för killar som inte når målen? Hur blir det för tjejer som inte når målen – tar det sig andra uttryck än för

killar? Kön i relation till misslyckande/att lyckas i skolan? Hur förhåller sig pojkar och flickor till ev. anti-

pluggkultur/maskulinitetskultur/”killar klarar sig ändå”?

Elevers tankar om sina förmågor och möjligheter. Föreställningar/normer om kön i relation till

ämnen.

Exemplet musiksalen: har aldrig hört en kille säga att han inte kan spela trummor, medan tjejerna tvekar, men lär sig.

Inleder med kommentaren: jag kan inte. Jargong – tjejerna säger att de inte kan. Tvärtom i svenska. Där kan motsvarande

förhållande gälla för killar.

Föreställningar om sin egen förmåga. Skillnader mellan könen? Idrott, musik och andra ”synliga ämnen”? Är det lättare att

spela safe? Vem vågar göra bort sig? Hur högt till tak är det i det didaktiska rummet? Får man lov att tänka en tanke som

inte är klar?

Elevers förförståelse av ämnet

Hur ta reda på elevers förförståelse av ämnet? Hur mycket väger vi lärare omedvetet in i bedömning? Vilka krav ställer vi

på eleverna? Släpper vi igenom slarv från killarna? Har vi högre krav på tjejerna? Kan handla om förhållningssätt i

klassrummet/beteende i klassrummet? Tydlighet i en presentation, kladd i skrivböcker, ”tjejer som bryter klassrumsregler

får inte lika mycket tillsägelser”. Eller kan det vara så att vi har lägre tolerans med tjejer som ”strular”? Killarna upplever

att de får fler tillsägelser. Killar upplever inte att de får frågan lika ofta fast de egentligen får fler?

Didaktiska reflektioner

Vem/Vilka Vad Varför Hur

Genusproblematisera didaktiken och därmed

undervisningen

• Hur är läraren genusmedveten om sin egen person?

• Hur gör läraren sin undervisning så att den upplevs meningsfull för

alla flickor och alla pojkar?

• Hur använder läraren genusmedvetna läromedel och skolans rum

på ett icke könssegregerat sätt som didaktiska resurser?

• Hur läraren ger plats åt alla flickor och alla pojkar att synas?

• Var i innehållet har undervisningen sin tyngdpunkt – är den

genusmedvetet vald?

• Vilka delar av läroplanen som fokuseras på – är det valet gjort

utifrån en genusmedveten reflektion?

Åtagande och förväntat resultat

I undervisningen ska vi utmana och stimulera pojkar och flickor

att göra könsneutrala val i sitt kunskapande.

Lärarna etablerar processer som på sikt leder till att flickors

och pojkars meritvärden ökar och att skillnaderna dem emellan

minskar.

Arbetssätt Vi vill prova följande:

Arbeta med Lpp:n som det dokument där vi synliggör jämställdhetsperspektivet i

undervisningen.

Lpp:n är främst ett dokument för eleverna och deras föräldrar, men även ett underlag

för vår planering.

Ett forum där vi diskuterar vår undervisning och vår planering är ämneslagsträffarna.

Här diskuterar vi våra gemensamma utgångspunkter för undervisningen i ämnet.

Under ämneslagsträffarna diskuterar vi de olika rubrikerna i Lpp:n ur ett

jämställdhetsperspektiv. Den ämnesdidaktiska samstämmigheten är en styrka.

Vi sammanställer våra diskussioner i ett ämneslagsprotokoll som sedan kan följas upp

individuellt i samtal med skolledare samt vid uppföljning och utvärdering i

ämneslagen/arbetslagen.

Resursanvändning, uppföljning och

utveckling Personalens planeringstid, t.ex. ämneslagstid och en halv

planeringsdag.

Kvantitativ uppföljning genom att alla ämneslag kan redovisa en

LPP med en dokumenterad bakomliggande diskussion. (I

ämneslagets protokoll.) Uppföljning terminsvis i ämneslagen 1-9,

december och juni.

Diskussionerna i ämneslagen leder till ett ökat och medvetet

fokus på didaktiska frågor i skolvardagen.

Utvärdering Planera för jämställd undervisning på Mariaskolan

Målkriterier för insatsen:

Tidplanen har fungerat tillfredsställande.

Arbetsgången har följts.

Arbetslaget har tillsammans med handledaren formulerat ett förslag till åtagande,

arbetssätt och uppföljning till arbetsplanen 2012/2013.

Skolledningen har tagit ställning till förslaget och godkänt det, alternativt godkänt det

efter justeringar.

Skolledning och projektgrupp har gemensamt sett över resursåtgång för att uppfylla

åtagandet i arbetsplanen.

Insatsen har dokumenterats i dokumentationsmall en samt på bloggen Jämställd

undervisning.

Insatsen har presenterats på seminariet Från ord till handling – att arbeta med

kunskapsresultat, hälsa och jämställdhet i skolan.

Reflektioner från deltagarna Hur har ni upplevt arbetsprocessen med att ta fram ett jämställdhetsåtagande?

Det var mycket information att ta in.

Svårt att begränsa sig i diskussionerna.

Mycket nytt att lära med målstrukturen i ILS.

Det var bra med långa diskussionspass.

Mycket tydlig struktur under träffarna. Effektiva möten.

Tydlig arbetsgång etablerad från början.

Handledningen har fungerat väl. Vi fick mycket arbete gjort trots den sena mötestiden. Kanske hade

det varit bättre med en intensivkurs om tre dagar, istället för utspridda träffar.

Effektivt arbete. I dokumentationen har vi fått med det som diskuterades.

Nu återstår frågan: Kommer vi att kunna ro arbetet iland när det väl är dags att börja arbeta med

åtagandet?

Kaffepaus!

Forum för jämställdhet. Mångfald

och likabehandling 25/5 2012

Så här arbetar Klastorp-Essinge skolor och Igelbäcksskolan!

2011-

05-11 SIDAN

54

2011-

05-11 SIDAN

55

•Vision och mål för lå

•Kunskaper och koll på läget

•Systematiskt kvalitetsarbete

•Tydlig organisation

•Ordning, reda och struktur

•Snabba beslutsvägar

•Närvarande skolledning

•Resultatdialog

•Delaktighet

•Viljan att ta ansvar

•Konferenser

•TRASK/värdegrundsarbete

•Hälso- och trivselaktiviteter

•Elevhälsa

•Likabehandlingsplan

Värdegrund

(Arbetsklimat,

Trivsel)

Betydelsen av Alla

(Delaktighet,

medarbetarskap)

Fokus

på Uppdraget

(Arbetsbelastning,

Utveckling o kompetens)

Tydlig ledning

(Organisation o ledarskap)

Vad pågår just nu på våra skolor?

och så här går vi vidare!

2011-

05-11 SIDAN

56



Åtaganden för Jämställdhet –

Ett stödmaterial

http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/Jamstalldhet/

http://pedagogstockholmblogg.se/jamstalld-undervisning/

http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/Jamstalldhet/




Tack för oss!

Staffan Jägestedt

Emma Johnson

Pernilla Sundström

Mikael Persson

Elsa Mattsson

Documents

Från ord till handling presentation