företag i Kilnyhetsbrev nr 3 / 2018 Kil.se/naringsliv

företagsKlimatet i Kil:

vi har toppeni siKte!

effeKtivare organisation – smidigare för företagen

regelKrångel oroar företagarna

Kompetensbristen största utmaningen

2 nr 3 2018 nyhetsbrev företag i Kil

Georg Forsberg (C)

Kommunalråd i Kils kommun

georg.forsberg@kil.se

KröniKa

förutsättningar för en god sKördNär höstvetet skulle sås ifjol höst var för-

utsättningarna inte de bästa. Regnblöta

marker gjorde sådden sen, glesa veteplantor

stack tvekande upp ur jorden innan frost och

snö täckte fälten och satte stopp för vidare

utveckling. Bäst att ha beredskap för omsådd

med extra vårutsäde hemköpt.

Höstvetet och vi hade tur. Vintern övergick

i sommar utan den vanliga perioden med

lockande sol på dagarna och bister nattfrost

under nätterna. Den stressen hade definitivt

satt P för vetegrödan. Tack vare, för höst-

vetet gynnsam vår, räcker det nu med att

reparera de helt utvintrade områdena.

Nyligen presenterade Svenskt näringsliv

resultatet av senvinterns enkät om före-

tagsklimatet. Lika spännande att se hur det

övervintrat som höstvetet. Inte väderbero-

ende som min gröda, här handlar det om

jordmånen och bördigheten i Kils kommun

för företagandet.

Kundundersökningen visar att företagar-

na i Kil uppskattar kommunens långsiktiga

arbete. Steg för steg har Kil förbättrat sina

resultat, nu till den högsta nivån för det sam-

manfattande omdömet någonsin.

Jag vill rikta ett tack till alla som bidragit

till detta. Företagarna som engagerat sig i

enkäten och gett betyg. Företagarna i Före-

tagarrådet som givit kommunen goda råd,

förtroendevalda och anställda som tolkat och

genomfört. Det är uppmuntrande läsning för

alla i kommunen som ser detta som angelä-

get för den lokala samhällsutvecklingen.

Vad är syftet?

- Vi ska bli mycket effektivare med bättre ”leveran-

ser”. Snabbare svar och beslut ska vara ledstjärnan

men, förstås, rättssäkert och stabilt med alla de krav

som lagar, regler och myndighetsförordningar stäl-

ler på oss, konstaterar Alija.

Du säger att myndighetsstaben har ett

”horisontellt uppdrag”, vad betyder det?

- Vi har ett mycket brett uppdrag, täcker egentligen

all myndighetsutövning med undantag från en del

frågor som hör till gamla socialförvaltningen. Det

innebär att vi ansvarar för alla planfrågor, alla bygg-

frågor inklusive bygglov, miljötillsyn och miljöbe-

slut. Men också tillståndsfrågor kring alkohol, tobak,

läkemedel, bostadsanpassning, trafik, parkering

och spel.

När man som företagare noterar detta breda

spektrum av ansvarsområden och har en

fråga, vad gör man då?

- Enklast är att kontakta Myndighetsstaben, säger

Alija. Vi försöker alltid, när det är möjligt, ge raka

svar och slussa företagaren till rätt kompetens

internt.

- Samtidigt är detta inte jätteenkelt. Det är en svår

gränsdragning mot myndighetsutövningen, vi får

Ny kommunal organisation sedan årsskiftet och en ny, rakare och enklare kontaktyta för företagen i Kil och många av de frågeställningar företagare kan ha. Alija Tandirovic är chef för myndighetsstaben, en ny organisation inom kommunen.

i foKus

myndighetschefen alija tandirovic

visst sKa företagarna märKa en sKillnad!

nyhetsbrev företag i Kil nr 3 2018 3

i foKus

inte ge råd som påverkar beslutsgången och vi måste

vara noga med den roll vi ytterst har. Vi får inte hel-

ler konkurrera med konsulter vilket gör att vi inte

alltid kan, eller får, tipsa om vem, eller vilka, som

kan bistå företaget. Men tumregeln är, ring oss först!

Företagare hävdar ofta att man möter snåri-

ga regler och massor av blanketter. Är detta

ett problem?

- Kan säkert uppfattas så men här händer mycket

nu. Ett prioriterat område vi arbetar med är digi-

talisering, i första hand kopplat till bygglovsfrågor

och andra byggärenden. Vi kommer att förkorta

ledtiderna för företagen här, berättar Alija. Hela

hanteringen snabbas upp och vi kan också utveckla

en mycket enklare och snabbare uppföljning.

- Inom inte alltför lång tid kommer vi därför att

kunna plocka bort alla pdf-blanketter som idag finns

på kommunens hemsida och helt ersätta dem med

e-tjänster.

Kommunen kommer att flytta in delar av

verksamheten till gamla Nordeahuset, i ett

nytt ”Samhällsbyggnadshus”.

Vad innebär det?

- Den viktigaste delen är att vi samlar all

relevant kompetens nära varandra. Blir

lättare att stämma av och löpande diskutera

aktuella frågor, säger Alija. Och vi kom-

mer på ett smidigt sätt kunna ha interna

samordningsmöten som ett led i effektivise-

ringen.

- Samhällsbyggnadshuset blir också synligt

och rent fysiskt ”en dörr in” och ytterligare

ett sätt där vi kan bistå företagarna med att

få svar så snabbt som möjligt. Målsättning-

en är svar senast inom en vecka.

Om vi vänder på perspektiven som

avslutning, vad önskar du och myn-

dighetsstaben er av företagen i Kil?

- Egentligen mest självklarheter – att före-

tagen sköter sig. Och att de kanske också tänker på

att vi är här för samhällets bästa, och därmed också

för företagens bästa. Vi är inte ute efter att ”hitta på

något”, vi följer de lagar och regler vi måste följa.

Och där strävar vi hela tiden att göra detta så att

resultaten blir till ”ömsesidigt nöje”, så bra man kan

önska för alla parter.

- Se’n hoppas jag också att en del företag kunde

städa upp lite på sina anläggningar. De allra flesta

sköter detta mycket snyggt men det finns motsatser

också som drar ner helhetsintrycket.

KOMMUNFULLMÄKTIGE

KOMMUNSTYRELSEN

MYNDIGHETSNÄMND

VALNÄMND

SAMVERKANSNÄMND

KRISLEDNINGSNÄMND

ÖVERFÖRMYNDARNÄMND

SEKTOR ÄLDRE

SEKTOR SAMHÄLLE & SERVICE

SEKTOR FAMILJ & UTBILDNING

LEDNINGSSTAB

KOMMUNDIREKTÖR

MYNDIGHETSSTAB

ÄLDREBEREDNING

SAMHÄLLE & SERVICE

FAMILJ & UTBILDNING

ÄLDRE

MYNDIGHETSUTSKOTT

KOMMUNREVISORER

utsk

ott

I sa

mve

rkan

med

an

dra

kom

mun

er Kom

mun

ala

bola

gFö

rval

tnin

gKILSBOSTÄDER AB

HANTVERKSHUSET I KIL AB

KILS AVFALLS- HANTERING ABKILS ENERGI AB

SAMHÄLLSNYTTA I KIL AB

KILS STADSNÄT AB

VI ÄR KILS KOMMUN

TILLVÄXTUTSKOTT

vi är Kils Kommun

Kontakt med myndighetsstabenE-post: kommun@kil.seMyndighetschef Alija Tandirovic, 0554-192 19Plan och bygg, växel 0554-191 00

4 nr 3 2018 nyhetsbrev företag i Kil

Kvinnor i arbete ger sKjuts i tillväxten

I Sverige växte andelen kvinnor i arbete med nästan

30 procent åren 1965–1990. Övriga nordiska länder

har gjort liknande resor. Men i Finland har utveck-

lingen inte varit lika snabb, eftersom landet redan

hade en förhållandevis hög andel kvinnor i arbete

redan under 60-talet.

försprångI modern tid har Norden alltid legat lite före på den

här punkten. Till skillnad från länder som USA,

Frankrike och Storbritannien – som har genom-

gått en liknande utveckling, men

påbörjat språnget med en kvinnlig

anställningsgrad kring 45 pro-

cent – har de nordiska länderna

startat utvecklingsresan på nivåer

motsvarade 55 procent.

Tillväxten i Norden skulle dock

kunna gagnas av att män och

kvinnor närmade sig varandra vad

gäller arbetstid, föreslår rapport-

författarna. I Danmark och Norge

är den genomsnittliga arbets-

veckan för kvinnor 30–32 tim-

mar. På Island arbetar männen

43 timmar i veckan. Skillnaderna

spänner över Norden i stort, och

kvinnors arbetstider överlag har

inte förändrats under de senaste

decennierna.

Kvinnors höga deltagande i arbetskraften lyfter de nordiska ländernas ekonomi. Detta slår OECD fast i en ny rapport. Bortsett från Schweiz där många kvinnor arbetar deltid är Sverige, Norge, Danmark och Island de OECD-länder där andelen yrkesarbetande kvinnor överstiger 75 procent – gruppen utrikes födda kvinnor undantagen, där arbetsdeltagandet är lägre. Finland kommer tätt efter, där arbetar 74 procent av kvinnorna.

osäKer samhällsnyttaSamtidigt, påpekar man, är det inte nödvändigtvis

säkert att samhällsnyttan skulle maximeras av att

kvinnor arbetar längre veckor för att möta männens

tidskvot. ”Under senare år har mycket av diskus-

sionen i de nordiska länderna kretsat kring att korta

arbetsdagen för att främja välmående”, heter det

i rapporten, som föreslår att män i stället skulle

kunna gå ner i tid och kvinnor arbeta något mer.

(Källa: TT och Omni 14 maj 2018)

nyhetsbrev företag i Kil nr 3 2018 5

företagande

– Det har aldrig varit enklare att starta och driva

företag, tack vare de digitala arbetsverktyg vi har

idag. Att allt färre unga, som i princip har vuxit upp

med en smartphone i handen, väljer småföretags-

livet är därför oroväckande, säger Boo Gunnarson,

företagarexpert på Visma Spcs, i ett press-

meddelande.

Under 2017 registrerades 5 262 nya företag i

Sverige av unga personer mellan 18 och 25 år. 2016,

registrerades 5 720 nya företag av unga personer.

– Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora

företag. För att fler unga ska vilja och våga ta klivet

att bli företagare måste trösklarna sänkas. Skolan

måste också bli bättre på att utbilda i entreprenör-

skap. Alla gymnasieelever i Sverige borde därför få

möjlighet att få driva företag inom ramen för Ung

Företagsamhet, säger Boo Gunnarson.

scenKonst och sKönhetsvård populärastVismas kartläggning visar på en nedgång av ungas

nyföretagande i 19 av 21 län. Den största minskning-

en finns i Kronoberg där ungas nyföretagande föll

med hela 30 procent. De två län där nyföretagande

ökade var Halland, med en ökning på 14 procent,

respektive Gotland, som ökade med 7 procent.

Det är fortfarande fler unga män än unga kvinnor

som väljer småföretagslivet. Av de unga nyföretagar-

na förra året var 41 procent kvinnor och 59 procent

män.

trenden fortsätter: allt färre unga startar företag

Nyföretagandet bland unga sjönk med 8 procent under 2017 jämfört med året före. Det visar en kartläggning från Visma. Därmed fortsätter den nedåtgående trenden för ungas nyföretagande.

Den mest populära branschen för unga företagare

är artistisk verksamhet. Den rymmer allt som kan

göras på en scen, från musik och teater till trolleri.

Andra populära områden är skönhetsvård, hårvård,

programmering samt litterärt och konstnärligt

skapande.

Sport- och fritidsutbildning är den bransch som

stod för den största minskningen bland unga under

2017. Där minskade antalet nyregistrerade företag

med 30 procent, från 210 företag 2016 till 148 i fjol.

En tidigare Sifoundersökning som gjorts på uppdrag

av Visma visar att sju av tio svenskar, 69 procent,

anser att regeringen borde göra mer för att svenskar

ska starta och driva företag. Totalt svarar bara var

sjunde tillfrågad, 15 procent, att de inte håller med

om att regeringen borde göra mer i frågan.

om statistiKen

Redovisningen av nyföretagandet bland unga bygger

på statistik över enskilda näringsidkare upp till och

med 25 år som registrerat sig för aktiv, skattepliktig

verksamhet.

För mer information, kontakta:

Boo Gunnarson, företagarexpert Visma Spcs,

070-872 72 32, boo.gunnarson@visma.com

ny ledamot i företagarrådet Henrik Fredriksson, produktionschef på Pretak AB, är ny ledamot i Företagarrådet. Övriga ledamöter, och information om företagarrådet, hittar du på https://www.kil.se/Naringsliv--arbete/foretagande-i-kil/Foretagarradet--din-rost-och-dina-oron/

6 nr 3 2018 nyhetsbrev företag i Kil

9%

omvärldsnotiser

Mellan 8 och 9 procent spår den statliga banken SBAB i en färsk prognos att

bostadspriserna kan falla fram till 2021 när räntorna kryper uppåt. Enligt SBAB

kan nedgången i bostadspriser i slutet av 2017 till viss del förklaras av ett stort

utbud av nyproducerade bostäder. (Källa: DI 28 april 2018)

Svårigheter att hitta ”rätt”, kompetenta medar-betare skapar problem för alla branscher. Enligt Tillväxtverket har tre av tio företag tvingats ställa in planerade expansioner och fyra av tio har fått se både försäljning och vinst minska. Bland industriföretagen är det stål- och metall-företagen som har svårast att få tag på arbets-kraft. Drygt hälften av industriföretagen uppger för Tillväxtverket att de har stora problem att hitta sökanden med rätt utbildning, erfarenhet och kompetens.

- Det är allt från ingenjörer till mer enkla jobb som

montörer som saknas, framför allt nu när det är

högkonjunktur, säger Fredrik Gunnarsson, expert

på kompetensförsörjning hos branschorganisatio-

nen Industriarbetsgivarna.

-Det blir svårare och svårare att rekrytera för varje

år, säger Boo Rundquist, ansvarig för kompetensför-

sörjning på stålföretaget Uddeholm.

Företagen konkurrerar dessutom med varandra

om den arbetskraft som finns. Industriarbetsgivarna

hävdar att de små företagen befinner sig i ett under-

läge.

– Våra större medlemsföretag ser till att utveckla

medarbetarna till rätt kompetens, vilket är lättare

att göra för större företag. För de mindre företagen

är kompetensbristen en utmaning, säger Fredrik

Gunnarsson.

– Hittills har vi klarat oss men det blir svårare

och svårare att rekrytera för varje år. Politikerna

pratar om ”enkla jobb” men det finns inte längre

några enkla jobb i industrin. Den tiden när man

kunde sluta nian för att börja jobba på fabrik är för

länge sedan förbi. Idag krävs utbildning, säger Boo

Rundquist.

Kompetensbristen i industrin allt värreIndustrisektorn har under många år verkat för att

få till stånd rätt typ av utbildningar både på gym-

nasie- och högskolenivå och samtalar ständigt med

politiker på alla nivåer. Enligt Industriarbetsgivarna

råder det alltid brist på ingenjörer. En förklaring

är att för få studenter tar examen. Det finns i och

för sig tillräckligt många utbildningsplatser men

problemet är att många studenter väljer att hoppa

av utbildningen om de får jobb.

När det gäller gymnasienivån lockar inte industri-

programmet ungdomarna och få söker.

– Vi har mycket kvar att göra när det gäller att

sälja in industrin som arbetsplats och göra yrket mer

intressant. Industrin behöver unga människor, säger

Fredrik Gunnarsson.

Boo Rundquist håller med om att industrin måste

bli bättre på att attrahera ungdomar, men ser också

andra vägar för att få tag i arbetskraft.

– Industrin är väldigt enkönad. Vi måste hitta

sätt att attrahera kvinnorna. Den stora arbetskrafts-

reserven för industrin är alla nysvenskar men då

måste det till utbildningsinsatser för att ge dem rätt

kompetens, säger han.

(Källa: fPlus 23 maj 2018)

nyhetsbrev företag i Kil nr 3 2018 7

eu:s tre fattigaste länder vill alla an-sluta sig till euronNu vill EU:s tre fattigaste länder ansluta till euron.

Det senaste landet, Rumänien, meddelade förra

veckan att man kommer att presentera sin strategi i

slutet av året. Därmed dammar man av en plan som

lades på hyllan 2015.

– Om man ser till den föreslagna EU-budgeten så

ligger mycket tyngd på eurozonen, säger ekonomen

Juraj Kotian vid Erste Group Bank som förklaring.

Han säger att EU-kommissionen på så sätt vill hålla

öppet för fler att ansluta och att det gäller för länder

att utnyttja möjligheten.

Bloomberg skriver att de tre ländernas – Ru-

mänien, Bulgarien och Kroatien – ambition står i

kontrast mot rikare delar av östra Europa. Medan

Slovenien, Slovakien och de baltiska länderna hand-

lar i euro har Polen, Ungern och Tjeckien inte visat

något intresse för den gemensamma valutan.

(Källa: Bloomberg)

öppna arbetslösheten nere på 3,6 procentArbetslösheten fortsätter att sjunka i Sverige. I april

var den öppna arbetslösheten 3,6 procent – en ned-

gång från 3,8 procent i mars, enligt färsk statistik

från Arbetsförmedlingen.

Arbetslösheten minskar för både inrikes och ut-

rikes födda och allt fler nyanlända har börjat arbeta

eller studera, skriver myndigheten.

– Vi ser att arbetslösheten sjunker stadigt bland

både inrikes och utrikes födda och det går allt bättre

för nyanlända, säger Annika Sundén, analyschef på

Arbetsförmedlingen, enligt ett pressmeddelande.

(Källa: AF)

förvirrade elever …Brittiska skolor tvingas montera ner de klassiska

klockor som sitter i tentamensrum över hela landet,

skriver brittiska tidningen The Telegraph. Anled-

ningen är att dagens elever har svårt att läsa av dem.

- Den nya generationen är inte lika bra på att läsa

traditionella urtavlor som de tidigare, konstaterar

Malcolm Trobe, biträdande generalsekreterare för

lärarorganisationen ASCL.

För att minska stressmomentet under de na-

tionella proven, och få eleverna att känna sig mer

avslappnade, ersätts nu de äldre klockorna med nya

digitala varianter.

- De digitala klockorna innebär faktiskt en stor

fördel eftersom det nu blir betydligt svårare att göra

ett misstag när de kämpar mot tiden, konstaterar

Trobe till The Telegraph.

(Källa: DI 2 maj 2019)

Få ungdomar tar sig ut i naturen,

men de är väldigt medvetna om

naturens betydelse för miljön och

hur den ingår som en del i krets-

loppet. Kanske några till och med

tänkt att produkterna från de gröna

näringarna kan vara lösningen på

vårt klimatproblem. Men hur många

av dem har reflekterat över att ett

jobb i denna sektor skulle vara ett

alternativ? Hittills har inte något av

mina barn, som båda går på högsta-

diet, haft en enda lektion som hand-

lar om jord- eller skogsbruk.

Hur ska då intresset vakna?

Åsa Willén, rörelsechef Regionbank Norra Sverige i Handelsbankens tidskrift Tillväxt nr 2/2018.

omvärldsnotiser

nyhetsbrev företag i Kil nr 3 2018 8

Kil.se/naringsliv

Ansvarig utgivare: Bo Thunberg Material: bo.thunberg@kil.se Nyhetsbrevet, liksom tidigare utgåvor, finns tillgängligt på kil.se

omvärldsnotiser

regelKrångel företagarnas största huvudvärKFör 6 av 10 företagare är regelverken som ska följas baksidan på att driva eget. Dessutom upplever många att bördan ökat under senare år.

Skatteverket skulle till exempel kunna möjliggöra automatisk överföring av bok-

föringsdata. De inlämnade uppgifterna skulle bli mer exakta och företagare skulle

slippa bekymmer med sent inlämnad deklarationer.

Günther Mårder, VD för Företagarna

Organisationen Företagarna har i en ny undersök-

ning analyserat hur företagare upplever dagens

situation med regler och krav från myndighetshåll.

Många småföretagare uppger att de känner sig

direkt motarbetade av politiker och det offentliga

systemet. I Företagarnas undersökning anges att i

snitt 10 timmar i veckan äts upp av administration.

Och en administration som till stor del går åt till att

möta regelkrav från myndigheter.

Ju fler medarbetare företaget har, desto mer krä-

vande blir också det administrativa. I Företagarnas

enkät tycker hela 70 procent av landets företagare

med anställda att byråkratin är det mest betung-

ande med att driva bolag. Bland soloföretagare är

siffran något mindre, 59 procent.

En tidigare studie från Tillväxtverket visar att

företagens kostnader för att leva upp till lagar och

regler ökar med cirka 1,2 miljarder kronor per år. I

Företagarnas undersökning konstateras också att

inget tyder på att reglerna minskar i omfattning.

Mest tidsödande och krångligt upplevs arbetsmil-

jöområdet, där det finns 72 föreskrifter och över

2.000 regler att ta hänsyn till. Kollektivavtalen är

ett annat område som uppmärksammas. Idag finns

det över 600 kollektivavtal. Företagarna konsta-

terar i sin studie att mer förenklade avtal skulle

innebära en förbättring som skulle leda till ”fler

kollektivanslutna arbetsgivare”.

(Källa: DI 4 maj 2018)

ny forsKning: ingen sKillnad på Kvinnors och mäns företag Att kvinnor som driver företag skulle vara alltför försiktiga och att deras bolag underpresterar är två vanliga

fördomar om kvinnors entreprenörskap. Men dessa uppfattningar saknar helt saknar grund i verkligheten

enligt en ny studie, rapporterar tidningen Entreprenör.

– Det fanns inga skillnader i hur företag som drivs av kvinnor respektive män presterar, har för resurser,

tar risker eller växer. Föreställningarna har inte någon grund i verkligheten – de är som trollen som spricker i

solen, säger Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet,

till tidningen.

(Källa: fplus 16 maj 2018 och www.entreprenor.se )

Glad sommar!