Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
1
FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR Ett hälsofrämjande förhållningssätt inom barnhälsovården i Blekinge Riktlinjer för BHV-sjuksköterskan
Kunskap om barns behov och rättigheter Stärka föräldrar i sin föräldraroll Kontakt och gemenskap
Dokumentet är framtaget av barnhälsovårdens vårdutvecklingsgrupp
2009
2
Innehållsförteckning Innehållsförteckning Flik 1 Inledning Flik 2 Föräldrastöd inom barnhälsovården i Blekinge Flik 3 Praktisk planering Flik 4 Översikt/checklista Flik 5 Träff 1 Flik 6 Träff 2 Flik 7 Träff 3 Flik 8 Träff 4 Flik 9 Träff 5 Flik 10 Träff 6 Flik 11 Träff 7 Flik 12 Materialförslag och lästips Flik 13 Folkhälsans målområden Flik 14 Föräldrastöd kopplat till folkhälsans målområden Flik 15 Referenser Flik 16 Tips för att prata barns rättigheter i föräldragrupperna Flik 17 Flik 18 Flik 19 Flik 20 Flik 21
Flik 22 Flik 23
3
Inledning Detta dokument är framtaget av Barnhälsovårdens vårdutvecklingsgrupp i Landstinget Blekinge i
samarbete med länets barnhälsovårdssjuksköterskor (BHV-ssk) och barnhälsovårdspsykologer
(BHV-psykol). Innehållet är kopplat till aktuella nationella och lokala riktlinjer och styrdokument
för verksamheten med FN:s barnkonvention och folkhälsans målområden som genomgripande
röd tråd.
Dokumentet är tänkt som ett underlag och stöd för den enskilda BHV-ssk i hennes arbete med
det universella föräldrastödet i grupp under barnets första levnadsår. Detta universella (generella)
stöd inom barnhälsovården kan behöva kompletteras med selektivt (riktat) till familjer som
behöver extra stöd, eventuellt i samarbete med exempelvis förskolan. Detta selektiva stöd berörs
inte specifikt i detta dokument.
Arbetet med föräldrastöd i grupp kan formas på olika sätt och att föreslå en helt entydig modell
är inte möjlig. Innehållet måste få anpassas till de lokala förutsättningar som finns och de familjer
man möter i sin grupp. I grupper där föräldrarna inte har det svenska språket kan man behöva
använda sig av tolk och eventuellt hälsokommunikatör. Att med hjälp av detta dokument arbeta
efter gemensamma teman innebär att föräldrar oavsett boendeort i Blekinge ändå kan få ett
likartat föräldrastöd i grupp. Detta betyder dock inte att man måste arbeta med dessa teman på
exakt samma sätt överallt.
Att utvärdera verksamheten är en förutsättning för att den ska utvecklas och bli bättre. Det finns
idag en brist på väl genomförda utvärderingar av barnhälsovårdens föräldrastöd i grupp. För att
kunna kvalitetssäkra vår verksamhet behöver vi få reda på om de nationella målen med
föräldrastöd i grupp uppnås eller inte. Som bilaga finns därför ett för Blekinges barnhälsovård
gemensamt utvärderingsformulär som föräldrarna ombeds fylla i vid sista gruppträffen. Samtliga
utvärderingsformulär sparas och samlas in centralt i slutet av varje år som en del i den
länsövergripande verksamhetsuppföljningen.
Vid frågor kontakta din representant i vårdutvecklingsgruppen alternativt
barnhälsovårdssamordnaren, vilka också ansvarar för regelbunden revidering av dokumentet.
4
Föräldrastöd inom barnhälsovården i Blekinge Barnhälsovårdens arbete utgår bland annat från nationella riktlinjer utfärdade av Socialstyrelsen.
Målet för verksamheten är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling (Socialstyrelsen, 1991).
Barnhälsovården i Blekinge strävar till att ge bästa möjliga föräldrastöd, hälsovägledning och
hälsoövervakning till barnfamiljerna i Blekinge. Med FN:s barnkonvention som värdegrund utför
barnhälsovården i Blekinge en universell hälsoövervakning av alla barn, noll till sex år, och ger
individuellt stöd och rådgivning till dessa barns familjer utifrån deras egna behov.
Barnhälsovårdens huvudområden är hälsoövervakning, vaccinationer, hälsovägledning, samt
föräldrastöd individuellt och i grupp. Det moderna förebyggande arbetet med barn och deras
familjer förutsätter nära kontakt och samarbete med ett flertal verksamheter, exempelvis
barnomsorgen. Barnhälsovården har en central roll i Blekinges folkhälsoarbete (Landstinget
Blekinge, 2008 a).
Det finns en lång tradition av föräldrastödsarbete inom barnhälsovården i Blekinge.
Föräldrastödet är kärnan i barnhälsovårdens arbete och är integrerat i varje möte med
barnfamiljen och sker individuellt, i grupp, vid hembesök och vid besök på BVC samt i
samverkan med andra samhällsaktörer. Dessa arbetssätt kompletterar varandra och är delvis
överlappande. Föräldrastödet inom barnhälsovården utgår från FN:s barnkonvention och är nära
kopplat till de nationella folkhälsomålen (Collberg P, Gunnarsson, E, m.fl., 2007).
Barnhälsovårdens övergripande uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande.
Barnhälsovården är en kostnadsfri och frivillig verksamhet och når i princip alla oberoende av
socioekonomisk bakgrund. Styrkan med föräldrastödet inom barnhälsovården är att det är ett
universellt stöd, det vill säga det vänder sig till alla föräldrar. Samtliga nyblivna föräldrar har rätt
till föräldrastöd via barnhälsovården både individuellt och i grupp. (Landstinget Blekinge, 2008 b)
Syftet med föräldrastödet är att ge kunskap om barns behov och rättigheter, bidra till att
stärka föräldrarna i sin föräldraroll samt att skapa möjlighet till kontakt och gemenskap
med andra föräldrar (SOU 2008:131).
Det tidiga föräldrastödet definieras som det stöd som ges till föräldrarna under graviditeten inom
mödrahälsovården och under barnets första två år inom barnhälsovården. Det individuella stödet
från barnhälsovården fortsätter dock under hela förskoleåldern, även om det efter det första ett
och ett halvt åren är mer glest mellan träffarna. Det tidiga föräldrastödet inom barnhälsovården
5
är en del av samhällets insatser för att främja barns hälsa och utveckling och stärka föräldrars
förmåga att möta det nyfödda barnet (Collberg P, Gunnarsson, E, m.fl., 2007).
Samverkan Sjuksköterskan inom barnhälsovården ska aktivt medverka till att utveckla fungerande
samarbetsformer med olika aktörer i verksamheter kring barnfamiljen. Samverkan ska i första
hand vara av övergripande natur. Stödinsatser organiseras genom samverkan med bland annat
barnomsorg, skola, socialtjänst, barn- och ungdomsklinik, tandvård, barnpsykiatrisk klinik och
barnhabilitering. Föräldrarna ska informeras och samtycka till alla kontakter som tas på
individnivå (Landstinget Blekinge, 2008 a).
Det individuella föräldrastödet Föräldraskapet och den tidiga anknytningen ska uppmärksammas och stödjas. Barnets signaler
ska uppmärksammas och samspelet mellan förälder och barn ska bejakas. Det positiva i
föräldraskapet ska förstärkas. Särskilt stöd ska ges till mödrar som vid två-månaderssamtalet
(EPDS-screening genomförs) visar sig ha ökad risk för depression samt till familjer med särskilda
behov. Hembesök är på många sätt en överlägsen arbetsmetod. Alla nyblivna föräldrar ska inom
två veckor efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning erbjudas hembesök av
distriktssköterskan (Socialstyrelsen, 1991). Även nyinflyttade barnfamiljer och föräldrar till
adoptivbarn ska erbjudas hembesök. Vid åtta månaders ålder ska också hembesök erbjudas för
hälsosamtal, skadeprevention, utvecklingsbedömning samt samtal kring föräldra-barn-relationen.,
Hembesök används frikostigt vid behov.
Alla föräldrar ska erbjudas hälsovägledning utifrån basprogrammet. Områden som ska behandlas
är amning, rökning, kost, fysisk aktivitet, barns utveckling, behov och rättigheter, relations- och
samlevnadsfrågor, lekmiljö, olycksfallsprofylax, tandhälsa och alkohol. Vid varje möte med
föräldrar och barn måste barnhälsovårdspersonalen vara lyhörd och låta samtalet utgå från den
aktuella familjens kunskap och behov. Hälsovägledningen bör utformas och genomföras på ett
sätt som stärker föräldraskapet och med respekt för föräldrarnas medinflytande och
självbestämmande (Landstinget Blekinge, 2008 a).
Föräldrastöd i grupp
År 1979 beslutades att föräldrar i samband med barnets födelse och under barnets första
levnadsår ska erbjudas föräldrautbildning. Det universella föräldrastödet har därefter behandlats i
6
ett antal utredningar genom åren. Begreppet ”föräldrautbildning” har ersatts med ”stöd i
föräldraskapet” och omfattar föräldrar till barn ända upp till 18 års ålder.
Det universella föräldrastödet i grupp inom barnhälsovården ser idag väldigt olika ut mellan olika
distriktssköterskor och olika primärvårdsområden.
Att leda föräldragrupper är en kvalificerad uppgift. En förutsättning för god kvalitet är att
gruppledarna har tillgång till regelbunden fortbildning, handledning, ändamålsenliga lokaler, bra
arbetsmaterial, tid till förfogande för förberedelser och efterarbete och inte minst stöd och
uppmuntran från arbetsledning och kollegor.
Utredningen ”Stöd i föräldraskapet” betonar vikten av att föräldrarnas egna frågor och intressen
ligger till grund för diskussioner i föräldragrupperna. Tanken är att föräldrastödet ska utgå från
det gemensamma föräldraskapet och utformas så att män och kvinnor i lika stor utsträckning vill
medverka (Socialdepartementet, 1997).
Utvecklingsområden
Följande utvecklingsområden har identifierats i den lokala kartläggningen av Blekinges
föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården (Landstinget Blekinge, 2009):
Spridning av manualerna för föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården.
Föräldrastödsutredningen (SOU 2008:131) förespråkar ett ökat utbud av strukturerade och
evidensbaserade metoder inom ramen för mödra- och barnhälsovårdens verksamheter.
Föräldrastöd har under en längre tid varit en naturlig del av mödra- och barnhälsovården.
Föräldrastödet är väl inarbetat och baseras på den samlade professionens beprövade
erfarenheter och ett brukarperspektiv. Professionen framhåller att det finns starka skäl att
behålla och vidareutveckla det befintliga tidiga föräldrastödet inom mödra- och
barnhälsovården, snarare än att implementera nya metoder. De program som
rekommenderas för bred spridning inom mödra- och barnhälsovården har enligt Collberg
m.fl. (2007) inte blivit tillräckligt utvärderade i Sverige. Det finns en mängd studier gjorda
inom mödra- och barnhälsovårdens verksamhetsområden. Det finns dock en brist på
systematisk och generaliserbar dokumentation avseende det tidiga föräldrastödet, vilket
försvårar möjligheten till en vetenskapligt grundad uppfattning av det svenska föräldrastödet.
Det är därför angeläget att väl genomförda utvärderingar kommer till stånd (Collberg m.fl.
2007).
7
Att främja en trygg anknytning är en viktig del av innehållet i det föräldrastöd som erbjuds
inom mödra- och barnhälsovården i Blekinge. Föräldrastödet inom barnhälsovården
innefattar även andra viktiga teman; relationer, utveckling, barns rättigheter, kost,
rörelse/lek/stimulans, sömn, tänder, alkohol, förebyggande av barnolycksfall, egenvård
etcetera.
Detta dokument ska ses som ett underlag och ett verktyg för BHV-sjuksköterskan i sitt arbete
med föräldrastöd i grupp i Blekinges barnhälsovård. Målet är att alla föräldrar i Blekinge,
oavsett boendeort, ska erbjudas ett likartat utbud av gruppverksamhet.
Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik för barnmorskor och BHV-
sjuksköterskor som är intresserade av att hålla i föräldragrupper.
Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik efterfrågas av personalen inom mödra-
och barnhälsovården i Blekinge. Gruppledarens pedagogiska skicklighet är av stor betydelse
för resultatet av föräldragrupperna. Verksamma inom mödra- och barnhälsovården saknar
vanligen pedagogisk utbildning.
Alla barnmorskor och distriktssköterskor är inte intresserade av att hålla i föräldragrupper.
För att uppnå ett föräldrastöd av bra kvalitet är det av stor vikt att gruppledarna vill hålla i
föräldragrupper och känner sig trygga i sin roll som gruppledare.
Sträva efter sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården i den mån det är möjligt.
Föräldrastödsutredningen (2008:131) rekommenderar att föräldragrupper som startar inom
ramen för mödrahälsovårdens verksamhet fortsätter inom ramen för barnhälsovårdens
verksamhet. Sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården är optimalt bland annat
med hänsyn till den gemenskap föräldrarna får under denna period.
Verksamheterna i Blekinge har under en längre period prövat olika tillvägagångssätt i strävan
efter sammanhållna föräldragrupper. I praktiken är det av organisatoriska skäl svårt att
förverkliga: Barnhälsovårdens verksamhet är områdesindelad. Upptagningsområdena i vissa
kommundelar har visat sig vara för små för att få ihop en hel föräldragrupp inom
mödrahälsovården.
8
Det finns, trots organisatoriska hinder, stora fördelar med sammanhållna grupper från MHV
till BHV. Att etablera familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter är ett annat
tillvägagångssätt för att underlätta för sammanhållna grupper från mödra- till
barnhälsovården.
Uppmuntra etablering av familjecentraler alternativt familjecentralsliknande verksamheter.
Familjecentraler definieras som en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen
förskola och socialtjänst. Den familjecentralsliknande verksamheten definieras som minst
barnhälsovård samlokaliserad med öppen förskola eller socialtjänst. Föräldrastödsutredningen
(SOU 2008:131) rekommenderar kommuner och landsting att etablera fler familjecentraler
alternativt familjecentralsliknande verksamheter. Familjecentralen verkar vara en lovande
plattform för att i nära samverkan utveckla ett starkt föräldrastöd.
Utveckla verksamheterna efter såväl mäns som kvinnors behov. Ett
genusperspektiv ska genomsyra verksamheten.
Under senare år deltar papporna mer frekvent på BVC än tidigare, även om snedfördelningen
mellan män och kvinnor fortfarande är stor. Verksamheten behöver utformas efter såväl
mäns som kvinnors behov och ett genusperspektiv ska genomsyra verksamheten. Det
behöver göras en inventering av pappors önskemål av föräldrastöd från mödra- och
barnhälsovården samt utbilda personal inom barnhälsovården i genusfrågor. Den fysiska
miljön på barnmorskemottagning och BVC behöver ses över så den tilltalar även pappor
liksom tillgängligheten till mödra- barnhälsovårdens verksamheter (Landstinget blekinge,
2009).
9
Praktisk planering för det universella föräldrastödet i grupp på BVC Barnfamiljerna i Blekinge erbjuds att i barnhälsovårdens regi delta i föräldragrupp under barnets
första levnadsår. Erbjudandet är en del i det universella, frivilliga, kostnadsfria utbud av
hälsofrämjande aktiviteter som erbjuds av barnhälsovården till familjer med barn i förskoleåldern.
Detta dokument Arbetet med föräldrastöd i grupp kan formas på olika sätt och att föreslå en helt entydig modell
är inte möjlig. Innehållet måste få anpassas till de lokala förutsättningar som finns och de familjer
man möter i sin grupp. Detta dokument är tänkt som ett stöd för den enskilda BHV-ssk i
planering av gruppverksamheten. Att arbeta efter gemensamma teman innebär att föräldrar
oavsett boendeort i Blekinge erbjuds ett likartat föräldrastöd i grupp. Detta betyder dock inte att
man måste arbeta med dessa teman på exakt samma sätt överallt.
Inbjudan Inbjudan sker gärna både muntligt och skriftligt. Använd gärna den länsgemensamma inbjudan
som bifogas i detta dokument.
Lokal Lokal anpassad för ändamålet är en förutsättning för att kunna bedriva
föräldragruppsverksamhet, där föräldrar, barn och äldre syskon kan vistas samtidigt. Tänk på
genusperspektivet i planering av lokal.
Gruppledare
BHV-ssk är ledare för föräldragruppsverksamheten i barnhälsovårdens regi. Gruppledaren har
huvudansvaret för såväl innehåll som grupprocess. Att leda föräldragrupper är en kvalificerad
uppgift. En förutsättning för god kvalitet är att gruppledarna har tillgång till regelbunden
fortbildning, handledning, bra arbetsmaterial samt tid till förfogande för förberedelser och
efterarbete.
Gruppen
Föräldrastöd i grupp riktar sig till både kvinnor och män. Föräldrarna har rätt att samtidigt få
föräldrapenning för att delta i barnhälsovårdens föräldragrupper. En god rekommendation är en
grupp med 5-8 barn med föräldrar. Det är viktigt att gruppen känns ”lagom” stor för att det ska
10
bli ett erfarenhetsutbyte och för att föräldrarna ska våga delta i diskussionerna. Hur grupperna
sätts samman får bero på de lokala förutsättningarna.
Antal träffar Alla familjer erbjuds 7-8 grupptillfällen på vardera minst 1½ timme. Tänk på att lägga till tid för
för- och efterarbete. De första träffarna kan med fördel ligga ganska tätt tidsmässigt för att
gruppdeltagarna ska lära känna varandra. För 7 av träffarna finns fastlagda teman att diskutera
kring. Ett åttonde grupptillfälle kan läggas till om BHV-sjuksköterskan har något särskilt
intresseområde som hon vill lyfta med föräldrarna alternativt om föräldrarna själva har särskilt
önskemål om innehåll utöver ordinarie teman.
Eventuellt fika Fika behöver inte förtäras vid gruppträffarna. Om man ändå väljer detta är det frukt och
vatten/kaffe/te som serveras enligt barnhälsovårdens policy ”Grunda sunda vanor” samt
Livsmedelsverkets råd. Tänkt då också på att lägga till extra tid för gruppträffen.
Utvärdering
Att utvärdera verksamheten är en förutsättning för att den ska kunna utvecklas och bli bättre. Vi
behöver få reda på om målen med föräldrastöd i grupp nås genom de metoder vi använder. Efter
varje avlutad föräldragrupps-serie ombedes föräldrarna att fylla i bifogad utvärderingsblankett.
Detta ger BHV- sjuksköterskan en direkt återkoppling av föräldrarnas synpunkter. Blanketterna
sparas sedan för den länsgemensamma utvärderingen efter årets slut, som BHV-enheten
sammanställer.
11
Översikt/ checklista föräldrastöd i grupp under barnets första levnadsår Träff 1: Introduktion och presentation. Den första tiden.
Det nyfödda barnet och dess behov. Föräldrauppgifter. Att trösta spädbarn.
Träff 2: Upplevelser och känslor om föräldraskapet. Den första tiden.
Det nyfödda barnet och dess behov. Att bli förälder; omställning, förväntningar och svårigheter. Barnkonventionen- Artikel 3.
Träff 3: Relationer. Parrelation i förändring.
Den jämställda familjen, finns den? Att gå skilda vägar. Föräldra- barn-relation.
Syskonrelationer.
Träff 4: Grunda sunda vanor. Att främja en god hälsa hos barn.
Barnkonventionen- Artikel 12.
Träff 5: Barnsäkerhet, föräldraskap och alkohol. Barnsäker miljö; inomhus och utomhus. ”Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig”.
Barnkonventionen- Artikel 6.
Träff 6: Barn, infektioner, egenvård och antibiotika. Sjuka barn.
Barns behov och utveckling. Upplevelser och känslor i föräldraskapet.
Träff 7: Familj och omgivning. Barns behov och utveckling.
Att planera barnomsorg. Barnkonventionen- Artikel 2. Avslutning och utvärdering.
12
Träff 1: Introduktion och presentation Vid första mötet handlar det mycket om att skapa en god atmosfär i gruppen. Här har du en
viktig uppgift som gruppledare. Detta gör du exempelvis genom att förbereda dig och rummet,
vara i god tid, hälsa välkommen samt se och bekräfta varje deltagare. Ibland känner gruppen
varandra sedan tiden på mödrahälsovården, ibland är det bara nya ansikten.
Presentera dig och berätta om syftet med gruppträffarna, dina tankar samt förväntningar, tider
och ramar. Fråga vad föräldrarna har för förväntningar och önskemål.
En del deltagare kanske är vana vid att prata inför andra personer, medan andra är mer försiktiga
och tycker detta är jobbigt. Ett sätt att få en grupp att komma igång att prata är att använda sig av
bilder vid presentationen. Du lägger fram ett antal foton eller urklipp med olika motiv där varje
deltagare får välja en bild som tilltalar dem. När de sedan presenterar sig och sitt barn berättar de
även om bilden och varför de valde just den. På detta sätt kommer vi ifrån prestationstänkandet
och möts istället med våra känslor och intressen. Läs och inspireras av Nyström m.fl. (2008).
Den första tiden/ det nyfödda barnet och dess behov/ föräldrauppgifter
Det lilla barnet är en unik liten varelse som ytterst vaksamt försöker fokusera och alltmer
innefatta sig själv i sin nära omvärld. Det kallas att knyta an. Den förmågan är medfödd.
Utvecklingens tidigaste och främsta uppgift är att väcka impulser av beskydd och omvårdnad hos
den nära omgivningen gentemot barnet. Förälderns första uppgift i sin anknytning till barnet är
att vara lyhörd för barnets signaler, sträva efter att lära sig förstå sitt barns sätt att uttrycka sina
behov och att försöka tolka dessa för att vara barnet till hjälp och stöd.
13
Barnets förmågor utvecklas i det nära samspelet med föräldrarna och familjen. Det blir den trygga
plattform från vilken barnet söker sig ut i allt vidare cirklar i sin omvärld. Den största utmaningen
därefter ligger i att få hjälp att förstå sig på sig själv och sin närmaste omvärld. Förälderns egna
uppriktiga reaktioner är det bästa redskapet för att lära barnet skillnaden på förälder och sig själv,
att de är från varandra fristående individer, om än i ett nära samspel. Detta är en av utvecklingens
mest centrala uppgifter.
Barnet kommer härefter att försöka lära känna igen sig i en vidare omvärld utifrån vad barnet
dittills fått uppleva och erfara. Mammas och pappas "karta", stämmer den med verkligheten?
Barnet behöver ännu mycket stöd i detta tolknings- och förståelsearbete. Hur hänger världen
samman? Varför gör och reagerar människor som de gör?
Barnet bygger successivt upp en inre erfarenhets- och kunskapsbank utifrån sina upplevelser.
Världen utmanas och utprovas, synas i sina sömmar. Barnet ställer sina frågor, kommer med sina
påståenden och provocerar – allt för att testa hållfastheten i berättelsen om hur allt hänger
samman (www.growingpeople.se).
http://www.growingpeople.se/
14
De första gruppträffarna bör samtal om barns utveckling, behov och rättigheter kopplat till
föräldrauppgifterna uppta stor del av tiden.
Det är viktigt att prata om:
Barnets primära behov av trygghet och omsorg (anknytning). Vad gör barn trygga?
Barnets behov av spegling och samspel; att utvecklas i en relation.
Föräldrauppgifterna i denna period som bland annat handlar om att hjälpa barnet med
affekterna, att lära känna barnet; vad det vill och känner.
Filmen ”Kärlekens dialog” är en film som på ett mycket bra och enkelt sätt lyfter ovanstående
punkter och är en bra utgångspunkt för fortsatt samtal.
Att trösta spädbarn
Alla barn skriker; en del lite, andra skriker mycket. Som förälder är det lätt att känna sig ledsen
och otillräcklig när man inte kan lugna sitt barn och det kan väcka känslor av frustration och
vanmakt. Det är bra att ha en strategi för hur man ska hantera situationer när barnet är otröstligt.
En sak som är mycket viktig att komma ihåg är att man aldrig ska skaka sitt barn då detta kan
skada barnet allvarligt!
Diskutera gärna i gruppen:
Vad vill ditt barn förmedla med sina skrik?
Vad kan man göra för att trösta ett spädbarn?
Vad är svårast/jobbigast
Vilka strategier kan man ha när man blir arg och frustrerad på sitt barn?
15
Träff 2: Upplevelser och känslor om föräldraskapet Börja gärna denna träff med att följa upp filmen ”Kärlekens dialog”. Har föräldrarna provat
något hemma med sina barn exempelvis att härmas?
Den första tiden/ det nyfödda barnet och dess behov
De första gruppträffarna bör samtal om barns utveckling, behov och rättigheter uppta stor del av
tiden.
Fortsätt även vid denna gruppträff att samtala om:
Barnets primära behov av trygghet och omsorg (anknytning). Vad gör barn trygga?
Barnets behov av spegling och samspel; att utvecklas i en relation.
Föräldrauppgifterna i denna period som handlar om att lära känna barnet; vad det vill och
känner.
Att bli förälder; omställning, förväntningar och svårigheter
Det är en stor omställning att bli förälder och föräldraskapet kan väcka många olika känslor.
Föräldragruppen är ett forum där olika tankar kan lyftas och diskuteras med andra som kanske
befinner sig i liknande situationer.
Samtala gärna i gruppen om:
Hur har den första tiden varit?
Blev det som du förväntade sig? Svårare eller lättare än du tänkt dig?
Trötthet, sömnbrist.
Glädjeämnen
16
Använd dig gärna av materialet av Nyström m.fl. (2008) som hjälp när ni ska prata om känslor i
föräldragruppen. Bra exempel är ”anslagstavlan” där varje deltagare får två post-it- lappar att
skriva ner känslor el tankar inför ”temat”, gärna ett ord på varje lapp. Lapparna samlas sedan in
och sätts upp på anslagstavlan och diskuteras. Exempel på tema kan vara ”att bli förälder” och
här kan många olika ord komma upp som panik!, trötthet!, underbart, hjälp! m.m. Graffiti är ett
annat verktyg att använda sig av där stora blädderblockspapper tillsammans med pennor läggs ut i
rummet. På varje papper skriver föräldrarna upp olika ämnen de vill tala om. Du kan på ett
papper skriva ”Barnkonventionen- barns bästa i första rummet (artikel 3). Föräldrarna går sedan
runt och skriver och reagerar på det som står skrivet, för att sedan stanna vid det ämne som de
vill diskutera och samtalen kan börja i grupperna. Efter en stund ber du grupperna dela med sig
av vad de pratar om.
Barnkonventionen- Barnets bästa (artikel 3)
Enligt konventionen skall ”barnets bästa komma i främsta rummet". Konventionen sätter alltså
det enskilda barnet i fokus. Det är viktigt att konventionen gäller varje enskilt barn! När centrala
eller lokala myndigheter ska besluta om frågor som på något sätt berör barn ska dessa
myndigheter fundera extra noga på de effekter som deras beslut innebär för de berörda barnen.
Genom beslutet ska barnets intressen tillgodoses.
Att älska ett barn är inte bara en fråga om instinkt och känsla utan lika mycket ett konsekvent
värnande om barnets rättigheter. I förhållandet mellan föräldern och barnet är jämbördighet
aldrig möjlig. Det lilla barnet växer upp helt och hållet på sina föräldrars villkor. Det är beroende
av föräldrarnas omsorg och kärlek både för sin materiella och känslomässiga överlevnad. Ett
spädbarn som inte får kärlek kan utveckla en depression, sluta växa och till och med dö. Att bli
förälder är att få hand om en liten människa som kommer att vara fullständigt beroende av en
under många år framåt. En förälders behöver vara den någorlunda trygge vuxne som kan
17
reflektera över sitt liv och sitt föräldraskap och som inser att ansvaret för att förhållandet till
barnet ska fungera helt och hållet vilar på den vuxne. Vi kan aldrig bli perfekta föräldrar – men vi
måste, för att tala som den engelske barnläkaren Donald Winnicott, försöka bli ”good enough”.
Barnets behov ligger först och främst i att bli sedd och bekräftad för den barnet är med sina
unika förutsättningar. Det innebär ett godkännande, att inte behöva skämmas för den man är,
utan tvärtemot få uppleva stolthet över sig själv(www.growingpeople.se)
Diskutera gärna med föräldrarna:
Vad innebär det för dig att vara en ”tillräckligt bra” förälder?
Vad känner du till om barnkonventionen och barns rättigheter?
Hur kan Barnkonventionens artikel 3 omsättas till vardagslivet med era barn i er familj
och i det samhälle där ni bor?
Använd dig gärna av materialförslaget på föregående sida för att komma igång med diskussionen.
http://www.growingpeople.se/
18
Träff 3: Relationer Parrelation i förändring
Bilden av en familj bär vi alla inom oss. En familj kan se ut på många olika sätt exempelvis
mamma-pappa-barn, mamma-barn eller pappa-barn, mamma-mamma-barn eller pappa-pappa-
barn. Ibland räknas andra släktingar och vänner in i familjen. Att bli förälder är en stor glädje
men också ett stort ansvar. Varje förälder önskar väl att deras barn ska känna sig älskade och
känna trygghet, men också att den egna kärleken mellan föräldrarna ska bestå. Men att få ett
förhållande att fungera är inte alltid lätt. Minst var fjärde äktenskap slutar i skilsmässa. Barn mår
bra av att växa upp i en familj där föräldrarna älskar varandra. Därför är det klokt att lägga ner tid
på att vårda relationerna till dem vi älskar (Svensson, 1998) .
Att gå skilda vägar
Att gå ifrån varandra är ibland nödvändigt. Vanligaste orsaken till en skilsmässa är att oenigheten
och konflikterna i det dagliga livet har blivit för många och för stora. Konflikterna kan handla om
arbetsfördelning i hemmet, ekonomi, prioritering av fritidsintressen och oenighet om barnen och
hur de ska uppfostras. Härtill kommer en upplevelse av att man glidit isär och utvecklats ifrån
varandra. En skilsmässa innebär stora omställningar och inte sällan mycken oro för ett barn. Ofta
har skilsmässan föregåtts av en tids känslomässig obalans och oro även hos föräldrarna och det är
inte konstigt om barnet också känner av detta. När föräldrarna väl bestämt sig kommer beslutet
som en bekräftelse för barnet, det kan till och med känna en viss lättnad över att ovissheten är
över. Barn är känsliga och har lätt för att ta på sig ansvar. Det är viktigt att tydliggöra att det inte
är deras fel att föräldrarna skiljer sig. Ett barn får heller inte under några omständigheter bli
spelbrickor eller budbärare i de vuxnas schism. Idag är gemensam vårdnad det vanliga och
naturliga efter en skilsmässa (www.growingpeople.se).
19
Samtala gärna kring följande frågor:
Vem ingår i min familj?
Hur kan man vårda kärleken?
Hur får man tid till varandra?
Hur kan man visa att man älskar varandra? Vad uppskattar ni hos varandra?
Hur kan man hantera konflikter? Vad kan göra en arg och besviken? Att tala olika språk.
Hur kan man få ett rikt samliv även efter man fått barn?
Att gå skilda vägar.
Inspireras gärna av Svensson, A (1998). Håll kärleken levande. Relamore media. Malmö.
Även här kan du använda dig av Nyström m.fl, (2008) som tipsar om olika pedagogiska metoder
för att prata om föräldraskap och relationer exempelvis ”vad pratar mannen respektive kvinnan
om?” eller ”jag-vi-barn”.
Den jämställda familjen, finns den?
I regeringens faktablad om jämställdhet står att "regeringens mål för jämställdhetspolitiken är ett
samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på livets alla
områden". En sådan demokratisk rättviseprincip är det få som ifrågasätter och all forskning visar
också att jämställdhetsfrågan inte är särskilt omtvistad. Att vara mamma och att vara pappa är
inte samma sak, jämställdhetslag och föräldraförsäkring till trots. Föräldraskapet betyder mer än
att dela på ansvaret för ett barn. Föreställningar om kvinnlighet, manlighet och barns behov ger
olika anvisningar till mammor och pappor. Koderna för vad som är tillräckligt bra föräldraskap
ser olika ut för kvinnliga respektive manliga föräldrar och det påverkar vad vi gör och hur vi mår
inom familjen. För såväl pappor som mammor handlar vardagslivet i hög utsträckning om att
skapa sådana dagliga rutiner att det blir så mycket tid som möjligt över för barnen
(www.growingpeople.se).
Använd dig gärna av temabilderna från Nyström m.fl. (2008). Temabilderna är bra för att minnas,
fantisera och associera och kan vara bra när man inte hittar ord för att prata om ovana eller svåra
saker som exempelvis relationer, trötthet eller sex. Lägg ut bilderna och låt deltagarna välja en
bild och sedan inför de andra delge sin tolkning av bilden.
20
Diskutera gärna kring följande:
Hur ser arbetsfördelningen ut hos er? Respekterar ni varandras sätt att ta hand om hem och barn?
Hur ser ni på begreppen kvinnlighet, manlighet, mammaroll och papparoll, vuxenroll och föräldraroll?
Hur tänker ni kring delad föräldraledighet?
Föräldra-barn-relation
Att vara en social varelse innebär att man är beroende av den sociala omgivningen för sin
utveckling. Den bild vi har av oss själva, vår jaguppfattning, är beroende av vårt samspel med
omgivningen. Vår bild av oss själva formas av hur vi bemöts av andra och hur vi känner att andra
människor reagerar på oss. Dessa reaktioner är naturligtvis i sin tur inte oberoende av hur vi
själva är och beter oss mot andra. Somliga barn tycks mycket tidigt hamna i en sådan positiv
cirkel, tack vare att de har fått en grundtrygghet genom varma och positiva kontakter med de
människor som står dem nära. Det är således mycket viktigt att bli accepterad, älskad och
uppmärksammad. Målet för barnets utveckling är att en dag stå på egna ben och känna en egen
visshet om sin omvärld, nog för att kunna förutse och förutsäga vad som kommer att ske till följd
av vad man själv gör eller inte gör. Barnet kan först utifrån detta uppnå en full tillgång till sina
sociala kompetenser, spela spelet väl och anpassat. Detta är grunden för att kunna erfara ett värde
bland andra människor, skapa en grund för en solid självkänsla och tilltro till sig själv
(www.growingpeople.se).
21
Diskutera gärna i gruppen:
Barns psykiska, fysiska och sociala utveckling- hur hänger de ihop?
Barns behov kontra föräldrars behov.
Barns behov av stöd från sina föräldrar- brist på stöd.
Förväntningar kontra verklighet.
Syskonrelationer
Att få syskon är oftast en spännande och glädjande händelse i ett barns liv men kan också vara
svår att hantera emellanåt. Först en lång väntan och sedan när bebisen väl kommit ut sover och
äter den mest. Och även om man tycker mycket om bebisen kan det vara lätt att bli avundsjuk på
all uppmärksamhet som den lilla får. Det är inte alltid så lätt att behöva dela med sig av mamma
och pappa till ett småsyskon när man tidigare fått ha dem för sig själv. Hur barn reagerar är olika
och skiljer sig också beroende på hur gammalt barnet är. En 1-åring kanske inte alls reagerar
medan en 2-åring behöver längre tid på sig för att förstå omställningen. Ju äldre ett barn är desto
mer kan man använda sig av språket, barnet kan ställa frågor och lättare förstå vad som händer.
Samtala gärna i gruppen om:
Hur kan du underlätta omställningen för det äldre syskonet?
Att ha det äldre syskonet hemma eller lämna på förskola?
Att vara en familj; glädjeämnen och svårigheter.
22
Träff 4: Grunda sunda vanor Att främja en god hälsa hos barn
Att bli förälder är en av de mest omvälvande händelser som kan upplevas. Barnhälsovårdens
övergripande mål är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande och att stödja föräldrarna i sin
föräldraroll. Att redan från tidig ålder förespråka till en sund livsstil för familjen är viktigt. Man
vet att föräldrar är väldigt mottagliga under graviditet och barnets första levnadsår för det som
gynnar friskutvecklingen för barnet. Det är betydligt lättare att grunda bra vanor än att ändra
etablerade vanor. I det hälsofrämjande och preventiva arbetet kring barns fysiska och psykiska
hälsa/ohälsa är fokus olika bestämningsfaktorer som påverkar positivt eller negativt. Det
hälsofrämjande arbetet syftar till att behålla och vid behov förbättra hälsotillståndet för grupper
och enskild individ genom att uppmuntra, stötta, förespråka och prioritera hälsa både på det
individuella och kollektiva planet. (Ewles & Simnet 2005) Genom att från tidig ålder föra samtal
kring betydelsen av en sund livsstil, utan att moralisera eller lägga personliga värderingar, ger man
föräldrarna ett ”redskap” i deras föräldraskap. Hälsosamtalen ska vara evidensbaserade och utgå
ifrån föräldrarnas kunskap, erfarenhet och livssituation med stor respekt för deras autonomi och
integritet. Familjer behöver olika mycket tid och det är viktigt att tid ges för diskussion och frågor
(Landstinget Blekinge, 2009).
Vi detta grupptillfälle pratar vi om kost, fysisk aktivitet/lek/stimulans/vila, sömn, tobak och
tandhälsa. Använd dig gärna av manualen ”Grunda sunda vanor” som grund i samtalen, liksom
av de overhead- bilder alternativt powerpoint- bilder som finns framtagna för att visa i
föräldragrupper.
23
Diskutera gärna kring frågorna:
Hur ser dygnsrytmen ut vad gäller sömn-vakenhet- mat?
Stimulans- aktivering i denna ålder- hur kan samspelet utvecklas?
Hur kan man utveckla sunda vanor med början redan nu och vad har det för betydelse
för ditt barns hälsoutveckling?
Vad kan dina föräldrauppgifter tänkas vara i att grunda sunda vanor för ditt barn?
Hur visar ditt barn att det är trött, hungrigt, ledset, vill ha uppmärksamhet, vill vara ifred,
vill ha sällskap?
Barnkonventionen: Barnets rätt att säga sin mening (artikel 12)
Barn som är tillräckligt mogna att ha egna åsikter ska kunna uttrycka dem och förvänta sig att ha
stora chanser att få respekt för sina synpunkter.
Konventionen höjer barnet, beroende på dess ålder och mognad, till en fullvärdig dialogpartner
för myndigheter, experter, pedagoger och andra vuxna som påverkar barnets livsvillkor. Barnets
ska få möjlighet att påverka alla beslut som rör dess egen situation.
Alla länder som har ratificerat FN: s konvention om barnets rättigheter har åtagit sig att leva upp
till konventionens normer, principer och värderingar. Det borde därför vara en självklarhet att i
varje situation lyfta fram barnperspektivet och inte minst se vilka konsekvenser ett aktivt
rättighetsarbete har för barn. Inte minst gäller det att göra barnen synliga i sammanhang där de i
praktiken aldrig själva har någon röst. Idag fattas det många gånger beslut som rör barn och är
avgörande för deras framtid utan att barnen själva kan påverka utgången av det som har beslutats.
För att säkra barnets rättigheter krävs mer än politisk vilja, det kräver politisk handling.
Barn ska lära sig att säga ja till saker de vill, nej till saker de inte vill och ifrågasätta genom att
ställa frågan - varför är det så? (www.growingpeople.se).
Diskutera gärna med föräldrarna:
Hur denna artikel kan omsättas till vardagslivet med ditt lilla barn i er familj och i det
samhälle där ni bor?
Hur uttrycker ditt lilla barn sina behov och hur kan du som förälder bemöta dem?
http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=44http://www.growingpeople.se/
24
Träff 5: Barnsäkerhet, föräldraskap och alkohol Barnsäker miljö; inomhus och utomhus
Ett barn utvecklas snabbt och måste få utforska och prova på nya saker trots att det kan innebära
vissa risker. Men barnets motorik är inte anpassad till vuxenvärlden. I många hem finns det en
mängd saker som kan vara farliga (www.growingpeople.se). Man kan inte gardera sig mot alla
olyckor som ett barn kan råka ut för men det finns mycket som man kan göra med enkla medel.
Redan innan barnet börjar krypa är det bra att systematiskt gå igenom bostaden och göra den så
säker som möjligt liksom miljön utanför bostaden som trädgård och trafiken. Världen vidgas när
barnet börjar krypa. Barnet behöver upptäcka och sedan återknyta till tryggheten i en tillgänglig
förälder.
Visa gärna filmen ”Barnsäkerhet 0-6 år” som producerats i samarbete mellan Studio 3 AB,
Räddningsverket samt Landstinget Blekinge och använd denna som underlag i diskussionen.
Hänvisa också till checklistan i ”Barnhälsovårdsboken- för dig som har blivit förälder” som
föräldrarna fick vid första hembesöket.
Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig!
Våra alkoholvanor kan påverka barnen. Vi dricker mer alkohol i Sverige än vi gjort på 100 år.
Över 90 % av befolkningen använder alkohol. Alkoholen påverkar oss olika. En del blir glada
och avspända, andra kan bli nedstämda och arga. Hur vi än påverkas så luktar vi annorlunda när
vi dricker alkohol. Vi kan bli mer högljudda, vårt rörelsemönster påverkas och vårt omdöme
förändras. Små barn är mycket känsliga för sinnesintryck. Det kan skapa en känsla av otrygghet
25
hos dem när vuxna pratar högt, håller i dem annorlunda och luktar främmande
(www.fhi.se/riskbruksprojektet).
Diskutera gärna i gruppen:
Finns det någon anledning att ändra sina alkoholvanor när man blir förälder? Hur tänker
och känner du?
Är det ok att dricka alkohol när barnet är med?
Är det ok att berusa sig när barnet är med?
Skulle du lämna ditt barn till en onykter barnvakt?
Vilka vanor vill du föra över till dina barn?
Vilka är föräldrauppgifterna i detta avseende?
Använd dig gärna av filmen från Statens folkhälsoinstitut ”Tänk efter i vilket sällskap du berusar
dig”, samt av bildmaterialet ”Barns tankar om alkohol” av Harriet Boström som
diskussionsunderlag.
Tobak
Tobak talar vi mer om i det individuella mötet med föräldrarna på BVC.
26
Barnkonventionen- Barnets rätt till överlevnad och utveckling (artikel 6)
Artikel 6 nöjer sig inte med att skydda barnets liv. Den kräver att staterna ska ge barnen
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som garanterar barnets utveckling. Det är frågan
om en utveckling som är såväl fysisk och psykisk som känslomässig, social och kulturell. Barn
behöver många olika saker för att utvecklas och må bra. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, hälso-
och sjukvård, konst och kultur, ett hem, möjlighet att leka, vila och gå i skolan.
Man skulle kanske tro att det främst är i de fattiga länderna som man inte lyckas leva upp till
detta. Det är tyvärr inte riktigt sant. Även i Sverige har barnen ofta fått stå tillbaka när samhället
ska spara. Om alla politiker skulle låta barnkonventionens barnsyn genomsyra sina beslut skulle
nedskärningar för barn i Sverige idag aldrig kunna inträffa.
Barndomen är inte bara en förberedelse för vuxenlivet utan är livet självt.
Barnen har rätt att leva och utvecklas där de befinner sig oavsett land, religion, ras, politiskt
system osv.
För att utvecklas och för att kunna uttrycka och så småningom stå upp för sina rättigheter måste
barnet ha tillgång till en vuxen vägvisare som leder barnet. Träning i att ta initiativ, vänta på sin
tur, svara med mera är på sätt och vis demokratins första uttryck. När det sedan blir dags för
barnet att göra egna val i livet så har det redan fått öva (www.growingpeople.se).
Diskutera gärna i gruppen:
Hur kan man som förälder tillgodose barns behov och utveckling i vardagen?
Stimulans- aktivering i denna ålder- att utveckla samspelet/samtalet.
27
Träff 6- Barn, infektioner, egenvård och antibiotika. Sjuka barn Under barnets första halvår brukar det vara ganska förskonat mot infektioner tack vare de
antikroppar som förts över från mamman via moderkakan. Efter hand försvinner dessa
antikroppar och barnet ska börja bygga upp sitt egna immunförsvar, vilket tar lite tid. I slutet av
första levnadsåret och upp i 2-årsåldern är människan inne i sin infektionsrikaste period. Detta
kan innebära att ett i övrigt friskt barn kan ha upp till en infektion med snuva, hosta och feber i
månaden. De flesta infektionerna orsakas av virus och går över av sig själva efter några dagar. Det
finns inga mediciner som kan bota dem, men det finns lindring för de besvär de kan orsaka
(Gustafsson, Köhler, 2008). Kroppens egna immunförsvar är effektivt även mot många vanliga
bakterieinfektioner.
Antibiotika är våra viktigaste vapen för att kunna behandla svåra bakterieinfektioner som annars
kan ha dödlig utgång. Det är dock inte bra att ta antibiotika i onödan. Ju mer antibiotika vi
använder desto större är risken för resistenta bakterier. Antibiotika kan också slå ut de goda
bakterier som finns i kroppen och ge plats åt sjukdomsframkallande bakterier. Antibiotika kan
också ge diarré och hudutslag (www.strama.se).
Använd dig gärna av bildspelet (visa antingen som powerpointpresentation, alternativt kopiera
och visa på overheadfilm) som kan hämtas från www.lthalland.se/strama (fliken strama- BVC).
Bildspelet omfattar 20 bilder. Till varje bild finns också en ”hjälptext” med bakgrundsfakta kring
bildens innehåll. Där finns också förslag på diskussionsfrågor. Hjälptexten utgör ett underlag och
är inte tänkt som ett manus att läsa innantill. Förbered dig genom att läsa igenom det och använd
det sedan flexibelt som det passar dig och din föräldragrupp.
Hänvisa gärna föräldrarna att läsa mer på www.growingpeople.se, eller www.1177.se
http://www.strama.se/http://www.lthalland.se/stramahttp://www.growingpeople.se/http://www.1177.se/
28
Barns behov och utveckling
Någon gång mellan sju månader och ett år kommer den period då barnet börjar uppleva sig som
en egen person. Det gör egna utflykter och upptäcker saker men återvänder snabbt till föräldern
och kan upplevas som klängigt och ängsligt. Ofta är det bara mamma eller pappa som gäller,
ingen annan duger. Detta är helt naturlig del i barnets utveckling och barnet behöver denna extra
kontakt och trygghet som föräldrarna kan ge. Förutsättningen för att barnet ska få ett starkt jag
är att det får bekräftelse på sitt eget värde och en känsla av att vara förstått. Självständighet
kommer tids nog när barnet är moget för det (www.growingpeople.se). Barnet har behov av en
överblickbar värld och rutiner och med föräldern som den trygga basen.
Samtala gärna i gruppen om:
Hur man kan skapa en överblickbar, trygg värld för sitt barn.
Små barn och separationer.
Barns reaktioner på okända
Ambivalenta känslor inför barnets beroende
Upplevelser och känslor i föräldraskapet
I föräldrars berättelser är samvaron med barnet en mycket viktig faktor i deras strävanden att
tillfredsställa barnets genuina behov. Tankekedjan är den att barnet är föräldrarnas ansvar, barnet
behöver föräldrarna här och nu och detta är garantin för att också barnets framtida vuxenliv blir
bra. Det goda föräldraskapet bygger dock inte på idén om en ständig närvaro. Den behöver bara
vara lagom. Men vad betyder då det? Självklart varierar behovet av föräldrarnas närvaro med
barnets ålder och utvecklingsfas. Där det späda barnet behöver ständig närvaro, omvårdnad och
passning behöver tonårsbarnet en förälder som står beredd att rycka ut när fysikläxan är
övermäktig eller sista nattbussen hem har gått. Det handlar kort sagt om att anpassa sig till
barnets behov och aldrig låta något annat än just barnets behov styra (www.growingpeople.se).
Diskutera gärna i gruppen:
Om bundenhet
Om barns behov kontra föräldrars behov
Om att sakna yrkeslivet
Om sociala kontakter
Om förebilder
http://www.growingpeople.se/
29
Träff 7- Familj och omgivning
Barns behov och utveckling
Barn utvecklas hela tiden, varje stund, varje dag. Alla barn är unika personligheter var och en med
sina anlag och sina intressen. Ditt barn behöver tid för sig själv i lugn och ro för att utforska och
lösa konkreta små problem och för att inse hur saker och ting hänger ihop. Ditt barn inbjuder
också dig att ta del. Barn lär sig bäst genom att få använda alla sina sinnen i vardagslivet
tillsammans med människor som tycker om och bryr sig om dem. Barn föds med entusiasm,
fantasi, lek- och upptäckarlust. Det är i leken en stor del av hjärnans olika delar utvecklas Under
det första året sker dramatiska förändringar i ditt barns utveckling. Barnet lär sig krypa, äta, prata
och gå. För att utveckla ett starkt jag behöver barn uppleva trygghet, omvårdnad, kontinuitet och
lagom krav. Barnet söker sig fram i sitt liv och utvecklas till en självständig människa genom stöd
och vägledning och där föräldern är en viktig referensram för barnets egna erfarenheter av livet.
Givetvis får barnet intryck och erfarenheter också från annat håll, från andra vuxna och
kompisar. Men som förälder är man oersättlig som den allra närmaste i sitt barns liv
(www.growingpeople.se).
Diskutera gärna i gruppen:
Att upptäcka och utvidga världen; att lära sig krypa och gå
Språkutvecklingen; hur kan den stimuleras?
Föräldern som den trygga basen
Vad är lagom med aktiviteter?
Gränssättning på barnets nivå
Vilka är föräldrauppgifterna i denna ålder?
30
Att planera barnomsorg
I det moderna föräldraskapet ingår yrkeslivet som en självklar del och barnomsorg utanför
hemmet är det vanligaste sättet att göra detta möjligt. För de flesta föräldrar är nog samvaron en
viktig faktor i deras strävanden att tillfredställa barnets genuina behov. Det goda föräldraskapet
bygger dock inte på en ständig närvaro utan att finna en lagom nivå som utgår från det enskilda
barnets behov. Detta är inte alltid en lätt uppgift att leva upp till i dagens livspussel. Varje förälder
sätter dock en magisk gräns för hur länge man anser att barnet kan vara borta från hemmet.
Gränsen varierar mellan olika föräldrar, men den får inte överträdas om man vill hålla sig inom
ramen för det goda föräldraskapet. De föräldrar som tvingas överträda sin gräns känner skuld och
oro. Trots intensiv forskning har ingen kunnat svara på frågan om vad som är bäst för små barn,
att vara hemma eller på förskola. Förmodligen beror det på det enskilda barnet och på den
kvalitet av förskola som erbjuds. Många barn börjar på förskolan när de är runt ett år. Men redan
då barnet är ett halvår börjar man fundera på vilken barnomsorg som passar, vilken förskola man
vill att barnet ska gå på och om det ska vara en särskild pedagogik. Undersökningar har visat att
de allra flesta barn reagerar på att börja på förskola. Reaktionen kan visa sig genom trots, ilska,
klängighet, passivitet och trötthet. Dessa reaktioner är naturliga. Att vara skilda åt upplevs ofta av
barnet som ett övergivande. För att komma till rätta med denna ibland orubbliga övertygelse hos
barnet måste man som förälder ge bevis på sin kärlek genom att vara särskilt känslomässigt
tillgänglig och lyhörd under denna period (www.growingpeople.se).
Diskutera gärna i gruppen:
Barnomsorgsplaner
Vad innebär de olika alternativen; att vara hemma med sitt barn och att lämna på förskola?
Vad har barnet för behov av sociala kontakter och stimulans i denna ålder?
Hur kan man finna ”lagom” med tid med sitt barn?
Återknyt- att vara ”good enough”- förälder.
31
Barnkonventionen- Icke diskriminering(artikel 2)
Alla barn i vårt land har samma rättigheter. Invandrarbarnen och barn ur ursprungsbefolkningen
eller olika minoriteter ska ha samma rättigheter som alla andra barn. Flickor och pojkar ska
behandlas lika. Barn med olika handikapp eller sjukdomar ska ges det stöd de behöver för att leva
ett så normalt liv som möjligt. Barnen får inte diskrimineras på grund av föräldrarnas laster eller
"synder". Barn får aldrig belastas med föräldrarnas skuld (www.growingpeople.se)! Vi får aldrig
godta att vissa barn blir sämre behandlade eller får sämre service än andra. Därför är rapporterna
om ökade klyftor i samhället särskilt oroande.
Diskutera gärna i gruppen:
Hur kan vi i vår vardag tillsammans arbeta för barns lika värde och rättigheter?
Avslutning och utvärdering
Vi kan tycka att vi haft bra föräldragruppsverksamhet, men om vi inte frågar föräldrarna så vet vi
faktiskt inte om och hur den varit stöd och till nytta för föräldrarna. Utvärderingen gör vi genom
att låta föräldrarna fylla i det utvärderingsformulär som finns som bilaga framför flik 19 i detta
dokument. På detta sätt kan vi utveckla oss själva och få feedback på vårt arbete vilket kan vara
nyttigt, stimulerande och roligt. Vi behöver också få reda på om de nationella målen för
föräldrastöd i grupp har uppnåtts för att kunna kvalitetssäkra vår verksamhet inom
barnhälsovården. Samtliga utvärderingsformulär sparas och samlas in centralt i slutet av
varje år som en del i den länsövergripande uppföljningen.
http://www.growingpeople.se/
32
Materialförslag och lästips Filmer: Filmen ”Kärlekens dialog” är en film som på ett utmärkt sätt lyfter anknytningen och
samspelets betydelse för barnets hälsoutveckling. Filmen visas vid första grupptillfället i samband
med att barns behov diskuteras. Diskussion kring filmens innehåll följs även upp vid grupptillfälle
2.
Filmen beställs från:
Utbildningsnämnden
Hantverkargatan 2F, 104 22 Stockholm
Tel: 08-508 33 000
E-post: [email protected]
Filmen “Tänk efter I vilket sällskap du berusar dig”, är en film som lyfter ämnet alkohol och
föräldraskap och används som ett diskussionsunderlag vid grupptillfälle 5.
Filmen beställs från:
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst, 120 88 Stockholm
Fax 08-449 88 11
E-post: [email protected]
www.fhi.se
Filmen ”Barnsäkerhet 0-6 år” är framtagen i samarbete mellan produktionsbolaget,
Räddningsverket och Landstinget Blekinge. Den lyfter några av de olycksrisker som finns för
barn och vad vuxna kan tänka på för att skydda dem i olika vardagssituationer. Visas vid
grupptillfälle 5.
Filmen beställs från: Studio 111 AB
Brunnsparken, Villa Emma, 372 36 Ronneby
Tel: 0457-144 60, 144 62
E-post: [email protected]
www.studio3.se
mailto:[email protected]:[email protected]://www.fhi.se/mailto:[email protected]://www.studio3.se/
33
Andra exempel på filmer som finns på marknaden och som kan tänkas vara intressanta utöver
ovanstående är:
Filmen “Matstart” visar på ett illustrativt och pedagogiskt sätt om att laga mat till riktigt små
barn. Filmen finns översatt på ett flertal olika språk och kan om man vill kombineras med
informationsbroschyr. Kan visas vid grupptillfälle 4.
Filmen beställs från: Hushållningssällskapet c/o Alingsås Futurum Färgaregatan 9, 441 30 Alingsås Tel: 0322-147 05, fax: 0322-63 80 19 E-post: [email protected] www.matstart.nu Filmen ”Säkra barn i bil”, som visar hur man skyddar sitt barn vid bilfärd. Filmen är utgiven i
samarbete mellan NTF och Folksam.
Filmen ”Spädbarnsmassage- en introduktion”, visar hur massagen går till och hur den på ett
trevligt sätt kan vara ett stöd i samspel och i anknytningen mellan barn och förälder. Filmen kan
beställas visa Gothia förlag.
Annat material: Häftet ”Föräldrar frågar vi vågar- att leda föräldragrupper. Interaktiva metoder och
övningar för personal inom Mödra- och Barnhälsovård” ger flera tips och idéer på olika
pedagogiska verktyg och övningar som kan användas i föräldragrupper. Exempelvis fotografier
som kan användas vid presentationen vid grupptillfälle 1 liksom ”tankekartan”, eller tecknade
temabilder som kan användas vid grupptillfälle 3.
Beställning av böcker och seminarier:
Katarina Roth
Telefon: 031-28 63 51
E-post: [email protected]
Beställning av bildmaterial:
Kajsa Nyström
E-post: [email protected]
mailto:[email protected]:[email protected]:[email protected]
34
Använd dig gärna av bildmaterialet ”Barns tankar om alkohol” producerat av Harriet
Boström Landstinget Västernorrland. Detta är inplastade barnteckningar och texter som kan
användas som diskussionsunderlag vid träff 5. Materialet kan beställas från:
www.lvn.se/templates/Page eller på Riskbruksprojektets hemsida www.fhi.se
Grunda sunda vanor- manualen samt OH-bilder kan användas som underlag för samtal vid
träff 4.
Lästips: Rikshandboken för barnhälsovård- I denna handbok som riktar sig till alla personal inom
barnhälsovården i Sverige hittar du aktuell, faktagranskad och täckande information om det mesta
rörande små barn och deras föräldrar. Handboken kommer du åt via www.growingpeople.se
som också är en bra hemsida att använda som underlag för samtal och reflektioner tillsammans
med föräldrarna.
På www.livsmedelsverket.se finner du information om den evidensbaserade kunskap som idag
finns angående kostfrågor. Härifrån kan du också beställa handbok till personal om mat till
spädbarn och småbarn. Det finns föräldrainformation på flera olika språk att beställa.
På Folkhälsoinstitutets hemsida www.fhi.se finner du en mängd material och information om
barn och föräldrar bland annat om föräldraskap och alkohol, föräldrastöd samt om de nationella
folkhälsomålen.
Konsumentverket, www.konsumentverket.se har broschyrer om barnsäkerhet på flera olika
språk.
Räddningsverket har nu upphört och deras information finns numera att hämta under
”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap” på www.msbmyndigheten.se
Här finns bland annat aktuell skadestatistik.
På http://www.unicef.se/barnkonventionen hittar du alla information du behöver om barnkonventionen. På www.1177.se kan du också finna råd om barn och egenvård På www.apoteket.se finner du tips om barn och läkemedel
http://www.lvn.se/templates/Pagehttp://www.fhi.se/http://www.growingpeople.se/http://www.livsmedelsverket.se/http://www.fhi.se/http://www.konsumentverket.se/http://www.msbmyndigheten.se/http://www.unicef.se/barnkonventionenhttp://www.1177.se/http://www.apoteket.se/
35
Boktips:
”Anknytning- om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn”, Kay Karlsson
”Håll kärleken levande”, Alf B Svensson
”Våga vara förälder”, Alf B Svensson
”Ditt kompetenta barn”, Jesper Juul
Konventionen om barns rättigheter (finns även som lättläst skrift) kan kostnadsfritt beställas från
regeringskansliet, utrikesdepartementet telefon 08- 405 10 00, e-post information-
[email protected] alternativt www.ud.se
Dessa broschyrer kan gärna delas ut till föräldrarna.
Viktiga litteraturtips om föräldrastöd: Collberg P, Gunnarsson, E, m.fl. Tidigt föräldrastöd- en fördjupad beskrivning och analys av föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården”. Statens offentliga utredningar SOU 2008:131, Föräldrastöd- en vinst för alla. Betänkande av utredningen Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Regeringskansliet,(2009). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd- en vint för alla. Stockholm Landstinget Blekinge, (2009). Föräldrastöd i Blekinge- inventering av verksamma föräldrastödsmetoder i Sverige och Blekinge samt förslag till struktur för föräldrastöd i Blekinge.
mailto:[email protected]:[email protected]://www.ud.se/
36
Folkhälsans målområden
Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god
hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som
yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Det finns många myndigheter som mer
eller mindre arbetar med målområdena, men Statens folkhälsoinstitut har ett övergripande
ansvar för uppföljning och utvärdering.
Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är folkhälsopolitikens elva målområden. De
anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsa berör och påverkas av många
samhällsområden, därför är det viktigt med gemensamma målområden som vägledning.
De elva målområdena är:
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barn och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/1-Delaktighet-och-inflytande-i-samhallet/http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/2-Ekonomiska-och-sociala-forutsattningar/http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/3-Barns-och-ungas-uppvaxtvillkor/http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/4-Halsa-i-arbetslivet/http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/5-Miljoer-och-produkter/http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/6-Halsoframjande-halso--och-sjukvard/http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/7-Skydd-mot-smittspridning/http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/8-Sexualitet-och-reproduktiv-halsa/http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/9-Fysisk-aktivitet/http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/10-Matvanor-och-livsmedel/http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/11-Tobak-alkohol-narkotika-dopning-och-spel/
37
1. Delaktighet och inflytande i samhället
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för
folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt
samband med hälsa.
Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och
utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla
människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till
delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka
förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta
personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i
samhället.
Roller och ansvar
Målområdet delaktighet och inflytande i samhället omfattar ett flertal politikområden och viktiga
aktörer är kommuner, länsstyrelser och regioner/landsting samt olika myndigheter, men även den
ideella sektorn. Statens folkhälsoinstitut har ett sektorsövergripande uppföljningsansvar för
målområde 1.
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.
38
Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social
trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa.
Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till
ökad ojämlikhet i hälsa.
Roller och ansvar
Målområdet ekonomiska och sociala förutsättningar omfattar ett flertal politikområden och
viktiga aktörer är både kommuner och myndigheter. Statens folkhälsoinstitut har ett
sektorsövergripande uppföljningsansvar för målområde 2.
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska
hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av
de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet.
Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor. Metoder för föräldrastöd
syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. Andra
viktiga arenor är förskola och skola. Där utvecklar och tränar barnen på olika kompetenser, t.ex.
problemlösningsförmåga samt social och emotionell förmåga, som fungerar som skyddsfaktorer
mot ohälsa.
Dessutom kan specifika program som främjar hälsa och goda levnadsvanor, t.ex. goda kost- och
motionsvanor, genomföras i dessa miljöer.
Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda
möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten.
Roller och ansvar
Inom målområdet barns och ungas uppväxtvillkor är Statens folkhälsoinstitut en central
myndighet som nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier samt som
39
uppföljningsansvarig av målområdet. Andra centrala aktörer är kommuner och andra
myndigheter.
4. Hälsa i arbetslivet
Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan,
de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en
nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt.
Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors
möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i
arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt.
Arbetsmiljön måste vara god och arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljölagen ett stort ansvar i det
avseendet. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl som psykiskt och socialt,
bör eftersträvas.
Till grundvillkoren hör att ha kontroll, att känna delaktighet och inflytande över sitt eget arbete
och hur det ska utföras och att kunna påverka arbetstakt/arbetsmängd till aktuell arbetsförmåga.
Att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha vissa utvecklingsmöjligheter i arbetet är andra
viktiga faktorer.
Det räcker dock inte att endast förebygga ohälsa. Det behövs även insatser som främjar hälsa i
arbetslivet. Begreppet Hälsofrämjande arbetsplatser står för arbetsplatser som dels inte
producerar ohälsa, dels är arena för hälsofrämjande synsätt och aktiviteter i vid mening. I ett
folkhälsoperspektiv borde vi inte bara sträva efter hälsofrämjande arbetsplatser utan även efter ett
hälsofrämjande arbetsliv.
Roller och ansvar
Målområdet hälsa i arbetslivet omfattar flera viktiga aktörer såsom myndigheter,
arbetsmarknadens parter, företagshälsovård och myndigheter. Statens folkhälsoinstitut har till
uppgift att följa upp politiken och insatser inom målområdet.
40
5. Miljöer och produkter
Miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och ska utgöra ett särskilt
målområde.
De framtida insatserna inom området skall utgå ifrån de av riksdagen beslutade
miljökvalitetsmålen och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljöorienterad
produktpolitik samt de av riksdagen beslutade konsumentpolitiska målen. Insatserna för att
skapa en säker trafikmiljö skall på samma vis utgå från de av riksdagen beslutade målen för
transportpolitiken.
Målområdet miljöer och produkter är mycket brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer
och exponeringssituationer. För att kunna konkretisera arbetet med att finna lämpliga
bestämningsfaktorer och indikatorer för målområdet har det spjälkats upp i ett antal
delområden.
Delområdena är:
Sund utomhusmiljö
Sunda produkter
Sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller)
Säkra miljöer och produkter - skadeperspektivet.
De tre första delområdena, Sund utomhusmiljö, Sunda produkter och Sund inomhus- och
närmiljö stämmer väl med miljömålspropositionens (Svenska miljömål – delmål och
åtgärdsstrategier, prop. 2001/02:130) tre strategier.
Delområdet Säkra miljöer och produkter syftar till att skapa säkerhet utifrån ett skadeperspektiv i
olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid.
41
Roller och ansvar
Målområdet miljöer och produkter omfattar flera politikområden och aktörer, främst statliga
myndigheter med olika ansvar och uppdrag. Statens folkhälsoinstituts roll är att följa upp
politiken och insatser inom målområdet.
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin
specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen.
Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin
specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen.
Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och
sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. I det hälsofrämjande arbetet har
primärvården en viktig roll.
Utöver det generella ansvaret för en god hälsa i befolkningen och att arbeta för att förebygga
ohälsa (HSL 1982:763), har hälso- och sjukvården även ett ansvar att, när det är lämpligt, upplysa
om metoder att förebygga sjukdom och skada. Dessa bestämmelser gäller all hälso- och sjukvård.
Hälso- och sjukvården har, enligt regeringens uppfattning, en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom
sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och sin stora kontaktyta gentemot
befolkningen.
Det är i de vardagliga mötena som hälso- och sjukvården har sin största folkhälsopotential.
Hälso- och sjukvården ska i sitt patientarbete bidra till mindre sjukdom, mindre
funktionsnedsättning och mindre smärta men också underlätta för den kroniskt sjuke att leva ett
bra liv med sin sjukdom. Hälso- och sjukvården ska också förebygga sjukdom.
Detta ska ske genom att ge stöd till individer eller grupper med ökad sårbarhet, samt genom att
på befolkningsnivå stödja en jämlik hälsoutveckling. Det befolkningsinriktade arbetet sker genom
att redovisa orsaker till ojämlikheter i hälsa till omvärlden, men också genom att själv delta i
samarbeten kring hälsofrämjande och förebyggande insatser med andra aktörer.
42
En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en förskjutning i synen på vilka kunskaper
och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Detta
innebär i sin tur en utmaning till vården att utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande
och sjukdomsförebyggande arbetet, strategier som kan bidra till en generellt sett mer effektiv
hälso- och sjukvård. Det innebär också förstärkta insatser för en mer hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande inriktning i hälso- och sjukvårdspersonalens grund- och vidareutbildning
och tydligare uppdrag till de samhällsmedicinska funktionerna eller folkhälsoenheterna att
fungera som en kunskapsförmedlande länk och att ge förstärkt stöd till hälso- och
sjukvårdspersonalen i fråga om utbildning och kompetensutveckling.
Ett utvecklat samarbete mellan landsting, kommuner och andra aktörer (t.ex.
frivilligorganisationer) är av stor vikt för ett framgångsrikt folkhälsoarbete, särskilt mot bakgrund
av att reformer och strukturella förändringar under 1990-talet inneburit att tidigare samarbeten
tunnats ut.
Roller och ansvar
Målområdet "Hälsofrämjande hälso- och sjukvård" hör till området hälso- och sjukvårdspolitik
och viktiga aktörer utöver Statens folkhälsoinstitut är hälso- och sjukvårdshuvudmännen samt
Socialstyrelsen. Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att arbeta med metoder och strategier för
en hälsofrämjande hälso- och sjukvård, samt att följa upp målområdet.
7. Skydd mot smittspridning
Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg
som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade.
Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att
nå det övergripande folkhälsomålet. Skydd mot smittspridning ska därför utgöra ett särskilt
målområde.
43
Ett fördjupat internationellt samarbete inom smittskyddsområdet är av stor vikt och regeringen
avser att verka för att smittskyddsfrågor ska ges hög prioritet såväl i det samarbete som sker i EU
och i närområdet som i det samarbete som bl.a. i WHO:s och FN:s regi sker på global basis.
Roller och ansvar
Målområdet skydd mot smittspridning hör till politikområde folkhälsa och flera myndigheter har
ansvar för smittskydd. Bland annat Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet vilka arbetar med
frågor som rör smittskydd för människor, medan Jordbruksverket och Livsmedelsverket arbetar
med djur respektive objekt. Landsting/regioner har en viktig roll i arbetet med smittskydd hos
människor och Statens folkhälsoinstitut har sektorsövergripande uppföljning av målområdet som
uppgift.
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och
välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning,
familjeplanering och mödrahälsovård.
En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Samhällets syn
på sexualiteten bestämmer t.ex. om människor som är homo- eller bisexuella utsätts för fördomar
och diskriminering - och med ohälsa som följd.
Mäns och kvinnors livsvillkor påverkas av samhällets formella och informella strukturer och
jämställdhetsfrågor måste vara en integrerad del av folkhälsoarbetet för trygg och säker sexualitet
och en god reproduktiv hälsa. Människor med funktionshinder är i högre grad än andra utsatta
för faktorer som kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Detsamma gäller även för
människor med annan etnisk bakgrund.
Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka
individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att
hantera relationer till andra människor. Det preventiva arbetet bör ta fasta på det friska och det
positiva utan att för den skull negligera hälsoriskerna. Regeringen har inte formulerat några nya
44
mål för de bestämningsfaktorer inom målområdet som påverkar hälsan positivt däremot betonas
att delmål behöver utvecklas inom de aktuella politikområdena. (prop 2002/03:35. s. 77.)
Flera politikområden spelar en viktig roll för att skapa en trygg och säker sexualitet och en god
reproduktiv hälsa. De övergripande målen för dessa politikområden stämmer väl överens med
folkhälsopolitikens syften och behov.
Inom målområdet som rör sexuell och reproduktiv hälsa bedrivs arbete för att utveckla och
sprida kunskap om evidensbaserade metoder och insatser för att arbeta för en trygg och säker
sexualitet och god reproduktiv hälsa. I arbetet med målområde 8 ingår också att analysera,
vidareutveckla och sammanställa vetenskaplig litteratur kring bestämningsfaktorer för sexuell och
reproduktiv hälsa. Detta arbete innebär också att vidareutveckla bestämningsfaktorer och
indikatorer för området. För närvarande följs utvecklingen av oskyddat sex, tillgång till tidig
abortdiagnos, samt sexuellt våld och tvång.
Roller och ansvar
Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att vara ett nationellt kunskapscentrum för metoder och
strategier samt ett uppföljningsansvar. Målområdet sexualitet och reproduktiv hälsa omfattar ett
flertal politikområden där hälso- och sjukvårdspolitik samt folkhälsopolitik har en naturligt
central roll. Viktiga aktörer är olika myndigheter med olika ansvarsområden.
9. Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Ökad fysisk aktivitet ska därför
utgöra ett särskilt målområde.
Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger
förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen.
mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet,
mer fysisk aktivitet under fritiden,
45
att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion
eller träning på sina egna villkor.
Roller och ansvar
Statens folkhälsoinstitut har en central roll inom målområdet - dels som nationellt
kunskapscentrum för metoder och strategier och dels som ansvarig myndighet för uppföljning.
På målområdet fysisk aktivitet finns flera viktiga aktörer såsom kommuner, landsting/regioner,
länsstyrelser, myndigheter samt frivilligsektorn.
10. Matvanor och livsmedel
Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och
välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i
kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis
hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och
även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten.
Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader i matvanor avseende
ålder, kön, social och ekonomisk situation och vart du bor. Ohälsosamma matvanor är vanligare
bland grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där
människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet i hälsa.
Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och
vanor, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. För att främja
goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där olika aktörer drar åt
samma håll med en gemensam målsättning. Det är också viktigt att tydliggöra samband mellan
matvanor och olika hälsoutfall.
Roller och ansvar
Statens folkhälsoinstitut har en central roll inom målområdet, dels som nationellt
kunskapscentrum för metoder och strategier och dels som ansvarig myndighet för uppföljning av
46
målområdet. Flera olika myndigheter är aktörer på målområdet, men med olika ansvarsområden
och uppdrag.
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel
Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och
regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopnings- och
spelpolitiken. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är:
Minskat bruk av alkohol och tobak.
Ett samhälle fritt från narkotika och dopning
Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.
Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt
samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. I propositionen 2002/03:35 Mål för folkhälsan
följer man folkhälsokommitténs rekommendation (SOU 2000:91) om bättre samordning mellan
olika aktörer och större uppmärksamhet på sambandet mellan olika beroenden.
Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för tex alkohol, narkotika och spel. Det
förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett
sammanhang.
I propositionen 2007/08:110 poängteras individens behov av integritet och valfrihet för sin hälsa
och även kommunernas och landstingens viktiga roll inom folkhälsoarbetet understryks. Målet
för politikområde folkhälsa är att folkhälsan ska förbättras för de grupper i samhället som har
sämst hälsa idag.
Roller och ansvar
Statens folkhälsoinstitut har en central roll inom målområde 11 som nationellt kunskapscentrum
för metoder och strategier, som ansvarig myndighet för uppföljning samt som tillsynsmyndighet
när det gäller alkohol och tobak. Förutom Statens folkhälsoinstitut finns flera andra aktörer på
detta för folkhälsan prioriterade målområde. Dels andra myndigheter, men framförallt
47
kommuner, landsting/regioner, länsstyrelser och frivilligorganisationer spelar en viktig roll i det
förbyggande och hälsofrämjande arbetet.
Referens
Hela texten är kopierad från:
http://www.fhi.se/sv/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/
48
Föräldrastöd kopplat till folkhälsans målområden
Mål 1 Delaktighet och inflytande i samhället:
Grunden i arbetet är ett förhållningssätt som främjar utvecklingen av barns och föräldrars
egen förmåga och delaktighet (empowerment). Barn och föräldrar ska respekteras och
lyssnas på. Med grupptillfällets tema som grund utgår samtalen från föräldrarnas
önskemål och behov.
Mål 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar:
Barnhälsovården ska underlätta för föräldrar att utbyta erfarenheter och få nya kontakter,
vilket kan bidra till ökad